E18 Arninge resecentrum - Trafikverket€¦ · SL är huvudman för kollektivtrafiken i Stockholms län och har gjort en förstudie för utbyggnad av Roslagsbanan som passerar strax

E18 Arninge resecentrumFörstudie Samrådshandling Juni 2010 Uppdragsnummer 88 4111

Titel: Förstudie E18 Arninge ResecentrumUppdragsnummer: 88 4111Utgivningsdatum: Juni 2010Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Fredrik EmmotFörfattare: Jan Englund/Caroline DiekerLayout: VAPTryck: Arkitektkopia StockholmDistributör: Trafikverket Region Stockholm, 172 90 Sundbyberg. Telefon 0771-921 921, telefax 08-627 09 23, e-post: [email protected]

Förstudie E18 Arninge Resecentrum 3 (82)

Innehåll

Om uppdraget...................................................................................... 4Sammanfattning.................................................................................. 5

Kapitel 1 Bakgrund.............................................................................. 8 1.1Geografiskavgränsning.................................................. 8 1.2Brister,problemochsyfte............................................... 10 1.3Aktualitet.........................................................................11 1.4Tidigareutredningarochbeslut..................................... 11 1.5Övergripandemålochstrategier.................................... 12 1.6Vägplaneringsprocessen................................................. 14

Kapitel 2 Befintliga förhållanden och förutsättningar.................. 16 2.1Markanvändning...............................................................16 2.2Trafikochtrafikanter...................................................... 22 2.3Miljö.................................................................................28 2.4Byggnadstekniskaförutsättningar.................................32

Kapitel 3 Funktionsanalys av transportsystemet........................ 34 3.1Funktionsmål....................................................................34

3.2Hänsynsmål.....................................................................35

Kapitel 4 Målsättningar.................................................................... 36 4.1Projektmål........................................................................36

4.2Kommunalamål.............................................................. 37

Kapitel 5 Tänkbara åtgärder............................................................. 38 5.1FörutsättningarARNINGE2030.....................................38 5.2Resecentrumetsutformningsprinciper...........................48 5.3Norraläget...................................................................... 50 5.4Södraläget...................................................................... 56 5.5Effekterochkonsekvenser............................................. 66

5.6Kostnader........................................................................ 71

Kapitel 6 Riskhantering.................................................................... 73Kapitel 7 Måluppfyllelse och prioritering av åtgärder................ 74Kapitel 8 Samråd............................................................................... 77Kapitel 9 Väghållningsmyndighetens ställningstagande ........... 78Kapitel 10 Fortsatt arbete................................................................. 79

Underlags- och referensmaterial..................................................... 80

4 (82) Förstudie E18 Arninge Resecentrum

Om uppdraget

FörordVAP VA-projekt AB har fått i uppdrag av Trafikverket Region Stockholm att ta fram en förstudie för objektet E18 Arninge Resecentrum.

Arbetet syftar till att utreda möjligheterna till att lokalisera en ny bytespunkt för kollektivtrafik i Arninge handels-, arbets- och bostadsområde. En förbindelse mellan de nya motorvägshållplatserna för bussar på E18, hållplatsområde för lokaltrafiken, infartsparkeringar samt en ny station för Roslagsbanan planeras.

Trafikverket är väghållare för E18, väg 274 mot Vaxholm samt väg 264 mot Arninge som berörs av planerna för Arninge resecentrum och mot bakgrund av ovanstående har SL, Täby kommun och Trafikverket överenskommit om att gemensamt studera förutsättningarna för ett resecentrum i anslutning till Arninge-Ullnaområdet.

OrganisationArbetet har skett i samarbete mellan Täby kommun, SL samt en konsultgrupp och en referensgrupp bestående av specialister inom Trafikverket.

- TrafikverketProjektledare Fredrik Emmot Samhällsplanering Mikael RanhagenVägutformning Peter Aalto Geoteknik Rudolf KomarekByggnadsverk Gunnel Wikenholm Risk/Kvalitet Göran SohlbergInformation Ann Möller Miljö Thomas GerensteinMarklösen Elin Trädgårdh

- Konsultgruppen VAP VA-Projekt ABUppdragsansvarig Jan Englund Analyser/Utformning Caroline DiekerPrognoser mm Andreas Asp Vägutformning Andreas MagnussonKostnader Roleigh Strömberg (underkonsult)

- SLTrafikplanerare Tony KarlssonTerminaler Anders BjörlingerRoslagsbanan Lars Moberg

- Täby kommunSamordn. projektled. Stefan Jansson Projektledare Bytesp. Leif NorlingProjektledare Handel Ludvig Lundgren

- Stockholm NordostSamordnare Mikael Engström


Sammanfattning

BakgrundI den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen - RUFS 2010 samt i flertalet andra utredningar är Täby centrum-Arninge utpekat som en av de kommande regionala stadskärnorna. Transportsystemet ska byggas ut med kollektivtrafiken som grund, vilket kan förbättra tillgängligheten i den växande regionen på ett gynnsamt sätt. Täby centrum-Arninge är en framtida viktig knutpunkt för nordostkommunerna i Stockholms län. Mot bakgrund av detta har SL, Täby kommun och Trafikverket kommit överens att om att tillsammans studera förutsättningarna för att säkerställa tillgången till hållbara kollektiva färdmedel och snabba, säkra och enkla byten för resenärerna genom byggande av ett resecentrum i Arninge.

FörutsättningarOmrådet Arninge-Ullna är ett storskaligt verksamhets- och handelsområde norr om Täby som ligger strax intill E18 och Roslagsbanan. Området gränsar till skogsbevuxen terräng och odlingslandskap. Ett antal fornlämningar och naturvärden av riksintresse finns inom området.

Den aktuella kvartersmarken ägs av ett antal privata aktörer, gatumark och omgivande parkmark är kommunalägd. Jordbruksmarken på östra sidan E18 är till största delen privatägd, den södra delen av området ägs dock av Täby kommun.

FunktionsanalysTransportpolitikens övergripande mål att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Idag uppfyller Arninge inte de transportpolitiska målen men om projektet kommer till stånd, kan detta bidra till att målen uppfylls i framtiden.

MålsättningarInför arbetet med förstudien har ett antal projektmål upprättats:- Hitta ett lämpligt läge för ny motorvägsbusshållsplats i anslutning till ny station på Roslagsbanan. Redovisningen ska vara så detaljerad att SL kan låsa läget för ny station och gå vidare med järnvägsplan.- Analysera möjligheterna för att busstrafiken på E18 snabbt ska kunna ta sig till den nya motorvägshållplatsen, vilket skapar förutsättningar för snabba och enkla byten för resenärerna. Även anslutningar till övriga trafiknätet exempelvis trafikplats Arninge ska kopplas samman. - Analysera möjligheten till infartsparkeringar. - Analysera möjligheten för en anslutning till den eventuellt framtida ”Roslagspilen”. - Analysera hur oskyddade trafikanter trafiksäkert kan ta sig till bytespunkten. - Analysera olika alternativ med kostnadsuppskattningar för genomförandet. - Studera hur det lokala vägnätet på lämpligt sätt kan anslutas till det övergripande vägnätet vid trafikplats Arninge - Säkerställa trafiksäkerhet och framkomlighet på E18

TänkbaraåtgärderRoslagsbanans byggs i den sträckning som föreslås i SL:s förstudie. Roslagsbanans perronger och bussarnas hållplatser förbinds med en väderskyddad gång- och cykelbro. Bron kan utföras med olika kvalitetsnivåer, från en enkel basfunktion med endast gång- och cykelfunktion till en bredare konstruktion med möjlighet till exempelvis caféverksamhet. För att öka attraktivitet och tillgänglighet ska hiss och rulltrappor finnas från bron till perrongerna. Alternativt kan passagen av E18 utföras som en tunnel.


Arbetet med förstudien har resulterat i två tänkbara placeringar av resecentrumet, norra läget och södra läget. Infartsparkeringar anläggs i närheten av resecentrumet i båda lägena. Ett nytt vägnät för kollektivtrafik, övrig fordonstrafik samt gång- och cykeltrafikanter anläggs i Arninge med omnejd till resecentrumet. Bussangöring görs både på centrumsidan av Arninge och från E18. För angöring Vallentunabussarna finns alternativa anslutningar till resecentrumet antingen via lokalvägar i Arningeområdet eller via Ullna trafikplats och angöring av motorvägshållplatserna. För både Vaxholm- och Vallentunatrafiken finns även alternativet att inte ansluta alls till resecentrumet om man gör bedömningen att fördröjningen för trafiken blir för stor.

Det norra läget bestäms av möjligheten att passa in perronger samt tillhörande in- och utfartsramper till motorvägshållplatserna mellan på- och avfartsramperna för de omgivande trafikplatserna vid Arninge respektive Ullna. Resecentrumet lokaliseras i det norra läget till strax norr om Coop:s nuvarande byggnad.

För angöring av busstrafiken från Vaxholm finns i norra läget fyra olika alternativ: Alternativ 1: Vaxholmsbussarna kör via Rydbo och angör motorvägshållplatserna. Alternativ 2: Vaxholmsbussarna angör motorvägshållplatserna och vänder i trafikplats Ullna Alternativ 3: Vaxholmsbussarna angör en bro över E18 gemensam med gång- och cykeltrafik Alternativ 4: Vaxholmsbussarna angör via lokalväg från Arningevägen på centrumsidan

Det södra läget är mer flexibelt än det norra. Perrongläget kan utföras från det i söder begränsade läget av när Roslagsbanans radie är avslutad och i norr i princip av det norra perrongläget. Anledningen till denna flexibilitet är att busshållplatserna inte utförs som konventionella motorvägshållplatser utan som friliggande egna körfält. Busstrafiken norrut på E18 kör antingen genom trafikplats Arninge eller via ett nytt busskörfält och ny port under väg 274.

För angöring av busstrafiken från Vaxholm i det södra läget finns fyra olika alternativ: Alternativ 1: Vaxholmsbussarna angör en bro över E18 med gemensam gång- och cykeltrafik Alternativ 2: Vaxholmsbussarna angör via lokalväg på östra sidan E18 Alternativ 3: Vaxholmsbussarna angör via lokalväg från Arningevägen på centrumsidan Alternativ 4: Vaxholmsbussarna angör via hållplatser i trafikplats Arninge, även ett alternativ för bustrafiken från Vallentuna.

