EGYPTEN PÅ VÄG MOT ELLER FRÅN DEMOKRATI970973/FULLTEXT01.pdf · 2016-09-15 · EGYPTEN – PÅ VÄG MOT ELLER FRÅN DEMOKRATI?. En skildring av den politiska utvecklingen sedan

EGYPTEN – PÅ VÄG MOT ELLER FRÅN

DEMOKRATI?

En skildring av den politiska utvecklingen sedan våren 2011

Rabab Bassam

Handledare: Gun Hedlund

Seminariedatum: 2016-06-01

Statskunskap kandidatkurs

Självständigt arbete 15hp

AbstractR

The purpose of this bachelor thesis is to investigate the democratization process in Egypt on the

basis on Linz and Stepan’s five social arenas and Lipset’s three democratization phases.

Furthermore, the case study intends to describe Egypt’s road towards democracy with a

historical point of view from 2011 – 2016 because of the revolutionary wave of demonstrations

and protest riots, also known as the Arab spring. The goal is to investigate if Egypt’s political

development have contributed to a transition towards a democracy or not. Through a qualitative

case study, this will help identify in which democratic phase, out of three, Egypt is today, more

than five years after the storied revolution 2011.

In order to fulfil the thesis’ purpose, I aim to answer one general question, “in which democratic

phase is Egypt in spring 2016?” To answer this question I have one research question.

1. How has the development in Egypt since the Arab spring looked like based on criteria

for a complete democratization?

In search of this, I let two hypothesis guide me.

1. Egypt is in 2016 a consolidated democracy.

2. Egypt is in 2016 an authoritarian.

My empirical material implies that the arenas in Egypt, both from a historical and contemporary

perspective, are very weak. The country is not supporting democratic consolidation and is

simultaneously challenged by multiple enormous problems. Egypt is still an authoritarian in its

transition phase towards a long road to democratic consolidation.

Keywords: Egypt, democracy, MENA, autocracy, liberalization, transition, consolidation, civil

society, political society, rule of law, state bureaucracy, economic society, revolution, Arab

spring.

In memoriam of ‘mema’ - Fatma Dridi

1934-09-10 – 2016-04-08

Innehållsförteckning 19TUKapitel 1U19T ................................................................................................................................... 5

19TU1. InledningU19T ........................................................................................................................... 5

19TU1.1 Generellt om den arabiska vårenU19T ................................................................................ 5

19TU1.2 Revolutionen 2011U19T ...................................................................................................... 6

19TU1.3 Vad gjorde folket uppror mot?U19T ................................................................................... 7

19TU1.4 SyfteU19T ............................................................................................................................ 9

19TU1.5 ForskningsfrågaU 19T .............................................................................................................. 9

19TU1.5.1 UndersökningsfrågaU19T ................................................................................................. 9

19TU1.6 DispositionU19T ...................................................................................................................... 9

19TU1.7 ProblemformuleringU19T ..................................................................................................... 10

19TUKapitel 2U19T ................................................................................................................................. 12

19TU2. Tidigare forskningU19T .............................................................................................................. 12

19TU2.1 DemokratiseringsprocessenU19T .......................................................................................... 12

19TU2.1.1 LiberaliseringsfasU19T .................................................................................................. 13

19TU2.1.2 TransitionsfasU19T ........................................................................................................ 14

19TU2.1.3 KonsolideringsfasU19T .................................................................................................. 14

19TUDemokratisering och ekonomiska faktorerU 19T .................................................................... 15

19TU2.2 ModerniseringsteorinU19T .................................................................................................... 16

19TU2.4 Statsvetenskaplig relevansU19T ............................................................................................ 17

19TU2.5 AvgränsningU19T ................................................................................................................. 18

19TUKapitel 3U19T ................................................................................................................................. 19

19TU3. MetodU19T .................................................................................................................................. 19

19TU3.1 Metodologiskt tillvägagångssättU19T ................................................................................... 19

19TU3.2 MaterialU19T ......................................................................................................................... 20

19TU3.2.1 DirektobservationU19T .................................................................................................. 21

19TU3.3 KällkritikU19T ....................................................................................................................... 23

19TU3.4 Reliabilitet och validitetU19T ............................................................................................... 24

19TUKapitel 4U19T ................................................................................................................................. 26

19TU4. Teoretiskt ramverkU19T .............................................................................................................. 26

19TU4.1 De fem samhälleliga arenornaU19T ...................................................................................... 26

19TU4.1.1 Politiskt samhälleU19T ................................................................................................... 26

19TU4.1.2 CivilsamhälleU19T ......................................................................................................... 27

19TU4.1.3 RättsstatU19T ................................................................................................................. 29

19TU4.1.4 StatsbyråkratiU19T ......................................................................................................... 29

19TU4.1.5 Ekonomiskt samhälleU19T ............................................................................................. 30

19TU4.2 Analytiskt ramverkU 19T ....................................................................................................... 31

19TU4.2.1 Utmaningar i en auktoritär regimU19T .......................................................................... 32

19TUKapitel 5U19T ................................................................................................................................. 34

19TU5. Empiri och analysU19T ............................................................................................................... 34

19TU5.1 Egyptens demokratiseringsprocess inom olika samhälleliga arenorU19T ............................ 34

19TUKapitel 6U19T ................................................................................................................................. 52

19TU6. SlutsatsU19T ................................................................................................................................ 52

19TU6.1 Avslutande diskussionU19T .................................................................................................. 54

19TU6.2 Vidare forskningU19T ........................................................................................................... 55

19TUKällförteckningU19T ....................................................................................................................... 56

19TUÖvriga källorU19T ................................................................................................................... 63

5

Kapitel 1

1. Inledning

1.1 Generellt om den arabiska våren Den arabiska våren blev 2011 beteckningen, främst i västerländsk media, på en serie

folkresningar som svepte över Mellanöstern och Nordafrika (MENA).P0F

1P De inblandade länderna

från MENA var Tunisien, Egypten, Syrien, Bahrain, Marocko, Algeriet, Jemen och Libyen.

Orsakerna till upproren i respektive land varierade men gemensamt delade medborgarna i

länderna en strävan efter demokratisering, upprätthållande av de mänskliga rättigheterna och

bättre levnadsvillkor, något som inte uppfylldes av regimerna. Före medborgarupproren delade

majoriteten av den unga generationen i MENA i princip samma syn på tillvaron. Alla kunde

vittna om en utbredd korruption i samhället, en tydlig orättvisa, en avsaknad av rättssäkerhet,

politiskt förtryck, avsaknad av ekonomisk fördelningspolitik och dessutom hopplöshet bland

unga.P1F

2P Bland statsvetare har frågan väckts om den arabiska våren kan betraktas som en

ytterligare demokratiseringsvåg i likhet med 1900-talets olika vågor.P2F

3P

Startskottet var i Tunisien då den unge fruktförsäljaren Mohamed Bouazizi den 17 december

2010 tände eld på sig själv och brann till döds i protest mot den rådande situationen, mer

specifikt mot den förnedring som en kommunal tjänsteman utsatte honom för i och med

beslagtagandet av hans fruktstånd. Den uppmärksammade händelsen symboliserade den

frustration och misströstan som Bouazizi kände när samhällsförhållandena hade förhindrat

honom från att försörja sig och sin familj. Många tunisier kände igen sig i Bouazizis

livssituation och gjorde därför uppror mot regimen för att protestera mot orättvisan.P3F

4P Upproren

spred sig som en löpeld över hela Tunisien och snart hade folkresningen fått president Zine el

Abedin Ben Ali att fly Tunisien och gå i exil i Saudiarabien tillsammans med sin familj.P4F

5P

1 Fazlhashemi, Mohammad, Den arabiska våren: folkets uppror i Mellanöstern och Nordafrika, [Ny utg.], Historiska Media, Lund, 2014, s. 1 2 Ibid, s. 67 3 Raymond Tham,”Premature Speculation: The Arab Spring Cannot Be Considered As Democracy’s Fourth Wave. Yet.”, 2011, tillgänglig: http://www.economywatch.com/economy-business-and-finance-news/prematurehttp://www.economywatch.com/economy-business-and-finance-news/premature-speculation-the-arab-spring-cannot-be-considered-as-democracy-fourth-wave.24-08.htmlspeculation-the-arab-spring-cannot-be-considered-as-democracy-fourth-wave.24-08.html, (Hämtad: 2016-03-16) 4 Fazlhashemi, 2014, s. 1 5 Ibid, s. 2

http://www.economywatch.com/economy-business-and-finance-news/premature-speculation-the-arab-spring-cannot-be-considered-as-democracy-fourth-wave.24-08.html




































6

Revolutionen organiserades i stor utsträckning på sociala medier, så som YouTube, Twitter och

Facebook, vilket fick en stor spridning till andra länder på kort tid.P5F

6P Från Tunisiens relativt

fredliga revolution fick medborgarna i Egypten inspiration till att göra revolt mot den styrande

makten och avsätta den dåvarande presidenten Hosni Mubarak.P6F

7P

1.2 Revolutionen 2011 Egypten har de senaste åren upplevt oroligheter kopplade till människors missnöje med det

ekonomiska systemet, detta har även varit den centrala drivkraften som bidragit till

revolutionens startskott i landet. Under revolutionens gång har bland annat avsaknaden av en

välfungerande och reell socialpolitik och välfärd kritiserats hårt och aktivisterna krävde därför

frihet, demokrati och medborgerliga fri- och rättigheter.P7F

8P

Efter 30 år av auktoritärt styreP8F

9P av samma president gjorde egyptierna revolt. En vändpunkt i

Egyptens politiska historia var därför våren år 2011 då en revolt gjordes mot den före detta

presidenten Hosni Mubarak i syfte att uppnå demokrati och frihet.P9F

10P Det som krävdes av

aktivisterna var tre ting: bröd, frihet och social rättvisa. Detta var revolutionens slagord som

hördes ut till världen, från Kairos hjärta, Tahrirtorget.P10F

11P Revolutionen pågick i 18 dagar, från

den 25 januari till 11 februari.P11F

12P Den före detta presidenten Hosni Mubarak meddelade sin

avgång i direktsändning genom vicepresidenten Omar Suleiman som utannonserade hans

avgång.P12F

13P

Dagen då presidenten avgick kryllade Egyptens gator av egyptier som firade det de hade trott

var omöjligt att genomföra. Förhoppningarna efter revolutionen var stora bland den civila

befolkningen, det var nu positiva förändringar skulle börja ske. Förhoppningarna om ett

demokratiskt Egypten ödelades dock i samband med att landets första demokratiskt valda

president inte levde upp till revolutionens krav på rättssäkerhet. Presidenten genomförde bland

6 Fazlhashemi, 2014, ss. 70-71 7 Ibid, s. 4 8 Ibid, förord 9 Linz’s definition av autoritarism: ”politiska system med begränsad, ej ansvarig, politisk pluralism, utan en genomarbetad och vägledande ideologi, men med utpräglade mentaliteter, utan varken omfattande eller intensiv politisk mobilisering…” Linz, Juan J. & Stepan, Alfred C., Problems of democratic transition and consolidation: southern Europe, South America, and post-communist Europe, Johns Hopkins Univ. Press, Baltimore, 1996, s. 38 10 Fazlhashemi, 2014, s. 68 11 Emma Lundström, ”Regimkritiker dödas i Egypten”, Internationalen, 2015, tillgänglig: http://www.internationalen.se/2015/01/regimkritiker-dodas-i-egypten/, (Hämtad: 2016-02-23) 12 Liv Hävermark, ”Ramy Essam tonsatte Egyptens revolution”, Fria Tidningen, 2011, tillgänglig: http://www.fria.nu/artikel/90763, (Hämtad 2016-02-23) 13 BBC News, ”Egypt crisis: President Hosni Mubarak resigns as leader”, 2011, tillgänglig: http://www.bbc.com/news/world-middle-east-12433045, (Hämtad: 2016-03-17)

http://www.internationalen.se/2015/01/regimkritiker-dodas-i-egypten/








http://www.fria.nu/artikel/90763


http://www.bbc.com/news/world-middle-east-12433045








7

annat ett antal lagändringar för att utöka sina maktbefogenheter och försvaga rättsväsendets.

Oroligheter och massdemonstrationer resulterade i att militären genomförde en statskupp mot

regimen och övertog makten från och med 3 juli 2013.P13F

14P Idag, fem år efter den omtalade

revolutionen, och i takt med en, utåt sett, allt stabilare regim och politiskt system är det dags att

undersöka Egyptens demokratiseringsprocess.

1.3 Vad gjorde folket uppror mot? De centrala bakomliggande orsakerna till den egyptiska revolutionen kretsade kring människors

missnöje med landets ekonomiska fördelningspolitik och politiska förtryck. Det aktivisterna

krävde var därför frihet, demokrati och medborgerliga fri- och rättigheter.P14F

15P En egyptisk

ekonom, Mahmoud Abdel-Fadil, listar i en rapport mer specifika utlösande faktorer till

revolutionen. Bland dessa belyses den utbredda korruptionen och det långdragna

undantagstillståndet. Andra bakomliggande orsaker kretsar kring de olika formerna av förtryck

egyptierna fick utstå.

Under Mubaraks tid var korruptionen omfattande. Under samma år som revolutionen

genomfördes, vilken avsatte presidenten, rankade Corruption Perceptions Index (CPI) Egypten

som 2,9 på en 10-gradig skala där 1 är allra mest korrupt och 10 är allra minst korrupt. Abdel

Fadil menar att 1990-talets ekonomiska reform var en bidragande faktor till den ökade

korruptionen då den bland annat resulterade i ett fåtal privatpersoners rikedomar. De som

gynnades var främst de som hade en privat relation till Mubarak. Dessa utnyttjade

insiderinformation och insiderhandel för att utöka sina rikedomar. Privata kontakter med

bankväsendet bidrog till detta då affärseliten kunde säkra sina aktier utan risker. Parallellt såldes

mark till förmånliga priser direkt till utvalda personer samtidigt som biståndsmedel från bland

annat USA och EU tilldelades till privata företag och konsulter. Även illegala vapenaffärer

förekom i stor utsträckning.P15F

16P Korruption var inte enbart utbredd i det ekonomiska livet, utan

även i det politiska. Tack vare lagar och konstitutionella bestämmelser, främst lag nummer 174,

som gynnade Mubaraks parti, National Democratic Party (NDP), hade nya aktörer svårt att

14 Säkerhetspolitik, ”Konflikter: Egypten”, 2015, tillgänglig: http://www.sakerhetspolitik.se/Konflikter/Egypten/Fordjupning-Egypten/, (Hämtad: 2016-04-18) 15 Fazlhashemi, 2014, s. 67 16 Fahmy, Hazem, An Initial Perspective on "the Winter of Discontent”: The Root Causes of the Egyptian Revolution, Social Research, vol. 79/no. 2, (2012), pp. 349-376, s. 364

http://www.sakerhetspolitik.se/Konflikter/Egypten/Fordjupning-Egypten/




8

etablera sig på den politiska arenan – något som resulterade i NDPs överlägsenhet och dominans

i samtliga val.P16F

17P

Förutom missbruket av makten till egen fördel gav undantagstillståndet rätten för polisen att

inskränka på medborgarnas rättigheter och friheter. Undantagstillståndet i Egypten infördes i

samband med mordet på president Anwar el Sadat och varade mellan oktober 1981 och 25

januari 2012 då den avskaffades på revolutionens första årsdag. Undantagstillståndet

legaliserade våld i olika bemärkelser och innebar att polisen hade befogenheten att arrestera

vem som helst, när som helst och för vilken anledning som helst.P17F

18P Till följd av denna lag

hindrades dessutom oppositionella från att tala fritt och demonstrera sin politiska åsikt.P18F

19P En

central anledning till revolutionen 2011 var de inskränkta yttrande- och tryckfriheterna.

I juni 2008 antog parlamentet i Egypten en ny presslag som förde med sig vissa förbättringar

jämfört med tidigare lag, men den undergräver ändå pressfriheten på flera avgörande punkter

hävdar många kritiker. Till exempel kan journalister fortfarande tas till fånga om de kritiserar

utländska dignitärer eller offentliga företrädare i media.P19F

20P

Under de närmsta åren har flera demonstrationer mot böcker som bedömts vara sexuellt

utmanande eller hädiska ägt rum vid Kairos universitet. Böcker har både beslagtagits och

förbjudits. Det har även hänt att författare fängslats till följd av att de skrivit böcker som brutit

mot censurkriterierna. De böcker som behandlar internationell samhällskritik om Egypten,

främst de om religiösa frågor, fick heller inte tas in i landet och komma ut till försäljning. Det

rådde även en hård granskning av det som fick visas på tv och biografer. Såväl teaterpjäser som

filmer blev förhandsgranskade av kulturministeriet.P20F

21P

En revolution har skett och fem vårar har passerat sedan dess. En intressant fråga för främst

statsvetare är om den egyptiska revolutionen 2011, tillsammans med resterande revolutioner

utlösta under den arabiska våren, är början på en demokrativåg över MENA-regionen.

17 Aziz, Sahar F, Revolution without Reform? A Critique of Egypt's Election Laws, The George Washington International Law Review, vol. 45/no. 1, (2013), pp. 1-83, s. 44 18 Udeze, Bona, Why Africa?: A Continent in a Dilemma of Unanswered Questions, Xlibris Corp., Texas, 2009, s. 325 19 Fahmy, 2012, s. 352 20 Ibid 21 Utrikesdepartementet, Mänskliga rättigheter I Egypten 2006 [Elektronisk resurs], 2006, s. 8

9

1.4 Syfte Syftet med studien är att undersöka demokratiseringsprocessens förlopp från våren 2011 fram

till våren 2016.

För att uppnå studiens syfte avses den övergripande forskningsfrågan besvaras med hjälp av en

undersökningsfråga och två hypoteser.

1.5 Forskningsfråga

- I vilken fas befinner sig Egypten i demokratiseringsprocessen våren 2016?

1.5.1 Undersökningsfråga

• Hur har utvecklingen i Egypten sedan den arabiska våren sett ut utifrån kriterier för en

fullständig demokratisering?

Jag kommer att låta två hypoteser vara vägledande i undersökningen.

Hypotes 1: Egypten är 2016 en konsoliderad demokrati.

Hypotes 2: Egypten är 2016 en auktoritär regim.

1.6 Disposition

Uppsatsen är uppdelad i totalt sex kapitel. I dess inledande kapitel introduceras läsaren till

studiens övergripande ämne, den arabiska våren. Detta för att skapa förståelse för bakgrunden

till den egyptiska revolutionen som utgör studiens nav. Sedan presenteras mer om de

bakomliggande orsakerna till revolutionen. Studiens syfte och frågeställningar ingår även i detta

kapitel som avslutas med problemformulering vilken ger en historisk tillbakablick på

forskningen inom demokratifältet. Nästa kapitel behandlar tidigare forskning, studiens relevans

inom statsvetenskapen samt hur jag avgränsat mitt arbete. Därefter följer uppsatsens tredje

kapitel som berör mitt metodologiska tillvägagångssätt. I detta avsnitt presenterar och

diskuterar jag materialvalet samt hur jag hanterat mina källor. Kapitel fyra behandlar den teori

studien utgår ifrån, Juan Linz och Alfred Stepans teori om de samhälleliga arenorna. I detta

kapitel presenteras även de analysramverk studiens empiri och analys bygger på.

Analysramverket används för att formulera förväntningar (hypoteser) om vilka utmaningar som

finns i Egypten för att uppnå fullständig konsolidering av demokrati. Uppsatsens empiri och

analys är disponerat i det femte kapitlet där jag gör en deskriptiv skildring av Egyptens

demokratiseringsprocess utifrån teorin om de fem arenorna. Avsnittet innehåller en integrerad

10

analys som återknyter till analysramverket och testar hypoteserna. Uppsatsen avslutas med ett

sjätte och sista kapitel där jag besvarar mina frågeställningar och hypoteser i slutsatsen och för

en avslutande diskussion. Ett avsnitt som behandlar vidare forskning inom ämnet avrundar

uppsatsen.

