Click here to load reader

Bok Lärande och Samhälle

  • View
    218

  • Download
    2

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Malmö högskola

Text of Bok Lärande och Samhälle

  • En skrift om Fakulteten fr lrande och samhlle vid Malm hgskola

  • VI UTBILDAR OCH FORSKAR

    FR LRANDE I EN FRNDERLIG VRLD

  • Fakulteten fr lrande och samhlle utbildar och forskar fr lrande i globaliseringens, mngsprkighetens och mediali-seringens vrld. Vi vill bidra med vra kunskaper i samhlls-debatten. Vi har mngriga och goda kontakter med skolor, kommuner och idrottsorganisationer och arbetar nu fr att frstrka sam-verkan med kulturinstitutioner och kreativa nringar. P s stt strks kvaliteten i vra utbildningar och vr forskning. I denna bok fr du ett axplock av allt som frsiggr p fakul-teten. Du kan lsa om utbildning, forskning och samverkan, lrare och studenter, ntverk och internationella kontakter. Med hopp om inspirerande lsning! Johan Elmfeldt Dekan, Fakulteten fr lrande och samhlle

    byta bild

  • INSPIRERANDE MATEMATIK .......................................... 8

    SAMTAL OM MALM I HISTORISKA SPR .....................10

    DRMMEN OM ETT KVINNOSPORTCENTER .................13

    LIVSKUNSKAP MTER VERKLIGHETEN ..........................14

    NR SKOLAN BEHVER HJLP .....................................16

    BTTRE MNESKUNSKAPER VIA BTTRE SPRKKUNSKAPER ......................................................18

    SKOLELEVER R INTE DUMMARE IDAG ........................ 20

    VARFR BEDMER VI DE ALLRA MINSTA? ................... 22

    FORSKNING & SAMVERKAN

    STUDENTER & LRARE

    LANDSLAGSKAPTENEN LSER TILL IDROTTSLRARE ..... 24

    VI R MER LIKA N OLIKA .......................................... 27

    STUDENTER DRAMATISERAR RELIGISA BERTTELSER .. 28

    INNEHLL7

  • NKTERGALEN SKAPAR MTEN MELLAN BARN OCH STUDENTER ........................................................ 40

    LRANDE FR HLLBAR UTVECKLING I MALM OCH YUNNAN ........................................................... 44

    HUR MANLIG FR MAN VARA? ................................... 46

    EN KVARTS ALLMNBILDNING TILL LUNCH .................. 49

    KAN KULTURARV FRMEDLAS VIA MOBILEN? ............. 50

    NTVERK & INTERNATIONALISERING

    FAKULTETEN FR LRANDE OCH SAMHLLE ......................................................... 53

    PEDAGOGEN SOM INTE BEHVER STTA BETYG ..........31

    KLASS OCH KN STYR YRKESVAL ............................... 32

    IDROTTSSTUDENTER STLLS P PROV I NORGE ............ 35

    KLASSRUMMETS DRAMA OCH DEMOKRATI ................. 36

    ALLA KAN UTVECKLA SITT SPRK ................................ 38

    INNEHLL8

  • Vilket semesterboende r dyrast sett ver en vecka? Skriv s utfrliga svar som ni kan!Per-Eskil Persson inleder lektionen fr eleverna p Bernadottesgymnasiet p Pauli gymna-

    sium i Malm. Ett tjugotal elever i matte A lgger pannan i djupa veck.Rtt anvnt lr man sig mer och frstr mer matematik med bra hjlp-

    medel. Det r min tes.Per-Eskil Persson r universitetslektor i matematik med didaktisk inriktning och driver ett

    forskningsprojekt i samarbete med Malm stad och Texas instruments. Fretaget har tagit fram programvaran Nspire som eleverna p Pauligymnasiet anvnder fr att komma fram till vilken stugby som blir billigast. Den r interaktiv och dynamisk och innehller sju olika applikationer fr bland annat datoralgebrasystem (CAS), dynamiska grafer och geometriska berkningar. Man kan lgga in filmer och bilder.

    I projektet ingr ocks skolor i Lund, Tidaholm, Nynshamn, sthammar och Angered i Gteborg. Eleverna p Pauli gymnasium jobbar med brbara datorer. P andra skolor anvnds en avancerad minirknare med samma funktioner. P eftermiddagen ska Per-Eskil Persson fortstta p en skola i Helsingborg som anvnder bde och. Projektet r en fortstt-ning p en tidigare studie han gjort om lrande med hjlp av minirknare. Resultatet gav inget entydigt svar om rknarna bidragit till en djupare frstelse av matematik, men de tre pilotklasserna den gngen tyckte alla att rknarna stimulerade intresset, motivationen och nyfikenheten. Den har ocks frdelen att den r enkel att ta med sig.

    Det r en viktig del av lrarutbildningens arbete att vi r ute i skolorna och ser likheter och skillnader mellan olika klasser, sger han.

    En av frgestllningarna r att se vilket alternativ som ger flest mjligheter. Jag vill veta vad lrare och elever tycker det tillfr undervisningen jmfrt med att

    anvnda en enklare rknare och papper och penna. Vad r det som eventuellt hindrar dem frn att anvnda ny teknik, sger Per-Eskil Persson, som skrev sin avhandling om hur alge-braundervisningen i skolan kan frbttras.

    De allra flesta r positiva till att anvnda datorer i matematiken, men en av eleverna p Pauli gymnasium r helt p det klara med vad han fredrar:

    Det r alltid bst att anvnda papper och penna.

    APPAR SOM INSPIRERARNYA VERKTYG KAN KA INTRESSET FR MATEMATIK

    FORSKNING & SAMVERKAN9

  • Per-Eskil Persson vill veta om hjlpmedlen kar intres-set och frdjupar frstelsen fr matematik och planerar lgga fram ett paper om resultaten p en konferens i Sydkorea i r. I samarbete med Latinskolan i Malm och med std av Wallenbergstiftelsen ska han nu pbrja ett projekt om matematik och sprk. Vad kan teknologi bidra med fr att minska sprkproblemen i mnet?

    FORSKNING & SAMVERKAN10

  • MALMS FRFLUTNA LOCKAR TILL FOLKBILDNING OCH FORSKNING

    Vad hnder med Malms identitet nr industristaden frvandlats till vad? Hur blev egentligen Malm stad? r migration av varor och mnniskor i Malm en modern freteelse? Var lg den frsta skolan i Malm och vem var den till fr? En klunga mnniskor frn Malm stad flockas runt professor Roger Johansson, Malm hgskola, och stadsantikvarie Anders Reisnert, Malm stad, nr de mlande berttar om hur sillen var en huvudexportvara p medeltiden. Anstllda p stadshuset har den hr eftermiddagen samlats p platsen fr Malms ldsta torg vid stergatan dr torghandeln var livaktig p 1300-talet. Gruppen fortstter intresserad till grsmattan utanfr St Petri kyrka. Rakt under dr de stampar p den ljusgrna grsmattan ligger flera tusen mnniskor begravda p stans ldsta kyrkogrd. Ett stenkast hrifrn uppfrdes den ldsta skolan p 1400-talet fr en skara utvalda som studerade latin, retorik, filosofi, biblisk historia m.m.

    Stadsvandringar fr allmnheten r bara en av mnga aktiviteter som Institutet fr studier av Malms historia, IMH, bedriver.

    Nyligen har Malm hgskola och Malm stad skrivit ett 10-rskontrakt gllande IMH. Alla intresserade kan g p fredrag och samtal p stadsbiblioteket fr att bilda sig i Malms historia, hur staden ser ut idag och vart Malm r p vg. Malmborna kan ocks ta del av Kulturarv Malm som r en digital uppslagsbok om staden, som forskare och stu-denter fyller p. Den innehller nu ett hundratal artiklar om personer, hndelser och platser.

    Djupt engagerad i allt detta r professor Roger Johansson. Han har framfrallt profilerat sig genom sitt intresse fr Malms historia och stadens utveckling. Han har bland annat skrivit om Amalteaddet 1908, Malm strumpfabriks reklamfilmer, August Palm och arbe-tarrrelsen i Malm. Numer r han vetenskaplig ledare fr Institutet fr studier i Malms historia.

    Institutet ska driva forskningsprojektet Migration och minnen. Vad hnde med de frsta arbetskraftsinvandrarna i Malm? Vad hnder nr tillverkningsindustrin har flyttat till tredje vrlden och industristaden Malm gtt igenom en stor omdaning till vad? Hur utvecklas Malms identitet i och med denna frvandling?