RiskhanteringEn grov riskbedömning visar att det finns risker kopplade till i första hand trafiken på E18 och de olyckor som kan inträffa där med transportfordon som är lastade med farligt gods och som skulle kunna påverka de planerade anläggningar vid resecentrumet. Motorvägshållplatser med perronger samt bron över E18 gör att det kommer att befinna sig personer inom riskzonen för E18.

I arbetet både med arbetsplaner (Väglagen) och detaljplaner (PBL) bör riskanalyser upprättas för att säkerställa att riskhänsynen kan beaktas.

MåluppfyllelseochprioriteringavåtgärderBåde det norra och det södra alternativet uppfyller alla projektmål med förbehållet att målet om att säkerställa säkerhet och framkomlighet på E18 inte uppfylls helt i något av alternativen. Måluppfyllelsen för ett antal av projektmålen är något sämre i det norra alternativet.

Oavsett om man anlägger bytespunkten i södra eller norra läget så kommer det medföra överlag positiva konsekvenser. Förutsättningarna för att resa med kollektiva färdmedel ökar om ett


resecentrum anläggs i Arninge. Flexibiliteten förbättras eftersom det blir lättare att byta mellan spår/buss-alternativ och nya infartsparkeringar kan bidra till att biltrafiken in mot Stockholm begränsas. Undantaget är för de resenärer som reser mellan Vaxholm och Stockholm som vid en koppling mot resecentrumet kommer att få en restidsförlängning.

SamrådEtt samrådsmöte hölls onsdagen den 24 februari i Jaktvillan i Arninge. Representanter från Trafikverket, Täby kommun samt SL var närvarande. Den färdiga förstudien kommer även att finnas tillgänglig på Internet samt utlagd i nordostkommunernas och Trafikverkets lokaler med möjlighet för allmänheten att lämna synpunkter på förslagen.

FortsattarbeteDenna samrådshandling är det första steget i vägplaneringsprocessen och skall vara underlag för de samrådförfarande som skall genomföras.

Efter genomfört samråd skickas en förslagshandling till Länsstyrelsen för beslut om objektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Det beslutet har bäring på kommande skedens samrådsprocess och utformning av miljökonsekvensbeskrivning.

Förstudien avslutas med att en beslutshandling tas fram som blir underlag till Trafikverkets ställningstagande. I detta beslut, som tas fram i samråd med SL och Täby kommun, tydliggörs hur de föreslagna åtgärderna skall behandlas i det fortsatta arbetet.

SamladbedömningochrekommendationFörstudien har valt att utgå från två olika huvudalternativ för lokaliseringen av resecentrumet. Med utgångspunkt från den analys som gjorts under kap. 5.5 framträder starka motiv till att välja det södra läget för lokaliseringen av resecentrumet. Bärande argument för detta är i första hand större möjligheter till en integrering av befintligt handelsområdet, gynnsammare framtida anpassning till Roslagspilen, större samhällsekonomiska nyttor samt bättre Vaxholmslösning än för det norra alternativet.

Då Arninge inte kommer vara fullt utbyggt inom de närmsta åren är utbyggbarheten viktig när prioritering görs mellan olika alternativ. I ett första skede bör en planskild koppling ske tvärs E18 och Roslagsbanan som i första hand integrerar funktionerna som berör Roslagsbanans nya sträckning, stomlinjen på E18, direktlinjer och kommunbusstrafiken, infartsparkeringar på västra sidan samt nät av GC-vägar.

I kommande skeden kan en integrering med handelscentrumet ske som tillför servicefunktioner av olika slag för kollektivtrafikresenärerna.

Restidsförlängningen för stomlinjen till och från Vaxholm som inträffar i alla alternativen vid angöring mot resecentrumet och som drabbar den stora majoriteten av resenärer på denna linje, blir svår att motivera på kort sikt. Innan en fullständig koppling till resecentrumet kommer till stånd kan hållplatser utföras i Arninge trafikplats med gångavstånd till exempelvis Roslagsbanans stationsläge i det södra alternativet, som i kombination med möjligheten att starta en ny busslinje i relationen Vaxholm - Arninge kan säkerställa resebehoven. En direktkoppling av Vaxholmstrafiken till Resecentrumet skall definitivt utföras i samband med att Roslagspilen och/eller Arlandakopplingar byggs ut till Arninge.


Kapitel 1 BakgrundI den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen - RUFS 2001 samt i samrådsförslaget för RUFS 2010, redovisas utveckling av åtta yttre regionala stadskärnor utöver den centrala regionkärnan. Täby centrum-Arninge pekas ut som en av de regionala stadskärnorna. Den övergripande principen är att transportsystemet ska byggas ut med kollektivtrafiken som grund. Då kan tillgängligheten i den växande regionen bli bättre. Täby centrum-Arninge är en framtida viktig knutpunkt för nordostkommunerna i Stockholms län.

SL är huvudman för kollektivtrafiken i Stockholms län och har gjort en förstudie för utbyggnad av Roslagsbanan som passerar strax intill Arninge, Roslagsbanan-Kapacitetsförstärkning inkl. dubbelspår etapp 2, 2010. Vidare har det även gjorts en förstudie Spårburen kollektivtrafik Stockholm Nordost, 2008 den s k Roslagspilen.

Täby kommun har tagit fram en fördjupning av översiktsplan för Arninge-Ullna, 2009 för att utreda möjligheterna att integrera arbetsplatser och bostäder så att området i en framtid blir en blandad stadsdel med bostäder, arbetsplatser, handel och service. Arninge är en viktig del av Täby kommuns framtida utveckling.

Trafikverket är väghållare för E18, väg 264 och 274 som berörs av planerna för ett resecentrum och utbyggnaden av Arninge-Ullnaområdet.

Mot bakgrund av ovanstående har SL, Täby kommun och Trafikverket kommit överens att om att tillsammans studera förutsättningarna för att säkerställa tillgången till hållbara kollektiva färdmedel och snabba, säkra och enkla byten för resenärerna.

Förstudien är det första steget i vägplaneringsprocessen och skall hållas översiktligt. För att underlätta den pågående processen för den nya sträckningen av Roslagsbanan, finns dock starka motiv till en något mer ökad detaljering av förstudien än vad som är brukligt.

1.1GeografiskavgränsningArninge ligger i Täby kommun i den nordöstra Stockholmsregionen. Det område som omfattas av förstudien framgår av figur 2. Förstudieområdet omfattar de båda trafikplatserna på E18 - Arninge och Ullna samt en del av nuvarande sträckning för Roslagsbanan. Vidare ingår den del av handelsområdet inom Arninge som ligger närmast mot den tänkta platsen för resecentrumet.

Förstudiens influensområde är omfattande eftersom förstudiens olika åtgärder kommer att påverka trafikanter och resenärer i hela nordostsektorn.

ÖversiktStockholmslän

Utredningsområde

Stockholm

TäbyMälaren

E18

Vaxholm

Figur 1 Översiktsbild Stockholms län


Ullnasjön

Värtan

Arninge

Roslagsbanan

E18

Kundvägen

Saluvägen

Hägernäs

264 mot Vallentuna Upplands Väsby

Trafikplats Ullna

Trafikplats Arninge 274 mot Vaxholm

Ullnavägen

264 Arningevägen

Hägerneholm

mot Rydbo

265

Figur 2 Översiktsbild över förstudieområdet

Ullnatippen


1.2Brister,problemochsyfteTäby centrum-Arninge är utpekad i den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (RUFS), 2010 som en av de regionala stadskärnor som Storstockholms framtida bebyggelseutveckling ska koncentreras till. Arninge förväntas på sikt genomgå en kraftig utveckling från ett mindre handelsområde till ett större regionalt handels- och verksamhetsområde. Täby kommuns planer är att kraftfullt utveckla området och i anslutning till handels- och verksamhetsområdet bygga ca 3000 nya bostäder samt kontor. Ett resecentrum i Arninge är en förutsättning för att kunna knyta ihop de regionala kärnorna med hjälp av kollektivtrafiken.

Som förutsättning för denna planering ingår också att säkerställa tillgång till hållbara kollektiva färdmedelslösningar. I dagsläget är tillgängligheten till området låg eftersom det saknas möjligheter till av- och påstigning i Arningeområdet för både SL:s stomlinjer till Norrtälje och Vaxholm. Även Roslagsbanan saknar idag en koppling till Arningeområdet. Vidare saknas förutsättningar för enkla byten mellan lokaltrafik och stomlinjer/Roslagsbanan i området. Se även funktionsanalysen under kapitel 3.

Mot den bakgrunden skall det därför tas fram förslag för hur de olika kollektivtrafiksystemen ska kunna integreras på ett attraktivt sätt och kunna skapa förutsättningar för snabba och enkla byten för resenärerna. Integrationen skall även omfatta möjligheten till infartsparkering för biltrafiken samt koppling till befintliga och nya gång- och cykelnät. Förslag ska dessutom möjliggöra en framtida integration till ”Roslagspilen” så att snabba och bekväma byten kan göras i relationerna spår/buss eller spår/spår. Det lokala vägnätet anknyts till resecentrumet som även kan ges centrumkoppling.

Det innebär att SL:s båda stomlinjer från Norrtälje och Vaxholm tillsammans med andra busslinjer ska kunna angöra vid Roslagsbanans nya station och resenärerna ska kunna göra ett snabbt och bekvämt byte mellan trafikslagen.

Syftet med förstudien är alltså att finna förslag till lösningar som kan åtgärda de brister som identifierats och som uppfyller de funktioner som beskrivs i projektmålen. De projektmål som gäller som förutsättning för arbetet med förstudien har definierats enligt följande:

- Hitta ett lämpligt läge för ny motorvägsbusshållsplats i anslutning till ny station på Roslagsbanan. Redovisningen ska vara så detaljerad att SL kan låsa läget för ny station och gå vidare med järnvägsplan.

- Analysera möjligheterna för att busstrafiken på E18 snabbt ska kunna ta sig till den nya motorvägshållplatsen, vilket skapar förutsättningar för snabba och enkla byten för resenärerna. Även anslutningar till övriga trafiknätet exempelvis trafikplats Arninge ska kopplas samman.