1.7 Problemformulering

Den amerikanska statsvetaren Samuel P. Huntington delar in demokratisering i världen i tre

olika vågor, detta gör han i sin bok The Third Wave, Democratization in the Late Twentieth

Century som publicerades år 1991. Huntingtons tre demokratiseringsvågor är en modell för att

dela in demokratiserade länder i tidsrum. En tabell visar när respektive land/region har

demokratiserats. Huntington såg ett mönster för regimernas respektive utveckling och hävdade

att en demokratisering under de senaste 200 åren har svept över världen i tre successiva vågor

där respektive våg har separerats från resterande två med hjälp av två motvågor. Han menade

att demokratiska övergångar och kollaps växer och avtar i vågrörelser, att en första våg följs av

en motvåg som följs av en andra våg som i sin tur följs av en motvåg etc. Modellen följer ingen

symmetrisk logik och flyt, utan minskningarna är svagare än ökningarna. Av den anledningen

bör vi betrakta Huntingtons teori med konceptet två-steg-framåt-ett-steg-bakåt-teorin.P21F

22P

Figur 1. Demokratiseringsvågor enligt Huntingtons tes. Period Region

Våg 1 1828-1926 Anglosaxiska

länderna, norra Europa, Kontinentaleuropa & Latinamerika

Motvåg 1 1922-1942 Kontinentaleuropa & Latinamerika

22 Moller, Jorgen & Skaaning, Svend-Erik, Democracy and Democratization in Comparative Perspective : Conceptions, Conjunctures, Causes, and Consequences [Elektronisk resurs], Taylor and Francis, Hoboken, 2012, ss. 65-67

11

Våg 2 1943-1962 Tidigare europeiska länder ockuperade av de västallierade, tredje världen

Motvåg 2 1958-1975 Forna kolonier,

delar av Latinamerika

Våg 3 1974- Sydeuropa, Latinamerika, Sydostasien, f.d.Östblocket, afrikanska Sub- Sahara

Källa: se not P22F

23P

Trots två motvågor under 1900-talet var det under det seklet som flest antal stater

demokratiserades. Dock har demokratiseringen inte varit lika uppenbar i alla regioner i världen.

I sin bok Demokratiseringsprocesser: teoretiska ansatser och empiriska studier skriver Jonas

Linde och Joakim Ekman att demokratin och den politiska friheten i Mellanöstern och

Nordafrika regionen lyser nästan helt med sin frånvaro.P23F

24P Statsvetare har dock börjat ställa

frågan om de auktoritära regimernas sammanbrott i Tunisien, Egypten och Yemen under den

arabiska våren kan vara en början på en fjärde demokrativåg. Regimernas sammanbrott i

samtliga länder har skapat förutsättningar och större möjligheter för en framgångsrik

demokratiseringsprocess i MENA menar dessa forskare.P24F

25P

Avsikten i denna uppsats är att undersöka var Egypten befinner sig i demokratiseringsprocessen,

vilka krav har uppfyllts och vilka återstår, går utvecklingen åt rätt håll?

23 Moller & Skaaning, 2012, s. 67 24 Linde, Jonas, Ekman, Joakim & Uhlin, Anders, Demokratiseringsprocesser: teoretiska ansatser och empiriska studier, Studentlitteratur, Lund, 2006, s. 69 25 Tham, 2011, (Hämtad: 2016-03-16)

12

Kapitel 2

2. Tidigare forskning

2.1 Demokratiseringsprocessen

Det är konstaterat att världen under de senaste hundra åren har vittnat om en utbredd

demokratisering.P25F

26P Forskare har kunnat förklara denna trend med att demokratisering bland

annat bidrar till effektfulla förändringar som ger medborgarna fler möjligheter och gör dem mer

delaktiga i samhällspolitiken. I och med demokratiseringen ersätts den aktuella maktutövningen

med en mer demokratisk regim som till exempel tillåter sina medborgare att välja sina

representanter under fria val. Tidigare har ett alternativ varit att demokratiseras genom

revolution men trots att det är en snabb väg att ta är den varken garanterad eller fredlig.P26F

27P

Fenomenet demokratisering har av forskare inom ämnet analyserats på olika sätt. Gemensamt

är dock att forskarna är enade om att en stat som demokratiserats har genomgått olika faser och

processen kräver specifika förutsättningar. Dankwart Rustow menar att demokratiseringens

fyra faser består av enhetsfas, upplösningsfas, övergångsfas samt konsolideringsfasP27F

28P medan

Lipset hävdar att dagens demokratiserade stater genomgått tre faser som fått namnen:

liberaliseringsfasen, transitionsfasen och konsolideringsfasen.P28F

29P Samtliga faser beskriver,

enligt Lipset, demokratiseringsprocessen parallellt med ökade politiska fri- och rättigheter,

utvecklat ekonomiskt samhälle och civilsamhälle. Begreppet liberalisering förklaras som

”minskningen av det politiska förtrycket och en ökning av civila fri- och rättigheter inom en

icke-demokratisk regim”. Transition står för övergång och syftar på regimförändring,

”transition är vägen till, eller rörelsen mot en demokratisk regim, det vill säga en annan form

av politiskt regim än den tidigare”. Konsolidering däremot står för ”den nya demokratiska

regimens institutionalisering och fördjupning.P29F

30P

26 Linde et al., 2006, s. 13 27 Denk, Thomas & Silander, Daniel, Att studera demokratisering: fenomen, förlopp, förutsättningar och framtid, Santérus, Stockholm, 2007, s. 10 28 Ibid 29 Grugel, Jean, Democratization: a critical introduction, Palgrave, Basingstoke, 2002, s. 3 30 Linde et al., 2006, s. 14

13

För att en demokratiseringsprocess ska anses fullgjord och komplett förväntas vanligtvis att

staten genomgått demokratiseringsprocessen som består av tre faserP30F

31P som alla har en

kompletterande roll i en genomförd demokratiseringsprocess. Detta är betydelsefullt trots att

faserna inom forskningen ofta betraktas som separata.P31F

32P De tre faserna en stat går igenom för

att demokratiseras är liberaliseringsfasen, transitionsfasen och konsolideringsfasen.

2.1.1 Liberaliseringsfas Den inledande fasen är liberaliseringsfasen, även kallad Pre-transitionsfasen. Fasen innebär en

öppning i det icke-demokratiska landet som ger en minskning av politiskt förtryck och ökning

av civila fri- och rättigheter.P32F

33P Nu uppenbarar sig en samhällelig pluralism i den politiska

och/eller socioekonomiska arenan. Detta leder till att icke-statliga organisationer kan verka, att

media blir friare och att medborgare får rätt till att samlas och debattera samt i viss mån

demonstrera.P33F

34P

Det mest intressanta med liberaliseringsfasen är att den ofta initieras av regimen med motivet

att försöka legitimera styret medan det egentligen oftast leder till sitt fall.P34F

35P Denna förändring

sker inte från ett utilitaristiskt perspektiv, utan regimen är med säkerhet medveten om de risker

som sker med öppningen, men de ser inget alternativ till att förhindra den kris som är på väg att

uppkomma. Kaoset, eller själva krisen, som är tvunget att ske för att liberalisering ska kunna

hända, materialiserar sig huvudsakligen av två anledningar vilka båda härstammar från det

politiska klimatet. Krisen som sker inomorganisatoriskt är oftast av ekonomisk karaktär.

Legitimiteten kan ha motiverats genom att regimen prioriterat en ekonomisk utveckling istället

för en demokratisering av nationen. Om regimen sedan inte uppvisar goda ekonomiska resultat

leder detta till att legitimiteten ifrågasätts och att några strategiska sociala grupper ifrågasätter

regimen.P35F

36P Om liberalisering ska leda till regimfall är det avgörande att det politiska samhället

enar sig och organiserar sig. Det kan även leda till konflikter efter att regimen fallit när

formandet av demos och politi för nationen sker.P36F

37P

31 Grugel, 2002, s. 3 32 Linde et al., 2006, s. 14 33 Ibid 34 Silander, Daniel, Democracy from the outside-in?: the conceptualization and significance of democracy promotion [Elektronisk resurs], Växjö University Press, Diss. Växjö: Växjö universitet, 2005, s. 34 35 Linde et al., 2006, s. 43 36 Huntington, Samuel P., The third wave [Elektronisk resurs] democratization in the late twentieth century, University of Oklahoma Press, London, 1993[1991], s. 143 37 Silander, 2005, s. 35

14

De mest karaktäristiska dragen för liberaliseringsfasen är splittringen mellan befolkningens

ökande krav för demokratisering och den politiska eliten. Fasen blir då avgörande och

definierande eftersom att det är i denna initiala fas som den auktoritära regimen mot de

demokratiska alternativen formuleras.P37F

38P

2.1.2 Transitionsfas Från transition till demokrati innebär en förändring i regimen från en icke-demokratisk till en

valdemokratisk regim.P38F

39P Det sker en förändring i styrelseskicket till ett system där regimen

vinner makten genom en tävling baserad på medborgarnas preferenser. Mer specifikt betyder

detta rätten att rösta på konkurrerande partier i ett fritt och rättvist val med stor respekt för

resultatet. I styrelseskicket ska det också finnas en maktdelning mellan den exekutiva, dömande

och lagstiftande makten, även en etablering av rättssamhälle och konstitutionalism.P39F

40P

Etableringen av demokratin sker formellt men den innebär dock inte en säkerställning av

processen.

Så länge demokratiseringsprocessen inte har konsoliderats kan den gå tillbaka, med detta menas

att processen inte är linjär. Reglerna för det politiska systemet är ännu inte institutionaliserade

eller fastställda.P40F

41P Flera nationer som genomgått en förändring eller transition har blivit vaga

valdemokratier, där det förvisso upprättats rättvisa och fria val men det återfinns ekonomiska,

sociala och politiska hinder för att processen av demokratisering ska kunna konsolideras eller i

viss mån genomsyras av demokratisk institutionalisering. Det politiska deltagandet blir därmed

lågt och ansvarsutkrävandet likaså. Detta leder till ett samhälle med motstridiga odemokratiska

och demokratiska tendenser där frihet och deltagande inte är lika fritt, övergrepp mot mänskliga

rättigheter, personifierade influenser i styret, inslag av okontrollerad mobilisering som rubbar

stabiliteten och där odemokratiska aktörer såsom militär influerar den politiska processen.P41F

42P

2.1.3 Konsolideringsfas Till skillnad från transitionsfasen inkluderar konsolideringsfasen regimen och samhället i större

skala. En fördjupning av demokrati leder till kontinuitet, överlevnad och stabilitet. Bortsett från

fria och rättvisa val ger den ett samhälle där institutioner genomsyras av politik, politiska

38 Uhlin, Anders, Democracy and diffusion: transnational lesson-drawing among Indonesian pro-democracy actors, Dept. of Political Science [Statsvetenskapliga institutionen], Univ., Diss. Lund: Univ.,Lund, 1995, s. 24 39 Linde et al., 2006, s. 14 40 Silander, 2005, s. 36 41 Linde et al., 2006, s. 21 42 Silander, 2005, s. 37

15

rättigheter och civila friheter. Institutionerna och den sociala kulturen förlikar sig därmed de

demokratiska normerna.P42F

43P

Det existerar en smärre åtskillnad i innebörden av konsolideringsfasen. Enligt Linde och

Ekmans formulering tolkas den som en distinkt sista fas åtföljt av transitionen. Silander å andra

sidan påstår att det inte är en slutfas utan att den är under ständig förändring. Definitionen av

en helt konsoliderad nation är väldigt svår, däremot har det bevisats att den stat som har

konsoliderats med demokratin kan nästan omöjligt återgå till det icke-demokratiska styret.P43F

44P

En anslutning görs här till Lipsets definition av demokratiseringsprocessen där

konsolideringsfasen utgör normalt det tredje och sista steget mot en fullständig

demokratisering. Lipset menar att en stat har uppnått konsolidering när den genomgått samtliga

faser samt genomgått en implementering av politiska fri- och rättigheter, utvecklat ekonomiskt

samhälle och civilsamhälle.P44F

45P

Det som uppenbarat sig i själva transitionsfasen är att den inte präglas av medborgerligt

deltagande, utan påverkas snarare av elitens acceptans. Samtidigt har konsolideringsfasen mer

medborgarkontakt då det är centralt att slå rot hos medborgarna för att demokratin ska

överleva.P45F

46P

Demokratisering och ekonomiska faktorer

Raymond Hinnebusch behandlar två viktiga aspekter i sin forskning om

demokratiseringsprocessen. Den första är ”increasing competitiveness, that is, political

liberalization or pluralization” och den andra ”increasing political equality, that is,

inclusiveness”. Han menar att Mellanösterns unga generation är den som är redo att följa dessa

förändringsprocesser och genomföra demokratisering i regionen, något de tidigare ledarna inte

varit villiga att uppnå. För att en demokratisering i Mellanöstern ska vara möjlig menar

Hinnebusch att spridning av denna utgör ett krav.P46F

47P För att avgöra om ett land är redo att

demokratiseras undersöker andra forskare existensen av essentiella faktorer som ofta baseras

på olika teorier och modeller. De faktorer som anses vara nödvändiga för

demokratiseringsprocessen kan vara ekonomiska, politiska, civila, kulturella, geografiska och

43 Silander, 2005, s. 38 44 Ibid, ss. 38-40 45 Linde et. al., 2006, s. 14 46 Ibid, s. 133 47 Hinnebusch, Raymond, Authoritarian persistence, democratization theory and the Middle East: An overview and critique. Statsvetenskaplig tidskrift 13 no. 3 (2006): 373-395. doi: 10.1080/13510340600579243, s. 5

16

statsbyråkratiska faktorer. Det många forskare dock har gemensamt är betoningen på den

ekonomiska välfärden och utvecklingen.

I länder som har ekonomisk välfärd finns demokratiska styrelseformer och

demokratiseringen har genomförts i större utsträckning, medan det i länder

med mindre ekonomisk välfärd i större utsträckning finns icke-demokratiska

styrelseformer.P47F

48

Förutom Denk & Silander har även Huntington värderat den ekonomiska välfärden som en

central faktor. Hans teori bygger på tanken att länder med lägre medelinkomst löper mindre risk

att påbörja demokratiseringen. Inglehart och Welzel stödjer teorin gällande sambandet mellan

ländernas inkomst och demokratisering. För att mäta demokratiseringen i ett land utgår de från

dess ekonomiska system, mer specifikt studeras fördelningen av ekonomiska resurser bland

landets medborgare. Kopplingen mellan ekonomi och politik grundar sig på forskarnas

antagande att ekonomiska resurser kan omvandlas till politiska sådana som i sin tur resulterar i

deltagande och konkurrens mellan invånarna.P48F

49P Den mest välutvecklade och beprövade teorin

med betoning på sambandet mellan ekonomisk utveckling och demokratisering är

moderniseringsteorin.P49F

50P

2.2 Moderniseringsteorin

Den amerikanska samhällsforskaren Lipset menade att modernisering krävs för att ett land ska

kunna demokratiseras. Han motiverade korrelationen mellan demokratisering och välstånd med

att politiska filosofer sedan Aristoteles tid har drivit argumentet att en viss levnadsstandard är

nödvändig för att den stora massan av medborgare ska kunna delta rationellt och effektivt i

politiken.P50F

51P

Moderniseringen, ansåg Lipset, kan uppnås via fyra steg: industrialisering, välstånd,

urbanisering och utbildning. Dessa är sammanhängande och då menade han att industrialisering

krävs för att uppnå välstånd. Det förklarade Lipset med att medelklassen ökar till följd av

industrialiseringen. Välståndet bland den civila befolkningen resulterar i sin tur i urbanisering.

Vid flytt från landsbygd till stad ökar chanserna till utbildning som har en stor påverkan på

48 Denk & Silander, 2007, s. 40 49 Ibid, ss. 41-45 50 Diamond, Larry, Some social requisites of democracy. Statsvetenskaplig tidskrift 100 no. 4 (2006), s. 75. http://www.jstor.org.db.ub.oru.se/stable/27644404 (Hämtad: 2016-04-20) 51 Diamond Larry, 2006, s. 75

http://www.jstor.org.db.ub.oru.se/stable/27644404


17

demokratiseringen.P51F

52P Utbildning leder, enligt Denk & Silander, till allmänbildning bland

medborgarna som gör dessa medvetna om sina fri- och rättigheter i samhället.P52F

53P En filosof vid

namn John Dewey ansåg att ”utbildning skapar människors syn på sin verklighet och det är

genom samhället som medborgarna får sin skolning”.P

53F

54P Av den anledningen poängterade han

sambandet mellan utbildning och demokrati. Inglehart & Welzel drar slutsatsen att

modernisering dels gör demokrati mer attraktivt för eliterna men att modernisering även

resulterar i större incitament och gör det möjligt för medborgare att ta del av information och

organisera och uttrycka sig. Detta bidrar till att folket i större utsträckning kämpar för

demokratiska institutioner som Linz och Stepan berör närmare i sin forskning om de fem

samhälleliga arenorna som även utgör studiens teori.P54F

55P

2.4 Statsvetenskaplig relevans

Det denna studie avser undersöka är var i demokratiseringsprocessen Egypten befinner sig idag,

5,5 år efter revolutionen. Skälet till valet av just denna forskningsfråga beror främst på en

kunskapslucka i tidigare forskning inom ämnet. Den egyptiska politikens utveckling har sedan

revolutionen 2011 utgjort ett hett statsvetenskapligt ämne och flertalet studier har koncentrerats

på orsakerna bakom revolutionen i hopp om att förstå de utlösande faktorerna som ledde till

folkets uppror. Något som flera studier har gemensamt är skildringen av hur det, då, aktuella

läget såg ut. Revolutionens ursprung skildrades därför och förklarades med statsvetenskapliga

resonemang. Dock har få studier hunnit genomföras efter tillsättningen av den senaste

presidenten 2014. Därmed hoppas jag kunna ge ett kumulativt bidrag för kunskapstillväxt och

nya insikter. Eftersom en undersökning kring demokratisering som process och dess

institutionella krav utgör studiens nav bidrar studien med kunskap om Egyptens

demokratimöjligheter. Med anledning av att Egypten ingår i den arabiska våren är det av

intresse att undersöka var Egypten efter 5,5 år av interna oroligheter och politisk instabilitet

befinner sig i demokratiseringsprocessen. Ovanstående motiveringar pekar på en

statsvetenskaplig relevans för denna studie.

52 Teorell, Jan, Determinants of democratization: explaining regime change in the world, 1972-2006, Cambridge University Press, Cambridge, 2010, ss. 64-65 53 Denk & Silander, 2007, s. 45 54 Jensen, Joakim, En tolkning av John Deweys pedagogiska filosofi I hans verk Demokrati och utbildning, Södertörns Högskola, 2006, s. 4 55 Wucherpfenning, Julian & Deutch, Franziska, Modernization and Democracy: Theories and evidence revisted, Living reviews in democracy, 2009, s. 9

18

2.5 Avgränsning

Egypten är ett av flertal länder som ingick i den arabiska våren. Ett aktivt val har gjorts att

fokusera på fallet Egypten och utesluta resterande länder i undersökningen. Ett skäl är landets

unika politiska utveckling sedan den arabiska vårens start. Egypten är ensamt i regionen om att

ha haft sådana intensiva och hektiska faser under en kort tidsaxel. Detta har lockat till att

undersöka fallet närmare. Av de fem arenorna som utgör studiens teori har valet gjorts att

fokusera på det politiska samhället, civilsamhället, rättsstaten och det ekonomiska samhället.

Mindre vikt kommer således att ligga på statsbyråkrati med anledning av bristande trovärdiga

och vetenskapliga källor skrivna på engelska och/eller svenska. Gällande den genomförda

fältstudien i form av direktobservationer har valet gjorts att avgränsa observationerna till

civilsamhället. Därmed observeras inte den politiska eliten. Totalt begränsades antalet

observationer till 10 stycken. Studien har inte avsikten att skildra det politiska läget före 2000-

talet. En kort historisk skildring av 1990-talets ekonomiska reform är dock inkluderad på grund

av dess relevans i sammanhanget och för att den skapar djupare förståelse hos läsaren.

19

Kapitel 3

3. Metod

3.1 Metodologiskt tillvägagångssätt

”A case study is thus a well-defined aspect of historical episode that the investigator selects for

analysis, rather than the event itself”P

55F

56P – så definieras fallstudie av Alexander George och

Andrew Bennet. Styrkan med fallstudie är dess förmåga att kombinera historiska

undersökningar och en samhällsvetenskaplig relevant teori och med hjälp av denna kombination

öka förståelsen kring ett specifikt fall.P56F

57P I fallstudier saknas delvis eller helt förkunskap inom

ämnet och ett eller flera fall från verkliga livet används som stöd för empirin. Empirin har tolkats

och fått sin betydelse genom att jag som författare har relaterat analysen till mina erfarenheter

och kunskaper som erhållits under studiens gång.P57F

58P

Bedömning har gjorts att det bäst lämpade förhållningssättet för denna studie är en fallstudie

eftersom uppsatsen koncentrerar sig på ett specifikt fall och avser öka förståelsen kring denna

med hjälp av valda teorier. Denna fallstudie undersöker vilken fas Egypten befinner sig i sin

demokratiseringsprocess våren 2016 med fokus på den politiska utvecklingen landet genomgått.

Studien undersöker också om Egypten genomgått en transition mot demokrati eller inte samt

identifierar aktuella utmaningar med hjälp av formulerade hypoteser i analysramverket.