    FULLT HUS P STADSVANDRINGAR

    FORSKNING & SAMVERKAN11

  • Institutet fr studier i Malms historiaIMH blir minst ett 10-rigt samarbete mellan Malm hgskola och Malm stad. Syftet r folkbildning och forskning, och en av institutets mlgrupper r anstllda p stadshuset.

    FULLT HUS P STADSVANDRINGAR

    FORSKNING & SAMVERKAN12

  • FORSKNING & SAMVERKAN13

    World Village of Women Sports Totalt omfattar hela projektet World Village of Women Sports vid Hsthagen I Malm en investering p 2,3 miljarder kronor. En icke vinstdrivande fond ska arbeta fr att skapa frstelse kring frutsttningarna fr kvinnor och idrott. Ledare frn idrottsvrlden sitter i den vetenskapliga styrelsen.

  • DRMMEN OM ETT KVINNOSPORTCENTEROANADE MJLIGHETER OM DET BLIR VERKLIGHET

    Miljoner till forskning och utbyte med vrldsledande forskare. Det finns inget liknande i hela vrlden. Klart att idrottsprofessorn Susanna Hedenborg ser lysande utsikter fr det planerade kvinnosportcentret, World Village of Women Sports.

    Susanna Hedenborg r delansvarig fr centrets forskningsprogram. I bsta fall str World Village frdigt 2013. Det har varit flera turer, och det r fortfarande ovisst om det blir verklighet av de bda entre-prenrerna Dan Olofsson och Kent Widding Perssons originella id: ett center fr utbildning och forskning men ocks ett hgklassiskt tr-ningscenter fr kvinnliga elitidrottare.

    Tanken r att de bda grundarna ska stta 25 miljoner kronor i en fond fr flerveten-skaplig forskning. Men projektet har hela tiden byggt p std ven frn externa sponsorer som inte ndvndigtvis sysslar med idrott. Hoppet att det ska g i ls kade nr elektronik-jtten Philips tillknnagav att man gr in med pengar. Nr vi trffas r Susanna Hedenborg p vg till Amsterdam fr att trffa fretrdare fr Philips, som vill utveckla belysningen s att kvinnor knner trygghet i lparspren kvllstid. Ett golvfretag har visat intresse av att utveckla golv som r skonsamma fr knna.

    Susanna Hedenborg ser mnga vinster med ett samarbete med WVWS:Det skulle ka vr grad av flervetenskaplighet p forskningssidan

    men ocks strka vr grundutbildning. World Village kommer att ka vr internationaliseringsgrad och locka vrldsforskare inom flera discipliner, ven naturvetenskap.

    Vi kan samarbeta mer med Sknes universitetssjukhus och starta ett masterprogram ihop med universiteten i Lund och Kpenhamn. Inte minst kan vi trffa idrottare genom det trnings- och rehabiliteringscenter som byggs

    Frhoppningen r ocks att kunna pverka kvinnors mjligheter att idrotta. Angelgna forskningsomrden saknas inte:

    Varfr finns etnisk mngfald inom herrfotboll men inte damfotbollen? Varfr kan inte Pia Sundhage bli aktuell som trnare fr herrlandslaget? Varfr kan man som kvinna inte tjna pengar p sin idrott? Vad betyder religion och klass fr idrottsutvandet? Kan en mus-limsk kvinna delta i beach volleyboll? sger Susanna Hedenborg.

    FORSKNING & SAMVERKAN14

  • Sorlet r ronbedvande nr 100-talet lrare, verksamhetsutvecklare, skolskterskor under en utbildningsdag kring sex- och samlevnad bnkar sig fr att trffa forskaren Camilla Lf i Malm stadshus. Hon utmanar hrarna om hur fel det kan bli nr skolans sociala uppdrag ska tolkas och anvndas i klassrummet i mnet livskunskap.

    Camilla Lf har knappt en timme p sig att frklara och diskutera sin nyutkomna avhandling och salen r fylld av frvntansfulla.

    Skolan fr ofta kritik frn de nationella skolmyndigheterna fr att inte ta sig an de mnes-vergripande frgorna kring exempelvis sex och samlevnad, mobbning, droger, jmstlldhet och utanfrskap p ett tillrckligt bra stt.

    Livskunskap en timme i veckan blir ofta svaret p att hantera de stora frgorna i skolan, vilket jag r starkt kritisk till. I stllet fr att diskutera gemensamma vrden kan mnet komma att handla om vad som helst och i smsta fall om enskilda elevers sociala problem, vilket lraren inte har ngon professionell utbildning fr.

    Camilla Lf berttar att hon i avhandlingen specialstuderat olika styrdokument bde p nationell och lokal niv fr att f syn p hur olika aktrer tolkar och skriver fram skolans sociala uppdrag. Sedan tittar hon ut ver publiken och sger att skert finns ngra av hrarnas arbetsplaner fr livskunskap med bland dem hon underskt. S ger hon exempel vad dessa arbetsplaner kan innehlla:

    Massage, tonrssnack, tjej- och killgrupper. Det handlar om metoder och organisatoriska principer mer n om vad, vem och varfr skolan har ett socialt uppdrag. Varfr har man exempelvis sex- och samlevnadsundervisning?

    Men, det hr r inte s ltt, invnder en lrare i publiken. Som lrare r man proffs p undervisning och vet att man mste anpassa hur man lr ut matematik till olika elever i klas-sen. Nr det gller vrdegrund blir det mycket svrare att individanpassa.

    Jag r fullstndigt medveten om att det inte r ltt, svarar Camilla Lf.Hon berttar om hur drplig sex- och samlevnadsundervisning kan bli i k 5. Vuxna frutst-

    ter att alla 11-ringar pltsligt i 5:an r mogna att tala om pubertet och kn. Men, s r det inte. Barn har olika behov, intressen och erfarenheter ven nr det gller vrdegrundsfrgor.

    Vi mste lra oss att lyssna och utg frn ungdomarna. Hur ska det annars bli mjligt att f och vara demokratiska medborgare?, undrar Camilla Lf retoriskt.

    FORSKNING MTER VERKLIGHETLIVSKUNSKAP I STADSHUSET

    FORSKNING & SAMVERKAN15

  • Camilla Lf disputerade vren 2011 p avhandlingen Med livet p sche-mat. Om skolmnet livskunskap och den riskfyllda barndomen. Hon ingr i forskargruppen Mngkontextuell barndom p Fakulteten fr lrande och samhlle.

    Sex och samlevnadsdagenSeminariet i Malm stadshus hsten 2011 riktade sig framfrallt till lrare som sysslade med sex- och samlevnadsundervisning. Arrangrer var Region Skne, Kommunfrbundet och Malm stad.

  • -En mycket stor del av LS utgrs av uppdrag fr skolor, kommuner, myndigheter och andra organisationer fr att utveckla lrande. Uppdragen finansieras av uppdragsgivaren.Det handlar vldigt mycket om std och hjlp till skolor och frskolor i de mnga reformer som sjstts i skolan, sger Karl-Gunnar Starck, bitrdande prefekt p institutionen Skolutveckling och ledarskap.

    Det handlar om nya lroplaner fr frskola och grundskola, ny skollag, nya kurspla-ner fr grundskolan, nya mnesplaner fr gymnasieskolan och ny programstruktur fr gymnasieskolan med mera.

    Vi fr uppdrag frn frskolechefer och rektorer att vara med och utveckla alla dessa reformer. Det betyder att tolka innebrder och se konsekvenser och utbilda personalen och samtidigt ha utvecklingsperspektiv fr gonen. Vi har ocks gjort mnga riktade satsningar kring betyg och bedmning.

    En annan stor uppgift r vidareutbildning av verksamma lrare inom ramen fr Lrar- och Frskolelyftet.

    LS r navet i dessa kompetensutvecklingsinsatser men bestller och anvnder lrare frn hela Malm hgskola.

    Om jag fick nska skulle jag vilja att vi ven fick strre vergripande praxisnra projekt ver lngre tid dr vi p allvar r med och reflekterar kring undervisning och drmed r mer aktiva i skolutvecklingsarbetet, fortstter Karl-Gunnar Starck.

    Samtidigt mste verksamheten anpassas utifrn omgivningens behov och frutsttningar. I ett annorlunda och aktuellt uppdrag r universitetslektor Barbro Bruce tillsammans

    med kollegan Eva Sventelius mitt inne i en kartlggning av sprksvrigheter fr ngra utrikesfdda medborgare med posttraumatisk stress i Sverige. Uppdraget r bestllt av Exigo, en specialenhet som arbetar fr att dessa medborgare ska terg till arbetslivet. D r sprket och kommunikationen A och O. Drfr hoppas Barbro Bruce och Eva Sventelius f fortstta jobba med kvalificerad sprkutveckling t fler p Exigo och ven flja, granska och stdja undervisningen.

