DENFÖRSEGLADENEKTARNenbiografiavprofetenMuhammad–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser

av:Dr.Safi‐urRahmanal‐Mubarakpuri

OBS!Dettaärenöversättningtillsvenskaavdenengelska"TheSealdNectar"ochinnehållermycketsomintefinnsmedioriginalet"Ar­RaheeqAl­Makhtum"påarabiska.Tänkpåattenöversättningaldrigärlikabrasomoriginalet,manmåstelära

sigspråket(arabiska)förattfådenkorrektaversionenochuppfattningenavdennabok.

2

Innehållsförteckning

Arabiskastammarskänneteckenochgeografiskahemvist 8 Arabernasgeografiskahemvist 8 Arabiskastammar 8

Styres­ochfursteskickblandaraberna 13 StyresskickiJemen 13 StyresskickiHîrah 15 StyresskickidetgeografiskaSyrien 17

StyresskickiHijâz 17 StyresskickiPanarabien 21 Denpolitiskasituationen 21Arabernasreligioner 22 Denreligiösasituationen 28

Aspekteravdetförislamiskasamhället 29 Arabernassocialaliv 29 Denekonomiskasituationen 31 Etik 31

Muhammadshärstamningochfamilj 34 Denprofetiskafamiljen 35

MuhammadsfödelseochdefyrtioårenföreProfetskapet 40 Hansfödelse 40 Tidigbarndom 40 Tillbakatillsinpassionerademor 42 Tillsinmedlidsammefarfar 42 Bahîrâ,munken 43 De”vanhelgade”krigen 44 Al‐Fudoul‐konfederationen 44 Muhammadstidigaarbete 45 ÄktenskapetmedKhadijah 45 Al‐Ka’bahsåteruppbyggnadochmedlingsfråga 45 EnsnabbgenomgångavMuhammadsbiografiinnanhananförtroddes Profetskapet 47

IskugganavBudskapetochProfetskapet 49 IHirâ’sgrotta 49 Jibrîl(Gabriel)förmedlarUppenbarelsen 49 UppehålliUppenbarelsen 52 Jibrîl(Gabriel)förmedlaråterAllâhsUppenbarelse 52 DeolikasättpåvilkaUppenbarelsennedkom 53

TillkännargivandetavAllâh,DenUpphöjde,ochdenärmstaföreliggandedelarnaiBudskapet 55 Kallelsensfaserochstadier 57

3

Detförstastadiet:KamppåKallelsensVäg 58 TreårshemligKallelse 58 Detidigakonvertiterna 58 As‐Salât(Bönen) 59 QuraishsfolkfårhöratalasomKallelsen 60

Detandrastadiet:Öppenförkunnelse 61 DenförstaUppenbarelsenomFörkunnelsen 61 Kallelsetilldenärmastestamfäderna 61 Påbergetas‐Safa 62 Sanningensförkunnandeochpolyteisternasreaktion 63 Enrådsförsamlingföratthållapilgrimerbortafrån–MuhammadsKallelse 64 FörsökatthejdaIslamsMarschFramåt 65 Förföljelser 69 DenförstautvandringentillAbessinien(Etiopien) 74 Quraishsränkermotutvandrarna 77 QuraishkontaktarAbuTalibännuengång 78 TyrannernasbeslutomattmördaProfeten 79 Hamzabin’Abdul‐Muttalibsomvändelse 81 ’Umarbinal‐Khattabsomvändelse 82 QuraishsrepresentantförhandlarmedAllâhsSändebud 85 AbuTalibkallarsammanBaniHashimochBanial‐Muttalib 87

Allmänsocialbojkott 88 Enorättvisansochaggressionenspakt 88

Densistafaseniförhandlingsdiplomatin 91

Sorgensår 93 AbuTalibsdöd 93 KhadijahgårborttillAllâhsbarmhärtighet 94 ÄktenskapetmedSawdahimånadenShawwalunderProfetskapets tiondeår 95

Faktorersominspirerartilltålamodochståndaktighet 96

Dettredjestadiet:KallelsetillIslamutanförMecka 103

Islâmintroducerasförarabiskastammarochenskilda 107 Hoppingivandefläktarfrånmedinensarna 110 Profetensgiftermålmed’Aishah 111

Al­Isra’ochal­Mi’raj 112

Denförstautfästelsenvidal­’Aqabah 117 MuslimernasenvoyéiMedina 117

Denandrautfästelsenvidal­’Aqabah 119

Utvandringensförtrupp 124

Ian­Nadwah(Rådhuset)Quraishsparlament 127

4

Profetensutvandring 129 TillvaroniMedina 136

Denförstafasen:TillståndetiMedinavidtidenförutvandringen 137

Ettnyttsamhällebyggsupp 142 Endeklarationomislamiskallians 144

Ensamarbets­ochickeaggressionspaktmedjudarna 149

Profetenpåslagfältet 151 ExpeditionerochinvasionerföreBadr 153

SlagetvidBadr–detförstaavgörandeslagetiIslamshistoria 158 Orsakertillslaget 158 Någrabetydelsefullaexempelpåhängivenhetidettaslaget 168 ReaktioneniMecka 170 Medinamottarnyheternaomseger 170 SlagetvidBadrisittquraniskasammanhang 173

DemilitäraaktiviteternamellanBadrochUhud 175 Tillslagetvidal‐Kudr 175 EttmordförsökpåProfeten 176TillslagetmotBaniQainuqa’ 177 Qainuqa’sjudarbryterförbudet 178 As‐Sawiq‐tillslaget 179 AttackenvidDhiAmrunderMuharramår3A.H. 180 Ka’bbinal‐Ashrafsdöd 180 Burhan‐expeditionen 182 ZaidbinHarithahlederenexpeditionmotQuraishshandelsrutter182

SlagetvidUhud 184 Ettkonsultativtmöteomenförsvarsplan 185 Denislamiskaarméndelasuppidalangerochgersigavmotslagfältet186 NattlägretmellanMedinaochUhud 188 ’AbdullahbinUbaiochhansanhängaresuppror 188 ÅterstodenavdenislamiskaarménbegersigmotUhud 189 Försvarsplanen 189 AllâhsSändebudingjutertapperhetensandehossinaväpnadestyrkor191 Rekryteringavdenmeckanskaarmén 191 Quraishspolitiskamanövrar 192 Dequraishitiskakvinnornasförsökatteldauppmännen 192 Striden 192 MordetHamzahbin’AbdulMuttalib 195 Takontrollöversituationen 195 Frånhustrunsknätillsvärdsstriderochsorg 196 Bågskytteenhetensbidragtillslaget 196

Bågskyttarnasfatalamisstag 197 DenmestkritiskastundeniSändebudetsliv 200 Matyrernastympas 207 Matyrernabegravs 211

5

Expeditionentillhamrâ’al‐Asad 214 DenHeligaQuranensiakttagelseromslagetvidUhud 218 Erfarenheterochlärdomar 219

MilitärauppdragochexpeditionermellanslagetvidUhudochdeSammansvurnasangrepp 220 AbiSalamahsexpedition 220 Ettuppdragunder’AbdullahbinUnaisledning 221 Händelsenvidar‐Raji’ 221 TragedinbidMa’unaskälla 222 AngreppetpåBanian‐Nadîr 224 InvasionenavNajd 227 DenandraBadr‐Expeditionen 227 InvasionenavDoumatal‐Jandal 228

Al­Ahzabs(deSammansvurnas)angrepp 230

BanuQuraithainvaderas 237

Fortsattamilitäraaktiviteter 241 AngreppetpåBaniLihyan 242 Fortsattaexpeditionerochdelegationer 243

GhazwahnmotBanial­Mustaliq(Muraist’) 245 DeicketroendessubversivarollföreghazwahnmotBanial‐Mustaliq245 DeraskamligarollunderghazwahnmotBanial‐Mustaliq 247 Baktaleriet 248

Delegationerochexpeditionerefterghazwahnmotal­Muraisi’ 250

Al­Hudaibiyah­fördraget(dhulqa’dahår6A.H.) 252 Al‐Hudaibiyah‐fördraget–desssociopolitiskabetydelse 257

Denandrafasen:Ettnyttstadieavislamiskhandling 260

ProfetensplanerpåattspridaIslamsbudskapbortomArabien 261 EndeputationtillAbessinien(Etiopien) 261 BrevtillEgyptensståthållare,kalladMuqawqas 263 BrevtillChosroes,Persiendhärskare 264 BudettillHerakleios,Bysanshärskare 265 BrevtillMundhirbinSawa,Bahrainshärskare 267 BrevtillHaudhabin’Ali,Yamamashärskare 268 BrevettillHarithbinAbiShamiral‐Ghassani,Damaskushärskare268 BrevtillJaifer,’Omanskung,ochdennesbror’Abdal‐Jalandi 268

StridigheterefterHudaibiyah 272 InvasionenavDhiQarad(skogen) 272

Erövningenavkhaibar(muharramår7A.H.) 274 Deegentligaoperationernabörjar 277 Khaibarsandradelerövras 278

6

Förhandlingar 278 Distributionavkrigsbyte 279

Enstakainvasioner 282 DenexpeditionsomkallasDhat‐ur‐Riqa’ 282

Denersättande’Umrah 285

SlagetvidMu’tah 287 ExpeditionentillDhatas‐Salasil 289 ExpeditionentillKhadrah 290

ErövringenavMecka 291 Händelserföreerövringen 291 FörberedelserförangreppetpåMeckaochProfetensförsökattframkalla ettnyhetsstopp 292

Dentredjefasen 301

Hunain­ghazwahn 302 FiendensmarschochderaslägervidAwtas 302 SonderaAllâhsSändebudsvapen 303 Sonderafiendernasvapen 303 AllâhsSändebudlämnarMeckaförHunain 303 Denislamiskaarménöverraskasavbågskyttarnaochangriparna304 Muslimernasåtervändandetillslagfältetochstridensintensitet304 Lyckanvänderochfiendebesegrasslutgiltigt 305 Intensivjaktpåfienden 305 FälttågetmotTa’if 306 Fördelningenavbytetvidal‐Ji’ranah 307 Hjälparna(al‐Ansâr)ärrasandepåAllâhsSändebud 308 Hawazin‐delegationensankomst 310 Denmindrevallfärden(al‐’Umrah)tillMeckaochavfärdmotMedina310

Delegationerochexpeditionereftererövringen 312 Demilitäraexpeditionerna 313

InvasionenavTabukirajabår9A.H. 316 Debakomliggandeskälen 316 Allmännanyheteromdebysantinskaochghassanidiskaförberedelserna förkrig 316 Särskildanyheteromdebysantinskaochghassanidiskaförberedelserna förkrig 318 DenmuslimskaarméngersigavmotTabuk 319 IslamsarmévidTabuk 321 ÅtertillMedina 322 Desomsackadeefter 323 ExpeditionentillTabukochdesslångtgåendekonsekvenser 324 Quraniskaverserrelateradetillexpeditionen 325 Någrabetydelsefullahändelserunderdetåret 325

AbuBakrgenomförvallfärden 326

7

ReflektioneröverGhazawat 327

FolkantarAllâhsReligionimassor 330 Delegationerna 330

Kallelsensframgångochbetydelse 342

Avskedsvallfärden 345 Desistaexpeditionerna 350

ResantillAllâh–DenUpphöjde 351 Symptompåavsked 351 Sjukdomensinledandefas 351 Densistaveckan 352 Femdagarförehansdöd 352 Fyradagarförehansdöd 353 Enellerettpardagarinnandöden 354 Endagförehansdöd 354 Densistadagenilivet 355 Profetendrarsittsistaandetag 356 FöljeslagarnasoroöverProfetensdöd 356 Begravningochförberedelserföravskedavhansärbarakropp 358

Profetenshushåll 359

Profetensegenskaperochuppträdande 366 Skapelsensskönhet 366 Själensochförfiningensfullkomnad 369

8

Arabiskastammarskänneteckenochgeografiskahemvist

BIOGRAFIN ÖVER PROFETEN Muhammad – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser – representerar utan tvekan ett uttömmande förkroppsligande avdet upphöjda Gudomliga Budskapet vilket han förmedlade i syfte att leda denmänskliga rasen från mörkrets och polyteismens träsk till ljusets ochmonoteismensparadis.EnbådeautentiskochallsidigblidavdettaBudskapkandärförendastbliåtkomligtviaennoggrannochgenomgripandeanalysavsåvälteman18somförutsättningarochomständigheterförensådanbiografi.Iljusetavdettaägnashärettheltkapitelåtsåvälarabiskastammarskänneteckenochgeografiska hemvist före Islam som den av omständigheterna bestämdamiljövilkeninneslötProfetensuppdrag.ARABERNASGEOGRAFISKAHEMVISTLingvistiskt sett betyder ordet ”arab” öken och karg, ofruktbar mark i detnärmaste utan vatten och växtlighet. Sedan urminnes tider har den arabiskahalvönochdessfolkkallatsså.DenarabiskahalvönomslutsivästeravRödaHavetochSinai,iösteravPersiskaViken,isöderavArabiskaHavetsomärenförlängningavIndiskaOceanen,samtinorravdetgamlaSyrienochdelaravIrak.Arealenuppskattastillmellanenochen och en halvmiljon engelska kvadratmil. Tack vare sitt geografiska läge harhalvön alltid bibehållit en stor betydelse. Dess inre struktur med mestadelsöknar och torra sandområden har trots närvaron av två angränsandemäktigaimperier gjort den otillgänglig för främlingar och inkräktare och genomårhundradengivitdessdolkfullständigfrihetochoberoende.Dessyttrelägegjordeåandrasidandentilldengamlavärldenscentrumochgavden land‐ochsjöförbindelsermedde flestaavdentidensstatsbildningar.Tackvaradettastrategiskalägeblevdenarabiskahalvöncentrumförhandel,kultur,religionochkonst.ARABISKASTAMMAR:Arabiskasläkterharefterhärkomstdelatsinitregrupper:

1. Avtynandearaber:De forntidaarabernaomvilkashistoria liteärkäntochsominbegrep’Ad,Thamûd,Tasam,Jadis,Emlaqochandra.

2. Rena araber: De som hade sitt ursprung hos de efterkommande tillYa’rubbinYashjubbinQahtan.Dekalladesocksåqahtaniskaaraber.

3. Arabiserandearaber:Desomhadesittursprunghosdeefterkommande

tillIsmâ’îl.Dekalladesockså’adnaniskaaraber.

9

De rena araberna – Qahtans folk – levde ursprungligen i Jemen och utgjordemångastammaravvilkatvåvarmycketberömda.

1. Himyar:IvilkendemestkändaklanernavarZaidal‐Jamhur,Quda’aochSakasic.

2. Kahlân: I vilken de mest kända klanerna var Hamdan, Anmar, Tai’,Mudhhij, Kinda, Lakhm, Judham, Azd, Aws, Khazraj och ättlingarna tillJafna–kungarnaidetgamlaSyrien.

Pågrundavhandelnsnedgångunderdetromerskatryckpåochherraväldeöverbåde land‐ och sjöhandelsvägar som följde på den romerska ockupationen avEgyptenochSyrienemigreradeklanerurKahlansstamfrånJemenförattslåsigner ideolikadelaravdenarabiskahalvönsomvaräldreändenStoraFloden(Sailal‐’ArimiMa’ribdammen).Konkurrens mellan Kahlan och Himyar ledde naturligt nog till den förrasutflyttningochdensenaresbosättningiJemen.DeemigreradeKahlanklanernakandelasinifyragrupper:

1. Azd: Som under ’Imran bin ’Amr Muzaiqbâ’ ledarskap vandrade in iJemen och slutligen gav sig norrut. Detaljerna i deras emigration kansummerassomföljande:Tha’labah bin ’Amr lämnade sin stam al‐Azd för Hijâz och slog sig nermellanTha’labiyahochDhiQar.Närhan skaffat sig styrkagavAwsochKhazraj,söneravHarithabinTha’labah.Harithabin’Amr,kändsomKhuza’a,vadrademedsittfolkiHijâztillsdenåddeMar al‐Thahran. Senare erövrade de al‐Haram och slog sig ner iMeckaefteratthafördrivitdessinvånarestammenJurhum.’Imran bin ’Amr begav sig med sitt folk till ’Oman där de etableradestammenAzdvilkensbarnbefolkadeTihamaochvarkändasomShanu’a‐Azd.Jafnabin’Amrochhansfamilj,påvägtillSyriendärhanskullekommaattgrunda kungadömet Ghassan som kommer att kallas så efter en källa,stannadiHijâzpåvägen.

2. LakhamochJudham:FrånvilkakomNasrbinRabi’a,fartillManadhira,kungaröverHîrah.

3. Banu Tai’: Som också emigrerade norrut för att slå sig ner vid de såkalladeAja‐ochSalmabergetvilkakonsekventkomattkallasTai’bergen.

10

4. Kinda:Somlevde iBahrainmenblev förvisadetillHadramoutochNajddär de upprättade en mäktig regim som emellertid blev kortvarigeftersomhelastammensnarttynadebort.

EnannanstamfrånHimyar,kändsomQuda’a,lämnadeocksåJemenochslogsigneriSamawashalvökenvidgränsentillIrak.

De arabiserade araberna går i härkomst tillbaka till sin förfader Ibrâhîm(Abraham) från staden ”Ar” nära Kufa på Eufrats västra stränder i Irak.Utgrävningar har spridit ljus över viktiga detaljer om staden, Ibrâhîms(Abraham) familj samt över de förhärskande religiösa och socialaförhållandena.1Det är känt att Ibrâhîm (Abraham) lämnadeAr för att bege sig tillHarranochsedan till Palestina vilket han gjorde till högkvarter för sitt Budskap. Hanvandradeöveralltiregionen.NärhanbegavsigtillEgyptenförsöktefaraondärskada hans hustru SaramenAllâh räddade henne och faraos ondskefulla planrekyleradepåhonomsjälv.FaraokomdåattinseSarasstarkabindningtillAllâhochsometterkännandeavhennesgracegavhansindotterHagariSarastjänst.SaragavhenneemellertidsomhustrutillIbrâhîm(Abraham).2Ibrâhîm (Abraham) återvände till Palestina där Hagar födde Ismâ’îl (Ismael).SarablevsåsvartsjukpåHagaratthontvingade Ibrâhîm(Abraham)attskickabortHagarochhennesnyföddetillenofruktbardalvidenlitenhöjdiHijâzvidHelgedomen,utsattförpåfrestandeöversvämningarfrånhögerochvänster.HanvaldeåtdemenplatsunderettståtligtträdovanZamzamnäradenövresidanavmoskén i Mecka där varken människor eller vatten fanns, och återvände tillPalestina efter att his sin hustru ochnyföddeha lämnat en läderpåsemed litedaldarochettkrusvatteni.MycketsnarttogbådematochvattenslutmentackvaraAllâhsnådforsadevattenframochförsörjdedementid.HelahistorienomZamzamkällanärredanallmäntkänd.3Enannanjemenitiskstam–denandraJurhum–kommedHagarstillåtelseochslog sig ner i Mecka efter att som det sägs ha levt i dalarna runt staden. Detnämns iSahihal‐BukhariattdennastamkomtillMecka innan Ismâ’îl (Ismael)var en vuxen man men att de hade färdats genom dalen långt innan dennatilldragelse.Allâh, den Högste, säger i den Heliga Quranen att Han gjorde så att Ibrâhîm(Abraham) i en dröm såg att han slaktade sin son Ismâ’îl (Ismael) och därförgjordesigredoattuppfyllaHansbefallning:”MensåfortdebådahadevisatattdeunderkastadesigAllâhsviljaoch[Abraham]hadelagt[sonen]medtinningenmotmarken,ropadeVitillhonom:”Abraham

1Tafhîm‐ul‐Qur’ân,1/553.2Sahihal‐Bukhari,1/474.3Sahihal‐Bukhari,1/475.

11

[hejdadinhand]!Duharredanutförtdenbefallningsomdufickidrömmen!”SåbelönarVidemsomgördetgodaochdeträtta;dettavarklartochtydligten

prövning.Somlösenför[sonen]togViemotettpräktigtofferdjur.”(Quranen37:103‐107)

I Första Moseboken nämns att Ismâ’îl var tretton år äldre än sin bror Ishâq.AvsnitteturberättelsenomoffrandetavIsmâ’îlvisarattdettafaktisktinträffadeföreIshâqsfödelseochattAllâhsLöfteomattgeIbrâhîm(Abraham)ytterligareen son, Ishâq, kom efter att hela berättelsen återgivits. Berättelsen talade omåtminstone en resa innan Ismâ’îl blev en vuxenman. Al‐Bukhari rapporterademedhänvisning till Ibn ’Abbasde andra tre resorna. En summering lyder somföljer:När Ismâ’îlblevenungman lärdehansigarabiskaavstammen Jurhumvilkenmedstorbeundranälskadehonomochstraxefteratthansmordoggavhonomenavsinakvinnor tillhustru. Ibrâhîmsomvelat träffasinhustruochson igenkom till Mecka efter Ismâ’îls bröllopmen fann honom dock inte hemma. Hanfrågade Ismâ’îls hustru omhennesman och omhur de hade det. Hon klagadeöverfattigdomsåhanbadhenneattsägatillIsmâ’îlattbytafarstutrappa.Denneförstodbudskapet, skilde sig från sinhustruochäktadedottern tillMudadbin’Amr,Jurhumsledare.4Ännu en gång kom Ibrâhîm för att träffa sin son och ännu en gång fann hanhonom inte hemma. Han ställde samma frågor som tidigare till sonens nyahustrupåvilkahonsvarademedatttackaAllâh.Ibrâhîm(Abraham)badhenneattsägatillIsmâ’îl(Ismael)attbehållasinfarstutrappa(dvs.behållahennesomhustru)ochåtervändetillPalestina.EntredjegångkomIbrâhîm(Abraham)tillMeckaochfannsinsonvässaenpilunder ett ståtligt träd i närheten av Zamzam. Efter en så lång separation blevmotetförensåkärleksfullfarochensåplikttrogenochrättskaffenssonoerhörtkänslofyllt.Dennagångbyggde farochsonal‐Ka’bahochrestedesspelareochIbrâhîm(Abraham)uppmanadeienlighetmedAllâhsBefallningfolkattvallfärdadit.GenomAllâhsnådhade Ismâ’îl (Ismael) tolv sönder frånMudadsdotter vilkasnamnvarNabet,Qidar,Edbael,Mebsham,Mishma’,Duma,Micha,Hudud,Yetma,Yetour,Nafis ochQidmanoch vilka så småningomkomatt bilda tolv stammarsom var bosatta iMecka och handlademed Jemen, det geografiska Syrien ochEgypten. Senare spreds de över hela halvön och också utanför den. Förutomättlingarna till Nabet och Qidar föll alla uppgifter om dem så småningom iglömska.Nabetenerna–Nabetsättlingar–etableradeenblomstrandecivilisationinorraHijâzdärdegjordePetratillsinhuvudstadochgrundadeettmäktigtstyrevarsinflytande spred sig till alla närliggande stammar. Ingen vågade utmana dem

4QalbJazîratal‐Arab,s230.

12

förränromarnakomochlyckadeselimineraderaskungarike.Salaimanan‐Nadwidrogefterenomfattandeforskningochomsorgsfullutredningslutsatsenattdeghassanidiska kungarna tillsammans med Aws och Khazraj troligen inte varqahtanierutannabetener.5Ättlingar till Ismâ’îls (Ismael) sonQidar levde länge iMeckaochökade i antal.Fråndemhärstammar’AdnanochsonenMa’adtillvilkadeadnaniskaarabernahärledersittursprung.’Adnanärdentjugoförstaförfaderniserienavprofetisktförfaderskap.DetsadesattProfetenMuhammad–överhonomvareAllâhs fridoch välsignelser ‐ närhelst han talade om sitt ursprung brukade stanna vid’Adnanochsäga:”Genealogerkommermedlögner”ochaldriggålängretillbakaän honom. En grupp lärda talade emellertid till förmån förmöjligheten att gålängre bakåt än till ’Adnan och lade ingen vikt vid den nämnda profetiskahadithen. De gick vidare och hävdade att det mellan ’Adnan och Ibrâhîm(Abraham)fannsprecisfyrtioförfäder.6Nizar,Ma’adsendeson,hadefyrasönersomgavupphovtill fyraframträdandestammar–Eyad,Anmar,Rabi’aochMudar.De tvåsistnämnda förgrenadesig iett flertal klaner. Rabi’a fostrade Asad, ’Anazah, ’Abdul Qais, Wa’ils två sönerBakrochTaghlib,Hanifaochmångaandra.StammarhärstammandefrånMudarförgrenadesigitvåhuvudavdelningar:Qais ’AilanbinMudarsamtstammarhärstammandefrånEliasbinMudar.FrånQais ’Ailan fanns Banu Salim, Banu Hawazin och Banu Ghatafan från vilkahärstammande ’Abs,Thubyan,Ashja’ochGhanibinA’sur.FrånEliasbinMudarfannsTamimbinMurra,HudhailbinMudrika,BanuAsadbinKhuzaimah,samtklaner tillhörande Kinana bin Khuzaimah från vilka härstammade Quraish,ättlingarnatillFahrbinMalikbinan‐NadrbinKinana.Quraish förgrenade sig i ett flertal stammar av vilka demest kända var Taim,Jumah, Sahm, ’Adi, Makhzum, Zahra och de tre klanerna från Qusai bin Kilab:’Abdad‐DarbinQusai,Asadbin’Abdul’UzzabinQusaioch’AbdManafbinQusai.’Abd Manaf förgrenar sig i fyra stammar: ’Abd Shams, Nawfal, Muttalib ochHashim. Det är från Hashim som Allâh utvalde Profeten Muhammad bin’Abdullah bin ’Abdul‐Muttalib bin Hashim – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser.ProfetenMuhammad–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–sa:”AllâhvaldeIsmâ’îl(Ismael)frånIbrâhîms(Abraham)söner,KinanfrånIsmâ’îls(Ismael)sönerQuraishfrånKinanassöner,HashimfrånQuraishssönerochHan

valdemigfrånHashimssöner.”7

5TarikhArdal‐Qur’ân,2/78‐86.6Rahmat‐ul‐li’âlamîn,2/7‐177SahihMuslim,2/245;Trimidhi,2/201.

13

Al’Abbasbin’Abdul‐MuttalibciteradeAllâhsSändebud:”Allâhskapademänsklighetenochvaldemigfråndebästadärav,ochfråndetvåbästagrupperna,Hanvaldestammarnaochutsågmigfråndebästadärav;ochHanvaldefamiljerochutsågmigfråndebästadärav.Jagärdenbästlämpadeav

personochfamilj.”8’AdnansbarnhadeökatiantalochijaktpåbetesmarkerochvattenspreddesigtillolikadelaravArabien.’Abdul Qais stam tillsammansmed några klaner ur Bakr binWa’il och TamimutvandradetillBahraindärdebosattesig.Banu Hanifa bin Sa’b bin Ali bin Bakr gav sig av för att slå sig ner i Hijr,huvudstad iYamama.Allastammar frånBakrbinWa’il levde iettområdesombestodavYamama,Bahrain,SafiKazima,havskusten,deytterstagränsområdenaiIrak,AblahochHait.De flesta frånTaghlibbodde iområdetkringEufratmedanvissaavdem levdetillsammansmedBakr.BanuTamimlevdeiBasrashalvöken.BanuSalîmlevdeiMedinasomgivningarpådetlandsomsträcktesigfrånWadial‐QurantillKhaibarochvidaretilldeöstrabergområdenaochJarrah.ThaqiflevdeiTa’ifochHawazinösteromMeckanäraAutaspåvägenfrånMeckatillBasra.Banu Asad levde i området öster om Taimâ’ och väster om Kufa medan Tai’uppehöllsigmellanBanuAsadochTaimâ’femdagarsfotvandringfrånKufa.ZubyanbeboddeplätteniochmellanTaimâ’ochHawran.NågrastammarfrånKinanalevdeiTihamamedanstammarfrånQuraishlevdeiMecka och dess omgivningar. Quraish förblev helt splittrade fram till dess attQusaibinKilablyckadessamladempåvärdigavillkorochgedemenbetydandeochframskjutenviktochstatus.9

8Trimidhi,2/201.9MuhadratTarîkhal‐Umamal‐Islamiyah,1/15,16.

14

Styres­ochfursteskickblandaraberna

DÅVITALAROMDEförislamiskaarabernaochförattmöjliggöraenförståelseav framträngandeförhållandevidtidenför islamsframträdandeservidetsomnödvändigt att teckna en minibild av styresskick, fursteskick, sekterism ochreligiösinriktninghosaraberna.DåIslamssolstegmothimlenfannstvåtyperavarabiskaledare–kröntakungarvilka i praktiken inte vara oberoende samt stam‐ och klanledare vilka åtnjötsammatypavauktoritetochprivilegiersomkröntakungaroch ihuvudsakvaroberoendeävenomendelkundeuppvisaenvissunderdånighetinförenkröntkung.KröntakungarfannsbaraiJemen,HirahochGhassan.Allaandraaraviskaledarevarokrönta.STYRESSKICKIJEMENMänniskornafrånSabautgjordeettavdeäldsta folkenblandderenaarabernaoch levde i Jemen. Utgrävningar vid ”Or” bringade ljus över deras existenstjugofemårhundradenf.Kr.Derascivilisationblomstradeochderasinflytelsesfärbreddeutsigelvaårhundradenf.Kr.Detärmöjlighetattdelainepokenenligtföljandeuppskattning:

1. Århundradena före 650 f.Kr. under vilka kungarna kallades ”MakribSaba”. Huvudstaden var Sarwah, också känd som Khriba, vars ruinerligger på en plats en dags fotvandring från Ma’ribs västra sida. Underdenna period påbörjades bygget av ”Ma’ribdammen” vilken kom att fåstor betydelse i Jemens historia. Saba sades också ha haft så storinflytelsesfärattdehadekolonierinneiochutanförArabien.

2. Från650 f.Kr. till 115 f.Kr..Underdenna tidövergavmanbenämningen”Makrib” och antog beteckningen ”Kungar av Saba”. Man gjorde ocksåMa’rib till huvudstad istället för Sarwah. Ma’ribs ruiner ligger på ettavståndavsextioengelskamilösteromSan’a.

3. Från 115 f.Kr. till 300 e.Kr.. Under denna period erövrade stammen

Himyar Sabas kungadöme och gjorde Redan till huvudstad istället förMa’rib.Redankomsenareattkallas”Zifar”.Dessruinerliggerfortfarandepå bergetMudawwar nära staden Qarim. Under denna period inleddesSabasnedgångochfall.Handelnmisslyckadesistorutsträckning,fördetförstapågrundavnabatenernasdominansinorraHijâz;fördetandrapågrund av den romerska överhögheten över de vattenburnahandelslederna efter den romerska erövringen av Egypten, Syrien ochnorraHijâz;samtfördettredjepågrundavinternastamstridigheter.På

15

grund av de tre nämnda faktorerna splittrades Qahtans familjer ochspredsut.

4. Från300e.Kr. tilldetatt IslamgryddeöverJemen.Dennaperiodfickse

mycket oordning och turbulens. De oerhört många inbördes krigenlämnadeJemensfolkutsattförutländsktbetvingandeochsålundaförlustav oberoende. Under denna era erövrade romarna ’Adn och hjälpte tillochmedgenomattutnyttjadeständigainternastamkonflikternamellanHamdanochHimyarabessinierna(etiopierna)attår340e.Kr. för förstagångenockuperarJemen.DenabessinskaockupationenavJemenvaradetill år 378 e.Kr. varefter Jemen återfick sitt oberoende. Senare börjadesprickor synas i Ma’ribdammen, något som ledde till den StoraÖversvämningen(450eller451e.Kr.)somocksånämnsiQuranen.Dettavarenviktighändelsesomorsakadeheladenjemenitiskacivilisationensfallochskingrandetavdefolksomlevdeinomden.

År 523 e.Kr. ledde en jude,DhuNawas, ut en stor expeditionmot de kristna iNajranföratttvingademattkonverteratilljudendomen.Dådevägradekastadesde levande i ett stortdikedärenväldigeldhade tänts.Quranenhänvisade tilldenhändelsen:

”Allâhsförbannelseöverdem[somgrävde]engrav[fördetroende].”(Quranen85:4)

Detta gav upphov till stor vrede bland de kristna och särskilt de romerskakejsarnasomintebarauppvigladeabessiniernamotaraberutanocksåsamladeen stor flotta vilken bistod den abessinska armén på sjuttio tusen krigare attunderEriatsledarskapår525e.Kr.genomföraenandraerövringavJemen.Eriatgavs makten över Jemen, en position han behöll fram till det att hanlönnmördades av en av sina officerare. Abraha, sommördaren hette, tog efterförlikningmeddenabessinskekungenöverstyretavJemen.Senareförsöktehanfå sina soldater att förstöra al‐Ka’bah, därmed blev han och soldaterna kändasom”elefantmännen”.Efter ”elefanthändelsen”revolterade Jemens folkunder ledningavMa’dyakaribbinSaifDhuYazinal‐HimyariochmedassistansfrånPersienmotdeabessinskainkräktarna, återställde oberoendet och utsågMa’dikarib till kung. Denne blevemellertidmördadavenabessiniersomhanbrukadehanärasigförserviceochskydd.FamiljenDhuYazinberövandessålundasinkungligastatusförallevighet.DenpersiskehärskarenKisrauttsågPersiskahärskarebibehöllhärskarrättöverJemenframtillattBadhan,densisteavdem,är638e.Kr.gickövertillIslamochdärmedgjordeslutpåpersisköverhöghetiJemen.STYRESSKICKIHÎRAHÄndasedanChosroesdenstore(557‐529f.Kr.)enadepersernahadedessastyrtIrak och närliggande områden. Inte förrän Alexander den store år 326 f.Kr.besegrade deras kung Dareios och därmed betvingade perserna kunde någonskaka om deras styre. Från och med nu utsattes de persiska områdena för

16

delning och styrdes fram till år 230 e.Kr. av kungar kända under epitetet”Sektkungarna”.År 226 e.Kr. etablerade Ardashir det sassanidiska riket och under honomåterskapade perserna tillräcklig enhet och styrka för att underkuva de arabersom levde i kungariketsutkanter.Quda’a tvingadesge sig av till SyrienmedanfolkeniHîrahochAnbarhamnadeunderpersisköverhöghet.UnderArdashirstidfungeradeJuthaimaAlwaddahsomregentöverHîrah,Rabi’aochMudar,samtöverMesopotamien.Ardashirhadeinsettattdetvoreomöjligtför honom att styra direkt över araberna och hindra dem att angripa hansgränseromhanintetillkungutsågenavdemsominomsinstamåtnjötstödochmakt. Ardashir insåg också att han kunde ha nytta av araberna mot debysantinskakungar somalltidbrukadebesvärahonom.På sammagångkundede irakiskaarabernamötadeavbysantinskakungarstyrdasyrianska.HansågdetdocksomlämpligtatthållaenpersiskbataljonunderbefälavkungeniHîrahförattsättasinmotdearabersomeventuelltgjordeupprormothonom.EfterJuzaimasdödomkringår268e.Kr.utsågs’Amrbin’AdibinNasral‐LakhmitillkungavdenpersiskekungenSabourbinArdashir.’AmrvardenförsteavdelakhmidiskakungarsomstyrdeHîrahframtilldessattpersernautsågQabazbinFairuz under vars styre det uppträdde en person vid namn Mazdak somförespråkade ett utsvävande socialt liv. Tillsammans med många av sinaundersåtar tog Qabaz till sig Mazdaks religion och uppmanade till och medHîrahs kung al‐Munzir bin Ma’ as‐Sama’ att följa exemplet. Då den senare pågrundav sin stolthetoch självrespekt vägradeavsatteQabazhonomochutsågHarithbin’AmrbinHajaral‐Kindisomhadeaccepteratdenmazdakiskaläran.KisraAnuShairwanhannintemeränefterträdaQabazinnanhantillföljdavsinavsky för Mazdaks filosofi dödade Mazdak och många av dennes anhängare,återinsatteMunzirpåHîrastronochgavorderomarresteringavHarithsomdåsökteskyddhosal‐Kalbsstamdärhantillbringaderestenavsittliv.Söner tillal‐MunthirbinMa’as‐Sama’behöll längetroende framtilldetattan‐Nu’manbinal‐Munthirtogöver.EnsmädelsefrånZaidbin’Adial‐’Abbadissidaframbringadedenpersiskekonungensvredeöveran‐Nu’mansomblevkalladtillkonungens palats. I hemlighet begav sig an‐Nu’man till ledaren för Shaibansstam, Hani bin Mas’ud, och överlämnade i dennes vård sin egendom och sinfamiljochinställdesigsedanhonomdenpersiskekonungen.Hanblevomedelbartkastadifängelsedärhanförgicks.KisrahutnämndesedanEyas bin Qubaisa at‐Ta’ till kung av Hîrah. Eyas beordrades att ge Hani binMas’ud uppdraget att framföra an‐Nu’mans beskyllan till Kisra. Så fort denpersiske kungen hademottagit det fanatisktmotiverande avvisandet från denarabiske ledaren förklarade han krig mot Shaibans stam. Under kung EyasledningsamladehansinatrupperochkrigarevidenplatsmednamnetDhîQar,vilken fick bevittna en resande strid i vilken perserna för första gången ihistorienledettallvarligtnedslagmotaraberna.Dettainträffadeintelångtefter

17

ProfetenMuhammads–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser– födelseåttamånaderefterEyasbinQubaisahstillträdetillmakteniHîrah.Efter Eyas utsågs en persisk regent i Hîrahmen år 632 återvändemakten tillfamiljen Lukhm då al‐Munthir al‐Ma’rut tog över. Dennes regering hade baravarat i åtta månader då Khalid bin al‐Walîd angrep honom med muslimskasoldater.10STYRESSKICKIDETGEOFRAFISKASYRIENUnder stamutvandringsprocessen nådde vissa av Quda’as stammar Syriensgränser där de slog sig ner. De tillhörde Sulaih binHalwans familj från vilkenhärstammar sönerna till Duj’am bin Sulaih, känd som ad‐Duja’ima. Sådanastammar användes av bysantinerna i försvaret av Bysans gränser mot bådeperser och arabiska beduinrazzior, och åtnjöt under avsevärd tid en autonomisomsägshavaratheladetandraårhundradete.Kr..Enavderasmestberömdakungar var Zyiad bin al‐Habula. Deras makt fick emellertid ett slut dåghassanidernabesegradedem.Somenkonsekvenstillerkändessomhögkvarter,ettstyresomvaradeframtillslagetvidYarmukår13e.H.DerassistakungJabalabin al‐Aihum blev muslim under de Troendes Ledare ’Umar bin al‐Khattabsregering.STYRESSKICKIHIJÂZIsmâ’îl skötte under hela sin levnad såväl styret i Mecka som tillsynes avHelgedomen.Då han dog 137 år gammal efterträdde två av hans söner,NabetochQidar,honom.SenaretogderasmorfarMudadbin’Amral‐JurhumiöverochförflyttadedärmedmaktenöverMecka till Jurhums stam.På grundav fadernspersistioner ibyggetavHelgedomenbevaradesenvördnadsvärdposisionmenmycketlitemaktåtIsmâ’îlssöner,enpositiondebehöllframtillJurhamsstamsnedgångstraxföreBukhtnassarsframträdande.11AdnanidernaspolitiskarollhadebörjatblistarkareiMeckavilketdetfakrumattdenarabiske ledareni ’Dhati ’Irq’underBukhtanassarsförsta invasionintevarfrånJurhumbartydligtvittneom.12Under Bukhtanassars andra invasion år 587 f.Kr. skrämdes dock adnanidernaiväg till Jemen medan Burmia an‐Nabi flydde till Syrien med Ma’ad. NärBukhtanassarstrycklättadeåtervändeemellertidMa’adtillMeckamenfanndärintenågonfrånJurhumförutomJurshambinJalhamah,varsdotterMu’anagavssomhustrutillMa’ad.SenarefickdeensonsomgavsnamnetNizar.13SomenföljdavförhärskandesvåralevnadsförhållandenochnödiMeckabörjadeJurhumsstambehandlaHelgedomensbesökare illaoch tärapådess tillgångar.Dettagavupphovtill förbittringochharmhosadnaniderna(sönertillBakrbin’AbdManafbinKinana)vilkamedhjälpavden idetnärbelägnaområdetMarr

10MuhadratTarîkhal‐Umamal‐Islamiyah,1/29‐32.11MuhadratTarîkhal‐Umamal‐Islamiyah,1/34;TarîkhArdal‐Qur’ân,2/80‐82.12QalbJazîratal‐Arab,s230.13Rahmat‐ul‐lil’âlamîn,2/48.

18

az‐thahran bosatta stammenKhuza’a angrep Jurhum och körde bort dem frånMecka. Resultatet blev attmakten i Mecka i mitten av det andra århundradete.Kr.komiQuda’ashänder.IsambandmedattJurhumsstamlämnademeckafylldedeigenZamzamskälla,jämnadeutmarkenochgrävdenerenmängdföremål.DenvälkändehistorikernIbn Ishaq rapporteradeatt ’Amrbinal‐HarithbinMudadal‐Jurhumi i ZamzaminnanderassorgligaflykttillJemengrävdenerdetvåguldhjortarnatillsammansmeddenSvartaStenensamtenmängdsmyckenochsvärd.14Ismâ’îls(Ismael)epokberäknashavarattjugoårhundradenf.Kr.vilketbetyderatt Jurhums stam fanns i Mecka under tjugoen århundraden och innehademakten omkring tjugo århundraden. Då Jurhum besegrades monopoliseradeKhuza’asstamstyretiMecka.StammaravMudaråtnjötdocktreprivilegier:

1. Detförsta:Att ledapilgrimer från ’Arafat tillMuzdalifahochsedanfrånMinatill ’AqabahsSteningspelare,någotsomal‐GhawthbinMurra,enavElias bin Mudars klaner som kallades ”Sofa”, hade myndighet över.Privilegiet innebar att ingen pilgrim var tillåten att kasta sten på al‐’AqabahförränenavSofasmängjordedet.NärdehadeslutförtsteningenochvillelämnaMinadalenstodSofasmänpåal‐’AqabahsbådasidorochingenpasseradedärförbiinnanSofasmänhadegjortdetochskapatvägförpilgrimerna.DåSofagickunder togSa’dbinZaidManats familj frånTamimöver.

2. Det andra: Al‐Ifadah (att de sig av mot Mina efter Muzdalifah) påoffermorgonen,vilketvarAdwansfamiljsansvar.

3. Dettredje:Iakttagandeavdehelgademånaderna,ettansvarsomlågpå

Tamimbin’AdisfamiljfrånBaniKinana.Khuza’asstyreiMeckavaradeitrehundraårundervilkaadnanidernaspredsigöverhelaNajdoch i ytterområdena iBahrainoch Irakmedan småklaner frånQuraishblevkvar iområdenaruntMecka.DessavarHaloul,HarumochendelfamiljerfrånKinana.DeåtnjötingaprivilegieriMeckaelleriHelgedomenförränQusaibinKilab,varsfarsägshadöttnärQusaiännuvarettspädbarnochvarsmor sedermera gifte sig med Rabi’a bin Haram från Bani ’Udhras stam,uppträdde. Rabi’a tog sin hustru och hennes barn till sina hemtrakter igränsområdenamotSyrien.DåQusaiblevenungmanåtervändehantillMeckasomnustyrdesavHalilbinHabshafrånettkrigmellanKhuza’aochQuraishutochresulteradeiattQusaitogöverMeckaochHelgedomen.15Orsakernatillkrigetharframställtsitreversioner:

1. Den första: Efter att ha noterat sina barns spridning, ökningen av sinegendomsamttillväxtenavsittanseendeefterHalilsdödfannQusaisig

14IbnHisham,1/114,115.15IbnHisham,1/117.

19

själv mer berättigad än Khuza’as och Bani Bakrs stammar att axlastyresansvaröverMeckaochtillsynavHelgedomen.HanförfäktadeocksåQuraish som ledande bland Ismâ’îls (Ismael) ättlingar. Qusai rådgjordedärförmedmän frånQuraishochKinanaangåendesinönskanattdrivabort Khuza’a och Bani Bakr från Mecka. De instämde med honom ochstöddehonom.16

2. Denandra:Khuza’ahävdadeattHalilbadQusaiatttatillsynsansvaröveral‐Ka’bahochstyresansvaröverMeckaeftersindöd.

3. Dentredje:Halilgavrättenöveral‐Ka’bahtillsindotterHobbaochutsåg

Abu Ghabshan al‐Khuza’i att fungera som hennes agent häri. Vid HalilsdödköpteQusaidennarättförenläderväskavin,någotsomgavupphovtill besvikelse hosKhuza’asmän vilka då försökte hålla tillsynsansvaretöverHelgedomenborta frånQusai.Densenare lyckadesemellertidmedhjälp av Quraish och Kinana ta över och också fullständigt fördrivaKhuza’afrånMecka.17

Hurdet änvarmedden saken resulteradehelaaffären i att Sofa, som tidigarenämnts,berövadessinaprivilegier,attKhuza’aochBakrfördrevsfrånMeckaochatt makten i Mecka och tillsynen över Helgedomen hamnade i Qusais händer.EftervåldsammakrigmellanQusaiochKhuza’asomorsakadesvåraförlusterpåbåda sidor skedde förlikning och medling med hjälp av Ya’mur bin ’Awf frånBakrs stam.Hansdomslut innebar attQusaisposition som regent iMeckaochansvarigförtillsynavHelgedomengodtogs,attQusaiintearansvarförKhuza’asblodspillan samt att den sistnämnde pålades blodspengar. Qusais regering iMecka och över Helgedomen började år 440 e.Kr. och gav honom och senareQuraish absolutmakt överMecka och oomtvistad tillsyn överHelgedomen tillvilkenaraberfrånhelaArabienkomförattbetygasinvördnad.QusaitogsinastamfrändertillMeckaochfördeladedetblanddemvaravendelgick till Quraish. Familjerna från Safwan, Adwan och murra bin ’Awf behöllsammarättighetersomdehadeförehansankomst.18EnbetydandeinsatssomtillskrivsQusaivariordningställandetavan‐Nadwa(enmöteslokal) på al‐Ka’bah‐moskéns norra sida som kom att fungera som enmötesplatsförQuraish.HusetbetyddemycketförQuraisheftersomdetsäkradeenåsiktskonsensusblanddemsamtgavmöjlighet tillgynnsammalösningarpåderasproblem.19Qusaiåtnjötemellertidföljandeheders‐ochledarskapsprivilegier:

1. Leda mötena i an­Nadwa­huset i vilket överläggningar kring viktigafrågorhöllssamtäktenskapskontrakttillkännargavs.

16IbnHisham,1/117.17Rahmat‐ul‐lil’âlamîn,2/55.18IbnHisham,1/124.19IbnHisham,1/125;Akhbaral‐Kiram,s152.

20

2. Fanan: Han bestämde ensa i frågor som var relevanta för krigföring.

3. Al­Ka’bahsdörrvakt:Hanvardenendesomvartillåtenattöppnadessport,ochhanvaransvarigfördessunderhållochbeskydd.

4. Tillhandahållavattenåtpilgrimerna:Detinnebäratthanbrukadefylla

skålarsötademeddadlarochrussinförpilgrimernaattdrickaur.

5. Utspisapilgrimerna:Detinnebäratttillhandahållamatfördepilgrimersom själva inte hade råd med det. Qusai ålade också Quraish en årligmarkskattsomskullebetalasvidvarjepilgrimssäsongjustidettasyfte.

Värt att noter är att Qusai valde ut en av sina söner, ’AbdManaf, till ära ochprestige trots att han inte var den äldste sonen (det var ’Abd ad‐Dar), ochanförtroddehonomsådanauppdragsomattledaan‐Nadwa‐mötena,tahandomportarnatillal‐Ka’bahsamtförsepilgrimernamedmatochvatten.PågrundavattQusaishandlingarsågssomodiskutablaochhansordersomokränkbaragavhans död inte upphov till några konflikter bland sönerna, däremot blandbarnbarnen. ’AbdManaf hann knappt dö innanhans söner började bråkamedsinakusiner–’Abdad‐Darssöner–vilketskullehagivitupphovtilloenighetochstridigheterinomhelaQuraishsstamomdetintehadevaritförettfredsavtal,viavilket befattningar omfördelades och bevarade utfodringen av pilgrimerna för’Abd Manafs söner medan an‐Nadwa‐huset, flaggan och al‐Ka’bahs portarbibehölls för ’Abd ad‐Dars söner. ’Abd Manafs söner drog likväl lott om sittuppdragochgavsåledesuppdragetatttillhandahållamatochvattentillHashimbin ’AbdManaf. Vid Hashims död tog en av hans bröder, al‐Muttalib bin ’AbdManaf, över uppdraget och efter honom Profetens farfar ’Abd al‐Muttalib binHashim vars söner innehade den positionen fram till Islams ankomst undervilken’Abbadbin’Abdul‐Muttalibhadeansvaret.20Många andra befattningar distribuerades bland Quraishs folk för att etableragrundstenarna i en ny demokratisk ministat innehållande regeringsorgan ochrådsförsamlingarliknadedagens.Nedanlistasnågraavdessabefattningar.

1. Al­Îsâr:LottkastningföravgudarbildernatilldeladesBaniJumah.

2. At­Tahdjîr: Protokollföring över offer och offergåvor, biläggning avdispyterochrelevantaärendekomattliggapåBaniSahm.

3. Ash­Shûrah:RådplägningtilltillBaniAsad.

4. Al­Ishnâq:OrganiseringavblodspengarochböterlågpåBaniTayim.

5. Al­’Iqâb:ÄrandetavnationsbaneretlågpåBaniOmaiyah.

20IbnHisham,1/129‐179.

21

6. Al­Qubbah: Denmilitära apparaten, fotsoldater och kavalleri blev BaniMakhzumsansvarsområde.

7. As­Safârah:Bani’Adikomatthahandomutrikesaffärer.

STYRESSKICKIPANARABIENVi har tidigare nämnt de qahtaniska och adnaniska utvandringarna ochuppdelningen av Arabien mellan dessa två. De stammar som levde i Hîrahsnärhet var underordnade den arabiske kungen därmedan de som levde i densyriska halvöknen lydde under den arabiske ghassanidiske kungen, en typ avberoendesomipraktikenvarmerformelltänfaktiskt.Desomlevdeidebortreöknarnaåtnjötfullautonomi.Dessastammarhadefaktisktledarevaldaavhelastammen och fungerade som en regering baserad på stamsolidaritet ochgemensamma intressen av att försvara mark och egendom. Stamledare åtnjötbestämmandeprivilegier liknande de som kungarna hade och visades totallydnadochunderordningikrigsåvälsomifred.Intedestomindredrevrivalitetöver makten ofta kusiner att överglänsa varandra i gästfrihet, generositet,visdom och höviskhet med det enda syftet att överträffa rivalerna och uppnåryktbarhetblandmänniskor, ochdå särskilthospoeternavilka fungerade somtidensofficiellaspråkrör.Stamledareochandraherrarhadesärskildarättigheteröverkrigsbytesomt.ex.enfjärdedelavbytet,vadhelsthanvaldeutåtsigsjälv,ellerhittadepåvägentillbakaellertillochmeddetåterståendeodelbarabytet.DENPOLITISKASITUATIONENDe tre arabiska områden som var belägna i anslutning till främmande folkplågades av stor svaghet och underlägsenhet. Folken där var antingen herrarellerslavar,härskareellerunderordnade.Herrar,särskiltdefrämmandefolken,hade rätt till alla fördelar medan slavar inte hade någonting annat änskuldigheter att axla. Egenmäktigt och autokratiskt styre fördemed andra ordmedsigokunskap,förtryck,orättfärdighet,orättvisa,umbärandenochövergrepppådeunderlydandesrättigheterochgjordedemtill folksomfamlade imörkerochokunskap,medanbördigtlandhembarsinagåvortillhärskarnaochmaktensmäntillattöverdådigt förslösapåsinanöjenochnjutningar,nyckerochbegär,på tyranni och aggression. De stammar som bodde nära dessa områden varrörligamellanSyrienochIrakmedandesomboddeiArabienvarsplittradeochstyrdavstammässigakonfliktersamtdispyteravrasmässigochreligiösart.Dehade varken en kung som kunde upprätthålla deras oberoende eller enanhängareattrådfrågaellerförlitasigpåisvåratider.Härskarna iHijâzvar emellertidhögt seddaoch respekteradeavarabernaochuppfattadessomdereligiösacentrenshärskareochtjänare.StyresformeniHijâzvar faktisktenblandningavsekulärtochofficiellt företrädesåvälsomreligiöstledarskap. De regerade bland araberna i namn av religiöst ledarskap ochmonopoliseradealltidtillsynenavHelgedomenochnärliggandeområden.Desågtillal‐Ka’bahsbesökares intressenochhadeansvar föratt Ibrâhîms(Abraham)kodex tillämpades. De hade till ochmed sådana befattningar och organ som idagens parlamentiska system. Likväl var de för svaga för att kunna klara dentunga bördan vilket också kom i uppenbara dagar under den abessinskainvasionen.

22

Arabernasreligioner

DEFLESTAAVARABERNAhadeföljt Ismâ’îls(Ismael)kallelseochbekändesigtill dennes fader Ibrâhîms (Abraham) religion. De hade tillbett Allâh, bekäntHansEnhetochföljtHansReligionunderenlångtidtillsdeglömdedelaravdetde hade blivit påminda om. De bibehöll dock fundamentala trossatser såsommonoteismochendelandraaspekterav Ibrâhîms(Abraham)religion framtilldet att ’Amr bin Luhai, en ledare från Khuza’as stam känd för rättfärdighet,välgörenhet samt vördnad för och omsorg om religion och som från sinastamfränder var föremål för oreserverad kärlek och lydnad, återvände från enresa till Syrien.Härhadehan settmänniskor tillbeavbildningarav sinagudar,något som han gav sitt gillande och trodde var rätt eftersom Syrien var detsärskilda området för Budbärares och Skrifters framträdande. ’Amr bin Luhaiförde med sig en avbild (Hubal) vilken han placerade i al‐Ka’bahs mitt ochuppmanademänniskoratt tillbeden.Hedendomspreds tämligen lättöverhelaMeckaochsedanockså tillHijâzeftersomMeckas folkhade tillsynenöver intebaraHelgedomenutanöverhelaHaram.Ett stort antal avbilder sombarolikanamnintroduceradesiområdet.21Enavbildmednamnet”Manat”tillexempeltillbadspåenplatsmednamnetal‐MushallalnäraQadidvidRödaHavet.Enannan,”al‐Lat”,tillbadsiTa’if,entredje,”al‐’Uzza”, tillbads iNakhlahdalen, osv. Polyteismvar förhärskandeoch antaletavbilder ökadeöverallt iHijâz.Det sades till ochmed att ’Amrbin Luhai,medhjälpavendjinnföljeslagaresomberättadeförhonomattavbilderavNûhs(Noa)folk – Wadd, Suwa, Yaguth, dem till Tihama. I vallfärdstider distribueradesavbildernablandstammarnaföratttamedsighem.22Varjestam,ochhem,hadesina egna avbilder och Helgedomen svämmade över av dem. Vid tiden förProfetens – över honom vareAllâhs frid och välsignelser – erövring avMeckafann man 360 avbilder kring al‐Ka’bah. Han rev ner dem och lät ta bort ochbrännadem.23Polyteism och avbildstillbedjan blev trots anförd bekännelse till Ibrâhîms(Abraham) religion det mest framträdande inslaget i förislamiska arabersreligion.Traditionerochceremonierknutna tillderasavbildstillbedjanhade ihuvudsakskapats av ’Amr bin Luhai och bedömdes vara goda innovationer snarare änavvikelserfrånIbrâhîms(Abraham)religion.

21MukhtasarSîrat‐ar‐Rasûl,s12.22Sahihal‐Bukhari,1/222.23MukhtasarSîrat‐ar‐Rasûl,s13‐54.

23

Någrainslagiderasavbildstillbedjanvar:

• Manvisadehängivenhet föravbilderna,mansökte skyddhosdem,manropade bifall åt deras namn,man bad omderas hjälp i svårigheter, ochman åkallade dem för att uppfylla önskningar och hoppades attavbilderna,dvs.hedniskagudar,skullekommuniceramedAllâhförattfåmänniskorsönskningaruppfyllda.

• Man vallfärdade till avbilderna, man cirkulerade kring dem, manödmjukadesigochgjordetillochmedprostrationframfördem.

• Mansökteavbildersvälviljagenomolikatyperavoffer,någotsomnämns

iQuranen:

”…ochdjursomslaktaspåhedniskaofferaltare”(Quranen5:3)

Allâhsägerockså:

”OchätinteavdetsomAllâhsnamninteharuttalatsöver.”

(Quranen6:121)

• Man helgade viss mat, dryck, boskap och grödor till avbilder.Överraskande nog helgades vissa delar också till Allâh Själv men folkhittadeofta anledningar att föraöverdelar avAllâhs andel till avbilder.Detmotsattainträffadeemellertidaldrig.OmdettasägerQuranen:

”AvgrödansomAllâhlåtermognaochavboskapensomHanlåterförökasigtardeundanendelåtAllâhochsäger:”DettatillhörAllâh”–detpåstårde–”ochdettaärAllâhsmedhjälpares[andel]”.MendetsomäravsettförAllâhs[förmenta]medhjälparenårinteAllâhochdetsomäravsettförAllâhkommermedhjälparnatillgodo;hurdåligtärintederasomdöme!”

(Quranen6:136)

• Manställdesig inhosdessaavbildergenomoffergåvori formavgrödorochboskapomvilketQuranensäger:

”Ochdesäger:”Dennaboskapochdennagrödaärfredade;ingenutomdensomvivillfårätaavdetta”–såsägerde.Och[omandra]djur[heterdet

att]deintefåranvändassomdragareellerlastdjur,och[detfinns]djursomAllâhsnamninteuttalasöver[närdeslaktas].Depåstårlögnaktigtattallt

dettaärHans[påbud];[Allâh]skallstraffademförderaslögner.”(Quranen6:138)

• Man tillägnade avbilderna vissa djur (till exempel Bahira, Sa’ba,Wasila

ochHami)vilketbetyddeattsådanadjurfördessahedniskagudarsskullbesparades arbete. Bahira var, såsom rapporterats av den välkändehistorikernIbnIshaq,dottertillSa’Bavilkenvarenkamelhonasomföddetio hondjur men inga handjur. Hon släpptes fri och man förbjöds att

24

tjudra henne, lasta henne, klippa av hennes ull eller mjölka henne(förutomförgästerattdricka).Alltdettakomocksåattgällaallahennesavkommasomefter attha skårats i öronengavsnamnetBahira.Wasilavar en fårtacka som fick tio på varandra följande hondjur under femgraviditeter. Nya födslar från denna Wasila anvisades enbart manligapersoner. Hami var en kamelhanne som producerade tio på varandraföljandehondjurochomgavsdärefteravliknandeförbud.Quranensägermedhänvisningtilldetta:

”AllâhharintegettföreskrifteromnågonBahira(Enkamelhonavarsmjölk

reserveradesföravbildernaochingenfickdrickaav)ellerSa’ba(enkamelhonalössläppttillfrittbetefördefalskagudarna,dvs.avbilderna,somintetillätslastasmednågot)ellerWasila(enkamelhonafrisläpptföravbilderdärförattdenvidförstafödselnföddeetthondjurochsedanigenvidandrafödselnocksåföddeetthondjur)ellerHami(enkamelhannesom

efteratthagenomförtettantalkopulationersomdentilldelats,föravbildernabefriatsfrånarbete–alladessadjursläpptesfriatill

avbildernasärasåsompraktiseradesavhedniskaaraberidenförislamiskaperioden);menförnekarnaavsanningensätterihoplögneromAllâhochde

flestaavdemanvänderintesittförstånd.”(Quranen5:103)

Allâhsägerockså:

”Desägerockså:’Detsomdessadjurföderframärtillåtetsom

födaförvåramänochvårasöner,menförbjudetförvårahustrur;menomdetärdödföttfårdeocksåätaavdet…‘”

(Quranen6:139)

Det finns säkerställda rapporter om att sådana vidskepelser förstinitieradesav’AmrbinLubai.24

ArabernatroddeattsådanaavbilderellerhedniskagudarskulleförademnärmareAllâh,ledademtillhonomochföraderastalaninförHonom.OmdettasägerQuranen:

”VitillberdemjustförattdeskallföraossnärmareAllâh.”

(Quranen39:3)

och

”VidsidanavAllâhdyrkardevadsomvarkenkanskadaellergagnademochsäger:’DeärvåratalesmäninförAllâh.’”

(Quranen10:18)

24Sahihal‐Bukhari,1/499.

25

En annan divinatorisk tradition bland araberna var kastande av Azlam (dvs.fjäderlösa pilar av tre typer: en som visade ”ja”, en som visade ”nej” samt entredjesomvisadeblankt)vilketmanbrukadetillgripavidviktigaangelägenhetersåsom resande, giftermål och liknande.Om lotten visade ”ja” genomfördemandetmanplaneratmenomdenvisade”nej”skötmanuppdettillnästaår.AndratyperavAzlamkastadesomvatten,blodspengarellervisade”fråndig”,”intefråndig” eller ”Mulsaq” (blankt). I händelse av oklarheter ifråga om släktskap ochhärkomsttogmansintillflykttillavbildenHubalmedengåvapåhundrakamelerför pilkastaren. Pilarna enbart kom sedan att avgöra saken. Visade pilen ”fråndig” bestämdes att barnet tillhörde stammen; visade den ”från andra” komvederbörande att betraktas som en allierad, men om ”Mulsaq” visades behöllpersonensinställningmenutanstamtavlaellerallianskontrakt.Dethärliknademycket hasardspel och ett särkilt sätt genomvilket de hade för varan att delauppköttetfråndekamelerdeslaktadeienlighetmeddennatradition.

Dessutomhadede vanligen endjup tropådebudskap som siare, spåmänochastrologertillhandahöll.Ensiaresysslademedattförutsägaframtidahändelser,hävdadesighakunskapomprivatahemligheterochatthadjinnerunderställdasigsomförmedladeinformationen.Vissasiarehävdadeattdekundeavslöjadetokändamedhjälp aven skänktkraftmedanandra spåmän ståtademedattdekunderöjahemligheternaviaenorask‐verkan‐induktivprocesssomskulleledatillattspåraettstuletgods,platsenförenstöld,ettdjurpådriftetc.Astrologentillhörde en tredje kategori som iakttog stjärnorna och beräknade derasrörelsemönster och omloppsbannor för att utifråndetta förutsäga framtiden.25Att skänka tilltro tilldennanyhetutgjordeennyckel tilldenderasövertygelsesomvadgällerregntillräknadevissastjärnorsrörelsersärskildbetydelse.26Tronpåattteckenvittnadeomframtidahändelservarnaturligtvisvanligblandaraberna. Vissa dagar ochmånader samt speciella djur sågs som ominösa. Detrodde också att en mördad persons själ flög omkring och inte vilade förränhämnd tagits. Vidskepelse grep omkring sig.Omenhjort eller en fågel då densläpptes vände åt höger kom den förstående aktiviteten att betraktas somgynnsam.Iannatfallblevmanpessimistiskochavstodfrånattfullföljaden.27OaktatattdenförislamiskaperiodensmänniskorvardjuptvidskepligabevaradedefortfarandenågraavdeabrahamitiskatraditionernasåsomhänggivenhetförHelgedomen, cirkulering kring den, iakttagande av vallfärden, gudstjänsten på’Arafahochoffer.Allaiakttogstillfullotrotsendelinnovationersomblandadesin i deras heliga ritualer. Quraish till exempel brukade, på grund av arrogans,känsla av överlägsenhet gentemot andra stammar och stolthet över sintillsynsmyndighet över Helgedomen, avstå från att bege sig till ’ArafahtillsammansmedmassanochiställetstannavidMuzdalifah.DenHeligaQuranentillrättavisardemochsäger:

”GådärförvidaremedmänniskoströmmenochbeomAllâhsförlåtelseförerasynder.”

25Mirqatal‐Madatîh,2/2,3.26SahihMuslimmedan‐Nawawi,1/59.27Sahihal‐BukharimedfotnoteravAhmadAliSaharanpuri,2/851,857.

26

(Quranen2:199)28

En annan i deras sociala tradition djupt etablerad irrlära föreskrev att de sålängedevarupptagnamedvallfärdeninteskulleätatorkadyoghurtellertillagatfett,ochintehellergåinietttältgjortavkamelhårellersökaskyddannatänietthusbyggtav soltorkat tegel.Utifrånendjupt rotadmissuppfattningnekadedeocksåpilgrimersomintevarfrånMeckatillgångtilldenmatdetogmedsigdådevillegörapilgrimsfärdenellerdenmindrepilgrimsfärden.

De beordrade pilgrimer som kom från utanför Mecka att cirkulera kring al‐Ka’bahiQuraishsenhetligaklädsel.Omdeintehaderådmeddettafickmännengå i naket tillstånd och kvinnormed endast ett tygstycke för att dölja skrevet.MedhänvisningtilldettasägerAllâh:

”SöneravAdam!Anläggvårdadklädselvargångnigårtillbön.”

(Quranen7:31)

Ommänellerkvinnorvargenerösanogattgåruntal‐Ka’bahisinaklädervardeefteråttvungnaattkasserademförgott.29

Dåmeckabornabefannsig iettvallfärdshelgandetillståndgickde inte in isinahem genom dörrarna utan genom hål som de vanligen grävde i de bakreväggarna. Ett sådant beteende betraktade de som gudfruktigt och fromthandlande.BruketförbjödsavQuranen:

”Detärintefromhetattstigainietthurgenom[endörrpå]dessbaksida;nej,fromhetvisardensomfruktarAllâh.Stigdärförinihusetgenom[denfrämre]

dörrenochfruktaAllâh–kanskeskalldetgåervälihänder.”(Quranen2:189)

Sådant var det religiösa livet i Arabien – polyteism, avgudadyrkan ochvidskepelse.Judendom,kristendom,mazdeismochsabeiskreligionfannemellertidsinavägartillArabienutannågraproblem.

Judarnasutflyttning frånPalestina tillArabiengenomgick två faser:Den förstainföllsomenföljdavdettryckdeutsattesföravkungBukhtanassarvilketleddetill förstörelsen av deras tempel och fångenskapen i Babylon. År 587 f.Kr.lämnade några judar Palestina och begav sig till Hijâz där de slog sig ner i denorra delarna. Den andra fasen inleddes med den romerska ockupationen avPalestina år 70 e.Kr. under ledning av de Roman Buts vilken resulterade i entidvattensvåg av judisk invandring till i synnerhet Hijâz och Yathrib, samtKhaibar ochTaima’.Här omvändeman ett flertal stammar, byggdeborgar ochslottochbosattesigibyar.Judendomenkomattspelaenviktigrolliförislamiskt

28IbnHisham,1/199;Sahihal‐Bukhari,1/226.29Sahihal‐Bukhari,1/226;IbnHisham,1/202.

27

politiskt liv. Vid tiden för Islams framkomst på denna mark hade det redanfunnits ett flertal ryktbara judiska stammar – Khabîr, al‐Mustaliq, an‐Nadîr,QuraithahochQainuqa’.Ivissaåtergivningarräknadesdejudiskastammarnatillsåmångasomtjugo.30JudendomenintroduceradesiJemenavenpersonvidnamnAs’adAbiKarb.HanhadeslagitsiYathribochdärblivitjudiskproselyt.Vidsinåterresatoghanmedsig två rabbiner frånBaniQuraithah för att instruera jemeniterna i dennanyareligion. Judedomen fann här fruktbar mark för att propagera och vinnaanhängare. Efter As’ad Abi Karbs död kom hans son Yusuf Dhu Nawas tillmakten.Hanangrepdenkristnakommuniteten iNajranochbeordradedenattgåövertill judendomen.Dådevägradegavhanorderomatteneldgropskullegrävas och om att alla kristna utan undantag skulle kastas för att brinna däri.Uppskattningar gör gällande att mellan tjugotusen och fyrtiotusen kristnadödades idenmänskligamassakern.Quranenberättardelaravdenhistorien ial‐Buruj(stjärnbilderna).31Kristendomen hade gjort sitt första framträdande i Arabien i samband medabessinska (etiopiska)och romerskakolonisters intåg.DeabessinskakolonialastyrkornaikoalitionmedkristenmissiongickienvedergällningsaktionförDhuNawasorättvisoriniJemenochbörjadehäftigtochlidelsefulltpropageraförsintro.DebyggdetillochmedenkyrkaochkalladedenYemenial‐Ka’bahisyfteattriktadearabiskapilgrimskaravanernatill Jemen.DegjordesedanettförsökattrivaHelgedomeniMecka.Allâh,denAllsmäktige,straffadedemdockochgjordedemtillettexempel–härochföralltid.32EnkristenmissionärvidnamnFimion,kändförsittasketiskabeteendeochsinamirakler, hade också infiltrerat Najran där han kallade människor tillkristendomen.Ikraftavsinuppriktighetochsinsannahängivenhetlyckadeshanfådemattreagerapositivtpåhansinbjudanochgåövertillkristendomen.De främstastammarsomgickövertillkristendomenvarGhassan,Taghlib,Tai’och några himyaritiska kungar liksom andra stammar som var bosatta längsgränsernamotdetromerskariket.Magianism(Zoroasterisme)varocksåpopulärblanddearabersomvarbosattaigränsområdenamotPersien, Irak,Bahrain, al‐Ahsâ’ och endel andraområdenlängsdenArabiskavikenskust.Vissajemeniterrapporterasocksåhabekäntsigtillmagianismenunderdenpersiskaockupationen.UtgrävningariIrakharavslöjatattsabeiskreligionvarpopulärblandkaldéiskafolk,syrierochjemeniter.Menjudendomenochkristendomensankomstbörjadeemellertid den sabeiska tron att ge vika för de nya religionerna även om den

30QalbJazîratal‐Arab,s151.31Tafhîm‐ul‐Qur’an,6/297;IbnHisham1/20‐36.32Tafhîm‐ul‐Qur’an,6/297;IbnHisham1/20‐36.

28

behöllendelanhängareblandademedellerangränsandetillmagianerna i IrakochviddenArabiskaviken.33DENRELIGÖSASITUATIONENSådant var arabernas religiösa liv före Islams ankomst. Den roll som devedertagna religionerna spelade var så marginell att den praktiskt taget inteexisterade. Polyteisterna som förfalskade abrahamismen var så långt avskildafrån dess bud och hade så fullständigt glömt dess inneboende goda seder ochbruk. De störtade sig in i olydnad och ogudaktighet och utvecklade särskildareligiösa vidskepligheter som lämnade djupa avtryck i det religiösa och socio‐politiskalivetihelaArabien.Judendomen blev i taktmed sin dominans vederstyggligt hycklande. Rabbinerförbyttes och blev herrar med uteslutande av Herren. De började utövadiktatoriskt undertryckande av människor och ställde sina underlydande tillsvars förminsta ord eller tanke.Deras endamål blev förvärvande av rikedomoch makt även om det äventyrade deras religion eller innebar en risk föruppkomstenavateismochotro.Påliknandesättöppnadekristendomensinadörrarförpolyteismochblevalltförsvårattförståsomenhimmelskreligion.SomenreligiöspraktikutveckladedenenslagsmärkligblandningavmänniskaochGud.Denhadeheltenkeltingensomhelst inverkan på själarna hos de araber som bekände den därför att den varfrämmande för deras livsstil och inte hade den minsta relevans för deraspraktiskaliv.Människormedandrareligionerliknadepolyteisternavadgällertycken,dogmer,sederochtraditioner.

33TarîkhArdal‐Qur’ân,2/193‐208.

29

Aspekteravdetförislamiskasamhället

EFTER DE EFTERFORSKNINGAR vi har gjort om religiöst och politiskt liv iArabien är det nu lämpligt att kort tala om de sociala, ekonomiska och etiskaförhållandensomvarförhärskande.ARABERNASSOCIALALIVDetarabiskasamhälletuppvisadeensocialbrokighetmedolikaochheterogenasocialaskikt.Kvinnansstatus inomaristokratinutmärktesavenavsevärdgradavaktning.Honåtnjötenbetydandeandelfriviljaochhennesbeslutsattesalltsom oftast i verket. Hon var så högt omhuldad att det mycket lätt kom tillblodspillan då det gällde att försvara hennes ära. Hon var i själva verket denmest avgörande faktorn förblodig strid eller vänskaplig fred.DessaprivilegieroaktatvarfamiljesystemetiArabienheltochfulltpatriarkalt.Äktenskapskontraktetlågheltihändernapåkvinnansjuridiskaförmyndarevarsordnärdetgälldehennesäktenskapligastatusaldrigkundeifrågasättas.Åandrasidanfannssocialaskiktdärprostitutionochoanständighetgrasseradeoch var i full verksamhet. Abu Da'ûd rapporterademed stöd hos 'Aishah fyratyper av äktenskap i det förislamiska Arabien: Den första liknade nutidaäktenskapligaprocedurerundervilkaenmanger sindotter i äktenskap till enannanmanefterattmanharkommitöverensomenhemgift.Denandra typeninnebar att den äkta mannen efter sin hustrus menstruationsperiod skickadehenne att sammanbo med en annan man i syfte att bli havande. Efterbefruktningen kunde mannen om han så önskade ha sexuellt umgänge medhenne.Entredjetypgicktillsåattengrupppåmindreäntiomänhadesexuelltumgängemedenkvinna.Skullehonblihavandeochfödaettbarnskickadehonefterdessamänoch ingen tillätsvara frånvarande.Deanlände tillsammans tillhenneshem.Kvinnansa:"Nivetvadnihargjort.Jagharföttettbarnochdetärditt" (här pekade hon ut en av dem). Den utpekade mannen var tvungen attaccepteradetta.Idenfjärdetypenhadeenmängdmänsexuelltumgängemedenviss kvinna (en prostituerad). Hon hindrade ingen. Sådana kvinnor placeradevanligenenspeciell flaggavidsinaportar förattbjuda indensomsåönskade.Skulledennakvinnabligravidochföraettbarnsamladehonihopmännenochensierskaberättadevemsbarnetvar.Denutnämndefaderntogemotbarnetochförklaradedetsomsitteget.DåprofetenMuhammad‐överhonomvareAllâhsfridochvälsignelse‐förkunnadeIslamiArabienogiltigförklaradehanalladessaformer av sexuell kontakt med undantag för det nu gällande muslimskaäktenskapet.34

34AbuDa’ûd,Thebookofmarriage.