Uppsatsen kommer därför utgå från en kvalitativ ansats.P58F

59P En kvalitativ fallstudie lämpar sig

bäst vid forskning som är komplex där det finns ett stort antal valbara variabler och samband,

vilkens fenomen är oklara och svåra att förutsäga.P59F

60P Den kvalitativa fallstudien fungerar väl vid

undersökningen av aktuella och nutida frågor och påbörjas normalt med ett problem från

verkligheten och vid insamlingen av information är forskarna det primära verktyget. Enligt

Merriam kan fallstudier delas in i fyra varianter. Den kan vara heuristisk vilken ökar läsarens

förståelse för det ämne som studeras. Om studien är induktiv bygger studien på generaliseringar

och resonemang. Den kan även vara partikularistisk, då ligger fokus på en viss situation eller

händelse och om studien är deskriptiv beskrivs det studerade omfattande. Eftersom att syftet

56 Gustavsson, Bengt (red.), Kunskapande metoder inom samhällsvetenskapen, Studentlitteratur, Lund, 2003, s. 13 57 Teorell, Jan & Svensson, Torsten, Att fråga och att svara: samhällsvetenskaplig metod, 1. uppl., Liber, Stockholm, 2007, s. 236 58 Ibid 59 Esaiasson, Peter, Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad, 3., [rev.] uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2007, ss. 108-109 60 Gustavsson, Bengt (red.), 2003, s. 13

20

inte är att studera numerisk data utan analysera text lämpar det sig främst att studien använder

sig av en kvalitativ partikularistisk fallstudie som metod med inslag av den deskriptiva. Den

kvalitativa partikularistiska fallstudien används vid de tillfällen då en viss händelse eller en

företeelse ska studeras och analyseras,P60F

61P i detta fall revolutionens förlopp och utfall. Eftersom

studien huvudsakligen skildrar den process som Egypten genomgått är studien även deskriptiv.

Uppsatsen är av teorikonsumerande karaktär då ett fall står i centrum för undersökningen och

prövas sedan mot en vald teori. Detta förklarar varför resultaten i en teorikonsumerande

fallstudie nödvändigtvis inte behöver kunna generaliseras till andra fall.P61F

62P I denna studie har

valet gjorts att fokusera på ett fall utav flera i den arabiska våren. Nedan presenteras fallstudie

som metod närmare, även uppsatsens konkreta tillvägagångssätt redovisas.

Inom fallstudieforskningen finns två fallstudiestrategier, periodiseringsstrategi och

processtrategi. Periodiseringsstrategin grundas på ett synkroniskt angreppssätt, det innebär att

strategin tillåter forskaren studera fallet ur ett historiskt perspektiv vid en bestämd tidpunkt.

Processtrategin däremot utgår från ett diakroniskt angreppssätt, vilket innebär att forskaren

koncentrerar sig på utvecklingen över tid, till skillnad från periodiseringsstrategin som

begränsas till en given tid.P62F

63P Med anledning av att det är processen (den politiska utvecklingen)

inom den valda perioden (våren 2011 – våren 2016) som studeras bygger denna uppsats på en

kombination av de två strategierna.

3.2 Material

Materialvalet i studien består i stor utsträckning av sekundära källor men även primärkällor

används. Materialet består främst av tryckt litteratur, NGO rapporter, elektroniska

tidningsartiklar och noggrant utvalda vetenskapliga artiklar. För en mer ökad förståelse för

demokratiseringsprocessen gjorde jag fältstudier på plats i Egypten våren 2016 för att göra

direkta observationer.

Materialets urval grundar sig på det som anses vara kompatibelt med studiens forsknings- och

undersökningsfrågor. Allt material är per nödvändighet inte trovärdigt och därför har jag valt

att ha en grundläggande kritisk och ifrågasättande ställning till materialvalet. Detta har jag gjort

för att bedöma huruvida källorna är tillförlitliga eller inte. Ett val som därför gjorts är att främst

61 Merriam, Sharan B., Fallstudien som forskningsmetod, Studentlitteratur, Lund, 1994 62 Esaiasson, 2007, s. 100 63 Lindvall, Johannes. Fallstudiestrategier. Statsvetenskaplig tidskrift, årg. 109, nr 3 (2007), ss. 272, 274, tillgänglig: http://journals.lub.lu.se/index.php/st/article/view/2028/1602, (Hämtad: 2016-04-17)

http://journals.lub.lu.se/index.php/st/article/view/2028/1602


21

utgå från vetenskapsbaserade källor, men att komplettera med nyhetsartiklar exempelvis

gällande aktuella händelser som ännu inte inkluderats i vetenskapliga böcker och rapporter.

Nyhetsartiklarna har främst hämtats från SVT och BBC som båda har bedömts trovärdiga. SVT

är oberoende och opolitiskt och har inga finansiella skäl till att publicera oäkta eller förvridna

nyhetsartiklar, detta då verksamheten finansieras av en TV-licens. Att SVT uppmuntrar

allmänheten att skicka en anmälan till Myndigheten för radio och tv om den anser att SVTs

material inte är sakligt och opartiskt höjer källans trovärdighet. Även BBC finansieras i första

hand genom licensintäkter men även genom kommersiella intäkter, ett faktum som bidrar till

källans trovärdighet. Då båda kanalerna omfattas av public service har samtliga förpliktelser

gentemot allmänheten att erbjuda allmänheten ett sorts berikande utbud.P63F

64P

Källor som valts bort innefattar källor med hänvisning till det qatariska tv-bolaget Al-jazeera.

Detta med anledning av de instabila relationerna mellan tv-bolaget och den nuvarande egyptiska

regimen som grundar sig på anklagelser mot kanalen för att stödja Muslimska brödraskapet och

arbeta mot övriga regimer än Mursis.P64F

65P Annat material som valts bort är källor skrivna på

arabiska, trots att dessa hade tillfört fakta med tanke på att det officiella språket i Egypten är

arabiska. Valet grundar sig på en önskan att såväl examinator och opponenter som övriga läsare

ska ha möjlighet att förstå samtliga källor och kunna kritiskt granska dessa utan språkliga

förhinder. Studiens materialval styr resultatet, i detta fall i rätt riktning tack vare det noggranna

materialvalet, vilket resulterar i en neutral och trovärdig empiri.

3.2.1 Direktobservation Under min vistelse i Egypten gjorde jag direkta och riktade observationer av det politiska läget

genom att passivt observera samtal mellan människor på, i förhand, utvalda observationsplatser,

alla belägna i huvudstaden Kairo. Då syftet med de riktade observationerna har varit att nå ut

till olika delar av civilsamhället har valet gjorts att observera de politiska diskussionerna förda

mellan egyptier på olika platser och under olika tidpunkter. Gemensamt för samtliga

diskussioner är att de är spontana i olika miljöer och är således inte förberedda. Platser där de

direkta observationerna ägt rum inkluderar:

64 SVT, “Fakta: public service”, 2016, tillgänglig: http://www.svt.se/omsvt/fakta/public-service/, (Hämtad: 2016-05-26) 65 The Blaze, “Three Al jazeera reporters accused of supporting Muslim Brotherhoos sentenced to prison”, 2015, tillgänglig: http://www.theblaze.com/stories/2015/08/29/three-al-jazeera-reporters-accused-of-supportinghttp://www.theblaze.com/stories/2015/08/29/three-al-jazeera-reporters-accused-of-supporting-muslim-brotherhood-sentenced-to-prison/muslim-brotherhood-sentenced-to-prison/, (Hämtad: 2016-05-19)

http://www.svt.se/omsvt/fakta/public-service/




http://www.theblaze.com/stories/2015/08/29/three-al-jazeera-reporters-accused-of-supporting-muslim-brotherhood-sentenced-to-prison/

























22

- En gata i ett socioekonomiskt utsatt område i Kairo. De som bor i stadsdelen är antingen

fattiga eller lägre medelklass, det vill säga att de antingen lever på existensminimum eller

har så att det räcker nätt och jämnt till nästa lön.

De som blev observerade var sammanlagt fem egyptier vid två olika tillfällen. Vid det första

observationstillfället fördes samtalet mellan två medelålders kvinnor medan det vid andra

tillfället var tre äldre män inblandade.

- Minibuss med ca. 12 passagerare varav två kvinnor i 20-årsåldern sittandes framför mig

förde samtalet. I Egypten används minibuss tillsammans med vanlig buss och tuktuk som

transportmedel för låginkomsttagare istället för taxi som är det dyrare transportalternativet.

- Lokala små matbutiker. I alla överbefolkade stadsdelar i Kairo finns små matbutiker som

kan liknas med hur en vanlig kiosk i Sverige är konstruerad. Från dessa matbutiker handlar

de flesta låginkomsttagare allt från mejeriprodukter och pålägg till tomatpuré och kryddor

då större mataffärer (supermarkets) är dyrare.

Sammanlagt genomfördes fyra observationer vid fyra olika tillfällen i ett socioekonomiskt

utsatt område i Kairo. Vid det första tillfället fördes samtalet mellan butikssäljare och en

medelålders kvinna, det andra tillfället mellan säljare och en äldre man, det tredje mellan

säljare och en ung man och det fjärde tillfället mellan säljare och en medelålders man.

- Min släkts hushåll. I lägenheten bor min farbror med sin hustru, 23-åriga son och 27-åriga

dotter. De direktobserverade samtalen pågick mellan far och son vid två olika tillfällen och

påvisar konstrasterna mellan två generationer.

- En privat egyptisk-amerikansk skola som jag besökte under en dag och observerade ett

samtal på. Val av skola grundar sig på syftet bakom de genomförda observationerna, att nå

ut till olika delar av civilsamhället. Jämfört med anställda på kommunala skolor, har

personal på privatskolor i Egypten en tendens att bestå av en mer heterogen grupp med

människor från olika samhällsklasser. Av den anledningen valdes en privatskola för att

observera samtal på.

Egyptierna vars uttalanden ingår i de illustrerande observationerna är alla vuxna individer av

båda könen. Direktobservation görs just då händelsen inträffar, på samma plats och vid samma

tidpunkt.P65F

66P Jag har sammanlagt observerat 10 samtal mellan kund och säljare,

familjemedlemmar, vänner och kollegor emellan samt förbipasserande och vistandes i min

omgivning på offentliga platser. Observationerna har bidragit till tolkningen av analysen och

även haft en kompletterande roll till övriga empiriska källor.

66 Webb, John R, Understanding & Designing Marketing Research, The Dryden Press, London, 1992, s. 130

23

En styrka med observationsmetoden är den lättillgängliga informationen som nödvändigtvis

inte kräver observatörens interaktioner med de individer som studeras.P66F

67P Forskaren har i och

med öppna observationer möjlighet att närma sig det studerade objektets sanna miljö och i detta

fall observera oplanerade och spontana samtal mellan människor och följa deras omedelbara

reaktioner.P67F

68P Genomförandet av direkta observationer tror jag har underlättats i och med mitt

yttre utseende och språkfärdigheter. Att jag inte sticker ut bland mängden med mitt utseende

samt talar arabiska och behärskar den egyptiska dialekten tror jag har påverkat observationernas

trovärdighet positivt. De observerade hade med stor sannolikhet varit mer reserverade i sina

uttalanden i närheten av en observatör vars utseende och/eller språk tyder på att denne är

utomstående. Denna slutsats har dragits baserat på den utbredda tendensen bland medborgare

att vilja visa upp sitt land i bästa skick samt begränsningen i uttalanden gällande det politiska

missnöjet bland annat. Att observatören inte betraktas som utomstående ökar tryggheten hos de

observerade och samtligas tillit gentemot observatören vilket leder till att de uttalar sig fritt och

ärligt.

Observationsmetoden har dock flera svagheter. Bland annat finns en risk att observatören gör

felaktiga antaganden och tolkningar av en situation. Det finns även en risk att individerna som

observeras ändrar sitt beteende och sina uttalanden av den anledningen att de anpassar sig till

vad de tror är observatörens förväntningar.P68F

69P Detta är dock inte aktuellt i mitt fall då jag inte

gjorde några som helst interaktioner med de individer som studerades vilket i detta fall ökar

trovärdigheten i observationerna. Risken med en interaktiv observation är att observatören

medvetet eller omedvetet för samtalet mot en särskild riktning den annars inte hade tagit.

Däremot kan min närvaro bland exempelvis anställda på skolan ha påverkat deras uttalanden

där och då eftersom att de hade kännedom om att jag skulle göra en direktobservation av samtal

de anställda förde. Observationer bör genomföras i undersökningsprocessens inledande fas då

metoden är svårmätt och problematisk att motbevisa, de bör även underbyggas med fakta.P69F

70P

3.3 Källkritik

För att kunna bedöma om en källa är tillförlitlig eller inte är forskarnas främsta vapen

källkritiken. Källkritik är en samling regler om metodanvändning för att kunna bedöma

67 Adler, Patricia A. & Adler, Peter, Observational Techniques i Collecting and Interpreting Qualitative Materials av Denzin, Norman K. & Lincoln, Yvonna S. Sage, Publications, London, 1998, s. 89 68 Holme, Idar M, Bernt, Krohn S. & Björn, Nilsson, Forskningsmetodik: Om Kvalitativa och Kvantitativa Metoder, Studentlitteratur, Lund, 1991, s. 129 69 Halvorsen, Knut & Andersson, Sten, Samhällsvetenskaplig Metod, Studentlitteratur, Lund, 1992, s. 84 70 Webb, 1992, s. 130

24

trovärdigheten och värdera sanningen i både uttalanden och förhållanden. Dessa regler är

hjälpmedel för att systematiskt kunna utvärdera och tolka påståenden om en specifik händelse,

oavsett om händelsen inträffade för hundra år sedan eller för några få minuter sedan.

Avgörandet om källan är trovärdig eller inte görs i samband med att källan kritiskt granskas och

om möjligt spåras tillbaka till ursprungskällan. Detta för att få ett så pålitligt material som

möjligt.P70F

71P

Vid studiens datainsamling har vetenskaplig litteratur varit den främsta källan, men även NGO

artiklar tillhörande främst Amnesty International. Innan användandet av källorna har de blivit

kritiskt granskade. Amnesty Internationals arbete utgår från internationella konventioner och

har därför använts som källa då bedömningen gjorts att den har hög tillförlitlighet och ett gott

anseende gällande rapporteringar om läget runt om i världen. Även information från hemsidor

tillhörande svenska myndigheter som Globalis, Sweden Abroad och Säkerhetspolitik har

använts med anledning av att de är skrivna av experter på området och kan anses tillförlitliga.

Material från Europaparlamentets officiella hemsida har även använts. Den litteratur som

använts bygger främst på Linz och Stepans teori om de fem samhälleliga arenorna och samtligas

samband till olika regimtyper. Då Linz och Stepan har bidragit till demokratiforskningen och

de använda böckerna är studentlitteratur har bedömningen gjorts att de är tillförlitliga och

därmed användbara vid datainsamlingen.

3.4 Reliabilitet och validitet

Att bedöma reliabilitet och validitet i en undersökning är centralt eftersom kvaliteten på den

information som framtagits bedöms. Reliabiliteten i en studie berör i vilken utsträckning de

datainsamlingsmetoder och analysprocesser som används kan framställa samma resultat vid

andra tillfällen, av andra forskare, samt hur väl operationaliseringen gjorts.P71F

72P I denna fallstudie

innebär observationerna att det kan vara svårt för andra forskare att vid ett senare tillfälle

generera samma resultat. Forskarens roll i en fallstudie är att ha fokus på att göra

beskrivningar.P72F

73P Beskrivningarna som görs i denna studie inkluderar beskrivningar av

händelser som utspelat sig i Egypten under den studerade perioden.

71 Esaiasson, 2007, ss. 278-279 72 Saunders, Mark, Lewis, Philip & Thornhill, Adrian, Research methods for business students, Harlow, 2007, s. 149 73 Myers, Michael D., Qualitative research in business & management, SAGE, London, 2009, ss. 73-77

25

Extern validitet eller generaliserbarhet handlar om huruvida studiens resultat kan generaliseras

till andra fall.P73F

74P Visserligen är det flertalet länder som ingår i den arabiska vårens revolutioner

mot den sittande regimen och trots att strävan efter demokrati är den centrala gemensamma

nämnaren länderna emellan, är det svårartat att applicera studiens resultat på andra fall.

Resultatet är i detta fall begränsad till den politiska utvecklingen i Egypten och behandlar

därmed händelseutvecklingen, politiken, demokratiseringsmöjligheten och de samhälleliga

arenorna i just Egypten. Trots att exempelvis Tunisien och Libyen delar Egyptens historia om

en revolution år 2011, har respektive land inte haft samma händelseutveckling som det andra.

Av den anledningen kan studiens resultat som är koncentrerat till Egypten inte generaliseras till

andra fall.

Intern validitet kan å andra sidan förklaras i termer av ”[...] välgrundade (giltiga) slutsatser av

beskrivande natur utifrån det många gånger begränsade antalet analysenheter man har valt att

studera”.P74F

75P För att öka studiens interna validitet har fokus legat på den valda teorin och

analysramverket som utgör grunden för studien. Teori- och analysramverket är noggrant

utvalda och bidrar till att det är just demokratiseringen som undersöks och att de dragna

slutsatserna blir välgrundade. Studien undersöker det den är avsedd att undersöka med hjälp av

rätt vald metod, relevanta teorier och korrekta ansatser som forskningsfråga och

undersökningsfrågor.

74 Saunders et al, 2007, s. 151 75 Esaiasson, 2007, s. 64

26

Kapitel 4

4. Teoretiskt ramverk Teorin som valts som utgångspunkt till denna studie är Linz och Stepans teori om de fem

samhälleliga arenorna. Samtliga arenor utgör studiens teori varav mindre fokus ligger på

statsbyråkrati som arena på grund av bristande material. Valet av teori grundar sig på insikten

att de fem arenorna har en kompletterande funktion gentemot varandra och är nödvändiga för

att i slutsatsen kunna besvara studiens frågeställningar. Då arenorna återkommer i empirin,

analysen och slutsatsen samt har en central roll i hela studien fungerar samtliga även som

analytiska begrepp i studien.

Analysramverket i studien används för att formulera förväntningar i form av hypoteser för att

undersöka vilka utmaningar som finns i Egypten för att uppnå fullständig konsolidering av

demokrati. Båda hypoteserna testas sedan i uppsatsens empiri och analys.

4.1 De fem samhälleliga arenorna

För att ett politiskt system ska ha goda möjligheter till demokratisering krävs enligt Linz och

Stepan fem fungerande samhälleliga arenor.P75F

76P De fem arenorna utgörs av:

1. Ett politiskt samhälle med grundläggande politiska institutioner.

2. Ett vitalt och aktivt civilt samhälle.

3. En konstitutionell rättsstat.

4. En välfungerande statsbyråkrati.

5. Ett ekonomiskt samhälle i form av en blandekonomi.

4.1.1 Politiskt samhälle Linz och Stepan anser att det krävs ett politiskt samhälle för att det ska ske politiska förändringar

respektive ske förändringar inom demokratiska institutioner. Vidare påpekar författarna att

”vikten av civilsamhället och det politiska samhället överlappar och kompletterar varandra”.P76F

77P

Att staten bör ha legitimitet att utöva kontroll över samhället och staten beskriver de i detta

citat:

76 Wucherpfenning & Deutch, 2009, s. 26 77 Linz & Stepan, 1996, s. 10

27

The composition and consolidation of a democratic polity must entail serious

thought and action concerning the development of a normatively positive

appreciation of those core institutions of a democratic political

societypolitical parties, election, elections rules, political leadership,

interparty alliances, and legislature- by which society constitute itself

political to select and monitor democratic government.P77F

78P

Det är grundläggande för en stat att ha politiska partier för att en fungerande konsolidering av

demokratin ska ske. Partiernas huvudmål är att samla och företräda olikheter i ett samhälle, men

konsolidering kräver även utveckling av speciella normer och processer i hur demokratiska

konflikter hanteras. Informerat och regelbundet förnyat är två ledord i ett politiskt samhälle,

men det måste även nås en överenskommelse om hur demokratin ska skapas och bedrivas.P78F

79P

Samuel Huntington anser att demokratisering är ett krav på förändring som ska riktas mot

politiska institutioner. Om de politiska institutionerna inte är stabila och effektiva i en stat

förhindras reformer. Vidare nämner Huntington att moderniseringen genererar till ett ökat

politiskt medvetande som i sin tur leder till ökade krav för de politiska institutionerna. Om

staten sedan ska uppfylla demokratikravet borde det ske förändringar inom staten framför allt

när det avser det politiska samhället, eftersom det politiska samhället tillsammans med det civila

samhället har den mest centrala rollen i demokratiseringsprocessen.P79F

80P

4.1.2 Civilsamhälle Den andra arenan som utgör en nödvändig förutsättning för en möjlig demokratisering i ett land

är civilsamhället. Det innebär, enligt Linz & Stepan, att det i demokratiska konsoliderade stater

ska finnas rättigheter där människor kan företräda sina intressen och sprida sina värderingar och

åsikter. Detta kan de göra genom rätten att bilda organisationer eller föreningar t. ex

fackförbund. Sociala rörelser som kvinnogrupper, fackförbund eller religiösa grupper är också

exempel på olika sammanslutningar. För dessa intressegrupper bör det finnas utrymme att

kunna arbeta i opposition gentemot staten. Staten och civilsamhället bör respektera varandras

roller i samhället.P80F

81P Rätten att bilda organisationer, föreningar och andra typer av

sammanslutningar går dessutom under förenings- och församlingsfriheten som båda har ett nära

samband med varandra. Artikel 20 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna

78 Linz & Stepan, 1996, s. 8 79 Ibid 80 Denk & Silander, 2007, ss. 61-63 81 Linz & Stepan, 1996, s. 8

28

skyddar förenings- och församlingsfriheten tillsammans med artikel 21-22 i FN:s konvention

om medborgerliga och politiska rättigheter och artikel 11 i Europakonventionen.P81F

82P

Begreppet civilsamhälle har flera definitioner. Enligt Cohen & Arato är detta samhälle en sfär

av social interaktion lokaliserad mellan staten och ekonomin. Denna interaktion är sammansatt

framför allt av den intima sfären, sociala rörelser och offentliga aktörer. Civilsamhället har olika

organisationer och grupper som framför sina krav och att det är en nödvändighet att skilja det

civila samhället från ett politiskt samhälle av politiska organisationer/partier.P82F

83P

Beetham och Boyle delar samhället i två sfärer och ser det civila samhället som en ickestatlig

sfär där alla andra skilda ekonomiska och sociala samarbetsorgan ingår.P83F

84P En forskare vid namn

Larry Diamond ser skillnader mellan det civila samhället och stat samt att det civila samhället

anses vara en del av offentliga sfären.P84F

85P Enligt Grugel fungerar det civila samhället som en

interaktion mellan civilsamhälle och stat. Staten bör använda samtliga resurser med avsikt att

skydda civila medborgare. Vidare hävdade Grugel att det civila samhället inkluderar de krav

som är minimum av säkerhet, välfärd och rätten att leva i ett civiliserat samhälle.P85F

86P För att

garantera det civila samhällets autonomi och oberoende är det i synnerhet viktigt att stifta lagar

som garanterar medborgerliga rättigheter.P86F

87P I länder med en auktoritär regim saknas ett

fungerande civilsamhälle, folket har exempelvis inte friheten att organisera demonstrationer.

