ETT MÖTE MED DELFINER- en broschyr om delfiner

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

VALAR...........................1-2FLASKNOSDELFINEN................... GENERELL FAKTA.................3 UTSEENDE OCH UTVECKLING........4 KROPPEN OCH KÄNNETECKEN........4 SKILLNADER MELLAN DELFINER OCH FISKAR.........................5 HUR DE SIMMAR..................5 HUR DE ANDAS...................6 DELFINERNAS SOCIALA LIV........7 FÖRÖKNING......................8 KOMMUNIKATION, EKONAVIGERING, FÖDA...........................9 HJÄRNAS INTELLIGENS...........10 HOT I DET VILDA...............11 OM SKAPARNA......................13KÄLLFÖRTECKNING..................14

VALARValar har två underordningar, bardvalar och tandvalar. Den främsta skillnaden mellan dessa två underordningar kan kan höras på namnen. Tandvalar har tänder medan bard-valar har barder som hänger från valens överkäke. Bardvalar äter endast små partiklar som krill och plankton och behöver inte några tänder. De tar en stor tugga vatten med plankton och krill, sedan filtrerar de bort vattnet genom att pressa ut det genom bar-derna, maten fastnar då på valens barder som valen sedan slickar upp.

Tandvalar däremot har som sagt tänder och de är köttätare, de livnär sig främst på fisk och bläckfisk men ibland även på andra havslevande däggdjur.

NÅGRA BARDVALARDet finns ca 10 olika bardvalar.

Blåval, Balaenoptera musculus Blåvalen är världens största djur, de kan bli upp till 30 meter och väga 200 ton. Deras huvudföda är krill. De blir 100-150 år gamla och lever både i syd-liga och nordliga polarhaven. Blåvalens har ca 300 blåsvarta barder och deras tunga väger omkring 2,7 ton. och de kan få plats med ungefär 90 ton vatten i deras munnar.

Knölval, Megapyera novaeangliaeKnölvalen blir ungefär 15 meter lång och den har mycket långa bröstfenor som är ca en tredjedel av totallängden. Den väger 25-30 ton och de äter både krill och småfisk som sill. Knölvalen har en svart/ mörkgrå kroppsfärg med oregelbundna vita fläckar på både buk och stjärt. Även på huvudet finns runda knölar som är ombildade hårsäckar och ofta växer det även havstulpa-ner på knölarna som gör ojämnheten ännu tydligare.

Grönlandsval, Balaena mysticetus Vikten på en grönlandsval är cirka 100 ton och längden är 15 - 18 meter. Huvudet är mycket stort och motsvarar en tresdjedel av kroppens längd. Även barderna hos en grönlandsvalen är mycket stora, upp till 4 meter långa kan de bli. En vuxen val behöver från 1000 till 2500 kg föda per dag, vilket i grönlandsvalens fall är krill. Kännetecken för en grönlandsval är att de långa barderna och att de saknar en ryggfena.

1

NÅGRA TANDVALARDet finns ca 70 olika tandvalar.

Kaskelot, Physeter macrocephalusKaskeloter är den största tandvalen som finns och är runt 20 meter långa och väger runt 60 ton. Den kan dyka cirka 1-2 km ner i vattnet för att jaga fisk och bläckfiskar, vilket även gör den till det mest djuplevande däggdjuret. Kaskelotter kan vara under vatten i ca 40-60 minuter vilket är nödvändigt då de ofta behöver dyka så djupt.

Späckhuggare, Orcinus orcaSpäckhuggare är den största delfinarten som finns, de kan bli upp mot 10 meter långa och kan väga cirka 7-8 ton. På engelska kallas späckhuggare för “Killer whale” (Killer = mördare, whale = val) detta beror på att de väljer att äta andra valar. Man kan säga att de är kannibaler. Späckhuggare kan t.o.m attackera flockar av kaskeloter, även fast kaskeloten är 5 gånger tyngre än späckhuggaren.