- Analysera möjligheten till infartsparkeringar.

- Analysera möjligheten för en anslutning till den eventuellt framtida ”Roslagspilen”.

- Analysera hur oskyddade trafikanter trafiksäkert kan ta sig till bytespunkten.

- Analysera olika alternativ med kostnadsuppskattningar för genomförandet.

- Studera hur det lokala vägnätet på lämpligt sätt kan anslutas till det övergripande vägnätet vid trafikplats Arninge.

- Säkerställa trafiksäkerhet och framkomlighet på E18.


1.3AktualitetProjektet har hög aktualitet. Inom SL har arbetet pågått med en förstudie som utreder en kapacitetsförstärkning av Roslagsbanan och byggande av dubbelspår på sträckan mellan Viggbyholm till Täljö. I denna ombyggnad ligger även förslag på en ny linjesträckning, som för spåret närmare E18 vid Arninge. Detta skulle då möjliggöra ett nytt stationsläge vid Arninge.

Täby kommun har tagit fram en fördjupning av översiktsplanen (FÖP) i Arninge - Ullnaområdet. Fördjupningen har syftat till att ta fram en övergripande stadsbyggnadsidé för området och möjliggöra en utbyggnad till en funktionsintegrerad stadsdel, där arbetsplatser, handel och bostäder vävs samman. Med koppling till FÖP-arbetet har även ett visionsarbete för utveckling av handeln i området genomförts i samarbete mellan handelsintressenterna i området och Täby kommun. Detaljplaneläggning pågår för 700 bostäder i området.

I förslaget till Länsplanen finns Arninge resecentrum namngivit som ett projekt som skall genomföras. I planen framgår att projektet skall innehålla utbyggnad av motorvägshållplatser och en gång- och cykelbro över E18 som förbinder hållplatserna med kommande ny station för Roslagsbanan. Som investeringsram för objektet har Länsplanen tagit upp 100 miljoner kr.

Både inför SL:s fortsatta arbete med järnvägsplan samt Täby kommuns kommande arbeten med detaljplaner i området är det viktigt att förstudien för Arninge Resecentrum kan leda till att stationslägets lokalisering vid Arninge kan låsas.

1.4TidigareutredningarochbeslutInga utredningar har tidigare gjorts för en bytespunkt eller ett resecentrum i Arninge. Dock är Täby centrum-Arninge omnämnt som en regional stadskärna och viktig omstigningsplats för kollektivtrafik i flertalet utredningar, planer och visioner.

- RUFS 2001 samt RUFS 2010

- Stockholm Nordost - en vision, 2005

- Spårburen kollektivtrafik i Stockholm Nordost, 2008

- Förstudie Roslagsbanan - kapacitetsförstärkning inklusive dubbelspår etapp 2, 2009

- Översiktsplan för Täby kommun, 2009

- Fördjupning av översiktsplan Arninge-Ullna, 2009

En del av innehållet i några av ovanstående utredningar beskrivs kortfattat under aktuell rubrik i kapitel 2 Befintliga förhållanden och förutsättningar.

För E18 finns en vägutredning från 2002 (Vägutredning E18, delen Danderyds kyrka - Arninge) som beskriver möjligheten att ordna körfältsförstärkningar och kollektivfält. För den nu aktuella förstudien har det inneburit att en förutsättning skall vara att alla förslag som presenteras ska kunna vara utbyggdbara till 6 körfält.

Det finns även en förstudie för Rosenkälla trafikplats från 2008 (Förstudie E18 och 276 vid trafikplats Rosenkälla,), strax norr om det nu aktuella området. Den utredningen prognostiserar stora trafikökningar på E18 på grund av handelsetablering i Rosenkälla samt kommande exploatering av bostäder inom Åkersbergaområdet.


1.5ÖvergripandemålochstrategierDe övergripande målen för transporter och infrastruktur fastställs av riksdag och regering. Myndigheterna inom transportområdet har sedan till uppgift att genomföra dessa. För väg- och järnvägstrafik är det Trafikverket som är ansvarig myndighet. Det innebär ett ansvar både för vägtransportsystemet i sin helhet och för förvaltningen av statens vägnät.

Transportpolitikens övergripande mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Två huvudmål: funktion och hänsyn stödjer det övergripande målet.

FUNKTIONSMÅL–TILLGÄNGLIGHETTransportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, dvs likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov.

För att uppfylla funktionsmålen föreslås preciseringar:

• Medborgarnas resor förbättras genom ökad tillförlitlighet, trygghet och bekvämlighet.

• Kvaliteten för näringslivets transporter förbättras och stärker den internationella konkurrenskraften.

• Tillgängligheten förbättras inom och mellan regioner samt mellan Sverige och andra länder.

• Arbetsformerna, genomförandet och resultaten av transportpolitiken medverkar till ett jämställt samhälle.

• Transportsystemet utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning.

• Barns möjlighet att själva på ett trafiksäkert sätt använda transportsystemet och vistas i trafikmiljöer ökar.

• Förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång och cykel förbättras.


HÄNSYNSMÅL–SÄKERHET,MILJÖOCHHÄLSATransportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas så att ingen ska dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa.

För att uppfylla hänsynsmålen föreslås preciseringar:

• Antalet omkomna inom vägtransportområdet halveras och antalet allvarligt skadade minskas med en fjärdedel mellan 2007 och 2020.

• Antalet omkomna inom yrkessjöfarten och fritidsbåttrafiken minskar fortlöpande och antalet allvarligt skadade halveras mellan 2007 och 2020.

• Antalet omkomna och allvarligt skadade inom järnvägstransportområdet respektive luftfartsområdet minskar fortlöpande.

• Transportsektorn bidrar till att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet och ett brutet beroende av fossila bränslen. År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen.

• Transportsektorn bidrar till att övriga miljökvalitetsmål nås och till minskad ohälsa. Prioritet ges till de miljöpolitiska delmål där transportsystemets utveckling är av stor betydelse för möjligheterna att nå uppsatta mål.

Funktionsmål Tillgänglighet

Hänsynsmål Säkerhet, miljö och

hälsa

Övergripande transportpolitiskt

mål

Figur 3 Schematisk bild av det nationella målarbetet


1.6VägplaneringsprocessenProcessen för ett vägprojekt regleras av Väglagen och Miljöbalken. Väglagen anger att ett vägprojekt ska drivas i tre formella skeden, förstudie (aktuellt nu), vägutredning och arbetsplan. I de fall där det inte finns något behov av att utreda alternativa vägsträckningar kan vägutredningen utgå. Utöver dessa formella skeden behövs en bygghandling som beskriver hur ett bygge ska genomföras.

FörstudieskedetEnligt väglagen ska den som avser att bygga en väg upprätta en förstudie. Förstudien ska översiktligt identifiera och analysera problem i nuvarande transportsystem, ge underlag för beslut om objektet ska utredas vidare och avgränsa ett förstudieområde samt klarlägga förutsättningarna för den fortsatta planerings- och projekteringsprocessen.

Förstudien är i huvudsak ett inventeringsskede i vilket befintlig information, problembeskrivning och mål sammanställs. Hur problem kan åtgärdas samt vad det får för effekter och konsekvenser behandlas översiktigt.

I samband med förstudien ska samråd hållas med kommunen, länsstyrelsen, olika intressenter och med allmänheten. Länsstyrelsen ska efter genomförd förstudie besluta om projektet kan antas innebära betydande miljöpåverkan.

Därefter fattar Trafikverket beslut om hur arbetet ska drivas vidare. Förstudien kan även leda fram till att det inte finns behov av att driva projektet vidare eller att en del projekt kan avhjälpas med enklare åtgärder.

”Visar förutsätt-ningarna för

fortsatt arbete”

”Underlag för val av vägkorridor

och standard på vägen”

”Markåtkomst-dokument”

”Utgör underlag för byggprocessen”

FÖRSTUDIE VÄGUTREDNING ARBETSPLAN BYGGHANDLING

Om vägen skall byggas

Var vägen skall byggas

Allmänt hur vägen ska byggas

Detaljerat hur vägen skall byggas

Figur 4 Vägplaneringsprocessen


FyrstegsprincipenGemensamt för alla planerade vägprojekt är att de faller in under en arbetsstrategi som kallas för fyrstegsprincipen.

Trafikverkets aktiviteter spänner över ett brett område med en mängd verksamheter men en viktig grundregel är att det finns i regeringsbeslut uttalade krav på att i ökad utsträckning välja lösningar som utnyttjar befintlig väg på ett mer effektivt sätt. Mot bakgrund av denna betoning på helhetssyn av transportsystemet, effektivare utnyttjande av befintligt vägnät, möjligheten att vidta andra åtgärder som alternativ eller komplement till infrastrukturåtgärder och transport-informatikens nya möjligheter har Trafikverket utarbetat den så kallade fyrstegsprincipen. Den går ut på att steg för steg analysera hur ett trafikproblem bäst kan lösas – i första hand genom att påverka behovet av transporter, i sista hand genom stora nybyggen.

Åtgärderna delas in i:

Steg 1: Åtgärder som kan påverka transportbehovet och val av transportsätt

Steg 2: Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät och fordon

Steg 3: Begränsade ombyggnadsåtgärder

Steg 4: Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder.

Först sedan aktuella steg analyserats är det dags att bestämma vilka åtgärder som är mest verk-samma och bör genomföras. Ofta kan lösningen ligga i en kombination av åtgärder från de olika stegen. Det är också vanligt att åtgärderna kan genomföras i etapper.

Eftersom förstudien för Arninge resecentrum handlar om en åtgärd enligt steg 4 som kommer att medföra en effekt som man vill uppnå med steg 1 och 2-åtgärder är objektet något avvikande mot konventionella vägåtgärder. Fyrstegsprincipen blir alltså inte helt tillämpbar i detta fall ef-tersom ambitionen att i första hand nå effekt i steg 1 och 2 kan nås med hjälp av en åtgärd inom steg 4.

Figur 5 Stegvis prövning av åtgärder enligt fyrstegsprincipen


Kapitel 2 Befintliga förhållanden och förutsättningar2.1MarkanvändningOmrådet Arninge-Ullna är ett storskaligt verksamhets- och handelsområde som gränsar till skogsbevuxen kuperad terräng med inslag av åkerholmar i det öppna odlingslandskapet.