Ett civilt samhälle kan ha en stärkande effekt på de politiska institutionerna genom att formulera

sina krav på hur den demokratiska processen fungerar.P87F

88P

Kulturella faktorer har också varit centrala för forskare när det handlar om ett fungerande

civilsamhälle såsom socialt kapital och föreningsliv. Larry Diamond menar att föreningsliv

erbjuder människor möjligheter att påverka sina liv och samhällsutveckling utifrån sina

önskemål. Om medborgarna får hjälp av föreningar och intresseorganisationer kan de uppnå

sina mål samt bidra till upplösningen av icke-demokratiska styrelseformer. På så sätt inleds en

82 Mänskliga rättigheter, ”Förenings- och församlingsfrihet”, 2016, tillgänglig: http://www.manskligarattigheter.se/sv/de-manskliga-rattigheterna/vilka-rattigheter-finns-det/forenings-ochhttp://www.manskligarattigheter.se/sv/de-manskliga-rattigheterna/vilka-rattigheter-finns-det/forenings-och-forsamlingsfrihetforsamlingsfrihet, (Hämtad: 2016-04-30) 83 Cohen, Jean L. & Arato, Andrew, Det civila samhället och den politiska teorin, Daidalos, Göteborg, 1995, s. 10 84 Beetham, David & Boyle, Kevin, 80 frågor och svar om demokrati, 1. uppl., SNS (Studieförb. Näringsliv och samhälle), Stockholm, 1997, s. 116 85 Diamond, Larry Jay, Developing democracy: toward consolidation, Johns Hopkins University Press, Baltimore, Md., 1999, s. 208 86 Grugel, 2002, ss. 27, 92 87 Boussard, Caroline, Democratic Consolidation: The Role of informal Institutions. Illustrations from Central America, Presented Latin American Studies Association, Miami, 2000, s. 8 88 Hadenius, Axel, Demokrati: en jämförande analys, 1. uppl., Liber, Stockholm, 2001, s. 43

http://www.manskligarattigheter.se/sv/de-manskliga-rattigheterna/vilka-rattigheter-finns-det/forenings-och-forsamlingsfrihet

















29

utveckling mot demokratiska system där folk är fria att sprida åsikter utifrån demokratiska

principer.P88F

89P

4.1.3 Rättsstat Den tredje samhälleliga arenan berör rättsstaten. Enligt Linz och Stepan har lagarna stor

betydelse för om en stat uppfyller kravet att bli ”en konsoliderad demokrati”.P89F

90P Dessa lagar ska

garantera medborgarnas frihet och självständighet. I en demokratisk stat ska tjänstemän och

politiker vara lika inför lagen på samma sätt som övriga medborgare.P90F

91P

De två huvudsakliga delarna av rättsstaten är det formella respektive det materiella. Det

formella fokuserar på formen och källorna i lagstiftningen medan det materiella kräver även

mer i innehållet i lagen. Teoretikern Dworkin hävdar att det formella perspektivet är politiskt

neutralt och användbart. För honom är rättigheter centrala och formar bakgrunden till statens

positiva rätt.P91F

92P I Hydéns bok Demokratisering i tredje världen påpekade han att för att

rättsstaten ska fungera måste diskriminering av grupper i samhället vara uteslutet och

minoriteters rättigheter ska vara skyddade.P92F

93P Inom rättsstaten definieras maktens gränser och

den underordnas därefter i relation till den rättsliga processen.P93F

94P För att alla medborgarna ska

ha en chans att bli lika behandlade inför rätten måste rättsstaten vara välfungerande. Ledarna

ska styras av samma regler och handla innanför ramar satta av lagen. Rättssäkerhet ska fungera

som ett skydd för folket. I sin tur kräver detta att medborgarna är underrättade om vad som är

straffbart genom ett rättssystem som innehåller pålitliga och tydliga regler. I utövandet av denna

makt är opartiskhet och korrekthet en demokratisk grundprincip.P94F

95P

4.1.4 Statsbyråkrati En välfungerande statsbyråkrati är nästa nödvändiga arena för konsolidering av en demokrati.

För att en stat ska kunna vara effektiv är byråkratin viktig enligt Linz & Stepan. I en

välfungerande förvaltning är det ett krav att ha till uppgift att förstärka de tre ovannämnda

arenorna. För att skapa en modell för organisering av den offentliga organisationen måste

byråkratin i ett demokratiskt samhälle uppfylla vissa krav. Byråkratin är en nödvändig och

89 Denk & Silander, 2007, ss. 53-56 90 Linz & Stepan, 1996, s. 10 91 Ibid 92 Tamanaha, Brian Z. The Lessons of Law-and-Development Studies, 2002, s. 91 93 Hydén, Göran (red.), Demokratisering i tredje världen, Studentlitteratur, Lund, 1998, s. 46 94 Linz & Stepan 1996, s. 19 95 Frändberg, Åke, 'Begreppet rättsstat.', Rättsstaten - rätt, politik och moral/Fredrik Sterzel (red.)., 1996, ss. 21-41

30

oskiljbar del av staten gällande implementering av de politiskt fattade besluten.P95F

96P Via en

statsapparat styrs, regleras och implementeras de politiska besluten i en demokratisk stat.P96F

97P

Detta betyder att en välfungerande byråkratiapparat gynnar processen för demokratisering

gällande politiskt fattade beslut. Inom statsbyråkratin kan tjänstemän vanligtvis ses som

”anställda som betalas av statsinkomst som följer efter statens anställningsvillkor”.P97F

98P

4.1.5 Ekonomiskt samhälle Femte och sista samhälleliga arenan beskriver det ekonomiska samhället. En konsoliderad

demokrati, enligt Linz och Stepan, är inte möjlig om staten inte, utifrån en blandekonomi,

erbjuder en offentlig sektor som erbjuder folket sjukvård, utbildning, ekonomiskt skyddsnät och

även försöker utjämna ekonomiska klyftor. Författarna beskriver också att fungerande lagar om

normer, kapitalmarknad, avtalsreglering, äganderätt samt bankstrukturer är utmärkta underlag

för konsolidering. Om en stat inte skulle kunna reglera marknaden uppkommer det svårigheter

med genomförandet av ekonomiska reformer.P98F

99P Enligt andra forskare kan ekonomisk tillväxt

innebära att länder får en ekonomisk välfärd som är nödvändig för att främja

demokratiseringen.P99F

100P

I länder med högre medelinkomst har demokrati större betydelse än för länder med lägre

medelinkomst. Detta kan bero på att det i länder med högre medelinkomst ideligen inträffar

snabbare förändringar jämfört med övriga länder.P100F

101P Enligt vissa forskare anses demokrati

fungera bättre i länder där det finns en näringsstruktur och en rättvis politik om fördelning av

samhällsresurser.P101F

102P Industrialisering tycks vara en positiv förutsättning för demokratiska

styrelseformer när det kommer till näringsstruktur. I en stat med en god ekonomisk situation i

samhället har medborgarna ett större intresse av att delta i politiska sammanhang.P102F

103P För att

uppfylla demokratikravet inom en stat ska det finnas rättvis fördelning av politiska och även

samhälleliga resurser. Om medborgarna upplever att det sker en orättvis resursfördelning

försvåras demokratiseringsprocessen.P103F

104P

96 Petersson, Olof, Statsbyggnad: Den Offentliga Maktens Organisation, SNS förlag, 2007, ss. 12-17 97 Linde et. al, 2006, s. 32 98 Hague, Rod, Harrop, Martin & Breslin, Shaun, Styrelseskick och politik, Nya Doxa, Nora, 2000, s. 434 99 Linz & Stepan, 1996, s. 11 100 Denk & Silander, 2007, s. 40 101 Inglehart, Ronald & Welzel, Christian, Modernization, cultural change, and democracy [Elektronisk resurs]: the human development sequence, Cambridge University Press, Leiden, 2005, s. 167 102 Inglehart & Welzel, 2005, s. 27 103 Ibid, s. 28 104 Denk & Silander, 2007, ss. 42-43

31

4.2 Analytiskt ramverk

Det analytiska ramverket som valts till denna studie bygger vidare på den valda teorin om de

fem samhälleliga arenorna som nödvändiga faktorer för en konsoliderad demokrati.

Analysmodellen som Linz och Stepan har skapat visar möjliga vägar (paths) mot konsoliderad

demokrati baserat på sambandet mellan de fem arenorna och demokratikonsolidering i olika

regimtyper. I detta fall är det av intresse och relevans att undersöka kopplingen mellan arenorna

och vilken regimtyp Egypten i dagsläget styrs av. Med hjälp av analysramverket som

presenteras nedan har två hypoteser formulerats, samtliga avses testas i den empiriska analysen.

Hypoteserna ska i slutsatsen även besvara studiens övergripande forskningsfråga som

undersöker i vilken fas Egypten befinner sig i demokratiseringsprocessen våren 2016. I och

med detta möjliggörs konstaterandet om Egypten 5,5 år efter revolutionen lyckats konsolidera

demokrati eller styrs i dagsläget av en auktoritär regim.

Linz och Stepan menar att skildringen mellan olika regimtyper tillåter oss vara mer specifika

gällande möjligheter och begränsningar som pakter för med sig. Pakterna kan antingen skapa

möjlighet till transition eller vara helt frånvarande i ickedemokratiska regimtyper.P104F

105P En pakt

är ofta involverad i övergången till demokrati, den skapas mellan den odemokratiska regimens

moderata och den demokratiska oppositionens moderata som båda kan ’utnyttja’ och ’hejda’

respektive radikala representanter.P105F

106P Viktigt att poängtera är att det finns tre generella

analytiska punkter som berör pakter. Den första handlar om att demokratiska transitioner inte

per nödvändighet inkluderar pakter. Den andra punkten handlar om en pakts möjlighet att ändra

väg beroende på dess ursprungliga syfte och efterföljande konsekvenser. En pakt kan vara

utformad för att möjliggöra en snabb nedmontering av en icke-demokratisk regim och

tillsättning av fria val. En sådan pakt har en demokratisk avsikt. Om valen genomförs med

rättvisa värderingar får pakten även demokratiska följder.P106F

107P Den andra analytiska punkten

poängterar att en pakt utformad för att exkludera några grupper permanent och vidsträckt i syfte

att överrepresentera dessa är uppenbarligen ickedemokratiska i dess avsikt och konsekvenser.

Stepan argumenterar för den tredje punkten och menar att skapandet av en pakt inte innebär

dess bevarande eller upprätthållande, utan pakterna kan falla samman. De kan heller inte skapas

inom alla politiska system.P107F

108P

105 Linz & Stepan, 1996, s. 56 106 Ibid, s. 61 107 Ibid, s. 56 108 Ibid, s. 61

32

En väg till transition som verkar möjlig för alla odemokratiska regimer men som i själva verket

enbart är ett alternativ för auktoritära regimer berör militären. Om kostnaderna för att låta

militären styra som regering anses för stor för militären som institution, kan ett fritt val bli en

del av frigörelseformeln för den hierarkiska militären som ansvarar för en auktoritär regim.P108F

109

4.2.1 Utmaningar i en auktoritär regim

Nödvändiga faktorer för att en auktoritär regim (i detta fall den egyptiska regimen) ska kunna

konsolidera demokrati inkluderar regimens ansvar att prioritera de utmaningar landet står inför.

Linz och Stepan utgår i sin analysmodell från att de fem samhälleliga arenorna är de nödvändiga

kriterierna för en fullständig demokratisering.

Gällande det politiska samhället är kraven för det auktoritära styret att garantera fria

konkurrerande val mellan olika politiska partier. I vissa länder har den politiska konkurrensen

enbart avbrutits och kan därmed återupptas igen. I andra fall har bildandet av politiska partier

förbjudits och behöver för en full demokratisering förklaras lagligt. Även restriktioner på

specifika partier måste upphöra. I vissa länder behöver centrala politiska aktörers politiska

rättigheter återupprättas medan ett auktoritärt statsparti måste i undantagsfall demontreras. För

en konsoliderad demokrati krävs att den auktoritära regimen även etablerar ett stabilt

civilsamhälle genom att främst utvidga och skydda de civila friheterna. Lagar som ger

fackföreningar, media etc. självständighet måste stadgas och implementeras och lagändringar

som resulterar i en ickedemokratisk konstitution måste sluta genomföras. Gällande

statsbyråkratin kan en rensning bland de sittande byråkraterna, även bland domstol och militär,

vara nödvändig i samband med konsolideringen av demokrati i ett auktoritärt land. Detta kan

dock vara problematiskt att genomföra när den hierarkiska militären haft en avgörande roll i

tidigare ickedemokratiska regimer. Angående det ekonomiska samhället som arena finns inga

fasta krav, utan har ekonomin varit en fungerande blandekonomi är det inte säkert att större

förändringar behöver genomföras för att konsolidera demokrati. Vidare reformer som kan

komma att stärka ekonomin förväntas snarare införas naturligt som en del av den politiska

processen. Det kan exempelvis handla om ökad socialisering, utvidgad privatsektor eller

ökad/minskad ekonomisk reglering av marknaden.P109F

110P

109 Linz & Stepan, 1996, s. 65 110 Ibid, ss. 62-64

33

Med hjälp av Linz och Stepans analysmodell som tydliggör kraven en auktoritär regim måste

fullborda för en fullständig konsolidering av demokrati har två hypoteser formulerats. Dessa

kommer att ha en vägledande roll i denna undersökning.

Hypotes 1: Egypten är 2016 en konsoliderad demokrati.

Hypotes 2: Egypten är 2016 en auktoritär regim.

34

Kapitel 5

5. Empiri och analys

5.1 Egyptens demokratiseringsprocess inom olika samhälleliga arenor

De fem samhälleliga arenorna utgör krav för demokratikonsolidering i ett land då de är

nödvändiga för att det ska ske förändringar i samhället inklusive förändringar inom

demokratiska institutioner. Nedan följer en skildring i kronologisk ordning av Egyptens

demokratiseringsprocess inom det politiska samhället, civilsamhället, rättsstaten,

statsbyråkratin och det ekonomiska samhället.

Egypten har en historia innehållande flera transitioner, den mest långvariga var Mubaraks 30-

åriga styre. Efter att president Anwar el Sadats politiska system hamnade i legitimitetskris

innebar övergången en ersättning av ett nytt politiskt system som leddes av Mubarak. Likt

tidigare övergångar inkluderade även denna, löften om att skapa ett demokratiskt politiskt

system. Denna övergångsfas som resulterade i att Mubarak utsågs till ny president innehöll ett

demokratiskt val som av många bedömare betraktades som början på ett stabilt demokratiskt

institutionellt arrangemang, men den nye presidenten levde inte upp till förväntningarna.

Mubaraks politiska parti NDP blev framemot 2000-talet väldigt influerat av neoliberalismen.

2000-talets ekonomipolitik betecknade Mubarak vanligtvis som nytänkande och ledde till

avregleringar för att kunna generera 800 000 arbetstillfällen som Egypten är beroende av varje

år. Detta har lett till att landets privata sektor utgjorde cirka 80 procent av de totala

arbetstillfällena under 2000-talet.P110F

111P Egyptens ekonomiska politik under detta årtionde har

därmed också handlat om stora privatiseringar av statligt ägda verksamheter och vidare

reducering av den offentliga sektorn. Även under president Mubaraks sista år vid makten

fortsatte ekonomin i landet gå i det neoliberal-ekonomiska spåret där statens roll genom

reformerna under 2005 och 2006 minskade ytterligare.P111F

112P Detta var något som skapade ett stort

missnöje hos egyptierna. Den ekonomiska politiken i Egypten var således en betydande orsak

till revolutionen 2011. Egypten föll än en gång för en auktoritär och icke-demokratisk regim

som varade fram till revolutionen 2011 som i sin tur innebar ännu en transition.

111 Alissa, Sufyan, The Political Economy of Reform in Egypt [elektronisk resurs]: Understanding the Role of Institutions, Carnegie Endowment for International Peace, Washington, D.C., 2007, s. 221 112 Ibid, ss. 222-227

35

Sedan den egyptiska revolutionen har politiken haft en turbulent utveckling. Startskottet var den

25:e januari 2011 då tusentals människor demonstrerade mot den egyptiska diktatorn Mubarak

efter att unga nätaktivister i Egypten uppmanade folket att fortsätta i Tunisiens fotspår.P112F

113P En

vecka senare samlades 250 000 demonstranter på Tahrirtorget för att demonstrera mot den

sittande regimen. Precis som i Tunisiens fall genomförde Mubarak ett antal förändringar för att

tillfredsställa demonstranterna och lugna ner situationen. Bland annat sparkade han regeringen

och lovade att inte ställa upp i nästa val, något som inte levde upp till demonstranternas krav.P113F

114P

Det som inträffade den 25 januari 2011 går enligt denna analys under liberaliseringsfasen då

ett första steg togs i och med att tusentals demonstrerade mot den sittande regimen. En öppning

skedde i det icke-demokratiska Egypten. Liberaliseringen resulterade i att Mubarak innan sin

avgång gjorde flertalet försök att tillfredsställa demonstranterna och därmed minska det

politiska förtrycket människorna demonstrerade emot.

