Magisteruppsats 15 Hp

Kvinnliga immigranters

uppfattningar kring

antikonception En kvalitativ studie

Författare: Ida Myrsäter &

Annsofie Norling

Handledare: Elisabeth Liedström

Termin: HT 18

Ämne: Institutionen för hälso-och

vårdvetenskap

Nivå: avancerad

Kurskod: 4VÅ75E

i

Sammanfattning

Inledning/ bakgrund: I Sverige är sexualundervisning och antikonceptionsanvändning

utbredd. Sverige har de senaste åren tagit emot många immigranter från olika kulturer,

däribland många kvinnliga immigranter. Detta ställer nya krav på vården och

rådgivningen kring antikonception och även krav på barnmorskan och hennes roll.

Syfte: Kvinnliga immigranters uppfattningar kring antikonception.

Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod med två fokusgruppsintervjuer

och datamaterialet analyserades med latent innehållsanalys.

Resultat: Resultatet av analysen sammanställdes till tre kategorier. Kunskap och

okunskap, kulturens påverkan samt tillgänglighet. Studien visade att kvinnliga

immigranter hade bristande kunskaper inom antikonception och att de hade svårt att få

tillgång till rätt information och att få kontakt med barnmorska. Studien visade även på

att kultur påverkade antikonceptionsanvändningen i hög grad.

Slutsats: De kvinnliga immigranter utgör en stor del av kvinnorna i det svenska

samhället och därför finns behov av att barnmorskan får utbildning kring kulturella

frågor för att ge råd och stöd till denna grupp av kvinnor. Kvinnorna vill ha mer

kunskap inom området och genom att ta reda på kunskaper de redan besitter kan

barnmorskan hjälpa dem vidare till att utveckla nya kunskaper.

Nyckelord Kvinnliga immigranter, antikonception, barnmorska

ii

Abstract

Background: Sexual education and use of contraception is widespreade in Sweden.

Recent years Sweden has received many immigrants, many of them are females. This

females come from other cultures diffrent from ours. This places new demands on care

and counseling of sexual education and contraception but also new demands on

midwifes and their role.

Purpose: Female immigrant´s perceptions of contraception.

Method: The study was conducted using a qualitative method with two focus groups.

The data was analyzed by latent content analysis.

Results: Three categories was compiled out of the result. Knowledge and ignorance, the

influence of culture and accessibility. This study showed that female immigrants had

lack of knowledge in contaception and that they had difficulty accessing the right

information. The study also show that the culture had an overall effekt over

contraception.

Conclusion: Female immigrants constitute a large number of women in swedish

society, therefore there is a need for midwife to receive education on cultural issues to

advise and support this group. Female immigrants want more knowledge in the field

and by finding out the knowledge they already possess the midwife can help them to

develop new skills.

Keywords Female immigrants, contraception, midwife

iii

Innehåll

1 Inledning ____________________________________________________________ 4

2 Bakgrund ___________________________________________________________ 4 2.1 Den första antikonceptionen mot graviditet _____________________________ 4 2.2 Sveriges historia om sexualupplysning, antikonception och abort____________ 4

2.3 Sexualvanor _____________________________________________________ 6 2.4 Barnmorskans arbete med antikonception ______________________________ 6 2.5 Sexualupplysning _________________________________________________ 7 2.6 Immigration och immigranter ________________________________________ 7 2.7 Forskning kring immigranter och antikonception ________________________ 8

2.8 Teoretisk referensram ______________________________________________ 9

3 Problemformulering __________________________________________________ 9

4 Syfte ______________________________________________________________ 10

5 Metod _____________________________________________________________ 10 5.1 Design _________________________________________________________ 10 5.2 Urval __________________________________________________________ 10

5.3 Genomförande __________________________________________________ 10 5.4 Datainsamling ___________________________________________________ 10

5.5 Dataanalys _____________________________________________________ 11

6 Etiska övervägande __________________________________________________ 12 6.1 Fokusgrupper och känsliga ämnen ___________________________________ 12

7 Resultat ____________________________________________________________ 13 7.1 Kunskap och okunskap ____________________________________________ 14

7.2 Kulturens påverkan _______________________________________________ 17 7.3 Tillgänglighet ___________________________________________________ 18

8 Diskussion __________________________________________________________ 19 8.1 Metoddiskussion _________________________________________________ 19 8.2 Resultat diskussion _______________________________________________ 22

9 Konklusion _________________________________________________________ 26

10 Förslag till vidare forskning __________________________________________ 26

Referenslista _________________________________________________________ 27

Bilagor _______________________________________________________________ I Bilaga A Intervjuguide _________________________________________________ I

4

1 Inledning

Barnmorskan besitter kunskap kring människans kropp, sexualitet och

antikonceptionsmetod och har ett ansvar att informera och sprida kunskap kring ämnet.

För att kunna göra detta är det viktigt att barnmorskan blir medveten om okunskapen

/kunskapen som finns kring människans kropp, sexualitet och antikonceptionsmetoder

för att kunna ge information på mest möjliga sätt. Arbetet kommer att begränsas till

uppfattningar om antikonception.

2 Bakgrund

2.1 Den första antikonceptionen mot graviditet

Antikonception sträcker sig långt bak i tiden. Den grekiske filosofen och läkaren

Aristoteles som levde 400 år f.kr, lade märket till att när kvinnor ammade hade de ingen

menstruation och kunde då inte bli gravida. Avbrutet samlag är även det en gammal

metod som innebär att mannen vid samlag drar ut sin penis innan ejakulation. Dessa två

antikonceptionsmetoder används än idag (Tydén, 2016).

Några metoder under 1700-talet var bland annat barriärmetoder som gick ut på att

kvinnor förde upp halverade citroner i slidan som då utgjorde ett mekaniskt skydd.

Även tygtrasor, svamp och mossa användes för att minska spermiernas rörlighet och

vara en barriär framför cervix. Under 1700-talet gjorde också den första kondomen

entré, den var först gjord av tyg men senare kom den att tillverkas av fårtarmar, dessa

fårtarmar kallades ”franska blåsor”. Japan var först med att på 1800-talet tillverka den

första gummikondomen. Latexkondomen kom först på 1930-talet (Tydén, 2016).

2.2 Sveriges historia om sexualupplysning, antikonception och abort

I Sverige har sexualupplysningen en lång historia med lagar som berör sexualitet,

antikonception och abort. Naturvetaren Carl von Linné upplyser om sexualiteten år

1770 i sin föreläsning ”om sättet att tillhopa gå”. Sedan dess har en rad olika människor

talat om sexualitet och antikonception. En av dem som tidigt 1900-tal propagerade för

kärlek utan barn och såg ett samband mellan täta barnafödslar, fattigdom och ohälsa var

redaktören, författaren och skribenten Hinke Bergegren. Men Hinke Bergegrens

propaganda blev inte omtyckt. År 1911 kom han att ge upphov till en lag ”Lex Hinke”

5

som förbjöd all offentlig information om antikonception. Lex Hinke avskaffades 1938

(Odlind, Bygdeman, & Milsom, 2008).

En svensk eldsjäl som kämpade för sexualupplysning, antikonceptionsmetoder och

rätten till fri abort var Elise Ottoson- Jensen även kallad ”Ottar” (1886 - 1973). Hon

åkte runt i Sverige och föreläste om sexualitet och antikonception. Under 1933

grundade hon tillsammans med några läkare och fackklubbar i Stockholm, riksförbundet

för sexuell upplysning som förkortas RFSU. Ett av de första program som RFSU

publicerade innehöll ”Rätten till information om och tillgång till billiga

preventivmedel” (Lennerhed, 2002; Tydén, 2016).

Sveriges första abortlag kom 1938, abort blev tillåtet under stränga indikationer;

medicinsk, humanitär eller eugenisk indikation. I övrigt var abort fortfarande olaglig. År

1946 ändrades abortlagen något och socialmedicinsk indikation lades till. År 1963 kom

ännu en indikation för abort, fosterskadeindikationen. På 1960-talet ändrades synen på

sexualitet och detta i samband med att det första p-pillret gjorde entré. Att kvinnan

kunde kontrollera sin fertilitet gav en ny unik frihet och det propagerades för kvinnans

rätt till att bestämma över sin egen kropp. En utredning tillsattes år 1965 för att arbeta

fram en ny abortlag, den nya abortlagen kom 1971 och reviderades sedan till Lagen om

fri abort 1974. Abortlagen har lett fram till att illegala aborter inte längre förekommer i

Sverige (Odlind et al. 2008).

