Johanna Karlsson & Louise Forsberg

Skydds-nät

En metodbok för att informera om rättigheter och diskutera brottsutsatthet med ungdomar.

ISBN: 978-91-976609-7-6 Projektledare: Johanna Karlsson och Louise Forsberg.Redaktör: Johanna Karlsson. Författare och metodutvecklare: Johanna Karlsson och Louise Forsberg. Referenspersoner: Bengt Laveberg, Charlotte Frisack Brodin, Karin Blomgren, Mia Delin, Satu Andersson, Stina Lindholm, Ulla Graneli och Anne-Marie Körling.Grafisk design: Karin Nilsson (Karinform) & Eva Szentiványi.Foto: Louise Forsberg • Illustrationer: Karin Nilsson (Karinform)Tryck: Exaktaprinting, Malmö 2012. Binderi: Kristianstads Boktryckeri, Kristianstad, 2012. © Rädda Barnen och Brottsofferjourernas Riksförbund 2012.

Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer – i Sverige och i världen. Vi ser en värld som tillgodoser varje barns rätt till liv och utveckling, trygghet och skydd och rätt till delaktighet.

Brottsofferjourernas Riksförbund (BOJ) är en ideell organisa-tion som arbetar för bättre villkor för brottsoffer, vittnen och anhöriga. Arbetet baseras på internationella konventioner avseende mänskliga rättigheter. Riksförbundet samlar landets cirka hundra lokala brotts-offerjourer där brottsutsatta kan få stöd och information.

InnehållFörord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5

Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8

1. Välkommen till Skyddsnät! . . . . . . . . . . . . 11

2. Rädda Barnen och Brottsoffer- jourernas Riksförbund= Skyddsnät . . .

27

3. Skyddsnät och barnets rättigheter . . . 33

4. Om utsatthet för brott och normers betydelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

43

5. Grundläggande rättigheter för brottsutsatta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

53

6. Vad händer efter en polisanmälan – om rättsprocessen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

69

7. Stöd till unga som utsatts för brott . . . 87

8. Att vara informatör . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 105

9. Skyddsnäts metoder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 125

10. Bilagor och Referenslista . . . . . . . . . . . . . . 135

Vad tror du att du kommer ihåg från idag?

Att man har rätt till en massa saker som jag inte visste förut. Att om jag någon gång utsätts för brott så finns det ett ställe jag kan vända mig till. Deltagare på Skyddsnäts pass

4

Förord Enligt FN-konventionen om barnets rättigheter har varje barn rätt att leva ett liv fritt från våld, hot och andra kränkningar. I Sverige år 2012 utsätts personer under 18 år till och med oftare för brott än vuxna personer och den vanligaste rapporte-rade brottsplatsen är skolan. Många unga känner inte till sina rättigheter och ibland finns en kultur att brottsliga handlingar mot unga förringas. Det är av stor vikt att alla samhällets aktörer visar ett tydligt ansvarstagande för att skydda barn från våld och för alla barns rätt till stöd när de utsätts för brott. Det är också viktigt att alla aktörer som kommer i kontakt med brottsutsatta ungdomar lyssnar till ungas upplevelser och uttryckta behov.

Polisen informerar ofta unga som utsatts för brott i samband med polisanmälningen och hjälper dem att komma i kontakt med stödverksamheter. Många unga som utsatts för brott väl-jer dock att inte polisanmäla, och det finns därmed en stor risk att dessa ungdomar inte får det stöd som de kan behöva efter händelsen. Att unga får kunskap om vart de skall vända sig när de utsätts för brott och deras rättigheter kränks är särskilt vik-tigt. Denna grundläggande trygghet är en förutsättning för att barn och unga skall våga tro på och delta i en samhällsutveck-ling som präglas av ömsesidig respekt och som är fri från dis-kriminering, kränkningar och våld. Enligt Barnkonventionen ska barn och unga respekteras och ges möjlighet till utveckling, trygghet, delaktighet och inflytande. Här ställs ett stort ansvar på vuxna.

Genom projekt Skyddsnät har Rädda Barnen och brottsoffer-jourernas informatörer träffat över 1 500 ungdomar. 1 500 ung-domar som har fått mer information om sina rättigheter – både utifrån Barnkonventionen och utifrån lagen. En tydlig respons från de ungdomar Skyddsnät träffat har varit att innehållet i passen är viktigt att få prata om i skolan.

5

Rädda Barnen och Brottsofferjourernas Riksförbunds för-hoppning är att Skyddsnäts metodbok och pass kommer att användas av många vuxna som möter barn i sitt arbete eller i sitt ideella engagemang. Tillsammans kan vi bidra till att öka ungas kunskaper om sina rättigheter, bryta mönster där våld mot unga accepteras och visa unga var de kan vända sig om de utsätts för brott.

Agneta Åhlund Chef för Sverigeprogrammet, Rädda Barnen Eva Larsson Generalsekreterare, Brottsofferjourernas Riksförbund

6

”Det känns bra att jag förmodligen är förberedd – eller i alla fall har lite koll ifall jag eller nån jag känner blir utsatt + att det känns bra att det finns så mycket hjälp att få.” Deltagare på Skyddsnäts pass

7

Hej!Du som håller Skyddsnäts metodbok i din hand är på väg att göra en insats som informatör inom Skyddsnät. Det är dig och ditt uppdrag som metodboken utgår ifrån.

Du som läser kan också vara någon som arbetar i skolan, på en fritidsgård eller som engagerar dig ideellt och som vill använda Skyddsnäts metoder i ditt arbete tillsammans med barn och unga. Tanken är att Skyddsnäts metoder ska kunna användas både i och utanför Skyddsnät, på skolor och på andra arenor för ungdomar. Oavsett vem du är kommer du att leda diskussioner och skapa reflektion hos de unga personer du möter.

Skyddsnäts metodbok och pass1 är resultatet av det arbete som vi påbörjade våren 2010. Sedan dess har vi, tillsammans med Skyddsnäts första informatörer, träffat fler än 1 500 ungdomar på högstadie- och gymnasieskolor för att testa våra metoder och det material som används under passen. Efter varje test har vi tänkt om, bytt ut och skrivit nytt. Vi har fått utmana våra föreställningar (och ibland förutfattade meningar) om den re-spons vi har trott att deltagarna ska ge genom att våga prova idéer vi varit osäkra inför. Idag, augusti 2012, är metodboken och passen äntligen färdiga och vi är otroligt stolta!

 Att få utveckla Skyddsnäts metoder har varit fantastiskt på många olika sätt. Det är många vi vill tacka!

Först och främst: tack till alla grupper och alla deltagare vi har haft pass med! Tack för all återkoppling ni har gett oss både under passen och i era utvärderingar. Skyddsnäts pass är resul-tatet av att vi har fått testa våra övningar med er.

Tack också till alla skolor och lärare som har gett av er lektionstid!

1. Ett pass är ett tillfälle där du och en informatörspartner träffar en grupp av unga (i en skola eller annat forum) och gör övningar samt informerar om rättigheter för brottsutsatta och stödmöjligheter.

8

Tack till alla som arbetar ideellt inom Skyddsnät – både i Rädda Barnen och i brottsofferjourerna. Ni gör projektet verkligt!   Tack till vår referensgrupp som har kommit med värdefull feedback under arbetets gång. Ett särskilt tack till: Satu Andersson – för att du har varit ett viktigt bollplank för oss i frågor om hur det kan påverka en person att bli utsatt för ett brott och varför stöd kan vara så betydelsefullt. Anne-Marie Körling – för att du har varit ett stort pedagogiskt stöd. Tack vare din hjälp har vi hittat en form för att ta hand om en värdefull timme med en grupp. Charlotte Frisack Brodin – för att du har hjälpt oss att förstå och förklara såväl lagar och rättsprocessen som målsägandebi-trädets viktiga uppgifter.  Utan alla er hade inte Skyddsnäts metodbok och pass kunnat växa fram.

 

Till dig som håller metod- boken i din hand vill vi säga: tusen tack på förhand för din insats!

Johanna Karlsson och Louise ForsbergFörfattare till Skyddsnäts metodbok och Skyddsnäts passNationella projektledare för Skyddsnät

9

10

Kapitel: 01

Välkommen till SkyddsnätI detta kapitel kan du läsa om Skyddsnät som projekt och om ramarna för ditt uppdrag som informatör.

Välkommen till Skyddsnät . . . . . . . . . . . . . . . . . 13

Att vara informatör i Skyddsnät . . . . . . . . . . 14

Vad är Skyddsnät? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15

Med Barnkonventionens rättighetersom grund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

19

Skyddsnäts fem utgångspunkter för informatörer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

21

11

”Om unga känner till sina rättigheter tror jag att de både polisanmäler och söker hjälp snabbare än de gjort annars. De får bättre förut- sättningar att gå vidare efter brottet. Och när bevisning kan säkras i ett tidigt skede ökar möjligheterna för åtal och fällande dom.”Charlotte Frisack Brodin, Advokat och Barnjurist

12

Välkommen till SkyddsnätDu har blivit utvald att vara informatör i Skyddsnät. Som infor-matör kommer du att leda pass för unga. Du kommer att möta ungdomar med olika bakgrund och olika erfarenheter. Men de har några saker gemensamt. De har alla viktiga rättigheter som finns bestämda i FN:s konvention om barnets rättigheter, Barnkonventionen.

Vi vet att det dagligen bryts mot dessa rättigheter. Unga människor är den grupp i samhället som har utsatts för vålds-brott i störst utsträckning. Bland elever i årskurs nio anger 34 procent av killarna och 28 procent av tjejerna att de har utsatts för våld eller hot1. Barnkonventionen gäller för varje person som är under 18 år och slår fast att:

•Varjebarnharrättattfåstödomdetharut-sattsförbrott.

•Varjebarnharrättattlevaettlivfrittfrånhot,våldochandrakränkningar.

•Varjebarnharrättattbestämmaöversinegenkropp,sittkärlekslivochsinsexualitet.

År 2010 var 28 procent av brottsofferjourernas stödkontak-ter personer mellan 12 och 25 år. De vanligaste brottstyperna som de unga hade utsatts för var misshandel, olaga hot och ofredande.2

De flesta unga som har utsatts för ett våldsbrott polisanmäler inte brottet3, och de flesta unga som får stöd genom brottsoffer-jouren har polisanmält brottet och därigenom fått information om brottsofferjourens stöd. Det finns en stor risk att många unga som utsatts för brott inte känner till att det finns stöd att få och därmed inte heller får stöd. Därför startades projekt Skyddsnät.

I faktarutan på sidan 17 kan du läsa mer om hur vanligt före-kommande det är att unga har utsatts för våld.

1. Brå 2010:6. 2. Statistik från Brottsofferjourernas Riksförbund för år 2010.3. Brå 2009:20.

13

Att vara informatör i Skyddsnät Du kommer att engagera dig ideellt som informatör. I ditt upp-drag kommer du att möta många ungdomar för att lyfta frågor om brottsutsatthet. Du kommer också att ge information om viktiga rättigheter och stöd som finns att få. Genom dig och dina informatörpartners sprids information om vilket stöd som finns att få för brottsutsatta ungdomar i just er kommun.

Skyddsnät handlar om möten där du som informatör träffar unga som kan ha en annan bild av brottsutsatthet än vad du har. Skyddsnät har kunskap om rättigheter och vilket stöd det finns att få, men det är ungdomarnas verklighet som du möter och det är ungdomar som är experter på sin verklighet. I kapitel 8 kan du läsa mer om ditt uppdrag som informatör.

Det finns också ideellt aktiva stödpersoner genom brottsoffer-jourerna som är kopplade till Skyddsnät. Stödpersonerna möter unga som utsatts för brott och ger stöd på flera olika sätt. Det kan vara genom att prata om det som har hänt eller att ge in-formation och svara på frågor om vad som händer vid en polis- anmälan. Det kan också vara genom att förbereda den unge in-för en rättegång och att finnas med under och efter rättegången. Stöd till unga brottsutsatta kan även ges genom stödcentrum för unga brottsutsatta, som finns i vissa av landets kommuner. I kapitel 7 kan du läsa mer om stöd till unga som utsatts för brott.

Metodboken och passen utgår i första hand från det stöd som brottsofferjourerna kan ge, men eftersom flera kommuner har stödcentrum för unga brottsutsatta så beskrivs även den stöd-verksamheten i metodboken.

Skyddsnäts metodbok Genom metodboken får du en grund att stå på. Här kan du hitta den information du behöver inför ditt uppdrag som informatör. Läs igenom metodboken och använd den sedan som en upp-slagsbok när du förbereder dig inför ett pass eller när du vill läsa på om något – du behöver inte kunna allting utantill! Varje kapitel inleds med en beskrivning av hur kapitlet är kopplat till ditt uppdrag som informatör.

I metodboken används vi när vi utgår ifrån Skyddsnät som projekt och du när vi menar dig som är informatör i Skyddsnät.

Genom ditt uppdrag som informatör kan du hjälpa unga som utsatts för brott att komma i kontakt med brottsofferjour-ens stödpersoner eller stödcentrum för unga brottsutsatta. Det är viktigt att du kan ge information om det stöd som finns i din kommun. Ta därför reda på vilka stödverksamhe-ter som finns i den kommun där du är aktiv som informatör.

14

Skyddsnäts pass Till metodboken får du också ett häfte med Skyddsnäts två pass. Ett pass är det tillfälle där du och en informatörspartner träffar en grupp av unga (i en skola eller annat forum) och gör övningar samt informerar om rättigheter för brottsutsatta och stödmöjligheter. Skyddsnät har två pass. Pass 1 handlar om vad det kan innebära att bli utsatt för ett brott och vilket stöd som finns att få, och pass 2 handlar om att berätta för föräldrar samt att polisanmäla och vittna. Båda passen innehåller information om viktiga rättigheter.

Till pass 2 behöver du beställa filmen ”En vanlig dag”. Hur du beställer filmen hittar du information om i kapitel 9. Kapitel 9 innehåller också mer information om vilket material du behöver till passen.

Vad är Skyddsnät? Skyddsnät är Rädda Barnens och Brottsofferjourernas Riks-förbunds gemensamma projekt. Här arbetar Rädda Barnens lokalföreningar och lokala brottsofferjourer tillsammans för att förstärka stödet till unga som utsatts för brott.

Syftet med Skyddsnät är att unga som utsatts för våld ska erbjudas och få det stöd och den information som de behöver efter händelsen.

Mål för Skyddsnät är att:

•Fler ungdomar får tillfälle att reflekteraövervaddetkaninnebäraattbliutsattförettvåldsbrott.

•Flerungdomarfårinformationombrottsutsattasrättigheter, rättsprocessen och vilket stödsomfinnsattfåsombrottsutsatt.

Ett ytterligare mål för organisationernas arbete med Skydds-nät är att de lokala brottsofferjourerna och Rädda Barnens lokalföreningar får fler ideella stödpersoner och informatörer med ett tydligt barnrättsperspektiv.

15

Målgrupp För ditt arbete som informatör är den huvudsakliga målgrup-pen ungdomar i åldern 13–18 år, oavsett deras erfarenhet av att utsättas för brott. Du kan också hålla pass för vuxna i ungas närhet, till exempel föräldrar, personal på fritidsgårdar, skol-personal, ledare och föreningsaktiva. Genom informatörernas arbete kan Skyddsnät arbeta uppsökande.

Stödpersonernas målgrupper är ungdomar som har utsatts för brott, ungdomar som är vittne till brott och anhöriga till unga brottsutsatta och vittnen. Genom stödpersonernas arbete kan Skyddsnät arbeta brottsofferstödjande.

Vilka brottstyper pratar Skyddsnät om? Ett mål för Skyddsnäts arbete är att ge ungdomar tillfälle att re-flektera över vad det kan innebära att bli utsatt för ett våldsbrott. Våldsbrott kallas också för brott mot person och kan till exem-pel vara olaga hot, ofredande, misshandel, olika sexualbrott och personrån. I Skyddsnäts pass lyfter vi exempel på brottshändel-ser som handlar om misshandel, ofredande och personrån.

Skyddsnäts informatörer fokuserar på att tala om brott som skett där gärningspersonen finns utanför familjen. Det inne-bär att deltagarna inte kommer att diskutera frågor om till ex-empel hedersrelaterat våld eller om att bevittna våld i hemmet. För brottsofferjourernas stödpersoner finns ingen avgränsning utan alla som vill kan få stöd genom brottsofferjouren, oavsett brottstyp eller den brottsutsattas relation till gärningspersonen.

Under arbetet med metodboken har övningar som handlar om sexualbrott testats. Det visade sig att frågor om sexualbrott var särskilt komplicerade att diskutera i grupp. En stor utmaning var att leda övningarna på ett sådant sätt att de inte blev krän-kande för personer med erfarenhet av att utsättas för sexual-brott. Skyddsnät ser ett stort behov av att utveckla metoder för att arbeta med sexualbrottsfrågor i ungdomsgrupper, men det måste ske på ett genomarbetat och strukturerat sätt för att motverka risken för kränkningar och skuldbeläggande värde-ringar. Det utrymmet fanns inte inom ramen för arbetet med denna metodbok och därför har Skyddsnät valt att inte gå in på frågor om sexualbrott i våra pass. Skyddsnäts förhoppning är

16

Hur vanligt är det att unga har utsatts för våldsbrott?En undersökning bland unga1 mellan 15 och 23 år visar att:

•33%avtjejernaoch18%avkillarnahadeutsattsförpsykisktvåld.

•18%avtjejernaoch27%avkillarnahadeutsattsförfysisktvåld.

•14%avtjejernaoch5%avkillarnahadeutsattsförsexuelltvåld.

En återkommande skolundersökning2 bland elever i årskurs 9 visar att: •11%avelevernahadeutsattsförhot.•21%avelevernahadeutsattsförlindrigtvåld.•6%avelevernahadeutsattsförgrovtvåld.3

Skolan var den vanligaste brottsplatsen. Över 40 % av de ungdomar som ut-satts för lindrigt och grövre våld hade utsatts i skolan eller på skolgården.

En undersökning bland elever i årskurs 6–94 visar att: •21%avtjejernaoch28%avkillarnahadeutsattsförnågonformavfysisktvåld5iskolanellerpåvägtillellerfrånskolan.

•23%avtjejernaoch25%avkillarnahadeblivithotadeomattblislagnaiskolanellerpåvägtillellerfrånskolan.

•44%avtjejernaoch48%avkillarnahadeblivitutsattaförverbaltvåld6iskolanellerpåvägtillellerfrånskolan.

•25%avtjejernaoch18%avkillarnahadeblivitkalladenegativasakerellertrakasseradeavnågonpersonfrånskolanviamobilen/nätet.

1. Danielsson, Blom, Nilses, Högberg och Heimer, 2010. 2. Brottsförebyggande rådets skolundersökning om brott har genomförts åren 1995–2008, Brå 2010:6. 3. Grovt våld definieras i undersökningen som avsiktliga sparkar, slag och annat våld där den utsattes skador varit så stora att denne tvingats uppsöka sjukvård. Lindrigt våld definieras som avsiktliga sparkar, slag eller annat våld som orsakat att den drabbade fått ont men inte tvingats uppsöka sjukvård. Eleverna fick själva definiera vad sjukvård innebar. Grovt våld motsvarar inte brottsrubriceringen ”grov misshandel”. Källa: Brå 2010:6. 4. Arbetsmiljöverket, 2011.5. I studien innebär fysiskt våld handlingar som syftar till att göra en annan person fysiskt illa såsom att slå, knuffa, sparka eller spotta på personen. 6. I studien efterfrågades erfarenheter av verbalt våld som t.ex. att förolämpa offret, kalla henne eller honom för nedsättande saker, retas, säga elaka saker, svära åt eller göra narr av offret.

17

att i framtiden kunna utveckla metoder kring sexualbrott som kan användas av informatörer inom Skyddsnät.

Skyddsnät fokuserar på brottsutsattaSkyddsnät tror att det behöver talas mer om hur det kan på-verka en person att bli utsatt för brott. Många gånger kan en och samma person ha erfarenhet både av att utsättas för brott och av att begå brott. Det är viktigt att ha i åtanke. Fokus för Skyddsnäts arbete är främst att arbeta uppsökande gentemot unga brottsutsatta och inte att arbeta förebyggande gentemot unga gärningspersoner, men vi ser samtidigt att uppsökande och brottsofferstödjande insatser också kan verka brottsföre-byggande.

I Skyddsnät använder vi begreppet ”brottsutsatt” när vi pratar om personer som har utsatts för brott. Vi undviker att använda begreppet ”brottsoffer” eftersom både forskning och praktiska erfarenheter visar att många unga är ovilliga att se sig själva som ”offer”4. Vi tror att vi kan nå ut bättre genom att tala om brottsutsatta.

Skyddsnät använder ett kompisperspektiv Som informatör börjar du varje pass med att berätta att det ni ska prata om är viktigt för alla att känna till eftersom alla kan känna någon som har blivit utsatt för ett brott. Vi kallar det för att använda ett kompisperspektiv. Genom kompisperspekti-vet kan Skyddsnäts pass vara något som rör alla i rummet. Det lyfter också diskussionerna från att röra erfarenheter hos enskilda personer till en mer allmän nivå.

Kompisperspektivet bygger också på en medvetenhet om att vänner kan vara en mycket viktig del i en persons skyddsnät och att även kompisar kan behöva stöd eller bollplank efter en brottshändelse. I flera undersökningar bland ungdomar upp-ger majoriteten att de skulle välja att prata med sina vänner om de hade utsatts för ett brott.5 Som informatör kommer du att informera om att även vänner och andra anhöriga kan få stöd genom brottsofferjouren.

4. Se t.ex. Burcar, 2005. 5. Se BO, 2007a samt Ungdomsstyrelsen, 2009.

18

Med Barnkonventionens rättigheter som grund Skyddsnäts arbete bygger särskilt på tre viktiga rättigheter ur Barnkonventionen, rättigheter som gäller för varje person som är under 18 år:

• Varje barn har rätt att få stöd om det har utsatts för brott. (Artikel 39)

• Varje barn har rätt att leva ett liv fritt från hot, våld och andra kränkningar. (Artikel 19 och artikel 34)

• Varje barn har rätt att bestämma över sin egen kropp, sitt kärleksliv och sin sexualitet. (Artikel 19 och artikel 34)

Artikel 19 i Barnkonventionen ger skydd mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld samt sexuella övergrepp. Staten är ansvarig för att våld mot barn förhindras, och det gäller oavsett vem våldet utövas av. Barnkonventionen kräver att det finns lagstiftning som förbjuder våld mot barn, men också att det finns åtgärder som förhindrar att våld sker samt åtgärder som ger stöd och som utreder när barn har utsatts för våld.

Enligt artikel 42 i Barnkonventionen är staten skyldig att göra Barnkonventionen allmänt känd bland både barn och vuxna. Att ha kunskap om sina rättigheter är en grundläg-gande förutsättning för att kunna få sina rättigheter tillgodo- sedda. I Rädda Barnens enkätundersökning ”Ung Röst 2011” har ca 25 000 ungdomar i årskurs 6, 8 samt år 1 på gymnasiet svarat på frågor utifrån FN:s barnrättskommittés rekommen-dationer till Sverige. 82 procent av ungdomarna uppger att de inte känner till någonting om vad som står i Barnkonventio-nen6. Du kan läsa mer om Barnkonventionen i kapitel 3.

Andra viktiga rättigheter i Skyddsnäts arbete är särskilda rättigheter för personer som utsatts för brott, som finns i svensk lag och i FN:s brottsofferdeklaration. Du kan läsa mer om dessa rättigheter i kapitel 5.

6. Rädda Barnen, 2011.

Dessa rättighe-ter finns med på Skyddsnäts kontakt-kort som delas ut på varje pass.

19

Samhällets lagstadgade ansvar för stöd till brottsutsatta

Socialtjänsten har enligt lagen det yttersta ansvaret för att unga som utsatts för brott får stöd. Socialtjänstlagen (5 kap. 11 §) fastslår att:

•11 § Till socialnämndens uppgifter hör attverka för att den som utsatts för brottoch dennes närstående får stöd och hjälp.

Enligt Barnkonventionens artikel 39 har varje barn som har utsatts för någon form av våld eller utnyttjande rätt till alla lämpliga åtgärder för att främja fysisk och psykisk rehabilite-ring samt social återanpassning. Sådan rehabilitering och åter- anpassning ska ske i en miljö som främjar barnets hälsa, själv-respekt och värdighet.

En undersökning från Brottsofferjourernas Riksförbund bland elever i årskurs 8 visar att väldigt få uppger att de skulle vän-da sig till socialtjänsten om de utsattes för ett brott. Bara 4 pro- cent uppger att de skulle vända sig till socialtjänsten jämfört med 40 procent som uppger att de skulle vända sig till polisen.7

FN:s barnrättskommitté har betonat att det är viktigt att det finns forum dit barn kan gå för att i förtroende tala om något som oroar eller skadar dem. I Barnrättskommitténs samman-fattande slutsatser till Sverige år 2009 rekommenderar kom-mittén att staten ska stärka sina insatser för att alla våldsoffer ska ha tillgång till rådgivning och hjälp med rehabilitering och återintegrering8.