När Mubaraks försök inte godtogs av demonstranterna beordrade han i slutet av januari

militären att skjuta mot demonstranterna som inte lydde det utegångsförbud som rådde, men

militären vägrade lyda ordern och situationen blev okontrollerbar för Mubarak.P114F

115P I 18 dagar

varade omfattande demonstrationer och sammanstötningar mellan demonstranter, polis och

säkerhetsstyrkor i hela landet. Den 11 februari meddelade Mubarak sin avgång vilket tyder på

ännu ett tecken på uppnådd liberalisering i landet. I och med hans avgång öppnades det politiska

samhället upp en aning och demonstranterna fick tillfället att uttrycka sig fritt. Revolutionen

hade nått sitt huvudsakliga mål, att störta diktatorn som hindrade förverkligandet av en reell

socialpolitik, välfärd och demokrati men det var inget enkelt pris folket fick betala.P115F

116P Under

upprorets 18 dagar dödades minst 846 människor och cirka 6000 skadades. Mubarak

överlämnade makten till Egyptens militära styrkor som utnämnde en ny tillfällig

statsminister.P116F

117P I samband med att militärrådet tagit över efter Mubaraks fall 2011 försämrades

rättsstaten, som är den arenan som bygger upp ett demokratiskt samhälle. Rättsstaten har till

uppgift att se till att lagarna garanterar medborgarnas frihet och självständighet. Bland annat

ska tjänstemän och politiker vara lika inför lagen på samma sätt som övriga medborgare.P117F

118P

Dock brast dessa kriterier i och med att runt 12 000 civila drogs inför militärdomstol medan

113 Fazlhashemi, 2014, s. 57 114 Globalis, ”Den arabiska våren”, 2015, tillgänglig: http://www.globalis.se/Konflikter/Den-arabiska-vaaren, (Hämtad: 2016-04-07) 115 Säkerhetspolitik, ”Konflikter: Egypten”, 2015 116 Fazlhashemi, 2014, s. 4 117 Globalis, ”Den arabiska våren”, 2015 118 Linz & Stepan, 1996, s. 10

http://www.globalis.se/Konflikter/Den-arabiska-vaaren






36

hundratals dömdes till fängelse. Såväl militärdomstolar som specialdomstolar är kända för att

inskränka den åtalades rättigheter, ändå fortsätter de ha en betydande roll i rätten, speciellt vid

åtal om terrorism eller brott mot nationens säkerhet.P118F

119P Faktum är att samtliga domstolar

fortfarande har betydande makt trots inskränkning av åtalades rättigheter vilket hindrar landets

demokratikonsolidering. Linz och Stepan har i sin analysmodell pekat på möjliga utmaningar

en auktoritär regim står inför och just ickedemokratiska domstolar är en av dessa. Enligt

författarna krävs en rensning bland domstolar men på grund av fortsatt korruption i landet kan

detta bli svårt att genomföra.P119F

120P Avgörande kriterium för konsolidering innebär att institutioner

i landet genomsyras av politik, politiska rättigheter och civila friheter.P120F

121P Även detta, ett stabilt

civilt samhälle, har pekats ut som en central utmaning för en auktoritär regim som har i avsikt

att konsolidera demokrati. Att skydda de civila friheterna och stadga och implementera lagar

som ger fackföreningar, media etc. självständighet är enligt studiens analytiska ramverk

nödvändigt.P121F

122P Det är dock inget som garanterats efter revolutionen. Så tidigt som i samband

med militärrådets övertagande 2011 förekom tortyr av demonstranter, oskuldstester på

kvinnliga aktivister och våld mot kristna kopter.P122F

123P

Förutom rättsstaten drabbades även det ekonomiska samhället hårt efter revolutionen.

Ekonomin i Egypten var i sämre skick året efter revolutionen än vad den var under Mubaraks

tid. Statens redovisande uppgifter i januari 2012 visade att BNP:n hade sjunkit med närmre 2

procent och arbetslösheten hade ökat till 3 miljoner (2.7 miljoner 2011). De privata

investeringarna har också blivit kraftigt påverkade av revolutionen och sedan 2011 har de

sjunkit med närmre 20 procent.P123F

124P Revolutionen har även påverkat ekonomin negativt på två

andra punkter. Turismen, som varit en betydelsefull och nödvändig resurs i statens budget, har

minskat betydligt efter revolutionen. Den andra punkten berör minskade utländska investeringar

i Egypten.P124F

125

119 Amnesty Press, ”Reportage: Egypten – en stulen revolution”, 2011, tillgänglig: http://www2.amnesty.se/ap.nsf/reportage/3175EBB5113037F1C125797500467AAC?opendocument, (Hämtad: 2016-05-18) 120 Linz & Stepan, 1996, s. 63 121 Silander, 2005, ss. 38-40 122 Linz & Stepan, 1996, s. 62 123 Amnesty Press, ”Kvinnor tvingades göra oskuldtest”, 2011, tillgänglig: http://www.amnesty.se/press/#/pressreleases/egypten-kvinnor-tvingades-goera-oskuldstest-603269, (Hämtad: 2016-05-18) 124 Mohamed Buhaisi, ”Egypt’s Economy; A year after the revolution”, 2012, tillgänglig: http://www.globaltrade.net/f/business/text/Egypt/Business-Environment-Economic-Trends-Egypt-s-Economy-A-year-after-the-revolution.html, (Hämtad: 2016-05-07) 125 Sweden Abroad, ”Kairo: Ekonomiska relationer mellan Sverige och Egypten”, 2016, tillgänglig:

http://www2.amnesty.se/ap.nsf/reportage/3175EBB5113037F1C125797500467AAC?opendocument


http://www.amnesty.se/press/#/pressreleases/egypten-kvinnor-tvingades-goera-oskuldstest-603269












http://www.globaltrade.net/f/business/text/Egypt/Business-Environment-Economic-Trends-Egypt-s-Economy--A-year-after-the-revolution.html
























37

Trots militärens grymhet mot demonstranter och dess bristande ekonomiska prioriteringar

verkade en del egyptier, både bland eliten och vanliga medborgare, efter Mubaraks fall ha tillit

till att militären höll sitt ord och avsåg lämna över makten de erhöll den 11 februari 2011.P125F

126P

Detta kan analyseras som att personerna i fråga till följd av liberaliseringen fick förhoppningar

om att de var nära att få genomgå en transition med hjälp av militären. Liberaliseringen som

medförde ökade fri- och rättigheter skapade enligt tolkningarna en allmänt utbredd optimistisk

syn om att det kommande inte längre var omöjligt efter diktatorns fall.

Militärledningen tillsatte efter sitt maktövertagande en kommitté som skulle förbereda

demokratiska val.P126F

127P Till en början var dessa hårt kontrollerade av militären som ville behålla

makten efter Mubaraks fall. Demonstrationer och press utifrån satte dock tryck på militären

som tillslut lät valen genomföras.P127F

128P En tolkning är att detta skedde till följd av liberaliseringen

som gav ett större utrymme till medborgarna att göra sina röster hörda genom bland annat

demonstranter. Om valen inte hade genomförts hade det politiska samhället varit bristande då

ett grundläggande kriterium för ett politiskt samhälle är just genomförandet av demokratiska

val.P128F

129P Som det tidigare, i studiens analytiska ramverk, har påpekats är en av de största

utmaningarna för en auktoritär regim som vill demokratiseras att ordna fria och konkurrerande

val. Utan detta kriterium är det inte möjligt att konsolidera demokratisering.P129F

130P I och med att

Egypten den 28 november 2011 genomförde det första fria och demokratiska parlamentsvalet

efter Mubaraks fall ökade landet sina chanser för demokratisering. Valet resulterade i att

Muslimska brödraskapet och diverse salafistiska partier vann 70 procent av mandaten. Mellan

23-24 maj 2012 genomfördes första omgången av presidentvalet och Muhammad Mursi,

Muslimska brödraskapets kandidat, gick tillsammans med Ahmad Shafiq, den gamla regimens

representant, vidare till andra valomgången. Den 14 juni samma år upplöste Egyptens

författningsdomstol landets parlament som efter valet i november utgjordes av främst islamiska

partier. Två dagar senare, 16-17 juni, genomfördes den andra omgången av presidentvalet och

med 52 procent av rösterna utropades Mursi till segrare i valet.P130F

131P Valet innebar en förändring

http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Kairo/Handel--service-till-svenska-foretag/Ekonomiskahttp://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Kairo/Handel--service-till-svenska-foretag/Ekonomiska-relationer-mellan-Sverige-och-Egypten/relationer-mellan-Sverige-och-Egypten/, (Hämtad: 2016-05-18) 126 Hjärpe, Jan, Hammargren, Bitte, Gardell, Mattias & Björklund, Per, Revolution i Egypten [Elektronisk resurs], Leopard, 2012, s. 28 127 Globalis, ”Den arabiska våren”, 2015 128 Säkerhetspolitik, ”Konflikter: Egypten”, 2015 129 Linz & Stepan, 1996, s. 8 130 Ibid, s. 62 131 Fazlhashemi, 2014, s. 21

http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Kairo/Handel--service-till-svenska-foretag/Ekonomiska-relationer-mellan-Sverige-och-Egypten/























38

i regimen baserad på medborgarnas röster, vilket utgör ett nödvändigt kriterium för uppnådd

transition. Möjligheten och rätten att rösta på konkurrerande partier tyder på att Egypten i och

med detta val befann sig i transitionsfasen. Såväl politiska partier och val som politiskt

ledarskap och en demokratisk regering är vad som bygger upp ett politiskt samhälle.P131F

132P Dock

innebar den formella etableringen av demokratin inte en säkerställning av demokratiprocessen,

något som bekräftades en kort period efter Mursis seger.

Presidenten tillträdde ämbetet den 30 juni 2012 och det dröjde inte länge innan han började

genomföra ändringar till sin egen fördel. Den 22 november 2012 utökade han sina

maktbefogenheter genom att tillfälligt förbjuda domstolarna att ifrågasätta hans beslut. I och

med detta blev hans beslut oåtkomliga för rättsväsendet.P132F

133P En tolkning tyder på att

presidentens utökning av sina maktbefogenheter, inte enbart inskränker på medborgarnas

rättigheter, utan även begränsar byråkratin. Detta då statsapparatens kapacitet att utföra sitt

uppdrag att skydda och förstärka det politiska samhället, civilsamhället och rättsstaten

försvåras. I studiens analytiska ramverk har det redogjorts för kriterier auktoritära regimer

behöver uppfylla för att konsolidera demokratisering. Ett av dessa är att hindra

ickedemokratiska lagändringar, som Mursi gick tillväga med i detta fall.P133F

134P Det egyptiska folket

som hade gjort uppror mot Mubaraks envälde och icke-demokratiska system i landet mötte

Mursis beslut med vrede och raseri. Efter kritik från domstolsväsendet, uppmaningar från

sunniislams främsta lärocentra al-Azhar och omfattande folkliga demonstrationer tvingades

presidenten den 8 december dra tillbaka maktdekretet och avskaffa förbudet som hindrade

domstolarna att ifrågasätta hans beslut.P134F

135P Detta kan analyseras som att liberaliseringens

effekter inkluderar en ökning av civila fri- och rättigheter. Att utomstående av den politiska

världen hade haft en avgörande roll i avskaffandet av förbudet hade varit omöjligt utan

liberaliseringen. Anordningen av omfattande folkliga demonstrationer för att uttrycka sitt

missnöje med förbudet mot domstolarna och att ifrågasätta presidentens beslut hade inte varit

acceptabelt under Mubaraks tid. I och med liberaliseringen i landet har en samhällelig pluralism

uppenbarat sig i den politiska arenan som har lett till att icke-statliga organisationer kan verka

och att medborgare har rätt till att samlas och debattera och i detta fall, även demonstrera mot

presidentens förbud.

132 Linz & Stepan, 1996, ss. 8-10 133 Fazlhashemi, 2014, ss. 7-8 134 Linz & Stepan, 1996, s. 63 135 Säkerhetspolitik, ”Konflikter: Egypten”, 2015

39

Den 30 november 2012 godkände den egyptiska författningskommissionen ett förslag till ny

konstitution, folkomröstningen skulle äga rum den 15 december meddelade Mursi. Beslutet

ogillades och kritiserades starkt av sekulära och icke-islamiska grupper som uttryckte sitt

missnöje med protester, de fruktade en konstitution anpassad till religiösa muslimer och som

indirekt förtrycker övriga folkgrupper. Den andra omgången av folkomröstningen om den nya

egyptiska författningen vann den 22 december 2012 ja-sidan. Totalt deltog 33 procent av

befolkningen i den andra omgången av folkomröstningen varav 64 procent av dessa röstade ja

till författningsförslaget.P135F

136P Den islamistdominerade gruppen vars uppgift var att skriva en ny

författning godkände ett utkast som ökade islams roll i samhället,P136F

137P något som inte

välkomnades av icke-muslimer, även av olika kvinnogrupper.P137F

138P Detta tyder på att minoriteters

diskriminering inom rättsstaten i Egypten är bristande. Ett centralt kriterium för en fungerande

rättsstat inkluderar nämligen minoriteters rätt till skydd och icke-diskriminering av andra

grupper i samhället. De sociala och politiska oroligheterna fortsatte i Egypten till följd av den

nya författningen och den 26 januari 2013 svepte en våg av oroligheter över landet. Ett femtiotal

människor dödades den dagen, något som ledde till att regeringen och Muslimska brödraskapet

specifikt fick hård kritik. Till följd av oroligheterna utlyste Mursi undantagstillstånd i de värst

drabbade städerna och bjöd i samband med det oppositionen till dialog.P138F

139P Dessutom stod

Egypten sedan mitten av 2012 helt utan parlament, fram till den 15 oktober 2015, något som

går emot kriterierna för det politiska samhället som kräver en demokratisk regering.P139F

140P

Efterföljande månader vittnade om diverse oroligheter i Egypten. Fram till 30 juni 2013 då

folket fick nog och rebellrörelsen Tamarrod organiserade med hjälp av militären, privata tv-

stationer och olika liberala, nationalistiska och vänsterinriktade politiker och partier, stora

demonstrationer runt om i landet och krävde med dessa Mursis avgång. Tre dagar senare

genomförde militären en statskupp och avsatte i och med det Egyptens förste folkvalde

president. Ett stort antal ledande politiker tillhörande Muslimska brödraskapet arresterades

medan protesterande mot militärkuppen dödades av militären. Yttrandefriheten förtrycktes på

nytt efter att ha förbättrats under Mursis maktperiod. Militären fortsatte dessvärre i samma spår

och stormade den 14 augusti 2013 Muslimska brödraskapets protestläger i Kairo och

folksamlingar i andra egyptiska städer. Tusentals människor massakrerades den dagen i augusti

136 Fazlhashemi, 2014, s. 8 137 Säkerhetspolitik, ”Konflikter: Egypten”, 2015 138 Fazlhashemi, 2014, s. 8 139 Ibid, s. 23 140 Stina Blomgren, ”Egyptiska valet inleds idag”, SVT, 2015, tillgänglig: http://www.svt.se/nyheter/utrikes/egyptiska-valet-inleds-idag, (Hämtad: 2016-05-01)

http://www.svt.se/nyheter/utrikes/egyptiska-valet-inleds-idag








40

och senare i september förklarade en domstol i Kairo brödraskapet som olagligt och beordrade

i och med förklaringen att regeringen skulle beslagta alla dess tillgångar.P140F

141P Yttrandefriheten

fortsatte att inskränkas under militärens regimperiod och bidrog den 1 november 2013 till att

den egyptiska tv-satirikern Bassem Youssefs satirprogram, ”al-Barnameg” stoppades strax före

sändning efter att ha kritiserat militärregimen. Youssef blev under Mursis tid känd för sin grova

satir mot honom som president men stoppades trots det aldrig från att sända sitt satirprogram.P141F

142P

Militärens inskränkning av medborgarnas yttrandefrihet och begränsning av medians roll

innebar ett stort bakslag för liberaliseringen som efter Mubaraks fall och under Mursis tid fick

sig ett starkare fäste i såväl den politiska som den socioekonomiska arenan. Att de civila

friheterna under militärens regimperiod inte garanterades tyder enligt det analytiska ramverket

på att den militära regimtypen inte är passande för en stat med avsikt att demokratiseras.P142F

143P En

analys visar på att militärregimens förtryck av yttrandefriheten går emot kriterierna som

garanterar ett demokratiskt civilsamhälle. I ett civilsamhälle ska alla människor ha möjligheten

att sprida såväl värderingar som åsikterP143F

144P och i sin analysmodell poängterar Linz och Stepan

att det åligger ett stort ansvar på auktoritära regimer att stadga och implementera lagar som ger

fackföreningar, media m.fl. självständighet och frihet om regimerna strävar mot

demokratikonsolidering.P144F

145P

Den 4 november 2013 inleddes rättegången mot Mursi. Han stod anklagad för att ha uppviglat

till mord på demonstranter utanför presidentpalatset i Kairo i december 2012 men rättegången

avbröts och sköts upp till den 8 januari 2014. Mursi å andra sidan vägrade erkänna domstolens

legitimitet.P145F

146P Kort därefter, den 24 november 2013 antogs nya demonstrationslagen, lag

nummer 107, som gäller än idag men som inte stämmer överens med civilsamhällets innebörd.

Demonstrationslagen handlar om rätten att anordna fredliga allmänna möten, processioner och

demonstrationer genom ett presidentdekret. Demonstrationslagen inkluderar åtgärder om

kontroller och konsekvenser vid underlåtenhet att följa de givna reglerna som kan anses vara

oproportionella enligt internationella standarder. Detta eftersom åtgärderna bland annat ger

säkerhetsstyrkorna rätt att upplösa alla slags möten som saknar förhandstillstånd från

regeringen. Påföljder i samband med underlåtenhet att följa reglerna inkluderar

141 Fazlhashemi, 2014, ss. 9-10 142 Ibid, s. 12 143 Linz & Stepan, 1996, s. 62 144 Ibid, s. 8 145 Ibid, s. 62 146 Fazlhashemi, 2014, s. 12

41

säkerhetsstyrkornas rätt till att använda dödligt våld mot demonstranter.P146F

147P I praktiken ger

demonstrationslagen egyptier rätt till att demonstrera men enbart om sådant som inte motsätter

sig den sittande makten och dess regering. För att få demonstrationstillståndet utfärdat krävs

alltså att demonstrationen inte kritiserar regimen eller den egyptiska lagen. Flera av de

demokratiaktivisterna i Egypten som var med och inledde protesterna som ledde till Mubaraks

fall greps. De greps när de demonstrerade mot de nya demonstrationslagarna som enligt

människorättsorganisationer kriminaliserade alla former av fredliga demonstrationer. Att

kriminalisera en mänsklig rättighet kan betraktas som ett bakslag för liberaliseringen samt ett

hinder för demokratikonsolideringen i landet. Detta med anledning av att konsolidering

förutsätter garantin av politiska och civila rättigheter.P147F

148P

Det kan därmed konstateras att demonstrationslagen är begränsad då den hindrar

yttrandefrihetens garanti i samhället, något som även går emot förenings- och

församlingsfriheten som är en grundläggande mänsklig rättighet.P148F

149P Den liberalisering som

påbörjats i processens inledande skede stannade därför upp på grund av dessa förändringar. I

Egypten är det främst yttrandefriheten och församlingsfriheten som förtrycks i samband med

militärens åtstramning av lagar och regler. Enligt yttrandefriheten har varje medborgare rätt att

fritt uttrycka sin åsikt och bilda opinion i olika frågor. Medan åsiktsfriheten är obegränsad

kräver yttrandefriheten att den uttryckta åsikten inte är kränkande, hetsande till diskriminering

eller våldshandlingar eller att den på något sätt orsakar negativa konsekvenser för den enskilda

individen eller civilsamhället i sin helhet. Så länge åsikten inte orsakar skada eller övertrampar

övriga mänskliga rättigheter är den fri att uttryckas.P149F

150P Denna åsikt får enligt de mänskliga

rättigheterna uttryckas offentligt under vad som benämns med församlingsfriheten som

garanterar medborgarna rätten att delta i fredliga sammankomster, till exempel

demonstrationer.P150F

151P Såväl yttrandefriheten som församlingsfriheten är två mänskliga rättigheter

147 Europaparlamentet, ”Europaparlamentets resolution om situationen i Egypten”, 2015, tillgänglig: http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?pubRef=-//EP//TEXT+MOTION+B8-2015http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?pubRef=-//EP//TEXT+MOTION+B8-2015-0028+0+DOC+XML+V0//SV0028+0+DOC+XML+V0//SV, (Hämtad: 2016-04-30) 148 Silander, 2005, s. 38 149 Mänskliga rättigheter, ”Förenings- och församlingsfrihet”, 2016 150 Mänskliga rättigheter, ”Yttrandefrihet”, 2016, tillgänglig: http://www.manskligarattigheter.se/sv/dehttp://www.manskligarattigheter.se/sv/de-manskliga-rattigheterna/vilka-rattigheter-finns-det/yttrandefrihetmanskliga-rattigheterna/vilka-rattigheter-finns-det/yttrandefrihet, (Hämtad: 2016-04-03) 151 Mänskliga rättigheter, ”Förenings- och församlingsfrihet”, 2016

http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?pubRef=-//EP//TEXT+MOTION+B8-2015-0028+0+DOC+XML+V0//SV









http://www.manskligarattigheter.se/sv/de-manskliga-rattigheterna/vilka-rattigheter-finns-det/yttrandefrihet














42

som Egypten ska följa enligt folkrätten. Friheterna är tillsammans med resterande mänskliga

rättigheter nedskrivna i olika typer av internationella överenskommelser.P151F

152P

Kvinnor var särskilt utsatta efter statskuppen mot Mursi. Många kvinnliga demonstranter

sextrakasserades efter gripandet och övergavs i öknen utanför Kairo. Dessutom dömdes 21

kvinnor (varav flera minderåriga) i Alexandria den 29 november 2013 för att ha bildat en

mänsklig kedja och delat ut flygblad till stöd för den avsatte Mursi. 14 av dessa 21 kvinnor

dömdes till en början till 11 års fängelse men då domerna väckte starka fördömanden på flera

håll i världen upphävdes dessa och omvandlades till ett års villkorlig dom. Andra som också

dömdes till ett års villkorlig dom är aktivisterna Alaa Abdul Fattah, en populär bloggare, och

hans syster, cancerforskaren Mona Seif, som båda kämpade mot Mubarakregimen och fortsatte

sin kamp mot Mursis styre. Även Ahmad Maher, grundaren av 6-aprilrörelsen, drabbades av

samma öde. Allt detta skedde under kuppregimens maktperiod vilka tvingade alla dessa

aktivister och demonstranter att vittna om säkerhetsapparatens och polisstatens grymhet.P152F

153P Att

dömas till fängelse eller villkorlig dom med anledning av att ha uttryckt sina åsikter som

medborgare kan ses som bevis på att civilsamhället och rättsstaten är bristande. Dessa utgör två

arenor som förväntas möjliggöra medborgarens rätt att sprida sina åsikter respektive garantera

denne rätten att uttrycka sig fritt.