Fram till 1950 fanns det i Sverige kondom och pessar att tillgå som

antikonceptionsmetod. Plastspiralen infördes på 1950-talet och det första kombinerade

p-pillret introducerades 1964. P-pillren innehöll på 60-talet mer hormon än de

innehåller idag. Lågdospreparat, så kallade gestagena preparat introducerades i början

av 1970-talet, både som piller och injektion. Gestagena inplantat (p-stavar) infördes

1985 och på 1990-talet kom den gestagenfrisättande spiralen. I början av 2000-talet

introducerades transdermal och vaginal tillförsel av hormoner som kombinerad

antikonceptionsmetod (Odlind et al. 2008). I och med att abortlagen kom 1974 infördes

ett långsiktigt program för att förebygga oönskade graviditeter.

Antikonceptionsrådgivning skulle vara kostnadsfri och metoden skulle ha nedsatt pris

(SFOG, 2016).

6

2.3 Sexualvanor

Sverige genomgick under 1900-talet stora förändringar som bidrog till att

beteendemönster och attityder beträffande sexuellt umgänge ändrades även en viss

ökning av könssjukdomar sågs bland ungdomar (Forsberg, 2006). Vidare visar Forsberg

(2006) på psykisk påfrestning till följd av grupptryck som kunde få en individ att

involvera sig i sexuella aktiviteter som denna inte var helt bekväm med.

Synen på sexualitet har förändrats under åren, det anses idag mer accepterat att ha

sexuella kontakter utanför kärleksrelationer, detta i sin tur leder till att antalet sexuella

partners har ökat under åren. Tillfälliga sexuella kontakter har blivit mer tillåtande i

åldrarna 16 till 44 år. I sverige är samlagsdebuten för tjejer är 16,0 år och för killar 16,4

år (folkhälsomyndigheten, 2014). Det finns en skillnad i samlagsdebut mellan kvinnor

med utländsk bakgrund och kvinnor med svensk bakgrund, de med utländsk bakgrund

har sin sexuella debut något senare (Läkemedelsverket, 2014).

2.4 Barnmorskans arbete med antikonception

I Sverige sker förskrivningen av antikonception till största del av barnmorskor.

Barnmorskor har rätt att förskriva till friska kvinnor i antikonceptionssyfte (SFOG,

2016). All antikonceptionsrådgivning är gratis sedan år 1974. Vissa

antikonceptionsmetoder ingår i läkemedelsförmånen, för ungdomar finns även

subventionerade metoder men detta skiljer sig något mellan olika landsting och regioner

i Sverige (SFOG, 2016).

Vid en antikonceptionsrådgivning ges råd kring olika antikonceptionsmetoder, positiva

effekter och biverkningar bör nämnas. Det tas en noggrann anamnes av ärftlighet,

sjukdomar, mediciner, frågor om levnadsvanor samt blodtryck, vikt och BMI. En

uppföljning efter några månader ingår även i antikonceptionsrådgivningen, detta görs

för att kvinnan ska få tillgång till den metod som passar just henne bäst (Tydén, 2016;

SFOG, 2016).

De antikonceptionsmetoder som används i Sverige i dag är kombinerade p-piller,

lågdoserat gestagen (minipiller, hormonspiral), mellandoserat gestagen (p-stav och

mellanpiller), högdoserat gestagen (p-spruta), kopparspiral, parenteral kombinerade

metoder (p-ring och p-plåster), kondom och pessar. Olika preparat passar olika kvinnor

och olika tider i livet (Tydén, 2016; SFOG, 2016).

7

Det är viktigt att barnmorskan arbetar utifrån en helhetssyn oberoende av vilken kultur

kvinnan kommer ifrån då detta kan komma att påverka kvinnans hälsa framöver.

Barnmorskan bör inhämta kunskap om vilka grupper som är de mest sårbara. Kvinnor

söker oftast kunskap och stöd i den kvinnogemenskap de tillhör, var kvinnan är född har

stor betydelse för hur hon söker vård. Det är av stor vikt att veta när kvinnan själv inte

står bakom sitt handlande, ibland kan det finnas en svärmor, man, bror som hon styrs

av. En del kvinnor kommer från länder där traditionella regelverk krockar med

värdlandets kultur och hälsosystem. I många delar av världen är sexualundervisning och

preventivmedelsrådgivning nästintill obefintlig vilket är viktigt att som barnmorska i

Sverige vara medveten om (Ny, 2016).

2.5 Sexualupplysning

Sedan år 1955 har sexualundervisning varit obligatorisk inom undervisningen i svenska

skolor. Att få kunskap om sexualitet gör att människor kan göra informerade val kring

sexualitet och relationer, det kan motverka myter och missuppfattningar om sexualitet,

minska sexuellt våld och trakasserier och utmana normer vi har i samhället (RFSU,

2015).

I många delar av världen finns det ingen sexualupplysning att få. I dessa länder tror man

att sexualupplysning skulle leda till att öka den sexuella aktiviteten. Att inte bedriva

sexualupplysning leder ofta till okunskap kring hur man skyddar sig mot sexuellt

överförbara infektioner (STI) och graviditeter samt att information som är felaktig

sprids, ofta vet personen inte vart den ska vända sig med problem gällande sexualitet.

(RFSU, 2015).

Sexualupplysning leder i sin tur till ökad efterfrågan på preventivmedel. Alla ska kunna

planera för sina liv med exempelvis utbildning, arbete, familj och graviditet.

Preventivmedel gör att individen har makten över sina egna liv och även sin sexuella

njutning (RFSU, 2015).

2.6 Immigration och immigranter

Till immigrant/ invandrare räknas en person som flyttar från ett land till ett annat för att

bosätta sig där en längre tid, enligt svensk folkbokföring minst ett år

8

(Nationalencyklopedin, 2017). År 2016 invandrade till Sverige, 163 005 personer, av

dessa var 71 859 kvinnor (Statistiska centralbyrån, 2016). De som söker asyl räknas in i

befolkningen när de har fått uppehållstillstånd i minst 12 månader, handläggningen för

uppehållstillstånd sköts av migrationsverket. De som stannar i Sverige utan att ha fått

uppehållstillstånd kallas papperslösa och de ingår inte i befolkningen. Till papperslös

räknas de som stannat i Sverige mer än 3 månader utan uppehållstillstånd (Statistiska

centralbyrån, 2015).

I takt med den ökade immigrationen i Sverige har vård kring sexuell och reproduktiv

hälsa påverkats av kvinnor och mäns olika situationer i världen (Statistiska

centralbyrån, 2016).

2.7 Forskning kring immigranter och antikonception

Wiebe´s (2013) forskning utförd med kvinnor som var födda i Canada respektive

immigrerade till Canada visar att immigranter mer sällan använde hormonell

antikonception utan använde oftare ”säkra perioder” som antikonception. I studien

framkom att immigranter hade mindre erfarenhet av och en mer negativ attityd till

hormonell antikonception jämfört med kvinnor födda i Canada. Immigranter tyckte att

det var svårt att få tag i antikonception och det saknades kunskap om

antikonceptionsmetoder. Ett vanligt problem som immigranterna beskrev var att de inte

hade råd med antikonception. Kvinnor som varit i Canada en längre period hade en

mindre negativ attityd till antikonception (Wiebe, 2013). Sable, Havig, Schwartz och

Shaw´s (2009) forskning visar på att latinamerikanska kvinnor som immigrerat till USA

inte använde antikonception, dels på grund av kultur, kunskap, relationsstatus, jobb,

språk och familjeförhållanden. Hur länge de varit i landet spelade också en roll för

antikonceptionsanvändningen. Kvinnorna som deltog i studien tyckte att beslutet om

flera barn borde varit deras men att familjen ofta styrdes av mannen, mannen hade

makten och kvinnan sågs ofta som hans ägodel efter giftermålet. Studien visade också

att om kvinnan och mannen tillsammans tog beslut om antikonceptionsmetod kom

kvinnan att använda en mer säker metod än vad hon annars skulle gjort. En del kvinnor

hade kunskap om olika antikonceptionsmetoder exempelvis p-spruta, kopparspiral,

mini-piller och kombinerade p-piller. Det fanns också en okunskap kring

antikonceptionsmetoder något som tillämpades som metod var till exempel att kvinnan

efter samlaget drack olika örter. Kvinnorna i studien nämnde att det fanns brister i

9

informationen om antikonception och att det ledde till missuppfattningar. En del av

kvinnorna nämnde att första gången de hörde om antikonceptionsmetoder var när de gift

sig och redan fött sitt första barn. Kondom förekom knappast och att inhandla det var

mycket pinsamt.