Narval, monodon monocerusDenna val kan bli upp mot 5 meter lång och väga ca 1-1,5 ton. Narvalen lever i Norra ishavet, ofta i närheten av isen. Det speciella med narvalen är att de endast har två tänder. På hanarna, men ibland även på honorna, så utvecklas den vänstra tanden till att bli en bastant, framåtriktad huggtand som kan bli upp mot tre meter lång.Det finns flera teorier angående vad denna hugggtand används till, bl. a att den används i strid mot andra hanar under parningssä-song, att narvalen spetsar sin föda men också till att omröra bottensediment för att få fram föda.

Vitval, Delphinapterus leucasVitvalar är också den en tandval som kan bli 3-6 meter långa. Vitvalar vägen ungefär 1,3-1,5 ton och har en blåvit/gräddvit färg. Du kan hitta vitvalen vid polarhaven runt Arktis där de ofta kallas för “havets kanariefågel” på grund av deras unika ljudyttringar.

2

FLASKNOSDELFIN,TURSIOPS TRUNCATUS TRUNCATUS

(KALLAS ÄVEN FÖR ÖRESVIN)

Namn:Flasknosdelfiner/ ÖresvinUtbredning: Medelhavet, Svarta havet samt andra varma oceanerLevnadssätt:FlockKroppslängd:2,5-3 meterVikt:150-250 kgFöda: Fisk, bläckfiskKönsmognad: Hona 5 år, hane 8-12 årAntal ungar per kull: 1Livslängd: ca 40 år

Rike: Djur (animalia)Stam: Ryggsträngsdjur (chordata)

Understam: Ryggradsdjur (vertebrata)Klass: Däggdjur (mammalia)Ordning: Valar (cetacea)

Underordning: Tandvalar (odontoceti)Familj: Delfiner (dephinidae)

3

UTSEENDE OCH UTVECKLING

Varje delfin är unik och man brukar urskilja dem genom att undersöka ryggfenan där de är som mest olika. Ryggfenan används som delfinens styre och det är med hjälp av den som de håller balansen. Den fungerar även som en värmeväxlare. Istället för att svettas när de är varma, transporteras det varma blodet ut till ryggfenan. Där sval-kas sedan blodet av, av det svalare vattnet. När blodet har blivit kallare så transpor-teras det ut till resten av kroppen som då blir svalare.

Varken ryggfenan eller stjärtfenan innehåller några ben utan är bara uppbyggda av bindväv. Delfinen har väldigt starka muskler, speciellt ryggmuskler. Genom de långa benutskotten från delfinens ryggrad så kan musklerna fästas ihop till en kraftig rygg-muskulatur. Delfinens nos är kort och kraftig, den är så stark att den t.o.m.kan döda en haj endast genom ett kraftigt slag.

4

Flasknosdelfinens utseende har ändrats mycket genom åren. Man tror att Archaeoceti (bild) är delfin artens ursprung. De första delfinerna var vattendjur (65 miljoner år sedan) men utvecklades senare för att leva ett liv på land. Dock återvände de tillvattnen miljön igen. Tecken på att de var rovdjur på land är att de har tänder som ett landlevande däggdjur. Det går även att urskilja att delfiner tidigare haft armar istället för fenor, detta har man sett genom fossiler och gamla skelett. Man har även konstaterat att delfinernas andningshål förr satt vinkad nedåt som våra näsor. Men denna har med tiden för-flyttats till toppen av huvudet så att delfinen snabbt ska kunna hämta ny luft utan att behöva lyfta på hela huvudet.

SKILLNADER MELLAN DELFINER OCH FISKARBåde fiskar och delfiner är djur som lever i vatten, men vi människor är faktiskt mer lik delfiner än vad fiskarna är. Det finns många skillnader mellan fiskar och delfiner, en av de största skillnaderna är att delfiner är däggdjur som föder levande ungar och sedan låter ungarna få di. Det första en nyfödd delfin gör är att hämta andan ovanför ytan, det betyder alltså att delfiner andas luft, precis som vi människor. Dessutom, delfiner har en slät hud, stjärtfenan sitter vågrätt och de simmar genom att röra hela kroppen upp och ner. Fiskar däremot lägger ägg, fisken består av fjäll och de simmar genom att röra kroppen från sida till sida.

