Möte med berättelsenRedskap för att samtala och skriva om litteraturSVENSKA 2

Olika upplevelser vid olika tillfällen

Fria att tolka men behöver stöd i texten, annars ointressant och långsökt

Fokusera på del av texten eller helheten

Litteraturvetenskap Vetenskap som studerar: författarskap, litterära texter och hur litteratur sprids och värderas.

Aristoteles lägger grunden på 300-talet f.v.t. genom att dela in litteraturen i tre genrer – epik, lyrik, dramatik

Idag olika teorier och metoder för att närma sig texter ur olika perspektiv.

Innanför och utanför textenTvå utgångspunkter vid läsning och tolkning

1. TEXEN I SIG – du intresserar dig föra) Fabel, tema, motivb) Personskildring och miljöskildringc) Berättarperspektiv och strukturd) Språk och stil

2. SAMMANHANGET OMKRING TEXTEN – du intresserar dig föra) Författarens liv och personlighetb) När texten skrevs och hur samhället såg ut dåc) Vilka idéer som var i rörelse på den tiden

Den berättande texten

Handling och tid Kort sammanfattning av handlingen (FABEL) byggs ofta av händelser

Hur skildras händelserna i tid? (KRONOLOGISKT, TILLBAKABLICKAR)

Berättarperspektiv JAGFORM (förstahandsperspektiv) – någon av karaktärerna i berättelsen har ordet.

TREDJEPERSONSPERSPEKTIV – (han, hon)◦ Allvetande berättare◦ Begränsade allvetande perspektivet◦ Enbart återge det som sker/syns – objektiv berättare

Personskildring HUVUDPERSON/-ER – vilja/mål/drivkraft som för handlingen framåt.

BIPERSONER – framhäver huvudpersonens egenskaper och ambitioner.

Runda karaktärer

Platta karaktärer

Miljöskildring Den fysiska miljön

◦ Var utspelar sig berättelsen?◦ Hur ser det ut där?

Den sociala miljön◦ Hur är det att leva där?◦ Hur är stämningen? ◦ Hur är relationen mellan människorna?◦ Hur ser hierarkierna och maktförhållandena ut?

Bärande idéer och budskap Vilka frågor och ämnen behandlar berättelsen?

Har den ett budskap?

Krävs en tolkning för att komma åt mer än den ytliga berättelsen?

Kan t.ex. handla om att lyfta fram idéer och föreställningar som var typiska för en viss tidsperiod

Berättelsens språk Hur är språket?

Gammalmodigt eller modernt?

Mycket dialog eller beskrivande?

Undvik svepande omdömen som att det är ”gammal svenska” utan försök istället beskriva din upplevelse och ge exempel.

Lyriken

Poesi? Rytmen i språket viktigt

Språkliga bilder förkommer ofta (metaforer etc.)

Komprimerade texter; korta och koncentrerade

i diktens nu, som kan skildra en känsla, en stämning eller ett kort ögonblick kan ofta något större anas – en kärlekshistoria, en stark livskänsla etc.

Mötet med diktenSe hur jag sitter

som en uppdragen eka.

Här är jag lycklig.

Lugnt kommer inga i dag tårar

pjälkar persiennerna

Jämnt svävande inga

Stödstrukturer i rummet

Ingen väggmelankoli

Kroppen begriplig

inte i sig

Fuskar mindre

Alla i själen trådar

Klara skön

Som ingen fattar

Poeten och poesin Lätt att tolka ett diktjag som det samma som poeten. (biografisk tolkning)

”Jag” kan lika gärna vara ett utryck för fantasi, inlevelse, drömmar, andras erfarenheter.

Inte heller alltid givet att kunna få svar på vad författaren menade.

SLUTSATS: Viktigt att kunna skilja på diktjaget och poeten.

Hur läsa? 5 punkter i dokumentet ”Att analysera litteratur”

Liten ordlista BILDSPRÅK – förstärka och framhäva känslor, tex. genom liknelser och metaforer

◦ Liknelse: Snabb som blixten◦ Metafor: Du är en stjärna

FRI VERS – utan rim och regelbunden rytm

BUNDENS VERS – skriven med särskilt versmått

RIM – slutrim och allitteration (ord som ligger nära varandra börjar på samma bokstav)

STROF – kan liknas vid vers i låt. Ett ”stycke” i dikten.