En svensk studie av Hellström et. al (2003) jämförde kvinnliga immigranter och

svenska kvinnors användande av antikoceptionsmetod. Studien visade att immigranter i

större utsträckning använde ”säkra perioder” jämfört med kvinnor födda i Sverige, som

i större utsträckning använde kondom. Immigranter hade fyra gånger sämre erfarenhet

och kunskap kring antikonception jämför med kvinnor födda i Sverige. Kvinnor födda i

Sverige hade mer erfarenhet och kunskap kring akut-p-piller än immigranter. Varför

kvinnorna inte använde hormonella antikonceptionsmetoder skiljde sig inte mycket åt

mellan immigranter och svenskfödda kvinnor. Kvinnorna var oroliga för biverkningar,

hade inte råd att köpa samt att kvinnorna inte hade någon fast partner för tillfället och

såg det som onödigt att använda antikonceptionsmetoder.

2.8 Teoretisk referensram

Studien har sin teoretiska förankring i Health Belief Model (HBM) som är en modell

som kan användas för att förklara och förstå människors beteende utifrån ett

hälsoperspektiv. HBM bygger på individens förståelse att fatta beslut kring tillstånd

som kan leda till bättre hälsa och minska ohälsa. Vad individens beslut grundar sig på

bygger på exempelvis övertygelser, kultur, kön, religion, etnicitet, yrke, inkomst,

socialpsykologiska tillstånd. Om människan ser hinder i att fatta beslut kring bättre

hälsa är det svårare. Ser människan snarare positiva effekter av det hälsosamma beslut

hon kommer ta är valet enklare (Crafter & Wilson, 1997).

3 Problemformulering

I kompetensbeskrivningen för legitimerad barnmorska beskrivs det att en barnmorska

bland annat ska ha förmåga att genom rådgivning, information och samtal tillämpa

kunskaper om antikonception och dess användning i ett livscykelperspektiv (Svenska

barnmorskeförbundet, 2018). De senaste åren har Sverige tagit emot immigranter,

många av dessa immigranter är kvinnor som kommer från andra länder med kulturer

och språk olikt Sveriges. Dessa kvinnor har rätt till vård på lika villkor som icke

10

immigrerade kvinnor. För att denna grupp av kvinnor ska ha möjlighet till jämlik hälsa

behövs mer forskning kring deras uppfattningar av antikonception.

4 Syfte Syftet med studien var att beskriva kvinnliga immigranters uppfattningar kring

antikonception.

5 Metod

5.1 Design

Studien utfördes med en kvalitativ metod. Datainsamling genomfördes med

fokusgruppsintervjuer.

5.2 Urval

Kvinnor som immigrerat till Sverige, var över 18 år, studerade på svenska för

invandrare (SFI) och som kunde förstå och göra sig förstådda på svenska språket

ombads delta i studien.

5.3 Genomförande

Ett informationsbrev skickades via mail till ansvarig lärare på SFI i god tid före de

tilltänkta intervjuerna så att hen skulle kunna planera när det passade att genomföra

informationsträffen. Författarna lämnade information skriftligt via ett informationsbrev,

och gav muntlig information vid ett avtalat möte på SFI till de kvinnor som stämde

överens med urvalskriterierna. Till informationsträffen kom 22 kvinnor nio valde att

delta i studien. Kvinnorna meddelade muntligt vid informationsträffen om de ville delta

de hade även möjlighet att ringa eller maila sitt deltagande under närmaste veckan.

Tid och plats för fokusgrupp intervjuerna bestämdes och de kvinnorna som valt att delta

delades upp i två grupper med fyra informanter i fokusgrupp ett och fem informanter i

fokusgrupp två.

5.4 Datainsamling

Material till studien samlades in från fokusgruppintervjuerna som utfördes under v 37

hösten 2018. Fokusgruppintervjuer används vanligen för att undersöka fenomen och

innebär att en grupp av människor diskuterar ett ämne som bestäms av forskaren,

diskussionen pågår under begränsad tid (Dahlin-Ivanhoff, 2011; Wibeck, 2010).

11

Båda författarna till denna studie närvarade under intervjuerna. Författarna turades om

att ha rollen som moderator och observatör. Intervjuerna inleddes med en öppen fråga

som svarade mot syftet. Öppningsfrågan som ställdes till informanterna löd “Berätta

vad har ni för uppfattningar kring preventivmedel?”. Flera frågor fanns planerade för att

kunna styra tillbaka samtalet till syftet. Några nyckelfrågor som utarbetades för

fokusgruppsintervjuerna var;” Hur tänker ni kring preventivmedel?”, “Vet ni var man

kan få information om preventivmedel?”, “Hur tror ni att kultur samt vilket land man

kommer ifrån påverkar uppfattningen av preventivmedel?”. Strukturerade intervjufrågor

i fokusgruppintervjuer är lämpliga när känsliga ämnen ska diskuteras, frågorna bör även

vara välformulerade och deltagarna måste känna att ämnet är aktuellt för dem för att de

ska kunna diskutera. Lämpligt antal deltagare i fokusgrupper är mellan fyra och sex

personer för att samtalet ska flyta på (Dahlin-Ivanhoff, 2011; Wibeck, 2010).

Fokusgruppsintervjuerna genomfördes i ett grupprum på SFI. Intervjuerna tog mellan

45-47 minuter och spelades in med digitalt ljud för att författarna skulle kunna lyssna på

dem flera gånger samt transkribera dem. Efter avslutade fokusgrupps intervjuer

sammanställdes anteckningar och en innehållsanalys utfördes.

5.5 Dataanalys Dataanalysen genomfördes med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv

ansats enligt Graneheim och Lundman (2004).

Analysen gjordes genom att varje fokusgruppsintervju transkriberades ordagrant med

tonfall, pauser och känsloyttringar. Varje transkriberad intervju lästes igenom flera

gånger av båda författarna. Därefter togs kopior av båda transkriptionerna en som hölls

intakt och en som gick att klippa och klistra med.

Därefter kom meningar som var relevanta för frågeställningen att plockas ut, så kallade

meningsenheter. Det är viktigt att meningsenheter plockas ut så att sammanhanget

kvarstår (Graneheim & Lundman, 2004). Meningsenheterna kondenserades sedan på ett

sådan sätt att innehållet behölls men texten blev kortare. Av de kondenserade

meningsenheterna skapades sedan koder. Koder gör att datamaterialet har möjlighet att

ses ur nya vinklar. Koder som har ett gemensamt innehåll bildar en kategori. Kategorier

svarar på ordet ”vad”(Graneheim & Lundman, 2004).

12

Exempel på innehållsanalys se tabell 1.

Meningsenhet Kondenserad

meningsenhet

Kod Kategori

..de är hormoner och

de stoppar andra

saker i kroppen, ger

yrsel och huvudvärk

Det sker saker i

kroppen, yrsel och

huvudvärk

Antikonceptio

nsmetod

Kunskap och

okunskap

Tillsammans mannen

och kvinnan

bestämmer (vid

frågan om

antikonceptionsmeto

der)

Mannen och

kvinnan bestämmer

tillsammans

Beslut Kulturens

påverkan

Ja ja berättade för

kompisar, min

kompis säger till mig

vad jag ska göra och

vilka nummer jag ska

ringa eller var

sjukhus ligger

Kompisar säger till

mej vilka nummer

jag ska ringa och

var sjukhuset är

Kontakt Tillgänglighet

6 Etiska övervägande

6.1 Fokusgrupper och känsliga ämnen

När det gäller forskning där människor är involverade ska det lämnas in en ansökan för

varje forskningsprojekt, forskningen måste visa respekt för människovärdet. Det är

lokala nämnder som behandlar varje ansökan (Olsson & Sörensen, 2011).