    Det handlar verkligen om lrande och samhlle, sger Barbro Bruce.

    NR ORGANISATIONER BEHVER HJLP LS R MED OCH UTVECKLAR LRANDE

    FORSKNING & SAMVERKAN17

  • -RUCUppdragen frmedlas via RUC, regionalt utvecklingscentrum. motsvarar drygt 40 procent av all uppdragsutbildning p Malm omsatte frra ret 18 miljoner kronor.

    FORSKNING & SAMVERKAN18

  • Mngsprkiga Malm med 170 modersml arbetar intensivt fr att eleverna ska n upp till kunskapsmlen. Sprkutveckling och mneskunnande hr ihop och nu finns hjlp att hmta. Maaike Hajer, professor frn Utrecht och vid Fakulteten fr lrande och samhlle, vill sprida insikten om att sprkutveckling r mjlig och ndvndig i alla mnen.

    Det r hg tid fr skola och lrarutbildning att inse att vi r mitt i ett mngsprkigt samhlle, dr mnga olika modersml talas i klassrummet, sger Maaike Hajer.

    Att anpassa sin undervisning och kunna bygga skolsprket utifrn detta mste ing i utbildningarnas uppdrag.

    En filmsekvens spelas upp dr en lrare frsker etablera skalbegreppet p en karta fr elever i rskurs 5. En elev undrar hur lngt det r frn dr han bor och till Turkiet dr slk-ten finns. Lraren lter nstan alla elever komma till tals kring avstnd och associationerna fldar fr att tillsammans bygga begreppet avstnd. Sedan visar lraren att avstnd kan mtas p en karta, om man frstr vad skala r. Lraren vet precis vart hon vill med sina 11-ringar.

    Det r p en av Maaike Hajers seminarier denna filmsnutt spelas upp fr lrare i skolan och lrarutbildare i Malm. Interaktionens kvalitet i klassrummet r temat. Ngra yrkesl-rare frn en gymnasieskola kommenterar vad de just tittat p: lrarens frmga att se och lta eleverna komma till tals och att samtidigt ha mlet med undervisningen fr gonen.

    Maaike Hajer r ocks tydlig med vad hon vill: att varje lrare oberoende av mne ska lta eleverna utveckla sitt sprk samtidigt med mnet. Eleverna ska vara aktiva och nr de frsker fr inte lraren i slutndan ta ver. Det behvs explicita sprkfrdighetsml tillsam-mans med ml fr mnet och att lraren undervisar mot dessa samtidigt. Lrarens terkopp-ling och sprkstttning r A och O.

    Det r alltfr vanligt att mneslrare i ett flersprkigt klassrum minskar antalet svra ord, frkortar texter och fokuserar p fakta och inte lter eleverna formulera sig i tal och skift, sger Maaike Hajer. Men det leder till en nedtgende spiral dr elever med sprk-svrigheter lr sig allt mindre.

    HOLLNDSK EXPERT HJLPER LS OCH MALM

    BTTRE MNESKUNSKAPER VIA BTTRE SPRKKUNSKAPER

    FORSKNING & SAMVERKAN19

  • Maaike Hajer r gstprofessor och arbetar med: forskningscirklar i matema-tik, NO, SO och yrkesmnen tillsammans med Malm stad. forskningsprojekt dr mnesinnehll kopplas till sprkutveckling inom utbild-ningen p LS.

  • Anders Jakobsson tycker den intensiva och politiserade diskussionen om svenska elevers krftgng i en internationell jmfrelse blivit lite ensidig. Kunskaperna anpassas efter det samhlle vi lever i, menar han.

    Anders Jakobsson r professor i naturvetenskapernas didaktik och projektledare fr ett stort forskningsprojekt som studerar skolelevers prestationer i naturvetenskap i ett lngre perspektiv. Forskarna har gjort djupgende analyser av resultatet p de internationella kunskaps-testen PISA, som utgrs av faktabaserade prov med papper och penna och fyra svarsalternativ som grs av tusentals femtonringar vrlden ver. Den vergripande frgestllningen fr projektet r vad de internationella testen egentli-gen sger om kunskap.

    De hr rankinglistorna mellan nationer ger bara delbeskrivningar och sger vldigt lite om svensk skolorganisation och innehll, sger Anders Jakobsson.

    Projektet har specialstuderat resultaten frn fyra rgngar, och nr det gller de faktabaserade uppgifterna klarar eleverna i den svenska skolan sig fortfarande bra. Otvetydigt har de dremot blivit klart smre p att tillmpa sina kunskaper. Frn klart ver det internationella genomsnittet till klart under frn 2000 till 2009. Forskarna mste bli bttre p att underska hur elever utvecklar sin problemlsande frmga, menar Anders Jakobsson.

    Riktigt illa r det med det som vi kallar naturvetenskapens karaktr. Att frst hur ny kunskap skapas och hur vi kan sga vad som r sker kunskap. Det verkar vi inte alls ha i vr undervisning i Sverige.

    Forskargruppen kan se vldigt tydligt att det r de lg- och mellanpresterande eleverna som halkat efter medan de allra bsta fortfarande hvdar sig vl. Spnnvidden mellan sko-lorna har kat.

    Vi hittar en mjlig frklaring i det fria skolvalet, att det blivit en sorteringsmotor. Det finns forskning som visar att nr en skola frlorar sina vlmotiverade elever s blir under-visningen ocks drabbad. Det r en trend i svensk skola idag som vi r vldigt oroade ver, sger Anders Jakobsson.

    SKOLELEVER R FRSTS INTE DUMMARE IDAGFORSKNINGSPROJEKT ANALYSERAR KUNSKAPSUTVECKLING

    FORSKNING & SAMVERKAN21

  • Vetenskapsrdet finansierarVetenskapsrdet har gett 5,6 miljoner till det treriga forskningsprojektet Perspectives on large scale studies (PELS) som r ett samarbete mellan Malm Hgskola, Mittuniversitetet och Danmarks Pdagogiske Universitetsskole.

    FORSKNING & SAMVERKAN22

  • Individuella utvecklingsplaner, tester, enkter och sjlvbedmningar. Fr vem? frgar sig pedagogikprofessorn Ann-Christine Vallberg Roth, som forskar om frskollrares dokumentation och bedmning av yngre barn. Vi behver kritiskt reflektera ver varfr och fr vem vi dokumenterar och bedmer de allra yngsta, sger hon.

    I den reviderade lroplanen fr frskolan ser Ann-Christine Vallberg Roth riktlinjer om en systematisk dokumentation och utvrdering som inte funnits tidigare.

    Problemet r att vi redan i frskolan riskerar att reproducera samhlleliga mnster, sger hon.

    Testmaterial, utvrderingar och enkter r ngra stt att flja barnets utveckling. Individuella utvecklingsplaner registrerar om barnet talar rent, kan skriva sitt namn eller sga 15 bokstver. Denna kande kartlggning kan fungera bekrftande och stdjande, betonar Ann-Christine Vallberg Roth - men kan ocks frsvaga och vilseleda.

    Hennes studier av ngra frskolor visade stora variationer bde gllande bedmningsfor-mer och vilket innehll frskolan fokuserar p. Sprklig utveckling fanns med i alla. Men i omrden med mnga som har svenska som modersml dominerade kunskapsinriktade bedmningar. I de med stor andel med migrationsbakgrund lades mer tonvikt p socialt fostrande, skapande och svensksprkig bedmning.

    Det blir allts olika beroende p var du vxer upp och vilken frskola du gr p och det kan leda till bristande likvrdighet, sger Ann-Christine Vallberg Roth.

    Skollagen talar om ml som verksamheten ska strva mot - det individuella barnet ska inte bedmas i frhllande till ml att uppn. Det finns en trend som handlar mer om indi-videns lrande och kunnande n om vad verksamheten kan erbjuda. Det kan ses som en del av en allmn utvrderingsvg och ett mlrationellt marknadstnkande i ett globaliserat sam-hlle, menar hon.

    Barnen ska ocks gra sjlvbedmningar. De socialiseras tidigt in i att rikta blicken mot sitt eget lrande, ett mlrationellt lrande. Vad har jag lrt mig, vad vill jag, vad kan jag, vad kan jag inte. Dokumentationen inriktas p det kompetenta och reflexiva barnet redan som ettring. Det beroende och impulsiva barnet r exempelvis inte lika framtrdande.

    Samtidigt finns ett stort engagemang p frskolorna. Lrarna lyssnar p barnens rster. Det finns en inbyggd demokratisk

    DEN DOKUMENTALISERADE BARNDOMENVARFR BEDMER VI DE ALLRA YNGSTA?