30

Kvinnor följer alltid sinamän i krig. Segrarnahade fritt sexuelltumgängemedsådana kvinnor men för de barn som blev resultatet följde livslång vanära.Förislamiskaaraberhadeingenbegränsningförantalethustrur.Dekundeäktatvå systrarpå sammagångeller tillochmedsina fädershustrur såvidadevarfrånskildaeller änkor. Skilsmässa låg imycket storutsträckning ihändernapådenäktamannen.35Utomäktenskapligaförbindelservarvanligainomistortsettallasocialaklassermedundantagförettfåtalmänochkvinnorvilkassjälvrespektförhindradedemattbegåensådanhandling.Förhållandenaförfriakvinnorvadlångtbättreänförslavinnor vilket utgjorde den största katastrofen. Det förefaller som om denstoramajoriteten av förislamiska araber inte kände sig förlägna över att begådennaobscenitet.AbuDa'ûdrapporterade:Enmanställdesigupp framförProfetenMuhammad ‐överhonomvareAllâhsfridochvälsignelse‐ochsade:"O,Allâhsprofet!Denpojkenärminson.Jaghadesexuelltumgängemedhansmor

underdenförislamiskaperioden."Profeten‐överhonomvareAllâhsfrisochvälsignelse‐sade:"IIslamståringentillsvarsförförislamiskahändelser.Barnettillhördenpåvars

sängdetföddesochsteningäräktenskapsbrytarenslott."36Vi kan se att tillvaron i Arabien med avseende på den förislamiska arabensförhållande till sin avkomma var paradoxal och visade upp en dyster bild avkontraster. Under det att vissa araber höll barnen varmt om hjärtat och ömtvårdadedembegravdeandrasinadöttrarlevandepågrundavattenbedrägligfruktan för fattigdom och skam hängde tungt över dem. På grund av detträngande behovet av manlig avkomma för att skydda mot fiender kanförekomstenavbarnamordemellertidintesessomoåterkalleligengrasserande.Enannanaspektavarabenstillvarasomförtjänarattnämnasärbeduinensdjuptrotade känslomässiga bindning till sin klan. Familjer eller kanske hellrestamheder var en av de starkaste passionerna inom honom. Doktrinen omblodsenhet som den princip som knöt araberna samman i en social enhetformadesochunderstöddesavstamhedern.Det obestriddamottot var: "Stöd din broder oavsett omhan är en förtryckandeellerenförtryckt."

35AbuDa’ûd,Thebookofmarriage.36AbuDa’ûd,kapitel”Thechildistobetotheoneonwhosebeditwasborn”.

31

Debeaktadeintedetislamiskatilläggvilketslårfastattstödtillenförtryckandebroderhandlaromatthindrahonomfrånsynd.Hungerefterledandepositionerochenpassioneradkänslaförädeltävlanresulteradetrotshärstamningfrånengemensam förfader ofta i bitter krigföring mellan stammar. I detta avseendeutgör de fortsatta blodiga konflikterna mellan Aws och Khazraj, ’Abs ochDhubyan,BakrochTaghlibetc.slåendeexempel.Beroende på ständigt återkommande utnötningskrig mellan stammar varrelationerna dem emellan bräckliga och svaga. Djup hängivenhet för religiösavidskepelser och vissa högt respekterade seder tyglade emellertid derasimpulsiva tendens att stilla sin blodtörst. I andra fall var det motiven till ochrespektenförallianser,lojalitetochberoendesomlyckosamtkundeframbringaen anda av nära förbindelser och undanröja grundlösa orsaker till dispyt. Enhävdvunnen sed att inställa fientligheter under de förbjudna månaderna(Muharram,Rajab,Bhul‐Qa'dahochDhul‐Hijjah)fungeradebraochtillhandahöllenmojlighetatttjänaettlevebrödochsamexisteraifred.Vi kan sammanfatta den sociala situationen i Arabien genom att säga att denförislamiskaperiodensaraber famlade imörkerochokunskap, intrasslade iettnät av vidskepelser som förlamade deras sinne och drev dem att framlevadjuriska liv.Kvinnanvarenhandelsvaraochbetraktadessomettstyckesjällösegendom.Relationermellanstammarvarbräckliga.Girighetenefterrikedomochförande av gagnlösa krig var de huvudsakliga mål som styrde ledarnassjälvcentreradestrategier.DENEKONOMISKASITUATIONENDen ekonomiska situationen löpte i linje med den sociala atmosfären. Dearabiska levnadssätten illustrerardetta fenomentämligenklart.Handelvardetvanligastemedletförattsäkralivetsbehov.Handelsresornakundeintefullföljassåvidaintekaravanvägarnassäkerhetochstammarnasfredligasamexistensvartryggade‐tvåoavvisligakravsomiArabienolyckligtvisintevaruppfylldaannatän under de förbjudna månaderna under vilka araberna höll sinasammankomsteri'Ukaz,Dhil‐Majz,Mijannahochpåandraställe.Industriliknandeverksamhetvarfrämmandefördetarabiskapsyket.Detmestavar den tillgängliga sticknings‐ och garvningsindustrin i Arabien utfördes avmänniskorfrånJemen,HîrahochgränsområdenamotSyrien.IArabienförekomen del jordbruk och boskapsskötsel. I stort sett alla arabiska kvinnor varsysselsattamed garnspinningmen också den hotades ständigt av krig. På detstora hela var fattigdom, hunger och otillräcklig klädsel de ur ekonomisksynvinkelförhärskandekänneteckneniArabien.ETIKVikaninteförnekaattdeförislamiskaarabernahadeensådanstorvolymgissel.Detmåstemedges att brister ochmissförhållanden, i högsta grad avvisade avförnuftet, grasserade bland de förislamiska araberna. Detta förhållande kanlikväl inte skrämma av den överraskande förekomsten av högst berömvärdadygderavvilkavikananföraföljande:

32

GästfrihetMan brukade försöka överträffa varandra i gästfrihet och såg den ytterstastolthetenidetta.Nästanhälftenavdetpoetiskaarvettillägnadesdenförtjänstoch den ädelhet som man förband med att ta väl hand om en gäst. Man vargenerösochgästfrinärdetgälldemisstag.Manoffradesittegetuppehälleförenfrusenellerhungriggäst.Man tvekade inteatt ådra sig tungablodspengarochrelevantabördorenbart föratt stoppablodsutgjutelseoch följaktligengöra sigförtjäntavlovordochberöm.Ianknytningtillgästfrihetdykerocksådenspriddavanan att dricka vin upp, något som ansågs springa ur generositet ochuppvisande av gästfrihet. Vindrickande var en äkta källa till stolthet för denförislamiskatidensaraber.Deneransstorapoeterglömdealdrigattisinadikterinkluderademest sirliga rader fylldaavskräveloch lovtalävendryckesorgier.Detärtillochmedsåattordet"druvor"påarabiskabådeiuttalochstavningäridentisktmed"generositet".Hasardspelvarenannansysselsättningsomocksånära förbandsmed generositet eftersom intäkterna alltid gick till välgörenhet.Inte förnekar heller den Ädla Quranen de fördelar som kan erhållas urvindruckandeochspelmensägerockså:

"Detondademedförärdockstörreändennyttadekange."(Quranen2:219)

HållaettfördragAttgeettlöfteinnebarförarabenattsättasigiskuld.Hanskullealdrigbeklagasigöversittbarnsdödellersitthushållssammanbrottbaraförattupprätthålladen djupt rotade traditionen att hålla fördrag. Periodens litteratur är rik påhistoriersombelyserdenförtjänsten.KänslaförhederochförkastandeavorättvisaDetta attribut stammade huvudsakligen från ett överskott på mod, lidelsefullkänsla för självaktning och impulsivitet. Araben reste sig alltid mot minstaantydan till förödmjukelse. Han tvekade aldrig att offra sig själv för attupprätthållasinevigtskärptakänslaförsjälvrespekt.FastviljaochbeslutsamhetEnarabavstodaldrigfrånenvägbefrämjandeförenädelsakävenomdetskullekostahonomlivet.Fördragsamhet,ståndaktighetochmildhetArabensåginteoväntatpåderasegenskapermedstorbeundraneftersomhansimpulsivitetochmodbaseradelivvarisorgligtbehovavdem.ÄktaochenkeltbeduinlivÄnnuobefläckatavbedrägligaurbanaföreteelser,varendrivandeorsaktillhanssannfärdigaochuppriktiganaturochoförmågatillränksmideriochsvek.Sådanaovärderliga etiska normer tillsammans med Arabiens gynnsamma geografiskabelägenhetutgjordeisjälvaverketdefaktorersomlågbakomvaletavarabernaförattbärabördanattförmedlaBudskapet(omislam)ochledamänskligheteniennyriktning.Trotsattdenivissaområdenvartillförfångochvissaavseendeni

33

behov av korrigering var denna etik per se ovärderlig för det mänskligasamhälletsgrundläggandevälfärd,ochislamfullkomligareden.Den näst fördragshållande mest ovärderliga etiken var tveklöst känslan försjälvaktning och den starka beslutsamheten, vilka utgör två oundgängligamänskliga egenskaper för att å ena sidan bekämpa ondska och elimineramoraliskt fördärv och å den andra upprätta ett gott och rättviseorienteratsamhälle.Arabernastillvaroidenförislamiskaperiodenvarisjälvaverketrikpåandraoräkneligadygdersomdetförtillfälligtinteärnödvändigtatträknaupp.

34

Muhammads‐överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser‐

härstamningochfamiljDETEXISTERARTREVERSIONERavprofetenMuhammads ‐ överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser‐härstamning.Denförstaharbestyrktsavbiograferochgenealogerochslår fastattMuhammads‐överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser‐stamtavlaspårastill 'Adnan.Denandraär föremål fördebattochtvivel och spårar hans härstamning bortom 'Adnan tillbaka till Ibrâhîm(Abraham).Den tredjeversionen ivilkenvissadelarutan tvekanär inkorrektaspårar hans härstamning bortom Ibrâhîm (Abraham) tillbaka till Adam ‐ överhonomvarefrid.Efter denna hastiga överblick torde det vara lämpligt med en mer detaljeradredovisning.

1. Den första delen: Muhammad bin 'Abdullah bin 'Abdul‐Muttalib (somkallades Shaiba) bin Hashim, (kallad 'Amr bin 'Abd Manaf (kallad al‐Mughrîa)binQusai(ocksåkalladZaid)binKilabbinMurrabinKa'bbinLo'ibinGhalibbinFahr(somkalladesQuraishochvarsstamgavsnamnefter honom) bin Malik bin an‐Nadr (så kallad Qais) bin Kinana binKhuzaiman binMudrikah (som kallades 'Amir) bin Elias binMudar binNizarbinMa'adbin'Adnan.37

2. Denandradelen:'AdnanbinAddbinHumaisi'binSalamanbinAwsbinBuz bin Qamwal bin Obai bin 'Awwam Nashid bin Haza bin Bildas binYadlafbinTabikhbinJahimbinNashihbinMakhibinAidbin'Abqarbin'Ubaid bin ad‐Da'a bin Hamdan bin Sanbir bin Yathrabi bin Yahzin binYalhanbinAr'awibinAidbinDeshanbinAisarbinAfnadbinAihambinMuksarbinNahithbinZarihbinSamibinMazzibin'AwdabinArambinQaidarbinIsmâ'il(Ismael),sontillIbrâhîm(Abraham)‐överhonomvarefrid.38

3. Dentredjedelen:BortomIbrâhîm(Abraham)(alayhisalâm)‐IbnTarih(Azar) binNahur bin Saru' binRa'u bin Falikh binAbir bin Shalikh binArfakhshadbinSambinNûh(Noa)‐överhonomvarefrid‐binLamikbinMutwashlackbinAkhnukh[somsadesvaraprofetenIdris(Hanok)‐överhonomvarefrid]binYaridbinMahla'ilbinQainanbinAnushabinShithbinAdam‐överhonomvarefrid.39

37IbnHisham,1/1,2;TalqeehFuhoomAhlal‐Arhar,s5,6;Rahmat‐ul‐lil’alameen,2/11‐14,52.38Rahmat‐ul‐lil’alameen,2/14‐17.39IbnHisham,1/2‐4;Rahmat‐ul‐lil’alameen,2/18;Khulasatas‐Siyar,s6.

35

DENPROFETISKAFAMILJENProfeten Muhammads ‐ över honom vare Allâhs frid och välsignelser ‐ familjkallasdenhashimitiskafamiljenefterhansfarfarHashimbin'AbdManaf.LåtossnutalaliteomHashimochhansättlingar.HashimSomvi tidigareharnämnt varhanden somansvarade för att pilgrimerna fickmat och vatten. Detta hade blivit hans uppgift när sönerna till 'Abd Manafrespektive 'Abdad‐Darkompromissadeochdeladeuppåliggandenamellansig.Hashim var välbärgad och rättskaffens. Han var den förste att erbjudapilgrimerna bröd doppat i buljong. Hans förnamn var 'Amrmen eftersom hanhadesysslatmedattsmulasönderbrödåtpilgrimernakalladeshanHashim.HanvarocksådenförstesombörjadeföretaQuraishstvåsommar‐ochvinterresor.Det rapporterades att han i egenskap av handelsman begav sig till Syrien. IMedina äktade han Salma, dotter till 'Amr från Bani 'Adi bin an‐Najjar. Hantillbringade en tid med henne i Medina för att sedan åter bege sig till Syrienmedanhonvarhavande.HandogiGhazzaiPalestinaår497e.Kr.Senareföddehanshustru'Abdul‐MuttalibochgavhonomnamnetShaibafördetvitahåretpåhanshuvud.40HonfostradehonomisinfadershusiMedina.IngenihansfamiljiMeckafickkännedomomhansfödelse.Hashimfickfyrasöner‐Asad,AbuSaifi,Nadlaoch'Abdul‐Muttalib‐ochfemdöttrar‐Ash‐Shifa,Khalida,Da'ifa,RuqyahochJannah.41'Abdul­MuttalibVivetredanattansvaret förmatochvatten tillpilgrimernaefterHashimsdödövertagits av hans broder Al‐Muttalib bin 'Abd Manaf (som var rättskaffens,generösochpålitlig).När 'Abdul‐Muttalibvarenungpojkehördehans farbrorAl‐Muttalibsögonfylldesavtårarsomrulladenerförhanskinderdåhansågsinbrorson och han omfamnade honomoch tog upp honompå sin kamel. Pojkenville emellertid inte följamed tillMecka innanhan fått sinmors samtycke.Al‐MuttalibbadhenneattlåtapojkenresamedhonomtillMeckamenhonvägrade.Han lyckades övertyga henne genom att säga: "Din son reser tillMecka för attåterställasinfarsmyndighetochförattlevaiHelgedomensnärhet."VäliMeckastodfolkfrågandedådesåg'Abdul‐MuttalibochbetraktadehonomsomAl‐Muttalibsslav.Al‐Muttalibsa:"Hanärminbrorson,sonentillminbroderHashim."PojkenfostradesiAl‐Muttalibshushåll.DåAl‐MuttalibdogiBardmaniJemen tog 'Abdul‐Muttalib över och lyckades bevara sitt folks anseende ochgenom sitt hedervärda sätt överträffa sina farfäder, något som tillvann honomMeckasdjupakärlekochhögauppskattning.42Vid Al‐Muttalibs död tillskansade sig Nawfal 'Abdul‐Muttalibs uppdrag. Densenare bad dåQuraish omhjälpmende avböjde att ge någon av parterna sittstöd.'Abdul‐MuttalibkontaktadedärförsinamorbröderfrånBanian‐Najjaroch

40IbnHisham,1/137;Rahmat‐ul‐lil’alameen,1/26,2/24.41IbnHisham,1/107.42IbnHisham,1/137,138.

36

bad dem om hjälp. Hans morbror Abu Sa'd bin 'Adi marscherade till Mecka ispetsenföråttioryttareochsloglägeriAbtahiMecka.'Abdul‐MuttalibtogemotmannenochbjödindemtillsitthemmenAbuSa'dsa:"InteförränjagharträffatNawfal."Han fann Nawfal sittande tillsammans med några äldre män från Quraish iskugganaval‐Ka'bah.Abu Sa'd drog sitt svärd och sa: "Jag svär vid Allâh att jag om du inte tillminbrorson återbördar det som du har tagit kommer att döda dig med det härsvärdet."NawfaltvingadessåledesattgeuppdetsomhanhadetillvälltsigochQuraishsfrämstablevvittnentillhansord.AbuSa'dbegavsigsedantill'Abdul‐Muttalibshemdärhanstannadetrenätter,gjorde'UmraochåtervändetillMedina.NawfalgicksenareialliansmedBani'AbdShamsbin'AbdManafmotBaniHashim.NärstammenKhuza'asågBanian‐Najjarsstödtill'Abdul‐Muttalibsade:"Hanärvårsonliksomhanärer.Viharfleranledningarattstödjahonomänni."'AbdManafsmorvarenavdem.Degick in ian‐NadwaochslötenalliansmedBaniHashimmotBani äAbd ShamsochNawfal.Det var en allians som senareskullekommaattblidenhuvudsakligaorsakentillerövringenavMecka.'Abdul‐Muttalib fick under sin livstid uppleva två betydelsefulla händelser ‐framgrävandetavZamzamskällaochElefanträden.43Detgickikorthettillsåatt'Abdul‐Muttalibiendrömmottogenuppmaningattgräva fram Zamzam på en viss plats. Han gjorde så och fann de föremål somJurhums folk hade begravt där då de hade tvingats överge Mecka. Han fannsvärden, rustningarna och de två guldhjortarna. Al‐Ka'bahs port gjordes medhjälpavguldsvärdenochdetvåhjortarnaochsedanetableradestraditionenatttillhandahålla Zamzam‐vatten åt pilgrimerna. Då vattnet åter forsade utZamzams källa hävdade Quraish sin rätt till delaktighet i verksamheten men'Abdul‐MuttalibavvisadekravenmedhänvisningtillattAllâhhadevaltuthonomochendasthonomfördennahedersammasyssla.FörattavgöratvistenkomdeöverensomattkonsulteraBaniSa'dsspåman.PåvägenvisadeAllâhSinateckenvilka bekräftade 'Abdul‐Muttalibs företrädesrätt vad angår den heliga källan.Förstdågav 'Abdul‐Muttalibetthögtidligt löfteattoffraettavsinavuxnabarntillal‐Ka'bahomhanskullefåtio.I den andra viktiga händelsens centrum stod den abessinske (etiopiske)vicekungen i Jemen Abraha as‐Sabah al‐Habashi. Han hade sett att arabernaspilgrimsfärdgicktillal‐Ka'bahochbyggdedåenstorkyrkaiSan'aisyfteattpåMeckasbekostnadlockadearabiskapilgrimernadit.EnmanfrånKinanasstamförstodsyftetmeddethelaochsmögsigdärförennattinikyrkanochsmetadeindessfrämreväggarmedexkrement.DåAbrahafickvetskapomdettablevhan

43MukhtasarSeeratAr‐Rasool,s.41,42;IbnHisham,1/142‐147.

37

mycketargochleddeenenormarmépåsextiotusenkrigareföratt förstöraal‐Ka'bah.Hansarméinnehöllnioellertrettonelefanterochhanvaldedenstörstaför sig själv. Hanmarscherade tills han nådde en plats kallad al‐Magmas. Därmobiliseradehansinarmé,förbereddesinaelefanterochgjordesigklaraatttågain iMecka. När han kom fram tillMuhassardalenmellanMuzdalifah ochMinasatte sig elefanten ner och vägrade fortsätta. Närhelst den dirigerades norrut,söderutellerösterutförflyttadedensigsnabbtmedstyrdvästerutmotal‐Ka'bahsattedensigner.UndertidensläppteAllâhlösfåglariflyktsomvräktestenaravbränd leraöverdemochgjordesåattde liknade förbrändagrönastrån.Dessafåglarvarnågontingliknandesvalorochsparvarsomvarochenbarmedsigtrestenar‐en inäbbenochtvå isinaklor.StenarnaträffadeAbrahassoldaterochhögg av deras lemmar och dödade dem. Ett stort antal av Abrahas krigaredödadespådettasättochrestenflyddehullerombullerochdogöverallt.Abrahasjälvfickeninfektionsomamputeradehansfingertoppar.NärhannåddeSan'avarhanietterbarmligtskickochdogkortdärefter.Quraishsfolkhadeförsindelflytt för sina liv till kullarnaochbergstopparna.Då fienden såhade sänts bortåtervändedehemisäkerhet.44Elefantincidenten inträffade i månaden al‐Muharram femtio eller femtiofemdagarföreProfetenMuhammads‐överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser‐födelse,vilketmotsvararsentifebruariellertidigtimarsår571e.Kr.Detvarengåva från Allâh till Sin Profet och dennes familj och kunde i själva verketbetraktas somettGudomligt glädjande förebudomdet ljus somskullekommaoch beledsaga ankomsten av Profeten ‐ över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser‐ochhansfamilj.SomkontrastkannämnasattJerusalemhadeliditunderAllâhsfiendersogärningarsok.HärkanvierinraossBukhtanassarår587f.Kr. och romarna år 70 e.Kr. Genom Gudomlig Nåd kom al‐Ka'bah aldrig ihänderna på de kristna ‐ den tidensmuslimer ‐ trots attMecka befolkades avpolyteister.Nyheten om Elefantincidenten nådde de mest avlägsna hörnen i den dåciviliserade världen. Abessinien (Etiopien) bibehöll starka band till romarnamedanpersernaåsinsidavarpåsinvaktmotallastrategiskaförändringarsomtornadeuppsigvidhorisontenochkomsnartattockuperaJemen.Förövrigtvardetderomerskaochpersiskaimperiernasomstodfördenmäktigaciviliseradevärlden vid den tiden. Elefantincidenten drog världens uppmärksamhet tillhelgden hos Allâhs Helgedom och visade att den av Allâh hade utvalts för sinhelighet.DäravföljerattomnågonurdessfolkgjordeanspråkpåprofetskapsåskulledetvaraiöverensstämmelsemedutfalletavElefantincidenten,ochpåettsättsomtranscenderarorsak‐verkan‐formelntillhandahållaenrimligförklaringtilldenGudomligaVisdomsomlågbakomstödettillpolyteistermotkristna.'Abdul‐Muttalib hade tio söner: al‐Harith, az‐Zubair, Abu Talib, 'Abdullah,Hamzah,AbuLahab,Ghidaq,Maqwam,Safarochal‐'Abbas.HanhadeocksåsexdöttrarvilkavarUmmal‐Jakim(denendavita),Barrah,'Atikah,Safiya,ArwaochOmaima.45

44IbnHisham,1/43‐56;Tafheemul‐Qur’ân,6/462‐469.45Rahmat‐ul‐lil’alameen,2/56,66;TalqeehFuhoomAhlal‐Arhar,s.8,9.

38

'Abdullahvar Muhammads ‐ över honom vare Allâhs frid och välsignelser ‐ far. Fatima,dotter till 'Amr bin 'A'idh bin 'Imran binMakhzumbin Yaqdha binMurra, varhansmor. 'Abdullah var den klipskaste av 'Abdul‐Muttalibs söner, den renasteochdenmestälskade.Hanvarocksådensomdivinationspilarnapekadeut förslakt som ett offer till al‐Ka'bah. Då 'Abdul‐Muttalib hade tio sönder och denåddemogen ålder yppadehandetta hemliga löfte för demvilket de stillsamtochlydigtfannsigi.Derasnamnskrevsnerpådivinationspilarochdrogs.Enpilvisade att 'Abdullah skulle offras. 'Abdul‐Muttalib tog då pojken till al‐Ka'bahmed en rakkniv för att slakta honom.Quraish, 'Abdul‐Muttalibs farbröder frånMakhzumsstamochhansbrorAbuTalibförsökteemellertidavrådahonomfrånattfullgörasinavsikt.Hansöktedåderasrådifrågan.Deförslogatthanskulletillkallaenspåkvinnaförattsiadärom.Hongavorderomattdivinationspilarnaskulle dras om 'Abdullah och tio kameler. Hon tillade att dragningen skulleupprepas med ytterligare tio kameler varje gång pilen visade 'Abdullah.Operationenupprepadessåtillsantaletkameleruppgicktilletthundra.Dåvisadepilenpåkamelernasomföljaktligenallaslaktades(tillHubalstillfredsställelse)i'Abdullahs ställe. De slaktade kamelerna lämnades till den som ville äta,människaellerdjur.Incidenten frambragteen förändringavden summablodspengar somvanligengodtogsiArabien.Denhadevarittiokamelermenökadesnutilletthundra.Islamgodkändesenaredetta.NågontingannatochnärarelaterattilldetovanomtaladehandlaromattProfeten‐överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser‐engångsa:

"Jagärättlingtilldetvåslaktade[dvs.Ismâ'îl(Ismael)och'Abdullah].”46

'Abdul‐Muttalib valde Amina, dotter till Wahab bin 'Abd Manaf bin Zahra binKilab,somhustrutillsinson 'Abdullah. I ljusetavdennahärstamningstodhonsålundahögtanseddi frågaomnoblessmedhänsyntillpositionochhärkomst.HennesfarvarledareförBaniZahravilkenstodhögtiaktning.DebådagiftesigiMeckaochintelångtsenareskickades'Abdullahavsinfarföratt köpa dadlar i Medina där han dog. I en annan version reste 'Abdullah tillSyrienpå enhandelsresa ochdog iMedinapåhemvägen.Hanbegravdes i an‐Nabighaal‐Ju'dishemiMedinaochvartjugofemårgammalvidsindöd.Deflestahistorikersägeratthansdöd inträffade tvåmånader innanMuhammads‐överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser‐födelse.Vissaandrapåståratthansdödinträffade två månader efter Profetens ‐ över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser ‐ födelse.DåAmina fickvetskapomsinmansdöd firadehonhansminneienyttershjärtknipandeelegi.47'Abdullahefterlämnademycket literikedom‐femkameler,ett litetantalgetter

46IbnHisham,1/151‐155;Rahmat‐ul‐lil’alameen,2/89,90.47IbnHisham,1/156‐158;FiqhAs‐Seerah,s.45.

39

och en tjänarinna vidnamnBarakah (UmmAiman) som senare skulle fungerasomProfetens‐överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser‐barnjungfru.48

48SahihMuslim,2/96;TalqeehFuhoomAhlAl‐Athar,s.4;MukhtasarSeeratAr‐Rasool,s.12.

40

MuhammadsfödelseochdefyrtioårenföreProfetskapet

HANSFÖDELSEEnligt forskarenMuhammadSulaimânal‐MansourpuriochastrologenMahmûdPasha föddesMuhammad – över honom vare Allâhs frid och välsignelser, denfrämste bland profeter, i Bani Hashims kvarter i Mecka måndag morgon dennionde i månaden Rabi’ al‐Awwal samma år som Elefantincidenten och detfyrtionde året av Kisras (Khosru Nushirwan) styre, dvs. den tjugonde ellertjugoandraaprilår571e.Kr.49IbnSa’drapporteradeattMuhammadsmorsa:”DåhanföddesströmmadeettljusutfrånmittpudendumochtändeSyrienspalats.”Ahmadrapporterademedstödhos’ArbadhbinSariyanågotliknande.50Isambandmedfödelsenrapporteradesbetydandeförebud.Fjortonbalkonger iKisras palats sprack och rasadener, zoroasternas heliga eld dog ut och en delkyrkorvidsjönSawasjönkochrasadesamman.51Hansmorsändeomedelbartbudförattinformerasonensfarfar’Abdul‐Muttalibom den glädjande tilldragelsen. Lycklig kom han till henne, tog barnet till al‐Ka’bah, bad till Allâh och tackade Honom. ’Abdul‐Muttalib kallade pojkenMuhammad,ettnamnsomviddenhärtidenintevarvanligtblandaraberna.Hanomskarsonsonenpådennessjundedagsåsomsedanvarblandaraberna.52Abu Lahabs konkubin Thuyebah var den första kvinna efterMuhammadsmorsom, tillsammans med sin egen som Masrouh, ammade honom. Hon hadetidigare ammat Hamzah bin ’Abdul‐Muttalib och kom senare att amma AbuSalamahbin’Abdal‐Asadal‐Makhzumi.53TIDIGBARNDOMDet var en vanlig sed bland de araber sombodde i städer att skicka bort sinabarntillbeduinammorförattdeskullefåväxauppiöknensfriaochhälsosammamiljö. Härigenom förväntades de utveckla en robust kropp och förvärva detofördärvadetalochsättsomkännetecknadebeduinenvilkenvarkändbådeför

49MuhadaratTareekhAl‐UmanAl‐Islamiyah,1/62;Rahmat‐ul‐lil’alameen,1/38,39.50MukhtasarSeeratAr‐Rasool,s.12;TabaqatIbnSa’d,1/63.51Rapporteradesaval‐Baihaqimenal‐Ghazzalihadeinvändningar.SeFiqh‐us‐Seerah,s.46.52IbnHisham,1/159,160;Zâdal‐Ma’ad,1/18;MuhadaratTareekhAl‐UmanAl‐Islamiyah,1/62.53TalqeehFuhoomAhlAl‐Athar,s.4;MukhtasarSeeratAr‐Rasool,s.13.

41

språklig renhet och för att vara fri från de olater som vanligen utvecklades ibofastasamhällen.Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–anförtroddessenareåtHalimah bint Abi Dhuaib från Bani Sa’d bin Bakr. Al‐Harith bin ’Abdul ’UzzakalladAbiKabshahfrånsammastamvarhennesman.Muhammad – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – hade flerafosterbröder och fostersystrar; ’Abdullah bin al‐Harith, Anisah bint al‐Harith,Hudhafah eller Judhamahbint al‐Harith (känd somash‐Shayma’) sombrukadepyssla omProfeten – över honom vareAllâhs frid och välsignelser, samt hanskusinAbuSufyanbinal‐Harithbin’Abdul‐Muttalib.ProfetensfabrorHamzahbin’Abdul‐Muttalib ammades av samma två ammor, Thuyeba och Halimah as‐Sa’diyah,somammadeProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser.Traditioner omtalar hänförande hur Halimah och hela hennes hushållvälsignades med uppredade fördelaktiga händelser medanMuhammad – överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–varihennesvård.IbnIshaqupplyserom attHalimah berättade att hon tillsammansmed sinman och ett ammandebarn lämnadebyn i sällskapmednågrakvinnor frånsinklan i jaktpåbarnattamma.Honsa:”Detvaretttorkansochhungersnödensårochvihadeingentingattäta.Jagredpåenbrunåsninna.Vihadeocksåmedossengammalkamelhona.VikundevidAllâhinte fåenendadroppemjölkochvi fick inteenblund iögonendärförattbarnetskrek av hunger. Det fanns inte tillräckligt med mjölk i mitt bröst och inte enskamelhonan hade någonting att ge honom. Vi bad oupphörligt om regn ochomedelbar hjälp. Slutligen nådde vi Mecka och sökte efter barn att amma. IntenågonkvinnablandossvilletasiganAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–dåhanerbjödsoss.Såfortvi fickvetaatthanvarfaderlösnekade vi. Vi var fokuserade på den ersättning vi skulle få av barnets far. Enfaderlös!Vadskullehans farfarochmorkunnagöra?Såvi försmåddehonompågrundavdet.Varjekvinnasomkommedmigficktagiettdibarnochnärvivarifärd att ge oss av sa jag till min man: ”Vid Allâh, jag vill inte gå tillbakatillsammansmeddeandrakvinnornautanettbarn.Jagmåstegåtilldenfaderlöseoch jagmåste tamig an honom.”Han sa: ”Det ligger inget fel i att göra så ochkanskevälsignarAllâhossgenomhonom.”Såjaggickochhämtadehonomtydetfannsheltenkelt ingetalternativkvarförmigannatänattgöraså. Jaglyfteupphonom i mina armar, återvände till min plats, satte honom till mitt bröst ochupptäcktetillminstoraförvåningattjagnuhadetillräckligtmedmjölkdäri.Handracksignöjdliksomhansfosterbrorochsedanföllbådaisömntrotsattmittbarninte hade kunnat sova föregående natt. Min man gick sedan för att mjölkakamelhonanochtillhanshäpnadfannhannumycketmjölkhosden.Hanmjölkadeden och vi drack oss nöjda och fick njuta av en god sömn den natten. Följandemorgonsaminman:”VidAllâh,Halimah,dumåsteförståattduharfåtttagpåettvälsignatbarn.”Ochjagsvarade:”GenomAllâhsnådhoppasjagattdetärså.”Traditionenärentydig iattHalimahsåterresaochhennesdärpå följande livsålängeProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–varmedhenne

42

kantades av en rad lyckliga tilldragelser och omständigheter. Den åsna somHalimah red då hon kom till Mecka och som var mager och i det närmasteslutkörd återhämtade sig till Halimahsmedresenärers stora förundran snabbt.Då de nådde lägerplatserna i klanen Sa’ds område fann de att lyckans vindarhadebörjatblåsaiderasriktning.Frodigtgrässkötihöjdenpådenkargajordenochdjurkomnöjdaochfullaavmjölktillbakatilldem.Muhammad–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser– stannadehosHalimahunder tvåår tillshanvaravvänjd,somHalimahsa:”Vitoghonomsedantillbakatillsinmorochbadhenneenträgetattlåtahonombohosossochdranyttaavdengodalyckaochdevälsignelsersomhanhadebringattilloss.VivarihärdigaivårbegäransomvigavtyngdgenomvåroroförattbarnetskulledrapåsigenspeciellinfektiontypiskförMecka.54SlutligenbiföllsvårönskanochProfeten–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser–boddemedosstillshanvarfyraellerfemårgammal.”DåJibrîl(Gabriel),såsomåtergesavAnasiSahihMuslim,komnerochsletuppProfetensbröstochtogurhjärtatdroghanutenblodklumpurdetochsa:”DetvarSatansdelidig.”SedantvättadehandetienguldskålmedvattenfrånZamzam.Därefterfogadeshjärtat samman och återbördades till dess plats. Pojkarna och lekkamraternakomrusandetillhansmor,dvs.hansamma,ochsa:”Sannerligen,Muhammad–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–harblivitmördad.”De rusade alla i riktning mot honom och fann honom i normalt skick medundantagföransiktetsomvarvitt.55TILLBAKATILLSINPASSIONERADEMOREfterdenhändelsenblevHalimahoroligförpojkenochåterbördadehonomtillhansmordärhanstannadetillshanvarsexårgammal.56FöratthedrasinmansminnebeslutadesigAminaförattbesökadennesgraviYathrib (Medina). Hon gav sig tillsammans med sin faderlöse pojke, sintjänarinna Umm Ayman och sin svärfar ’Abdul‐Muttalib ut på en resa påfemhundrakilometer.IYathribtillbringadehonenmånadochgavsigsedanivägtillbaka tillMecka.Under resandroghonpå sigenallvarlig sjukdomochdog iAbwapåvägenmellanMeckaochMedina.57TILLSINMEDLIDSAMMAFARFAR’Abdul‐Muttalib togpojkenmed sig tillMecka.Hanhade starkakänslor för sinföräldralösesonsonvarssenastesorg(modernsdöd)ytterligarebyggdepådetförflutnas smärtor. ’Abdul‐Muttalib var mer känslosam i umgänget med sin

54IbnHisham,1/162‐164.55SahihMuslim,1/92.56TalqeehFuhoomAhlAl‐Athar,s.7;IbnHisham,1/168.57IbnHisham,1/168;TalqeehFuhoomAhlAl‐Athar,s.7.

43

sonsonänmedsinaegnabarn.Hanlätaldrigpojkenbliofferförensamhetutanföredrog alltid honom framför sina egna barn. Ibn Hisham rapporterade: Enmadrass för ’Abdul‐Muttalib hade placerats i skuggan av al‐Ka’bah. Runt denbrukadehansbarnirespektförfadernsittamedMuhammad–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–brukadesittapåden.Hansfarbröderbrukadedåtahonomtillbakamenom’Abdul‐Muttalibvarnärvarandebrukadehansäga:”Låtmin sonson vara här. Jag svär vid Allâh att den här pojken kommer att få enbetydelsegullställning.”Hanbrukadesättapojkenpåmadrassen,klappahonompåryggenochhanvaralltidnöjdmedvadpojkentogsigför.58DåMuhammad–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–varåttaår,tvåmånader och tio dagar gammal gick hans farfar ’Abdul‐Muttalib bort i Mecka.FörmyndarskapetöverProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–överlämnadesnutillhansfarbrorAbuTalib.AbuTalib tog handom sin brorsonpå bästa sätt.Hanplaceradehonomblandsina egna barn och föredrog honom framför dem. Med stor respekt och högaktningskildehanutpojken.UnderfyrtioårstidfortsatteAbuTalibatthållasinbrorsonkärochgehonomalltmöjligtskyddochstöd.HansförhållandetillandrabestämdesiljusetavdenbehandlingdegavProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser.Ibn’AsakirrapporterademedsödhosJalhamahbin’Arfutasomsa:”JagkomtillMecka ett regnlöst år och Qurasish sa: ”Abu Talib, dalen har blivit lövlös ochbarnenhungriga.Låtossgå förattbedjaomregn”.AbuTalibgick tillal­Ka’bahtillsammansmed enungpojke som var vacker som solen och ett svartmoln varovanhanshuvud.AbuTalibochpojkenstodvidal­Ka’bahsmurochbadenbönförregn. Moln från alla håll samlades omedelbart och regn föll ymnigt och källorsprangframochväxtergroddeistadenochpålandsbygden.”59

BAHÎRÂ,MUNKENDåAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–vartolvårgammal följde han sin farbror Abu Talib på en handelsresa till Syrien. Då denådde Busra (vilket var en del av Syrien i närheten av Howran på romersktområde) stötte de på en munk som kallades Bahîrâ (hans verkliga namn varGeorges) som visade stor vänlighet och underhöll dem överdådligt. Han hadealdrig tidigare haft för vana att ta emot eller underhålla dem.Han kändemedlätthet ingenProfeten – över honomvareAllâhs frid och välsignelser – och samedan han tog hans hand: ”Detta är alla människors herre. Allâh kommer attsändahonommedettBudskapsomblirennådförallaväsen.”AbuTalibfrågade:”Hurvetdudet?”Munkengenmälde: ”Dåniblev synliga från ’Aqabahshåll gjordealla stenarochträd prostration, något som de bara gör för en profet. Jag känner också igen

58IbnHisham,1/168.59MukhtasarSeerat‐ur‐Rasool,s.15,16.

44

honompåProfetskapets sigill som finns nedanför hans skuldra somett äpple. Viharkommitattläradettafrånvåraböcker.”Av rädsla för judarna bad han också Abu Talib att skicka pojken tillbaka tillMeckaochintetahonomtillSyrien.AbuTalibåtlydderådetochskickadehonomtillbakatillMeckatillsammansmednågraavsinamanligatjänare.60DE”VANHELGANDE”KRIGENMuhammad–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–varbarafemtonårgammal när de ”vanhelgande” krigen (vilka med skriftande krigslycka ochavsevärda förluster i människoliv pågick under ett antal år) bröt ut mellanQuraish och Banu Kinana på en sida och Qais ’Ailans stam på den andra. Dekallades sådärförattdetokränkbarakränktes, inklusivedeheligamånaderna.HarbbinOmaiyahbrukadepågrundavsinenaståendepositionochärevördigahärkomst leda Quraish och dess allierande. Under en av striderna bistodProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–sinafarbrödermentoginte till vapenmot derasmotståndare. Hans insats begränsades till att plockauppfiendernaspilardådestupadeochöverlämnademtillsinafarbröder.61AL‐FUDOUL‐KONFEDERATIONENDåfredvarupprättadefterdessakrigkändemänniskorettbehovavattbildaenkonfederation iMecka i syfte att bekämpa våld och orättvisor och försvara desvagas och de nödlidandes rättigheter. Representanter för BanuHashim, Banual‐Muttalib,Asadbin’Abdal‐’Uzza,ZahrahbinKilabochTaimbinMurrakalladestillmötehemmahosenärevördigäldremanvidnamn’AbdullahbinJada’anat‐Taimy i syfte att bilda en konfederation som skulle sörja för ovan nämndaönskemål. Kort efter Allâhs Sändebud – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser – hade förärats Profetskapet bar han vittne om detta förbud ochkommenteradedetimycketpositivaordalag:”Jagblevvittnetillenkonfederationi ’Abdullahbin Jada’anshem.Det var förmigmer tilltalandeänboskapshjordar.Jagskulleocksånuunderislamsepoksepositivtpåattnärvaravidettsådantmöteomjagskullebliinbjuden.”62Konfederationensandaoch inriktningenpådebetänkandesomdenbyggdepåmarkeradefaktisktenhelomvändningbortfråndenförislamiskastamstoltheten.HistoriensomleddetillavtaletberättarattenmanfrånZubaidsklankomsomköpmantillMeckadärhansåldevarortillal‐’AsbinWa’ilas‐Sahmy.Densenareförsökte på alla sätt undgå att betala för varorna. Försäljaren sökte hjälp hosQuraishsolikaklanermende fäste ingetavseendevidhansenträgnavädjande.Han tog då sin tillflykt till en bergstopp och börjademed högsta röst reciteraklagoverser som redogjorde för de orättvisor han fick uthärda. Az‐Zubair bin’Abdul‐Muttalibhördeomhonomochgjordeförfrågningarisaken.Somenföljdsamladesparternaidentidigarenämndakonfederationentillmöteochlyckadestvingaaz‐Zubaidyspengarfrånal‐’AsbinWa’il.63

60IbnHisham,1/180‐183;Zâdal‐Ma’ad,117.61IbnHisham,1/184‐187;QalbJazeeratAl‐Arab,s.260.62IbnHisham,1/113,135.63MukhtasarSeerat‐ur‐Rasool,s.30,31.

45

MUHAMMADSTIDIGAARBETEMuhammad–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–hadeingetspecielltarbeteisintidigaungdommendetharrapporteratsatthanarbetadesomherdeförBaniSa’doch iMecka.Vid tjugofemårsålderbegavhansig till Syrien somhandelsman för Khadijah – må Allâh vara nöjd med henne. Ibn Ishaqrapporterade att Khadijah, dotter till Khwailid, var en framgångsrik och högtanseddaffärskvinna.Honbrukadeanlitamänförattförendelavvinsternagöraaffärer för hennes räkning. Quraishs folk var i huvudsak handelsmän så närKhadijah fick höra talas om Muhammad – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser ‐, hans sannfärdighet, stora ärlighet och milda sätt skickade honefterhonom.Honerbjödhonomattförenhögreersättningändeandrabegesigtill Syrien för att sköta hennes affärer. Hon skickade också sin tjänstepojkeMaisarah med honom. Han samtyckte och begav sig tillsammans med hennestjänaretillSyrienförhandel.64ÄKTENSKAPETMEDKHADIJAHDå han återvände till Mecka lade Khadijah i vinsten märke till en högrevälsignelse än hon var van vid. Hennes tjänare berättade också för henne omMuhammads–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–godasätt,ärlighet,djupa eftertanke, uppriktighet och tro. Hon insåg att hon hittat det hon sökte.Mångaframståendemänhadebettomhenneshandiäktenskapmenhonhadealltidavvisatderasnärmanden.HonavslöjadesinönskanförsinväninnaNafisa,Maniyasdotter, somgenastgick tillMuhammad–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser–ochförmedladedegladanyheternatillhonom.Hansamtyckteochbad sina farbröder att sökauppKhadijahs farbror för att diskutera saken.Därefter gifte de sig. Äktenskapskontraktet bevittnades av Bani Hashim ochMudarsledare.DettainträffadeefterProfetens–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–återkomstfrånSyrien.HangavKhadijahtjugokamelerihemgift.Hon var då fyrtio år gammal och betraktades som den i hennes släkt främstakvinnanmedavseendepåhärkomst, framgångochvisdom.Honvarden förstakvinna somAllâhs Sändebud – över honomvareAllâhs frid och välsignelser –giftesigmed.HanäktadeingenannanförränKhadijahhadeavlidit.65Khadijah föddeallahansbarnutomIbrahim,al‐Qasim,Zainab,Ruqaiyah,UmmKulthum,Fatimahoch ’AbdullahsomkomattkallasTaiyibochTahir.AllahanssönerdogunderbarnaårenochalladöttrarutomFatimahdogunderhanslivstid.Fatimah dog sex månader efter hans död. Alla hans döttrar kom att upplevaIslam,tatrontillsigochutvandratillMedina.66AL‐KA’BAHSÅTERUPPBYGGNADOCHMEDLINGSFRÅGANDå Allâhs Sändebud – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – vartrettiofem år gammal började Quraish återuppbygga al‐Ka’bah som sedanIsmâ’îls (Ismael)dagarutgjordeen lågbyggnadavvita stenar, intemeränsexochenhalvmeterhög.Denhadeheller inget takvilketbetyddeatt tjuvarmed

64IbnHisham,1/187,188.65IbnHisham,1/189;FiqhAs‐Seerah,s.59;TalqeehFuhoomAhlAl‐Athar,s.7.66IbnHisham,1/190;FathAl‐Bari,7/507.

46

lätthetkundefå tillträdetillskatternapå insidan.Somföljdavsinåldervaral‐Ka’bahocksåutsatt förnaturensoch tidens tandvilka försvagadeochbrötnerdess murar. Fem år före Profetskapets början drabbades Mecka av enomfattandeöversvämningsomsvepteframöveral‐Ka’bahochnästanutplånadeden.Quraishvarförpliktigadeattåteruppbyggadenförattskyddadesshelighetochpositionochstammensledarebestämdeattendastlovligamedelhärvidfickanvändas. Alla pengar som tjänats på otukt, ocker eller orättvisa metoderexkluderades. De var till en början alltför fyllda av fruktan för att riva nermurarna men al‐Walîd bin al‐Mughîrah al‐Mukhzumi inledde insatsen. Då deandrasågattingentingontdrabbadehonomtogdedelirivandetavmurarnanertill den grund som lagts av Ibrâhîm (Abraham).Arbetetmed att återuppbyggadem fördeladesmellan stammarna.Varje stamblev ansvarig för endel ochdesamladestenarochpåbörjadearbetet.Denmansomgjorde iordningstenarnavarenromerskstenhuggarevidnamnBaqum.Arbetetförflötsmärtfrittframtilldess att den heliga Svarta Stenen skulle placeras på sin rätta plats. Då brötkonfliktersomvaradeifyraellerfemdagarutmellanledarnasomstredomäranav att få lägga stenen på plats. Dolkar var på randen till att dras och storblodspillan föreföll oundviklig. Lyckligtvis lade den äldste bland ledarna, AbuOmaiyahbinMughîrahal‐Makhzumi, framett förslagsomaccepteradesavalla.Hansa:”LåthonomsomförstavallastigeriniHelgedomenfattabeslutifrågan.”Det var dåAllâhsVilja att Allâhs Sändebud – över honomvareAllâhs frid ochvälsignelser – skulle bli den förste att stiga in i Moskén. Då de såg honomutropadealladenärvarandemedenröst:”al­Amîn(denpålitlige)harkommit.Viärnöjdamedatträttaossefterhansbeslut.”

Lugn och behärskad tog Muhammad – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser‐emotförtroendetochbeslutadesiggenastförenlösningsomkomdemallaattförsonas.Hanbadomenmantel,breddeutdenpåmarkenochladestenenidessmitt.Hanbadsedanrepresentanternafördeolikaklanernaattlyftastenentillsammans.DådenhadenåttframtillsinrättaplatsladeMuhammad–över honom vare Allâhs frid och välsignelser – den på plats med sina egnahänder. På detta sätt lugnades en mycket spänd situation ner och en mycketallvarlig fara undanröjdes genomProfetens – över honomvareAllâhs frid ochvälsignelser–visdom.DåQuraishfickslutpåsinalovligamedeltogdebortnågrakvadratmetersytapåal‐Ka’bahs norra sida vilken kallas al‐Hijr eller al‐Hatîm. I syfte att kunnakontrollera vilka de släppte in höjde de upp dörröppningen två meter frånmarknivå. När byggnaden hade nått femton meters höjd reste de taket vilketviladepåsexstyckenpelare.Dåbyggetvarslutförthadeal‐Ka’bahfåttenfemtonmeterhögkvadratiskform.SidanmeddenSvartaStenenochdenmittemotvarvarderatiometerlånga.DenSvarta Stenen var placerad en och en halv meter över den marknivå somanvändesförcirkulering.Detvåandrasidornavarvarochentolvmeter långa.Dörrenlågtvåmeterövermarknivå.Enbyggnadskonstruktionsomigenomsnittvar en kvarts meter hög och en tredjedels meter bred omgav al‐Ka’bah. Den

47

kallades ash‐Shadherwan och hade ursprungligen varit en integrerad del avHelgedomenmedQuraishplaceradedenutanför.67EN SNABB GENOMGÅNG AV MUHAMMADS INNAN HAN ANFÖRTRODDESPROFETSKAPETProfetenMuhammad–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–utgjordeisin ungdom en kombination av de bästa sociala kännetecknen. Han var enexemplariskmanmedallvarligtsinneochoklanderligklarsyn.Hanvarbegåvadmedintelligens,unikttänkandeochförmågaattväljalämpligamedelsomledertilllämpligamål.Hanslångatysthetvarnyttigförhansvanaattmediteraochpådjupet begrunda sanningen. Hans levande sinne och rena natur var honombehjälpligaiatttatillsigochförståmänniskorsochfolksolikasätt,såvälpåettindividuelltsompåettsamhälleligtplan.Hanundvekvidskepligabrukmentogaktivdelikonstruktivaochnyttigauppgörelser.Förövrigttoghansintillflyktisinavskildhet.Hanhöllsigundanfrånattdrickavin,frånattätaköttsomslaktaspå stenaltare och från att delta i festivaler i avgudars namn. Han kända enoerhördavskyochavoghetgentemotavgudabildernaochkundealdrigtolereraattnågonsvorvidal‐Latochal‐’Uzza.UtantvekanvardetAllâhsförsynsomhöllhonombortafrånalla förhatligaochondabruk.Ocksådåhanförsökteföljasininstinkt och njuta något världsligt nöje eller följa någon respektlös traditioningrep Allâhs försyn och hindrade varje steg i en sådan riktning. Ibn al‐AthîrrapporteradeattMuhammad–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–sa:”Jag har aldrig försökt göra det sommitt folk gör utom två gånger. Varje gångingrepAllâhochhindrademigfrånattgöradetochjaggjordedetaldrigigen.EngångbadjagminmedherdeatttahandomminafårnärvivariMeckasövredel.JagvillegånertillMeckaochroamigsåsomdeungamännengjorde.JaggicknertilldetförstahusetiMeckadärjaghördemusik.Jagsteginochfrågade:”Vadärdethär?”Någon svarade: ”Detär enbröllopsfest.” Jag sattneroch lyssnademenföll snart i djup sömn. Jag väcktes avhettan från solen. Jaggick tillbaka tillminmedherdeochberättadevadsomhadehäntmig.Jagharaldrigförsöktdetigen.”

Al‐BukharirapporterademedstödhosJabirbin’Abdullahatthansa:”Medanfolkhöllpåattåteruppbyggaal­Ka’bahgickProfeten–överhonomvareAllâhs frid och välsignelser –med ’Abbas för att bära sten. ’Abbas sa: ”Sätt ditthöftskynke runt nacken som skydd gör stenarna.” Medan han gjorde det föllProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–tillmarkenochhansögonriktadesmothimlen.Litesenarevaknadehanochropade:”Mitthöftskynke…mitthöftskynke.”Hanviradeinsigisitthöftskynke.”Ochienannanrapport:”Hansländersyntesaldrigmer.”68Auktoriteternaäröverens iatt tillskrivaMuhammad–överhonomvareAllâhsfrid och välsignelser – ungdom anständigt uppträdande, rättskaffens beteendeoch värdigt sätt. Han visade sig vara ett ideal för manlighet och besitta en

67Sahihal‐Bukhari,1/215;FiqhAs‐Seerah,s.62,63;IbnHisham,2/192‐197.68Sahihal‐Bukhari,Kapitel:ThebuildningofAl‐Ka’bah,1/540.

48

klanderfrikaraktär.Hanvardenmest tillmötesgåendemotsina landsmän,denmest uppriktige i sitt tal och den mildaste i temperament. Han var den mestgodhjärtade,kyske,gästvänligeochimponerandeständigtpåmänniskormedsinavfromhetinspireradelugnafattningar.Hanvardenmestsannfärdigeochdenfrämste i att hålla fördrag. Hans landsmän gav honom samstämmigt titeln al‐’Amîn (den pålitlige). De troendesModer, Khadijah –må Allâh vara nöjdmedhenne–saengång:”Hanförenarhalvsyskon,hanhjälperdefattigaochdebehövande,hanunderhållergästernaochuthärdarumbärandenpåsannfärdighetensväg.”69

69Sahihal‐Bukhari,1/3.

49

IskugganavBudskapetochProfetskapIHIRÂ’SGROTTADåProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–varnärmarefyrtioår gammal hade han för vana att tillbringa många timmar i avskildhet ochfundera över och begrunda alla aspekter av skapelsen omkring honom. Dettameditativasinnelagbidrogtillattvidgadenmentalaklyftanmellanhonomochhans landsmän. Han brukade förse sig med Sawiq (korngröt) och vatten ochsedangenastgesigavmotbergenochravinernaiMeckasomgivningar.Särskilten av dessa, en grotta på berget an‐Nour kallad Hira’, utgjorde hansfavorittillhåll.Detvaren litengrotta,cirkafyrameter långochdrygtenochenhalvmeterbred,somlågpåbaratrekilometersavståndfrånMecka.Profeten–överhonomvareAllâhs frid och välsignelser – brukade alltid gådit ochbjudavandrareattdelahansenklamatsäckmedhonom.Hanägnadedenstörstadelenav sin tid och i synnerhet Ramadan åt dyrkan och begrundan över universumomkring honom. Hans hjärta var oroat över de moraliska gissel och denavgudardyrkan som grasserade bland hans folk, men han var fortfarandehjälplös eftersom ingen bestämd inriktning eller något speciellt synsätt hadefunnits tillgängligt förhonomatt följadöratt rätta tillde fördärvligaskickochbruksomvarförhandenihansomgivning.Dennaensamhetåtföljdavensådantyp av kontemplativt närmandemåste förstås i sitt Gudomliga perspektiv. Detrörde sig om ett förstadium till den period fylld av tungt ansvar vilket hanmycketsnartskullekommaattaxla.70Avskildhetochettlösgörandefrånlivetsorenainslagutgjordetvåoundgängligaförutsättningar för att Profetens själ skulle komma i nära kontakt med denOsedda Makt som ligger bakom alla tillvarons aspekter i detta ändlösauniversum.DetvarenrikperiodavavskildhetsomvaradeitreårochsomleddeiniennyeraavoupplösligkontraktmeddenMakten.JIBRÎL(GABRIEL)FÖRMEDLARUPPENBARELSENDåMuhammad – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – var fyrtio årgammal, dvs. i den ålder av fullständig perfektion vid vilken profeter alltidbeordradesatt tillkännage sittBudskap,började teckenpåhansProfetskapattvisasigochgnistravidlivetshorisonter–detvardesannavisionerhankomatterfara under sex månader. Profetskapet varade tjugotre år och dessa sexmånaderavsannavisionerutgjordeenintegreraddelavProfetskapetsfyrtiosexdelar. ImånadenRamadanunderhanstredjeåravensamhet iHira’sgrotta lätAllâhsViljaHansNådflödapåjordenochMuhammad–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser– föräradesProfetskapochUppenbarelsens ljusbröt framöverhonommednågraverserurdenHeligaQuranen.71

70Rahmat‐Al‐lil’alameen,1/47;IbnHisham,1/235,23671FathAl‐Bari,1/27.

50

Vadgällerfråganomdenexaktatidpunktenpekarnoggrannaundersökningaravtillomständigheternabundnabeläggochtillämpligaledtrådardirektpåmåndagkväll den tjugoförsta Ramadan, dvs. den tionden augusti år 610 e.Kr. ProfetenMuhammad–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–vardåexaktfyrtioår,sexmånaderochtolvdagargammal,dvs.39gregorianskaår,tremånaderochtjugotvådagar.72’Aishah,den sannfärdiga, gav följande redogörelse fördennaytterstbetydandehändelse som frambringade det Gudomliga ljus som skulle komma att skingraochfördrivaotronsochokunskapensmörker.Detfördelivetinpåennyvägochproduceradedenmestbetydandeförändringenimänsklighetenshistoria.Förelöpare till Uppenbarelsen antog formen av sanna visioner som på ettfrapperandesätthelatidenförverkligades.EfterdettablevensamhetenProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–kärochhankomattbegesigtillHira’s grotta, hänge sig åtTahannuth (gudsdyrkanochandakt)underett antalnätter innan han återvände till sin familj, och sedan vända tillbaka för attförberedaenliknandevistelse.SlutligenochoväntatkomängelntillhonommedSanningenoch sa: ”Läs”. ”Jagkan inte läsa”, sahan (Muhammad–överhonomvare Allâhs frid och välsignelser). Profeten – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser–beskrevsedandetsomhände:”Dåtoghantagimigochpressademigvåldsamtmotsigförattsedansläppamigochupprepabefallningen”Läs”.”Jagkaninteläsa”,sajagochänengångpressadehanmig intill sig tillutmattning.Sedansahan: ”Läs”. Jagsa: ”Jagkan inte läsa.”Hanpressademigintillsigentredjegångochsa:”Läs!IdinHerresnamn,Hansomharskapat,skapatmänniskanavengroddsomsättersigfast.Läs!DinHerreärdenFrämsteGivaren,somharlärt[människan]

pennansbruk,lärtmänniskanvadhonintevisste.”(Quranen96:1‐5)

Profeten – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – upprepade dessaverser.Hanskakadeavfruktan.IdettaskedeåtervändehanhemtillsinhustruKhadijahochsa,”täckövermig…täckövermig”.Detäckteöverhonomtillshanhadeåterställtsittlugn.HanberättadeförKhadijahomhändelsenigrottanochtillade att han var skräckslagen. Hans hustru försökte lugna honom och gavhonomnytillförsiktgenomattsäga:”Allâh skulle aldrig vanhedra dig. Du återförenar halvsyskon, du bär de svagasbörda,duhjälperdefattigaochdebehövande,dutarhandomgästerochduutstårumbärandenpåsannfärdighetensväg.”

72DetrådervissoenighetmellanforskareangåendedenexaktadagenförUppenbarelsensbörjanmenjagharhäråtergettdensomförefallervaradenrätta.FördetaljerseSahihMuslim,MusnadAhmad,Rahmat‐Al‐lil’alameen,Al‐Hakim,Al‐Baihaqietc.

51

Hon begav sig tillsammans med Profeten – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser – till sin kusinWaraqa bin Nawfal bin Asad bin ’Abd al‐’Uzza, enblind gammal man som under den förislamiska perioden hade antagitkristendomenochvar sysselsattmedatt skrivaBibelnpåhebreiska. Khadijahsa: ”Min kusin! Lyssna på din svåger!”Waraqa sa: ”Min svåger! Vad var det dusåg?”AllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–berättadevadsomhadehänthonom.Waraqasvarade:”DettaärNamus(dvs.denängelsomärbetroddmedGudomligaHemligheter)somAllâhskickadetillMûsâ(Moses).Jagönskar att jag vore yngre. Jag önskar att jag kunde leva till den tid då ditt folkvändersigfråndig.”Muhammad–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–frågade:”Kommerdeattdrivabortmig?”Waraqasvaradejakandeochsa:”Vemsomänkommitmednågotsomliknardetduharförtmeddigbehandladesfientligtoch om jag skulle leva den dagen skulle jag till fullo stödja dig.” Några dagarsenaredogWaraqaochuppenbarelsenebbadeocksåut.73At‐TabariochIbnHishamrapporteradeattAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–efteratthaöverraskatsavUppenbarelsenlämnadeHira’s grotta men att han i ett senare skede återvände och återupptog sinensamhet. Han kom sedan tillbaka till Mecka och at‐Tabari berättade om dentilldragelsen:”Efter att ha nämnt Uppenbarelsens ankomst sa Allâhs Sändebud – över honomvareAllâhsfridochvälsignelser:”Jagharaldrigavskyttnågonmeränenpoetelleren galenman. Jag förmår inte titta pånågonav dem. Jag skaaldrig berätta förnågon iQuraishomminUppenbarelse. Jagskaklättraupppåettbergochkastamignerochdö.Detkommerattbefriamig.Jaggickgörattgöradetmenhalvvägsupp på berget hörde jag en röst från skyn som sa: ”Muhammad! Du är AllâhsSändebud – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – och jag är Jibrîl(Gabriel)”. Jag tittade upp och såg Jibrîl (Gabriel) i formen av en man somplaceradesinabenpåhorisonten.Hansa:”Muhammad!DuärAllâhsSändebud–över honom vare Allâhs frid och välsignelser – och jag är Jibrîl (Gabriel).” Jagstannadeochsågpåhonom.Hansåsyndrogminuppmärksamhetbortfråndetjaghadeavsettattgöra.Jagstodsomförstenadpåminplats.Jagförsökteriktaminaögonbortfrånhonommenvarhelstjagtittadefannshandär.JagstannadeorörligpåställettillKhadijahskickadenågonförattletaeftermig.DennepersongicknertillMeckaochtillbakamedan jagstodkvarpåsammaställe.Sedangavsig Jibrîl(Gabriel)ivägochjaggicktillbakahem.Khadijahvarhemmanärjagkomochjagsattemigtättintillhenne.Honfrågade:”FadertillAl­Qasim!Varharduvarit?Jagskickadenågon föratt letaefterdig.Hangick tillMeckaochåtervände tillmig.”Jagberättadeförhennevadjaghadesett.Honsvarade:”Detärgynnsamttecken,omake.Tadigsamman,jagsvärvidAllâhattduärettSändebudfördettafolk.”HonstoduppochgicktillWaraqa föratt informerahonom.Waraqasa: ”JagsvärvidAllâhatthanhartagitemotdensammaNamus,dvs.ängelnsomsändestillMûsâ(Moses). Han är detta folks Profet. Säg till honom att vara tålmodig.” HonåtervändetillhonomochberättadevadWaraqahadesagt.NärAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–avslutadesinvistelseiensamhetoch

73SahihAl‐Bukhari,1/2,3.

52

återvände tillMecka gick han tillWaraqa som sa till honom: ”Du är detta folksProfet.JagsvärvidAllâhattduhartagitemotsammaängelsomsändestillMûsâ(Moses).”74UPPEHÅLLIUPPENBARELSENIbn Sa’d rapporterade med stod hos Ibn ’Abbas att Uppenbarelsen gjordeuppehållundernågradagar.75Dettaförefallerefternoggrannundersökningvaradettroligaste.Attsomendellärdapåståattdenvaradeitreochetthalvtårärintekorrekt,mendetfinnsinteutrymmeattgåinpådetaljerhär.UndertidenfastnadeProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–ien slags depression i förening med förvåning och bryderi. Al‐Bukharirapporterade:”DenGudomligaingivelsengjordeuppehållochProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–blevsåbeklämdatt,somviharhört,hanfleragångeravsågatt kasta sig ut från höga bergs toppar, och att Jibrîl (Gabriel) varje gång hanklättradeupppåenbergstopp förattkasta signer visade sig förhonomoch sa:”Muhammad! Förvisso är duAllâhs Sändebud i sanning”, varpå hans hjärta blevstillaochhanlugnadesigochåtervändehem.NärhelstväntanpåUppenbarelsenblevlånggjordehanpådettasättmenJibrîl(Gabriel)visadesigdååterförhonomochsatillhonomdetsammasomtidigare.”76

JIBRÎL(GABRIEL)FÖRMEDLARÅTERALLÂHSUPPENBARELSEIbnHajarsa:”UppehålletiUppenbarelsenundernågradagarkomattbefriaAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhs fridoch välsignelser– frånden fruktanhanerforochfåhonomattlängtaefterUppenbarelsen.”NärvillrådighetensdunkelgavvikaochsanningensfanorhissadesvissteAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–medsäkerhetatthanhadeblivitDenHögstesSändebud.Hanvarocksåsägerpåattdetsomkommittill honom intevarnågontingannatän Ingivelsens sändebud.Hansväntanochlängtan efter Uppenbarelsens ankomst utgjorde en god anledning till hansståndaktighet och självbehärskning då Allâhs Ingivelse kom till honom. Al‐Bukhari rapporterade med stöd hos Jabir bin ’Abdullah att denne hade hörtAllâhs Sändebud – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – tala omuppehålletpåföljandeviss:”Medanjagvaruteochgickfickjaghöraenröstfrånskyn.Jagsåguppochdetvarutan någon som helst tvekan samme ängel som hade kommit till mig i Hira’sgrotta. Han satt på en stol mellan himlen och jorden. Jag var oerhört rädd förhonomochknäböjdepåmarken.Jagåtervändehemochsa:”Täckövermig…,täckövermig…”.Allâhuppenbaradeförmigverserna:

74At‐Tabari,2/207;IbnHisham,1/237,238.75FathAl‐Bari,1/27,12/360.76SahihAl‐Bukhari,2/340.

53

”DuSomsveperindig!Ståuppochvarna!OchprisadinHerresmajestät!Ochrenaditthjärta!Ochflyfrånallhednisksmitta!”

(Quranen74:1‐5)

EfterdetbörjadeUppenbarelsenkommakraftfullt,regelbundetochofta.77DEOLIKASÄTTPÅVILKAUPPENBARELSENNEDKOMInnan vi ger oss in på detaljer i den period då Budskapet och Profetskapetförmedlades ska vi bekanta oss med de olika sätt på vilka Uppenbarelsennedkom.Ibnal‐Qayyimsägerföljandeomdessa:

1. Det första: Den sanna uppenbarelsens period (alroaja alhaq). Dettautgjorde startpunkten för Uppenbarelsen till Allâhs Sändebud – överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser.

2. Det andra: Det som ängeln omärkligt delgav Profetens hjärta ochmedvetande. Allâhs Sändebud – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser – sa: ”Den Heliga Anden avslöjade för mig att ingen själkommeratt förgås förrändenhar levt sinutmätta tid, så fruktaolydnad.DetsomAllâhharkanaldrigerhållasförutomvialydnadmotHonom.”

3. Det tredje: Ängeln kom till Allâhs Sändebud – över honom vare Allâhs

fridochvälsignelser– ienmänniskasformochtaladedirekttillhonom.Detgjordedetmöjligtförhonomatttillfulloförståvadängelnsa.ÄngelnkomiblandattsesidennaformavProfetensFöljeslagare.

4. Det fjärde: Ängeln kom till honom som ett klockslag. Detta var den

svåraste formen eftersomängeln brukade gripa tag i honomhårt så attsvettocksådenkallasteavdagarträngdeframihanspanna.OmProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–sattpåsinkamelkundeden inte bära tyngden utan gick omedelbart ner på knä på marken.Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–fickengångensådanuppenbarelsedåhansattnermedlåretpåZaidslår,ochZaidkändeatttrycketnästanskadadehanslår.

5. Detfemte:Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–såg

ängelnisinverkligaform.ÄngelnuppenbaradeförhonomdetsomAllâhhadebefallthonomattuppenbara.DettasominträffadetvågångernämnsiQuranensfemtiotredjekapitelSûratan‐Najm(Stjärnan).

6. Detsjätte:DetsomAllâhsjälvuppenbaradeförhonomihimlen,dvs.då

hanstegupptillhimlenochmottogAllâhspåbudomSalât(bönen).

7. Det sjunde: Allâhs direkta Ord till Sin Budbärare – över honom vareAllâhs frid och välsignelser – utan en förmedlande ängel. Det var ettprivilegiumsomMûsâ(Moses)–överhonomvarefrid–hadeåtnjutitoch

77SahihAl‐Bukhari,TheBookofTadseer,2/733.

54

somklartochtydligtomvittnasiQuranen,liksomdetocksåomvittnasförvår Profet – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – i QuranenssjuttondekapitelSûratal‐Isrâ’(Dennattligaresan).

VissareligiösalärdaladetillettkontroversielltåttondestadiumivilketdepåstårattAllâhtalardirekttillProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–utan ett förhänge emellan. Det här är hur som helst ännu ett obekräftatpåstående.78

78ZâdAl‐Ma’ad,1/18.

55

TillkännagivandetavAllâhDenUpphöjde,ochdenärmastföreliggandedelarnaiBudskapet

DEN FÖRSTA UPPENBARELSEN som sändes till Profeten – över honom vareAllâhsfridochvälsignelser–fördemedsigettantalföreskriftersomvarenklaiform men synnerligen effektiva och med allvarliga och långtgående utlöpare.ÄngelnförmedladeetttydligtBudskaptillhonomsomlöd:”Dusomsveperindig!Ståuppochvarna!OchprisadenHerresmajestät!Ochrenaditthjärta!Ochflyfrånallhednisksmitta![Närduger]geinteförattfånågot

tillbaka!79Ochhatålamodochfördrag[medallt]fördinHerresskull!”(Quranen74:1‐7)

För att underlätta förståelsen och göraBudskapetmer lätthanterligt spaltar viuppdetidessnärmastföreliggandebeståndsdelar.

• Det primära syftet med att varna är att säkerställa att ingen i helauniversum som brytermot Allâhs önskan är ovetande om de allvarligakonsekvenser som handlandet för med sig, och att skapa en slagsexempellöschockiförövarenshjärtaochmedvetande.

• ”PrisadinHerresmajestät”föreskriveruttryckligenattdenendaärasommeduteslutandeavallaandraärtillåtenattodlapåjordenärAllâhs.

• ”Attrenasigochundervikaallaaspekteravvederstygglighet”pekar,vid

sidanavvillkoretatthelgasjälenochgedenenstarkmotståndskraftmotolika typer av befläckelser och förorenande källor, direkt på detoundgängliga behovet av att hålla såväl det yttre som det inteexceptionelltrentochfläckfritt.EndastviadennavägkanProfetenssjäl–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–nåett idealttillståndochblikvalificerade förattåtnjutaAllâhsvårdandebarmhärtighetochHansbeskydd, trygghet, vägledning och för evigt strålande ljus, och sålundakunnablidetmänskliga samfundetsbästaexempel,dra till sigde friskasjälarnaochidevilsegångnaplanterafruktanochvördnadpåettsådantsättatthelavärlden,isamtyckeelleroenighet,rörsigmotdetochtardetsomutgångspunktiallaaspekteravsinvälgång.

• Profeten – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – ska inte

betraktasinsträvanpåAllâhsvägsomennådehandlingsomgerhonomrätttillenstorbelöning.Tvärtommåstehanutannågonsomhelstkänslaav stolthet över sina gärningar eller offer anstränga en andra av

79Dvs.betraktaintedinagärningarilydnadinförAllâhsomentjänstårAllâh.

56

självförglömmande insvept i en allestädes närvarandemedvetenhet omAllâh.

• Den sista för Profeten – över honomvareAllâhs frid och välsignelser –

uppenbarade versen åsyftar de fientliga attityderna hos de förhärdadeotrogna som skulle komma att håna honom och hans följeslagare. Deförväntas ringaktahonomoch trappaupp sin illvilja till enpunktdådekommerattsmidaränkermothanslivochocksåmotallatroendekringhonomochderasliv.IdetskedetmåstehanvaratålmodigochförväntasattmedendasyfteattnåAllâhsgillandeuthärdaochuppvisadenhögstagradavuthållighet.

Detta var de grundläggande förberedelser som Profeten – över honom vareAllâhs fridochvälsignelser– skulle iaktta;anvisningar somvarmycketenkla isin utformning, oerhört fascinerande i sin lugna rytm, och enormt effektiva ipraktiken. De utgjorde den utlösande faktor som orsakade en vittomfattandestormiallavärldenshörn.Versernainnefattarkomponenternaidennyakallelsenochspridningenavdennya tron.Envarningantyder logisktsettattdet förekommer försyndelservarsförövare kommer att ådra sig smärtsamma påföljder. Eftersom jordelivet intenödvändigtvisutgördenendarameninomvilkenmänniskorkanställastillsvarsförsinaogärningarellerendelavdemsåbetydervarningenmednödvändighetattmänniskorkallastillansvarenannandag,dvs.denYtterstadagen,vilketperse ger en vink om existensen av ett annat liv än det vi lever just nu. Alla denHeligaQuranensverserkallarmänniskorattuttryckligenvittnaomAllâhsEnhet,att ägna alla sin verksamhet åt Allâh, denUpphöjde, och att underställa jagetsoch Allâhs tjänares begär vinnandet av Allâhs Nåd. De komponenter somkallelsentillislambeståravkanikorthetbeskrivasenligtföljande:

• VittnesmålomAllâhsEnhet.

• Tropådomedagen.

• Helga själenochhöjadenhögtöverdetondaochdevederstygglighetersomledertillohyggligaefterräkningar.Detfinnsettträngandebehovavdygdigt och föredömligt uppträdande parat med en tillvänjning i atthandlarättskaffens.

• ÄgnaallsinverksamhetåtAllâh,denUpphöjde.

• Allt detta bör komma som en naturlig följd av en orubblig tro på

Muhammads – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – Budskapoch ett fasthållande vid hans upphöjda ledarskap och rättfärdigavägledning.

Verserna hade föregåtts av en himmelsk kallelse från den Högste sombemyndigarProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–atttapåsig detta ohyggligt tunga ansvar (att kalla människor till Allâh). Versernas

57

funktion var att tvinga upp Profeten – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser–ursinsömn,avkläddehonomhansmantelochavskiljahonomfråndet lugna och bekväma livet för att sedan föra honom i en ny riktning kantadmedoräkneligaumbärandenochmedkravpåenavsevärddelkamppåAllâhsväg:

”Dusomsveperindig!Ståuppochvarna”(Quranen74:1‐2)

Attlevaförsinegenskullärtämligenlättmendetharbestämtsattduskaaxladenna tunga börda och följaktligen är sådana saker som sömn, bekvämligheteller en varm säng förklarade obekanta i ditt livs vokabulär. Muhammad, ståhastigtuppfördenkampochdetslitsomväntardig.Detfinnsingentidförsömnoch annat angenämt. Tunga plikter som, för att utveckla en ny sorts bräcklignärhet till människors medvetande och livets realiteter, driver dig rakt in itillvaronsvirrvarrharenligtGudomligbestämmelsefallitpådinlott.Profeten – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – lyckades tämligengramgångsriktkommapåfötterochvisasigvuxendennyauppgiften.HansatteigångienandaavfullständigtoegennyttaochsträvadeutanattnågonsinslåavpåtaktenobevekligtmedattbäradetviktigaFörtroendetsbörda,dvs.bördanavatt upplysamänskligheten och tyngden av dennya tron ochden över tjugo årlångakampendåingentingkundeavledahansuppmärksamhetfråndetväldigauppdraget.MåAllâhförossochhelamänsklighetenbelönahonommeddetbästaavslut.FöreliggandearbetegerenredogörelseiminiatyrförhanslångasträvanochdenoavbrutnakamphanfördeefteratthamottagitProfetskapetsuppdrag.KALLELSENSFASEROCHSTADIERDenProfetiskaKallelsenkandelasinitvåklartavgränsadefaser:

1. Denmeckanskafasensomvaradenäratrettonår.

2. Denmedinesiskafasensompågickitiohelaår.Varochenavdetvåfasernainnehöllutprägladekänneteckenlätturskiljbaravianoggranngranskningavdeomständighetersomutmärktevarochen.Denmeckanskafasenkandelasinitrestadier:

1. DenhemligaKallelsensomvaradetreår.

2. Proklamation av kallelsen i Mecka vilken pågick från början avProfetskapetsfjärdeårtillslutetavdettiondeåret.

3. SpridningenavKallelsen till islamutanförMecka.Detta stadiumvarade

frånslutetavProfetskapetstiondeårframtilldetattMuhammad–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–emigreradetillMedina.

Denmedinensiskafasenåterkommervitillisinomtid.

