Embed Size (px)
Citation preview
DIGITALA VERKTYG I FÖRSKOLAN
EN KVALITATIV STUDIE OM HUR FÖRSKOLLÄRARE BESKRIVER SITT ARBETE MED DIGITALA VERKTYG FÖR ATT STÖDJA BARNS UTVECKLING OCH LÄRANDE
OLIVIA LIMACHE
FRIDA YILDIRIM
Akademin för utbildning, kultur och kommunikation
Pedagogik
Självständigt arbete – förskolepedagogiskt område
Grundnivå, 15 hp.
Handledare: Martina Norling Examinator: Pernilla Sundqvist Termin: HT År: 2019
Akademin för utbildning SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE
kultur och kommunikation Kurskod: PEA098 15 hp
HT 2019
SAMMANFATTNING
_______________________________________________________
Olivia Limache
Frida Yildirim
Digitala verktyg i förskolan
Digital tools in preeschool
Årtal: 2019 Antal sidor: 32
_______________________________________________________
Syftet med vår studie är att studera hur förskollärare beskriver sitt arbete med
digitala verktyg för att stödja barns utveckling och lärande. Vi vill även undersöka
vilka utmaningar förskollärare har mött i användningen av digitala verktyg samt
hur förskollärare beskriver sin kompetensutveckling inom digitalisering. Vi har
valt att utgå ifrån en kvalitativ forskningsansats baserad på semistrukturerade
intervjuer med åtta förskollärare. I resultatet beskriver förskollärarna hur de
använder digitala verktyg dagligen som ett komplement i deras pedagogiska
arbete. Samtliga förskollärare menar att de har ett syfte i sin användning av
digitala verktyg i barngruppen, för att stimulera barns utveckling och lärande.
Samtliga förskollärare ger barnen möjligheter att använda digitala verktyg men i
olika utsträckning. Resultatet visar vidare på att det kan uppstå utmaningar i
användning av digitala verktyg. Studien visar att förskollärarnas kompetens har
betydelse i användning av digitala verktyg.
_______________________________________________________
Nyckelord: Digitala verktyg, förskollärare, lärplatta, utveckling och
lärande
Innehållsförteckning
1 Inledning ......................................................................................................... 1
1.1 Syfte och frågeställningar ......................................................................... 2
1.2 Uppsatsens disposition ............................................................................. 3
1.3 Begreppsdefinitioner ................................................................................ 3
2 Bakgrund ......................................................................................................... 4
2.1 Läroplan för förskolan .............................................................................. 4
2.2 Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet .................................... 4
2.3 Tidigare forskning .................................................................................... 5
2.4 Möjligheter och utmaningar med digitala verktyg .................................. 7
2.5 Teoretisk utgångspunkt ............................................................................ 7
2.5.1 Utgångspunkter i sociokulturellt perspektiv .....................................8
2.5.2 Digitala verktyg som artefakter ur ett sociokulturellt perspektiv ..... 9
3 Metod .............................................................................................................. 9
3.1 Datainsamlingsmetod ............................................................................. 10
3.1.1 Tillförlitlighet ................................................................................... 10
3.2 Urval ........................................................................................................ 10
3.2.1 Litteratursökning .............................................................................. 11
3.3 Genomförande ......................................................................................... 11
3.3.1 Analysmetod .................................................................................... 12
3.4 Etiska överväganden ............................................................................... 12
4 Resultat ......................................................................................................... 13
4.1 Betydelsen av en närvarande förskollärare ............................................ 13
4.2 Användning av digitala verktyg .............................................................. 14
4.2.1 Syfte med användning av digitala verktyg ....................................... 15
4.2.2 Dokumentation ................................................................................ 15
4.2.3 Pedagogiska appar ........................................................................... 16
4.2.4 Blue-bot ............................................................................................ 16
4.2.5 Webb-ägg ......................................................................................... 17
4.2.6 Högläsning ....................................................................................... 17
4.2.7 Rörelselekar ..................................................................................... 17
4.3 Utmaningar i arbetet med digitala verktyg ............................................ 18
4.3.1 Brist på kompetens .......................................................................... 18
4.3.2 Teknik som inte fungerar ................................................................. 18
4.3.3 Digitala verktyg med yngre barn ..................................................... 18
4.4 Förskollärares kompetensutveckling i arbetet med digitala verktyg ..... 19
4.4.1 IKT-ansvariga .................................................................................. 19
4.4.2 Kompetensutvecklingsmöjligheter .................................................. 19
4.4.3 Förskollärares vilja att utveckla kompetens ................................... 20
5 Analys ........................................................................................................... 20
5.1 Användning av digitala verktyg .............................................................. 21
5.2 Syfte med användning av digitala verktyg ............................................. 21
5.3 Förskollärares kompetensutveckling ..................................................... 23
6 Diskussion ..................................................................................................... 24
6.1 Arbetet med digitala verktyg i undervisningen för att stimulera barns utveckling och lärande ...................................................................................... 24
6.2 Utmaningar i arbetet med digitala verktyg ............................................ 26
6.3 Förskollärares kompetensutveckling gällande digitala verktyg ............ 27
6.4 Metoddiskussion ..................................................................................... 27
6.5 Slutsats ................................................................................................... 28
6.6 Förslag på vidare forskning ................................................................... 28
6.7 Pedagogisk relevans ................................................................................ 29
Referenslista
Bilaga 1 – Missivbrev
Bilaga 2 – Intervjuguide
1
1 Inledning
Digitaliseringen har blivit en stor del av vårt samhälle. Att arbeta med digitala verktyg
har blivit alltmer centralt i förskollärarnas pedagogiska arbete. Digitalisering har
även en målformulering i den reviderade läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018)
där det står att förskollärare ska använda digitala verktyg i sitt pedagogiska arbete. I
dagens samhälle är barn födda in i den digitaliserade världen. För barn är modern
teknik naturligt vilket gör barn bekanta med de digitala verktygen redan innan de
börjar förskolan (Gällhagen och Wahlström, 2013). Även Lundgren Öhman (2014)
skriver att de digitala verktygen har blivit en del av förskolebarns vardag.
Enligt våra egna arbetslivserfarenheter använder förskolepersonal lärplattan i ett
annat syfte än för lärande. Exempelvis har förskolepersonalen vid flera tillfällen
tilldelat barnen lärplattan för att lugna ner stämningen i barngruppen. Enligt
Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet (Utbildningsdepartementet, 2017)
är digitala verktyg ett område som det behövs mer forskning om. Forskning som
finns i dagsläget är baserat på mindre studier eller praktiska erfarenheter. För att
digitalisering ska kunna bidra till måluppfyllelse, jämställdhet och likvärdighet i
förskolan är det betydelsefullt att förskollärare utvecklar mer kunskap kring
användandet av digitala redskap. Därför behövs mer forskning om digitalisering för
att kunna utveckla utbildningen (Utbildningsdepartementet, 2017).
Gillen och Kucirkova (2018) skriver att förskollärare kan finna det svårt att hinna
med den snabba teknologiska utvecklingen som sker. Barn har i tidigt skede tillgång
till olika digitala verktyg (Gillen & Kucirkova, 2018; Gällhagen & Wahlström, 2013).
Vidare skriver Gällhagen och Wahlström (2013) att digitala verktyg kan användas
som redskap för dokumentation i form av lotusdiagram där läroplansmålen finns
inskrivna men även som redskap för dokumentation med bild och ljud. Användning
av lotusdiagram är en arbetsmetod som förskolepersonal kan använda i det
systematiska kvalitetsarbetet för att skapa tydlighet och medvetenhet om det
förskolepersonalen gör. Utifrån läroplanen för förskolan är det förskollärarnas ansvar
att ge barnen möjlighet att få använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar
barnens utveckling och lärande (Skolverket, 2018). Förskollärare kan använda
digitala verktyg i olika sammanhang, men främst i pedagogiska syften. De digitala
verktygen som kan vara i form av kameror, projektorer, lärplattor, datorer eller
mobiltelefoner kan användas i olika sammanhang som ett komplement i
förskollärarnas arbete.
Parnell och Bartletts (2012) resultat visar att teknologin har gett förutsättningar för
människan att kunna återberätta om olika inlärningsupplevelser. Forskarna belyser
betydelsen av att arbeta med pedagogisk dokumentation med hjälp av digitala
verktyg. Vidare uttrycker de att det skapas glädje hos barnen genom att blicka tillbaka
till olika lärandesituationer som både förskollärare och barnen har dokumenterat.
Olsson (2013) skriver att lärplattans funktioner är enkla och smidiga att använda.
Förskollärare och barn kan använda lärplattan för att tillsammans arbeta fram en
2
pedagogisk dokumentation. Författaren menar att barn blir mer delaktiga i sin
dokumentation men också i sitt lärande genom att reflektera tillsammans med
förskollärare. Arbetet med digitala verktyg i förskolan ska ses som ett komplement.
Arbetet med digitala verktyg ska ses som en del av förskollärares arbetssätt och inte
ersätta något annat (Gällhagen och Wahlström, 2013). Olsson (2013) hävdar även
hon att arbetet med digitala verktyg fungerar som en igångsättare för barnens olika
lärprocesser men det ersätter inte något annat i utbildningen. För att
förskolepersonal ska kunna bidra till barnens utveckling är det väsentligt att barnen
konstant blir erbjudna situationer som är utmanande för dem, på så sätt utvecklar
barnen kompetenser och färdigheter inför vårt framtida samhälle. Digitaliseringen är
en aktuell process. Förskolepersonal ska skapa de förutsättningar som förskolebarn
behöver för att utveckla sin digitala kompetens (Utbildningsdepartementet, 2017).
Det är därför nödvändigt att förskolepersonal har kunskap gällande digitalisering och
dess användning i förskolans utbildning (Lundgren Öhman, 2014).
Sverige ska vara ledande vad gäller digitaliseringen (Utbildningsdepartementet,
2017). Regeringen lägger grunden för hur vi ska arbeta strategiskt för att höja såväl
måluppfyllelse som att öka likvärdigheten i skolväsendet. Både vuxna och barn ska få
möjlighet att utveckla de kunskaper som behövs inför arbetslivet, på så sätt läggs
grunden för framtida kompetensförsörjningen. Därför är det betydelsefullt att
förskollärare erbjuds kompetensutveckling för att digitalisering ska kunna användas
inom relevanta områden och på adekvat sätt.
Det handlar om att identifiera nya lösningar som möjliggörs av digitalisering, bedöma dess
relevans och sedan utveckla och använda de som är relevanta. Det handlar även om att ha en
förmåga att driva och leda utveckling med stöd av digitalisering (Utbildningsdepartementet,
2017, s. 3).
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med vår studie är att studera hur förskollärare arbetar med digitala verktyg för
att stimulera barns utveckling och lärande. Vi vill även undersöka vilka utmaningar
förskollärare har mött i användningen av digitala verktyg samt hur förskollärare
beskriver sin kompetensutveckling inom digitalisering i förskolan.
Studien utgår från följande frågeställningar:
1. Hur beskriver förskollärare sitt arbete med digitala verktyg i undervisningen i
syfte att stimulera barns utveckling och lärande?
2. Vilka utmaningar beskriver förskollärare att de kan möta i sitt arbete med
digitala verktyg?
