Bok Lärande och Samhälle

En skrift om Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö högskola

VI UTBILDAR OCH FORSKAR

FÖR LÄRANDE I EN FÖRÄNDERLIG VÄRLD

Fakulteten för lärande och samhälle utbildar och forskar för lärande i globaliseringens, mångspråkighetens och mediali-seringens värld. Vi vill bidra med våra kunskaper i samhälls-debatten. Vi har mångåriga och goda kontakter med skolor, kommuner och idrottsorganisationer och arbetar nu för att förstärka sam-verkan med kulturinstitutioner och kreativa näringar. På så sätt stärks kvaliteten i våra utbildningar och vår forskning. I denna bok får du ett axplock av allt som försiggår på fakul-teten. Du kan läsa om utbildning, forskning och samverkan, lärare och studenter, nätverk och internationella kontakter. Med hopp om inspirerande läsning! Johan Elmfeldt Dekan, Fakulteten för lärande och samhälle

byta bild

INSPIRERANDE MATEMATIK .......................................... 8

SAMTAL OM MALMÖ I HISTORISKA SPÅR .....................10

DRÖMMEN OM ETT KVINNOSPORTCENTER .................13

LIVSKUNSKAP MÖTER VERKLIGHETEN ..........................14

NÄR SKOLAN BEHÖVER HJÄLP .....................................16

BÄTTRE ÄMNESKUNSKAPER VIA BÄTTRE SPRÅKKUNSKAPER ......................................................18

SKOLELEVER ÄR INTE DUMMARE IDAG ........................ 20

VARFÖR BEDÖMER VI DE ALLRA MINSTA? ................... 22

FORSKNING & SAMVERKAN

STUDENTER & LÄRARE

LANDSLAGSKAPTENEN LÄSER TILL IDROTTSLÄRARE ..... 24

VI ÄR MER LIKA ÄN OLIKA .......................................... 27

STUDENTER DRAMATISERAR RELIGIÖSA BERÄTTELSER .. 28

INNEHÅLL7

NÄKTERGALEN SKAPAR MÖTEN MELLAN BARN OCH STUDENTER ........................................................ 40

LÄRANDE FÖR HÅLLBAR UTVECKLING I MALMÖ OCH YUNNAN ........................................................... 44

HUR MANLIG FÅR MAN VARA? ................................... 46

EN KVARTS ALLMÄNBILDNING TILL LUNCH .................. 49

KAN KULTURARV FÖRMEDLAS VIA MOBILEN? ............. 50

NÄTVERK & INTERNATIONALISERING

FAKULTETEN FÖR LÄRANDE OCH SAMHÄLLE ......................................................... 53

PEDAGOGEN SOM INTE BEHÖVER SÄTTA BETYG ..........31

KLASS OCH KÖN STYR YRKESVAL ............................... 32

IDROTTSSTUDENTER STÄLLS PÅ PROV I NORGE ............ 35

KLASSRUMMETS DRAMA OCH DEMOKRATI ................. 36

ALLA KAN UTVECKLA SITT SPRÅK ................................ 38

INNEHÅLL8

”Vilket semesterboende är dyrast sett över en vecka? Skriv så utförliga svar som ni kan!”Per-Eskil Persson inleder lektionen för eleverna på Bernadottesgymnasiet på Pauli gymna-

sium i Malmö. Ett tjugotal elever i matte A lägger pannan i djupa veck.”Rätt använt lär man sig mer och förstår mer matematik med bra hjälp-

medel. Det är min tes.”Per-Eskil Persson är universitetslektor i matematik med didaktisk inriktning och driver ett

forskningsprojekt i samarbete med Malmö stad och Texas instruments. Företaget har tagit fram programvaran Nspire som eleverna på Pauligymnasiet använder för att komma fram till vilken stugby som blir billigast. Den är interaktiv och dynamisk och innehåller sju olika applikationer för bland annat datoralgebrasystem (CAS), dynamiska grafer och geometriska beräkningar. Man kan lägga in filmer och bilder.

I projektet ingår också skolor i Lund, Tidaholm, Nynäshamn, Östhammar och Angered i Göteborg. Eleverna på Pauli gymnasium jobbar med bärbara datorer. På andra skolor används en avancerad miniräknare med samma funktioner. På eftermiddagen ska Per-Eskil Persson fortsätta på en skola i Helsingborg som använder både och. Projektet är en fortsätt-ning på en tidigare studie han gjort om lärande med hjälp av miniräknare. Resultatet gav inget entydigt svar om räknarna bidragit till en djupare förståelse av matematik, men de tre pilotklasserna den gången tyckte alla att räknarna stimulerade intresset, motivationen och nyfikenheten. Den har också fördelen att den är enkel att ta med sig.

”Det är en viktig del av lärarutbildningens arbete att vi är ute i skolorna och ser likheter och skillnader mellan olika klasser”, säger han.

En av frågeställningarna är att se vilket alternativ som ger flest möjligheter. ”Jag vill veta vad lärare och elever tycker det tillför undervisningen jämfört med att

använda en enklare räknare och papper och penna. Vad är det som eventuellt hindrar dem från att använda ny teknik”, säger Per-Eskil Persson, som skrev sin avhandling om hur alge-braundervisningen i skolan kan förbättras.

De allra flesta är positiva till att använda datorer i matematiken, men en av eleverna på Pauli gymnasium är helt på det klara med vad han föredrar:

”Det är alltid bäst att använda papper och penna.”

APPAR SOM INSPIRERARNYA VERKTYG KAN ÖKA INTRESSET FÖR MATEMATIK

FORSKNING & SAMVERKAN9

Per-Eskil Persson vill veta om hjälpmedlen ökar intres-set och fördjupar förståelsen för matematik och planerar lägga fram ett paper om resultaten på en konferens i Sydkorea i år. I samarbete med Latinskolan i Malmö och med stöd av Wallenbergstiftelsen ska han nu påbörja ett projekt om matematik och språk. Vad kan teknologi bidra med för att minska språkproblemen i ämnet?


MALMÖS FÖRFLUTNA LOCKAR TILL FOLKBILDNING OCH FORSKNING

Vad händer med Malmös identitet när industristaden förvandlats till vad? Hur blev egentligen Malmö stad? Är migration av varor och människor i Malmö en modern företeelse? Var låg den första skolan i Malmö och vem var den till för? En klunga människor från Malmö stad flockas runt professor Roger Johansson, Malmö högskola, och stadsantikvarie Anders Reisnert, Malmö stad, när de målande berättar om hur sillen var en huvudexportvara på medeltiden. Anställda på stadshuset har den här eftermiddagen samlats på platsen för Malmös äldsta torg vid Östergatan där torghandeln var livaktig på 1300-talet. Gruppen fortsätter intresserad till gräsmattan utanför St Petri kyrka. Rakt under där de stampar på den ljusgröna gräsmattan ligger flera tusen människor begravda på stans äldsta kyrkogård. Ett stenkast härifrån uppfördes den äldsta skolan på 1400-talet för en skara utvalda som studerade latin, retorik, filosofi, biblisk historia m.m.

Stadsvandringar för allmänheten är bara en av många aktiviteter som Institutet för studier av Malmös historia, IMH, bedriver.

Nyligen har Malmö högskola och Malmö stad skrivit ett 10-årskontrakt gällande IMH. Alla intresserade kan gå på föredrag och samtal på stadsbiblioteket för att bilda sig i Malmös historia, hur staden ser ut idag och vart Malmö är på väg. Malmöborna kan också ta del av Kulturarv Malmö som är en digital uppslagsbok om staden, som forskare och stu-denter fyller på. Den innehåller nu ett hundratal artiklar om personer, händelser och platser.

Djupt engagerad i allt detta är professor Roger Johansson. Han har framförallt profilerat sig genom sitt intresse för Malmös historia och stadens utveckling. Han har bland annat skrivit om Amalteadådet 1908, Malmö strumpfabriks reklamfilmer, August Palm och arbe-tarrörelsen i Malmö. Numer är han vetenskaplig ledare för Institutet för studier i Malmös historia.

Institutet ska driva forskningsprojektet Migration och minnen. Vad hände med de första arbetskraftsinvandrarna i Malmö? Vad händer när tillverkningsindustrin har flyttat till tredje världen och industristaden Malmö gått igenom en stor omdaning till vad? Hur utvecklas Malmös identitet i och med denna förvandling?