Vetenskapsrådet har utvecklat forskningsetiska huvudkrav vilket innefattar

informationskravet, som innebär att alla deltagare blir informerade om syftet med

forskningen samt villkor för deras deltagande i forskningen. Samtyckeskravet, som

innebär att deltagandet i forskningen är frivilligt och att deltagarna när som helst kan

välja att hoppa av utan att ange skäl till detta eller att detta ska ge negativa konsekvenser

för den enskilda deltagaren. Vidare finns konfidentialitetskravet som har ett nära

samband med sekretess och offentlighet, all personlig information som framkommer i

forskningen ska inte kunna nås av obehöriga. Forskarna är skyldig att skydda

deltagarnas integritet, all information behandlas konfidentiellt vilket innebär att

13

personuppgifter förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan komma åt dessa.

Studiens material förvarades på en lösenordsskyddad dator, endast författarna,

handledaren och examinatorn hade tillgång till data. All data kommer att raderas/

förstöras när uppsatsen är godkänd. Det sista kravet är att all information som

framkommer i studien enbart får användas i forskningssyfte detta krav heter

nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2017).

Kvinnorna som deltog i studien fick skriftlig information innan studien genomfördes.

Innan varje fokusgrupp påbörjades gavs muntlig information gällande syfte, frivilligt

deltagande och sekretess gentemot varandra i gruppen och gällande personlig

information som kom att framkomma i diskussionerna. Genom att all information som

samlas in skyddas noga, att namn och annan information som kan röja deltagarnas

identitet byts ut kan kravet om konfidentialitet uppnås (Wibeck, 2010). Författarna är

medvetna om att ämnet som behandlades i denna studie kunde upplevas som känsligt

för gruppdeltagarna. Om ämnet som ska diskuteras är särskilt känsligt kan formulär om

informerat samtycke delas ut som deltagarna får skriva under. I denna studie fick

deltagarna skriva under ett samtycke innan fokusgruppsintervjuerna började. När

känsliga ämnen diskuteras har gruppledaren en viktig roll att observera hur

gruppdeltagarna mår, om någon visar tecken på stress och att den mår dåligt över frågan

ska gruppledaren leda diskussionen tillbaka till hela gruppen eller föreslå en paus. Som

gruppledare är det viktigt att försöka leva sig in i gruppdeltagarnas situation. Det är en

svår balansgång att få deltagarna att dela med sig av känslig information utan att de

känner press att dela med sig av sådant de kan komma att ångra. I fokusgrupper kan

dock den enskilda personen välja att avstå att diskutera en fråga om det känns för

jobbigt för denne, det är så klart inte till forskarens fördel men det är en möjlighet som

finns (Wibeck, 2010). Eftersom forskning är nästintill obefintlig inom ämnet

immigranter och antikonception ses nytttan med studien som större än riskerna, just för

att denna grupp ska ha möjlighet till en mer jämlik vård. En vård på samma villkor som

icke immigrerande kvinnor.

Studien fick etiskt rådgivande yttrande från Etikkommitté Sydost, dnr. EPK 497- 2018.

7 Resultat Resultatet presenteras under de tre kategorierna; Kunskap och okunskap, kulturens

påverkan samt tillgänglighet.

14

De nio informanterna kom från fyra olika länder från Mellanöstern och Afrika, utöver

modersmål pratade de även engelska och svenska. Medelåldern var 30,6 år och sju av

nio deltagare hade barn.

7.1 Kunskap och okunskap

Det kvinnorna visste kring antikonception grundade sig på kunskaper de hade med sig

från hemlandet. Utbildningen kring antikonception skiljde sig mellan olika länder och

kulturer, något som framkom i fokusgrupperna var att kvinnorna helt eller nästan helt

saknade vetenskapliga kunskaper inom sex och samlevnad. De kvinnor som gått i

skolan i hemlandet berättade att de varit med under biologilektioner och att det vid ett

tillfälle pratats om människokroppen men inget om antikonception, graviditet och

sexualitet, inget om hur barn blev till eller vilka metoder som kunde användas för att

undvika en graviditet. Att prata med någon lärare eller personal på skolan kring

antikonception, graviditet eller sexualitet sågs som nästintill omöjligt och var inget som

diskuterades. Kvinnornas kunskap om antikonception, graviditet och sexualitet

grundade sig i stället på vad de hört via vänner och familj, kvinnorna pratade oftast i

grupp med enbart kvinnor kring dessa frågor, oftast var det erfarenheter som utbyttes

vad vänner och kvinnor i familjen upplevt tidigare. Kvinnorna var delvis medvetna om

att den information de fick inte alltid var den rätta eller rätt för dem, samtidigt var det

den kunskap de hade att tillgå och därför förlitade de sig på den i hög utsträckning.

”du får råd från dina vänner men det kanske inte är rätt för dej” (fokusgrupp 2).

En del kvinnor kunde prata med sin familj, främst med sin mamma och syster, det

hände att mamman eller någon nära kvinna i släkten före giftermålet berättade för

dottern om vad som skulle komma att hända och vad som förväntades av henne som

kvinna.

”när jag var 16 år jag vet hur vänner blir gravid från min moster hon berätta hon sa till

mej hur” (fokusgrupp 1).

I vissa familjer var det helt tabu att prata öppet om antikonception, sexualitet och

graviditet även mellan kvinnor. Att dessa samtal inte fördes i skolan utan mellan

15

kvinnliga vänner eller inom familjen berodde på att det inom kulturen sågs som något

skamligt, tabubelagt och hemligt att prata om, det var pinsamt att prata antikonception

sexualitet och graviditet samtidigt som kulturen ställde krav på att kvinnan skulle föda

barn.

Kvinnorna var till viss del medvetna om deras brist på kunskap och detta gjorde att de i

sin tur tyckte att det var viktigt att börja prata mer om detta framförallt i skolan i

hemlandet. De hade vetskap om att ungdomar i Sverige hade mer sexualundervisning i

skolan och mer kunskaper inom ämnet. De betonade att svenska ungdomar visste allt! I

hemlandet kunde kvinnan besöka en privatdoktor för att få information om

antikonception, det var även därigenom kvinnan senare fick tillgång till spiral och p-

piller efter samlagsdebut. Internet var också en källa för att hämta information kring

ämnet men användes inte i så hög utsträckning.

Grundat på den bristande kunskap kvinnorna hade angående antikonceptionsmetoder

tyckte de ändå att det var fördelaktigt att det fanns antikonceptionsmetoder att tillgå.

Antikonceptionsmetoder kunde användas för att undvika oplanerade graviditeter något

som sågs som positivt av alla kvinnor i fokusgrupperna, det gav en möjlighet att planera

livet samt en ökad frihet och självständighet till kvinnan.

”om kvinnan inte use (använder) den preventivmedel så kanske hon blir gravid, om hon

inte vill så de är problem” (fokusgrupp 2).

Det kvinnorna ansåg med att planera livet var att det inte alltid passade att bli gravid och

få barn beroende på den situation som rådde just då, till exempel då kvinnan just fått ett

barn eller inte ville ha fler barn. Att kvinnans självständighet och frihet kunde påverkas

av användningen av antikonception kunde ses i samband med att hon studerade i de

kulturer där det var accepterat att kvinnan gick i skolan.

”jag bestämma hur många barn och om situationen inte är bra ja vill inte ha barn just

nu så det mycket bra med tablett och spiral “(fokusgrupp 1).

Kvinnorna besatt även kunskap kring ämnet antikonception, som tidigare nämnts kom

den kunskapen från vänner, familj, internet och privatdoktor i hemlandet. De

16

antikonceptionsmetoder som kvinnorna nämnde först i de båda fokusgrupperna var

kondom, spiral och p-piller dessa var de metoder som kvinnorna ansåg vara de

vanligaste som användes mest i hemlandet, de trodde att det även var dessa som

användes mest i Sverige. Något som kvinnorna nämnde var sterilisering av mannen eller

kvinnan, oklart hur vanligt förekommande detta var, de visste att det var en definitiv

metod och att det inte gick att få några flera barn efter ingreppet. Kvinnorna beskrev

vidare att kopparspiral kunde ge rikliga blödningar samt att kopparspiral och kondom

var hormonfria metoder, de visste att tabletter innehöll hormon men inte vilket eller

vilka eller hur mycket. Hormoner i antikonceptionsmetoderna påverkade kroppen

negativt, det fanns en uttalad rädsla för hormoner och dess biverkningar som yrsel,

trötthet, huvudvärk, magont samt övervikt och därför ville de undvika hormoner så

långt det var möjligt. Rädslan för att inte kunna bli gravid efter användning av hormoner

grundade sig på kunskap de hade med sig från hemlandet där det påstods att kvinnan

kunde få problem att bli gravid om hon använt hormonell antikonception.