3. Hur beskriver förskollärare sin kompetensutveckling gällande digitala verktyg?
3
1.2 Uppsatsens disposition
Under rubriken begreppsdefinitioner förklaras relevanta begrepp. Under rubriken
bakgrund redogörs tidigare forskning, annan litteratur och teoretisk utgångspunkt till
det valda området. Metodkapitlet redogör för vår datainsamlingsmetod, urval,
genomförande och etiska överväganden. Där beskrivs hur vi har samlat in data och
hur det har analyserats. Vidare beskrivs hur vi har beaktat de forskningsetiska
principerna utifrån Vetenskapsrådet (2017). I resultatavsnittet presenteras resultatet
av de intervjuer som genomförts. I detta avsnitt beskrivs förskollärarnas definition av
digitala verktyg, syfte med användning av digitala verktyg, betydelsen av en
närvarande förskollärare, utmaningar i arbetet med digitala verktyg och
förskollärarnas kompetensutveckling i arbetet med digitala verktyg. Resultatet
analyseras genom det teoretiska perspektiv vi valt att utgå från. Analysen är uppdelad
i tre rubriker: användning av digitala verktyg, syfte med användning av digitala
verktyg och förskollärares kompetensutveckling. I diskussionsavsnittet diskuteras
vår valda metod samt resultat i relation till studiens syfte, frågeställningar och i
relation till bakgrundslitteratur. En slutsats och förslag på vidare forskning redogörs
även under rubriken diskussion.
1.3 Begreppsdefinitioner
I det här avsnittet definieras relevanta begrepp som framgår i uppsatsen, detta för att
skapa förståelse och undvika eventuella missuppfattningar.
App/Appar - ““App” är en förkortning av engelskans application som betyder
programvara” (Gällhagen och Wahlström, 2013, s. 7).
Digitala verktyg – Digital teknisk utrustning som används i verksamheten (Olsson,
2013). I vår studie är digitala verktyg olika redskap som används i
undervisningssyfte. Exempel på dessa är datorer, lärplattor, projektorer, kameror,
mobiltelefoner, Webb-ägget och Blue-Bot.
Digitalisering - Övergången till ett digitalt informationssamhälle
(Nationalencyklopedin, 2019).
IKT - IKT är en förkortning av informations- och kommunikationsteknologi. Några
exempel på olika IKT-verktyg kan vara digitalkamera, datorer, projektorer och
dataplattor (Alexandersson, Linderoth & Lindö, 2001).
Lotusdiagram - “Ett lotusdiagram är ett enkelt rutsystem där du i mitten sätter in
huvudämnet och runt omkring fyller i med underrubriker” (Gällhagen och
Wahlström, 2013, s. 15).
Lärplatta - Lärplattan beskrivs som en liten handdator där du styr pekskärmen
genom att trycka fingrarna mot skärmen. Lärplattan har en kamera, högtalare,
4
mikrofon, möjlighet för internetuppkoppling samt externa högtalare och anslutning
till projektor (Niemi, 2013).
2 Bakgrund
Detta avsnitt utgår från fem teman relaterat till vårt syfte och frågeställningar;
läroplanen för förskolan, nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet, tidigare
forskning, möjligheter och utmaningar med digitala verktyg och teoretisk
utgångspunkt.
2.1 Läroplan för förskolan
I läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) har det tillkommit en ny
målformulering gällande digitala verktyg. Förskollärare ska arbeta utifrån de
riktlinjer som står i läroplanen för förskolan. I läroplanen för förskolan beskrivs det
att barn ska få tillgång till material som är digitala för att kunna skapa och konstruera
i förskolan. Förskollärare ska ansvara för att skapa möjligheter för barnen att
använda digitala redskap.
Utbildningen ska också ge barnen förutsättningar att utveckla adekvat digital kompetens
genom att ge dem möjlighet att utveckla en förståelse för den digitalisering de möter i
vardagen. Barnen ska ges möjlighet att grundlägga ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt
till digital teknik, för att de på sikt ska kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna
värdera information (Skolverket, 2018, s. 9).
Interaktion och samspel bland barn i förskolan framhävs också i läroplanen där
förskolan ska vara en trygg plats för barnen att vilja lära och känna gemenskap
tillsammans med andra. Miljön ska inspirera barn till att utforska sin omvärld vilket i
sin tur kan bidra till barns utveckling och lärande samt lek och kommunikation
(Skolverket, 2018).
2.2 Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet
Digitalisering har kommit att bli en stor del av våra liv, både vuxnas och barns. Att
digitalisering påverkar individen och samhällets utveckling är något som alla barn i
skolväsendet behöver utveckla en förståelse för (Utbildningsdepartementet, 2017).
Barn och elever ska få möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik.
Barn ska även utveckla ett kritiskt förhållningssätt till digitalisering, då vi människor
hämtar mycket information via digital teknik.
5
Det handlar bland annat om att utveckla elevernas medie- och informationskunnighet dvs.
kunskap och förmåga att finna, analysera, kritiskt värdera och skapa information i olika
medier och kontexter (Utbildningsdepartementet, 2017, s. 6).
Det är förskollärarens ansvar att använda digitala verktyg i sitt pedagogiska arbete.
Det krävs kompetens hos förskolläraren att välja rätt verktyg för att kunna använda
dem på rätt sätt. För att utveckla undervisningen är digitala verktyg en påverkande
faktor som kan bidra till barns kunskapsinhämtning och utveckling
(Utbildningsdepartement, 2017). Enligt Nationell digitaliseringsstrategi för
skolväsendet (2017) är det av vikt att all personal i både skola och förskola använder
digitala verktyg i pedagogiskt syfte och utifrån barns behov och förutsättningar.
Utan tillräcklig kompetens kan användandet av digitala verktyg och digitala lärresurser leda
till att dessa används felaktigt och får då en negativ inverkan på elevers studiero
(Utbildningsdepartement, 2017, s. 8).
2.3 Tidigare forskning
I detta avsnitt kommer tidigare forskning att presenteras. Tidigare forskning belyser
digitala verktyg som en metod för lärande i förskolan. Forskare hävdar att
förskollärare kan arbeta med olika sociala medier som ett sätt att samverka med
vårdnadshavare (Parnell & Bartlett, 2012). Byrnes och Wasik (2009) påpekar att
kameraanvändning och ljudupptagningar kan vara ett sätt att lära. Barn har idag
tillgång till många olika digitala verktyg (Gillen & Kucirkova, 2018).
Digitala verktyg i form av mobiltelefoner och datorer kan förskollärare använda i
syfte att fotografera, filma, spela in ljud och skriva anteckningar. Förskollärare kan
sedan lägga upp dokumentationen i olika sociala konton som endast barnens
vårdnadshavare har tillgång till (Parnell och Bartlett, 2012). Exempel på dessa sociala
konton kan vara bloggar, facebook eller instagram. Vidare står det i Parnell och
Bartletts studie att dokumentationen som läggs upp i privata konton på sociala
medier kan vara ett sätt att samverka med vårdnadshavarna och fånga upp dem i det
barnen gör under sin dagliga vistelse i förskolan. För att synliggöra barns utveckling
skriver Ljunggren (2016) att det krävs ett bra och utvecklat samarbete med
vårdnadshavare genom att involvera dem mer i förskollärarnas vardagliga arbete.
Det finns olika metoder för användning av digitala verktyg i förskolan. En metod med
digitala verktyg kan vara kameraanvändning. Byrnes och Wasik (2009) skriver i sin
studie om att fotografering kan var ett verktyg för lärande. De skriver att syftet med
att använda kameror och fotografier var för att utveckla aktiviteter och skapa nya
inlärningsupplevelser med barn. Vidare betonar forskarna att barnen dessutom fick
med sig andra lärandeerfarenheter så som att deras ordförråd förbättrades genom att
introducera kameran för barnen. I studien framkom det att de barn som fick
möjlighet att fotografera saker som de själva tyckte var intressant ledde till ett utökat
ordförråd hos dem (Byrnes & Wasik, 2009). Barnen fick därtill utveckla sin förmåga
6
att ha tålamod och vänta på sin tur. Forskarna lyfter fram att barn som ges möjlighet
att fotografera ger förskollärare en inblick i barnens perspektiv och hur de ser på
världen.
Ett annat arbetssätt kan vara att arbeta med pedagogiska appar, vilket Nilsen (2018)
belyser i sin doktorsavhandling. Användningen av digitala verktyg, i form av bland
annat pedagogiska appar, används i syfte att stimulera och utmana barns lärande.
Nilsen (2018) skriver att barn som har använt pedagogiska appar finner inspiration
från apparna som de sedan realiserar i sin icke-digitala lek. I Callaghans (2018)
doktorsavhandling beskrivs det att barn i förskolan är under en intellektuell
utvecklingsprocess. Vidare skriver hon att arbetet med pedagogiska appar kan vara
stödjande för barns utveckling och lärande. Ett exempel som Callaghan (2018)
skriver om är appar som ger verbala instruktioner, dessa appar kan vara stödjande
för barns lärande och utveckling. Instruktionerna kan vara gynnande för barns
framtida läsinlärning. Ljunggren (2016) skriver i sin studie att datorer och surfplattor
som används i pedagogiska syften upplevs som värdefulla verktyg för barns
språkutveckling. Masoumi (2015) menar dock att för att dessa verktyg ska kunna
användas i pedagogiska syften behöver förskollärare kompetens i hur digitala verktyg
används i förskolan. Forskning visar å andra sidan att förskollärare kan uppleva
svårigheter med att hinna med den snabba teknologiska utvecklingen som sker i
samhället (Gillen och Kucirkova, 2018).
Att införa en ny artefakt i form av ett digitalt verktyg i en aktivitet kan bidra till en
förändring (Skantz Åberg, Lantz-Andersson och Pramling, 2014). Med förändring
menas att en aktivitet kan bli annorlunda genom att använda digitala verktyg. En
aktivitet där barn får träna på att skriva alfabetet med penna och papper kräver att
barn använder sitt minne av alfabetiska former. När denna aktivitet inför ett digitalt
verktyg i form av dator får barn träna på att skriva alfabetet. Förändringen i
aktiviteten blir då att barn ser bokstäverna på tangentbordet istället för att använda
minnet av hur bokstäverna ser ut. Således skriver författarna att detta kan även skapa
en nyfikenhet hos barn och göra aktiviteten lustfylld. I Skantz Åbergs m.fl. (2014)
studie framgår det att en förskollärares roll i aktiviteter har en stor betydelse, dels för
att svara på barnens frågor om användningen av digitala verktyg, dels för att stötta
och hjälpa barnen att behålla sin koncentration under aktivitetens gång. I studien
beskrivs det att barn använder sig av varandras kunskaper i användning av digitala
verktyg. Barn samarbetar för att genomföra aktiviteten. Enligt Skantz Åberg m.fl.
(2014) kan detta utveckla barns kunskapsförmågor när de använder digital teknik.
Användning av digitala verktyg i förskolan, ses enligt Masoumi (2015), som ett
komplement i förskollärares pedagogiska arbete. Vidare skriver han att digitala
verktyg kan berika förskolans utbildning och skapa möjligheter att undersöka på
olika sätt.
7
2.4 Möjligheter och utmaningar med digitala verktyg
Digitala verktyg kan vara artefakter som används i förskolans utbildning som redskap
för att göra lärandet mer lustfyllt (Gällhagen och Wahlström, 2013). Författarna
skriver att lärplattan har många olika funktioner som kan användas i olika
sammanhang i förskolan. Lärplattan kan användas för digital högläsning. Forskning
visar på skillnader i barn som läser en e-bok tillsammans med en vuxen respektive
när barn läser en e-bok ensam eller med kamrater. Det finns forskningsresultat som
synliggör att barn som får möjlighet att utforska e-böcker ensamma kan återberätta
handlingen bättre än om de läser e-boken tillsammans med en vuxen. Barn som läser
en e-bok ensam får möjlighet att i sin egen takt lyssna till berättelsen och rikta sin
uppmärksamhet på det de finner intressant. Barnen får därmed bättre möjlighet till
att träna sin förmåga att återberätta berättelsen (Hermansson och Lindhé, 2019).