58

DetförstastadietKamppåKallelsensVägTREÅRSHEMLIGKALLELSESomvälkäntvarMeckaarabernascentrumochhärbärgeradeocksådesomhadetillsyn över al‐Ka’bah. Meckaborna stod för beskydd av och kontroll över deidolerochstensnidadebildersomvördadesavallaaraber.Häravursprungettillsvårigheter att uppnå förändring och rättrådighet på en plats som sågs somidoldyrkansnäste.Attverkaiensådanatmosfärkrävdetvivelsutanenorubbligviljaochmolmedvetenhetochkallelsentill islamtogsigdärförenfördoldformförattundvikaattdenoväntadeöverraskningenskulleretauppmeckaborna.DETIDIGAKONVERTITERNADetvarnaturligt attProfeten–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser–inledde sitt helgade uppdrag i sitt eget hem för att sedan rikta sig mot demänniskorsomstodhonomnärmast.Till islamkalladehanvemhanäntroddeskullebekräftadensanningsomhadekommitfrånhansHerre.Faktumvarattenmängd människor som inte hyste några som helst tvivel på Profeten – överhonom vare Allâhs frid och välsignelser – omedelbart reagerade och tämligenberedvilligtantogdennyatron.Idenislamiskalitteraturenärdekändasomdetidigakonvertiterna.ProfetenshustruKhadijah, ”de troendesmoder”,varden förstasomtogplats iden islamiska församlingen, tätt följd av Profetens frigivne slav Zaid binHarithah,hanskusin ’AlibinAbiTalib somhade levt ihansnärhet sedan tidigbarndom, samt Profetens nära vän Abu Bakr as‐Siddiq (Abu Bakrsanningsbekräftaren).Alladessabekändesigtill islampåkallelsensallraförstadag.80AbuBakrvisadesigfrånsinförstadagsommuslimvaraenenergiskochmycketambitiösaktivist.Hanvarvälbärgad,tjänstvillig,vänligochrättskaffens.Människor samlades i hans hem och drogs till honom för hans kunskap, enatmosfär av samhörighet, trevligt sällskap och affärer. Han bjöd alla han hadeförtroendeförtillislamochsomenfruktavhanspersonligaansträngningantogenmängdmänniskorislam,blandandra’Uthmanbin’Affanal‐Umawi,az‐Zubairbin ’Awwam al‐Asadi, ’Abdur Rahman bin ’Awf, Sa’d bin AbiWaqqas, az‐ZuhriochTalhahbin’Ubaidullahat‐Tamimy.DessaåttamänutgjordeföregångareochdennyatronsförtruppiArabien.BlanddetidigamuslimernaåterfinnsBilalbinRabah (abessiniern),Abu ’Ubaidahbinal‐Jarrah frånBaniHarithbinFahr (detmestpålitligaavdemuslimskafolken),AbuSalamahbinAbdal‐Asad,al‐Arqambin Abi al‐Arqam från Mekhzums stam, ’Uthman bin Maz’oun och hans tvåbröder Qudama och ’Abdullah, ’Ubaidah bin al‐Harith bin al‐Muttalib bin ’AbdManaf,Sa’idbinZaidal‐’AdawiochhanshustruFatimah–dottertillal‐Khattab(’Umar bin al‐Khattabs syster), Khabbab bin al‐Aratt, ’Abdullâh binMas’ud al‐Hadhaliochmångaandra.Dessavardemuslimska föregångarnaochkom från

80Rahmat‐Al‐lil’alameen,1/50.

59

olika klaner ur Quraish. Biografen Ibn Hisham räknade dem till över fyrtiostycken.81IbnIshaqsa:”Sedananslötsig folk imängdtillden islamiskaförsamlingen,mänochkvinnorochdennyatronkundeintelängrehållashemlig.”82

Eftersom kallelsen till islam fortfarande sköttes individuellt och i hemlighetträffadeochundervisadeProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser– de nya anhängarna i sin religion i avskildhet. Uppenbarelsen fortsatte ochaccelererade efterde första verserna.De versernaochdelar av sûror (kapitel)som uppenbarades vi denna tid var korta med starkt betonade pauser ochfascinerande rytmer i full harmoni med den grannlaga och hemlighetsfullamiljön. Det centrala tema som genomsyrar dem fokuserar på själens helgandeochpåattförhindramuslimernaattfallaofferförtillvaransbedrägligaglans.Detidiga verserna ger också en noggrann redogörelse för Helvetet och Paradisetochlederdetroendeiennyriktningdiametraltmotsattdefördärvligabruksomfloreradeblandderaslandsmän.AS‐SALÂT(BÖNEN)Muqatil bin Sulaiman sa: ”Salât (bön) etablerades på ett tidigt stadium av denislamiskaKallelsensomenobligatoriskritualmedentvårak’ah(bönecykel)långsalâtpåmorgonenochenlikadanpåkvällen:

”OchlovochprisadinHerremorgonochafton.”(Quranen40:55)

Ibn Hijar sa: ”Profeten – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – hadeabsolutbörjatförrättaböninnan”DenNattligaResan”,mendetråderfortfarandedelade meningar om huruvida bönen var etablerad som en obligatorisk ritualinnan föreskrifternaomdevanliga femdagligabönernakom.Det finnsåtergivetatt obligatorisk bön infördes två gånger om dagen, på morgonen föresoluppgångenochpåkvälleneftersolnedgången.”ViaenkedjaavberättarerapporteradesattängelnJibrîl(Gabriel)såProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–mottogdenförstaUppenbarelsenlärde honom att görawudu (tvagning). Då Profeten – över honomvareAllâhsfridochvälsignelser–varfärdigtoghanenhandfullvattenochstänkteöversinaländer.83IbnHishamrapporteradeattAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser – och hans Följeslagare då det var tid för bön begav sig till endalgång för att förrätta bönen i hemlighet. Abu Talib såg en gång AllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–ochAli förrättabön

81IbnHisham,1/245‐262.82IbnHisham,1/262.83MukhtasarSeerat‐ur‐Rasool,s.88.

60

och frågade dem var de sysslade med. Då han fick veta att det rörde sig omobligatoriskbönsahantilldemattvaraståndaktigaisinutövning.84QURAISHSFOLKFÅRHÖRATALASOMKALLELSENTrotsattKallelsenhadeutövatsihemlighetochpåenindividbaseradnivåläckteidettaskedenyhetenomdenutochdrogtillsigallmänt intresseihelaMecka.DessledarebryddesigiettinledningsskedeintesärskiltmycketomMuhammad– över honom vare Allâhs frid och välsignelser – och fäste inget avseende vishans läror. De trodde först att han liksom Omaiyah bin Abi as‐Salt, Quss binSa’idah, ’Amr bin Nufail och deras likar bara var en religiös filosof somfilosoferadekringgudomlighetochreligiösaplikter.Denhär likgiltigaattitydenförbyttes emellertid snabbt i reella farhågor. Quraishs polyteister började ifruktan för att Kallelsen skulle spridas och frambringa en förändring i denförhärskande mentaliteten närgånget och ängsligt bevaka Muhammadsrörelser.85Från tre års underjordisk aktivism framträdde en grupp troende präglade avbroderskapochsamarbeteochmedettbestämtmålförögonen–attspridaochpådjupetetablerakallelsentillislam.UndertrehelaårhadeMuhammad–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–nöjtsigmedattundervisaientämligensnäv krets. Dock hade tiden nu kommit för att öppet predika Allâhs tro. Jibrîl(Gabriel) hade förmedlat ännu en Uppenbarelse från Allâhs Vilja för attkonfronterahansfolk,ogiltigförklaraderaspåhittochkrossaderasavguderi.

84IbnHisham,1/247.85Fiqhas‐Seerah,s.76.

61

DetandrastadietÖppenförkunnelseDENFÖRSTAUPPENBARELSENOMFÖRKUNNELSEN

”Ochvarnademsomstårdignärmast.”

(Quranen26:214)

Detta varden första vers somuppenbarades angåendedettaoch ingår i Sûrahash‐Shu’arâ(kapitel26–Poeterna).SuranberättarhistorienomMûsâs(Moses)– över honom vare frid – tidiga Profetskap och går igenomutvandringenmedIsraelsfolk, flyktenfrånFaraoochomhurhanochhanshärskarordränks.DenåtergerdeolikastadiersomMûsâ(Moses)–överhonomvarefrid–gickigenomi sin kamp med Farao och i uppdraget att kalla sitt folk till Allâh. Dessutominnehåller suran berättelser som beskriver de ohyggliga slut som ligger iberedskapfördesomhandlaristridmedBudbärarnasåsomtillexempelNûhs(Noa),’Âds,Thamûds,Ibrâhîms(Abraham)ochLûts(Lot)folksamtahl‐ul‐’Aikah(folket i al‐’Aikah som var en grupp människor som dyrkade ett träd somkallades’Aikah).Kronologiskt tillhör denna sura mitten av Mecka‐perioden – en tid dåProfetskapetsljusmättesinkraftmedMeckashedniskakulturklimatunderdessmestarrogantaskede.DetBudskapsomsuranförmedlarkansammanfattasmedföljandeord:”Sanningenäroövervinnerlig.NärProfetskapetsandasänktesigöverMecka mötte den motstånd hos det ondas förkämpar. Sanningen är dock tillskillnadfrånlögnenbestämdattbeståmedanlögnensannerligenärförgänglig.”KALLELSETILLDENÄRMASTESTAMFRÄNDERNAIlydnadinförAllâhsbefallningarkalladeMuhammad–överhonomvareAllâhsfrid och välsignelser – samman sina stamfränder i Bani Hashim och en gruppfrånBanial‐Muttalibbin’AbdManaf.Församlingenuppgicktillfyrtiofemmän.AbuLahab togomedelbart initiativet ochvände sig till Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser:”Detärdinafarbröderochkusiner.Talaöppet,menvarmedvetenomattdinastamfränderinteharnågonmöjlighetattståemotallaaraber.Enannansakdubörhålla iminnetärattdinasläktingarärnogfördig.FöljerduderastraditionblirdetlättarefördemänattmötaQuraishsandraklaner stödda av de andra araberna. Sannerligen har jag aldrig hört om någonsom har åsamkat sina stamfränder mer skada än du.” Allâhs Sändebud – överhonomvareAllâhs frid och välsignelser – höll tyst och sa ingenting under detmötet.Hanbjödindemtillytterligareettmöteochlyckadesfåaudiens.Hanställdesigupp och höll ett kort anförande och förklarade tämligen övertygande vad somstodpåspel.Hansa:”JaglovprisarAllâh,jagsökerHanshjälp,jagtrorpåHonom,

62

jagförlitarmigpåHonom,jagbärvittneomattdetintefinnsnågongudattdyrkaförutomAllâhutannågonvidSinsida.Envägvisarekanaldrig ljugaförsitt folk.VidAllâhsvärjagattdetintefinnsnågongudförutomHonomochattjagharsäntssomBudbäraretillerisynnerhetochtillallafolkiallmänhet.VidAllâhsvärjagattnikommerattdösomnärni föreragärningar.DetblirdåantingenHelvetet föralltidellerParadisetföralltid.”AbuTalibsa:”Vihjälperdiggärna,taremotdittrådochtrorpådinaord.Dettaärdina stamfränder som du har samlat och jag är en av dem men jag är densnabbaste att göra somdu vill. Gör somdu har blivit beordrad. Jag kommer attskyddaochförsvaradigmenjagkanintelämna’Abdul­Muttalibsreligion.”AbuLahabsadå tillAbuTalib: ”VidAllâh svär jagattdetta intebådargott.Dumåstestoppahonominnandeandragördet.”Abu Talib genmälde dock: ”Vid Allâh svär jag att skydda honom så länge jaglever.”86PÅBERGETAS‐SAFADåAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser– försäkratsig om Abu Talibs genuina vilja att ge honom skydd medan han kallademänniskornatillAllâhställdehansigendagpåbergetas‐Safaochutropademedhögröst:”Sabahah!”87KlanerutQuraishkomdåtillhonom.HanmanadedemattvittnaomAllâhsEnhetochtropåhansegetBudbärarskapochpåDomedagen.Al‐Bukhari rapporterade med stöd hos Ibn ’Abbas – må Allâh vara nöjd medhonom–endelavdennahändelse.Hansa:”Närföljandeversuppenbarades:

”Ochvarnademsomstårdignärmast.”(Quranen26:214)

gick Allâhs Budbärare upp på as­Safa och utropade: ”Bani Fahr! Bani ’Adi!”88Mångamänniskor samlades och de som inte kunde närvara skickade någon attrapporteratilldem.AbuLahabvarocksånärvarande.Profeten–överhonomvareAllâhs fridochvälesignelser–sa:”Ni förstår,omjagskullesägaerattdetidalenfannsnågraryttaresomplaneradeattattackeraer,skullenidåtromig?”Desa:”Ja,viharaldrighörtenlögnfråndig.”Hansa:”Jagärenvarnareförerföreensvårplåga.”

86Fiqhas‐Seerah,s.77,78.87Dettaärettarabisktuttrycksomanvändsdåmanberomhjälpellergörandrauppmärksammapåfara.88TvåklanerurQuraish.

63

AbuLahabsvaradeomgående: ”Måttedu förgås!Hardusamlatoss förensådansak?Omedelbartuppenbaradesdåföljandeverser:89”MåtteAbuLahabförgås!Ja,måttehan[helochhållen]förgås!Vadhjälperhonom[nu]hansrikedomarochalltvadhanharförvärvat?HanskallbrinnaienEldsomblossarhögt,ochhanshustru,alltidpåsprångmedillvilligtskvallerochförtal,

skallbäraetttvinnatrepomsinhals.”(Quranen111:1‐5)

Muslim rapporterade med stöd hos Abu Hurairah – må Allâh vara nöjd medhonom – en annan del av denna historia. Han sa: ”När följande versuppenbarades:

”Ochvarnademsomstårdignärmast.”(Quranens26:214)

kallade Allâhs Budbärare – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – allaQuraishs människor. De samlades och han gav dem en allmän varning. Sedanvändehansigsärskilttillvissastammarochsa:”Quraish,räddaerfrånElden;BaniKa’b, rädda er från Elden; Fatimah, dotter till Muhammad – över honom vareAllâhsfridochvälsignelser,räddadigfrånElden.JagharingenmaktattskyddaerfrånAllâh,menjagkommerattupprätthållaförbindelsenmeder.”90DetvarsannerligenenkraftfullochtaladeKallelsesomfördenärmasteentydigtslogfastatttropåhansBudskaputgjordehörnsteneninågrasomhelstframtidaförhållande mellan honom och dem, och att de blodsband på vilka hela denarabiskatillvaronviladeiljusetavdettaGudomligaultimatumhadeupphörtattexistera.SANNINGENSFÖRKUNNANDEOCHPOLYTEISTERNASREAKTIONProfetensröstfortsatteattljudaiMeckatillsföljandeversuppenbarades:”Förkunnadärföralltsomdublirbefalld[attförkunna]ochhålldigbortafrån

demsomsättermedhjälparevidAllâhssida.”(Quranen15:94)

Han börjades sedan diskreditera de av vidskepelse fyllda bruken att dyrkaavbilder, avslöjade dess värdelösa verklighet och fullständiga oförmåga ochtillhandahöll konkreta belägg för att såväl idoldyrkan i sig som bruket attanvändadensomettmedelförattkommaikontaktmedAllâhobestridligeninteär giltig. Bland meckaborna å sin sida briserade upprördhet och ogillade.Muhammads–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser–ordorsakadeettåsknedslagsomvändeuppochnerpåmeckanernashävdvunnalivsstil.Dekundesvårligen lyssna till några som beskrev polyteister och idoldyrkare som

89Sahihal‐Bukhari,2/702;SahihMuslim,1/114.90SahihMuslim,1/114;Sahihal‐Bukhari,1/385,2/702.

64

vilsegångna.Debörjademobiliserasinaresurserförattgöraslutpåsaken,kvävaden marscherande revolutionen och utdela ett preventivt slag mot dessförkämpar innan den uppslukade och krossade deras helgade traditioner ochärorika förflutna. Meckanerna var djupt övertygade om att ett förnekande avgudomlighethosalltutomAllâhochentropådetGudomligaBudskapetochdetEfterkommandeLivetmåstetolkasitermeravfullständigundfallenhetochtotaltöverlämnande,vilketisinturinteskullelämnanågotutrymmefördemattgöraanspråk på makt över sig själva eller sina tillgångar, än mindre sinaunderlydande.Kortsagtskullederasförmätnareligionsbaseradeöverhöghetochegenmäktighet inte längre gälla. Deras intresse skulle komma att bliunderordnade Allâhs och Hans Sändebuds – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser–intressen,deskulleblitvungnaattavhållasigfrånattutsättademsom de felaktigt bedömde som svaga för orättvisor och göra sig skyldig tillrysligasynderisinvardag.Devarredanfulltmedvetnaomdessasakervilketärorsaken tillattdet intevarbevekelsegrunderbaseradepåvärdighetochhedersom gjorde att deras själar inte ville nedlåta sig till att acceptera denna”ovärdiga”positionutansnararedetsomuttrycksiföljandevers:

”Menmänniskanvillfortsättaattlevasittsyndigaliv.”(Quranen75:5)

Devarmedvetnaomalladessaföljdermendekundeintegöranågonting införenärligochuppriktigmansomutgjordedetbästaexempelpågottuppförandeoch humana värderingar. De kände inte till något liknande fall i sina släktershistoria.Vadskulledegöra?Devar förbrylladeochdehadeanledningattvaradet. Efter omsorgsfulla överväganden gjorde de det enda möjliga, dvs. de togkontaktmedSändebudetsfarbrorAbuTalibochhemställdeatthanskulleageraochrådasinbrorsonattupphöramedsinverksamhet.Isyfteattgesittkravenallvarlig och uppriktig prägel valde de att beröra det arabiska medvetandetsmestkänsligaområde,dvs.denfäderneärvdastoltheten.DetilltaladeAbuTalibpåföljandesätt:”AbuTalib!Dinbrorsonförbannarvåragudar,hittarfelivårtsättatt leva, hånar vår religion och nedvärderar våra förfäder. Du måste antingenstoppahonomellerlåtaosstahandomhonom.”AbuTalibförsöktedämpaderasvredegenomattgedemettartigtsvar.Profeten–överhonomvareAllâhs fridoch välsignelser – fortsatte emellertid obekymrad över alla deras desperataansträngningaroch illvilligaavsikterpåsinväg föratt förkunnaAllâhsreligionochkallamänniskordit.91EN RÅDSFÖRSAMLING FÖR ATT HÅLLA PILGRIMER BORTA FRÅNMUHAMMADSKALLELSEIdessatiderhadeQuraishocksåettannatallvarligtproblem.ProklamationenavKallelsenvarbaranågrafåmånadergammaldåpilgrimssäsongennärmadesig.DearabiskarepresentanternavariantågandeochQuraishenadesomattdetvarnödvändigtattfunderaöverenplanförattfjärmadearabiskapilgrimernafråndennyatrosomförkunnadesavMuhammad–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser.Debegavsigtillal‐Walîdbinal‐Mughîrahförattrådslåkringdenna

91IbnHisham,1/265.

65

fråga.Al‐Walîdbjöddemattkommaöverensomenunisonföresatssomdeallakundebifalla.Likvälvardeoense.Endelföreslogattdeskullebeskrivahonomsom Kahin, dvs. spåman, men förslaget godkändes inte med motiveringen atthansordintevarsårimmade.AndraföreslogMajnun,dvs.besattavdjinn,vilketemellertid också underkändes med motiveringen att ingenting somkännetecknade ett sådant sinnestillstånd hade upptäckts. ”Varför inte säga atthan är poet?” föreslog någon. Återigen kunde inte en gemensam ståndpunktintas utan det anfördes att hans ord helt låg utanför det poetiskt godtagbara.”Gott, låtossanklagahonomförtrolldom,”varettfjärdeförslag.Härställdesigåter al‐Walîd tveksamochmenade att Profeten – över honomvareAllâhs fridoch välsignelser – var känd för att aldrig ha varit verksam med att blåsa påknutar,ochmedgavatthans talvar tilltalandeochgenomgripande.Likväl fannhan trolldom vara den mest lämpliga anklagelsen man kunde rikta motMuhammad – över honom vare Allâhs frid och välsignelser. Det ogudaktigasällskapet gjorde den uppfattningen till sin och kom överens om att driva enenhetligformelsomgickutpåattMuhammad–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–varenmagikersomvarsåmaktigochskickligisinkonstatthanlyckosamtkundefjärmaensonfrånsinfar,enbroderfrånsinbroder,enhustrufrånsinäktamanochenmanfrånsinklan.92Värt att notera i detta sammanhang är att Allâh uppenbarade sexton verserangående al‐Walîd och den slugametod han övervägde för att manipulera demänniskorsomväntadestillMeckaförvallfärden.Allâhsäger:”Hantänkerskarptochöverväger[hurhanskallangripadessabudskap]–mått

hanförgåsfördessatankar,ja,måttehanförgåsfördessa[onda]tankar.Såserhansigomkring,rynkarpannanochantarenbisteruppsyn.

Tillsistvänderhansigbortmedöverlägsenminochsäger:’Detärbaravältalighetsombländar[åhöraren,ord]hämtadefrån

[gamlasagor];människorsordochingentingannat!”(Quranen74:18‐25)

Denuslasteavdemvar islamsochMuhammads–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser–svurnefiendeAbuLahabsomskymdeProfetens–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–steggenomatthögtropa,”människor,lyssnainte till honom ty han är en lögnare; han är en avfälling.” Muhammad – överhonom vare Allâhs frid och välsignelser – lyckades likafullt väcka storuppståndelseihelaområdetochocksåövertygaendelmänniskorattaccepterahansKallelse.93FÖRSÖKATTHEJDAISLAMSMARSCHFRAMÅTDåQuraishtillfullohadeinsettattMuhammad–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–aldrigskulleupphöramedsinKallelsetogdeiettdesperatförsökatthindraKallelsenstidvattensvågtillandralumpnamedel:

92IbnHisham,1/271.93At‐Tirmidhi;MusnadAhmad,3/492,4/341.

66

De hånade, nedvärderade, förlöjligade och framförde beskyllningar ommotsägelsefullt och till skratt uppmanade beteende, allt riktat mot de nyakonvertiterna i allmänhetochmotMuhammads–överhonomvareAllâhs fridoch välsignelser – person i synnerhet i syfte att i deras kampvilja ingjuta enandra av misströstan och försvaga deras brinnande entusiasm. De pekade utProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–somenavdjinnbesattpersonellersomensinnessjuk:

”De[somförnekarsanningen]säger:’Dumåstevaragalen,dusom[påståratt]dennaQuranharuppenbaratsfördig!’”

(Quranen15:6)

ellerenlögnaresomutövartrolldom:”Deförvånasöveratt[enman]urderasegenkretskommertilldemförattvarna

dem,ochförnekarnaavsanningensäger:’Hansvältalighetbländaross,menhanärbaraenlögnareochtrollkarl.’”

(Quranen38:4)

Derasögon försökteocksåsepådengodemannensomomde tänkte ”ätaupphonom”,ellerstörahansstabilitetochfasthet.Deanvändeallaslags föraktfullatillmälensåsom”galning”eller”enavenondandebesattperson”.”[Hatålamod]ävenomdesomförnekarsanningenkastarsåhätskablickarmotdig,närdefårhöra[styckenav]Quranen[attdesånärdefårdigattförlora

fattningen]ochsäger:’Hanärsannerligengalen!’”(Quranen68:51)

Det fannsblandde tidigakonvertiternaengruppsomolyckligtvis intehadeenstarkklanbakomsigsomkundebackauppdem.Dessaförsvarslösamänniskorblev ständigt hånade och förlöjligade. Med hänvisning till sådana människorvände sig Quraishs högbrynta aristokrater under gyckel och hån upprepadegångertillProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–medfrågan:”…ÄrdetdessasomAllâhharskänktSinagåvor[medförbigåendeavoss]?Skulle

inteAllâhvetabästvilkadetacksammaär?”(Quranen6:53)

ochAllâhsa:

”SkulleinteAllâhvetabästvilkadetacksammaär?”(Quranen6:53)

Deorättfärdigabrukadepåolikasättskrattaåtderättfärdiga.

• Deskrattade invärtesåtderasTroeftersomdesågsigsjälvasomhögrestående.

67

• De förolämpade och vinkade åt de rättfärdiga då de passerade påoffentligaplatser.

• Detaladeillaomdemisinahem.

• Varhelstochnärhelstdesågdembannadededemochkalladedemdårarsomkommitvilse.

• I det Efterkommande kommer alla dessa påhitt och lögner att visas för

vaddeverkligenärochrollernakommerattvaraombytta.Allâhharsagt:

”Desomharslagitsigtillromedsinsyndförsökergöradetroendetillåtlöje,ochnärdegårförbi[någonav]demutbyterdesinsemellanmenadeblickar,närdesedanåtervändertilldesina[fortsätterde]medsinaskämt.Ochnärdeserdemsägerde:’Dedär[människorna]harsannerligengått

vilse!’Mendehadeingetuppdragattvakaöverdetroende!(Quranen83:29‐33)

I form av grundlösa påståenden om Muhammads läror, person och karaktärförvrängde de hans förkunnelse, frambesvärjde oklarheter och spred falskpropaganda och gick på sådana sätt till överdrifter för att omintetgöra alltutrymmeförallmänhetenattordentligtbegrundadethela.Quranenberättarattdebrukadepåståattdevar:”Desägerockså:’Detärbarasagorfrånförfädernastidsomhanharlåtitskriva

nedochsomhanfårupplästaförsigmorgonochkväll.’”(Quranen25:5)

DeorättfärdigafortsatteoupphörligtattimänniskorsöroninskärpaattQuranenintevarensannUppenbarelse:

”Denna[Quran]äringentingannatän[enhärvaav]osanningar,somhanharsattsammanmedandra[människors]hjälp.”

(Quranen25:4)HedingarnaochdesomvarfientligatillislamochAllâhsUppenbarelsekundeinteförståhursåvackraverserkundeflödafrånProfetens–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser‐tungautanattnågonfannssomlärdehonom,ochdehävdade:

”Detärbaraenmänniskasomlärhonom.”(Quranen16:103)

Detresteocksåenannangrundlösochytliginvändning:

”Vadslagssändebudärdettasomäter[vanlig]födaochbesökermarknaderna[somviandra]?”

(Quranen25:7)

68

Devarsorgligtokunnigaochplågsamtförbryllandetydekunde inte försitt livtänkasigattenmänsklighetenslärareskullekunnavaraenmänniskasomdelarderasnatur,tardeliderasliv,kännertillderasförehavandenochförstårderassorgerochglädjeämnen.DenHeligaQuranenharmedkraftvederlagtderasbeskyllningarochanklagelseroch har klargjort att Profetens yttrande utgör Herrens Uppenbarelse och attderaskaraktärochinnehållstråförenoförfäradutmaningmotdemsomhänförhans profetiska yttranden till något slags världsligt ursprung, ibland till endrömmandereformatorsmentalavåndor,envanvettigpoetsutgjutelserellerensinnessjukmansosammanhängandepladder.De ställdeQuranenmot den gamlamytologin för att ledamänniskors intressebort från Allâhs Ord. an‐Nadr bin Harith vände sig en gång till Quraish medföljandeord:

”Quraish!Niharfåttupplevaettaldrigtidigareskådatfenomeninförvilketnihittillsharståtthjälplösa.Muhammad–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser – växte upp här bland er och har alltid visat sig vara yttersttillmötesgående och en högst sannfärdig och pålitlig ung man. Då hansenare blev en vuxen man började han dock predika en för ett samhällefrämmandetrosominteföllerismaken.Nibörjadedåfördömahonom,enagångensomtrollkarl,denandrasomenspåman,poetellertillochmedsomengalenman. Jag svär visAllâhatthan inteärnågotutavdetta.Hanärinteintresseradavattblåsapåknutarsommagikergörochhansordtillhörinte spåkonstens värld. Han är inte heller poet eftersom han inte harvandrarens mentalitet, och han är inte galen då han aldrig har settsutveckla någon typ av hallucinationer eller andra tecken typiska förvansinniga.Quraish!Dethandlarverkligenomnågontingallvarligtochjagrådererattomprövaerinställning.”

Det berättas att an‐Nadr i ett senare skede begav sig till Hîrah och där blevbevandrad i de persiska konungarnas traditioner och redogörelser frånmänniskorsomRustumochAsphandiar.Hanåtervände tillMeckaochkomattalltidfölja iProfetensspårvarhelstdennepredikadedennyatronochvarnademänniskor från Allâhs vrede. an‐Nadr följde omedelbart upp Profeten – överhonomvareAllâhs frid och välsignelser – och förtalde för sammaåhörarskaralånga berättelser om människorna i Persien. Han bifogade då vanligen i sittframförande också en fråga där han skickligt kastade fram en undran om haninte överglänsteMuhammad – över honom vare Allâhs frid och välsignelser.94Ibn Abbas –må Allâh vara nöjdmed honom – berättade att an‐Nadr brukadeköpainsångerskorsomgenomsinakroppsligaattributochsinasångerlockademänniskor från islam och från att utveckla minsta tycke för Profeten – överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser.95OmdettasägerAllâh:

94IbnHisham,1/299,300,358;Tafheem‐ul‐Qur’ân,4/8,9.95Tafheem‐ul.Qur’ân,4/9.

69

”Mendetfinnsmänniskorsomköper[ellerbytertillsig]tomtpratföratt,utankunskap,locka[andraattavvika]frånAllâhsväg,

ochsom[försöker]göranarrav[demsomföljer]den…”(Quranen31:6)

I ett nytt försök att förmå Muhammad ‐ över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser–attövergesinprincipiellapositionuppmanadeQuraishhonomattkompromissalitemedsinalärorochtatillsigderasförislamiskabrukpåsåsättatthangjordeliteavkallpåsinreligionochpolyteisternagjordepåsammasätt.Allâh,denUpphöjdesäger:

”Deskulleviljaattdugickdemtillmötesförattdåvisasigtillmötesgående[motdig].”

(Quranen68:9)

Ibn Jarîrochat‐Tabarani rapporterarattbelätesdyrkarnaerbjödMuhammad–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–attdyrkahansHerreunderettårmedanhandyrkadederasgudarunderettår.Ienannanversionsägerde:”Omdu accepterar våra gudar ska vi dyrka dina.” Ibn Ishaq berättade att ett antalinflytelserika polyteister – al‐Aswad bin al‐Muttalib, al‐Walîd bin al‐Mughîrah,Omaiyah bin Khalaf och al‐’As bin Wa’il as‐Sahmy – hejdade Profeten – överhonom vare Allâhs frid och välsignelser – medan han cirkulerade runtHelgedomenochföreslogatthanskulledyrkadetsomdedyrkade,ochdeskulledyrkadetsomhandyrkade.Påsåsättskullede,enligtdem,kunnanåframtillenminsta gemensamma nämnare. De tillade: ”Skulle den Herre du dyrkar visa sigvarabättreänvårablirdetsåmycketbättreföross,menskullevåragudarvisasigvara bättre än dina är det i så fall till nytta för dig.” Allâh, den Upphöjde, varomedelbartbestämdochuppenbaradeföljandeKapitel:”Säg:’Nisomförnekarsanningen”Jagdyrkarintevadnidyrkar.Intehellerdyrkarnivadjagdyrkar.Ochjagkommeraldrigattdyrkavadnidyrkar,ochnikommer

helleraldrigattdyrkavadjagdyrkar.Niharertro–ochjagharmintro!”(Quranen109:1‐6)

FÖRFÖLJELSERIbörjanavKallelsens fjärdeårunderenperiodpånågramånaderbegränsadepolyteisternasinatrakasseriertilldeovanbeskrivna.Dådeinsågdetfruktlösaidessa manövrar beslutade de sig emellertid för att organisera en fullskaligmotståndskampanj.DesammankalladeettallmäntmöteochvaldeenkommittésombestodavtjugofemframståendemanurQuraishochmedProfetensfarbrorAbu Lahab som ledare. Efter långa överläggningar nådde de fram till ettavgörandebeslut omatt vidta åtgärder somde trodde via olika kanaler skullesätta stopp för Islams tidvattensvåg. De var fast beslutna att inte spara någonkraft i attbekämpadennya tron.Debestämdesig föranvändaalla tillgångligaresurser för att baktala Allâhs Sändebud och utsätta de nya konvertiterna förolika typer av plågor. Vad gällde de nya konvertiterna som förmodades varasvaga var det lätt att sätta föresatserna i verket. Profeten – över honom vareAllâhsfridochvälsignelser–vardetdäremotintelättattbaktalaeftersomhanhade en sådan värdighet, en sådan storsinthet och en sådan enastående och

70

fulländad karaktär att det avhöll till ochmedhans fiender från att begå någradumhetermot honom. Han hade också sin farbror Abu Talibmed sin ärorikabakgrundochenrespektinjagandeklansomstöddehonom.Dessaförhållandenvarenkälla till stororo fördeotrognamendekändeattde inte längrekundevisatålamodellervaratolerantainförenformidabelkraftsomtaktfastträngdeframåtförattutplånaderasreligiösafunktionochvärldsligaauktoritet.AbuLahabtogsigsjälvinitiativettilldennyaräckanförföljelserochbörjadedelautoräkneligatyperavskadligahandlingar,hatochaggmotMuhammad–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser.Hanbörjademedatt slungastenarpåhonom,tvingasinatvåsönerattskiljasigfrånsinahustrurochtillikaProfetensdöttrarRuqaiyaochUmmKulthum,96visaskadeglädjeöverhansandrasonsdödochkallahonom”mannensomharblivitavmedsinavkomma”,ochsedankastaen skugga över hans steg under vallfärden och handelssäsongerna för attmotsägahonomochlockabortbeduinernafrånhonomochhansKallelse.97HanshustruochtillikasystertillAbuSufyan,UmmJamîlbintHarb,hadeocksåsindeli denna skoningslösa kampanj. Hon visade att hon inte stod sin man efter ifientlighetochhatmotProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser.IsyfteattåsamkaProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–fysiskskadabrukadehonbindabuntaravtörnekvistarmedreptvinnadeavfibrerfrånpalmbladochströutdempådestigarsomhanförväntadesbetrampa.Honvarenriktigargbiggameddåligthumör,grovtspråkochbesattenstorskicklighetiränksmideriochiatttändaoenighetensochupproriskhetenseld.HonfickidenHeliga Quranen välförtjänt epitetet ”den som bär brasved”. Då hon fick höradettabegavhonsigomedelbarttillMoskénmedenhandfullsmåstenattkastapåProfeten–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser.Allâh,denStörste, togifrånhennesynenochhonsågbaraAbuBakrsomsattalldelesbredvidProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser.HonvändesigdåfräckttillAbuBakrochhotadeattkrossahansFöljeslagaresmunmedsinhandfullstenarochreciterade en vers fylld av oförskämt trots: ”Vi har varit olydiga mot denvanprisade,avvisathansKallelseochfjärmatossfrånhansreligion.”DåhonhadegivitsigivägvändesigAbuBakrtillProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–ochundradeöverhändelsen.Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser– försäkradehonomomatthon intesåghonomdärförattAllâhhadetagitifrånhennesynen.98Abu Lahab och hans hushåll vållade dessa skamliga exempel på plågor ochtrakasserier trots de blodvand som fanns, ty han var Profetens – över honomvareAllâhsfridochvälsignelser–farbrorochdeboddeiangränsandehus.Detvar faktiskt så att få av Profetens grannar avstod från att baktala honom. Deslängdetillochmedinälvorfrånengetpåhansryggdåhanförrättadesinbön.Han beklagade alltid den dåliga grannsämjan men förgäves eftersom de varalltförlångtgångnaisinafel.

96Tafheem‐ul‐Qur’ân,6/522.97At‐Tirmidhi.98IbnHisham,1/335.

71

Med stöd hos Ibn Mas’ud berättade al‐Bukhari att Abu Jahl vid ett tillfälle dåProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–gjordeprostrationvidbön ial‐Ka’bahbadsina följeslagareattplaceraenkamelhonassmutsiga fosterpåhansrygg. ’UqbahbinAbiMu’aitvardenolydigemansomskyndadesigattutföra detta gemena dåd och skallande skrattsalvor bröt ut bland de otrogna.Under tiden komdet sig att Profetens dotter Fatimahpasserade.Hon tog bortsmutsen från sin fars rygg. Profeten – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser–badAllâhnedkallasinvredöverdem,särskiltAbuJahl,’UtbahbinRabi’a,al‐Walîdbin’Utbah,OmaiyahbinKhalafoch’UqbahbinMu’ait.DeharallarapporteratsdödaislagetvidBadr.99SkandalskvallerochförtaltillhördeocksådeförtryckarmedelsomMeckasledarei allmänhet och Omaiyah bin Khalaf i synnerhet tog till i sin allomfattandesträvanefterattgöraont.OmdettasägerAllâh:

”Illaskalldetgådensomförsökerfinnafelhos[andra]ochbaktaladem!”(Quranen104:1)

’Uqbahbinal‐Mu’aitnärvaradeengångvidettavProfetensframträdandenochlyssnadedåhanförkunnadeIslam.Ennäraväntillhonom,UbaibinKhalaf,fickvetadetta.Hantolereradeingetsådanthandlandesåhantillrättavisade ’UqbahochbeordradehonomattspottaProfeteniansiktet,vilketdennegjordeutanattskämmas. Ubai tog till alla upptänkliga sätt att förödmjuka Profeten – överhonom vare Allâhs frid och välsignelser – och tog till och med gamlasöndervittrade ben och slängde dammet på honom. Al‐Akhnas bin Shuraiqueath‐ThaqafiförringadeProfetenskaraktäritidochotid.Somendirektreaktionpå denne mans skändliga handlande tillskrev Quranen honom nio förhatligadrag:”Ochlyssnaintetilldensomärfärdigattsvärapåalltochspringermedskvallerochillvilligtförtal,sommotarbetardetgoda,överträderallaförbud[och]syndar[avvana],grovisättetochomåttlig[och]därtillavtvivelaktighärkomst.”100

(Quranen68:10‐13)

Abu Jahls arrogans och högdragenhet blockerade alla vägar som skulle kunnaframbringaminstaljusavtroihanshjärta:

”Men[denneman]hadeingentroochhanbadinte.”(Quranen75:31)

Han ville dessutom stänga Profeten – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser–utefrånHelgedomen.DethändeengångattAbuJahldåProfeten–över honom vare Allâhs frid och välsignelser – förrättade bön inomHelgedomens område hotfullt gick förbi och kastade ur sig förolämpningar.Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–tillrättavisadehonom

99Sahihal‐Bukhari,1/37.100IbnHisham,1/356.

72

skarpt på vilket Abu Jahl utmanade replikerade att han var den mäktigaste iMecka.Allâhuppenbaradedå:

”Ochlåthonomdåkallapådeäldstesråd.”(Quranen96:17)

Trots tillrättavisningen vaknade Abu Jahl aldrig till och han insåg aldrig sittdåraktiga beteende. Han var tvärtom fast besluten att gå till ytterligheter ochsvor att slå Budbärarens ansikte sönder och samman och krossa honom. Hanhann inte mer än ta ett steg framåt för att utföra sin onda avsikt förrän hanvände om och skyddade sig självmed händerna (som om någon förfärligt varhonomihälarna).Hansföljeslagarefrågadehonomhurdetvarfattochhansa:”Jag förnamettdikeavbrinnandeeldochnågravingar i luften.”Profeten‐överhonom vare Allâhs frid och välsignelser – kommenterade snare dettamed attsäga:”Hadehanfortsattytterligareskulleänglarnaharycktavhonomlemmarnaenefteren.”101SådanvardenvanhedrandebehandlingsomutmättesförProfeten–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser,denstorslagnemannen, respekteradsomhanvaravsinalandsmänochmedeninflytelserikman,sinfarbrorAbuTalib,bakomsig somstöd.Omsituationenvar sådan förProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser,hurvardetdåmeddemsombedömdessomsvagaochintehadenågonklansomstöddedem?Låtosstaentittpåderassituationilitemerdetalj.NärhelstAbuJahlfickvetaattenmanavbördmedmäktigavännerhadekonverterat försöktehannedvärderadennesklokhetoch intellektochsåtvivelomhansomdöme.Vardenomvändeenhandelsmanhotadeshanmedallvarligakonsekvenser och var den nye konvertiten socialt sett svag blev hanmisshandladochutsattförobeskrivligaplågor.102’Uthmanbin’Affansfarbrorsveptein’Uthmanienpalmbladsmattaochtändeeneldunderhonom.DåUmmMus’abbin’Umairhördeomsinsonsomvändelseläthonhonomsvältaochkördehonomsedanpåporten.Hanbrukadetidigarenjutadet lättjefulla livets lyxmenefter alladeplågorhanuthärdade tärdeshanshyochhanantogettförfärligtutseende.103Omaiyah bin Khalafs slav Bilalmisshandlades allvarligt av sin herre då dennefickkännedomomhansomvändelse till Islam.Dethändeattett repslogs runthanshallsochattgatpojkarsedanficksläpahonomgenomgatornaochtillochmedöverMeckashöjder.Hanförvägradesmatochdryckunder långaperioderoch iblandbandshanoch tvingades ligganerpådenbrännande sandenunderstora stenars tyngd. Andra liknande åtgärder vidtogs för att få honom attåterkallasinomvändelse.Alltdettavisadesigvaraförgäves.Hanframhärdadei

101SahihMuslim.102IbnHisham,1/320.103Rahmat‐ul‐lil’alamîn,1/57;TalqîhFuhûmahl‐al‐Athar,s.60.

73

sintropåAllâhsEnhet.VidettsådanttillfällepasseradeAbuBakrsomrördesavmedlidandeochfriköpteBilalurslaveriet.104EttannatofferförQuraishsmaktfullkomlighetvar’AmmarbinYasirsomvarenavBaniMakhzoumfrigivenslav.TillsammansmedsinmorochsinfarantoghanIslam i ett tidigt skede. De tvingades upprepade gånger ligga i den brännhetasanden och misshandlades brutalt. ’Ammar blev vid tillfällen kastad överglödandekolstycken.Profeten–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser–blevkolossaltrördöverdeogärningarsombegicksmot’Ammarochhansfamilj.Hantröstadedemalltidochhöjdesinhandibönochsa:

”Vartålmodiga,nikommersannerligenhaerboningiParadiset.”Fadern Yasir dog som följd av upprepad tortyr och ’Ammars mor Sumaiyahstacks ihjäl av Abu Jahl själv och blev därmed den första kvinnligamartyren iIslam. ’Ammar själv utsattes för olika typer av tortyr och hotades ständigt avdjuptlidandeomhanintehånadeMuhammad–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–ochåtergicktillal‐Latoch’Uzza.Iettsvagtögonblickyttradehannågotsomlätsomettåterkallandemenhanshjärtavackladealdrigochhankomen gång tillbaka till Profeten – över honom vare Allâhs frid och välsignelser –som tröstade honom för hans smärta och bekräftade hans tro. I omedelbaranslutninguppenbaradesföljandevers:

”DensomförnekarAllâhefteratthaantagittron–intedensomärutsattförtvångfastänhanshjärtaförblirtryggtisinövertygelse,

utandensomfrivilligtöppnarsigförotron–sådana[människor]ådrarsigAllâhsvredeochetthårtstraffväntardem.”

(Quranen16:106)

AbuFakîhsomvarenavBani ’Abdal‐Dar frigivenslavvardet tredjeavdessahjälplösaoffer.Förtryckarnabrukade fästahans fötter iett repochdrahonomlängsgatornaiMecka.105Khabbabbinal‐Arattvarocksåettlättofferförliknandeutbrottvidvarjemöjligttillfälle.Hanfickutståavskräckandetortyrochdåligbehandling.PolyteisternaiMeckabrukadedrahonomihåretochvridaomhansnacke,ochtvingahonomattliggapåbrinnandekolmedenstorstenpåbröstetsomhinderförflykt.Vissamuslimer av förnämt ursprung blev insvepta i färska kamelhudar och ivägslängdamedan andra kläddes i rustning och kastades i brännande sant underArabiens stekheta sol.106 Inte heller de kvinnliga konvertiterna skonades ochlistanär för lång föratt alla ska fåplatshär.Zanirah, an‐Nahdiyahochhennesdotter, Umm ’Ubais och många andra fick sin beskärda del av förföljelse frånförtryckarna–inklusive’Umarbinal‐Khattab,naturligtvisförehansomvändelse

104IbnHisham,1/317‐318;Rahmat‐ul‐lil’alamîn,1/57.105Eijazat‐Tanzil,s.53.106Rahmat‐ul‐lil’alamîn,1/57;TalqîhFuhûmahl‐al‐Athar,s.60.

74

till islam.107 Abu Bakr som var en förmögen troende friköpte några av dessaslavinnorprecissomhangjordemedBilaloch’AmirbinFuheirah.Al­ArqamsHusIljusetavdessaomänskligaförföljelserfannProfeten–överhonomvareAllâhsfrid och välsignelser – det klokaste att råda sina anhängare att i både ord ochhandlingdöljasinomvändelse.FörattinteQuraishskullefåkännedomomhansavsikterochvidtaåtgärdersomskullekunnaomintetgörahansmålbeslöthanattträffademihemlighet.EftersomenöppenkonfrontationmedpolyteisternaidettatidigaskedeinteskullegynnadennyaKallelsensomännuvarsårbarochinte fullt flygfärdig hade han också i tankarna att undvika allt sådant. Vid etttillfälle under Profetskapets fjärde år dåmuslimerna var på vägmot höjdernaruntMeckaföretthemligtmötemedProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–upptäckteengrupppolyteisterderasmisstänkta förflyttningochbörjadeansättaochbekämpadem.Sa’dbinAbiWaqqasslogenpolyteistblodigochantecknadedärmeddetförstafalletavblodsutgjutelseiIslamshistoria.108Profeten – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – å andra sidanförkunnadeöppetdenislamiskatronmeddjuphängivenhetochträgennit.Medtankepådenyakonvertiternas välfärdoch islams strategiska intressengjordehanundersittuppdragsfemteårDaral‐Arqamias‐Safasbergsområdentilletttillfälligt center för att kunna träffa sina anhängare i hemlighet och undervisademiQuranenochislamisklärdom.DENFÖRSTAUTVANDRINGENTILLABESSINIEN(Etiopien)De återkommande förföljelserna startade sent under Profetskapets fjärde år. Ibörjanvardeintesåomfattandemendeökadeochförvärradesstadigtdagfördag och månad för månad tills situationen vid mitten av det femte året blevytterst allvarlig och inte längre godtagbar. Muslimerna började då på allvarfundera över de möjliga vägar som fanns tillgängliga för att avvärja deplågsammalidandensomutmättsfördem.DetvaridennadystraochdesperatatidsomQuranensartondesuraal‐Kahfuppenbaradesochtillhandahölldefinitivasvarpåde frågormedvilkaMeckaspolyteisteroupphörligt tröttadeProfeten–över honom vare Allâhs frid och välsignelser – med. Den innehåller treberättelserivilkaåterfinnssynnerligensuggestivaliknelserfördetroendeatttatill sig. Berättelsen om männen i grottan medför implicit vägledning för detroende förattavlägsnadekänsligapunkter iotroochaggressionsomär fylldmedriskenilockelsenbortfråndensannareligionen:”[Ochsinsemellansadede:]’Sedanvi[nu]hardragitossundandemochalltvaddedyrkariAllâhsställe,låtossflytillgrottan!AllâhskallförbarmaSigöverossoch

geossvadvibehöverochhjälpaossattbestå[provet].’” (Quranen18:16)

107IbnHisham,1/319.108IbnHisham,1/263.

75

Sedanföljerberättelsenomal‐Khidr(denarabiskeläraren)ochMûsâ(Moses)–över honom vare frid – som är en tydlig och finstämd hänvisning till livetsväxlingar. Framtida förhållanden i livet är inte nödvändigtvis produkter avrådandeomständigheterutandekanståirakmotsatstillvarandra.Detkrigsomfördes mot muslimerna kunde med andra ord i framtiden ta en annorlundavändningochdetyranniskaförtryckarnaskulleendagkunnakommaattlidapåsammasättochundergåsammaplågorsommuslimernafåttgöra.DessutomharviberättelsenomDhul‐Qarnain(denTvåhornade),denmäktigehärskarenöverväst och öst. Den berättelsen säger uttryckligen att Allâh låter Sina rättmätigatjänareärvajordenochalltingsomfinnsiden.DensägerocksåattAllâhdåochdålåterenrättfärdigmanframgåförattskyddadesvagamotdestarka.Sedanuppenbarades Quranens trettionionde sura az‐Zumar som direkt pekade påutvandringochslog fastatt jordenär tillräckligtrymligochattde troende intefårlåtatyrannietsochdetondaskrafterbegränsaden:”…Desomgördetgodaidennavärldenhargottattvänta[inästaliv].Allâhsjordärsåvid[attnikanlämnaondskansrikeförattfådyrkaAllâhifrihet].Barade

somhållerutskallfåsin[fulla]lönochmerdärtill.”(Quranen39:10)

Profeten–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser–kändetillattkungenöver Abessinien Ashamah Negus var en rättvis härskare som inte behandladenågon av sina undersåtarmed orätt, så han tillät att några av hans anhängaresökteasylilandet.ImånadenRajabiProfetskapetsfemteårgavsigengrupppåtolvmänoch fyrakvinnorav tillAbessinien.Blandutvandrarna fanns ’Uthmanbin ’Affan och hans hustru Ruqaiyah, Profetens dotter. Om dessa två sadeProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser:”DeärdeförstaattutvandraförAllâhsskullsedanIbrâhîm(Abraham)ochLût

(Lot)–överdemvarafrid.”DesmöguturMecka iskyddavdensvartanattensmörkerochgavsigavmothavetdärdetkomsigatttvåbåtarskulleavseglamotderasresmålAbessinien.Nyheter om deras avvikande nådde Quraishs öron och några man sändesskyndsamtefterdem.DetroendehadeemellertidredanavseglatfrånShuaibahmot sin tillflyktsort där de blev varmt mottagna och visade vederbörliggästfrihet. Samma år under Ramadhan begav sig Profeten – över honom vareAllâhs frid och välsignelser – till Helgedomen där också en stor samlingpolyteister inklusive ett antal bemärkta och kända personer var närvarande.Profeten–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser–börjademedensattrecitera ur Quranens fyrtioförsta sura an‐Najm. Allâhs vördnadsbjudande Ordsänkte sig oförmodat över dem och överväldigade dem omedelbart. Det varförsta gångendehördeden sannaUppenbarelsen. Fördemänniskor somvilleskymfaUppenbarelsen hade det förnämsta tricket då den lästes upp inte baravarit att inte lyssna själva utan också att tala högljutt och oförskämt för atthindraocksådesannalyssnarnaatthöra.DehadeförsigattdedränkteAllâhsRöstmendetendadelyckadesmedvarattsamlaihopeländeåtsigsjälva.AllâhsRöstkanaldrigtystas.

76

”Desomframhärdariattförnekasanningensäger[tillsinameningsfränder]:’LyssnaintepåuppläsningenavQuranen!Nej,[överrösta]denmedrop[ochskrik]

såvinnernikanske[överhanden]!’”(Quranen41:26)

DådeobeskrivligtfascineradeOrdenfrånAllâhkomidirektkontaktmedderashjärtan blev de hänförda och omedvetna om den materiella världen runtomkringdem,ochfångadesientotaluppmärksamhetpådegudomligaOrdenien sådan utsträckning att avgudardyrkarna då Profeten – över honom vareAllâhsfridochvälsignelser–nåddedetvåldsamtgripandeslutet:

”FallnedinförAllâhochtillbe[Honom]!”

(Quranen53:62)

I fullständig gudsfruktan och obefläckad hängivenhet omedvetet och i fullmedgörlighet föll de ned på sina ansikten. Faktum är att detta var Sanningenssagolikastundsombanadesigväggenomdehögmodigasförstockadesjälarochbespottarnas attityder. De blev bestörta när de blev varse att AllâhsOrd hadebesegratderashjärtanochåstadkommitjustdetsomdesåihärdigthadeförsökttillintetgöra och förinta. Deras kamrater i vantron som inte hade varitnärvarande klandrade och tillrättavisade dem strängt och de började därförfinna på lögner och baktala Profeten ‐ över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser–ochpåståatthanhadevisatstorvördnad förderasavbilderochtillskrivitdemförbönensmakt.Alltdettautgjordedesperata försökatthittaengodtagbar förklaring till att de den dagen föll ned på knä tillsammans medProfeten – över honom vare Allâhs frid och välsignelser. Detta dåraktiga ochupprörandeärekränkandebeteendevarnaturligtvis i linjemedderashängivnavanaattljugaochsmidaränker.Nyhetenomdenhändelsennåddedemuslimskautvandrarna i Abessinien i en något förvanskad form. De fick veta att helaQuraishsfolkhadeantagitislamochföljaktligengavdesigavhemåt.DeanländetillMeckaimånadenShawwalsammaår.Förstdådebefannsigentimmesrestafrån Mecka fick de kännedom om de verkliga förhållandena. Vissa av demåtervände till Abessinien medan andra tog sig in i staden i hemlighet elleroffentligenundernågonbemärktpersonsbeskydd.Meckabornahadeemellertidblivit informerade om den goda gästfrihet och det varma välkomnande sommuslimernahadeåtnjutitiAbessinienvilketgjordedemhögeligenharmsna.Debörjade mäta ut än mer sträng och förfärlig misshandel och tortyr avmuslimerna.Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–sågdetdåsomhögprioriteratattlåtadessahjälplösasökaasyliAbessinienenandragång.DetvardockintelikalättdennagångeneftersomQuraishsfolkvarsynnerligenvaksammapåminstamisstänktaförflyttningfrånmuslimernassida.IsinomtidsköttedesinagöromålalltförbraförattQuraishsfolkskullehinnaomintetgöraderasflyktplaner.Gruppenavutvandrarebestoddennagångavåttiotremänochnitton–enligtvissaversionerarton–kvinnor.Huruvida’Ammarvarblanddemärfortfarandeinteklarlagt.109

109Tafhîm‐ul‐Qur’ân,5/188;Zâdal‐Ma’ad,1/24;IbnHisham,1/364;Rahmat‐ul‐lil’alamîn,1/61.

77

QURAISHSRÄNKERMOTUTVANDRARNAQuraishkunde inte tolererautsiktenavenmöjlig tillflyktsort förmuslimerna iAbessiniensådeskickadetvåpålitligadelegater–’Amrbinal‐’Asoch’Abdullahbin Abi Rabi’a före omvändelsen till islam – för att kräva att flyktingarnautlämnades. De förde med sig dyra gåvor till kungen och prästerna och hadelyckatsvinnaöverendelhovfolktillsinsida.Denhedniskadelegationengjordegällande att de muslimska flyktingarna borde utvisas från Abessinien ochutlämnas tilldem.Kravetgrundademanpåatt flyktingarnahadeövergett sinaförfädersreligionochpåattderasledareförkunnadeenreligionsomskildesigsåvälfrånderasegensomfrånkungens.Kungenkalladedåmuslimernatillhovetochbaddemförklarasinreligion.Demuslimskautvandrarnahadebeslutatsigförattberättahelasanningenoavsettvilkakonsekvensernaskullebli.Ja’farbinAbiTalibställdesiguppochtaladetillkungeniföljandeordalag:”Konung!Vivarstörtadeiokunskapensochbarbarietsdjup.Vidurkadeavbilder,vilevdeioanständighet,viåtdöttkött,viutsadevederstyggligheter,viåsidosatteallakänsloravmänsklighetochgästfrihetensochgrannsämjansplikter.VikändeingenannanlagändenstarkesrättdåAllâhblandossupphöjdeenmanomvarsbörd,sannfärdighet, hederlighet och renhet vi alla var medvetna. Han kallade oss tillAllâhsEnhetochlärdeossattintesättanågontingvidHanssida.Hanförbjödossatt dyrka avbilder och anbefallde oss att tala sanning, att vara trogna våraåligganden, att vara barmhärtiga och att beakta grannens, vänners ochsläktingarsrättigheter.Hanförbjödossatttalaillaomkvinnorochattnyttjadetsomtillhörde föräldralösa.Hanbeordradeossatt fly syndenochavstådetonda,att förrättabön,geallmosorochfasta.VitrorhonomochviharaccepterathanslärorochhansanbefallningattdyrkaAllâhochintesättanågontingvisHanssida,ochvihartillåtitvadHanhartillåtitochviharförbjuditvadHanharförbjudit.PågrundavdettaharvårtfolkväntsigmotossochförföljtossförattfåossattövergedyrkanavAllâhochåtervändatillattdyrkaavbilderochandravederstyggligheter.Deharplågatochskadatossochdåviintekankännanågonsäkerhetblanddemharvikommittillertlandochhoppasattnivillskyddaossfrånförtryck.”Kungenblevmycket imponeradavdessaordochbadmuslimernaåtergenågotavAllâhsUppenbarelse.Ja’farreciteradedeinledandeversernaiSûrahMaryam(kapitel19–Maria)ivilkaåterfinnssåvälberättelsenomYahyâs(Johannes)och’Îsâs (Jesus) födelser som skildringen av hur Maryam (Maria) mirakulöst fickmat. Konungen, och hans biskopar, rördes då till tårar som rullade nerförkunderna och till och med blötte ner hans skägg. I detta ögonblick utropadeNegus att ”det förefaller som om dessa ord och de som uppenbarades för ’Îsâ(Jesus)ärstrålarfrånettljussomharsittursprungisammakälla.”HanvändesigtilldemodefälldadelegaternafrånQuraishochsa:”Jagärräddatt jag intekanöverlämnadessaflyktingartiller.Deärfriaattlevaochutövasinreligionsomdebehagarimittrike.”FöljandedaggickdetvådelegaternaåtertillkungenochsaattMuhammad‐överhonom vare Allâhs frid och välsignelser – och hans anhängare smädade ’Îsâ(Jesus). Muslimerna kallades åter och frågades vad de tänkte om ’Îsâ (Jesus).Ja’farställdesigåterigenuppochsvarade:”Vitalarom’Îsâ(Jesus)pådetsättsomvårProfet–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–harlärtoss,dvs.atthan

78

är Allâhs tjänare, Hans sändebud, Hans ande och Hans Ord inandat i Maryam(Maria).”Konungenanmärktegenastatt”såtrorviockså.Välsignadvareduochvälsignadvaredinlärare.”Sedanvändehansigmotdeogillandedelegaternaochsinabiskoparsomblivitargaochsa:”Nikanrasasomnivillmen ’Îsâ(Jesus)äringentingannatändetsomJa’farsaomhonom.”HanförsäkrademuslimernaomfulltskyddochvändesigsedanåtermotdelegaternafrånQuraishochdegåvordeförtmedsigochskickadeivägdem.Muslimmernakomoantastadeatt levaiAbessinienunderettantalårinnandeåtervändetillMedina.110Quraishsillvilligaavsikterslogpådettasätttillbakapådemsjälvaochderasränkermisslyckadeshelt. De fick tillfullo veta att det agg de hyste mot muslimerna inte kunde fåutlopp annat än inom deras egen inflytandesfär i Mecka. De började nukonsekventnäraenfruktansvärdtankeomattpådiversebrutalasättengångförallatystadennyaKallelsenssakförare,ellerivästafallmördahonom.Enenvissvårighet som normalt stämde alla försök i den riktningen fanns dockförkroppsligad i Profetens farbrorAbuTalib ochdetmäktiga sociala anseendehan åtnjöt som gav sin brorson fullt beskydd och stöd. Meckas hedningarbestämdesigdärförförattenandragångtakontaktmedAbuTalibochinsisterapåattdennesattestoppförsinbrorsonsverksamhet,vilkenomdenfickfortgåokontrollerad skulle, somde sa,blanda inhonom i allvarliga fientligheter.AbuTalib var djupt bekymrad över det öppna hotet, brytningenmed sitt folk ochderas fientlighet men han hade inte råd att också överge Budbäraren – överhonom vare Allâhs frid och välsignelser. Han sände bud efter sin brorson,berättade förhonomvad folkethadesagtochutbrast:”Skonamigochdig självochläggintepåmigenbördasomjagintekanbära.”DåProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–hördedettatroddehanatt farbrodernskullesvikaochintelängregehonomsittstödochhansvarade:

”Farbror! Vid Allâh, om de så skulle ge mig solen i min högra hand ochmånen imin vänstra på villkor att jag övergav den väg jag valt – innanAllâhhargjortmigsegerrik,ellerjagförgås,övergerjagdeninte.”Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–restesigochvändsigomdåhansfarbrorkalladepåhonomochsa:”Komtillbaka,minbrorson”,ochnär han kom tillbaka sa han, ”gå iväg och förkunna det du vill, ty jagkommervidAllâhaldrigattövergedig.”

Han reciterade sedan ett par rader fyllda med innebörder om fullt stöd tillProfeten – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – och absoluttillfredsställelsemeddenvägsomhansbrorsonhadestakatutförArabien.111QURAISHKONTAKTARABUTALIBÄNNUENGÅNGQuraish förstod att Allâhs Budbärare – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser–fortfarandehöllfastvidsinKallelseochinsågattAbuTalibaldrigskulle överge sin brorson även om det skulle åsamka honom deras fiendskap.Några av dem sökte åter upp honom i sällskap med en ung man vid namn’Amarahbinal‐Walîdbinal‐Mughîrahochsa:”AbuTalib!Vihartilldigmedossen

110IbnHisham,1/334‐338.111IbnHisham,1/265.

79

intelligentpojke i sinungdomsblom förattdu skakunnanyttjahanshuvudochhansstyrkaochtahonomsomsoniutbytemotdinbrorsonsomharsattsigemotdin religion, förorsakat social oro och funnit fel i din livsstil, så att vi kan dödahonomochbefriadigfråndeändlösabekymmerhanharförorsakat.Enmanmotenman.”AbuTalibsvarade:”Detärsannerligenenorättvisaffärniföreslår.Nigermigersonförattuppfostrasochjaggererminsonförattdödas!DetärvidAllâhnågothäpnadsväckande!”Enpersonidelegationenvidnamnal‐Mut’imbin ’AdiavbrötochsaattQuraishsförslagvarrimligteftersom”deendastvillehjälpadigatt bli avmedkällan till problemen,men som jag förstårärdu fast beslutenattvägra att ta emot deras tjänster.” Abu Talib avböjde naturligtvis alla deraserbjudandenochbjöddemattgöravadhelstdeönskade.112Historisktmaterialgeross inteexaktdatumfördessatvåmötenmendeförefallerhögstsannolikthaägtrumunderProfetskapetssjätteårochmedenkorttidemellandem.TYRANNERNASBESLUTOMATTMÖRDAPROFETEN–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser.NärnuallaQuraishsplanerochkonspirationerhademisslyckatsåtergickdetillsingamlametodattförföljaochplågamuslimernaänmerbrutaltäntidigare.Debörjadeocksånära en tankeomattmördaProfeten–överhonomvareAllâhsfrid och välsignelser. Tvärtemot deras förväntningar bidrog den nya metodenoch själva tanken till att konsolidera Kallelsen till islam och till att stärka denmedomvändelsenav tvåavMeckaspålitligaochmäktigahjältar–Hamzahbin’Abdul‐Muttaliboch’Umarbinal‐Khattab–måAllâhvaranöjdmeddem.’UtaibahbinAbiLahabnärmadesigengångProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–ochskreksynnerligenutmanandeochfräckt:”Jagtrorintepå’viddensjunkandestjärnan’(Quranen53:1)eller’därefternärmadehan113sig(Quranen53:8).’ Jag trormedandraord intepåQuranen.”DärefterbörjadehanegenmäktigtattackeraProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–ochbarhandpåhonom,revsönderhansskjortaochskickadeivägenspottloskasomemellertidmissadeProfetensvördadeansikte.Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–åkalladedåAllâhsvredeochbad:

”Allâh!SkickaenavDinahundarpåhonom.”

AllâhsvaradepositivtpåMuhammadsbönochdetskeddepåföljandesätt:Detkomsigengångatt’UtaibahtillsammansmednågralandsmänfrånQuraishgavsigavmotSyrienochövernattadeiaz‐Zarqa’.Till ’UtaibahsstorafasanärmadesigdärettlejongruppenochhanerinradesiggenastMuhammadsordisinbönoch utbrast: ”Ve dig min broder! Detta lejon kommer att sluka mig precis somMuhammad – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – bad om. Han harförvisst dödatmig i Syrienmedan han är i Mecka.” Lejonet rusade sannerligenframsomenblixt,nappadeåtsig’Utaibahochkrossadehansskalle.114

112IbnHisham,1/266.113Dvs.Jibrîl(Gabriel),Uppenbarelsensängel.(övers.anm.)114Tafhîm‐ul‐Qur’ân,6/522;citeradfrånal‐Isti’ab,al‐Isaba,Dala’ilan‐Nubuwwah,etc.

80

DetharocksårapporteratsattenhopplösavgudadyrkarefrånQuraishvidnamn’Uqbahbin ’AbiMu’ait en gångdåProfeten – över honomvareAllâhs frid ochvälsignelser–föllnedpåansiktetiböntrampadepåhansnacketillsögonenstodut.115Fler uppgifter rapporterade av Ibn Ishaq vittnar om tyrannernas djuptförankrade avsikt att mörda Profeten – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser. Islams ärkefiende Abu Jahl vände sig vid ett tillfälle till sinamedbrottslingarmedföljandeord:”Quraish!DetförefallersomomMuhammadärfastbeslutenattfortsättasökafelivårreligion,nedvärderavåraförfäder,misskrediteravårtsättattlevaochskymfavåragudar.VidvårgudvittnarjagomattjagförattengångförallagöraerkvittMuhammadskataentungstenochsläppadenpåhanshuvuddåhanliggerpåsittansikteibön.JagfruktarintevadhansklanBanu’AbdManafkantasigtill.”Detohyggligtolyckligaauditorietgodkändeplanenochuppmuntradehonomattöversättadenienavgörandehandling.PåmorgonenföljandedaglågAbuJahlochväntadepåattProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–föllnedpåsittansikteibönnärmadesigAbuJahlmeddenstorastenenförattrealiserasinondaavsikt.HanhannintemerännärmasigProfeten–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser–ett styckeförränstenenföllurhanskrampaktigagreppochhanvitiansiktetochskakanderyggadetillbaka.Demänniskorsombevittnadedethelaskyndadedärpåframtillhonomochfrågadehurdetvarfatt.Hansvarade:”Närjagnärmademiggensköten till storleken onormal kameltjur med fasansfulla hörntänder som nästanförintademig.”IbnIshaqrapporteradeattProfeten–överhonomvareAllâhsfridoch välsignelser – kommenterade händelsen med följande ord: ”Det var Jibrîl(Gabriel)–överhonomvarefrid.OmAbuJahlhadegåttnärmarehadehandödathonom.”116 Quraish ville inte ta till sig varningen utan tanken om att mördaProfeten – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – närdes tvärtomfortfarande i deras orättfärdiga hjärtan. ’Abdullah bin ’Amr bin al‐’AsrapporteradeattnågrapersonerurQuraishbefannsigpåenplatssomkalladesal‐HijrochbeklagadesigöverattdehadevaritalltförtålmodigamedProfeten–över honom vare Allâhs frid och välsignelser – som då plötsligt dök upp ochbörjadecirkulerapåsittvanligasätt.Debörjadevinkaåthonomochframkastasarkastiska kommentarer men han förblev tyst två vändor. Under den tredjestannadehanochtilltaladedeotrogna:

”Quraish!Lyssna,jagsvärvidAllâhiVarsHandminsjälliggerattniendagkommer att slaktas.” Så fort Profeten – över honom var Allâhs frid ochvälsignelser–hadeyttratsinaordomslaktblevdeallabestörtaochbyttetillennyspråkdräkt,sommedenanstrykningavfruktanochävenskräck

115MukhtasarSîratar‐Rasûl,s.113.116IbnHisham,1/298.

81

försöktestillahansvredeochblidkahonomgenomattsäga:”DukangådinvägAbulQasim,tyduharaldrigvaritdåraktig.”117

’Urwabinaz‐Zubairberättade: JagbadAbdullahbin ’Amrbinal‐’Asattberättaför mig det värsta som hedningarna gjorde mot Profeten – över honom vareAllâhs frid och välsignelser.Han sa: ”MedanProfeten – över honom vareAllâhsfridochvälsignelser–badial­Hijrial­Ha’bahkom’Uqbahbinal­Mu’AitochviradesinklädnadruntProfetenshalsochdrogvåldsamtåt.AbuBakr tog tag ihonomoch knuffade undan honom från Profeten – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser–ochsa:’VilldudödaenmanbaradärföratthansägeratthansHerreärAllâh?’”118HAMZABIN’ABDUL‐MUTTALIBSOMVÄNDELSEI en dyster atmosfär hemsökt av orättfärdighetens och tyrannietsmörkamolnsken vid horisonten ett lovande ljus för de förtryckta – Hamza bin ’Abdul‐Muttalib omvändelse imånadenDhul‐Hijjah under Profetskapets sjätte år. DetrapporteradesattProfeten–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser–endag satt på Safas lilla höjd då Abu Jahl kom att passera och klankade på denreligion som han förkunnade. Muhammad – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser – förblev dock tyst och yttrade inte ett ord. Abu Jahl fortsatteohejdat, tog upp en sten och spräckte huden på Profetens huvud sombörjadeblöda.AngriparengavmedsigsedanavförattförenasigmedQuraishpåderassamlingsplats.DethändesigsåattHamzahsomvarpåhemvägefterenjaktturefter enkort stundmed sinbågepå axelnpasserade sammaväg. En slavflickatillhörande ’AbdullahbinJada’ansomhadebevittnatAbuJahlstilltagberättadehela historien om attacken på Profeten – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser–förhonom.DåHamzahhördedettablevhandjuptförorättadeochskyndade till al‐Ka’bah där han på Helgedomens gårdsplan fann Abu Jahlsittande tillsammansmed ett sällskap frånQuraish.Hamzah rusade på honomochslogvåldsamtbågenihanshuvudochsa:”Ah!DuharskymfatMuhammad–över honom vare Allâhs frid och välsignelser. Också jag följer hans religion ochbekännerdethan förkunnar.”BaniMakhzumsmänskyndade tillhjälpochmänfrånBaniHashimvilleingripamenAbuJahlskickadeivägdemochsa:”LåtAbu’Ummarah vara, jag smädade vid Allâh skamlöst hans brorson.”119 Hamzasomvändelse hade faktiskt sin grund i stoltheten hos en man som inte kundeacceptera att andra förödmjukade en släkting till honom. Allâh renade docksenare hans natur och han lyckades få tag i detmest pålitliga fästet (Tron påAllâh).Hankomattvisasigblienkällatillväldigstyrkaförden islamiskatronochdessanhängare.120

117IbnHisham,1/298.118Sahihal‐Bukhari,1/544.119IbnHisham,1/291;Rahmat‐ul‐lil’alamîn,1/68;MukhtasarSîratar‐Rasûl,s.66.120MukhtasarSîratar‐Rasûl,s.101.

82

’UMARBINAL‐KHATTABSOMVÄNDELSE’Umar bin al‐Khattabs omvändelse imånadenDhul‐Hijjah under Profetskapetssjätte år tre dagar efter Hamzah var en annan avgörande förstärkning av denislamiskastyrkan.121Hanvarenbeslutsammanmedoförfäratmod,fruktadochrespekterad i Mecka och en bitter motståndare till den nya religionen.TraditionenavslöjarattProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–engånglyftesinahänderibönochsa:

”Allâh!Geislamsärskildstyrkagenomdenduälskarmestav’Umarbinal­KhattabochAbuJahlbinHisham.”

Detblevuppenbarligen’Umarsomgickåtnjutadetprivilegiet.122Urengranskningavdeåtskilligaversionersomtalarom’Umarsomvändelsekanvimed säkerhet dra slutsatsen att ett antalmotsägelsefulla känslor stredmedvarandraihanssjäl.Åenasidanhögaktadehansittfolkstraditionerochhadeförvara att delta i vinorgier. Å andra sidanbeundradehan storligenmuslimernaskaraktärsstyrka och oeftergivliga hängivenhet för sin tro. Dessa två extremerskapadeenslagsskepticismihanssinneochfickhonomtillochfrånattlutaåtattdeislamiskalärornakundegelivetettbättreochmerhelgatinnehåll.Detvardärför som han ständigt drabbades av ursinnesattacker på vilka omedelbartföljdeoväntadkraftlöshet.123Berättelsernaomhansomvändelseärpådethelataget mycket intressanta och föranleder oss att göra en lite mer detaljeradgranskning.Endagbegavsig’Umarbinal‐KhattabfrånsitthemtillHelgedomendärhanfickse Profeten – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – förrätta bön ochhörde honom recitera den Heliga Quranens Sûrah al‐Hâqqah (kapitel 69 –Sanningens stund). Allâhs Ord tilltalade honom och rörde vid de innerstacellerna i hanshjärta.Hankändeatt dehärrörde från enunik förlagaochhanbörjade ifrågasätta sitt folks påstående om Quranen som mänskligt författadpoesi eller en spåmans ord. Profeten – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser–fortsattesinrecitation:”FörvissoärdettaettÄdeltSändebudsord,inteordavenpoet–fåärdetingnitrorpå!–Intehellerordavenspåman–fåärdetingnuägnareftertankeåt!

[Detta]ärenuppenbarelsefrånvärldarnasHerre!”(Quranen69:40‐43)

I det ögonblicket genomträngde islam hans hjärta.124 De förislamiskatendensernasmörka lager, den djupt rotade traditionella trångsyntheten såvälsom den blinda förfadershedern överskuggade dock essensen i den mäktigaSanning som sakta men säkert började finna sin väg till hans hjärta. Hanframhärdadedärförisinailldådmotislamochdessanhängareutanatttänkapå

121Tarîkh’Umarbinal‐Khattab,s.11.122At‐Tirmidhi,2/209.123Fiqhas‐Sîrah,s.92‐93.124Tarîkh’Umarbinal‐Khattab,s.6.

83

den rena och mot människans natur trogna känsla som fanns bakom denförislamiskaokunskapensochmentalitetensbräckligayta.Hanshetsigahumöroch överdrivna fientlighet mot Profeten – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser–fickhonomendagattlämnasitthemmedsvärdihandiavsiktattmördaProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser.Hanvarrasandeochvandradeiursinneochvredesmod.Nu’aimbin’Abdullahsomvarenväntill’Umar träffade honom av en händelse på vägen. Vad hade orsakat så mycketupprördhet och vem skulle den drabba, frågade han nonchalant. ’Umar sarasande:”Att förgöraMuhammad,denkättarensomhar förstörtQuraishsenhet,slagithålpåderasreligion,funnitdårskaphosderasviseochhädatderasgudar.””’Umar, jag försäkrardig,din själharbedragitdig, trorduattBanu ’AbdManafskullelåtadigvandravidarepåjordenomduslårihjälMuhammad?Varförtarduintehandomdinegenfamiljförstochlederdemrätt?””Vilkaiminsläkt?”frågade’Umarargt.”Dinsvågerochdinsysterharavfallit,dvs.deharblivitanhängaretillMuhammadochövergettdinreligion.”’Umar styrde då sina steg mot systerns hem. Då han närmade sig hörde hanKhabbab bin Aratts röst som läste Quranens Sûrah Tâ‐Hâ för dem båda. DåKhabbab hörde ’Umars fotsteg drog han sig undan till ett annat rum. ’Umarssyster Fatimah tog bladet och gömde det. ’Umar hade dock redan hört rösten.”Vadvardetförljudjagjusthörde?”skrekKhattabssonmedanhanivredesmodklevin.Bådehanssysterochhennesmansvarade,”Duhördeingenting”.”Nej,”sahanochsvorvilt,”jagharhörtattniharavfallit.”Hankastadesigöversinsvågerochmisshandladehonom svårtmenFatimah rusade till sinmansundsättning.’Umarvändesigdåmotsinsysterochsloghenneihuvudet.Mannenochhustrunkundenu intebehärska sigutanutropademedhög röst: ”Ja, vi ärmuslimer, vitrorpåAllâhochHansSändebudMuhammad–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser– sågör somduvill.”När ’Umar såg sinkära systersansiktehöljt iblod mjuknade han och sa: ”Låt mig se vad ni läser så att jag kan förstå vadMuhammad – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – har fört med sig.”Fatimah var nöjdmed försäkringenmen sa: ”Min bror, du är på grund av dinavgudadyrkanorenochingenannanänderenafårröraviddet.Gåförstochtvättadig.” Han gjorde så och tog sedan bladet och läste Sûrah Tâ‐Hâs första verserframtill:

”JagärAllâh.IngengudomfinnsutomJag.DyrkaMigdärförochförrättabönenförattminnasMig!”