Kuppregimen (militären) vidtog även åtgärder mot Muslimska brödraskapet. Organisationen

har sedan militärens övertagande framstått som terrorister och har till följd av det stämplats som

terrororganisation.P153F

154P Detta skedde efter ett attentat mot staden Mansuras polishögkvarter den

23 december 2013. Muslimska brödraskapet terroriststämplades trots att de fördömde

bombdåden. Senare gick den militanta gruppen Ansar Bayt al-Magdis ut och tog på sig ansvaret

för terrorattacken. En analys av detta pekar på en strategi som militären använde sig av för att

avskaffa Muslimska brödraskapet som konkurrent från den politiska arenan genom att

svartmåla organisationen och därmed höja sin legitimitet bland egyptierna, gärna i samband

med presidentvalet. Detta grundar sig på en osäkerhet hos kuppregimen som denna försöker

dölja genom att rikta uppmärksamheten mot brödraskapet för att själva framstå som överlägsna

och beskyddande av egyptierna. I och med domstolens förklarande av brödraskapet som olagligt

försvann dess demokratiskt valda representant ur bilden och då det var med militärens hjälp

152 Mänskliga rättigheter, ”De mänskliga rättigheterna”, 2016, tillgänglig: http://www.manskligarattigheter.se/sv/de-manskliga-rattigheterna, (Hämtad: 2016-05-06) 153 Fazlhashemi, 2014, ss. 13-16 & 6-aprilrörelsen är en sekulär grupp som hade en avgörande roll i störtandet av Mubarak år 2011. Tillgänglig: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6188352, (Hämtad: 2016-05-22) 154 Fazlhashemi, 2014, s. 14

http://www.manskligarattigheter.se/sv/de-manskliga-rattigheterna






http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6188352


43

demonstranterna gjorde kupp mot Mursi framstod militären som det självklara som räddade

egyptierna från Mursis diskriminering av minoritetsgrupper, bland annat. Detta kan tolkas som

att militären bröt mot nödvändiga kriterier inom transitionsfasen i och med terrorstämplandet

av konkurrenten utan legitima grunder. Att militären motarbetar transitionens nödvändiga

kriterier tolkas i denna analys som en ickedemokratisk åtgärd som hindrar landet från

demokratisering. Även Linz och Stepan poängterar att restriktioner på specifika partier måste

upphöra för att en demokratisering ska vara möjlig.P154F

155P En pakt utformad för att exkludera några

grupper permanent i syfte att överrepresentera dessa är ickedemokratisk i såväl dess avsikt som

konsekvenser. Forskarnas analysmodell för en genomförd demokratisering grundar sig på

existensen av politisk konkurrens.P155F

156P

Tre veckor efter militärens åtgärder mot Muslimska brödraskapet genomfördes en

folkomröstning om den nya grundlagen, denna gång under hård bevakning av över 360 000

poliser och militärer. Oroligheterna i och med valet krävde ett femtiotals liv, över hundra

sårades och hundratals människor arresterades av militär och säkerhetsstyrkor. Trots att

Muslimska brödraskapet manade till bojkott fick de ingen vidare respons då deras arbete

hindrades av säkerhetsapparaten. Amnesty International rapporterar om en grupp valarbetare

som arresterades när de var på väg att sätta upp nej-sidans valaffischer. Trots detta var det endast

en tredjedel av väljarna som deltog i folkomröstningen om den nya grundlagen. Av dessa 38,6

procent som deltog var det 98,1 procent som röstade ja. I och med detta vann den nya

grundlagen den 18 januari 2014.P156F

157P

Abdel Fattah al-Sisi (al-Sisi), före detta general och försvarsminister, hade av Mursi utsetts till

försvarsminister och arméchef. Al-Sisi framstod efter kuppen som Egyptens ledare. Som väntat

lämnade han sina poster mars 2014 för att ställa upp i presidentvalet.P157F

158P Detta kan kopplas till

vad som togs upp i analysramverket, att ett fritt val i ett auktoritärt land kan bli aktuellt när

militären vill styra men när kostnaderna för att göra detta är för stor för militären som institution.

I det fallet blir det fria valet en del av frigörelseformeln för den hierarkiska militären som

ansvarar för en auktoritär regim.P158F

159P Militären tar därmed makten på ett indirekt sätt och utan

att riskera större ekonomiska förluster. I slutet av maj 2014, några månader efter

155 Linz & Stepan, 1996, s. 62 156 Ibid, s. 61 157 Fazlhashemi, 2014, ss. 14-17 158 The Guardian, ”World: Middle East”, 2014, tillgänglig: http://www.theguardian.com/world/2014/mar/26/sisihttp://www.theguardian.com/world/2014/mar/26/sisi-resigns-egypt-military-run-for-presidencyresigns-egypt-military-run-for-presidency, (Hämtad: 2016-05-18) 159 Linz & Stepan, 1996, s. 65

http://www.theguardian.com/world/2014/mar/26/sisi-resigns-egypt-military-run-for-presidency















44

parlamentsvalet om grundlagen, hölls presidentvalet som vanns av al-Sisi. I samband med detta

val, likadant som det förra, rapporterades stora problem. Hans seger sågs som given då han hade

stort väljarstöd och väldigt få motståndare. Avsaknaden av politiska konkurrenter innebar i detta

skede ett bakslag för transitionen i landet. I valet fick al-Sisi enligt officiell statistik stödet av

97 procent av väljarna mot endast 3 procent för hans enda motståndare, vänsterkandidaten

Hamdin Sabbahi. Under valet var valdeltagandet lågt, endast 47 procent av de röstberättigade

valde att delta. I samband med al-Sisis tillträde i juni 2014 utlovade han vidare motstånd mot

terrorismen.P159F

160P

Efter den arabiska våren i Egypten har flera extremistgrupper erövrat mark på Sinaihalvön.

Säkerheten har blivit betydligt sämre och extremistgruppernas marsch har medfört stor oro för

både regionen och hela landet. Våldet på Sinaihalvön ökade kraftigt efter att president Mursi

avsattes av militären 2013. Våldet har eskalerat och i februari 2014 blev en turistbuss som var

på väg mot Israel attackerad, fyra personer omkom.P160F

161P I samband med attacken blev turisterna

uppmanade av extremister att lämna halvön. På norra delen av Sinaihalvön skedde även en

omfattande attack mot soldater. Efter attacken tillkännagav president al-Sisi vad folket mest av

allt motsatte sig sedan Mubaraks maktperiod; utegångsförbud och undantagstillstånd i området.

Jakten skulle också ytterligare ökas på extremistgrupperna lovade presidenten.P161F

162P Staten har

flertalet gånger inskränkt medborgarnas rättigheter att röra sig och yttra sig fritt då yttrandena

kritiserat den sittande makteliten, detta har varit aktuellt såväl under Mubaraks tid som under

den sittande presidentens. Gemensamt för båda presidenterna är deras bakgrund i den egyptiska

armén.P162F

163P

Under sin vistelse i Egypten noterade jag den allmänt utbredda rädslan för demonstrationer och

dess konsekvenser. Att egyptier än idag inte har friheten att organisera demonstrationer är ett

tydligt tecken på att den sittande regimen är en auktoritär typ,P163F

164P vilket bekräftar studiens andra

hypotes. Flertalet gånger har unga egyptier uttryckt sin vilja att delta i kommande

demonstrationer mot regimen men sedan backat på grund av rädsla. Rädsla för att bli tagen av

160 Ahram online English, ”News”, 2014, tillgänglig: http://english.ahram.org.eg/News/102841.aspx, (Hämtad: 2016-05-18) 161 Säkerhetspolitik, ”Konflikter: Egypten”, 2015 162 Middle East eye, ”News”, 2014, tillgänglig: http://www.middleeasteye.net/news/suicide-attack-egypts-sinaihttp://www.middleeasteye.net/news/suicide-attack-egypts-sinai-kills-least-20-soldiers-669654784kills-least-20-soldiers-669654784 (Hämtad: 2016-05-18) 163 Europaparlamentet, ”Europaparlamentets resolution om yttrandefrihet och föreningsfrihet i Egypten”, 2014, tillgänglig: http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?pubRef=-//EP//TEXT+MOTION+P8-RC-2014http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?pubRef=-//EP//TEXT+MOTION+P8-RC-2014-0007+0+DOC+XML+V0//SV0007+0+DOC+XML+V0//SV, (Hämtad: 2016-04-30) 164 Hadenius, 2001, s. 43

http://english.ahram.org.eg/News/102841.aspx


http://www.middleeasteye.net/news/suicide-attack-egypts-sinai-kills-least-20-soldiers-669654784


















http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?pubRef=-//EP//TEXT+MOTION+P8-RC-2014-0007+0+DOC+XML+V0//SV












45

säkerhetsstyrkorna, skadas eller i värsta fall dödas. De äldre männen vars samtal observerades

på gatan uttryckte tydligt sin oro för den unga generationen som de beskrev som skarp. ”Om de

unga förlorar livet till följd av val som vår generation gjort kommer vi så småningom inte ha

några från denna fantastiska generation kvar. Det är ju dem som har räddat oss från diktatorn vi

själva valt”, sa en av männen.P164F

165P Även de två kvinnorna i 20-årsåldern vars samtal observerades

uttryckte sin rädsla för att själva delta i demonstrationer, men även deras oro och skräck för att

förlora familjemedlemmar och vänner i sammandrabbningar med säkerhetsstyrkorna.P165F

166P

Medan fler och fler med åren börjar inse allvaret i att motsätta sig regimen, fortsätter engagerade

aktivister att uppmana människor att göra sin röst hörd. De som backar menar ofta att alla

tidigare demonstrationer och försök till frihet och demokrati inte har resulterat i bättre

levnadsvillkor och stärkta fri- och rättigheter. Varför skulle just denna demonstration göra

skillnad?P166F

167P Omtalade exempel på egyptier som fallit offer för militärregimens förtryck av

yttrandefriheten är förutom komikern Youssef och nätaktivisten Abdul Fattah framträdande

aktivister och representanter för olika organisationer och rörelser. Aktivister som fortfarande är

frihetsberövade är Mohamed Adel, Ahmed Douma, Mahienour el Massry och Ahmed Maher

samt ledande förvarare av kvinnors rättigheter, såsom Yara Sallam och Sana Seif. Sedan arméns

maktövertagande i juli 2013 har tusentals protestdeltagare och samvetsfångar suttit

frihetsberövade. Allt fler har sedan al-Sisis tillträdande som president arresterats och

frihetsberövats enligt Europaparlamentets källor och såväl politiska partier som aktiviströrelser

förbjuds om de inte överensstämmer med den sittande maktens värderingar. Såväl Muslimska

brödraskapet som 6-aprilrörelsen har förbjudits utan att ha haft demokratiska förklaringar eller

värdegrunder till förbuden.P167F

168P Detta trots att civilsamhället som arena innebär den

demokratiska konsoliderade statens garanti av rättigheter som ger människor möjligheten att

gynna dess intressen och sprida värderingar och åsikter.P168F

169P

Liberalisering som landet hade genomgått i ett tidigare stadie innebar en minskning av politiskt

förtryck och ökning av civila fri- och rättigheter men såväl civila medborgare som offentliga

språkrör, journalister och aktivister som har yttrat sig om sitt missnöje med den sittande regimen

har på ett eller annat sätt straffats. Oftast genom att gripas av polisen och antingen åtalas eller

sitta fängslad i väntan på åtal. Al-Sisis nya regim har i och med detta inte kunnat visa att den

använder sig av annorlunda spelregler än de tidigare icke-demokratiska regimerna.

165 Bassam, Rabab, Direktobservation, 2016-04-30 166 Ibid, 2016-05-03 167 Ibid 168 Europaparlamentet, ”Europaparlamentets resolution om yttrandefrihet och föreningsfrihet i Egypten”, 2014 169 Linz & Stepan, 1996, s. 8

46

Representanter och repressalier från tidigare regim har antingen skyddats genom att ha befriats

i rätten trots utförda brott, som exempelvis Mubarak och hans sönerP169F

170P eller så har

representanterna svartmålats av den nya regimen för att själva framstå som trovärdiga. Analysen

visar att Egypten inte uppfyller kriterierna för konsolidering, som bland annat innebär att

institutioner genomsyras av politiska rättigheter och civila friheter. Detta gör att landet än idag

befinner sig i transitionsfasen som ofta är präglad av osäkerhet som senare kan komma att

påverka den fortsatta politiska utvecklingen.P170F

171P Det är därmed förekommande att fasen innebär

oroligheter, något även Huntington påpekade som möjligt när han talade om teorin med

konceptet två-steg-framåt-ett-steg-bakåt-teorin.P171F

172P Gällande arenorna som är grundläggande

för en fullständig demokratisering brister Egypten i dess implementering av samtliga, vilket

även skapar hinder för en demokratisering och gör att regimen fortfarande klassas som

auktoritärt.

Internationella människorättsorganisationer rankar sedan sommaren 2013 Egypten som en

utpräglad polisstat där förtrycket är värre än någonsin. Detta har Amnesty International beskrivit

som en människorättskris av enorma proportioner. I slutet av 2013 hade minst 700 kritiker,

motståndare och förespråkare av mänskliga rättigheter suttit frihetsberövade utan att ha dömts

i en domstol under längre tid än den längst tillåtna om 2 år. Situationen förbättrades heller inte

i och med president al-Sisis övertagande av makten sommaren 2014.P172F

173P Många egyptier har

därmed tappat förtroendet för den egyptiska rättsstaten. Faktum är att alla (ca 20) egyptier som

jag har observerat har uttryckt sin oro för rättsväsendet och att de längre inte har något

förtroende för det. Detta motiverar dem med att skyldiga under den arabiska våren i Egypten än

idag inte har åtalats för genomförda brott trots existensen av bevis.P173F

174P

Enligt Amnesty International har yttrande- och församlingsfrihet förtryckts mer än tidigare

sedan riksåklagaren, Hisham Barakat, dött i ett sprängdåd i juni 2015. Han omkom i ett attentat

mot den bilkolonn han färdades i. En möjlig förklaring är de tusentals islamister som gripits,

dömts till döden eller fått långa fängelsestraff under hans ledning.P174F

175P Sedan attentatet som

krävde riksåklagarens liv har al-Sisi skärpt antiterrorlagarna i landet som han förklarar med det

170 SVT, ”Utrikes: Mubarak går fri från århundradets rättegång”, 2014, tillgänglig: http://www.svt.se/nyheter/utrikes/mubarak-friad-i-arhundradets-rattegang, (Hämtad: 2016-05-08) 171 Karvonen, Lauri, Demokratisering, Lund, Studentlitteratur, 1997, s. 75 172 Moller & Skaaning, 2012, s. 67 173 Amnesty International report 2015/16, ”Egypt”, (PDF), 2016, tillgänglig: https://www.amnesty.org/en/countries/middle-east-and-north-africa/egypt/report-egypt/, (Hämtad: 2016-05-18) 174 Bassam, Rabab, Direktobservation 175 BBC News, ”Egypt: Hamas linked to killing of prosecutor Hisham Barakat”, 2016, tillgänglig: http://www.bbc.com/news/world-middle-east-35740260, (Hämtad: 2016-05-18)

http://www.svt.se/nyheter/utrikes/mubarak-friad-i-arhundradets-rattegang










https://www.amnesty.org/en/countries/middle-east-and-north-africa/egypt/report-egypt/




















47

växande islamistupproret. Kritiker däremot fruktar att lagarna kommer att användas även mot

fredliga meningsmotståndare. Lagändringar som resulterar i en ickedemokratisk konstitution

måste sluta genomföras för att en auktoritär regim som i Egyptens fall ska ha möjlighet att

konsolidera demokrati och hypotes nummer 1 ska bli till verklighet.P175F

176P Även om al-Sisi hävdar

att avsikten med lagändringen är att minska islamistupproret är det tydligt att den får en negativ

inverkan på yttrande- och församlingsfriheten. Amnesty International anser att lagändringen i

praktiken förtrycker yttrande- och församlingsfriheten och skriver i en rapport att

”massprotester har ersatts av massgripanden”. Sedan militärens maktövertagande och två år

framåt beräknas över 41 000 ha gripits och åtalats, eller dömts efter bristfälliga rättegångar.

Sedan militärens övertagande har även massrättegångar blivit allt vanligare, ibland med flera

hundra åtalade. Rättegångarna har oftast varit riktade mot medlemmar av Muslimska

brödraskapet, dessa har genomförts snabbt och utan ordentlig rättslig prövning.P176F

177P Långa

fängelsestraff, tortyr, inskränkning av mänskliga rättigheter, förtryck och våld mot religiösa

minoriteter har inga gemensamma nämnare med den rättsstat som utgör en grund för

demokratisering. Ett led i att uppnå en demokratisk konsoliderad stat inkluderar rättsstatens

legitimitet och lagarnas korrekta funktion i samhället, vilket är att garantera medborgarnas

rättigheter och behandla samtliga lika under samma lag. Dessa kriteriers avsaknad har

påtagligen bevisats i Egypten, än så länge.

Att ha en välfungerande statsbyråkrati är grundläggande för konsolidering av demokrati och

grundläggande för att en stat ska kunna vara effektiv. Detta betonas även i studiens analytiska

ramverk som bygger på Linz och Stepans analysmodell om utmaningar en auktoritär regim står

inför innan demokratisering.P177F

178P Byråkratin är en central del av staten vid implementering av de

politiskt fattade besluten. Statsapparaten styr, reglerar och implementerar politiska beslut i en

demokratisk stat. Med både en välfungerande statsapparat som statsbyråkrati gynnas

demokratiprocessen i landet. Även om det var egyptierna som uppfann byråkratin för över 5000

år sedan är det inte en säkerhet att landets byråkrati fortsatt är välfungerande.P178F

179P Förr i tiden

var Egyptens offentliga byråkrati en enorm skapelse som inkluderade minst trettio ministerier

176 Linz & Stepan, 1996, s. 63 177 Amnesty International, “Egypten: Massgripanden av unga aktivister”, 2015, tillgänglig: http://www.amnesty.se/nyheter/nyheter/egypten-massgripanden-av-unga-aktivister-2503/, (Hämtad: 2016-05-18) 178 Linz & Stepan, 1996, s. 63 179 Historymuseum, ”Bureaucracy”, Canadian Museum of History”, 2016, tillgänglig: http://www.historymuseum.ca/cmc/exhibitions/civil/egypt/egcgov3e.shtml, (Hämtad: 2016-05-01)

http://www.amnesty.se/nyheter/nyheter/egypten-massgripanden-av-unga-aktivister-2503/












http://www.historymuseum.ca/cmc/exhibitions/civil/egypt/egcgov3e.shtml


48

och hundratals företag och myndigheter. Det fanns även flera departement som ägnade sig åt

ekonomihantering och främjandet av utvecklingen.P179F

180P

Tecken på en liberaliseringsfas inom statsbyråkratin kan märkas eftersom det i dagens Egypten

är statsanställda som driver självständiga fackliga organisationer. På senaste år har tiotusentals

offentliga anställda, så som lärare och sjuksköterskor, deltagit i fackliga aktioner. I december

2007 var det första gången sedan början på 1920-talet som tjänstemän i den statliga byråkratin

protesterade mot dåliga arbetsvillkor och löner. Fram tills 1970-talet byggde Egyptens regim

sin legitimitet på förmågan att tillhandahålla trygga och välbetalda jobb inom den offentliga

sektorn till en ökande grupp universitetsutbildade unga personer. Denna taktiska politik nämns

ofta idag som anledningen till överdimensionerad och resultatlös byråkrati och överbemanning

på statliga fabriker.P180F

181P Byråkratins existens i ett land är nödvändig för implementering av

politiska beslut. Byråkratins roll som ett sätt att försörja ett stort antal medborgare innebär ingen

välfungerande, effektiv statsbyråkrati. I Egypten är politiker med i processen att stifta nya lagar,

men tjänstemännen har ingen central roll i den praktiska implementeringen av lagarna. Detta

resulterar i att uppföljningen blir bristande och kvaliteten i arbetet inte kan säkerställas.