Lärplattan är enkel att använda och även de yngsta barnen vet hur de ska hantera den
(Gällhagen och Wahlström, 2013). Vidare belyser författarna vikten av att vara en
närvarande pedagog i barns användning av digitala verktyg. En närvarande pedagog
kan då sätta sig in i barns perspektiv på världen och lärandet kan även bli lustfyllt.
Även Olsson (2013) skriver att med hjälp av digitala verktyg blir lärandet lustfyllt
samtidigt som det kan skapa nyfikenhet och engagemang hos barnen. Vidare kan
digitala verktyg ses som ett pedagogiskt verktyg som ger andra möjligheter för barnen
att få arbeta på fler sätt än det traditionella. Barn tar till sig kunskap på olika sätt då
alla barn är olika och har olika förutsättningar.
En riskfaktor i användning av digitala verktyg, exempelvis lärplattan, kan vara att
pedagogen godkänner appar utan att läsa igenom villkoren ordentligt. Villkoren kan
handla om hanteringen av de bilder, dokument, personuppgifter och information
som sparas i appen (Niemi, 2013).
En annan risk som kan uppstå i användning av digitala verktyg är under arbetet med
dokumentation.
När du har allt enkelt och nära kan det finnas risk att det blir ett “löpande band”-arbete med
dokumentationer. Det är lätt att tappa bort barnen och deras kommentarer. Det är viktigt att
ha ett tydligt syfte med dokumentationerna och skapandet (Niemi, 2013, s. 9).
2.5 Teoretisk utgångspunkt
Den teoretiska utgångspunkten som vi har valt att utgå ifrån i denna studie har sin
grund i Lev Vygotskijs teori, det sociokulturella perspektivet. I det sociokulturella
perspektivet sker allt lärande genom interaktion med andra (Williams, 2006). Vi
finner det sociokulturella perspektivet relevant för vår studie då samlärande sker i
samspel med både människor men också de artefakter som finns runt omkring oss
(Säljö, 2014).
8
2.5.1 Utgångspunkter i sociokulturellt perspektiv
I detta stycke kommer en kort beskrivning ges av vad utgångspunkten i det
sociokulturella perspektivet innebär, detta för att läsaren ska få en tydligare förståelse
för vad denna teori handlar om.
Williams (2006) beskriver det sociokulturella perspektivet som en teori för
samlärande med andra individer. Samlärande innebär alltså att individen lär sig i
samspel med andra individer. Det är i interaktion med andra som vi människor tar
till oss olika sätt att tänka, tala och utföra handlingar. Även Säljö (2014) hävdar att
utgångspunkten i det sociokulturella perspektivet är samspelet mellan individer.
Vidare nämner författaren att människan föds och utvecklas i interaktion med andra
människor. Inom det sociokulturella perspektivet anses den individ som har mer
kunskap kunna stötta och vägleda den andra individen i den aktuella praktiken.
Williams (2006) menar att det skapas ny kunskap som ingen tidigare ägde genom
interaktion. Det är samspelet mellan kollektiv och individ som är av betydelse i ett
sociokulturellt perspektiv. Två väsentliga delar i detta perspektiv är interaktion och
kommunikation.
Vygotskijs tankar om att lärande är socialt, menar Smidt (2013), att barn lär i
samspel med andra, både barn och vuxna. Vidare skriver författaren att enligt
Vygotskij är allt lärande socialt. Säljö (2014) skriver att utveckling och lärande ur det
sociokulturella perspektivet baseras på kommunikativa processer. Den viktigaste
komponenten i människans kunskapsbildning är det vardagliga samtalet och att allas
kunskap är av värde. Vidare nämner författaren att en stor del våra erfarenheter får vi
tillsammans med andra människor. Individer befinner sig i en ständig förändring och
utveckling, detta är en tanke i Vygotskijs idévärld. Människan har möjlighet att ta till
sig kunskap från medmänniskor i olika samspelssituationer. Vygotskijs definition av
den proximala utvecklingszonen är skillnaden mellan av vad barn ensam kan prestera
utan stödet av någon och vad hon kan prestera i samspel med vuxna som leder eller
andra mer kunnande kamrater (Säljö, 2014).
It is the distance between the actual developmental level as determined by independent
problem solving and the level of potential development as determined through problem
solving under adult guidance or in collaboration with more capable peers (Vygotskij, 1978, s.
86).
Strandberg (2006) skriver att barn överstiger sin förmåga genom att lösa problem i
samspel med den vuxne eller en kamrat med mer kunskap. I teorin om den proximala
utvecklingszonen är utgångspunkten att de barn som är mer kompetenta hjälper
andra barn.
9
2.5.2 Digitala verktyg som artefakter ur ett sociokulturellt perspektiv
Enligt Strandbergs (2006) tolkning av det sociokulturella perspektivet använder
människan verktyg när hon tänker och agerar. Vi människor använder oss av redskap
i olika former i vår vardag. Jakobsson (2012) skriver att artefakter har en stor
betydelse för lärande och utveckling. Genom att människan interagerar med sin
omvärld förvärvar hon sig kunskaper, nya tankar och värderingar, i omvärlden ingår
också fysiska redskap som människans vardag består av (Säljö, 2014). Vidare består
dessa fysiska redskap av artefakter: verktyg och olika former av informations- och
kommunikationsteknologi. Det finns även immateriella redskap. Immateriella
redskap innebär att människor använder tänkandet som redskap.
An interpersonal process is transformed into an intrapersonal one. Every function in the
child's cultural development appears twice: first, on the social level, and later, on the
individual level; first, between people (interpsychological), and then inside the child
(intrapsychological) (Vygotskij, 1978, s. 59).
Barns kulturella utveckling består alltså av två processer, en interpersonlig respektive
intrapersonlig process. Interpersonlig process innebär att barn genom samspel med
andra barn utvecklar nya kunskaper, medan den intrapersonliga processen innebär
att barnet bearbetar kunskapen inom sig självt (Vygotskij, 1978).
Människor möter inte världen direkt, relationen mellan oss människor och världen är
medierad. Att världen är medierad beskriver Strandberg (2006) som att det finns
medierande artefakter som hjälper människor att lösa problem eller när vi ska utföra
en arbetsuppgift men också när vi tänker. Att ha tillgång till verktyg och tecken ses
som en främjande faktor i barnets utveckling som Vygotskij kallar för den kulturella
utvecklingen. Vidare förklarar Strandberg att psykologiska processer inte uppstår i
hjärnan. Psykologiska processer, som tänkande, växer fram i interaktion med den så
kallade kulturella utvecklingen. Med hjälp av artefakter leder interaktionen till, som
Vygotskij kallar det, kulturellt medierad aktivitet. Författaren skriver vidare att dessa
verktyg och tecken bär på historisk erfarenhet och det används som hjälpmedel i både
görandet och tänkandet. “Det jag inte har i huvudet kan jag låna från verktygen”
(Strandberg, 2006, s. 30). Lärandet är således beroende av tillgången till de tecken
och verktyg som är relevanta, intressanta och utmanande för de områden som
utforskas. Vi människor använder alltid hjälpmedel i våra aktiviteter.
Förskolepersonal kan fritt välja bland de verktyg de har tillgång till och kan därmed
ge barnen idéer om hur olika verktyg kan användas i olika sammanhang.
3 Metod
I detta avsnitt kommer vi att redogöra för vår datainsamlingsmetod, urval,
genomförande och etiska överväganden.
10
3.1 Datainsamlingsmetod
Vi har valt en kvalitativ ansats för vår studie baserad på semistrukturerade intervjuer.
Tio förskollärare blev tillfrågade att delta i vår undersökning men åtta förskollärare
hade möjlighet att delta. I övervägande av metod hade vi tänkt kombinera
observation och intervju. Detta för att få ett vidgat perspektiv på hur digitala verktyg
används i förskolan. Det var dock begränsat med tid och därför har vi enbart
genomfört intervjuer med åtta förskollärare. En kvalitativ forskning anses vara en
forskningsstrategi som lägger stor vikt i hur respondenten uppfattar sin verklighet
genom att de svarar fritt utifrån sina tankar och erfarenheter (Bryman, 2011).
De semistrukturerade intervjuerna bygger på sju övergripande frågor (se bilaga 2).
Bryman (2011) skriver att genom att använda sig av semistrukturerade intervjuer
skapas det mer flexibilitet i samtalet samt att vi som intervjuar får möjlighet att ställa
följdfrågor. På detta sätt kan vi få mer djupgående och specificerade svar. Utifrån
denna datainsamlingsmetod har vi försökt få våra frågeställningar besvarade.
3.1.1 Tillförlitlighet
Tillförlitlighet innebär exempelvis om studien är korrekt genomförd och ordet
”tillförlitlighet” används för att bedöma om resultaten i studien är trovärdiga
(Tivenius, 2015). För att stärka vår studies tillförlitlighet har några faktorer beaktats.
För att skapa bekvämlighet, trygghet och en förtroendefull stämning mellan
respondenterna och oss som intervjuar har vi innan intervjuerna haft allmänna
samtal och diskussioner om förskolan i sin helhet och förskollärares uppdrag. Vi har
även genomfört en intervju tillsammans för att säkerhetsställa att vi genomförde
intervjuerna på liknande sätt. Vi har vidare varit tydliga med att det inte finns något
rätt eller fel svar då respondenterna svarar utifrån deras tankar och erfarenheter.
Rummen där intervjuerna har utförts i har varit separerad från avdelningarna. Detta
för att skapa en lugn atmosfär och möjlighet för intervjuerna att pågå ostört.
Intervjuerna har spelats in med samtycke från respondenterna. För att framkalla ett
sanningsenligt underlag har intervjuerna transkriberats för att sedan analyseras. Vi
har strävat efter en pålitlighet i vår studie genom att redogöra för vår
datainsamlingsmetod, val av respondenter, hur vi gått tillväga när vi har sökt
relevanta artiklar och val av analysmetod. Alla dessa områden är ett villkor för att
sträva efter pålitlighet i forskningsbaserade studier (Bryman, 2011).
3.2 Urval
Vi har gjort ett bekvämlighetsurval som innebär att vi tillfrågat personer som finns
tillgängliga för oss som undersöker (Bryman, 2011), det vill säga att vi har tagit
kontakt med förskollärare från våra övningsförskolor och våra tidigare arbetsplatser.
Enbart förskollärare tillfrågades att delta i intervjuer då studiens syfte är att
undersöka hur förskollärare beskriver sitt arbete med digitala verktyg för att
11
stimulera barns utveckling och lärande, vilka utmaningar de kan tänkas stöta på i sitt
arbete med digitala verktyg samt hur förskollärare beskriver sin kompetensutveckling
gällande digitala verktyg. Intervjuerna genomfördes i två olika kommuner då vi som
skriver denna studie bor i olika städer och förhöll oss till det.
3.2.1 Litteratursökning
I detta stycke kommer vi att presentera hur vi har hittat lämplig litteratur i form av
vetenskapliga artiklar, doktorsavhandlingar och böcker. Vi har använt oss av
ämnessökning som sökstrategi, där vi sökte på de ämnesord som vi fann väsentliga
för vår studie. De artiklar och doktorsavhandlingar som vi har använt i studien ansåg
vi vara relevanta och kunna stödja vårt syfte och våra frågeställningar.