    FORSKNING & SAMVERKAN23

  • Mycket tid gr till dokumentation. Bidrar det till att hlla barns mjlig-heter ppna, frgar sig Ann-Christine Vallberg Roth, som vill peka p kom-plexiteten med dokumentations- och bedmningsfrgor i frskolan.

    potential man argumenterar fr. Inget barn ska glmmas bort. Det r det positiva hos bar-net som lyfts fram, sger Ann-Christine Vallberg Roth.

    Det r ocks viktigt att vi problematiserar detta i lrarutbildningen, s att de stude-rande fr en beredskap och inte bara absorberas in i ngot nr de kommer ut.

    frbttra

    medelbra

    bra!

    OK

    FORSKNING & SAMVERKAN24

  • STUDENTER & LRARE25

    DET FINNS EN TID EFTER HANDBOLLENLANDSLAGSKAPTEN SER EN NY KARRIR SOM IDROTTSLRARE

    Hon har utsetts till rets spelare och r kapten i elitserien i landslaget som tog silver i EM. Johanna Wiberg spelade VM i Brasilien i december och str p topp i idrottskarriren. Men hon har ocks siktet instllt p framtiden efter handbollen och pluggar till idrotts-lrare.Johanna Wiberg har lst fem terminer och har psykologi som sidomne. Att klara hgskolestudier samtidigt som man elitsatsar i idrott r inte helt enkelt. Srskilt inte nr det ibland drar ihop sig till landslagssamlingar p flera veckor som i EM 2010. Men hon har vldigt tillmtesgende och hjlpsamma lrare som har frstelse fr att hon inte alltid kan nrvara eller gra tentorna i rttan tid. Almanackan r synnerligen detaljplanerad.

    Jag var p trningslger en vecka och var bara hemma en och en halv dag innan vi skulle ivg till EM. D hann jag gra en tenta i psykologi och den gick ju bra, skrattar Johanna, som lnge varit sugen p lraryrket.

    Jag kommer ihg bra lrare som jag har haft och hur jag har pverkats av dem. Jag tycker det r vldigt roligt att jobba med ungdomar och r intresserad av mnniskor. Frhoppningsvis kan jag dela med mig av mina erfarenheter och bli en bra lrare i framti-den.

    Chansen att spela handboll kommer inte tillbaka och Johanna Wiberg har nu en sabbats-termin frn studierna fr att delta i ett projekt som drivs av Svenska olympiska kommittn. Sedan blir det avslutande tre terminers idrottsstudier.

    Jag vill grna jobba som gymnasielrare p en skola som satsar p idrott. Handboll kan jag inte spela hela livet. Jag vill ha en annan karrir ocks.

  • Johanna Wiberg, 28 r. Fdd och bosatt i Lund. Handbollspelare (mittsexa) i Team Eslv och kapten i landslaget. Utsgs till turneringens bsta frsva-rare i EM i handboll 2010. Studerar till idrottslrare.

  • STUDENTER & LRARE27

    Culture and Identity Kursen Language, Culture and Identity ingr i engelsklrar-utbildningen p Malm hgskola. Totalt utbildas ca 150 studenter till lrare i engelska p Fakulteten fr lrande och samhlle.

  • STUDENTER & LRARE28

    MER LIKA N OLIKAOM IDENTITET KOPPLAT TILL SPRK OCH KULTUR

    En grupp studenter sitter med en karta av ansiktsbilder framfr sig. Alla p fotografierna r unga, snarast androgyna och knappast ltta att definiera vad gller klass, kn och etnisk tillhrighet.

    Lektionen r en del i kursen Language, Culture and Identity som ingr i mnet Engelska och lrande fr blivande lrare. Mlet r att studenterna ska utveckla kunskap och medve-tenhet om skolans och engelskans roll i frhllande till demokrati, medborgarskap, kulturell heterogenitet och globalisering

    Och nog vcker fotokopiorna med ansikten hmtade frn Time Magazine frgor. Vad fr man fr tankar och vad r skillnaden mellan ras och etnicitet? Vad r det fr grupper som inte syns p bilden? r ansiktena verhuvudtaget representativa?

    Diskussionerna gr hga bland studenterna som samtalar p engelska i smgrupper. Mnga menar att bilderna r fr snva och att det finns fler n de sju uttalade etniska grup-perna som bilderna visar. De undrar vilka som inkluderas respektive exkluderas. Var finns aboriginerna, ryssarna och indierna? De menar ocks att Afrika r en kontinent med mnga olika folkslag och att ansiktsbilderna drifrn r vilseledande och snarast befster stereotypa koloniala uppfattningar.

    nd finns en slags samstmmighet mellan bilderna vilket gr det svrt att urskilja exem-pelvis de spansktalande frn de vriga. Detta r pongen, sger universitetslektor Bjrn Sundmark. Att vi lever i ett multiling-ual society och att vi p ett fundamentalt stt r vldigt lika som mnniskor oberoende av etniskt ursprung. Det budskapet vill bilderna frmedla.

    Bjrn Sundmark vill f studenterna att inse att hur man kategoriserar mnniskor pverkar hur man lr och lr ut sprk, som ocks pverkar ens uppfattning kring kultur.

    Det gller att kunna reflektera ver sprk, kultur och identitet i frhllande till demokrati, migration, makt, milj och medborgarskap kopplat till skolans roll i samhllet, sger Bjrn Sundmark.

    Kursen vill ocks problematisera skolmnet engelska i frhllande till engelska som globalt sprk. Hur tas engelskan om hand i lnder dr engelskan inte r modersml? Vad betyder engelskan dr som statusmarkr? Frgorna r mnga och oavslutade i detta kom-munikativa klassrum.

  • STUDENTER & LRARE29

    STUDENTER DRAMATISERAR RELIGISA BERTTELSER I projektet Abrahams barn fr blivande lrare i religion vlja ut och dramatisera religisa berttelser. Fr mnga kommer det som en verraskning att stora vrldsreligioner som judendom, kristendom och islam har s mycket gemensamt.

    Vi arbetar mycket med vrdegrundsfrgor. Istllet fr att bara leta skillnader kan man se att det handlar om de stora gemensamma livsfrgorna, om liv och dd, sger Bodil Liljefors Persson.

    Att f studenterna att just se det gemensamma r en viktig uppgift fr lraren Bodil Liljefors Persson, som r docent i religionshistoria. Vid redovisningen lmnar studenterna utvrderingar, och fr mnga av dem r det en stor aha-upplevelse hur sammanfltade flera av de stora religionernas och kulturernas historia r. Abraham r ju patriarken fr svl judendom och kristendom som islam.

    Varfr brkar vi s mycket nr vi har nstan samma kultur och religion? som en student uttryckte det.

    I flera av kurserna ligger fokus p religis mngfald och globala existentiella frgor. Studenterna bidrar med sina egna erfarenheter, vilket gr att de diskussionerna blir engagerande och utvecklande fr alla.

    I Malm lever mnga kulturer och religioner sida vid sida och denna mngfald avspeg-las ocks i vra studentgrupper och det vill vi grna dra positiv nytta av i utbildningen, sger Bodil Liljefors Persson som har berttat om projektet p konferenser i religions- didaktik och medborgerlig bildning.

    Hon vill vcka vidare funderingar hos studenterna kring demokrati- och maktfrgor, etik och mnskliga rttigheter.

    Berttelser frn Bibeln och Koranen om brodermord, avundsjuka och svek kan leda vidare till existentiella diskussioner om mnniskans ansvar gentemot sina medmnniskor, mnnisko-vrde och hur mycket frihet jag som individ kan ha utan att skada andra. Men ocks om genusfrgor eller vrldspolitiska frgor som Israel-Palestina konflikten.

    Vi frsker skifta perspektiv i undervisningen, s att man fr frstelse och respekt fr andra genom att man lr knna bde sin egen kultur och religion och andras, sger Bodil Liljefors Persson.

    VARFR BRKAR VI S MYCKET NR VI HAR NSTAN SAMMA KULTUR OCH RELIGION?

  • Utbildningen fr blivande lrare i religionskunskap arbetar medvetet med historiska, sociologiska och samhllsvetenskapliga perspektiv p religionsvetenskapliga frgor. Religisa berttelser fungerar som bas fr diskussioner om vrde-grundsfrgor och medborgarskap.

  • Fredrik Karlsson r 28 r och kommer frn Trosa. Han r ltskrivare och sngare i bandet Solander som turnerat i hela Europa och i USA.

