Ett energieffektivt samhälle 2050

IVA-projektet Ett energieffektivt samhälle 2050Jan Nordling huvudprojektledare 130125

Ett effektivare utnyttjande av resurser, inklusive energi, utgör grunden för ekonomisk tillväxt och en hållbar utveckling.

En effektivare användning av energi bidrar i de flesta fall till minskad belastning på klimatet och miljön och till en tryggare energiförsörjning.Utgångspunkt

Förutsättningar Målet för Sveriges

energieffektivisering är att minska energiintensiteten.

EU-kommissionen har beslutat om ett nytt direktiv med långtgående krav på energieffektivisering

Den tekniska utvecklingen på energianvändningsområdet är snabb

Identifiera möjligheter och hinder, och föreslå konkreta åtgärder till förändringar inom olika sektorer.

ABB, Elforsk, Energimyndigheten, Fortum, Humlegården, Ångpanneföreningens- forskningsstiftelse, SBUF, Siemens, Skanska, Svensk Energi, Svensk Fjärrvärme, Svenskt Näringsliv, Teknikföretagen, Vattenfall

Projektet

Ordförande projektledning

Ett energieffektivt samhälle 2050

Styrgrupp 2012-2014

Förprojekt, bemanning av styrgrupp, arbets-grupper och experter

Insamling, analys och presentation av erfarenheter från Norden, Nordeuropa och Internationellt

pågår

tjänstesektor

skog- och jordbruk

transporter

industri

Ordförande, projektledning




policyunderlag

smarta energisystem

affärsmöjligheter och affärsmodeller

Ordförande projektledning

Projektledning

bebyggelse


Lars Bergman, rektor HHS, ordförandeKjell Jansson, Svensk energiMaria Sunér Fleming, Svenskt NäringslivBirgitta Resvik, FortumJöran Hägglund, VattenfallPer-Arne Rudbert, HumlegårdenErik Brandsma EnergimyndighetenAndres Muld, SUSTBo Normark, Power CircleTommaso Auletta, ABBGöran Persson, SiemensPer Westlund, IVAs avd. SamhällsbyggnadMaria Sandqvist, TeknikföretagenStina Blombäck, BillerudUrban Karlström, FortifikationsverketFredrik Lagergren, KTH Executive SchoolMagnus Breidne, IVAs projektchefJan Nordling, huvudprojektledare IVA

Presentation av deltagarna i styrgruppen

3

Målbeskrivningar för arbetsgrupperna

Arbetsgrupperna bebyggelse, industri, transporter, skog- och jordbruk och tjänstesektor Givet att verksamheten inom det område som gruppen representerar, skall ha 50 % effektivare energianvändning år 2050, jämfört med dagens situation:

• Vad krävs? Vilka utvecklingsvägar är möjliga och vilka förutsättningar är nödvändiga i form av styrmedel, energipriser och andra förutsättningar?

• Arbetsgruppen tar fram en projektplan som beskriver vilket arbete som ska göras samt förslag till 4 - 5 centrala frågeställningar som kommer att besvaras

• Hur kommer den totala energianvändningen att förändras i respektive sektor fram till 2050?

Ett energieffektivt samhälle

Utgångspunkt

• Sveriges byggnaders specifika energianvändning ska halveras till år 2050 jämfört med 1995

• Tidigare mål revideras nu

Skälen

• Minskad klimatbelastning

• Minskat omvärldsberoende

• Minskade kostnader på såväl nationell nivå som för ägare och brukare

Olika byggnadskategorier

Småhus Lokaler Flerbostadshus0

5

10

15

20

25

30

35

40

0

50

100

150

200

250

300

Area och energianvändning för uppvärmning per byggnadskategori

Energi (TWh)

Area (milj. m2)

TWh milj. m2

Energianvändning i bebyggelsen

• Total energianvändning per år i Sverige: 410 TWh

• Alla byggnader: 160 TWh

• Från 1995 till 2010 minskning från 264 till 257 kWh/m2 av den specifika energianvändning

Energianvändning i den svenska bebyggelsen

Uppvärmning

Nuläget i olika byggnadssektorer

2,5 miljoner bostäder i flerbostadshus3 av 4 av dessa måste renoveras före 2050

84 500 lokalerStor trimningspotential.

2,1 Miljoner småhusEn relativt hög andel av småhusen genomför någon åtgärd varje år

Ålder i flerbostadshusbeståndet

Politiska faktorer som påverkar

• EUs EnergieffektiviseringsdirektivEn minskning om 20 % av primär energitillförsel i EU till 2020. Motsvarar 1,5 % per år.

