Upload
others
View
1
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
Förskoleklassens uppdrag - hur utformar vi förskoleklassens verksamhet?
Dokumentation för dig som deltagit i kursen:
Ursprungliga intentioner
med förskoleklassen
Ny skolform infördes 1998, med syfte att föra in förskolans
pedagogik i skolan.
Utgångspunkt var att lärande sker ständigt och inte bara i
arrangerade inlärningssituationer. Lek, omsorg, skapande och
barnets eget utforskande skulle få genomslag även i skolan.
Förskoleklassens tillkomst skulle utveckla en helhetssyn på
barns utveckling och lärande. Den skulle skapa förutsättningar
för kontinuitet i det livslånga lärandet.
Målet var att integrera förskola, grundskola och fritidshem.
Det skulle utvecklas nya arbetsformer och ett nytt pedagogiskt
förhållningssätt i de integrerade verksamheterna.
Förskoleklassen skulle bli bro mellan förskolan och skolan.
Vad säger skollagen?
”Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.”
Skollagen kapitel 1, §5 Utformningen av utbildningen
”Beprövad erfarenhet är en erfarenhet som är dokumenterad, delad och prövad
i ett kollegialt sammanhang.”
Promemoria om vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
(Skolverket, 2012)
Vad säger skollagen?
”Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling
och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning.
Utbildningen ska utgå från en helhetssyn
på eleven och elevens behov. ”
”Förskoleklassen ska främja allsidiga kontakter
och social gemenskap.”
Skollagen kapitel 9, §2 Utbildningens syfte
Vad mer säger skollagen?
Utbildningens syfte är även att
• elever ska inhämta och utveckla kunskaper
och demokratiska värden.
• främja en livslång lust att lära.
• främja elevers allsidiga personliga utveckling till
aktiva, kreativa, kompetenta och
ansvarskännande individer och medborgare.
Skollagen kap 1, §4 Syftet med utbildningen inom skolväsendet
Del 1: Skolans värdegrund och uppdrag
Talar om för oss vilka värden utbildningen ska vila på,
vilket uppdrag skolan har och hur vi ska organisera
verksamheten för att utveckling och lärande ska ske.
Vad säger läroplanen ?
Del 2: Övergripande mål och riktlinjer
Riktlinjer för oss som arbetar i skolan.
Skolans övergripande mål för eleverna under
olika rubriker, bl a: Normer och värden,
Kunskaper samt Elevens ansvar och inflytande.
Vad säger läroplanen ?
Läroplanens del 3 ska komplettera innehållet i läroplanens del 1 och 2 så att syftet med förskoleklassens verksamhet blir tydligt. Detta för att skapa en mer likvärdig utbildning. De ursprungliga intentionerna med förskoleklassen ska ligga fast.
Syfte. Visar på vad undervisningen ska ta till vara hos eleverna och ge dem möjlighet att utveckla.
Centralt innehåll. Förtydligar vilket innehåll som ska behandlas i undervisningen.
Vad säger läroplanens del 3 ?
Förmågor i förskoleklass Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla förmågan att:
kommunicera
i tal och skrift i
olika sammanhang
och för skilda syften
pröva och
utveckla idéer,
lösa problem
och omsätta
idéerna i
handling
skapa och
uttrycka sig
genom estetiska
uttrycksformer
skapa och upprätthålla
goda relationer, utgå
från ett empatiskt
och demokratiskt
förhållnings-
sätt
röra sig
allsidigt i olika
miljöer samt
förstå vad som kan
påverka hälsa och
välbefinnande
utforska och
beskriva företeelser
och samband i
natur, teknik
och samhälle
använda
matematiska
begrepp och resonemang
för att kommunicera och
lösa problem
Språk och
kommunikation
Skapande och
estetiska
uttrycksformer
Lekar, fysiska
aktiviteter och
friluftsliv
Matematiska
resonemang och
uttrycksformer
Natur, teknik
och samhälle
Centralt innehåll ur läroplanens del 3
Vad säger stödmaterialet?
Stödmaterialet förtydligar förskoleklassens
uppdrag och ger exempel på hur lärarna kan tillämpa
läroplanen. Ger exempel från praktiken och forskning
om förskoleklassen.
Film om stödmaterialet finns på Skolverkets
youtube-kanal. Sök på ”förskoleklass”.
(ca 17 minuter lång)
Utveckla verksamheten
så att uppdraget förverkligas Detta behöver
utvecklas vad
gäller…
Vilka kunskaper ska eleverna
ges möjlighet att utveckla?