Vi har sökt fram artiklar i databaserna ERIC (EBSCOhost) och ERIC (ProQuest) samt
sökt publikationer via DiVa. I databasen ERIC (EBSCOhost) började vi med att söka
på “digital tools” och “preschool” och fick då fram 71 sökresultat. Sedan valde vi att
artiklarna skulle vara peer reviewed och vi valde vilka årtal de var publicerade, från
2009–2019. Detta för att artiklarna ska vara uppdaterade och relevanta för vår
studie. Sökresultatet blev 47 artiklar och bland dem fann vi relevanta artiklar till vår
studie. Vid sökning i databasen ERIC (ProQuest) har vi även i denna databas använt
oss av sökorden “digital tools” och “preeschool” vilket resulterade i 69 träffar. Vi
klickade i rutan för att artiklarna ska vara peer reviewed samt valde vi att söka
artiklar mellan år 2009–2019. Då fick vi 43 träffar. Vi reducerade sökningen
ytterligare genom sökfunktionen “Early Childhood Education” samt “Preeschool
Education”. Vi fick 35 träffar i sökresultatet och vi valde ut artiklar som vi ansåg vara
relevant för vårt syfte. Vi valde att läsa igenom de artiklar som handlade om
förskollärares användning av digitala verktyg samt hur digitala verktyg kan främja
barns lärande.
För att söka lämplig litteratur i form av böcker har vi sökt i Libris kungliga
bibliotekets sökbas. Vi använde oss av sökorden “digitala verktyg i förskolan” och
“lärplattan”. Bland böckerna i sökresultatet valde vi ut lämpliga böcker som var
relevanta och intressanta för vår studie. Vi har även sökt fram relevanta publikationer
och annan litteratur till undersökning via databasen DiVa.
3.3 Genomförande
Vi skickade ut missivbrev till de förskolor som vi personligen har tagit kontakt med
via telefonsamtal och e-post. Respondenterna som valde att delta i vår undersökning
kom tillsammans med oss överens om tider för intervjuer. Eftersom vi hade en
tidsram att anpassa oss efter valde vi att utföra intervjuerna på varsitt håll. Vi valde
att genomföra intervjuerna i rum som var avskilda från barngrupperna för att skapa
en lugn och ostörd atmosfär. Intervjuerna spelades in för att få med viktiga detaljer
12
och varje intervju tog ca 20–30 minuter. Att använda sig av inspelning bidrar till att
det insamlade materialet blir så sanningsenligt som möjligt (Bryman, 2011).
Transkribering av inspelningarna är gynnande för oss att stärka resultatet och
trovärdigheten med citat från förskollärarna. Resultatet av transkriberingarna bestod
av 14 sidor.
3.3.1 Analysmetod
För att analysera intervjuerna har vi använt oss av en tematisk analysmetod. Vid
sammanställning av data fann vi kategorier som utgjordes av återkommande
begrepp. Tillsammans diskuterade vi skillnader och likheter som vi fann i resultatet
och utifrån återkommande begrepp fann vi olika kategorier. Även i innehållet i våra
kategorier fann vi återkommande begrepp som utgör våra valda underkategorier.
Våra kategorier utifrån resultatet är: betydelsen av en närvarande förskollärare,
användning av digitala verktyg, utmaningar i arbetet med digitala verktyg och
förskollärares kompetensutveckling i arbetet med digitala verktyg. Kategorier
presenteras som huvudrubriker i resultatavsnittet och underkategorierna används
som underrubriker. En tematisk analys anses vara en metod som vanligtvis används i
kvalitativ forskning (Bryman, 2011).
3.4 Etiska överväganden
Vi har förhållit oss till Vetenskapsrådet (2017) vad gäller de forskningsetiska
principerna. De fyra forskningsetiska principerna består av informationskravet,
samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. I enlighet med
Tivenius (2015) innebär informationskravet att informera de deltagande om sin roll i
studien, att deltagandet är frivilligt och att de har rätt att avbryta sin medverkan.
Samtyckeskravet innebär att de deltagande ska ge sitt samtycke innan de deltar i
studien. Konfidentialitetskravet handlar om att de deltagande ska vara konfidentiella
under studiens gång, det innebär att namnet på de deltagande inte kommer att
nämnas i studien. Nyttjandekravet handlar om att uppgifterna från deltagarna inte
kommer att användas eller utlånas för annat bruk eller andra syften (Tivenius, 2015).
Missivbrevet som skickades ut till förskolorna informerade om studiens syfte samt att
deltagandet är frivilligt. Respondenterna har informerats att de när som helst under
studiens gång kan välja att avbryta eller att ta tillbaka sin medverkan i studien. De
som har deltagit i studien har behandlats konfidentiellt, det vill säga att det inte
framgår vilka personer som deltagit i studien. Vi har benämnt de deltagande som
förskollärare samt numrerat de deltagande som förskollärare 1 till och med
förskollärare 8. De deltagande förblir anonyma under hela studiens gång. Det
insamlade materialet kommer endast användas i studiens syfte vilket är vad båda
parterna har kommit överens om. Efter att data transkriberats och sammanställts
13
kommer det insamlade materialet att raderas. Arbetet kommer att läggas upp i
databasen DiVa vilket de deltagande har informerats om i missivbrevet.
4 Resultat
I detta avsnitt presenteras resultatet utifrån följande rubriker: betydelsen av en
närvarande förskollärare, användning av digitala verktyg, utmaningar i arbetet
med digitala verktyg och förskollärares kompetensutveckling i arbetet med digitala
verktyg.
Under rubriken betydelsen av en närvarande förskollärare beskrivs vikten av
förskollärarens närvaro i barngruppen. Rubriken användning av digitala verktyg
beskriver olika sätt att använda digitala verktyg och att det alltid ska finnas ett syfte
med att använda digitala verktyg. Under rubriken utmaningar i arbetet med digitala
verktyg ges beskrivningar på olika utmaningar som samtliga förskollärare menar kan
uppstå. Under rubriken förskollärares kompetensutveckling i arbetet med digitala
verktyg betonar förskollärarna att kompetensutveckling är betydelsefullt för att
förskollärarna ska kunna använda digitala verktyg på ett främjande sätt i
barngruppen.
I tabellen nedan presenteras bakgrundsinformation om de deltagande förskollärarna.
Antal förskollärare Antal år som verksamma förskollärare
Ålder på barnen i barngruppen
Förskollärare 1 1,5 år 3–5 år
Förskollärare 2 4 månader 1–2 år
Förskollärare 3 34 år 2–3 år
Förskollärare 4 1 år 2–3 år
Förskollärare 5 30 år 3–4 år
Förskollärare 6 3,5 år 5 år
Förskollärare 7 18 år 1–2 år
Förskollärare 8 14 år 3–5 år
Tabell 1: Tabell över deltagande förskollärare.
4.1 Betydelsen av en närvarande förskollärare
Förskollärarna betonar alla vikten av att vara en närvarande förskollärare i arbetet
med digitala verktyg. Det finns en tydlig skillnad i hur förskollärarna arbetar med
14
digitala verktyg beroende på barnens ålder i barngruppen. Förskollärarna som
arbetar med barn i åldrarna tre till fem, svarar att de ger barnen möjlighet att
använda exempelvis lärplatta eller dator i sitt undersökande. Vidare nämner
förskollärarna att de har tillgång till ett så kallat IKT-rum (informations- och
kommunikationsteknologi-rum), som de kan besöka. De beskriver IKT-rummet som
ett rum där det mesta av materialet är digitalt och tillgängligt för barnen att använda.
Vidare beskriver de att en vuxen alltid finns tillgänglig för stöd men även för att
besvara barnens frågor och funderingar. Förskollärarna som arbetar med yngre barn
svarar att förskolepersonalen i huvudsak använder digitala verktyg tillsammans med
barnen. En förskollärare ger ett exempel på hur lärplattan kan användas i de yngre
barnens undersökande:
Vill barnen veta hur lång en krokodil är och man som förskollärare svarar fyra meter, säger det
inte barnen någonting. Det gäller att vara mer specifik när man arbetar med barn. Om vi letar
fakta om krokodilen och visar upp en bild, så kan vi vara tydliga med hur lång den är i
verkligheten genom att mäta upp och visa hur långt fyra meter är (Förskollärare 3).
Förskollärarna anser att en närvarande förskollärare i barngruppen är nyckeln till ett
fungerande arbete med digitala verktyg. Dock finns utmaningar i arbetet med digitala
verktyg. För att digitala verktyg ska kunna användas på ett sätt som främjar barns
utveckling och lärande är det betydelsefullt att förskollärare utvecklar sin kompetens
gällande digitala verktyg kontinuerligt.
4.2 Användning av digitala verktyg
I denna kategori presenteras användning av digitala verktyg och att det ska ha ett
syfte, hur dokumentationsarbete kan se ut med hjälp av digitala verktyg och hur
pedagogiska appar med fokus på olika ämnesområden kan användas för att främja
barns lärande. I detta avsnitt beskrivs även hur olika artefakter såsom blue-bot och
webb-ägg kan användas i utbildningen, hur digital högläsning kan användas för att
fånga barnens intresse samt hur digitala verktyg kan skapa möjligheter för olika
rörelselekar.
Flera av förskollärarna definierar digitala verktyg som ett komplement i deras
pedagogiska arbete, ett tillägg i den pedagogiska miljön samt ett verktyg för
dokumentation och kvalitetsarbete. Några verktyg som samtliga respondenter
nämner att de har tillgång till är mobiltelefoner, lärplattan och projektorer. Exempel
på andra digitala verktyg som några av förskollärarna nämner att de använder i sin
barngrupp är datorer, bluetooth högtalare, Blue-Bot, Webb-ägg, ljusbord, kamera,
digital whiteboardtavla, apple-TV. En förskollärare svarar att digitala verktyg är en
resurs för att kunna utveckla och utmana barnen i sitt lärande. Förskollärarna
upplever att lärandet blir lustfyllt genom att använda digitala verktyg.
Digitala verktyg för mig är något som människan har uppfunnit och som kan hjälpa oss att
studera och förstå saker på ett annat sätt. Jag tror också att digitala verktyg antingen kan vara
15
gynnsamt för lärandet eller ogynnsamt för lärandet. Beroende på hur det används
(Förskollärare 6).
Förskollärarna uttrycker att digitala verktyg används dagligen i deras barngrupp. Det
kan vara allt från sagostunder, bakgrundsmusik till dokumentation.
4.2.1 Syfte med användning av digitala verktyg
Förskollärarna berättar om att användning av digitala verktyg ska ha ett syfte.
Lärplattan är det verktyg som används mest i pedagogiskt syfte, vilket framkommer i
intervjuerna då samtliga förskollärare uttrycker att de använder lärplattan dagligen.
Lärplattan kan användas på många olika sätt då lärplattan fyller många funktioner.
Förskollärare 5 formulerar sina tankar om detta:
Vi försöker ha de digitala verktygen implementerade i verksamheten hela tiden, att de finns
tillgängliga för barnen så att det inte blir något nytt, konstigt eller attraktivt. Det blev ju så i
början när lärplattan var relativt nytt i verksamheten, när vi hade lärplattan framme ville
barnen spela spel. Men flera av barnen har förstått att vi inte spelar spel i förskolan utan vi
jobbar med lärplattan som verktyg.
Lärplattan kan användas i syfte att ta tillvara på de spontana stunderna när barnen
undrar över något. Det gäller att tillvarata det som är intressant och aktuellt i
barngruppen vilket förskollärare 4 uttrycker:
Vid ett tillfälle var det ett barn som frågade hur man gör smör och då tog vi fram ett
youtubeklipp på hur man gör smör från grunden. Det är lite så vi använder digitala verktyg
med barnen.