För Rädda Barnen och Brottsofferjourernas Riksförbund är det viktigt att betona socialtjänstens lagstadgade ansvar för stöd till unga brottsutsatta. Det är viktigt att detta särskilda stöd finns inom varje kommun. Barnkonventionen och FN:s barn-rättskommitté slår fast att barn ska ha lika rättigheter och däri-genom lika stödmöjligheter oavsett bostadsort. Inom Skydds-nät ser vi gärna ett samarbete med kommunala stödcentrum för unga brottsutsatta, där dessa finns9.

7. Brottsofferjourernas Riksförbund, 2007.8. Kommittén för barnets rättigheter, 2009.9. På www.ungabrottsoffer.se finns en lista över de flesta stödcentrum för unga brottsutsatta i Sverige.

Som ideellt aktiv är det viktigt att vara medveten om det ideella arbetets be-gränsningar. Ideella verksamheter kan vara ett komplement till socialtjänsten, men det är social-tjänsten som har det yttersta ansvaret.

20

1. Skyddsnät utgår ifrån ett barnrättsperspektiv. Barnrättsperspektivet utgår ifrån rättigheter-na i Barnkonventionen och bygger på den barn-syn som Barnkonventionen står för. Barnrätts-perspektivet innebär att Skyddsnät ser barn och unga som kompetenta individer med rättig-heter som gäller här och nu.

Det handlar också om ett förhållningssätt där unga blir sedda som experter på hur det är att vara ung idag och där informatörer kan leda diskussioner och ställa frågor med en ödmjuk-het inför detta. Skyddsnäts informatörer ska inte agera som auktoriteter och syftet är inte att fostra de unga som deltar i pass med Skyddsnät.

Rent konkret innebär också barnrättspers- pektivet att du som informatör ska undvika att göra antaganden om vilka de unga du möter är eller vad de har för erfarenheter av brott. Det enda antagandet som kan göras är att det i varje grupp du träffar kan finnas unga som har erfarenhet av brott – på flera olika sätt.

Läs mer om att arbeta utifrån ett barnrättsperspektiv i kapitel 3.

Skyddsnäts fem utgångspunkter lägger grunden för ditt arbete som informatör. Utgångspunkterna handlar både om ditt förhållningssätt som informatör och om passens upplägg och innehåll.

21

2. Skyddsnäts arbete byg-ger på ett normkritiskt förhållningssätt. Ett normkritiskt förhållningssätt är viktigt i Skyddsnäts arbete. Normer kan förstås som oskrivna regler och förväntningar, till exempel på hur vi ska vara, bete oss och se ut, som vi föl-jer både medvetet och omedvetet. Den som pas-sar in i normen bekräftas vanligtvis medan den som avviker från normen riskerar att osynliggö-ras och bestraffas. Att bryta mot normen kan be-straffas genom allt ifrån suckar och blickar till trakasserier och andra brottsliga handlingar.

Normer kan ha stor betydelse kopplat till hot, våld och andra kränkningar. De kan påverka hur en brottshändelse uppfattas av den utsatte och av andra. De kan skapa föreställningar om hur en person som utsatts förväntas reagera efter brottet och de kan påverka vilka brott som syn-liggörs och vilka som osynliggörs.

För Skyddsnät innebär ett normkritiskt för-hållningssätt i praktiken att:

•Vi har en medvetenhet om normer och normersbetydelsekopplattillbrottochvireflekte-rarövervilkanormersomvisjälvaförmedlar.

•Viarbetarföratterfarenheteravbrottinteskanormaliserasellerosynliggöras.

•Våra övningar får aldrig bli kränkande förpersoneriellerutanförrummet.

•Vigöringaantagandenomdeltagarnavimöterunderpassen.

Läs mer om normer och ett normkritiskt förhållningssätt i kapitel 4 och kapitel 8.

22

3. Skyddsnät lyfter frågor som handlar om att ut-sättas för brott. Skyddsnät fokuserar på frågor om att utsättas för brott. Brottsutsatthet kan väcka många tan-kar och associationer. Genom övningar kan atti- tyder och värderingar kring brottsutsatthet diskuteras.

Det är vanligt att brottsutsatta lägger skuld på sig själva för att brottshändelsen inträffa-de, och som informatör kan du möta tankar om skuld från deltagarna. Det är viktigt att du kon-sekvent lyfter fram att det aldrig är den brotts-utsatte som bär något ansvar för att den blev utsatt för ett brott.

Alla som har utsatts för brott kan få stöd av brottsofferjourernas stödpersoner, oavsett vem som begick brottet.

23

4. Skyddsnät blandar övningar och diskussion med att informera. Genom övningar kommer du att leda diskus-sioner med unga där de själva får tillfälle att re-flektera. Din uppgift som informatör är att leda genom att ställa frågor och fördela ordet.

Du deltar inte själv i övningarna, men du har ansvar för att agera om det sker kränkningar under passet.

Som informatör kommer du också att ge in-formation mellan övningarna, information om rättigheter för brottsutsatta samt information om vanliga reaktioner hos brottsutsatta och om vilket stöd som finns att få.

24

5. Skyddsnäts övningar och diskussioner ligger på en allmän nivå. I Skyddsnät kommer deltagarna att diskutera brottsutsatthet på en allmän nivå – hur det kan vara att bli utsatt för ett brott. I varje grupp du träffar kan det finnas personer med egna erfa-renheter av att utsättas för brott, men deltagar-nas egna erfarenheter ska inte diskuteras under själva passet.

Skyddsnät tror att detta förhållningssätt kan skapa en trygghet hos personer med egna erfa-renheter genom att de tidigt får veta att de inte behöver berätta om sina egna erfarenheter. På det här sättet kan övningarna bli relevanta för alla i gruppen och ingen blir utpekad eller behö-ver berätta något personligt för de andra i grup-pen. Det kan också vara lättare att identifiera sig med situationen att någon i ens närhet blir utsatt än att en själv blir utsatt.

Du kommer att inleda varje pass med att in-formera om detta så att alla i gruppen är med-vetna om det. Samtidigt berättar du att om nå-gon har egna erfarenheter eller känner någon som har erfarenheter av brott och vill ställa frå-gor så finns ni informatörer kvar en stund efter passet. Varje pass avslutas med att alla deltaga-re får ett kontaktkort till brottsofferjouren.

25

26

Kapitel: 02

Rädda Barnen och Brottsofferjourernas Riksförbund = SkyddsnätI detta kapitel får du lära känna Rädda Barnen och brottsofferjourerna kortfattat. Rädda Barnen och Brottsofferjourernas Riksförbund är organisationerna bakom Skyddsnät.

Din uppgift som informatör . . . . . . . . . . . . . . . 29

Rädda Barnen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29

Brottsofferjourernas Riksförbund . . . . . . . 30

27

”Hos båda organisationerna fanns behov av ökad kunskap kring unga som utsätts för våld i offentliga miljöer av andra unga eller vuxna. Brottsofferjourerna hade svårare att nå unga brottsutsatta än vuxna brottsutsatta.”ur Rädda Barnen och Brottsofferjourernas redovisning till Allmänna Arvsfonden år 2010

28

InledningSkyddsnät är ett samarbete mellan två organisationer: en barn-rättsorganisation och en brottsofferstödjande organisation. Tillsammans kan Rädda Barnen och brottsofferjourerna kom-binera ett arbete för barns rättigheter och långsiktiga föränd-ringar med ett konkret arbete för att ge stöd och information till unga som utsatts för brott. Genom att samla in erfarenheter kan organisationerna sedan påverka för varaktiga förändringar.

Din uppgift som informatör Som informatör kommer du att berätta kortfattat om Rädda Barnen och brottsofferjourerna. Det gör att du behöver känna till lite om Rädda Barnen och brottsofferjourerna som organi-sationer. Du kommer att berätta mer ingående om det stöd som brottsofferjourernas stödpersoner och vittnesstödjare kan ge. Mer om det hittar du i kapitel 7.

Rädda Barnen Rädda Barnen är en barnrättsorganisation med en vision om en värld där alla barns rättigheter är tillgodosedda. Rädda Barnen uppmärksammar när barns rättigheter kränks och väcker opi-nion. Arbetet utgår ifrån konventionen om barnets rättigheter, Barnkonventionen.

Rädda Barnen är en partipolitiskt och religiöst obunden medlemsrörelse med verksamhet både i Sverige och interna-tionellt. Riksförbundet består av cirka 80  000 medlemmar10 organiserade i lokalföreningar och distrikt.

Att arbeta rättighetsbaserat Rädda Barnens arbete bygger på ett rättighetsperspektiv. Uti-från rättighetsperspektivet handlar arbetet om att angripa or-sakerna till att barns rättigheter kränks samt att arbeta för att försöka uppnå varaktiga och bestående förändringar som för-bättrar villkoren för varje barn. Barns rättigheter ska inte vara

10. Medlemssiffran gäller för år 2010.

”Rädda Barnens arbete är inriktat på att påverka och förändra samhället och syftar i första hand till varaktiga förändringar för de barn som har det svårast.”ur Kompassen – vägledning för Rädda Barnen 2008–2016.

29

beroende av Rädda Barnens verksamheter på lång sikt, utan Rädda Barnens verksamheter ska samla in erfarenheter som leder till ett påverkansarbete för att samhällets instanser ska ta sitt ansvar.

Rädda Barnens arbetsmetoder 11 I arbetet för varaktiga förändringar har Rädda Barnen fyra vik-tiga arbetsmetoder som kombineras. Dessa är: direkta insatser för barn, faktainsamling och analys, kunskapsförmedling och kompetensutveckling samt påverkansarbete. För Skyddsnäts del kan Rädda Barnens arbetsmetoder användas så här:

•Direktainsatserförbarn:genomdinainsat-sersominformatör,ochgenomstödpersonernasarbete,kanSkyddsnätlärasigmeromproblem-områdetochfåkunskapombarnsegensynpåproblemen.

•Faktainsamlingochanalys:genomattdokumen-teraerfarenheterochutvärderapassensamlasfaktain.Kunskapenkansedananvändasförattvidareutvecklametoder.

•Kunskapsförmedling och kompetensutveckling:genomarbetetkanSkyddsnätsamlainegnakun-skaper som kan spridas till andra aktörer,samtlärasigmeravandraserfarenheter.

•Påverkansarbete:medutgångspunktierfarenhe-ternakanRäddaBarnenochbrottsofferjourernatillsammans arbeta opinionsbildande för attpåverkamakthavareochbeslutsfattare.

Brottsofferjourernas Riksförbund12

Brottsofferjourernas Riksförbund, BOJ, är en ideell organi-sation som arbetar för bättre villkor för brottsutsatta, deras

11. Kompassen – vägledning för Rädda Barnen 2008–2016.12. Texten om Brottsofferjourernas Riksförbund är skriven av Ulla Graneli, Brottsof-ferjourernas Riksförbund.

Titta gärna på ”Rädda Barnen på tre och en halv minut” – en film som berättar om hur Rädda Barnen arbetar. Gå in på www.youtube.com och sök på Rädda Barnen, välj filmen ”Rädda Barnen på tre och en halv minut”.

Mer information om Rädda Barnen finns på www.rb.se.

30

anhöriga och vittnen. Brottsofferjourerna är partipolitiskt och religiöst obundna och har några huvudsakliga principer för sitt arbete:

•Mänskligarättigheterärgrundenförbrottsof-ferjourernasarbete.

•Ett rättssamhälle som inte kan skydda sinamedborgarefrånkriminellaövergrepp,harenmoraliskskyldighetattgealldenhjälpochdetstödsombehövsförattdenbrottsutsatteskakunnaåtergåtilldetkvalitativalivden-nelevdeinnanövergreppetinträffande.

•Denbrottsutsattesrättigheterskagessammaprioritetsomgärningspersonens.

•Bemötandetibrottmålsprocessenmåsteskepåettpositivtsättsåattintedenbrottsutsat-tesproblemökar,såkallad”sekundärvikti-misering”.

•Insatsernafördenbrottsutsattefårinteskepåbekostnadavderehabiliterandeinsatsersommednödvändighetmåsteriktasmotgärningsper-sonenförattförhindraåterfallibrott.

Det finns cirka 100 lokala brottsofferjourer runt i landet. Brotts-offerjourerna drivs av ideellt aktiva personer och en del jourer har även anställda samordnare. Varje år ger brottsofferjourerna information, hjälp och stöd till drygt 80 000 brottsoffer, anhö-riga och vittnen. Jourerna ger stöd oavsett brottstyp. Cirka en tredjedel av brottsofferjourernas stödkontakter är samtal från barn och ungdomar. Av dessa är majoriteten mellan 15 och 25 år.

Den stödverksamhet som finns inom de lokala brottsoffer-jourerna ska ses som ett komplement och alternativ till kom-munala stödverksamheter inom socialtjänsten, men ersätter inte dessa.

Det stöd som brottsofferjourerna kan ge är ett medmänsk-ligt stöd. Genom utbildade ideellt aktiva stödpersoner och vitt-nesstödjare kan brottsutsatta, vittnen och anhöriga få prata om det som har hänt och få information om sina rättigheter samt om rättsprocessen. Stöd vid myndighetskontakter och under rättsprocessen är också återkommande uppgifter för jourerna. Att få stöd av brottsofferjouren är kostnadsfritt. I kapitel 7 kan du läsa mer om stöd till unga som utsatts för brott.

Mer information om brottsofferjourerna finns på www.boj.se.

31

32

Kapitel: 03

Skyddsnät och barnets rättigheterI detta kapitel kan du läsa om Barnkonven- tionen, som Skyddsnäts arbete utgår ifrån. Kapitlet beskriver vad Barnkonventionen är, viktiga artiklar för Skyddsnät och vad ett barnrättsperspektiv innebär.

Din uppgift som informatör . . . . . . . . . . . . . . . 45

Vad är Barnkonventionen? . . . . . . . . . . . . . . . . 46

Ett tydligt barnrättsperspektiv . . . . . . . . . . . 47

Avsnittet om Barnkonventionen bygger på: Barnombudsmannen, 2009/Barnombudsmannen, 2007b/Brå 2002:18/Ek, 2009/Eklund, 2004/Eriksson och Näslund, 2011/Frankel, 2004/SVEA, 2010 samt UNICEF, 2008.

33

Vad önskar du att informa- törerna i Skyddsnät förmedlar till de ungdomar de möter?

Att det inte är deras fel om de drabbas av brott och att det är viktigt att känna till sina rättigheter, både grundläggande rättigheter enligt Barnkonventionen och de rättigheter man har som brottsdrabbad.Charlotte Frisack Brodin, Advokat och Barnjurist

34

InledningBarnkonventionen är Skyddsnäts viktigaste arbetsredskap. Rättigheterna i Barnkonventionen gäller för varje person som är under 18 år. Det fastslås i artikel 1 i Barnkonventionen. Visionen för Skyddsnät är att arbetet ska ha långsiktiga effekter för barns rättigheter – att det ska kunna påverka och förändra villkoren för unga som har utsatts för brott.

Din uppgift som informatör Som informatör kommer du att kort berätta om Barnkonven-tionens koppling till Skyddsnät och om rätten att leva ett liv fritt från hot, våld och andra kränkningar. Den informationen lämnas också genom kontaktkorten. Skyddsnäts pass är utfor-made utifrån Barnkonventionen, och för dig som informatör är det viktigt att arbeta utifrån ett barnrättsperspektiv. Läs därför denna del och reflektera gärna över hur du kan använda dig av Barnkonventionen i ditt förhållningssätt som informatör.

Vad är Barnkonventionen? Barnkonventionen består av mänskliga rättigheter som gäller särskilt för barn. De är juridiskt bindande för de stater som har ratificerat konventionen. Barnkonventionen innehåller 54 artik-lar13 som bestämmer vilka rättigheter varje barn har. Genom att en stat ratificerar Barnkonventionen blir staten skyldig att följa konventionen och säkerställa att barns rättigheter tillgodoses.

Kampen för Barnkonventionen startade i Storbritannien samtidigt som första världskriget pågick. En nyckelperson i kampen var Eglantyne Jebb14. För Eglantyne Jebb var det tyd-ligt att barn behöver ha särskilda rättigheter som fanns beslu-tade i en konvention. Genom en konvention skulle barns rät-tigheter vara något som inte gick att förhandla bort och barn skulle inte tvingas vara beroende av medkänsla, empati eller människors goda vilja.

13. Barnkonventionens 54 artiklar finns på: www.rb.se under ”Vårt arbete”. 14. Eglantyne Jebb var grundaren till Save the Children UK som var den första Save the Children-organisationen som startades.

Att ratificera en kon-vention innebär att staten förklarar sig slutligt bunden av konventionens inne-håll och därigenom är juridiskt bunden att följa konventio-nens innehåll.

35

Kampen för barns rättigheter gav resultat och efter många års envist arbete utsåg FN år 1979 en arbetsgrupp som fick i upp-drag att arbeta fram ett förslag till en Barnkonvention. För att konventionen skulle få så bred spridning som möjligt i värl-den behövde arbetsgruppen tio år på sig att ta fram ett förslag. Barnkonventionen antogs 20 november 1989 av FN:s general-församling, och Sverige ratificerade Barnkonventionen år 1990. Fram till idag har endast två av FN:s medlemsstater valt att inte ratificera Barnkonventionen. Dessa två stater är USA och Somalia.

Barnkonventionens grundprinciper Fyra artiklar i Barnkonventionen har utsetts till grundläggan-de principer av FN:s barnrättskommitté. Dessa är:

•Artikel2:Allabarnharsammarättigheterochlikavärde.Ingetbarnfårdiskrimineras.

•Artikel 3: Barnets bästa ska alltid komma ifrämstarummetvidbeslutsomrörbarn.

•Artikel6:Varjebarnharrätttilllivochutveckling.

•Artikel12:Varjebarnharrättattkommatilltalsiallafrågorsomrörbarnet.

Grundprinciperna står för konventionens anda och ska vara vägledande i all tolkning av konventionen. Barnkonventionens grundprinciper ska finnas med i allt arbete vi gör inom Skydds-nät. På sidan 40 hittar du mer om artikel 12 och i kapitel 4 kan du läsa en fördjupning utifrån Barnkonventionens artikel 2.

”Det är barnen som betalar det högsta priset för vår kort-siktiga ekonomiska politik, våra politiska missgrepp, våra krig.”

Eglantyne Jebb, grundare till Save the Children UK

36

Rättigheterna gäller för varje barn – de är absoluta och okränkbara

Barnkonventionens rättigheter utgår från barnet som indi-vid, rättigheterna är alltså individuella. Varje barn ska få sina rättigheter tillgodosedda, det räcker inte att de flesta barn får det. Barnkonventionen gäller oavsett vad barnet heter, barnets ålder, vilket kön barnet anses tillhöra eller vilken etnisk, social eller kulturell bakgrund barnet har. Oavsett barnets funktionsförmåga, vem som är barnets vårdnadshavare, hur mycket pengar barnets familj har eller vilken som är barnets religiösa åskådning. Detta står i artikel 2 i Barnkonventionen.

Artiklarna i Barnkonventionen är lika viktiga var och en för sig som de är tillsammans. För att leva upp till Barnkonventionen får staten inte bryta mot någon av artiklarna. Inte heller någon enskild person har rätt att bryta mot någon av rättigheterna, oavsett personens relation till barnet.

För Skyddsnät betyder detta att alla barn har lika rätt till skydd mot våld och övergrepp och lika rätt till stöd om de har utsatts för våld. Den tidsperiod som kallas för barndom är lika viktig som andra tidsperioder i en människas liv. Ett barns erfaren- heter av våld får aldrig normaliseras eller osynliggöras på grund av vem barnet är. Det får aldrig ses som accepterat att ett barn utsätts för våld på grund av till exempel barnets funktions- förmåga, sexualitet, könstillhörighet eller etniska tillhörighet. Det får aldrig accepteras att någon utsätts för våld bara för att personen som utsätts är under 18 år. Barn har rätt till samma skydd mot våld som vuxna har.

Barn har rättigheter utan villkor Rättigheterna i Barnkonventionen baseras på att ett barn är ett barn, och inte på omtanke, empati eller välvilja. Ett barn behö-ver aldrig prestera något för att förtjäna rättigheterna i konven-tionen. Barn har i takt med ökad ålder och mognad ett ansvar att respektera andra barns rättigheter.

Ett barn som bryter mot ett annat barns rättigheter förlorar inte sina egna rättigheter. Ett exempel på det är att ett barn som utsätter ett annat barn för ett brott har samma rättigheter

37

enligt Barnkonventionen. I Barnkonventionen finns artiklar som särskilt anger rättigheter för unga lagöverträdare15.

För Skyddsnäts arbete innebär detta att varje barn som har ut-satts för våld har rätt att få stöd, oavsett vem barnet är eller vad barnet har gjort tidigare.

Vuxna har ett gemensamt ansvar men staten har det yttersta ansvaret

När regeringen ratificerar Barnkonventionen får staten det yt-tersta ansvaret för att Barnkonventionen följs. Detta innebär att staten ska se till att ingen lagstiftning bryter mot rättighe-terna och att staten måste säkerställa att konventionen följs genom politiska beslut, fördelning av resurser och praktiska åtgärder – till det yttersta av sina tillgängliga resurser. Det står i artikel 4 i Barnkonventionen.

För att kontrollera hur väl staten följer konventionen finns FN:s barnrättskommitté dit regeringen lämnar en rapport vart femte år. Rapporten granskas och kommittén håller en hearing med representanter för regeringen. Barnrättskommittén ger sedan regeringen rekommendationer på vad kommittén anser att staten ska åtgärda. Rädda Barnen lämnar alltid en tilläggs-rapport till FN:s barnrättskommitté för att ge sin syn på hur konventionen efterlevs i Sverige.

Det påtryckningsmedel som används är att rekommendatio-nerna är offentliga och öppna för allmänheten att ta del av. Det finns en mängd organisationer som arbetar för att sprida re-kommendationerna och därigenom påverka staten. Det finns i nuläget ingen domstol eller liknande som kan utdöma påföljder om staten inte uppfyller Barnkonventionen.

Även om staten är ytterst ansvarig har vuxna ett gemensamt ansvar för att skapa förutsättningar och möjligheter för att barn och unga ska få sina rättigheter tillgodosedda.

Enligt artikel 5 i Barnkonventionen ska föräldrar och vårdnadshavare ge lämplig ledning och råd då barnet utövar

15. Se artikel 37 och artikel 40 i Barnkonventionen.

38

Barnkonventionens rättigheter. Varje stat är skyldig att stötta familjerna och underlätta för dem att ta hand om barnet på bästa sätt.

Ett tydligt barnrättsperspektivI arbetet med Skyddsnät är barnrättsperspektivet ett grund-läggande förhållningssätt. Ett barnrättsperspektiv utgår ifrån Barnkonventionens barnsyn där utgångspunkten är att förena två grundläggande tankar om barn:

•Barnsomkompetentaaktörermedkapacitetattpåverkasittlivochmedlikavärdesomvuxna.

•Barnsomsärskiltsårbaraochibehovavsär-skiltstödochskydd.

Genom Barnkonventionen förenas rätten till delaktighet och medbestämmande med rätten till skydd och stöd.16 Balansen mellan självbestämmande och skydd är viktig, och Barnkon-ventionen lägger stor vikt vid att barnet ska kunna göra sin åsikt hörd. Genom att se barn som aktörer med egen kapacitet att handla och påverka sin situation kan barn ses som kompe-tenta medborgare. Men barn är ofta beroende av vuxna, vilket gör att barn kan vara särskilt utsatta och i behov av skydd och stöd. Barn saknar också rösträtt och har inte tillgång att använ-da det demokratiska valsystemet för att påverka beslut som rör dem själva.

Det är viktigt att barn och unga själva är delaktiga i förverkli-gandet av rättigheterna. För att nå detta krävs att samhällets samlade värderingar, normsystem och strukturer inte hindrar barn och ungas rättigheter. En nedvärderande eller förmin-skande syn på barn får aldrig vara ett hinder för barns rättig-heter. Ett barnrättsperspektiv problematiserar vuxnas makt över barn och unga, som ofta ses som något självklart. Att ha ett barnrättsperspektiv handlar också om att ifrågasätta vem som har tolkningsföreträdet17.

16. Eriksson och Näslund, 2011. 17. Tolkningsföreträde kan förklaras som att en grupp har eller anser sig ha förtur på tolkningen av en företeelse.

39

Som informatör i Skyddsnät ska du alltid ta ungdomars erfa-renheter av och tankar om våld på allvar. Utgå ifrån att barn och unga är de som vet bäst hur det är att vara ung idag. Din uppgift är att väcka tankar och att informera om rättigheter.

Artikel 12: Rätten att få information, uttrycka sin åsikt och bli lyssnad på

Artikel 12 i Barnkonventionen anger att varje barn som är i stånd att bilda egna åsikter har rätt att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet. Varje barn har rätt att bli lyssnat till och barnets åsikter ska ha betydelse. I takt med växande mognad och att barnet blir äldre har barnet rätt att få större inflytande över sitt liv. Rätten att bli hörd och få inflytande gäller på alla områden som rör barnet, såväl i samhället som hemma.