FULLT HUS PÅ STADSVANDRINGAR


Institutet för studier i Malmös historiaIMH blir minst ett 10-årigt samarbete mellan Malmö högskola och Malmö stad. Syftet är folkbildning och forskning, och en av institutets målgrupper är anställda på stadshuset.

FULLT HUS PÅ STADSVANDRINGAR



World Village of Women Sports Totalt omfattar hela projektet World Village of Women Sports vid Hästhagen I Malmö en investering på 2,3 miljarder kronor. En icke vinstdrivande fond ska arbeta för att skapa förståelse kring förutsättningarna för kvinnor och idrott. Ledare från idrottsvärlden sitter i den vetenskapliga styrelsen.

DRÖMMEN OM ETT KVINNOSPORTCENTEROANADE MÖJLIGHETER – OM DET BLIR VERKLIGHET

Miljoner till forskning och utbyte med världsledande forskare. Det finns inget liknande i hela världen. Klart att idrottsprofessorn Susanna Hedenborg ser lysande utsikter för det planerade kvinnosportcentret, World Village of Women Sports.

Susanna Hedenborg är delansvarig för centrets forskningsprogram. I bästa fall står World Village färdigt 2013. Det har varit flera turer, och det är fortfarande ovisst om det blir verklighet av de båda entre-prenörerna Dan Olofsson och Kent Widding Perssons originella idé: ett center för utbildning och forskning men också ett högklassiskt trä-ningscenter för kvinnliga elitidrottare.

Tanken är att de båda grundarna ska sätta 25 miljoner kronor i en fond för flerveten-skaplig forskning. Men projektet har hela tiden byggt på stöd även från externa sponsorer som inte nödvändigtvis sysslar med idrott. Hoppet att det ska gå i lås ökade när elektronik-jätten Philips tillkännagav att man går in med pengar. När vi träffas är Susanna Hedenborg på väg till Amsterdam för att träffa företrädare för Philips, som vill utveckla belysningen så att kvinnor känner trygghet i löparspåren kvällstid. Ett golvföretag har visat intresse av att utveckla golv som är skonsamma för knäna.

Susanna Hedenborg ser många vinster med ett samarbete med WVWS:”Det skulle öka vår grad av flervetenskaplighet på forskningssidan

men också stärka vår grundutbildning. World Village kommer att öka vår internationaliseringsgrad och locka världsforskare inom flera discipliner, även naturvetenskap.”

”Vi kan samarbeta mer med Skånes universitetssjukhus och starta ett masterprogram ihop med universiteten i Lund och Köpenhamn. Inte minst kan vi träffa idrottare genom det tränings- och rehabiliteringscenter som byggs”

Förhoppningen är också att kunna påverka kvinnors möjligheter att idrotta. Angelägna forskningsområden saknas inte:

”Varför finns etnisk mångfald inom herrfotboll men inte damfotbollen? Varför kan inte Pia Sundhage bli aktuell som tränare för herrlandslaget? Varför kan man som kvinna inte tjäna pengar på sin idrott? Vad betyder religion och klass för idrottsutövandet? Kan en mus-limsk kvinna delta i beach volleyboll?” säger Susanna Hedenborg.


Sorlet är öronbedövande när 100-talet lärare, verksamhetsutvecklare, skolsköterskor under en utbildningsdag kring sex- och samlevnad bänkar sig för att träffa forskaren Camilla Löf i Malmö stadshus. Hon utmanar åhörarna om hur fel det kan bli när skolans sociala uppdrag ska tolkas och användas i klassrummet i ämnet livskunskap.

Camilla Löf har knappt en timme på sig att förklara och diskutera sin nyutkomna avhandling och salen är fylld av förväntansfulla.

Skolan får ofta kritik från de nationella skolmyndigheterna för att inte ta sig an de ämnes-övergripande frågorna kring exempelvis sex och samlevnad, mobbning, droger, jämställdhet och utanförskap på ett tillräckligt bra sätt.

”Livskunskap en timme i veckan blir ofta svaret på att hantera de stora frågorna i skolan, vilket jag är starkt kritisk till. I stället för att diskutera gemensamma värden kan ämnet komma att handla om vad som helst och i sämsta fall om enskilda elevers sociala problem, vilket läraren inte har någon professionell utbildning för.”

Camilla Löf berättar att hon i avhandlingen specialstuderat olika styrdokument både på nationell och lokal nivå för att få syn på hur olika aktörer tolkar och skriver fram skolans sociala uppdrag. Sedan tittar hon ut över publiken och säger att säkert finns några av åhörarnas arbetsplaner för livskunskap med bland dem hon undersökt. Så ger hon exempel vad dessa arbetsplaner kan innehålla:

”Massage, tonårssnack, tjej- och killgrupper. Det handlar om metoder och organisatoriska principer mer än om vad, vem och varför skolan har ett socialt uppdrag. Varför har man exempelvis sex- och samlevnadsundervisning? ”

”Men, det här är inte så lätt”, invänder en lärare i publiken. ”Som lärare är man proffs på undervisning och vet att man måste anpassa hur man lär ut matematik till olika elever i klas-sen. När det gäller värdegrund blir det mycket svårare att individanpassa.”

”Jag är fullständigt medveten om att det inte är lätt”, svarar Camilla Löf.Hon berättar om hur dråplig sex- och samlevnadsundervisning kan bli i åk 5. Vuxna förutsät-

ter att alla 11-åringar plötsligt i 5:an är mogna att tala om pubertet och kön. Men, så är det inte. ”Barn har olika behov, intressen och erfarenheter även när det gäller värdegrundsfrågor.

Vi måste lära oss att lyssna och utgå från ungdomarna. Hur ska det annars bli möjligt att få och vara demokratiska medborgare?”, undrar Camilla Löf retoriskt.

FORSKNING MÖTER VERKLIGHETLIVSKUNSKAP I STADSHUSET


Camilla Löf disputerade våren 2011 på avhandlingen Med livet på sche-mat. Om skolämnet livskunskap och den riskfyllda barndomen. Hon ingår i forskargruppen Mångkontextuell barndom på Fakulteten för lärande och samhälle.

Sex och samlevnadsdagenSeminariet i Malmö stadshus hösten 2011 riktade sig framförallt till lärare som sysslade med sex- och samlevnadsundervisning. Arrangörer var Region Skåne, Kommunförbundet och Malmö stad.

-En mycket stor del av LS utgörs av uppdrag för skolor, kommuner, myndigheter och andra organisationer för att utveckla lärande. Uppdragen finansieras av uppdragsgivaren.”Det handlar väldigt mycket om stöd och hjälp till skolor och förskolor i de många reformer som sjösätts i skolan”, säger Karl-Gunnar Starck, biträdande prefekt på institutionen Skolutveckling och ledarskap.

Det handlar om nya läroplaner för förskola och grundskola, ny skollag, nya kurspla-ner för grundskolan, nya ämnesplaner för gymnasieskolan och ny programstruktur för gymnasieskolan med mera.

”Vi får uppdrag från förskolechefer och rektorer att vara med och utveckla alla dessa reformer. Det betyder att tolka innebörder och se konsekvenser och utbilda personalen och samtidigt ha utvecklingsperspektiv för ögonen. Vi har också gjort många riktade satsningar kring betyg och bedömning.”

En annan stor uppgift är vidareutbildning av verksamma lärare inom ramen för Lärar- och Förskolelyftet.

LS är navet i dessa kompetensutvecklingsinsatser men beställer och använder lärare från hela Malmö högskola.

”Om jag fick önska skulle jag vilja att vi även fick större övergripande praxisnära projekt över längre tid där vi på allvar är med och reflekterar kring undervisning och därmed är mer aktiva i skolutvecklingsarbetet”, fortsätter Karl-Gunnar Starck.

Samtidigt måste verksamheten anpassas utifrån omgivningens behov och förutsättningar. I ett annorlunda och aktuellt uppdrag är universitetslektor Barbro Bruce tillsammans

med kollegan Eva Sventelius mitt inne i en kartläggning av språksvårigheter för några utrikesfödda medborgare med posttraumatisk stress i Sverige. Uppdraget är beställt av Exigo, en specialenhet som arbetar för att dessa medborgare ska återgå till arbetslivet. Då är språket och kommunikationen A och O. Därför hoppas Barbro Bruce och Eva Sventelius få fortsätta jobba med kvalificerad språkutveckling åt fler på Exigo och även följa, granska och stödja undervisningen.