(Quranen20:14)

’Umar läste versernamed stort intresse och blevmycket hänförd av dem. ”Såenastående det är, och så förfinat. Var snäll och ledmig till Muhammad – överhonomvareAllâhs frid och välsignelser, ” sahan.DåKhabbabhördedetta komhan fram ur sitt gömställe och sa, ”’Umar, jag hoppas att Allâh har svarat påProfetens–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–bön,tyjaghördehonomsäga: ’Allâh!Geislamstyrkagenomantingen ’Umarbinal­KhattabellerAbuJahlbin Hisham’.” ’Umar begav sig sedan till ett hus i Safa där Muhammad – överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–hadehållitmötetillsammansmedsina

84

Följeslagar.’Umarkomframtillplatsenmedsvärdetisinhand.Hanknackadepådörren. Profeten – över honomvareAllâhs frid och välsignelser – Följeslagaretittadeutförattseveminkräktarenvar.Enavdemkickadeutgenomenspringai dörren, snubblade bakåt och utbrast: ”Det är ’Umarmed sitt svärd.” Hamzahskingradesinafrändersfruktangenomattsäga:”Släppinhonom.Somenfrändeärhanvälkommen.Somenfiendekommerhanattfåsitthuvudavhuggetmedsitteget svärd.”Profeten–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser–badsinaFöljeslagareattöppnadörren.InstegKhattabsson.Profeten–överhonomvareAllâhs frid och välsignelser – steg fram för att ta emot den fruktansvärdebesökaren, tog honom vid hans kläder och svärdsskida och frågade omanledningentillhansbesök.Pådettasvarade’Umar:”JagharkommittilldigföratttropåAllâhochHansSändebudochpådetsomhanharöverbringat frånsinHerre.” Fyllda av glädje ropadeMuhammad – över honomvareAllâhs frid ochvälsignelser–ochhansFöljeslagareut:”AllâhuAkbar(AllâhärStörre)!”125’Umarsomvändelsevarenverkligtriumfförislamssak.Sågenomgripandeochomedelbarvareffektenavdenpåden rådande situationenattde troende somdittillshadedyrkatAllâh inom fyraväggar ihemlighet,nu samladesochöppetförrättadesintillbedjaniHelgedomensjälv.DettaförhöjdederassinnesstämningsamtidigtsomfruktanochoronbörjadelägrasigöverQuraish.Medstödhos’Umar–måAllâhvaranöjdmedhonom–refereradeIbnIshaq:”DåjaghadeantagitislammindesjagMuhammads–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–ärkefiendeAbuJahl.Jaggavmigavochknackadepåhansdörr.Dåhankomutförattträffamigberättadejaggenastattjaghadeantagitislam.Hanslängde omedelbart igen dörren och stämplade avvisande min handling somavskyvärdochmittansiktesommotbjudande.”’Umar omvändelse orsakade en hel del uppståndelse i Mecka så att vissastämplade honom som en avfälling. Han vacklade likväl aldrig i tron utanframhärdade tvärtom i sitt ställningstagande också då han svävade i livsfara.Quraishs polyteister marscherade en gång mot hans hem i avsikt att mördahonom.’Abdullahbin’Umar–måAllâhvaranöjdmedhonom–refererade:Då’Umariskräckbefannsigisitthemkomal‐’AsbinWa’ilas‐SahmyAbu’Amrikläddenbroderadmantelochenskjortamedsömmarisilke.HantillhördeBaniSahmsomvar våra allieradeunderokunskapens förislamiskaperiod.Al‐’As satill ’Umar:”Vadärdetmeddig?”Hansvarade:”Ditt folklovadeattdödamigomjag blir muslim.” al‐’As sa: ”Ingen kommer att skada dig när jag har givit digskydd.” al‐’As gick såut för attmöta allt folk som flödade i heladalen.Han sa:”Vartärnipåväg?”Desvarade:”Vivillhaal­Khattabssonsomharantagitislam.”al‐’As sa: ”Det finns inget sätt för någon att röra honom.” Och folket drog sigtillbaka.126

125Tarîkh’Umarbinal‐Khattab,s.7‐11;IbnHisham,1/343.126Sahihal‐Bukhari,1/545;IbnHisham,1/349.

85

I förhållande tillmuslimerna iMecka fick ’Umarsomvändelseenannanenorminverkan.Med stöd hos Ibn al‐’Abbas berättarMujahid att han då han frågade’Umarbinal‐Khattabvarförhanhadegivitsepitetetal‐Farouq(hansomskiljersanning från lögn) fick svaret: ”Efter att jag hade antagit islam frågade jagProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser:’ÄrviintepårättväghärochidetEfterkommande?’Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–svarade:’Visstärdudet!JagsvärvidAllâhiVarsHandminsjälliggerattduärrättidennavärldochidetEfterkommande.’JagfrågadedåProfeten–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser: ’Varförmåstevidåbedriva lönnligverksamhet.Jag svär vid Allâh Som har sänt dig med sanningen att vi ska lämna våragömställen och offentligt förkunna vår helgade sak.’ Vi begav oss då ut i tvågruppermedHamzahsomledarefördenenaochjagfördenandra.VisattekursmotMoskénifulltdagsljus.DåQuraishspolyteisterficksynpåossbleknadederasansikten och blev mäkta sorgsna och förbittrade. Det var vid det tillfället somProfeten – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – gav mig epitetet al­Farouq.” Ibn Mas’ud – må Allâh vara nöjd med honom – berättade att de(muslimerna) aldrig hade kunnat förrätta sina religiösa plikter inne iHelgedomeninnan’Umarantogislam.127SuhaibbinSinan–måAllâhvaranöjdmedhonom–saisammasammanhangattdetvarförstefter’UmarsomvändelsesomvibörjadeförkunnaKallelsenochfrittsamlaskringochcirkuleraruntHelgedomen.Vihadetillochmedmodattgeigenför några av de orättvisor som begåttsmot oss. I samma sammanhang sa IbnMas’ud:”Viharstärktsoerhörtsedan’Umarantogislam.”QURAISHSREPRESENTANTFÖRHANDLARMEDALLÂHSSÄNDEBUDKort efter omvändelsen av dessa två kraftfulla hjältar, Hamzah bin ’Abdul‐Muttalib och ’Umar bin al‐Khattab – må Allâh vara nöjd med dem, börjadetyrannietsochförtrycketsmolnskingrasochpolyteisternainsågattdeintevarnågongodidéattmätauttortyrförmuslimerna.Debörjadeföljaktligenledasinkampanjinpåettannatspår.DeautentiskanedteckningarnaavProfeten–överhonom vare Allâhs frid och välsignelser – biografi visar att det hade slagitMeckas ledareatt försökavinnaMuhammad–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–genomhansärelystnad.Deansattehonomdärfördåochdåmedlockelser.NågraavdebetydandemänneniMeckasamladesendagpåal‐Ka’bahsområdeoch’UtbahbinRabi’a,somvarenavderasledare,erbjödsigattnärmasigProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–ochslutaettavtalmedhonomsomgickutpåattdegavhonomvadhelsthanönskadeavvärldsligrikedompåvillkoratthanhöll tystoch slutade förkunna sinnya tro.Quraishsfolkgavbifalltillhansförslagochuppdrogåthonomattutförauppgiften.’Utbahnärmade sig Profeten – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – ochtilltaladehonomiföljandeordalag:”Viharintesettnågonannanarabiskmanföramedsigensådanolyckatillettfolksomdu har gjort.Du har grovt förolämpat våra gudar och vår religion, beskylltvåra förfäder och vise för gudlöshet och fel och sått split bland oss. Du har inte

127IbnHisham;Tarîkh’Umarbinal‐Khattab,s.13;Mukhtasaras‐Sîrah,s.103.

86

sparatnågonmödaförattansträngaförhållandetmellanoss.Ärdetsåattdugörallt detta i utsikt att vinna rikedom går vi nu samman för att ge dig störrerikedomar än hittills någon medlem ur Quraish har ägt. Är det ärelystnad somdriverdiggörvidigtillvårledare.Önskardukungavärdighetgervidigdet.Ärdetsåattduärienondandesvåld,enandesomtycksförföljaochbehärskadigsåattduintekanskakaavdigdessok,ärvibereddaattlåtakallapåskickligaläkareförattbotadig.””Är du färdig?” frågade Muhammad – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser–ochdåhanfåttdetbekräftatsahan:

”Hâmîm. [Detta är] uppenbarat av den Nåderike, den Barmhärtige – enSkrift vars budskap är avfattat i en fast och klar förkunnelse på arabisktspråktillnyttafördeinsiktsfulla,medvarselomhoppochglädje–ochmedord till varning. Men de flesta [människor] vänder sig bort och vill intelyssna[närdeläseshögt],ochdesäger: ’Vårahjärtanärövertäcktasåattdinaordintenårfram,ochvåraöronhartäpptstillochetthinderharrestsmellanossochdig.Handlanu[somduanserbäst];viskallhandla[somvianserbäst]!”(Quranen41:1‐5)

Allâhs Sändebud– överhonomvareAllâhs frid och välsignelser – fortsatte attrecitera kapitlet medan ’Utbahmed handen bakom ryggen som stöd lyssnadeuppmärksamt. Då Profeten – över honom vare Allâhs frid och välsignelser –nåddeden vers som föreskriver prostration föll han ögonblickligenner på sittansikte.Däreftervändehansigtill ’Utbahochsa:”Ja,Abual­Walîd!Duharhörtmittsvarochduärnufriattgöravadhelstduönskar.”’UtbahdrogsigdåtillbakatillsinastamfränderförattunderrättademomProfetensinställning.DådesåghonomsvordepåatthansanletevisadeenheltannanfattningändethadehaftinnanhanmötteProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser.’Utbahredogjordegenastfördetaljernaidethanhadesagtochdetvarhanhadefåttochtillade:”Jagharaldrighörtnågotsomliknardethanreciterade.Dethandladeabsolutinteom varken poesi eller trolldom och inte heller om spådomar. Quraish! Jaguppmanarerattbeaktamittrådochgedennemanfullfrihetattgenomdrivasinasyften,ivilketfallniocksålugntkanlösgöraerfrånhonom.JagsväratthansordbärpåettuniktBudskap.Omdeandraarabernagörerkvitthonombesparasnibesväret.Omhanåandrasidankommertillmaktenöverarabernakannisolaerihanskungavärdighetochdelahansmakt.”Dessa ord föll naturligtvis för döva öron och tilltalade inte de otrogna somkastadeglåpordefterhonomochpåstodattProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–hadeförhäxathonom.128

128IbnHisham,1/293,294.

87

Enannanversionavsammahändelseberättaratt ’Utbahuppmärksamtlyssnarpå Profeten – över honomvareAllâhs frid och välsignelser – tills han börjadereciteraAllâhsOrd:”Mensäg,om[lyssnarna]drarsigundan:’Jagvarnarerförenkatastrofsomden

[somförintadestammarna]’AdochThamûd!’”(Quranen41:13)

Idettaögonblickställdesig’UtbahuppipanikochchockochladesinhandöverProfetensmunochbönföllhonom:”IAllâhsnamnochvidvårasläktbandberjagdig slutapådetatt intekatastrofen skadrabbaQuraishs folk.”Därpååtervändehan skyndsamt till sina stamfränder och gav dem besked om vad han hadehört.129ABUTALIBKALLARSAMMANBANIHASHIMOHBANIAL‐MUTTALIBDe nya och välkomna förändringarna till trots hade Abu Talib fortfarande endjupföraningomfaraförsinbrorson.Hantänktenogaöverdentidigareserienav incidenter inklusive ’Amarah bin al‐Walîds förslag till bytesaffär, Abu Jahlssten, ’Uqbahs försök att strypa Profeten – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser, och slutligen (före omvändelsen) ’Umars avsikt att mördaMuhammad–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser.Denklokemannenförstodattalltdettaotvetydigt tyddepåenallvarligkomplottsomkokats ihopför att ignorerahansposition sombeskyddare avProfeten– överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–ochoffentligtmördadensenare.OmettsådantlägeuppstodvarAbuTalibfulltövertygadomattvarken’UmarellerHamzahskullevaratillnågonhjälp,derassocialamakttilltrots.130AbuTalibhaderätt.PolyteisternahadeutverkatenvälgenomtänktplanförattmördaProfeten – över honomvareAllâhs frid och välsignelser – och gaddadeihopsig föratt sättaden iverket.Hankalladedärförsammansinasläktingar iBaniHashimochBanial‐Muttalib,dvs. ’AbdManafsättlingar,ochmanadedematt immunisera och skydda hans brorson. Alla bland dem, troende såväl somicketroende, reagerade positivt med undantag för Abu Talibs bror Abu Lahabsomlieradesigmedavgudadyrkarna.

129TafsîrIbnKathir,6/159‐161.130IbnHisham,1/269;MukhtasarSîratar‐Rasûl,s.106.

88

AllmänsocialbojkottINOM LOPPET AV MINDRE ÄN fyra veckor ägde fyra händelser av särskildbetydelserum–Hamzahsomvändelse,’Umarsomvändelse,Muhammads–överhonom vare Allâhs frid och välsignelser – vägran att gå med på någon slagskompromiss och till sist den pakt som slöts mellan Banu Muttalib och BanuHashimförattgöraMuhammad–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–oåtkomlig och skydda honom från alla förrädiska försök att mörda honom.Polyteisternavar förbryllandeochosäkrapåhurdeskullegöra förattblikvittdetta envisa och obevekliga hinder som hade kommit för att slå derastraditionellatillvaroispillror.DehaderedaninsettattettmordpåMuhammad–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser– skulle resultera i attderasegetblodocksåymnigtskulleflytasiMeckasdalarochattdeutplånades.Medhänsyntagentilldessafasligautsiktertillgrepdemotvilligtenannanorättfärdigstrategisominteinbegrepmord.ENORRÄTTVISANSOCHAGGRESSIONENSPAKTMeckashedningarsammankalladeettmötepåenplatskalladWadial‐MuhassabochbildadeenkonfederationsomvarfientligmotbådeBaniHashimochBanial‐Muttalib. De fattade beslut om att inte göra några affärer eller knyta någraäktenskapligabandmeddem.Socialakontakter,besökochallaformeravverbalkommunikationmedMuhammad–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–ochhansanhängareskulleavbrytastillsProfeten–överhonomvareAllâhsfridoch välsignelser – överlämnades till dem för att dödas. Artiklarna i derasproklamation som uppmanade till skoningslösa åtgärder mot Bani HashimskrevsutavBaghîdbin’AmirbinHashimochhängdesuppial‐Ka’bah.Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–åkalladeAllâhsförbannelseröverBaghîdvarshandsenareblevförlamad.131AbuTalibanalyseradekloktoch lugntsituationenochbestämdesig förattdrasigtillbakatillendaliMeckasöstrautkanter.BanuHashimochBanual‐Muttalibsom anslöt sig fann sig sålunda från början avmånadenMuharram under detsjunde året av Muhammads – över honom vare Allâhs frid och välsignelser –uppdrag dram till det tionde året, dvs. under en treårsperiod, inträngda i ettsmaltpass(AbuTalibsShi’b).Detvarenkvävandebelägring.Livsmedelstillförseln upphörde i stort sett helt och de instängda ställdes införväldigaumbäranden.Avgudadyrkarnaköpteuppalla livsmedelsomfördes in iMeckasåattdeinteskullenåmänniskornaiash‐Shi’bsomvarsåpressadeattdevartvungnaattätadjurhudarochlövfrånträden.Skrikfrånsmåbarnsomledavhungerhördesregelbundet.Ingentingärbartnåddeframtilldemmedundantagförvissabegränsademängdermatsomvidnågraenstakatillfällensmuggladesinavmedlidsammameckabor. Under ”de förbjudnamånaderna” då fientligheten

131Zâdal‐Ma’ad,2/46.

89

enligttraditionskulleupphöralämnadedesinisoleringochköptelivsmedelsomkomutifrånMecka.Matenvardocksåorimligtdyrattderasfinansiellasituationgjordedetsvårtattkunnafåtillgångtillden.Hakîm bin Hizam var en gång på väg för att smuggla lite vete till sin fasterKhadijah – må Allâh vara nöjd med henne – då Abu Jahl gensköt honom ochförsöktehindrahonom.Förstnär al‐Bukhtari lade sig i lyckadesHakîmnå sittmål. Abu Talib var oerhört bekymrad över sin brorsons personliga säkerhet.NärhelstfolkdrogsigtillbakaförattsovabadhanProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–att läggasigvidhansplats,mendådeandraföll isömn beordrade han honom att byta plats, allt för att lura en eventuelllönnmördare.MotallaoddshöllMuhammad–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–fast vid sin linje och hans beslutsamhet och hans mod vacklade aldrig. Hanfortsatte att gå till al‐Ka’bah för att offentligt förrätta sin bön. Han tog varjetillfälleiaktförattpredikaförutomståendesombesökteMeckaiaffärerellerförvallfärd under de helgade månaderna och särskilda perioder försammankomster.Situationen gav i längden upphov till splitmellan de olika grupperna i Meckavilkajumedblodsbandvarknutnatilldebelägrade.ImånadenMuharramunderMuhammads–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–uppdragstiondeårsprack pakten efter tre års belägring. Hisham bin ’Amr, som brukade smugglamat till Bani Hashim under nätterna, gav sig iväg för att träffa Zuhair bin AbiOmaiyah al‐Makhzoumy och förebrådde honom för att ha gett efter för denoacceptabla behandling som hade beståtts hans farbröder i exil. Den senareåberopade maktlöshet men accepterade att arbeta med Hisham och bilda enpåtryckningsgrupp som skulle åstadkomma en befrielse av de belägrade. Medfamiljeförbindelser som grundläggande motivation uppstod en grupp på fempersonervarsmålvarattupphävapaktenochförklaraallaklausulerogiltiga.Devar Hisham bin ’Amr, Zuhair bin Abi Omaiyah, al‐Mut’im bin ’Adi, Abu al‐Bukhtari och Zam’a bin al‐Aswad. De beslöt att träffas på sin församlingsplatsoch indelasittsjälvpåtagnauppdrag frånsjälvaHelgedomensområde.Efterattha cirkulerat sju gånger närmade sig Zuhair tillsammans med sina kollegorvärdfolket där och klandrade dem för att hänge sig åt livets lockelser medanderassläktingariBaniHashimförsmäktadeavsvältochekonomiskbojkott.Desvor att inte ge tappt förrän det dokument som föreskrev bojkott hade tivits ibitarochpaktenvarupplöst.AbuJahlsombefannsiginärhetensvaradetvärtattdet aldrig skulle rivas i bitar. Zam’a blev ursinnig och beskyllde Abu Jahl förlögner,ochtilladeattpaktenhadeslutitsochdokumentetskrivitsutanattderassamtyckehadesökts.Al‐BukhtarislötuppvidZam’aochstöddedethansa.Al‐Mut’im bin ’Adi och Hisham bin ’Amr intygade sina två följeslagaressannfärdighet. Abu Jahl svarade i ett skickligt försök att svalka av det hetsigameningsutbyte som inte gynnade hans illvilliga syfte att frågan redan hadeavgjortsengångtidigarepåenannanplats.AbuTalib satt under tidenpå en annanplats iMoskén.Han stegnu gramochförmedladetilldemattenUppenbarelsehadesänttillhansbrorson,Profeten–

90

över honom vare Allâhs frid och välsignelser, med följden att derasproklamation,somhadeensmakavorättvisaochaggression,medundantagförde delar som innehöll Allâhs namn hade ätits upp av myror. Han sa sig varabereddattöverlämnaMuhammad–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser– till dem om hans ord visade sig osanna. Om inte skulle de återkalla ochupphävasinbojkott.Meckabornagodtogdetförnuftigaiförslaget.Al‐Mut’imgickföratttittapådokumentetochupptäcktedåattdetmedundantagfördedelarsominnehöllAllâhsnamnhadeätitsavmyror.Proklamationen upphävdes således ochMuhammad – över honom vareAllâhsfrid och välsignelser – och de andra människorna tilläts lämna ash‐Shi’b ochåtervände hem. I sambandmed denna prövning sommuslimerna utsattes förhade polyteisterna ett gyllene tillfälle att uppleva ett slående tecken påMuhammadsProfetskap(devitamyrorsomåtdokumentet)mentillderasegenfasansfullanackdellätdebliochtilltogiotro.”Menomde[somförnekarsanningen]fårseetttecken,vänderdesigbortoch

säger:’Alltiddessatrollkonster!’”(Quranen54:2)132

132Sahihal‐Bukhari(iflerakapitel);Zâdal‐Ma’ad,2/46;IbnHisham,1/350.

91

DensistafaseniförhandlingsdiplomatinALLÂHSSÄNDEBUD–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser – lämnadebelägringen och fortsatte att predika sin Tro som vanligt. Quraish upphävdebojkottenmen fortsattemed sinaövergreppoch sitt förtryckmotmuslimerna.Den över åttio år gamla Abu Talib var fortfarande mån om att beskydda sinbrorson men på grund av de extraordinära händelserna och fortgåendelidandenabörjadehanutvecklaendelteckenpåsvaghet.Hanhadeintemeränklaratavdenomänskligabojkottenpåett lyckosamtsätt förränhandrabbadesav ihållande sjukdom och fysisk kraftlöshet. Polyteisterna i Mecka insåg denallvarliga situationen och då de fruktade den vanärans skamfläck som andraaraberskullekunnatillskrivademomde,närProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–hade förlorat sitt främsta stödAbuTalib, skulleangripahonom,fattadebeslutomattänengångförhandlamedProfeten–överhonomvare Allâhs frid och välsignelser – och föreslå ytterligare eftergifter. De utsågnågra representanter för attmötaAbuTalibochdiskutera fråganmedhonom.IbnIshaqmedfleraberättade:DåenallvarligsjukdomdrabbadeAbuTalibbörjadeQuraishsfolkattrådslåochgåigenomperiodenshuvudkomponenter,dvs.’UmarsochHamzahsomvändelsetill islam tillsammansmeddenoerhördauppståndelse somMuhammad–överhonom vare Allâhs frid och välsignelser – hade skapat bland alla Quraishsstammar.DegjordebedömningenattdetvaravytterstaviktattföreAbuTalibsdödträffahonomochpressahansbrorsonattförhandlaframenkompromisspåde punkter somman var oense om. De fruktade att de andra araberna skullebeskyllademföropportunism.Quraishsdelegationbestodav tjugofempersoner inklusivebemärktamänsom’UtbahbinRabi’a,ShaibahbinRabi’a,AbuJahlbinHisham,OmaiyahbinKhalafochAbuSufyanbinHarb.Degavhonomförstsinahyllningarochuttrycktesinhögaaktningförhanspersonochstatusblanddem.Debyttesedantilldennya”ge‐och‐ta‐strategin”somdepåstodattdevilleanamma.Förattgesubstansåtsin linje sa de sig vilja avstå från att blanda sig i hans religion omhan gjordelikadant.Abu Talib kallade sin brorson till sig och underrättade honom ommötetmeddemoch sa: ”Ja,min brorson, här är ditt folks främste.De har tagit initiativ tilldetta möte för att lägga fram ett förslag om ömsesidiga eftergifter och fredligsamexistens.”AllâhsSändebud–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser–vändesigtilldemochsa:

”Jagskavisaerdevägarpåvilkanikanvinnasuveränitetöverbådearaberochickearaber.”

92

I en annan version vände sig Profeten – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser–tillAbuTalibmedföljandeord:”Farbror!Varförkallardudemintetillnågotbättre?”AbuTalibfrågadehonom:”Vadärdetsomdubjuderdemtill?”Profeten– överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser – svarade: ”Jagbjuderdem till att hålla fast vid ett Budskap som obestridligen kommer att ge demkungavärdighet över araberna och ickearaberna”, eller hos Ibn Ishaq: ”Det ärbara ett ord som kommer att ge er överhöghet över araber och ickearaber.” Deutsända från Mecka togs med oerhörd överraskning och började undra övervilken typavorddetkundevara somskullegynnademså tilldenmildagrad.AbuJahlfrågade:”Vilketärordet?Jagsvärviddinfarattvisannerligenkommerattuppfylladinönskanföljtavtiogångersåmycket.”Hansa:”Jagvillattnivittnaromatt det inte finnsnågongudom somär värdatt dyrkautomAllâhoch sedanfrigöra er från all typ av dyrkan som ni reserverar för andra än Allâh.” Deklappadeomedelbartsinahänderihånfullhetochsa:”Hurkandutroattviskullesätta samman alla gudomar till en Gud? Det är sannerligen något oerhört.” Påvägendärifrånsade tillvarandra:”Denneman(Muhammad–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser) låtersigvidAllâhaldrigbevekasochkommeraldriggå med på några eftergifter. Låt oss hålla fast vid våra förfäders religion såkommer Allâh i sinom tid döma och bilägga tvistenmellan honom och oss.” OmdennahändelseuppenbaradeAllâhföljandeverser:

”Sâd.ViddennaärofullaQuran!Desomförnekarsanningenavhögmodochmotsägelselusta[ochförkastardessbudskapbörtänkapå]hurmångasläktenViharlåtitgåunderföredem![Närdesågstraffet]ropadede[påförskoning],mendentiddådehadekunnaträddasigvarförbi.Deförvånasöveratt[enman]urderasegenkretskommertilldemförattvarnadem,ochförnekarnaavsanningensäger:’Hansvältalighetbländaross,mendetärbaralögn.Hangörjuallagudartillengud?Detärhögstmärkligt!’Ochderasledaresadetillvarandranärdebrötupp[frånenöverläggning:]’Låtosshållafastvisvåragudar!Häriliggersäkert

någotbakom!Någotliknandeharviintehörtfrån[dekristna].Nej,dettaärbara[hanseget]påfund.”

(Quranen38:1‐7)133

133IbnHisham,1/417‐419;Tafhîm‐ul‐Qur’ân,4/316;MukhtasarSîratar‐Rasûl,s.91.

93

SorgensårABUTALIBSDÖDImånadenRajabunderProfetskapetstiondeår,sexmånaderefterfångenskapiash‐Shi’ib,blevAbuTalibsjukochgickbort.EnannanversionberättarattAbuTalibdrogsittsistaandetagunderRamadantredagarföreKhadijahs–måAllâhvara nöjd med henne – bortgång. Enligt al‐Musaiyab134 klev Profeten – överhonomvareAllâhs frid och välsignelser – dåAbuTalib låg i sin dödsbädd in irummet där han fann Abu Jahl och ’Abdullah bin Abi Omaiyah. Han bad sinfarbror:”Farbror,vittnabaraomattdetintefinnsnågonsanngudutomAllâh,såskajag

vittnainförAllâh(omattduärentroende).”AbuJahloch’AbdullahbinAbiOmaiyahvändesigtillhonomochsa:”AbuTalib,kommer du att överge ’Abdul­Muttalibs religion?” Allâhs Sändebud bad honomoupphörligt (att acceptera hans erbjudande) och (å andra sidan) upprepadessammaord(avAbuJahloch’AbdullahbinAbiOmaiyah)–tillsAbuTalibfattadesitt slutliga beslut och höll fast vid ’Abdul‐Muttalibs religion och vägrade attvittnaomattdetintefinnsnågonsanngudutomAllâh.AllâhsSändebudsadå:

”VidAllâh,jagkommerihärdigtfortsättaattbeomförlåtelsefördigtillsjagförbjudsattgöradet(avAllâh).”

DetvardåAllâh,denHärlige,denHögste,uppenbaradeföljandevers:”DetanstårinteProfetenochintehellerdetroendeattbeomsyndernasförlåtelseföravgudadyrkare,ävenomdehördetillderasnäraanförvanter,sedandet

klartgjortsfördemattEldenärsådana[människors]arvdel.”(Quranen9:113)

ochtillAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–sades:

”Dukaninteledademduälskar[Muhammad]pårättväg,menAllâhlederdenHanvill.”

(Quranen28:56)

Detbehöverknappastnämnas attAbuTalib varmycket fäst vidMuhammad –överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser.UnderfyrtioårstidhadeAbuTalibvarit den trogne vännen – stödet under barndomen, beskyddaren underungdomsårenoch i livets senare skedeen försvarsklippa.Deuppoffringar somAbuTalibochhans familj, trotssinskepticismmothansuppdrag,gjordepekar

134Sahihal‐Bukhari,1/548.

94

påenheltochhålletosjälviskochhögsintpersonlighet.Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–gjordesittbästaförattövertalasinåttioårigefarbrorattuttalasinbekännelsetilldensannatron,menhanförblevförhärdadochhöllfastvidsinaförfädershedendomochkundesåledesintenåändafram.Al‐’Abbas bin ’Abdul‐Muttalib berättade att han sa till Profeten – över honomvareAllâhsfridochvälsignelser:”Duharintevarittillnågonnyttafördinfarbror(AbuTalib)ochändå,vidAllâh,beskyddadehandigochvredgadesådinavägar.”Profeten–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser–sa:”Hanär ien liteneld, och hade det inte varit för mig hade han varit på botten av Elden (iHelvetet).”135AbuSa’idal‐KhudriberättadeatthanhördeProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–dåhansfarbrornämndessäga:”Jaghoppasattminförbönärhonomtillnyttaochhanblirplaceradien liteneldsombaranårhonomtillhälarna.”136KHADIJAHGÅRBORTTILLALLÂHSBARMHÄRTIGHETEndast tvåmånader efter farbroderns död led Allâhs Sändebud – över honomvareAllâhsfridochvälsignelser–enannansvårförlustdåhanshustruKhadijah,detroendeModer, iRamadanunderProfetskapetstiondeårgickbort.Honvardåsextiofemårgammalochhanfemtio.137KhadijahvarenvälsignelsefrånAllâhförProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser.Undertjugofemårstid och i synnerhet under Profetskapets första tio år delade hon livetsvedermödor ochprövningarmedhonom.Han sörjdedjupt hennesdödoch engångbrasthanutiföljandeinnerligaochkänsloladdadeord:”Hontroddepåmigdåingenannangjordedet.Honantogislamdåfolkmisstroddemigochhonhjälpteochtröstademigmedsinpersonochsinatillgångardåingen

fannssomgavmigenhjälpandehand.Jagfickbarnendastmedhenne.”138

AbuHurairahrapporteradeatt Jibrîl(Gabriel)komtillAllâhsBudbärare–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–ochsa:”AllâhsSändebud,se,Khadijahkommer till digmedett kärl av smakrikmatochdryck.Dåhonkommer till dig,framförHerrenshälsningartillhenneochgehennegladanyheteromettpalatsavädelstenariParadisetivilketingastörningarochingavedermödorexisterar.”139Dessatvåsmärtfylldahändelserinträffadeinomloppetavenkorttidochspäddeytterligarepåhanssorgochlidande.Meckasinvånaredeklareradenuöppetsinkampanj av förtryck och tortyr. Profeten – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser–tappadeallthoppomattkunnaledademinpådenrättavägenochsökteenmerpositivatmosfärial‐Ta’if.Därblevhanemellertidocksåbesviken

135Sahihal‐Bukhari,1/548.136Sahihal‐Bukhari,1/548.137TalqîhFuhûmahl‐al‐Athar,s.7;Rahmat‐ul‐lil’alamîn,2/164.138MusnadImamAhmad,6/118.139Sahihal‐Bukhari,1/539.

95

ochfickutståouthärdligtortyrochomildbehandlingsomvidaöverträffadedeneländigasituationenihemstaden.Hans Följeslagare var på samma sätt föremål för obeskrivlig tortyr ochouthärdligt förtryck i en sådan omfattning att den närmaste vännenAbuBakrflyddefrånMeckaförattkommaundantrycket.HanhadeocksågivitsigavtillAbessinien om det inte hade varit för Ibn ad‐Daghanah som träffade honom iBarkal‐Ghamadoch lyckadesövertalahonomatt inte fullfölja sin flyktoch toghonommedsigtillbakaundersittbeskydd.140AbuTalibsdödlämnadeProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser– sårbar och polyteisterna utnyttjademöjligheten att ge fritt utlopp åt sitt hatoch sin egenmäktighet och översatte dem i förtryck och fysisk tortyr. Enoförskämd medlem av Quraish hejdade honom en gång och hällde sand överhanshuvud.Dåhankomhemtvättadeendotterbortsandenochgrät.”Gråtinte,min dotter, Allâh kommer i sanning att beskydda din far”, sa Profeten – överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser.141DensnabbaströmmenavolyckorgjordeProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–komattkallaperiodenför”bedrövelsensochsorgensår”.Åretfickhädanefterbäradetnamnet.ÄKTENSKAPET MED SAWDAH I MÅNADEN SHAWWAL UNDERPROFETSKAPETSTIONDEÅRKhadijahsdödlämnadeProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–ensam.HanföreslogsattäktaSawdahvilkethanaccepterade.Dennakvinnahadeliditmycketförislamssak.Honvarentidigkonvertittill islamochdetvarhonsom övertalade sin man att göra detsamma. Vid den andra utvandringen tillAbessinien hade Sawdah gjort sin man as‐Sakram bin ’Amr sällskap. Han dogunderåterresantillMeckaochlämnadehenneiettfruktansvärtarmod.HonvardenförstakvinnansomProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–äktade efterKhadijahsdöd.Några år senareöverlät hon endel av sin tidmedProfeten – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – till sin medhustru’Aishah.142

140Sahihal‐Bukhari,1/552;IbnHisham,1/372.141IbnHisham,1/416.142TalqîhFuhûmahl‐al‐Athar,s.10;Rahmat‐ul‐lil’alamîn,2/165.

96

Faktorersominspireradetilltålamodochståndaktighet

DET BLIR EN NATURLIG SAK för kloka och sansade människor att djuptbegrunda de faktorer som ingav dessa tidiga muslimer en sådan sällsamhängivenhet och ståndaktighet. Det är fullt normalt att undra hur dessamänniskorklaradeav attuthärdaobeskrivliga förföljelseroch stå stadigt införgrym tortyr. Med dessa frågor i minnet finner vi det klokt att beröra deunderliggandeskälen:EnbergfasttropåAllâhDenförstaochdenviktigastefaktornärtveklöstenbergfasttropåAllâhEnsam,åtföljdavenenaståendeförståelseavHansAttribut.Enmänniskasomhardennatro djupt inpräntad i sitt hjärta kommer att betrakta de föreståendesvårigheternasombagatellartadeochintemöjligaattställamottronssötma.

”Slammetochslaggenstötsbortochförsvinner,mendetsomärtillmänniskornasnyttablirkvarpåjorden.”

(Quranen13:17)

Andra underfaktorer som förgrenar sig ur denna tro och stärker den ochbefrämjarlångvarigavänskapsförbindelserär:HelhjärtadkärlekförledarskapetMuhammad–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser,denstoreledarenfördenmuslimskagemenskapenochmänskligheten i stort,var i sittexemplariskauppträdande och genom sina högsinta egenskaper en föredömlig människa.Ingen kunde mäta sig med hans storsinthet, hederlighet, pålitlighet ochåterhållsamhetvilketocksåhansfienderenstämmigtochobestrittmedgav.AbuJahlsjälv,islamsstorefiende,savidåtskilligatillfällen:”Muhammad(överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser),viharintenågonmöjlighetattmotbevisadig.Vimisstror bara det som du har bibringat oss (islam).” Det har berättats att trepersonerfrånQuraishvarochenpåvarsitthåll ihemlighetlyssnadetillnågraverser ur den Heliga Quranen. Hemligheten uppdagades och en person urQuraishfrågadeAbuJahl(enavdetre)omvadhantyckteomdethanfåtthörafrånMuhammad–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser.Hansvarade:”VitävlademedBanu ’AbdManaf omäranav ledarskap och generositet och deladelikapåprivilegierna.Sedanbörjadede skrytaomenProfet somhade stigit framibland dem och som mottog Uppenbarelse från himlarna. Jag svär att vi aldrigkommeratttropåhonom.”143

143IbnHisham,1/316.

97

SåAllâhsa:

”[…]detärintedigdekallarförlögnare,nej,detärAllâhsbudskapsomdetaravståndfrån,dessaorättfärdiga.”

(Quranen6:33)

DevantroendeiQuraishriktadeendagencyniskanmärkningtillProfeten–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser– tregånger.Han förblev tystmenviddentredjepåpekadehan:”Quraish!Slaktkommerattblierlott.”Deblevtagnapåsängen och en fördold fruktan fyllde deras hjärtan till den grad att de mestfientliga bland dem började kompensera sin förolämpning genom det mestvänskapligasättdekundeförmåsigtill.Närdeslängdeinälvornafrånenkamelpåhonommedanhanföllnedpåansiktetibön,åkalladehanAllâhsvredeöverdem och de hamnade omedelbart i ett obeskrivligt orostillstånd och var i detnärmasteövertygadeomattdeskulleförintas.UbaibinKhalafhotadealltidmedatt döda Muhammad – över honom vare Allâhs frid och välsignelser. En dagreplikeradeProfeten – över honomvareAllâhs frid och välsignelser –med attsäga att han med Allâhs Vilja skulle döda honom. Då Ubai vid Uhud fick enskråma på halsen mindes han med en känsla av skräck Profetens ord ochutbrast: ”Jag är övertygad om att han skulle kunna dödamig enbart genomattspottapåmig.”144 IMeckasaSa’dbinMu’adh tillOmaiyahbinKhalaf: ”Endaghörde jagAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser–sägaattmuslimernautantvivelkommerattdödadig.”OmaiyahgrepsavpanikohsvorpåattaldrigsättasinfotutanförMecka.DåAbuJahlåladehonomattmarscheramed dem för att slåss mot Profeten – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser–vidBadrköptehanförattsäkrasinflyktdebästaochsnabbastekamelersomstodattfinnaiMecka.OcksåhanshustruvarnadehonomförattgesigavochpåmindeomSa’dsordochhansatillhenne:”JagharvidAllâh ingenavsikt att rida ut med Quraish utan jag kommer att dra mig ur efter ett kortstycke.”145Sådanvaddenkänslaavskräckochfruktansomhemsöktehansfiendervarthändebefannsig.Hansvännerochföljeslagarehöllhonomåandrasidankärastavalltochhantogplatsiderashjärtansallrainnersta.Devarständigtbereddaattmedriskförsinaegnalivförsvarahonomochgaranterahanssäkerhet.AbuBakrbin Abi Quhafa blev en dag allvarligtmisshandlad av ’Utbah bin Rabi’a, en avpolyteisterna.Storadelaravhanskroppblöddeochhansvävademellanlivochdödmendåhansnära,upprördaöverhansolycka, fördehonomhem,svorhanatt inteätaellerdrickanågot förrändehadeberättat förhonomomtillståndetför hans högsinte följeslagare Muhammad – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser. Sådanvardenandra avosjälviskhetochuppoffring somprägladedessatidigaföljeslagaresuppträdande.146

144IbnHisham,2/84.145Sahihal‐Bukhari,2/563.146al‐Bidayahwan‐Nihayah,3/30.

98

AnsvarskänslaDetidiga följeslagarnavar fulltmedvetnaomdet förskräckandeansvarsomdeförväntades axla. Av fruktan för de långtgående följder och det fruktansvärdagenomslag för mänskligheten som skulle bli resultatet om de smet från sinaskyldigheter,vardeocksåövertygadeomattdessaåliggandentrotsförföljelserintegickattundkomma.OrubbligTropådetEfterkommandesrealitetDetta utgjorde den hörnsten som stärkte deras ansvarskänsla. Via religionensljus hade en djup visshet om att de en dag skulle återuppstå påÅteruppståndelsenDagoch ställas till svars för alla sina gärningar i jordelivet,storasomsmå,etablerats.Devarövertygadeomattderas framtid idenandravärlden, antingen evigt Paradis eller ständig tuktan i Helvetet, helt och hålletbestämdes av deras agerande i det kortvariga livet på jorden. Hela deras livdeladesmellanhoppetomAllâhsbarmhärtighetochfruktanförHansstraff.

”…ochsom,närdegersinagåvor,ängslasvidtankenpåattdeskallståtillsvarsinförsinHerre.”

(Quranen23:60)

Devisste redanatt tillvaronmedalladessbekvämligheterochplågorvarutanvärdeijämförelsemeddetEfterkommande.Sådanadjupaövertygelsergavinomdem upphov till en känsla av likgiltighet inför alla de svårigheter ochumbärandensomdrabbadedemilivet.QuranenDenheligaQuranensverserochkapiteluppenbaradespåetttilltalande,kraftfulltochgynnsamtsättvidettadystraochkritiskastadie,ochtillhandahöllargumentför sanningen och giltigheten hos islams principer runt vilkas axel helaMuhammads Kallelse roterade. De utgjorde den resistenta bad på vilken detbästa ochmest lysande gudomligt påbjudna samhälle skulle byggas. Quranensverser tjänadeockså till att framkalla de troendes känslor, stärkaderas jagpåtålamodets och ihärdighetens väg och göra dem bekanta med de mestmeningsfullaexemplenochtankeväckandeanvisningarna.”Trorniattniskallfåstigainiparadisetutanattförsthagåttigenomdetsammasomdesomlevdeföreer?Olyckaochmotgångdrabbadedemochskakadedemigrunden,såattsändebudenochdesomföljdehonomitronutropade:”Närskall

hjälpen[komma]frånAllâh?MenAllâhshjälpär[alltid]nära!”(Quranen2:214)

”Aliflâmmîm.Trormänniskornaattdeefteratthaförklarat’Vitror’skalllämnasifredutanattfåutståprövningar?Menvisattederasföregångarepåprov[ochAllâhvägarkommerattförblidesamma];Allâhvetvilkadesannaochuppriktiga

ärochHanvetvilkasomljuger.”(Quranen29:1‐3)

Blott en läpparnas bekännelse av Tron är inte tillräcklig. Den måste prövas itillvarons verkliga kaos. Prövningen kommer att tillämpas i alla typer av

99

omständigheter, i det personliga livet och i relation till omgivningen, för attutrönahuruvidaviärförmögnaattständigtansträngaossochsättaHerrenföreoss själva. Mycken smärta, sorg och självuppoffring kan vara nödvändig, intedärförattdeärnågotgottisigsjälvutandärförattdekommerattrenaosspåsamma sätt som elden då den användes i guldsmedens smältdegel rensar utslaggen.Dessa verser utgjorde å ena sidan ett ovedersägligt svar på de icketroendesfalskabeskyllningar, ochett tydligtultimatumsomvisadepåde fruktansvärdakonsekvenser som skulle följa om de framhärdade i sin icketro. Den heligaQuranen leddeåandrasidanmuslimernatillennyvärldochupplystedemomdess gestalt, gudsherraväldets skönhet och fullkomning, betydelsen av välviljaoch barmhärtighet samt manifestationerna av längtan efter Allâhs välbehag.Implicit innebardemeningsfylldabudskapsominnehöllgladanyheteromen iantågandeGudomligNådsomledertillevigsalighetiettsälltParadis.Påsammagång förutsågdeslutet för företryckareoch icketroendesomskullekommaattställas inför Gudomlig Rättvisa och sedan släpas i Elden där de skulle smakaHelvetet.GladanyheteromframfångÄnda sedan tiden då de erfor livets motgångar hade muslimerna varitövertygadeomattinträdaiislamsfållaintemedfördesvårigheterellerattmangrävde sin egen grav. De hade varit medvetna om att den islamiska kallelsenhade ett mål – att utrota den förislamiska traditionen och förstöra dessorättfärdigasystem.Parallelltskulledessinflytandeutvidgastillhelajordenochden internationella politiska situationen bringas under kontroll för att ledamänsklighetenpåenvägbefrämjadeförAllâhsVälbehagochtillräckligtkomplettför att lotsamänniskor från att dyrka Allâhs tjänster till att dyrka Allâh själv.Sådana glada nyheter uppenbarades på det sätt som situationen krävde,uttryckligenellerunderförstått.Viddetillfällendåmuslimernavaratvungnaattunderkasta sig restriktioner eller då deras liv var föremål för ihållande tvång,uppenbaradesversersomberättadeliknandehistorieromtidigareprofeterochderas folkochde lidandenochplågordehade fåttgenomgå.Verserna innehöllockså suggestiva ledtrådar till de tragiska slut som väntade de icketroende iMeckaochförutsågderasslutligaundergång.Påsammagångframfördededockglada nyheter till de troende och lovade de sanna tjänarna tillställföreträdarskapet på jorden absolut framgång, och seger för den islamiskakallelsenochdessanhängare.Här kan vi anföra några verser ur denne kategori fylld av glada nyheter somhänvisar till den slutliga triumf som skulle komma att kröna muslimernasståndaktighetochtålamod.”ViharredangettVårtjänare,budbärarna,VårtlöfteattdeskallfåallhjälpochattVårastyrkor[avtroende]skallhemförasegern.Hålldignuentidifråndem

[Muhammad]menhademunderuppsikt–[närlidandetdrabbardem]kommerdeattinse[sanningen].Villde[verkligen]attVårtstraffkommeröverdemmedengång?Dåmåstedebliettdysteruppvaknandefördemnärdeser[straffet]på

planenframförsitthus,desomintelätsigvarnas!”(Quranen37:171‐177)

100

IsammasammanhangsaAllâhtillSinProfet–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser:”[Nej,]skaran[avförnekare]skallbesegrasochskalltvingasgöraheltomochfly.”

(Quranen54:45)

Hansaockså:

”Deärbaraenlitenskarasomhargaddatsigsamman[motProfeten]:deärredanbesegrade.”

(Quranen38:11)

TilldemuslimersomflyddetillAbessinienriktadesföljande:

”Desomefteratthaliditförföljelseövergerondskansrikeför[attkämpaför]Allâhssak,demskallVilåtainrättasigpåbästasättidennavärlden,

menenstörrebelöning[väntardem]inästaliv–omändåde[somtvekarinfördettasteg]hadeförstått[det].”

(Quranen16:41)

IhistorienomYûsuf(Josef)kanviläsa:

”I[berättelsenom]Josefochhansbröderliggerheltvisstbudskaptilldensomsöker[sanningen].”

(Quranen12:7)

Det betyder att Meckas invånare kommer att möta samma öde som Yûsufs(Josef)bröder,dvs.misslyckandeochkapitulation.PåettannatställetalarAllâhombudbärarna:”Mendesomförnekadesanningensadetillsändebuden:’Vikommerheltsäkertatt

jagaborterfrånvårtland,omniinteåtervändertillvårtro!’DerasHerrelätdåsändebudenvetagenomuppenbarelser:’Viskallförvisso

förgöradeorättfärdigamänniskorna,menerskallVilåtalevakvarpåjordennärdeärborta.Detta[lovarJag]demsombävar[vidtankenattdeskall]förasfram

införMig[förattdömas]ochfruktarMinvarning.”(Quranen14:13‐14)

Underkrigetmellanpersonernaochromarnaönskadede icketroende innerligtatdeförraskullesegra,eftersomdebådabekändesigtillpolyteism.Muslimernabad istället om en romersk seger emedan båda parter trodde på Allâh, Hanssändebud,Hansböcker,UppenbarelsenochdetEfterkommande.Kriget slutade med att Persien besegrade Rom. De icketroende var som sagtpersienvänliga och i sina hjärtan hoppades de att den gryende islamiskarörelsen, som ur en världslig synvinkel vid den tiden var mycket svag ochhjälplös, skulle gå under av deras förföljelse. De feltolkade emellertid tidensteckenochfickvetaattderasberäkningarinomensnarframtidskullegöradem

101

besvikna. Så skedde verkligen också då Herakleios fälttåg trängde djupt in iPersienshjärtaochquraishiternasfrånMeckabesegradesvidBadr.

”Bysantinernaärslagna;[deharbesegrats]iettnärbelägetland,menefterdettanederlagskalldeåtersegrainomnågrafåår.AvgörandetliggerhosAllâh–såhardet[alltid]varitochsåskalldeförbli.Vidsammatidskall[även]

detroendefåglädjasåtAllâhshjälp.”(Quranen30:2‐5)

Under handelssäsongen på ’Ukath och vid andra sådana tillfällen förmedladeProfeten–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser– själv intebaragladanyheter med anknytning till Paradiset utan också nyheter om lovandeframtidsutsikterfördesannatroende.Hansaöppettilldemattdetveklöstskullekommaattblomstra,styrahelaArabienochbetvingaPersienomdebekändedenmestcentralaavislamsgrunder,dvs.AllâhsAbsolutaEnhet.147Khabbabbinal‐ArattbadengångenträgetBudbäraren–överhonomvareAllâhsfrid och välsignelser – att åkallaAllâh för att skyddahonom för demotgångarsom polyteisterna åsamkade honom. Profetens ansikte mörknade och hanpåpekadeattdensannetroendeintebörpåskyndasaker.Tvärtomåliggerdetentroendeattgenomgålivetsmotgångarisåstorutsträckningsommöjligtochintefrukta någon annan än Allâh fram till att religionen är upprättad, något somtveklöstkommerattske.Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser– hänvisade i detta sammanhang till den ståndaktighet som muslimerna vartvungna att visa och de umbäranden de var tvungna att gå igenom för attupprättaislamsdomändärfredochtrygghetskullehärska.Gladanyheterombättreutsikterförislamochmuslimernavarintebegränsadetill Muhammads efterföljare utan avslöjades då och då för både troende ochicketroende.Närhelstdebådaparternamötteskastadedesenareglåpordochsåhånfullt ”Här har vi jordens kungar som kommer att besegra Chosroes ochHerakleios”.Iförväntanöverdenlysandeochgudsorienteradeframtidenhölldetroende emellertid alltid stånd och uthärdade alla slag av förföljelse ochförödmjukelse på samma sätt som de förhöll sig till moln som snart skulleskingras.148Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–åsinsidabaruppochbevarade alltid sina efterföljares själarmed trons ljus, helgadedemgenomattinpränta Quranens visdom i deras hjärtan och bearbetade på djupet derasmedvetandemed islamanda.Dettaskulleupphöjademtillett tillståndaväktaandlighet,renhjärtighetochenfullständigfrihetfrånmaterialismensok,samtenhögmoral tillräckligt kraftfull för attmotstå världsliga begär och som en följdleda dem från mörkret till ljus. Han lärde dem ständigt att vara toleranta,förlåtande och i full kontroll av sina jag för att kunna bli väl orienterade i sinreligion, försmå begäret för att Allâh skall bli nöjd med dem, längta efter

147At‐Tirmidhi.148Fiqhas‐Sîrah,s.84.

102

Paradiset,intresserasigförvetenskapsomharmedderastroattgöra,rannsakasigsjälv,undertryckaplötsligainfall,hafullkontrollöverallahändelsersomkanuppammavredeochslutligeniakttanykterhet,tålamodochvärdighet.

103

DettredjestadietKallelsetillislamutanförMecka

IMÅNADENSHAWWAL149(slutetpåmajellerbörjanavjuniår619e.Kr.)tioårefteratthamottagitsittuppdragfrånsinHerregavsigProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–isällskapmedensinafrigivnaslavar,ZaidbinHaritha,avmotat‐Ta’if,somvarbelägetcirkasextiokilometerfrånMecka,förattbjudamänniskortillIslam.Tvärtemothansförväntningarvardockdenallmännastämningen förfärande fientlig. Han sökte upp ’Umairs familj som tillhördearistokratin i staden. Till hans besvikelse slog de alla dövörat till och talade iförolämpandeordalagomdenädla sak somhankämpade för.Trebröder frånThaqîfs ledande familjer – ’Abd Yalîl, Mas’ud och Habîb – söner till ’Amr bin’Umair ath‐Thaqafy, mötte Profeten – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser – som bjöd dem att anta islam och dyrka Allâh men de hånadehonom oförskämt och avvisade hans inbjudan. ”Han talar illa om al­Ka’bahsprästerskap;ärdetsantattAllâhharskickatdigsomettsändebud?”saenavdem.”HarinteAllâhhittatnågonannanattanförtroSittBudskap?”sadenandra.”VidAllâh svär jag att aldrig ha någon kontakt med dig. Om du verkligen är AllâhsSändebudärduförallvarligtsinnadföratlämnanågotsvar,ochomdumotsägerAllâhärdetoeftergivligtattintetalameddig.”saentredje.DåAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–insågattdevarhopplösafallrestehansigochlämnadedemmedorden:”Omnifortsätterattgeerhändessavanor,avslöjademaldrigförmig.”I tiodagarstannadehandärochframfördesittbudskaptillett flertalpersonerenefteren,menförgäves.Uppvigladeattpåskyndadenovälkomnebesökarensavresaskrek folkåthonomigränderna,bombarderadehonommedstenarochtvingadehonomattflyfrånstadenförföljdavenobarmhärtigmobb.BlodetrannlängsbådahansbenochZaidsomansträngdesigförattskyddahonomskadadesihuvudet.Mobbengavsiginteförränhanhadejagatstre‐fyrakilometeröverdesandigaslätternatillfotsavdeomgivandebergen.Utmattadeochmedtagentoghan där skydd i en av demånga fruktodlingarna och vilademotmuren till envingård. Vid en tidpunkt då hela världen föreföll att ha vänt sig emot honomvände sigMuhammad– över honomvareAllâhs frid och välsignelser – till sinHerreochägnadesigåtbön.Följandegripandeord finns fortfarandebevaradesomdegenomvilkahansbetrycktasjälvgavfrittutloppåtsinbedrövelse.

”Allâh! För Dig ensam beklagar jag mig över min hjälplöshet, minabristfälliga resurser och min obetydlighet för mänskligheten. Du är denmestBarmhärtigeavbarmhärtiga.DuärdehjälplösasochdesvagasHerre.MinHerre!Ivemshänderskulledulämnamig:händernapåenosympatiskavlägsensläktingsomvresigtskullerynkapannanåtmig,ellertillfienden

149Tarîkh‐e‐Islam,1/122.

104

somhargivitskontrollöverminaintressen?MenomDinvredeintedrabbarmigharjagingentingattoroamigför.JagsökerskyddiljusetavDittAnlete,somlyserupphimlarnaochfördrivermörker, och som styr allting i denna världen såväl som i detEfterkommande.LåtdetaldrigblirsåattjagådrarmigDinvrede,ellerattDu blir vred på mig. Och det finns ingen makt eller resurs, förutom Dinensam.”

DåRabi’astvåsönersomvarvälbärgademeckaborsåghonomidettahjälplösatillståndrördesdepågrundavsåvälsläktskapsommedlidande,ochsändeenavsinakristna tjänare tillhonommedett fatdruvor.Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–togemotfruktenmedenfrominvokation:”IAllâhsNamn.”Denkristnetjänarensomhette’Addastogdjuptintryckavdessaordochsa:”Dettaärordsommänniskor idetta landnormalt inteanvänder.”Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–frågadehonomvarifrånhankomoch vilken tro han bekände sig till. ”Jag bekännermig till den kristna tron ochkommerfrånNineveh.”Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–sadå:”Du tillhördenrättfärdigeYûnus (Jona) stad,hansomvar son tillMatta.”’Addas frågade ängsligt omhan visste något omYûnus (Jona). Profeten – överhonomvareAllâhs frid och välsignelser – påpekadebetecknandenog: ”Hanärminbroder.Hanvarprofet liksom jag.” ’AddasvisadedärpåMuhammad–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser–sinvördnadochkysstehanshänder.Hanshusbönderbannadehonomfördettamenhansvarade:”Ingenpåjordenärbättreänhanär.Hanharavslöjat en sanning förmig somendast enprofetkangöra.”Detillrättavisadehonomåterochsa:”Viförvarnardigomföljdernaavattövergedinaförfäderstro.Denreligionsomdubekännerdigtillärlångtbättreändendulutarmot.”BedrövadochdeprimeradgavsigMuhammad–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser – av tillbaka till Mecka. Då han nådde Qarn al‐Manazil skickadeAllâh,denAllsmäktige,Jibrîl(Gabriel)ochbergensängeltillhonom.DensenarebadomProfetenstillåtelseattbegravaMeckamellanal‐Akhsjabain–AbuQubaisoch Qu’ayga’ans berg. En fullständig redogörelse för denne händelsen gavs av’Aishah(Profetenshustru)–måAllâhvaranöjdmedhenne.Honsa:

”JagfrågadeProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–omhannågonsinhadeupplevtenvärredagänUhud.Hansvaradeatthanhadeutståttmycketfråndessamänniskor(avgudadyrkarna)menattdenvärstavar’Aqabah.JaggickförattsökastödfrånIbn’AbdYalilbin’AbdKalalmenhanavvisademig.Uttröttadochbedrövadgavjagmigutanattbrymigomnågontingruntomkringmigav,tills jagplötsligtinsågattjagbefannmigvidQarnath­Tha’alib,kallatQarnal­Manazil.Därtittade jaguppochsågettmolnsomkastadesinskuggaövermigochJibrîl(Gabriel)somtilltalademig:”Allâhharhörtdittfolksordochsäntbergensängeltilldinhjälp.”Densenare påkallade min uppmärksamhet, hälsade mig och bad om mintillåtelse att begravaMeckamellan de två berg som inneslöt staden. Jag

105

svarade att jag skulle föredra att det fanns någon ur deras led som villedyrkaAllâh,denAllsmäktige,utannågonvidHanssida.”150

DettavarettkortkärnfulltsvarsomfullständigtspegladeProfetensexempellösakaraktärochomätbarastorsintasätt.AllâhsSändebudkomdååtertillsansochhanshjärtakomåtertillroiljusetavdenosynligagudomligt tillhandahållnahjälpen.Han fortsatte tillWadiNakhlahdärhanstannadenågradagar.UndervistelsendärsändeAllâhengruppdjinnersomlyssnadedåhanreciteradeQuranen:”Ochse,Vilätenskaraavosynligaväsennärmasigdig[Muhammad],såattdekundehöra[digläsaur]Quranen,ochnärdekomfram,sadede[tillvarandra]:’Lyssnanunoga!’Ochnärläsningenvarslut,vändedetillbakatilldesinasom

varnadeochsade:’Landsmän!Viharlyssnattillenuppenbarelse,som[människorna]efterMoses[tid]harfåttdelavochsombekräftardetsomännubestår[aväldretidersuppenbarelser]ochdenleder[lyssnarna]tillsanningenochtillenrakväg.Landsmän”HördensomkallarertillAllâhochtropåhonom!

[Allâh]skallgeerförlåtelseförerasynderochskonaerfrånettplågsamtstraff.’”(Quranen46:29‐31)

ISûrahal‐Jinnhänvisastillsammahändelse:”Säg[Muhammad]:’Detharuppenbaratsförmigattenskaraavosynligaväsenficklyssnatill[Quranen],och[att]desade[tilldesina]:’Viharlyssnattillen

märkliguppläsning,somleder[lyssnaren]tillkunskapomrättochorätt.Vitrorpådess[ord]ochvikallintesättagudarvidvårHerressida.’”

(Quranen72:1‐2)

Från sammanhanget kring dessa verser och deras relevanta tolkningar kan vimedsäkerhetslåfastattProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser– inte varamedveten om dessa djinners närvaro. Först då Allâh uppenbaradeovanciteradeversfickhankännedomomdem.Versernabekräftarocksåattdetvar första gången de kom. De olika versionerna tycks dock ge besked om attdjinnernasenareupprepadesinabesök.Närvaronavdennegruppdjinnerutgöri ljuset av den gudomliga hjälp som gavs till Allâhs Sändebud ett gynnsamtteckenpåslutligsegerochframgångför islamsKallelse.Dentillhandahållerettorubbligt belägg för att ingen makt, oavsett förmåga, kan ändra det som ärformatavAllâh.

”Mendensomlyssnartillhonomkanintetrotsa[AllâhsVilja]påjordenochhankommerinteattfinnaenannanbeskyddareänAllâh.Detär

uppenbartattdenmänniskanhargåttvilse.”(Quranen46:32)

150Sahihal‐Bukhari,1/458;SahihMuslim,2/109.

106

”MenviharinsettattviintekantrotsaAllâhs[Vilja]påjordenochintehellerkommaundandengenomattfly.”

(Quranen72:12)

Givendennahjälpochlyckobådandestartförsvanndenmisströstan,bestörtningochsorgsomhadeansatthonomsedanhandrevsuturat‐Ta’ifochhanvändesittansiktemotMeckamedennybeslutsamhetattåterupptasintidigareplanattmed stor nit och exempellös entusiasm exponera människor för islam ochförmedlasittBudskap.ZaidbinHarithah,enavhans följeslagare, frågadeProfeten–överhonomvareAllâhs frid och välsignelser: ”Hur vågar du återvända till Mecka efter att de(Quraish) har förvisat dig?” Profeten – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser–svarade:”HörpåZaid,AllâhkommertveklöstattbiståossochHankommerförvissoattstödjaSinreligionochProfet.”DåhanbefannsigettlitetstyckefrånMeckadroghansigundantillHira’sgrotta.HärifrånskickadehanivägenmanfrånKhuza’ahsstamsomsöktehansbeskyddtillal‐AkhnasbinShuraiq.DensenaresvaradeatthanvarenallieradtillQuraishochintekundeerbjudanågotskydd.HansändebudbärarentillSuhailbin’Amr,men till ingen nytta. Al‐Mut’im bin ’Adi som var en framstående person frånMeckaerbjödsigattsvarapåProfetensanhållanombeskydd.Hanbeordradesittfolk att rusta sig i full beväpning och bad sedan Profeten – över honom vareAllâhs frid och välsignelser – att bege sig in i staden och gå raka vägen tillHelgedomen.Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser‐förrättadeen två rak’a lång bön och begav sig till sitt hemunder beskydd av ’Adis tungtrustadeochvaksammafolk.Det har rapporterats att islam ärkefiende Abu Jahl frågade Mut’im om hansuppträdandebetyddeatthanantagit islamellerbarahandladeombeskydd.DåMut’imsvaradeattdetendastvarfråganombeskyddblevAbuJahllättadochsaatthanskullegeMuhammadbeskyddförhansskull.Allâhs Sändebud glömde aldrig Mut’ims tjänst. Då slaget vid Badr var överdeklarerade han offentligt att omMut’im hade varit i livet och bett om att defångna från Quraishs sida skulle släppas hade han inte nekat honom hansbegäran.151

151IbnHisham,1/419‐422;Zâdal‐Ma’ad,1/46;MukhtasarSîratar‐Rasûl,s.141;Rahmat‐al‐lil’alamîn,1/71‐74;Tarîkh‐e‐Islam,1/123.

107

Islamintroducerasförarabiskastammarochenskilda

I MÅNADEN DHUL QA’DAH under Profetskapets tionde år, dvs. i juli år 619,återvändeProfeten–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser– tillMeckaför att återuppta sin verksamhet. Vallfärdssäsongen var i antågande så hanskyndadesigattpresenterislamförsåvälstammarsomenskildaochpåsammasättsomhangjordesedansittProfetskapsfjärdeår,uppmanademattantaden.Med hänvisning till az‐Zuhri kan vi se att bland de stammar som avses fannsBanu’AmirbinSa’sa’ah,MuharibbinKhasfa,Fazarah,Ghassan,Murrah,Hanîfah,Salîm, ’Abs,BanuNasr,Banual‐Buka’,Kindah,Kalb, al‐HarithbinKa’b,UdhrahochfolkfrånHadrmout.Islampresenteradesintefördemunderettochsammaårutansuccessivt fråndet fjärdeåret framtilldensistavallfärdssäsongenföreutvandringen. De förblev dock förhärdade och ingen av dem reageradepositivt.152Nedan följer ett sammandrag av aspekter som har samband med Profetensuppmaningarangåendedennyatrosomhanpredikade:

• Han besökte en klan från Banu Kalb som hette Banu ’Abdullah. HankalladedemtillAllâhsBudskapochbaddemaccepteradetförAllâhsskullSomjuhadevaltettvackertnamnåtderasfar,menförgäves.

• Han gästade Banu Hanîfah i deras boning men fick motta mycketobehagligbehandling.

• HanvändesigtillBani’AmirbinSa’sa’ahvidderaslägerplatsochmanade

demattövergeidoldyrkanochslåföljemedhonom.EnavdemvidnamnBuhairahbinFirrasgavhonomsvaret:”OmvisvärdigtrohetochAllâhgerdig makt över dina motståndare, kommer du då att ge oss arvs­ ochsuccessionsrättefterdig?”Profetensvarade:”AlltingliggeriHändernapåAllâh.HangermaktenåtvemhelstHanönskar.”Mannensa:”Förväntardudigatt vi skaådraoss arabernas vredeochhämndutanminstahoppomledarskap?Vikanfaktisktavvaradinaerbjudanden.”

DåBanu’Amirvartillbakaisinaboningaråtergavdehistorienförenäldremansompågrundavsinålderhadestannatkvar.Desa:”EnungmanfrånQuraishsBani ’AbdulMuttalibsompåstodsigvaraenprofet togkontaktmedoss,badomstöd ochbjöd oss att antahans religion.”Den gamleblev tagen avnyhetenochundrade om det inte fanns något sätt att kompensera för den förlorade

152At‐Tirmidhi;MukhtasarSîratar‐Rasûl,s.149;Tarîkh‐e‐Islam,1/125.

108

möjligheten och svor: ”Han är verkligen ismailit (ättling till Ismâ’îl). Han ärSanningen(hanärenverkligprofet).Hurkundenifelbedömahansord?”Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–nedslogsintealls.Hanframhärdadeisinnitattuppfylladetsomhanmotallaoddsblivitanförtroddattgöra. Hans ansträngningar begränsades inte till stammarna utan han adladeockså kontakt med enskilda individer av vilka vissa gav ett positivt gensvar.Senare under samma tid började en del av dessa tro på hans Profetskap ochträddeiniislamsgemenskap.Följandelistainkluderarnågraavdem:SwaidbinSamitHanvar intelligentoch taktfullpoet frånYathrib (Medina).Under sinvistelse iMeckaisambandmedallfärdenträffadehanProfeten–överhonomvareAllâhsfrid och välsignelser – som bjöd honom att anta islam. Vid denna inbjudanförlänadeSwaidtillProfetennågraklokaord frånLuqmânsvisdom.Profeten–över honom vare Allâhs frid och välsignelser – gav sitt bifall åt den visdomenmenberättadeförmannenatthanhadenågotlångtbättre.HanreciteradenågraverserurQuranen.Mannenlyssnadetankfulltochordengrephansursprungligarenanaturochhantogomedelbartemotislamsomsintro.HandödadesislagetvidBu’ath.Detskeddeiprofetskapetselfteår.153EyasbinMu’adhHan var fortfarande en ungdom från Aws stam. Han kom sommedlem av endelegation som sökte en allians med Quraish mot al‐Khazraj, en annanrivaliserande stam i Medina. Profeten – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser–träffadedemochgavdemrådetattslåinpåenbättrevägändendehadeisinnet.Hanpresenteradesigsjälvochislamfördem,gavdembeskedomsittuppdragochåtergavnågraverserurdenHeligaQuranen.Eyashjärtasögomedelbart in det Gudomliga Budskapet och instämde med Profeten – överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser.AbulHaisarAnasbinRafi’,enmedlemavdelegationen,ogilladepojkensbeteendeochtystadehonomgenomattslängagrus iansiktetpåhonom.Folket lämnadesedanMeckaefteratthamisslyckatsmedattbyggaenalliansmedQuraish.KortefterframkomstentillMedinadrogpojken sitt sista andetag och proklamerade Allâhs Namn och lovprisade hansÄra.154AbuDharal­GhifariHan bodde i Yathribs utkanter. Nyheter om Sawaid bin Samits och Eyas binMu’adhs islamiseringnåddehonomochblev i sigenvändpunkt ihans liv.HanskickadesinbrortillMeckaefterfleradetaljeromProfetenssyften.DennekomtillbakaochmeddeladeAbuDharattden”nämndemannen”anbefalldedetgodaochförbjöddetonda.AbuDharlätsigintenöjasutanbestämdesigförattsjälvge sig iväg för att undersöka saken. Efter några försök att lokaliseraProfetensperson lyckadeshanträffahonom,dock inteutansvårighetervilkaberoddepådenfientligaatmosfärivilkenförespråkarnaavdennyatronförsökteverka.Så

153IbnHisham,1/425;Rahamt‐al‐lil’alamîn,1/74.154IbnHisham,1/424;Tarîkh‐e‐Islam,1/126.

109

fortAbuDharfickislamssannanaturklarförsigantoghanden.TrotsProfetensuppriktiga vädjan om att inte avslöja sitt handlande begav sig Abu Dhar rakavägen till Helgedomen där han offentligt deklarerade att han hade vittnat omAllâhsEnhetochMuhammadsProfetskap.Hedningarnapåplatsenskyndadetilloch började misshandla honom. Han var nästan död då al‐’Abbas ingrep ochvarnade för att döda någon vars stam hade full kontroll över de strategiskakaravanvägar som ledde till Mecka. Händelseförloppet upprepades följandemorgonmedsammamansomanländetillscenenochräddadeAbuDhar.155Tufailbin’Amrad­DausiHanvarenärligochuppriktigpoet,tillikaledareförad‐DausstamsombeboddeettområdenäraJemenisödraArabien.HankomtillMeckaiprofetskapetselfteårochstoramottagningsceremonierhöllsförhonomvidhansankomst.MeckasinvånarebörjadesnartihansöroninpräntaallsortsantipatimotProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser.Debeskylldedenneföratthaorakatdenmest förskräckliga samhälleliga schismoch splittrat allt slags socialt liv.Ocksåfamiljbandenvarenligtdemföremålförhansplanerpåattsåsplit.DevarnadetillochmedTufail föratt talamedeller lyssnapåProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser.ÖverväldigadavdessavädjandenföljdeTufailderasuppmaningar.HanstoppadetillochmedbomulliöronenförattundvikaatthöranågotavProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser.DåhanengånggickinimoskénochsågProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser– förrätta sin bön närmade han sig dock av nyfikenhet honom, ty det var enGudomligVilja att höraProfetensklokaochanslåendeord. FrestelsenatthöramervaroemotståndligsåhanföljdeProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–tilldenneshemochberättadekortförhonomomsinankomstochom allt som Quraishs folk hade berättat för honom. Allâhs Sändebud – överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–reciteradenågraverserutQuranenochTufail fick smaka på något enastående vackert och ana den sanning som låglatentdäri.Hanantog islamochvittnadeomattdet inte finnsnågongudutomAllâh och att Muhammad är Hans Sändebud. Sedan sa han att han var eninflytelserik person bland sitt folk och att han skulle kalla dem att anta islammenatthanvilleattProfeten–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser–skulle utrusta honom med ett understödjande tecken för att underlätta hansframtida uppgift. Det var i själva verket ett Gudomligt givet ljus som sporradehonom. Han kallade sin far och hustru att anta islam och de svarade positivt.Hans folk var lite långsammare men han manade dem entusiastiskt och varfullständigt lyckosam.HanochsjuttioelleråttioavhansanhängareemigreradetillMedinaefterallgravsslaget.HanvarfulländadkämpepåAllâhsvägochblevmartyrunderal‐Yamama‐händelserna.Dhumadal­AzdiHan kom från Azd Shanu’a i Jemen och var specialist på trollformler ochbesvärjelser.HananländetillMeckaföratthöradårarnadärsägaattMuhammad–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–varfrånsinasinnen.Hanbeslötsig för att pröva sin konst på Profeten – över honom vare Allâhs frid och

155Sahihal‐Bukhari,1/449‐544.

110

välsignelser – som då han fick syn på Dhumad sa: ”Lovad vare Allâh, vi prisarHonomochsökerHanshjälp.VemhelstAllâhväglederkommerinteattledasvilse,ochvemhelstAllâhledervilsekommerinteatvägledas.JagvittnaromattdetintefinnsnågongudutomAllâhochattMuhammadärHans tjänareochSändebud.”Dhumad hörde orden och vad Profeten – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser–attuttalademigen,ochhangickstillmötestregånger.Dåsahan:”Jag har hört siarna, spåmännen och poeterna,men aldrig har jag upplevt dinaordsvälljud.”Därpågjordehanenutfästelseomenuppriktigomvändelse.156HOPPINGIVANDEFLÄKTARFRÅNMEDINENSARNADet var under pilgrimssäsongen i Profetskapets elfte år som den islamiskakallelsen fann de rättfärdiga frön genom vilka den skulle komma att växa tillhöga träd vars löv skulle komma befrämja den nya tron och skydda de nyasårbara konvertiterna från Quraishs orättvisor och egenmäktighet. Det varProfetensklokastrategiattträffadelegaterfråndearabiskastammarnanattetidsåattdefientligameckanernainteskullehindrahonomfrånattnåsinamål.157Isällskapmed sina två sanngärdiga följeslagare ’Ali och Abu Bakr hade han ettintressant samtal om islamisering med Bani Dhuhal men den senare avbrötkonversationen.158 I samma ärende passerade Profeten och hans följeslagare’AqabatMinadärdehörde folk samtala.De fortsatte tillsde stöttepå sexmänfrånYathribvilkaallatillhördeKhazrajsstam:As’adbinZurarah,’AwfbinHarith,Rafi’binMalik,Qutbahbin’Amir,’Uqbahbin’Amirochjabirbin’Abdullah.Medinensarna fick ständigt höra judarna säga att en profet var på väg och atttiden för ennyordningvarkommen.Honomskullede följaoch sedan förgörasinafiendersåsom’Adsbarnhadeförgjorts.159”Frånvilkenstamärni?”frågadeProfeten.”FrånKhazrajsstam,”svaradede.”Ärni judarnasallierande?” spordeProfeten.Desa.”Ja.””Varfördå intesittanerenstundsåjagfårtalameder.”MuhammadsryktehadesprittsigtillMedinaochfrämlingarnavarnyfiknapåattse mer av den man som hade orsakat oro i hela området, så erbjudandetaccepterades beredvilligt. Profeten – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser–gavdemenöversiktöverislam,förklaradedesskonsekvenserochdeskyldighetersomföllpådemsomantogden.DåProfeten–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser– avslutade sitt talutbyttede tankar inbördes somutmynnade i följande: ”Detta är med säkerhet den Profet med vilken judarnaständigthotaross;låtossdärförhastaochblideförstaattanslutaosstillhonom.”DeantogsålundaislamochsatillProfeten:”Viharlämnatvårtsamhälletyingenstamär så splittradavhat ochagg somdenär.Allâh kanske stärker våraband

156Mishkatal‐Masabîh,2/525.157Tarîkh‐e‐Islam,s.129.158MukhtasarSîratar‐Rasûl,s.150.159Rahamt‐al‐lil’alamîn,1/84;IbnHisham,1/429;Zâdal‐Ma’ad,2/50.

111

genomdig.Sålåtossgåochbjudademtilldennadinreligion;ochomAllâhenardemiden,kommeringenmanattvarakärareändu.”Denna handfull konvertiter från Medina förblev orubbliga för saken. Depredikadeislammedodeladnitochhängivenhetochföljdenblevattdelyckadesvinnaanhängareavislamblandsinastamfränder.DetfannsknappastnågothemiMedinadärdetintenyfiketochentusiastiskttaladesomAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser.160PROFETENSGIFTEMÅLMED’AISHAHImånadenShawwalsammaårslötProfetenettäktenskapskontraktmed’Aishah,”bekräftarenav sanning” –måAllâhvaranöjdmedhenne–dåhonvar sex årgammal,ochfullföljdesittäktenskapmedhenneiMedinaiShawwalår1e.H.dåhonvarnio.161

160IbnHisham,1/428‐430.161Sahihal‐Bukhari,1/551;TalqîhFuhûmAhl‐al‐Athar,s.10.