Den aktuella kvartersmarken på västra sidan E18 ägs av ett antal privata aktörer och Täby kommuns fastighetsbolag (TFAB), gatumark och omgivande parkmark är kommunalägd. Jordbruksmarken på östra sidan E18 är till största delen privatägd, den södra delen ägs av TFAB.

2.1.1BefolkningI anslutning till Hägerneholms gård i nordvästra delen av Arninge, finns 5-10 bostadshus. Handelsområdet innehåller inga bostäder.

2.1.2BebyggelseArninge domineras av storskalig handel, mindre kontor och småindustri. Bebyggelsen är av varierande ålder och flera av byggnaderna har genomgåt större och mindre om- och tillbyggnader genom åren. Byggnadsvolymerna är stora och enkla med slutna fasader, omgivna av stora parkeringsytor tillhörande varje fastighet.

Området är ett utpräglat externhandelsområde med huvudsakligen volymhandel riktad till bilburna kunder. Väster om Kundvägen finns områden med småindustri med inslag av kontor, handel och lager.

Jaktvillan benämns det hus som ligger i naturparksområdet norr om handelsområdet. Där bedrivs restaurang med cateringverksamhet. Öster om Jaktvillan har Täby motorklubb en motocrossbana.

Figur 6 Del av bebyggelse i Arninge köpcentrum


Figur 7 Flygbild över östra delen av Arninge-Ullna. I norr ses Ullnasjön

och i söder Stora Värtan. Roslagsbanan går öster om E18. Arninge handelsområde sträcker

sig västerut och tangerar E18.

Arninge-Ullna idag


2.1.3NäringslivochsysselsättningArninge är ett verksamhets- och handelsområde planlagt för handel och småindustri. Längs Saluvägen och Kundvägen finns ca 120 000 kvm lokalyta för handel och ca 600 personer har sin arbetsplats där. Området väster om Kundvägen är bebyggt med ca 170 000 kvm med i huvudsak lokaler för industri, lager och kontor. I området finns ca 350 företag som erbjuder drygt 2000 arbetsplatser.

I Hägerneholm bedrivs i dagsläget ridskoleverksamhet och inom området finns ekonomi-, rid- och stallbyggnader. Ridverksamheten ska upphöra under hösten 2010. Det finns ett mindre antal bostadshus belägna i anslutning till Hägerneholm.

2.1.4ViktigamålpunkterInom området finns en mängd olika verksamheter med handel, arbetsplatser mm. De enskilt största målpunktena är handelsetableringarna, där COOP-varuhuset troligen genererar flest besök. Mot bakgrund av områdets karaktär med både volym- och detaljhandel kan det förmodas att relativt långväga trafik (exempelvis från Vaxholm och Åkersberga) söker sig till området.

2.1.5LedningarInom verksamhets- och handelsområde finns ett kommunalt vatten- och avloppssystem som byggts ut under 1970-1990 talet. Området förses med dricksvatten från Norrvattens huvudvattenledning som går genom Arninge och vidare mot Österåker. Spillvattnet leds söderut i en självfallsledning, som är placerad i en dagvattentunnel, denna dagvattentunnel avleder även dagvattnet från Arningeområdet och mynnar ut i Hägernäsviken. Vid dagvattentunnelns slut är en pumpstation för spillvatten placerad. Den pumpar spillvattnet till en av kommunens spillvattentunnlar, Röhällstunneln, där spillvattnet rinner med självfall till Sjöängens pumpstation för vidare pumpning till Käppalatunneln och Käppalaverken.

Inom verksamhets- och handelsområdet finns ett utbyggt el- och telenät som respektive ledningsägare ansvarar för.

I den norra delen av området finns en luftburen kraftledning på 70 kV som ägs av Vattenfall samt ett par mindre ledningar på 22 kV som ägs av Fortum Distribution AB. Vattenfalls kraftledning skall enligt ny koncession förläggas i mark.

2.1.6KommunalaplanerDen gällande översiktsplanen för Täby kommun antogs i december 2009 men har överklagats. I den anges Täby kommuns vision om att invånarantalet ska öka från dagens ca 61 000 personer till 80 000 personer år 2030. En del av den ökningen ska ske i Arninge där det idag inte finns några bostäder. I översiktsplanen anges också att för att utveckla Täby kommun ska stora satsningar ske på kollektivtrafik. Samtidigt är det viktigt att öka attraktiviteten och tillgängligheten för kollektivtrafiken. Att bygga ett resecentrum i Arninge ses som en av strategierna i det arbetet. För att skapa nya arbetsplatser i kommunen vill man utveckla och bygga ut Arninge till ett nytt regionalt centrum för handel och kontor.

I fördjupningen av översiktsplanen för Arninge-Ullna som antogs i september 2009 anges att Arninge-Ullna ska bli en levande funktionsintegrerad stadsdel, där handel och bostäder effektivt vävs samman i natursköna omgivningar. Med utbyggda kommunikationer ska stadsdelen utvecklas till en regional stadskärna med resecentrum för pendeltåg eller tunnelbana, Roslagsbana och bussar.

Planer finns från privata initiativtagare att i framtiden kunna utveckla Event resort Ullna, en rekreations- och fritidsanläggning som ytterligare kan öka områdets, kommunens och regionens attraktivitet.


Verksamhets- och handelsområdet i Arninge har gällande detaljplaner från 1972 och senare. Parallellt med denna förstudie har pågått ett arbete med att skapa ett visionsdokument för utveckling av Arninge handelsområde. I visionen anges att Arninge ska byggas ut till ett ledande regionalt centrum för handel där rationell volymhandel samsas med mer småskalig handel, service och andra verksamheter. Handelsområdet ska bli en integrerad del av det nya Arninge-Ullna. Arninge ska även ha god tillgänglighet för resenärer som reser med bil och kollektivtrafik samt goda förutsättningar för gång- och cykelstråk.

Den fördjupade översiktsplanen och visionsdokumentet ska båda ligga till grund för kommande detaljplaneprogram.

Figur 8 Möjlig utveckling av Arninge-Ullna källa: Fördjupning av översiktsplan ARNINGE-ULLNA


Stockholm Nordost (tidigare UtvecklingNordOst-UNO) är ett samarbete mellan Stockholms nordostkommuner, Danderyd, Norrtälje, Täby, Vallentuna, Vaxholm och Österåker. UNO tog 2005 fram ett dokument benämnt “Stockholm Nordost - en vision”. Visionen antogs av kommunernas respektive fullmäktige 2005. I visionen fastslås att Arninge är en knutpunkt i Stockholm Nordost. Här möts den centrala öst-västaxeln från Vaxholm till Arlanda med den nord-sydliga från Norrtälje (Hallstavik) till Stockholm och vidare söderut. Arninge kan, med hjälp av sin strategiska placering utvecklas till mötesplats och utvecklingsområde för hela regionen. Arninge är en viktig handelsplats som dessutom ska utvecklas till en strategiskt placerad mötesplats för nordostsektorn med verksamheter inom tjänste- och utbildningssektorn som etablerar intill den nya pendeltågsstationen.

Enligt visionen ska modern spårbunden kollektivtrafik byggas ut mellan städerna och Arninge kan, med hjälp av sin strategiska placering, utvecklas till en mötesplats och ett utvecklingsområde för hela regionen. Arninge/Rosenkälla anses bli ett nav i sektorns väg- och kollektivtrafiksystem. Roslagsbanan föreslås få högre kapacitet med tätare turer och snabbare trafik, se för övrigt SL Förstudie Roslagsbanan-Kapacitetsförstärkningar inkl. dubbelspår Etapp 2. Även den föreslagna Roslagspilen kopplas till övriga spårnätet i hela regionen.

SL har även genomfört en idéstudie, Roslagsbanan till Arlanda, PLAN-Rapport 2010:2. Tvärförbindelse Norr är en föreslagen stombuss från Arninge via Vallentuna till Arlanda, eftersom Arninge resecentrum tillsammans med det nya arbetsplatsintensiva Arninge anses bli en självklar punkt att koppla till Arlanda.

Figur 9 Illustration över framtida kommunikationer i Stockholm nordost källa: Stockholm Nordost - en vision


2.1.7Regionalaplaner – RUFS 2010RUFS 2010 anger att Stockholmsregionen idag är starkt enkärnig och behöver bli mer flerkärnig. Utvecklingen i de yttre regionala stadskärnorna ska motverka att bebyggelsen och verksamheterna sprids ut. Vid knutpunkter i trafiksystemet bör marken utnyttjas mer intensivt. Det främjar stadskvaliteter, stadsliv och mötesplatser. Utvecklingen av de regionala stadskärnorna ska fortsätta. I den regionala utvecklingsplanen redovisas utveckling av åtta yttre regionala stadskärnor utöver den centrala regionkärnan. Täby centrum-Arninge är en av de regionala stadskärnorna.

Den övergripande principen är att transportsystemet ska byggas ut med kollektivtrafiken som grund. Då kan tillgängligheten i den växande regionen bli bättre.

De regionala stadskärnorna föreslås bli knutpunkter för kollektiva tvärförbindelser och stombussar. De yttre kärnorna ligger redan i flera fall redan vid stationer för regionaltåg. De har därmed unika egenskaper genom sin tillgänglighet till en större del av regionen och östra Mellansverige. Genom tvärförbindelser får de yttre kärnorna bättre lägesegenskaper än andra områden. På medellång sikt kopplar spårförbindelser i de norra regionhalvan samman kärnan Kista-Sollentuna-Häggvik med kärnorna Täby centrum-Arninge respektive Barkarby-Jakobsberg.

Täby centrum-Arninge ligger inom Täby kommun men är ett betydande centrum för hela nordostsektorn. Kärnan består av tät bostadsbebyggelse och service i Roslags Näsby och Täby centrum samt en del med främst externhandel i Arninge. Dessa delar är svagt sammankopplade. Med en förbättrad spårtrafik till regioncentrum och till den regionala stadskärnan Kista-Sollentuna-Häggvik förbättras tillgängligheten avsevärt. Om kärnan byggs ut med bostäder, arbetsplatser och handel får den en mer stadsmässig karaktär och mer blandat innehåll. Täby centum-Arninge kan utgöra en av de största handelsplatserna i regionen år 2030.