En förskollärare berättar att hen arbetar med digitala verktyg med syftet att det just
ska vara ett verktyg i barnens undersökande samt att det är verktyg som berikar
miljön genom att exempelvis kunna använda projektorn till att projicera olika bilder
som bidrar till fantasifulla lekar bland barnen. Beroende på vad för bild
förskolläraren projicerar upp påverkas det hur leken utvecklas.
Sätter jag upp en dinosauriebild hör jag barnen vråla som dinosaurier och det är något jag vet
att barnen är intresserade av (Förskollärare 3).
Digitala verktyg kan används för att undersöka något på ett annat sätt, exempelvis
Webb-ägget, där barnen har möjligheter att titta närmare på föremål och jämföra
skillnader och likheter hos föremålen. Det kan tänkas leda till att frågor väcks hos
barnen och bidrar till samtal.
4.2.2 Dokumentation
Enligt förskollärarnas beskrivningar kan lärplattan användas för dokumentation.
Förskollärare 4 beskriver att dokumentationen används i reflektion tillsammans med
16
barnen. Lärplattan används i samband med projektorn och bilderna projiceras upp
på väggen så att barnen tillsammans får reflektera och dela med sig av sina tankar till
kamraterna.
Jag tycker dokumentationen är väldigt viktigt, för man får verkligen syn på barns lärprocess.
När man först har tagit en bild på ett lärandemoment och sen får barnen reflektera
tillsammans med oss vuxna och andra barn, då kommer alla nya tankar fram samt nya vägar
att gå (Förskollärare 4).
Förskollärarna beskriver att de skapar ett bildspel över “dagens händelse” som spelas
upp via projektorn och som vårdnadshavarna får ta del av vid hämtning av barnen.
4.2.3 Pedagogiska appar
Hälften av förskollärarna nämner att de arbetar med pedagogiska appar som
stimulerar och utmanar barnen i deras lärande. Apparna kan även bidra till
diskussion och samspel bland barnen. Det finns många appar som främjar barnens
utveckling och lärande. Eftersom Wi-Fi, som lärplattorna är kopplade till, är
begränsat och låst, går det inte att söka eller ladda ned vad som helst. De appar som
finns tillgängliga i lärplattan är pedagogiska vilket innebär att apparna har ett lärorikt
och utvecklande syfte. Det finns appar som handlar om naturvetenskap, språk, estetik
och matematik. Men det finns också appar som Polyglutt, iMovie, iBooks, iMotion
och QR-koder. Polyglutt är en språkutvecklande bilderbokstjänst där barn har
möjlighet att läslyssna på många olika böcker på flera olika språk. Imovie är ett
program där barn tillsammans med förskolepersonal kan redigera videor. iBooks är
en app där det går att köpa e-böcker, vilka sedan sparas i en så kallad virtuell
bokhylla. I appen iMotion kan barn skapa animerade filmklipp som består av
stillbilder. Ljud och musik kan sedan läggas till om så önskas. Att använda QR-koder
i förskolan är ett sätt att skapa nyfikenhet hos barnen då de får utforska det som finns
bakom kvadraterna. Med hjälp av olika appar kan en skapa och scanna QR-koderna.
Vi använder även QR koder när vi ska välja ut olika böcker, just för att barnen oftast väljer ut
samma bok, så nu har vi använt oss utav QR koder där barnen får möjlighet att scanna koden
och välja den bok som kommer fram, på så sätt blir det lustfyllt men att det också skapar en
nyfikenhet hos barnen (Förskollärare 1).
4.2.4 Blue-bot
Några av förskollärarna berättar att Blue-boten är populär hos dem. Det är en
barnvänlig robot som barn och förskolepersonal kan programmera med enkla tryck
som styr vart roboten ska. Barnen får möjlighet att träna på uppföljning av roboten
och kontroll, då det är barnen som styr vart roboten ska placeras utifrån
knapptryckningarna. Genom att använda Blue-boten får barnen träna på att vänta på
sin tur och samtidigt samarbeta med sina kompisar under aktiviteten.
17
4.2.5 Webb-ägg
I intervjuerna framkommer det att flera förskollärare använder Webb-ägget
tillsammans med barnen men även att barnen har möjlighet att använda Webb-ägget
med kamraterna. Webb-ägget är ett trådlöst mikroskop som används i syfte att
förstora och titta närmare på olika material och föremål. Det går även att ta bilder
och korta filmklipp med Webb-ägget. Barnen ställer Webb-ägget mot ett material och
kan på så sätt förstora bilden och utforska skillnader på materialet.
Första gången vi tog ut Webb-ägget och skulle ställa det mot en trädstam, så kunde man se in
hur långt som helst, det var som en helt ny värld, man var inne i barken och fantasin flödade
(Förskollärare 5).
Även Webb-ägget använder vi i syfte för att titta närmare på något, hur ett löv eller hur
insekter ser ut (Förskollärare 4).
4.2.6 Högläsning
En förskollärare berättar att det ibland kan uppstå svårigheter i högläsningen. Det
kan vara så att barn tappar fokus snabbt när en förskolepersonal läser en bok, då kan
en digital högläsning vara ett sätt att fånga barnen på ett annat sätt. Förskolläraren
kan fotografera av bilderna från boken och sedan projicera upp bilderna mot väggen
så att alla barn kan se bilderna från boken.
Vi arbetar med högläsning via projektor. Vi fångar barnen på ett helt annat sätt än om man
sitter och läser en fysisk bok. Det underlättar jättemycket så att alla barn verkligen får vara
med och lyssna samtidigt som de får titta på bilderna. Detta kan även leda till samtal och
diskussion om berättelsen (Förskollärare 4).
Förskollärarna kan också använda sig av apparna Polyglutt och iBooks.
Förskollärarna kan välja att själv läsa eller spela upp berättelsen med en virtuell röst.
Texten behöver inte läsas upp varje gång, utan barnen kan också sitta och samtala om
bilderna. Detta kan vara en metod att behålla barnens fokus samt att det skapar en ny
form för läsning, vilket bidrar till nyfikenhet hos barnen. En förskollärare säger att
barnen kan sitta och lyssna på en saga, om syftet med den digitala högläsningen är att
ha en lugn stund.
4.2.7 Rörelselekar
Några av förskollärarna betonar att förskolans utbildning ska involvera rörelse och
hälsa. Digitala verktyg kan på så sätt skapa möjligheter för olika rörelselekar.
Förskolepersonal kan projicera upp olika animerade figurer som rör sig, där syftet är
att barnen ska härma figurerna.
18
Vi brukar projicera upp youtubeklipp på figurer som dansar och barnen ska sedan härma
rörelserna som figurerna gör. Det här bidrar till rörelse och dans hos barnen, det tycker dom
är väldigt roligt. Det är väldigt populärt i vår barngrupp. Det är även ett sätt att bjuda in
barnen till dans och rörelse (förskollärare 8).
4.3 Utmaningar i arbetet med digitala verktyg
Flera av förskollärarna menar att det kan finnas flera utmaningar i arbetet med
digitala verktyg.
4.3.1 Brist på kompetens
En utmaning som förskollärarna lyfter fram är att förskolepersonal i arbetslaget inte
har tillräckligt med kompetens gällande digitalisering i förskolan. Det innebär att
personal som inte har kunskap om digitalisering kan ha svårt att använda digitala
verktyg och planera i vilket syfte de digitala verktygen används för. En förskollärare
påpekar att det kan vara svårt att “få in” det där med digitala verktyg om det finns
kollegor som inte vill arbeta med det då de inte har tillräckligt med kompetens i hur
de kan använda sig av digitala verktyg.
Det är en stor utmaning för oss som arbetat länge och inte är så tekniska av oss. Då kan det
vara en utmaning. Det är mycket nytt som sker. Det är nästan som en helt ny värld
(Förskollärare 5).
De nyexaminerade förskollärarna påpekar att de är insatta i hur digitala verktyg
fungerar då de under förskollärarutbildningen fått kunskap och kompetens i hur
digitala verktyg kan användas i förskolan.
4.3.2 Teknik som inte fungerar
En annan utmaning som framförs av några förskollärare är att det föremål som är
tänkt att användas i en aktivitet inte fungerar. Några exempel på hinder som ges är
att batteriet på kameran är urladdat eller att internetuppkopplingen försvinner vilket
resulterar i att förskolepersonal inte kan genomföra den aktivitet som planerats. Då
får förskolepersonalen vara flexibel och planera en spontan aktivitet som går att
utföra.
4.3.3 Digitala verktyg med yngre barn
En förskollärare uttrycker att en utmaning kan vara hur digitala verktyg kan
användas med de yngre barnen. Förskolläraren menar att de digitala verktyg som
19
finns i utbildningen riktar sig mer mot äldre barn. Vidare menar förskolläraren att
digitala verktyg används i barngruppen men inte i samma utsträckning som med de
äldre barnen. Därför upplever förskolläraren att det blir en utmaning för hen att
skapa möjligheter för de yngre barnen att använda de digitala verktygen själva.
4.4 Förskollärares kompetensutveckling i arbetet med digitala verktyg
Det framkommer i resultatet att några av förskollärarna vill ha mer kunskap och
kompetensutveckling gällande användning av digitala verktyg då det är aktuellt i
dagsläget. Eftersom samtliga förskolor har IKT-ansvariga som går på nätverksträffar
finns det möjligheter till kompetens- och kunskapsutveckling för resterande
förskolepersonal i husen. Den information och kunskap som de IKT-ansvariga får ta
del av under träffarna tar de sedan med till sina respektive förskolor för att delge
dessa till sina kollegor.
4.4.1 IKT-ansvariga
Några av förskollärarna berättar att de är IKT-ansvariga. De förklarar att deras
arbetsuppgifter består av att de har hand om olika workshops om hur digitala verktyg
kan användas i utbildningen. Där träffar de andra kollegor och följer upp hur
resterande förskolor i enheten arbetar med digitalisering och om de behöver stöd i
arbetet med det. Workshopen sker en till tre gånger per termin. En förskollärare
berättar att de går på nätverksträffar i stadshuset i deras kommun där det ges
möjlighet att lära sig om nya appar och digitala verktyg. Den information som
förskolläraren tar del av, delges sedan till resterande personal i förskolan.
Jag är nu IKT ansvarig men jag kan inte allt inom IKT utan vi får lära oss mycket när vi går på
olika nätverksträffar och prövar på. Det är roligt och spännande. Jag får även stöttning av
mina kollegor (Förskollärare 5).
Jag har inte gått någon kurs eller liknande för att öka mina kunskaper om IKT. Däremot ingår
jag i ett IKT- nätverk på enheten där vi kan diskutera varandras erfarenheter (Förskollärare
7).
4.4.2 Kompetensutvecklingsmöjligheter
Förskollärare 2 berättar att det på deras arbetsplats ges möjlighet att gå på olika
föreläsningar om pedagogiska appar som kommunen har köpt in. Förskolan får ett
schema med olika datum och tider om föreläsningar som förskolepersonalen kan
boka. Föreläsningarna handlar om olika pedagogiska appar. Enheten som
förskolläraren är verksam i har även ett gemensamt digitaliseringsrum som är
20
tillgängligt för alla förskolor i enheten. Rummet går att boka för den förskola som vill
besöka det. I digitaliseringsrummet finns det tillgång till projektorer, lärplattor,
datorer och Webb-ägg som barnen kan ta del av.