112

Al­Isra’ochal­Mi’raj(DenmirakulösaNattligaResanfrånal‐Haram‐moskéniMeckatillal‐Aqsa‐moskéniJerusalem,ochUppstigningengenomHimlarna)

DE SISTA DAGARNA av den meckanska fasen i Profetens liv kännetecknas avskriftande ödenmellan två extremer: gradvis framgång och fortsatt förföljelse.Glimtar av gynnsamt ljus syntes emellertid vid den avlägsna horisonten ochmaterialiserade sig slutligen i Profetens nattliga färd till Jerusalem ochuppstigningengenomhimlarna.Det exaktadatumet för detta skeende är ännuoklart och ingenkonsensusharnåttsomdetta.Deflestajuristerlutarlikvälåtettdatummellansextonochtolvmånader före utvandringen till Medina. Det följande är ett koncentrat avdetaljerna kring denna mirakulösa händelse berättade med stöd hos Ibn al‐Qayyim.162IsällskapmedärkeängelnJibrîl(Gabriel)fördesAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser–kroppsligenfråndenHeligaMoskén iMeckatill Moskén i Jerusalem på en häst med namnet al‐Buraq. Där satt han av,tjudradehästenvidenringiportentillMoskénochleddeprofeternaibön.SedantogJibrîl(Gabriel)honomtillhimlarnapåsammahäst.Dådenåddeframtilldenförstahimlenbad Jibrîl (Gabriel)denövervakandeängelnattöppnadörren tillhimlen.DenöppnadesochhansågAdam,mänsklighetensstamfader.Profeten–över honom vare Allâhs frid och välsignelser – hälsade honom och den andrevälkomnade honom och betygade sin tro påMuhammads Profetskap. Han sågmartyrernassjälarpåhanshögrasidaochdeuslaspåhansvänstra.Jibrîl(Gabriel)uppstegsedanmedProfetentilldenandrahimlendärhansågochhälsadeYahyâ (Johannes), Sakarias son (Yahyâ bin Zakariyyâ) och ’Îsa (Jesus),Marias son.De besvarade hans hälsning, välkomnade honomoch betygade sintro på hans Profetskap. Sedan nådde de den tredje himlen där de såg Yûsuf(Josef)ochhälsadehonom.DensenarevälkomnadeProfetenochbetygadetropåhans Profetskap. I Jibrîls (Gabriel) sällskap nådde sedan Profeten den fjärdehimlen där han träffade profeten Idris (Hanok) och hälsade honom. Idris(Hanok)besvaradehälsningenochbetygade sin tropåhansProfetskap. SedanfördeshantilldenfemtehimlendärhanträffadeprofetenHârûn(Aron)Imranssonochhälsadehonom.Densenarebesvaradehälsningenochbetygade tropåhans Profetskap. I den sjätte himlen träffade han Mûsâ (Moses) och hälsadehonom.DensenarebesvaradehälsningenochbetygadetropåhansProfetskap.DåMuhammad–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–varpåvägattgesig av såg han att Mûsâ (Moses) började gråta. Han frågade om anledningen.Mûsâ(Moses)Imranssonsvaradeatthangrätdärföratthanbevittnadeenman

162Zâdal‐Ma’ad,2/49;Tarîkh‐e‐Islam,1/124;Rahmat‐al‐lil’alamîn,1/76.

113

skickad efter honom som ett Sändebud som kunde leda fler ur hans folk tillParadiset än han själv hade gjort. Sedan nådde Profeten Muhammad – överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–densjundehimlenochmötteIbrâhîm(Abraham)–överhonomvarefrid–ochhälsadehonom.DensenarebesvaradehälsningenochbetygadetropåhansProfetskap.HanfördessedantillSidrat‐al‐Muntaha(detmestavlägsnaträdet)ochvisadesal‐Bait‐al‐Ma’mûr(detfrekventbesökta huset) vilket är som al‐Ka’bah (Helgedomen) och dagligen omgivet avsjuttiotusen änglar, så att de änglar som en gång omgivit det inte får göra detigen förrän vid Uppståndelsen. Han presenterades sedan för den GudomligaNärvaronochupplevdehänförelsenavattbevittnadenGudomligaHärlighetenochManifestationen på närmastmöjliga avstånd.Där uppenbaradeHerren förSin tjänare det som Han uppenbarade och föreskrev femtio dagliga böner förhonom.PååtervägentaladehanmedMûsâ(Moses)omatthansefterföljareblivitanbefallda att be femtio gånger per dag. Mûsâ (Moses) sa till Profeten – överhonom vare Allâhs frid och välsignelser: ”Dina efterföljare kan inte förrätta såmånga böner. Gå tillbaka till din Herre och be om en reduktion av antalet.”Profeten – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – vände sig till Jibrîl(Gabriel) som om han gjorde en överläggning med honom. Jibrîl (Gabriel)nickade,”Ja,omdusåönskar”,ochsteguppmedhonomtillAllâhsNärvaro.DenAllsmäktigeAllâh, Prisad vareHan, gjorde en reduktionpå tio böner. Profetensteg då ner och rapporterade detta till Mûsâ (Moses) som åter uppmanadehonom att be om ytterligare reduktion.Muhammad – över honomvareAllâhsfrid och välsignelser – bad ännu en gång sinHerre att reducera antalet bönerännumer.HanstegpåMûsâs(Moses)begäranupprepadegångerupptillAllâhsNärvaroförattbeomreduktionavbönernatillsdevarnerepåendastfem.Mûsâ(Moses)badhonomåterattbönfallaomytterligarereduktionmenhansa:”Jagskäms nu över att oupphörligen beminHerre om reduktion. Jag accepterar ochunderkastarmigHansVilja.”DåMuhammad–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser – gick vidare kunde en Kallare höras säga: ”Jag har stadgat MittPåbudochlindratbördanförMinatjänare.”163Det råderdockvissoenighet i fråganomhuruvidaProfeten sågAllâhmed sittfysiskaögaellerinte.VissauttolkaresägerattdetintebekräftasatthansågAllâhmed blotta ögat. Ibn ’Abbas säger å andra sidan att ordet Ru’ya såsom detanvändes i Quranen betecknar observation med ögats hjälp. I Sûrah an‐Najm(kapitel53–Stjärnan)kanviläsa:

”Därefternärmadehansigtilldesshanstod[svävandeiluften].”(Quranen53:8)

”Han” refererar här till ärkeängeln Jibrîl (Gabriel) och sammanhanget är heltolikt det somåterfinns i de profetiska traditionerna om Isra’ ochMi’raj i vilka”närmandet”hänförsigtillHerren,prisadvareHans.DenNattligaResankännetecknasavendelutmärkandehändelseravvilkavikannämna:

163ZadAl‐Maad,del2s.47‐48.

114

• Profetens bröst klövs av Jibrîl (Gabriel) och hans hjärta togs ut ochtvättadesmedvattenfrånZamzam–denheligakällaniMecka.

• I samma sammanhang fördes två guldkärl fram till honom. I en fannsmjölkmedandenandravar fullavvin.Hanombadsväljaenavdem,såhanvaldedetkärlsominnehöllmjölochdrackden.Han(ängeln)sa:”Duharväglettspåal­Fitrahellerduharuppnåttal­Fitrah.Hadeduvaltvinethadeditt folk lettsvilse.” [Detärett symboliskt sättatt sägaattgottochontiformavmjölkochvinfördesframtillProfetenochatthaninstinktivtvalde det goda. Det är mycket svårt att återge den arabiska termen”Fitrah” på svenska. Den betecknar den ursprungliga natur ochdispositionmedvilkenettbarnkommertilldennavärlden,ikontrasttillegenskaper och böjelser som erhållits under livets gång. Dessutomrefererardentilldenandligabenägenhetsomfinnsnedärvdimänniskanihennesofördärvadetillstånd.]

• Profeten–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser–saatthansåg

tvåmanifestafloder–NilenochEufrat–ochtvådolda.Detförefallersomomde tvåmanifesta floderna,NilenochEufrat, symbolisktbeskriverdeområdenivarsbördigadalarMuhammadsBudskapskullekommaattslårot,ochvars folkalltidskullekommaatt förblide trognaöverbringarnaav den islam som skulle komma att överföras från generation tillgeneration. De kan absolut inte syfta på att de strömmar fram utParadiset.

• Han fickmöjlighetattmötaMalik,Helvetetsövervakare,medettbistert

och glädjelöst ansikte. Därinne såg han Helvetets invånare bland vilkafanns de som utan rätt förslösade de föräldralösas egendom. De hadehängkäftarliknandekamelerssomsvaldeglödhetastenarsomsedankomut ur deras stjärtar. Där fanns också demänniskor som tog ockermedmagar alltför stora för att kunna röra sig fritt; de trampas på av faraosfolk då dessa släpps in i Helvetet. I samma boning såg hanäktenskapsbrytarna som erbjöds smakrikt saftigt kött och ruttetstinkande,ochvaldedetsenare.De tygellösakvinnorna fannsocksådärhängandesfrånsinabröst.

• DenNattligaResenrenderadeenheldeluppståndelseblandfolkochden

skeptiska publiken ansatte Muhammad med alla typer av frågor. Hanberättade för dem att han såg demeckanska handelsmännens kameler.Hanleddedemocksåtillvissaavderasdjursomhadesprungitiväg.Haninformeradedemomatt hanhadedruckit endel avderas vattendådelegatochsovitochlämnatkärlenövertäckta.

De icketroende fann emellertid detta vara ett lämpligt tillfälle att hånamuslimernaochderastro.DetjatadepåProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–föratthanskullebeskrivaMoskéniJerusalemdärhanaldrigtidigarevarit.TillmångashäpnadinnehöllProfetenssvarihögstagradkorrektinformation om staden,Han försåg demmed alla nyheter omderas karavaner

115

ochderaskamelersrutter.LikvälstegradedettainomdemingentingannatänenflyktfrånSanningenochdegodtogingentingannatänotro.164Förde sannamuslimernavardetdock inget ovanligtmedDenNattligaResan.Den allsmäktige Allâh Som är mäktig nog att ha skapat himlarna och jordengenom en viljeakt, är utan tvivel mäktig nog att föra Sitt Sändebud bortomhimlarnaochvisahonomde av Sina tecken somannars inte är tillgängliga förmänniskan.DeicketroendeåsinsidavändesigtillAbuBakrföratt fåklarhetidet inträffade, och han svarade raskt: ”Ja, jag bekräftar det.” Det är dennahändelsesomliggerbakomhanstillnamnas‐Siddiq(sanningensbekräftare).165Den mest slående och koncisa bekräftelsen av den Nattliga Färden uttrycks iAllâhsOrd:

”…förattvisahonomnågraavVåratecken.”(Quranen17:1)

Degudomligapåbudenvargällerprofeternalydersomföljer:

”VivisadenuAbraham[Vårt]herraväldeöverhimlarnaochjorden,föratthanskulleblifulltövertygad.”

(Quranen6:75)

TillMûsâ(Moses)saHerren:

”ViharnämligenvelatlåtadigsenågraavVårastoratecken.”(Quranen20:23)

Såatt:

”Hanblirenavdemsomharensäkertro.”(Quranen6:75)

EfteratthasettAllâhsteckenbaserarprofeternasintropåensolidgrundsomäralltför stark för att kunna slå sönder. De är kvalificerade för detta gudomligaprivilegiumdärförattdekommerattfåbärabördorsomärförtungaförvanligtfolk. Under sitt uppdrag kommer de att betrakta alla världsliga plågor ochprövningarsomalltförringaförattbrysigom.DetfinnsrenafaktasomhärrörfrändennavälsignadefärdochsomströmmariniProfetensbiografisblomstrandeträdgård–överdessupphovsmanMuhammadvareAllâhs fridochvälsignelser.BerättelsenomdenNattligaResan iQuranensammanfattasiSûrahIsra’s(kapitel17–DenNattligaResan)förstavers.Sedanföljerettkortavsnitt somavslöjar judarnasskamligahandlingarochbrott följtavenförmaningsomsägerattQuranenvägledertilldetsomärmesträttvistoch

164Sahihal‐Bukhari,2/684;SahihMuslim,1/96;IbnHisham,1/402.165IbnHisham,1/399.

116

riktigt.Dennauppläggningärisjälvaverketingentillfällighet.JerusalemvardenNattligaResansförstaanhaltochhärliggerdetbudskapsomärriktattilljudarnaoch som uttryckligen lät förstå att de skulle komma att avlägsnas från sinställning sommänsklighetens ledare, eftersomde brott somde begått innebarattdeintelängrehaderätttilldenpositionen.BudskapetlåterocksåuttryckligenförståattledarskapetskulleåterinstiftasavAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhs frid och välsignelser – och att hans kulle kontrollera båda denabrahamitiska trons centra, dvs.Helgedomen iMeckaochMoskén i Jerusalem.Det var hög tid för den andliga auktoriteten att överföras från ett folk varshistoriahadefördenandligaauktoritetenattöverförasfrånettfolkvarshistoriahade fyllts av förräderi, förbundsbryteri ochaggressivitet, till ett folkvälsignatmed fromhet och plikttrogenhet mot Allâh, ett Sändebud som hade fått detprivilegium som den quraniska uppenbarelsen innebar och som leder till detbästaochdeträtta.Likafullt återstår en avgörande fråga som väntar på att besvaras: Hur skulledenna förväntade överföring av makt genomföras medan förkämpen själv(Muhammad) var lämnad övergiven famlande bland höjderna utanför Mecka?Den frågan avtäcker en annan aspekt som refererar till en fas i den islamiskakallelsenochuppkomstenavenytterligarerolldenskullespela,annorlundaisininriktning och ädel i sina ansatser. Förelöparna till denna nya uppgift tog sigform av quraniska verser som utmärks av direkta och otvetydiga varningarföljdaavettskarptultimatumtillpolyteisternaochderaslikar:”MennärViharbeslutatattlåtaettfolkgåunder,varnarVidemiderasmittsombaraleverförnöjenochnjutningar,och[om]deändå[fortsätter]atttrotsaOssfallerdenofrånkomligadomenöverdemochViförintardemalla.Hurmånga

släktenharviintelåtitgåunderefterNoastid!Ingenkännersinatjänaressynderbättre,[ingen]serdemklarareändinHerre.”

(Quranen17:16‐17)

Tillsammans med dessa verser uppenbarades andra för att visa muslimernaföreskrifternaochingrediensernaidencivilisationpåvilkendekundebyggasittmuslimska samhälle, och ställa i utsikt deras ägande av ett stycke land, derasfulla kontroll över det samt deras etablering av ett fullständigt samhälle runtvars axel helamänskligheten skulle komma att rotera. I realiteten förebådadeden verserna bättre utsikter för Profeten – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser–dvs.ensäkerplatsattslåsignerpåochetthögkvartertillräckligtsäkert för att ge honommöjligheten och modet att förmedla sitt budskap tillvärldenistort.Dettavarisjälvaverketdenvälsignaderesansinrehemlighet.PågrundavdennavisdomservidetsomriktigtattantaattdenNattligaResanägderumantingen föreden förstautfästelsenvid ’Aqabahellermellande två.Allâhvettrotsalltbäst.

117

Denförstautfästelsenvidal­’Aqabah

VI HAR REDAN NÄMNT sex medinensare som antog islam under pilgrims‐säsongeniProfetskapetselfteår.Delovadeattförmedlaislambudskaptillsinafränder.Vidtidenförvallfärdenföljandeårkomengrupppåtolvadeptersomvarredoatt erkännaMuhammadsomsinprofet.Gruppenbestodav femavde sex somhadeträffatProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–åretinnan(densjättevarJabirbin’AbdullahbinReyab)ochdesjuandravar:

1. Mu’adhbinal‐Harithbin’AfrafrånKhazraj.

2. Dhakwanbin’Abdal‐QaisfrånKhazraj.

3. ’Ubadahbinas‐SamitfrånKhazraj.

4. YazîdbinTha’labahfrånKhazraj.

5. ’Al‐’Abbasbin’UbadahbinNadalahfrånKhazraj.

6. AbdulHaithambinat‐TaihanfrånAws.

7. ’UwaimbinSa’idahfrånAws.DetillstodsintropåMuhammad–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser– som profeten och svor: ”Vi kommer inte att dyrka någon förutom Allâh; vikommerinteattstjäla;begåäktenskapsbrott;dödavårabarn;baktala;avsiktligtförfalskasanningenochvikommerinteattgåemotdiginågonrättfärdigsak.”Dåde hade gjort sin utfästelse saMuhammad – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser: ”Den som uppfyller det kommer Allâh att belöna, och den somförsummarnågotochplågasavdetidennavärlden,fördenkandetblienlösenförhonomidetEfterkommande;ochomsyndenförblirdoldförmänniskorsögonochingen sorg kommer över honom, då ligger hans ärende hos Allâh. Han kanskeförlåterhonomellerHankanskeintegördet.”166MUSLIMERNASENVOYÉIMEDINAEfter utfästelsen (i formav en ed som svors) skickadeProfeten – över honomvareAllâhsfridochvälsignelser–Mus’abbin’Umairal‐’Abdari–måAllâhvaranöjd med honom – som förste muslimske ambassadör till Medina för attundervisa folket där om islams läror, ge dem praktisk vägledning och försökaspridaislamblanddemsomännubekändesigtillpolyteism.As’adbinZurarah

166Sahihal‐Bukhari,1/550,2/727;2/1003.

118

var hans värd i Medina. Så förberedd var marken och så enträgenspridningsverksamhetenattislamsnabbtspredsfrånhustillhusochfrånstamtill stam.Mus’abs gärning karaktäriserades av ett antal glädjande och lovandetecken på framgång. En dag dåMus’ab och As’ad var på väg till Bani ’Abd al‐Ashhals ochBani Thafrs boningar satt de på den senare klanens områdener ikonversation med några nya konvertiter. De båda klanernas ledare Sa’d binMu’adhochUsaidbinHudair fickhöra talas ommötet, ochUsaidnärmade sigmuslimernamedsinlansmedanSa’dursäktadesigmedattAs’advarhanskusinpåmödernet. Usaid närmade sig svärande och förbannande, anklagadde bådamännenförattförledamänniskorsomvarsvagaiandenochbeordradedemattslutameddet.Mus’abbadhonomlugntattsittanerochsa,”Omdublirtillfredsmedvåraordkanduaccepteradem,menomduserdemsomförhatligaärdufriatt skydda dig från det du avskyr.” ”Det är rimligt”, sa Usaid, stack sin lans isanden, lyssnade på Mus’ab och fick sedan höra några verser ur den HeligaQuranen. Hans ansikte vittnade om tillfredsställelse och gillande innan hanyttradebifall.Hanfrågadedebådamännenomdeprocedurersomvarrelevantaför att anta islam.De bad honomatt tvätta sig, rengöra sina kläder, vittna omSanningenochsedanförrättatvårak’at.Hangjordeexaktsomhanblevombeddochsasedanattdetfannsenman(Sa’dbinMu’adh)varsfolkaldrigskulletvekaomhanföljdeislam.HangavsigsedanavförattsökauppSa’dochhansfolk.Sa’dkundegenastseattUsaidhade förändrats.Påen fråga frånSa’dsvaradeUsaidattdetvåmännenvarredoatt fogasigefterdeorderdefick.Hanarrangeradesedan en situation sommöjliggjorde för de bådamännen att tala enskilt medSa´d.UsaidåtervändeochSa´dantogislam.Hanvändesigsedantillsittfolkochsvor att han aldrig skulle tala med dem förrän de trodde på Allâh och HansSändebud.Innankvällenvarkommendendagenhadeallamänochkvinnoridenarabiskastammenantagit islamutomenperson,al‐Usairim, somtvekade framtill Uhud. Den dagen antog han islam och kämpade mot polyteisterna mendödades till sist innanhanhadekunnat förrättabönen.Profeten–överhonomvare Allâhs frid och välsignelser – kommenterade detta med orden: ”Han hargjortlite,menhansbelöningärstor.”Mus’abstannadeiMedinaochgenomfördeomsorgsfulltsittuppdragtilldessattdet fanns muslimska element, män och kvinnor, i alla al‐Ansârs (de framtidaHjälparna)hus.Endastenfamiljförblevförhärdadinförislamsda’wah(Kallelse).DestodunderpoetenQaisbinal‐Aslatsinflytandeochhanlyckadeshållademischackochhållaislamskallelsebortafrånderasörontillår5e.H.Kort före följande års pilgrimssäsong, dvs. under Profetskapets trettonde år,återvändeMus’abbin’UmairtillMeckaochframfördetillProfeten–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser–gladanyheteromdennyafruktbara jordförislamsomMedinautgjorde,omdegodautsikterna förgott idessomgivningarsamtomdenmaktochdetskyddsomstadenskullekommaattgeislamssak.167

167IbnHisham,1/435;Zâdal‐Ma’ad,2/51.

119

Denandrautfästelsenvidal­’Aqabah

FÖLJANDE ÅR, PROFETSKAPETS trettonde, dvs. år 622 e.Kr, kom över sjuttiokonvertiter från Medina i spåren av sina polyteistiska folk för att genomföravallfärdsritualerna iMecka.Den ofta upprepade frågan bland dem löd: ”Är detinte hög tid för oss att skydda Muhammad (över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser) istället för att lämna honom övergiven famlande bland höjdernautanförMecka?”Kort efter ankomsten kontaktade de i hemlighet Profeten – över honom vareAllâhs frid och välsignelser – och kom överens om ett hemligt nattligt möteunderTashrîq(elfte,tolfteochtrettondedagenimånadenDhulHijja)påenhöjdvidal‐’Abaqah,föregåendeårsmötesplats.EnavledarnaförAnsâr(Hjälparna)vidnamnKa’bbinMalikal‐Ansâri–måAllâhvara nöjd med honom – gav en redogörelse för det historiska möte som igrunden förändradeutvecklingenavkampenmellan islamochhedendom.Hansa:”Vi gav oss iväg på vallfärden och avtalade ett möte under Tashrîq. Vi hadesällskapavenavvåramestframståendemän,’Abdullahbin’AmrbinHaram,somfortfarande var polyteist. Vi avslöjade vår avsikt att träffa Muhammad – överhonom vareAllâhs frid och välsignelser – för honomoch uppmanade honomattslutasigtillossochgeupppolyteismenförattslippablibränsleförHelvetetidetEfterkommande.Hanantoggenast islamochnärvaradeviddetviktigamötetvidal­’Aqabah.Följandenattsovvimedvårtfolkivåraläger.Efterattentredjedelavnattenhadegåttbörjadeviobemärktattgeossavochträffadespåenhöjdinärheten.Vivarsjuttiotre män och två kvinnor, Nusaibah bint Ka’b från Najjars och Asma’ bint’AmrfrånBaniSalamah.ViväntadetillsAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–komisällskapmedsinfarbroral­’Abbasbin’AbdulMuttalibsom, även om han inte var muslim, enträget manade oss att inte frånta hansbrorsonsinaegnasbeskyddsåvidaviintevarfullkomligtredoattförsvarahonommedvåraliv.Hanvardenförstasomtalade:’Khazrajsfolk(arabernakalladeAnsârförKhazrajoavsettomdevarfrånKhazrajeller Aws), ni känner alla till vilken ställning Muhammad har hos oss. Vi harskyddathonomfrånvårtfolksågottviharkunnat.Hanäranseddochrespekteradblandsittfolk.Hanvägrarattanslutasigtillnågonförutomer.Såomnitrorattnikanuppfylladetni lovardånibjuderhonomtill er stad,ochomnikan försvarahonommotfienden,axladådenbördaniharvalt.Omnidäremotavserattförråda

120

och lämna ut honom efter att ni har tagit honom med er, är det bättre att nilämnarhonomnu.Hanäranseddochvälskyddadhossinaegna.’”168Ka’bsvarade:”Viharlyssnattilldinaord,ochnu,oAllâhsSändebud,ärdetdusomskatalaochavkrävaossdenutfästelsesomduvillhaangåendedinHerreochdigsjälv.”Det var ett bestämt ställningstagande somvisade total beslutsamhet, oräddhetoch djup övertygelse att axla det föreskräckande ansvaret och bära dessallvarligaföljder.Allâhs Sändebud förkunnade sedan Tron och utfästelsen gjordes. Al‐ImamAhmadgavmedstödhosJabirföljandedetaljer:Ansâr(Hjälparna)frågadeAllâhsSändebudomdeprinciperomvilkadegjordeenutfästelse.Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–svarade:

• Attlyssnaochlydaunderallaomständigheter.

• Attgeavsinatillgångarsåväliöverflödsominöd.

• Attpåbjudadetgodaochförbjudadetonda.

• AttiAllâhstjänstintefruktafördömandenfrånnågon.

• Att försvaramig om jag söker er hjälp, och uteslutmig från allt somniutesluterersjälva,erahustrurocherabarnfrån.OchomniiakttardessabudväntarerParadiset.169

IenannanversionåterberättadavKa’bsahan:Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–börjadetala,reciteradenågra verser ut Quranen, kallade människor till Allâh, uppmanade dem attkommatillislamochavslutademedorden:”Jagerbjudererenutfästelseomattniuteslutermigfrånalltsomniuteslutererahustrurochbarnfrån.”al‐Bara’fattadehanshandochsa:”Ja,visvärvidAllâh,SomsäntdigsomSanningensProfet,attviskauteslutadig fråndet somvi itesluter vårakvinnor från. Litapåoss, oAllâhsSändebud.ViärvidAllâh fullfjädradekrigareochpålitliga ikrig.Detärettdragsomärnedärvtfrånvåraförfäder.”Ibn ’Abul Haitham lade sig i och sa: ”Allâhs Sändebud! Mellan oss och judarnafinnsöverenskommelsersomvidåskullebryta.BörviomAllâhbeviljardigmaktoch ära inte förvänta oss att du lämnar oss och ansluter dig till ditt folk (dvs.Quraish)?” Profeten – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – log ochsvarade:

168IbnHisham,1/440‐442.169MukhtasarSîratar‐Rasûl,s.155;IbnHisham,1/454.

121

”Såkommerdetaldrigattbli.Ertblodkommerattvaramittblod.Ilivochdödkommerjagattvaramederochnimedmig.Jagkommerattkämpamotdemni

kämpar,ochjagkommerattslutafredmeddemnislutarfredmed.”170Då förhandlingarna om villkoren för lojalitet var avslutade och de närvarandeenhälligt hade enats om att raticifera dem, reste sig två män ur den tidigagenerationkonvertitersomhadeantaigtislamunderdetelfteochtolfteåret.Deuppmärksammadedeandrapåvilketlångtgåendestegdevarifärdmedattta,såatt de skulle kunna göra sin utfästelse fullt medvetna om hela saken ochföljaktligen vara redo för den uppoffring de förväntades göra. Al‐’Abbas binUbadabinNadlahpåpekadeidettasammanhang:”Khazrajsfolk!Ärnimedvetnaombetydelsenavdenpaktsomniingårmeddenneman?Ni tillstår faktisktattnikommerattkämpamotallaochenvar.Fruktarniatt er egendom kommer att sättas på spel eller att era ädlingars liv äventyras,lämn honom gå genast. Gör ni detta efter er utfästelse kommer det att bliförödmjukande för er både i denna värld och i den som ska komma. Tror nidäremotattnikanutföradetsomnikallasattgöratrotsförlustavdurbaralivochegendomar,axladådettatungaansvar.VidAllâhsvärjagatthäriliggerdetgodaidennavärldochinästa.”Desvarade:”Viharredantagitibeaktandeförlustavegendomochmordpåvåraädlingar,ochändåförklararvioss lojalamothonom.Menvilkenärvårbelöningomviiakttaralladelaridennapakt?”Profeten – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – svarade: ”Paradisetligger iberedskapförer.”Debadhonomdåsträckautsinhandochdesträckteallautsinahänderochgjordeutfästelsen.Förstviddet tillfälletkomAs’AdbinZurarahtillinsiktommänniskorsviljatilluppoffringarpåAllâhsväg.171OchmedstödhosJabirsomsa:”Då vi började visa lojalitet mot Profeten – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser–ställdesigAs’adbinZurarahuppochgavföljandekortaanförande:’Tadet lugnt,Yathribs folk!Vihar intetillryggalagtdenlångadistansenförutomattviharendjuptropåatthanärAllâhsSändebud.Vivetredanattomviföljerhonominnebärdetettavståndstagande fråndehedniskaarabernaocksåomdetärmedriskförvåraliv.Omnihållererpådenvägenochhållerfastvidden,liggererstorabelöningiAllâhsHänder.Omniärdrabbadabfruktanförmanarjagerattgeuppomedelbart,såattnikanskeblirförlåtenavAllâh.’”172Med de två kvinnorna gjordes utfästelsenmuntligt, ty Profeten – över honomvareAllâhsfridochvälsignelser–slaladealdrighandmedenfrämmandedam.173

170IbnHisham,1/442.171IbhnHisham,1/446.172MusnadAhmad.173SahihMuslim,2/131.

122

Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–badsedangruppenattutsetolvdelegaterförattförkunnaislamförsinafolkiMedina,axlaansvaretattimplementerautfästelsensartiklarochvägledamänniskorirespektivestammari frågan som har att göra med sprodandet av islam. De delegater som utsågsbestod av nio från al‐Kazraj: As’ad bin Zurarah bin ’Ads, Sa’d bin ar‐Rabi’ bin’Amr,’AbdullahbinRawahahbinTha’labah,Rafi’binMalikbinal‐’Ajlan,al‐Bara’binMa’rur bin Sakhr, ’Abdullahbin ’AmrbinHaram, ’Ubadahbin as‐Samit binQais, Sa’d bin ’Ubadah bin Dulaim och al‐Mundhir bin ’Amr bin Khunais. Treandrakomfrånal‐Aws:UsaidbinHudairbinSammak,Sa’dbinKhaithamahbinal‐HarithochRaifa’abin’AbdulMundhirbinZubair.DessatolvmänedsvorsattfungerasomborgensmänförsinafolksangelägenheterpåsammasättsomJesuslärjungargjorde,ochProfeten–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser–skullefungerasomborgensmanförsittfolk,dvs.allamuslimer.På något sätt lävkte nyheten om dessa hemliga ökensammankomser medmedinensarna ut. Profeten – över honom vare Allâhs frid och välsignelser –vissteomedelbartattdetvarenvissknubbigoch fuldjävulbosatt ial‐’Aqabahsomupptäcktederasmöten,ochhanhotademedattinomensnarframtidgörauppräkningenmeddenne.Dåal‐’Abbas fickhöradetta sahan: ”ViärvidAllâhSomhar säntdig i Sanningmäktiga nog att möta Minas folk (Quraish) med svärd imorgon om du så vill.”Profeten – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – sa: ”Vi har intekommenderatsattföljaettsådantspår.Återvändnutilleraläger.”Deåtervändeförattsovatillmorgonen.174KnappthadeQuraish fåtthöraomdetta fördrag förränettoroväckandetumultbörjadespridasigiallariktningar.Deinsågtillfulloattenlojalitetspaktavdettaslag skulle komma att utmynna i långtgående förgreningar med en direktpåverkanpå deras liv och tillgångar. Påföljandedag gav sig en stor delegationbeståendeavMeckasledareochärkeskurkaravmotmedinensarnaslägerförattskarpt protestera mot fördraget. De vände sig till medinensarna: ”O, Khazrajsfolk, det har kommit till vår kännedom att ni har kommit hit för att sluta ettfördragmeddenneman(Muhammad)ochföraborthonomfrånMecka.VidAllâhfasarviförallaslagskonfliktermellanerochoss.”175Medinaspolyteistersomintevisstenågotomdenihemlighetgjordautfästelsenbörjade svära vid Allâh och svarade i god tro att det inte låg någon sanning irapporterna.Enavdemedinensiskapolyteisterna, ’AbdullahbinUbaibinSalul,vederladederasbeskyllningarochstämpladedemsomavnolloch intetvärde,och hävdade att hans folk aldrig skulle inleda någonting omhan inte gav demklaraorder.Medinas muslimer förblev tysta och varken bekräftade eller dementerade. Dequraishitiskaledarnaföreföllnästanheltövertygadeavdeargumentsomfördes

174IbnHisham,1/448.175IbnHisham,1/448.

123

framavpolyteisterna och återvände frustreradehem.De lät sig dock inte heltnöjasmeddeorddehadehört.Debörjadeskärskådaalladetaljerochspåradenminsta nyhet tills det utan skugga av ett tvivel var fastslaget att pakten hadeingåtts. Detta var emellertid efter de medinensiska pilgrimerna hade lämnatMecka. I ett anfall av ursinne gav de sig efter demmen lyckades inte få fatt inågon förutom Sa’d bin ’Ubadah. De utsatte honom för obeskrivlig tortyrmenhanräddadessenareaval‐Mut’imbin’AdiochHarithbinHarbbinOmaiyamedvilkahanhadehandelsrelationer.176Detta är historien om det andra ’Aqabah‐fördraget, senare känt som det stora’Aqabah‐fördraget, somåstadkoms i enandaavkärlek, lojalitetochomsesidigtstödmellanmedinensiska troende och svagameckanskamuslimer.Denna nyaandaavtillgivenhet,godarelationerochsamarbetekanaldrigförklarasmedettflyende vindspel, utan härrörde tvärtom från en redan djupt etableradinställning,dvs.tronpåAllâh,HansSändebudochHansSkrift.Detvarentrosårotadimänniskornasinreattdenlyckadesförbliimmunmotallaorättvisanspchaggressionens krafter, och kunde översättas i mirakler i handlingens och denideologiskasträvanspraktiskaaspekter.Densortens troutgjordedetegentligainstrument med vars hjälp muslimerna skrev in sig i historiens annaler omoöverträffade genombrott. Vi är också övertygade om att framtiden alltidkommerattvara iavsaknadavsådana imponerandebedriftersomutfördesavdessastorslagnamän.

176Zâdal‐Ma’ad,2/51,52;IbnHisham,1/448‐450.

124

UtvandringensförtruppEFTER ATT DET ANDRA ’Aqabah‐fördraget hade trätt i kraft och en litenmuslimskstathadeupprättatsienvidsträcktökendäricketroochokunskapvarvida spridd–det ur islamisk synpunktmest betydelsefulla åstadkommandet ‐,gavProfeten – överhonomvareAllâhs frid och välsignelser –muslimerna sitttillståndattutvandratillMedina,denmuslimskastatenivardande.UrdetpersonligaperspektivetinnebarenutvandringtillMedinaingentingannatänmateriell förlust och offrande av tillgångar i utbytemotpersonlig säkerhet.Dessutom kunde migranten i själva verket inte förvänta sig en fullständigsäkerhetutanlöpteriskattrånasellertillochmeddödasunderresan.Framtidenvardimmigochfylldavotaligaoförutsägbarasorgerochbedrövelser.Medalltdetta iminnetbörjademuslimernautvandramedanpolyteisterna intesparadenågonmödaföratthindraochstoppadem,medvetnasomdevaromattett sådant drag inrymde sanslösa hot och kolossalt förödande faror för heladerassamhälle.Den frstesomutvandradevarAbuSalamah,ettår innan ’Aqabah‐fördraget.Dåhan beslöt sig för att lämna Mecka höll hans ingifta släktingar i ett desperatförsök att resa hinder kvar hans hustru, kidnappade hans son och vred hanshandurled.EftersinmansavfärdochförlustenavsinsongrätochsörjdeUmmSalamah under ett år i ensamhet. En släkting kände till sist medlidande medhennesochuppmanadedeandraattsläppahennessonoch låtahenne förenasmedsinman.Hongavsigsåutpåenfemhundrakilometerlångresautannågonsom helst hjälp. Vid en plats kallade at‐Tan’im stötte ’Uthman bin Talhah påhenne och erbjöd henne eskort till Medina. Tillsammans med sin somåterförenadeshonmedAbuSalamahibynQubasomlågiMedinasutkanter.177Suhaib utgör ett annat exempel på de meckanska polyteisternas grymheter ianslutning till utvandringen. Denne man uttryckte sin önska om att utvandravilketnaturligtvisvarenkällatillförtrycktelseblanddeicketroende.Debörjadeförolämpa honom och påstå att han hade kommit till Mecka som en värdelöslandstrykare. På grund av deras stads storsinne och tack vare dem hade hansedanlyckatstjänamycketpengarochblivitvälbärgad.Degavorderomatthaninte skulle ge sig av. Då han förstod detta erbjöd han sig att ge bort all sinrikedom till dem. Till sist gick de med på att släppa honom på det villkoret.Profetenhördedennahistoriaochkommenteradedengenomattsäga:

”Suhaibärsegraren,Suhaibärsegraren,trotsallt.”178

177IbnHisham,1/468.178IbnHisham,1/477.

125

Vi har också historien om ’Umar bin al‐Khattab, ’Ayyash bin Abi Rabi’a ochHishambinal‐’Asisomkomöverensomattträffaspåenvissplatsenmorgonföratt bege sig till Medina. ’Umar och ’Ayyash kom med Hisham hölls kvar avmevkanerna.KortdärpåkomAbu Jahlochhansbroral‐Harith tillMedina förattbesökasintredje bror ’Ayyash. De försökte slugt spela påmänniskans ömmaste område,dvs.relationentillmodern.Devändesigtillhonomochpåstodatthansmorhadesvuritattintekammasitthårellerskyddasigfrånsolenförränhonhadeträffathonom. ’Ayyash kände medlidande med sin mor men ’Umar var klok nog attförståattdevaruteefteratt locka ’Ayyashbort frånislamochvarnadehonomförderasknepochtillade:”Dinmorkommerattkammasitthåromhonbesvärasav löss, och hon kommer att skydda sig frånMeckas sol om den blir för het förhenne.”’Ayyashvartrotsdessaordbeslutenattgesigivägförattträffasinmor.’Umargavhonomdåsinlätthanterligaochfogligakamelochgavhonområdetatthålla sig på dess rygg eftersom det skulle bli en räddning för honom om hanuppfattadenågotmisstänktmedsinaföljeslagare.GruppenpåtregavsigsåivägmotMecka. Så snart de tillryggalagt endel av sträckanbeklagade sigAbu Jahlöver sin kamel och bad ’Ayyash om tillåtelse att rida bakom honom på hanskamel.Dådegciknerpåknäpåmarkenöverfölldebådapolyteisterna’Ayyashochbandhonom.DerediniMeckaochropadeåtfolkattföljadersexempelvadgäller”dårar”.179Dessa är endast tre tydliga exempel påmeckanernas reaktionermot den somavsågattutvandra.DetroendelyckadestrotsdettaflyiomgångarochsåsnabbtatthelakvarteriMeckainomtvåmånaderefterdetandra’Aqabah‐fördragetlågövergivna. Förutom Abu Bakr, Profeten – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser–självsamtdebemärktasjälarsomhadehållitskvariförvarelleravnågon anledning inte kunde fly, hade i det närmaste alla av Muhammadsefterföljaremigrerattillsinnyahemvist.Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–hadetillsammansmedAbuBakroch’AligjortallanödvändigaförberedelserförutvandringmenväntadepåtillåtelsefrånsinHerre.180Värt att notera är att de flesta av de muslimer som hade utvandrat tillAbbessinien nu kom tillbaka till Medina för att förenas med resten avmuslimernadär.SituationeniMeckavarutantvivelkritiskmenMuhammad–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–varinteallsoroad.AbuBakrmanadedockenträgetProfetenattgesigav frånstaden.Hanväntadeockså ivrigtpåenmöjlighetattgöraMuhammad – över honom vareAllâhs frid och välsignelser – sällskap pådennabetydelsefullaresa.Profetensahonomemellertidatttidenännuintevarinne;Herrenhadeintegivithonombefallningomattutvandra.IväntanpåAllâhsBefallninghadeAbuBakrgjortförberedelserinförresan.Hanhadeförvärvattvå

179IbnHisham,1/474;Sahihal‐Bukhari,1/558.180Zâdal‐Ma’ad,2/52.

126

snabbakamelerochhadeutfodratdemordentligtunderfyramånaderstidsåattdeskulleklaraavdenprövningsomdenlångaökenresaninnebar.181

181Sahihal‐Bukhari1/553.

127

Ian­Nadwah(Rådhuset)Quraishsparlament

POLYTEISTERNA VAR LAMSLAGNA av Muhammads följeslagares noggrannaplaneringochsnabbaförflyttningmotsinnyahemvistiMedina.Defångadesavenaldrigtidigareerfarenängslanochoroadesdjuptöverhelasinhedniskaochekonomiska enhet. De uppfattade redanMuhammad – över honom vare Allâhfrid och välsignelser – som en inflytelserik ledare och hans följeslagare sommålmevetna,ärbaraochständigtredoattoffraalltdehadeförAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhs firdochvälsignelser.Al‐Awsochal‐Khazrajs stammar,demeckanskamuslimernasblivandevärdar, varocksåkända iArabien för sinmakt och styrka i krig och sin omdömesgilla och förnuftiga inställning i fred.Eftersomdesjälvahadeerfaritbittratidermedinbördeskrigföringvardeavogtinställdatillhätskhetochpartiskhet.Detblivandehögkvarteretfördenständigtväxande islamiska rörelsen, Medina självt, ägde ett mycket strategiskt läge.Staden kontrollerade de kommersiella rutter som ledde till Mecka, vars folkomsatte varor till ett värde av omkring en kvarts miljon gulddinarer per år.Säkerhetenlängskaravanvägarnavaravavgörandebetydelseförettbeständigtvälmående ekonomiskt liv. Med alla dessa faktorer i åtanke kände sigpolyteisternavaraihändernapåettstorthot.Debörjadedärförsökadenmesteffektiva metid som skulle kunna avvärja denna förestående fara. Två och enhalv månad efter det andra ’Aqabah‐fördraget, dvs. torsdagen den tjugosjätteSafar i profetskapets fjortonde år eller den tolfte september år 622 e.Kr.sammankalladedeettmöte.182Dendagenhöll”Meckasparlament”sittviktigastemötenågonsinmedenendapunktpådagordningen:Vilka åtgärder skavidtasföratteffektivtkunnastoppatidvattenvågen?DelegatersomrepresenteradeallaQuraishsstammarvarnärvarandeavvilkademestkändavar:

1. AbuJahlbinHishamfrånBaniMakhzum.

2. Jubair bin Mut’im, Tuaima bin ’Adi och al‐Harith bin ’Amir somrepresenteradeBaniNaufalbin’AbdManaf.

3. Rabi’as två söner Shaibah och ’Utbah vid sidan avAbu SufyanbinHarb

frånBani’AbdShamsbin’AbdManaf.

4. an‐Nadrbinal‐Harith(somhadesmetatnerProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–meddjurtarmar)somtalesmanförBani’Abdad‐Dar.

5. AbdulBukhtarybinHisham,Zama’abinal‐AswadochHakeembinHizam

somrepresentanterförBaniAsadbin’Abdal‐’Uzza.

182FördetaljerseRahmat‐al‐lil’alamîn,1/95‐102.

128

6. al‐HajjajstvåsönerNabihochMunbihfrånBaniSahm.

7. OmaiyahbinKhalaffrånBaniJumah.Vidan‐Nadwahavbröt Iblis (Satan), i skepnadavenvördnadsvärdeäldremanståendeidörren,deraskonversationochpresenteradesigsomenmanfrånNajdsomönskadenärvaravidmötet,lyssnatilldebattenochönskademlyckaiattnåframtillettkloktställningstagande.Hansläpptesberedvilligtin.Enlångdebatttogvidochettflertalförslagladesfram.EttavdemhemställdeomochdebatteradefördrivningfrånMeckamenavslogstillsistpågrundvalavattMuhammadsfinaochtilltalandeordkundeförledadeandraarabernaattangripademiderasegenstad.Livstidsfångenskapdiskuteradesocksåmenförkastadesävendet av rädsla för att hans följeslagare kundeöka i antal, övermannademochfritahonommedvåld.IdetögonblicketframkastadeMeckasärkebrottsling,AbuJahlsjälvsomföreslogattengruppungamän,enfrånvarjestam,samtidigtskulle fällaMuhammadmedsina svärdsåattblodspengarna lågöverdemallaoch därför inte skulle kunna drivas in. Hans folk skulle så istället söka enersättningsuppgörelse. Det skändliga förslaget accepterades enhälligt ochrepresentanterna bröt upp från mötet och återvände hem fast beslutena omomedelbarhandling.183

183IbnHisham,1/480‐482.

129

ProfetensutvandringDå det upprörande beslutet hade fattas sändes Jibrîl (Gabriel) ner tillMuhammad – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – för att avslöjaQuraishssammansvärjningochgehonomhansHerrestillåtelseattlämnaMecka.Hanbestämdetidenförutvandringenochbadhonomattintesovaisinvanligasängdennatten.VidmiddagstidgickProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–förattträffasinföljeslagareAbuBakrochmedhonomordnaalltinfördenföresattautvandringen.AbuBakrvarförvånadöverattProfeten–överhonom vare Allâhs frid och välsignelser – maskerad komma för att besökahonom. Han fick dock snart veta att Allâhs befallning hade kommit och hanföreslog att de skulle ge sig av tillsammans vilketProfeten – överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–samtycktetill.184Meckas ledare hade utvalt elvamän att göra nödvändiga förberedelser för attderasdjävulskaplanskullekunnaimplementeras.MännenvarAbuJahl,Hakambin Abil al‐’As, ’Uqbah bin AbiMu’at, an‐Nadr binHarith, Omaiyah bin Khalaf,Zama’abinal‐Aswad,Tu’aimabin’Adi,AbuLahab,UbaibinKhalaf,Nabihbinal‐Hajjaj och hans bror Munbih bin al‐Hajjaj. Alla var redo. Då natten föll påplaceradedeutlönnmördareruntProfetenshem.Devakadehelanatteniväntanpåattmördahonomidetögonblickhangickhemifråntidigtpåmorgonen,ochkikadedåochdåingenometthålidörrenförattkontrolleraatthanfortfarandelågisinsäng.IslamsstorefiendeAbuJahlgickhögdragetocharrogantomkringochhånadeMuhammadsordochsa till folketrunthonom: ”Muhammadpåståratt han omni följer honomkommer att göra er till härskare över araberna ochickearaberna och att er belöning i det Efterkommande kommer att varaTrädgårdarliknandedevidJordanien,ochatthaniannatfallkommerattslaktaerochattniefterdödenkommerattbrinnaield.”185Hanvaralltförövertygadomframgång i sin djävulska plan. Allâh, den Allsmäktige, i Vars Händer liggermaktenöverhimlarnaochjorden,gördocksomHanönskar–Hankommertillundsättningochkanaldrigutmanövreras.HangjordeexaktdetsomHansenaresatillsinProfet:”Och[minns,Muhammad]hurförnekarnaavsanningensmiddeondaplanermotdig;devilletadigtillfångaellerdödadigellerdrivabortdig.Ja,desmidersinaplaner,menAllâhsmider[också]SinaplanerochAllâhsmiderbättreplanerän

någonannan.”(Quranen8:30)

ViddenkritiskatidpunktenmisslyckadesQuraishsplanerhelttrotsdenstramabelägringdeutsatteProfetenshemför.Profeten–överhonomvareAllâhs frid

184Sahihal‐Bukhari,1/553.185IbnHisham,1/483.

130

ochvälsignelser–och’Alibefannsigihuset.Profeten–överhonomvareAllâhsfird och välsignelser – sa till ’Ali att sova i hans säng och täcka sigmed hansgröna mantel och försäkrade honom om komplett säkerhet under Allâhsbeskydd. Profetendrog sig sedanut ur rummet, kastade enhandfull dammpålönnmördarnaochlyckadestasigförbidemmedanhanreciteradeurdenHeligaQuranen:”OchViharsattetthinderframfördemochetthinderbakomdem,ochVihartäckt

överderas(ögonansikten)såattdeintekanse.”(Quranen36:9)

HanstyrdegenaststegenmotAbuBakrshem.Dennegjordehonomomedelbartsällskapochbådagavsigavsöderut,bestegThawrsståtligatoppochbeslötatttaskyddiengrotta.186DelönnmördaresombelägradehusetväntadepåtimmenolldånågonkomochgavdembeskedomattProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–redanhadegettsigav.DerusadeinochfanntillsinstorahäpnadattdenpersonsomlågiProfetenssängvar’AliochinteMuhammad–överhonomvareAllâhsfrid och välsignelser. Händelsen orsakade stor uppståndelse i hela staden.Profeten–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser–hadesåledes lämnatsitt hemden tjugosjundeSafaunderProfetskapets fjortondeår, dvs. den tolfteellertrettondedecemberår622e.Kr.187Väl medveten om att Quraish skulle uppbringa alla sina krafter för att hittahonomspeladehandemettspratt. Istället föratt tavägentillMedinanorromMecka sompolyteisterna skulle anta, gick han längs en inte alls förväntad vägsomlågsöderomMeckaochleddetill Jemen.HangickdrygtsjukilometertillshannåddeframtilldetolämpligaklippbergetThawr.Därvarhansskorutslitna,ochvissasägeratthanhadegåttpåtårnaförattintelämnanågraspåreftersig.AbuBakr –måAllâh varanöjdmedhonom–barhonomuppför berget till engrottasomuppkallatsefterbergetochfåttnamnetThawrsgrotta.AbuBakrgickinförstförattutforskagrottanochförvissasigomattdenvarsäker.Hantäppteigen alla hål med bitar rivna från sina kläder, städade grottan och bad sedanProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–attstigain.Profeten–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser–gick inoch ladeomedelbartsitthuvudiAbuBakrsknäochsomnade.PlötsligtblevAbuBakrstungenifotenaven giftig insekt och det gjorde så ont att hans tårar föll på Profetens ansikte.DenneströkgenastsinsalivpåAbuBakrsfotochsmärtanförsvannomedelbart.De höll sig i grottan tre nätter – fredag, lördag och söndag. Abu Bakrs son’Abdullahkomtilldemefterskymningenochinformeradedemomdensenasteutvecklingen iMecka. Han tillbringade natten i grottan och gav sig sedan av iottanförattbeblandasigsomvanligtmedMeckasbefolkningochintedranågonuppmärksamhettillsinahemligaaktiviterer. ’AmirbinFuhairah,somisällskapmed andra herdar från Mecka vallade Abu Bakrs hjord, smög sig varje kväll

186IbnHisham,1/483;Zâdal‐Ma’ad,2/52.187Rahmat‐al‐lil’alamîn,1/95.

131

oseddivägmednågragettertillgrottanochförsågdessinvånaremedettrikligtförrådavmjölk.188Quraishblevåandrasidanskäligenförbluffadeochförargadedånyhetenomdebåda följeslagarnas flykt bekräftades.De förde ’Ali till al‐Ka’bah,misshandladehonombrutaltochhöll kvarhonomdär i en timme i ettdesperat försökatt fåhonom att röja hemligheten bakom de två ”rymlingarnas” försvinnande, menutanresultat.DebegavsigtillAbuBakrsdotterAsma’menderasansträngningarvarocksåhärförgäves.AbuJahlslogtillflickansåhårtatthennesörhängegickitu.189Meckasbemärktasammankalladeettkrismöte förattbestämmainriktningochutforskaallaområdensomskullekunnabidratillattdetvåmänneningångades.De beslöt att spärra alla vägar som ledde ut ur Mecka och placerade tungtbeväpnad bevakning vid alla tänkbara utfarter. Ett pris på etthundra kamelersattespåderashuvuden.190Ryttare, fotfolkochspåraregenomsökte landet.Devar också vid ett tillfälle vid ingången till den grotta i vilken Profeten – överhonom vare Allâhs frid och välsignelser – och Abu Bakr gömde sig. Då densistnämnde såg fienden på så kort avstånd viskade han till Profeten – överhonom vare Allâhs frid och välsignelser: ”Vad händer om de tittar in genomskrevan och upptäcker oss?” Profeten – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser–svarademedsittgudsinspireradelugn:

”Tyst,AbuBakr!VadtrorduomdetvåmedvilkaDentredjeärAllâh?”191

DetvarsannerligenettGudomligtmirakel,tyförföljarnavarendastnågrafåstegfrångrottan.Under tre dagar bodde Muhammad – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser – och Abu Bakr i grottan och Quraish fortsatte sina frenetiskaansträngningarattfåfattidem.En person vid namn ’Abdullah bin Uraiquit, som ännu inte hade antagit islammensomåtnjötAbuBakrsförtroendeochsomhadeanlitatssomvägvisare,komenligt en plan efter tre nätter till grottan med Abu Bakrs två kameler. Hansrapportövertygadedetvådistingerade”flyktingarna”omattsökandetefterdemhademinskat i intensitet.Tidenförattgesigavvarkommen.AbuBakrerbjödProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–detsnabbadjuretattridapå.Densenareaccepteradepåvillkoatthanfickbetalavaddetvarvärt.DetogmedsigdeförnödenhetersomAsma’,AbuBakrsdotter,kommedochknötihopmedenbitavsingördelefteratthondelatdenitvådelar,enhändelsesomsedermeragavhennetillnamnet”Asma’meddetvågördlarna”.Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser‐,AbuBakroch’AmirbinFuhairahgav

188Sahihal‐Bukhari,1/553;IbnHisham,1/486.189Rahmat‐al‐lil’alamîn,1/96;IbnHisham,1/487.190Sahihal‐Bukhari,1/554.191Sahihal‐Bukhari,1/516;MukhtasarSîratar‐Rasûl,s.168.

132

sigavochderasvägvisare ’AbdullahbinUraiquit fördedempåsällanbeträddavägarlängskusten.DettahändeunderRabi’al‐Awwalår1e.H,dvs.iseptemberår622e.Kr.Den lillakaravanen restegenommångabyarpåvägenmotQuba’,och det är i det sammanhanget relevant att redogöra för några intressantaincidentersomprägladederaströttsammafärd:EndagkundedeintefinnaskyddmotdenbrännandehettansåAbuBakr–måAllâhvaranöjdmedhonom–sågsigomkringochfannliteskyddvidenklippa.Han rensade marken, bredde ut sin mantel för Profeten – över honom vareAllâhsfridochvälsignelser–att liggapåochgavsigsedanut förattsökaeftermat.Hanstöttepåenherde,enbeduinpojke,somocksåletadeefterskugga.AbuBakrbadhonomom litemjölkoch togdenmedsig tillProfeten–överhonomvare Allâhs frid och välsignelser ‐, kylde den med lite vatten och väntade tillProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–vaknadeochsläcktesintörst.192TillvemhelstsomfrågadeAbuBakr–måAllâhvaranöjdmedhonom–omhansäradeföljeslagares identitetsvaradehanattdetvarenmansomvisadehonomvägen. Frågeställaren trodde då attMuhammad – över honomvareAllâhs fridochvälsignelser–varenvägvisareigeografiskmening,menAbuBakravsågenvägvisarepårättfärdighetensväg.193Quraish hade som vi redan har nämnt förklarat att vemhelst som grepMuhammad – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – skulle få mottaetthundrakameleribelöning.Detthadesporratmångaattprövasinlycka.Blanddem som var på jakt efter Profeten – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser – och hans följeslagare för att lägga beslag på belöningen fannsMaliks son Suraqah. Då han fick information om att en grupp på gyra hadeiakttagitspåenvissruttbeslöthanssigföratttauppförföljandetihemlighetsåatthanensamskullegåbelöningen.Hansattupppåensnabbhästochgavsigutpå jakt efter dem. På vägen snubblade hästan och han föll till marken. Såsomarabernahade förvanavid sådana tillfällenkastadehan lott förattavgöraomhan skulle fortsätta jakten eller inte. Utsikterna visade sig vara ogynnsammamenbegäreteftermateriellrikedomförblindadehonomheltochhålletochhanåterupptogjakten.Ännuengångdrabbadehonomsammasakmenhantogingennotisomdet.Hankastadesigåteruppisadelnochredihalsbrytandehastighettills han kom förhållandevis nära Profeten – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser. Abu Bakr hjärta oroades och han fortsatte att se bakåt medanProfeten–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser– förblevorubbligochfortsatteattreciteraverserutQuranen.Suraqahs hästs upprepade snavande och hans egna fall gjorde honomuppmärksam å situationen och han insåg att det handlade om en upprepadvarningfrånAllâhförhansondaanslagmotProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser.Hannärmadesigderesandemedettångerfullthjärtaoch

192Sahihal‐Bukhari,1/510.193Sahihal‐Bukhari,1/556.

133

badödmjuktomProfetens förlåtelse.Hanvändesig tillProfeten–överhonomvare Allâhs frid och välsignelser – och hans följeslagare och sa: ”Ditt folk(Quraish)harutfästen frikostigbelöning tillden som ingångardig.”Hanerbjöddem förnödenheter som de dock avböjde. De bad honom endast om att döljaderasuppbrottochvilseledapolyteisterna.SedanförlätProfeten–överhonomvare Allâhs frid och välsignelser – honom och bekräftade det med ett teckennedskrivetav’AmirbinFuhairahpåenbitpergament.SuraqahskyndadetillbakatillMeckaochförsöktekorsaplanernafördemsomvarpåjaktefterMuhammad–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser–ochhansredbara följeslagare.Densvurnefiendenförvandladestillenuppriktigtroende.194I en version från AbuBakr –måAllâh vara nöjdmed honom – säger han: ”Viemigrerade medan meckanerna var på jakt efter oss. Ingen hann upp oss medundantagförSuraqahbinMalikbinJu’shampåenhäst.Jagsa: ’AllâhsSändebud,den här har hunnit upp oss.’ Profeten – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser–svarade:’Slåsintened.Allâhärisanningmedoss.’”Gruppen fortsatte sin resa och nådde fram till ensliga tält som tillhörde enkvinnavidnamnUmmMa’badal‐Khuza’iyah.Honbarenvänligdamsomsattvidsintältöppningmedenmattautrulladfördeneventuellaresandesomkundehavägarna förbi. Utmattade och törstiga ville Profeten – över honom vare Allâhsfrid och välsignelser – och hans följeslagare fräscha upp sigmedmat och litemjölk. Damen sa dem att hjorden var ute på bete och att den get som stod inärheten nästan inte hade någonmjölk. Det var ett regnlöst år. Med tillåtelsefrånkvinnanrödeProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–vidgetensjuver,reviteradeAllâhsnamnöverdem,ochtillderasstoraglädjeflödademjölkenurdem.Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–erbjödden först till husets dam och delade sedan återstoden med gruppensmedlemmar.Innanhangavsigavmjälkadehangeten, fylldekärletochgavdettillUmmMa’bad.Senareåtervändehennesmakemedmagragettersomknappthadenågonmjölkallsisinajuver.Hanhäpnadeöverattdetfannsmjölkihuset.Hanshustruberättadeförhonomattenvälsignadmanhadehaftvägarnaförbi,och beskrev sedan hans utseende och hans sätt att tala. Abu Ma’bad insågomedelbartattmannenvardensomQuraishletadeefterochbadhenneomenfullständig beskrivning av honom. Hon gav en underbar redogörelse för hansyttreochhanssätt,tillvilkasdetaljerviåterkommersenareiprocessenatttalaomhansegenskaperochföreträden.EfteratthalyssnattillsinhustrusredogörelseuttryckteAbuMa’badeninnerligönskan om att slå följe med Profeten – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser – närhelst det var möjligt. Han upprepade sin beundran i lyriskaversersomgavekoihelaMeckatillensådangradattmänniskordärtroddeattdet var en djinn som inpräglade ord i deras öron. Då Abu Bakrs dotter Asma’hördedessaverserförstodhonattdetvåföljeslagarnavarpåvägmotMedina.195Det korta poemet öppnademed tacksägelser riktade till Allâh för att han gett

194Sahihal‐Bukhari,1/516,1/554;Zâdal‐Ma’ad,2/53.195Zâdal‐Ma’ad,2/54.

134

dem(familjenMa’bad)möjlighetenattvaravärdförProfeten–överhonomvareAllâhs frid och välsignelser – en stund.Det beskrev sedanden lycksalihet somslogrotiProfetensföljeslagare,oavsettvemhanellerhonvar;ochdenavslutademed en inbjudan till hela mänskligheten att komma för att själva se UmmMa’bad, hennes get och kärlet med mjölk som alla vittnade om Profetenssannfärdighet.På vägen mot Medina stötte Profeten – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser–påAbuBuraidahsomvarenavdemsomdrevsavbegäretefterQuraishsbelöning.KnappthadehankommitansiktemotansiktemedProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–ochtalatmedhonomförränhanochsjuttioavhansmänhadeantagitislam.Hantogavsinturban,fästedenruntsinlansochfördedenmedsigsomettteckensomvittnadeomatttrygghetensoch fridens ängel hade kommit för att genomsyra världen med rättvisa ochoväld.196Detvåemigranternaåterupptogsinresa.Detvarunderdennatidsomdemötteaz‐ZubairispetsenförenkaravanpåvägtillbakafrånSyrien.Varmahälsningarutväxlades och az‐Zubair överlämnade till dem två vita klädnader som detacksamttogemot.197MåndagdenåttondeRabi’al‐AwwalunderProfetskapetsfjortondeår,dvs.dentjugotredjeseptemberår622,anländeAllâhsSändebudtillQuba.198SåsnartnyhetenomMuhammadsankomstbörjadespridasigströmmadestoraskaror till från Medina. De kom varje morgon och väntade ivrigt på hansframträdandetillsdenolidligahettantvingadedemattåtervända.Endagdådesomvanligthadegåttditochefterenlångväntanochvakanvarpåvägtillbakatillstaden,utropadeenjudesomhadefångatenglimtavtreresadekläddaivittpåvägmotMedinafråntoppenavenhöjd:”Arabiensfolk!Erprofetharkommit!Han somni så ivrigt har väntat på har kommit!”Muslimerna rusade genast tillmedsinavapeniberedskap(förattförsvarahonom).199Denglädjandenyhetenspredssnartistadenochfolkgickåstadföratthälsasinupphöjdegäst.Ibnal‐Qayyimsa:Ropen ’AllâhuAkbar’ (AllâhärStor)genljöd iBanu ’Amrbin’Awf. Muhammads glädje ökade i samma taktmenmed en sällsynt känsla förtimingochvadsompassarsiggavhanorderomattdeskulleupphöra.Stillhetomslöthonomochuppenbaraelsennedsändes.200”…AllâhärhansBeskyddareochattdärförocksåGabrielochdefrämstablandde

troendeoch[alla]änglarstårvidhanssida.”(Quranen66:4)201

196Rahmat‐al‐lil’alamîn,1/101.197Sahihal‐Bukhari,1/554.198Rahmat‐al‐lil’alamîn,1/102.199Sahihal‐Bukhari,1/555.200Zâdal‐Ma’ad,2/54.201Zâdal‐Ma’ad,2/54;IbnHisham,1/493.

135

’Urwahbinaz‐Zubairsa:DetogemotAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–ochgickmeddemtillhöger.DärtogBanu’Amrbin’Awfhandomhonom.Dettavarpåmåndag iRabi’ al‐Awwal.Han sattned i tysthetochal‐Ansâr(Hjälparna),somintehadehaftmöjlighetattträffahonomförr,kominföratthälsahonom.DetsägsattsolenblevsåhetattAbuBakrställdesiguppför att skydda honom från de varma strålarna.202 Det var sannerligen en dagutanmotstyckeiMedina.Judarnakundekonkretuppfattasanningshaltenhossinprofet Habquq som sa: ”Allâh har kommit från at­Taiman, och den Helige frånbergetFaran.”Muhammad–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser–bodde fyradagar(måndag, tisdag, onsdag och torsdag) iQuba’medKulthumbin al‐Hadm, ’Amrbin ’Awfs stams gästvänlige hövding. Det var under dessa dagar som grundenladestillQubamoskén,denförstamoskésombyggdesavProfetenochpåbasisavgudsfruktan.’AliblevkvariMeckaundertredagarförattåProfetensvägnarlämna tillbakadet somanförtrottshonom till deras respektiveägare.EfterdetbörjadehansinutvandringsresatillfotsförattförenasmedhonomiQuba’.203På fredag morgon skickade Profeten – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser–eftersinamorbröderiBanian‐NajjarförattkommaocheskorterahonomochAbuBakrtillMedina.Hanredmotdetnyahögkvarteretmittiblanddevarmahälsningarna från sinamedinsnsiska efterföljare somkantadevägen.Vid en plats i Banu Salims dal gjorde han halt och förrättade fredagsbönentillsammansmedetthundratalandra.204Undertidenströmmadestammarnaochfamiljerna i Medina (det nya namnet på staden Yathrib och en kortform av”Sändebudetsmadinah(stad)”) tillochtävlademedvarandraomattbjudadenärade besökaren till sina hem. Medinensarnas flickor skanderade vackravälkomsstroferrikapåallainnebörderavlydnadochplikttrogenhetmotdetnyaSändebudet.Trots att de inte var välbeställda var varje Ansâr (Hjälpare) ivrigt otålig ochangelägen om att ta emot Sändebudet i sitt hem. Det blev sannerligen entriumfartadprocession.RuntMuhammadskamelochhansnärmasteföljeslagareredstadensledareisinabästadräkterochblänkanderustningar,ochdesaalla:”Sittavhär,oAllâhsSändebud,stannamedoss.”Muhammad–överhonomvareAllâhs frid och välsignelser – svarade dem alla hövligt och vänligt: ”Den härkamelenanförsavAllâh,ochvarhelstdenstannarblirminvistelseort.”Kamelen fortsatte framåtmed lösa tyglar,nådde framtillplatsen förProfetensMoskéochsattesigner.Profetensattinteavförrändenhaderestsigigen,gåttframåt, vänt om och sedan återvänt för att sätta sig ner på samma plats somtidigare.HärstannadehanshosBanuNajjarsomvarsläktmedProfeten–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser –påmödernet.Det var i själva verketockså hans önskan att hedra sinamorbröder och bo bland dem.Med gränslös

202Sahihal‐Bukhari,1/555.203Zâdal‐Ma’ad,2/54;IbnHisham,1/493.204Sahihal‐Bukhari,1/555.

136

glädje över den gudomliga välsignelse som hade beviljats honom klev denlyckosamme värden Abu Ayyub al‐Ansâri fram, välkomnade den ärade gästenochbadhonomstigainisitthem.205NågradagarsenareanländeProfetenshustruSawdah,hanstvådöttrarFatimahochUmmKulthum,UsamabinZaid,UmmAimarochAbuBakrs son ’AbdullahmedAbuBakrshushållinklusive’Aishah–måAllâhvaranöjdmedhenne.ZainabhadeintemöjlighetattutvandrautanstannadehossinmanAbial‐’AstillslagetvidBadr.206’Aishah–måAllâhvaranöjdmedhenne–sa:

”Då Allâhs Sändebud anlände till Medina blev både Abu Bakr och Bilalsjuka. Jag brukade se till dem.Då febern fick ett fast grepp omAbuBakrbrukadehan reciterapoesimeden smakavnäradöd.Bilal reciteradedåfeberattackernalättadeocksåpoesisomvittnadomtydlighemlängtan.”

Hontillade:

”JagunderrättadeProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–omderasallvarligatillståndochhansvarade:’Allâh,vibönfallerDigomattivårahjärtanetableraenlikastarkkärlektillMedinasomdenvihadeförMecka,ellerstörre.Allâh,välsignaochökaMedinasvälståndochviberDigenträget att omvandla dess ofruktbara gyttja till hälsobringandebördighet.’”

TILLVARONIMEDINATideniMedinakandelasinitrefaser:

1. Den första fasen kännetecknas av alltför mycket oro och oenighet ochallförmånga inrehinder, tillsammansmeden fientligyttrevägvarsmålvar den växande trons fullständiga utplånande. Den slutade medfredsfördragetvidal‐HudaibiyahiDhulQa’daår6e.H.

2. Den andra fasen präglas av en vapenvilamed det hedniska ledarskapetochslutarmederövringenavMecka iRamadanår8e.H.DensågocksåProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–bjudahärskarebortanförArabienattslutainsigiislamsled.

3. Under den tredje fasen kom människor i horder för att anta islam.

StammarochandragrupperkomtillMedinaföratthyllaProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser.DenslutademedProfetensdödiRabi’al‐Awwalår11e.H.

205Zâdal‐Ma’ad,2/55.206Sahihal‐Bukhari,1/556.

137

Denförstafasen

TillståndetiMedinavidtidenförutvandingenUTVANDRINGENTILLMEDINAkanintekopplastillförsökenattflyfrånhånochförtryckenbart,utanutgjordeocksåenslagssamverkansomsyftadetillattresafundamenten till ett nytt samhälle på en säker plats. Det blev sålunda ettåtliggande för varje duglig muslim att bidra till att bygga detta nya hemland,immuniseradetochstöttauppdet.SomledareochandligvägvisarefannsutantvekanSändebudet–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser,ivarshänderallaavgörandenuteslutandelåg.IMedinavarProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–tvungenatttaitumedtreheltolikakategoriermänniskormedskiljaktigaproblem:

1. Följeslagarna, den storsintaoch gudfruktiga eliten –måAllâhvaranöjdmeddem.

2. Helt medinensiska polyteistiska stammar som fortfarande var avskildafrånislam.

3. Judarna.

FöljeslagarnaslivsvillkoriMedinavarheltolikadesomvaritförhandeniMecka.Därför hade de arbetatmot ett gemensamtmålmen fysiskt sett hade de varitsplittrade,underlägsnaochövergivna.Dehadevarithjälplösadådetgälldeattdriva sin nya linje. De medel, sociala och materiella, som de hade till sittförfogande räckte inte till för att upprätta ett nytt muslimskt samhälle. IparallellitetmeddettavardenHeligaQuranensmeckanskakapitelbegränsadetill att skisserade islamiskapåbuden, stadga lagstiftning förde troendepådetindividuellaplanetsamtanbefallagodhetochgudfruktighetochförbjudaonskaochsynd.I Medina var det annorlunda och här vilade deras livsangelägenheter i derasegna händer. De kände nu ett lugn och kunde tämligen tillitsfullt ta sig anciviliseringens utmaningar, uppbyggnad, livsuppehållande verksamheter,ekonomi, politik, organiseringenav styret, krigoch fred, kodifikationav frågorsomrördettillåtnaochdetförbjudna,dyrkan,etikochallarelevantafrågor.Kortsagthadede iMedinafull frihetattuppresafundamentenförettnytt islamisktsamhällesomintebaravarytterligtoliktdeförislamiskalivskoderna,utanocksåutmärkande i världen i stort. Det var ett samhälle som kunde stå för denislamiskakallelseförvarssakmuslimernahadeutsattsförohyggligaförföljelserunder tio års tid.Det råder inget tvivelomatt förfärdigandet avett samhälle ilinjemeddennatypavetikintekanåstadkommasöverennattellerpåenmånadellerensettår.Detkrävermyckettidundervilken lagstiftningoch legaliseringlöpergradvisochparallelltmedodlingavdetnya,fostranochutbildning.Allâh–

138

den Allvetande – tog naturligtvis hand om lagstiftning och Hans ProfetMuhammad – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – sköttegenomförandetochinriktningen.”DetärHansomharsäntettSändebudtilldeolärdaurderasegnaledföratt

framföraHansbudskaptilldemoch[lära]demrenhetochundervisademiSkriftenoch[profeternas]visdom.”

(Quranen62:2)Profetensföljeslagare–måAllâhvaranöjdmeddem–rusademedstorivertillföratttatillsigdessaquraniskaföreskrifterochglattfyllasinahjärtanmeddem.”TroendeärenbartdesombävarisinahjärtandådehörAllâhsnamnnämnas,och

somkännersigstärktaitrondådehörHansbudskapläsasupp,ochsomlitarhelttillsinHerre.”

(Quranen8:2)

Den uppgiften utgjorde Allâhs Sändebuds största utmaning vad gälldemuslimerna. Faktumär att detta syfte fanns i den islamiska kallelsens ochdetprofetiska uppdragets själva hjärta – det var aldrig en fråga av underordnadbetydelseävenomdetfannsdeärendensomkrävdeomedelbaraåtgärder.Muslimerna iMedina bestod i realiteten av två grupper. Den första var redanetableradpåplatsenmedmarkochvälstånd, fyllda av lugn,dockmed frön tilltvedräkt djupt planerade och med kroniska regelbundet uppblossandefientligheter–dennagruppvaral‐Ansâr(Hjälparna).Denandragruppenvaral‐Muhajirûn (Utvandrarna) som var hemlösa, arbetslösa och medellösa. Derasantalvarintelitet,tvärtom,ochefterattProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–hadegivitgröntljusfördemattgesigavtillMedinaökadedetdag för dag, Medinas ekonomiska struktur, som ursprungligen inte hade varitsärdelesblomstrande,börjadevisa teckenpåobalanser somockså förvärradesav den ekonomiska bojkott som antiislamiska grupper lade på den, ochföljaktligenminskadeinförselnavvarorochlevnadsförhållandenförsämrades.DeheltmedinensiskapolyteisternautgjordedenandrasektorvilkenProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–vadtvungenatttaitumed.Dessamänniskor hade inget som helst kontroll över muslimer. Vissa av dem hysteingetaggmotmuslimernautanvarrelativtskeptiskatillsinaförfädersreligiösapraktik,ochutveckladeetttrevandetryckförislamochantoginomkortdennyatronochblevinnerligthängivnaAllâh.AndrabardäremotpåondaavsiktermotProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–ochhansföljeslagaremen var alltför fega för att visa sittmotstånd offentligt. Under dessa islamisktsett gynnsamma förhållanden blev de istället tvungna att föregiva välvilja ochvänlighet. ’Abdullah bin Ubai, som i kölvattnet efter Bu’ath‐kriget mellan al‐Kazraj och al‐Aws närmast hade tilldelats ledarbefattningen över dessa bådastammar, ledde denna grupp hycklare. Profetens ankomst och den kraftfullauppkomstenavislamsnyaandaomintetgjordedeninriktningenochtankenföllsnart i glömska. ’Abdullah bin Ubai kunde inte blidkas då han såg en annna,Muhammad–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser,kommaochberöva

139

honom och hans representanter framtida världsliga privilegier. Med enförskräckandeotrodjuptrotadisitthjärtagjordehanavalltöverskuggandeskälanspråk på islam. Han utnyttjade också några händelser och vekhjärtade nyakonvertiterförattillvilligtsmidaränkermotdesannatroende.De judar (hebréer) som hademigrerat till al‐Hijaz från Syrien i spåren på debysantinska och assyriska förföljelserna utgjorde den tredje existerandekategorinpåMedinasdemografiskaarena.Isinnyahemvistantogklädsel,språkoch sätt den arabiska prägeln och blandade äktenskap förekom, även om debibehöll sin etniska partikularism och undvek att sammanblandas med denomedelbaraomgivningen.Deäradesitt judisk‐israelitiskaursprung,betraktadearaberna omkring sig med förakt och beskrev dem som brutala, naiva ochefterblivnaanalfabeter.Devilleattderasgrannarstillgångargjordestillgängligafördemsåattdekundetillägnasigdemsomdeville.”…Depåstårnämligen:’Viharinteblivitålagda[atthållavåralöften],närdet

gällerdessaokunnigamänniskor.’”(Quranen3:75)

Religöst settvisadede ingennit;derasmestuppenbara religiösapraktikervarspådomskonst, häxkraft och de hemliga vetenskaperna (blåsa på knutar), förvilkadetillskrevsigsjälvavetenskapligaframstegochandligaföreträden.Devar framståendedådetgälldehandelochatt tjänapengar.Dehade faktisktmonopolpåhandlemedgryn,dadlar,vinochkläder, importochexport.Fördetjänsterdeerbjödarabernabetaladedessadyrt.Penningutlåningmoträntavaren spridd sysslablanddem.De lånadeut stora summor till arabiskabemärktasomförslösadespåkrämarpoeterochutsiktslösaföretag,ochtogsedantillbakademgenomattkonfiskeradebördigalandområdensomgivitssomsäkerhet.De var kickliga på att korrumpera och intrigera. De sådde split och tvedräktmellannärliggandestammaroch förleddedematt smidaränkermotvarandra,av vilket naturligt följde upprepande och omfattande blodiga stridigheter.Närhelst de märkte att hatet började avta närde de det på nya sätt, för attständigt kunna ha övertaget och samtidigt ta ut höga räntor på lån somfinansieradekrigföringen.TrekändajudiskastammarutgjordedendemografiskanärvaroniYathrib(nuv.Medina):

1. BanûQainuquâ’,somvarallierademedal‐Khazraj.

2. BanûAn‐Nadîroch

3. Banu Quraithah, som var knutna till al‐Aws och bebodde Medinasutkanter.

Det var naturligt att de tog emot de nya förändringarna med avsky och varmyckethatfullamotdem.AllâhsSändebudtillhördeenannanetniskgruppvilket

140

isigvaralltförstötandefördemattförlikasigmed.Islamkomdessutomförattbyggauppenandaavsamverkanochgodarelationer,göraslutpåfiendskapochhat samt skapaen social ordninggrundadpå fördömelse avdet förbjudnaochbefordranavdettillåtna.Enanslutningtilldessalivsnormerskulleinnebäraattvägenbanadesförenarabiskenhetsomskullekunnavaratillförfångförjudarnaochderasintressenpåsåväldetsocialasomdetekonomiskaplanet,eftersomdearabiskastammarnadåskulleförsökaåterställadenrikedomochdenmarksomjudarnagenomsinockerverksamhethadeförskingrat.Judaran hade naturligtviv ända sedan de fått kännedom om att den islamiskakallelsenskulleförsökafåfästeiYathribnogaövervägtalladessasaker,ochdetvar ingen överraskning att de hyste största illvilja och hat mot islam ochSändebudet–överhonomvareAllâhsfridochvälsingelser–ävenomdetillenbörjanintehademodattröjasinakänslor.Följandehändelsevisartydligtdenhemskaantipartisomjudarnahystemotdenyapolitiskaoch religiösa förändringar somkomattprägla tillvaron iMedina.Med de troendesmoder Safiyah –må Allâh vara nöjdmed henne – som källaberättadeIbnIshaqattHuyayibinAkhtabsdotterSafiyahsa:

”Jag var det barn som var närmast min far och min farbror Abi Yasirshjärta.Närhelstdesågmigmedettavderasbarnskämdedebortmigsåömt med uteslutande av alla andra. I samband med Allâhs SändebudsankomstochbosättningiQubamedBani’Amirbin’AwfbegavsigdockminfarHuyayibinAkhtabochminfarbrorAbuYasirbinAkhtabförattträffahonomochvar inte tillbaka förränvid solnedgången.Dådemedslögångochheltmodfälldakom tillbaka skyndade jag somvanligt leendedem tillmötes,menpågrundavdensorgsomgripitdemtogdeingennotisommig.Jag hörde min farbror Abu Yasir säga till Ubain och Huyayi: ’Är detverkligen han (dvs. Muhammad – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser)?’Denförrasa: ’Detärhan,detsvär jagvidAllâh!’ ’Kändeduverkligenigenhonom?’frågadede.Hansvarade:’Ja,ochmitthjärtabrinneravillviljamothonom.’”207

EnintressanthistoriafråndenförstadagdåProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–träddeiniMeckakanciterasförattillustreradetmentalatumult och dendjupa oro somansatte judarna. ’Abdullah bin Salam, denmestlärde rabbinen bland judarna, besökte Profeten – över honomvareAllâhs fridochvälsignelser–dåhananländeochställdesärskildafrågortillhonomförattfastställahansprofetskap.DåhanhördeProfetensvarantoghangenast islam,menpåpekadeatthans folkomde fickkännedomomhans islamisering skulleföra fram falskaargumentmothonom.Profeten–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser–skickadeefternågrajudarochfrågadedemom’AbdullahbinSalam. De vittnade om hans vetenskapliga begåvning och goda anseende. Häravslöjades att han hade antagit islam och de gav då kategoriska ochmotsattavittnesmål och beskrev honom som det mest onda av allt ont. I en annan

207IbnHisham,1/518,519.