”Det handlar verkligen om lärande och samhälle”, säger Barbro Bruce.

NÄR ORGANISATIONER BEHÖVER HJÄLP LS ÄR MED OCH UTVECKLAR LÄRANDE


-

RUCUppdragen förmedlas via RUC, regionalt utvecklingscentrum. – motsvarar drygt 40 procent av all uppdragsutbildning på Malmö – omsatte förra året 18 miljoner kronor.


Mångspråkiga Malmö med 170 modersmål arbetar intensivt för att eleverna ska nå upp till kunskapsmålen. Språkutveckling och ämneskunnande hör ihop och nu finns hjälp att hämta. Maaike Hajer, professor från Utrecht och vid Fakulteten för lärande och samhälle, vill sprida insikten om att språkutveckling är möjlig och nödvändig i alla ämnen.

”Det är hög tid för skola och lärarutbildning att inse att vi är mitt i ett mångspråkigt samhälle, där många olika modersmål talas i klassrummet”, säger Maaike Hajer.

”Att anpassa sin undervisning och kunna bygga skolspråket utifrån detta måste ingå i utbildningarnas uppdrag.”

En filmsekvens spelas upp där en lärare försöker etablera skalbegreppet på en karta för elever i årskurs 5. En elev undrar hur långt det är från där han bor och till Turkiet där släk-ten finns. Läraren låter nästan alla elever komma till tals kring avstånd och associationerna flödar för att tillsammans bygga begreppet avstånd. Sedan visar läraren att avstånd kan mätas på en karta, om man förstår vad skala är. Läraren vet precis vart hon vill med sina 11-åringar.

Det är på en av Maaike Hajers seminarier denna filmsnutt spelas upp för lärare i skolan och lärarutbildare i Malmö. Interaktionens kvalitet i klassrummet är temat. Några yrkeslä-rare från en gymnasieskola kommenterar vad de just tittat på: lärarens förmåga att se och låta eleverna komma till tals och att samtidigt ha målet med undervisningen för ögonen.

Maaike Hajer är också tydlig med vad hon vill: att varje lärare oberoende av ämne ska låta eleverna utveckla sitt språk samtidigt med ämnet. Eleverna ska vara aktiva och när de försöker får inte läraren i slutändan ta över. Det behövs explicita språkfärdighetsmål tillsam-mans med mål för ämnet och att läraren undervisar mot dessa samtidigt. Lärarens återkopp-ling och språkstöttning är A och O.

”Det är alltför vanligt att ämneslärare i ett flerspråkigt klassrum minskar antalet svåra ord, förkortar texter och fokuserar på fakta och inte låter eleverna formulera sig i tal och skift”, säger Maaike Hajer. ”Men det leder till en nedåtgående spiral där elever med språk-svårigheter lär sig allt mindre.”

HOLLÄNDSK EXPERT HJÄLPER LS OCH MALMÖ

BÄTTRE ÄMNESKUNSKAPER VIA BÄTTRE SPRÅKKUNSKAPER


Maaike Hajer är gästprofessor och arbetar med: – forskningscirklar i matema-tik, NO, SO och yrkesämnen tillsammans med Malmö stad. – forskningsprojekt där ämnesinnehåll kopplas till språkutveckling inom utbild-ningen på LS.

Anders Jakobsson tycker den intensiva och politiserade diskussionen om svenska elevers kräftgång i en internationell jämförelse blivit lite ensidig. Kunskaperna anpassas efter det samhälle vi lever i, menar han.

Anders Jakobsson är professor i naturvetenskapernas didaktik och projektledare för ett stort forskningsprojekt som studerar skolelevers prestationer i naturvetenskap i ett längre perspektiv. Forskarna har gjort djupgående analyser av resultatet på de internationella kunskaps-testen PISA, som utgörs av faktabaserade prov med papper och penna och fyra svarsalternativ som görs av tusentals femtonåringar världen över. Den övergripande frågeställningen för projektet är vad de internationella testen egentli-gen säger om kunskap.

”De här rankinglistorna mellan nationer ger bara delbeskrivningar och säger väldigt lite om svensk skolorganisation och innehåll”, säger Anders Jakobsson.

Projektet har specialstuderat resultaten från fyra årgångar, och när det gäller de faktabaserade uppgifterna klarar eleverna i den svenska skolan sig fortfarande bra. Otvetydigt har de däremot blivit klart sämre på att tillämpa sina kunskaper. Från klart över det internationella genomsnittet till klart under från 2000 till 2009. Forskarna måste bli bättre på att undersöka hur elever utvecklar sin problemlösande förmåga, menar Anders Jakobsson.

”Riktigt illa är det med det som vi kallar naturvetenskapens karaktär. Att förstå hur ny kunskap skapas och hur vi kan säga vad som är säker kunskap. Det verkar vi inte alls ha i vår undervisning i Sverige.”

Forskargruppen kan se väldigt tydligt att det är de låg- och mellanpresterande eleverna som halkat efter medan de allra bästa fortfarande hävdar sig väl. Spännvidden mellan sko-lorna har ökat.

”Vi hittar en möjlig förklaring i det fria skolvalet, att det blivit en sorteringsmotor. Det finns forskning som visar att när en skola förlorar sina välmotiverade elever så blir under-visningen också drabbad. Det är en trend i svensk skola idag som vi är väldigt oroade över”, säger Anders Jakobsson.

”SKOLELEVER ÄR FÖRSTÅS INTE DUMMARE IDAG”FORSKNINGSPROJEKT ANALYSERAR KUNSKAPSUTVECKLING


Vetenskapsrådet finansierarVetenskapsrådet har gett 5,6 miljoner till det treåriga forskningsprojektet Perspectives on large scale studies (PELS) som är ett samarbete mellan Malmö Högskola, Mittuniversitetet och Danmarks Pædagogiske Universitetsskole.


Individuella utvecklingsplaner, tester, enkäter och självbedömningar. För vem? frågar sig pedagogikprofessorn Ann-Christine Vallberg Roth, som forskar om förskollärares dokumentation och bedömning av yngre barn. ”Vi behöver kritiskt reflektera över varför och för vem vi dokumenterar och bedömer de allra yngsta”, säger hon.

I den reviderade läroplanen för förskolan ser Ann-Christine Vallberg Roth riktlinjer om en systematisk dokumentation och utvärdering som inte funnits tidigare.

”Problemet är att vi redan i förskolan riskerar att reproducera samhälleliga mönster”, säger hon.

Testmaterial, utvärderingar och enkäter är några sätt att följa barnets utveckling. Individuella utvecklingsplaner registrerar om barnet talar rent, kan skriva sitt namn eller säga 15 bokstäver. Denna ökande kartläggning kan fungera bekräftande och stödjande, betonar Ann-Christine Vallberg Roth - men kan också försvaga och vilseleda.

Hennes studier av några förskolor visade stora variationer både gällande bedömningsfor-mer och vilket innehåll förskolan fokuserar på. Språklig utveckling fanns med i alla. Men i områden med många som har svenska som modersmål dominerade kunskapsinriktade bedömningar. I de med stor andel med migrationsbakgrund lades mer tonvikt på socialt fostrande, skapande och svenskspråkig bedömning.

”Det blir alltså olika beroende på var du växer upp och vilken förskola du går på och det kan leda till bristande likvärdighet”, säger Ann-Christine Vallberg Roth.

Skollagen talar om mål som verksamheten ska sträva mot - det individuella barnet ska inte bedömas i förhållande till mål att uppnå. Det finns en trend som handlar mer om indi-videns lärande och kunnande än om vad verksamheten kan erbjuda. Det kan ses som en del av en allmän utvärderingsvåg och ett målrationellt marknadstänkande i ett globaliserat sam-hälle, menar hon.

”Barnen ska också göra självbedömningar. De socialiseras tidigt in i att rikta blicken mot sitt eget lärande, ett målrationellt lärande. Vad har jag lärt mig, vad vill jag, vad kan jag, vad kan jag inte.” Dokumentationen inriktas på det kompetenta och reflexiva barnet redan som ettåring. Det beroende och impulsiva barnet är exempelvis inte lika framträdande.