Efter den omtumlande politiska utvecklingen Egypten genomgått de senaste åren kan en

rensning bland de sittande byråkraterna vara nödvändig om landet ska ha en chans till

konsolidering av demokrati. Det menar Linz och Stepan i sin analysmodell (som studiens

analytiska ramverk baseras på), om kraven för att en auktoritär regim ska kunna demokratiseras.

Däremot kan det vara svårt att rensa bland byråkrater inom domstolsväsendet och militären om

den hierarkiska militären haft en avgörande roll i tidigare ickedemokratiska regimer, vilket är

aktuellt i Egyptens fall. Den sittande auktoritära militärregimen har haft en central roll i

statskuppen 2013 och då regimen har sina rötter inom militären finns risken att de byråkrater

som stärker och skyddar regimen fortsätter sina poster istället för att ersättas.P181F

182

Sedan revolutionen har riktlinjer i landet varit att effektivisera ekonomin, främja de privata

investeringarna samt satsa på välfärden. Dessa ekonomiska åtgärder har emellertid kommit i

skymundan för de politiska frågor som militären prioriterat. Detta har påverkat ekonomin och

gjort att den blivit ännu mer ansträngd. Efter revolutionen har det varit instabilt i

180 U.S. Library of Congress, “The Bureaucracy”, 2016, tillgänglig: http://countrystudies.us/egypt/112.htm, (Hämtad: 2016-05-02) 181 Hjärpe et al., 2012, s. 66 182 Linz & Stepan, 1996, s. 63

http://countrystudies.us/egypt/112.htm


49

samhällsekonomin och de regionala skillnaderna i landet har ökat.P182F

183P De senaste åren har både

IMF (internationella valutafonden) och Världsbanken lagt press på regimerna i MENA att

använda en mer riktad ekonomisk politik i syfte att få ländernas ekonomier stabila. Eftersom

dessa geografiska områden har en hög ungdomsarbetslöshet och en stor befolkningsökning är

det centralt att tillväxten ökar. Dock har denna politiks omedelbara effekt varit högre

matkostnader vilket leder till sämre förutsättningar att ha ett vanligt liv för den delen av

befolkningen som redan lever under miniminivån.P183F

184P Kriterierna inom arenan det ekonomiska

samhället är att staten ska erbjuda en offentlig sektor som ger folket utbildning, ekonomiska

skyddsnät och utjämnar eventuella ekonomiska klyftor i landet samt att kunna reglera

marknaden.P184F

185P I Egypten har al-Sisis regering inte hanterat de ekonomiska kriserna, som har

direkt påverkan på folket, väl. Det mest konkreta exemplet på hur den ekonomiska krisen

påverkat folket berör de stigande matpriserna som jag personligen bevittnat i Egypten genom

direktobservationer. Genom dessa skildrar jag en verklighet där vardagslivet för många egyptier

knappt går ihop och där ett stigande pris med endast ett halvt egyptiskt pund kan orsaka

problematik och vara avgörande för familjernas vardagliga konsumtion. Vid fyra olika tillfällen

gjordes observationer mellan olika säljare och kunder och inte en av dessa kunder betalade

summan utan att kommentera eller klaga på de upplevda prishöjningarna.P185F

186P

Medan den ekonomiska utvecklingen som har direkt påverkan på medborgarna inte har tagit

några framsteg har investeringar utifrån under al-Sisis maktperiod börjat återhämta sig sedan

revolutionen. I mars 2015 anordnades en omfattande internationell konferens i Sharm el-Sheikh

som resulterade i stora låne- och investeringslöften. Saudiarabien, Kuwait och Förenade

Arabemiraten har gett löfte om direktinvesteringar för 12 miljarder dollar sammanlagt, medan

Oman förväntas ge 500 miljoner dollar i garantier och investeringar de kommande fem åren.P186F

187P

Under konferensen beslutades även att Egypten skulle låna 25 miljarder dollar av Ryssland för

att bygga landets första kraftverk.P187F

188P Under samma år skapades en ny Suezkanal bredvid den

ursprungliga i syfte att öka farledens absorptionsförmåga till 97 passerande fartyg per dag

183 Cyprus Trade Egypt, ”Egypt: Egyptian Economy after Revolution of January 25”, 2012, tillgänglig: http://www.cyprustradeegypt.com/index.php?view=article&id=639%3Aegypt--egyptian-economy-after-revolution-of-january25&option=com_content&Itemid=177&lang=enrevolution-of-january25&option=com_content&Itemid=177&lang=en, (Hämtad: 2016-05-07) 184 Hjärpe et al., 2012, s. 79 185 Ibid, s. 11 186 Bassam, Rabab, Direktobservation, 2016-04-07, 2016-04-10, 2016-04-17 & 2016-05-01 187 SVT, ”Arabiskt stöd till Egypten”, 2015, tillgänglig: http://www.svt.se/nyheter/arabiskt-stod-till-egypten, (Hämtad: 2016-05-18) 188 Russia Today, ”Russia to loan Egypt $25bn for nuclear plant construction”, 2015, tillgänglig: https://www.rt.com/business/324005-russia-egypt-plant-loan/, (Hämtad: 2016-05-18)

http://www.cyprustradeegypt.com/index.php?view=article&id=639%3Aegypt--egyptian-economy-after-revolution-of-january25&option=com_content&Itemid=177&lang=en








http://www.svt.se/nyheter/arabiskt-stod-till-egypten








https://www.rt.com/business/324005-russia-egypt-plant-loan/










50

jämfört med tidigare 49. Projektet innebär i korthet att fler fartyg kan passera och slipper därmed

ta omvägen runt Afrikas sydligaste punkt. Den nya parallella kanalen förväntas generera 260

procent större intäkter än de ursprungliga 5 miljarder dollar per år och samtidigt innebar

projektet jobbmöjligheter för unga egyptier. Till följd av nya Suezkanalen skapades även nya

urbana samhällen i området längs kanalen där förhoppningen är att fler ska bosätta sig.P188F

189P

Sammanfattningsvis konstateras det att landets ekonomi genomgått en radikal omvandling.

Under Mubaraks tid har den egyptiska ekonomin genomgått stora reformer för att liberalisera

marknaden. Ekonomin har framförallt utvecklats under Mubaraks regeringsperiod till ett mer

marknadsekonomiskt system där statens roll varit ytterst liten. Statens centrala roll och uppgift

under Mubarak var att reformera det ekonomiska systemet för att göra marknaden fri. Social-

och välfärdspolitiken har därför varit obetydlig under Mubaraks regimperiod. I och med att den

egyptiska ekonomin blivit påverkad till det sämre efter revolutionen, har sociala krav, som

bättre pension, högre lön och fler arbetstillfällen etc., ökat. Kraven har folket i Egypten

kontinuerligt ställt under de senaste tio åren. Det egyptiska folket är fulla av misstankar mot

mer privatisering och vill att staten tar ett större ekonomiskt ansvar för folkets välfärd som även

utgör en förutsättning för ett välfungerande ekonomiskt samhälle.P189F

190P Faktumet att Egypten är

en marknadsekonomi och inte en blandekonomi har alltså minskat statens legitimitet då

befolkningen lever i fortsatt socioekonomiskt utsatthet.P190F

191P Linz och Stepans presenterade

analysmodell föreslår ett antal möjliga reformer i syfte att stärka ekonomin. Av dessa är en ökad

ekonomisk reglering av marknaden ett alternativ som kan vara aktuellt i Egyptens fall och

underlätta för staten att ta ett större ansvar för folkets välfärd.P191F

192P

Ett centralt kriterium för upprätthållandet av ett ekonomiskt samhälle innefattar den offentliga

sektorns skyldighet att erbjuda folket sjukvård, utbildning, ekonomiskt skyddsnät och försök

att utjämna de rådande ekonomiska skillnaderna i landet.P192F

193P Allt fler i Egypten är fortsatt

missnöjda med den nuvarande regimen och många liknar dagens regim med Mubaraks, detta

var de anställda på skolan eniga om. Liknelsen grundar sig på missnöjet med det ekonomiska

systemet som även under Mubaraks tid var utbrett. Mer specifikt grundade sig missnöjet på

189 Infrastrukturnyheter, ”Egypten bygger ny parallell kanal i Suez”, 2015, tillgänglig: http://www.infrastrukturnyheter.se/2015/01/egypten-bygger-ny-parallell-kanal-i-suez, (Hämtad: 2016-05-09) 190 Marek Dabrowski, ”Egypt: Political Transition vs. Economic Challenges?”, 2011, tillgänglig: http://www.isn.ethz.ch/Digital-Library/Publications/Detail/?ots777=0c54e3b3-1e9c-be1e-2c24http://www.isn.ethz.ch/Digital-Library/Publications/Detail/?ots777=0c54e3b3-1e9c-be1e-2c24-a6a8c7060233&lng=en&id=133564a6a8c7060233&lng=en&id=133564, (Hämtad: 2016-05-07) 191 Bassam, Rabab, Direktobservation, 2016-05-01 192 Linz & Stepan, 1996, ss. 62-64 193 Linz & Stepan, 1996, s. 11

http://www.infrastrukturnyheter.se/2015/01/egypten-bygger-ny-parallell-kanal-i-suez














http://www.isn.ethz.ch/Digital-Library/Publications/Detail/?ots777=0c54e3b3-1e9c-be1e-2c24-a6a8c7060233&lng=en&id=133564













51

avsaknaden av en välfungerande och reell socialpolitik och välfärd och inskränkningen av

frihet, demokrati och medborgerliga fri- och rättigheter.P193F

194P Droppen som fick bägaren att rinna

över var al-Sisis beslut att överlämna kontroll av två egyptiska öar i Tiransundet till

Saudiarabien i samband med den saudiske kungens besök till Kairo i början av april 2016.P194F

195P

Beslutet skapade vrede och frustration bland folket som beskyllde presidenten för att ha sålt

öarna och istället erhållit saudiska investeringar.P195F

196P Att presidenten inte diskuterade eller

rådfrågade parlamentet gällande beslutet fick många egyptier att känna sig svikna.P196F

197P Den 15

april samlades omkring 200 egyptier i centrala Kairo och demonstrerade mot regimen,

demonstrationerna var dock inte fredliga. Medan slagord som ”ner med regimen” hördes från

demonstranterna avfyrade polisen på många håll tårgas mot dessa, dessutom greps minst ett

femtiotal i samband med demonstrationerna.P197F

198P Att demonstrationer som speglar egyptiers

missnöje med regimen är förbjudna samt att dessa leder till att oskyldiga demonstranter mister

livet förklarar varför studiens andra hypotes om nuvarande regimtyp stämmer. Så länge

medborgare inte har rätten till att uttrycka sig fritt kommer Egypten att förbli auktoritärt. För

att landet ska kunna genomgå demokratisering krävs att staten garanterar ett fungerande

civilsamhälle.P198F

199P

194 Bassam, Rabab, Direktobservation, 2016-04-08 195 SVT, “Utrikes: vreden kokar i Kairo”, 2016, tillgänglig: http://www.svt.se/nyheter/utrikes/vreden-kokar-ihttp://www.svt.se/nyheter/utrikes/vreden-kokar-i-kairokairo, (Hämtad: 2016-04-16) 196 SVT, “Utrikes: 50-tal demonstranter gripna i Egypten”, 2016, tillgänglig: http://www.svt.se/nyheter/utrikes/50http://www.svt.se/nyheter/utrikes/50-tal-demonstranter-gripna-i-egyptental-demonstranter-gripna-i-egypten, (Hämtad: 2016-04-27) 197 Bassam, Rabab, Direktobservation, 2016-04-30 198 SVT, “Utrikes: vreden kokar i Kairo”, 2016 199 Hadenius, 2001, s. 43

http://www.svt.se/nyheter/utrikes/vreden-kokar-i-kairo








http://www.svt.se/nyheter/utrikes/50-tal-demonstranter-gripna-i-egypten














52

Kapitel 6

6. Slutsats Utifrån detta studium av processen inom de fem samhälleliga arenorna är en slutsats att Egypten

befinner sig i transitionsfasen och att processen stannat av just nu. Eftersom att transition är en

känslig process måste utmaningar och kriser som har en direkt påverkan på medborgare

prioriteras för att Egypten ska ha chans att genomgå konsolideringsfasen. En tolkning är att

faserna inte inträffar som en linjär utveckling, utan att de ibland tar ett steg tillbaka och att de

ibland även uppstår parallellt med varandra. Detta är något som Huntington påpekade som

möjligt. Den svaga transitionsfasen som landet befinner sig i påbörjades i samband med

Mubaraks fall 2011 och sedan dess har flera inslag av liberalisering förverkligats i samhället

och transitioner inom två arenor har genomförts, dock har inte en transition skett mot

demokrati. Till en början förändrades det egyptiska politiska systemet mot ett demokratiskt

sådant men i och med militärens statskupp 2013 föll det demokratiska politiska systemet

tillbaka till ett militärt styre.

Kriterierna för en fullständig demokratisering inkluderar bland annat avskaffande av politiskt

förtryck, ökning av civila fri- och rättigheter, rätten att rösta på konkurrerande partier i ett fritt

och rättvist val med stor respekt för resultatet.P

PAv samtliga kriterier på väl fungerande

samhällsarenor som är nödvändiga för en demokratisering uppfyller Egypten enbart delvis

kriteriet om en genomförd transition på en arena - samhällsekonomin. Förutom att investeringar

från andra länder har ökat sedan al-Sisis övertagande har den breddade Suezkanalen ökat

intäkterna med 260 procent. Däremot finns inga välfärdsreformer för medborgarna och

medborgarna lever därför med en ny fattigdom.P

PDetta leder oss till studiens två hypoteser som

i de empiriska analyserna testats (hypotes 1: Egypten är 2016 en konsoliderad demokrati och

hypotes 2: Egypten är 2016 en auktoritär regim). Undersökningarna som gjorts grundat på

kriterierna för en fullständig demokratisering har påvisat att Egypten i dagsläget inte lyckats

konsolidera demokrati och styrs därmed av en fortsatt auktoritär regim. Att hypotes nummer 2

speglar situationen i Egypten beror på att de fem fungerade samhälleliga arenor som är

nödvändiga kriterier för en möjlig konsolidering av demokrati inte har uppfyllts fullt ut. Detta

då Egypten har genomgått liberalisering och transition inom följande arenor: politiskt samhälle

i samband med demokratiska val (transition) och demonstrationer mot sittande regim

(liberalisering), påbörjad liberalisering i civilsamhället och inom statsbyråkratin tyder det på

liberalisering på grund av de statsanställda som styr över fackliga organisationer. I Egypten

53

har, genom liberaliseringen, en samhällelig pluralism uppenbarat sig i den politiska arenan

vilket lett till att icke-statliga organisationer kan verka och att medborgare har rätt till debatter

och även demonstrera mot presidentens (Mursis) förbud. Gällande arenorna som är

grundläggande för en fullständig demokratisering brister Egypten i samtliga, vilket också

skapar hinder för demokratisering. Allmänna val som existerar i landet innebär heller inte per

automatik att ett icke-demokratiskt politiskt system fallit och ersatts med ett demokratiskt

sådant. Landet har sedan mitten av 2012 och fram till mitten av oktober 2015 stått helt utan

parlament, detta står militären ansvarig för då de inte hållit vad de lovat vid det första

maktövertagandet 2011. Avsaknaden av ett fungerande parlament tyder på att

demokratiseringsprocessen i denna liberaliseringsfas tagit ett steg tillbaka. Till följd av

bristerna som är aktuella inom samtliga arenor dras slutsatsen att demokratiseringsprocessen i

stort år 2016 tycks ha avstannat i Egypten.

Med tanke på den aktuella demonstrationslagen som begränsar egyptiers rätt att anordna

fredliga allmänna möten, processioner och demonstrationer har säkerhetsstyrkorna rätt att

använda dödligt våld mot demonstranter i det fall reglerna inte följs. Detta resulterar i att

yttrandefriheten inskränks och medför även att förenings- och församlingsfriheten inte kan

utövas fullt ut. En stat utan ett civilt samhälle som garanterar medborgarens rättigheter att sprida

värderingar och åsikter är inte redo för konsolidering av demokrati. För att regimen ska sluta

betraktas som auktoritär måste den garantera ett fungerande civilt samhälle och rätten att

organisera demonstrationer. Den egyptiska staten garanterar inte samtliga rättigheter och vidtar

åtgärder mot medborgare som inkluderar att fängsla och frihetsberöva aktivister. Egyptens

regim har dessutom visat sig brista gällande hanteringen av politiska konkurrenter, mer specifikt

det Muslimska brödraskapet, även civila medborgare har straffats när de visat missnöje mot den

sittande regimen. Det finns heller inget tydligt tecken på att al-Sisi använder annorlunda

spelregler än de tidigare regimerna. I Egypten är även rättsstaten bristande. Statens skyldighet

är att garantera medborgarna frihet och självständighet och alla oavsett position ska stå lika

inför lagen. I samband med militärrådets övertagande 2011 förekom det tortyr och våld mot

demonstranter, aktivister och kristna kopter. Religiösa minoriteter i Egypten trakasserades och

bortprioriterades även under Mursis regimperiod. Från 2014 fram till idag beräknas över 41 000

egyptier ha gripits, åtalats och dömts efter bristfälliga rättegångar. Även gällande

statsbyråkratin finns mycket att arbeta på för att stärka anställdas rättigheter till bra

arbetsvillkor och löner bland annat. Samhällsekonomin som folket sedan revolutionen har haft

mest att yttra sig om har delvis förbättrats sedan den arabiska våren. Investeringar utifrån har

54

under al-Sisis period börjat återhämta sig, dock har inte den samhällsekonomiska utvecklingen

som har direkt påverkan på medborgarna haft en lika framåtartad utveckling. Välfärden har inte

förbättrats sedan Mubaraks tid. De stigande matpriserna i Egypten påvisar att president al-Sisi

inte arbetar för att gynna sina medborgares välfärd. Här visar analysen att presidenten inte

arbetar för att uppnå de kriterier som krävs för en konsolidering inom samhällsekonomin då han

inte bidrar till minskning av de ekonomiska klyftorna i landet.

Många medborgare i Egypten är missnöjda med nuvarande regim. En analys i samband med de

genomförda direktobservationerna visar att missbelåtenheten grundar sig på frånvaron av

socialpolitik, välfärd och inskränkningen av demokrati, frihet och medborgerliga fri- och

rättigheter. Alla dessa problemområden förklarar varför Egypten ännu inte lyckats konsolidera

demokrati och är år 2016 en fortsatt auktoritär regim. För att den första hypotesen ska stämma

överens med verklighetsbilden i Egypten och landet ska anses ha konsoliderat demokrati

behöver Egypten hantera de punkter som Linz och Stepan pekar ut som utmaningar i sin

analysmodell (läs mer om det under Analytiskt ramverk 4.2.1). Inte förens då kan första

hypotesen bli till verklighet. Med anledning av att utmaningarna i dagsläget kvarstår, stämmer

hypotes nummer 2 om att Egypten är en auktoritär regim.

6.1 Avslutande diskussion

För att landet ska ha goda möjligheter till demokratisering krävs att den sittande regimen

prioriterar vad som i slutändan gynnar egyptierna. För att det ska finnas hopp om en ljusare

morgondag för egyptierna krävs att de ekonomiska klyftorna minskar avsevärt, kvinnor blir mer

synliga i samhället, att militär och religion distanseras från politik och att välfärdssystemet är

starkt och stabilt. Väl fungerande samhällsarenor är nödvändiga och reformer behöver därför

förankras i det politiska, ekonomiska, juridiska och sociala livet för att landet ska ha goda

möjligheter att genomgå demokratiseringsprocessens tre faser och därmed uppnå

demokratisering. Med andra ord fattas många pusselbitar för att bilden ska bli hel och Egypten

vara redo att konsolidera demokratisering. En princip som däremot är logisk att följa är att om

grunden är instabil är det omöjligt att bygga och uppnå höjder. Med detta sagt är det väsentligt

att utgå ifrån målet att tillsätta trovärdiga och sakkunniga ministrar, ha regelbundna

uppföljningar och som president vara beredd att avsätta dem som visar sig brista i sina

respektive uppdrag. Detta bidrar i sin tur till gradvis ökning av legitimitet såväl hos det

egyptiska folket som bland utomstående aktörer. Egyptens nuvarande position i transitionsfasen

är en försiktig början som kan skapa möjligheter för en konsolidering av demokrati om regimen

55

prioriterar nödvändiga reformer inom de utpekade samhällsarenorna. Av den anledningen är

det svårt att förutspå hur landets framtid kommer att se ut då en stor del av ansvaret åligger på

regimen och dess vilja att demokratisera Egypten.