141

återgivningsäger ’AbdullahbinSalam,”Judar!FruktaAllâh.VidAllâh,denEnde,vet ni att han är Allâhs Sändebud sänt till människorna med Sanningen.” Degenmälde,”Duljuger.”DettavarProfetensförstaerfarenhetavjudarna.208Sådanvardendemografisk‐politiskabildeniMedina.Femhundrakilometerbort,i Mecka, låg fortfarande källan till ett annat farligt hot, dvs. islam ärkefiendeQuraish. Under tio års tid medan muslimerna var utlämnade till Quraishsbarmhärtighethadedeutsattsförallasortersterror,bojkotter,trakasserierochsvält, parat med ett storskaligt och väl utarberat psykologiskt krig och enaggressivorganiseradpropaganda.Dådeutvandrade tillMedinakonfiskeradesderasmark, tillgångar och egendom, deras hustrur hölls kvar och socialt lägststående torterades brutalt. Quraish smed också ränkermot kallelsens främsteperson,Muhammad–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser,ochförsökteta hans liv. På grund av sitt erkända världsliga ledarskap och sin religiösaöverhöghetöverarabernasomtillerkäntdemförvaltarskapetöverHelgedomen,sparadeQuraish ingenmöda för att uppvigla arabernamotMedinaoch socialtoch ekonomiskt bojkotta medinensarna. För att citera Muhammad al‐Ghazali:”Det rådde praktiskt taget ett krigstillstånd mellan Meckas tyranner ochmuslimernapåsitthåll.Detärdåraktigtattklandramuslimernafördeförfärligakonsekvensersomiljusetavdenmångårigakonfliktenutantvivelskullefölja.”209Muslimerna i Medina var således fullt berättigade att konfiskera dessaförtryckares tillgångar, utmäta lämpliga straff och bibringa dem tvåfaldigvedergällning för att avskräcka dem från att ta sig för galenskaper motmuslimernaochderashelgd.DettavarenresuméavdehuvudsakligaproblemsomMuhammad–överhonomvare Allâhs frid och välsignelser – stod inför och de komplicerade frågor hanförväntadeslösa.Med full erkänsla kan vi tryggt säga att han tämligen uppriktigt axladesändebudskapets skyldigheter och upphävde förpliktelserna för både detvärldsligaochdetreligiösaledarskapetiMedina.Hanmedgavförvarochendessrättaandelavbarmhärtighetellerbestraffning,därdenförravanligenmildradeden senare i den alltigenomgående process som etablerade islam på en fastgrundblanddesstrognaefterföljare.

208Sahihal‐Bukhari,1/459.209Fiqh‐us‐Sîrah,s.162.

142

EttnyttsamhällebyggsuppVIHARREDANNÄMNTattAllâh Sändebud–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser – anlände tillMedina fredagen den tolfte Rabi’ al‐Awwal år 1 e.H.(dvs. den tjugosjunde september år 622 e.Kr.), och tog Abi Ayyubs husnedervåningsomtillfälligbostad.Den första uppgiften som Profeten – över honom vare Allâhs fird ochvälsignelser – tog itu med vid ankomsten till Medina var byggnationen av enmoské på den plats där hans kamel satte sig ner. Marken som tillhörde tvåföräldralösa köptes. Profeten – över honomvareAllâhs frid och välsignelser –bidrog själv till bygget genom att bära soltorkat tegel och stenar medan hanreciterade:”Allâh!Ingenlyckafinnsutomdenidetefterkommandelivet,jagberDigförlåta

utvandrarnaochhjälparna.”Marken rensades på ogräs, buskar, palmar och skräp. Polyteisternas gravargrävdesupp,markenjämnadessedanutochträdenplanteradesruntom.Qiblah(denriktningenivilkenmuslimernavändersinaansiktenibön)byggdessåattden var vänd mot Jerusalem och två bjälkar restes för att hålla taket uppe.Byggnadenvarkvadratisk,varsidamätteuppskattningsvisetthundrameterochde tre sidor som inte vätte mot norr hade vardera tre portar. I anslutninguppfördes kvarter förbehållna Profeters hushåll byggda av soltorkat tegel ochsten med tak av palmblad.210 Norr om moskén reserverades plats för demuslimer somvarken hade familj eller hem.Adhân (dvs. det utrop somkallarmuslimernatillmoskénförbön)introduceradesidettatidigaskedeavperiodenefter utvandringen. Moskén var inte endast en plats för böneförrättande utansnarareettislamisktförbundivilketmuslimernaundervisadesiislamochdessläror. Den fungerade som en mötesplats där olika mot varandra stridandeförislamiskatrenderförlikades,ochvardethögkvarterivilketmuslimernasallaangelägenheteradministreradesochallakonsultativaochexekutivamötenhölls.PåsåsättbyggdesmoskénuppochProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser – ägnade sedan sin uppmärksamhet åt att befästa banden avömsesidigt broderskap mellan muslimerna från Medina, al‐Ansâr (Hjälparna),och al‐Muhajirun (Utvandrarna). Detta var sannerligen något unikt ivärldshistorien.Ennittiomanstarkförsamling,varavhälftenvarUtvandrareochrestenHjälpare,samladesiAnasbinMalikshemochProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–gavhärbroderskapsandansinofficiellavälsignelse.Då någon av två personer som parats ihop som bröder avled ärvdes hansegendom av trosbrodern. Bruket fortsatte fram till det att följande vers

210Sahihal‐Bukhari,1/71,555,560;Zadal‐Ma’ad,2/56.

143

uppenbaradesvid tiden förslagetvidBadrochdennormalaarvslagenbörjadegälla:”DesomärknutnatillvarandragenomblodsbandstårdockenligtAllâhsbeslut

[ändå]närmarevarandra.”(Quranen8:75)

”Innebördenavbroderskapetitron”,förattåterciteraMuhammadal‐Ghazali,”äratt låta varje ras­ eller släktskapsmässigt särskiljandekomma i andrahand, ochstödja det islamiska rättesnöre som säger att ingen står högre än någon annanannatänpågrundvalavformhetochgudsfruktan.”211Till detta broderskap kopplade Profeten – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser–ettbindande fördrag.Detvar intebarameningslösaordutanenbindande praktik knuten till blodsband och förmögenhet snarare än ettövergåendevindspeliformavetttillfälligtvälkomnande.Atmosfären av broderskap och gemenskap skapade en i efterföljarnas hjärtandjupt ingjuten anda av osjälviskhet och alstrade mycket goda reslutat. Ettexempel är en Hjälpare vid namn Sa’d bin ar‐Rabi’ som till sin broder ’AbdurRahmanbin’Awfsa:”JagärdenrikastemannenblandHjälparna.Jagärgladöverattdelaminegendomlikameddig.Jaghartvåhustrurochjagärbereddattskiljamigfråndenenasåattduefteratthennes’’Iddah(denföreskrivnatidenfrånskildkvinna bör vänta innan hon gifter om sig) är förbi kan äkta henne.” ’AbdurRahman bin ’Awf var emellertid inte redo att ta emot vare sig egendom ellerhem.Hanvälsignadesinbroderochsa:”Varvänligochförmigtillmarknadensåattjagkangöramigminkyckamedminaegnahänder.”Ochviaegetarbeteblevhaningomkortbådeframgångsrikochgift.212Hjälparna var ytterligt frikostigamot sina trosbröder. AbuHurairah berättadeattdeengångkomtillProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–medbegäranomattderasträdgårdarmedpalmerskullefördelasrättvistmellanmedinamuslimernaochderasbröderfrånMecka.Profetenvardocktveksamtillattläggadennatungabördapådem.LikafulltbeslutadesattUtvandrarnaskullearbeta i trädgårdarna tillsammansmedHjälparna och att skörden skulle delaslikamellandem.213Sådanaexempelpekardirektpådenandaavoffervilja,altruismochhjärtlighetsomprägladeHjälparna, ochocksåpådenkänsla avuppskattning, tacksamhetochsjälvrespektsomUtvandrarnahöllvarmtomsinahjärtan.Detogendastdetsomhjälptedemattförtjänaettdrägligtuppehälle.Dennastrategiavömsesidigtbroderskapvarkortsagtsåkloktochvältajmadattmångaenvisaproblemlöstespåettrimligtochtillfredsställandesätt.

211Fiqh‐us‐Sîrah,s.140,141.212Sahihal‐Bukhari,1/553.213Sahihal‐Bukhari,1/312.

144

ENDEKLARATIONOMISLAMISKALLIANSLiksomProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–hadeetableraten broderskapskodex bland de troende var han också angelägen om att byggaupp vänskapliga förbindelser mellan muslimerna och Arabiens ickemuslimskastammar. Han upprättade ett slags fördrag vars mål var att utradera allförislamisk hätskhet och alla konflikter mellan stammar. Han var ytterligtnoggrannsåattdetintepånågotområdeskullekunnasmygasiginförislamiskatraditionersomkundeäventyradennyamiljönhanvilleetablera.Nedantittarvipånågraavdessstadgar.I Allâhs, Den Nåderikes, Den Barmhärtiges namn! Detta är ett dokument frånMuhammad,AllâhsSändebud,somgällerUtvandrarnaochHjälparna,ochdesomföljerdemochsträvademeddem.

1. Deärettfolk(ennation)uteslutandeandramänniskor.

2. Utvandrarna frånQuraish enar sig och skabetalablodspengar inbördesochskaupetthedervärtsättbetalalösenförsinafångar.VarjestamblandHjälparna enar sig som de var från början, och varje enhet bland dembetalarlösenförattfriköpasinafångnastamfränder.

3. Troendeskaintelämnanågonblandsignödlidandegenomattintebetala

inlösenellerblodspengarinnatura.

4. Vemhelstsomäromstörtandeellersökerspridaillviljaochupproriskhetska få varje gudfriktigmuslims hand emot sig, även omdet skulle varahansson.

5. En troende ska inte döda en annan troende, och ska inte heller ge en

icketroendesittstödmotentroende.

6. Allâhsbeskyddärettochärlikvärdigtutsträckttilldenödmjukasteavdetroende.

7. Detroendestödsavvarandra.

8. Vemhelstav judarnasom följerossska fåhjälpochbistånd;deska inte

kommatillskadaochingenfiendetilldemskagesstöd.

9. De troendes fred är odelbar. Ingen separat fred kan slutas då troendekämparpåAllâhsväg.Villkorenmåstevararättvisaochrimligaföralla.

10. Det är inte tillåtet för en troende som håller sig till innehållet i detta

dokumentochtrorpåAllâhochDomedagenatthjälpaenbrottslingellergedenneskydd.Desomgerhonomskyddochinteöverlämnarhonomskapå Uppståndelsens dag drabbas av Allâhs förbannelse och vrede. Derasbotaccepterasinte.

145

11. Närhelst ni är oense om något måste detta lämnas till Allâh och tillMuhammad.214

12. Att överlagt döda en troende utan någon god anledning medför att

mördarendödassåvidaintemålsägarenbedömersakenannorlunda.DetvarenbartgenomsinvisdomochsinskicklighetsomProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–restedetnyasamhälletspelare.Dettafenomenlämnadetveklöstsinaspårhosderättskaffensmuslimerna.Hanutvildadedemiljuset av den islamiska utbildningen, han rättfärdigade deras själv, anbefalldedemattiakttarättfärdighetochgottuppförandeochvarangelägenomattidemingjutaenetikavsamförstånd,ära,heder,dyrkansamtförstochfrämstlydnadinförAllâhochHansSändebud.Följande är en samling av de dygder som han inskärpte i sina efterföljaressinnen:EnmanfrågadeAllâhSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–vilken förtjänstsomär främst i islam.Han(Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser)svarade:”Attdutullhandahållermatochutväxlarhälsningarmeddendukännerochden

duintekänner.”215’Abdullah bin Salâm sa: Då Profeten – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser–anländetillMedinabegavjagmigförattträffahonom,ochpåhansdragsågjaggenastatthanaldrigskulleblienlögnare.Detförstahansavar:”Utväxlafridhälsningarmedvarandra,tillhandahållmatfördebehövande,vårdarelationentillerasläktingar,förrättabönpånattendåfolksover,ochniska

fridfulltträdainiParadiset.”216

Hansaockså:

”Muslimärdenfrånvarstungaochhandmuslimernaärsäkra.”217och:”Ingenaverharensanntroförränhanförsinbroderönskardetsammasomhan

självälskar.”218och:

214IbnHisham,1/502,503.215Sahihal‐Bukhari,1/6,9.216Återberättadavat‐Tirmidhi;Mishkatal‐Masabih,1/168.217Sahihal‐Bukhari,1/6.218Sahihal‐Bukhari,1/6.

146

”Denvarsgranneinteärsäkerförhanskränkandeuppförandekommerintestiga

iniParadiset.”219

och:”Enmuslimärbrodermedenmuslim;hanvaresigförtryckerellersvikerhonom.Förvemhelstsomavlägsnarenvärldsligplågafrånentroende,kommerAllâhattavlägsnaenavDomedagensplågor.Vemhelstsomskyddarenmuslimkommer

AllâhattskyddapåUppståndelsensdag.”220

och:

”Attskymfaenmuslimärenillgärningochattbekämpahonomärotro.”221

och:

”Attfrånvägentabortnågotskadligtärvälgörenhet.”222

och:

”Välgörenhetutplånarsyndpåsammasättsomvattentillintetgöreld.”223och:”Denärinteengodtroendesomgårtillsängsmättochvetatthansgranneär

hungrig.”224

och:”VisabarmhärtighetmotmänniskorpåjordenförattAllâhskavarabarmhärtig

motdigihimlen.”225

och:”Skyddaerfrånhelveteseldenomdetsåbaraärmedenhalvdadeleller,omniinte

hardet,genomattframbäraettgottord.”226

och:

219ÅterberättadavMuslim,Mishkatal‐Masabih,2/422.220Mishkatal‐Masabih,2/422;Sahihal‐Bukhari;SahihMuslim.221Sahihal‐Bukhari,2/893.222Mishkatal‐Masabih,1/12.223Mishkatal‐Masabih,1/14.224Mishkatal‐Masabih,2/424.225SunanAbuDa’ûd,2/235.226Sahihal‐Bukhari,2/190.

147

”Denmuslimsomklärenundermåligtkläddmuslim,klärAllâhienklädnadfrånParadiset.Denmuslimsomföderenhungrigmuslim,gerAllâhfruktfrånParadiset.Denmuslimsomgervattentillentörstigmuslim,kommerAllâhattförsemed

dryckfrån”denförsegladenektarn”.227

Han brukade också uppmana de troende att vara generösa i välgörenhet ochpåminnademomdedygdereftervilkahjärtatlängtar.Hansa:

”Detroendeärisinömsesidigakärleksommänniskokroppen.Dåögatsmärtarkännerhelakroppendetonda,

ochdåhuvudetvärkerliderallakroppensdelar.”228

och:

”Broderskapsbandenmellantvåmuslimerärsomdelarnaavetthus;endelförstärkerochstöttarenannan.”229

och:”Hysinteaggmotenmuslim;avundasinteandramuslimer;vänddigintemotenannanmuslimochövergehonom.Allâhstjänare!Varsombrödermedvarandra.Detärintetillåtetförenmuslimattövergesinbrodermeräntredagar.”230

Profeten–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser– introduveradeocksåbruketattavstå frånattbeandraomhjälpså längeman inteär totalthjälplös.Hanpratademycketmedsinaföljeslagareomförtjänsterna,fördelarnaochdengudomligabelöningsomlågiattiakttadeföreskrivnaritualernaochvägarnaatttjäna Allâh. För att fysiskt och andligt länka dem till den till honom skickadeUppenbarelsenladehanalltidframbekräftadebelägg,ochupplystedemsålundaom deras skyldigheter och plikter i termer av den islamiska kallelsenskonsekvenser. Samtidigt underströk han nödvändigheten av verklig förståelseochbegrundan.Dettavarhanssättattmaximeraderasmoralochhosdemingjutahögavärdenochidealsåattdekundebliförebilderförkommandegenerationerattimitera.’AbdullahbinMas’ud–måAllâhvaranöjdmedhonom–saengång:

”Den som är villig att följa ett gott exempel har en resurs i den avlidnestradition. De levande faller sannorlikt lätt offer för förtryck (så att dekanske vacklar i tron). Följ iMuhammads följeslagares fotspår.De vardebästa bland detta folk, de mest fromma, de mest lärda och de minst

227Mishkatal‐Masabih,1/169.228ÅterberättadavMuslim.229Sahihal‐Bukhari,2/890.230Sahihal‐Bukhari,2/896.

148

pretentiösa.AllâhvaldedemförattföljaProfeten–övarhonomvareAllâhsfrid och välsignelser – och etablera Hans religion. Det är därför ettoavvisligt krav att lära känna deras grace, följa deras redliga väg och såmycketsommöjligthållasigtillderassättochinförlivaderasbiografi.Dehöll sig alltid på den ortodoxa vägen. Sedan är det det magnifikasändebudetfrånAllâh–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–varssynliga moraliska attribut, aspekter av perfektion, begåvningar, dygder,högstående sätt och berömvärda gärningar berättigar honom att upptavårahjärtansallrainnerstaochblidetkärastemålsomjagetlängtarefter.Kanppt hade han yttrat ett ord förrän föleslagarna rusade till för attinförlivadetochverkaidessljus.”231

SådanavardeattributochkvaliteterpåvarsbasisProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–villebyggaettnyttsamhälle–detmestunderbaraochärofullasamhälletihistorien.Pådessagrundersträvadehanefterattlösademångåriga problemen, och gav senare mänskligheten chansen att dra enlättnadenssuckefterenlångochtröttanderesaimörkerochpåskummavägar.En sådan sublimmoralutgjorde själva grunden för att skapaettnytt samhällemed integrerandedelar immunamot tidensalla växlingar, ochmäktigtnogattändrahelamänslighetenskurs.

231Mishkatal‐Masabih,1/32.

149

Ensamarbets­ochickeAggressionspaktmedjudarna

SNARTEFTERUTVANDRINGENtillMedinaochefteratthasäkerställtattdetnyaislamiskasamhälletspelarevarvälförankradeienstarkgrundavadministrativ,politisk och ideologisk enighet, började Profeten upprätta normala och tydligtdefinieraderelationer till ickemuslimer.Alladessaansträngningargjordesmeddetendasyftetatt tillhandahålla fred, säkerhetochvälstånd förmänsklighetenöverlag,samtattframbringaenandaavgodarelationerochharmoniinomdenegnaregionensärskilt.GeografisktvarMedinasnärmstefolkjudarna.Dehysteondaavsikterochnärdebittertaggmenuppvisadeinteminstamotståndellerfientlighet.Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser‐bestämdesigförattratificeraettavtalmeddemsominnehöllklausulersomgaranteradefullfrihetitroochtillgångar.Han hade inga som helst avsikter att föra en sträng politik som inbegrepbannlysning,konfiskationavtillgångarochmark,ellerfientlighet.Avtaletkomtill isammanhangmedettannatistörreformatsomhadeattgöramedintramuslimskarelationer,ochdeviktigastestadgarnavarföljande:

1. Judarna från Bani ’Awf är ett samfund tillsammans med de troende.Judarnabekännersinreligionochmuslimernasin.

2. Judarnaansvararförsinaomkostnaderochmuslimernaförsina.

3. Om någon attackeras av en tredje part ska var och en komma till denandresundsättning.

4. Varje part ska rådgöra med den andra. Den ömsesidiga relationen ska

baseraspåredlighet;syndärheltutesluten.

5. Ingenskabegåsyndertillförfångfördenandre.

6. Denförfördeladepartenskabistås.

7. Judarnaskadelakrigskostnadersålängedekämparviddetroendessida.

8. Medinaskaförblihelgadochoantastligförallasomingårdettaavtal.

9. OmoenighetuppstårmellanavtalstecknarnaskaAllâh–denHögste–ochHanssändebudlösadispyten.

150

10. AvtalstecknarnaskabojkottaQuraishhandelsmässigt;deskaocksåavståfrånattlånademnågotsomhelststöd.

11. I händelser av ett angrepp utifrån ska var och en på sina respektive

områdenbiståiförsvaretavMedina.

12. Avtaletskaintehindranågonpartattsökalaglighämnd.232Efter avtalets ratificering blevMedina och dess förorter en koalitionsstatmeddet egentliga Medina som huvudstad och Muhammad som ”president”.Myndigheten låg främst i muslimernas händer och följaktligen var Medina enverklighuvudstadförislam.Isyfteattutvidgafreds‐ochsäkerhetszonenbörjadeProfeten – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – ingå liknande avtalmedstammarnasomlevdeinärhetenav”hansstat”.

232IbnHisham,1/503‐504.

151

ProfetenpåslagfältetQURAISHITERNASOMVARförtretadeöverProfetensflykttillsammansmedsinahängivna följeslagare och avundsjuka på hans växandemakt iMedina, vakadesträngtöverdekvarvarandemuslimernaochförföljdedempåallamöjligasätt.Deinleddeocksåhemligakontaktermed’AbdullahbinUabibinSalul,ledarenförde medinensiska polyteisterna och för Profetens utvandring (Hidjrah) detutpekade överhuvudet för stammarna ’Aws och Khazraj. De sände honom ettskarpt formulerat ultimatum som med hot om att iscensätta en omfattandemilitär insats som skulle utplåna hans folk och landsförvisa hans kvinnorbeordradehonomattbekämpaochdrivaivägProfeten.233Med sårad stolthet och en förlorad konungavärdighet reagerade ’Abdullah binUabi bin Salul först positivt på sina medpolyteister från Quraish. Hanmobiliserade sina anhängare för att bekämpamuslimerna. Då Profeten – överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–fickvetskapomdenoheligaalliansenkalladehan’Abdullahtillsigochförmanadehonomattvisastörreförståndocheftertänksamhet och varnade hans män för att låta sig luras av illvilligakonstgrepp.234 Männen lät på grund av feghet eller förstånd idén falla. Derasledare som till synes fogade sig förblev dock i sitt hjärta en illvillig ochoberäknelig sammansvuren till Quraish och de avundsamma judarna.Skärmytslingarochprovokationerbörjadebanavägförenstörrekonfrontationmellan muslimer och polyteister. Sa’d bin Mu’ad som var en framståendeHjälpare annonserade sin avsikt att genomföra ’Umrah (den mindrepilgrimsfärden) och gav sig av till Mecka. Där gav Omaiya bin Khalaf honomhandledningförattiakttadetrituellacirkulerandet.AbuJahl,islamsärkefiende,såghonomiHelgedomenochhotademedatthanskullehadödathonomomhanintehadehaft sällskapavOmaiya.Oförfäradoch trotsigutmanadeSa’dhonomuppfordrande att begå någon dårskap och riskera att få sina karavaneravskurna.235Provokativahandlingar fortsatteochQuraishskickadebud tillmuslimernaochhotadeattslåihjäldemiderasegethemland.Detrördesiginteenbartomord,tyProfeten – över honom vare Allâhs frid och välsignelser –mottog informationfrån tillförlitliga källor som vittnade om att verkliga komplotter och ränkerkokadesihopavislamsfiender.Förebyggandeåtgärdervidtogsochetttillståndavvaksamhet infördes, inklusiveutplaceringavsäkerhetsvakterruntProfetenshemochvidstrategiskaknutpunkter. ’Aisha–måAllâhvaranöjdmedhenne–rapporteradeattAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser– en natt vid ankomsten till Medina lade sig på sängen och sa: ”Finns det en

233ÅterberättadavAbuDa’ûd.234ÅterberättadavAbuDu’ûd.235Sahihal‐Bukhari,2/563.

152

gudfruktigpersonblandminaföljeslagaresomskavakaövermigundernatten?”Hon(’Aisha–måAllâhvaranöjdmedhenne)sa:”Vibefannossidettillståndetdåvihördedetskramlandeljudetavvapen.”Han(Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser)sa:”Vemärdet?”Hansa:”DethärärSa’dbinAbiWaqqas.”AllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–satillhonom:”Vad fördighit?”Dåsahan:”Jaghyste fruktanöverattnågotont skulledrabbaAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–såjagkomföratttjäna som din vaktpost.” Allâhs Sändebud – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser–nedkalladevälsignelseröverhonomochsovsedan.236DennavaksamhetfortsatteoupphörligttillsAllâhsOrduppenbaradessomsa:

”…Allâhskallskyddadigmotmänniskorna”(Quranen5:67)

IdennastundtittadeProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–utfrånsitthem,badfolkattavlägsnasigochgjordeklartattAllâhnutoghandomhansbeskydd.237Det var inte bara Profetens liv som var mål för de illasinnade anslagen utanocksåmuslimernaslivochhelaenheter.DåmedinensarnaförsågProfeten–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser–och följeslagarnameden tillflyktsortbörjadeökenbeduinernabettraktademallaursammaperspektivochbannlystemuslimerna.ViddennaprekäratidpunktmedQuraishfastbeslutetattsättasinaaggressivaochondskefullaplaneriverketgavAllâh–denHögste–muslimernatillståndatttatillvapenmotdeicketroende:”Tillåtelse[attkämpa]hardemotvilkaettorättfärdigtkrigförs–ochAllâhhar

maktattgedenstöd.”(Quranen22:39)

Versenuppenbarades i ett vidare sammanhang av gudomliga instruktioner förattutraderaallaaspekteravosanningochhållaAllâhsriterochsymboleriära:”Desom,omVigerdemmaktochmyndighetpåjorden,förrättarbönenochgeråt

defattigaochanbefallerdetsomärrättochförbjuderdetsomärorätt…”(Quranen22:41)

TillståndetattslåssuppenbaradesotvivelaktigtiMedinaefterutvandringen,ochinteiMeckaävenomdetexaktadatumetståritvivelsmål.Tillståndet att kämpa fanns redan,men i ljuset av rådande status quo var detkloktförmuslimernaattbringadehandelsruttersomleddetillMeckaundersinkontroll.FörattrealiseradettastrategiskamålstodProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–införtvåmöjligheter:

236SahihMuslim,2/280;Sahihal‐bukhari,1/404.237At‐Tirmidhi,2/130.

153

1. Ingå icke aggressionspakter med de stammar som bevodde antingen

områdena i anslutning till rutterna eller mellan dem och Medina. MedtankepådennahandlingsstrategihadeProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–medjudarnaochandragrannstammarredaningåttden tidigare nämnda pakt som syftade till samarbete och godagrannrelationer.

2. Skicka ut regelbundnamilitära expeditioner för att störa de strategiskahandelsrutterna.

EXPEDITIONEROCHINVASIONERFÖREBADRI syfte att implementera dessa planer inledde muslimerna faktiska militäraaktiviteter.Tillenbörjantogdesigformavrekognoseringspatrullerutskickadeför att utforska de geopolitiska kännetecknen hos vägarna runt Medina ochandrasomleddetillMecka,samtbyggauppalliansermednärboendestammar.ProfetenvilleförMedinaspolyteisterochjudarsåvälsomförtraktensbeduinervisaattmuslimernahadebesegratsingamlafruktanochvaritförstarkaförattangripas ostraffat. Han ville också förevisa sina anhängares styrka i syfte attavskräcka Quraish från att göra sig skyldig till några militära dårskaper somkundeäventyraderasekonomiskalivochsättatttjänasittlevebröd,samtsättastoppförderasförföljelseravdehjälplösamuslimersomhöllskvariMecka.Hankomsåledes att begagna sig avdetta tillfälle och återuppta sitt arbetemedattfrittspridadengudomligakallelsen.Detföljandeärenresuméavdessaexpeditionerochuppdrag:Safial­BahrsexpeditionSkickadeunderRamadhanår1A.H,dvs.år623e.Kr.,leddavHamzahbin’AbdulMuttalib ochbestående av trettio utvandraremeduppgift att genskjutta en avQuraishskaravaner.Denbestodav trehundrapersoner,däriblandAbu JahlbinHisham.De tvåparterna stöttepå varandraoch rättade in sig i väntapå strid.Majdibin’Amrsomhadegodaförbindelsermedbådasidorråkadevaradärochlyckadesavstyraenhotandesammandrabbning.Vid detta tillfälle ackrediterade Profeten – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser–den första flaggan i islamshistoria.DenvarvitochanförtroddestillKinaxbinHusainal‐Ghanawiattbära.RâbeghsexpeditionenIShawwalår1A.H.,dvs.aprilår623e.Kr.,skickadeProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–ut ’Ubaidahbinal‐Harithbinal‐MuttalibispetsenförsextioryttarefrånutvandrarnatillenplatssomkalladesBatnRabeghdärdestötte sammanmedAbu Sufyan som ledde en karavanpå tvåhundraman.Detskötsendelpilarmenkomaldrigtillnågonegentligstrid.Intressant att notera är att två muslimer, al‐Miqdad bin ’Amr al‐Bahrani och’Utbah bin Gazwan al‐Mazini avföll från Quraishs karavan och slöt sig till’Ubaidahsled.MuslimernahadeenvitflaggasombarsavMistahbinAthathabinal‐Muttalibbin’AbdManaf.

154

Al­kharrârsexpeditionUnderDhulQa’dahår1A.H.,dvs.majår623e.Kr.,sändeProfeten–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser–utSa’dbinAbiWaqqas i ledningen för tjugoryttare och instruerade dem att inte bege sig bortom al‐Kharrar. Efter enfemdagarsmarschnåddedeplatsen förattupptäckaattQuraishskamelerhadegettsigavdageninnan.Derasflaggavar,somvanligt,vitochbarsaval‐Miqdadbin’Amr.Ghazwaal­AbwâellerWaddânUnderSafaår2A.H.,dvs.år623e.Kr.AllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfrid och välsignelser – gav sig själv ut i ledningen för sjuttiomän, i huvudsakutvandrare,förattgenskjutaenkamelkaravantillhörandeQuraish,ochlämnadeSa’dbin’UbadahföratttahandomgöromåleniMedina.DåhannåddeWaddansomlågmellanMeckaochMedinafannhanintenågondär.Under denna expedition ingick han en icke aggressionspakt med ’Amr binMakhshiad‐Damari.Paktensvillkorvarsomföljande:Detta är ett dokument från Muhammad, Allâhs Sändebud, angående BaniDamrahivilkethanförklaradedemtryggaochsäkraisinalivochsinatillgångar.De kan förvänta sig stöd från muslimerna såvida de inte motarbetar Allâhsreligion.DeförväntasocksåreagerapositivtomProfetensökerderashjälp.238Detta var den första expeditionen under ledning av Allâhs Sändebud. Den togfemtondagarmedenvitflaggaburenavHamzahbin’AbdulMuttalib.BuwatexpeditionenBuwât­missionenDengickut iRabi’al‐Awwalår2A.H.,dvs.år623e.Kr.Profeten–överhonomvare Allâhs frid och välsignelser – marscherade i spetsen för tvåhundraföljeslagaremotBuwat förattgenskjutaenetthundraman(blanddemOmaiyabin Khalaf) och tvåtusenfemhundra kameler stark karavan som tillhördeQuraish. Då han nådde Buwat hade karavanen gett sig av. Innan han lämnadeMedina hade han uppdragit åt Sa’d bin Mu’adh att sköta göromålen tills hanåtervände.Safwan­missionenUnderRabi’al‐Awwalår2A.H.,dvs.år623e.Kr.,gjordeKarzbinJabirispetsenför en liten grupp polyteister en raid påMedinas betesmarker och stal en deldjur.Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–lämnadeMedinailedningenförsjuttiomanförattbekämpaangriparna.Hanförföljdedemframtillen plats kallad Safwan i närheten av Badrmen lyckades inte hinna upp dem.Expeditionen kom att bli känd som den första Badrexpeditionen. Under sinbortavaroanförtroddeProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–ZaidbinHarithahansvaretförMedinasangelägenheter.Fananvarvittillfärgenochbarsav’AlibinAbiTalib.

238Al‐Mawahibal‐Ladunniyah,1/75.

155

Dhil­’Ushairah­missionenSom pågick under jumada‐al‐Ula och Jumada‐al‐Akhirah år 2 A.H., dvs.november‐december år 623 e.Kr. I spetsen för etthundrafemtio‐tvåhundramuslimskafrivilligaochmedtrettiokamelersomredsiskiftgavsigProfeten–över honom vare Allâhs frid och välsignelser – av för att genskjuta enquraishitiskkaravan.HannåddeDhil’Ushairahmenkamelernahadegettsigavnågradagar tidigare.Dessakamelervardesammasomhangav sig iväg förattgenskjuta på återresan från Syrien och var den direkta orsaken till slaget vidBadrsutbrott.UnderdennaexpeditioningickProfeten–överhonomvareAllâhsfrid och välsingelser – en icke aggressionspakt med Bani Madlij och derasallieradeBaniDhumrah.AbuSalamabin’Abdal‐Asadal‐MakhzumiuppdrogsattstyraMedinaunderhansbortavaro.NakhlahexpeditioenDen gick ut under Rajab år 2 A.H., dvs. januari år 624 e.Kr. Allâhs Sändebudskickadeut ’Abdullahbin JahshAsadi tillNakhlah ispetsenför tolvutvandrareochsexkameler.’AbdullahfickmedsigettbrevfrånProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–meninstrueradesattläsadetförsteftertvådagar.HanföljdeinstruktionernaochfannatthanombadsfortsättatillenplatskalladNakhlahmellanMeckaochat‐Ta’if,genskhutaenkaravantillQuraishochskaffainformation om deras avsikter. Han avslöjade brevets innehåll för sinaföljeslagaresomblint följde instruktionerna.VidNakhlahpasseradekaravanenlastadmedrussin,livsmedelochandravaror.Framståendepolyteistervarocksådärsåsom’Amrbinal‐Hadrami, ’UthmanochNaufal,sönertill ’Abdullahbinal‐Mughîrahochandra…MuslimernaöverlademedvarandraomattbekämpademmedhänsyntagentillattRajabvarenhelgadmånad(undervilkentillsammansmed Dhul Hijja, Dhul Qa’da och Muharram krigshandlingar i enlighet medarabisksedinställdes).Slutligenbestämdedesigförattgåtillangrepp.’Amrbinal‐Hadramiskötstilldödsmedenpil,’Uthmanochal‐HakamtillfångatogsmedanNaufal undkom. De återvändemed krigsbytet och de två fångarna, avsatte enfemtedel avbytet tillAllâhochHans sändebudoch tog resten. Sändebudet togavstånd från handlingen och med hänvisning till de nämnda förbjudnamånadernainställdehantillsvidareallaåtgärderrörandekamelernaochdetvåfångarna. Polyteisterna å sin sida utnyttjade detta gyllene tillfälle att baktalamuslimerna och anklaga dem för att ha vanhelgat det som är gudomligenoantastligt. Detta tomma prat gav Muhammads följeslagare en smärtsamhuvudvärk fram tills de slutligen undsattes genom att en uppenbarelsenedsändes och gav ett avgårande besked. Den slog relativt explicit fast attpolyteisternasbeteendeihelaprocessenvaroerhörtmycketmerskändligtochlångtallvarligareänmuslimernashandligar:”Defrågardigom[detärtillåtet]attstridaunderdenhelgademånaden.Säg:’Attstridaunderdennamånadärensvår[synd].MeninförAllâhärdetenännu

svårare[synd]attspärravägentillAllâh[förandra]ochattförnekaHonomoch[attvägramänniskornatillträdetill]denheligaMoskénochattjagabortde

troendedärifrån.Förtryckärettvärreontändöden.’”(Quranen2:217)

156

Orden från Allâh var ganska tydliga och sa att det rabalder som polyteisternahade skapat var utan grund. De heliga och okränkbara helgderna hadeoupphörligt vanhedrats under den långa perioden av kamp mot islam ochförföljelseavdessanhängare.Muslimernastillgångarsåvälsomderashemhaderedan attavkerats och deras Profet – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser–hadevaritföremålförupprepademordförsök.Kortsagtkundedensortenspropagandavälförtjäntbeskrivassomoförskämdhetochprisgivande.DettaharvaritenresuméöverexpeditionerföreBadr.IngenavdemgavprovpånågonformavplundringellerdödandeförutomdåpolyteisternabegicksådanabrottunderKarzbinJabiral‐Fahrisledning.Detvarisjälvaverketpolyteisternasomhadeinitieratsådanahandlingar.Detvarinteattundrapåeftersomsådantbeteendevarendelavderasnaturligadisposition.Kort därefter frigavs de två fångarna och blodspengar betalades ut till denmördademannensfar.239EfterdennahändelsebörjadeQuraishinsedenreellafarasomMedinautgjorde.De blev varse att Medina alltid varit på sin vakt och noga observerat derashandelskaravaner.Det var nu allmänt känt blanddemattmuslimerna från sinnya hemvist kunde nå och utsträcka sina militära aktiviteter till ett områdetrehundra engelska mil bort och skaffa sig full kontroll över det. Meckanernakundedockinteavskräckasochvaralltförhalsstarrigaföratt finnasig i islamsnya och ökande makt. De var fast bestlutna att med sina egna händer bringamuslimernapåfallochmeddennaenvishet framkalladededetstoraslagetvidBadr.MuslimernaåandrasidanbeordradesavsinHerreattgåikrigiSha’banår2A.H:

”KämpaförAllâhssakmotdemsomförkrigmoter,menvarintedeförstasom griper till vapen; Allâh älskar sannerligen inte angripare. Och dödademdåvarniänmöterdemochfördrivdemfråndeplatservarifråndeharfördrivit er; ja, förtryckär ett värreontändöden.Kämpa intemotdem iden heliga Moskéns närhet, om de inte själva tar upp striden där; menkämpardemot er [där], sådödadem.Deär förnekarnas lön.Menomdeläggernedvapen[skalldeseatt]Allâhärständigtförlåtande,barmhärtig.Och kämpa mot dem tills allt förtryck upphör och all dyrkan kan ägnasAllâh.Omdedåslutar[strida]skallallafientligheterupphörautom[mot]deorättfärdiga[somvillkämpavidare].”(Quranen2:190‐193)

Inte långt senare sändeAllâhåter enannan typavverser tillmuslimerna somundervisade dem om olika sätt att kämpa, uppmanade dem att gå i krig samtförklaradevissaregler:

”Dånimöterförnekarna[istrid],låt[svärden]fallaöverderashuvudentilldess ni har tvingat dem på knä; tag därefter [de överlevande] till fånga.Sedan[kommerdentid]dåni skallgedemfria,godvilligtellermot lösen,

239FördetaljerseZâdal‐Maad,2/83‐85;IbnHisham,1/605;Rahmat‐al‐lil’alamîn,1/115,2/468.

157

förattkrigetskallläggaavsinabördor.Detta[ärvadniharattiaktta].OmAllâh ville kunde Han helst visst slå ned dem [utan er medverkan], mengenomattlåtaerkämpamotvarandrasätterHanerallapåprov.OchvaddembeträffarsomstuparikampenförAllâhssak,skallHanintelåtaderashandlingarbliförgäves;Hanskallledaderas[steg]ochgedemsinnesstyrkaoch inre lugn och föra dem till paradiset som Han har låtit dem veta.Troende! Om ni ger Allâh er hjälp skall Han öka [er styrka] och göra erstadigapåfoten.”(Quranen47:4‐7)

KortdärpåbörjadeAllâhklandrahycklarna,desjälssvagaochdefegaelementen:”…Mennärettbudskapmedfastaochklaraföreskrifteromkriguppenbaras,serdu[Muhammad]hurdesomhartvivletssjukaisinahjärtanserpådigmedden

slocknadeblickenhosdensomärnäradöden…”(Quranen47:20)

De rådande kritiska omständigheterna tarvade en högsta prioritet att eggamuslimernatillattslåss.Vilkenledaresomhelstmeddjupinsiktskullegesinasoldater order om att förbereda sig på alla former av nödlägen, så också denAllvetandeochUpphöjdeHerren,Somständigtärallvetandeomalltingsminstadetaljer. Skärmytslingen med polyteisterna var ett tungt bakslag för Quraishshederochskapadeenslagsförfärligrastlöshethosdem.Ovan citerade verser urQuranen somåläggermuslimerna att verka förAllâhssakavslöjadeattblodigasammantötningarsomskullekrönasmedenavgörandeseger för muslimerna och slutligen fördrivning av polyteister från den heligastadenMecka var nära förestående. De handlade om regleringar relevanta förbehandling av fångar och stridmot hedniska soldater tills kriget var över ochlade av sig sina bördor. De kunde alla spela en roll som nycklar till en slutligtriumfsomskullekommaattinneslutamuslimernassträvanmotsinahögamål.Undersammamånad,Sha’banår2A.H.,dvs.februariår624e.Kr.,inträffadeenannan tilldragelseavstorbetydelse i formavengudomlig föreskriftomattal‐QiblahskulleändrasfrånJerusalemtilldenHeligaMoskéniMecka.Dettavartillstornyttaförmuslimernapåtvånivåer.Fördetförstafördedetmedsigenslagssocial sållning, i den meningen att den sanna naturen och inriktningen hoshycklarna bland judarna och andra själssvaga avslöjades; demuslimska ledenrensadesdärmedfrånsplitsåendeelement.Fördetandrahänvisarennyqiblahvaremotmanbörvändasig–denHeligaMoskéniMecka–stillatillennyrollförmuslimerna att träda in i. En roll som skulle starta först efter muslimernasrepatriering till Mecka, ty det är inte logiskt att muslimerna skulle lämna sinQiblah i ickemuslimers händer. På Allâhs befallning och med hänvisning tilldessa gudomliga nycklar utvidgade därför muslimerna sina akriviteter ochintensifierade ansatsen att verka för Allâhs sak och möta Hans fiender i enavgörandestrid.

158

SlagetvidBadr­detförstaavgörandeslagetiIslamshistoria

ORSAKERTILLSLAGETVi har redan talat om al‐’Ushairah‐expeditionen då en av Quraishs karavanerhade undkommit en hotande militär sammandrabbning med Profeten – överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser –ochhansmän.Dåderas återresa tillSyrien var i antågande skickade Profeten – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser–Talhahbin’UbaidullâhochSa’idbinZaidnorrutförattspejaefterrörelseravden typen.De två spanarnauppehöll sigvidal‐Hawra’någradagartillsAbuSufyan, ledaren förkaravanen,passerade.DeåtervändedåskyndsamttillMedinahochrapporteradesina iakttagelsertillProfeten–överhonomvareAllâhs frid och välsignelser. Omfattande rikedomar uppgående till femtiotusengulddinarer vaktade av fyrttio män som rör sig i relativ närhet till Medinautgjordeettlockandemålfördenmuslimskamilitären,ocherbjödettpotentiellttungt ekonomiskt, politiskt och militärt tillslag som skulle skaka om demeckanskapolyteisternashelastruktur.Profeten – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – uppmanadeomedelbartmuslimernaattskyndaivägföratthejdakaravanenochkompenseraför den egendom och förmögenhet de tvingats ge upp i Mecka. Eftersom hantroddeattdetrördesigomenaktionilitenskalagavhaninteorderbindandeförvarochen,utaniställetfullfrihetattföljamedellerstannahemma.Den muslimska armén utgjordes av 300‐317 man, 82‐86 utvandrare, 61 frånAws och 170 från Khazraj. De var varken särkilt väl rustade eller rimligtförberedda.Dehadebaratvåhästarsomtillhördeaz‐Zubairbinal‐’Awwamochal‐Miqdadbinal‐Aswadal‐Kindi, samtsjuttiokameler,enper tvåeller tremanattridaiskift.Allâhssändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–själv, ’Ali och Murthid bin Abi Murthid al‐Ghanawi hade bara en kamel.Handhavande avMedinas angelägenheter anförtroddes Ibn UmmMaktum ochsenaretillAbuLubabahbin’AbdulMundhir.DetövergripandeledarskapetgavstillMus’ab bin ’Umair al‐Quraishi al‐’Abdari och fanan var vit. Den lilla arméndeladesuppitvåbataljonerdärutvandrarnasfanabarsav’AlibinAbiTalibochhjälparnas av Sa’d bin Mu’adh. az‐Zubair bin al‐’Awwam utsågs till att ledahögerflanke,al‐Miqdadbin’AmrleddedenvänstraochieftertruppenfördeQaisbinAbiSa’sa’ahbefäl.ÖverbefälhavarevargivetvisProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser.IspetsenförsinarmémarscheradeProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser– iväg längsdehuvudvägarsomleddetillMecka.VidBadrtoghanvänsterochnärhannåddeas‐Safrâ’skickadehanuttvåspejareföratthållautkikefterQuraishskameler.

159

AbuSufyanvaråsinsidaytterligtskärpt.Hanvarsedantidigaremedvetenomatt den led han färdades längsmedförde faror, och också angelägen om att fåreda på Muhammads rörelser. Hans spejare gav honom rapporter om attmuslimerna hade lagt sig i bakhåll för hans karavan. För säkerhets skull lejdehanDamdambin’Amral‐GhifariförattförmedlaettbudomhjälpfrånQuraish.BudbärarenredsnabbtochnåddeMeckaietttillståndavviltvanvett.Fallandeavsinkamelställdehansigdramatisktframföral‐Ka’bah,skaravkamelensnosoch öron, vände dess sadel upp och ner, drog sönder sin tröja framifrån ochbakifrån och skrek: ”Quraish! Era varor! De är med Abu Sufyan. KaravanengenskjutsavMuhammadochhansanhängare. Jagkan intesägavadsomkanhahäntdem.Hjälp!Hjälp!”Effekten av detta ramaskri var omedelbar. Nyheten drabbadeQuraish som ettklubbslag och de mindes genast sin sårade stolthet då muslimerna hadegenskjutit al‐Hadramis karavan. De enrollerade därför hastigt nästan alla sinastyrkor och ingen stannade hemma förutom Abu Lahab som delegerade enperson som var skyldig honom pengar. Demobiliserade också några arabiskastammar för att delta i krigetmotProfeten – över honomvareAllâhs frid ochvälsignelser. Alla Quraishs klaner utom Banu ’Adi samtyckte. Snart var enlarmandeochuppjagadmassapå1300krigsmäninklusive100ryttareoch600bepansrade soldatermed ett stort antal kamelser samlad för att ge sig ut ochbekämpamuslimerna.Livsmedelsförsörjningenbestodavettmellannioochtioväxlande antal kameler som slaktades varje dag. På grund av lång och djuptrotadfiendskaputgjordeBanuBakrdockettorosmomentochdevarräddafören attack mot eftertrupperna. I denna kritiska stund uppenbarade sig Iblis(Satan)fördemiskepnadavBaniKinanasledareSuraqabinMalikbinJu’shamal‐Mudlajiochsa:”Jaggaranterarattingenskadakommerattskebakifrån.”Fylldaavharmochmotiveradeaven fruktansvärd längtanefterhämndgavdesigutförattkrossavarochensomäventyradederaskaravaner:”…desomlämnadesinahemiskrytsamtövermodförattses[ochbeundras]av

människorna.Devillehindra[andra]attföljaAllâhsväg…”(Quranen8:47)

EllersomProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–sa:”OAllâh,dessaärdehögmodigaochinbilska;deharkommitföratttrotsaAllâh

ochtrotsaHansSändebud.”De förflyttade sig raktnorrutmotBadr.Under vägenmottogde ytterligare ettbudfrånAbuSufyanivilkethanbaddemattåtervändahemeftersomkaravanenhadeundkommitmuslimerna.HändelsevishadeAbuSufyandåhanfåttvetskapommuslimernasavsikterlåtitkaravanenlämnahuvudvägarnaochlettdenmotRöda Havet. Genom denna manöver lyckades han slippa ur det medinensiskabakhålletochkommautomräckhållfördem.DådenmeckanskaarménnåddesavAbuSufyansmeddelandevilledeåtervändahem.AbuJahlinsisteradedockhögdragetocharrogantpåattdeskullefortsätta

160

till Badr och stanna där tre nätter för festligheter (slakta kameler, äta, dela utmat,drickaalkohol,ochlyssnapåsångerskorna).Devillenustraffamuslimerna,hindra dem från att hejda deras karavaner och visa araberna att Quraishfortfarandehadeövertagetochåtnjötöverhöghetiområdet.Abu Jahls hot och insisterande till trots bröt Banu Zahrah på inrådan av al‐AkhnasbinShuraiquppochåtervändetillMecka.Alltifråndentidenbetraktadesal‐Akhnassom”enstorochrespekteradmandenvälpoleradepalmenintemed”förBaniZahrahochåtlyddesblintiallaviktigaangelägenheter.BaniHashimvarocksåböjdaattbrytauppmedAbuJahlshotfickdemattövergeden tanken.Restenavarménsomnuuppgick till 1000aoldaterbegav sigmotBadrochsloglägerbortomensanddynavidal‐Udwatal‐Quswa.Denmedinensiskaarméns”underrättelsetjänst”rapporteradetillProfetenattenblodiguppgörelsemedmeckanernavaroundviklig,ochattettdjärvtstegidettasammanhang var tvunget att tas om inte ondskans krafter skulle kränka detokränkbara och som följd underminera islams goda sak och trampa ner desstrognaefterföljare.Muslimernavarräddaförattdehedniskameckanernaskullemarschera tillMedina och inleda krigshandlingarna imuslimernas högkvarter.Ett sådant drag skulle naturligtvis skada och ha en vanhedrande inverkan påmuslimernasvärdighetochställning.Med anledning av den nya allvarliga utvecklingen höll Profeten – över honomvare Allâhs frid och välsignelser – ett konsultativt militärt krismöte för attanalyseradenpågåendeutvecklingenochutbytaåsiktermeddemilitäraledarna.I sanningens namn var det så att vissa muslimer fruktade den hemskasammandrabbningenochderasmodbörjadesvikta.OmdettasägerAllâh:

”Liksomnågraavdetroendeinteville[följadig]närdinHerremedsann[vägledning]leddedigattlämnaditthem[förattfåuttillstrid],villdenutvistameddigomvadsomärsant,trotsattsanningenblivituppenbar–somomdemed

öppnaögongördesutattdö.”(Quranen8:5‐6)

Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–underrättadesinamänomsituationensallvarochbadomderasråd.AbuBakrvardenförstesomtaladeochförsäkradeProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–omdenoreserverade lydnaden införhansbefäl. ’Umarvarnästemanatt ställa siguppochstödjasinnoblefrändessynpunkter.Sedanrestesigal‐Miqdadbin’Amrochsa: ”Osändebud frånAllâh!GåditAllâh lederdig, tyviärmeddig.VikommerinteattsomIsraelsbarnsatillMûsâ(Moses)–överhonomvarefrid:

”GåduochdinHerreochslåsssåstannarvihär.”Iställetkommerviattsäga:

”GåduochdinHerreochslåsssåkommerviattslåssviddinsida.

161

VidAllâh!OmdusåskulletaosstillBarkal‐Ghimadskulleviändåkämparesolutmeddigmotdessförsvararetillsdusegrade.”Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–tackadeochvälsignadehonom.De tre ledarna som talade tillhördeutvandrarna sombara utgjorde enmindredelavarmén.Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–villeavgoda skäl höra hjälparnas åsikt, eftersom majoriteten av soldaterna tillhördedem och skulle få axla en stor del av krigshandlingarna. Dessutom ålade inteklausulernaial‐’Aqabah‐fördragetdemattstridabortomsinaterritorier.Profetensasedan:

”Gemigråd,minamän”Ochavsågdåfrämsthjälparna.Sa’dbinMu’adhrestedigochsa:”VidAllâhtrorjagattduvillattvi(hjälparna)skatala.”Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–saomedelbart:”Ja!”Sa’dsa:”OAllâhsProfet!VitrorpådigochvibärvittneomdetsomduharförunnatossochviförklararentydigtattdetsomduharframburitärSanningen.Vigerdigvårtorubbligalöfteomlydnadochoffer.VikommerfrivilligtattlydavadhelstdubefallerossochvidAllâh,SomharskickatdigmedSanningen,omduberossattkastaossihavetkommervivilligtattgöradetochinteenendaavosskommerattflyundan.Viknorrarinteövertankenpåensammandrabbningmedfienden.Viharerfarenhetavkrigochviärpålitligaistrid.Vi hoppas att Allâh genom våra händer visar dig de tappra gärningar somtillfredsställerdinaögon.VänligenledossiAllâhsnamntillslagfältet.”Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–varimponeradavdentrohet och den offeranda som hans följeslagare gav prov på i denna kritiskasituation.Hansatilldem:

”FramåtochförblividgottmodtyAllâhharlovatmigenavdetvå(ihdaaaltaifatiandetlukrativaattantingentabytetellersträvapåAllâhsvägmotpolyteisterna), och vid Allâh är det som om jag nu såg fienden liggabesegradpåmarken.”

IBadrsomedelbaranärhet företogProfeten–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser – och hans kompanjon från grottan, AbuBakr, en spejaroperationundervilkendelyckadeslokaliseraQuraishsläger.Inärhetenträffadedepåengammal beduin som de lyckades påverka till at ge besked om polyteisternasarmés exakta position. På kvällen samma dag skickade han ut tre avutvandrarnasledare,’AlibinAbiTalib,az‐Zubairbinal‐’AwwamochSa’dbinAbiWaqqasförattspanaefternyheteromfienden.Desågtvåmänhämtavattenåtdenmeckanskaarmén.UnderförhörmedgavdessaattdevarvattenbärareocharbetadeförQuraish.Svarettillfredsställdeemellertidinteendelavmuslimernaochdemisshandladede två gossarna för att draur demettmerutförligt svarsom,ävenomdetintevarsant,hänsyftadepåkaravanenlastadmedrikedomar.De två pojkarna ljög ochmisshandeln upphörde. Profeten – över honom vareAllâhsfridochvälsignelser–förargadesigöverdessamänochkritiseradedemgenomattsäga:”Dådesasanningenslognidem,dåde ljögslutadenislådem!”

162

Hanvändesigsedantilldetvåpojkarnaochefterenstundssamtalmeddemfickhanenmängdupplysningaromfienden:antalsoldater,derasexaktapositionochnamnenpåendelavderas ledare.Hanvändesigsedantillmuslimernaochsa:”Lyssna,Quraishharskickatersinamestomhuldade.”Samma natt regnade det över båda parter. För polyteisterna innebar det etthinder för ytterligare framskridande medan det för muslimerna var envälsignelse. Det renade dem och avlägsnade Satans fläckar från dem. Allâhskickade regn för att stärka deras hjärtan och plaerade deras fötter i stadigtsamklangdärmed.De förflyttade sig en litenbit framåt och slog läger i dalensbortre sluttning.Muhammad – över honom vare Allâhs frid och välsignelser –gjorde halt vid Badrs närmaste källa. Al‐Hubaib bin Mundhir frågade honom,”harAllâhväglettdigtilljustdennaplatsellerärdetenkrigslistochresultatenavöverläggningar?” Profeten – över honom vare Allâhs frid och välsignesler –svarade: ”Detär enkrigslistoch resultatenavöverläggningar.” al‐Hubaib sadå:”Den här platsen är inte bra; låt oss fortsätta och slå läger vid närmastevattendrag,förfärdigaenreservoarfullmedvattenochsedanförstöraallaandrakällorsåattde fårbristpåvatten.”Profeten–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser – godkände denna plan och dess utförande, och vid mindnattgenomfördesden.Sa’d bin Mu’adh föreslog att ett gallerverk skulle byggas åt Profeten – överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–förattfungerasomhögkvarterfördenmuslimska armén och var en plats som gav ett rimligt skydd år ledaren. Sa’dbörjademotivera sitt förslagochmenadeattomde segrade skulle alltingvaratillfredsställande.IhändelseavattdebesegradesskulleProfeten–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser– inteskadasochkundeåtervända tillMedinadärdetfannsmerfolksomälskadehonomochsomskullehaundsatthonomomde känt till den svåra situation han befann sig i. Han kunde då återuppta sittarbete,rådgörameddemochdeskullesträvapåAllâhsvägmedhonomigenochigen.Envaktstyrkaunderbefälavsammaman,Sa’dbinMu’adh,utsågsavmänfrånhjälparnaförattförsvaraProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–ihanshögkvarter.Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–tillbringadehelanattenföredagen förslaget ibönochåkallan.Denmuslimskaarmén,uttröttadavsinlångamarsh,ficknjutaengodochstärkandesömn,ettteckenpågudomliggunstochpåderasostördasinnen.”[Minnshur]HaningaverettstortlugnochenkänslaavtrygghetochlätettregnfallafrånhimlenförattrenaerochlossaDjävulenssmutsiga[grepp]omera

[sinnen],stärkaertmodochgöraerstadigapåfoten.”(Quranen8:11)

Dettavarfredagnattden17Ramadanår2A.H.

163

PåmorgonenkalladeProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–tillsigsinamänförattförrättabönenochuppmanadedemsedanattkämpapåAllâhsväg.Samtidigtsomsolengickuppöveröknensamladehansinlillaarmé,ochmedenpilihandenorganiseradehanleden.Quraishåsinsidaställdeuppsinastyrkorvidal‐’Udwatal‐Quswamittemotdemuslimska linjerna. Några av dem närmade sig på ett provokativt sätt för atthämtavatten frånBadrskällormende sköts alla till dödsutomen,HakîmbinHizam, som senare kom att bli en hängiven muslim. I ett försök att sonderamuslimernas styrka gjorde ’Umair bin Wahab al‐Jumahi en spejarutflykt ochrapporterade att den muslimska armén uppgick till åtminstone 300 mänbereddaattslåsstillsistaman.Underettannatrekognoseringsuppdragdroghanslutsatsenattvarken förstärkningarellerbakhållvarattvänta.Han förstodattdevaralltförmodiga förattgeuppochalltför inriktadepåattgenomförasinamilitäraskyldigheterförattdrasigtillbakautanattslåihjälstörstamöjligaantalav polyteisterna. Denna rapport såväl som släktförhållanden som band de tvåkrigförande parterna samman minskade lusten att slåss bland en del avquraishiterna.Isyfteattmotverkadennaförnuftsbaseradeoppositionsakfördav’UtbahbinRabi’a,enrivaltillAbuJahl, inleddedensenareenmotkampanjsomsökte hämnd på Muhammads följeslagare för de quraishiter som dödades vidNakhlah.Pådettasättlyckadeshanomintetgöradenmotsattaståndpunktenochmanipuleradefolketattenbartsehansolycksbringandeperspektiv.Då de båda parterna drog sig närmare och blev synliga för varandra börjadeProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–åkallaAllâh:”Allâh!DeinbilskaochhögdragnaquraishiternaärredanhärochtrotsarDigochmotsättersigDittsändebud.Allâh!JagemotserDinsegersomDuharlovatmig.JagbönfallerDigAllâhattbesegradem(fienden).”Hangavocksåstriktaorderomatthansmän inteskullebörjaslåss förränhangavdemsittsistaord.Hananmodadedemattanvändasinapilarsparsamtochintetatillsvärdenannatänomfiendenkomallförnära.240Abu Jahlbadocksåomseger: ”VårHerre!Vemhelst avde tvåparterna somvarminstgodmotsinasläktingarochbibringadeossdetsomviintevet–förgördemimogron.”De var övertygade om att deras överlägsna antal, utrustningar och erfarenhetskulle bli avgörande. Den Heliga Quranen sa demmed en ordlek att tiden förbeslutochsegerhadekommit–menintepådetsättsomdehadehoppats.”Omdetvarettavgörandesomni[förnekare]sökteharninufåttettavgörandetillstånd,ochomniupphör[atttrotsaAllâh]ärdettaförertegetbästa.Menomnipånytt[gripertillvapen],skallVipånytt[låtaerbesegras]ocherarméskallvara

ertillingennytta,hurstarkdenänär–Allâhstårpådetroendessida.”(Quranen8:19)

240Sahihal‐Bukhari,2/586;AbuDa’ûd,2/13.

164

al‐’udwatul‐Quswa (dalens bortre del), till Mecka, till Medina, Quraishs läger,palmträdgårdar, gravplats för Badrs martyrer, al‐’udwatud‐Duniya (dallensfrämredel),slott,platsenförBadrsby,beduinbostäder,islamiskaarménsläger,allmängravplats,al‐Asfal‐bergen(denlägrebergskedjanmotMecka),vägentillShâm,norr.Denförsteicketroendeattutlösastridochblidetförstaoffretvaral‐Aswadbin’Abdul Asad al‐Makhzumi, en vildsint och hetlevrad avgudadyrkare. Han klevfram och svor att han skulle dricka från muslimernas vattenreservoar, ellerannarsförstöradenellerdöförden.HaninlätsigistridmedHamzahbin’AbdulMuttalibsomträffadehansbenmedsittsvärdochsedanutdeladeytterligareetthuggsomtoghonomavdagainneireservoaren.Slaget hade nu de facto inletts. I skydd av Ansâs och sköldar klev ’Utbah binRabi’aframurQuraishsledmellansinbrorShaibahochsonal‐Walîdbin’Utbahoch slungade förbannelser över muslimerna. Tre unga män från hjälparna –Hariths söner ’AwfochMu’wwidh samt ’AbdullahbinRawaha– gickut för attmötadem.Meckanernaskrekattdeintehadenågontingattgörameddemutanvar ute efter deras kusiners huvuden. I detta ögonblick bad Profeten – överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–’Ubaidahbinal‐Harith,Hamzah–hansfarbror,samthanskusin’Ali–måAllâhvaranöjmedhonom–attgåutistriden.De tre duellerna gick snabbt. Hamzah dödade Shaibah medan ’Ali dödade al‐Walîd.241 ’Ubaidah blev allvarligt såradmen innan han föll gav sig Hamzah på’Utbahochhöggmedsittsvärdavhonomhuvudet.’AliochHamzahbartillbaka’Ubaidah med benet avhugget. Han dog fyra eller fem dagar senare av ensjukdomigallgången.’AlivarbesattavendjupövertygelseomattAllâhsOrduppenbarades:

”Dessaärdetvå[grupperna]somtvistarmedvarandraomsinHerre…”(Quranen22:19)

Dessa verser uppenbarades i sambandmed troendemänniskor som bekännersinHerreochsökerutföraHansVilja(dvs.MuhammadsefterföljareislagetvidBadr),ochmänniskorsomförnekarsinHerreochtrotsarHonom(Quraishsfolk).Duellenföljdesavnågraflermenmeckanerna ledfruktansvärdaförluster ialladrabbningarochförloradenågraavsinamestvärdefullaochkära.Devaralltförförtvivladeochförbittradeochangrepmuslimernaföratt förgörademengångföralla.Muslimernaåsinsidaåladesatt,efteratthaåkallatsinHerreochbettHonomomassistans,hållasinapositionerochgenomföraendefensivkrigsplansom var tillräckligt framgångsrik för att åsamka angriparna tunga förluster.Profeten – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – hade för vana attoupphörligtoch ihärdigtdagochnattbe till sinHerreomundsättning.DådenvildsintastridenblevförupphetsadbörjadehanåteråkallasinHerreochsäger:

241Mishkat,2/343.

165

”Allâh!Omdennagrupp(muslimer)besegrasidagkommerDuintelängreattdyrkas”.

Medutsträcktahändervändmotal‐QiblahfortsattehanattåkallasinHerretillsmanteln föll av hans axlar. Sedan kom Abu Bakr, tog upp manteln, satte dentillbakaöverhansaxlarochsa:”OProfetfrånAllâh!DuharropattillräckligttilldinHerre.HankommersäkerligenuppfylladetHanlovardig.”SvaretfrånAllâhvaromedelbart,ochänglarsändesnerfrånhimlenföratthjälpaoch bistå Profeten – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – och hansföljeslagare.DenHeligaQuranennoterar:”OchdinHerrelätänglarnaframföra[dettabudskaptilldetroende]:’Se,Jagärmeder’[ochbefalldedematt]ingedetroendemodochtillförsikt[ochlåtadem

veta]:’Jagskallinjagaskräckiförnekarnashjärtan…”(Quranen8:12)

Allâh, Den Allsmäktige, vägledde också Sitt Sändebud med ytterligare ettbudskap:

”…Jagskallsändatusenänglartilleriledefterledsomförstärkning.”(Quranen8:9)

Profeten – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – dåsade till ettögonblickisittgallerverkochlyftesedansitthuvudochropade:”AbuBakr,detfinns glada nyheter för dig – Allâhs seger närmar sig, och jag kan se Djibril(Gabriel)påsinhästiensandstormstjocka.”Hansprangsedanutropande:”…Skaran[avförnekare]skallbesegrasochskalltvingasgöraheltomochfly.”

(Quranen54:45)

VidincidentenmedDjibril(Gabroel)togProfeten–överhonomvareAllâhsfridoch välsignelser – en handfull sand och kastade mot fienden och sa: ”Låtförvirring gripa deras ansikten!” Då han slängde sanden blåste en våldsamsandstormsomentryckvåginifiendensögon.OmdettasägerAllâh:

”Ochdådu[Muhammad]kastade,vardetintedusomkastade;nej,

detvarAllâhsomkastade…”(Quranen8:17)

Förstidettaögonblickgavhanklaraorderomenkontraattack.Hanleddearménoch ingjöt självförtroende bland sina män och uppmanade dem att kämpamangrantförderasHerressakgenomattreciteraAllâhsOrd:

”OchtävlamedvarandraomerHerresförlåtelseochettparadis,likavidsträcktsomhimlarnaochjorden…”

(Quranen3:133)

166

Den glöd han ingjöt i sina män kunde bevittnas i modet hos den sextonårige’Umairsomslängde ivägnågradadlarsomhanåtochskrek:”Dessa(dadlarna)hållermigborta frånparadiset!”Meddeordenkastadehansig i stridenshettaoch dog tappert kämpande. Enastående tappra gärningar, djup hängivelse ochtotal lydnad inför Profeten – över honom vare Allâhs frid och välsignelser –förevisadesunder slaget.De trognas armébars framav en entusiasmens kraftsom de halvhjärtade meckanska krigarna saknade. Ett stort antal polyteisterdödadesochdeandrabörjadevackla.DetvarinteunderligteftersomSanningensfanbäraregavsomedelbarhjälp,ochövernaturligakrafter(änglarna)skickadestillderashjälpavderasHerreföratthjälpademattbesegraonskansmakt.Hadithlitteraturenberättaruttrycksfulltomdetfaktumattänglarnafaktisktdökuppdendagenochkämpadepåmuslimernassida.IbnAbbasharsagt:

”Pådendagendåenmuslim jagadeen icketroendehördehanovanförsigen piskas vinande och en ryttares röst som sa: ’Fortsätt, Haizum.’ Hankastadeenblickpåpolyteistensomnuhadefallitnerpåsinrygg.HjälparnaberättadeförProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–omhändelsen och Profeten – över honom vare Allâhs frid och välsignelser –svarade:’Duharsagtsanningen.Detvarhjälpfråndentredjehimlen.’”242

Enavhjälparnatillfångatog’Abbasbin’AbdulMuttalibsomsa:”Allâhssändebud!VidAllâh,denhärmannentogintemigtillfånga.Jaggrepsavenskalligmanmeddetmestvackraansiktesomredenfläckighäst.Jagkanintesehonomblandfolkethär.”Hjälparen avbröt: ”Jag grep honom, o sändebud från Allâh.” Profeten – överhonom vare Allâhs frid och välsignelser – svarade: ”Var tyst. Allâh DenAllsmäktigestärktedigmedhjälpavenädelängel.”Då Iblis, ärkesatanen, såg änglar arbeta för muslimerna och Quraish snabbtförlora mark på slagfältet, drog han sig i skepnad av Suraqah bin Malik vinJu’shamal‐Mudlajihastigt tillbaka trotspolyteisternavädjandenomatt stanna.Hansprangivägochkastadesigihavet.Quraishs led började ge vika och deras antal bidrog intemed något annat änförvirring.Muslimernaförföljdedemivrigtochslogihjälellergrepallasomvarinomräckhållfördem.Tillbakadragandetförvandladessnarttillennesligflyktipanik och de flyende slängde av sig Ansâr och övergav lastdjur, läger ochutrustning.DådenstoretyrannenAbuJahlsågdenriktningslagethöllpåattta,försöktehanemellertid sätta stopp för den islamiska segerns tidvattensvåg genom attmedallatillgängligamedelstärkamodethospolyteisternaochmedal‐Lat, ’Uzzaochalla hedniska symboler uppmuntra dem att rakryggade stå kvar och ge igen.

242SahihMuslim,2/93.

167

Hans ansträngningar var dock förgäves, derasmoral hade redan drastiskt gåttner till ingentingochderas linjerhadebrutit samman.Hanbörjadedå insesinarrogans och högdragenhets realitet. Ingen fanns kvar runt omkring honomförutom en grupp dömda polyteister vars motstånd också hade kuvats av enoemotståndligislamiskstormavtapperhetbaseradpåsannhängivenhetochenislamorienteradsträvanmotmartyrskap.AbuJahlövergavsochlämnadesensampåsinhästiväntanpådödengenomtvåtappragossarfrånhjälparna.’Abdur‐Rahmanbin’Awfåterberättadeföljandeidettasammanhangintressantahistoria:

”Jag befann mig i stridens vimmel då två ynglingar som föreföll ännuoerfarnaikrigandetskonstslötupppåminhögraochvänstrasida.EnavdemtalademedlågröstochbadmigpekautAbuJahl.Jagfrågadeomhansavsikt på vilket han replikerade att han hörde att han pratat dumt omprofeten han närde en stark önskan att inlåta sig i stridmed honom tillsantingen den ene eller den andre dödades. Detta var för mig någotofattbart. Jag vändemig åt vänster och den andre sa någonting liknandeoch förevisade samma önska. Jag biföll deras franka begäran och pekaderakt mot deras mål. De skyndade båda hastigt mot platsen och utan ettögonblickstvekanhöggdehonomsamtidigtmedsinasvärdochtoghonomavdaga.Deåtervände tillAllâhs sändebud–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser–ochpåstodsigbådaensamhadräptAbuJahl.Profeten–över honom vare Allâhs frid och välsignelser – frågade dem om de hadetorkatavblodet från sina svärdochde svaradeattde intehadegjortde.Hanundersöktedåbådasvärdenochförsäkradedemomattdebådahadedräpt honom.243 Då striden var över gavs krigsbytet från Abu Jahl tillMu’adhbin’Amrbinal­Jumuheftersomdenandre,Mu’wwadhbinal­’Afra’,dödadessenareunderslaget.DåslagetvarövervilleProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–letauppdeneislamsärkefiendeAbuJahl.’AbdullahbinMas’ud frannhonominnepåsinasistaandetag.Hanställdesig påhans hals och sa: ’Har du sett hurAllâhhar förnedrat dig?’ Islamsfiende,ännutrotsig,svarade: ’Jagär inte förnedrad. Jagär intemeränenmansomdödatsavsittegetfolkpåslagfältet.’Sedanfrågadehan:’Vemharvunnit slaget?’ Ibn Mas’ud svarade: ’Allâh och Hans sändebud.’ Med etthjärtafylltavmissunnsamhetsaAbuJahlsedan:’Duharföljtsvåravägar,duherde!’IbnMas’udhadevaritherdeocharbetatförMekasaristokrater.IbnMas’udhöggsedanavhonomhuvudetochtogdettillAllâhssändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–somdåhansågdetbörjadeprisaAllâh:’Allâhärstörst,prisadvareAllâhsomharuppfylltSittlöfte,biståttsina

tjänareochensambesegratdesammansvurna.’

243Sahihal‐Bukhari,1/444;Mishkat,2/352.

168

Hangavsigsedanutföratttittapåliket.Därsahan:’DettaärdettafolksFarao.’”