Barnets rätt att komma till tals innebär också att barnet ska ges tillräckligt med information och få hjälp med att förstå konsekvenser av olika ageranden och beslutsalternativ. Barnet måste kunna förstå vad informationen betyder.

För Skyddsnät är det viktigt att ta fasta på att artikel 12 inne-bär att barnets åsikter ska respekteras i varje enskilt fall där ett barn har utsatts för våld och övergrepp samt att barnet har rätt att få information i rättsprocessen på ett barnanpassat18 sätt. Ett barn som är med i en rättsprocess måste kunna förstå vad informationen från rättsväsendet betyder och vad besluten som fattas i rättsprocessen innebär. Om barnet inte förstår be-slutens innebörd bryter det mot Barnkonventionens artikel 12. Detta är vi noga med att informera om under Skyddsnäts pass.

Studier med unga målsäganden (brottsutsatta) och tilltalade (brottsmisstänkta), som har varit med i en rättegång, visar att de unga hade svårt att förstå:

•Vadsomegentligenhändeunderrättegången.•Vilkarollerdevuxnahadeirättsprocessen.•Vadpåföljdeninnebar.•Detjuridiskaspråket.19

18. I kapitel 5 kan du läsa mer om vad ett barnanpassat sätt kan innebära. 19. BO, 2007b.

40

De unga upplevde också att det var svårt att komma till tals under rättegången. Barnombudsmannen, BO, skriver att det med säkerhet går att anta att även unga vittnen har liknade upplevelser av brottsmålsprocessen. Om brottsmålsprocessen genomförs på ett sätt som gör att de unga förstår vad som hän-der under förhandlingen och förstår domen och påföljden, kan det öka de ungas förtroende för rättsväsendet och göra processen mer rättssäker.20

20. Brå 2002:18, BO 2007b.

41

42

Kapitel: 04 Om utsatthet för brott och normers betydelse – en fördjupning utifrån Barnkonventionens artikel 2 I detta kapitel får du en fördjupning utifrån Barnkonventionens artikel 2. Kapitlet förklarar vad normer är, hur normer hänger ihop med maktstrukturer och orättvis behandling samt på vilka sätt normer kan ha betydelse kopplat till brottsutsatthet.

Din uppgift som informatör . . . . . . . . . . . . . . . . 45

Vad är normer? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45

Normer och maktstrukturer . . . . . . . . . . . . . . 46

Normer och rätten att bli rättvist ochjämlikt behandlad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

47

Normer och utsatthet för brott . . . . . . . . . . . 48

Att arbeta normkritiskt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51

43

”Normer är före- ställningar, idéer och oskrivna regler som formar oss som indi- vider, våra relationer till andra människor och hela samhället. Normer är värderingar hos en själv som man kan ha reflekterat mer eller mindre kring. I alla sociala relationer i samhället finns det normer som skapar ramar för hur vi förväntas och får vara.”Ur: Bryt! – ett metodmaterial om normer i allmänhet och heteronormen i synnerhet (Forum för levande historia och RFSL Ungdom, 2011).

44

InledningSom du ser i de fem utgångspunkterna för informatörer byg-ger Skyddsnäts arbete på ett normkritiskt förhållningssätt. Att arbeta normkritiskt innebär att se på hur normer hänger ihop med olika maktstrukturer. Det innebär att synliggöra och gran-ska de normer, strukturer och maktrelationer som begränsar en själv eller andra21. Att arbeta normkritiskt kan kopplas till Barnkonventionens artikel 2 som slår fast att:

I metodboken har vi valt att använda ordet ”en” istället för or-det ”man”, då begreppet ”en” är en mer könsneutral och inklu-derande beskrivning än begreppet ”man”. Detta är ett sätt att använda språket normkritiskt.

Din uppgift som informatörAtt bli medveten om normer och maktstrukturer är en förut-sättning för att kunna arbeta normkritiskt22. Detta kapitel syf-tar till att ge dig en grundläggande förståelse. I kapitel 8 kan du sedan läsa vidare om hur du som informatör kan arbeta utifrån ett normkritiskt förhållningssätt.

Vad är normer? Hur vi förväntas vara, normen, ses ofta som det självklara – det ”normala” eller det ”naturliga”. Vad som anses vara normalt är beroende av sammanhanget. Det varierar över tid och plats. Därigenom är normer också föränderliga, de skapas och för-handlas i mötet mellan människor. I och med att det finns något som ses som normalt skapas också föreställningar om det som anses vara onormalt eller avvikande23.

21. RFSL Ungdom, 2010 samt Forum för levande historia och RFSL Ungdom, 2011. 22. RBUF, 2009a .23. RBUF, 2010.

Varje barn har rätt att bli rättvist och jämlikt behandlad oavsett dennes eller dennes föräldrars ras, etnicitet, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan åsikt, nationellt, etniskt eller socialt ursprung, egendom, funktionsnedsättning, börd eller annan status.

45

En del normer kan tolkas som positiva och hjälper oss i sam-spelet med andra människor. Det kan till exempel vara normer om att vi inte ska gå rakt in i människor vi möter på gatan eller att vi hälsar med höger hand. Dessa normer anpassar många sig till utan att reflektera. Ofta följer vi normer omedvetet och så länge ingen bryter mot normerna förblir de osynliga.24

Att normerna förblir osynliga tills någon bryter mot dem gör att det kan vara lättare att få syn på de normer som en själv bry-ter mot och svårare att upptäcka normer som en själv passar in i. Att samhället är uppbyggt utifrån normer om hur en människo- kropp förväntas fungera kan bli tydligast för rullstolsburna personer25 som inte kan gå. Att normen för kärleks- och sexu-ella relationer förutsätter att de är heterosexuella kan bli tydli-gast för homo- och bisexuella personer som förväntas ”komma ut” med sin sexuella läggning medan heterosexuella personer inte möter motsvarande förväntningar. Att alla delas upp i och förväntas vara antingen tjej eller kille är ett annat exempel på en norm som råder i samhället, en norm som kan bli tydligast för personer med könsöverskridande identitet eller uttryck.

Den som passar in i normen märker sällan av normen, medan den som avviker från normen riskerar att bestraffas, osynlig-göras och bli stereotypiserad. Människors handlingsutrymme vidgas eller begränsas alltså i relation till de normer som gäller för det sammanhang de befinner sig i. Att bryta mot normer kan bestraffas genom allt ifrån suckar och blickar till trakasserier och hatbrott26.

Normer och maktstrukturer Normer har med makt att göra. Det finns normer som påverkar samhället i stort och som avgör vem som har möjlighet till infly-tande över samhället eller sin egen situation.27 Makt kan inne-bära många olika saker. Det kan till exempel innebära makt att fatta beslut, att inte vara rädd för att röra sig ute i samhället, att kunna ta sig till alla platser i samhället, att få se ut som en vill och att få leva som en vill. De som lever upp till normen har ofta makten att avgöra om de som avviker ska accepteras eller inte,

24. Forum för levande historia och RFSL Ungdom, 2011.25. LSU, 2009.26. Bromseth och Darj, 201027. Forum för levande historia och RFSL Ungdom, 2011.

46

vilket ger en maktobalans som medför att den som avviker från normen är beroende av normpersoners godkännande28.

Normer skapar maktstrukturer. Föreställningar om vad som är det ”normala” och därmed mer önskvärt samt vad som är mindre ”normalt” och därmed mindre önskvärt kan leda till att personer särbehandlas negativt. En maktstruktur innebär att det finns en hierarki mellan olika grupper, där den ena gruppen har tillgång till fler resurser av olika slag, vilket medför att olika grupper i samhället ges olika tillgång till makt.

Normer och rätten att bli rättvist och jämlikt behandlad Normer hänger ihop med orättvisor, diskriminering och för-tryck. Att bryta mot normer kan ge konsekvenser. Det kan vara allt från att bli trakasserad i skolan eller att inte få det stöd en behöver till att bli utsatt för hatbrott.

Inget barn får diskrimineras eller behandlas orättvist. Det bestäms både i Barnkonventionens artikel 2 och i den svenska diskrimineringslagen29. Diskrimineringslagen anger sju diskri-mineringsgrunder:

•Kön.•Könsöverskridandeidentitetelleruttryck.•Etnisktillhörighet.•Religionellerannantrosuppfattning.•Funktionsnedsättning.•Sexuellläggning.•Ålder.

Diskriminering innebär att någon blir sämre behandlad än någon annan och att behandlingen har samband med en eller flera av diskrimineringsgrunderna. Diskrimineringen kan vara direkt, indirekt eller i form av trakasserier30. Samtliga diskri-mineringsgrunder i lagen och i Barnkonventionen går att kopp-la till normer och maktstrukturer i samhället.

28. Friends, 2008.29. Diskrimineringslag (2008:567).30. www.do.se

47

Normer och utsatthet för brottNormer kan ha betydelse på flera olika sätt i relation till brotts-utsatthet. Det kan handla om:

•Gärningspersonensmotivtillbrottet–hatbrott.•Vaduppfattassomettbrott?•Förväntningarpåreaktionerefterenbrottshändelse.

Gärningspersonens motiv till brottet – hatbrott

Ett hatbrott är ett brott där gärningspersonens motiv till brot-tet handlar om hat eller avsky mot den utsattes (uppfattade) grupptillhörighet. Motivet bygger på gärningspersonens upp-fattning om den utsatte, och inte på den brottsutsattes egen identitet eller livsstil.31

I lagen finns en straffskärpningsregel för hatbrott som inne-bär att straffet för ett brott kan skärpas om ett av gärnings-personens motiv till brottet har varit att kränka en person, en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller annan liknande omständighet32. Hatbrott är alltså inte en egen brottsrubricering. Brottsförebyggande rådet bedömer att få hatbrott anmäls till polisen, mörkertalet är stort33. Bland de polisanmälda hatbrott år 200934 som gällde unga människor (15–19 år) var de vanligaste brottstyperna:

•Olagahot/ofredande42%.•Våldsbrott38% 35.•Ärekränkning14%.

I en studie av elevers utsatthet för våld och hot i skolan uppgav 19 procent av de utsatta tjejerna och 20 procent av de utsatta

31. RFSL Ungdom, 2010. 32. Brottsbalken 29 kap. 2 § 7 st. 33. Brå 2007:17. 34. Brå 2010:12. 35. I kategorin våldsbrott ingår följande brott: dödligt våld, misshandel, våld mot tjäns-teman, rån, fridsbrott, kvinnofridsbrott och våldtäkt. Källa: Brå 2010:12.

48

killarna någon av diskrimineringsgrunderna som orsak till varför de hade blivit utsatta för hot eller våld36. Eleverna gick i årskurs 6–9 i grundskolan.

Ett hatbrott är ett mycket allvarligt exempel på hur personers handlingsutrymme begränsas. Individer i de utsatta grupperna tvingas till att göra inskränkningar i sina liv och kan därmed inte delta i samhället på samma villkor som andra medborgare37.

Vad uppfattas som ett brott? Normer kan påverka hur brottshändelser uppfattas beroende på brottets sammanhang. En händelse som i vissa situationer uppfattas som ett brott kan i andra situationer uppfattas som att det inte var ett brott, händelsen omtolkas. När en brotts-händelse omtolkas finns en risk att brottet osynliggörs. Det kan också påverka den som blev utsatt för brottet, till exempel genom att den inte får det stöd den kan behöva efter händelsen.

Ett exempel på hur brottshändelser kan omtolkas är kopp-lat till ålder. Både svenska och internationella studier har visat att ungdomars lägre benägenhet att polisanmäla våld inte kan förklaras av att det våld som de utsätts för är mindre allvar-ligt till sin karaktär än våld som vuxna utsätts för. Det betyder att bland personer som utsatts för våld med samma allvarlig-hetsgrad är de unga brottsutsatta mindre benägna än vuxna att anmä la händelsen till polisen.

En genomgång gjord av Sveriges Radio visade att brott som sker i landets skolor hanteras väldigt olika, särskilt i frå-ga om brottet skulle polisanmälas eller om händelsen skulle hanteras internt av skolan38. De flesta våldshändelser som elever drabbas av i skolan, även sådana som lett till vårdbesök, polisanmäls inte39. Hur händelsen benämns kan ha betydelse för vad som ses som ett brott och hur det hanteras. Handlingar som i skolan kallas för mobbning kan ofta röra sig om brottsliga handlingar, som skulle kunna rubriceras som olaga hot, olaga tvång, ofredande, misshandel eller sexuella ofredanden40.

Om våldet skildras som något som hör till vardagen för grup-pen, till exempel för ungdomar, normaliseras och nedtonas

36. Arbetsmiljöverket, 2011. 37. RFSL Ungdom, 2010. 38. Sveriges Radio Ekot, 2011-11-18. 39. Brå 2009:6.40. Föreläsning med juristen Anna-Karin Lundgren från Barn- och elevombudet.

En studie bland unga våldsutsatta som inte polisanmält händelsen visade att den vanligaste anledningen till att de inte hade gjort en polisanmälan var att de ansåg att händel-sen var en småsak eller bagatell.

49

våldet. Att säga ”vara i slagsmål” istället för ”att bli misshand-lad” kan skapa en bild av den brottsutsattes egen aktivitet och delaktighet, vilket kan påverka om våldet ses som allvarligt eller inte.41

Förväntningar på reaktioner efter en brottshän delse

Hur en person reagerar efter en brottshändelse kan bero på fle-ra olika saker, men det är vanligt med föreställningar om ”rätt” reaktioner efter en brottshändelse, både bland unga och bland vuxna i ungas omgivning42. Den norska kriminologen Nils Christie har en teori om ”det idealiska brottsoffret”, ett slags idealbild som verkliga brottsutsatta ofta har att mäta sig mot. Det idealiska brottsoffret kan tolkas som en person eller en kategori av personer som lätt får ett slags offentlig status som brottsoffer när de drabbas av brott.

Enligt Christie har det ideala brottsoffret dessa egenskaper:

•Offretärsvagtjämförtmedgärningspersonen.•Offretärinvolveratienrespektabelaktivitet.•Offretärpåenplatssomärokejattvarapå.•Gärningspersonenärstorochondiförhållandetilloffret.

•Gärningspersonenärokändochharingenper-sonligrelationtilloffret.

•Offretskahatillräckligtinflytandeförattkunnahävdasinofferstatus.43

Genom dessa egenskaper blir bilden av det ideala brottsoffret att det är ett oskyldigt och försvarslöst offer som inte har någon delaktighet i brottet.

Flera studier som undersökt brottsutsatthet i relation till genusnormer visar på tydliga föreställningar om ”rätt” reaktio-ner efter en brottshändelse, beroende på om personen som ut-sattes för brott var tjej eller kille. Genusnormer kan beskrivas

41. Burcar, 2005. 42. Jägervall, 2008. 43. Christie, 2001.

50

som föreställningar om hur en person förväntas vara, agera, leva och se ut baserat på om personen anses vara och/eller upp-fattar sig som en tjej eller kille.

Förväntningarna på hur en tjej som utsätts för brott ska reagera efter händelsen hänger ofta samman med bilden av det ideala brottsoffret – en sårbar, oskyldig och försvarslös individ som inte ger igen eller gör motstånd44. Studier visar på före-ställningar om att en tjej som utsätts för brott förväntas reagera genom att vara ledsen, rädd och i behov av hjälp från andra45. Det finns också föreställningar om att tjejer ska vilja prata om sina känslor efter den jobbiga händelsen46.

Undersökningar visar också att en kille som utsätts för brott förväntas reagera genom att stå upp för sig själv och hämnas eller framstå som opåverkad av händelsen.47 I en avhandling som studerade unga män som utsatts för våldsbrott framkom att unga män som utsatts för brott förväntas ha en tuff attityd, vara handlingskraftiga, inte visa eller tala om känslor, samt att de antas känna sig kränkta och hämndlystna, visa sig tuffa och kunna tåla lite mer än tjejer.

Beroende på det sammanhang som brottet har skett i kan det vara olika svårt för en utsatt person att berätta om brottshän-delsen för någon. Exempel på situationer som kan göra det svårare att berätta är till exempel om brottet innebär att den brottsutsatte måste berätta om sin sexuella läggning som den inte tidigare har berättat om för någon, eller om brottet har skett i en beroendesituation, till exempel i samband med färd-tjänst där den brottsutsatte har en funktionsnedsättning och är rörelsehindrad.

Att arbeta normkritiskt I kapitel 8 kan du läsa om vad ett normkritiskt förhållnings-sätt innebär för Skyddsnät, hur du som informatör kan arbeta normkritiskt samt hur du kan reflektera över på vilka sätt du påverkas av normer.

44. Jägervall, 2008. 45. Jämför t.ex. Burcar, 2005, Uhnoo, 2009 och Pettersson och Karlsson, 2003.46. Jägervall, 2008. 47. Jämför t.ex. Burcar, 2005, Uhnoo, 2009 och Pettersson och Karlsson, 2003.

51

52

Din uppgift som informatör . . . . . . . . . . . . . . . 55

Brottsutsattas rättigheter inom FN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

56

Brottsutsattas rättigheter i svensk lag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

57

Elevers rätt till skydd mot kränkande behandling i skolan . . . . . . . . . . .

64

Kapitel: 05

Grundläggande rättigheter för brottsutsattaI detta kapitel får du en genomgång av särskilda rättigheter för brottsutsatta som finns reglerade i svensk lagstiftning och inom FN-dokument. I kapitlet beskrivs också elevers rätt till skydd mot kränkningar.

53

”Det informatörerna bör för- medla är att man som brotts- utsatt har en massa rättigheter oavsett om polis och åklagare har lyckats lösa brottet. Om jag blivit utsatt för brott har jag en massa rättigheter. Punkt! Och dem behöver jag kanske ha hjälp med att tillgodose, till exempel om jag blivit utsatt för ett brott och polisen inte hittar någon gärningsperson har jag rätt till brottsskadeersättning. Man har en massa rättigheter och det vet inte många utan tror istället att det inte är någon idé att anmäla, för man vet inte att det finns rättigheter.” Jonas Söderlund, kurator på Stödcentrum för unga brottsoffer i Haninge

54

InledningBarnkonventionen anger övergripande rättigheter för barn och unga, så som rätten till skydd mot våld och rätten att få stöd om en har utsatts för våld. I svensk lagstiftning finns särskilda rättig- heter för brottsutsatta. Polisen har en lagstadgad skyldighet att informera målsäganden48 om dessa rättigheter om brottet har polisanmälts. Eftersom skolan är en av de vanligaste plat-serna där unga utsätts för brott är det viktigt att också synlig- göra elevers rättigheter i lagen samt skolans skyldighet att agera om en elev utsätts för kränkande behandling i skolan.

Skyddsnät tror att en ökad information om rättigheterna kan ha flera positiva effekter. Att känna till sina rättigheter är en förutsättning för att kunna få sina rättigheter tillgodosedda. Rätten att få stöd är inte kopplad till att brottet ska vara polis-anmält. Det kan också vara betydelsefullt att känna till sina rättigheter innan polisanmälan görs.

Din uppgift som informatörSom informatör kommer du att informera om viktiga rättig- heter för brottsutsatta. Det kan därför vara bra att lägga en extra stund på detta kapitel. Du behöver inte kunna rättigheterna i detalj men du behöver förstå dem så pass att du kan förklara vad rättigheterna innebär. Du behöver också känna till var unga kan vända sig för att få mer information om sina rättig-heter i din kommun, till exempel till brottsofferjouren eller ett stödcentrum.

Du kommer också att informera om vilket ansvar skolan har när en elev utsätts för kränkningar i skolan. Detta gör du under en övning i pass 1. Det är bra att känna till skolans ansvar, men du behöver inte kunna redogöra för varken lagar eller skolans exakta skyldigheter. Under övningen är det viktigt att kort in-formera om Barn- och elevombudet, BEO, och att skriva upp deras hemsida: www.skolinspektionen.se/BEO på tavlan.

48. I detta kapitel används oftast termen ”målsägande” för att benämna den som blev utsatt för brott. En person som utsatts för brott kallas för målsägande i rätts- processen.

Om du vill hitta mer information om rättigheter för brotts-utsatta kan du läsa mer på: www.brom.se/utsattforbrott eller www.ungaboj.se.

55

Brottsutsattas rättigheter inom FN FN:s brottsofferdeklaration49 antogs 1985 av FN:s generalför-samling. Deklarationen speglar en allmän hållning eftersom FN-deklarationer antas av FN:s generalförsamling i enighet. Deklarationen tydliggör fyra grundläggande rättigheter för brottsutsatta:

•Rättattfåtillgångtillrättvisaochtillsinegenprocess.

•Rätttillersättningfrångärningspersonen.•Rätttillersättningfrånstaten.•Rätt till nödvändig materiell, medicinsk,psykisk och social hjälp av statliga ellerfrivilligainstanser.

FN:s riktlinjer om rättskipning i ärenden som rör barn som blivit offer för eller vittnen till brott FN:s Ekonomiska och sociala råd har antagit riktlinjer om rättvisa för barn som blivit utsatta för eller vittnen till brott. Riktlinjerna ska komplettera FN:s brottsofferdeklaration. Målsättningen med riktlinjerna är att de både ska hjälpa med-lemsstaterna vid utarbetande och översyn av lagstiftning och vara till hjälp för dem som i sitt yrke möter barn som är brotts-utsatta och vittnen.50

Riktlinjerna uttrycker att barn är särskilt sårbara och där-med i behov av stöd, skydd och hjälp som är anpassad efter bar-nets ålder, mognad och särskilda behov. Riktlinjerna slår också fast att barnets deltagande i rättsprocessen är betydelsefullt för ett verkningsfullt åtal men att barnets deltagande i rätts-processen inte får innebära att barnet tar ytterligare skada.

I riktlinjerna framhålls betydelsen av att ha ett barnanpassat förhållningssätt som tar hänsyn till och balanserar barnets

49. Brottsofferdeklarationens fullständiga namn är FN:s deklaration om grundläg-gande rättsprinciper för offer för brott och maktmissbruk. 50. www.brom.se

56

rätt till skydd med barnets individuella behov och åsikter. Ett barnanpassat förhållningssätt kan innebära en barnanpas-sad miljö, att använda ett språk som barn använder och förstår samt att barnet har tillgång till hjälp från professionella som är utbildade för uppgiften. Både riktlinjerna och svensk lagstift-ning fastslår att förhör som sker med barn under 18 år bör hål-las av en person med särskild kompetens för uppgiften.

Riktlinjerna anger också att barnet, dess vårdnadshavare och barnets juridiska ombud från den första kontakten med rättsprocessen ska, i den mån det är möjligt och lämpligt, få till-räcklig information om tillvägagångssättet för rättsprocessen. Det kan till exempel innebära att få information om den roll som barnet spelar, betydelsen av barnets vittnesmål och typen av vittnesmål, tidpunkt för när vittnesmål ska lämnas samt in-formation om hur utfrågningar kommer att genomföras under utredning och rättegång.

FN:s barnrättskommittéI barnrättskommitténs sammanfattande slutsatser till Sverige år 200951 rekommenderar kommittén att Sverige ska arbeta för att säkerställa att alla barn som är utsatta för eller vittnen till brott ska ges det skydd som Barnkonventionen kräver. Vidare rekommenderar kommittén att Sverige till fullo ska ta hänsyn till ”FN:s riktlinjer om rättskipning i ärenden som rör barn som blivit offer för eller vittnen till brott”.

Brottsutsattas rättigheter i svensk lag Rättigheter för brottsutsatta finns bland annat reglerat i:

•Socialtjänstlagen.•Polisförordningen.•Förundersökningskungörelsen.

Socialtjänstlagen (5 kap. 11 §) reglerar brottsutsattas rätt till stöd. I polisförordningen (6 § 2 st.) framgår att polisen bör ge

51. Kommittén för barnets rättigheter, 2009.

57

den brottsutsatte information som behövs med anledning av det inträffade. I förundersökningskungörelsen är det reglerat vilken information som polisen är skyldig att ge till den brottsutsatta.

Rätt att få information Brottsutsatta har rätt att få omfattande information. Det är polisen som ansvarar för att ge informationen, både muntligt och skriftligt. Om polisen har brustit och inte lämnat relevant information är det åklagaren som ansvarar för att ge informa-tion till den som utsatts för brott. Informationen kan behöva ges fler än en gång till målsäganden då det kan vara svårt att ta till sig allt vid ett och samma tillfälle.

Polisen har enligt lagen skyldighet att både muntligen och skriftligen ge brottsutsatta information om52:

•Möjlighetentillskadeståndochersättningen-ligtbrottsskadelagen.

•Rättattfåjuridiskhjälpavettmålsägande-biträde(omdetäraktuellt).

•Rätt att ansöka om kontaktförbud (om det äraktuellt).

•Möjligheten att ta med en stödperson underförhörochrättegång.