HUR DE SIMMARDelfiners kroppar är som gjorda för att simma. Kroppen är strömlinje for-mad, lång och smal. Eftersom delfiner kan röra sig så smidigt så har de lätt för att fånga föda men även för att rädda sig undan faror. De har en kraftig och stark stjärtfena som driver dem framåt när de rör den upp och ned. För att sedan kunna styra kroppen så använder delfiner sig utav sina “framben” som kan liknas fiskarnas bröstfenor. Delfiner kan simma med en hastighet upp till 30 km/tim, men kortare sträckor snabbare. Luften har mindre mot-stånd än vatten vilket gör att delfiner kan öka sin hastighet genom att hoppa upp ur vattnet, en vanlig syn i delfinstim.

Delfinernas hud består av mycket späck och ibland kan det komma ut olja genom huden. Oljan gör att delfinerna kan glida fram lättare genom vattnet.

5

Till skillnad från många andra vattenlevande djur så andas delfiner inte genom gälar utan de andas luft. När de är uppe på vattenytan så släpper de ut använd luft genom ett lufthål som de har på ovansidan av huvudet och andas sedan in ny luft. Delfiner har manuell andning, vilket menas att de alltid måste tänka på att andas, annars drun-knar de. Detta blir då ett problem när de ska sova. Delfiner kan inte sova djupsömn som vi människor för då skulle de glömma bort att andas. Detta löser delfinerna genom att aldrig riktigt sova, istället så vilar en hjärnhalva i taget. Det sägs då att ena hjärnhalvan ser till så att delfinen andas samtidigt som den andra hjärnhalvan vilar. Hjärnhalvorna byts sedan av så att båda hjärnhalvorna ska kunna få chansen att vila sig. När delfiner vilar sina hjärnhalvor är inte resten av kroppen i full gång, trots att de simmar och hämtar luft. Man kan se att delfinerna simmar runt med ena ögatstängt och då simmar de mest runt i cirklar ochdetta utan större ansträngning. De simmargärna efter någon annan delfin på så sätt påminns de att andas emellanåt.

Delfiner andas normalt ca två gånger i minuten ochkan stanna under vattnet i över tio minuter.

HUR DE ANDASSKILLNADER MELLAN DELFINER OCH FISKAR

6

Honor och hanar lever i separerade flockar. Honorna brukar bilda flockar tillsammans med andra honor som är mer eller mindre besläktade med varandra. Det är alltid den äldsta honan som är ledaren i flocken, detta på grund av att den äldsta honan oftast är den med bäst själv-förtroende och mest erfarenhet. Honorna lever oftast hela sina liv tillsammans vilket leder till att de har väldigt starka band till varandra. De kan vara ifrån varandra i flera veckor men håller ändå kontakt med varandra med hjälp av ljud.

Om en utav honorna föder en son så lever han med flocken tills han blir könsmogen, vid 8-12 års ålder. När unghanen väl är könsmogen simmar han antingen självmant iväg från flocken eller så blir han bortkörd utav honorna i flocken. Han letar då upp andra unghanar med vilka han startar en egen flock. Dessa ungkarls flockar brukar i början vara ganska stora med ju äldre delfinhanarna blir desto mindre blir flockarna. När delfin hanen är fullvuxen så lever han endast ihop med 2-3 andra delfinhanar.

DELFINERNAS SOCIALA LIV

7

FÖRÖKNING

8

Parning äger rum mellan mars och april, vilket är den period honorna är brunstiga. När hanarna märker att honorna är brunstiga så tar de till många fula knep för att få föröka sig med honan. Delfin hanarna kan till och med bli våldsamma mot honan bara för att dom ska få para sig med henne.