  • STUDENTER & LRARE32

    FREDRIK BLEV PEDAGOG UTAN BETYGSKRAVSKOLAN INTE ENDA KARRIRVGEN FR LRARE

    Han ser sig som pedagog snarare n lrare och tycker det viktigaste r viljan att lra. P stadsbibliotekets Lrcentrum hittade Fredrik Karlsson jobbet dr han kan hjlpa mnniskor utvecklas utan att behva bedma deras kunskaper.

    En del sger att en lrare ska fungera som en coach. Jag har alltid tyckt att det r svrt nr den ena parten inte r i skolan av fri vilja.

    P Lrcentrum finns frsts varken bedmning eller tvng. Det r fullt vid datorerna. Fredrik, som r utbildad gymnasielrare i svenska och filosofi, hjlper en kvinna att fra ver en film hon gjort till ett videoredigeringsprogram. Han beskriver arbetsplatsen som en pedagogisk experimentverkstad dr man frsker minska den digitala klyftan i Malm. En plats dr man testa ny teknik och program som Photoshop och InDesign, men hr finns ocks hjlp att f fr den som har dyslexi eller behver ls- och skrivhjlp. P Public service-torget arrangeras frelsningar och workshops. Efter ett r har Lrcentrum blivit en succ dr beskarna hjlper varandra och hittar nya kontakter.

    Den akademiska banan brjade med molekylrbiologi innan Fredrik Karlsson kom p att han med sitt didaktiska frhllningsstt till livet nog borde bli lrare. Han r en engagerad ung man som var studentombud p lrarutbildningen, gjorde sitt examensarbete om social sortering i skolan och som skriver debattinlgg i skolfrgor. Som vertygad feminist menar han att hela vrlden skulle m bttre av ett jmlikare samhlle. Dagens skolpolitik tycker han r enkelsprig.

    Det stora problemet r att de som beslutar inte r de som kan frgorna bst. Man hn-visar till svenska elevers svaga resultat p internationella kunskapstest men de analyserna r inte anvndbara fr vad jag tror framtidens mnniskor behver. Det r mtverktyg som till-hr en annan kunskapssyn n min

    Fredrik Karlsson r mycket njd med tiden p lrarutbildningen som gav honom mnes-kunskaperna och de didaktiska verktygen men ocks en del mycket givande samtal med lrarna. Men skolan kan lra av det flexibla stt som biblioteken arbetar med kunskap och olika medier, som upp till tta versioner av en bok.

    Jag tror ocks det r bra att ha lite akademisk skolning innan man brjar p lrarutbild-ningen. Man mste kunna g p en frelsning och frhlla sig kritisk. Ha en id om vad man vill gra, se vilka verktyg man behver och se till att hitta de personer som kan ge en dem.

  • STUDENTER & LRARE33

    KLASS OCH KN STYR YRKESVAL FRAMTIDA VGLEDARE FR SMAKA P AKTUELL FORSKNING

    De drygt trettio kvinnor och hgst tio mn som precis brjat sin utbildning till studie- och yrkesvgledare r direkt med p noterna. Frelsningen handlar om att klass och kn pver-kar vra yrkesval mycket mer n vad vi tror. Universitetslektor Frida Wikstrand slr hl p myten att yrkesval mest styrs av intresse. Strukturer som klass och kn r avgrande enligt aktuell forskning.

    Det ingr i er utbildning att plocka fram vilka intressen den har som str infr ett yrkesval, sger Frida Wikstrand. Jag vill vnda p stenarna och f er studenter p allvar medvetna om klass och kns oerhrda betydelse fr yrkesval. I synnerhet d ni i framtiden ska vgleda andra och enligt skollagen arbeta mot snedrekrytering.

    Frida Wikstrand r mlmedveten. Hon talar om begrepp som objektiv klass och subjektiv klass. Hon introducerar teoretiker som Pierre Bourdieu och Paul Willis, den sistnmnda som p 70-talet visade att arbetarklassens pojkar reproducerar klasstrukturer.

    P motsvarande stt r hon tydlig vad gller kn som sorteringsmekanism. Hon visar diagram kring flickors och pojkars knsstereotypa val av gymnasieprogram och en figur av lneskillnader mellan mn och kvinnor med samma utbildningsbakgrund i de 30 vanligaste yrkena. Bilderna talar sitt tydliga sprk.

    Studenten Dalal Diab har bara gtt tv veckor p vgledarutbildningen och r lite omtumlad. Frelsningen ger en bred bild av hur det ser ut och det r ruskigt, sger hon. Jag vill inte kategorisera mnniskor efter klass, kn och etnicitet, men gr det skert. Jag har tidigare arbetat i en hierarkisk sjukhusmilj och det fick mig att tnka p hur mnniskor sorteras efter yrkesroller.

    n mer p riktigt blir det nr Frida Wikstrand berttar om sitt nuvarande forsknings-projekt kring Arbetsmarknadsstyrelsens yrkesbeskrivningar och om dessa r neutrala. Studenterna fr sjlva vrdera skillnader i ngra exempel som advokat och renhllningsar-betare, vvs-montr och underskterska. De inser snabbt att det abstrakta sprket gllande advokat utestnger och att beskrivningen av underskterskan r otydlig.

    I en delstudie ska Frida Wikstrand intervjua studie- och yrkesvgledare om hur de anvn-der dessa yrkesbeskrivningar.

    Frestllningar frgar allts vad vi ser r mjligt fr oss sjlva och andra, sger Frida Wikstrand. I stllet br vi fundera p hur vi anvnder forskning kring kn, klass och etnici-tet i vgledning.

  • Frelsningen ingr i den frsta del-kursen inom Studie- och yrkesvg-ledarprogrammet p totalt 180 hp. Frida Wikstrand disputerade i arbets-vetenskap vren 2011 p avhand-lingen Det tekniska spelet frhandlingar om arbete, teknik, kn i relation till infrande av nya informationssystem.

  • STUDENTER & LRARE35

    ForskningsomrdenMalm hgskola har examenstillstnd fr utbildning p forskarniv i Utbildningsvetenskap och Idrottsvetenskap. Institutionen Idrottsvetenskap utbildar idrottslrare, fritidsvetare och idrottsvetare p alla niver.

  • STUDENTER & LRARE36

    MED BANDVAGN TILL FJLLENIDROTTSSTUDENTER STLLS P PROV I NORGE

    En sndag i mars 1100 meter ver havet. Det r kallt men solen gnistrar i snn . Med bandvagn har ett gng sportiga och frvntansfulla svenskar krts ut till ungefr mitt i ingenstans i de norska fjllen. Men det r inte ngon njesresa off pist utan starten fr den ttonde vinterutbildningen som institutionen fr Idrottsvetenskap genomfr p Filefjll och den vackert belgna anlggningen Tyinholmen.

    Med p resan r en handfull lrare och drygt 50 studenter: blivande idrottslrare, idrotts-vetare som lser idrottens ledarskap och studenter p den internationella kursen Physical Education in a Scandinavian Perspective. Hr ska de under tio dagar organisera, leda och delta i vningar kring ledarskap, fjllskerhet och skidkning.

    Vinterutbildningen motsvarar 3,75 hgskolepong och fregs av ett seminarium p hemmaplan. P plats i Norge fr studenterna en orientering om geologin i omrdet Jotunheimen som denna del av Skanderna kallas - och om vder- och vinterfrhllanden i en vintermilj.

    Det handlar mycket om skerhet. Vi lr oss att bygga en vindsck som kan vara en rddning om man hamnar i knipa p fjllet, berttar studenten Erik Carlsson.

    Andra moment handlar om turkning, lngdkningsteknik , utfrskningens grunder, fjllorientering vintertid, att anlgga banor fr vinterlek och konsten att bygga/bo i bivack.

    Vinterutbildningen r mycket bra. Man fr lra knna varandra och lr sig mycket som man sedan kan undervisa i, sger kurskamraten Tina Nilsson.

    Tina och Erik ska bli idrottslrare p hgstadiet och gymnasiet med spanska respektive svenska som andramne. De r inne p sin sista termin och knner att de utvecklas och br-jar f en bild av hur jobbet kommer att bli.

    Det r en riktig fjllupplevelse som inte gr att lsa sig till. Man kan inte f de kunskaperna p ngot annat stt, sger Erik Carlsson.

    Syfte med vinterutbildningen r ocks att ge mjligheten att utveckla mnga olika kvaliteter och ingr som en del av mnet idrott vid alla utbildningsorter i Sverige.

    Vinterutbildningen r en mycket viktig del av utbildningen och en del som de flesta tycker ger vldigt mycket, bde personligt och professionellt, sger Torun Mattsson, universitetsadjunkt p institutionen Idrottsvetenskap.