•Möjlighettillrättshjälpochrådgivning.•Möjlighetattfåkontaktmedochstödavstöd-verksamheter, som till exempel brottsoffer-jouren, tjejjouren och stödcentrum för ungabrottsutsatta.

Dessutom ska polisen fråga om målsäganden vill få informa-tion om:

•Beslutomattförundersökninginteskallinledas.•Eninleddförundersökningskallläggasned.•Beslutomattåtalinteskallväckas.•Tidpunktförhuvudförhandlingimåletsamtdomimålet53.

52. Detta är reglerat i förundersökningskungörelsen 13 a §. 53. Förundersökningskungörelsen 13 b §.

58

Den som är brottsutsatt, målsäganden, har inte någon lagstad-gad rätt att få veta vad som händer i utredningen. Ofta kan måls- äganden få veta hur långt utredningen har kommit, om poli-sen hållit några förhör och om mycket eller lite av utredningen återstår. Men en bedömning måste ske i varje enskilt fall uti-från förundersökningssekretessen, som innebär att innehållet i en förundersökning är hemligt för att utredningen inte ska skadas under utredningens gång. Att få veta att något händer i förundersökningen kan vara en trygghet jämfört med att inte få veta någonting alls.54

Målsäganden har dock rätt att få ta del av olika beslut som fattas, till exempel att förundersökningen har lagts ner eller att åtal inte ska väckas. Utifrån Barnkonventionens artikel 12 ska unga brottsutsatta kunna få den informationen på ett sådant sätt att de förstår vad beslutsmotiveringarna innebär.

Rätt att få stöd Socialtjänstlagen (5 kap. 11 §) fastslår att det är socialnämn-dens ansvar att den som utsatts för brott och dennes närstå-ende får stöd och hjälp. Den brottsutsatte har alltid rätt till stöd och hjälp, oavsett om brottet har polisanmälts eller inte.

Den som utsatts för ett brott som har polisanmälts har rätt att få information av polisen om vilka myndigheter, organisatio-ner och andra som kan lämna stöd och hjälp55. Polisen kan även hjälpa till med att förmedla kontakten till stödverksamheter såsom brottsofferjouren eller stödcentrum för unga brottsut-satta. Läs mer i kapitel 7 om vad stödet kan innebära.

År 2010 hade 94 procent av alla unga (12–25 år) stödkontakter hos brottsofferjourerna polisanmält brottshändelsen. För 75 procent av de unga stödkontakterna tog polisen den första kon-takten med brottsofferjouren.56 Polisens information om stöd och hjälp har stor betydelse för brottsofferjourernas stödkon-takter.

54. Bygger på en föreläsning med barnjuristen Charlotte Frisack Brodin, 2011-10-16. 55. Förundersökningskungörelsen 13 a § 3 st.56. Statistik från Brottsofferjourernas Riksförbund år 2010.

59

Varför är det viktigt att få ett målsägandebiträde?

Eftersom de flesta vet väldigt lite om hur det går till hos polisen och vid en rättegång är det viktigt att ha någon som kan lämna råd och stöd och svara på frågor. Särskilt viktigt är det att ha en jurist som kan för-klara hur de juridiska bedömningarna går till eftersom det kan vara svårt att förstå. Ett målsägandebiträde kan också bedöma om saker som den brottsdrabbade berättar för henne eller honom kan ha betydelse för polisutredningen och se till att uppgifterna kommer vidare till polisen.

Finns det något som du önskar att alla visste om målsägandebiträdet?

Att det inte kostar någonting och att mål-sägandebiträdet kan förordnas så snart en brottsutredning har inletts. Många tror att man kan få målsägandebiträde först om det blir rättegång.

Charlotte Frisack Brodin, Advokat och Barnjurist

60

Rätt till ett målsägandebiträde57 Ett målsägandebiträde, som oftast är en advokat eller jurist på en advokatbyrå, är målsägandens (den brottsutsattes) egen jurist. Målsägandebiträdets uppgift är att hjälpa den brotts-drabbade under polisutredningen och rättegången.58

Den som har utsatts för brott kan ansöka om att få ett målsä-gandebiträde. Ansökan görs genom polisen och domstolen fat-tar sedan beslut om ett målsägandebiträde ska utses och vem som utses till målsägandebiträde. Om målsäganden har ett eget önskemål om vilken person som ska utses har det oftast väldigt stor betydelse eftersom det är en viktig rättighet att få välja sitt eget ombud. Om ett målsägandebiträde förordnas av domsto-len är det kostnadsfritt för den brottsutsatte.

Enligt lagen om målsägandebiträde ska ett målsägandebiträde förordnas när en förundersökning har inletts när det gäller sexualbrott och andra våldsbrott med fängelse i straffskalan, till exempel misshandel, olaga hot eller rån.59 Om målsägan-den är ung och har utsatts för någon form av våldsbrott finns det mycket starka skäl för att ett målsägandebiträde ska utses. Polisen är skyldig att informera om detta.

Oavsett brottstyp är det alltid möjligt att ansöka om ett måls- ägandebiträde. Den brottsutsatte behöver inte göra bedöm-ningen själv, men det går att kontakta en jurist- eller advokat-byrå för en kortare rådgivning.

Målsägandebiträdet ska kunna förklara hur en förundersök-ning och rättegång går till60 och förbereda målsäganden inför förhör och rättegång genom att berätta vad förhör och rätte-gång syftar till och hur de går till, vilken typ av frågor som kan ställas och även hur rummet kan se ut och vilka personer som är med under förhöret och rättegången.

Målsägandebiträdet har rätt att vara med vid alla förhör som hålls med målsäganden61. Genom medverkan på förhör kan målsägandebiträdet bevaka att förhören går rätt till och att inga

57. Denna del utgår ifrån Lagen om målsägandebiträde (1988:609) samt en intervju med barnjuristen Charlotte Frisack Brodin.58. Uppdraget som målsägandebiträde anses sträcka sig fram tills dess att målsä-gandens begäran om överprövning av ett beslut att lägga ned förundersökningen har prövats. RH 2009:22. 59. Lagen om målsägandebiträde (1988:609) 1 §. 60. Regeringens proposition 1987/88:107. 61. 23 kap. 10 § 5 st. Rättegångsbalken.

61

irrelevanta eller kränkande frågor ställs. Målsägandebiträdet har också rätt att ställa kompletterande frågor under förhören. Under rättegången är det en viktig uppgift för målsägande- biträdet att vara ett personligt stöd för målsäganden.

En annan uppgift för målsägandebiträdet är att förklara och ”översätta” det juridiska språket och vad olika juridiska beslut innebär. De flesta vet väldigt lite om vad som händer efter en polisanmälan och har därför många frågor och funderingar. Detta kan vara skäl nog att begära ett målsägandebiträde redan i anslutning till polisanmälan. Oavsett hur förundersökningen slutar kan den brottsutsatte behöva rådgivning.

Målsägandebiträdet ska också hjälpa till med skadestånds-anspråk. Målsägandebiträdet sköter kontakt med polis, åklaga-re och domstol. När det behövs kan målsägandebiträdet hjälpa till vid kontakt med socialtjänsten eller med andra stödjande verksamheter.

Rätt att ha med en stödperson under förhör och rättegång

En person som har utsatts för ett brott har rätt att ta med sig någon som stöd när denne ska på förhör hos polisen eller vid en rättegång, om inte stödpersonens närvaro är till men för utredningen62. Det avgörs av förundersökningsledaren. Om stödpersonen är vittne till brottshändelsen får personen inte vara med på förhör och rättegång som stödperson, eftersom det kan skada vittnesmålet.

Det är den som har utsatts för brott som själv avgör om den har behov av och vill ha med en stödperson på förhör och rätte- gång, och den väljer själv vem den vill ha som stödperson. Det kan vara någon som den känner, till exempel en kompis, en släkting, en lärare eller någon annan. Det går alltid att vända sig till brottsofferjouren eller till ett stödcentrum för att få kontakt med en lämplig stödperson.

Att ha med sig någon kan vara värdefullt på flera sätt. Stöd-personen kan finnas som stöd under förhör och rättegång. Den kan även diskutera det som har hänt efteråt. Stödpersonen får dock inte säga något under förhör eller rättegång. Stödperso-nens uppdrag sker utan ersättning.

62. Förundersökningskungörelsen 7 § 3 st.

Vad tror du att du kommer att komma ihåg från idag?”Att man kan få en advokat gratis och får ha med sig en vän.”– Deltagare på Skyddsnäts pass

62

Rätt till ekonomisk ersättning63 Brottsutsatta kan få ekonomisk ersättning genom skadestånd, försäkringsersättning eller brottsskadeersättning. I första hand är det gärningspersonen som ska betala skadestånd till den som utsattes för brottet. Om gärningspersonen inte kan betala eller är okänd, kan målsäganden ansöka om ersättning från sitt försäkringsbolag. I vissa fall har den brottsutsatte möjlighet att ansöka om brottsskadeersättning från staten.

Skadestånd Den som begår ett brott är skyldig att ersätta de skador som brottet orsakar. Detta kallas för skadestånd. Målsägande- biträdet ska hjälpa målsäganden att begära skadestånd, samt förbereda och framföra målsägandens krav på skadestånd i rättegången som behandlar brottet. Om det inte finns ett måls- ägandebiträde utsett är det åklagarens skyldighet att hjälpa målsäganden med skadeståndsanspråket. Domstolen beslutar om den som fällts för brottet ska betala skadestånd till den brottsutsatte.

Om domstolen dömer gärningspersonen att betala skade-stånd kan Kronofogdemyndigheten hjälpa målsäganden att få skadeståndet utbetalat efter att domen har vunnit laga kraft64. Det kostar ingenting att få hjälp av Kronofogdemyndigheten. Brottsofferjouren och stödcentrum för unga brottsutsatta kan också ge målsäganden praktisk hjälp i processen för att få skadeståndet utbetalat.

Försäkringsersättning Många har någon form av försäkring som ersätter skador vid brott. Det bästa är att kontakta sitt försäkringsbolag för att veta vad som gäller. Det är viktigt att den brottsutsatte så snart som möjligt efter brottet anmäler sin skada till sitt försäkringsbo-lag. Om en dömd gärningsperson inte kan betala ett skadestånd kan den utsatte få försäkringsersättning. Även om gärnings-personen är okänd finns det möjligheter att få ersättning från försäkringsbolaget.

BrottsskadeersättningBrottsskadeersättning är en ekonomisk ersättning från staten

63. Fakta om ekonomisk ersättning är hämtad från www.brom.se/utsattforbrott. 64. I den juridiska ordlistan längst bak finns en förklaring av vad laga kraft betyder.

63

som ansöks från och betalas ut av Brottsoffermyndigheten. Den statliga ersättningen kan den brottsutsatte få i vissa fall om det inte går att få skadestånd från gärningspersonen eller ersätt-ning från något försäkringsbolag eller om gärningspersonen är okänd. I första hand ges ersättning för personskador och kränk-ning. Det är svårt att få ersättning för stöld eller sakskada.

Elevers rätt till skydd mot kränkande behandling i skolanBarn har en ovillkorlig rätt till en trygg skola. Det anger både lagen och Barnkonventionen. Skolan är också en plats som barn och unga har en skyldighet att vara i genom skolplikten65 som gäller under hela grundskolan.

I praktiken är skolan en av de vanligaste platserna där unga utsätts för våldsbrott, såsom hot och misshandel. En undersök-ning bland elever i årskurs 6–9 visar att 28 procent av killarna och 21 procent av tjejerna hade utsatts för någon form av fy-siskt våld i skolan eller på väg till eller från skolan. 48 procent av killarna och 44 procent av tjejerna uppgav att de hade blivit utsatta för verbalt våld, att någon använt ord för att skada dem. Samma studie visar också att 17 procent av tjejerna och 12 pro-cent av killarna inte kände till att skolan är skyldig att arbeta mot hot och våld.66

Att utsättas för hot, våld eller kränkningar i skolan innebär att utsättas för handlingar som bryter mot lagen. Det är lika mycket ett brott oavsett om det händer i skolan eller utanför skolan. Ett brott som sker i skolan kan alltid polisanmälas.

65. Skollagen 7 kap. 2 §.66. Arbetsmiljöverket, 2011.

Om du vill lära dig mer kan du läsa på www.brom.se/utsattforbrott där du bland annat hittar en guide till ekonomisk ersättning.

64

Skolans skyldigheterSkolan är skyldig att arbeta förebyggande och att vidta åtgär-der om elever blir kränkta, diskriminerade eller trakasserade. Ytterst ansvarig för arbetsmiljön är skolans huvudman67.

Skolans skyldigheter regleras genom:

• Skollagen

• Diskrimineringslagen

I detta avsnitt beskrivs skollagens 6 kapitel. Mer om diskrimine-ringslagen finns att läsa på www.do.se.

SkollagenSkollagens kapitel 6 tar upp åtgärder mot kränkande behand-ling av barn och elever. Det kan gälla fysiska kränkningar, ver-bala kränkningar, hot, utfrysning och nätkränkningar. Många gånger är kränkningarna handlingar som är brottsliga och som skulle kunna rubriceras som till exempel olaga hot, ofredande, olaga tvång och misshandel.68

Skollagen innebär att skolan har ett tydligt ansvar och att skolan alltid ska agera om en elev upplever sig kränkt. Det fak-tum att en elev upplever något som kränkande är det som avgör om skolan måste agera. Lärare och skolpersonal som får kän-nedom om att en elev upplever sig kränkt har skyldighet att anmäla detta till skolans rektor. Rektorn är i sin tur skyldig att agera och ta reda på vad som hänt och anmäla det vidare till sin huvudman. Huvudmannens skyldighet är att skyndsamt utreda omständigheterna kring kränkningarna samt att vidta de åt-gärder som kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.69 I skollagens 6 kap. 9 § finns ett absolut förbud för all skolpersonal att kränka barn och elever.

Skolan är också skyldig att upprätta en handlingsplan mot krän-kande behandling enligt skollagen 6 kap. 8 §. Huvudmannen

67. I de kommunala skolorna är det kommunen som är ytterst ansvarig. I fristående skolor är det friskolans styrelse som är ytterst ansvarig.68. Föreläsning med juristen Anna-Karin Lundgren från Barn- och elevombudet, 2011-11-17.69. www.skolinspektionen.se/BEO/

65

ansvarar för att planen tas fram och planen måste upprättas varje år. Barn och elever ska involveras i arbetet med hand-lingsplanen.70

Skolans anmälningsskyldighet Enligt socialtjänstlagen 14 kap. 1 § har all personal inom skolan skyldighet att genast anmäla till socialnämnden vid misstanke om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingri-pa till ett barns skydd. Skyldigheten att anmäla är absolut och ovillkorlig och den anmälningsskyldige ska inte själv överväga om anmälan behöver göras.

Att få kännedom om något som kan innebära att socialnämn-den behöver ingripa betyder inte att detta måste vara klarlagt. Även svårbedömda och obekräftade uppgifter ska anmälas om de tyder på att ett barn kan vara i behov av hjälp eller stöd från socialnämndens sida.

När något som kan vara ett brott sker i skolan och elever är inblandade är det rektorn som har ansvar för hur situationen ska hanteras. Enligt svensk lag finns det ingen skyldighet för skolan att göra en polisanmälan. Däremot kan skolan inom ramen för sina egna ordningsregler bestämma att en polis- anmälan ska göras vid till exempel misshandel.71

70. Enligt diskrimineringslagen 3 kap. 16 § har skolan skyldighet att upprätta en plan för likabehandling. Denna ska också upprättas årligen och barn och elever ska involveras i arbetet. Planen för likabehandling och planen mot kränkande behandling kan ingå i samma dokument men det måste vara två olika planer. 71. www.skolinspektionen.se/sv/BEO/Fragor-och-svar/

Vad tror du att du kommer att komma ihåg från passet?

Att man kan anmäla någon för kränkningar. Och att misshandel är vanligast i skolor.

Deltagare på Skyddsnäts pass

66

Barn - och elevombudet72  Barn- och elevombudet (BEO) är en del av Skolinspektionen, och har som uppgift att bevaka hur skolor följer skollagens kapi-tel 6, som handlar om kränkande behandling. Tillsammans med Diskrimineringsombudsmannen (DO) ska BEO arbeta för att motverka kränkningar, diskriminering och trakasserier av barn och elever. Det är DO som övervakar diskrimineringslagen.

Barn- och elevombudets uppgifter är:

•Atttaemotanmälningaromkränkningariskolan.•Attutredaanmälningar.•Attföreträdabarnocheleveriskadestånds-processer.

•Attinformeraomlagstiftningochrättigheter.•Attsamarbetamedandraaktörer.•AtthjälpabarnocheleversåattdekommertillDiskrimineringsombudsmannen(DO)närdetinteärBEOsomskautredaärendet.

Om eleven upplever att den inte får tillräcklig hjälp av skolan går det att göra en anmälan till Barn- och elevombudet. Barn- och elevombudet utreder då vad som har hänt och vad skolan har gjort för att hjälpa eleven. Om Barn- och elevombudet inte anser att skolan har gjort tillräckligt för att stoppa kränkning-arna kan de kräva att skolan betalar skadestånd till eleven.

Skadestånd Skollagen innebär att det blir konsekvenser för skolorna om de inte arbetar med att förhindra kränkningar. Om en elev blir kränkt och skolan inte tar sitt ansvar kan skolans huvudman enligt skollagen 6 kap. 12 § bli skyldig att betala skadestånd till eleven. Skadeståndet ska vara en kompensation till den som utsatts, men skadeståndet ska också göra så att skolor arbetar mer aktivt förebyggande mot kränkande behandling.

72. www.skolinspektionen.se/beo

67

68

Kapitel: 06

Vad händer efter en polis-anmälan – om rättsprocessenI detta kapitel kan du läsa mer om vad som händer från att ett brott polisanmäls och vad en förundersökning innebär.

Din uppgift som informatör . . . . . . . . . . . . . . . 71

Att göra en polisanmälan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72

Vad händer när förundersökningenär klar?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

82

Rättegången . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84

69

”Ju mer kunskap man har om rättsprocessen, desto mer kontroll har man som målsägande om brottet är polisanmält. Anmälningsbenägenheten är låg bland unga och jag tror att det till stor del handlar om att unga inte vet vad som händer om man gör en polisanmälan och hur en rättsprocess går till från början till slut.” Satu Andersson, Stödcentrum för unga brottsoffer Västerås

70

InledningAtt bli utsatt för ett brott innebär ofta att den brottsutsatte hamnar i en ny, okänd situation där den kan ha behov av både information, råd och stöd. Många kan känna sig osäkra på vad som förväntas av dem och på vad som händer om de gör en polis- anmälan. Även juridiska begrepp och det språk som används under rättsprocessen kan vara svårt att förstå för målsäganden. Längst bak i metodboken finns en juridisk ordlista som ger en utförligare förklaring av juridiska begrepp.

Din uppgift som informatör Som informatör kommer du att informera om brottsutsattas rättigheter i rättsprocessen och leda diskussioner om att polis-anmäla eller inte. Det är bra om du känner till i stora drag vad som händer från det att ett brott blir polisanmält, men du behö-ver inte kunna berätta ingående hur en rättsprocess går till. Det är heller aldrig din uppgift att varken förklara eller motivera hur polis, åklagare eller domstolar arbetar.

Under passen kan du få frågor om rättsprocessen som du inte kan svara på. Du kan alltid tipsa deltagarna om var de kan hitta mer information. Det är också bra för dig att veta att det går att vända sig till brottsofferjouren eller till ett stödcentrum för att få information om vad som händer efter en polisanmälan och för att diskutera polisanmälan. Det kan göras oavsett om perso-nen har bestämt sig för att polisanmäla eller inte.

Några bra länkar att komma ihåg är:

www.ungaboj.se

www.rattegangsskolan.se

www.brom.se/utsattforbrott

www.polisen.se

71

Att göra en polisanmälanAlla brottsliga händelser kan anmälas till polisen. För de brott som faller under allmänt åtal kan en polisanmälan göras av nå-gon annan än den som blev utsatt för brottet. Allmänt åtal inne-bär att det är brott där staten har ett allmänintresse av att ut-reda brottet. De flesta våldsbrott, som till exempel misshandel, olaga hot, ofredande och sexualbrott, faller under allmänt åtal. Polisen har skyldighet att upprätta en anmälan när brott som faller under allmänt åtal kommer till deras kännedom. Allmänt åtal innebär också att polis och åklagare har skyldighet att ut-reda brottet och att den som blev utsatt för brottet inte kan be-stämma vad som ska hända med polisutredningen (till exempel genom att ”ta tillbaka sin anmälan”).

Hur görs en polisanmälan?

• Ring 112 om det är akut och brottet pågår.

• Ring 114 14 till polisen om brottet inte pågår just nu.

• Anmäl genom att gå in på valfri polisstation.

• Anmäl på www.polisen.se (gäller enbart för stöld, inbrott, förlorade eller borttappade saker och för att komplettera en tidigare gjord anmälan).

• Polisen kan ta upp en anmälan på brottsplatsen.

Det går också att ringa först och boka en tid för att göra en polis- anmälan. Då slipper den brottsutsatte komma och berätta i en lucka vad det är den vill anmäla och den kan slippa sitta och vänta på polisstationen.73

73. Grände, 2007.

”114 14 är ett bra nummer att komma ihåg. Sen har jag lärt mig om hur det fun-kar med anmälan.” – Deltagare på Skyddsnäts pass

72

”Det är viktigt att tänka på att de som kommer är ner-vösa och kanske aldrig har varit på en polisstation. För dem är det en jättestor grej att komma hit! Man är själv så van vid ordet polisen, det finns i vår vardag hela tiden, men för de som aldrig har med polisen att göra är det rätt läskigt. ”

Lena Aspelund, ungdomsutredare på polisen i Haninge

Vad kan vara bra med att göra en polisanmälan?

•Denbrottsutsattekanfåinformationomsinarättigheter som brottsutsatt, vilket behövsförattkunnatillvaratarättigheterna.

•Denbrottsutsattesätterengränsförsigsjälv–dethärvarinteokattgöramotmig!

•Detärenförutsättningförattdetskafinnasmöjlighetförbrottetattklarasupp,polisenbehöverinformationenförattkunnaarbetaförattlösabrottet.

•Denbrottsutsattefårinformationomvardetgårattfåstödochhjälp.Polisenkanocksåförmedlakontakttillstödverksamheten.

•Detkanbidratillattandraintedrabbasavbrottochdetkanhjälpaandrasomharblivitutsattaavsammagärningsperson.

•Detärettkravpåpolisanmälanförattför-säkringsbolagetskageersättningförskador.

•Det gör det lättare att få tillbaka stulnasakersompolisenhittar.

•Detärviktigtförattbrottsstatistikenskavara rättvisande. Detta hjälper polisen attsetrenderochtendenserisamhälletsamtattinformeraomochförebyggabrott.

73

Vad kan vara svårt med att göra en polisanmälan?

•Detkanvaraextrasvårtomgärningspersonenärenbekantpersonsomtillexempelenvän,klasskompis,familjemedlemellersläkting.

•Denbrottsutsattekanvaraosäkerpåomdetsomhändeverkligenvarettbrott.

•Denbrottsutsattekanvararäddattutsättasförrepressalier,tillexempelattblihotadavgärningspersonen74ellerattgärningsperso-nenskahämnas.

•Den brottsutsatte kan tro att det ändå intehänder något efter anmälan och att polisenintekangöranågot.

•Detkanvarajobbigtattvaramedienrätts-process.

Om den brottsutsatte inte vill polisanmäla?

Brott som faller under allmänt åtal kan polisanmälas av någon annan än den som utsattes för brottet. Det kan vara bra att veta om målsäganden inte orkar, vill eller vågar göra en polisanmä-lan själv.

Brottsofferjouren gör aldrig en polisanmälan utan jourens uppdrag är att låta den brottsutsatte berätta vad den varit med om och att ge ett medmänskligt stöd. Stödet kan leda till att per-sonen orkar, vill eller vågar polisanmäla. Brottsofferjouren in-formerar om hur en polisanmälan och hela rättsprocessen går till och vad det innebär. En stödperson från brottsofferjouren kan följa med när den som utsatts för brott gör en polisanmälan och vid förhör. Stödpersonen kan också ge stöd inför, under och

74. Att hota eller utsätta en person för våld på grund av att den har gjort en polis-anmälan, vittnat eller på annat sätt deltagit i utredningen eller för att förhindra att personen gör en anmälan eller vittnar är ett brott. Brottet heter ”övergrepp i rättssak”.

74

efter rättegången. Ett beslut från den brottsutsatte om att inte polisanmäla respekteras alltid och stödkontakten kan fortsätta utan polisanmälan.

Om du är informatör i en kommun där det finns ett kommu-nalt stödcentrum för unga brottsutsatta rekommenderar vi dig att ta reda på hur deras riktlinjer gällande polisanmälan ser ut.