Delfiner är däggdjur vilket betyder att de föder levande ungar, de lägger inte ägg som de flesta andra marina arterna. Detta betyder att ungen måste vara väldigt välutvecklad och stark när den föds. En hona brukar vara dräktig i cirka ett år. Ungen föds med stjärtfenan först och ungen vara upp mot 120 centimeter långa.

När honan föder så brukar hon se till att dra sig undan flocken för att kunna föda i lugn och ro. Honan brukar vara borta ett tag innan födseln men även några veckor efter att ungen är född. Detta för att honan ska hjälpa sin unge att komma in i rytmen att andas, att sedan ska den ska få i sig den viktiga råmjölken från honan, samt att de ska kunna lära känna varandra ordentligt. När allt detta är gjort så återvänder honan tillbaka till sin flock för att introducera den nya flockmedlemmen.

Delfinungar brukar dia mellan två till fyra år, men börjar också lära sig att äta fisk när de är runt ett halvår gamla. Ungen diar normalt 2-6 gånger i timmen, vilket kan låta väldigt mycket. Faktum är dock att varje digivning endast tar 10-15 sekunder. Ungen simmar fram till mammans mage där den börjar puffa på hennes juver. Mamman vänder sig då så att hon ligger på sidan, detta för att göra så att ungen lättare kommer åt lite på sidan så att ungen kommer åt spenan. Mjölk sprutas då in i ungens mun.

FÖDA, EKONAVIGERING OCH KOMMUNIKATION

Delfinerna kommunicerar med varandra genom olika visslingar och klickljud. Delfiner har varken stämband eller svalg, utan ljuden bildas i delfinens luftstrupe och kan sedan antingen riktas till en specifik delfin eller till en hel grupp delfiner, ljuden hörs även från långa avstånd. Det går inte att se när delfiner pratar i vattnet. Delfiner har inga öron eftersom detta skulle vara väldigt opraktiskt i vattnet, de tar istället upp ljud ge-nom sina käkben. Käkbenet är tunt och det är lätt för ljudet att tränga sig in och sedan ledas vidare upp till hjärnan. Varje flasknosdelfin har personliga signatursvisslingar, detta för att kunna urskilja individer från varandra och för att lätt kunna identifiera var-andra.

9

Delfiner jagar i flock, flockarnas storlek kan variera från 20 delfiner ända upp till tusen-tals delfiner beroende på om de jagar i djupt eller grunt vatten. Att jaga i flock gör så att delfinerna lättare kan “stänga in” fiskstim mellan delfinflocken och vattenytan. När flasknosdelfiner har fångat en fisk så tuggar dom den inte, utan de sväljer sina byten hela. Dom använder bara sina tänder när de ska greppa tag i fisken. Delfiner kan äta upp till 8-15 kilo fisk per dygn.

Delfiner är väldigt skickliga jägare. Det beror på deras eko-navigation. Det fungerar genom att delfinen ger ifrån sig speciella ljud och när ljudet träffar en fisk, kastas ljudet tillbaka i form av ett eko. Ekoljudet uppfattas sedan av delfinen och på sätt kan delfi-nen få reda på allt om fisken, vilken sorts fisk, storlek och avstånd. På samma sätt kan delfiner höra om de närmar sig en fiende, klippor eller andra delfiner. Detta är väldigt användbart när de simmar om natten.

Dessa ekoljud kan vi människor inte uppfatta.

FÖDA, EKONAVIGERING OCH KOMMUNIKATION

10

HJÄRNA OCH INTELLIGENS

Det är väldigt svårt att få reda på hur intelligenta delfiner verkligen är. Vi vet att det är relativt lätt att lära en delfin övningar så som att hoppa högt upp i luften och göra konster. Men hur smarta är de egentligen? Delfiner har en hjärna som väger ca 1700 gram. Delfinens hjärna är specialise-rad på att bearbeta ljudimpulser och deras hörcentrum är mycket mer utvecklat än hos människor. Samma sak gäller deras ögon; de har perfekt syn både under och över vatten. Detta beror på att de har klotrunda linser och använder sig av olika delar av linsen när de är under respektive över vattnet. Vi människor har inte ögon anpassade för att leva i vatten, därför ser vi väldigt suddigt om vi är under vatten.