NÅGRABETYDELSEFULLAEXEMPELPÅHÄNGIVENHETIDETTASLAG

1. Profeten – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – rådde sinaföljeslagareattskonalivenpåmedlemmarutBaniHashimsomhadetågattillBadrmedpolyteisternamotvilligtochpågrundavattdehadefruktatklander från dem. Bland dem hade han nämnt al‐’Abbas bin ’AbdulMuttalib och Abu Bukhtari bin Hisham. Han beordrademuslimerna atttillfångatademutanattdödadem.AbuHudhaifahbin’Utbahförvånadesstorligenochfälldekommentaren:”Vidödarvårafäder,barn,bröderochklanmedlemmar, och ska sedan skona al­’Abbas? Vid Allâh! Om jag serhonom kommer jag helt visst att låta honom smaka mitt svärd.” DåProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–hördedessaordsa han adresserande ’Umar bin al‐Khattab: ”Är det rätt att låtasändebudets farbrors ansikte smaka svärdet?” ’Umar förbittrades ochhotade att döda Abu Hudhaifah – som senare sa att en enorm fruktanhade gripit honomoch känt att ingenting utommartyrskap kunde sonahansmisstag.Handödadesocksåverkligensenareunderhändelsernavidal‐Yamamah.

2. Abual‐BukhtaribinHishamhaderedangjortsittbästa föratt förhindrasittfolk,meckanerna,attbegådåraktigahandlingarriktademotProfeten– överhonomvareAllâhs frid och välsignelser –medanhan ännuvar iMecka.HanvarkenskadadeProfeten–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser–ellerrapporterashayttratnågotstötandeomhonomheller.Hanhadeocksåtillhörtdesomhadeförsökthävadenallianssominförtbojkott mot Bani Hashim och Banu ’Abdul Muttalib. I slaget vid Badrinsisterade han emellertid på att fortsätta slåss om inte hansstamförvanter skonades. Al‐Mujdhir bin Ziyad al‐Balwi som han varinlåtenistridmedsvaradeattdeandraintevar inkluderadeiProfetenstillrådan.

3. ’Abdur‐Rahman bin ’Awf och Omaiyah bin Khalaf hade under den

förislamiska tiden varit nära vänner. Då slaget vid Badr var över såg’Abdur‐RahmanOmaiyahochhanssonblandfångarna.HanslängdebortdetAnsârhanhadesomkrigsbyteochförenadesigmeddembåda.Bilal,ProfetensböneutroparesågOmaiyah,ochalldentortyrhanblivitutsattför genom denmannens händer kom snart tillbaka till honom och hansvor att ta hämnd påOmaiyah. ’Abdur‐Rahman försökte utan framgångminska spänningen och hantera den pinsamma situationen på ettvänskapligt sätt.Muslimerna samladesochhöggnerOmaiyahs sonmedsvärd. I det lägetmanade ’Abdur‐Rahman sin gamle vän att springa försitt liv men han svärdshöggs av olika människor och föll död ner.Fullständigt hjälplös och resignerad sa ’Abdur‐Rahman: ”Må Allâh varabarmhärtig mot Bilal, ty han berövade mig mitt krigsbyte och jag hardrabbatsavtvåavminafångarsdöd.”

169

4. På det moraliska planet var slaget vid Badr en ofrånkomlig konfliktmellandet godasochdet ondaskrafter. ’Umarbin al‐Khattab skonade idetta sammanhang intenågonpolyteists liv. Inte ens sinmorbror al‐’AsbinHishambinal‐Mughîrah.

5. Tillsinson’Abdur‐Rahmansomvarpolyteistochslogspådensidanskrek

AbuBakr:”Varärminförmögenhet,dinolyckatillpojk?”Sonensvaradeattdenvarbortamedvinden.

6. Då slaget var över började muslimerna hålla en del polyteister i

fångenskap.Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–sågi Sa’d bin Mu’adhs (ledaren för Profetens vakt) ansikte att denne varavogt inställd till att hålla fientliga element som fångar. Sa’d instämde ivad Profeten – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – sa ochtilladeattdettavarmuslimernasförstasegeröverpolyteismensstyrkor,ochatthanföredrogatttademavdagaänattskonaderasliv.

7. PådagenförBadrgick’UkashahbinMihsanal‐Asdissvärditu,såProfeten

–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–gavhonomenträpinne.Han skakade den och den blev omedelbart ett långt starkt vitt svärd.’Ukashah använde det svärdet i de flesta av de islamiska erövringarnaframtillsindödunderavfällingskrigen.

8. DåkrigsaktiviteternahadeavslutatssågMus’abbin’Umairal‐’Abdarisin

brorsomännuvarpolyteistbindas tillhändernaavenhjälpare.Mus’abtillråddehjälparnaattdraåtknutentyfångensmotvarförmögennogattbetala lösen för sin son. ’Abu ’Aziz, som brodern hette, försökte medhänvisningtillfamiljebandvädjatillsinbrormendensenarereplikeradeorubbligtatthjälparenvarmerkvalificeradförbroderskapänbrodern.

9. DåProfeten – överhonomvareAllâhs frid och välsignelser – gavorder

om att polyteisternas lik skulle släppas ner i en tom brunn såg AbuHadhaifah bin ’Utbah sorgset på sin döde far som kämpat påpolyteisternas sida. Profeten – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser–lademärketilldetochfrågadehonomomdet.Hudhaifahsaatthanaldrigtvivlatdetminstapåattfadernmöttesittvälförtjäntaöde,mentilladeatthanönskadeatthanhadeblivitleddtillislamsvägochattdetvardärförhankändesigsorgsen.Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–viskadenågratröstandeordihansöra.

Resultatet av slaget var som tidigare nämnts ett nesligt nederlag förpolyteisterna och en omisskännlig triumf för muslimerna. Fjorton muslimervaravsexutvandrareochåttahjälparedödades.Polyteisternaledsvåraförlustermedsjuttiodödaochettliknandeantaltillfångatagna.MångaavMeckasledandemänochvissaavMuhammadsbittrastemotståndarefannsblanddedödade.DenförnämsteavdessavarAbuJahl.PådentredjedagengavsigAllâhssändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–utföratttittapådedödadepolyteisterna.Hansa:

170

”Vilkenillasinnadstamnivarvadgällererprofet.Nimotsademigmedandeandratroddemig,nisvekmigmedandeandrastöddemig,niförvisademigmedande

andrabeskyddademig.”Han stodvidkropparna av tjugofyra avQuraishs ledare somhadekastats i enbrunn,kalladedemvidderasochderasfädersnamnochsa:”HadedetintevaritmycketbättreföreromnihadeåtlyttAllâhochHanssändebud?Taeriakt,viharfunnit att vår Herres löften blir uppfyllda – har ni (också) funnit att er Herreslöftenblevuppfyllda?”Häromsa ’Umarbinal‐Khattab:”Allâhs sändebud!Varförtalardutillkripparsominteharnågrasjälarisig?”Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–svarade:”VidHonomiVarshandliggerMuhammadssjäl!Duhörintebättreänvaddegörvadjagsäger.”REAKTIONENIMECKAPolyteisterna som hade råkat ut för en rejäl dos av ett straffande och tungtnederlagflyddepanikslagnahullerombulleridalarnaochpåkullarnapåsinvägmotMeckaochvaralltförskamsnaförattträffasittfolk.Ibn Ishaq återgav att de dåliga nyheternas förste härold var al‐Haisaman bin’Abdullah al‐Khuza’i. Han berättade för dem hur deras bemärkta blev dödade.Först trodde folket där inte honom och trodde att han hade blivit galen,mennyheternabekräftadessnartochetttillståndavoerhördförvirringgrepheladenmeckanska scenen. Abu Sufyan bin al‐Harith gav Abu Lahab en fullständigredogörelse för massakerna och den vanhedrande flykt de fått uthärda, ochbetonadedenrollsomänglarnahadespelatförattdrivaframdettragiskaslutet.AbuLahabkundeintebehärskasigutangavutloppförsinaförbittradekänslorgenomattmisshandla,skymfaochförolämpaAbuRafi’,enmuslimförtegenomsinkonversion,förattupprepaänglarnasroll.Ummal‐Fadl,enmuslimskkvinna,varursinnigpåAbuLahabtanklösabeteendeochsloghonommedenträstocksåatthansskallespräcktes.Sjudagarsenaredoghanavdenelakartadeskadanochkämnadestredagarutanattbegravas.Avfruktanförskamligaryktenfördehanssönerhonomdocktillengropochpåsäkertavståndkastadedestenarochjordpå honom. Nederlaget var en källa till stor skam och sorg för meckanerna. Inästanallahemfälldestystatåraröverdedödaochtillfångatagna.Debrannavförödmukelseoch törstadeefterhämnd.Klagosånger, jämmerochgråtbeladesemellertidmedstriktförbudpådetattintemuslimernaskullefröjdasöverderasbedrövelse.MEDINAMOTTARNYHETERNAOMSEGERTvå budbärare, ’Abdullah bin Rawahah och Zaid bin Harithah, sändes iväg tillMedinaföratttillmuslimernadärframföradeglädjandenyheternaomseger.Medinas multietniska och ideologiskt präglade struktur gav upphov tillolikartade reaktioner. Ryktesspridare bland judarna och hycklarna spreduppgifteromattProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–hadedödats,ochförsöktestyrkasittfelaktigaantagandemeddetfaktumattZaidbinHarithahredal‐Qaswâ´,Profetenskamelhona.Vidankomstenvidarebefordradede två budbärarna de glada nyheterna om seger tillmuslimerna, och lämnade

171

precisinformationomhändelseförloppetförattihjärtanapådeoroligamennugladamuslimernaframkallaenkänslaavtillförsikt.DebörjadeomedelbarthyllaAllâhsNamnochlovaHansprispåtoppenavsinaröster.DerasledarebegavsigfrånstadenförattväntaochtaemotProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–påvägenmotBadr.UsamahbinZaidåtergavattdemottognyheternaomdenomisskännligasegernkort efter att Ruqaiyah, Profetens dotter och ’Uthman bin ’Affans hustru, hadeavlidit.HonhadevaritdödssjukochProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–hadebett’UthmanattstannaiMedinaochtahandomhenne.På grund av att regleringar angående krigsbytesdistribution ännu inte hadeutformatsuppstodentvistomdettablanddemuslimskakrigarnainnandehadelämnatplatsenförslaget.NäroenighetenökadeskötProfeten–överhonomvareAllâhs frid och välsignelser – upp ett beslut i väntan på att en uppenbarelseskullesändasner.’Ubadahbinas‐Samitsa:”VigickutmedProfeten–överhonomvareAllâhs fridoch välsignelser – och jag sågBadr tillsammansmedhonom. Slaget började ochAllâh,DenUpphöjde, besegrade fienden. Endelmuslimer sökteuppoch förföljdefienden, vissa ville samla ihop byte från fiendelägret och andra vakade överProfeten – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – och höll sig redo förnödsituationer eller överraskningsattacker. Då natten föll på och muslimernasamladestillsammanssadesomhadesamlatihopbytet:’Visamladeihopdetochingenannanharnågonrätt tilldet.’Desomhade förföljt fiendensa: ’Nihar intemerrätttilldetänvi;vihöllståndmotfiendenochbesegradedem.’DemänsomhadevakatöverProfeten–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser–gjordeliknandeanspråkpåkrigsbytet.”

”Defrågardigomkrigsbytet.Säg:’AlltkrigsbytetillhörAllâhoch[Hans]Sändebud.’FruktaAllâh,görupperatvisterigodo,setillattbroderligsämjaråda

mellaner,ochlydAllâhochHansSändebud,omniärsannatroende!’”(Quranen8:1)

VidenstorsanddynpåvägentillbakatillMedinadeladeProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–bytetlikamellankrigarnaefteratthantagital‐Khums(enfemtedel).Dådenåddeas‐Safra’gavhanorderomatttvåavfångarnaskulledödas.Dethandladeoman‐Nadrbinal‐Harithoch ’UqbahbinAbiMuaitochskäletvarattdehadeutsattmuslimernaiMeckaförförföljelserochhysteettdupt hat mot Allâh och Hans sändebud – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser. De var kort sagt krigsförbrytare i modern mening och derasavrättning utgjorde en formidabel läxa för förtryckare. ’Uqbah glömde sinstolthet och skrek ut: ”Vem ska ta han om mina barn, o Allâhs sändebud?”Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–svarade:”Elden(FrånHelvetet).”244Mindes inte ’Uqbahdendagdåhanhadeslängt inälvornafrånettfår i huvudet på Profeten – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – då

244SunanAbuDa’ûdmed’Aun‐ul‐Ma’bood,3/12.

172

denneknäböjdeibön,ochFatimahhadekommitochtvättatbortdet?Hanhadeocksånärapå strypt Profeten – över honomvareAllâhs frid och välsignelser –med sinmantel dåAbuBakr hade ingripit och frigjort Profeten – över honomvareAllâhsfridochvälsignelser.Debådaförbrytarnashuvudenhöggsavav’AlibinAbiTalib.Vid ar‐Rawhâ’ i Medinas utkanter möttes den muslimska armén av de gladamedinernsarnasomhadekommitförattgratuleraProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–tilldenklarasegernsomAllâhhadebeviljathonom.UsaidbinHudairageradesomspråkrörfördeandrasannatroende,ochefteratthasjungitAllâhslovursäktadehansigförattintehaföljtmedmedskäletatthanantagitattProfetensavisktendasthadevaritattgenskjutaenkamelkaravan.Hantilladeattomdethadeslagithonomattdetskullebliettverkligtkrighadehanaldrigstannathemma.Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–försäkradeUsaidomatthantroddehonom.Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–inträddenuiMedinasomenmanatträknamedpåettnyttområde–detmilitära.SomenkonsekvensantogenbetydandedelavMedinasfolkislam,vilketökadedensannareligionensstyrka,maktochmoraliskastatusenheldel.Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–uppmanademuslimernattbehandlafångarnasåväliensådangradattinfångarnagavfångarnasittbröd(somvardenmeruppskattadedelen avmåltiden) ochbehöll dadlarna för digsjälva.Krigsfångarutgjordeettproblemsomväntadepåsinlösning,tydetvarettnyttfenomen i islamshistoria. Profeten rådgjordemedAbuBakroch ’Umarbin al‐Khattabomvadhanskullegöramedfångarna.AbuBakrföreslogatthanskulleutlämnademmot lösenochsa,”deärnäralltkommeromkringvårasläktingaroch pengarna kommer att stärka oss mot de icketroende och dessutom kanskeAllâhkommerattledademtillislam.”’Umartillråddeattdeskulledödasochsa,”de är ledare för Kufr (icketro).” Profeten – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser–föredrogAbuBakrsförslagframför’Umars.Följandedagdå’Umarsökte upp Profeten – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – och AbuBakr fannhandemgråtande.Han företedde stor häpenhet och bad att få vetavadsomstodpåsåatthankundegråtaomdetvarnågotvärtattgråtaför.Ominteskullehansimuleragråt.Profeten – över honomvareAllâhs frid och välsignelser – sa att en quranvershade uppenbarats som tillrättavisade dem för att begära lösen för fångarnasnarareändödadem:”Enprofetskallintehållafångar[somfrigesmotlösen]omintekrigettagitstoraproportioner.Nistårefterdeosäkravinstersomnikanuppnåidennavärld,menAllâhvill[attnieftersträvar]deteviga[goda].Allâhärallsmäktig,vis.Ominte

Allâhredanhadebeslutat[attöversemedfelbegångnaunderkampförAllâhssak]skulleetthårtstraffheltvissthadrabbaterfördet[storaantalfångar]nitog.”

(Quranen8:67‐68)

173

Dettidigaregudomligapåbudetlödsomföljer:”…Sedan[kommerdentid]dåniskallgedemfria,godvilligtellermotlösen…”

(Quranen47:4)

Härinkluderasalltsåettområdesomtillåterlösenochdetvardärförsomingetstraff utmättes. De tillrättavisades endast för att de tog krigsfångar innan dehade underkuvat hela det icketroende området. Bortsett från detta var depolyteister som togs till Medina inte bara krigsfångar utan snarareärkekrigsförbrytare vilka en modern brottsbalk för till rättvisan för att mottasinavederbörligastraffiformavdödenellerlivstidsfängelse.Lösen för fångarna varierade mellan ettusen och fyratusen dirham och var ienlighetmedrespektivefångesfinansiellasituation.Enannanslagslösenantogformen av utbildning; till skillnad från medinensarna var de flesta meckanerlitterataochvarje fånge som intekundebetala sin lösenanförtroddes tiobarnförattlärademkonstenattläsaochskriva.Såfortbarnenvartillräckligtduktigaförsattes instruktörenpå fri fot.Endelandra fångarsläpptesutan lösendärförattdehadedetdåligtställt.ProfetensdotterZainabbetalade lösenförsinmanAbul‐’As med ett halsband. Muslimerna släppte fången och återlämnade avaktningförProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–halsbandetpå villkor attAbul‐’As tillät Zainab att utvandra tillMedina, vilket han faktisktgjorde. I fångenskap fanns också en vältalig orator vid namn Suhail bin ’Amr.’Umar föreslog att man skulle dra ut hans framtänder för att göra honomoförmögenatttala,menProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–nobbadehansförslagavåenasidanenrädslaförattQuraishskullesvaramedsammamynt, och å andra sidan en rädsla för Allâhs vrede påUppståndelsensDag.Sa’d bin an‐Nu’man, en pilgrim som hölls krav i Mecka, släpptes mot att AbuSufyanssongavfriheten.SLAGETVIDBADRISITTQURANISKASAMMANHANGSuran al‐Anfâl (krigsbyte) uppenbarades i samband med slaget vid Badr densjuttondeRamandaår2A.H.ochutgörenunikgudomligkommentartillslaget.Allâh, den Högste, berör här centrala frågor som är relaterade till helaislamiseringsprocessen. Han fäster muslimernas uppmärksamhet på de ännukvardröjandeetiskatillkortakommandenaideraskaraktärer.Hanvillattdeskabyggaettintegreratochrenatsamhälle.HantalaromdenosynligaassistanssomHanharnedsänttillsina lydigatjänare förattsättademiståndattuppnåsinaädlamål.Hanvillattmuslimernaskagörasigavmedallaspåravhögmodocharroganssomkansmygasigpå.HanvillattdeskavändasigtillHonomförattfåhjälp,och lyddaHonomochHanssändebud–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser.

174

Efter det skisserar Han de ädla mål för vilka sändebudet – över honom vareAllâhs frid och välsignelser – utkämpade det blodiga slaget och vägledde sinastyrkortilldeförtjänsterochegenskapersomframkalladedenstorasegern.Polyteisterna,hycklarna,judarnaochkrigsfångarnämnsocksåochförmanasattunderkastasigSanningenochhållafastendastvidden.Oklarheterna kring krigsbyte löses och de för denna fråga principiella ochrelevantagrundernakungörsklartochtydligt.I detta framskridna skede av den islamiska aktiviteten lagfästs och kodifieraslagarochreglertillämpligaförkrigochfred.Allâhvillattmuslimernaskaföljaenkrigsetik olik de förislamiska vanorna. Muslimerna är menade att överglänsaandra då det gäller etik, värderingar och höga ideal. Allâh vill visa världen attislam inte bara är en teoretisk livsfilosofi utan snarare handlar ommedvetandeutvecklingsorienterade praktiska principer. I detta sammanhangetablerarhaninomstatligaochmellanstatligarelationer.Fastan under Ramadan inrättades som ett obligatoriskt bruk under det andraåretA.H.,följtavpliktenförmuslimerattbetalazakat(denreligiösaskatten)förattlättapådebehövandeutvandrarnasbördor.Ett fantastiskt och slående sammanträffande utgjorde inrättandet av ShawwalEid (den högtid som infaller vid fastemånadens slut) direkt efter den klarasegernvidBadr.Detvarfaktisktdetfinasteskådespelsomdittillsbevittnatsmedmuslimer som lämnade sina hem bedjande, åkallande Allâhs Namn ochsjungandeHans lovmedhög röst i underkastelse införHansNådochMajestätoch,sistmeninteminst,detbiståndHangavdemochgenomvilketsanningenstrupperbesegradedetondas.”Komihågdentiddånivarfåochsvagaochlevdeirädslaförövergreppfrån

andras[sida];dåskänkteHanerenfristad,gaverhjälpochförsörjdeermedgodating–kanskevisarnitacksamhet.”

(Quranen8:26)

175

DemilitäraaktiviteternamellanBadrochUhud

SLAGET VID BADR var den första väpnade sammandrabbningen mellanmuslimerna och Quraish. Det utgjorde i själva verket en avgörande drabbningsomgavmuslimernaenhistorisksegererkändavallaadraber,ochutdeladeetttungtslagmotpolyteisternasreligiösaochekonomiskaintressen.Ocksåjudarnabetraktade varje muslimsk framgång som ett hårt slag mot deras ekonomisk‐religösa enhet. Båda dessa grupper brann av harm och ursinne sedanmuslimernafåttdenstoraframgången:”Heltvisstskalldufinnaattblandallamänniskorärjudarnaochavgudadyrkarna

dehätskastefiendernatilldemsomtror[pådennaSkrift]”(Quranen5:82)

Bådadeförbittradegruppernahadesinamycketmeruppbragtaföljeniformavhycklare som simulerade islam bara för att rädda sina ansikten. I spetsen fördem fanns ’AbdullahbinUbai ochhans anhang.Deökenbeduiner sombodde itält uppslagna iMedinasutkanteroch somvarberoendeavplundringoch rovsomettsättattförsörjasig,varfullkomligtlikgiltigainfördenaxiellafråganomtroochicketro.Derasorohärrärdeurenängslanattihändelseavattenmäktigmuslimskstatskulleuppståochsättastoppförsådanamissförhållandenförlorasin förvända väg till utkomst; härav det agg de hyste gentemot islam ochmuslimeriallmänhet,ochmotMuhammadspersonisynnerhet.Medfyraursinnigagrupperingarsomvarochenpåsittsättladesigibakhållförden nya religionen stod således hela trons sak på spel. Anspråk på islaminbäddade ikonspirationerochprovokativahandlingar inomMedinaavslöjadevadgällerjudarnaochexplicitfientlighetfylldavharmochursinne,ochiMeckaallmänna och ihärdiga rop efter vedergällning parademed öppna avsikter attmobilisera alla tillgängliga resurser för att en gång för alla tysta islams röst.Senare tog sig detta uttryck i militär handling i form av slaget vid Uhud somlämnadeettmycketdåligtavtryckpådetgodanamnochryktesommuslimernaflitigtarbetadeförattförtjänaochbevara.Muslimernavartvungnaattständigthållautkikefterfientligaförflyttningarochdetvaravgörandefördemattföretaförebyggandetillslagiallariktningarförattkunnaupprätthållaengodtagbargradavsäkerhetidennaofantligaochinstabilaoceanavoro.FöljandeärenlistapåmilitäraaktiviteterundertidenefterBadr.TILLSLAGETVIDAl‐KUDRMedinas spaningsenhet rapporterade att Banu Salîm från Ghatafan var i färdmed att uppbåda trupper för att angripamuslimerna. Profeten – över honomvare Allâhs frid och välsignelser – tog själv initiativet och iscensatte en

176

överraskningsattack mot dem i deras egen hemtrakt vid ett vattenhål somkallades al‐Kudr. Då Banu Salîm nåddes av nyheterna flydde de innanmuslimernaanländedit.Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–stannadetredagar,togderas500kamelersombyteochefteratthaavsattdenvanliga femtedelen distribuerade han dem till krigarna. Var och en fick tvåkameler.TillslagetägderumiShawwalår2A.H.sjudagarefterhändelsernavidBadr.245ETTMORDFÖRSÖKPÅPROFETENEffekten av nederlaget vid Badr var så stor attmeckanerna började brinna avharm och förbittring över sina fruktansvärda förluster. För att råda bot påsituationenanmäldesigtvåpolyteisterfrivilligtförattsläckasintörstochtystakällan till förödmjukelsen, dvs. Profeten – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser.’Umair bin Wahab al‐Jumahi och Safwan bin Omaiyah satt tillsammans iavskildhet och sörjde sina förluster och mindes sina döda och tillfångatagna.’UmairgavuttryckförenglödandeönskanattdödaProfeten–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser–ochfritasin fångnason iMedina,omdet intevarfördetokavskulderhantyngdesunderochdenstorafamiljhanvartvungenattförsörja.SafwanhadeocksågodaskälattfåProfeten–överhonomvareAllâhsfrid och välsignelser – dödad och erbjöd sig att betala ’Umairs skulder ochförsörjahansfamiljomdennesattesinplaniverket.’UmairsamtyckteochbadSafwanattvaraförtegenomhelasaken.HangavsigavmotMedinamedettsvärdsomhansmetatinmedettdödligtgift. ’Umarbinal‐Khattab fick syn på honom vid ingången tillMoskén och förstod att han hadekommit i onda avsikter. Han gick omedelbart in i Moskén och informeradeProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser. ’Umairsläpptes inochhälsade genom att säga ”god morgon” på vilket Profeten – över honom vareAllâhs fridochvälsignelser–svaradeattAllâhhadevaritnåderikoch lärtdemdenhälsningsomparadisetsinvånareanvänder:”Fridvareöverdig!”PåenfrågafrånProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–omhansärendesvarade’Umairatthanhadekommitförattförsäkrasigomatthansfångnesonbehandladesväl.AngåendesvärdetsomProfetenfrågadehonomomförbannadehandetochsaattdetintegavdemnågonting.Dåhanuppmanadesattavslöjasittverkliga ärende bibehöll han fattningen och röjde inte det hemligamötetmedSafwan. I detta ögonblick blev Profeten – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser–otåligochupplystesjälv’Umairomhanshemligauppdrag.’UmairtogsmedöverraskningochvittnadeomedelbartomMuhammadsbudbärarskap.HanbörjadesedansjungaAllâhs lov föratthablivit ledd tillden”rakavägen”.Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–varnöjdochbadsinaföljeslagareattundervisa ’Umair i islamsgrunder, reciteradenheligaQuranenförhonomochsläppahanssonurfångenskapen.

245Zâdal‐Ma’ad,2/90;IbnHisham,2/43,44;MukhtasarSîratar‐Rasûl,s.236.

177

Samtidigt gjorde sig Safwan ännu falska föreställningar om en annalkandeåterupprättelse av hedern och ett förpassande av Badr till glömskan. Hanväntadeotåligt pånyheter från ’Umairmen fick till sin stora förvåningbeskedom att denne hade antagit islam och blivit en hängiven troende. ’UmairåtervändesenaretillMeckadärhanbörjadekallamänniskortillislamochocksåfaktisktlyckadesomvändamångameckaner.246TILLSLAGETMOTBANIQAINUQA’ViharredantalatomdetfördragsomProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–slötmedjudarna.Hanvarmycketnogamedattföljadettillpunktochpricka,ochmuslimernagav inteprovpåminstaövertträdelseavnågonavdess föreskrifter. Judarna däremot, som ofta har visat sig vara benägna tillförräderi, svek och förbundsbrott, hade inte förmåga att bryta den traditionenutan satte igång en process av intrigerande och problemskapande i syfte attframbringa en schism i de växande och solida muslimska leden. Följandebeskriver på ett relevant sätt deras beteende: Shas binQais, som var en äldrejude,enfruktansvärdicketroendeochenpåmuslimernahögerligenavundsjukaman, passerade en grupp av Muhammads efterföljare bland Aws och Khazraj.Han förnam en förhärskande anda av förlikning och en atmosfär av godarelationer och samförstånd som omslöt hela gruppen, vilket var en ovanligsituation kategoriskt i konflikt med den fientliga och hatfyllda attityd sompräglatderasförislamiskabeteende.Hanskickadedärförenavsinaungamänattsittameddem, påminnademomBu’athkriget somdeutkämpatmot varandraochciteranågraavdeversersomdebrukadeförfattaföratthånavarandra–alltmed avsikt att så split och oenighet och underminera de nya islamisktorienterade stamrelationerna.Denungemannen lyckades faktiskt i sitt uppsåtoch de två grupperna återkallade omedelbart gamla tider, vilket ledde till attförislamiskstamfanatismkomifrontlinjenochframbringadeettkrigstillstånd.Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–fickrapportomdettaoch gav sig i spetsen för en grupp utvandrare genast iväg för att ta itu medsituationen.Hanbörjadetillrättavisadempådetsättsomanstårenstor lärareochidenförståendevägvisarenstolerantaanda.”Muslimer!Tarniännutillförislamiskaargumentefterattjagharsäntstiller(somettsändebud)?MinnsattdetinteärrättförerattvändatillbakaefterattAllâhharlettertilldenrakavägen,förlösterfrånicketroochskapatsamförstånd

mellaner.”Muslimernaingåsrasktattdethandladeomensatanisknyckochenränksmiddav fienden.Deomfamnadegenastvarandraochåtervändehemnöjdaoch i fulllydnadinförAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser.247Sådanavarjudarnashandlingar–problemskapande,splitsående,lögnfabrikationoch att simulera tro på dagen och praktisera icketro på natten. I vardagslivet

246IbnHisham,1/661‐663.247IbnHisham,1/555,556.

178

brukade de dra åt tumskruvarna då det gällde finansiella göranden medmuslimerna. Om de händelsevis var skyldig en muslim någonting drog de sigundan sina skyldigheter med argumentet att borgenären hade antagit en nyreligion och anförde då att överenskommelsen inte längre gällde. Varförhållandetomvänttröttadesdealdrigiattdagochnattansättagäldenärenföratt skulden skulle betalas. Allt detta ingick i ett deperat försök att rasera denstorslagna uppbyggnad som kännetecknade den nya religion som i rask taktvannmarkochtornadeuppsigmothimlen.QAINUQA’SJUDARBRYTERFÖRBUNDETVidanblickenavmuslimernasmassivanärvaroiMedinaochattAllâhbistoddetroendeochskänktedemenklarseger,kundejudarnaintelängretigaellerdöljasinförbittring.Deinleddeöppetenradprovokativaochfarligaaktioner.Demestillvilliga av dem var Banu Qainuga’ som bodde i kvarter i Medina som varuppkallade efter dem. Deras yrken var guldsmide, grovsmide ochhushållshantverkvilketvarettskältillattvapenfannstillgängligaistorkvantiteti deras hem. De uppgick till 700 krigare och var de mest oförskräckta blandArabiens judar, och nu också de första att bryta mot de samarbets‐ och ickeaggressionsförbud somde hade slutitmed Profeten – över honomvareAllâhsfird och välsignelser. Deras beteende blev med tiden alltför opolerat ochoacceptabelt.Deinleddeenprocessavallmäntproblemskapande,gjordenarravmuslimerna, angrep dem som besökte deras basarer och terroriserade ocksåderas kvinnor. Sådana saker började förvärra situationen och Profeten – överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–samladedemtillettmöte,förmanadedem och uppmanade dem att vara rationella, resonliga och varnade för fleröverträdelser. De förblev emellertid förhärdade och fäste inget avseende vidhansvarningutansa:”Låtdig inteförledasavatthabesegratnågraquraishiteroerfarna i krigets konst. Omdudrar in oss i strid kommerdu bli varse att vi ärgenuinakrigsexperter.”IdettasammanhanguppenbaradesAllâhsOrdsomsa:

”Sägtillförnekarnaavsanningen:’[Endag]skallniblibesegradeochdåskallniförassammanihelvetet–eneländigrastplats!’Niharredanfåttettteckenidetvåhänderna,sommöttes[påslagfältet],varavenstredförAllâhssakochdenandra[bestodav]demsomförnekadesanningen.De[troende]sågmedegnaögonattdeandravartvågångersåtalrikasomde.MenAllâhgerSinhjälpåtdenHanvill.I

dettaliggerheltvisstenlärdomfördeklarsynta.”(Quranen3:12‐13)248

Banu Qainuqa’s svar var detsamma som en krigsförklaring. Profeten – överhonom vare Allâhs frid och välsignelser – undertryckte sin vrede och råddemuslimernaattvaratålmodigaochfördragsammaochväntautvadtidenskullekunnautvisa.Judarna gick för långt i sina förseelser, sitt förmätna beteende och sina fräckaaktioner. En dag provocerade en judisk guldsmed en muslimsk kvinna varsgenitalierblottadesdåhan fästehennesklädnadpåhennes rygg.Enmuslimsk

248SunanAbuDa’ûdmed’Aunul‐Ma’bûd,3/115;IbnHisham,1/552.

179

mansområkadevaradärslog ihjälmannenoch judarnasvarademedattdödadenmuslimen.Mannensfamiljkalladepåmuslimernashjälpochkrigutbröt.249På lördagen den femtonde Shawwal år 2 A.H. marscherade Profeten – överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–utmedsinasoldaterochHamzahbin’AbdulMuttalibsomfanbärareochbelägradejudarnasfästeunderfemtondagar.AllâhladefruktaniderashjärtanochdetvingadesattböjasigförSändebudetsdomöverderasliv,rikedom,kvinnorochbarn.Derashändervarbakbundna.I detta läge inledde ’Abdullah binUbai Salul sin hycklande roll ochbörjadepågrundaven tidigarealliansmellan judarnaochhansegenstamKhazrajmedlaintensivt å de förras vägnar. Muhammad – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser – bemötte denne man som en muslim – han hade vid den tidensimulerat islamendastenmånad–ochbeviljadehonomhansönskan, ty islamaccepterarmänniskorförvaddeär.BanuQainuqa’överlämnadealltmaterial,allrikedomochallkrigsutrustningtillProfeten–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser–somsatteundanenfemtedelochdistribueraderestenblandsinamän.SedanförvisadesBanuQainuqa’frånArabientillSyriendärdesligsignerentidförattsnartavtyna.AS‐SAWIQ‐TILLSLAGETFientliga aktiviteter på två oberoende fronter riktades mot Profeten – överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser. Intrigeroch ränker smiddaavSafwanbinOmaiyah,hycklarnaochjudarnaåenasidanpågickparallelltmedattmilitäraaktionerförbereddesavAbuSufyanföratträddaansiktetpåhansfolkochvisaandra araber att Quraish ännu var en militär makt att räkna med. Iefterdyningarna till Badr brann Abu Sufyan av hämndbegär och avlade etthögtidligt läfte om att inte tvätta bort orenheter förrän han hade hämnats påMuhammad – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – och dennesföljeslagare.Ispetsenför200mangavhansigivägmotMedinamenvågadeinteangripa i fullt dagsljus. Han hängav sig istället åt sjöröveri som utfördes imörkret.HanförsökteinfiltreraProfetensstadochbesökteengammalallierad,HuyaibinAkhtab,somdockvarförfegförattsläppainhonom,varpåhangicktill Salam bin Mashkam som var den judiska Bani Nadîrs ledare. Denne gavhonomenutförligredogörelseförsituationen.Senareundernattenskickadehanutengruppavsinamänienrädmotal‐’UraidiMedinasutkanter.Därfälldedeochbrändepalmerna,dödadetvåmuslimerochtogsedanraskttillflykten.DåProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–fickredapådettasamladehansinamänochgavsigutefterdemmenlyckadesintefåtagpådem.Muslimernafördemedsigtillbakadeförnödenheter(Sawiq,enslagskorngröt)som polyteisterna hade kastat ifrån sig för att lätta på packningen ochpåskyndade sin flykt – härav namnet på denne expedition som skedde iDhul‐Hijjahår2A.H.,tvåmånaderefterBadr.250

249IbnHisham,2/47,48.250Zâdal‐Ma’ad,2/90,91;IbnHisham,2/44,45.

180

ATTAVKENVIDDHIAMRUNDERMUHARRAMÅR3A.H.Profetens underrättelsetjänst rapporterade att Banu Tha’labah och BanuMuhârib drog samman trupper i syfte att göra raidermotMedinas utkanter. Iledningen för 450 ryttare och fotsoldater gav sig Profeten – över honom vareAllâhsfirdochvälsignelser–utförattmötadennanyasituationoch’Uthmanbin’AffanombadsskötamuslimernasangelägenheteriMedina.Påvägentillfångatogdeenmansomantogislamochfungeradesomguideförarmén.Dåfiendenfickvetskapomattmuslimernanärmadesigskingradedesigskyndsamt,gavsiguppibergenoch försvann.Muslimernaslog lägervidenoassomkalladesDhiAmrunderhelaMuharramår3A.H.Profetenssyftevarattiområdetsökenbeduinerinpränta att muslimerna nu var tillräckligt mäktiga för att injaga fruktan ochdjuprespektisinafienderashjärtan.251KA’BBINAL‐ASHRAFSDÖDKa’bbinal‐Ashrafvardenpåislamochmuslimernamestförbittradejuden,denivrigaste att tillfoga Allâhs Sändebud – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser – skada och den mest nitiske förespråkaren för krig mot honom.Hans mor var från Banu Nadîr men själv tillhörde han stammen Tai’, var enförmögenmankändförsinelegansochenpoetsomlevdeilyxisittfästesydöstomMedinapågränsentillBanuNadîrsområden.DåKa’bbinal‐AshraffickhöranyheternaomBadrblevhanohyggligtförtvivladoch svor att han föredrog döden framför livet om de var sanna. Då de blevbekräftade skrev han kväden som förhånade Muhammad – över honom vareAllâhsfridochvälsignelser‐,lovprisadeQuraishochhetsadedemmotProfeten–över honom vare Allâhs frid och välsignelser. Han red sedan till Mecka ochbörjadenärakrigsglödenochunderblåsahatmotmuslimernaiMedina.DåAbuSufyanfrågadehonomomvilkenreligionhanlutademeståt,meckanernasellermuslimernas,svaradehanatthedningarnavarbättrevägledda.MedhänvisningtilldennesituationuppenbaradeAllâhsinaOrd:

”Harduintelagtmärketillhurdesom[tidigare]fåtttaemotnågotavuppenbarelsennutrorpåallehandamyterierochtrolldomochhyllarondskansmakter?Desägerattdesomförnekarsanningenharfåttbättrevägledningarän

detroende.”(Quranen4:51)

Han återvände sedan till Medina för att inleda en ny kampanj av förtalandepropagandeiformavobscenasångerocherotiskasonnettersomsyftadetillattsmädamuslimskakvinnor.Situationen blev i detta läge ohållbar och omöjlig att tolerera. Profeten – överhonomvareAllâhs frid och välsignelser – samlade sinamän och sa: ”Vem kandödaKa’bbinal­Ashraf?HanharbaktalatAllâhochHansSändebud.”Muhammad

251Zâdal‐Ma’ad,2/91;IbnHisham,2/46.

181

binMaslamah,’AbbadbinBishr,al‐HarithbinAws,Abu’AbsbinHibrochSalkanbinSalamah(Ka’bsfosterbror)anmäldesigfrivilligt.Muhammad bin Maslamah sa: ”O, Allâhs Sändebud, vill du att jag ska dödahonom?”Hansa:”Ja.”Hansa:”Tillåtmigatttala(tillhonompådetsättsomjagfinner lämpligt).”Hansa:”Talasomduvill.”SåMuhammadbinMaslamahsökteuppKa’b,talademedhonomochsa:”Denneman(dvs.Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser)harbestämtsigförattsamlainvälgörenhet(frånoss)vilketharinneburitsvåraumbärandenföross.”DåKa’bhördedettasahan:”VidAllâh,nikommerattutsättas förytterligare svårigheteravhonom.”MuhammadbinMaslamahsvarade:”Utantvekan,menviharnublivithansföljeslagareochvivillinteövergehonomförränviservartåthansprojektlutar.Jagskulleviljabedigomettlån.”Hansa:”Vadvillduha?”Denomoraliskeochhjärtlösejudenkrävdekvinnorochbarnsomsäkerhetförlånet.Muhammadsa:”Skavipantsättavårakvinnor då du är den stiligaste bland araber; och en av våra söner kan bliförolämpadgenomattsägaatthanpantsattesförtvåwasqdadlar(ettviktmått)?Vikandockgedigvapensompant.”Ka’bgickmedpådetta.SalkanbinSalamah(Abu Na’ilah) gick vid ett annat tillfälle för att besöka Ka’b i samma syfte.Konversationen förlöpte på ett liknande sätt med skillnaden att Abu Na’ilahskullekommamednågramän.Planenvarlyckosamochgavalltsåutrymmeförnärvaroavbådemänochvapen.PånattendenfjortondeRabi’al‐Awwalår3A.H.toggruppenfarvälavProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–och gav sig iväg för att i Allâhs Namn sätta denne noga utarbetade planen iverket. Profeten – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – stannadehemma och bad för dem och åkallade Allâh för att skänka dem framgång.GruppenknackadesammanattpåhosKa’b.Dennekomnertrotsatthanshustruvarnadehonomföratttaemotdem:”Jaghörenröstsomlåtersommordetsröst.”Han sa: ”DetärbaraMuhammadbinMaslamahochmin fosterbrorAbuNa’ilah.Ävenomhanskullegenomborrasavettspjutbörengentlemansomfårbesökpånattentaemotbesöket.”AbuNa’ilahsatillsinaföljeslagare:”Dåhankommernersträcker jag ut min hand mot hans huvud för att lukta och när jag håller fasthonommåstenigöradetniskagöra.”NärKa’bkomnersamspråkadedecirkaentimme. De bjöd honom sedan att gå ut och njuta av månskenet. På vägen utpåpekadeAbuNa’ilah:”Jagkankännaden finasteparfymdoft fråndig.”Ka’bsa:”Ja, jagharenälskarinnasomärdenmestvälparfymeradeavArabienskvinnor.”AbuNa’ilahsa:”Tillåtmigattluktapåparfymdoftenfrånditthuvud.”Hansa:”Ja,varsågod.”SåAbuNa’ilahtogidetochluktade.Sedansahan:”Tillåtmigattgöradet en gång till.” Han höll sedan Ka’bs huvud i ett fast grepp och sa till sinaföljeslagare:”Görvadniska.”Ochdeslogihjälhonom.Gruppenåtervändesedanefteratthafullgjortsittuppdrag.Enavdem,al‐HarithbinAws,hadeavmisstagsåratsavsinamänssvärdochblöddesvårt.DådenåddeBaqîal‐Gharqadropadede”Allâhärstor”.ProfetenhördedemochinsågattdehadedödatAllâhsfirende.Dåde ficksynpåhonomsahan: ”Degladaansiktenaärera.”Desvarade: ”Ochditt,oSändebudfrånAllâh.”DeöverlämnadetyrannenshuvudtillhonomochhansjöngAllâhs lov förderas framgång.Han smorde sedan al‐Hariths sårmed sinsalivochläkningenvaromedelbar.252

252IbnHisham,1/51‐57;Sahihal‐Bukhâri,1/341,425,2/577;Zâdal‐Ma’ad2/91;SunanAbûDa’ûdmed’Aun‐ul‐Ma’bûd,2/42,43.

182

Då judarna fick kännedomomKa’bsdödblevde räddaoch till ochmedderasstenliknandehjärtangrepsavobeskrivligpanik.DeinsågattAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser–hädanefter inte skulle tvekaattanvändavåldomintegodaordochförmaningarhjälpte.Deförhöllsigtystaochundergivnaochsimuleradetrohetmotförbunden.Profeten – över honomvareAllâhs frid och välsignelser – var nu fri att samlasinatankar,koncentrerasigpåattta itumedutrikesproblemenochmötafarorfördaavfientligvindsomåterblåstefrånMecka.BUHRAN‐EXPEDITIONENI Rabi’ ath‐Thani år 3 A.H. ledde Profeten – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser–300krigareienexpeditiontillBuhranial‐Furu’ochstannadedärtill Jumada al‐Ula samma år. Det förekom inga stridigheter under dennapatrullerandeexpedition.ZAIDBINHARITHAHLEDERENEXPEDITIONMOTQURAISHSHANDELSRUTTERDettavardenmestframgångsrikaexpeditionenföreslagetvidUhudochskeddeiJumadaath‐Thaniyahår3A.H.SommarenvariantågandeochdetvarhögtidförMeckashandelskaravanerattge sig av mot Syrien. Quraishs folk, vars liv huvudsakligen berodde av enhandelsekonomiiformavsommarkaravanentillSyrienochvinterkaravanertillAbessinien, var villrådiga om vilken rutt de skulle välja för att undvika depåfrestande militära attacker som muslimerna framgångsrikt utsattepolyteisternaför.Dehadeettmöteförattdiskuteramöjligheternaattundkommadenekonomiskablockaden och bestämde sig för att följa en handelsrutt som gick via Najd tillIrak. Furat bin Haiyan utsågs till vägvisare för karavanen och Safwan binOmaiyah ledde den. Information ommötet läckte ut via Nu’im bin Mas’ud al‐Ashja’i under alkoholpåverkan, och färdadesmedhjälp av Sulit bin an‐Nu’mansnabbt till Medina. Profeten – över honom vare Allâhs frid och välsignelser –mobiliseradeomedelbart100 ryttareunderbefäl avZaidbinHarithahal‐Kalbioch sände ivägdem för att genskjuta och tog infånga karavanen.Dehannuppkamelernavidenplatskalladal‐Qardah,togpolyteisternamedöverrakningochtillfångatog vägvisaren och två andra. Safwan och hans vaktstyrka flydde utanminstamotstånd.Karavanenfördemedsigsilverochvarorvarsvärdeuppgicktill100000dirham.Bytet fördeladesblanddemuslimskakrigarnaefterattenfemtedel avsatts åt Profeten – över honom vare Allâhs frid och välsignelser.FuratbinHaiyanantogislamavegenfrivilja.253Ett resultatavdennahändelsevarattmuslimernakullkastadeQuraishsplanerpå att finna en ny handelsrutt. Den ekonomiska belägringen av Mecka

253IbhnHisham,1/50,51;Fiqhas‐Sîrah,s.190;Rahamt‐ul‐lil’alamîn,2/219.

183

konsoliderades sålunda och påverkade i väsentlig grad Meckas på handelbaserade ekonomi.Meckanerna var oerhört bekymrade över att deras framtidnu stod på spel, och hade egentligen bara två mot varandra kontrasterandevalmöjligheter för att kunna återupprätta det ekonomiska livet och rädda sittforna sociopolitiska anseende – antingen ge upp all arrogans och allt högmodgenom att förlika sig med den nya verkligheten och visa fridsamhet motmuslimerna, eller inleda ett avgörande krig i syfte att krossaMedinasmilitärastyrkor. Utvecklingen gjorde det uppenbart att Quraish valt det senarealternativet. Överallt i Mecka hördes högljudda rop som krävde omedelbarvedergällning och snabba motåtgärder. Dessa förehavanden på alla nivåerutgjordedeomedelbaraupprinnelsernatillslagetvidUhud.

184

SlagetvidUhudNEDERLAGETVIDBADRvarenresasomdenquraishitiskastolthetenintekundelåtavarautanattföretahämndaktioner.VedergällningvardärförledordetihelaMecka.Förattmuslimernainteskulleinsedendjupagradavsorgochkänslaavtragedi somdeupplevde, förbjödmeckanerna tillochmedsörjandeavdödadeanhörigaochfriköpavtillfångatagnaislaget.IbakvattnetefterBadrvarQuraishenigaochinleddenyaförberedelserisyfteattbörja ett fullskaligt krigmotmuslimerna för att återupprätta sin illa åtgångnaprestigeochsinsåradestolthet.Demestentusiastiskaförattgåiniettnyttkrigvar ’Ikrimah bin Abi Jahl, Safwan bin Qmaiyah, Abu Sufyan bin Harb och’Abdullah bin Abi Rabi’a. De var fast beslutna att en gång för alla krossa detislamiskasamväldet,ochemissarierskickadesuttillallastammarförattfådemattgöragemensamsakmotdenuppstigandetron.Resultatetvarattdevidsidanav en del ökenbeduiner, Ahabish, lyckades värva stöd från de två välkändastammarnaKinanaochTihamah.DetbeslutadesocksåomattvinstenfråndenavAbuSuyanleddakaravansomundkommitochvarsvärdevar1000kameleroch50 000 dinarer, skulle användas för att utrusta armén. Den Heliga Quranenalluderarpådettabeslutiföljandevers:”Medsinarikedomarförsökerförnekarnahindra[människor]attföljaAllâhsväg,ochmeddetkommerdeattfortsätta;menendagskalldekännaångerochgräma

sig[överdessahandlingar]ochtillsistskalldebesegras.”(Quranen8:36)

Defannocksåpåandratyperavrekryteringarsomtillexempelattanlitapoeterför att förleda stammar till att bekämpa muslimerna. Safwan bin OmaiyahlockadepoetenAbu ’Azzaattarbetapådettasätt iutbytemotrikedomarefterkrigetellerförsörjningavhansdöttraromhanskulleblidödad.Dennepoetblevförövrigt i sambandmedBadrkrigsfångehosmuslimernaochProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–vardågenerösnogattsläppahonomutanlösenpåvillkoratthaninteskulledeltaistridmotmuslimerna.AbuSufyanhystemycketstortaggmotmuslimernaeftersomhanhadeförloratdetmestaavsinaförrådunderas‐Sawiq‐tillslaget, föratt intetalaomdetungaekonomiskaförlustersomQuraishlidit iefterdyningarnaavZaidbinHarithahsstyrkorsaktioner.I ljuset av dessa upprepade misslyckanden påskyndade Quraish sinaförberedelserförenavgörandestridmotmuslimernaochvidårsskiftetvaralltklart för att agera. Meckanerna bestämde sig också för att ta med sig sinakvinnor för att de eventuellt också skulle kunna delta i striden. Sålundamarscheradeenkontingentpå tretusenregelrättakrigare,varavsjuhundravar

185

bepansradeochtvåhundraberidna,254medtretusenkamelerochfemtonkvinnormot Medina. Överbefälhavare var Abu Sufyan bin Harb, kavalleriet leddes avKhalidbinal‐Walîdassisteradav’IkrimahbinAbiJahlochfananfördesavBani’Abdad‐Dar.Gamladjuptrotadekänsloravhatochbottenlöstaggomsveptehelaprocessenoch förebådade en bitter, blodig och av vedergällning laddad strid mellan debådaparterna.Al‐’Abbas bin ’Abdul Muttalib iakttog under tiden noggrant de militäraaktiviteterna och krigsförberedelserna och skickade ett brådskande bud tillProfeten – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – som tog emot det iQubâ’moskén.UbaibinKa’blästebrevetförProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–sombadhonomvaradiskretmedtankepådessallvarligainnehåll. Han skyndade tillbaka till Medina, sammankallade ett möte medhjälparnaochutvandrarnaochhöllallvarligaöverläggningarmeddemangåendevilkaåtgärdersombordevidtas.Hela Medina försattes i högsta beredskap och för att kunna möta allanödsituationer var alla män tungt beväpnade också under bönen. En grupphjälpare, bland dem Sa’d bin Mu’adh, Usaid bin Hudair och Sa’d bin ’Ubadah,anmäldesigsom frivilliga förattvakaöverProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–ochhöllvakthelanätternavidhansdörr.Förattundvikaattbliöverraskadebörjadebeväpnademedinensiskagrupperpatrullerainfarteroch vägar till staden. För att spana efter polyteisternas aktiviteter börjademuslimskaenheterpatrulleradefärdvägarsomkundebliföremålföreventuellafientligaraider.Denmeckanskaarménå sin sida fortsattemarschen längsdenvanligavästligavägen. Då de nådde fram till al‐Abwâ föreslog Abu Sufyans hustru Hind bint’Utbah att de skulle gräva upp Profetens mors grav, men av rädsla förkonsekvensernavägradearménsledareattgöradetta.ArménföljdesedanWadial‐’Aqîq och tog höger för att slå läger vid en plats kallade ’Ainain nära begetUhud.Dettaskeddefredagenden6Shawwalår3A.H.ETTKONSULTATIVTMÖTEOMENFÖRSVARSPLANMedinasspaningsgruppförmedladenyheteromdenmeckanskaarménstegförsteg. Sedan höll Allâhs Sändebud ett konsultativtmilitärt ledningsmöte för attutbytatankaromsituationen.Hanberättadefördeltagarnaomendrömhanhaftochsa:”VidAllâh,jaghardrömt–ochjagbönfallerAllâhomattdendrömmenärengåva–omslaktadekorochattdetvarenskåraispetsenavmittsvårdochattjaghadestuckitinminhandienogenomträngligrustning.”Tolkningen av ”korna” var att några av hans män hade dödats och ”skåran ispetsen av svärdet” betydde att någon i hans släkt skulle såras. Rustningenbetydde Medina. Han föreslog sedan att hans följeslagare inte skulle ge sig

254Zâdal‐Ma’ad,2/92;Fathal‐Bari,7/346.

186

utanförMedinaochattdeskulleslålägeristaden.Hanansågattfiendenskullelämnasuteidetfriaföratttröttautsigochförattmuslimernainteskulleriskeraen sammandrabbning där. Om de emellertid funderade på att angripaMedinaskullemuslimskamän vara redo att bekämpa dem i gatumynningarnamedanmuslimskakvinnorskullehjälpatillfrånhustaken.’AbdullahbinUbaibinSalul– ledarenförhycklarnasomnärvaradevidmötet iegenskapaval‐Khazrajsledare–stöddeProfetensplan.Hansstödvardockintegrundat på planens företräden utan på personlig vinning. Han ville inte slåss.Tvärtomplaneradehan i hemlighet att vara långt bort från stridenshetta.DetvarickedestomindreAllâhsviljaatthanoffentligtskulleavslöjasochvanhedras– för första gången.Det varHansvilja att detdraperi somdoldederas icketroskulle dras ifrån. Allâhs vilja gjorde det möjligt för muslimerna att upptäckarealiteten av dessa ormar som kröp innanför deras klädnader och uppförärmarna. Tack vare Allâh upptäckte de dem i ett av deras livs mest kritiskaögonblick.Någraavdebästaohmestäradeföljeslagarnasomhademissatal‐JihâdvidBadrföreslogattProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–skullegesigutfrånMedinaochtillråddehonomenträgetattaccepteraderasståndpunkt.En av dem sa: ”O, Sändebud från Allâh – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser­,viharlängesettframemotdenhärdagen,ochviharbönfallitAllâhattgöraensådandagnära.TackvareAllâhärdettidattslåss.Sålåtossgeossutochbekämpavårafienderpådetattdeinteskatroattviharförloratmodetochinte törsmötadem.”HamzabinAbdulMuttalib, somvarProfetens farbrorochsom redan i slaget vid Badr hade dränkt ornamenten på sitt svärd medavgudadyrkaresblod, leddedessaentusiastersomenträgetuppmanadehonomatt ge sig ut ochmöta de icketroende.Han sa till Profeten – över honomvareAllâhsfridochvälsignelser:”VidAllâhsomharsäntSkriftentilldig, jagkommerinteattsmakanågonföda förrän jagmedmittsvärdharbekämpatdemutanförMedina.”255EfterattnogahavägtförochemotifråganbeslutadesattmotståndmotfiendenskullegörasutanförstadenvidUhud.DEN ISLAMISKA ARMÉN DELAS UPP I FALANGER OCH GER SIG AV MOTSLAGFÄLTETDåProfeten–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser–vid fredagsbönenstegupppåpulpetenmanadehanisinpredikanfolketattkämpatappert.”Omniförblirståndaktiga”,sahan,”kommernifåhjälpavdenAllsmäktigesKraft.”Sedanbeordradehansinamänattgörasigredoförstriden.Deflestajubladestort.Han leddeeftermiddagsbönenförmängderavmänniskorochgicksedanhemisällskapmedsinatvåvännerAbuBakroch ’Umar.Dehjälptehonomattkläsigoch tapåsinhuvudbonad.Hanbeväpnadesigmedsitt svärd, togpå tvåAnsârövervarandraochgicksedanutförattmötafolket.

255as‐Sîrahal‐Halabiyah,2/14.

187

De väntade otåligt på honom och Sa’d bin Mu’adh och Usaid bin Hudairklandradedem för att stressahonom.De sa: ”Nihar tvingatAllâhs Sändebud–över honom vare Allâhs frid och välsignelser – att bekämpa fienden utanförMedina.” De var därför fast beslutna att överlämna avgörandet till Profeten –överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser–ochklandradesigsjälva förvadderedangjort.DåProfetenkomutsade:”O,SändebudfrånAllâh,viskulleintehavisatossoenigameddig.Duärfriattgörasomduönskar.FöredrarduattstannaiMedina stannar vi med dig.” Detta kommenterade Profeten med orden: ”DetanstårinteenprofetattnärAnsârenengångtagitspå,taavdeninnanAllâhharfastställtettavgörandemellanhonomochfienden.”256Profeten – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – delade upp sinastyrkoritrebataljoner:

1. Al‐Muhajirîn‐bataljinenunderbefälavMus’abbin’Umairal‐’Abdari,

2. Al‐Ansâri‐Aws‐bataljonenunderbefälavUsaidbinHudairsamt

3. Al‐Ansâri‐Khazraj‐bataljonen med al‐Hubab bin al‐Mundhir sombefällhavare.

Arménbestodavettusenkrigarevaravetthundravarbepansradeochytterligarefemtioberidna.257ProfetenutsågIbnUmmMaktumattledafolketiböniMedina.AvfärdannonseradesocharméngavsigavnorrutmeddebådabepansradeSa’ditäten.Dåde färdades längsal‐Wada’‐bergens ledsågProfetenenvälbeväpnadstyrkasomintetillhördearménshuvuddel.Hanfrågadevilkadevarochficksvaretattde var judar och allierade till al‐Khazraj som ville hjälpa till i kampen motavgudadyrkarna. ”Har de antaigt islam?” frågade Profeten – över honom vareAllâhsfridochvälsignelser.”Nej”,svaradede.Hanvägradedåatttaemotderashjälp och sa att han inte skulle söka någon hjälp från icketroende motavgudadyrkarna.Såforthannåddeframtillenplatskalladash‐Shaikhanmönstradehansinarmé.Hansålladebortdemsomhanbedömdevarastridsodugligaellerförungaförattklaraavstriden.Blanddemmärktes’Abdullahbin’Umarbinal‐Khattab,UsamabinZaid,UsaidbinZahîr,ZaidbinThabit,ZaidbinArqam,’ArababinAws,’AmrbinHazm,AbuSa’îdal‐Khudri,ZaidbinHarithaal‐Ansâri,Sa’dbinHabbaochal‐Barâ’bin’Azib.Sahihal‐Bukharipåpekadeattal‐Barâ’bin’Azibdeltogistridendendagen.AllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–lätbådeRafi’binKhadaijochSamurabinJundubtaplatsiarmén,trotsattdevaralltförunga.Denförrevisadesigvaraenskickligbågskytt;densenarebrottadenerdenförre

256ÅterberättatavAhmad,Nasâ’i,HakimochIbnIshaq.257Al‐Huda,2,92.

188

och besegradehonom.Rafi’s tillträde fick Samura att säga: ”Jag är starkare änhonomochkanbesegrahonom.”DåProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser – hörde dessa ord gav han dem order att brottas. De gjorde så,Samuravannochtogsocksåin.NATTLÄGRETMELLANMEDINAOCHUHUDDå natten föll på där förrättade de skymningsbönen och kvällsbönen ochtillbringade också natten där. Femtio personer utsågs att vakta lägret ochcirkulera runt det. Muhammad bin Maslama al‐Ansâri förde befäl övervaktstyrkan,medanDhakwan bin ’AbdQais beladesmed ansvar att vaka överProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–särskilt.’ABDULLAHBINUBAIOCHHANSANHÄNGARESUPPRORMot slutet av natten strax innan gryningen gav Profeten – över honom vareAllâhsfridochvälsignelser–orderomuppbrottochdåhannåddeframtillash‐Shawtförrättadehangryningsbönen.Hanbefannsignutillräckligtnärafiendenförattdeskullekunnaurskiljavarandra.Detvardärsom ’AbdullahbinUbai–hycklaren – gjorde uppror mot muslimerna. En tredjedel av styrkan, dvs.trehundra krigare, följde honom. Han sa, ”Vi vet inte varför vi ska störta oss idöden.”Hanhävdadeatthansavvikelse intevarnågotannatänenprotestmotProfeten – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – som redan hadeförkastathansåsiktochgodtagitandras.Dettavarotvivelaktigtintedetverkligaskälet till hans frånfälle. Hade det varit förkastandet av hans åsikt – som hanpåstod–lågingenlogikiatthananslötsigtilldenprofetiskaarmén.Hadefalletvarit så, hade han redan från början vägrat ansluta sig till marschen. Hansverkliga syftemed detta uppror i form av avvikelse i ett så kritiskt läge, var isjälva verket att framkalla häpenhet, sinnesförvirring och oordning hos denmuslimska armén, eftersomden nu var inom syn‐ och hörhåll från den fiendesom liksomhan själv skulle glädjas åt att bevittnaoenighetblandmuslimerna.Hanvilleocksåbrytanerde troendeshögamoral.Alltdetta troddemanskullepåskynda ett sammanbrott för Muhammad, hans följeslagare och islam i sinhelhetochocksåledatillattalltdettaförintades.Vägenskulledåvarabanadförett återtagande av den överhöghet som hycklaren hademist då islam kom tillMedina.UtanAllähsOmsorg hade listen blivit lyckosam. BanuHaritha från al‐Aws ochBanu Salama från al‐Khazraj tog delvis intryck av hycklarens beteende. Bådadrabbades av förvirring och hade nästan inlett ett tillbakadragande då AllâhsOmsorgräddadedemfråndenvanäran.OmdenneincidentsägerAllâh:”Tvågrupperblanddinamänvarnäraattförloramodet,trotsattdestodunder

Allâhsbeskydd–detärtillAllâhsomdetroendemåstelita.”(Quranen3:122)

’Abdullah bin Haram, far till Jabir bin ’Abdullah, gjorde ett försök att stoppaderasavvikande.Hanpåmindeförgäveshycklarnaomderaspliktiensådanhärkritisk och avgörande situation. Han földe efter dem, förebrådde dem ochuppmanadedematt vända tillbakamedorden: ”Komoch kämpapåAllâhs vägeller ta åtminstonde plats som försvarare.” De sa: ”Bara vi säkert visste att det

189

skulleblistrid,skullevigåmeder.”Hangavupphoppetomdemochsa:”MåAllâhförskjuta er, ni Hans fiender. Allâh kommer att sörja för sin Profet.” Om dessahycklaresägerAllâh:”Detsomnimåsteutstådendagdådetvåhärarnamöttes,skeddeenligtAllâhs

viljaochförattdetskulleståklartvilkadesannatroendevar,ochståklartvilkadevarsomhyckladetro.[När]desistnämndafickuppmaningen:’KomochkämpaförAllâhssak!’eller’Försvaraer!’svaradede:’Baravisäkertvisste[attdetskullebli]strid,skullevigåmeder.’Dendagenvardeotronnärmareäntron,närdeyttrade

ordsomintekomfrånhjärtat,fastänAllâhvälvisstevaddevilledölja.”(Quranen3:166‐167)

ÅTERSTODENAVDENISLAMISKAARMÉNBEGERSIGMOTUHUDAllâhs Sändebud gav sig med återstoden av krigarna av mot fienden. Efterhycklarnas uppror och avvikelse var antalet soldater reducerat till endastsjuhundra.Avgudadyrkarnaslägervarbelägratpåensådanplatsattdetblockeradeistortsett alla tillfartsvägar tillUhud. SåAllâhSändebud sa till sinamän: ”Vemav erkan längsenkortvägsom intepasseraravgudadyrkarna föraoss tilldem?”AbuKhaithmansa:”OSändebudfrånAllâh, jagärmannendusöker.”HanleddedemsedanpåenkortvägmotUhudlängsHarrahBaniHarithahochderasgårdar,ochmedavgudadyrkarnasarméiväster.PåvägenpasseradedeMarba’binQaizisHa’it(dvs.fält).Marba’binQaizivarenblindhycklaresomdåhanförnamattdevardenprofetiskaarménbörjadekastajordpådem.NågrarusadetillförattslåihjälhonommenProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–sa:”Dödahonominte.Hanärblindihjärtaochögon.”AllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–fortsattenerförUhuds kulle fram till sluttningen mot dalen. Där slog han läger med MedinaframförsigochUhudsbergbakomsig.FiendensarméstodalltsåsomenbarriärmellanmuslimernaochMedina.FÖRSVARSPLANENAllâh Sändebud mobiliserade sin armé. Han ordnade den i två led, valde utfemtioskickligabågskyttarattbildaenenhetunder’AbdullahbinJubairbinan‐Nu’manal‐Ansârial‐Awsial‐Badrisbefäl.Hangavdemorderattstannapådenplatsdebefannsig–dvs.påenbergssidapåQanatal‐Wadis(enkanal idalen)södrastrand,sydöstommuslimernaslägerochcirkaetthundrafemtiometerfråndenislamiskaarmén.SenarekombergetattkallasBågskyttarnasberg.Allâhs Sändebud– överhonomvareAllâhs frid och välsignelser – tydliggjordedenna enhets uppdrag i de ord som han riktade till dem. Han sa: ”Driv borthästarnafrånossmedhjälpavpilarsåattdeinteangriperossiryggen.Varesigvi

190

segrar eller blir besegrade i slaget; stå kvar i er position och se till att vi inteangripsfrånerthåll.”258Hantillade:”Försvaravårrygg!Omniserossblidödade–komintetillvårundsättningomni

serossvinnamark–ansluterintetilloss.”259Ienåtergivninghosal‐BukhârisägerProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser:”Omniserosshackadeibitaravfåglar–lämnaintedennaerpositionförränjagskickarefterer.Ochomniserattviharbesegratfiendenochtampatnerdem–

övergeinteerpositionförränjagskickarefterer.”260I och med denna enhets uppdrag, dess positionering på bergssidan ochutfärdandet av de strikta militära ordena, blockerade Allâhs Sändebud – överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser–denendamöjligavägsomoförmärktskullekunnaföraavgudadyrkarnatilldemuslimskastyrkornasbakreled,ochtilloch med kunna möjliggöra för dem att inringa dem genom en kringgåenderörelse.Tilldelningen av ställningar och uppgifter för resten av styrkan gjordes avProfeten–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser–enligt följande:Befälöverdenhögra flankengavhan till al‐Mundhirbin ’Amr.Pådenvänstrautsåghan az‐Zubair bin al‐’Awwam och gjorde al‐Miqdad bin al‐Aswad till dennesassistent.az‐ZubairsuppgiftvaratthållaståndmotKhalidbinal‐Walîdsryttare.AllâhsSändebudvaldesedanutdebästaochmodigastetillattutgörafronten.Deutmärkte sig för sinmålmedvetenhet, sin vakenhet och sittmod och räknadessomlikvärdigatusentalsmän.Det var en klok och noggrann utarbetad plan som vittnade om den begåvademilitära ledarskapsförmåga som Profeten – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser – ägde. Ingen annan ledare kunde ha utarbetat en mer tillämpligellerklokplan.Trotsatthananländetillplatsensenareänfiendenlyckadeshanintabättrepositioner.Hangjordesåattdenklippigabergssidankomattfungerasomskyddförarménsbakreledochhögraflank.Genomatttäppatilldenendasårbaraluckanpåsidornaförmåddehanocksåskyddadenvänstraflankenochytterligare förstärka skyddet för de bakre leden. Av fruktan för ett möjligtnederlag och för att förhindramuslimerna att fly, i vilket fall de lätt skulle blitillfångatagna av fienden, valde han en högt belägen lägerplats. En sådanstrategiskplaceringskulledessutomtillfogapolyteisternasvåraförlusteromdekom på tanken att försöka gå till attack där. Han begränsade också fiendensvalmöjligheterochtvingadedemattslålägerpågeografisktlågtbelägnaplatsersomgavdem lite fördel ihändelseav seger, samtidigt somdevidettnederlaghade små möjligheter att undkomma muslimerna. För att kompensera detpersonella numerära underläget placerade han en handplockad krigarelit i

258IbnHisham,2/65,66.259Fathal‐Bari,7/350.260Sahihal‐Bukhari,Bokenomjihad,1/426.

191

främstaledet.ProfetensarmévarsålundafulltmobiliseraddensjundeShawwalår3A.H.ALLÂHS SÄNDEBUD INGJUTER TAPPERHETENS ANDA HOS SINA VÄPNADESTYRKORAllâh Sändebud – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – förbjödmuslimernaattbörjastridautanenorderfrånhonom.Sedanbepansradehansigfram och bak. Han förmanade sina följeslagare att visa uthållighet ochståndaktighetistridenochbörjadeingjutaenandraavdjärvhetochmodidem.Isyfteatteldauppsinaföljeslagareochfådemattståstadigtistridentoghanettvasstsvärt,hölldetisinhandochropadetillsinaföljeslagare:”Vemärredoatttadetta svärd ochge det dess rätta användning?”Mångenmanville hadet, blanddem’AliAbibibTalib,az‐Zubairbinal‐’Awwamoch ’Umarbinal‐Khattab,mendet gavs inte till någon av dem. Abu Dujana Sammak bin Kharsha frågade:”Sändebud frånAllâh,vadärdesspris?”Profeten–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser–sa:”Detäratthugganerdiendentillsdetärböjt.”AbuDujanasadå:”SändebudfrånAllâh,jagtardetfördetpriset.”Ochhangavssvärdet.AbuDujana var enmodetsman sombrukade visamallighet i krigssituationer.Han hade ett rött band som han bar runt huvudet och närhelst det var falletvisste alla att han var fast besluten att slåss till döden. Så fortAbuDujana togProfetenssvärtknöthanbandetrunthuvudetochbörjadestruttaomkringblandkrigarna. Profeten betraktadehonomoch sa: ”Det är en typ av gång somAllâhföraktar,utomiensådansituation.”REKRYTERINGAVDENMEKANSKAARMÉNAvgudadyrkarna tillämpadeettsystemav led i sinmobiliseringavstyrkor.DetövergipandebefäletöverarménanförtroddesåtAbuSufyanSakhrbinHarb,somskullehållasigimittenavden.Khalidbinal‐WalîdvarpådenhögraflankenmedAbu Jahls son ’Ikrimavarpådenvänstra. SafwanbinOmaiya ledde infanterietmedanbågskyttarna stodunder ’Abdullah binAbiRabi’as befäl. Ansvar för attbära fanan hade en patrull frånBani ’Abd ad‐Dar. Sådan var distributionen avuppgifterochbefattningariarménalltsedan’AbdManafhadefördelatdem.Denfördelningen hade i sin tur gått i arv från Qusai bin Kilab – som vi redan harhänvisattillietttidigareavsnittavboken–ochingenhaderättattutmananågonomdetta.Alltvarienlighetmeddetraditionerdebarmedsigfrånsinaförfäder.ÖverbefallhavarenAbuSufyanpåmindesinamän fanbärarnaomvadsomhäntQuraishislagetvidBadrdåderasfanbärarean‐Nadrbinal‐Harithtillfångatogs.Iettförsökattriktaderasilskaochfientlighetmotmuslimernasahan:”Bani’Abdad­Dar!Niharblivitutseddatillattbäravårfanaochnivetattfananärdetförstasomfiendenangriper.Skulledenfallafallerviockså.Därförsägerjagattantingengaranterar ni dess säkerhet eller så överlämnar ni den till oss. Vi kommersäkerligenattfullgöradetuppdraget.”Abu Sufyans initiativ föreföll ge frukt, ty hans ord gjorde Bani ’Abd ad‐Dar såerhört rasande att de hotade honom och nästan attackerade honom för dem.Vändatillhonomsade:”Duvillattviskaöverlämnaansvaretförfanan?Imorgonnärvislåssmotdemskadublivittnetillvåragärningar.”Deslogsfaktisktocksåtappertochståndaktigtförattförsvarafanantillsdeallablevdödade.

192

QURAISHSPOLITISKAMANÖVRAREn stund innan slaget bröt ut gjorde Quraish vissa ansträngningar för att såsplitensochoenighetensfrönblandmuslimerna.FörstskickadeAbuSufyanettmeddelandetillhjälparnasomlöd:”Lämnaossattbekämpavårasläktingarochblandaer inte i.Omniställerervidsidankommervi inteattbekämpaer,detärinte ett mål för oss.” Försöket visade sig dock fruktlöst. Vad kunde en sådanillvillig plan göra för skada hos dem vars tro var fast och solid som berget?Hjälparnas svar var utan tvekan en besvikelse och tvärtemot Abu Sufyansförväntningar.Timme noll var i antågande och de två parterna närmade sig varandra.Obekymrade över det första misslyckande försöket gjorde Quraish ett nytt isammaavsiktmennumedhjälpavenförrädarekalladeAbu’Amiral‐Fasiqvarsverkliga namn var ’Abd ’Amr bin Saifi. Han kallades för en munk men AllâhsSändebud – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – gav honomökenamnetal‐Fâsiq(sombetyderdenfördärvade)HanvarledareförAwsunderal‐JahiliyaochkundeintetolereraislamdådenkomutandeklareradeoffentligtsinmotviljamotAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser.Han lämnadeMedina för quraishiterna i Mecka för att samla demmot AllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–ochfådemattbörjakampenmothonom.Hanpåstodsigvaraåtlyddochhögaktadavsittfolkochattdesåfortdesåghonomkommaskulleförenasigmedhonom.HanvardenförsteblandeQuraishsanhängaresomgavprovpåmotstånd.Hankallade på sitt folk, upptäckte dem och sa: ”O avkomlingar av Aws! Jag är Abu’Amir.”Derassvarlöd:”Intenågonsögablirlugnatavattsedig,oFasiq.”Dåhanhördedemsäga så sahan: ”Mitt folkmåstehadrabbats avnågot ont efterminavresa.” När striden bört ut bekämpade han demdärför ursinnigt och kastadeocksåstenpåsittfolk.Sådant var Quraishs andra försök att så splitens frön bland trons folk. Detavslöjade emellertid den oerhörda skräck quraishiterna trots sitt överläge vadgällerantalochutrutsningkändeisinahjärtan.DEQURAISHITISKAKVINNORNASFÖRSÖKATTELDAUPPMÄNNENQuraishkvinnor deltog i slaget under ledning avAbu Sufyans hustruHind bint’Utbah. De vandrade omkring bland avgudadyrkarna, slog på tamburiner,uppmanade männen att kämpa, eggade upp känslorna hos hjältar, lansiärer,svärdsmänochmodiga krivare. Vid ett tillfälle vände de sig till fanbärarna: ”OBani’Abdad­Dar!OHemmetsförsvarare,Slåtillmederaskarpasvärd…”Vid ett annat tillfälle eldade de upp folk genom att sjunga: ”Om ni kämpar(tappert) kommer vi att lägga ut mattor för att välkomna er. Men om ni flyrslagfältetkommerviattlämnaer,övergeerochintelängreälskaer.”STRIDENDetvåparternanärmadesigochkomytterstnäravarandra.StridenstartadeochdenförstekombattantenvarfanbärarenTalhabinAbiTalhaal‐’Abdarisomvaren framstående avgudadyrkare och en av de modigaste bland Quraish.