Övergrepp i rättssak

Samhället ser väldigt allvarligt på övergrepp i rättssak. En grundläggande förutsättning för vårt rättssamhälle är att måls- äganden och vittnen fritt kan tala med polis och vittna i rätte-gångar. Därför är det viktigt att det inte uppfattas som lönsamt att genom påtryckningar förhindra brottsutsatta och vittnen att lämna uppgifter till rättsväsendet.75

Övergrepp i rättssak kan ske i samband med det ursprungliga brottet (grundbrottet) för att förhindra att en anmälan görs, eller i ett senare skede, som en konsekvens av en anmälan eller ett vittnesmål. Brottet kan även äga rum i samband med rättegång eller långt senare, efter det att gärningspersonen avtjänat en på-följd.76 Övergrepp i rättssak kan ge bötesstraff eller fängelse.77

Övergrepp i rättssak finns inte särredovisat i den officiella statistiken över anmälda brott och det går därför inte att få fram hur många fall som polisanmälts. En studie av förunder-sökningar gällande övergrepp i rättssak visar att ungefär hälf-ten av de brottsutsatta som förekom i förundersökningarna var unga, från 15 år upp till drygt 20 år. Många av gärningsperso-nerna var också unga när de begick brottet. Nästan hälften av dem var under 20 år.78

75. Brå 2008:23.76. Brå 2008:23.77. Brottsbalken 17 kap. 10 §.78. Brå 2008:23.

Att hota eller utsätta en person för våld på grund av att den har gjort en polisanmälan, vittnat eller på annat sätt deltagit i utredningen eller för att för-hindra att personen gör en anmälan eller vittnar är ett brott. Brottet heter ”övergrepp i rättssak” och är ofta allvarligare i lagens mening än det ursprungliga brottet som anmäldes.

75

Attityder till att polisanmäla brott En undersökning bland ungdomar 16–19 år visade att 20 % av de som hade utsatts för våld, som lett till att de behövt söka sjukvård efter händelsen (grövre våld), hade polisanmält händelsen. När ungdomarna tillfrågades om varför de inte hade polisanmält våldsbrottet var de vanligaste motiven:

•Brottetvarenbagatellellersmåsak(43%).

•Meningslöst,polisenkanintegöranågot(18%).

•Reddesjälvauthändelsen(15%).79

79. Brå 2009:20.

76

Det finns flera möjliga förklaringar till ung-domars lägre anmälningsbenägenhet:

•Attvåldetsessomensmåsakellersomett”normaltin-slag”ivardagen.

•Att brottsliga handlingar mellan unga förminskas elleromtolkastillkonflikter,slagsmålochmobbningochintetaspåallvaravbådevuxnaochbarn.

•Attunga(särskiltungakillarochmän)harenoviljaattsesigsjälvasombrottsoffer.

•Attungdomarvillklarasigsjälvautanattblandainvux-nasinstitutionerochnormer.

•Attungaärräddaförattbliskuldbelagdaomdeberättar.•Attdenutsatteharvaritpåverkadavalkoholoch/ellerandradroger.

•Attdenutsatteintehadevelatblianmäldomdensjälvhadegjortnågotliknande.

•Rädslaförhämndfrångärningspersonen.•Oroinförrättegången.•Rädslaförattingetkommeratthändaefterenanmälan.•Oroattinteorkagåigenomrättsprocessen.•Misstro till polisens möjligheter att gripa gärnings-personen.

•Denbrottsutsatteinserinteattdetärfrågaomettbrottellersåanserpersonenattdeninteharutsattsförett”tillräckligt”allvarligtbrott.

•Enviljaattlösadetpåegenhand.•Sannolikhetenförattgärningspersonenskablidömd.•Denallmännasynenpåbrottet.

Om anmälningar som görs till andra vuxna auktoriteter räknas in (till exem-pel föräldrar och skolpersonal) ökar ungdomars anmälningsbenägenhet till viss del80. Även föräldrar, som får kännedom om att barnet utsatts för brott kan ha olika skäl för att inte vilja polisanmäla. Det kan vara rädsla för kontakt med polisen, rädsla för att en polisanmälan skulle leda till en anmälan till socialtjänsten samt oro för vad andra ska säga81.

80. Brå 2009:20.81. Socialstyrelsen, 2005.

77

Vad händer efter en polisanmälan – om förundersökningen82

Med polisanmälan som grund beslutar polisen eller åklagaren om en förundersökning ska inledas. Förundersökningen är en utredning av brottshändelsen och syftar till att utreda vem som kan misstänkas för brottet och om det finns tillräcklig bevisning för att väcka åtal och ta upp brottet i domstol. En för- undersökning innebär att:

• Polisen utreder och samlar bevis.

• Polisen håller förhör med den eller de som drabbats av brottet, vittnen och den eller de som misstänks för brottet.

• Polisen säkrar spår som till exempel fingeravtryck och blodspår (teknisk undersökning).

• Rättsintyg från läkare kan begäras in.

Förundersökningsledaren är den som är ansvarig för utred-ningen. En förundersökning kan ledas av polisen eller av åklagaren, beroende på vad det är för brott som utreds. Gäller det mindre grova brott som trafikbrott eller snatterier är det polisen som är förundersökningsledare.

För grövre brott kan polisen vara förundersökningsledare i själva spaningsskedet, och sedan tar en åklagare över ansvaret för utredningen. En åklagare ska leda förundersökningen:

•Närdenmisstänkteärfrihetsberövad.•Närvåldellerhotinomfamiljenellermotnäraanhörigkanmisstänkas.

•Närdenmisstänkteärunder18år.•Närdetgällergrovellerkompliceradbrottslighet.

82. Detta avsnitt bygger på Brottsofferjourernas Riksförbund, 2008 samt Grände, 2007 och Landell, 2010.

78

Vid utredningen av ett brott är det viktigt att alla uppgifter som har betydelse för utredningen kommer fram. Annars har polis och åklagare svårt att få en fullständig bild av vad som har hänt, vilket kan leda till att den som har begått brottet inte kan dömas för det. Polis och åklagare får därför hålla förhör med alla som har upplysningar att lämna. Frågor som ställs under utredning-en kan vara svåra att svara på och de kan också göra att den som utsatts för brott inte känner sig trodd på.

Utredningar av våldsbrott, där målsäganden var under 18 år när brottet polisanmäldes, har ett skyndsamhetskrav. Det inne-bär att utredningen ska bedrivas särskilt skyndsamt och att förundersökningen ska vara avslutad och beslut fattat i åtals-frågan så snart det kan ske, men senast inom tre månader efter den tidpunkt då det finns någon som är skäligen misstänkt för brottet.83

När förhör görs med personer som är under 18 år, oavsett om det är målsäganden, vittnen eller den misstänkte, ska förhören planeras och genomföras på sådant sätt att den som förhörs inte tar skada. Särskilt när det gäller frågor om personens sex-liv ska förhören genomföras med försiktighet. Förhör av perso-ner under 18 år bör hållas av personer med särskild kompetens för uppgiften.84 Är den som hörs under 15 år bör dennes vård-nadshavare vara närvarande vid förhöret om det kan ske utan men för utredningen85.

Åklagarens roll

Åklagaren har tre uppgifter: att utreda brottet, att fatta beslut om åtal och att framträda i domstolen.

Det är vanligt att tro att åklagaren är målsägandens egen ad-vokat, men åklagaren ska vara objektiv och opartisk under ut-redningen. Under utredningen ska åklagaren undersöka både fakta som talar för och fakta som talar emot att den misstänkte har begått brottet.

Åklagaren kan lämna allmän information om brottsutred-ningar och rättegångar till målsäganden men inte ge ett person-ligt stöd. Detta kan istället ett målsägandebiträde göra.

83. Förundersökningskungörelsen 2a §. 84. Förundersökningskungörelsen 17 §.85. Rättegångsbalken 23 kap 10 § 6 st.

79

Under rättegången är det åklagarens roll att bevisa att brottet har begåtts av den misstänkte. Åklagaren får endast väcka åtal om bevisningen anses tillräcklig.

Om bevisning 86 För att någon ska kunna dömas för brott krävs det att bevis-ningen är så stark att det är ställt bortom allt rimligt tvivel att den åtalade begått brottet. Det är åklagarens jobb att genom den åberopade bevisningen styrka brott. Det kallas för att åkla-garen har bevisbördan. Det är alltså aldrig den åtalades skyldig-het att bevisa att han eller hon är oskyldig. Det ställs höga krav på bevisningen eftersom det inte får finnas någon risk för att oskyldiga personer döms.

För att någon ska kunna dömas för ett brott krävs i de flesta fall att brottet begåtts uppsåtligen, det vill säga att det skett med vilje och inte av en olyckshändelse. Detta måste åklagaren be-visa. För vissa brott krävs bara att gärningspersonen handlat oaktsamt.

Att målsäganden och den åtalade lämnar olika uppgifter om det som inträffat brukar beskrivas som att ord står mot ord. I en sådan situation räcker det inte med att målsäganden är mer trovärdig än den åtalade för att bevisa brottet. Det krävs även annan bevisning som styrker det målsäganden berättar. Exempel på annan bevisning kan till exempel vara:

• Teknisk eller skriftlig bevisning: dokumenterade skador (till exempel foton), läkarutlåtanden, spår som till exempel dna eller fingeravtryck.

• Vittnesmål.

Även andrahandsuppgifter kan användas som bevisning för att ge stöd till det målsäganden berättar. Att berätta för någon om det som har hänt kan framförallt vara bra i syfte att bearbeta

86. Avsnittet om bevisning bygger på en text skriven av barnjuristen Charlotte Frisack Brodin.

80

händelsen, men uppgifterna kan också användas som bevisning. Andrahandsuppgifter kan till exempel vara att målsäganden:

• Har berättat om det för någon verbalt eller skriftligt, till exempel i mail eller sms.

• Har skrivit dagbok.

• Har tagit fotografier.

Ur bevissynpunkt är det viktigt att polisanmäla så snart som möjligt. Men det är samtidigt väldigt vanligt att en brottsut-satt person inte berättar för någon om händelsen, utan att den håller det för sig själv och det kan ta tid innan en polisanmälan görs. Ett brott går att polisanmäla så länge brottet inte är pre-skriberat.

När det gäller en brottshändelse är det viktigt att tänka på att:

• Det är en sak vad som har hänt.

• Det är en annan sak vad som går att bevisa.

• Det är en tredje sak vad som går att fälla för i domstol.

Även om det inte går att bevisa vem som begick brottet så bety-der det inte att händelsen inte har skett.87 Det som har hänt kan påverka den som utsattes lika mycket även om det inte går att bevisa i en rättegång vem som begick brottet.

87. Föreläsning med Stefan Sjöström, polisinspektör i Haninge, 2010-09-09.

81

Vad händer när förundersökningen är klar?Förundersökningen är klar när utredningen har samlat in så mycket bevis som möjligt. När förundersökningen är avslutad är det åklagaren som bedömer bevisläget och fattar beslut om vad som ska hända. Åklagaren kan besluta om:

•Attväckaåtal.•Attutfärdastrafföreläggande.•Attgeåtalsunderlåtelse.88

•Attlägganerförundersökningen.

Åtals väcks när åklagaren bedömer att det finns tillräckliga bevis för att döma den misstänkte.

Om förundersökningen läggs ner? Förundersökningen kan läggas ner av olika anledningar. Det kan vara:

•Detsaknastillräckligabevisförattbevisaattettbrottharbegåttselleravvem.

•Händelsensomharanmältsäringetbrott.•Den som begått brottet är under 15 år ochsocialtjänstenkopplasinistället.

•Detharintegåttattpekautdenmisstänktegärningspersonen.

Förundersökningen kan läggas ner under utredningsstadiet eller när förundersökningen är klar. Att en förundersökning läggs ner behöver inte betyda att åklagaren inte tror på den som utsattes för brottet, utan det kan vara att åklagaren bedömer att bevis-ningen inte räcker för en fällande dom i tingsrätten. Åklagaren kan då inte väcka åtal. En förundersökning som har lagts ner kan tas upp igen om det kommer fram nya uppgifter om brottet.

Om förundersökningen läggs ner går det att kontakta för-undersökningsledaren och be om en förklaring till varför den

88. I den juridiska ordlistan längst bak kan du läsa mer om vad strafföreläggande och åtalsunderlåtelse innebär.

82

har lagts ner. Förundersökningsledaren är skyldig att förklara så att en ung person förstår motiven till att förundersökningen har lagts ner.

”Även om åklagaren inte väcker åtal blir de [målsägan-den] ofta mer nöjda med utredningen när man tar sig tid och förklarar varför det har blivit som det har bli-vit. Att de inte bara får ett papper där det står massa konstiga saker och att ärendet är avslutat. I deras värld tycker de att det finns hur mycket bevis som helst.”

Marita Grinde Nilsson, ungdomsutredare på polisen i Haninge

Om gärningspersonen är under 15 år?I svensk lag är straffbarhetsåldern 15 år. Det innebär att en gärningsperson som var under 15 år när brottet begicks inte är straffmyndig och därmed inte kan åtalas och dömas till på-följder i en domstol. Socialtjänsten är den myndighet som har huvudansvaret för att utreda och besluta om insatser i fall där gärningspersonen är under 15 år.

Polisen kan utreda brott där gärningspersonen är under 15 år i vissa fall. Det kan vara:

•Vidbrottmedminstettårsfängelseistraff-skalan.

•Påbegäranavsocialnämndenomsocialnämndenbedömerattutredningenkanantashabetydelseförattavgörabehovetavsocialtjänstensin-satserfördenunge.

•Omdetbehövsförattklarläggaomnågonsomharfylltfemtonårhartagitdelibrottet.

•Om det behövs för att efterforska gods somharåtkommitsgenombrottetellersomkanbliföremålförförverkande.

•Omdetavandraskäläravsärskildbetydelsemed hänsyn till ett allmänt eller enskiltintresse.89

89. Lag (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare, 31 §.

83

Målsäganden kan ansöka om brottsskadeersättning även om brottet begicks av en gärningsperson som var under 15 år.

Att ompröva eller överpröva beslutOm målsäganden är missnöjd med något beslut som fattats av en polis kan den vända sig till åklagaren för en omprövning. Gäller det åklagarens beslut kan målsäganden vända sig till närmaste högre åklagare för en överprövning.90

Rättegången Om åklagaren väcker åtal så leder det till förhandlingar i dom-stol, eller rättegång som det också kallas. Utifrån det som kom-mer fram under rättegången tar domstolen ställning till om det kan anses bevisat att den misstänkte har begått brottet. Om det anses bevisat döms den tilltalade (den misstänkte) för brottet och domstolen fattar beslut om påföljd (straff ) och ett eventu-ellt skadestånd till målsäganden.

Skyddsnäts pass går inte in på rättegången och vad som händer under en rättegång. Det kan ändå vara bra att lära dig lite mer om hur en rättegång går till och vilka personer som kan vara närvarande under en rättegång.

På www.rattegangsskolan.se hittar du bra information om rättegången.

90. www.brom.se.

84

85

86

Kapitel: 07

Stöd till unga som utsatts för brottI detta kapitel beskrivs vanliga reaktioner hos personer som har utsatts för brott samt det stöd som brottsutsatta, vittnen och kompisar kan få genom brottsofferjouren och stödcentrum för unga brottsutsatta.

Din uppgift som informatör . . . . . . . . . . . . . . . 89

Vanliga reaktioner hos personer somutsatts för brott . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

90

Unga personer som bevittnar brott . . . . . . 96

Stöd till unga brottsutsatta och vittnen . . 97

87

”Det finns många stödinstanser till ungdomar, till exempel socialtjänst, ungdomsmottagningar, kuratorer på skolorna med flera. Men många unga ser kanske inte sammanhanget, att brottet påverkar hur de mår, och söker kanske inte hjälp eftersom de inte tror att varken socialtjänst, skola eller ungdomsmottagning är rätt instans. Därför är det viktigt att marknadsföra stödcentrum för unga och brottsofferjouren.”

Satu Andersson, Stödcentrum för unga brottsoffer Västerås

88

InledningMånga unga säger att de allra helst skulle prata med kompisar eller föräldrar om de skulle råka ut för något brott91. Hur en ung persons sociala skyddsnät ser ut kan vara väldigt olika. En del kan ha många personer i sin närhet som de känner sig trygga med och kan prata med, andra har många personer i sin närhet men ingen som de kan prata med om svåra saker. Ytterligare andra saknar trygga vuxna, bra vänner eller andra personer som kan vara ett skyddsnät. Behovet av stöd kan se olika ut för olika personer. Även för en person som har många i sin närhet att prata med kan det vara bra att ha kontakt med någon annan som kan ge information och praktisk hjälp kring till exempel rättsprocessen och brottsutsattas rättigheter. Det kan också vara skönt att prata med någon utomstående.

Din uppgift som informatör Som informatör kommer du både att informera om vanliga reaktioner efter att ha utsatts för ett brott, om vilket stöd som går att få och vad kompisar kan göra efter en brottshändelse. Detta kapitel är därför särskilt viktigt för dig att läsa.

Ett tips är att du träffar stödpersoner på brottsofferjouren och personalen på stödcentrum för unga brottsutsatta för att få en mer personlig bild av dem och deras arbete. Det kan göra det lättare att berätta om deras verksamhet när du är ute och leder ett pass, till exempel genom att du kan nämna förnamn på stöd-personer eller de anställda.

91. BO, 2007a

Vad tror du att du kommer att komma ihåg från idag?

Att det finns stöd att få om man ut-sätts för brott, det visste jag inte.

Deltagare på Skyddsnäts pass

89

Vanliga reaktioner hos personer som utsatts för brott ”Ena halvan av en blir stel som en pinne. Den andra halvan blir som överkokt spagetti. Man känner sig både likblek och alldeles knallröd av genans och har liksom ingen kontakt med marken. Hjärtat bultar för fullt, fast man känner sig tom och alla känslorna ligger utanpå kroppen”.92

Så här beskrev en 14-årig tjej känslan att stå öga mot öga mot en gärningsperson när hon blev utsatt för ett personrån. Hon ritade också denna bild (se höger sida) för att beskriva hur det kändes.

Hon beskrev det som att ena delen av kroppen blev alldeles stel och samtidigt skakig i andra halvan. Huvud kändes både varmt, som när man blir generad, och kallt, som när man blir rädd. Den ena ansiktshalvan blev kritvit medan den andra halvan blev pionröd, det kändes som om man skulle falla ned död vilken sekund som helst. Runt henne kändes det som att hela värl-den liksom exploderade samtidigt som tiden stannade upp, det kunde varit 30 sekunder eller 30 år. Hela situationen kändes overklig, som om man är med i en film. Hon gick på en gata och satt på en buss när hon blev utsatt men tyckte att det kändes som om hon svävade en bit ovanför marken.

På bilden syns också ett stort frågetecken, det symbolise-rar känslorna efter brottet: Varför gjorde dom så här mot mig? Varför just jag? Tänk om jag kommit bara någon minut senare, hade jag klarat mig då? Kunde jag gjort på något annat sätt?

Och den största och kanske svåraste men också vanligaste frågan hos brottsutsatta: Kommer jag att bli knäpp av det som hänt? Kommer jag att bli ”normal” igen?

Ofta när en person blir utsatt för brott så sätts hela det så kallade rationella känslomönstret ur spel. Det blir en massa känslor på en och samma gång och det gör dem omöjliga att tolka och förstå.93

92. By och Hellströmer, 2008. 93. Bilden är beskriven av Ann Hellströmer, initiativtagare till Stödcentrum för unga brottsoffer. Hon fick bilden 1999. I hennes film Nedslagen berättar hon mer om hen-nes arbete med unga brottsoffer. Filmen innehåller intervjuer med Ann Hellströmer, hennes kollegor, föräldrar och unga brottsoffer.

90

Bilden är hämtad ur By och Hellströmer, 2008

91

Reaktioner efter en brottshändelse Att utsättas för ett brott kan väcka starka reaktioner. Det är inte konstigt om ens tankar och känslor påverkas mycket. Det kan vara för att:

•Denbrottsutsatteharvaritmedomattnågongjordefelmoten.

•Denbrottsutsattehamnarienoväntadsitua-tiondärdenmåstetänkapåsådantsompolisan-mälan,utredning,försäkringarochvittnesmål.

•Denbrottsutsattekommerikontaktmedpolisenochandramyndigheter.94

94. www.umo.se/Vald--krankningar/Utsatt-for-brott/

”Oavsett dignitet på brottet kan det vara ett trauma för den som ut-satts. Jag träffar till exempel ung-domar som blivit bestulna på sin moped. Det verkar kanske inte så farligt eftersom de får en ny av för-säkringsbolaget och det är lätt att tänka att det är mer synd om nå-gon som utsatts för våldsbrott eller kränkning. Men det är viktigt att man inte gör den rangordningen utan möter varje individ. Brott är en subjektiv upplevelse och det ska man respektera.”

Jonas Söderlund, kurator på Stödcentrum för unga brottsoffer i Haninge

92

Hur en person reagerar på att utsättas för brott är olika och kan bero på många olika saker. Olika personer kan ha behov av olika slags stöd. Det är viktigt att komma ihåg att det inte finns något rätt sätt att reagera på. Det går heller inte att förutspå exakt vilka reaktioner som följer av att utsättas för ett brott. Även det som kan ses som mer lindriga brott kan ge svåra psykiska följder.

Vanliga reaktioner kan vara:

•Ledsen.•Arg.•Rädsla–bådeallmänrädslaochsituationsbun-denrädsla.

•Svårtattsova.•Svårtattäta.•Svårtattkoncentrerasig.•Kännaskuldochskamfördetsomhände–vardetmittegetfel?

•Varabesvikenpåsittegetagerande.•Viljaisolerasig–inteorkaellervågagåut.•Hämndkänslor.•Panik.•Känsloravtomhetochoverklighet.•Känsloravövergivenhetochotrygghet.•”Tänkomjag…”•Aptitlöshet.•Svårigheterattförståochtolkainformation.95

Om den brottsutsatte har haft en bild av sig själv som en osår-bar person som skulle göra motstånd om den blev utsatt för brott, kan den bilden ruckas på grund av brottshändelsen.96

95. Jägervall, 2008. 96. Jägervall, 2008.

93

Efter brottshändelsen – bemötande och information

Undersökningar visar att brottsutsatta är i stort behov av stöd den första tiden efter brottet. Ett bra omhändertagande har även stor betydelse för brottsutredningen och för den brottsut-sattes medverkan i rättsprocessen.97

Socionomen Ann Hellströmer, som har mångårig erfarenhet av arbete med stöd till unga som utsatts för brott, beskriver de fem kränkningarna som kan se olika ut för olika personer:

•Denförstakränkningen:brottetisig.•Denandrakränkningen:polisensbemötande,därförundersökningenuppfattassomettendalångtifrågasättandeavdetmålsägandenberättar.

•Dentredjekränkningen:attingensomvarpåplatsvidbrottetsågellervillesevadsomhände.

•Den fjärde kränkningen: det blir inget åtaldå åklagaren lägger ner eller att det bliråtalochvidrättegångenärgärningspersonenskompisarmedföratttittautellerhånadenbrottsutsatte.

•Den femte kränkningen: försäkringsbolageteller Brottsoffermyndigheten betalar inteut någon ersättning eller brottsskadeersätt-ning,ellersåtarprocessenlångtidochblirbyråkratisk.98

Inte bara brottet i sig utan även bemötandet från myndigheter och brist på information kan upplevas som kränkningar av den brottsutsatte. Bemötandet och brist på information och åtgär-der kan vara lika avgörande som brottet i sig. Att den brottsut-satte utsätts för påfrestningar under bearbetningsprocessen kan leda till en upprepning av känslan av utsatthet. Detta kallas också för sekundär viktimisering.99

97. Socialstyrelsen, 2005.98. By och Hellströmer, 2008.99. www.boj.se

94

Att vara kompis till någon som har utsatts för brott100

Många unga som har utsatts för brott berättar om kompisar som drar sig undan och kompisar som inte förstår vad de går igenom. Några anledningar till varför kompisar undviker eller minskar kontakten med den som utsattes för brott kan vara:

•Deärräddaattsägaellergörafel.•Deärräddaattförlorakontrollenöversinaegnakänslor.

•De vet inte vad de ska säga och vad de kanprataom.

•Devillinte”smittas”avnegativakänslorochsjälvamådåligt.

•Detrorattkompisenvillvaraförsigsjälv.•Detrorattdetbästaärattinteprataomdetsomharhänt.

Det kan vara svårt för kompisar att ställa upp efter ett brott. Även om det kan kännas självklart att göra det den första tiden kan det vara smärtsamt att göra det under en längre tid av flera anledningar. Förtroenden kan också vara tunga att bära. Det är viktigt att inte lägga för stort ansvar på en kompis. Några råd till kompisar i den situationen kan vara att:

•Visasinkompisattenbryrsig.•Försökahållasiglugn.•Intedöma.•Frågahurkompisenmår.•Haöverseendemedomdensomutsattsförbrottharhumörsvängningar.

•Gesinkompistidattbearbetadetsomhänt,ochatthaförståelseförattdetkantalångtidattkommaöverhändelsen.

•Hittaandrapersonersomocksåkangestöd.