Figur 10 Regionala stadskärnor enl. Regionplanekontoret (beskuren) källa: RUFS 2010, utställningshandling


2.2TrafikochtrafikanterDen huvudsakliga trafiken i Arninge sker med bil till och från arbetsplatser och handel. Fordonstrafik till området kommer från nordväst via Norrortsleden och väg 264, från norr via E18 trafikplatserna vid Ullna, från söder via E18 och trafikplatsen vid Arninge och från öster och väg 274.

2.2.1VägnätetArninge avgränsas i öster av E18 som passerar i nordöstlig - sydvästlig riktning. E18 ingår i den nordiska triangeln som är en prioriterad del av det i EU utpekade transeuropeiska transportvägnätet. E18 har särskild betydelse för transporterna mellan Norge, Sverige, Finland och Ryssland. Vägen är idag utformad som en fyrfältig motorväg och hastighetsbegränsningen är satt till 100 km/h. Trafikplatsen vid Ullna är nyligen byggd och finansierad av Täby kommun. Trafikverket är väghållare för E18 och dess trafikplatser. Under högtrafiktimmarna och i samband med helgtrafiken till och från fritidsområden runt om i Roslagen förekommer framkomlighets- och kapacitetsproblemen på E18 och Trafikverkets utredning från 2002 om sträckan Danderyds kyrka - Arninge pekar på att körfältsförstärkningar blir nödvändiga i framtiden.

I södra delen av Arninge går väg 264 Arningevägen fram till trafikplats Arninge och fortsätter sen mot Vaxholm som väg 274 Arningevägen. Trafikverket är väghållare för väg 264 och väg 274.

I norra delen av Arninge går Ullnavägen genom trafikplatsen vid Ullna och under E18 mot Rydbo. Ullnavägen är kommunalt ägd.

Gatunätet inom Arninge har med åren uppgraderats för att klara det ökade trycket från i huvudsak kundtrafiken till butikerna. Gatunätet är hårt belastat av tung trafik. Gatumarken i Arninge ägs av Täby kommun.

Huvudvägarna i området är hårt belastade av trafik. Uppmätta trafikmängder (ÅDT - årsdygntrafik) framgår av figur 12. E18 hade år 2006 ca 32 000 fordon varav 2620 tung trafik norr om trafikplats Arninge och söder om trafikplatsen var trafikmängden ca 55 000 fordon.

Figur 11 Arningevägen


E18 - 32140 (2006) varav tung trafik 2620

Väg 274 - 11460 (2005) varav tung trafik 680



E18 - 54410 (2006) varav tung trafik 4320

Uppmätt Årsdygnstrafik

Figur 12 Uppmätta trafikmängder på huvudvägnätet

Ullnavägen - 5700 (2007)

Kundvägen - 16000 (2007)


2.2.2KollektivtrafikEtt antal busslinjer tangerar idag Arninge utan att stanna:- Stomlinje 676 Stockholm - Norrtälje.

- Direktlinjer, 624A Åkersberga-Danderyds sjukhus, 624C Åkersberga-Humlegården, 628A Margretelund-Danderyds sjukhus, 628B Margretelund -Humlegården.

- Kommunlinjer, 639 Hallstavik/Rimbo-Tekniska.

Följande linjer trafikerar Arninge: - Kommunlinjerna 615 Arninge-Täby C, 629 Åkersberga/Arninge-Danderyds sjukhus (via Svininge) och 524 Arninge-Upplands Väsby, 621 Norrtälje-Danderyds sjukhus, 625 Söderhall-Danderyds sjukhus, 626 Ljusterö-Danderyds sjukhus,

- Direktlinjer, 608 Vallentuna-Humlegården (Arningerondellen)

Linjer som passerar söder om Arninge: - Stomlinje 670 Vaxholm-Stockholm.

- Direktlinje 680 Överby-Tekniska.

KOLLEKTIVTRAFIKPLANERSL har tagit fram -Idéstudie BRT Stockholms län ”Tänk spår - kör buss”,2009. I studien nämns en BRT-korridor som startar på Värmdö och går rakt igenom Stockholm City och Solna mot Arninge. En förstudie påbörjades våren 2010 tillsammans med berörda kommuner. För det projektet gäller grön målstandard vilket innebär en hög ambitionsnivå för nio olika målområden. Resultatet av det fortsatta arbetet med BRT-studien kan påverka utformningen av Arninge resecentrum.

Roslagsbanan är en smalspårig järnväg som går från Stockholm Östra vid Valhallavägen i Stockholm till de nordöstra kranskommunerna. Roslagsbanan stannar idag inte i Arninge. Stora delar av banan är enkelspårig. SL har under våren 2010 gjort en förstudie ”Roslagsbanan - Kapacitetsförstärkning inklusive dubbelspår etapp 2”. Förstudien har studerat dragningen förbi Arninge.

I studien föreslås att en ny station för Arninge placeras parallellt med E18. Läget för den nya stationen ska väljas för att skapa bästa möjliga anslutningsmöjlighet till Arninge. Vidare planeras det nya stationsläget bli en knutpunkt för Norrtäljebussarna, lokalbusslinjer och en bytespunkt på en eventuell framtida Roslagspil. Den nya stationen föreslås utformas med en mittplattform för att underlätta byten och skapa smidiga planskilda anslutningar till plattformen. Total plattformslängd blir 120 meter och på stationsområdet kommer ett tredje spår att anläggas för att användas som uppställnings- och vändspår. Detta extra spår får en total längd om 180 meter och anläggs för att minska störningskänsligheten på Roslagsbanan.

BRT (Bus Rapid Transit) är en benämning på ett högt utvecklat bussystem, en infrastruktur, liknande spårtrafik. BRT-systemet tar tillvara många av spårtrafikens fördelar i kombination med busstrafikens betydligt lägre kostnader.

I en BRT-lösning har bussen full prioritet på egna bussbanor och skyddade busskörfält, stationerna är terminalliknande och all biljetförsäljning sker i förväg.

Bilden är ett exempel från Nantes, Frankrike.


676

670

608624A

624C

628A628B

621625

626639

615

629

524

680

676

670

608

680

608

624A

624C

628A

628B

615

615

629

629

629

629

524

524615

524

615

621

625

626

639

Roslagsbanan - 4963

Kollektivtrafik i och förbi Arninge idag Röda och blå skyltar anger busslinjer

Antal kollektivtrafikresenärer per medeldygn anges per respektive väg/järnväg

Figur 13 Linjekarta och antal kollektivtrafikresenärer för buss- och tågtrafiken

E18 - 8166

Väg 274 - 3902

Väg 264 - 2002


Efter att ha studerat fyra olika spårkorridorer har en fördjupningsstudie kommit fram till en korridor, som framgår av figur 14.

För att kunna gå vidare med järnvägsplan för Roslagsbanan inväntas den nu aktuella förstudien för Arninge resecentrum.

2005 gjorde Banverket, SL och Stockholms nordostkommuner en gemensam förstudie för att utreda möjligheterna till ett förbättrat järnvägssystem till Stockholm Nordost. Flera alternativ med tunnelbana, pendeltåg och Roslagsbanan studerades. Planeringen för Roslagsbanan har fortsatt i tidigare nämnd förstudie och nya tågförbindelser i form av tunnelbana eller pendeltåg (Roslagspilen) kommer utredas i framtiden.

Ett av utredningsalternativen är en lösning med pendeltåg som utgår från de befintliga pendeltågsspåren och sen vidare på en ny gren från Solna ut mot Stockholm Nordost. Utredningsalternativet är uppdelade i tre olika sträckor: Solna–Arninge, Solna–Åkersberga samt Solna–Norrtälje. Utgångspunkten är dubbelspår som mellan Solna J och Arninge är förlagda i en ca 15 km lång tunnel. Pendeltåget håller hög hastighet och har glest uppehållsmönster och medger därför generellt sett bättre restider för dem som ska resa längre sträckor.

Figur 14 Översiktskarta över Roslagsbanans spårkorridor vid Arninge (beskuren) Källa: Roslagsbanan - kapacitetsförstärkning inklusive dubbelspår etapp 2


Två olika lösningar med tunnelbana har studerats, dels förlängning av grön tunnelbana via Odenplan och Solna till Arninge, samt förlängning av röd tunnelbana från Mörby centrum till Arninge . Mellanliggande stationer är i båda fallen Danderyd, Mörby C, Roslags Näsby samt Täby C. Tunnelbanan håller en lägre hastighet än pendeltåg och har ett tätt uppehållsmönster. Den medger främst förbättrade restider för dem som ska resa kortare sträckor.

Resandeprognoserna visar att Österåker och Norrtälje är de kommuner som har störst nytta av en pendeltågsförbindelse medan Täby och Danderyd är de kommuner som har störst nytta av en tunnelbanelösning.

2.2.3OskyddadetrafikanterGång- och cykelvägar finns i Arningeområdet och söderut väster om E18 men i dagsläget saknas en trafiksäker och enkel gång- och cykelförbindelse mot Vaxholm och söderut öster om E18. Separerade gång- och cykelvägar finns idag inte heller mot Rydbo.

2.2.4Trafiksäkerhet/OlyckorSedan 2002 sker all olycksregistrering i Sverige i ett databassystem som kallas STRADA Registreringen är tänkt att ske i samarbete mellan Polismyndigheten och Landstingen i respektive län. På det viset kan ett bredare material skapas som ger bra underlag vid uppföljning av olika slag. På huvudvägnätet inom förstudieområdet har det under de senaste fem åren inträffat 52 skadeolyckor men det har inte inträffat några dödsolyckor. De flesta olyckorna, ca en tredjedel, är singelolyckor på E18. Det har även inträffat många olyckor i anslutning till av- och påfarterna från trafikplatserna.

Figur 15 Principskiss för nya stationslägen för Roslagsbanan, pendeltåg och bussar vid Arninge källa: Spårbubunden kollektivtrafik i Stockholm Nordost


2.3MiljöFörstudieområdet ligger inom landskapstypen Svealands sprickdalslandskap som karakteriseras av ett kuperat landskap med höjder av urberg och lerslätter mellan dessa. Arninge handelsområde gränsar till skogsbevuxen och kuperad terräng med inslag av åkerholmar i det öppna odlingslandskapet. Området öster om E18 består av jordbruksmark.