”Samtidigt finns ett stort engagemang på förskolorna. Lärarna lyssnar på barnens röster. Det finns en inbyggd demokratisk

DEN DOKUMENTALISERADE BARNDOMENVARFÖR BEDÖMER VI DE ALLRA YNGSTA?


Mycket tid går till dokumentation. Bidrar det till att hålla barns möjlig-heter öppna, frågar sig Ann-Christine Vallberg Roth, som vill peka på kom-plexiteten med dokumentations- och bedömningsfrågor i förskolan.

potential man argumenterar för. Inget barn ska glömmas bort. Det är det positiva hos bar-net som lyfts fram”, säger Ann-Christine Vallberg Roth.

”Det är också viktigt att vi problematiserar detta i lärarutbildningen, så att de stude-rande får en beredskap och inte bara absorberas in i något när de kommer ut.”

förbättra

medelbra

bra!

OK


STUDENTER & LÄRARE25

DET FINNS EN TID EFTER HANDBOLLENLANDSLAGSKAPTEN SER EN NY KARRIÄR SOM IDROTTSLÄRARE

Hon har utsetts till årets spelare och är kapten i elitserien i landslaget som tog silver i EM. Johanna Wiberg spelade VM i Brasilien i december och står på topp i idrottskarriären. Men hon har också siktet inställt på framtiden efter handbollen och pluggar till idrotts-lärare.Johanna Wiberg har läst fem terminer och har psykologi som sidoämne. Att klara högskolestudier samtidigt som man elitsatsar i idrott är inte helt enkelt. Särskilt inte när det ibland drar ihop sig till landslagssamlingar på flera veckor som i EM 2010. Men hon har väldigt tillmötesgående och hjälpsamma lärare som har förståelse för att hon inte alltid kan närvara eller göra tentorna i rättan tid. Almanackan är synnerligen detaljplanerad.

”Jag var på träningsläger en vecka och var bara hemma en och en halv dag innan vi skulle iväg till EM. Då hann jag göra en tenta i psykologi och den gick ju bra”, skrattar Johanna, som länge varit sugen på läraryrket.

”Jag kommer ihåg bra lärare som jag har haft och hur jag har påverkats av dem. Jag tycker det är väldigt roligt att jobba med ungdomar och är intresserad av människor. Förhoppningsvis kan jag dela med mig av mina erfarenheter och bli en bra lärare i framti-den.”

Chansen att spela handboll kommer inte tillbaka och Johanna Wiberg har nu en sabbats-termin från studierna för att delta i ett projekt som drivs av Svenska olympiska kommittén. Sedan blir det avslutande tre terminers idrottsstudier.

”Jag vill gärna jobba som gymnasielärare på en skola som satsar på idrott. Handboll kan jag inte spela hela livet. Jag vill ha en annan karriär också.”

Johanna Wiberg, 28 år. Född och bosatt i Lund. Handbollspelare (mittsexa) i Team Eslöv och kapten i landslaget. Utsågs till turneringens bästa försva-rare i EM i handboll 2010. Studerar till idrottslärare.


Culture and Identity Kursen Language, Culture and Identity ingår i engelsklärar-utbildningen på Malmö högskola. Totalt utbildas ca 150 studenter till lärare i engelska på Fakulteten för lärande och samhälle.


MER LIKA ÄN OLIKAOM IDENTITET KOPPLAT TILL SPRÅK OCH KULTUR

En grupp studenter sitter med en karta av ansiktsbilder framför sig. Alla på fotografierna är unga, snarast androgyna och knappast lätta att definiera vad gäller klass, kön och etnisk tillhörighet.

Lektionen är en del i kursen Language, Culture and Identity som ingår i ämnet Engelska och lärande för blivande lärare. Målet är att studenterna ska utveckla kunskap och medve-tenhet om skolans och engelskans roll i förhållande till demokrati, medborgarskap, kulturell heterogenitet och globalisering

Och nog väcker fotokopiorna med ansikten hämtade från Time Magazine frågor. Vad får man för tankar och vad är skillnaden mellan ras och etnicitet? Vad är det för grupper som inte syns på bilden? Är ansiktena överhuvudtaget representativa?

Diskussionerna går höga bland studenterna som samtalar på engelska i smågrupper. Många menar att bilderna är för snäva och att det finns fler än de sju uttalade etniska grup-perna som bilderna visar. De undrar vilka som inkluderas respektive exkluderas. Var finns aboriginerna, ryssarna och indierna? De menar också att Afrika är en kontinent med många olika folkslag och att ansiktsbilderna därifrån är vilseledande och snarast befäster stereotypa koloniala uppfattningar.

Ändå finns en slags samstämmighet mellan bilderna vilket gör det svårt att urskilja exem-pelvis de spansktalande från de övriga. ”Detta är poängen”, säger universitetslektor Björn Sundmark. ”Att vi lever i ett multiling-ual society och att vi på ett fundamentalt sätt är väldigt lika som människor oberoende av etniskt ursprung. Det budskapet vill bilderna förmedla.”

Björn Sundmark vill få studenterna att inse att hur man kategoriserar människor påverkar hur man lär och lär ut språk, som också påverkar ens uppfattning kring kultur.

”Det gäller att kunna reflektera över språk, kultur och identitet i förhållande till demokrati, migration, makt, miljö och medborgarskap kopplat till skolans roll i samhället”, säger Björn Sundmark.

Kursen vill också problematisera skolämnet engelska i förhållande till engelska som globalt språk. Hur tas engelskan om hand i länder där engelskan inte är modersmål? Vad betyder engelskan där som statusmarkör? Frågorna är många och oavslutade i detta kom-munikativa klassrum.


STUDENTER DRAMATISERAR RELIGIÖSA BERÄTTELSER I projektet Abrahams barn får blivande lärare i religion välja ut och dramatisera religiösa berättelser. För många kommer det som en överraskning att stora världsreligioner som judendom, kristendom och islam har så mycket gemensamt.

”Vi arbetar mycket med värdegrundsfrågor. Istället för att bara leta skillnader kan man se att det handlar om de stora gemensamma livsfrågorna, om liv och död”, säger Bodil Liljefors Persson.

Att få studenterna att just se det gemensamma är en viktig uppgift för läraren Bodil Liljefors Persson, som är docent i religionshistoria. Vid redovisningen lämnar studenterna utvärderingar, och för många av dem är det en stor aha-upplevelse hur sammanflätade flera av de stora religionernas och kulturernas historia är. Abraham är ju patriarken för såväl judendom och kristendom som islam.

”Varför bråkar vi så mycket när vi har nästan samma kultur och religion?” som en student uttryckte det.

I flera av kurserna ligger fokus på religiös mångfald och globala existentiella frågor. Studenterna bidrar med sina egna erfarenheter, vilket gör att de diskussionerna blir engagerande och utvecklande för alla.

”I Malmö lever många kulturer och religioner sida vid sida och denna mångfald avspeg-las också i våra studentgrupper och det vill vi gärna dra positiv nytta av i utbildningen”, säger Bodil Liljefors Persson som har berättat om projektet på konferenser i religions- didaktik och medborgerlig bildning.”

Hon vill väcka vidare funderingar hos studenterna kring demokrati- och maktfrågor, etik och mänskliga rättigheter.

Berättelser från Bibeln och Koranen om brodermord, avundsjuka och svek kan leda vidare till existentiella diskussioner om människans ansvar gentemot sina medmänniskor, människo-värde och hur mycket frihet jag som individ kan ha utan att skada andra. Men också om genusfrågor eller världspolitiska frågor som Israel-Palestina konflikten.

”Vi försöker skifta perspektiv i undervisningen, så att man får förståelse och respekt för andra genom att man lär känna både sin egen kultur och religion och andras”, säger Bodil Liljefors Persson.

”VARFÖR BRÅKAR VI SÅ MYCKET NÄR VI HAR NÄSTAN SAMMA KULTUR OCH RELIGION?”

Utbildningen för blivande lärare i religionskunskap arbetar medvetet med historiska, sociologiska och samhällsvetenskapliga perspektiv på religionsvetenskapliga frågor. Religiösa berättelser fungerar som bas för diskussioner om värde-grundsfrågor och medborgarskap.

Fredrik Karlsson är 28 år och kommer från Trosa. Han är låtskrivare och sångare i bandet Solander som turnerat i hela Europa och i USA.