Några av förskollärarna förklarar att de har haft en kompetensutvecklingsdag, där de
utvecklat kunskap om digitala verktyg. Det handlade då om att det analoga möter det
digitala. Det innebär att det du gör i verkligheten kan du också göra digitalt.
Exempelvis att barnen kan rita med penna och papper men i det digitala använder
barnen programmet paint för att rita. Annars förklarar förskollärarna att deras
kompetens utvecklas främst genom det kollegiala lärandet. Alltså lär sig
förskollärarna av varandra.
Vi har en IKT-ansvarig i huset som går på lärcoachträffar och det hon tar del av under de
mötena är något hon delar med sig av till oss (Förskollärare 3).
4.4.3 Förskollärares vilja att utveckla kompetens
Några av förskollärarna förklarar att de är insatta i hur tekniken fungerar i dagsläget.
De berättar att de har möjligheter till att gå på föreläsningar om digitalisering. Å
andra sidan påpekar en förskollärare att hen gärna vill ha mer kompetens gällande
didaktiskt kunnande om användning av digitala verktyg. Några av förskollärarna
hävdar att de vill ha mer kunskap om hur arbetet med digitala verktyg kan användas
med de yngre barnen. En förskollärare vill ha mer kunskap i exempelvis hur Green
screen på ett enkelt sätt kan anpassas till en lägre nivå för de yngre barnen. Mycket av
det digitala, enligt förskollärare 3, är anpassat för barn från fyra år och uppåt. Green
screen kan användas både som app men också med filmduk och kamera. Till det
behövs en enfärgad och färgrik bakgrund. Med Green screen går det att skapa korta
filmklipp med hjälp av videoinspelning samt stillbilder. Det går även att lägga till
olika effekter såsom ljud och musik.
Digitalisering är aktuellt i förskolorna i vårt samhälle. Några av förskollärarna
berättar att de skulle vilja ha mer kunskap om de digitala verktyg som finns
tillgängliga för dem, för att på bästa sätt kunna använda verktygen i barngruppen.
Från det jag kan idag, så är det något annat imorgon. Det händer ju saker hela tiden och det
kan vara bra att få en utbildning i det som är nytt och aktuellt nu bland digitalisering i
förskolan (Förskollärare 5).
5 Analys
I detta avsnitt redogörs analysen utifrån resultat i förhållande till studiens valda teori.
Analysen presenteras utifrån följande rubriker: användning av digitala verktyg,
syfte med användning av digitala verktyg och förskollärares kompetensutveckling.
21
5.1 Användning av digitala verktyg
I resultatet framkommer det att förskollärarna har tillgång till flera olika digitala
verktyg på sin arbetsplats. Bland dessa verktyg ingår kamera, lärplatta, projektor,
dator, mobiltelefon, Blue-bot och Webb-ägg.
Samtliga förskollärare beskriver att användning av digitala verktyg bidrar till att
lärandet blir lustfyllt samtidigt som det skapar upptäckarlust och spänning hos
barnen. För att kunna utveckla och utmana barn i sitt lärande anses digitala verktyg
vara en resurs och ett komplement i utbildningen. Säljö (2014) skriver att lärande ur
ett sociokulturellt perspektiv sker i samspel med både individer och artefakter. I det
sociokulturella perspektivet använder människan verktyg när hon tänker och agerar
(Strandberg, 2006). Vi människor använder oss av redskap i olika former i vår
vardag. Samtliga förskollärare berättar att de använder digitala verktyg i sin
undervisning dagligen såsom lärplattor, mobiltelefoner och projektorer. Det kan vara
under exempelvis samlingar, rörelseaktiviteter eller under vilan. Säljö (2014) hävdar
att när människan interagerar med sin omvärld tar hen till sig olika kunskaper och
tankar. Med hjälp av olika verktyg, artefakter och olika informations- och
kommunikationsteknik kan människan förvärva kunskap och tankar om sin omvärld.
Strandberg (2006) påpekar att förskolepersonal har friheten att välja bland olika
verktyg i sin undervisning, exempelvis kan lärplattan och projektorn användas till
rörelselekar. Barnen får då möjlighet att följa instruktioner som blir synliga via
projicering. Dessa verktyg bidrar till att barnen får en förståelse för hur verktygen kan
vara till hjälp i olika situationer. Jakobsson (2012) skriver att de artefakter som finns
omkring oss människor har en stor betydelse för barns utveckling och lärande.
5.2 Syfte med användning av digitala verktyg
Förskollärarna förklarar hur de arbetar med dokumentation i deras pedagogiska
arbete. Förskollärarna fotograferar lärandesituationer där barns lärande blir synligt.
Med hjälp av projektor kan de sedan projicera bilderna på väggen. Med hjälp av
dokumentation kan förskollärarna reflektera tillsammans med barnen, det blir då en
pedagogisk dokumentation. Förskollärare 4 anser att pedagogisk dokumentation är
en viktig del av dokumentationen då barns lärprocess blir synligt. Enligt det
sociokulturella perspektivet lär barn av varandra (Williams, 2006) då barns tankar
och reflektioner synliggörs i samtalet om bilderna. Enligt Strandberg (2006) är
relationen mellan människor och världen medierad, de medierande artefakter, som i
dessa fall är lärplatta och projektor, hjälper oss människor när vi tänker och lärande
sker genom det sociala samspelet samt de artefakter som används.
Mediering betyder att det finns något mellan individen och miljön, individen uppfattar inte
världen rakt av utan nyttjar verktyg och tecken (Strandberg, 2006, s. 30).
22
Några av förskollärarna uttrycker att de arbetar med digitala verktyg med syftet att
det ska vara ett verktyg i barnens undersökande. Det är ett stöd för både
förskolepersonal och barn att studera och förstå på olika sätt. Digitala verktyg ses
som en resurs för förskolepersonal för att kunna utmana och utveckla barn i deras
lärande. Exempel på medierade artefakter som förskollärarna använder är Webb-
ägget. Syftet med Webb-ägget är att förstora och utforska olika material och dess
skillnader. Det innebär att barnen använder Webb-ägget som verktyg för att se och
förstå ett föremål ur olika perspektiv, genom att förstora, förminska samt vända och
vrida på föremålet. Barn kan även jämföra olika föremål med varandra för att se
skillnader och likheter.
Digitala verktyg kan, utöver att ses som ett komplement för förskolepersonalens
pedagogiska arbete, också användas som ett redskap för att berika miljön. Genom att
projicera upp olika bilder eller videoklipp kan det bidra till olika fantasifulla lekar
exempelvis rollekar eller imitationslekar. Säljö (2014) påpekar att barn i leken
samspelar med varandra, och via samspel sker lärande. Projicering kan således ha en
betydande roll i barns lek, vilket bidrar till barns lärande och utveckling. Den
kunskapen som barnet får via leken av sina kamrater, bidrar till barnets
interpersonliga process. Exempelvis när barn diskuterar och samtalar med varandra
om leken och hur leken ska gå till. Detta leder i sin tur till barnets intrapersonliga
process, där barnet tar till sig kunskaperna och bearbetar det inom sig självt
(Vygotskij, 1978).
Flera av förskollärarna berättar att de arbetar med pedagogiska appar. Apparna har
fokus på olika ämnesområden. Genom att använda de olika apparna, skapas
möjlighet till samspel och diskussion med andra barn. Några av förskollärarna
använder andra digitala verktyg i form av Webb-ägg och Blue-bot. Genom att
använda Webb-ägg och Blue-bot kan det bidra till interaktion bland barnen. Att
använda Blue-bot kräver ett samarbete mellan barnen för att få roboten till den
angivna platsen. Säljö (2014) skriver att sociala samspel med både artefakter och
barn kan bidra till ökad förståelse och kunskap om det barnen gör i exempelvis en
aktivitet. Aktiviteten ger möjlighet för barn att utveckla sitt lärande genom att de kan
interagera med varandra och med artefakterna. Lärande är beroende av tillgången till
olika verktyg som är både utmanande och relevanta för de olika ämnesområdena som
utforskas, vilket bidrar till barns lärande och utveckling (Strandberg, 2006).
För att användning av lärplatta ska ha ett syfte är det viktigt att förskolepersonal är
närvarande. Förskolepersonalens närvaro har en stor inverkan för hur barnen förstår
och tar till sig kunskap (Williams, 2006). Det blir tydligt i resultatet att förskollärarna
arbetar olika beroende på vilken åldersgrupp de har. De äldre barnen beskrivs som
mer självständiga och kan hantera samt förstår syftet med användning av bland
annat datorn, kameran och lärplattan. Men förskollärarna är samtidigt måna om att
vara närvarande i barngruppen. De yngre barnen anses däremot behöva stöd i sin
användning. Därmed är det nödvändigt att en vuxen är deltagande under användning
av digitala verktyg med de yngre barnen.
23
Förskollärare 1 arbetar med en barngrupp där åldrarna är tre till fem. I dessa
åldersgrupper kan barnen lära av varandra både i leken men även vardagliga
samspelssituationer. Strandberg (2006) skriver att barn kan i samspel med vuxna
eller andra mer kompetenta barn, överstiga sin förmåga att klara av olika svårigheter.
Barn kan prestera olika mycket beroende på om de får stöd av en vuxen eller i
samarbete med andra mer kunniga barn (Säljö, 2014).
Några av förskollärarna berättar att de använder sig av digital högläsning via
projektor. Förskollärarna projicerar bilder ur en bok på väggen. Detta gör
förskollärarna för att fånga upp barnen och få alla barn lika mycket delaktiga. Digital
högläsning möjliggör för alla barn att få ta del av bilderna samtidigt som de lyssnar
på berättelsen. Det framgår i resultatet att en förskollärare menar att digital
högläsning underlättar för barnen då de blir mer intresserade och nyfikna av
berättelsen än en högläsning med en fysisk bok. Strandberg (2006) påpekar att både
bild och text strukturerar vårt tänkande på olika sätt. Således kan digital högläsning
underlätta för barnen att hänga med i berättelsen när de tittar på bilder samtidigt
som de hör berättelsen. Digital högläsning ger även större möjligheter att samtala och
diskutera med barnen om vad som händer i berättelsen samt om bilderna som visas.
5.3 Förskollärares kompetensutveckling
I resultatet framkommer det att en utmaning som betonas av några av förskollärarna
kan vara när det uppstår hinder, exempelvis att lärplattan är urladdad vilket
förhindrar förskolläraren att utföra sin planerade aktivitet. I sådana situationer
behöver förskolläraren vara flexibel och kunna genomföra en spontan aktivitet.
Genom att förskollärare samtalar med sina kollegor, kan hen ta del av deras
erfarenheter och idéer om olika aktiviteter som kan genomföras med barngruppen.
Williams (2006) menar att social interaktion och samarbete är en viktig förutsättning
för att utveckla kunskap. Även Strandberg (2006) beskriver att sociala samspel är
grunden för att utveckla kunskap och lärande hos människan. Några av
förskollärarna påpekar att en utmaning för dem kan vara att använda digitala verktyg
med de yngre barnen. Förskollärarna menar att de digitala verktygen som de har
tillgång till i utbildningen är riktade mot de äldre barnen och därför anser
förskollärarna att de kan finna det svårt att skapa möjligheter för de yngre barnen att
använda digitala verktyg på egen hand.