”för att dom säger i mitt land att de finns problem med kvinnor inte gravid efter tablett

och spiral” (Fokusgrupp 1).

Det fanns en medvetenhet bland kvinnorna att spiral var en säkrare

antikonceptionsmetod än p-piller då det fanns en risk att kvinnan blev gravid om hon

glömde ta en tablett. Spiralen sågs som säkrare för att den satt på plats hela tiden och

förhindrade graviditet, det var ingenting kvinnan behövde komma ihåg att ta. De

kvinnor som inte aktivt sökt information om antikonception eller varit i situationer där

det varit aktuellt berättade att de inte hade någon vetskap alls om antikonception, de

hade inte någon kunskap med sig från hemlandet och de hade inte fått någon

information om antikonception sedan de kom till Sverige.

Besök hos barnmorskan gav kvinnan mer vetskap om antikonceptionsmetoder, och de

kvinnor som besökt en barnmorska hade mer vetskap om de olika metoderna jämfört

med de som inte varit där. Barnmorskan hade visat och förklarat om olika metoder och

att de kunde börja med att prova en metod och sedan byta om den inte passade dem.

Även om kvinnorna tyckte att den information de fått var bra så trodde de inte på allt

som barnmorskan sa, det fanns fortfarande en rädsla för att inte kunna bli gravid efter

hormonell antikonceptionsanvändning. Kvinnorna gav uttryck för att det i hemlandet

17

inte fanns lika många antikonceptionsmetoder att tillgå som det fanns i Sverige, men

”nya” antikonceptionsmetoder som kvinnorna ej hört talas om innan kändes ofta

skrämmande och de flesta kände sig mer trygga med de metoder de hört om från

hemlandet.

7.2 Kulturens påverkan

Ett återkommande ord som genomsyrade många frågor kring antikonception var kultur

och kulturens syn på antikonception, graviditet och sexualitet. Kultur verkade vara

något som låg till grund för kvinnornas tankesätt kring antikonception. Då kvinnorna

diskuterade vem som beslutade om antikonception i en relation skiljde sig åsikterna

mellan de olika nationaliteterna även att de kom från kulturer som hade mycket

gemensamt. Det som var vanligast förekommande vid användning av antikonception

var att mannen och kvinnan gemensamt fattade beslut om detta, det hände att de ibland

fick kompromissa om de var oense, ibland fick kvinnan ge med sig och ibland mannen.

Om mannen och kvinnan hade en god relation var förutsättningen större att de fattade

ett gemensamt beslut. Några av kvinnorna berättade vidare att i deras land var det

mestadels mannens beslut om antikonception som gällde och då vidare om paret skulle

ha barn eller inte just för tillfället. I dessa länder hade mannen oftast en högre utbildning

och ansågs mer kunnig inom området antikonception än kvinnan, då hon inte hade

tillgång till skola och utbildning. När detta diskuterades framkom att kvinnorna var

mycket medvetna om att i Sverige var det kvinnans enskilda beslut kring

antikonceptionsmetoder och några av kvinnorna berättade då att så också var fallet i

deras hemland, kvinnan hade rätt att själv fatta beslut. Antikonceptionsmetoder väcker

vidare diskussioner bland kvinnorna om hur de ser på området sexualitet, de belyser

kulturens krav på kvinnan och hennes sexualitet. Att som kvinna behålla sin oskuld

fram till giftermålet sågs som en självklarhet, avhållsamhet var därför den metod som

användes före giftermål. Ogifta kvinnor som hade en partner kunde i hemlighet ha

samlag med kondom men kvinnan fick absolut inte bli gravid före giftermålet. Dagens

samhälle ställer dock nya krav på kulturen och något kvinnorna berättade var att det i

deras hemländer förekom oftare att både kvinnor och män hade sexpartners för

giftermålet men det sågs fortfarande som något skamlig att inte behålla sin oskuld till

efter giftermålet. Det sågs som ett misstag om kvinnan eller mannen inte var oskuld vid

giftermålet, enligt kulturen var det ett misstag att gifta sig med någon som var

”använd”, inte oskuld. Eftersom samlag före giftermål skedde i största hemlighet var det

18

inte helt säkert att man gifte sig med en oskuld det var bara något som av kulturen togs

för givet. Giftermålet samt att föda barn sågs av kulturen som något viktigt för kvinnan,

något varje kvinna skulle sträva efter, en gift kvinna som fött barn hade i vissa länder

också mer tillgång till antikonceptionsmetoder. Före giftermålet hade kvinnan inte rätt

till spiral eller p-piller eftersom hon då sågs som oskuld och inte hade behov av någon

antikonceptionsmetod.

”efter första eller andra barn use (används) preventivmedel” (fokusgrupp 1).

Spiral och p-piller var vanliga antikonceptionsmetoder som användes då kvinnan fått

första eller andra barnet, främst användes kopparspiral, kvinnorna berättade att de visste

att andra kvinnliga familjemedlemmar använde dessa antikonceptionsmetoder efter

giftermål och barnafödande.

”jag inte använda men min mamma och alla familjen använde när inte kommer barn

använder tablett eller andra (preventivmedel) efter första barn” (fokusgrupp 2).

7.3 Tillgänglighet

Att vara ny i ett nytt land med en annan kultur och nya förutsättningar kunde vara

problematiskt, då kvinnan ville komma i kontakt med en barnmorska. Kvinnorna hade

olika förutsättningar sin första tid i Sverige, några hade familj eller vänner i Sverige,

medan en del kvinnor var på flyktingboende sin första tid. Att komma i kontakt med en

barnmorska var olika svårt för kvinnorna, relaterat till detta och samtliga kvinnor

nämnde att de inte fått någon information om var de skulle vända sig för att komma i

kontakt med en barnmorska för rådgivning. Personal på flyktingboendet hjälpte

kvinnorna med att få träffa en barnmorska om kvinnorna hade en önskan om det, de

hjälpte till med tidsbokning och vägbeskrivning till barnmorskan.

”jag var i camp (flyktingboende) när jag säger till jag är gravid, test för gravid dom

kollar okej, sen dom gett mej tid att gå till hospital (barnmorskan)” (fokusgrupp 1).

De som inte var på flyktingboende utan hade eget boende hade svårare att komma i

kontakt med en barnmorska, oftast tog kvinnorna då hjälp av vänner och familj för att

19

komma i kontakt med en barnmorska, vänner berättade vilka nummer de kunde ringa

samt var barnmorskan höll till.

” ja ja berättade för kompisar, min kompis säger till mej vad jag ska göra och vilka

nummer jag ska ringa eller var sjukhus ligger ”(fokusgrupp 1).

Under intervjuerna framkom att kvinnorna har dålig vetskap om var en barnmorska

arbetar samt vad hennes arbetsuppgifter var. Sjukvårdsrådgivningen 1177 nämndes som

ett ställe man kunde ringa till för att få hjälp med rådgivning, oklart om kvinnorna

använt sig av 1177 eller om de enbart hade vetskap om att den fanns? Trots att

kvinnorna påtalade att det var svårt att få kontakt med en barnmorska hade majoriteten

av dem haft någon form av kontakt med en barnmorska sedan de kom till Sverige,

främst de som genomgått en graviditet och fött barn i Sverige.

” barnmorskan pratar med mej vad du vill efter förlossning tablett eller spiral”

(fokusgrupp 1).

Det förekom även att kvinnorna uppsökt barnmorskan på grund av andra orsaker, till

exempel graviditetsönskan, blödningsproblematik eller rådgivning kring antikonception.

Vid besöken hos barnmorskan har det alltid funnits telefontolk att tillgå, men kvinnorna

hade även kunnat gjort sig förstådda genom att använda gester, engelska och lite

svenska vid besöken.