FREDRIK BLEV PEDAGOG UTAN BETYGSKRAVSKOLAN INTE ENDA KARRIÄRVÄGEN FÖR LÄRARE

Han ser sig som pedagog snarare än lärare och tycker det viktigaste är viljan att lära. På stadsbibliotekets Lärcentrum hittade Fredrik Karlsson jobbet där han kan hjälpa människor utvecklas utan att behöva bedöma deras kunskaper.

”En del säger att en lärare ska fungera som en coach. Jag har alltid tyckt att det är svårt när den ena parten inte är i skolan av fri vilja.”

På Lärcentrum finns förstås varken bedömning eller tvång. Det är fullt vid datorerna. Fredrik, som är utbildad gymnasielärare i svenska och filosofi, hjälper en kvinna att föra över en film hon gjort till ett videoredigeringsprogram. Han beskriver arbetsplatsen som en pedagogisk experimentverkstad där man försöker minska den digitala klyftan i Malmö. En plats där man testa ny teknik och program som Photoshop och InDesign, men här finns också hjälp att få för den som har dyslexi eller behöver läs- och skrivhjälp. På Public service-torget arrangeras föreläsningar och workshops. Efter ett år har Lärcentrum blivit en succé där besökarna hjälper varandra och hittar nya kontakter.

Den akademiska banan började med molekylärbiologi innan Fredrik Karlsson kom på att han med sitt ”didaktiska förhållningssätt till livet” nog borde bli lärare. Han är en engagerad ung man som var studentombud på lärarutbildningen, gjorde sitt examensarbete om social sortering i skolan och som skriver debattinlägg i skolfrågor. Som övertygad feminist menar han att hela världen skulle må bättre av ett jämlikare samhälle. Dagens skolpolitik tycker han är enkelspårig.

”Det stora problemet är att de som beslutar inte är de som kan frågorna bäst. Man hän-visar till svenska elevers svaga resultat på internationella kunskapstest men de analyserna är inte användbara för vad jag tror framtidens människor behöver. Det är mätverktyg som till-hör en annan kunskapssyn än min”

Fredrik Karlsson är mycket nöjd med tiden på lärarutbildningen som gav honom ämnes-kunskaperna och de didaktiska verktygen men också en del mycket givande samtal med lärarna. Men skolan kan lära av det flexibla sätt som biblioteken arbetar med kunskap och olika medier, som upp till åtta versioner av en bok.

”Jag tror också det är bra att ha lite akademisk skolning innan man börjar på lärarutbild-ningen. Man måste kunna gå på en föreläsning och förhålla sig kritisk. Ha en idé om vad man vill göra, se vilka verktyg man behöver och se till att hitta de personer som kan ge en dem.”


KLASS OCH KÖN STYR YRKESVAL FRAMTIDA VÄGLEDARE FÅR SMAKA PÅ AKTUELL FORSKNING

De drygt trettio kvinnor och högst tio män som precis börjat sin utbildning till studie- och yrkesvägledare är direkt med på noterna. Föreläsningen handlar om att klass och kön påver-kar våra yrkesval mycket mer än vad vi tror. Universitetslektor Frida Wikstrand slår hål på myten att yrkesval mest styrs av intresse. Strukturer som klass och kön är avgörande enligt aktuell forskning.

”Det ingår i er utbildning att plocka fram vilka intressen den har som står inför ett yrkesval”, säger Frida Wikstrand. ”Jag vill vända på stenarna och få er studenter på allvar medvetna om klass och köns oerhörda betydelse för yrkesval. I synnerhet då ni i framtiden ska vägleda andra och enligt skollagen arbeta mot snedrekrytering.”

Frida Wikstrand är målmedveten. Hon talar om begrepp som objektiv klass och subjektiv klass. Hon introducerar teoretiker som Pierre Bourdieu och Paul Willis, den sistnämnda som på 70-talet visade att arbetarklassens pojkar reproducerar klasstrukturer.

På motsvarande sätt är hon tydlig vad gäller kön som sorteringsmekanism. Hon visar diagram kring flickors och pojkars könsstereotypa val av gymnasieprogram och en figur av löneskillnader mellan män och kvinnor med samma utbildningsbakgrund i de 30 vanligaste yrkena. Bilderna talar sitt tydliga språk.

Studenten Dalal Diab har bara gått två veckor på vägledarutbildningen och är lite omtumlad. ”Föreläsningen ger en bred bild av hur det ser ut och det är ruskigt”, säger hon. ”Jag vill inte kategorisera människor efter klass, kön och etnicitet, men gör det säkert. Jag har tidigare arbetat i en hierarkisk sjukhusmiljö och det fick mig att tänka på hur människor sorteras efter yrkesroller.”

Än mer på riktigt blir det när Frida Wikstrand berättar om sitt nuvarande forsknings-projekt kring Arbetsmarknadsstyrelsens yrkesbeskrivningar och om dessa är neutrala. Studenterna får själva värdera skillnader i några exempel som advokat och renhållningsar-betare, vvs-montör och undersköterska. De inser snabbt att det abstrakta språket gällande advokat utestänger och att beskrivningen av undersköterskan är otydlig.

I en delstudie ska Frida Wikstrand intervjua studie- och yrkesvägledare om hur de använ-der dessa yrkesbeskrivningar.

”Föreställningar färgar alltså vad vi ser är möjligt för oss själva och andra”, säger Frida Wikstrand. ”I stället bör vi fundera på hur vi använder forskning kring kön, klass och etnici-tet i vägledning.”

Föreläsningen ingår i den första del-kursen inom Studie- och yrkesväg-ledarprogrammet på totalt 180 hp. Frida Wikstrand disputerade i arbets-vetenskap våren 2011 på avhand-lingen Det tekniska spelet – förhandlingar om arbete, teknik, kön i relation till införande av nya informationssystem.


ForskningsområdenMalmö högskola har examenstillstånd för utbildning på forskarnivå i Utbildningsvetenskap och Idrottsvetenskap. Institutionen Idrottsvetenskap utbildar idrottslärare, fritidsvetare och idrottsvetare på alla nivåer.


MED BANDVAGN TILL FJÄLLENIDROTTSSTUDENTER STÄLLS PÅ PROV I NORGE

En söndag i mars 1100 meter över havet. Det är kallt men solen gnistrar i snön . Med bandvagn har ett gäng sportiga och förväntansfulla svenskar körts ut till ungefär mitt i ingenstans i de norska fjällen. Men det är inte någon nöjesresa off pist utan starten för den åttonde vinterutbildningen som institutionen för Idrottsvetenskap genomför på Filefjäll och den vackert belägna anläggningen Tyinholmen.

Med på resan är en handfull lärare och drygt 50 studenter: blivande idrottslärare, idrotts-vetare som läser idrottens ledarskap och studenter på den internationella kursen Physical Education in a Scandinavian Perspective. Här ska de under tio dagar organisera, leda och delta i övningar kring ledarskap, fjällsäkerhet och skidåkning.

Vinterutbildningen motsvarar 3,75 högskolepoäng och föregås av ett seminarium på hemmaplan. På plats i Norge får studenterna en orientering om geologin i området Jotunheimen – som denna del av Skanderna kallas - och om väder- och vinterförhållanden i en vintermiljö.

”Det handlar mycket om säkerhet. Vi lär oss att bygga en vindsäck som kan vara en räddning om man hamnar i knipa på fjället”, berättar studenten Erik Carlsson.

Andra moment handlar om turåkning, längdåkningsteknik , utförsåkningens grunder, fjällorientering vintertid, att anlägga banor för vinterlek och konsten att bygga/bo i bivack.

”Vinterutbildningen är mycket bra. Man får lära känna varandra och lär sig mycket som man sedan kan undervisa i”, säger kurskamraten Tina Nilsson.

Tina och Erik ska bli idrottslärare på högstadiet och gymnasiet med spanska respektive svenska som andraämne. De är inne på sin sista termin och känner att de utvecklas och bör-jar få en bild av hur jobbet kommer att bli.

”Det är en riktig fjällupplevelse som inte går att läsa sig till. Man kan inte få de kunskaperna på något annat sätt”, säger Erik Carlsson.

Syfte med vinterutbildningen är också att ge möjligheten att utveckla många olika kvaliteter och ingår som en del av ämnet idrott vid alla utbildningsorter i Sverige.

”Vinterutbildningen är en mycket viktig del av utbildningen och en del som de flesta tycker ger väldigt mycket, både personligt och professionellt”, säger Torun Mattsson, universitetsadjunkt på institutionen Idrottsvetenskap.