Vilka värden ska eleverna
ges möjlighet att inhämta?
Vilka förmågor ska eleverna
ges möjligheter att utveckla?
…verksamhetens
organisation och
rutiner
…lärarnas
förhållningssätt
…förutsättningar
för elevers
lärande och
engagemang/
motivation
Under kursen fick deltagarna
följa med under en
ganska vanlig dag i den
förskoleklassverksamhet
som beskrivs i boken
”Lärande lek i förskoleklass”.
Läroplanen om lek
”Skapande arbete och lek
är väsentliga delar i det aktiva lärandet.
Särskilt under de tidiga skolåren har leken
stor betydelse för att eleverna
ska tillägna sig kunskaper.”
Lgr11, sidan 9
”Det är viktigt att det finns utrymme
både för elevernas egna lekar och
för de lekar som är initierade av lärare.”
Förskoleklassen – uppdrag, innehåll och kvalitet, sidan 16
Stödmaterialet om lek
Vad kännetecknar fri lek?
Fri lek är lek där barnen bestämmer själva
vad de ska leka.
Fri lek betyder inte nödvändigtvis lek som är fri från vuxna, tvärtom behöver barn ofta vuxna som stöd när de leker.
Fri lek innebär alltså störningsfri lektid - men INTE en pedagogfri lek.
Birgitta Knutsdotter Olofsson,
tidigare professor i pedagogik vid Stockholms universitet
Hur ska leken bli lärande?
Det syns stor skillnad i barnens lärande genom lek, när en närvarande vuxen kan locka leken mot ett innehåll och uppmärksamma barnet på vilket lärande som sker i leken.
Den vuxnes uppgift är att erbjuda miljöer och sammanhang som får barnet att gå utanför de vanliga ramarna.
När vuxna aktivt och tillsammans med barnen går in i leken kan de utmana och vidga barnens tänkande.
Stig Broström, professor i Early Childhood Education
vid Aarhus University, Danmark
Sociokulturell uppfattning av literacy
• Samtalandet, skrivandet och läsandet är aktiviteter som samverkar. De är beroende av varandra och förstärker varandras utveckling.
• Skriftspråket utvecklas i meningsfulla sammanhang och inte genom isolerade övningar.
• Barn ska få vistas i miljöer som stimulerar deras skriftspråkliga skapande.
• Barn utvecklar förmågan att skriva och läsa genom att pröva på att skriva och läsa och genom att samtala om det som de skriver och läser.
• Viktigt med en tillåtande atmosfär - utan rätt eller fel.
Exempel på relevant literacy-forskning:
”Skriftspråkande i förskoleklass och årskurs 1”
Marianne Skoog (2012), Örebro universitet
”Sju barn lär sig läsa”
Carina Fast (2007), Uppsala universitet
”Barn utvecklar skriftspråket” (forskningsbaserad bok)
Dahlgren, Gustafsson, Mellgren & Olsson (2013),
Liber förlag
”Med andra ord - samspel och villkor för litteracitet bland
nyanlända barn” Susanne Duek, Karlstads universitet
(2017)
Medverka till ett lärande klimat
I lärande, kollegiala samtal är det viktigt att
vara medveten om sina upplevelser
kunna beskriva vad man är medveten om
vara nyfiken på vad andra är medvetna om
utgå från de goda intentionerna –
odla ett uppskattande förhållningssätt
observationer Beskriv hur nuläget ser ut.
(hört, sett, provat, fakta etc)
tankar Vilka tankar väcks hos mig?
(tolkningar, bedömningar, idéer etc)
vilja, önskan Vad behöver utvecklas?
(mål, ambitioner etc)
känslor Vilka känslor väcks hos mig?
(inspirerad, tveksam, kompetent,
bekräftad, motiverad etc)
insatser och åtgärder
Vad innebär det att förbereda för fortsatt utbildning?
insatser och åtgärder
Vad är vår gemensamma förståelse för hur vi ska gå vidare?
Skillnad på delaktighet och inflytande
Forskning visar att om elever upplever ett reellt
inflytande över undervisningens innehåll och hur den
utförs lär de sig mer, blir mer engagerade och tar mer
ansvar. (Skolverket, 2015)
Att vara delaktig i en aktivitet innebär att man är en
del av det som sker, men aktiviteten kan mycket väl
vara planerad och ledd av någon annan.