2.3.1NaturmiljöNaturreservatet Rönninge by-Skavlöten är ett kommunalt reservat med många höga natur- och kulturvärden. Reservatet ligger i Täbys östra delar utmed Rönningesjöns östra strand. Norra delen av området upptas av delvis barrdominerade friluftsskogar. I södra delen av området ligger den välbevarade 1800-talsbyn Rönninge by med ett aktivt jordbruk. Reservatet är en del av Angarnkilen som är en del av den regionala grönstrukturen med tio gröna kilar. I samrådsförslaget till RUFS 2010 anges ett svagt avsnitt mellan de båda kilarna vid Ullna strand och Rydboskogen som barriär. Ett viktigt grönt samband i stadskärnan anges mellan naturreservatet Rönninge by–Skavlöten och Bogesundskilen (öster om Hägernäsviken). Mellan kilarna finns flera barriärer som Roslagsbanans spårområde, E18 och bebyggelse.

Från Ullnasjöns strand och ner mot Rydboholmsområdet finns en serie DeGeer-moräner som är av stor geovetenskaplig betydelse som geologiskt objekt för studier av inlandsisens avsmältning. Området är av riksintresse för naturvård.

Ullnaån rinner genom sydöstra delen av förstudieområdet. Ullnaån är av betydelse för flora och fauna i området och utgör en viktig spridningsväg. Den ekologiska statusen i ytvattenförekomsten har klassificerats till måttlig och Vattenmyndigheten har bedömt att om alla möjliga och rimliga åtgärder vidtas kan god ekologisk status förväntas uppnås 2021. Åmynningen bedöms att ha höga naturvärden och stor betydelse för flera fiskarter bland annat lekplats för havsöring.

Höga naturvärden i området som bedömts vara av regionalt intresse, ligger i ekskogspartierna vid Hägerneholm och i gammal tallskog längs Ullnavägen. Sumpskogarna och lövskogarna längs Ullnasjön anses ha höga kommunal naturvärden.

Skogsstyrelsens nyckelbiotopinventering visar på ett par potentiella nyckelbiotoper bestående av gammal tallskog vid Arninge golfbana i norr och vid Jaktvillan.

Hägernäsviken i söder är en viktig lekplats för fisk och även värdefull för fågellivet. Strandzonen innehåller värdefulla alsumpskogar. Den ekologiska statusen för Stora Värtan är otillfredsställande men målsättningen är god status till 2021 enligt bindande miljökvalitetsnormer.

Vid Ullnasjöns råder ett strandskydd om 100 meter på land och 300 meter i vattnet. I det som tidigare var Österåkers kommun, området öster om Ullnatippen fram till E18, är strandskyddet utökat till 300 meter på land. Strandskyddet längs Hägernäsviken sträcker in i förstudieområdet. Ullnasjöns ekologiska status är måttlig medmålsättning till god år 2021.

2.3.2RekreationochfriluftslivOmrådet direkt utanför förstudieområdet innehåller flertalet rekreativa funktioner. Blå leden sammanlänkar Österåkers vandringsleder med Täbys stigar i nordväst och vidare till Roslagsleden och Skavlöten. Arninge golfbana ligger väster om Ullnasjön. Vid Hägerneholm finns en ridanläggning med ridskola, hagar och en ridled som går norrut från anläggningen. Ridverksamhet beräknas upphöra hösten 2010. Vid Ullnasjöns södra strand ligger en badplats.

Naturreservatet Rönninge by-Skavlöten är ett viktigt friluftsområde i Täby kommun.

2.3.3SkyddadeochskyddsvärdaområdenUllnasjöns DeGeer-moräner är av riksintresse för naturvården och har stor betydelse för studier av inlandsisens avsmältning. DeGeer-moränerna ingår i Länsstyrelsens naturvårdsprogram.

Naturreservatet Rönninge by–Skavlöten bildades 2002 för att bevara natur- och kulturvärden samt tillvarata friluftsintressen i området.


Figur 16 Utpekad skyddsvärd natur

Hägernäsviken

Figur 16 Utpekade skyddsvärda naturrmiljöer


2.3.4KulturmiljöInom Arninge – Ullna finns ett stort antal gravfält från yngre och äldre järnåldern och från vikingatiden. Gravfälten från järnåldern vittnar om att platsen har varit en bosättning och kända boplatslämningar från järnåldern förekommer i området. Rester av stensträngsystem och hålvägar pekar på att marken varit brukad och att boskapsskötsel troligen förekommit under dessa perioder. Den historiska vägstrukturen (gamla Vaxholmsvägen), åkerholmarna och den samlade gårdsbilden kring Hägerneholm är andra kulturhistoriska värden.

Kulturhistoriska lämningar:

RAÄ:s bet Beskrivning Antikvariks bedömning Anmärkning

Täby 102:1 Gravfält Fast fornlämning Täby 103:1 Husgrund Övrig kulturh. lämning historisk tid Täby 106:1 Stensträng Fast fornlämning Täby 106:2 Stensträng Fast fornlämning Täby 270:1 Gravhög Fast fornlämning Täby 407:1 Färdväg Bevakas Täby 430:1 Skyttevärn Övrig kulturh. lämning Täby 430:2 Skyttevärn Övrig kulturh. lämning Troligen Östra Arninge eller Lemmska fortet Täby 430:3 Skyttevärn Övrig kulturh. lämning Täby 431:1 Skyttevärn Övrig kulturh. lämning Täby 432:1 Skyttevärn Övrig kulturh. lämning Täby 92:1 Gravfält Fast fornlämning Täby 94:1 Gravfält Fast fornlämning Undersökt och borttagen Täby 97:1 Stensättning Övrig kulturh. lämning Östra Ryd 60:1 Gravfält Fast fornlämning Undersökt, oklart om något finns kvar av gravfältet Östra Ryd 64:1 Stensättning Övrig kulturh. lämning Undersökt och borttagen

2.3.5NaturresurserÖster om E18 finns omfattande arealer med jordbruksmark. Marken är till största delen privatägd men en mindre del av den arrenderas ut av Täby Fastighets AB (TFAB).

Strax öster om förstudieområdet vid Ullna kvarn finns en bergtäkt med krossning och leverans av grusprodukter.

Några jord- och skogsbruk av betydelse finns inte inom förstudieområdet väster om E18. Den tidigare jordbruksmarken vid Hägerneholm används idag som betesmark. Det finns inte heller någon grus- och vattenresurs i området att ta hänsyn till.

2.3.6MiljöbelastningarOmrådet Arninge-Ullna är utsatt för trafikbuller, framförallt från E18 men även från vägnätet i handelsområdet som trafikeras av mycket tung trafik. E18 och Roslagsbanan medför även stora barriäreffekter. E18 och Arningevägen är primära transportleder för farligt gods. I Arninge, mestadels utanför förstudieområdet finns ett antal verksamheter som med dagens markutnyttjande inte medför störningar.

Ullnatippen som ligger norr om förstudieområdet har förorsakat vissa höjda föroreningshalter av grundvattnet. Dagvatten kommer till stora delar från hårdgjorda ytor runt handelsområdet. Dagvattnet leds orenat ut i Ullnasjön och Hägernäsviken via Ullnaån. Den ekologiska ytvattenstatusen i Ullnaån och Ullnasjön är klassificerad som måttlig och omvandlingen inom utredningsområdet får inte ytterligare öka belastningen på dessa vatten.


Täby 102:1

Täby 433:1

Täby 106:1-2Täby 432:1

Täby 431:1

Täby 103:1

Täby 97:1

Täby 407:1

Östra Ryd 64:1Täby 91:1

Täby 92:1Täby 94:1

Täby 270:1

Täby 97:1Täby 91:2

Östra Ryd 60:1

Täby 430:1-3

Figur 17 Utpekade skyddsvärda kulturmiljöer


2.4ByggnadstekniskaförutsättningarInom ramen för denna förstudie har det inte utförts några geotekniska fältundersökningar. Som underlag har använts SGU:s översiktliga jordartskarta samt tidigare undersökningar som gjorts i området av framförallt Täby kommun.

För området väster om E18 beskriver FÖP:en att jorden består av höglänt terräng av ett tunt lager morän på berg eller berg i dagen. I dalgångar och svackor består jorden överst av lera som underlagras av ett tunt lager morän som vilar på berg. Moränen är sandig, siltig och normalblockig med enstaka stora block. Mäktigheten överstiger sällan 1,5 meter. Större områden med morän förekommer främst i områdets nordöstra del.

I stora delar av området varierar lerans tjocklek omkring 5 meter. I områdets västligaste del ökar lertjockleken till omkring 10 meter. Här påträffas även mindre områden med organisk ytjord i form av torv och gyttja. I gränsen mot fastmarkspartierna har leran torrskorpekaraktär ned till omkring 2,5 meter under markytan. Grundvattenytan antas variera kring nivån underkant torrskorpelera vilket vanligtvis innebär omkring 1-2 meter under markytan.

Inom ramen för miljökonsekvensbeskrivningen till FÖP:en för Arningeområdet har företaget Bjerking genomfört en radonmätning av marken i området. Resultatet av utförda mätningar visar att marken inom undersökningsområdet består av berg/mark med en normal/hög gammastrålning samt hög koncentration av radongas i jordluften. Detta innebär att planerad byggnation skall utföras radonsäkert.

När det gäller området öster om E18 finns geotekniska undersökningar från början av 1970-talet inför planeringen av Löts trafikplats (numera benämnd Arninge trafikplats). I en utredning från 1972 utförd av Statens geotekniska institut finns redovisat utlåtande från den omfattande fältundersökning som utfördes.

Undersökningen för den norrgående rampen i den då planerade trafikplatsen ligger relativt nära det södra läget som studerats för resecentrat. Undersökningen visar att jorden består av lera. Närmast väg 274 finns lös lera till mellan 3 - 6 m djup och i slutet av rampen har lermäktigheten ökat till ca 8 m djup. Något längre norrut finns ett mindre fastmarksparti, där det även finns arkeologiska lämningar. Ytterligare norrut, ungefär i höjd med det norra stationsläget övergår den lerdominerade marktypen till något fastare moränpartier, se även figur 18.