8 Diskussion

8.1 Metoddiskussion

Författarna upplevde att den kvalitativa metoden som valdes till studien kanske hade

fungerat bättre på en grupp som behärskat svenska språket bättre. Alternativ att tolk

hade funnits med under intervjuerna. Kvinnorna hade svårigheter att uttrycka sig vilket

ses som en grundförutsättning att informanterna kan i en kvalitativ studie.

Datainsamlingen genomfördes med hjälp av fokusgrupper. Att författarna valde att

använda sig av fokusgruppsintervjuer gav de kvinnliga immigranterna möjlighet att

uttrycka sina uppfattningar med egna ord. Författarna upplevde dock att informanterna

hjälptes åt en del gånger att hitta ”rätt ord” då kunde det vara svårt som författare att

20

veta om det var informanternas egna ord om uppfattningen eller om det var den andre

informantens uppfattning. Fokusgruppsdiskussioner används ofta inom

samhällsvetenskaplig och vårdvetenskaplig forskning, fokusgrupper är effektiva att

använda som metod om forskaren vill utforska hur människor talar och tänker kring

speciella ämnen. I fokusgrupper diskuterar en grupp människor ett ämne som bestämts

av forskaren, diskussionen pågår under en begränsad tid (Wibeck, 2010).

Urvalet av fokusgruppsdeltagare görs på premisser att de kan tillföra kunskap till ämnet

och att de har erfarenhet och är insatta i ämnet, personer som deltar i

fokusgruppsintervjuer har möjlighet att utveckla ny kunskap kring ämnet (Wibeck,

2010). Under fokusgruppsintervjuerna framkom att en del av kvinnorna inte hade någon

erfarenhet av ämnet eller var insatta i ämnet antikonception. Eftersom författarna ville

studera deras uppfattningar om antikonception sågs det inte som en svaghet att de inte

hade erfarenhet av ämnet utan att det var bra att visa på att det fanns kvinnor med dessa

uppfattningar också.

Författarna fick tag på informanter genom att ta kontakt med ansvarig personal på

skolan svenska för invandrare (SFI) författarna mailade informationsbrev till ansvarig

som sedan blev sjukskriven och denne hade inte fört informationen vidare till berörd

personal på skolan om att studien var planerad att genomföras hösten 2018. Ny kontakt

togs med vikarierande ansvarig som mailades informationsbrev och gav klartecken till

att genomföra studien. I informationsbrevet framgick att ansvarig på SFI skulle välja ut

de klasser där kvinnorna förstod och kunde göra sig förstådda på svenska språket. Det

framkom senare under fokusgruppsintervjuerna att ett par kvinnor knappt kunde förstå

eller göra sig förstådda på svenska språket, något som författarna hade hoppats på skulle

upptäckts redan då kvinnorna svarade ja på att delta i studien. Ett annat alternativ är att

ansvarig på SFI haft mer kunskap om kvinnornas förmåga i svenska språket då hade

dessa kvinnor troligtvis varit exkluderade redan innan informationsträffen. Nio kvinnor

valde att delta och de delades in i två fokusgrupper. Det finns inget internt bortfall i

studien då ingen informant valde att avbryta sitt deltagande. Att ha färre

fokusgruppsdeltagare gör att viktiga detaljer inte går förlorade samt att mängden data

blir hanterbar samtidigt som fler fokusgruppsintervjuer kan resultera i mer material

(Wibeck, 2010). Då det framkom relativt lika information från de båda fokusgrupperna

kan det diskuteras om det varit fördelaktigt att ha ytterligare informanter till fler

21

fokusgruppsintervjuer. Det kan underlätta för informanterna att diskutera känsliga

ämnen i grupp, då det inte ställer fokus på den enskilda individen utan gruppen som

helhet, även att informanterna i gruppen känner varandra sedan tidigare kan underlätta

då det kommer till att diskutera känsliga ämnen (Wibeck, 2010). Författarna är

medvetna om att studiens ämnen kan vara känsligt att diskutera, från början hade

författarna en tanke om att ha åtta till tio informanter i varje fokusgrupp men efter

uttalande från etiska rådet valdes fyra till sex deltagare i varje fokusgrupp just på grund

av studiens känsliga ämnen. Författarna försökte att få alla informanter delaktiga under

fokusgruppsintervjun, en del informanter pratade mer än andra, vidare ställdes ofta

följdfrågor för att få ett mer uttömmande svar. Klargörande frågor kan användas för att

fördjupa diskussionen i fokusgruppen (Wibeck, 2010).

En nackdel men att utföra fokusgruppsintervjuer är att det kan bli rörigt under intervjun

och transkriberingeringen på grund av att flera personer pratar samtidigt (Wibeck,

2010). Författarna upplevde att det fanns vissa svårigheter att transkribera intervjuerna

då informanterna pratade flera olika språk under intervjuerna samt använde sig av sina

mobiltelefoner för att översätta ord de inte kunde förklara. Detta gjorde att varje intervju

genomlyssnades flertalet gånger för att få med allt som sades under intervjuerna.

Författarna upplevde svårigheter då det kom till att kondensera meningsenheter då

många av meningsenheterna var korta och avhuggna troligtvis relaterat till

språksvårigheter hos informanterna under fokusgruppsintervjuerna, dessa

meningsenheter var så korta att de inte gick att kondensera. Det finns risk att viss

betydelse hos material försvinner då analys genomförs med för långa eller för korta

meningsenheter (Graneheim & Lundman, 2014). Författarna analyserade materialet från

koder till kategorier, materialet utgjorde inte den storlek att det gick att dela in i

underkategorier. Materialet kan gå från koder till underkategorier till kategorier, eller

från koder till kategorier och sedan till underkategorier om det är nödvändigt

(Graneheim & Lundman, 2004).

Trovärdighet, pålitlighet och överförbarhet är tre centrala begrepp inom kvalitativ

innehållsanalys. Trovärdighet avgörs av om insamlad data är tillräcklig för att svara på

syftet hur informanternas ålder och erfarenhet gett en variation av ämnet tas också i akt,

trovärdigheten kan stärkas ytterligare genom att forskaren visar representativa citat från

informanterna (Graneheim & Lundman, 2004). Författarna anser att insamlad data är

22

något tunt, detta relaterat främst till språksvårigheter hos informanterna, att få

uttömmande svar under fokusgruppsintervjuerna var svårt. Ålder, nationalitet, språk och

erfarenheter hos informanter var variationsrik. Om studien har en god beskriven metod

och resultatdel ökar överförbarheten, men det är läsaren av studien som avgör om

resultatet är överförbart till andra grupper (Graneheim & Lundman, 2004). Författarna

lämnar därför studiens överförbarhet åt läsaren.

8.2 Resultat diskussion

Studiens resultat visar att det fanns en bristande kunskap kring antikonception hos

kvinnorna i fokusgrupperna, de hade fått otillräcklig utbildning i hemlandet kring

antikonception. De som stod för informationen kring antikonception var främst det

kvinnliga nätverket kvinnan hade runt omkring sig. Vidare framkom det att det var tabu

och skamfyllt att prata om antikonception och sexualitet, därför tystades dessa ämnen

ner både i skolan i hemlandet och ute i samhället. Quelopana och Alcalde (2014) och

Alvarez-Nieto, Pastor-Moreno, Grande-Gascon och Linares-Abad (2015) visar på att

det fanns en bristfällig kunskap hos immigranter kring antikonception och att utbildning

i hemlandet var begränsad och att kvinnan då var tvungen att förlita sig på information

hon fick av det kvinnliga nätverket runt sig. Kvinnorna i fokusgrupperna upplevde att

svenska ungdomar visste mer kring antikonception än de själva, de visste att det var mer

utbildning i skolan i Sverige jämfört med i hemlandet. Precis som kvinnorna i

fokusgrupperna säger visar Hellstöm et al. (2003) att immigranter hade sämre kunskaper

kring antikonception jämfört med kvinnor födda i Sverige. Författarna anser att det är av

stor vikt att människor i samhället vågar prata om ämnet antikonception och sexualitet

att visa att det inte är tabubelagt eller skamfyllt och att alla har rätt till faktabaserad

information.