Att ha inflytande över en aktivitet innebär att man har
en reell möjlighet att påverka det som sker.
Systematiskt kvalitetsarbete
Syftet med systematiskt kvalitetsarbete är att utifrån
uppdraget få syn på vilka utvecklingsområden som finns.
Arbetet inbjuder till kollegiala samtal om orsakerna till
eventuella brister i vår verksamhet och om hur målen ska
nås.
Men vad ska fokuseras?
Skriv ner de planerade aktiviteter som görs i vuxenstyrda
sammanhang på postit-lappar (en lapp per aktivitet).
Vilka av dessa aktiviteter utgår från klassens behov och
intressen? Vilka görs av ”gammal tradition”?
Utifrån kvarvarande lappar: Vilket målområde behöver
egentligen fokuseras? Välj ett eller ett fåtal mål.
Omformulera målet/målen, så att det blir utvärderingsbart.
Hur kan eleverna ges fler möjligheter att sträva mot valda
målet/målen, i meningsfulla sammanhang?
Vilket förhållningssätt behöver läraren ha?
Samverkans-
lekar
Skaffa en samlad nulägesbeskrivning. Hur tar vi tillvara elevernas erfarenheter?
Vilka utmaningar har vi, utifrån elevernas behov och intressen och utifrån hur uppdraget ser ut?
Hur är verksamheten organiserad? Hur ser våra arbetssätt, arbetsformer, förhållningssätt och lärandeklimat ut i förhållande till uppdraget? Utgår lärandet från lek, omsorg, skapande och barnens eget utforskande?
Utgå från en gemensam förståelse för uppdraget. Vilka värden och
kunskaper ska vi ge eleverna möjlighet att inhämta och utveckla?
Granska kritiskt, har vi en organisation som erbjuder eleverna rika
möjligheter att utveckla detta? Kan vi erbjuda mer naturliga sammanhang
för lärandet? En nära dialog med eleverna gör dem delaktiga.
Vad i verksamheten påverkar att nuläget ser ut som det gör? Analysera!
Utifrån analysen, vad behöver utvecklas
för att uppdraget ska uppfyllas?
”Innehållet först…”
Utgå från frågan ”vad vill vi ska hända?” när ni planerar
verksamheten, men var öppen för ändringar.
Ange vad insatserna förväntas leda till.
Vilka arbetssätt och arbetsformer ska användas?
Hur blir eleverna delaktiga i processen?
Hur ska insatserna följas upp och utvärderas?
”… formerna sedan”
Har de förväntade effekterna inträffat när insatserna är
genomförda? Låt eleverna vara delaktiga i analysen.
Utgå från tidigare frågan ”vad vill vi ska hända?”
och granska vad som gjorts och vad det har lett till.
Först när man vet vad utvecklingsinsatserna har resulterat i,
går det att formulera hur man går vidare.
Övergång och samverkan ur Läroplanen, del 2
Läraren/skolan ska:
I samverkan med förskola, fritidshem och skola
utbyta kunskaper och erfarenheter samt
information om innehållet i utbildningen för att
skapa sammanhang, kontinuitet och
progression i elevernas utveckling och lärande.
Förbereda eleverna och deras vårdnadshavare
inför övergångar tillsammans med personal i
berörda verksamhetsformer.
Särskilt uppmärksamma elever i behov av
extra anpassningar eller särskilt stöd.
Ta till vara möjligheter till kontinuerligt
samarbete om undervisningen i förskoleklass,
skola och fritidshem.
Läs vidare om övergångar
”Övergångar inom och mellan skolor
och skolformer” Skolverket (2014)
”Överlämningar från
förskola till förskoleklass ”
Alatalo, Meier & Frank (2014)
”Mellanklass kan man kalla det”
Lago (2014)
”Barns övergångar till och från förskoleklass.
Gränser identiteter och (dis-)kontinuiteter. ”
Ackesjö (2014)
Vi kan genomföra den här
utbildningen på din arbetsplats!
Att arbetslagen fungerar är helt avgörande
för hur lärandet utvecklas.
Sätt fart på skolutvecklingen tillsammans.
Det är inspirerande. Det är effektivt.
Vi anpassar våra uppdrags- och processutbildningar efter ert nuläge, era mål och
förväntningar. Vi utbildar i hela landet.
Mer information:
Evert Norberg Karkulahti på 08-737 65 54
Carina Svensson 08-737 67 45
www.lararfortbildning.se