Byggande med dessa förutsättningar kräver förstärkningsåtgärder både från sättnings- och stabilitetssynpunkt. De åtgärder som kan komma till stånd är urgrävning, utförande med lättfyllning, stabilisering med kalkcementpelare. Vid kostnadsbedömning av projektet är det viktigt att ta höjd för de merkostnader som förväntas uppstå vid grundläggning av anläggningar väster om E18. Förutom nämnda markförstärkningsåtgärder kommer även pålgrundläggning att erfordras för en del av de byggnadsverk som förläggs på mark där lös lera förekommer.


Ullnasjön

Stora Värtan

Figur 18 Jordartskarta, källa SGU


Kapitel 3 Funktionsanalys av transportsystemet

3.1Funktionsmål- Medborgarnas resor förbättras genom ökad tillförlitlighet, trygghet och bekvämlighet. Befolkningen i nordostkommunerna (Täby, Danderyd, Vallentuna, Norrtälje, Österåker samt Vaxholm) uppgick år 2009 till knappt 230 000 personer. Dagens arbetspendling från nordostkommunerna sker till hälften med kollektiva färdmedel och andelen bedöms minska till 39% år 2030. I figur 19 redovisas antalet resor till, från och inom nordostsektorn 2009 och 2030 enligt prognoserna i RUFS 2010.

2009 2030

Reserelation Totalt Bil Koll. % Totalt Bil Koll %Inom NO sektorn 42500 30700 11800 28 67700 53300 14400 21Från NO sektorn 33600 16700 16900 50 44500 27200 17300 39Till NO sektorn 9100 5600 35400 38 15300 10200 5100 33

Summa: 85200 53000 32200 38% 127500 90700 36800 29%

Antalet resor bedöms öka från drygt 85 000 år 2009 till knappt 130 000 år 2030. Den huvudsakliga ökningen, cirka 40 000 resor står biltrafiken för medan kollektiva resor bedöms öka med cirka 5 000 resor. Idag saknas effektiva och bekväma bytesmöjligheter för kollektivtrafiken i Arningeområdet. För att stärka förutsättningarna för en tillförlitlig och bekväm arbetspendling samt motverka en nedgång av andel kollektiva resor krävs åtgärder inom kollektivtrafikområdet.

- Kvaliteten för näringslivets transporter förbättras och stärker den internationella konkurrenskraften. Kvaliteten för näringslivets transporter inom utredningsområdet bedöms som goda med hög framkomlighet på E18 som utgör den största transportleden. Med ökad trafik på vägnätet kan dock kvaliteten på sikt försämras i takt med att kapacitetsproblem uppstår, om de som nyttjar kollektiva färdmedel utgör en mindre andel av det totala resandet än tidigare.

- Tillgängligheten förbättras inom och mellan regioner samt mellan Sverige och andra länder. Idag saknas lämpliga tvärförbindelser inom nordostsektorn då de huvudsakliga reseströmmarna går in mot Stockholm. I takt med att Roslagsbanan byggs ut med dubbelspår och införandet av 15-minuters trafik bedöms restiden mellan Åkersberga och Östra Station minska med 6 minuter. En attraktiv bytespunkt är viktigt ett steg i att förbättra möjligheten att tillskapa effektiva tvärförbindelser. Enligt RUFS 2010 eftersträvas en sammanhållen marknad för arbete och bostäder. Nya tvärförbindelser ska koppla samman de regionala stadskärnorna. Åtgärderna ska ge regionen en sammanhållen bostads- och arbetsmarknad och ökar arbetsmarknadens storlek.

- Arbetsformerna, genomförandet och resultaten av transportpolitiken medverkar till ett jämställt samhälle. Idag saknas en effektiv bytespunkt för kollektivtrafiken i nordostsektorn. En åtgärd som förbättrar möjligheten till effektiva byten av kollektiva resor gynnar såväl kvinnor som män. I den lokala och regionala kollektivtrafiken är en majoritet av resenärerna kvinnor. Samtidigt genomför männen fler arbetsresor än kvinnor.

Figur 19 Befolkning i nordostkommunerna, källa: RUFS 2010 samt Nordostkommunerna


- Transportsystemet utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning. Dagens transportsystem är inom utredningsområdet anpassat för bilburna trafikanter och transporter. Kollektivtrafik som tar hänsyn till personer med funktionsnedsättningar finns i området men totalt är inte trafikmiljön anpassad till personer med dessa problem.

- Barns möjligheter att själva på ett säkert sätt använda transportsystemet, och vistas i trafikmiljöer, ökar. Arninge är idag ett olämpligt ställe för barn, med trafikerade vägar och tung trafik. När bostäder och skolor byggs enligt de kommunala planerna är det mycket viktigt att trafikmiljöerna utformas så att ensamma barn kan röra sig säkert. Den möjlighet som finns att idag välja valfri skola kommer även medföra att barnen kommer resa med kollektivtrafiken från Arninge vilket medför att hela resan till och från skolan måste utformas för att garantera barnens säkerhet.

- Förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång och cykel förbättras. En inte helt utvecklad kollektivtrafikförbindelse finns idag till Arninge. De flesta som arbetar i Arninge väljer att ta bilen på grund av att kollektivtrafiken inte är tillräckligt väl utbyggd. Även en viss cykelförbindelse finns till Arninge. Den handeln i området som finns är till stor del externhandel vilket gör den anpassad till bilburna personer. En utveckling av Arninge enligt de kommunala och regionala planer som finns ställer stora krav på att trafikmiljöerna utformas så att de lämpar sig och inbjuder till gång- och cykeltrafik samt att kollektivtrafiken utvecklas.

3.2Hänsynsmål- Antalet omkomna inom vägtransportområdet halveras och antalet allvarligt skadade minskas med en fjärdedel mellan 2007 och 2020. Det förekommer en hel del olyckor i anslutning till Arningevägen bl a vid påfarten till E18 söderut och även en del singelolyckor på E18. Då trafiksystemet byggs ut och byggs om måste stor vikt läggas på att identifiera och förbättra de brister som finns inom området.

- Antalet omkomna inom yrkessjöfarten och fritidsbåtstrafiken minskar fortlöpande och antalet allvarligt skadade halveras mellan 2007 och 2020. Ingen båttrafik förekommer i Arninge.

- Antalet omkomna och allvarligt skadade inom järnvägstransportområdet och luftfartsområdet minskar fortlöpande. Roslagsbanan passerar idag öster om Arninge. Den kommande utbyggnaden och flyttningen av Roslagsbanan närmare E18 med en ny station, medför att oskyddade trafikanter kommer röra sig strax intill spåret. Alla anläggningar måste utformas så att risken att skadas eller förolyckas minimeras.

- Transportsektorn bidrar till att miljökvalitetsmålet ”Begränsad klimatpåverkan” nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet och ett brutet beroende av fossila bränslen. År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Huvuddelen av persontransportresorna inom nordostsektorn sker idag med bil och andelen bilresor beräknas öka cirka 10 gånger mer än antalet kollektivresor mellan år 2009 och 2030. Det beror delvis på att kollektivtrafiken i dagsläget inte är tillräckligt utbyggd. Genom att skapa förutsättningar som ökar kollektivtrafikens attraktivitet kan energieffektiviteten i transportsystemet öka.

- Transportsektorn bidrar till att övriga miljökvalitetsmål nås och till minskad ohälsa. Prioritet ges till de miljöpolitiska delmål där transportsystemets utveckling är av stor betydelse för möjligheterna att nå uppsatta mål. Två stora miljöproblem som transportsektorn bidrar med är buller samt utsläpp av luftföroreningar. En minskning av fordonstrafiken är önskvärd eftersom problem med buller och luftföroreningar förekommer på andra platser inom regionen. En effektiv och attraktiv kollektivtrafik kan dämpa ökningen av biltrafiken och därigenom bidra till minskad ohälsa.


Kapitel 4 MålsättningarI enlighet med kapitel 1.5 är transportpolitikens övergripande mål att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Det finns två huvudsakliga delmål, funktion och hänsyn, som ska stödja det övergripande målet.

Utgångspunkten vid prioritering av åtgärder bör vara att de bidrar till den trafikpolitiska inriktningen och att de samhällsekonomisk mest lönsamma åtgärderna bör sättas i första hand.

4.1ProjektmålEtt antal projektmål finns definierade för arbetet med förstudien. De åtgärder som föreslås ska så långt det är möjligt uppfylla de utpekade målen. En uppföljning av hur väl de föreslagna åtgärderna uppfyller de redovisade målen redovisas under kapitel 7.

- Hitta ett lämpligt läge för ny motorvägsbusshållsplats i anslutning till ny station på Roslagsbanan. Redovisningen ska vara så detaljerad att SL kan låsa läget för ny station och gå vidare med järnvägsplan.

Arbetet med förstudien skall kunna leda till att Trafikverket i samarbete med Täby kommun och SL kan göra ett ställningstagande gällande bland annat stationslägets lokalisering. Av den anledningen är materialet i förstudien något mer detaljerat än sedvanligt.

- Analysera möjligheterna för att busstrafiken på E18 snabbt ska kunna ta sig till den nya motorvägshållplatsen, vilket skapar förutsättningar för snabba och enkla byten för resenärerna. Även anslutningar till övriga trafiknätet exempelvis trafikplats Arninge ska kopplas samman.

SL:s stomtrafik på E18 har mycket höga krav på rätlinjighet och snabbhet. Föreslagna hållplatslösningar måste präglas av denna strategi när det gäller val av utformning. För att kollektivsystemen ska bli attraktiva krävs även hög komfort och tillgänglighet vid byten.

- Analysera möjligheten till infartsparkeringen.

Infartsparkeringar fyller en stor funktion i området eftersom Arninge omges av stora områden med gles bebyggelse, där det kan vara svårt att erbjuda täta kollektivtrafiklösningar. Parkeringsytorna på mark blir ytkrävande och frågan måste tas med i den fortsatta fysiska planeringen i samband med detaljplaneläggningen över handelsområdet för att öka möjligheterna till samordning av infartsparkering och övrig parkering i Arninge.