Okunskapen hos kvinnorna i fokusgrupperna ledde till en rädsla för hormoner och dess

biverkningar samt en rädsla att inte kunna bli gravid efter användning av hormonell

antikonception därför valde kvinnorna om de hade möjlighet oftare icke hormonell

antikonception. Detta stöds av Wiebe (2013) som tar upp att immigranter sällan

använde hormonell antikonception och Hellström et al. (2003) påvisar att immigranter

hade en rädsla för biverkningar av hormonell antikonception. Författarna upplever att

oron och rädslan kring att inte kunna bli gravid efter hormonell antikonceptions

användning är utbredd och ett stort hinder för kvinnorna då kvinnor ska välja en

23

antikonceptionsmetod som lämpar sig bäst för dem. Oron och rädslan skulle kunna

minimeras med mer utbildning kring antikonception.

Kondom, spiral och p-piller var de metoder som flest kvinnor i fokusgrupperna ansåg

var vanligast och som användes av kvinnor i hemlandet, någon nämnde sterilisering

som antikonceptionsmetod medan en del kvinnor inte hade någon vetskap alls om

någon antikonceptionsmetod detta beskrives även i Alvarez-Nieto et al. (2015) artikel

som betonar att de preventivmedel som kvinnliga immigranter ofta valde att använda

var de som var vanligast bland kvinnor de kände och socialt accepterat att använda.

Kvinnorna i fokusgrupperna ansåg att kulturens syn på antikonception, graviditet och

sexualitet låg till grund för tankesättet kring antikonception, oftast fattade de beslut

gemensamt i relationen om antikonception men det förekom även att mannen fattade

beslut om antikonception. Han hade då oftast en högre utbildning än kvinnan och

ansågs ha mer kunskap inom området. Sable et al. (2009) och Alvarez-Nieto et al.

(2015) betonar kulturens påverkan på antikonceptionsanvändning och att kulturen har

en stor betydelse vid användning av antikonceptionsmetod vidare framkom i Quelopana

och Alcalde (2014) att det i vissa länder var männens beslut om antikonception och

kvinnan fick rätta sig efter mannen beslut. Författarna upplever att det inte är just

utbildningen som gör att mannen beslutar om antikonception utan kanske snarare

kulturen, då författarna ser det som ovanligt att en högre utbildad man fattar beslut om

kvinnans antikonception i den svenska kulturen.

Det framkommer i fokusgrupperna att antikonception och sexualitet hör samman och är

svåra att diskutera var för sig. Ett ämne som diskuterades var kvinnans och mannens

oskuld, och hur viktig den var att bevara fram till giftermålet. Alvarez-Nieto et al.

(2015) påtalar vikten av att bevara oskulden fram till giftermålet och att det inte var

accepterat att ha ett sexuellt samliv före giftermålet. Att dessa ämnen går ihop kan

förklaras genom att kvinnorna i fokusgrupperna hade olika tillgång till antikonception

beroenden på var i livet hon befann sig, var hon gift och hade fått barn hade hon en

större valmöjlighet till antikonception. Däremot om kvinnan inte var gift sågs hon som

oskuld och behövde då inte någon antikonception eftersom hon inte hade något sexuellt

samliv. Sabel et al. (2009) uppger att första gången de kvinnliga immigranterna hört om

antikonceptionsanvändning var när de gift sig och fött sitt första barn. Samtidigt påtalar

kvinnorna i fokusgrupperna att många kvinnor hade ett sexuellt samliv före giftermål

men i hemlighet och med hjälp av kondom såg de till att inte bli gravida. Författarna

24

anser att det är viktigt att vara medveten om kulturers olikheter och att respektera val,

författarna anser vidare att det kan uppstå svårigheter att påverka val hos kvinnan då

mycket görs just utifrån kulturen som hon är starkt präglad av. Att en kvinnas värde inte

ligger i hennes oskuld är viktigt att belysa då författarna upplevde att det var ett hett

diskussionsämne under fokusgruppsintervjuerna.

Kvinnorna i fokusgrupperna tyckte att det var svårt att komma i kontakt med en

barnmorska, förutom de som hade varit på flyktingboende och fått hjälp av personalen

som jobbade där till att komma i kontakt med barnmorskan, kvinnorna hade en önskan

om att det skulle vara lättare att komma i kontakt med en barnmorska för rådgivning.

Den information de fått när de först kom till Sverige var bristfällig, detta styrks av

Wiebe (2013) och Sable et al. (2009) och Åkerman, Östergren, Essen, Fernbrant och

Westerling (2016) som beskriver hur svårt kvinnliga immigranter tyckte det var att

komma i kontakt med en barnmorska, i det nya landet de kommit till. Uppfattningarna

bland kvinnorna i fokusgrupperna var att det behövdes mer personal som informerar om

antikonception och sexualitet när de kommer till Sverige men även senare som

exempelvis på SFI. Precis som kvinnorna i fokusgrupperna uppfattar det visar även

Quelopana och Alcalde´s (2014) artikel på att kvinnliga immigranter tycker att det krävs

mer personal som informerar immigranter då de kommer nya till ett land. Under

fokusgruppsintervjuerna diskuterade kvinnorna barnmorskan, författarna funderar över

om det finns barnmorska i deras respektive hemländer? Detta framkommer inte under

intervjuerna och därför upplever författarna att det är av stor vikt att kvinnor får

information om barnmorskan och vart de kan vända sig för få hjälp med sexuell och

reproduktiv hälsa när de kommer till Sverige. Trots att kvinnorna i fokusgrupperna

upplevde svårigheter med att komma i kontakt med barnmorskan hade majoriteten varit

i kontakt med en barnmorska sedan de kom till Sverige, framförallt de som fött barn i

Sverige. Under intervjuerna framkom att de som besökt en barnmorska hade mer

kunskap kring antikonception, de hade vetskap om flera antikonceptionsmetoder än de

som inte besökt barnmorskan. Detta stöds av Quelopana och Alcalde´s (2014) artikel

som visar på att kvinnliga immigranter som fått information om antikonception i det nya

landet hade mer kunskap kring antikonception än de som inte fått någon information.

De kvinnor i fokusgrupperna som inte aktivt sökt information om antikonception eller

varit i behov av det tidigare hade ingen kunskap om antikonception. Författarna

upplever här en tydlig skillnad att i Sverige får du information kring ämnet även om du

25

aktivt inte sökt den. Kvinnorna i fokusgrupperna som varit hos barnmorskan och fått

information om för dom nya antikonceptionsmetoder tyckte att det verkade

skrämmande och de kände sig mer trygga med antikonceptionsmetoder de hört om

sedan innan. Författarna anser att detta kan ha olika orsaker; Uppfattade de vad

barnmorskan informerade om! Pratade barnmorskan på en nivå så de förstod

innebörden av antikonceptionsmetoden! Hade kvinnorna redan så starka åsikter kring

antikonception att de hade svårt att ta till sig något nytt! Fick de förtroende för

barnmorskan! Crafter och Wilson (1997) beskriver att det är viktigt att barnmorskan är

medveten om sina egna uppfattningar och värderingar när hon på bästa möjliga sätt ska

bemöta människor med andra uppfattningar och värderingar. Genom att barnmorskan

gör sig medveten om värderingar hos människor hon möter har hon möjlighet att ge

individanpassad rådgivning och stöttning. Enligt Ny (2016) ställer barnmorskeyrket

krav på att barnmorskan har ett mångkulturellt kunnande och är insatt i kvinnans

livssituation, hennes tidigare erfarenheter och förväntningar på antikonception.

Författarna anser att detta är av stor vikt för att kunna ge individanpassad rådgivning för

att kunna möta kvinnan där hon befinner sig. Men även att barnmorskan är medveten

om sina uppfattningar och erfarenheter och kan se utanför dessa.

Utifrån Health Belive Model (HBM) finns det olika faktorer som har betydelse för

sannolikheten att en människa kommer att ändra sitt nuvarande ohälsosamma beteende.