Några av förskollärarna berättar att de har kompetensutvecklingsmöjligheter inom
digitalisering och hur de kan arbeta med det i förskolans utbildning. Det mesta av
förskollärarnas digitala kompetens kommer från det kollegiala lärandet. Williams
(2006) menar att genom det kollegiala lärandet kan människan ta till sig ny kunskap
och utvecklas. I resultatet framgår det att några förskollärare ingår i ett IKT-nätverk
där de får diskutera varandras erfarenheter men också erfara nya kunskaper om hur
lärplattan och olika appar kan användas. Säljö (2014) påpekar att genom samspel kan
24
människan utbyta erfarenheter och kunskaper med varandra, vilket kan bidra till
kunskapsutveckling. De IKT-ansvariga följer upp hur förskolorna i enheten arbetar
med digitalisering och diskuterar om stöd behövs i arbetet med digitala verktyg. En
förskollärare påpekar att hen inte har tillräckligt med kunskap inom digitalisering
men får stöttning inom det av sina kollegor och även under nätverksträffarna. En
annan förskollärare påpekar också att hen får möjligheter, via deltagandet av IKT
träffarna, att diskutera erfarenheter med resterande förskolepersonal i IKT-gruppen.
I dessa sammanhang sker ett kollegialt lärande som Williams (2006) menar innebär
att det är i samspel med andra som människan lär sig. Det människan inte kan få
kunskap i på egen hand, kan få kunskap i interaktion med andra (Säljö, 2014). Vidare
skriver författaren att det är i diskussion med andra individer som kunskap och
färdigheter kan utvecklas. Meningsfulla interaktioner med andra individer är
grunden till att lärande sker (Strandberg, 2006).
Den största utmaningen som flera av förskollärarna berättar om är den bristfälliga
kunskapen och kompetensen i hur de digitala verktygen används i pedagogiska
syften. Vissa av förskollärarna upplever att det är mycket nytt som sker i den digitala
världen och att de inte alltid vet hur de ska hantera verktygen, för att de inte har den
kompetensen och kunskapen. En förskollärare belyser att det kan vara en utmaning
för förskollärare att ha kollegor som inte vet hur de ska hantera verktygen för att de
inte har någon digital kompetens. Några förskollärare menar vidare att IKT-träffarna
är betydelsefulla då de ger utvecklingsmöjligheter för förskolepersonal som känner
att de behöver mer kompetens gällande digitala verktyg. Genom att de IKT-ansvariga
delger resterade förskolepersonal den information och kunskap som de har tagit del
av under träffarna kan de bidra till deras kunskapsinlärning (Säljö, 2014).
6 Diskussion
Under denna rubrik diskuteras studiens resultat utifrån syfte, frågeställningar och i
relation till bakgrundslitteraturen. Därefter diskuteras metodvalet. Avslutningsvis
redogörs för en slutsats samt förslag på vidare forskning och vad studien har för
pedagogisk relevans.
6.1 Arbetet med digitala verktyg i undervisningen för att stimulera barns utveckling och lärande
Syftet med vår studie var att studera hur förskollärare arbetar med digitala verktyg
för att stödja barns utveckling och lärande. Vi undersökte också vilka utmaningar
förskollärare har mött i användningen av digitala verktyg samt hur förskollärare
beskriver sin kompetensutveckling gällande digitalisering i förskolan.
25
Utifrån resultatet ses digitala verktyg som ett redskap och stöd för barn och personal i
förskolan att undersöka och förstå saker på olika sätt. Det kan handla om att
undersöka hur till exempel en krokodil ser ut. Då kan barn och förskollärare använda
digitala verktyg som ett redskap genom att visa bilder och videoklipp på hur
krokodilen ser ut. De kan också söka fakta om hur den lever, vad den äter och var den
bor. För att tydliggöra för barnen hur lång krokodilen är kan förskollärarna mäta och
visa hur långt exempelvis fyra meter är i verkligheten. Således kan digitala verktyg
skapa möjligheter för undersökning på olika sätt (Masoumi, 2015). Förskollärarna
beskriver att digitala verktyg är ett tillägg i den pedagogiska miljön men också ett
verktyg för förskollärarnas kvalitetsarbete och dokumentation. Förskollärarna
argumenterar för att digitala verktyg ska ses som ett komplement i deras pedagogiska
arbete och det ska inte ersätta något annat i utbildningen. Detta kan relateras till
forskaren Masoumi (2015) som skriver att digitala verktyg ska ses som ett
komplement i förskollärarnas pedagogiska arbete. Författarna Gällhagen och
Wahlström (2013) påpekar att en del av förskollärares arbetssätt kan kompletteras av
digitala verktyg. Digitala verktyg ska således inte ersätta något annat befintligt i
förskolans utbildning (Olsson, 2013).
I resultatet är det påtagligt att förskollärarna anser att en förskolepersonal alltid ska
vara närvarande vid barns användning av digitala verktyg. Det blir tydligt att det
finns en skillnad på hur närvarande förskollärarna är när det gäller barns ålder. Med
det menar vi att förskollärarna arbetar olika beroende på åldern på barngruppen.
Förskollärarna som arbetar med äldre barn uttrycker att barnen ges möjlighet att
använda lärplattan och dator på egen hand med ett resonemang att de äldre barnen
är självständiga och vet hur dessa verktyg hanteras. Barn kan samarbeta med
varandra och använda sig av varandras kunskaper i användning av digitala verktyg
(Skantz Åbergs m.fl., 2014). Dock är förskollärarna i vår studie medvetna om
betydelsen av deras närvaro i barngruppen. Två förskollärare beskriver att det på
förskolan finns ett IKT-rum som de har tillgång till. Det mesta av materialet är
tillgängligt för barnen att använda fritt men barnen ska vara medvetna om att det
alltid finns en vuxen tillgänglig som barnen kan vända sig till för stöd eller om barnen
har frågor och funderingar. Enligt forskning framkommer det att det är betydelsefullt
att en förskollärare är närvarande i barngruppen när digitala verktyg används.
Förskollärarnas närvarande anses vara viktigt för att svara på barns frågor men också
för att stötta och hjälpa barnen att behålla sin koncentration (Skantz Åbergs m.fl.,
2014). På så sätt kan förskollärarnas närvaro bidra till att barn utvecklar
kunskapsförmågor i deras användning av digitala verktyg genom att få sina frågor
och funderingar besvarade. En icke närvarande förskollärare kan leda till att barns
frågor förblir obesvarade.
Förskollärarna – i den här studien – som arbetar med yngre barn hävdar att de
använder digitala verktyg tillsammans med barnen. De är måna om att inte tilldela
lärplattan till de yngre barnen för att det alltid ska finnas ett syfte med användning av
digitala verktyg. Ett exempel som en förskollärare ger i resultatet är att vara specifik
när man arbetar yngre barn. Letar barn och vuxna fakta om en krokodil för att
26
barnen vill veta hur lång en krokodil är gäller det att vara specifik genom att till
exempel mäta upp hur lång krokodilen är i verkligheten. Konsekvensen av en icke
närvarande förskollärare kan vara att syftet med användning av digitala verktyg inte
nås. Om barn använder lärplattan utan en vuxens tillsyn kan barnen klicka sig in i
andra plattformar. Lärplattan ska användas i pedagogiska syften som stimulerar och
utmanar barns lärande och utveckling. Enligt forskning kan förskollärare använda
pedagogiska appar som ett arbetssätt med syfte att stimulera barns utveckling och
lärande (Nilsen, 2018). Pedagogiska appar som ger verbala instruktioner kan enligt
forskning vara stödjande för barns utveckling och lärande (Callaghan, 2018).
Ljunggrens (2016) resultat visar på att lärplattor och datorer kan upplevas som
värdefulla verktyg om de används i pedagogiska syften.
6.2 Utmaningar i arbetet med digitala verktyg
Förskollärarna i vår studie nämner att de inte har tillräckligt med kompetens
gällande digitala verktyg. Förskolepersonal som inte har kunskap i hur de kan
använda digitala verktyg kan ha svårt att planera olika aktiviteter med syfte att
stimulera barns utveckling och lärande. En förskollärare nämner att det kan vara
utmanande att arbeta med digitala verktyg då förskolläraren anser att hen inte är så
teknisk av sig då det är mycket nytt som sker inom digitalisering. Gillen och
Kucirkovas (2018) resultat visar att förskollärare kan uppleva svårigheter med att
hinna med den snabba teknologiska utvecklingen som sker i samhället.
Några av förskollärarna som är nyexaminerade påpekar att de i sin
förskollärarutbildning fått kompetens och kunskap gällande digitalisering i förskolan
och känner därmed att de är insatta i hur digitala verktyg kan användas i förskolan.
Studiens resultat visar att några av förskollärarna är trygga i sin användning av
digitala verktyg medan andra förskollärare vill utveckla mer kompetens och kunskap
kring sin hantering av digitala verktyg i barngruppen. Hur förskollärare använder sig
av digitala verktyg enligt Masoumi (2015) beror på vilken kompetens de har. Enligt
Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet (Utbildningsdepartement, 2017) är
faktorer som förskollärares digitala kompetens, förmåga att leda skolarbetet och att
integrera digitala verktyg i undervisningen, faktorer som kan ge framgång i
undervisningen samtidigt som barns lärande utmanas. Förutsättningar för detta är
att förskollärare är väl bekanta vid användning av digitala verktyg. Förskollärare ska
kunna välja digitala lärresurser utifrån barns behov och förutsättningar. Som en
konsekvens av för lite kunskap om hur digitala verktyg används kan det leda till att
digitala verktyg används i fel syfte vilket i sin tur leder till att det påverkar barnets
studiero negativt (Utbildningsdepartement, 2017).
27
6.3 Förskollärares kompetensutveckling gällande digitala verktyg
Det är viktigt att personer som ska arbeta med barn och elever ges möjlighet att utveckla
digital kompetens både under sin utbildning men även genom den kompetensutveckling som
de deltar i under sin anställning (Utbildningsdepartement, 2017, s. 8).
Det krävs då en viss kompetens för att veta hur digitala verktyg används i pedagogiskt
syfte. Om digitala verktyg i form av exempelvis lärplattan används i pedagogiskt syfte
med både appar och funktioner kan det bli ett lysande verktyg för både
förskolepersonal, barn och även vårdnadshavare (Nilsen, 2018). Lärplattan kan
användas som ett verktyg för samverkan genom att delge vårdnadshavare
dokumentation via sociala medier. Dokumentation kan vara fotografier, filmklipp,
ljudupptagningar och anteckningar (Parnell och Bartlett, 2012).
I Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet (Utbildningsdepartement, 2017)
står det att det krävs kompetens hos förskollärarna för att kunna använda digitala
verktyg på rätt sätt. Det är även ett mål i läroplanen för förskolan (2018) att
förskollärare ska använda digitala verktyg i sitt pedagogiska arbete men också att
förskollärarna ansvarar för att barnen ges möjligheter att använda digitala verktyg i
förskolans utbildning. Det beskrivs även att barnen ska få tillgång till digitala redskap
och tekniker för att kunna skapa och konstruera.
Några av förskollärarna berättar att de har möjligheter att närvara på olika
föreläsningstillfällen om pedagogiska appar. Föreläsningstillfällena är något som
förskollärarna anser är givande och får på så sätt möjlighet att utveckla kunskap och
förståelse för exempelvis de pedagogiska appar som används tillsammans med
barnen. För att förskollärarna ska kunna arbeta utifrån de strävansmål som beskrivs i
läroplanen är det väsentligt att förskollärare har tillräckligt med kompetens och
kunskap om användning av digitala verktyg. Några av förskollärarna beskriver att de
är medvetna om funktionerna kring digitalisering och hur de kan arbeta med dessa i
deras pedagogiska arbete med barnen. Å andra sidan påpekar några av förskollärarna
att de skulle vilja ha mer kunskap om hur man som förskollärare förhåller sig till att
arbeta med digitala verktyg med de yngre barnen men också få mer didaktisk
kunskap om digitala verktyg. Därför är det väsentligt att som förskollärare ha rätt
förhållningssätt gentemot tekniken i förskolan och ha viljan att kontinuerligt
utvecklas inom digitalisering (Masoumi, 2015).