  • STUDENTER & LRARE37

    Eleverna i rskurs nio p Fgelskolan i Lund fr anvnda hela sin kreativa frmga nr de ska gra revyn Senaste nytt. Dramalraren Balli Lelinge frn Malm hgskola r ocks dr fr att hjlpa till med att utmana eleverna. Med att hitta fyndiga talkshows, ett ackord p gitarren som slr an, att bli en ifrgasttande nyhetsreporter, eller bara uttrycka sig med kroppen s det ryker i dansen.

    Det gller att g in i denna elevproducerade revy genom att bde stdja och ifrga-stta, sger Balli Lelinge.

    Direktkontakt med eleverna r A och O. Det innebr bde att applicera aktuell forskning i skolan och att ta med sig skolerfarenheter in i hgskolan.

    Som lrare p LS mste han f sina studenter att tro p det han sger och drfr mste han bottna i aktuell erfarenhet frn skolan.

    Vi lrare p hgskolan mste vara ute och jobba i skolan. Inte bara med kompetens-utveckling av vuxna utan ocks genom att mta elever och deras lrare i deras vardag.

    Han har skrivit licentiatuppsatsen Klassrd ett socialt rum fr demokrati och utbild-ning. Det r hans vertygelse att man mste utg frn elevernas egna erfarenheter och intressen fr att de ska knna att det r p riktigt.

    Som i denna revy. Ngra vill uttrycka sig med dans som de skapat sjlva, andra sjunga en nidvisa om rektorn, en tredje grupp inspireras av Big Brother eller Parlamentet till egna sketcher, letar efter uttryck och ingngar, prvar fram och tillbaka, fr bde kritik, support och berm.

    Jag ser att det handlar om socialisation, identitetsskapande och grupprocesser dr jag utmanar eleverna hela tiden, fortstter Balli Lelinge. Jag vill att de utvecklar sitt kritiska tnkande, dr de kan utforska och omprva gamla kunskaper med nya och bearbeta sdant som de sett, hrt och gjort.

    Det handlar om att bde lyfta med sig forskning ut i skolan och praktiken in p hgsko-lan. S fr eleverna och lrarna djupare frstelse och insikter om framgngsfaktorer i sko-lan och studenterna fr en lrarutbildare/forskare som kan binda ihop praktik med teori.

    Hur ska vi tala om det omgivande samhllet om vi inte sjlva r dr? Drfr plockar ven Balli Lelinge med sig sina dramastudenter ut till denna revyproduk-

    tion p en grundskola fr att auskultera och vara med i ett lrande sammanhang. De mste uppleva skapandet p plats och frst att praktik och teori gr hand i hand.

    DRAMA OCH DEMOKRATIELLER KONSTEN ATT FRENA PRAKTIK OCH TEORI

  • STUDENTER & LRARE38

    Revyn p Fgelskolan uppfrdes vren 2011. Uppdraget fr Balli Lelinge har kommit via Regionalt utvecklingscentrum, RUC. Externa uppdrag handlar ofta om att kompetensut-bilda lrare, skolledare och/eller frskollrare och fritidspedagoger. Ngra av uppdragen handlar ven om att mta och arbeta med barn och ungdomar.

  • STUDENTER & LRARE39

    BRINNER FR ATT ALLA SKA LRA SIG LSAINGNG TILL ETT RIKARE LIV

    Som lrare upptcker man snart att alla barn inte hnger med i skolan. Jag ville veta varfr och mer systematiskt och kunnigt hjlpa dessa elever. Efter utbildningen till speciallrare 2008-2010 p Malm hgskola r Pia Witte tillbaka p Gudmundtorp skola utanfr Hr.

    En idyll fr den oinvigde, dr den rektangulra landsbygdsskolan tronar majesttiskt bland rda och gula hstlnnar, mrka, kala lerkrar brer ut sig och kyrkan sttar bakom knuten. Hr finns 120 barn frn frskola till rskurs 6 som bussas varje dag till skolan och nsta r rknar man med pspdning av 30 barn. Alla elever och vuxna knner varandra.

    Pia Witte, som tidigare var svenska/SO-lrare, arbetar idag bde som speciallrare och specialpedagog. Hon berttar utan omsvep att hon har barn med diagnoser som Asperger och ADHD, men framfrallt r hennes arbete inriktat mot barn med olika sprksvrighe-ter kring ordfrrd, uttal, grammatik, sprklig medvetenhet och skriftsprk. tminstone en eller ett par barn i varje klass lr sig inte lsa som de andra i klassen. Pia Witte har stor nytta av sin nyfrvrvade vidareutbildning.

    Det jag framfrallt uppskattar var progressionen och djupet i utbildningen och att den var tydligt frankrad i forskning. Orsak och verkan belystes frn mnga olika hll.

    Trots att hennes inriktning gllde skriv- och lsutvecklingen var utbildningen upplagd s att hon ven kunde g p frelsningar gllande matematikutveckling.

    Str man som jag ensam p landet s mste du ha p ftterna nr du beslutar om tgr-der och kunna motivera varfr du jobbar utifrn olika metoder och vad du vill uppn med ditt arbetsstt.

    Pia Witte arbetar stdjande direkt i klassrummet med barn med koncentrationssvrighe-ter. Andra behver individuell trning. Hon har kontakter med logopeder, men byter ven erfarenheter med speciallrare och specialpedagoger i kommunen och en kollega som gick speciallrarutbildningen samtidigt.

    P eget initiativ har hon startat ngot hon kallar Sprkis p skolan. Det vnder sig fram-frallt till elever fr att f dem att tala bttre och oftare och drmed va upp sin sprkliga frmga. Men verksamheten vnder sig ven till personalen p skolan dr Pia Witte fung-erar som handledare. Sprkis utgr frn sprkljud, sprkets form, sprkets innehll och sprkanvndning. Alla kan utveckla sitt sprk och sin kommunikativa frmga, enligt Pia Witte.

  • STUDENTER & LRARE40

    Jag vill att alla ska frst hur nra sprk, lrande och identitetsutveckling hnger sam-man. Det jag verkligen brinner fr r att s mnga som mjligt s snabbt som mjligt fr lra sig lsa, d lsning r ingngen till ett rikare liv.

    Speciallrarutbildningen i Malm Speciallrarutbildningen i Malm har fyra inriktningar: sprk, skriv- och lsutveckling, matematikutveckling, grav sprkstrning och utvecklingsstrning.Hr finns ven ett specialpedagogiskt program.

  • NTVERK & INTERNATIONALISERING41

    Adam Wasrin och Issa Mohammed

  • Snart tolvrige Issa Mohammed hade aldrig rappat frut. nnu mindre varit i en inspel-ningsstudio. Nu str han i en studio vid Dalaplan och sjunger ltarna han har gjort tillsam-mans med sin mentor, 29-rige lrarstudenten Adam Wassrin.

    De har trffats varje vecka sedan hstterminen och gjort helt vardagliga saker som att spela spel eller g p bio. Adam har varit hemma hos Issa och kollat p film. De har bakat kanelbullar hemma hos Adam, de har badat p AqVaKul, och varit p Laserdome.

    Det var ojmnt med alla stora i ett lag, konstaterar Issa.Under sommaren hade Nktergalen avslutning p stranden fr alla mentorer och barn

    med fotboll, tipspromenad, brnnboll och ansiktsmlning. Lite vemodigt, men Adam och Issa har haft ett kul r och har hunnit lra knna varandra:

    Vi pratar mer nu n vi gjorde i brjan. Det gick lite trgare i starten, eller hur? sger Adam till Issa, som nickar instmmande.

    Alla studenter p Malm hgskola kan bli mentor fr ett barn i ldern tta till tolv r. Grundidn med Nktergalen r att skapa mten mellan mnniskor dr man lr av varandra.

    Det r en bra grej och jag tycker om idn att frska intressera ungdomar frn olika omrden fr att plugga p hgskola, sger Adam som ska bli lrare i samhllskunskap och religion och tidigare jobbat p bde fritidshem och som barnsktare.

    Inspelningsstudion har Adam, som spelar mycket ute med hiphopduon Calle & Adam, tillsammans med ngra kompisar. Hr har Adam och Issa gjort ltarna Allt r mjligt och Varje dag.

    Jag tycker Allt r mjligt r bst, sger Issa.Det var lite jobbigt, men nog egentligen mest kul nr hans 14-rige morbror Anders tog

    med sig ltarna till skolan och spelade upp fr hela klassen. Hemma har Issa en trumma frn Tunisien och berttar att det finns mycket musik i familjen:

    Min pappa spelar piano och min farbror trummor. De spelar tillsammans p brllop, fester och s.