Eleverna i årskurs nio på Fågelskolan i Lund får använda hela sin kreativa förmåga när de ska göra revyn Senaste nytt. Dramaläraren Balli Lelinge från Malmö högskola är också där för att hjälpa till med att utmana eleverna. Med att hitta fyndiga talkshows, ett ackord på gitarren som slår an, att bli en ifrågasättande nyhetsreporter, eller bara uttrycka sig med kroppen så det ryker i dansen.

”Det gäller att gå in i denna elevproducerade revy genom att både stödja och ifråga-sätta”, säger Balli Lelinge.

”Direktkontakt med eleverna är A och O. Det innebär både att applicera aktuell forskning i skolan och att ta med sig skolerfarenheter in i högskolan.”

Som lärare på LS måste han få sina studenter att tro på det han säger och därför måste han bottna i aktuell erfarenhet från skolan.

”Vi lärare på högskolan måste vara ute och jobba i skolan. Inte bara med kompetens-utveckling av vuxna utan också genom att möta elever och deras lärare i deras vardag.”

Han har skrivit licentiatuppsatsen Klassråd – ett socialt rum för demokrati och utbild-ning. Det är hans övertygelse att man måste utgå från elevernas egna erfarenheter och intressen för att de ska känna att det är på riktigt.

Som i denna revy. Några vill uttrycka sig med dans som de skapat själva, andra sjunga en nidvisa om rektorn, en tredje grupp inspireras av Big Brother eller Parlamentet till egna sketcher, letar efter uttryck och ingångar, prövar fram och tillbaka, får både kritik, support och beröm.

”Jag ser att det handlar om socialisation, identitetsskapande och grupprocesser där jag utmanar eleverna hela tiden”, fortsätter Balli Lelinge. ”Jag vill att de utvecklar sitt kritiska tänkande, där de kan utforska och ompröva gamla kunskaper med nya och bearbeta sådant som de sett, hört och gjort.”

Det handlar om att både lyfta med sig forskning ut i skolan och praktiken in på högsko-lan. Så får eleverna och lärarna djupare förståelse och insikter om framgångsfaktorer i sko-lan och studenterna får en lärarutbildare/forskare som kan binda ihop praktik med teori.

”Hur ska vi tala om det omgivande samhället om vi inte själva är där?” Därför plockar även Balli Lelinge med sig sina dramastudenter ut till denna revyproduk-

tion på en grundskola för att auskultera och vara med i ett lärande sammanhang. De måste uppleva skapandet på plats och förstå att praktik och teori går hand i hand.

DRAMA OCH DEMOKRATIELLER KONSTEN ATT FÖRENA PRAKTIK OCH TEORI


Revyn på Fågelskolan uppfördes våren 2011. Uppdraget för Balli Lelinge har kommit via Regionalt utvecklingscentrum, RUC. Externa uppdrag handlar ofta om att kompetensut-bilda lärare, skolledare och/eller förskollärare och fritidspedagoger. Några av uppdragen handlar även om att möta och arbeta med barn och ungdomar.


BRINNER FÖR ATT ALLA SKA LÄRA SIG LÄSAINGÅNG TILL ETT RIKARE LIV

”Som lärare upptäcker man snart att alla barn inte hänger med i skolan. Jag ville veta varför och mer systematiskt och kunnigt hjälpa dessa elever. ”Efter utbildningen till speciallärare 2008-2010 på Malmö högskola är Pia Witte tillbaka på Gudmundtorp skola utanför Höör.

En idyll för den oinvigde, där den rektangulära landsbygdsskolan tronar majestätiskt bland röda och gula höstlönnar, mörka, kala leråkrar brer ut sig och kyrkan ståtar bakom knuten. Här finns 120 barn från förskola till årskurs 6 som bussas varje dag till skolan och nästa år räknar man med påspädning av 30 barn. Alla elever och vuxna känner varandra.

Pia Witte, som tidigare var svenska/SO-lärare, arbetar idag både som speciallärare och specialpedagog. Hon berättar utan omsvep att hon har barn med diagnoser som Asperger och ADHD, men framförallt är hennes arbete inriktat mot barn med olika språksvårighe-ter kring ordförråd, uttal, grammatik, språklig medvetenhet och skriftspråk. Åtminstone en eller ett par barn i varje klass lär sig inte läsa som de andra i klassen. Pia Witte har stor nytta av sin nyförvärvade vidareutbildning.

”Det jag framförallt uppskattar var progressionen och djupet i utbildningen och att den var tydligt förankrad i forskning. Orsak och verkan belystes från många olika håll.”

Trots att hennes inriktning gällde skriv- och läsutvecklingen var utbildningen upplagd så att hon även kunde gå på föreläsningar gällande matematikutveckling.

”Står man som jag ensam på landet så måste du ha på fötterna när du beslutar om åtgär-der och kunna motivera varför du jobbar utifrån olika metoder och vad du vill uppnå med ditt arbetssätt.”

Pia Witte arbetar stödjande direkt i klassrummet med barn med koncentrationssvårighe-ter. Andra behöver individuell träning. Hon har kontakter med logopeder, men byter även erfarenheter med speciallärare och specialpedagoger i kommunen och en kollega som gick speciallärarutbildningen samtidigt.

På eget initiativ har hon startat något hon kallar Språkis på skolan. Det vänder sig fram-förallt till elever för att få dem att tala bättre och oftare och därmed öva upp sin språkliga förmåga. Men verksamheten vänder sig även till personalen på skolan där Pia Witte fung-erar som handledare. Språkis utgår från språkljud, språkets form, språkets innehåll och språkanvändning. Alla kan utveckla sitt språk och sin kommunikativa förmåga, enligt Pia Witte.


”Jag vill att alla ska förstå hur nära språk, lärande och identitetsutveckling hänger sam-man. Det jag verkligen brinner för är att så många som möjligt så snabbt som möjligt får lära sig läsa, då läsning är ingången till ett rikare liv.”

Speciallärarutbildningen i Malmö Speciallärarutbildningen i Malmö har fyra inriktningar: språk, skriv- och läsutveckling, matematikutveckling, grav språkstörning och utvecklingsstörning.Här finns även ett specialpedagogiskt program.

NÄTVERK & INTERNATIONALISERING41

Adam Wasrin och Issa Mohammed

Snart tolvårige Issa Mohammed hade aldrig rappat förut. Ännu mindre varit i en inspel-ningsstudio. Nu står han i en studio vid Dalaplan och sjunger låtarna han har gjort tillsam-mans med sin mentor, 29-årige lärarstudenten Adam Wassrin.

De har träffats varje vecka sedan höstterminen och gjort helt vardagliga saker som att spela spel eller gå på bio. Adam har varit hemma hos Issa och kollat på film. De har bakat kanelbullar hemma hos Adam, de har badat på AqVaKul, och varit på Laserdome.

”Det var ojämnt med alla stora i ett lag”, konstaterar Issa.Under sommaren hade Näktergalen avslutning på stranden för alla mentorer och barn

med fotboll, tipspromenad, brännboll och ansiktsmålning. Lite vemodigt, men Adam och Issa har haft ett kul år och har hunnit lära känna varandra:

”Vi pratar mer nu än vi gjorde i början. Det gick lite trögare i starten, eller hur?” säger Adam till Issa, som nickar instämmande.

Alla studenter på Malmö högskola kan bli mentor för ett barn i åldern åtta till tolv år. Grundidén med Näktergalen är att skapa möten mellan människor där man lär av varandra.

”Det är en bra grej och jag tycker om idén att försöka intressera ungdomar från olika områden för att plugga på högskola”, säger Adam som ska bli lärare i samhällskunskap och religion och tidigare jobbat på både fritidshem och som barnskötare.

Inspelningsstudion har Adam, som spelar mycket ute med hiphopduon Calle & Adam, tillsammans med några kompisar. Här har Adam och Issa gjort låtarna Allt är möjligt och Varje dag.

”Jag tycker Allt är möjligt är bäst”, säger Issa.Det var lite jobbigt, men nog egentligen mest kul när hans 14-årige morbror Anders tog

med sig låtarna till skolan och spelade upp för hela klassen. Hemma har Issa en trumma från Tunisien och berättar att det finns mycket musik i familjen:

”Min pappa spelar piano och min farbror trummor. De spelar tillsammans på bröllop, fester och så.”