- Analysera möjligheten för en anslutning till den eventuellt framtida ”Roslagspilen”.

Det finns starka önskemål från nordostkommunerna i Stockholm om en kraftfull spårbunden kollektivlösning. Planerna för Roslagspilen är inte utarbetade och i arbetet med förstudien skall hänsyn tas till att en framtida spårlösning ansluter till det planerade resecentrumet.

RIBUSS-08Riktlinjer för utformning av gator och vägar med hänsyn till busstrafik.

© 2008 AB Storstockholms Lokaltrafik

Figur 20 RIBUSS-08, SL:s riktlinjer för utformning av gator och vägar


- Analysera hur oskyddade trafikanter trafiksäkert kan ta sig till bytespunkten.

Arninge resecentrum lokaliseras vid E18 och i anslutning till Roslagsbanan. En mycket viktig förutsättning är att alla kopplingar för gående utförs planskilt för att undvika konflikter. Även anslutande gång- och cykelvägar skall anpassas så att konflikter med fordonstrafik undviks.

- Analysera olika alternativ med kostnadsuppskattningar för genomförandet.

Förstudien ska analysera ett antal olika alternativ. Två stationslägen redovisas och inom dessa lägen finns olika lösningar för Vaxholmstrafik etc. De förslag som redovisas skall kostnadsuppskattas så att de kan bedömas ur samhällsekonomisk synpunkt.

- Studera hur det lokala vägnätet på lämpligt sätt kan anslutas till det övergripande vägnätet vid trafikplats Arninge.

Lokalvägnätet spelar en stor roll i projektet eftersom väldigt många busslinjer trafikerar Arninge lokalt. En koppling till resecentrumet är en nödvändighet för att få full effekt i de olika kollektivtrafiklösningarna.

- Säkerställa trafiksäkerhet och framkomlighet på E18.

Motorvägshållplatserna skall lokaliseras mellan två trafikplatser med relativt kort mellanliggande avstånd. Utformningen av hållplatslägena ska ta stor hänsyn till att god standard kan bibehållas för trafiksäkerheten och framkomligheten på E18.

4.2KommunalamålI Täby kommuns antagna men ej lagakraftvunna översiktsplan 2010 - 2030 finns ett antal utmaningar med tillhörande strategier som har bäring på planerna för Arninge rescentrum.

Inom utmaningen “Vi ska bli åttiotusen invånare” finns strategier för att bygga bostäder i goda kollektivtrafiklägen och allmänt arbeta för bättre kollektivtrafikförsörjning.

Inom utmaningen “Vi ska bygga med ökad stadsmässighet“ finns bland annat strategin att förtäta i goda kollektivtrafiklägen och i den regionala kärnan.

Inom utmaningen “Vi ska förbättra kollektivtrafiken” finns ett antal strategier som kan kopplas till den nu aktuella förstudien. En strategi är att skapa snabb och kapacitetsstark spårburen kollektivtrafik med kopplingar till övriga regionen som ska vara i drift före år 2030. Vidare framhåller dokumentet att det ska byggas ett resecentrum i Arninge med ny station på Roslagsbanan i anslutning till centret.

Det nya Täby

Översiktsplan 2010-2030AntagandehandlingNovember 2009

Figur 21 Översiktsplan Täby kommun 2010-2030


Kapitel 5 Tänkbara åtgärderTäby centrum-Arninge ligger inom Täby kommun, men är ett betydande centrum för hela nordostsektorn, RUFS 2010 anger Täby centrum-Arninge som en framtida regional stadskärna. Idag finns brister i tillgängligheten till området men med förbättrad spårtrafik till regioncentrum och till den regionala stadskärnan Kista-Sollentuna-Häggvik förbättras tillgängligheten avsevärt. Om kärnan byggs ut med bostäder, arbetsplatser och handel kan den ges en mer stadsmässig karaktär och mer blandat innehåll. Täby centrum-Arninge kan, enligt RUFS 2010, komma att utgöra en av de största handelsplatserna i regionen 2030.

Idag finns inte behovet av ett resecentrum i Arninge, men i takt med utbyggnader av bostäder, verksamhet och infrastruktur i området kommer behovet öka. Dubbelspårsutbyggnaden av Roslagsbanans ska starta inom en nära framtid och då måste arbetet med utbyggnaden av de basfunktionella delarna av resecentrumet ske samtidigt. Mot bakgrund av de planer och utredningar som finns att tillgå samt det analysarbete som gjorts med hjälp av Trafikverket, SL och Täby kommun under arbetet med denna förstudie, har vissa kriterier för området och resecentrumet kunnat antagas. De framtida förutsättningarna har arbetats fram i den projektgrupp som har arbetat med förstudien. Som horisontår har använts år 2030.

Vid projektgruppens beslut om inriktning på arbetet med förstudien har stor vikt har lagts på att alla förslag ska vara utbyggbara. Även i annan planering som görs runt omkring resecentrumet är det viktigt att ha utbyggbarheten i åtanke. Hur resecentrumet ser ut 2030 beror i stor grad på hur området och resandet utvecklas. Förslagen ska vara möjliga att utveckla från en bytespunkt med enkla perronger och en gång- och cykelbro över E18 till ett resecentrum som har full integrering med handelsområdet samt anknyter till Roslagspilen.

Förstudiens beskrivning av de olika tänkbara åtgärderna ska kunna ge underlag för analys och möjlighet till beslut om:

Var resecentrumet ska placeras

Hur passagen av E18 ska ske

Hur busstrafiken från och till Vaxholm och Vallentuna ska anknytas till resecentrumet

Vilken resecentrumets kvalitetsnivå ska vara på kort och lång sikt

5.1FörutsättningarARNINGE2030Arninge med framtida utformning och verksamheter finns beskrivna i den fördjupade översiktsplanen för Arninge-Ullna, 2009. Arninge ska vara en levande funktionsintegrerad stadsdel, där handel och bostäder effektivt vävs samman i natursköna omgivningar. Med utbyggda kommunikationer ska stadsdelen utvecklas till en regional stadskärna med resecentrum för pendeltåg eller tunnelbana (Roslagspilen), Roslagsbana och bussar. Arninge ska byggas ut till ett ledande regionalt centrum för handel där rationell volymhandel samsas med mer småskalig handel, service och andra verksamheter.

Den framtida bostadsbebyggelsen ska delas upp geografiskt och karaktärsmässigt i sex mindre delar. Befintligt vägnät skall i möjligaste mån användas även fortsättning och ligga till grund för framtida struktur. När området är fullt utbyggt förväntas det innehålla ca 3 000 bostäder med ca 7 500 boende. Även verksamhetsområden planeras bland annat utmed E18 och Arningevägen för att bl a skydda innanförliggande bostäder mot buller.

För att inte omöjliggöra för framtida ombyggnader av E18 till 6 körfält samt kollektivkörfält ska hänsyn tas till detta vid planering av resecentrumet.


Viktiga grönområden och parkmark

Väg 274 17 100

Väg 264 35 700

E18 80 000

Roslagsbanan dubbelspårig

E18 med 6 körfält +2 kollektivkörfält

Handel och kontor utbyggt med 20 000 BTA m2

Ny vägstruktur

Väg 264 22 600

Ny bebyggelse kontor och 3000 bostäder

E18

50 0

00

Arninge år 2030

Figur 22 Prognos för trafikmängder år 2030

Ullnavägen 13 900


5.1.1FordonstrafikARNINGE2030En viktig del vid beslut om utformning och trafikteknisk standard är hur mycket trafik som kommer belasta området och vilken karaktär den får mot horisontåret 2030. Trafikutvecklingen kan förutses på flera olika sätt. Den allmänna trafiktillväxten i Sverige framgår av tabellvärden i Trafikverkets samhällsekonomiska kalkylvärden.

Fordon/Period Årlig trafiktillväxt 2006-2020 Årlig trafiktillväxt 2020-2040

Personbilar 1.35 % 1.15 %

Lastbilar 2.50 % 1.70 %

För det aktuella området tillkommer ytterligare två aspekter, nämligen exploateringseffekter och handelsområdets utveckling. När det gäller exploateringseffekter har ett PM utförts av Lars Örtenholms Trafikplanering AB (PM angående trafikbelastningssituationer inom Arninge-Ullna, Täby kommun efter genomförande av exploatering enligt FÖP, daterad 08-02-22). I PM:et analyseras framtida trafikbelastningar som blir följden av den föreslagna exploateringen i området. Exploateringen med 3000 lägenheter kommer att innebära en ökad årsdygnsbelastning på ca 12 000 fordon till och från området och detta fördelas mellan Arningevägen i båda riktningarna samt Vaxholmsvägen mot Ullna. Till detta kommer trafik till och från de planerade verksamhetsområdena. För Arningevägen ner mot Arninge trafikplats förväntas exploateringseffekten ge en ökning av årsdygnstrafiken med ca 4000 fordon per dygn.

Planering för handelsområdets utveckling pågår och det är i dagsläget svårt att förutsäga hur det kommer att påverka trafiksituationen i området. Befintlig handel innebär redan idag tidvis en stor belastning och sker en utbyggnad av handelsområdet kommer, beroende på handelns karaktär, trafiken i olika grader att öka.

I figur 22 framgår en prognos för trafiken mot 2030 i området. Den bygger på en uppräkning av siffror från 2007 mot 2030 i enlighet med figur 23 som kompletterats för trafikökningen på grund av de speciella exploateringseffekter som uppstår i området. Om handelsområdet genomgår en väsentlig utbyggnad kommer det innebära att siffrorna måste skrivas upp ytterligare.

När det gäller trafiken på E18 har den studerats inom förstudien för Trafikplats Rosenkälla, februari 2008. I området finns planer på mycket kraftiga utbyggnader av handels- och verksamhetsområden. En analys av trafikutvecklingen i förstudien visar att trafiken på E18 söder

Figur 23 Prognostiserad trafiktillväxt för Stockholm

Figur 24 Motorvägsbron i norrgående riktning vid trafikplats Arninge

Documents

E18 Arninge resecentrum - Trafikverket€¦ · SL är huvudman för kollektivtrafiken i Stockholms län och har gjort en förstudie för utbyggnad av Roslagsbanan som passerar strax