    Han gr i femman p Lindngenskolan. Drmjobbet r lkare, eller kanske tandtekni-ker som mamma. P frgan p hur en bra lrare ska vara svarar han snabbt:

    Han ska vara smart, visa respekt mot barnen och vara snll.Lter ungefr som Adam.

    ALLT R MJLIGTNKTERGALEN SKAPAR MTEN MELLAN BARN OCH STUDENTER

    NTVERK & INTERNATIONALISERING42

  • Issa gr i femman p Lindngeskolan. Favoritmnena r historia, geografi, matte, engelska, idrott, sljd och hemkunskap. Svenska r inte riktigt lika kul.

    NTVERK & INTERNATIONALISERING43

  • Nktergalen Sedan starten 1997 har fler n 2 000 barn och mentorer frts samman genom Nktergalen. Ett lngsiktigt ml r att bidra till en breddad rekrytering till hgskole- och universitetsstudier. Grundidn med Nktergalen r msesidig nytta. Genom mten mellan mnniskor lr vi oss om varandra och kan bttre frst varandras olikheter och likheter. En mycket viktig del i verksamheten r att verka fr och dra nytta av den kulturella mngfald som finns bde i samhllet och p Malm hgskola

  • NTVERK & INTERNATIONALISERING45

    LRANDE OCH HLLBAR UTVECKLING I MALM OCH YUNNAN

    Hur kan jag med mina kunskaper bidra till lrande fr hllbar utveckling i mitt mne?

    Frgestllningen kommer upp p en frelsning universitetslektor Kerstin Sonesson hller fr en delegation av 15 kinesiska lrare, skolledare och tjnstemn frn Yunnanprovinsen i Kina.

    Det r ett terbesk inom projektet Den globala resan, som syftar till interkulturell dialog med ett annat land. Som svenskarna gjorde i Yunnan bor kineserna hos vrdfamiljer, de bes-ker miljprojekt och skolor i Malm stad och trffar representanter fr Malm hgskola.

    Svenska hgskolor ska frmja hllbar utveckling. I lrarutbildningen ingr ett avsnitt om lokala och globala framtidsfrgor som en del av kursen Att vara lrare, och det ges ocks en fristende internationell kurs i lrande fr hllbar utveckling.

    Matens vg kan vara en bra ingng till diskussioner kring hllbarhetsfrgor i skolan. Hllbarhet handlar inte bara om milj utan ven om sociala, ekonomiska och kulturella dimensioner, sger Kerstin Sonesson som ocks understryker demokratiaspekten och stu-denternas aktiva medverkan.

    Vra ekologiska fotspr illustreras med skolsulor dr storlek 38 representerar tillgngliga globala resurser per individ. Sverige frbrukar mer, Frenade Arabemiraten ligger i topp medan ett land som Malawi r en lite babysko i sammanhanget. Kina ligger p medelvrdet. nnu.Men vad hnder i framtiden? frgar Kerstin Sonesson.

    Om man i Kina skaffar lika mnga bilar som medelsvensken, s kommer det totala antalet bilar p jorden nstan att frdubblas.

    Gsterna nickar. De r medvetna om de stora utmaningarna. Chefstjnstemannen Ya Bing Jiang tar fram sin telefon och knappar fram aktuell siffra ver antalet bilar i provinshuvudstaden Kunming: 1,46 miljoner p 6 miljoner invnare. I landet rullar nu 100 miljoner bilar.

    Kina r ett stort land och utvecklingen gr inte lika fort verallt. Vi lr oss mycket och blir inspirerade nr vi r hr, sger Ya Bing Jiang och tillgger att lrande fr hllbar utveckling nu r ett obligatoriskt inslag i den kinesiska skolan.

    Det handlar om att f mnniskan medveten om att framtiden inte bara handlar om mig.

    Yi Kong frn internationella kontoret p universitetet i Yunnan ser ocks en kad medve-

    FRAMTIDEN HANDLAR INTE BARA OM MIG

  • NTVERK & INTERNATIONALISERING46

    tenhet om globala frgor i Kina:Den ekonomiska utvecklingen r viktig fr oss. Kineser vill ocks ha ett bttre liv. Men

    vi har brjat p ngot. Jag kan ta saker jag lrt mig hr in i min undervisning. Jag kan prata med mina vnner och kanske f universitetsmatsalen att tervinna mer.

    Universitetet i Yunnan och Malm hgskola planerar ett student- och lrarutbyte. Som lrarutbildare kan vi lra mycket av vra kinesiska kollegors arbetssituation och om vr egen verksamhet genom att spegla oss i deras, sger Kerstin Sonesson

  • Skolpojkar leker Herre p tppan. Slss, bits tar punggrepp. Scenen mlas upp i en debatt-artikel som hvdar att det inte finns ngon frihet i vanlig skolgrdslek.

    Stmmer detta med era erfarenheter? undrar universitetsadjunkt Mats Olsson.Inlgget dr beteendevetaren Ingemar Gens menar att barns lek styrs av traditionella kns-

    roller som upprtthlls av vuxenvrlden r utgngspunkt fr mnadens trff med det manliga ntverket Mn p LUT. Studenter och ngra lrare har samlats i fikarummet p institutionen Barn-unga-samhlle. Baguetter med ost och groddar. Kaffe p pumptermos.

    Slss ska man ju inte, men det r samtidigt viktigt att f leka vad man vill, sger en av deltagarna.

    Resonemanget utgr frn att traditionell manlighet r av ondo, funderar en.Lraren Mikael Bjrk menar att man gr det lite ltt fr sig som lrare om man bara hn-

    visar till det positiva i att barnen fr skapa sjlva. Nr ska barnet ges frihet att vlja? Kan man styra lite och nd ge barnen knslan av att

    det r de som bestmmer? Nr r man gammal nog att leka Herre p tppan? Skulle det bli annorlunda om ocks flickor deltog? Stmmer pstendet att flickor inte r lika empatibe-friade som pojkar frvntas vara?

    Brist p empati r vl inget gemensamt drag fr mn. Det r kanske drfr vi sitter hr, menar Mats Olsson, som startade ntverket fr tv r sedan.

    Hgskoleverket hade d presenterat rapporten Man ska bli lrare som visade att 75 procent av dem som sker till lrarutbildning r kvinnor och att betydligt fler av mnnen hoppar av fre examen.

    Lrostena hade ingen aning om detta eller varfr, sger Mats Olsson som i dag har ledningens uppdrag att kartlgga anledningarna till avbrotten.

    Knappt var fjrde lrarstudent r i dag man och Mn p LUT vill f fler mn att vlja lraryrket. Eftersom de flesta mn vill jobba med ldre barn blir problemet extra stort i fr-skolan och lgstadiet. Gruppen pratar drfr ocks om varfr mn inte knner sig lockade och om de speciella utmaningar som fljer p att jobba som man i ett kvinnodominerat yrke.

    Ska mnnen anpassa sig eller vara annorlunda? r annorlundaskapet en kvalitet? Vad r maskulinitet och mste svaret ha ett genusperspektiv? frgar sig Mats och fortstter.

    Om vi tycker det r viktigt att mn blir lrare r det ocks viktigt att tala om varfr de behvs.

    HUR MANLIG FR MAN VARA?NTVERK VILL SE FLER MN I FRSKOLAN

    NTVERK & INTERNATIONALISERING47

  • Skolan r en kultur som behver utmanas och dr representerar mn andra erfarenheter som ocks behvs. Genuspedagogiken gr ut p att bekmpa stereotyper. Blivande lrarna Donald Mszros och Sasa Milosevic lyssnar p Mats Olsson, som startat Mn p LUT.

    NTVERK & INTERNATIONALISERING48

    Mn p LUTTrffas en gng i mnaden och samarbetar ocks med Hgskolan i Bors som gr en liknande satsning.

  • En akademisk kvart ges varje onsdag kl 12.30 i samarbete med Malm stadsbibliotek. Tanken r att presentera spnnvidden i den forskning som bedrivs p Malm hgskola. Fredragen filmas och kan ses p mah.se/akademiskkvart

  • EN KVARTS ALLMNBILDNING TILL LUNCH

    Om ni frvntar er att jag ska bertta hur man lser sig frisk mste jag gra er besvikna.

    Det r en av rets hittills varmaste dagar, men ett tjugotal personer har nd skt sig till Slottet i Malm stadsbibliotek fr att hra professor Magnus Persson prata under rubriken: Att lsa sig frisk? Om sknlitteratur som medicin.