Han går i femman på Lindängenskolan. Drömjobbet är läkare, eller kanske tandtekni-ker som mamma. På frågan på hur en bra lärare ska vara svarar han snabbt:

”Han ska vara smart, visa respekt mot barnen och vara snäll.”Låter ungefär som Adam.

”ALLT ÄR MÖJLIGT”NÄKTERGALEN SKAPAR MÖTEN MELLAN BARN OCH STUDENTER


Issa går i femman på Lindängeskolan. Favoritämnena är historia, geografi, matte, engelska, idrott, slöjd och hemkunskap. Svenska är inte riktigt lika kul.


Näktergalen Sedan starten 1997 har fler än 2 000 barn och mentorer förts samman genom Näktergalen. Ett långsiktigt mål är att bidra till en breddad rekrytering till högskole- och universitetsstudier. Grundidén med Näktergalen är ömsesidig nytta. Genom möten mellan människor lär vi oss om varandra och kan bättre förstå varandras olikheter och likheter. En mycket viktig del i verksamheten är att verka för och dra nytta av den kulturella mångfald som finns både i samhället och på Malmö högskola


LÄRANDE OCH HÅLLBAR UTVECKLING I MALMÖ OCH YUNNAN

”Hur kan jag med mina kunskaper bidra till lärande för hållbar utveckling i mitt ämne?”

Frågeställningen kommer upp på en föreläsning universitetslektor Kerstin Sonesson håller för en delegation av 15 kinesiska lärare, skolledare och tjänstemän från Yunnanprovinsen i Kina.

Det är ett återbesök inom projektet Den globala resan, som syftar till interkulturell dialog med ett annat land. Som svenskarna gjorde i Yunnan bor kineserna hos värdfamiljer, de besö-ker miljöprojekt och skolor i Malmö stad och träffar representanter för Malmö högskola.

Svenska högskolor ska främja hållbar utveckling. I lärarutbildningen ingår ett avsnitt om lokala och globala framtidsfrågor som en del av kursen Att vara lärare, och det ges också en fristående internationell kurs i lärande för hållbar utveckling.

”Matens väg kan vara en bra ingång till diskussioner kring hållbarhetsfrågor i skolan. Hållbarhet handlar inte bara om miljö utan även om sociala, ekonomiska och kulturella dimensioner”, säger Kerstin Sonesson som också understryker demokratiaspekten och stu-denternas aktiva medverkan.

Våra ekologiska fotspår illustreras med skolsulor där storlek 38 representerar tillgängliga globala resurser per individ. Sverige förbrukar mer, Förenade Arabemiraten ligger i topp medan ett land som Malawi är en lite babysko i sammanhanget. Kina ligger på medelvärdet. Ännu.”Men vad händer i framtiden?” frågar Kerstin Sonesson.

”Om man i Kina skaffar lika många bilar som medelsvensken, så kommer det totala antalet bilar på jorden nästan att fördubblas”.

Gästerna nickar. De är medvetna om de stora utmaningarna. Chefstjänstemannen Ya Bing Jiang tar fram sin telefon och knappar fram aktuell siffra över antalet bilar i provinshuvudstaden Kunming: 1,46 miljoner på 6 miljoner invånare. I landet rullar nu 100 miljoner bilar.

”Kina är ett stort land och utvecklingen går inte lika fort överallt. Vi lär oss mycket och blir inspirerade när vi är här”, säger Ya Bing Jiang och tillägger att lärande för hållbar utveckling nu är ett obligatoriskt inslag i den kinesiska skolan.

”Det handlar om att få människan medveten om att framtiden inte bara handlar om mig.”

Yi Kong från internationella kontoret på universitetet i Yunnan ser också en ökad medve-

FRAMTIDEN HANDLAR INTE BARA OM MIG


tenhet om globala frågor i Kina:”Den ekonomiska utvecklingen är viktig för oss. Kineser vill också ha ett bättre liv. Men

vi har börjat på något. Jag kan ta saker jag lärt mig här in i min undervisning. Jag kan prata med mina vänner och kanske få universitetsmatsalen att återvinna mer.”

Universitetet i Yunnan och Malmö högskola planerar ett student- och lärarutbyte. ”Som lärarutbildare kan vi lära mycket av våra kinesiska kollegors arbetssituation och om vår egen verksamhet genom att spegla oss i deras”, säger Kerstin Sonesson

Skolpojkar leker Herre på täppan. Slåss, bits – tar punggrepp. Scenen målas upp i en debatt-artikel som hävdar att det inte finns någon frihet i vanlig skolgårdslek.

”Stämmer detta med era erfarenheter?” undrar universitetsadjunkt Mats Olsson.Inlägget där beteendevetaren Ingemar Gens menar att barns lek styrs av traditionella köns-

roller som upprätthålls av vuxenvärlden är utgångspunkt för månadens träff med det manliga nätverket Män på LUT. Studenter och några lärare har samlats i fikarummet på institutionen Barn-unga-samhälle. Baguetter med ost och groddar. Kaffe på pumptermos.

”Slåss ska man ju inte, men det är samtidigt viktigt att få leka vad man vill”, säger en av deltagarna.

”Resonemanget utgår från att traditionell manlighet är av ondo”, funderar en.Läraren Mikael Björk menar att man gör det lite lätt för sig som lärare om man bara hän-

visar till det positiva i att barnen får skapa själva. När ska barnet ges frihet att välja? Kan man styra lite och ändå ge barnen känslan av att

det är de som bestämmer? När är man gammal nog att leka Herre på täppan? Skulle det bli annorlunda om också flickor deltog? Stämmer påståendet att flickor inte är lika empatibe-friade som pojkar förväntas vara?

”Brist på empati är väl inget gemensamt drag för män. Det är kanske därför vi sitter här”, menar Mats Olsson, som startade nätverket för två år sedan.

Högskoleverket hade då presenterat rapporten “Man ska bli lärare” som visade att 75 procent av dem som söker till lärarutbildning är kvinnor och att betydligt fler av männen hoppar av före examen.

”Lärosätena hade ingen aning om detta eller varför”, säger Mats Olsson som i dag har ledningens uppdrag att kartlägga anledningarna till avbrotten.

Knappt var fjärde lärarstudent är i dag man och Män på LUT vill få fler män att välja läraryrket. Eftersom de flesta män vill jobba med äldre barn blir problemet extra stort i för-skolan och lågstadiet. Gruppen pratar därför också om varför män inte känner sig lockade och om de speciella utmaningar som följer på att jobba som man i ett kvinnodominerat yrke.

”Ska männen anpassa sig eller vara annorlunda? Är ”annorlundaskapet” en kvalitet? Vad är maskulinitet och måste svaret ha ett genusperspektiv?” frågar sig Mats och fortsätter.

”Om vi tycker det är viktigt att män blir lärare är det också viktigt att tala om varför de behövs.

HUR MANLIG FÅR MAN VARA?NÄTVERK VILL SE FLER MÄN I FÖRSKOLAN


”Skolan är en kultur som behöver utmanas och där representerar män andra erfarenheter som också behövs. Genuspedagogiken går ut på att bekämpa stereotyper.” Blivande lärarna Donald Mészáros och Sasa Milosevic lyssnar på Mats Olsson, som startat Män på LUT.


Män på LUTTräffas en gång i månaden och samarbetar också med Högskolan i Borås som gör en liknande satsning.

En akademisk kvart ges varje onsdag kl 12.30 i samarbete med Malmö stadsbibliotek. Tanken är att presentera spännvidden i den forskning som bedrivs på Malmö högskola. Föredragen filmas och kan ses på mah.se/akademiskkvart

EN KVARTS ALLMÄNBILDNING TILL LUNCH

”Om ni förväntar er att jag ska berätta hur man läser sig frisk måste jag göra er besvikna.”

Det är en av årets hittills varmaste dagar, men ett tjugotal personer har ändå sökt sig till Slottet i Malmö stadsbibliotek för att höra professor Magnus Persson prata under rubriken: ”Att läsa sig frisk? Om skönlitteratur som medicin”.