100. Detta avsnitt är hämtat från Jägervall, 2008.

Skyddsnäts pass utgår ifrån ett kompisperspektiv och i pass 1 handlar en övning om vad kompisar kan göra för någon som har utsatts för brott. Där lyfts också att kompi-sar kan få stöd från brottsofferjouren.

95

Unga personer som bevittnar brott 101

Även den som har blivit vittne till ett brott kan påverkas av brottshändelsen och den efterföljande rättsprocessen. Att vara vittne till ett brott kan kännas uppslitande och vittnen kan behöva stöd i att bearbeta händelsen. Vittnen kan få liknande reaktioner som den brottsutsatte och precis som för brottsut-satta kan reaktionerna skilja sig åt från person till person. Det kan också påverka vad för slags brott personen blev vittne till och under hur lång tid det pågick.

Vittnen har ingen särskild reglerad rätt till information under förundersökningen. Det är inte ovanligt att vittnen förhörs och att de sedan inte får veta mer om vad som händer med utred-ningen förrän de kallas till rättegången för att vittna. Detta kan innebära en extra osäkerhet för vittnena.

Enligt socialtjänstlagen 5 kap. 11 § ska barn som bevittnar våld mot närstående ses som offer för brott, och socialnämnden har enligt lagen skyldighet att ge stöd och hjälp till dessa barn. Barn som bevittnat våld mot närstående kan ansöka om brottsska-deersättning hos Brottsoffermyndigheten.

Skyldighet att vittna I Sverige har vi allmän vittnesplikt enligt lagen102. Det betyder att en person är skyldig att vittna i domstol om åklagaren eller den misstänkte och dennes försvarare anser att det behövs. Vittnet kan alltså inte själv bestämma om denne vill vittna eller inte vid en rättegång. Undantag kan göras om vittnet till exem-pel är nära släkt med den åtalade. Domstolen kan befria perso-ner under 15 år från vittnesplikten om det anses kunna skada den unge att lämna vittnesmål.

101. Detta avsnitt är baserat på Landell 2010, Jägervall 2008 samt www.aklagare.se. 102. Rättegångsbalken 36 kap.

96

Stöd till unga brottsutsatta och vittnen Behovet av stöd till unga personer som utsatts för brott skiljer sig inte i grunden från vuxna brottsutsattas behov av stöd, men ungdomar kan ha svårare att formulera sina behov103. Att söka och få stöd efter en brottshändelse kan vara bra för att:

•Personenmåroftastbättreavattfåsättaordpådetsomhände.

•Fåhjälpmedrättigheter–tillexempelmålsä-gandebiträdeochskadestånd.

•Ork att gå igenom polisanmälan, förhör ochrättegång.

•Kännasignöjd–”detvarintemittfel”.•Denegnaidentiteten–”jagärintebarabrotts-utsattutandetvarnågotsomhändemig”.104

Oavsett behov och reaktioner är det bra att känna till vilket stöd som finns att få efter en brottshändelse. Stödet kan se ut på många sätt. Det kan handla om stöd genom:

•Attfåprataomdetsomhändemednågonsomlyssnar.

•Attfåvetameromsinarättigheter.•Attfåpratamednågonsomkanförklaravadsomhändervidochefterenpolisanmälan,innanenbestämmeromhändelsenskapolisanmälas.

•Attnågonföljermedpåpolisförhörochrätte-gångsamtattfåhjälpmedförberedelserinförförhörochrättegång.

•Attnågonkantakontaktmedpolisenförattfåinformationomvadsomhänderipolisutred-ningen.

•Attfåpraktiskhjälppåolikasätt:•I kontakt med polis, försäkringsbolag ochandraaktörer.

•Praktiskrådgivningiskadeståndsprocessen.

103. Jägervall, 2008. 104. Satu Andersson, kurator på Stödcentrum för unga brottsoffer i Västerås.

97

Stödet kan ges genom stödjande verksamheter såsom brotts- offerjouren och stödcentrum för unga brottsutsatta, och även genom målsägandebiträdet. Kombinationen av brottsoffer-jourens eller stödcentrums samtalsstöd och målsägandebiträ-dets juridiska stöd kan vara särskilt värdefull. En person som inte har polisanmält brottet kan alltid få stöd genom brotts- offerjouren och stödcentrum för unga brottsutsatta.

Stödcentrum för unga brottsutsatta Det är socialtjänsten som enligt socialtjänstlagen 5 kap. 11 § är ansvarig för att ge stöd och hjälp till den som utsatts för brott och dennes närstående. I ett antal kommuner finns kommunala stödcentrum för unga brottsutsatta.105 De flesta av dessa är en del av socialtjänsten och drivs i samverkan med polisen. Några stödcentrum drivs av brottsofferjouren med stöd från kom-munen. En del delar lokal med polisen medan andra har egna lokaler. De som är anställda på stödcentrum är ofta socionomer.

105. Se www.ungabrottsoffer.se för en lista över kommunala stödcentrum.

Hej Jonas! Du jobbar som kurator på stödcentrum för unga brotts-offer. Vad kan stödcentrum erbjuda brottsutsatta?

Vi kan erbjuda stödsamtal om känslor och tankar kring vad som hänt för, att läka traumat. Vi kan hjäl-pa till med rättighetsaspekten med rättegångsskola och kontakt med myndigheter, till exempel försäk-ringsbolag, Kronofogdemyndigheten och Brottsof-fermyndigheten. Vi kan vara med på provrättegång-ar [= gå på en annan rättegång] i mån av tid så att man får se hur en rättegång går till och ge information om medling. Rättighetsaspekten är väldigt viktig som brottsutsatt, att man får sina rättigheter tillgo-dosedda hänger väldigt intimt ihop med att traumat ska läka.

Jonas Söderlund, kurator på Stödcentrum för unga brottsoffer i Haninge

98

Kommunala stödcentrum riktar sig till unga brottsutsatta, vitt-nen och till anhöriga. Ibland finns särskilda åldersgränser eller inriktning mot vissa brottstyper. Kolla gärna vad som finns i just din kommun. Om du är informatör i en kommun där det finns ett kommunalt stödcentrum för unga brottsutsatta rekommenderar vi dig också att ta reda på deras riktlinjer gällande information till vårdnadshavare.

Brottsofferjourerna Över hela landet finns lokala brottsofferjourer, som har som uppgift att ge stöd till brottsutsatta och vittnen. Till brottsof-ferjourerna kan även kompisar, familjemedlemmar och andra anhöriga vända sig. Stödet ges genom jourernas ideella stöd-personer och vittnesstödjare. På de orter där Skyddsnät finns är den lokala brottsofferjourens stödpersonsverksamhet en del av Skyddsnät. Informatörerna informerar om brottsoffer-jouren och stödpersonerna möter de unga som tar kontakt med brottsofferjouren.

Brottsofferjourerna ger medmänskligt stöd till alla som utsatts för eller bevittnat brott, oavsett vilken typ av brott det är. En viktig del för brottsofferjourernas stödpersoner är att kunna hjälpa personer vidare till annan stödinstans där det behövs eller bedöms som mer lämpligt. Det kan till exempel vara socialtjänsten, elevhälsan, Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) eller ungdomsmottagningen.

Stödpersoner Stödpersonen är en medmänniska som har tid att lyssna och som genom samtal kan hjälpa den brottsutsatte, vittnet eller anhöriga att reda ut sina känslor och formulera sina upp- levelser och tankar. Som stödperson handlar det om att för- söka täcka den stödsökandes behov av information, väg- ledning, krisbearbetning och medmänskligt stöd, samt att kunna hänvisa vidare när så är lämpligt. Stödpersonen har gett ett tystnadslöfte och brottsofferjourerna håller hårt på att detta följs. Eftersom brottsofferjouren inte är en myndighet gäller inte sekretesslagen, utan tystnadslöftet är etiskt och personligt bindande.

99

Vanliga frågor om brottsofferjourernas stödpersoner 106

Måste jag vara säker på att det som hände var ett brott för att jag ska kunna kontakta er? Nej, alla som upplever att de är utsatta för ett brott kan kontakta brottsofferjouren. Det är inte lätt att veta exakt vad som är ett brott.

Vad kan en stödperson göra för mig om jag har råkat ut för ett brott? Stödpersonen kan träffa dig för samtal eller också har ni telefonkontakt. Du kan få bekräftelse på dina käns-lor och vad du varit med om av en person som kan lyssna. Du kan få svar på hur en polisanmälan går till, vad som händer vid en rättegång och om vägen till ekonomisk ersättning.

Är det samma sak som att träffa en psykolog? Nej, en psykolog träffar du ofta för en psykoterapeutisk behandling. Stödpersoner i brottsofferjouren är människor som ger med-mänskligt stöd. De har olika yrkesbakgrund och är ibland äldre, ibland unga och alla har fått utbildning av brottsofferjouren för sitt uppdrag.

Jag mår inte dåligt, varför ska jag då kontakta er? Alla människor reagerar olika. Det beror på vem du är, hur brottet gick till och vem som utsatte dig för vad. Förutom att ge stöd har brottsofferjouren också bra information till den som ut-satts för brott, så att den vet om sina rättigheter. Det kan handla om rättigheter i samband med rättegång och om vad den kan få för ekonomisk kompensation efter till exempel en misshandel.

Hur många gånger måste jag träffa stödpersonen? Det bestämmer du själv. Det finns inte några regler för hur många gånger ni måste träffas. Du kanske träffar en stödperson tre, fyra gånger direkt efter brottet, sedan kanske ni gör ett uppe-håll och träffas igen när det blir rättegång.

Kan jag byta stödperson om det inte känns bra? Ja. Om det inte känns bra i kontakten med en stödperson, så kan du be att få en annan stödperson. Kontakta den som är samordnare på jouren.

106. Frågorna är besvarade av Ulla Graneli, Brottsofferjourernas Riksförbund.

100

Kan jag vara anonym när jag träffar er? Ja. Du behöver inte uppge dina personuppgifter för brottsofferjouren, som inte heller skriver några journaler om de personer som söker stöd.

Kostar det något att träffa er? Nej, det är gratis.

Måste jag kontakta socialtjänsten eller polisen för att få träffa er? Nej, du kan kontakta brottsofferjouren själv och direkt. På www.boj.se finns kontaktuppgifter till den brotts-offerjour som ligger närmast där du bor. Du kan också ringa Brottsofferjourernas Telefoncentral på 0200-21 20 19 för att få kontaktuppgifter till brottsofferjouren i din kommun.

Måste ni polisanmäla? Nej, brottsofferjouren är ingen myn-dighet och måste inte göra en polisanmälan. Du som har kon-takt med brottsofferjouren bestämmer alltid själv om du vill polisanmäla eller inte.

Blir ni arga om jag inte vill polisanmäla? Absolut inte! Det är väldigt vanligt att känna sig orolig för följderna av en polisanmälan. Du kan känna oro för att gärningspersonen ska hämnas och känna oro inför en eventuell rättegång. Med din stödperson kan du resonera igenom vad som är positivt eller negativt för dig med en polisanmälan och väga för och nack- delar mot varandra. Det är sedan du själv som bestämmer om en polisanmälan ska göras eller inte.

Kan ni följa med mig om jag ska göra en polisanmälan eller gå till sjukhuset? Ja.

Kan ni hjälpa mig om jag ska ha kontakt med andra myndigheter? Ja. Din stödperson kan hjälpa dig att få kon-takt med till exempel socialtjänsten, polisen, barn- och ung-domspsykiatrin. Om du vill det så kan en stödperson också följa med vid till exempel ett första besök hos en socialsekreterare.

Om jag kontaktar er, måste ni berätta det för mina för-äldrar? Brottsofferjouren kontaktar aldrig föräldrar/vård-nadshavare utan att du gett ditt godkännande. Upplevelsen från jourer som har många kontakter med unga personer visar att det ofta finns en lösning om, när, och hur föräldrarna kan få information. Först kanske du inte alls vill att föräldrarna ska få

101

veta. Det kan handla om rädsla för vad föräldrarna ska tycka, att inte vilja bekymra föräldrarna eller känslor av skuld och skam. Efter några samtal med en stödperson brukar det visa sig att det inte känns så omöjligt att föräldrarna ska få veta vad som hänt. Du och stödpersonen har då kommit överens om vad som stannar mellan er.

Även om föräldrarna vet om att deras tonåring får stöd från brottsofferjouren, betyder inte det att de ska veta allt vad som sägs under samtalen. Hur dessa frågor ska hanteras kan du, dina föräldrar och stödpersonen göra upp tillsammans. Ibland är lösningen att brottsofferjouren ska fortsätta att träffa bara föräldrarna, för att dessa ska få hjälp i att hantera att de själva mår dåligt av vad som hänt.

Kan jag kontakta er om det är min kompis som har ut-satts? Ja, ibland kommer en vän till den som utsatts till brotts-offerjouren. Kompisen är den ende som den brottsutsatte pra-tar med. Kompisen behöver råd och stöd av jouren för att hitta vägar att stödja sin vän, men också för att själv orka ställa upp.

Min kompis blev misshandlad men vill inte prata med någon, vad kan jag göra? Du kan kontakta brottsofferjouren för att få råd om hur du kan hjälpa din kompis. Visa din kompis att du bryr dig om henne eller honom och tänk på att det kan ta tid för din kompis att bearbeta det som hänt. Förvänta dig inte att det går snabbt att komma över. Försök tillsammans hitta vuxna, såsom familj, lärare eller tränare som också kan ge stöd till din kompis.

Vittnesstödjare Vittnesstödsverksamhet finns på alla tingsrätter och hovrätter, och brottsofferjourerna ansvarar för vittnesstödsverksamhe-ten på de flesta tingsrätter och hovrätter.

Vittnesstödjarens uppgift är att ge information och stöd till vittnen och målsäganden i samband med rättegången. Idén bak-om vittnesstödjare är att målsäganden samt vittnen ska känna sig trygga och omhändertagna vid rättegången. Vittnen som har fått stöd i att bearbeta en händelse kommer ofta ihåg mer av den, kan känna sig lugnare och tryggare och därmed fungera bättre som vittnen under rättegången och avge bättre vittnesmål.

Vittnesstödjare är ideellt engagerade personer som har fått utbildning och som vet hur rättegången går till, hur rättssalen

102

ser ut samt vilket stöd målsäganden och vittnen kan behöva. De kan berätta om rätten till ersättning för kostnader i samband med närvaron i rättssalen och var det går att kvittera ut sådan ersättning. Vid de flesta tingsrätter har brottsofferjouren ett avskilt rum för målsäganden och vittnen eftersom det kan kän-nas obehagligt att vänta i samma rum som den tilltalade och dennes advokat.

Vittnesstödjaren kan svara på frågor som uppkommer i efterhand och följa upp upplevelsen av rättegången. Däremot kan vittnesstödjaren inte prata om själva brottshändelsen. Detta är viktigt för att vittnesstödjaren inte ska påverka måls- ägandens eller vittnets vittnesmål.

Hej Estrid! Du är aktiv som vittnesstödjare i Luleå Brottsofferjour. Hur gör du när du möter vittnen? Ett vittne får aldrig vara med från början av rättegången, ef-tersom de inte får höra vad den tilltalade och målsäganden säger under förhören. Vi går igenom hur en rättegång går till och vilka som finns i rättssalen. Vi understryker också allva-ret i att vittna under ed. Vi erbjuder vittnena att vi kan sitta med som stöd under vittnesförhöret om de är väldigt oroliga. Om möjlighet finns stannar vi kvar tills rättegången är över och ser hur de mår. I övrigt är vi medmänniskor och ser till att de har det så bra som möjligt i en ofta svår situation. Det kan vara att vi ser till att de får något att dricka, om behöver de näsdukar, vid ont i huvudet ger vi dem huvudvärkstablet-ter och ”pysslar” om dem så gott vi kan.

Vad är viktigt att tänka på som vittnesstödjare? Det viktigaste att tänka på är dessa människor som du kom-mer i kontakt med kan lita på dig. Att du inte gör någon skill-nad oavsett deras bakgrund, etnicitet eller om vi känner till att de tidigare ”suttit på den åtalades sida ” eller är vittne för den tilltalade. De ska också kunna lita på dig, att allt som sägs eller anförtros dig, ska stanna inom brottsofferjourens väg-gar. Vi är inte där för att döma, utan för att bistå dem i deras ofta svåra situation.

Estrid, vittnesstödjare i Luleå Brottsofferjour

103

104

Kapitel: 08

Att vara informatörI detta kapitel kan du läsa om uppdraget som informatör. Kapitlet beskriver det du behöver veta inför ett pass med Skyddsnät. Du får också läsa om hur du kan hantera olika situationer när du leder passet. Kapitlet avslutas med en del om tystnadslöfte och anmälningsskyldighet.

Att vara informatör . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 107

Ditt förhållningssätt som informatör . . . 108

Inför ett pass med Skyddsnät . . . . . . . . . . . . . 113

Att leda ett pass med Skyddsnät . . . . . . . . . . 115

Situationer du kan möta som informatör . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

117

Tystnadslöfte och anmälnings-skyldighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

121

Att lära av ett pass med Skyddsnät . . . . . . . 122

105

Hur kan en informatör göra deltagarna trygga under ett pass?

Ett sätt är att tillåta att deltagarna inte behöver prata. Och inte värdera ifall de svarar pass på en fråga. Jag vill också säga pass ibland, det är ju jätteskönt. Att delta utan att prata är också att delta. Skyddsnäts innehåll är viktigt och det tar olika tid för människor att möta det.Anne-Marie Körling, pedagog

106

Att vara informatör Skyddsnät har valt att kalla tillfället då vi kommer till skolan för ett ”pass” och passen leds alltid av två informatörer. När vi i detta kapitel skriver du är det dig som informatör vi menar och med ni menas ni två som tillsammans håller i passet.

Ditt uppdrag består av två delar:

•Att vara samtalsledare – du kommer att ledaövningarochdiskussioner.

•Attvarainformatör–dukommerattinformeraomvilketstöddetfinnsattfåochomviktigarättigheterförbrottsutsatta.

Målet med ditt uppdrag är att:

•Fler ungdomar får tillfälle att reflekteraövervaddetkaninnebäraattbliutsattförettvåldsbrott.

•Fler ungdomar får information om brottsut-sattasrättigheter,rättsprocessenochvilketstödsomfinnsattfåsombrottsutsatt.

Övningarna du leder kommer att fungera olika bra på olika grupper och personer. Oavsett vilka du möter kommer du att arbeta utifrån Skyddsnäts utgångspunkter:

•Skyddsnätutgårifrånettbarnrättsperspektiv.•Skyddsnätsarbetebyggerpåettnormkritisktförhållningssätt.

•Skyddsnätlyfterfrågorsomhandlaromattut-sättasförbrott.

•Skyddsnätblandardiskussionochövningarmedattinformera.

•Skyddsnätsövningarochdiskussionerliggerpåenallmännivå.

Du kan läsa mer om utgångspunkterna i kapitel 1. Om du under resans gång funderar över din roll som informatör, läs gärna detta kapitel igen.

För dig som är informatör finns det mer material att ladda ner på: www.ungaboj.se/skyddsnatAnvändarnamn: skyddsnatLösenord: skydd7952

107

Ditt förhållningssätt som informatör Som informatör kommer du att använda dig av tre viktiga för-hållningssätt. Vi kommer här att beskriva dessa närmare.

•Atthållafokuspåmålen.•Attskapareflektion.•Attarbetanormkritiskt.

Att hålla fokus på målenI inledningen av detta kapitel kan du läsa om målen för ditt uppdrag som informatör. De två målen är väldigt bra att komma ihåg, det kommer att hjälpa dig i olika situationer. Om du kom-mer ihåg målen kan du tänka på dessa om något distraherar. Det kan handla om att en grupp är ovanligt tyst, pratar mycket eller att en mobil ringer. Oavsett vad som får dig att tappa kon-centrationen är målen det viktiga:

•Attflerungdomarfårtillfälleattreflekteraövervaddetkaninnebäraattbliutsattförettvåldsbrott.

•Attflerungdomarfårinformationombrottsut-sattasrättigheter,rättsprocessenochvilketstödsomfinnsattfåsombrottsutsatt.

Om några i gruppen till exempel pratar mycket och det upplevs som störande för dig är det fortfarande många som lyssnar. De som pratar kanske diskuterar Skyddsnät, eller lyssnar ändå trots att de pratar om annat, det vet vi inte. Det centrala är att fokusera på målen, detta kallar vi för att ”hålla fokus”. Vi har bett pedagogen Anne-Marie Körling berätta mer om att hålla fokus.

108

Att besöka en grupp och hålla fokus ”Att besöka en grupp för att berätta och förmedla något viktigt kräver ett förhållande till fokus. Fokus är i detta fall det du önskar berätta och förmedla. Låt oss säga att du ska berätta om ungas rät-tigheter och att du är välkommen att besöka en grupp för ett pass. Ett enda pass för det du har att säga, det du vill att unga människor ska få ta del av, är inte mycket tid. Därför är det av vikt att denna tid verkligen läggs på innehållet som ska bli deltagarnas.

Att vara besökare i en grupp betyder också att ordinarie ledare kli-ver åt sidan. Du har fokus och du har rummet. Där står du. Delta-garna söker på olika vis kontakt med dig, en del högljutt och andra lite mer försynt. Du kan betrakta det som nyfikenhet. Det är inte oordning eller oreda. Det är ett sätt att skapa kontakt med dig. Om än kantigt och stelt. Kanske ditt ämne också gör något med del- tagarna. De kan oroas, de kan vilja höra. Låt oss tänka att det deltagarna visar dig är förväntan, nyfikenhet och en aning oro.

Fokus är det som du är där för att förmedla. Det är också där din tyngd och din kraft finns. Du vill verkligen berätta detta och i det vill du möta deltagarna. Att tänka på fokus är viktigt. Då du tänker på att deltagarna ska få reflektera över vad det kan innebära att bli utsatt för ett våldsbrott och att ge fler ungdomar information om deras rättigheter, blir fokus också viktigt för deltagarna. Du tror på det du vill säga och du blir betraktad som trovärdig i deltagar-nas ögon. Håll dig där och håll dig envist kvar där! Deltagarna kan söka dig i frågor om vem du är, varför du är där och vad du gillar och inte gillar. Men du vill berätta om det du har att berätta. Det är ditt fokus och du kan styra genom att hålla det!

Du äger din fråga och ditt innehåll. Och du börjar berätta direkt du möter en grupp. Så fort du kan så ger du ut ditt innehåll. För att samla mot ett gemensamt fokus högläser du en text eller berättar något. Den texten eller berättelsen kan vara kort men innehålls-rik. Det gör att samlingen blir till, skapar trygghet i vem som håller i det här passet och ger deltagarna också omedelbart ett innehåll.”

Anne-Marie Körling, pedagogInnehållet är baserat på Anne-Marie Körlings bok Nu ler Vygotskij, Liber, 2012. 109

Att skapa reflektionEtt syfte med Skyddsnäts övningar är att medvetandegöra del-tagarna om deras tankar, åsikter och värderingar i frågor som handlar om att utsättas för brott. Deltagarna får diskutera, analysera och argumentera för sina värderingar och ställnings- taganden i olika övningar. Genom denna process får deltagarna reflektera över sina värderingar, en process som så småningom kan leda till ”aktiva värderingar” som deltagarna bottnar i, kan stå för och agerar utifrån. På så sätt kan deltagarna påverkas att ta större personligt ansvar för sitt agerande gentemot sig själva, sina kompisar och sin omvärld.107

När deltagarna ska reflektera i övningarna finns det inga rät-ta svar. Var och en har rätt att ha just sina värderingar. Det är därför viktigt att du som leder övningen är neutral under övningens gång och inte rättar deltagarnas åsikter, utan istället öppnar upp för flera olika valmöjligheter och svar. Däremot är det viktigt att agera om det sker en kränkning. Läs mer om det på sidan 120.

Skyddsnät vill betona att en person som utsatts för ett brott kan reagera på många olika sätt och därigenom skapa reflek-tion över konsekvenser av att utsättas för brott. Diskussioner om brottsutsatthet kan lätt komma in på vad en brottsutsatt person hade kunnat göra annorlunda i en viss situation, något som kan bli skuldbeläggande. Det är också en vanlig reaktion hos brottsutsatta att fundera kring sitt eget eventuella ansvar för att brottet hände. Som informatör är det viktigt att du hål-ler fokus på reaktioner efter en brottshändelse och inte på den brottsutsattes agerande i situationen.

107. Ungdomsstyrelsen, 2010.

”Ett av Skyddsnäts mål är att få ungdomar att reflektera över vad det kan innebära att bli utsatt för brott. Det tror jag är en viktig del för att ungdomar ska kunna söka hjälp efter att man blivit utsatt för brott eller bevittnat brott. ”

Satu Andersson, Stödcentrum för unga brottsoffer Västerås

110

Att arbeta normkritiskt En av Skyddsnäts utgångspunkter är att vi arbetar utifrån ett normkritiskt förhållningssätt. I kapitel 4 kunde du läsa om nor-mers koppling till brottsutsatthet. Här beskrivs mer ingående hur du som informatör i Skyddsnät kan använda ett norm- kritiskt förhållningssätt i praktiken.