Hur människan upplever konsekvenser av och allvaret i ohälsan, vilket socialt stöd hon

har, vilka tidigare erfarenheter samt kunskap människan besitter. Fördelar och hinder

hon upplever med behandling spelar också en stor roll i hur stor sannolikheten är att hon

kommer att förändra sitt nuvarande beteende. Människan behöver först komma till

insikt sedan måste hon ta beslut om förändring sedan behövs kunskap. En mognad

kommer att växa fram hos individen i samband med att hon får mer kunskap kring

ämnet (Crafter & Wilson, 1997). I denna studie skulle ohälsa tolkas som en oönskad

graviditet och ett hälsosamt beslut vara att använda antikonceptionsmetod. Kvinnorna i

fokusgrupperna såg det som ett problem om kvinnan blev oönskat gravid, att det

exempelvis inte var bra för kvinnan att bli gravid tätt efter att hon fött barn, de beskrev

att barn tog mycket tid och krävde mycket av dem som kvinnor. Konsekvensen av att

kvinnan skulle behöva bära och föda ett oönskat barn sågs som ohälsa. Kvinnorna i

fokusgrupperna var starkt påverkade av sin kultur och detta kunde göra att stödet för ett

hälsosammare val inte stöddes av kulturen eller familjen. Författarna menar att kulturen

26

kunde vara ett hinder då kvinnan skulle göra ett hälsosammare val och använda

antikonception. Det som kunde ses som ytterligare ett hinder var kvinnornas okunskap

kring antikonception som förde med sig oro och rädsla kring hormonell antikonception.

Författarna upplevde att kvinnorna var i behov av mer kunskap för att kunna fatta mer

hälsosamma beslut kring antikonception. Något som kunde ses som en fördel och

underlätta för ett hälsosammare beslut var att kvinnorna hade vetskap om att

antikonception kunde ge dem mer frihet utifrån att de kunde planera livet bättre. Baserat

på kvinnornas brist på insikt om ohälsan, starkt präglade av kultur samt okunskap ses

sannolikheten för en beteendeförändring liten i nuläget men genomförbar på sikt.

9 Konklusion

Den här studien visade att kvinnliga immigranter hade bristande kunskaper inom

antikonception och att de hade svårt att få tillgång till rätt information. Studien visade

även på att kultur var övergripande och att den påverkade antikonceptionsanvändningen

i hög grad. Kvinnliga immigranter utgör en stor del av kvinnorna i det svenska

samhället och därför finns behov av att barnmorskan får utbildning kring kulturella

frågor för att ge råd och stöd till denna grupp av kvinnor. Kvinnorna vill ha mer

kunskap inom området och genom att ta reda på kunskaper de redan besitter kan

barnmorskan hjälpa dem vidare till att utveckla nya kunskaper.

10 Förslag till vidare forskning

Författarna ser stora behov av ytterligare forskning inom området. Kanske genom att

använda sig av flera fokusgrupper i en större studie med fler deltagare. Även att

forskning kan genomföras med tolk för att få fram ytterligare information eller med

deltagare som behärskar svenska språket i högre utsträckning.

27

Referenslista

Alvarez-Nieto, C., Pastor-Moreno, G., Grande-Gascón, M. L., & Linares-Abad, M.

(2015). Sexual and reproductive health beliefs and practices of female immigrants in

Spain: a qualitative study. Reproductive health, 12, 79. doi:10.1186/s12978-015-0071-2

Crafter, H. & Wilson, P. (1997). Health promotion in midwifery: principles and

practice. London: Arnold.

Dahlin-Ivanoff, S. (2011) Fokusgruppsdiskussioner I Ahrne,G.,Svensson,P (Red.),

Handbok i kvalitativa metoder. (s.71-82). (1.uppl.).Malmö: Liber.

Folkhälsomyndigheten. (2104). Ungdomar och sexualitet 2014/15 Hämtad 2018-01-17,

från https://www.folkhalsomyndigheten.se/globalassets/livsvillkor-levnadsvanor/hiv-sti-

prevention/preventionsgrupper/uungdomsbarametern-2014.pdf

Forsberg, M. (2006). Ungdomar och sexualitet- en forskningsöversikt år 2005.

Stockholm: Statens Folkhälsoinstitut.

Graneheim, U. & Lundman, B. (2004). Qualitive content analysis in nursing reseach:

concepts, procedures and measures to achieve trusthwothiness. Nurse Education Today,

24, 105-112.

Hellström, L., Odlind, V., Zätterström, C., Johansson, M., Granath, F., Correia, N., &

Ekbom, A. (2003). Abortion rate and contraceptive practices in immigrant and native

women in Sweden. Scandinavian Journal Of Public Health, 31(6), 405-410.

Lennerhed, L. (2002). Sex i folkhemmet: RFSUs tidiga historia. Hedemora: Gidlund.

Läkemedelsverket. (2014). Antikonception – Bakgrundsdokumentation. Uppsala:

läkemedelsverket.

Nationalencyklopedin [NE]. (2017). Invandrare. Tillgänglig

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/invandrare

Ny, P. (2016) Barnmorskans möte med utlandsfödda kvinnor I I Lindgren, H.,

Christensson, K., Dykes, A-K (Red.), Reproduktiv Hälsa. (s. 49-53 ). Lund:

Studentlitteratur.

28

Odlind, V., Bygdeman, M. & Milsom, I. (2008). Familjeplanering: preventivmetoder,

aborter och rådgivning. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa

perspektiv. (3. Uppl.) Stckholm: Liber.

Quelopana, A.M. & Alcalde, C. (2014). Exploring Knowledge, Belief and

Experiences in Sexual and Reproductive Health in Immigrant Hispanic Women.

Journal of immigrant and minority Health 16:1001. https://doi-

org.proxy.lnu.se/10.1007/s10903-013-9807-7

RFSU. (2015). Sexualupplysning. Hämtad 2017-07-03, från

http://www.rfsu.se/sv/Internationellt/Vara-tre-fokusomraden/Sexualupplysning/

Sable, M., Havig, K., Schwartz, L., & Shaw, A. (2009). Hispanic immigrant women talk

about family planning. Affilia: Journal Of Women & Social Work, 24(2), 137-151.

Statistiska centralbyrån. (2016). Den största folkökningen sedan 1861. Hämtad 2017-

02-22, från http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-

amne/befolkning/befolkningens-

sammansattning/befolkningsstatistik/pong/statistiknyhet/folkmangd-och-

befolkningsforandringar-2016/

Statistiska centralbyrån. (2015). Statistik om invandring-frågor och svar. Hämtad 2017-

02-22, från http://www.scb.se/sv_/Om-SCB/Nyheter-och-pressmeddelanden/Behallare-

for-Nyheter-och-Pressmeddelanden/Statistisk-om-invandring--fragor-och-svar/

Svenska barnmorskeförbundet (2018). Kompetensbeskrivning för legitimerad

barnmorska. Hämtad 2018-09-21, från

https://storage.googleapis.com/barnmorskeforbundet-

se/uploads/2018/05/Kompetensbeskrivning-for-legitimerad-barnmorska-Svenska-

Barnmorskeforbundet-2018.pdf

Svensk förening för obstetrik och gynekologi (2016). Mödrahälsovård, sexuell och

reproduktiv hälsa. Stockholm: Svensk förening för obstetrik och gynekologi.

Tydén, T. (2016) Antikonception I Lindgren, H., Christensson, K., Dykes, A-K (Red.),

Reproduktiv Hälsa. (s. 131-168 ). Lund: Studentlitteratur.

29

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed Hämtad 181017 från:

https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1529480532631/God-

forskningssed_VR_2017.pdf

Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper: om fokuserade gruppintervjuer som

undersökningsmetod. (2., uppdaterade och utök. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Wiebe, E. (2013). Contraceptive practices and attitudes among immigrant and

nonimmigrant women in Canada. Canadian Family Physician. 2013 Oct; 59(10): e451-

e455.PMCID: PMC37969

Åkerman, E., Östergren, P. O., Essén, B., Fernbrant, C., & Westerling, R. (2016).

Knowledge and utilization of sexual and reproductive healthcare services among Thai

immigrant women in Sweden. BMC international health and human rights, 16(1), 25.

doi:10.1186/s12914-016-0100-4

I

Bilagor

Bilaga A Intervjuguide

Vad är era uppfattningar om preventivmedel?

Vad vet ni om preventivmedel?

Vet ni var man kan få information om preventivmedel?

Vet ni var man kan få tag på preventivmedel?

Hur tror ni att kultur samt vilket land man kommer ifrån påverkar uppfattningen om

preventivmedel?

Vems ansvar är det att besluta om preventivmedel ska användas i en relation?