En kvart har talaren på sig. En utmaning i sig för en forskare som är van vid att förfoga över en lektionstimme eller två. Flera åhörare har hunnit bli stamgäster på En akademisk kvart, som den populärvetenskapliga föreläsningsserien med efterföljande frågestund kallas. Några använder sin lunchrast. Andra är på biblioteket i ett annat ärende och stannar till en stund. En besökare slår sig ner intill och planerar veckans spel med hjälp av en travtidning från tidskriftsrummet. Det är som vanligt fullt av rörelse på biblioteket, som just denna dag dess-utom har fullt upp med att jaga stolar inför kvällens besök av stjärnförfattaren Paul Auster.

Om Magnus Persson inte själv vill lämna några garantier hävdar andra bestämt att man kan läsa sig frisk. Det finns ett växande intresse för sambandet mellan kultur och hälsa, och om man skall tro den så kallade biblioterapin har skönlitteraturen faktiskt läkande och helan-de funktioner.

”Den här trenden har funnits i ungefär 50 år men upplever en mycket stark boom just nu”, säger Magnus Persson och utlovar kritiska men inte helt avvisande betraktelser.

Som litteraturvetare är han intresserad av vilken litteratursyn som ligger bakom och illustrerar med två böcker som han trots skillnader menar har mycket gemensamt: Bertil Söderlings Om vänskapen med böcker och ordens läkedom samt antologin Att tiga eller att tala.

”Litteraturen framstår som läkare eller medicin och läsaren som en patient. Litteratursynen är expressiv, romantisk, idealistisk. Läsaren och världen är sjuka, förgängliga och fulla av brister. Endast litteraturen är hel och kan hela.”

När yrkesmän som författarna, litteraturvetarna eller kritikerna själva inte kan säga varför det är viktigt att läsa, lämnar det fältet fritt för andra att tillskriva litteraturen goda egenska-per, menar han.

”Vad väntar ni på? Hem och läs, men fundera också lite på varför litteraturen är viktig eller inte viktig för just dig och vad det kan bero på. Det tycker jag är riktigt spännande frå-gor som säkert kommer ge spännande svar”, avslutar Magnus Persson terminens sjuttonde föredrag. Alltid på en onsdag. Alltid klockan 12.30.

FORSKARE BERÄTTAR PÅ BIBLIOTEKET


Som ett sätt att utveckla och gestalta kulturarven i den digitala tidsåldern startar en ny utbildning i samarbete med kulturarvsinstitutioner i Skåne.

”Det känns helt rätt och väldigt spännande”, säger Cecilia Axelsson, lektor på Pauligymnasiet i Malmö och lärare på Lärande och samhälle.

”Det finns ett stort historie- och kulturintresse hos allmänheten och ett stort sug på kulturinstitutionerna över hur man ska sprida och göra kulturarven tillgängliga för att nå nya grupper.”

Att lärande pågår överallt i samhället är inget nytt. Måste exempelvis kulturarv visas på plats eller kan man likaväl ta del av arvet via MP3-spelaren, mobilen eller läsplattan?

Historikerna på Lärande och samhälle arbetar i den nya kulturarvspedagogiska utbild-ningen tillsammans med bland annat Malmö museer, Regionmuseet i Kristianstad, Malmö stadsarkiv, Lunds landsarkiv och Fredriksdal museer och trädgårdar, men är öppna för fler kulturinstitutioner som vill samarbeta.

Tanken är att fakulteten i den här utbildningen ska stå för de mer teoretiska delarna medan kulturinstitutionen ska stå för innehåll och praktik, med ett aktivt samarbete sinse-mellan. Utbildningen på 60 hp innehåller fyra delkurser. Den första borrar kring begreppen kulturarv och kulturarvspedagogik, den andra analyserar förmedling och kommunikation bland annat på kulturarvsinstitutioner, den tredje sysslar med historiskt berättande fysiskt och digitalt och i den fjärde ska studenten göra ett projektarbete på vald kulturarvsinstitu-tion, gärna digitalt.

”På det sättet arbetar vi med form och innehåll där nya sätt att berätta och deltagarnas kommunikativa och producerande förmåga sätts på prov”, säger Cecilia Axelsson.

”Vi hoppas att både medarbetare på kulturarvsinstitutionerna, historieintresserade, och den som vill bredda sin utbildning och göra sig mer gångbar på arbetsmarknaden ska lockas.”

KAN KULTURARV FÖRMEDLAS VIA MOBILEN?LS SÖKER FLER SAMVERKANSPARTNERS


Kulturarvspedagogisk bildningDen kulturarvspedagogiska utbildningen börjar våren 2012 med en distansversion 2013. Dekan Johan Elmfeldt ser en ny utvecklingspotential för LS genom samarbete med kultursamhället, frivilligorganisationer och företag, som stärker både utbildningarnas och forskningens samhällsrelevans.


53 LS

FAKULTETEN FÖR LÄRANDE OCH SAMHÄLLE

• 3 800 helårsstudenter• 300 anställda

Fakulteten för lärande och samhälle, LS, erbjuder professionsutbildningar för yrkes-arbete inom skola, kultur-, fritid- och idrott. Förutom utbildningar till idrottsvetare, lärare, specialpedagog, speciallärare och studie- och yrkesvägledare ges fristående kurser, forskarutbildning, vidare- och uppdragsutbildning.

Fakulteten driver en av Sveriges största lärarutbildningar och som student kan man välja att läsa till en av fyra examina: förskollärare, grundlärare, ämneslärare och yrkeslärare.

Utbildningarna utvecklas i samverkan med övriga fakulteter på Malmö högskola, skolsamhället, idrottsorganisationer och kulturinstitutioner. Det gör att Fakulteten för lärande och samhälle kan erbjuda forskningsbaserade, efterfrågade och samhälls-relevanta utbildningar.

Ambitionen är att stärka samverkan med offentliga institutioner, frivilligorga-nisationer och företag främst inom kreativa näringar. En ökad samverkan stärker utbildningarnas och forskningens samhällsrelevans och bidrar till en breddning av fakultetens verksamhet.

Fakultetens forskning och utbildning på forskarnivå växer och utvecklas ständigt.Forskningen inom LS är idrottsvetenskaplig och utbildningsvetenskaplig.

Utbildning på forskarnivå bedrivs i ämnena idrottsvetenskap, inriktning samhälls-vetenskap och humaniora, historia och historiedidaktik, naturvetenskapernas och matematikens didaktik, pedagogik samt svenska med didaktisk inriktning.

54LS

INNEHÅLL55

KENNET FLENNMARK REKTOR PÅ KATEDRALSKOLAN I LUNDVad tror du att Fakulteten för lärande och samhälle är om fem år?

Lärarutbildningen är då en högkvalitativ utbildning som attraherar många studenter. Den uppskattar högutbildade lärarstuderande.

Utbildningen har stora förväntningar på sina studenter. Höga förväntningar spelar en avgörande roll för måluppfyllelsen. Utbildningen kombinerar vetenskap och beprövad erfarenhet. Den är noga med att välja ut studenter till utbildningarna. Den besitter hög kompetens och högt anseende. Den erbjuder utbildningar som kräver heltidsstudier av studenterna. Den lär ut saker som formativ bedömning. Den lär ut hur Informations- och kommunikationsteknik, IKT, blir ett läromedel bland andra. Vad vill du i din yrkesroll ha ut av fakulteten?Jag vill ha högt utbildade lärare som tycker om ungdomar och som utstrålar entusiasm och engagemang. Lärare som är i jobbet för att de brinner för skola. Jag vill ha lärare som har höga förväntningar på sina elever, De ska ha lärt sig hur man sätter betyg och motiverar betyg. Läraren ska vara ledare i klassrummet.

EVA RIESBECK UNIVERSITETSLEKTOR Vad tror du att Fakulteten för lärande och samhälle är om fem år?

Lärande och Samhälle är en fakultet som har mycket intressant forskning mot samhället och med många internationella kontakter där både lärar- och

studentutbyten är starkt. Interaktionen samhälle och studenters lärande har en stark koppling. Fokus för våra lärarstudenter kommer att vara att lära för livet. Deras examensarbeten kommer att handla om den forskning som bedrivs på LS som hjälp till seniora forskare och för användning i samhället.

Vad vill du i din yrkesroll ha ut av fakulteten?Jag skulle vilja utveckla ett kvalitativt synsätt, där studentens rättsliga säkerhet har utarbetats. Jag vill vidare att mycket arbete läggs ner på att få studenter att skriva fram utmärkta examensarbeten som blir ett kvitto på en god utbildning.

Documents

Bok Lärande och Samhälle