För Skyddsnät innebär ett normkritiskt förhållningssätt i prak-tiken att:

•Vi har en medvetenhet om normer och normersbetydelsekopplattillbrottochvireflekte-rarövervilkanormersomvisjälvaförmedlar.

•Viarbetarföratterfarenheteravbrottinteskanormaliserasellerosynliggöras.

•Våra övningar får aldrig bli kränkande förpersoneriellerutanförrummet.

•Vigöringaantagandenomdeltagarnavimöterunderpassen.

När en arbetar med ett normkritiskt perspektiv är det också avgörande att titta på sin egen position och på hur en själv gyn-nas av olika normer. Det kan handla om att reflektera över frå-gor som: hur bidrar jag personligen till att olika normer upp-rätthålls? På vilka sätt får jag fördelar av att vissa normer ser ut som de gör? Hur kan jag ändra på det? Ofta följer vi normer utan att tänka på det. Att normer bidrar till att vissa personer och grupper får fördelar gentemot andra handlar inte om elak-het eller illvilja.108

Som informatör kan dina egna föreställningar påverka hur du ser på brottshändelser och på personer som utsatts för brott. Reflektera därför över detta i relation till ditt uppdrag. Att bli medveten om normer och privilegier kan vara både en rolig och en jobbig resa. Under arbetets gång kommer du som informatör troligen att göra misstag och agera normativt, det händer alla. Det bästa sättet att hantera misstag på är genom att lära sig och utvecklas av dem. Det är en process att lära sig att använda ett normkritiskt förhållningssätt.

108. Forum för levande historia och RFSL Ungdom, 2011.

111

Att använda ett normkritiskt förhållningssätt i praktiken

Skyddsnäts pass är uppbyggda utifrån ett normkritiskt förhåll-ningssätt.

Inför ett pass kan du agera normkritiskt genom att reflek-tera över vilka du utgår ifrån när du förbereder passet. Kan alla deltagare vara delaktiga? Det är bra att höra med läraren inför ett pass om det finns särskilda behov bland deltagarna, till exempel deltagare med någon form av syn- eller hörselnedsätt-ning. För att skapa en lärande miljö är det viktigt att gruppen känner sig trygg och att alla har möjlighet att ta del av övningar och diskussioner på lika villkor

Som informatör är det viktigt att du försöker undvika att göra antaganden som bygger på stereotypiseringar kopplat till normer. Var uppmärksam på vilka föreställningar som väcks inom dig när du träffar en ny grupp. Det kan vara föreställ- ningar som är kopplade till till exempel etnicitet, klass, ålder eller religiös tillhörighet. Försök att vara så ”blank” som möjligt i mötet med en ny grupp.

I en av övningarna under pass 1 används ett könsneutralt namn, Kim. Det är mycket vanligt att deltagare undrar om Kim är en tjej eller kille. Under övningen är det viktigt att du som infor-matör inte anger Kims könsidentitet, ett sätt är att säga att du inte vet. Bolla istället tillbaka till deltagarna och låt dem avgöra det själva. Du kan också fråga om de tror att det har någon bety-delse för hur Kim påverkas av händelsen beroende på om Kim är en tjej eller kille.

Om deltagare uttrycker stereotypa uppfattningar under passen, till exempel att ”killar behöver inte prata med någon för killar blir inte ledsna på samma sätt som tjejer” är din upp-gift att ställa följdfrågor och att försöka nyansera deltagarens påstående. En bra fråga att ställa är ”hur tänker du?”. Om kränkande åsikter uttrycks är det viktigt att du som informatör agerar. Du kan läsa mer om att hantera kränkningar på sidan 120.

Under ett pass kan ett normkritiskt förhållningssätt användas genom att du som informatör använder begrep-pet gärningsperson istället för gärnings-man och partner istället för pojkvän/flickvän.

112

Inför ett pass med Skyddsnät Som informatör kommer du framförallt att besöka skolor för att leda pass. Du kan också träffa grupper på fritidsgårdar, idrotts-klubbar eller andra föreningar, men eftersom du i huvud- sak kommer att leda pass i skolor så utgår vi ifrån skolan som arena i detta avsnitt.

Projektgruppen på din ort marknadsför Skyddsnäts in-formatörer och söker kontakt med skolor och andra arenor. Skyddsnät har ett enkelt informationsblad (i tre olika versio-ner: grundskola, gymnasieskola, andra arenor) som kan lad-das ner från www.ungaboj.se/skyddsnat och som kan användas i marknadsföringen. Om du som informatör vill ta mer ansvar för marknadsföringen i stort, prata med din projektgrupp.

När det finns en intresserad skola lämnar projektgruppen över uppdraget till de informatörer som är intresserade.

Du och din informatörspartner ansvarar då för att:

•Taredapåhurmångadeltagaresomgåriklassenför att veta om ni kan träffa hela klassenelleromnibehöverdelauppdenihalvklass.Max25deltagareärattsträvaeftersomgrupp-storlek.

•Bokainpassmedskolan.

•Hörerföromdetfinnsdeltagareiklassenmednågonfunktionsnedsättning,tillexempelsyn-ellerhörselnedsättning.

•Skicka ut ett brev till kontaktpersonen ochdenläraresomkommerattvaramedpåpasset.Brevetberättarmerompassetochomskolansochlärarensrollisambandmedpasset.Brevtill kontaktpersonen finns att ladda ner påwww.ungaboj.se/skyddsnat.

113

Lärarens roll Lärarens roll är oerhört viktig under passet med gruppen. Det är ni som informatörer som är ansvariga för passet, men eftersom läraren är den som känner deltagarna bäst kan lära-ren påverka situationen genom att visa sitt intresse för Skydds-nät. Inför besöket ska läraren därför få ett brev som beskriver passet och vad som förväntas av läraren. Syftet med brevet är att förbereda läraren på passet och förtydliga dennes roll.

Utöver brevet är det även av stor vikt att träffa läraren innan passet börjar för att stämma av om läraren har läst brevet och förstår vad som förväntas – eller om det finns några frågor. Berätta även att ni hanterar gruppen i första hand om det blir stökigt, men att läraren gärna får sätta sig bredvid deltagare om det blir rörigt. Prata om hur ni gör om det blir för stökigt och be-rätta att ni hellre avbryter passet och återgår till den ordinarie lektionen än att någon tvingas att lämna rummet under passet.

Det kan hända att du blir varnad av läraren eller någon annan på skolan för en klass eller för deltagare, till exempel genom att de säger att ”en klass eller en elev är mycket stökig”. Försök att bortse från sådan typ av information och fokusera istället på Skyddsnät och ditt uppdrag. Ni är där med ett viktigt uppdrag, att ge ungdomar möjlighet att reflektera över brotts-utsatthet samt att informera om viktiga rättigheter. Ert ansvar är inte att fostra deltagarna. Vid ett eller två pass går det hel-ler inte att bryta mönster som redan finns i klassen. Om ni tar över en bild av deltagarna som andra på skolan har kan det lätt bli en självuppfyllande profetia, låt därför den informationen passera. Ha tilltro till innehållet och Skyddsnäts pass, det ni kommer med är intressant!

Information till elevhälsan Innan Skyddsnät kommer till skolan ska elevhälsan bli infor-merad om projektet och dess syfte. I informationsbrevet som läraren får ber ni läraren att informera skolans elevhälsovård om Skyddsnäts pass så att elevhälsan har kännedom om att ni kommer och vad ni tar upp för ämne. Det är väldigt bra att elev-hälsan känner till detta ifall någon deltagare kontaktar dem efter passet. Innan passet är det bra att stämma av med lära-ren om elevhälsan fått informationen och om det fanns några frågor. Lämna gärna extra kontaktkort som läraren kan ge till elevhälsan efter passet.

På www.ungaboj.se/skyddsnat finns det en checklista där du kan läsa vad som är bra att stämma av med läraren inför passet.

114

Att leda ett pass med SkyddsnätDet finns flera olika delar att tänka på när du leder ett pass. Du kommer troligen inte att kunna förbereda dig på alla tänkbara situationer som kan uppstå, men ju mer förberedd du är desto lättare är det att vara flexibel i situationen.

Upplägg Ett pass är 60 minuter långt. Grundstrukturen för varje pass är:

•Presentation,SkyddsnätochBarnkonventionen.•Genomgång av två viktiga saker: prata på enallmännivåochfrittfrånkränkningar.

•Inledandelek.•Övningarochdiskussioner.•Informera om viktiga rättigheter och om vaddetfinnsförstödattfå.

•Delautkontaktkorttillalladeltagare.•Avslutning.•Utvärdering.

Lokalen Hör med kontaktpersonen på skolan om vilken lokal som pas-sar bäst för ert pass. Om det inte fungerar i ett klassrum kanske ni kan få vara i någon annan lokal, under förutsättning att det finns en tavla eller blädderblock och stolar att ställa i en ring i lokalen. Oavsett om ni sitter i ett klassrum eller i någon annan lokal är det viktigt att ni kan sitta ostörda och att ni får tillgång till lokalen en stund innan för att ställa i ordning.

”Det var intressant att ni gjorde det lätt att förstå. Då fastnar det lättare i hjärnan.”

Deltagare på Skyddsnäts pass

115

Möbleringen Under passet kommer deltagarna, läraren och ni som informa-törer att sitta i en ring utan bord. Förbered rummet genom att sätta alla stolar i en ring. Syftet med att sitta i en ring är att:

•Detvisarattpassetärnågotannatänvanliglektionsundervisning.

•Fördigsominformatörärdetlättareattskapaögonkontaktmeddeltagarna.

•Ögonkontakt mellan deltagarna kan göra detsvårareförkränkningarattuppstå.

•Passens innehåll utgår från att deltagarnasitterienringfrånbörjan.

Placera ut stolar till alla deltagare, läraren och till er informatö-rer. Backa gärna era egna stolar lite så att ni kan ha ögonkontakt med deltagarna och inte vänder ryggen mot någon. Låt även en eller två extra stolar stå i ringen under hela passet, stolarna kommer att användas till vissa övningar.

Kroppsspråk Vår kommunikation är både verbal och ickeverbal. Den verbala kommunikationen handlar om vad vi säger medan den ickever-bala kommunikationen handlar om hur vi säger det – något som sker med både röstläge, tonfall och kroppsspråk. Som infor- matör kan du också ”lyssna” på det som inte sägs verbalt och tänka på att ditt kroppsspråk signalerar väldigt mycket utöver det du säger.109

Hur du som informatör uttrycker dig kroppsligt och verbalt har stor betydelse för hur den övriga gruppen för diskussionen vidare. Kroppen är ett verktyg och som informatör kan du använda den för att bli mer delaktig i gruppen. Ett tips är att stå upp så lite som möjligt, det kan sända auktoritära signaler. Att placera ut stolar till er som är informatörer och sitta ned bland deltagarna visar att ni är en del av gruppen.

Rör dig gärna i rummet om du kan. Om några deltagare pratar mycket med varandra kan du testa att fortsätta din information från den som pratar genom att sätta dig bredvid den personen. Var inte rädda för att byta plats utan var flexibla i rummet.

109. Brottsofferjourernas Riksförbund, 2008.

116

Vilka ord använder vi? Genom ett svårt och otillräckligt språk utövas makt. Om det inte finns förståelse för de begrepp som används blir det svårt att delta och komma med reaktioner. Ord eller begrepp som är självklara för dig behöver inte vara det för en annan person. Om du använder dig av ord som deltagare i gruppen inte förstår kan de både gå miste om viktig information och känna sig dumma för att de inte förstår.110 Till exempel kan ord som ideell, anonym eller kränkning vara självklara för dig men inte lika självklara för deltagarna. Välj ord som är lätta att förstå och fråga gärna deltagarna vad ord som till exempel kränkning kan betyda.

Situationer du kan möta som informatör Som informatör kommer du att träffa olika grupper. Vissa del-tagare kanske pratar mycket och ställer många frågor. Andra är tysta. Det kan upplevas mer eller mindre lätt att leda en grupp. Här kommer exempel på olika typer av situationer som du kan tänkas möta. Utifrån dessa situationer finner du både tips och riktlinjer.

Om deltagarna är tysta Det kan hända att deltagarna är tysta under ett pass. Det är en ny situation för dem och att det kan ta en stund innan de blir bekväma i situationen. Om deltagarna är tysta, våga vara tyst och vänta in gruppen. Vänta med följdfrågor, deltagarna kan behöva tid. Även om gruppen är tyst pågår det mest troligt re-flektion hos deltagarna som du inte märker av eftersom de kan-ske inte uttrycker sina tankar. Om en grupp är helt tyst har de ändå deltagit i övningen och alla har fått chansen att reflektera.

Att använda en talarpinne i en runda är ett sätt att synlig- göra deltagarna och låta alla komma till tals. Det är en penna som skickas runt och när deltagaren håller pennan får den möj-lighet att uttrycka sin åsikt och ingen annan får avbryta. Det är alltid ok att säga pass och skicka vidare talarpinnen till nästa person. Att det är ok att säga pass i alla övningar är bra att säga redan när ni introducerar passet. Om någon säger pass i en

110. RBUF, 2010.

117

övning, värdera inte detta utan respektera deltagarnas val. Kom ihåg att det inte är ett ”rätt svar” vi vill ha, det är reflektionen som är målet.

Om deltagarna inte verkar lyssna Precis som vid en tyst grupp kan du som informatör prova att skicka runt en talarpinne även i en grupp som pratar mycket. Var tydlig från början med att ni kommer att skicka runt talar-pinnen och att den som håller i pinnen har ordet. Ingen får av-bryta den personen och alla kommer att få tillfälle att säga nå-got. Våga vara tyst en stund även om det är en grupp som pratar väldigt mycket om övningarna, om något helt annat eller inte verkar lyssna. Observera gruppen och se vad som händer.

Även om det skulle bli riktigt stökigt i rummet får du inte be någon deltagare lämna rummet. Avbryt hellre passet om det blir för oroligt i rummet och låt läraren fortsätta med ordinarie lektion. Om några deltagare pratar mycket eller upplevs som stökiga lyssnar de mest troligt ändå. Det kan finnas många an-ledningar till att deltagarna inte verkar lyssna: ämnet kan vara känsligt, det kanske är nervöst med en annorlunda möblering och ett upplägg med övningar deltagarna inte är vana vid och deltagarna känner inte er. Det kan helt enkelt finnas många anledningar till att en grupp pratar eller inte verkar lyssna. Fokusera istället på innehållet och målet med passet.

Svåra frågor Det kan hända att du som informatör får frågor som du inte kan svara på. Som informatör kan du självklart inte ha svar på alla frå-gor. Var inte rädd för att svara att du inte vet och hänvisa vidare om du kan. Genom att deltagarna får kontaktuppgifter vid slutet av passet, till sin lokala brottsofferjour och eventuellt stöd- centrum för unga brottsutsatta, kan du alltid hänvisa dem dit.

Om det är frågor som till exempel rör lag och rätt kan du även föreslå att det är något som de kan fortsätta att arbeta med på samhällskunskapen och uppmuntra till att ställa fler frågor där. Tipsa gärna om hemsidan www.ungaboj.se som finns med på kontaktkorten. Där kan deltagarna hitta mycket informa-tion om brott, rättigheter och stöd.

Hur bemöter vi kränkningar under passet?Det finns olika sorters kränkningar. Det är den som blir utsatt som avgör om ett beteende är kränkande och det räcker med

118

ett tillfälle för att en handling ska betraktas som kränkande. Nedan följer några olika exempel på kränkningar:

•Psykiskkränkning:attkastamenandeblickar,himlamedögonen,göraminer,sucka,tystna,vändaryggentill,intesvarapåtilltal,be-handlanågonsomluft.

•Verbal kränkning: att viska, sprida rykten,snackaskit,retas,trakassera,hota,anmärkapåkläder,klottrapåskåp,kommentera.Ver-balakränkningarkanocksåskegenomsms.

•Fysiskkränkning:attrivasönderkläder,göm-maellerförstörasaker,knuffarellertjuv-nyp,ståivägen.111

I Skyddsnät är det viktigt att kränkningar aldrig följs av tyst-nad eller får stå oemotsagda. Som informatörer inleder ni varje pass med att presentera två förhållningsregler:

•Pratapåenallmännivå.•Frittfrånkränkningar.

Dessa skrivs upp på tavlan där de är synliga under hela passet. Det är viktigt att reglerna förklaras på ett sätt så att deltagarna förstår.

1. Prata på en allmän nivå Den första förhållningsregeln är att gruppen under passet pra-tar på en allmän nivå. I varje grupp kan det finnas personer med egna erfarenheter av att utsättas för brott, men det lyfts inte här. Vi tror att det kan skapa en trygghet hos personer med egna erfarenheter genom att de tidigt får veta att de inte behö-ver berätta om deras egna erfarenheter. Skyddsnäts övningar är utformade på en allmän nivå men det är ändå viktigt att informera om detta så att alla i gruppen vet hur de ska förhålla sig till övningarna.

Ge gärna deltagarna exempel på vad det kan innebära att prata på en allmän nivå. Om ni till exempel diskuterar hur en person kan påverkas av att bli rånad så handlar det alltså allmänt om att utsättas för ett rån och inte vad deltagarna i

111. www.friends.se

119

gruppen har för egna erfarenheter av just rån. Att prata på en allmän nivå innebär även att inga namn behöver nämnas, varken namn på personer i eller utanför rummet.

2. Fritt från kränkningar Skyddsnät vill att passen ska vara fria från kränkningar. Genom att du som informatör är tydlig med det från början skapas förutsättningar för ett pass där deltagarna upplever det tryggt att delta och där inga kränkningar förekommer. När du ska förklara den här förhållningsregeln för deltagarna är det bäst att först definiera vad en kränkning är för något. Fråga del-tagarna vad en kränkning är och på vilka olika sätt en kränk-ning kan gå till? Det kan sedan vara bra att summera deltagar-nas förslag och berätta att en kränkning kan ske både psykiskt, verbalt och fysiskt. Stäm sedan av att alla har förstått de två reglerna och om de har några frågor.

När en kränkning sker under ett pass handlar det om att mar-kera och dra gränser. Du kan förklara att det inte är tillåtet att säga så i gruppen för att det är kränkande och påverkar gruppen negativt.112

Om deltagarna kränker varandra under passet ska du mar-kera och hänvisa till ”Fritt från kränkningar” som står på tav-lan. Du kan säga ”det är inte okej att skratta åt varandra” eller ”kom ihåg det som står på tavlan om att det ska vara fritt från kränkningar”. På samma sätt kan du markera eller påminna gruppen om den första regeln om några namn nämns. Detta kan deltagarna glömma bort men det är lätt att hänvisa till tavlan eftersom det står skrivet där.

RFSL Stockholms skolinformationsverksamhet ger ett exem-pel på hur det går att bemöta kränkningar. Det är genom att säga:

”Det du säger nu är inte okej att säga här inne, det finns en gräns för yttrandefrihet och den går här. Det är inte okej att säga saker som kränker och sårar andra, skolan är er arbetsplats och alla har rätt att känna sig trygga här”.113

112. RBUF, 2010. 113. Bromseth och Darj, 2010.

120

Tystnadslöfte och anmälningsskyldighet Som informatör kommer du att möta ungdomar som du inte känner vid namn och som är och får vara anonyma för dig. Du kan ändå komma i kontakt med unga som berättar om egna erfarenheter av att utsättas för brott där det kan finnas behov av stöd och hjälp.

Som informatör skriver du på en överenskommelse. I den ingår att du ger ett moraliskt tystnadslöfte. Tystnadslöftet innebär att du får berätta för andra vad du möter när du är ute som informatör, under förutsättning att du gör det anonymt. Du får alltså inte berätta vad ungdomarna har sagt eller gjort under passen på ett sådant sätt att andra personer kan få reda på vem personen är eller på vilken skola, fritidsgård eller annan arena passet hölls.

För dig som är ideellt aktiv i Rädda Barnen och brotts- offerjouren finns en lagstadgad rekommendation enligt social- tjänsten 14 kap. 1 § 1 st. att anmäla olika förhållanden som kan innebära att barn far illa. Inom Skyddsnät har vi en tydlig moralisk skyldighet att agera i enlighet med denna lagstadgade rekommendation och Barnkonventionen. När vi misstänker att någon mår dåligt och riskerar att fara illa ska vi agera. En viktig utgångspunkt om vi agerar och eventuellt anmäler till socialtjänsten är att aldrig gå bakom ryggen på den unge.

På www.ungaboj.se/skyddsnat hittar du mer information om vad som gäller enligt svensk lagstiftning för dig som ideellt aktiv, samt Skyddsnäts rekommendationer till informatörer. Där finns också förslag på var du kan vända dig om du behöver råd eller stöd.

Om någon deltagare behöver stöd? Det kan hända att du träffar deltagare som behöver stöd, kanske genom att någon kommer fram till dig efter passet och uttrycker det eller genom att någon berättar om en kompis som blivit utsatt. Om det visar sig att någon deltagare behöver stöd eller hjälp är det ditt ansvar som informatör att förmedla kontakten vidare till brottsofferjourernas utbildade stödpersoner eller

121

stödcentrum för unga brottsutsatta, som i sin tur kan hjälpa personen vidare om det behövs.

Hur du bör agera beror på hur deltagarens situation är. I första hand ska du fråga ”Har du något emot att jag ber en stödperson från brottsofferjouren eller stödcentrum ta kontakt med dig?”. Ta kontaktuppgifter om deltagaren tycker det är ok och berätta att någon från brottsofferjouren eller stödcentrum kommer att höra av sig. Om inte deltagaren vill lämna sina kontaktuppgif-ter kan du ge deltagaren kontaktuppgifter till brottsofferjouren eller stödcentrum.

Du ska som informatör aldrig gå in i en roll där du erbjuder personlig hjälp, men om du möter någon som behöver stöd kan du ändå bli påverkad av situationen. Det kan vara bra att själv reflektera över ett sådant tillfälle. Ägna gärna en stund åt att fundera över hur du tror att du skulle reagera om någon kom fram till dig efter ett pass och berättar att den behöver stöd.

Om du möter situationer som känns svåra, tänk på att du all-tid kan söka stöd från och få feedback av de andra i projektet. Ta kontakt med din projektgrupp om du vill ha någon att reflektera tillsammans med kring det som hände.

Att lära av ett pass med Skyddsnät Varje pass med Skyddsnät ska avslutas genom att deltagarna fyller i en utvärdering. Det gäller både för pass 1 och pass 2. Utvärderingen finns på www.ungaboj.se/skyddsnat. Spara alla utvärderingar och sammanställ deltagarnas betyg samt kom-mentarer efter varje pass.

Kunskapen ni får genom utvärderingarna ska ni föra vidare till projektgruppen. Kanske finns det genomgående mönster i deltagarnas utvärderingar som ni i projektet vill arbeta vidare med? Tillsammans går det till exempel att bedriva ett lokalt påverkansarbete genom att sprida kunskapen ni samlat in och försöka påverka makthavare och beslutsfattare.

Utvärderingarna gör också att ni kan samla in statistik över hur många pass som har genomförts och hur många deltagare ni har träffat på projektorten.

122

123

124

Kapitel: 09

Skyddsnäts metoderI detta kapitel beskrivs de olika metoder som används under Skyddsnäts pass samt var du kan hitta det material som du behöver under passen.

Material till ett pass . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 127

Metoder som används under Skyddsnäts pass . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

128

Din roll som informatör under övningarna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

133

125

”Det var bra, lärorikt. Man lär sig mer så här än om man skulle ha en vanlig lektion om ämnet.”Deltagare på Skyddsnäts pass

126

InledningI Skyddsnäts pass används såväl värderingsövningar som andra övningar och samtalsverktyg. Övningarna blandas med information. Vi har valt det upplägget därför att:

•Alladeltagarefårvaradelaktigaochaktiva.•Deltagarnagesmöjlighetattreflekteraövervaddetyckerochtänker.

•I övningarna kan deltagarna komma med olikainfallsvinklar och hjälpas åt med att vridaochvändapåolikaperspektiv.

Alla informatörer använder samma upplägg i Skyddsnäts pass, men eftersom övningarna kan ta olika lång tid i olika grupper behöver du som informatör vara beredd på att anpassa uppläg-get utifrån den grupp du möter. Ibland kan du behöva ta bort övningar om tiden inte räcker till. Ett tips är att du och din informatörspartner sätter upp ”hålltider” för passets olika delar, till exempel att ni vid ett visst klockslag ska ha hunnit till en viss övning eller information. Information om viktiga rättig- heter, utdelning av kontaktkort och utvärderingen ska alltid hinnas med under ett pass.

Material till ett pass När du leder ett pass behöver du material för att kunna hålla de övningar som passen innehåller. I lokalen där du håller passet behöver det även finnas en whiteboard eller blädderblock och till pass 2 behöver du ha tillgång till dvd-spelare i någon form. Det material du behöver till båda passen är:

•Skyddsnätspass-häfte.•Whiteboardpennor:användstilltavlansamtsomtalarpinneirundor.