6.4 Metoddiskussion
Vi har valt att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod för att på så vis försöka få
våra frågeställningar besvarade. För att samla in data har vi använt oss av
semistrukturerade intervjuer. Bryman (2011) rekommenderar semistrukturerade
intervjuer för att få uttömmande och personliga svar från respondenterna.
28
Vi har valt att genomföra intervjuerna på varsitt håll då vi hade en tidsram att
anpassa oss efter samt för att vi bor i två olika kommuner. Dock har vi genomfört en
intervju tillsammans. Vi såg skillnader i hur intervjuerna utspelade sig när vi
genomförde intervjuerna på egen hand och när vi genomförde en intervju
tillsammans. Detta har gett oss en medvetenhet kring att bådas närvaro i en intervju
är värdefullt. Dels för att uppmärksamma respondenternas svar och dels för att
följdfrågorna kan bli mer varierade genom att vi båda kunde ställa följdfrågor som
annars inte hade ställts. Vi har även kunnat anteckna samtidigt som vi spelat in
intervjuerna. Den kvalitativa forskningsmetoden har använts för att besvara studiens
syfte om hur förskollärare arbetar med digitala verktyg för att stimulera barns
utveckling och lärande. Vidare har syftet varit att undersöka vilka utmaningar
förskollärare har mött i användningen av digitala verktyg samt hur förskollärarna
beskriver sin kompetensutveckling. Vi ville få så ärliga svar som möjligt, därför har vi
valt att använda oss av semistrukturerade intervjuer vilket har gett oss möjligheter till
djupgående svar då följdfrågor kunde ställas till respondenterna (Bryman, 2011).
Möjligheten att ställa följdfrågor i intervjuerna gav oss förståelse för respondenternas
tankar.
6.5 Slutsats
Denna studie visar att samtliga förskollärare säger sig använda digitala verktyg
dagligen i sitt arbete. Resultatet påvisar att det verktyg som används mest i
utbildningen är lärplattan, främst för att lärplattan fyller många olika funktioner.
Förskollärarna beskriver betydelsen av användningen av digitala verktyg och att det
är ett komplement i deras pedagogiska arbete. Forskning visar på att digitala verktyg
ska ses som ett komplement och en del av förskollärares arbetssätt (Masoumi, 2015;
Gällhagen och Wahlström, 2013) och ska inte ersätta något annat befintligt i
utbildningen (Olsson, 2013). Resultatet i studien visar på att förskollärarnas
kompetens har en stor betydelse i användning av digitala verktyg. Förskollärarna i
den här studien visar att de är medvetna om användning av digitala verktyg samt att
det ska finnas ett syfte med användning av digitala verktyg. Masoumi (2015) skriver
att förskollärare behöver kompetens i arbetet med digitala verktyg för att det ska
kunna användas i pedagogiska syften.
6.6 Förslag på vidare forskning
Resultatet av denna studie visar att de flesta förskollärare ges möjligheter för
kompetensutveckling för användning av digitala verktyg. I vidare forskning kan det
vara intressant att undersöka hur förskolechefer prioriterar och tänker kring
kompetensutveckling inom användning av digitala verktyg i förskolans utbildning.
29
6.7 Pedagogisk relevans
Denna studie behandlar området digitala verktyg i förskolan. Digitalisering har
utvecklats väldigt mycket i samhället, därav behöver förskollärare skapa möjligheter
för barn att utveckla en digital kompetens för att fungera i sin omvärld. Digitala
verktyg i förskolan är viktigt att belysa för att det är aktuellt i dagens förskolor men
också för att det nyligen införts ett nytt läroplansmål om användning av digitala
verktyg i förskolans utbildning. Uppdraget som förskollärare har är att ge barnen
förutsättningar att utveckla digital kompetens (Skolverket, 2018). Vidare beskrivs det
i läroplan för förskolan att barn ska ges möjligheter att använda digitala verktyg i
olika former. Det är förskollärarens ansvar att skapa möjligheter för barn i förskolan
att använda digitala verktyg.
I resultatet framgår vilka digitala verktyg som används i förskolorna samt hur digitala
verktyg används för att stimulera barns utveckling och lärande. Denna studie kan
bidra med kunskap om hur åtta förskollärare arbetar med digitala verktyg i syfte att
stimulera barns utveckling och lärande. En förhoppning vi har med denna studie är
att det kan bidra till diskussioner om hur digitala verktyg kan användas i förskolan.
Studien har givit oss blivande förskollärare en bredare kunskap och insyn i hur
digitala verktyg kan användas i förskolans utbildning i syfte att utveckla barns
lärande. Studien har vidare gett oss en förståelse för att det kan finnas utmaningar i
arbetet med digitala verktyg men att det också ges möjligheter för förskollärare att
utveckla en kompetens inom digitalisering.
30
Referenslista
Alexandersson, M., Linderoth, J. & Lindö, R. (2001). Bland barn och datorer:
Lärandets villkor i mötet med nya medier. Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Byrnes, J., & Wasik, B. (2009). Picture This: Using Photography as a Learning Tool in
Early Childhood Classrooms, Childhood Education, 85(4), 243–248, DOI:
10.1080/00094056.2009.10523090.
Callaghan, M. N. (2018). Connecting learning and developmental sciences to
educational preschool apps: analyzing app design features and testing their
effectiveness. (Doctoral dissertation. University of California Irvine. Department of
Philosophy).
Gillen, J. & Kucirkova, N. (2018). Percolating spaces: Creative ways of using digital
technologies to connect young children’s school and home lives. British Journal of
Educational Technology. 49(5), 834–846, DOI:10.1111/bjet.12666.
Gällhagen, L., & Wahlström, E. (2013). Lär och lek med surfplatta i förskolan.
Stockholm: Natur & kultur.
Hermansson, C., & Lindhé, A. (2019). Demokratisk kompetens och digi-läsning i
förskolans värdegrundsarbete. I Norling, M. & Magnusson, M. (Red). Att möta barns
sociala språkmiljö i förskolan: flerdimensionella perspektiv. (s. 100–112).
Stockholm: Liber.
Jakobsson, A. (2012). Sociokulturella perspektiv på lärande och utveckling: Lärande
som begreppsmässig precisering och koordinering. Pedagogisk forskning i Sverige,
17(3–4), 152–170.
Ljunggren, Å. (2016). Multilingual Affordances in a Swedish Preschool: An Action
Research Project. Early Childhood Education Journal, 44(6), 605–612 DOI:
10.1007/s10643-015-0749-7.
Lundgren Öhman, U. (2014). Vad är mediepedagogik? I Lundgren Öhman, U.
(Red.), Mediepedagogik på barnens villkor. (s. 11–24). Stockholm: Lärarförlaget.
31
Masoumi, D. (2015). Preschool teachers’ use of ICTs: Towards a typology of practice.
Contemperary Issues in Early Childhood. 16(1), 5–17.
NE.se, (2019). Malmö: Nationalencyklopedin.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/digitalisering
Niemi, M. (2013). Dokumentera och skapa med lärplatta. Nacka: Askunge Thorsén.
Nilsen, M. (2018). Barns och lärares aktiviteter med datorplattor och appar i
förskolan. Göteborg: Göteborgs universitet, 2018. Tillgänglig:
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/57483/1/gupea_2077_57483_1.pdf
Olsson, E. (2013). Lärplatta och matematik: vägen till ett lustfyllt lärande i förskola
och förskoleklass. Nacka: Askunge Thorsén.
Parnell, W., & Bartlett, J. (2012). I Document: How smartphones and tablets are
changing documentation in preschool and primary classrooms. Young Children,
67(3), 50–59.
Skantz Åberg, E., Lantz-Andersson, A. & Pramling, N. (2014) ‘Once upon a time there
was a mouse’: children's technology-mediated storytelling in preschool class, Early
Child Development and Care, 184(11), 1583–1598, DOI:
10.1080/03004430.2013.867342 To
https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/03004430.2013.867342
Skolverket (2018). Läroplan för förskolan: Lpfö 18. Stockholm: Skolverket.
Smidt, S. (2010). Vygotskij och de små och yngre barnens lärande. Lund:
Studentlitteratur.
Strandberg, L. (2006). Vygotskij i praktiken: bland plugghästar och fusklappar.
Lund: Studentlitteratur.
Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Lund:
Studentlitteratur.
Tivenius, O. (2015). Uppsatsens inre liv. Lund: Studentlitteratur.
32
Utbildningsdepartement (2017). Nationell Digitaliseringsstrategi för skolväsendet.
Stockholm.
https://www.regeringen.se/4a9d9a/contentassets/00b3d9118b0144f6bb95302f3e08
d11c/nationell-digitaliseringsstrategi-for-skolvasendet.pdf
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed.
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-
forskningssed_VR_2017.pdf
Vygotskij, L. S. (1978). Mind in society: the development of higher psychological
processes. Cambridge, Mass.: Harvard U.P.
Williams, P. (2006). När barn lär av varandra: samlärande i praktiken. Stockholm:
Liber.
33
Bilaga 1 – Missivbrev
Hej!
Vi heter Frida Yildirim och Olivia Limache och vi är två studenter från Mälardalens
högskola i Eskilstuna. Vi studerar till förskollärare och läser just nu sista terminen. Vi
genomför en undersökning där fokus ligger på digitala verktyg i förskolan. Syftet med
vår studie är att undersöka hur du som förskollärare använder dig av digitala verktyg
som en metod i din undervisning för att stimulera barns utveckling och lärande.
Härmed blir du tillfrågad om du vill delta i vår studie. Din insats kommer då att vara
att besvara några intervjufrågor som handlar om hur du som förskollärare använder
digitala verktyg i din undervisning. Intervjun beräknas ta ungefär 30 minuter. Vi
kommer att behandla datainsamlingen konfidentiellt vilket innebär att det inte
kommer att framgå i resultatet vilka som har deltagit i studien. Efter kursens avslut
kommer det insamlade materialet att raderas. När vår studie är färdig och godkänd
av en examinator kommer den via Mälardalens högskola att läggas upp i databasen
Diva. Du kan när som helst under studiens gång välja att avbryta eller att ta tillbaka
din medverkan i studien.
Du är välkommen att kontakta oss om du några frågor eller funderingar.
Vänliga hälsningar
Frida Yildirim och Olivia Limache
Våra kontaktuppgifter:
Frida Yildirim Olivia Limache
076-584XXXX 076-258XXXX
[email protected] [email protected]
Handledare:
Martina Norling
34
Bilaga 2 – Intervjuguide
Inledande frågor
Hur länge har du arbetat i förskolan?
Vilken åldersgrupp arbetar du med?
Hur många barn har ni i er barngrupp?
Övergripande frågor
1. Vad är digitala verktyg för dig och vilka har du tillgång till?
2. Hur arbetar du med digitala verktyg i syfte att stimulera barns utveckling och
lärande?
3. Vid vilka tillfällen ges barnen möjlighet att använda digitala verktyg?
4. På vilket sätt kan digitala verktyg vara stöd för barns utveckling och lärande?
5. Vilka utmaningar kan finnas i arbetet med digitala verktyg i undervisningen?
6. Har du någon kompetensutveckling för arbete med digitala verktyg?
7. Saknar du någon kompetensutveckling och vad skulle du vilja ha mer kunskap
om?