    En kvart har talaren p sig. En utmaning i sig fr en forskare som r van vid att frfoga ver en lektionstimme eller tv. Flera hrare har hunnit bli stamgster p En akademisk kvart, som den populrvetenskapliga frelsningsserien med efterfljande frgestund kallas. Ngra anvnder sin lunchrast. Andra r p biblioteket i ett annat rende och stannar till en stund. En beskare slr sig ner intill och planerar veckans spel med hjlp av en travtidning frn tidskriftsrummet. Det r som vanligt fullt av rrelse p biblioteket, som just denna dag dess-utom har fullt upp med att jaga stolar infr kvllens besk av stjrnfrfattaren Paul Auster.

    Om Magnus Persson inte sjlv vill lmna ngra garantier hvdar andra bestmt att man kan lsa sig frisk. Det finns ett vxande intresse fr sambandet mellan kultur och hlsa, och om man skall tro den s kallade biblioterapin har sknlitteraturen faktiskt lkande och helan-de funktioner.

    Den hr trenden har funnits i ungefr 50 r men upplever en mycket stark boom just nu, sger Magnus Persson och utlovar kritiska men inte helt avvisande betraktelser.

    Som litteraturvetare r han intresserad av vilken litteratursyn som ligger bakom och illustrerar med tv bcker som han trots skillnader menar har mycket gemensamt: Bertil Sderlings Om vnskapen med bcker och ordens lkedom samt antologin Att tiga eller att tala.

    Litteraturen framstr som lkare eller medicin och lsaren som en patient. Litteratursynen r expressiv, romantisk, idealistisk. Lsaren och vrlden r sjuka, frgngliga och fulla av brister. Endast litteraturen r hel och kan hela.

    Nr yrkesmn som frfattarna, litteraturvetarna eller kritikerna sjlva inte kan sga varfr det r viktigt att lsa, lmnar det fltet fritt fr andra att tillskriva litteraturen goda egenska-per, menar han.

    Vad vntar ni p? Hem och ls, men fundera ocks lite p varfr litteraturen r viktig eller inte viktig fr just dig och vad det kan bero p. Det tycker jag r riktigt spnnande fr-gor som skert kommer ge spnnande svar, avslutar Magnus Persson terminens sjuttonde fredrag. Alltid p en onsdag. Alltid klockan 12.30.

    FORSKARE BERTTAR P BIBLIOTEKET

    NTVERK & INTERNATIONALISERING50

  • Som ett stt att utveckla och gestalta kulturarven i den digitala tidsldern startar en ny utbildning i samarbete med kulturarvsinstitutioner i Skne.

    Det knns helt rtt och vldigt spnnande, sger Cecilia Axelsson, lektor p Pauligymnasiet i Malm och lrare p Lrande och samhlle.

    Det finns ett stort historie- och kulturintresse hos allmnheten och ett stort sug p kulturinstitutionerna ver hur man ska sprida och gra kulturarven tillgngliga fr att n nya grupper.

    Att lrande pgr verallt i samhllet r inget nytt. Mste exempelvis kulturarv visas p plats eller kan man likavl ta del av arvet via MP3-spelaren, mobilen eller lsplattan?

    Historikerna p Lrande och samhlle arbetar i den nya kulturarvspedagogiska utbild-ningen tillsammans med bland annat Malm museer, Regionmuseet i Kristianstad, Malm stadsarkiv, Lunds landsarkiv och Fredriksdal museer och trdgrdar, men r ppna fr fler kulturinstitutioner som vill samarbeta.

    Tanken r att fakulteten i den hr utbildningen ska st fr de mer teoretiska delarna medan kulturinstitutionen ska st fr innehll och praktik, med ett aktivt samarbete sinse-mellan. Utbildningen p 60 hp innehller fyra delkurser. Den frsta borrar kring begreppen kulturarv och kulturarvspedagogik, den andra analyserar frmedling och kommunikation bland annat p kulturarvsinstitutioner, den tredje sysslar med historiskt berttande fysiskt och digitalt och i den fjrde ska studenten gra ett projektarbete p vald kulturarvsinstitu-tion, grna digitalt.

    P det sttet arbetar vi med form och innehll dr nya stt att bertta och deltagarnas kommunikativa och producerande frmga stts p prov, sger Cecilia Axelsson.

    Vi hoppas att bde medarbetare p kulturarvsinstitutionerna, historieintresserade, och den som vill bredda sin utbildning och gra sig mer gngbar p arbetsmarknaden ska lockas.

    KAN KULTURARV FRMEDLAS VIA MOBILEN?LS SKER FLER SAMVERKANSPARTNERS

    NTVERK & INTERNATIONALISERING51

  • Kulturarvspedagogisk bildningDen kulturarvspedagogiska utbildningen brjar vren 2012 med en distansversion 2013. Dekan Johan Elmfeldt ser en ny utvecklingspotential fr LS genom samarbete med kultursamhllet, frivilligorganisationer och fretag, som strker bde utbildningarnas och forskningens samhllsrelevans.

    NTVERK & INTERNATIONALISERING52

  • 53 LS

  • FAKULTETEN FR LRANDE OCH SAMHLLE

    3 800 helrsstudenter 300 anstllda

    Fakulteten fr lrande och samhlle, LS, erbjuder professionsutbildningar fr yrkes-arbete inom skola, kultur-, fritid- och idrott. Frutom utbildningar till idrottsvetare, lrare, specialpedagog, speciallrare och studie- och yrkesvgledare ges fristende kurser, forskarutbildning, vidare- och uppdragsutbildning.

    Fakulteten driver en av Sveriges strsta lrarutbildningar och som student kan man vlja att lsa till en av fyra examina: frskollrare, grundlrare, mneslrare och yrkeslrare.

    Utbildningarna utvecklas i samverkan med vriga fakulteter p Malm hgskola, skolsamhllet, idrottsorganisationer och kulturinstitutioner. Det gr att Fakulteten fr lrande och samhlle kan erbjuda forskningsbaserade, efterfrgade och samhlls-relevanta utbildningar.

    Ambitionen r att strka samverkan med offentliga institutioner, frivilligorga-nisationer och fretag frmst inom kreativa nringar. En kad samverkan strker utbildningarnas och forskningens samhllsrelevans och bidrar till en breddning av fakultetens verksamhet.

    Fakultetens forskning och utbildning p forskarniv vxer och utvecklas stndigt.Forskningen inom LS r idrottsvetenskaplig och utbildningsvetenskaplig.

    Utbildning p forskarniv bedrivs i mnena idrottsvetenskap, inriktning samhlls-vetenskap och humaniora, historia och historiedidaktik, naturvetenskapernas och matematikens didaktik, pedagogik samt svenska med didaktisk inriktning.

    54LS

  • INNEHLL55

    KENNET FLENNMARK REKTOR P KATEDRALSKOLAN I LUNDVad tror du att Fakulteten fr lrande och samhlle r om fem r?

    Lrarutbildningen r d en hgkvalitativ utbildning som attraherar mnga studenter. Den uppskattar hgutbildade lrarstuderande.

    Utbildningen har stora frvntningar p sina studenter. Hga frvntningar spelar en avgrande roll fr mluppfyllelsen. Utbildningen kombinerar vetenskap och beprvad erfarenhet. Den r noga med att vlja ut studenter till utbildningarna. Den besitter hg kompetens och hgt anseende. Den erbjuder utbildningar som krver heltidsstudier av studenterna. Den lr ut saker som formativ bedmning. Den lr ut hur Informations- och kommunikationsteknik, IKT, blir ett lromedel bland andra. Vad vill du i din yrkesroll ha ut av fakulteten?Jag vill ha hgt utbildade lrare som tycker om ungdomar och som utstrlar entusiasm och engagemang. Lrare som r i jobbet fr att de brinner fr skola. Jag vill ha lrare som har hga frvntningar p sina elever, De ska ha lrt sig hur man stter betyg och motiverar betyg. Lraren ska vara ledare i klassrummet.

    EVA RIESBECK UNIVERSITETSLEKTOR Vad tror du att Fakulteten fr lrande och samhlle r om fem r?

    Lrande och Samhlle r en fakultet som har mycket intressant forskning mot samhllet och med mnga internationella kontakter dr bde lrar- och

    studentutbyten r starkt. Interaktionen samhlle och studenters lrande har en stark koppling. Fokus fr vra lrarstudenter kommer att vara att lra fr livet. Deras examensarbeten kommer att handla om den forskning som bedrivs p LS som hjlp till seniora forskare och fr anvndning i samhllet.

    Vad vill du i din yrkesroll ha ut av fakulteten?Jag skulle vilja utveckla ett kvalitativt synstt, dr studentens rttsliga skerhet har utarbetats. Jag vill vidare att mycket arbete lggs ner p att f studenter att skriva fram utmrkta examensarbeten som blir ett kvitto p en god utbildning.