•Rättighetskort: visas för deltagarna när duinformeraromviktigarättigheter.

•”Reaktionsbild”: visas för deltagarna närduinformeraromvanligareaktionerefterenbrottshändelse.

127

•Röda och gröna lappar: används vid övningen”Santellerfalskt”.

•Kontaktkort och kontaktuppgifter till stöd-verksamheter: delas alltid ut vid slutet avvarje pass. Var noga med att ha kontaktupp-gifter som gäller i den kommunen där du ärinformatör.

•Utvärderingartillalladeltagare:fyllsividslutetavvarjepass.

•Extra pennor till utvärderingarna: att lånanärutvärderingarnafyllsi.

Till pass 2 behöver du filmen ”En vanlig dag” som beställs genom: www.boj.se.

Metoder som används under Skyddsnäts pass

Att informera Under passen blandar vi övningar och andra samtalsverktyg med att informera. Informationen ges mellan övningar när Skyddsnät vill lyfta fram viktig information. Exempel på när vi informerar är:

•Pass 1: Introduktionen, Leylas berättelse,vanligareaktionerochviktigarättigheter.

•Pass2:Introduktionen,attvittnaochomstödtillbrottsutsatta.

När du ska informera kan det vara bra att tänka på:

•Vad är syftet med informationen? Genom atttänkapåvaddetärduvillhasagtkandetblilättareatthålladenrödatrådenochundvikaattsvävaiväg.Vågasättapunkt.

Utvärderingar till passen finns att hämta på www.ungaboj.se/skyddsnat

128

•Delagärnauppinformationsdelarnamellanertvåinformatörer–detärlättareattlyssnaomdetärvariationivemsompratar.

•Gör informationen till din egen och anpassaspråketimaterialetsåattduärbekvämiattanvändadet.

•Det är helt okej att läsa innantill när duskainformera.Jumerduinformeraromnågot,destomerkommerduattläradiginformationenochhittadittegetsättattberättadenpå.

Oavslutade meningar Oavslutade meningar är en övning som kan användas i början av ett pass. Syftet är att gruppen får göra en övning som både kan ge ny energi och göra så att gruppen slappnar av i den nya situationen. Genom oavslutade meningar får alla deltagare möjlighet att säga något.

Alla står i en ring. Du som informatör läser upp en halv mening och låter en av deltagarna fylla i slutet på meningen. Läs sedan ett nytt påstående för nästa person tills alla har fått säga något minst en gång. Tala om att det ska gå fort – svaret behöver inte vara genomtänkt. Deltagaren ska säga det första som kommer upp. Om deltagaren inte kommer på något kan den säga ”pass” och få en ny mening. Endast den som har ordet får tala och alla svar är tillåtna.

Bikupa I diskussioner kan du låta gruppen prata två och två i ”biku-por”. Bikupor är en bra metod att använda om det blivit pratigt i gruppen eller om gruppen är väldigt tyst. Bikupor gör också att alla får möjlighet att komma till tals.

Dela in deltagarna två och två och be dem diskutera med varandra utifrån en bestämd frågeställning. Ett tips är att du visar med hjälp av din kropp vilka två som bildar varje bikupa, så det blir tydligt för deltagarna. Bikupan kan följas upp genom en runda där varje par får återberätta något från deras diskus-sioner.

Runda och talarpinneEn runda går ut på att alla i tur och ordning får säga hur de tän-ker eller tycker om något. Rundan bidrar till att alla i gruppen

129

får uppmärksamhet och möjlighet att ta plats utan att bli av-brutna. Det kan vara bra att använda sig av rundor om gruppen är lite stökig och pratar i mun på varandra eller om några få personer dominerar talutrymmet.

Ta något som symboliserar en talarpinne. Det är bara den som håller i talarpinnen som får prata. När personen som har talarpinnen känner att den har sagt allt den vill säga skickas talarpinnen vidare till nästa person i ringen. Andra deltagare får inte avbryta eller ge kommentarer till den som pratar. Det är alltid tillåtet att säga pass och skicka talarpinnen vidare.

Du som ledare kan antingen inleda rundan för att tydliggöra upplägget och undvika att någon av deltagarna behöver inleda rundan eller ge ordet (och talarpinnen) till någon deltagare. Tydliggör förutsättningarna innan rundan, särskilt att det är okej att säga pass.

Sant eller falskt?Sant eller falskt baseras på fakta och statistik och handlar alltså inte om värderingar. Denna övning kan få deltagarna att tänka till och komma bort från vedertagna ”sanningar” och myter. Genom sant eller falskt kan information förmedlas på ett mer interaktivt sätt. Sant eller falskt kan också vara en bra start- övning då alla deltagare är delaktiga utan att behöva säga något.

Dela ut en röd och en grön lapp till varje deltagare. Rött står för falskt och grönt står för sant. Läs upp ett påstående och låt deltagarna gissa samtidigt genom att sträcka upp den röda eller gröna lappen. Berätta svaret efter varje påstående.

Fyra hörnFyra hörn är en värderingsövning som syftar till att deltagarna får reflektera kring och ta ställning utifrån en beskriven situa-tion och fyra alternativ. Inled gärna med att berätta att det är tillåtet att byta hörn om deltagare ändrar sitt ställningstagande under övningens gång.

Läs upp situationen och de fyra alternativen. Det fjärde hör-net är alltid ett ”öppet hörn för eget förslag”. Dit kan deltagarna gå om de kommer på ett eget förslag som de väljer. Markera tyd-ligt vilket hörn som hör ihop med vilket svarsalternativ genom att peka eller ställa dig i de olika hörnen samtidigt som du läser upp alternativet.

Om någon hamnar själv i ett hörn ska du som informatör ställa dig där som stöd och diskussionspartner. När alla delta-

130

gare valt hörn ska de diskutera med de andra i samma hörn, för att sedan berätta om hur de tänkt inför hela gruppen. Ett tips är att du som informatör delar in deltagarna i mindre diskus-sionsgrupper om de är flera som har valt samma alternativ. Visa gärna med hjälp av kroppen vilka indelningar du gör.

Ställ följdfrågor och be gärna deltagarna att utveckla sina tankegångar. Undvik att ställa slutna frågor såsom ja- eller nej-frågor. Exempel på bra följdfrågor är; Hur diskuterade ni i det här hörnet? Hur tänker du? Hur menar du?

Din roll som informatör under övningarnaSom informatör är din roll att leda övningen, lyfta upp olika åsikter, be deltagarna utveckla sina resonemang och underlätta för deltagarna att vrida på perspektiven. Som informatör deltar du inte i övningen.

Några viktiga saker att tänka på när du leder en övning är:

•Att tänka igenom innan vad övningen syftartill.

•Attskapaettbraochtillåtandesamtalsklimat.Detfinnsingarättellerfelsvar.Allafårhasinaåsiktermenpersonligapåhoppochkränk-ningarärintetillåtet.

•Tvingaaldrignågonattvaramedienövning.Endelbehövermertidpåsigochdeltarpåsittsätt.

•Undvik att värdera deltagarnas svar, tillexempelnärendeltagaresäger”pass”.

•Låtaldrigkränkningarföljasavtystnadellerståoemotsagda.

•Berättaalltidförgruppenomhurövningengårtillinnannibörjar,ävenomfleradeltagarehargjortövningentidigare.Detärjättevik-tigtattallakännersigtryggaochvethurövningengårtill.

131

När det gäller värderingsövningar, såsom fyra hörn, är det vik-tigt att tänka på att:

•Betonaattdeskataställningefterhurdetyckerjustidennastundochattallaharrättattångrasigunderövningensgång.

•Omnågonharsvårtatttaställningiettpå-ståendeochvillståmittemellantvåalterna-tivsåärdettillåtet.

•Uppmuntradeltagarnaattbytaplatsomdeänd-ratsittställningstagandedådehörhurandraigruppentänktkringpåståendet.

•Försökattfåmedfleränettperspektiv.Detviktigaärdialogen,inteattövertygaandra.Detärtillåtetatttyckaolika.Låtdetintebli för långa diskussioner mellan några fådeltagare,dåtröttnardeandraigruppen.

•Håll syftet med påståendet levande för digsjälvsådukanställaföljdfrågor.

•Blialdrigprivatifrågornagenomattexem-pelvis tala om var du står i frågan – detbegränsargruppen.

132

133

134

Kapitel: 10

Bilagor

Juridisk ordlista . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 137

Referenslista . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 142

135

Tror du att du kommer ha användning av det vi har pratat om idag?

Ja. Om man själv har varit med om nåt så vågar man kanske anmäla eller söka hjälp.Deltagare på Skyddsnäts pass

136

Juridisk ordlista 114

Absolut åtalsplikt För de allra flesta brott har åklagaren så kallad  absolut åtalsplikt. Det innebär att åklagaren är skyldig att väcka åtal om han eller hon bedömer att det finns tillräck-liga bevis för att ett brott har begåtts och att det går att bevisa vem som har begått det.

Detta innebär i sin tur att den som har blivit utsatt för brott inte bestämmer vad som ska hända med utredningen. Det finns alltså inget som heter att ”ta tillbaka en anmälan”. Åklaga-ren måste se till att brottet utreds, oavsett vad de inblandade tycker. Anledningen till det är att samhället har ett intresse av att de som begått brott också döms för det.

Advokat En advokat är en jurist som hjälper en klient inför domstol eller i kontakt med en myndighet eller som yrkesmäs-sigt erbjuder rådgivning och andra juridiska tjänster. För att få kallas advokat måste en vara medlem i Sveriges advokatsam-fund. För att ha möjlighet att bli medlem ska en ha juristexa-men och fem års erfarenhet av kvalificerat juridiskt arbete.

Allmänt åtal Åtal för brott där staten har ett allmänintresse av att utreda brottet. Det här gäller nästan alla brott, det vill säga de handlingar som vi enligt lag inte får göra. Brott som råder under allmänt åtal kan polisanmälas av andra personer än den som utsattes för brottet.

Brott Att göra något, eller låta bli att göra något, som är straff-bart enligt lagen.

Brottmål När ett brott ska behandlas i domstol kallas det för brottmål.

Böter Påföljd som innebär att gärningspersonen ska betala pengar till staten. Böter bestäms i form av ett fast belopp eller som dagsböter.

Dom De beslut som domstolen kommer fram till i målet.

114. Hämtad från www.brom.se med tillägg från www.ungabrottsoffer.se, www.aklagare.se samt www.domstol.se.

137

Domstolar De allmänna domstolarna behandlar bland annat brottmål. De är indelade i tre instanser:

•Tingsrätt(förstainstans).•Hovrätt(andrainstans).•Högstadomstolen(sistainstans).

Förundersökning Den utredning som görs under ledning av polis eller åklagare för att utreda ett brott.

Huvudförhandling Ett annat ord för rättegång. Ett muntligt sammanträde i en domstol.

Jurist Ett samlingsnamn för alla som tagit en juristexamen. En jurist är expert på att analysera och lösa juridiska problem och på att tolka lagar och avtal. Jurister kan till exempel jobba som domare, åklagare eller på försäkringsbolag.

Laga kraft En dom eller ett beslut vinner laga kraft när domen eller beslutet inte längre kan överklagas. Oftast är tre veckor den tid en har på sig att överklaga en dom. Att domen vunnit laga kraft innebär alltså att den kan verkställas, det vill säga om domstolen till exempel har dömt gärningspersonen till fängelse kan gärningspersonen börja avtjäna sitt fängelsestraff.

Målsägande Den som har utsatts för eller lidit skada av ett brott kallas för målsägande under rättsprocessen.

Målsägandebiträde En juridiskt utbildad person, oftast en advokat, till stöd för den som utsatts för allvarligare brott. Måls- ägandebiträdet betalas av staten.

Nämndeman Nämndemännen har rösträtt och dömer till-sammans med yrkesdomaren i brottmål och familjemål. De nomineras till nämndemän av de politiska partierna och ska fungera som komplement till juristdomaren. Nämndemännen är inte utbildade jurister, utan har andra yrken. De förekommer i tingsrätt, länsrätt, hovrätt och kammarrätt.

Nödvärn I brottsbalken 24 kap. 1 § regleras rätten till nödvärn. Lagen säger att ”en gärning som någon begår i nödvärn utgör brott endast om den med hänsyn till angreppets beskaffenhet,

138

det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt är uppenbart oförsvarlig.” Rätt till nödvärn föreligger mot:

•ettpåbörjatelleröverhängandebrottsligtan-grepppåpersonelleregendom,

•densommedvåldellerhotomvåldellerpåannatsätthindrarattegendomåtertaspåbargärning,

•densomolovligenträngtiniellerförsökerträngainirum,hus,gårdellerfartyg,eller

•densomvägrarattlämnaenbostadeftertill-sägelse.Lag(1994:458)

Offentlig försvarare En offentlig försvarare försvarar en person som är misstänkt för ett brott. Den som till exempel är häktad, anhållen eller misstänkt för ett brott som kan ge längre fängelsestraff än sex månader ska få en försvarare.

Protokollförare En tjänsteman utan juristutbildning som arbetar som protokollförare vid olika typer av förhandlingar. Även tingsnotarier och beredningsjurister arbetar ofta som protokollförare. Den som är protokollförare vid en förhandling ingår inte i rätten, det vill säga han eller hon har inte rösträtt när rätten skall fatta beslut. Protokollföraren skriver ett proto- koll över förhandlingen och har även vissa andra praktiska uppgifter att göra under huvudförhandlingen.

Påföljd Straff, till exempel böter, fängelse, villkorlig dom, skyddstillsyn, ungdomstjänst, ungdomsvård och överlämnande till särskild vård.

Rättspraxis Domstolars och myndigheters avgöranden, särskilt högre instansers avgöranden.

Sakkunnig En expert som kallats in under en rättegång för att förklara något specifikt kallas då för sakkunnig. Det kan till exempel vara en läkare eller psykolog.

Strafföreläggande Åklagaren kan vid enklare brott som den tilltalade erkänt besluta om straff utan att det blir någon rättegång.

139

Tilltalad Den som är åtalad i målet, det vill säga den som enligt åklagarens uppfattning är skyldig till brott. Brottmåls-rättegångens syfte är bland annat att avgöra om den tilltalade har begått brottet eller inte.

Tingsnotarie En (oftast) nyutexaminerad jurist som gör en 1,5–2 år lång praktiktjänstgöring vid tingsrätten.

Tolk Om någon av parterna inte talar svenska eller är syn- eller hörselskadad kan tolkar användas. De närvarar vid rättegången eller medverkar via telefon.

Ungdomstjänst Den som är under 21 år kan dömas till ung-domstjänst som påföljd. Den som döms till ungdomstjänst avtjänar sin dom genom att utföra oavlönat arbete i ett visst antal timmar.

Vite En sorts böter du måste betala om du inte har följt ett beslut.

Vittne Ett vittne är en person som på något sätt observerat en händelse, till exempel en olycka eller en misshandel. Som vittne kan du bli skyldig att infinna dig i domstolen och ge ett vittnes-mål, det vill säga berätta vad du vet om händelsen. Vittnesmål ges under ed, vilket innebär att du svär att berätta sanningen.

Vittnesed Den som är vittne i en rättegång börjar med att av-lägga en vittnesed: ”Jag N.N. lovar och försäkrar på heder och samvete att jag skall säga hela sanningen och intet förtiga, till-lägga eller förändra”. Att bryta mot detta, det vill säga att ljuga eller undanhålla fakta, är att begå mened, vilket är ett brott.

Åhörare Eftersom rättegången oftast är offentlig kan också andra personer vara närvarande. Dessa kallas då för åhörare. Rättegångsförhandlingar i sexualmål eller där minderåriga är parter äger ofta rum bakom stängda dörrar (något som ibland kallas för lyckta dörrar). Det betyder att bara de som är direkt berörda får vara närvarande och lyssna på förhandlingarna.

Åklagare En jurist som leder förundersökningar och som representerar staten under rättegången.

140

Åtal En begäran av åklagaren, eller av en enskild person, att domstolen ska döma en viss person för ett eller flera brott.

Åtalad Den som är misstänkt för brottet.

Åtalsunderlåtelse Ett beslut av åklagaren att inte väcka åtal, till exempel på grund av gärningspersonens låga ålder.

Yrka Begära eller kräva att ett visst beslut ska fattas.

Överklagande En begäran om att få målet prövat i högre instans (se Domstolar) om en inte är nöjd med domen.

141

ReferenslistaMetodboken innehåller kortare texter skrivna av:

•Anne-MarieKörling,pedagog.•CharlotteFrisackBrodin,advokatochbarnjurist.•UllaGraneli,BrottsofferjourernasRiksförbund.•AnnHellströmer,socionomochinitiativtagaretillStödcentrumförungabrottsoffer.

Artiklar och böcker •Arbetsmiljöverket(2011).Hotochvåldisko-lan–enenkätstudieblandlärareochelever.

•Barnombudsmannen(2009).Komnärmare.•Barnombudsmannen(2007a).Vemkanmanlitapå?•Barnombudsmannen (2007b). Förklara vad somhänder–enpedagogiskbrottmålsrättegångförunga.

•By,UlrikaochHellströmer,Ann(2008).Hej,hoppasalltärok-attsamtalamedungabrotts-offer.JureFörlag.

•BromsethochDarj(red.).(2010)Normkritiskpedagogik–makt,lärandeochstrategierförförändring.

•Brottsförebyggande rådet, BRÅ 2010:12. Hat-brott2009.

•Brottsförebyggande rådet, Brå 2010:6. Brottblandungdomariårskursnio–resultatfrånskolundersökningenombrottåren1995-2008.

•Brottsförebygganderådet,Brå2009:20.Tonår-ingarsbenägenhetattanmälabrottochderasförtroendeförrättsväsendet.

•Brottsförebyggande rådet, Brå 2009:6. Grövrevåldiskolan.

•Brottsförebygganderådet,Brå2009:2.Nationelltrygghetsundersökning2008.

•Brottsförebygganderådet,Brå2008:23.Brotts-utvecklingeniSverigeframtillår2007.

142

•Brottsförebyggande rådet, Brå 2007:17 ”Hat-brott2006.Ensammanställningavpolisanmäl-ningarmedfrämlingsfientliga,islamofobiska,antisemitiskaochhomofobiskamotiv”.

•Brottsförebyggande rådet, Brå 2002:18: Sjuungdomaromsinrättegång.

•BrottsofferjourernasRiksförbund(2008).Handbokförstödpersonerochvittnesstöd.

•BrottsofferjourernasRiksförbund(2007).”Jagharaldrigvaritutsattförbrott,menjagharblivitmobbadhelamittliv”.

•Burcar,Veronica(2005).Gestaltningaravoffer-erfarenheter–samtalmedungamänsomutsattsförbrott.AvhandlingiSociologi,Lundsuni-versitet.

•Christie,N.(2001)”Detidealiskaoffret”iDetmotspänstigaoffret.Åkerström,M&Sahlin,I(red.)Lund:Studentlitteratur.

•Danielsson,Blom,Nilses,HögbergochHeimer,”Tydligakönsskillnaderiungdomarsutsatthetförvåld”LäkartidningenNr182010Volym107.

•Ek,Simone(2009).Självklartbarnetsrättig-heter–omfrivilligorganisationernasrollitillkomstenavBarnkonventionen.RäddaBarnen.

•Eklund,Hans(2004).FN:sBarnkonventionochbarns processuella ställning ur ”Barn ochrätt”Hollander,NygrenochOlsenred.,Iustusförlag.

•Eriksson,MariaochNäslund,Elisabet(2011).Närbarnsomupplevtvåldmötersocialtjänsten–ombarnsperspektiv,delaktighetochgiltig-göranden.GothiaFörlag.

•Forum för levande historia och RFSL Ungdom(2011).Bryt!–ettmetodmaterialomnormeriallmänhetochheteronormenisynnerhet.

•Frankel, Maja (2004). Vår förbannade rätt.Atlas.

•Friends(2008).Inormensöga.•Grände,Josefin(2007).Sexuelltvåld–stödochhjälp.

143

•Jägervall,Elin.(2008)Ungabrottsofferochvittnen–omutsatthetochstöd.Brottsoffer-jourernasRiksförbund.

•Karlsson,JennyochPettersson,Tove(2003).Fokusgruppsintervjuer med ungdomar om genusochvåld.Stockholmsuniversitet.

•Landell, Mari (2010). Brottsoffrets handbok.GothiaFörlag.

•LSU(2009).O/lika.•RäddaBarnen(2011).UngRöst2011.•RäddaBarnen.Kompassen–vägledningförRäddaBarnen2008–2016.

•RBUF(2010).Oskönanormer.•RBUF (2009). Allan – metodmaterial för sam-talsgrupper.

•RFSLUngdom(2010).Manfödsintetillhomofobman blir det – ett studiematerial om homo-fobiskahatbrott.

•Socialstyrelsen (2005). Socialtjänstens stödtillungabrottsoffer.

•SVEA(2010).Barnochungaspolitiskavillkor.•Uhnoo, Sara (2009). Ungdomars tal om rädslaförvåld.

•Ungdomsstyrelsen(2010).Sesoffline.•Ungdomsstyrelsen(2009).Semig–ungaomsexochinternet.

•UNICEF(2008).HandbokiBarnkonventionen.

Deklarationer, konventioner och riktlinjer

•FN:s deklaration om grundläggande rättsprin-ciper för offer för brott och maktmissbruk(1985).

•FN:skonventionförbarnetsrättigheter(1989).•FNResolution2005/20:Riktlinjeromrättskip-ningiärendensomrörbarnsomblivitofferförellervittnentillbrott.

•Kommitténförbarnetsrättigheter(2009).Sam-manfattande slutsatser: Sverige. CRC/C/SWE/CO/.

144

Föreläsningar och intervjuer •FöreläsningmedbarnjuristenCharlotteFrisackBrodin,utbildningiStockholm2011-10-16.

•FöreläsningmedjuristenAnna-KarinLundgren,Barn-ochElevombudet,konferensiTrollhättan2011-11-17.

•FöreläsningmedpolisinspektörStefanSjöström,konferensiMalmö2010-09-09.

•IntervjumedCharlotteFrisackBrodin,barnju-ristochVDpåbarnjuristen,2011-11-29.

•IntervjumedEstridCarlsson,vittnesstödjarepåLuleåBrottsofferjour,2010-08-24.

•IntervjumedJonasSöderlund,kuratorpåStöd-centrumHaninge,juni2010.

•IntervjumedLenaAspelundochMaritaGrindeNilsson,ungdomsutredarepåpoliseniHaninge,Stockholmslän,juni2010.

•Intervju med Satu Andersson, kurator påStödcentrum för unga brottsoffer Västerås,2011-12-16.

Lagar, propositioner och rättsfall •Brottsbalken(1962:700).•Diskrimineringslagen(2008:567).•Förundersökningskungörelsen(1947:948).•Lagmedsärskildabestämmelseromungalagöver-trädare(1964:167).

•Lagenommålsägandebiträde(1988:609).•Polisförordningen(1998:1558).•Regeringensproposition1987/88:107-ommåls-ägandebiträde.

•RH2009:22.www.notisum.se/rnp/domar/rh/RH009022.htm.

•Rättegångsbalken(1942:740).•Skollagen(2010:800).•Socialtjänstlagen(2001:453).

145

Länkar •www.aklagare.se•www.boj.se•www.brom.se•www.brom.se/utsattforbrott•www.do.se•www.domstol.se•www.friends.se•www.polisen.se•www.rattegangsskolan.se•www.rb.se•www.skolinspektionen.se/BEO•www.umo.se/Vald--krankningar/Sexuella-over-grepp/Valdtakt/

•www.ungaboj.se•www.ungaboj.se/skyddsnat•www.ungabrottsoffer.se

Media Sveriges Radio Ekot, 2011-11-18. sverigesradio.se/sida/grupp-sida.aspx?programid=4224&grupp=16275&artikel=4808322

Statistik Statistik från Brottsofferjourernas Riksförbund, år 2010.

146

Rädda Barnen107 88 Stockholm Telefon: +46(0)8-698 90 00 E-post: info@rb.seHemsida: www.raddabarnen.se

Brottsofferjourernas RiksförbundHammarby Fabriksväg 25, plan 6120 30 StockholmTelefon: +46(0)8-644 88 00E-post: riks@boj.seHemsida: www.boj.se

Metodboken har tagits fram med stöd från Allmänna Arvsfonden.

”Om unga känner till sina rättigheter tror jag att de både polisanmäler och söker hjälp snabbare än de gjort annars. De får bättre förutsättningar att gå vidare efter brottet. Och när bevisning kan säkras i ett tidigt skede ökar möjligheterna för åtal och fällande dom.”Charlotte Frisack Brodin, Advokat och Barnjurist

”Om unga känner till sina rättigheter tror jag att de både polisanmäler och söker hjälp snabbare än de gjort annars. De får bättre förutsättningar att gå vidare efter brottet. Och när bevisning kan säkras i ett tidigt skede ökar möjligheterna för åtal och fällande dom.”Charlotte Frisack Brodin, Advokat och Barnjurist