11

HOT I DET VILDA

Det finns många hot för delfiner i det vilda. Största hotet för delfiner är faktiskt människan. Man har uppskattat att cirka 250 000 delfiner dör varje år just på grund av människor. Många delfiner dör pågrund av att de fastnar i fiskenät . När delfinerna fastnar i nätet kan de inte komma upp till ytan för att andas och då drunknar de. Delfiner påverkas även mycket av buller som människor åstadkom-mer. Delfiner har en väldigt utvecklad och känslig hörsel som kan skadas utav buller från motorbåtar och fartyg. Detta leder då till att de får svårare att lokalisera sig och hitta föda. Om en delfins ekolokalisering förstörs så blir det även svårare för den att skydda sig mot faror . Det leder bl. a till att delfiner blir överkörda utav båtar som den inte ser förrän det är försent att fly, de svälter för de inte kan finna föda eller så blir deras ungar uppätna av hajar om de inte upptäcker fienden i tid.

Tyvärr så finns det även människor som dödar delfiner bara för att tjäna pengar. Fiskeflottorna i bland annat Sydkorea, Taiwan och Indonesien jagar delfiner för att sedan sälja till mataffärer för konsumtion.

OM SKAPARNA

Namn: Klara Gottvall Ålder: 19 år Pluggar: Naturvetenskap - Ledarskap Klara Gymnasium Linköping Varför valde jag att arbeta om delfiner: Jag har alltid hört att delfiner är smarta djur, men aldrig fått chansen att lära mig mer om det. När jag väl fick chansen att lära mig mer om delfiner tog jag chansen!Det bästa med delfiner enligt mig: Att de är så mystiska djur. Ingen vet egentligen hur intelligenta de är och utvecklingsprocessen till att det blev delfiner är så spännande.

Namn: An Nguyen Ålder:18 år

Pluggar: Naturvetenskap - Media Klara Gymnasium Linköping

Varför valde jag att arbeta om delfiner:(Jag tror att bilden under får tala för sig själv)

Det bästa med delfiner enligt mig: Att de är så lika oss människor men ändå inte.

TACK TILL: ÅSA MISTRÉN KÄMPE, TOMAS GOTTVALL, MARTIN ANDERSSON, GABRIEL NGUYEN, MIKI BOYCE

BILDER

An NguyenKlara GottvallKolmårdens djurpark

ILLUSTRATIONER

An NguyenMiki Boyce

13

KÄLLOR

Valar, delfiner & tumlare, Bernard Stonehouse & Martin Camm

Delfiner & människor – möten, mystik och forskning, Lotten Odh

Valar och delfiner – så lever de, Tom McGowen

Delfiner, Jacques-Yves Cousteau & Philippe Diolé

Delfiner, Bent Faurby

Så lever de – Delfinen, Sue Houghton

En bok om delfiner, Anthony Alpers

http://www.naturskyddsforeningen.se/upload/Foreningsdokument/Fak-tadokument/

Delfinfakta.pdf

http://www.dolphins-world.com/

http://orca.dolphins-world.com/

http://www.alltomdelfiner.se/

http://www.wwf.se/

http://www.ur.se/blaplaneten/faktapop.php?sida=26

http://www.valar.se/index.php?page=artbeskrivning

http://www.ibl.liu.se/cdd/ihv/nyhetsarkiv-ihv/1.217657/AU-RIS1005s25.pd

Kolmårrdens djurpark

BILDER

An NguyenKlara GottvallKolmårdens djurpark

ILLUSTRATIONER

An NguyenMiki Boyce

14