Demokrati uppstår när man eftersträvar borgarnas frihet och likhet och tar hänsyn till

antalet borgare men inte deras art.P199F

200P – Aristoteles

6.2 Vidare forskning

Som avslutning är det värt att särskilt betona att det fenomen som den arabiska våren är i

allmänhet, och Egyptens politiska utveckling i synnerhet är av betydelse samt intresse för

framtida forskning och vetenskapliga arbeten. För framtida forskare med intresse att undersöka

samma område – var Egypten befinner sig i demokratiseringsprocessen – kan det vara lämpligt

att vänta en period på några år och avvakta utvecklingen något mer. Det kan även vara av

intresse att göra en komparativ studie med andra länder som genomgått den arabiska våren för

att se hur utvecklingen sett annorlunda ut i de olika länderna, trots att de alla haft liknande

utgångsfaktorer i respektive land.

Centralt vore alltså att vänta en period, tills det att en avsevärd förändring kan noteras, sedan på

nytt undersöka hur de fem samhälleliga arenorna fungerar för att söka svar på studiens

forskningsfråga, undersökningsfråga samt hypoteser.

200 Livet, ”Demokrati”, 2016, tillgänglig: https://livet.se/ord/kategori/Demokrati, (Hämtad: 2016-05-09)

https://livet.se/ord/kategori/Demokrati


56

Källförteckning

Ahram online English, ”News”, 2014, tillgänglig:

Uhttp://english.ahram.org.eg/News/102841.aspxU, (Hämtad: 2016-05-18)

Adler, Patricia A. & Adler, Peter, Observational Techniques i Collecting and Interpreting

Qualitative Materials av Denzin, Norman K. & Lincoln, Yvonna S. Sage, Publications,

London, 1998

Alissa, Sufyan, The Political Economy of Reform in Egypt [elektronisk resurs]:

Understanding the Role of Institutions, Carnegie Endowment for International Peace,

Washington, D.C., 2007

Amnesty International, “Egypten: Massgripanden av unga aktivister”, 2015, tillgänglig:

http://www.amnesty.se/nyheter/nyheter/egypten-massgripanden-av-unga-aktivister-2503/,

(Hämtad: 2016-05-18)

Amnesty International report 2015/16, ”Egypt”, (PDF), 2016, tillgänglig:

https://www.amnesty.org/en/countries/middle-east-and-north-africa/egypt/report-egypt/,

(Hämtad: 2016-05-18)

Amnesty Press, ”Kvinnor tvingades göra oskuldtest”, 2011, tillgänglig:

http://www.amnesty.se/press/#/pressreleases/egypten-kvinnor-tvingades-goera-

oskuldstest19Thttp://www.amnesty.se/press/ - /pressreleases/egypten-kvinnor-tvingades-goera-

oskuldstest-60326919T603269, (Hämtad: 2016-05-18)

Amnesty Press, ”Reportage: Egypten – en stulen revolution”, 2011, tillgänglig:

http://www2.amnesty.se/ap.nsf/reportage/3175EBB5113037F1C125797500467AAC?opendo

cument, (Hämtad: 2016-05-18)

Aziz, Sahar F. Revolution without Reform? A Critique of Egypt's Election Laws, The

George Washington International Law Review, vol. 45/no. 1, (2013), pp. 1-83.

BBC News, ”Egypt crisis: President Hosni Mubarak resigns as leader”, 2011, tillgänglig:

http://www.bbc.com/news/world-middle-east-12433045, (Hämtad: 2016-03-17)

BBC News, ”Egypt: Hamas linked to killing of prosecutor Hisham Barakat”, 2016, tillgänglig: http://www.bbc.com/news/world-middle-east-35740260, (Hämtad: 2016-05-18)




























































57

Beetham, David & Boyle, Kevin, 80 frågor och svar om demokrati, 1. uppl., SNS

(Studieförb. Näringsliv och samhälle), Stockholm, 1997

Boussard, Caroline, Democratic Consolidation: The Role of informal Institutions.

Illustrations from Central America, Presented Latin American Studies Association, Miami,

2000

Cohen, Jean L. & Arato, Andrew, Det civila samhället och den politiska teorin, Daidalos,

Göteborg, 1995

Cyprus Trade Egypt, ”Egypt: Egyptian Economy after Revolution of January 25”, 2012,

tillgänglig: http://www.cyprustradeegypt.com/index.php?view=article&id=639%3Aegypt-

egyptian-economy-after-revolution-of-

january25&option=com_content&Itemid=177&lang=en, (Hämtad: 2016-05-07)

Dahl, Robert A., Demokratin och dess antagonister, Ordfront i samarbete med

Demokratiakad., Stockholm, 1999

Denk, Thomas & Silander, Daniel, Att studera demokratisering: fenomen, förlopp,

förutsättningar & framtid, Santérus, Stockholm, 2007

Diamond, Larry, Some social requisites of democracy. Statsvetenskaplig tidskrift 100 no. 4

(2006), s. 75. http://www.jstor.org.db.ub.oru.se/stable/27644404 (Hämtad: 2016-04-20)

Diamond, Larry Jay, Developing democracy: toward consolidation, Johns Hopkins

University Press, Baltimore, Md., 1999

Diamond, Larry Jay & Plattner, Marc F. (red.), The global resurgence of democracy, 2. ed.,

Johns Hopkins University Press, Baltimore, MD, 1996

Emma Lundström, ”Regimkritiker dödas i Egypten”, Internationalen, 2015, tillgänglig:

http://www.internationalen.se/2015/01/regimkritiker-dodas-i-egypten/, (Hämtad: 2016-02-23)

Europaparlamentet, ”Europaparlamentets resolution om situationen i Egypten”, 2015,

tillgänglig: http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?pubRef=-

//EP//TEXT+MOTION+B8-2015-0028+0+DOC+XML+V0//SV, (Hämtad: 2016-04-30)

Europaparlamentet, ”Europaparlamentets resolution om yttrandefrihet och föreningsfrihet i

Egypten”, 2014, tillgänglig: http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?pubRef=-

//EP//TEXT+MOTION+P8-RC-2014-0007+0+DOC+XML+V0//SV, (Hämtad: 2016-04-30) Esaiasson, Peter, Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad, 3.,











































58

[rev.] uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2007

Fahmy, Hazem. An Initial Perspective on "the Winter of Discontent”: The Root Causes of

the Egyptian Revolution, Social Research, vol. 79/no. 2, (2012), pp. 349-376.

Fazlhashemi, Mohammad , Den Arabiska Våren: Folkets Uppror i Mellanöstern Och

Nordafrika, Historiska media, Lund, 2013. E-bok

Frändberg, Åke, 'Begreppet rättsstat.', Rättsstaten - rätt, politik och moral/Fredrik Sterzel (red.)., s. 21-41, 1996 Globalis, ”Egypten: Arabrepubliken Egypten”, 2014, tillgänglig:

http://www.globalis.se/Laender/Egypten, (Hämtad: 2016-05-03)

Globalis, ”Konflikter: Den arabiska våren”, 2015, tillgänglig:

http://www.globalis.se/Konflikter/Den-arabiska-vaaren, (Hämtad: 2016-03-16)

Grugel, Jean, Democratization: a critical introduction, Palgrave, Basingstoke, 2002

Gustavsson, Bengt (red.), Kunskapande metoder inom samhällsvetenskapen,

Studentlitteratur, Lund, 2003

Hadenius, Axel, Demokrati: en jämförande analys, 1. uppl., Liber, Stockholm, 2001

Hague, Rod, Harrop, Martin & Breslin, Shaun, Styrelseskick och politik, Nya Doxa, Nora,

2000

Halvorsen, Knut & Andersson, Sten, Samhällsvetenskaplig Metod, Studentlitteratur, Lund,

1992

Hinnebusch, Raymond. 'Authoritarian Persistence, Democratization Theory and the Middle

East: An Overview and Critique', Democratization, vol. 13/no. 3, 2006

Historymuseum, ”Bureaucracy”, Canadian Museum of History, tillgänglig:

http://www.historymuseum.ca/cmc/exhibitions/civil/egypt/egcgov3e.shtml, (Hämtad:

201605-02)

Hjärpe, Jan, Hammargren, Bitte, Gardell, Mattias & Björklund, Per, Revolution i Egypten

[Elektronisk resurs], Leopard, 2012 Holme, Idar M, Bernt, Krohn S. & Björn, Nilsson, Forskningsmetodik: Om Kvalitativa och

Kvantitativa Metoder, Studentlitteratur, Lund, 1991

http://www.globalis.se/Laender/Egypten

http://www.globalis.se/Laender/Egypten









59

Huntington, Samuel P., The third wave [Elektronisk resurs] democratization in the late

twentieth century, University of Oklahoma Press, London, 1993[1991]

Hydén, Göran (red.), Demokratisering i tredje världen, Studentlitteratur, Lund, 1998

Infrastrukturnyheter, ”Egypten bygger ny parallell kanal i Suez”, 2015, tillgänglig:

http://www.infrastrukturnyheter.se/2015/01/egypten-bygger-ny-parallell-kanal-i-suez,

(Hämtad: 2016-05-09)

Inglehart, Ronald & Welzel, Christian, Modernization, cultural change, and democracy [Elektronisk resurs] : the human development sequence, Cambridge University Press, Leiden,

2005

Jensen, Joakim, En tolkning av John Deweys pedagogiska filosofi i hans verk Demokrati

och utbildning. Södertörns Högskola, 2006

Karvonen, Lauri, Demokratisering, Lund, Studentlitteratur, 1997.

Linde, Jonas, Ekman, Joakim & Uhlin, Anders, Demokratiseringsprocesser: teoretiska

ansatser och empiriska studier, Studentlitteratur, Lund, 2006

Lindvall, Johannes. Fallstudiestrategier. Statsvetenskaplig tidskrift, årg. 109, nr 3 (2007),

tillgänglig: http://journals.lub.lu.se/index.php/st/article/view/2028/1602, (Hämtad: 2016-

0417)

Linz, Juan J. & Stepan, Alfred C., Problems of democratic transition and consolidation:

southern Europe, South America, and post-communist Europe, Johns Hopkins Univ. Press,

Baltimore, 1996

Liv Hävermark, ”Ramy Essam tonsatte Egyptens revolution”, Fria Tidningen, 2011,

tillgänglig: http://www.fria.nu/artikel/90763, (Hämtad 2016-02-23)

Livet, ”Demokrati”, 2016, tillgänglig: https://livet.se/ord/kategori/Demokrati, (Hämtad:

2016-05-09)

Marek Dabrowski, ”Egypt: Political Transition vs. Economic Challenges?”, 2011,

tillgänglig: http://www.isn.ethz.ch/Digital-

Library/Publications/Detail/?ots777=0c54e3b319Thttp://www.isn.ethz.ch/Digital-

Library/Publications/Detail/?ots777=0c54e3b3-1e9c-be1e-2c24-

a6a8c7060233&lng=en&id=13356419T1e9c-be1e-2c24-a6a8c7060233&lng=en&id=133564,

(Hämtad: 2016-05-07)


































60

Middle East eye, ”News”, 2014, tillgänglig:

http://www.middleeasteye.net/news/suicide19Thttp://www.middleeasteye.net/news/suicide-

attack-egypts-sinai-kills-least-20-soldiers-66965478419Tattack-egypts-sinai-kills-least-20-

soldiers-669654784 (Hämtad: 2016-05-18)

Mohamed Buhaisi, ”Egypt’s Economy; A year after the revolution”, 2012, tillgänglig:

http://www.globaltrade.net/f/business/text/Egypt/Business-Environment-Economic-

Trends19Thttp://www.globaltrade.net/f/business/text/Egypt/Business-Environment-Economic-

Trends-Egypt-s-Economy--A-year-after-the-revolution.html19TEgypt-s-Economy--A-year-after-

the-revolution.html, (Hämtad: 2016-05-07)

Moller, Jorgen, and Svend-Erik Skaaning, Democracy and Democratization in

Comparative Perspective: Conceptions, Conjunctures, Causes, and Consequences, Hoboken,

Taylor and Francis, 2012

Myers, Michael D., Qualitative research in business & management, SAGE, London, 2009

Mänskliga rättigheter, ”De mänskliga rättigheterna”, 2016, tillgänglig:

http://www.manskligarattigheter.se/sv/de-manskliga-rattigheterna, (Hämtad: 2016-05-06)

Mänskliga rättigheter, ”Förenings- och församlingsfrihet”. 2016, tillgänglig:

http://www.manskligarattigheter.se/sv/de-manskliga-rattigheterna/vilka-rattigheter-

finns19Thttp://www.manskligarattigheter.se/sv/de-manskliga-rattigheterna/vilka-rattigheter-

finns-det/forenings-och-forsamlingsfrihet19Tdet/forenings-och-forsamlingsfrihet, (Hämtad:

2016-04-30)

Mänskliga rättigheter, ”Yttrandefrihet”, 2016, tillgänglig:

http://www.manskligarattigheter.se/sv/de-manskliga-rattigheterna/vilka-rattigheter-

finns19Thttp://www.manskligarattigheter.se/sv/de-manskliga-rattigheterna/vilka-rattigheter-

finns-det/yttrandefrihet19Tdet/yttrandefrihet, (Hämtad: 2016-04-03)

Omar Daham, ”Egypten sätter minimilöner”, DNekonomi, 2013, tillgänglig:

http://www.dn.se/ekonomi/egypten-satter-minimiloner/, (Hämtad: 2016-05-01)

Per Björklund, ”Arbetarledd strejkvåg oroar diktaturen i Egypten”, Fria Tidningen, 2013,

tillgänglig http://www.fria.nu/artikel/20250 (Hämtad: 2016-05-03)

Petersson, Olof, and Studieförbundet Näringsliv och samhälle, 'Statsbyggnad: Den

Offentliga Maktens Organisation', 6., [aktualiserade] uppl. edn, Stockholm, SNS förlag, 2007

















































































http://www.dn.se/ekonomi/egypten-satter-minimiloner/








61

Raymond Tham, Premature Speculation: The Arab Spring Cannot Be Considered As

Democracy’s Fourth Wave. Yet, 2011, tillgänglig:

http://www.economywatch.com/economy19Thttp://www.economywatch.com/economy-

business-and-finance-news/premature-speculation-the-arab-spring-cannot-be-considered-as-

democracy-fourth-wave.24-08.html19Tbusiness-and-finance-news/premature-speculation-the-

arab-spring-cannot-be-considered-as19Thttp://www.economywatch.com/economy-business-and-

finance-news/premature-speculation-the-arab-spring-cannot-be-considered-as-democracy-

fourth-wave.24-08.html19Tdemocracy-fourth-wave.24-08.html, (Hämtad: 2016-03-16)

Russia Today, ”Russia to loan Egypt $25bn for nuclear plant construction”, 2015,

tillgänglig: https://www.rt.com/business/324005-russia-egypt-plant-loan/, (Hämtad: 2016-

0518)

Saunders, Mark, Philip Lewis, and Adrian Thornhill. , Research Methods for Business

Students, 4.th edn, Harlow, Financial Times Prentice Hall, 2007

Silander, Daniel, Democracy from the outside-in?: the conceptualization and significance

of democracy promotion [Elektronisk resurs], Växjö University Press, Diss. Växjö: Växjö

universitet, 2005

Stina Blomgren, ”Egyptiska valet inleds idag”, SVT, 2015, tillgänglig:

http://www.svt.se/nyheter/utrikes/egyptiska-valet-inleds-idag, (Hämtad: 2016-05-01)

SR, ”Våg av försvinnandet i Egypten”, 2015, tillgänglig:

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6188352, (Hämtad: 2016-

0522)

SVT, ”Arabiskt stöd till Egypten”, 2015, tillgänglig:

http://www.svt.se/nyheter/arabiskt19Thttp://www.svt.se/nyheter/arabiskt-stod-till-egypten19Tstod-

till-egypten, (Hämtad: 2016-05-18)

SVT, ”Fakta: public service”, 2016, tillgänglig:

http://www.svt.se/omsvt/fakta/public19Thttp://www.svt.se/omsvt/fakta/public-service/19Tservice/,

(Hämtad: 2016-05-26)

SVT, “Utrikes: 50-tal demonstranter gripna i Egypten”, 2016, tillgänglig:

http://www.svt.se/nyheter/utrikes/50-tal-demonstranter-gripna-i-egypten, (Hämtad: 2016-

0427)

SVT, ”Utrikes: Mubarak går fri från århundradets rättegång”, 2014, tillgänglig:




















































































62

http://www.svt.se/nyheter/utrikes/mubarak-friad-i-arhundradets-rattegang, (Hämtad: 2016-

0508)

SVT, “Utrikes: Vreden kokar i Kairo”, 2016, tillgänglig:

http://www.svt.se/nyheter/utrikes/vreden-kokar-i-kairo, (Hämtad: 2016-04-16)

Sweden Abroad, ”Kairo: Ekonomiska relationer mellan Sverige och Egypten”, 2016,

tillgänglig: http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Kairo/Handel--service-

till19Thttp://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Kairo/Handel--service-till-svenska-

foretag/Ekonomiska-relationer-mellan-Sverige-och-Egypten/19Tsvenska-foretag/Ekonomiska-

relationer-mellan-Sverige-och-Egypten/, (Hämtad: 2016-05-18)

Säkerhetspolitik, ”Konflikter: Egypten”. 2015, tillgänglig:

http://www.sakerhetspolitik.se/Konflikter/Egypten/Fordjupning-Egypten/, (Hämtad: 2016-

0418)

Tamanaha, Brian Z, The Lessons of Law-and-Development Studies, The American Journal

of International Law, 2002

Teorell, Jan, Determinants of democratization: explaining regime change in the world,

1972-2006, Cambridge University Press, Cambridge, 2010

Teorell, Jan & Svensson, Torsten, Att fråga och att svara: samhällsvetenskaplig metod, 1.

uppl., Liber, Stockholm, 2007

The Blaze, “Three Al jazeera reporters accused of supporting Muslim Brotherhoos

sentenced to prison”, 2015, tillgänglig: http://www.theblaze.com/stories/2015/08/29/three-

al19Thttp://www.theblaze.com/stories/2015/08/29/three-al-jazeera-reporters-accused-of-

supporting-muslim-brotherhood-sentenced-to-prison/19Tjazeera-reporters-accused-of-

supporting-muslim-brotherhood-sentenced-to-prison/, (Hämtad:

2016-05-19)

The Guardian, ”World: Middle East”, 2014, tillgänglig:

http://www.theguardian.com/world/2014/mar/26/sisi-resigns-egypt-military-run-

for19Thttp://www.theguardian.com/world/2014/mar/26/sisi-resigns-egypt-military-run-for-

presidency19Tpresidency, (Hämtad: 2016-05-18)

Uhlin, Anders, Democracy and diffusion: transnational lesson-drawing among Indonesian

pro-democracy actors, Dept. of Political Science [Statsvetenskapliga institutionen], Univ.,

Diss. Lund: Univ., Lund, 1995






















































































63

U.S. Library of Congress, “The Bureaucracy”, 2016, tillgänglig:

http://countrystudies.us/egypt/112.htm, (Hämtad: 2016-05-02)

Utrikesdepartementet, Mänskliga rättigheter I Egypten 2006 [Elektronisk resurs], 2006

Webb, John R, Understanding & Designing Marketing Research, The Dryden Press,

London, 1992

Wucherpfennig, Julian, Deutch, Franziska, Modernization and Democracy: Theories and

Evidence Revisited, 1.th edn. Living Reviews in Democracy, 2009

Övriga källor Bassam, Rabab, Direktobservation i Kairo, Lokal matbutik, 2016-04-07

Bassam, Rabab, Direktobservation i Kairo, En privat skola, 2016-04-08

Bassam, Rabab, Direktobservation i Kairo, Lokal matbutik, 2016-04-10


Bassam, Rabab, Direktobservation i Kairo, En gata, 2016-04-22

Bassam, Rabab, Direktobservation i Kairo, Ett egyptiskt hushåll, 2016-04-30


Bassam, Rabab, Direktobservation i Kairo, En gata, 2016-05-02

Bassam, Rabab, Direktobservation i Kairo, Minibuss, 2016-05-03

Bassam, Rabab, Direktobservation i Kairo, Ett egyptiskt hushåll, 2016-05-10



Documents

EGYPTEN PÅ VÄG MOT ELLER FRÅN DEMOKRATI970973/FULLTEXT01.pdf · 2016-09-15 · EGYPTEN – PÅ VÄG MOT ELLER FRÅN DEMOKRATI?. En skildring av den politiska utvecklingen sedan