• EUs ekodesigndirektiv och energimärkningsdirektivDriver fram bättre produkter, minskar hushållsel och verksamhetsel

• EUs direktiv om byggnaders energiprestandaFrån 2020 (2018 offentliga byggnader) ska alla nya byggnader vara ”very low energy”

• 2050-måletEn halvering av den specifika energianvändningen till 2050 jämfört med 1995 – målet otydligt

Ekonomiska faktorer

• Kalkylräntor och tidshorisont– Fler ekonomiska faktorer bör

medtas i kalkylen– Livscykelberäkningar kan

komplettera kalkylen

• BELOK-metodenBELOKs totalprojektmodell medför att fler åtgärder genomförs

Är det lönsamt att energieffektivisera?

• 3-4 % avkastning ett typiskt exempel i flerbostadshus

• Men: Med ökande energipriser och ökade komfortkrav blir den långsiktiga avkastningen högre, och den är långsiktig

• Energipris har de senaste tio år sedan ökat mer än KPI

Prisutveckling

Skilda förutsättningar

• Flerbostadshussektorn– Varierande nivå av resurser, kompetenser och ambitioner hos ägarna– Hyresgästproblematik– Nödvändig renovering måste kombineras med energieffektivisering

• Lokalsektorn– Hög grad av byggnadstekniska installationer ger potential till trimning och

optimering– Stor variation mellan olika typer av verksamheter – ingen homogen grupp

• Småhussektorn– Erhåller den direkta nyttan av energieffektivisering– Ofta mindre resurser och kunskap än professionella ägare. Dock genomförs

mycket varje år– Kraftigt minskning i energianvändningen i nybyggda småhus

Slutsatser

• Bebyggelsen står för en dryg tredjedel av energianvändningen• Utvecklingen hittills varit otillräcklig• Skilda förutsättningar i och lösningar för varje kategori. • Förändrade spelregler och arbetssätt krävs.• Hinder: kompetensbrist, byggreglerna, brist på incitament i

hyressättningen och otydliga politiska ambitioner• Tekniken finns och är inte hindret• Arbetet bör påbörjas omedelbart för att nå målet

Observationer – fastighetsägarens olika roller

ÄGARE

• Ledarskap– Långsiktig strategi på ledningsnivå– Ägarpolicy för energianvändning– Energistrateg i organisationen

• Kalkyler– Underskatta ej energipriser– Värdeökning bör inkluderas i kalkylerna– Paketering av åtgärder genom BELOK

• Beställarkompetens– Ställ kompetenskrav på konsulter och beställ bredare underlag– Beställ energisimuleringar och fler scenarier


HYRESVÄRD

• Hyresavtal baserad på rådighetRådigheten bör avspeglas i hyresavtalen

• Ägare av flerbostadshus bör inkludera de boendeDialog, information och införa gröna hyresavtal


FÖRVALTARE

• Organisation och budget– Separat budget för energieffektivisering– Kontinuerliga mätningar – Incitament för driftspersonalen– Egen kompetens

• Kontinuerlig trimningEnbart genom trimning kan man ofta spara upp till 25% av energianvändningen. Kort återbetalningstid.

Observationer för andra aktörer

• Öka energirådgivningen

• Diskutera fjärrvärmens roll

• Energibolagens roll – naturlig koppling till kunderna

• Bättre statistik för enklare uppföljning av utvecklingen

Rekommendationer

• Skärpta byggregler

• Anpassa bevarandekraven

• Skärpta energideklarationerna

• Utred hyresregleringen

• Utred kreditriskförsäkring

Rekommendationer till andra aktörer, forts.

• Demonstrationsprojekt och goda exempel

• Nationellt kompetenslyft

• Renoveringscentrum

• FoU-program

Samhällsperspektivet

Arbetsgrupp

Per Westlund, ordförande, arbetsgrupp Energieffektiva byggnaderChristel Armstrong-Darvik, Stena fastigheterMartin Bergdahl, Landstingsfastigheter i DalarnaArne Elmroth, LTHTomas Hallén, Akademiska husTomas Kåberger, ChalmersPer-Erik Petersson, SPJan Nordling, huvudprojektledare Ett energieffektivt samhälle, IVAPatrik Marckert, projektledare, Sweco

Webblänk

www.ettenergieffektivtsamhalle.se

Documents

Ett energieffektivt samhälle 2050