193

Muslimerna gavhonomöknamnet ”Bataljonensbagge”.Hankom fram ridandepå en kamel och utmanademuslimerna på en envig. Av respekt för hansmodavstodfolkfrånattbekämpahonom,menaz‐Zubairbinal‐’Awwamförbereddesig för evigen.Hangav inte ”baggen”någonmöjlighet att slåssutangav sigpåhonomsomettlejonpåkamelensbakdel,drognerhonompåmarkenochhöggihjälhonommedsittsvärd.Allâhs Sändebud – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – sombetraktadedenfantastiskahändelsenutropade”AllâhuAkbar”,dvs.”Allâhärdenstörste”,ochmuslimerna följdehansexempel.Han lovordadeaz‐Zubairdåhansa:”Varjeprofetharendiscipelochaz­Zubairärenavminadisciplar.”261Snart följde den stora drabbningen. Striden mellan de båda parterna blevintensivöveralltpåslagfältetochvarcentreradkringfanbärarna.Efterattderasledare Talha bin Abi Talha dödades växlade Banu ’Abd ad‐Dar kontinuerligtuppdragetmellansig.Talhasbror’Uthmanrusadefram,fickfattifanansomlågvidsidanavhansbrors livlösakroppochskanderade:”Fanbärarenharrättattfärgadessskaftiblodtillsdetslåsurhanshand.”Hamzahbin’AbdulMuttalibgickdåtillattackochtillfogadehonometthuggsomklövhansarmochskuldranertillnavelnsåattlunganblottlades.FananrestesåteravAbuSa’dbinAbiTalha,menSa’dbinAbiWaqqasträffadehonommedendödsbringandepil ihalsensomfickhans tungaatthängautdåhandrogsinsistasuck.EnannanversionförtjäljerattAbuSa’dlyfteuppfananochuppmanademuslimernaattangripahonom. ’AlibinAbiTalibstegdå framoch de utbytte två hugg. ’Ali utdelade sedan ett avgörande hugg som togmotståndarenavdaga.SedanhissadeMusafi’binTalhabinAbiTalhafananmenträffadessnartavenpilfrån ’AsimbinThabitbinAbial‐Aqlah.Den förresbrorKilabbinTalhabinAbiTalha följde honom och plockade upp fanan, men az‐Zubair bin al‐’Awwamangrephonomochlyckadesdödahonom.Derasbroral‐JallasbinTalhabinAbiTalha tog upp fananmenTalha bin ’Ubaidu‐Allâh högg honom till döds. De saockså att det var ’Asim bin Thabit som lyckades tillfoga honom det dödandehugget.Alladessasexpersonersomdödadesruntochiförsvaravfanantillhördeenochsammätt–AbiTalha’Abdullahbin’Uthmanbin’Abdad‐Darsätt.YtterligareenmanfrånBani’Abdad‐DarvidnamnArtatbinSharhabeelbarfanan,menocksåhandödadesav’AlibinAbiTalib.AndrasaattdetvarHamzahochinte’Alisomdödadehonom.SedanvardetocksåShuraihbinQarizsomdödadesavQuzman–enhycklaresomendast slogs förpresigeoch inte för islam.AbuZaid ’Amrbin’AbdManafal‐’AbdarilyftedåuppfananmenocksåhandödadesavQuzman.EnsontillSharhabeelbinHashimal‐’AbdarihissadedenigenochdödadesocksåavQuzman.

261As‐Sîrahal‐Halabiyah,2/18.

194

SåviseratttiokrigarefrånBani’Abdad‐Dar–fanbärarna–oskadliggjordes.DåSawab–enavderasslavar–sågatt ingenavdemöverlevdeförattbärafanankomhan för att ta han omden. Slaven gav prov på ettmer beundervärt sortsmodochståndaktighetänsina fornaherrar.Sawabslogs tillshanshandhöggsav,ochböjdesigdåner,omfamnadefanan,lutadedenmotsittbröstochnackesåattdeninteskullefallatillmarken.Hanfortsatteenvistochträgetattslåsstillshan dödades. Under tiden upprepade han oupphörligt: ”Allâh, har jag fåttförlåtelse?”EfterSawabsdödföllfanantillmarkenochförblevdäreftersomdetintefannsnågonsomkundebäraden.Slaget ar centrerat kring fanan, men intensiva strider pågick överallt påslagfältet. Trons inspiration kom över de muslimska leden, och de rusadeomkring bland avgudadyrkarna som om de hade varit ett utbrott av endestruktivöversvämningsomflödadeöverochforceradeallafördämningarochhinderidessväg.”Jagsökerdöden,jagsökerdöden”varderasuttalademottopådagenförUhud.AbuDujana, somkändes igenpå det röda bandet runt huvudet, klev framochslogsmedAllâhsSändebudssvärd.Hanvarfastbeslutenattbetaladesspris.Handödadeallaavgudadyrkaresomstodihansvägförattsplittraochskingraderasled.az‐Zubairbinal‐’Awwamsa:

”Jag kändemig vred ochmodfälld då Allâhs Sändebud inte gavmig utanAbu Dujana svärdet. Jag sa till mig själv: ’Jag är hans fars kusin – hansfasterSafiyaskusin–ochquraishit.Jagvardessutomdenförstesombadomdet,ochändåföredroghanhonomframförmig.JagskavidAllâhobserverahurhankommerattanvändadet.’ Så jag följdehonomoch såghonomtaframsittrödabandochknytadetrunthuvudet.DåHjälparnasåghonomsade: ’Abu Dujana har tagit på sig dödend band.’ Han gav sig sedan ivägmedanhanhögljuttskanderade: ’JagärdensomminnärevänslötgickutpåattjaginteskulleslåsspåflankenutanheroisktslåssimittenmedAllâhsochHansSändebudssvärd.’IngenstodivägenförAbuDujanautanattblidödad.Balndavgudadyrkarna fannsenmanvarsendauppgiftvaratt slåihjälsårademuslimer.AbuDujananärmadesigdenmannenochjagbaddåAllâhomattdeskulleinlåtasigistridmedvarandra.Såskeddeocksåochde utbytte två svärdshugg. Avgudadyrkaren gjorde ett utfall mot AbuDujanasomdockundkomhuggetsomiställetträngdeinihanslädersköld.AvgudadyrkarenssvärdsattnufastidenochAbuDujanakundetahonomavdagamedsittsvärd.262Istridensvimmelriktadehansedaninsigpåenpersonsomuppeggadefiendenattbekämpamuslimerna.Personenskrekdåihöganskyochse,detvarenkvinna!AbuDujanasparadehenneslivochsa:’Jag respekterar Profetens svärd alltförmycket för att användadet på enkvinna.’KvinnanvarHindbint’Utbah.”

Az‐Zubairbinal‐’Awwambeskrevsammaincidentgenomattsäga:”JagsågAbuDujanahöjaettsvärtöverHindbint’Utbahshuvudförattsedansänkadet.Jagsa

262IbnHisham,2/68,69.

195

tillmigsjälv:’AllâhochHansSändebudvetbäst(dvs.varförhanageradepådettasätt).’”263Hamzah bin ’Abdul Muttalib gav mot överväldigande odds prov på fantastisktapperhet som var utanmotstycke och skapade förfäran och förvirring hos deicketroende massorna. Hjältar skingrades längs hans väg som vore de lövbortblåstaavenkraftigvind.Förutomsitteffektivabidragtilloskadliggörandetav de avgudadyrkare som försvarade fanan, var han kanske än mer nyttig ikampenmotdödsföraktandeochbemärkta ryttare.DetvarAllâhsvilja atthanmördades då han var på topp. Han dödades inte i kamp man mot man påslagfältet–somvardetnormalasättetförhjältarattdöpå–utantogsavdagailönndompådetsättsomädelmodigaochframståendemänsomvaromöjligaattdödaienärligkampvanligentogsavdaga.MORDETPÅASADULLÂH(ALLÂHSLEJON)HAMZAHBIN’ABDULMUTTALIBHamzahsbaneman,WahshibinHarb,beskrevhurhandödadeHamzah:

”Jagvarenslavsomarbetadeåt JubairbinMut’imvars farbrorTu’aimahbin ’Adi sårades i slaget vid Badr. Då Quraishmarscherademot Uhud saJubair till mig: ’Om du dödar Muhammads farbror Hamzah ska du ihemlighetblifrigiven.’

Så jagmarscherademed folketmotUhud (hanbrukadebeskriva sig självsom”enpicadirbrapåattkastaspjut”).Dådebådaparternastredgavjagmig ut för att sökaHamzah. Jag fick syn på honommitt bland stridandemänniskor.Hanvarsomensvart­ochvitrandigkamelochsloghäftigtmedsittsvärdochingenkundeståhonomemot.VidAllâh!Dåjag,gömdbakomiblandettträdochiblandenklippaihoppomatthanskullekommainomkasthåll,varifärdmedattfinnarätttillfälleattspetsahonom,sågjagSiba’bin’Abdal­’Uzzanärmasighonom.DåHamzablevmedvetenomhonomsahan: ’Kom, du son till klitorisskärare’, ty hans mor var en omskärerska.SedanmåttadehanetthuggsomknappastkundemissaSibashuvud.Sedanbalanderadejagochskakademittspjuttillsjagvarnöjdmeddet.Jagkastadedetmothonomochdetgickingenomhansmageochkommellanhansben.Hangjordeett försökattnärmasigmigmenbetvingadesavsinskada.Jaglämnadehonomdärmedspjutetieittinnanmätetillshansdog.Dåkomjagtillbaka,drogutmittspjutochåtervändetill lägerplatsen.Jagstannadedärochgickintedärifrån,tyhanvardenendejagvaruteefter.Jagdödadehonombaraförattfrigöramigsjälv.SåsnartjagkomtillbakatillMeckablevjagenfriman.”264

TAKONTROLLÖVERSITUATIONENÄvenomhädangångenförAllâhsochHansSändebudsAsad(lejon)–Hamzahbin’AbdulMuttalib – var en stor förlust behöllmuslimerna full kontroll över hela

263IbnHisham,2/69.264IbnHisham,2/69‐72;Sahihal‐Bukhari,2/583.

196

situationen på slagfältet. Den dagen kämpade Abu Bakr, ’Umar bin al‐Khattab,’Ali bin Abi Talib, az‐Zubair bin al‐’Awwam, Mus’ab bin ’Umair, Talha bin’Ubaidullâh,’AbdullahbinJahsh,Sa’dbinar‐Rabî’,Anasbinan‐Nadrochandrasåvildsintocheffektivtattdebrötneravgudadyrkarnasstarkaviljaochskingradedem.FRÅNHUSTRUNSKNÄTILLSVÄRDSSTRIDEROCHSORGEnavdemodigaäverntyrarnadendagenvarHanthalaal‐GhasîlellerHanthalabin Abi ’Amir. ’Amir var den munk som fått öknamnet ”al‐Fâsiq”, dvs. ”denfördärvade”, densamme som redan är omnämnd. Hanthala, som var nygift,lämnadeidetögonblickhanfickhöraomkallelsentillal‐Jihâd(KamppåAllâhsVäg)sinhustrussäng.DåhanmötteavgudadyrkarnapåslagfältetbanadehansigväggenomderasledändaframtillderasledareAbuSufyanSakhrbinHarbochhadesånärdödathonomomdet intehadevarit föratthanvarbestämdattblimartyr.TyisammaögonblickhöggShaddadbinal‐Aswadhonomtilldöds.BÅGSKYTTEENHETENSBIDRAGTILLSLAGETDen bågskytteenhet som Allâhs Sändebud – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser–hadeplaceratpåBågskyttarnasbergspeladeenavgöranderollföratt styra krigsutveckligen i den muslimska styrkans favör. De meckanskaryttarna – anförda av Khalid bin al‐Walîd och Abu ’Amir al‐Fâsiq – hade tregångerangripitdenmuslimskaarménsvänstraflankisyfteattbrytainimittenochskapaförvirringochoordningidemuslimskaleden.Tackvarebågskyttarnasskicklighetochomfattandeinsatseravvärjdesdetreattackerna.265De intensiva krigshandlingarna fortgick och den militära utveckligenkontrollerades helt och hållet av muslimerna tills avgudadyrkarna slutligensviktade,drogsig tillbakaoch ladeallandragenhederochkonstladvärdighet iglömska. Deras fana trampades av krigarnas fötter utan att någon hadetillräckligt mod att närma sig den. Det tycktes som om de tretusenavgudadyrkarna hade kämpat mot trettiotusen muslimer och inte blott någrahundra.IbnIshaqsa:”DåsändeAllâhnerSinHjälptillmuslimernaochbekräftadeLöftettill dem. De jagade avgudadyrkarna och körde iväg dem från deras läger. Utantvekanrördedet sigomett säkertnederlag.” Ienverison från ’Abdullahbinaz‐Zubairberättasatthansfarhadesagt:”VidAllâh,jagbevittnadeHindbint’Utbahsochhennesväninnorstjänstefolkflymedsinakläderupplyfta.Detfannsingensomhindradeossfrånattfångaindem.”266Ienannanversionaval‐Barâbin’Azib–nämndiSahihal‐Bukhâri–sägerhan:”Dåvislogsmotdemflyddede,ochderaskvinnorkundesesflyundanibergenmed anklarna och nenenblottade.”267Muslimerna förföljde fiendenmed svärdochsamladeinkrigsbytet.

265Fathal‐Bari,7/346.266IbnHisham,2/77.267Sahihal‐Bukhari,2/579.

197

BÅGSKYTTARNASFATALAMISSTAGMedandenlillaislamiskastyrkannoteradesinandratotalaochklarasegerövermeckanerna – vilken inte varmindre storslagen och ärofull än den första vidBadr–begickmajoritetenavbågskyttarnapåbergssidanett fataltmisstagsomvändeuppochnerpåhelasituationen,ochutgjordeenkällatillstoraförlusterblandmuslimerna.DethöllpåattledatillattProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–mördadesochefterlämnadeettmycketdåligt intryckpådenberömmelseochärasombågskyttarnahadeförtjänatvidBadr.Viharredantalatomdeorderomatthuränkrigsutveckligen fortlöptestannakvarpåsinapositionersomgavstillbågskyttarna.Trotsdessastriktaorderochderas ledare – ’Abdullah bin Jubair – varning övergav fyrtio bågskyttar sinapositioner, förledda av såväl det alltför tidiga segervrålet som av världsliglystnadefterkrigsbyte.268Deandradäremot,niostyckenplusledaren’Abdullah,bestämdesigförattföljaProfetensorderochstannadärdevartillsdeantingengavs tillåtlese att ge sig därifrån eller dödades. Klyftan lämnade således denmuslimskaarménotillråckligtförsvarad.DenslugeKhalidbinal‐Walîdutnyttjadedettagyllene tillfälle föratthastigt tasig runtbakomdenmuslimskahärenochomringaden.Hans styrkautplånadeIbn jubair och hans grupp och föll hastigt den muslimska armén i ryggen.Ryttarna utstötte ett rop som signalerade den nya situationen ochavgudadyrkarnaåtervändeförattgöraettmotanfall.Enkvinnligavgudadyrkarevad namn ’Umra bint ’Alqama al‐Harithiyah rusade fram till den på markenliggande fanan, tog upp den och hissade den. Avgudadyrkarna samlades runtfanan och kallade på varandra tills de hade omringat muslimerna och stodbereddaattslåssigen.Muslimernablevsåledesfångademellantvåeldar.AllâhSändebudbefannsigviddettatillfälleienlitengruppkrigarepåniomanihärensbakreledochvarifärdmedattiakttahändelseförloppetochmanapådemuslimska kämparna. Khalid och dennes män tog honom med fullständigövverraskningochställdehonominförtvåmöjligheter:

1. Attflyförsittlivochlämnasinarméåtettsäkertslut,eller2. Agera och riskera sitt eget liv, åter samla ihop demuslimska leden och

arbetasigframöverUhudshöjdertilldenomringadehären.AllâhsSändebudsgeniochhansmakalösaochoförlikneligamodgjordeatthanvaldedetandraalternativet.HanhöjderöstenochropadetillsinaFöljeslagare:”Allâhstjänare!”Hangjordedettatrotsatthanvissteattavgudadyrkarnaskullehöra hans höga röst innan muslimerna gjorde det. I denna kritiska situationropade han med risk för sitt eget liv till dem. Avgudadyrkarna jände mycketriktigtigenhonomochnåddeframtillhanspositioninnandeandramuslimernakundegöradet.

268Sahihal‐Bukhari,1/426.

198

Inringningen av muslimerna avslöjade tre kategorier människor: Den förstabestodavdesomendastvarintresseradeavsigsjälvaochsomblevsåhysteriskaattdeflydde.Delämnadeslagfältetochvissteintevadsomhändedeandra.VissaflyddesålångtsomtillMedinamedanandrabegavsiguppibegen.Den andra var de som återvände till striden men som blandade sig medavgudadyrkarna på ett sådant sätt att de inte kunde känna igen varandra.Följaktligendödadesnågraavdemavmisstag.Bukharirapporteraratt’Aishah–må Allâh vara nöjd med henne – sa: ”I slaget vid Uhud besegradesavgudadyrkarnagrundligt.Satanropadedå:’Allâhstjänare!Seuppbakomer(dvs.fienden närmar sig bakifrån).’ Så de som befann sig i täten vände om ochbekämpadedesomvarbakom.”Hudhaifahficksåsynpåsinfar’al‐Yaman’somvarpåvägattblidödadavandramuslimer. Han sa då: ”Allâhs tjänare! Se upp! Det ärmin far. Det ärmin far.”’Aishah–måAllâhvaranöjdmedhenne–sa:”Mendelämnadehonominteförränhanvardödad.”Hudhaifahsadå:”MåAllâhförlåtaer.”Och’Urwasa:”VidAllâh,Hudhaifah har alltsedan den tiden fram till sin död varit välsignad ochvälbeställd.”269Dettakomsigavatthanförlätdem,vägradetaemotblodspengarförmordetpåfadernutanvilleattdeskulleanvändasförvälgörandeändamål.Dennamuslimskagruppdrabbadesavstorförvirring,ochoordningråddeblanddem.Många av dem kom på avvägar och visste inte vart de skulle ta vägen. Idenna krisiska stund hörde de någon ropa: ”Muhammad är dödad!” Nyhetengjorde dem änmer förvirrade och på gränsen till vanvett. Stridsmoralen brötmerellermindresammanhosettstortantalavdem.Vissaavdemslutadeslåss,tappademodetochladenersinavapen.Andrafunderadepåatttakontaktmed’Abdullah binUbai – ledaren för hycklarna – och söka hans hjälp för att få ettlöfteomsäkerhetfrånAbuSufyan.Anasbinan‐Nadrnåddeframtilldessamänniskorsomskakadeavfruktanochpanik,ochfrågade:”Vadväntarnipå?”Desa:”AllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–harblivitdödad.”Anassadå:”VadleverniförefterMuhammad – över honom vare Allâhs frid och välsignelser? Kom och dö för detsom Allâhs Sändebud dog för.” Sedan sa han: ”Allâh, jag ber om ursäkt för vaddessamänniskor (dvs.muslimerna)hargjort,och jag frånsägermigansvaret förvadavgudadyrkarnahargjortsigskyldigatill.”HanfortsattesedantillshanstöttepåSa’dbinMu’adhsom frågade: ”Vart,Abu ’Umar?”Anassvarade: ”HurgodärintedoftenavParadiset!JagkankännadenhäriUhud.”Hanfortsatteframåtochslogs mot avgudadyrkarna tills han dödades. Ingen utom hans syster kundekännaigenhansdödakroppsomhadeskuritsochhuggitsavmeränåttiosvärd,pilarochspjut.Detvarhansfingertoppsomhonefterslagetkändeigenhonompå.270

269Sahihal‐Bukhari,1/539;Farhal‐Bari,7/351,362,363.270Zâdal‐Ma’ad,2/93,96;Sahihal‐Bukhari,2/579.

199

Thabitbinad‐Dahdahkalladepåsittfolkochsa:”O,niHjälparnasfolk,ävenomMuhammad–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser–dödasärAllâhEvigoch dör aldrig. Kämpa och försvara er tro. Allâh kommer att hjälpa er och nikommerattsegra.”EngruppHjälpareanslötsigtillhonomochdegavsigallaivägförattangripaenav Khalids ryttarbataljoner. Han fortsatte slåss tills han och hans följeslagaredödades.271En Utvandrare passerade förbi en Hjälpare nersmetad med blod. Han sa:”Broder!HarduhörtommordetpåMuhammad–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser?”Hjälparensvarade: ”OmMuhammad–överhonomvareAllâhsfridoch välsignelser – dödades måste han ha fullgjort förmedlandet av Budskapet.Kämpaochförsvaradinreligion!”272Sådanoförskräckthetochuppmuntrangjordeattmuslimernasnartåterficksittengagemang, kom till sans och motstod tanken på att ge upp eller kontaktahycklaren ’Abdullah bin Ubai. De tog åter till vapen, återgick till att slåss ochförsöka ta sig till högkvarteret, i synnerhet efter att ryktet om Profetens dödhade dementerats. Det glada beskedet gav dem styrka och hjälpte dem atttämligenframgångsriktbrytadenmilitärablockaden,ochsamlasinastyrkorpåen skyddad plats i syfte att återuppta en obeveklig och vildsint kamp motpolyteisterna.DentredjegruppenmuslimerbestodavdemsomintebryddesigomnågontingannatänProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser.IledningenfördemfannsframståendeFöljeslagaresåsomAbuBakr, ’Umarbinal‐Khattab, ’AlibinAbiTalibochandrasomiojämförlighängivenhetskyndadetillförattskyddaProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser.Medan dessa grupper av muslimer drabbades av avgudadyrkarnas framstötarochenträgetförsvaradesig,flammadestridenuppruntAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–somblotthadeniomanmedsig.Viharredan nämnt att endast nio personer fanns runt Profeten – över honom vareAllâhsfridochvälsignelser–dåavgudadyrkarnabörjadesininringning,ochattdessa så fort han ropade ”Kom! Jag är Allâhs Sändebud” tillmuslimerna hördehansröstochkände igenhonom.Devändedå tillbakaochangrephonommedfull kraft innan någon av hans Följeslagare kom till undsättning. En våldsamintensiv kamp bröt ut mellan de nio muslimerna och avgudadyrkarna undervilken oförliknelig kärlek, självuppoffran, ståndaktighet och hjältemod kom idagen.MuslimrapporterademedstödhosAnasbinMalikattAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–tillsammansmedsjuHjälpareochtvåUtvandrare fångades i en fälla när avgudadyrkarna angrep honom. AllâhsSändebud – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – sa då: ”Den som

271As‐Sîrahal‐Halabiyah,2/22.272Zâdal‐Ma’ad,2/96.

200

motartillbakadessaavgudadyrkarefårsinboningiParadiset”eller”…blirminFöljeslagare i Paradiset.” En av hjälparna steg fram och slogs motavgudadyrkarna för att försvara Profeten – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser – tills han dödades. De angrep då åter Sändebudet – över honomvareAllâhsfridochvälsignelser.SkeendetupprepadesåterochåterigentillsalladesjuHjälparnavardödade.AllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–sadåtillsinatvåquraishiskaFöljeslagare:”Vihar integjortvåraFöljeslagarerättvisa.”273DensistaavdessasjuHjälparevar’AmarabinYazîdbinas‐Sakansomslogstillshansskadorneutraliseradehonomochhanfölldödner.274DENMESTKRITISKASTUNDENISÄNDEBUDETSLIVEfter att Ibn as‐Sakan stupat fannsAllâhs Sändebud –överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–ensamkvarmedblottdessatvåquraishiter.Ienversionfrån Abu ’Uthman – bekräftad i as‐Sahihaim – sa han: ”Vid den tidpunkten varingentillsammansmedProfeten–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser–förutomTalha bin ’Ubaidullâh och Sa’d bin AbiWaqqas.”275 Detta var denmestkritiska och farliga stunden för Profeten – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser – och samtidigt en gyllene möjlighet för avgudadyrkarna som debeslutsamtutnyttjade.DekoncentreradesittangrepppåProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–ochsågframemotattfådödahonom.’UtbahbinAbiWaqqasöveröstehonommedstenarochenträffadehansansikte.Hans högra underskärtand Ruba’iya (dvs. den tand som sitter mellan enhörntand och en framtand) och hans underläpp skadades. Han attackeradesocksåav’AbdullahbinShihabaz‐Zuhrisomhögghonomipannan.’AbdullahbinQami’a (Qami’a betyder ”en föröfmjukad kvinna”), en styvsint och kraftfullryttare, träffade honom våldsamt över axelnmed sitt svärd; ett hugg som gavAllâhsSändebudenmånadslångskadaävenomdetintevarkraftigtnogföratttränfa igenomhanstvårustningar. IbnQami’aträffadeocksåhanshakasåhårtatttvåringarihansringbepryddahjälmträngdein.”Taemotdettaslagfrånmig,jag är Ibn Qami’a”, sa han medan han högg efter Sändebudet med sitt svärd.AllâhsSändebud–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser– torkadebortblodetsomflödadeöverhansansikteochsvarade:”JagberAllâhattförödmjukadig.”276Ial‐Bukharislåsdetfastatthansskärtandbröts,hanshuvudhöggsochatthanbörjadetorkabortblodfråndetochsa:”(Jagundrar)hurkanmänniskorsomhuggersinProfet–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser– iansiktetochbryterhansskärtand–hansomkallardemattdyrkaAllâh.Hurkansådanamänniskorblomstraellernå framgång?”AngåendedennahändelsesändeAllâh,ÄradvareHan,nerenquraniskverssomlöd:

273SahihMuslim,2/107.274IbnHisham,2/81.275Sahihal‐Bukhari,1/527,2/581.276Fathal‐Bari,7/373,366.AllâhlyssnadepåsittSändebud”endagbegavsigIbnQami’aeftersinafår,hittadedemienbergstopp,dåenavgethanneknuffadeomkullhonomochhanföllneralldelessöndersliten”.

201

”Detankommerintepådig[Muhammad]attbestämmaom[Allâh]skalltaemotderasångerellerstraffadem–deärorättfärdigamänniskor.”

(Quranen3:128)277

At‐Tabarani rapporterar att Profeten – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser – sa: ”Allâhs Vrede är stor över dem som smutsar Hans Sändebudsansikte”,iakttogenkortstundstystnadochsedansa:

”Allâh,förlåtmittfolktydeharingenkunskap.”278ISahihMuslimslåsfastattAllâhsSändebudsa:

”MinHerre,förlåtmittfolktydeharingenkunskap.”279Iash‐Shifa–enbokav ’Ayadal‐Qadi–återgesattProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–sa:

”Allâh,vägledmittfolktydeharingenkunskap.”280

Det råder ingen tvivel om att avgudadyrkarnas primära mål var att dödaProfeten – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – men de tvåquraishiterna,Sa’dbinAbiWaqqasochTalhabin’Ubaidaullâh,visadeprovpåettsådant storslaget och sällsynt mod att de, trots att de bara var två, lyckadeshindrademfrånattnåsittmål.Detillhördedebästaochmestskickligaarabiskabågskyttarna och fortsatte försvara Allâhs Sändebud tills hela styrkanavgudadyrkarehadedrivitsivägfrånhonom.AllâhSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–tömdesittpilkogerochsatillSa’dbinAbiWaqqas:”Skjut en pil, Sa’d.Måmin fader ochminmoder offras för dig.” Profeten – överhonom vare Allâhs frid och välsignelser – hade aldrig samlat sina föräldrarförutomiSa’dsfall–ettprivilegiumförunnathonomförhanseffektitivet.281I en version från Jabir – rapporterad av an‐Nasa’i – angående Talha bin’Ubaidaullâhs hållning då avgudadyrkarna flockades kring Allâhs Sändebud –över honomvareAllâhs frid och välsignelser – då endast en handfullHjälparefannsmedhonom,sahan:”DåavgudadyrkarnanärmadesigsaAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser:’Vemärredoattsvarapåderasonska(dvs.slåtillbakadem)?’Talhasa:’Jag.’”JabirgavdärefterenredogörelseliknandeMuslimsförhurHjälparnastegframförattslåssochhurdedödadesenefteren.”DåallaHjälparnahadedödadtstegTalha framförattslåss likamycketsomdeelvaandra tillshanshandskadadesoch fingrarhöggsav.Hansa: ’Låtdemvaraavhuggna!’ Profeten – överhonomvareAllâhs frid och välsignelser – sa: ’Omduhade sagt ’I AllâhsNamn’ hade änglarna lyft upp dig införmänniskornas blotta

277Sahihal‐Bukhari,2/582;SahihMuslim,2/108.278Fathal‐Bari,3/373.279SahihMuslim,2/108.280Ash‐Shifa’,1/81.281Sahihal‐Bukhari,1/407,2/580‐81.

202

ögon’.”Sedansahan:”Allâhdrevbortavgudadyrkarnafråndem.”282Ial‐Iklîl–enbokavHakim–sägsdetattTalhahadefåtttrettionioellertrettiofemsårochatthansfingrar(pekfingretochlångfingret)blevförlamade.283Ienversion frånQaisbinAbiHâzimrapporteradaval‐Bukharisägerhan:”Jagsåg Talhas hand förlamad. Det berodde på att han skyddade Profeten – överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–meddenislagetvidUhud.”284At‐TirmidhiskriverattProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–sedan sa om Talha: ”Den som önskar se en levandemartyr, låt honom titta påTalhabin’Ubaidullâh.”285Medstödhos’Aishah–måAllâhvaranöjdmedhenne–saAbuDa’ûd:”NärhelstUhudkompåtalbrukadeAbuBakrsäga:’DetvarTalhasdag(dvs.slag)’.”286AbuBakrdeklameradeettstyckepoesiomhonom:”O, Talha bin ’Ubaidullâh! Paradiset tillkommer dig precis som vattenhålettillkommer hjorten att dricka ur.”287 Under de mest kritiska och besvärligaomständighetersändeAllâh,ÄratillkommerHonom,sinHjälp.IenversionfrånSa’d – godkänd och återberättad i Sahih al‐Bukhari ochMuslim – sa han: ”VidUhudsågjagAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–medtvåvitkläddamänsomvildsintförsvaradehonom.VarkenföreellerefterUhudharjagsettnågotliknandedem.”Ienannanversion:”DethanvillesägaärattdetvarDjibrîl(Gabriel)ochMîkâl(Mikael).”288Alla dessa händelser ägde rum snabbt. Hade Profetens elitkompanjoneromedelbartinsettsituationensallvarhadedegenastskyndattillochintelämnathonom för att drabbas av dessa skador. Olyckligtvis kom de eftre att AllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–hadesåratsochsexavhjälparna dödats medan de sjunde vacklade under sina skador och desperatkämpade för att försvara Profeten – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser.SåfortdenåddeframinringadedeemellertidSändebudetmedsinakroppar och vapen, och var tillräckligt snabba i vändningarna för att hindrafiendenattnåframtillhonom.Denförstesomåtervändeföratthjälpavarhansfrändefrångrottan,AbuBakras‐Saddiq–måAllâhvaranöjdmedhonom.I en version från ’Aishah – må Allâh vara nöjd med henne – återgiven i IbnHibbansSahih,berättarhonattAbuBakrsa:

282Fathal‐Bari,7/361;an‐Nasa’i,2/52‐53.283Fathal‐Bari,7/361.284Sahihal‐Bukhari,1/527,2/581.285Mishkat,2/566;IbnHisham,2/86.286Fathal‐Bari,7/361.287MukhtasarTarîkhDamishq,7/82.288Sahihal‐Bukhari,2/580.

203

”VidUhudochviddentidpunktdåProfeten–överhonomvareAllâhs fridoch välsignelser – hamnade i trångmål var jag den förste som vändetillbakaoch ficksynpåhonom.Framförhonomsåg jagenmansomslogsförattskyddahonomfrånfienden.Jagsatillmigsjälv:’JagönskardetvoreTalha.Låtminfaderochmoderoffrasfördig.(O,Allâh)LåtdetvaraTalha!Låt mina föräldrar offras för dig!’ På vägen blev jag upphunnen av Abu’Ubaidahbinal­Jarrahsomdårörde sig snabbt somen fågel.Vi skyndadebåda fram för att ta hand om Profetens skador. Där fann vi framförProfeten – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – Talha somdrabbatsavallvarliga skador.Profeten–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser – sa: ’Ta hand om er broder. Han är i större behov.’ Jagnoteradeatt två ringar idenringbepryddahjälmenhade trängt in ihanskind.JagvarpåvägatttautdendåAbu’Ubaidahkrävde:’VidAllâh,oAbuBakr–jagberdig,låtmiggöradet.’AvrädslaförattskadaProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–börjadehanmedmunnenmycketlångsamt och försiktigt dra ut en av de två ringarna. Sedan drog han utpilenmedmunnenockså,ochsomenföljdföllhansframtandav.JaggjordedåenansatsförattdrautdenandramenAbu’Ubaidabadmigattlämnaden: ’O,AbuBakr,vidAllâhuppmanar jagdigatt låtamiggöradet.’Handrogmycket försiktigtoch långsamtocksådenandraringenmedmunnentills de åkte ut. Allâhs Sändebud – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser–sa:’Tahandomerbroder.HanharvisatsigvärdigenboningiParadiset.’VinärmadeossTalha föratthjälpahonommenfannatthanhadeett tiotal svärdhugg i sinkropp (Vilket visarhurmycketTalhahadeslagitsochkämpatdendagen).”289

I dessa svåra stunder den dagen samlades en grupp muslimska hjältar kringProfeten–överhonomvareAllâhsfirdochvälsignelser–ochformadeensköldför att skydda honom från avgudadyrkarna. Bland andra syntes Abu Dujana,Mus’abbin’Umair,’AlibinAbiTalib,SahlbinHanîf,MalikbinSînan–fartillAbuSa’îd al‐Khudri ‐, Umm ’Amara, Nusaiba bint Ka’b al‐Mâziniya, Qataba bin an‐Nu’man,’Umarbinal‐Khattab,HatibbinAbiBalta’aochAbuTalha.Antalet avgudadyrkare ökade stadigt och deras attacker blev givetvis alltallvarligare.TrycketfråndemhadeökattilldengradattAllâhsSändebud–överhonom vare Allâhs frid och välsignelser – föll ner i en av de gropar som Abu’Amiral‐Fasiqgrävtsomfällor.Hansknäskrapadesuppoch’Alihjälptehonomgenomattgripaefterhanshand.Talhabin’Ubaidullâhtoghonomisittknåtillshan kunde stå upprätt. Nafi’ bin Jubair sa: ”Jag hörde enUtvandrare säga: ’JagbevittnadeslagetvidUhudochsåghurpilaravfyradesfrånallahållmotProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser.Ingenavdemträffadehonomdock’.”’AbdullahbinShihabaz‐Zuhrisa:”LedmigtillMuhammad.ViAllâh,omjag intedödarhonomkanjag intehoppaspåatt leva.”TrotsattAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–fannsensamstraxintillhonomsåghanhonom inte. Safwan, en avhansmedpolyteister, klandradehonom (för att inteöversättasinaordihandling),men’AbdullahsvorpåatthanintesågProfeten–över honom vare Allâhs frid och välsignelser, och tillade att han kanske var

289Zâdal‐Ma’ad,2/95.

204

immunmotderasförsökatttahansliv.Hansaocksåattfyraavdemlovadeattgöraettnyttförsökattdödahonomutanattlyckas.290Muslimerna gav prov på ett sällsynt och aldrig tidigare skådat hjältemod ochoerhårda uppoffringar. AbuTalha till exempel skyddadeAllâhs Sändebudmedsinkroppochanvändebröstetföratttaemotfiendenspilar.Anasberättadeatt viUhuddå folk skingradesvarAbuTalhaen sådan skickligtypavbågskyttsomavlossadepilarsåsnabbtatthanbröttvåellertrebågardendagen.DåenmankomemettkogerfulltavpilarsaProfeten–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser: ”Gepilarna tillAbuTalha!” SedannärProfetensågfolkskjutasaAbuTalha:”Jagoffrarminmoderochminfaderfördinsäkerhet.Gåinte för nära så att en av deras pilar kan träffa dig. Jag dör hellre än ser digsårad.”291Abu Dujana stod framför Allâhs Sändebud – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser–ochskyddadehonomfrånpilarnamedsinrygg.HatibbinBalta’aföljde efter ’Utbah bin Abi Waqqas (som bröt av Profetens skärtand), högghonommedsittsvärd,spräcktehansskalleochtoghanshästochsvärd.Sa’dbinAbiWaqqasvarsåivrigattdödasinbror’Utbahmenkundeinte.Hatib,däremot,kunde.Sahl bin Hunaîf – en hjältebågskytt – som hade lovat att dö för Allâhs sak –speladeocksåenframträdanderollifientligheternavidUhud.AllâhsSändebudsjälv–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–avlossadepilar. I en verison frånQatadah bin an‐Nu’manberättas att Allâhs Sändebud –över honom vare Allâhs frid och välsignelser – sköt såmånga pilar att de tvåändarna på hans båge planades ut. Så Qatadah bin an‐Nu’man tog den för attbehålladengörgott.Dendagenskadadeshansögasåsvårtattdeföllnerpåhanskind, men Allâhs Sändebud – över honom vare Allâhs frid och välsignelser –stoppadetillbakadetidesshålamedsinhand,ochdetblevdetbättreochmerskarpögdaavdetvå.Dendagenstred’AbdurRahmanbin’Awfsåatthansmunskadadesochsargadessvårt.Hanutstodmeräntjugosår,varavnågraibenensomförlamadehonom.MalikbinSinan,faderntillAbuSa’îdal‐Khudri,sögblodeturProfetenskindtilldenvarrengjord.Profeten–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser–sa:”Spotta ut det!” Malik svarade: ”Vid Allâh, jag spottar aldrig ut det!” Sedanåtergickhantillstriden.Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–sadå:”Densomvill seensomtillhörParadisets folk, taen tittpådenneman.”Han hade inte mer än återupptagit stridandet förrän han led matyrdöden islagetstjocka.

290Zâdal‐Ma’ad,2/97.291Sahihal‐Bukhari,2/581.

205

Umm’Umarahdeltogocksåhonistriden.HanmötteIbnQami’aienvig,fickettlättaresårpåaxelnmenträffadeocksåhonommedettflertalsvärdhuggsomhandocköverlevde tackvara tvåAnsâr.Hon fortsatte likafulltatt slåss tillshennesskador kunde räknas till tio. Mus’ab bin ’Umair å sin sida slogs häftigt ochvildsintförattförsvaraProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–motangreppen från IbnQami’aochhansanhängare.Hanbar fanan i sinhögrahand.Understridensgångblevdenavkapad,ochhantogdåfananisinvänstrahandtillsdenocksåhöggsav.Hanböjdesigdånerochskyddadedenmedbröstochnacke. IbnQami’a toghonomavdaga i tronattdet varAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–somvarlikMus’abtillutseendet.Först då ropade IbnQami’a attMuhammad–överhonomvareAllâhs frid ochvälsignelser –hadedödats.292Hanhade intemer än yttrat denna illavarslandemening förrän bestörtningen spreds blandMuhammads efterföljare, och derasstridsmoral sjönkdrastiskt.Följdenblevatt förvirringocheneländigoordningfick överhanden hos dem. Medan ryktet verkade negativt på muslimerna,mildradedet också häftigheteh i attackerna från avgudadyrkarna somkomatttroattdeverkligenvarpåvägattnåsittslutligamål,ochsålundaiställetbörjadevanställadedödakropparna.DåMus’abdödadesöverlämnadeAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridoch välsignelser – fanan till ’Ali bin Abi Talib. Tillsammans med övrigaFöljeslagare fortsatte ’Ali att slåssmodigt och gav lysande prov på hjältemod,tapperhetoch ståndaktighet i såväl försvar somanfall.AllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–togsigdåframtillsininringadearmé.Ka’bbinMalik,somvardenförsteattupptäckadenannalkandeProfeten–överhonom vare Allâhs frid och välsignelser, skrek så högt han kunde. ”Muslimer,tappaintehoppet!AllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser– är här.” Allâhs Sändebud – över honom vare Allâhs frid och välsignelser –tecknadedockåthonomatttystnasåattnyhetenomhanspositioninteskullenåavgudadyrkarna.Dåmuslimernahörderopetskyndadedeomedelbartmotdesskälla och snart hade omkring trettio Följeslagare samlats runt Profeten – överhonom vare Allâhs frid och välsignelser. Med detta antal samlade av sinaFöljeslagare började Allâhs Sändebud planera en ordnad reträtt till denärliggandekullarna.Fiendens krigsaktiviterer växte sig intensivare än någonsin och syftade till attkullkasta muslimerna reträttplan. På grund av de muslimska lejonenshjältemodiga ståndaktighet visade sig dock deras ansträngningar fruktlösa.’Uthmanbin’Abdullahbinal‐Mughîrah–enavdefientligaryttarna–avancerademot Allâhs Sändebud – över honom vare Allâhs frid och välsignelser –medanhansa:”Antingendödarjaghonom(dvs.Muhammad–överhonomvareAllâhsfridoch välsignelser) eller blir jag dödad.” Allâhs Sändebud begav sig för att mötahonommedhanshästsnubbladeövernågrahål.Al‐Harithbinas‐Simmabörjadedåslåssmedfienden,träffadehonomöverbenensåatthanblevlytttoghonomsedanavdaga,toghansvapenochhannuppAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser.

292IbnHisham,2/73,80‐83;Zâdal‐Ma’ad,2/97.

206

Detmuslimskamilitärlägret,Uhudberget,DenvägProfetentogförattnådalen,denplatsdärProfetensårades,den förstaplatsen förSlaget,Här inringadeIbnQami’a och hans anhängare Profeten, Khalids ryttare, muslimernas väg,Bågskyttarnas berg, detmeckanskamilitärlägret, Khalid bin al‐Walids ryttaresväg.

• DenväghantogförattnåProfeten.• DenvägdebesegradesprangtillUhudbergensfoteftersammanbrottet.• Denvägdebesegradetogmotal‐Madinaheftersammanbrottet.

Senareangrerpsal‐Harithbinas‐Simmaavenannanmeckanskryttarevidnamn’AbdullahbinJabir,somhögghonomiaxelnmedsittsvärd.Al‐Harithfördestillmuslimernas läger med svåra skador. Hursomhelst undkom inte denneavgudadyrkaredöden,tyAbuDujana,denmedrötthuvudbandförseddahjältenoch aventyraren, träffade honom tungt och högg av honom huvudet. Underdenna bittra strid överväldigades muslimerna av en stark drift att sova – dethandladeomensäkerhetochstillhetföratthjälpaSinatjänandemuslimersomQuranenssaidettasammanhang.AbuTalhasa:”JagvarenavdemsomvidUhudfångadesavendriftatt sova.Dendagentappademinhand fleragångergreppetomsvärdet.Omochomigenfölldettillmarkenochomochomigenplockadejaguppdet.”293Genom en normal reträtt och med stort mod och beslutsamhet drog sigmuslimerna slutligen tillbaka till Uhudbergens skydd. Sedan följde resten avstyrkanefterdemtilldennasäkraposition.PådettasättbesegradeMuhammadsbegåvningKhalidbinal‐Walîds.IbnIshaqberättadeatt:

”DåAllâhsSändebudklättradeuppförkullenföljdeshanavUbaibinKhalafsomsa:’VarärMuhammad–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser?Antingendödar jaghonomellerblir jagdödad.’MuhammadsFöljeslagaresa:’AllâhsSändebud,hardunågotemotattnågonavossslåssmothonom?’Allâhs Sändebud–överhonomvareAllâhs frid och välsignelser – sa: ’Låthonom vara!’ Då han närmade sig tog Allâhs Sändebud spjutet från al­Harithbinal­Simma.Hanskakadevåldsamtpåettsådantsättsomfickdemalla att hastigt och impulsivt spridas i alla riktningar. Allâhs Sändebudmötte sedan Ubai, såg hans nyckelben genom en öppning i Ansâret. Hankastadespjutetpådetstället.EffektenavträffenvarsåvåldsamattdenfickUbaiatt ramlaav sinhäst.Dåhanåtervände tillQuraish fanndeatthanbara hade en skråma på halsen. När blod samlades sa han: ’Vid Allâh,Muhammadhardödatmig.’Dådehårdehonomsägaså,sade: ’VidAllâh,du är rädd för döden. Vid Allâh, du är besatt av en djävul.’ Han svarade:’Redan då vi var i Mecka sa han till mig: ’Jag kommer att döda dig.’ VidAllâh, hadehan spottatpåmighadehandödatmig.’ Till slut drogAllâhs

293Sahihal‐Bukhari,2/582.

207

fiendesittsistaandetagpåenplatskalladSarifdådevarpåvägatt förahonomtillMecka.”294

IenversionavAbdul‐Aswad,bekräftadav’Urwa,sägs:”Hanböladesomentjuroch sa: ’Vid Den i Vars Hand min själ ligger, om (den smärta) jag känner nufördeladesblandal­Majazfolkskulledenbliderasdöd.”295UnderProfetensreträttupptillbergensskyddblockeradeshansvägavenstorsten. Han försökte klättra över den men med sin korta tunga rustning ochallvarligtskadadklaradehandetinte.TalhasattesiggenastienpositionsåattProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–kundeståpåhansrygg.Han lyfte upp honom tills hans stod på stenen. Profeten – över honom vareAllâhs fridochvälsignelser–sasedan:”EfterdettaarbeteärTalhakvalificeradförTrädgården(dvs.Paradiset).”296NärAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–nåddesitthögkvarterpåkullen inleddeavgudadyrkarnasin sistaattackmotmuslimerna.IbnIshaqberättadeatt:

”DåProfeten – överhonomvareAllâhs frid och välsignelser – var på vägmotkullenbestegengruppavquraishiskaelitkrigareberget.DeleddesavKhalidbinal­WalîdochAbuSufyan.AllâhsSändebudåkalladesinHerreochsa: ’Allâh, de (dvs. avgudadyrkarna) bör inte vara högre (dvs. vad gällerställningochmakt)änoss (dvs.muslimerna).’Därefterbekämpade ’Umarbin al­Khattab och några av Utvandrarna avgudadyrkarna tills de hadedrivitdemnerfrånberget.”297

Ial‐Maghazi–enbokaval‐Umawi–berättasattavgudadyrkarnabegavsiguppibergen.AllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–sadåtill Sa’d: ”Driv ivägdem.” ”Hur kan jagdriva ivägdem själv?”Allâhs Sändebudupprepade emellertid sina ord tre gånger, och Sa’d tog då en pil ur sitt koger,avfyrade den mot en av dem och dödade honom. Han sa: ”Sedan tog jagytterligare en som jag kände (dvs. visste var bra) och skötmed den en annanman. Sedan tog jag en tredje jagkändeochdödaeen tredjeman. Somen följdbörjadedebegesignerfrånbergetochjagsatillmigsjälv,’dettamåstevaraenvälsignadpil.’ Jag sattden imitt koger.”Hanbehållden tillshandogochhansbarnbehölldenförallframtid.298MARTYRERNASTYMPASDetta var avgudadyrkarnas sista attack på Profeten – över honom vare Allâhsfrid och välsignelser.Nästan säkrapåhansdöd återvändede till sitt läger ochförberedde sig för att vända tillbaka tillMecka. En del av dem inklusive deras

294IbnHisham,2/84;Zâdal‐Ma’ad,2/97.295MukhtasarSîratar‐Rasûl,s.250.296IbnHisham,2/86.297IbnHisham,2/86.298Zâdal‐Ma’ad,2/95.

208

kvinnorsysselsattesigmedattstympadedödademuslimerna.Kvinnorochmänskaravmatyrernasöron,näsorochkönsdelar.Defläktetillochmeduppderasmagar.Hindbin’UtbahtillexempelsletutHamzahsleverochtuggadeden,meneftersom hon fann den oaptitlig spottade hon ut den. Hon gjorde ävenmuslimernasöronochnäsortillvrist‐ochhalssmycken.299Två incidenter under stridens sista timmar avslöjade definitivt hur mycketmuslimernavarbereddaattslåssochoffrapåAllâhsväg:

1. Ka’b bin Malik sa: ”Jag var en av de muslimer som slogs vid Uhud ochbevittnade polyteisternas barbariska stympande av de döda kropparna,menjagavlägsnademigföratt jagintestodutmeddet.Sedansågjagenbeväpnad bastant avgudadyrkare passera genom muslimerna och säga:’Samlaihopdemochställsammandempådetsättsomfårsamlasihopochslaktas.’Jagsågocksåenbeväpnadmuslimsomväntadepåhonom,ochdåjagjämfördedemfannjagattdeicketroendevarbättrerustadesåvälvadgällerfysiksomvapen.Jagfortsatteattiakttademtillsdevarinbegripnaienvig. Muslimen stötte mot den icketroende med sitt svärd som gick in ihanshöftochklövdenitvå.Dåmuslimenavtäcktesittansiktesahan:’Vadsägerduomdet,Ka’b.JagärAbuDujana.’”300

2. Någramuslimskakvinnorkomtillslagfältetdåstridenvaröver.Anassa:”Jag såg ’Aishah bint Abu Bakr – må Allâh vara nöjd med henne –tillsammansmed Umm Sulaim. Deras klädnader satt så att jag kunde sederas vristsmycken. De bar vattensäckar på sina axlar och tömde dem imänniskorsmunnar.301Degicksedanförattåterfyllademochkomtillbakaförattupprepasammasak. ’Umarsa: ’UmmSalîtbarvattensäckartillossvidUhud.’”302

Enavdekvinnor,UmmAiman,sombevittnadedebesegrademuslimskakrigarnas ankomst till Medina kastade jord i deras ansikten och satillrättavisande:”Härärenspinnrock,taden!Ochslutabärasvärd.”Sedanrusadehonmotslagfältetdärhonhjälptedeskadademedvatten.Hibbanbinal‐’Arqaskötenpilmothenne,honfölltillmarkenochhenneskläderdrogs upp. Då Allâhs fiende såg detta brast han ut i skratt. Den synenupprörde Allâhs Sändebud som gav Sa’d bin Abi Waqqas en pil somsaknade spets och sa: ”Skjut.” Sa’d sköt och pilen genomborradeavgudadyrkarenshals.Hanfölltillmarkenochnågradelaravhanskroppblevsynliga.AllâhsSändebudskrattadedåsåmycketatthanskindtändersyntesochsade”Sa’dhämnadeshenne,måAllâhbesvarahansåkallan.”303

299IbnHisham,2/90.300Al‐BidayawanNihaya,4/17.301Sahihal‐Bukhari,1/403,2/581.302Sahihal‐Bukhari,1/401.303As‐Sîratal‐Halabiyah,2/22.

209

SåsnartAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–nåddepasset gick ’Ali bin Abu Talib iväg för att fylla hans vattenbehållare från al‐Mihras. Al‐Mihras sägs vara en urholkad klippa som innehåller rikligt medvatten. Det sades också att det var en vattenkälla i Uhuds berg. ’Ali toghursomhelst vatten till Allâhs Sändebud – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser–förattdricka.Eftersomdetluktadeillavägradehanattdrickadetoch tvättadebarabortblodet frånsittansikteochhällde liteöverhuvudetochsa:”AllâhsVredeärväldigöverdemsombesmetadeHansSändebudsansiktemedblod.”304

Sahlsa:”VidAllâhvetjagvemsomtvättadeAllâhsSändebuds–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser– sår, vemsomhälldeuppvattenåthonomochvilkasubstanserhanssårbehandladesmed.DetvarhansdotterFatimahsomtvättadeoch ’Ali som hällde vatten från behållaren. Då Fatimah insåg att vatten ökadeblodflödettoghonenbitavenhalmmatta,brändedenliteochsattefastdenisåretsåattblodetslutadeflöda.”305

Muhammad bin Maslamah hämtade friskt vatten att dricka. Profeten – överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–drackochbadAllâhattgehonomgodasaker.306Pågrundavsinaskadorochdedåligaeffekterdehadepåhanskroppledde Allâhs Sändebud – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – sinaföljeslagareiböniensittandepositionochsågjordeocksåmuslimerna.

Då förberedelserna föravgudadyrkarnasavtåggickmot sitt slutbegavsigAbuSufyanupppåbergetoch ropade: ”FinnsMuhammad–överhonomvareAllâhsfrid och välsignelser – bland er?” De svarade honom inte. Han frågade sedan”Finns IbnAbiQuhafah (dvs.AbuBakr)blander?”Desvarade inte.Han frågadeigen:”Finns’Umarbinal­Khattabblander?”Desvaradehonominte,tyProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–förbjöddemattsvarahonom.Hanfrågade bara om dessa tre. Det berodde på att han och hans folk mycket välkände till att kallelsen till islam i hög grad var beroende av dessa män. AbuSufyan sadå: ”Vadgäller dessa tre, såhar vi befriat er fråndem.” ’Umarkundeinteavhållasigfrånattalautansa,”OdufiendetillAllâh,dessasomdujustnämnt,jag säger dig att de ännu är i livet. Allâh har bevarat det som du hatar.” AbuSufyansvarade:”Stympandetaveradödaäringentingsomjagbeordrade,mendetmisshagademiginte.”Sedanskrekhan:”Hubal(enavgud),låtdetblistorslaget!”Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–sa:”Varförsvaradeniinte?” ”Vad ska vi säga?” frågade de honom. ”Säg: Allâh är mer Storslagen,UpphöjdochMäktig.”

Han sa: ”al­’Uzza (en avgud) är vår, men ni har ingen ’Izza.” ”Varför svarar niinte?” sa Profeten – över honom vare Allâhs frid och välsignelser. ”Vad ska visäga?” frågade de. Han sa: ”Säg: Allâh är vår Beskyddare, men ni har ingenbeskyddare.”

304IbnHisham,2/85.305Sahihal‐Bukhari,2/584.306As‐Sîratal‐Halabiyah,2/30.

210

AbuSufyansa:”Bragjort!IdagärenvedergällningförBadr.Dethärfördetdär.Krig genererar alternerande framgång.” ’Umars svar var: ”Nej. De är intedesamma.VåradödatarplatsiParadiset,medaneraäriElden.”

AbuSufyansadå.”Kom,’Umar!”AllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–sa:”Gåochtaredapåvadhanvill.”Hangickdit.AbuSufyanfrågade honom: ”I Allâhs Namn ber jag dig säga mig sanningen; har vi dödatMuhammad–överhonomvareAllâhs fridoch välsignelser?” ’Umar sa: ”OAllâh,nej,ochnulyssnarhantilldinaord.”Hansa:”FörmigärdumersannfärdigänIbnQami’a,ochocksåmerpålitlig.”307

IbnIshaqsa:

”DåAbuSufyanochdesomvarmedhonomgavsigivägropadehan:’VisesigenvidBadrnästaår!’AllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser – sa till en av sina män: ’Ja, det är ett avtalat möte för ossbåda.’308LitesenareskickadeAllâhsSändebudiväg’AlibinAbiTalidförattspåradem.Hansatillhonom:’Följefterdemochtaredapåvaddetänkergöra, och vad de har i sikte. Om de sitter av hästarna och rider påkamelryggarbetyderdetattdeärpåvägmotMecka.Omderiderhästaroch leder kamelerna oberidna är de på väg mot Medina. Vid Den i VarsHansminsjäl finns,omdeskulleangripaMedinaskulle jagtågamotdemdärochbekämpadem.’ ’Alisa:’Jaggavmigutförattspårademföratttaredapåderasplaner.Jagsågdemsittapåkamelernaochlåtahästarnavaroberidna.DetvarpåvägmotMecka.’”309

Efter quraishiternas avfärd gav sig folk ut för att ta reda på de dödades ochskadade identiteter. Zaid bin Thabit sa: ”Allâhs Sändebud – över honom vareAllâhsfridochvälsignelser–skickadepådagenförUhudmigförattsökaefterSa’dbinar‐Rabîochsa: ’Dådufinnerhonom,säg: ’Fridvareöverdigfrånmig’,ochsägtillhonom:’AllâhsSändebudsäger:’Hurkännerdudig?’”Zaid sa: ”Jag började gå omkring och söka bland de döda tills jag stötte på endöendeSa’d–medomkringsjuttiohuggochstickfrånsvärd,ettspjutochenpilikroppen. Så sa jag: ’O, Sa’d, Allâhs Sändebud – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser– skickardigsinahälsningarochsäger: ’Fridvareöverdig, sägmig,hurkännerdudig?’”Sa’d sa: ”Och låt fridvaraocksåöverAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfrid och välsignelser. Säg honom att jag känner doften från Paradiset. Och sägHjälparna, mitt folk, att de inte kommer att förlåtas inför Allâh om Allâhs

307IbnHisham,2/93,94;Zâdal‐Ma’ad,2/94;Sahihal‐Bukhari,2/579.308IbnHisham,2/94.309IbnHisham,2/94.

211

Sändebudskadasochderasögonfortfaranderörsig(dvs.omdefortfarandeleverochinteärdöda).”Sedandoghan.310Destöttepåal‐Usairim–’AmrbinThabit,somderedanhadeuppmanatattantaislammedsomhadevägrat.Deficksynpåhonomblanddesåradepårandentilldöden. ”Varför har han kommit hit? Vi tog hans parti men han var alltförförhärdad för att acceptera islam som sin religion.” De frågade honom: ”Varförkomduhit?Ärdetpågrundavenviljaattförsvaradittfolkellerärdetpågrundavattdulutaråtislam?”Hansa,”Detärheltsäkertpågrundavatt jaglutaråtislam.JagtrorpåAllâhochHansSändebud.JagharslagitsmedAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–tillsjagharfåttdetniser.”,ochdogsedanomedelbart.Deberättadeomhonom förAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfirdochvälsignelser.Dåhanlyssnatsahan:”HanärenavParadisetsinvånare.Trotsatthaninteharförrätatenendabön”,berättadeAbuHurairah.311Qazman, somhittadesblandde sårade, slogsheroisktochdödade sexeller sjuavgudadyrkare. Han var försvagad av de skador han ådragit sig och de fördhonom till Bani Zufrs område. Muslimerna gav honom glada nyheter omParadisetmenhansa:”VidAllâh, jagslogsblottförmittfolk.Hadedetintevaritfördethadejagaldrigslagits.”Dåhansskadorförvärradesbefickhansjälvmord.AllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–hadevargånghanförtspåtalredansagt:”HanärenavinvånarnaiElden.”312Sådantärslutetförde somslåss förennationalistisk sakellerpåett sätt annatänattupphöjaAllâhsOrd,ävenomdeslogs i islamsnamneller iAllâhsSändebudsellerhansFöljeslagaresarmé.ImotsatstillQazmanfannsenjudefrånBaniTha’labahblanddedödade.Hansatillsittfolk,”Ojudiskafolket!VidAllâh,nivetredanattdetärav yttersta vikt att stödja Muhammad – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser.”Desa:”Detär lördagidag.”Hansa:”Det finns ingenlördagförer.”Han tog sitt svärdochkrigsutrustningoch sa: ”Om jagdödas skamin egendomkommaMuhammad – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – tillhanda.”Följandemorgonfortsattehanattslåsstillshandödades.AllâhsSändebud–överhonom vare Allâhs frid och välsignelser – sa om honom: ”Mukhaireeq är denbästejuden.”313MARTYRERNABEGRAVSAllâhsSändebudövervakademartyrernasbegravningochsa:”Jagvittnaromattvemhelst som såras på Allâhs väg kommer Allâh återkalla till livet med sitt sårblödandeenvätskasomärblodliktillfärgenmenmyskliktilldoften.”314NågraavFöljeslagarnafördesinastupadeikrigettillMedinamenAllâhsSändebud–överhonom vare Allâhs frid och välsignelser – gav order om att de skulle skickastillbakaförattbegravasdärdeblivitdödade.Hangavorderomattdeinteskulletvättas utan begravas som de var efter att deras rustningar och läderdräkter

310Zâdal‐Ma’ad,2/96.311Zâdal‐Ma’ad,2/94;IbnHisham,2/90.312Zâdal‐Ma’ad,2/97;IbnHisham,2/88.313IbnHisham,2/88,89.314IbnHisham,2/98.

212

avlägsnats.Hanladetvåellertremartyrertillsammansisammagravochkundetill och med lägga två män i samma sveptning och sa: ”Vem är mest kunnig iQuranen?” och han jordfäste honom först. Han sa: ”Jag vittnar för dem påÅteruppståndelsensDag.”hanbegravde ’Abdullahbin ’AmrbinHaramoch ’Amrbinal‐Jamuhiengravpågrundavdentillgivenhetdehadeförvarandra.315DesaknadeHanzalahskista,sökteefterdenoch fanndendroppandeavvattenpå en plats i närheten. Allâhs Sändebud – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser–berättadeförsinaFöljeslagareattänglarnatvättadehonomochsasedan:”Frågahanshustruomdet.”Defrågadehenneochhonbekräftadeatthanhadebefunnit sig i ett tillståndav ceremoniell orenhet.Detta var skälet till attHanzalahkomattkallasGhasîlal‐Malâ’ikah’(densomänglarnatvättade).316DåAllâhSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–såghurhansfarbrorochfosterbrorHamzahhadeblivitstympadeblevhanytterligtsorgsen.Då hans faster Safiyah kom för att få se sin bror Hamzah instruerade AllâhsSändebudhennessonaz‐Zubairattskickaiväghennesåatthonskulleslippasevadsomhänthennesbror.Honvägradeochsa:”Menvarförskullejaggå?Jagharfått redapåatt de har stympat honom.Men så längedet är påAllâhs vägär vinöjdavadsomänhänderhonom. Jagsäger: ’AllâhärTillräckligoch jagkommermedAllâhsViljaattvaraståndaktig.’”Hongickgram,tittadepåhonom,anropadeAllâhförhansskullochsa:”VitillhörallaAllâhochtillHonomskavisannerligenåtervända”,ochhonbönföllAllâhattförlåtahonom.AllâhsSändebudgavsedanorderomatthanskullebegravasmed’AbdullahbinJahsh–somvarhansnevösåvälsomhansfosterbror.IbnMas’udsa:ViharaldrigsettAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser– gråta såmycket somhan gjorde förHamzahbin ’AbdulMuttalib.Han vändehonommotal‐Qiblahoch stod sedanvidhansgravoch lät sin sorgvälla fram.Åsynen av martyrerna var obeskrivligt förfärlig och hjärtskärande. I enbeskrivningavHamzahsbegravningsaKhabbab:

”IngenskrudsomvartillräckligtlångfannstillgängligförHamzahförutomenvitgråklädnad.Dådetäcktehanshuvudmeddenräcktedeninteföratttäckahansfötter,ochomdetäcktehansföttersynteshanshuvud.Tillsluttäcktedehanshuvudmeddenochladenågraväxterkalladeal­Idhkhirföratttäckahansfötter.”

Al‐Imam Ahmad rapporterade att på dagen för Uhud och vid tiden dåavgudadyrkarnaavtågadesaAllâhsSändebud:”Istawoo(dvs.formaradersominförbön)såattjagkanframsägatacksägelser

ochlovprisningartillminHerre,denStörsteochAllsmäktige.”

315Zâdal‐Ma’ad,2/98;Sahihal‐Bukhari,2/584.316Zâdal‐Ma’ad,2/94.

213

Deställdesigiraderbakomhonom.Hansasedan:

”AllâhvitackarDigförallt,ingenkanundanhållaellerhindradetsomDutillåterellertillåtadetsomDuundanhållerellerhindrar.Ingenkanvägledaden somDupåbjuderattgåvilse eller låtagåvilseden somDuvägleder.IngenkanmedgegåvorsomDuundanhållerochingenkanundanhålladetsom Dumedger. Ingen kan föra närmare det som Du påbjuder ska varaavlägsetelleravlägsnadetsomDupåbjuderskavaranära.O,Allâh,spridöverossallaDinBarmhärtighet,DinNådochDinaGåvor.Allâh, jag bönfaller Dig om att bevilja mig ständig sällhet som varkenförändrasellerförsvinner.Allâh,endastDigsökerviHjälphosisvårigheter.DigEnsam tar vi vår tillflykt till påen terrornsdag.Allâh, tillDigEnsamsöker jagmintillflykt frånDinagåvorsonda(dvs.detondasomdekanfåosstill)ochfråndetondaiDinförvägran.Allâh,låtossälskaTronochgörden ljuvochhelhjärtatälskadavoss!Görotro, ogudaktighetocholydnadfrånstötandeföross.Låtossvarablanddemsomärrättvägledda.Allâh,låtosslevasommuslimerochlåtossdösommuslimer,ochgörsåattviföljerde rättfärdigaoch intede vanäradeoch förledda.Allâh, låtDin fiendskapdrabbadeicketroende,somhandlaristridmedDittSändebudochavvikerfrån Din rättfärdiga väg. Allâh, låt Din vrede, Din straffdom och DinfiendskapdrabbadeicketroendeochdemövervilkaDunedsäntBokensomsprider lögneromdinaprofeterochhindrarattAllâhsordkommer fram.LåtdemhemsökasavkrigpåbjudetavDig.Allâh,SanningensHerre.”317

Efter att ha jordfäst allamartyrer, och efter att ha lovprisat och åkallat Allâh,återvände Sändebudet – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – tillMedina. På hans väg tillbaka gavs prov på exempellös kärlek och hängivenhetfrån de annfärdiga troende kvinnorna; på intet sätt mindre storslaget änmännens heroiska gärningar i striden. Hamnah bint Jahsh mötte AllâhsSändebud–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser–påväg tillbaka,ochhangavbeskedtillhenneomhennesbrors–’AbdullahbinJahsh–död.Honsa:”Allâh tillhör vi och till Honom ska vi förvisso återvända. Jag ber om Allâhsförlåtelse.”HanmeddeladesedanhennesmorbrorHamzahbin’AbdulMuttalibsdöd.Honsa:”AllâhtillhörviochtillHonomskaviförvissoåtervända.JagberomAllâhsförlåtelse.”DåhangavhennebeskedomhennesmanMus’abbin’Umairsdöd skrek och jämrade hon sig dock. Då Allâhs Sändebud – över honom vareAllâhs fridochvälsignelser–såghennegöradetsahan:”Denkvinnansmanärhenneytterligtkär.”318HankomförbienkvinnafrånBaniDinarvarsman,farochbroralladödadesvidUhud.Dåderasdödtillkännagavssahon:”HurärdetmedAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhs fridoch välsignelser?”De sa: ”Välbehållen, omor till denochden…Tack tillAllâh;hanärvälbehållenoch så somdukanönska.”Honsa: ”Låt

317MusnadImamAhmad,3/424.318IbnHisham,2/98.

214

migsehonom.”Depekadepåhonom.Dåhonsåghonomsahon:”Allaolyckoräringentingsålängeduärvälbehållen.”319UmmSa’dbinMu’adhkomspringandeförattmötaProfeten–överhonomvareAllâhs frid och välsignelser – och hennes son höll då in sin häst och sa tillProfeten – överhonomvareAllâhs frid och välsignelser: ”Sändebud frånAllâh,dethärärminmor.”Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–sa:”Hon är välkommen”, och stannade och väntade på henne. Då hon kom näratröstadehanhenne förhennesdödade son ’AmrbinMu’adh.Hon sadock: ”Sålängejagserattduärvälbehållenkommerminolyckafallaiglömska.”Allâhs Sändebud åkallade sedanAllâh för släktingarna till de somdödades vidUhudochsa:”UppmedhumöretUmmSa’d,ochförvidaregodanyhetertillderasanhörigaomattallasomdödadesislagetärkamrateriParadisetochmedlareföralladerasanhöriga.”Honsvarade:”SändebudfrånAllâh,viärtillfreds.Vemskullebegråtademefterdessaglädjandenyheter?”Honfortsattesedan:”SändebudfrånAllâh,åkallaAllâh(fördemsomblevlämnade).”Hansa:”Allâh,hållsorgenbortafrån deras hjärtan. Och trösta dem i deras olycka. Kompensera dem som blevlämnademedgodhetochvälfärd.”320På kvällen den dagen, lördagen den sjunde Shawwal år 3 A.H., anländeSändebudet tillMedina.Så forthankomhemräcktehanöversitt svärd till sindotterFatimahochsa:”Mindotter,sköljbortblodetfråndettasvärd.DetharvidAllâhvaritmigbehjälpligtidag.”’AlibinAbiTalibräcktehennesittsvärdochsa:”Och tvätta bort blodet från det här svärdet också. Det har vid Allâh varit migbehjälpligtidag.”AllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–sa:”SahlbinHanîfochAbuDujanaharvaritlikatapprasomduistriden.”321Deflestaskildringarbekräftarattsjuttiomuslimerdödadesochattdeflestaavdem,sextiofemstycken,varHjälpare– fyrtioen frånKhazrajoch tjugofyra frånAws. Av övriga var en jude och fyra Emigranter. Av polyteisterna dödadestjugofyra,menvissaversionertalaromtrettiosju;trotsalltvetAllâhbäst.322Natten mot sändagen den åttonde Shawwal efter återkomsten från Uhudtillbringade muslimerna i ett kristillstånd – trots att de var dödströtta ochextremt utmattade. De förhöll sig på helspänn och tillbringade nattenmed attvaktaallMedinasområden.Isynnerhetbevakadedesinledare,AllâhsSändebud– över honom vare Allâhs frid och välsignelser, av rädsla för att någon skullebegåenoväntaddårskap.EXPEDITIONENTILLHAMRÂAL‐ASADAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–tillbringadeförsindelnattenmedattbegrundasituationen.Hanfruktadeattavgudadyrkarna–

319IbnHisham,2/99.320As‐Sîratal‐Halabiyah,2/47.321IbnHisham,2/100.322IbnHisham,2/122‐129;Fathal‐Bari,7/351.

215

medan de fortfarande var på väg mot Mecka – skulle inse att de inte hadeuppnått något med sin triumf, kanske ändra planer och tåga mot Medina. Dekanske skulle beklaga sig och bestämma sig för att invadera Medina somkompensation.AllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–vardärförfastbeslutenattgesigutefterdenmeckanskaarmén.Profeten–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser–kallade samman sittfolk och gav dem order att tåga för att möta islams fiende. Detta hände sigsöndagmorgondenåttondeShawwal–dagenefterUhud.Hansa:”IngenutomdesomdeltogislagetvidUhudgårut.” ’AbdullahbinUbaisa:”Jaggårutmeddig.””Nej”,saProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser.Även om muslimerna led mycket av smärtsamma erfarenheter och djup ororeagerade de positivt på hans anmodan. Jabir bin ’Abdullah bad enträgetProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–omattfåtillåtelseattdeltaidenkommandedrabbningenochangavsomskälatthanalltidvelatdeltaiallastridersomProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–varitinblandad i. Han hade inte deltagit vid Uhud eftersom hans far bett honomstannaiMedinamedsinasystrar.Hanbeviljadessinönskan.Muslimerna marscherade iväg till en plats kallad Hamra’ al‐Asad cirka åttaengelskamilfrånMedinadärdeslogläger.PådennaplatskomMa’badbinAbiMa’badtillAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–ochbekändesigtillislam.Vissasaatthanfortfarandevarenavgudadyrkareochatthanpågrundavett fasthållandevidett förbudmellansinegenstamKhuza’ahochBaniHashimendastvillegeSändebudetnågraråd.Hansa:”OMuhammad,SändebudfrånAllâh!VidAllâh,vikännerstorsorgövervadsomhäntdigochdinaFöljeslagare.Vihoppasverkligenattniinteskalidaigen.”AllâhsSändebud–överhonomvareAllâhs frid och välsignelser – föreslog då att han skulle överraskaAbuSufyanochhindrahonomfrånattförverkligasinaondaavsikter.Sändebudetsfarhågoromavgudadyrkarnaseventuellaåterkomstvisadesigheltriktiga. Ty så snart de hade sadlat av och slagit läger vid ar‐Rawhâ’ – enplatstrettiosex engelska mil från Medina – började de förebrå varandra. En gruppblanddemsatillenannan:”Nigjordeingenting.Nibrötnerderasstyrkormennilämnadedem.Detfinnsännubemärktamänblanddemsomsnnoliktkommerattsamlaihopfolkförattåterbekämpaer.Sålåtossåtervändaochbrytanerderasstyrkorochförintadem.”Detta var faktiskt ett förhastat beslut fattat av enfaldiga människor somfelbedömdebådasidorspotentiellastyrkaochkampvilja,ochorsakentillattenavQuraishs framstående ledare, SafwanbinOmaiyah, försökte avråda sitt folkfrånattdrivaigenomföretaget.Hansa:”Folk!Gördetinte!TyjagfruktaratthanharsamlatihopdemsomstannadehemmaochintedeltogvidUhud.Återvändhemsom segrare. Ty jag vågar inte svara för konsekvenserna av ert deltagande i ensådan strid. I sista rummet kan det bli till ett förfång.” Oaktat detta tungaargument var majoriteten av polyteisterna fast beslutna att genomföra detriskfylldaföretaget.

216

Ma’BadbinAbiMa’baddökundertidenupppåplatsen,ochiettförsökattgäckaderas plan försökte han överdriva den fara som väntade dem. Han sa:”Muhammadhargåttut förattmötaermedenenormmängdkrigare– jagharaldrig sett något liknande förr. Han har uppbådat alla trupper som stannadehemmaochintedeltogvidUhud.Deångrarsannerligenvaddeharmissatochvilltaigendetnu.Derashjärtanärfylldaavhatochförbittring.”AbuSufyansa:”Vedig!Vad föreslårdu?”Hansa:”VidAllâh, jagserattni intekommerattgeeravförränhankommerochniserhuvudenapåderashästar;ellerförränhansarmésförtruppdykeruppbakomdendärkullen.”AbuSufyansa:”VidAllâh,viharkommitframtillengemensamviljaomattslåtillmotmuslimerna och derasmakt.” Mannen, återmed en antydd varning, råddehonomattsättastoppfördet.Iljusetavdessanyheterdogdenmeckanskaarménsbeslutsamhetochviljekraft,och istället tog panik och skräck ett fast grepp om dem. De bedömde detföljaktligen som säkrast att fullfölja sitt tillbakadragande till Mecka. Som ettalternativ inledde de emellertid en fientlig nervpropaganda i syfte att få denmuslimska styrkan att inte förfölja dem. En karavan som tillhörde ’Abd QaisråkadepasserapåvägmotMedinaochAbuSufyanbaddemienlighetmedsinpropagandaattframföraettbudskaptillProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–medinnehålletattmeckanernahadeuppdådatsinastyrkorförattförgöraSändebudetochhansFöljeslagare.IutbytelovadeAbuSufyanattgekaravanensfolkmängdermedrussinvidföljandeårsmarknadvid’Ukaz.Karavanens folk framförde budskapet till Allâhs Sändebud – över honom vareAllâhs fridochvälsignelser–vidHamrâal‐Asad,docktill ingennyttautanAbuSufyansordstärktedemtvärtomitron.Allâhsäger:”…ochdesa:’VibehöveringenannanhjälpareänAllâh.Varfinnsenmäktigarebeskyddare?’Ochdeåtervände[styrktaav]AllâhsvälsignelseochHansnåd;detondahadeinterörtviddem.DerasmålvarattvinnaAllâhsvälbehagoch

Allâhsnådärenoutsinligkälla.”(Quranen3:173‐174)

EfterkaravanensankomstpåsöndagenstannadeAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–tredagarvidHamrâal‐Asad–måndag,tisdagoch onsdag 9‐11 shawwal år 3 A.H. och återvände sedan till Medina. Innanåterresan tog han Abu ’Azza al‐Jumahi som krigsfånge. Denne man hade föröverigtocksåtillfångatagitsvidBadr,menpågrundavhansfattigdomochstorafamiljattförsörjahadeProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–varit storsint nog att frige honom på villkor att han inte skulle inlåta sig istridighetermotmuslimernamer.Abu ’Azzahöll inte sitt löfte utandeltog vidUhud på avgudadyrkarnas sida. Han bad åter Muhammad – över honom vareAllâhs frid och välsignelser – om benådningmen den senare sa honom att entroende inte lät sig fångas två gånger i samma snara. Han utdömde sedan pågodagrunderdödsstraffvilketverställdesavaz‐Zubaireller,ienannanversion,av’AsimbinThabit.

217

EnspionfrånMeckavidnamnMu’awiyahbinal‐MughîrahbinAbial‐’Asdömdesockså till döden. Denne spion var ’Abdul Malik bin Marwans morfar. DåavgudadyrkarnagavsigavefterUhudkomMu’awiyahtillsinkusinpåfädernet’Uthmanbin’Affan–måAllâhvaranöjdmedhonom.’Uthmangavhonomskydd–efteratthafåttProfetenstillåtelse–påvillkoratthanskulledödasomhanblevertappad där efter tre dagar. Han efterkom inte detta utan då denmuslimskaarmén lämnade Medina stannade han mer än tre dagar under vilka hanspionerade för Quraish. Då armén återvände flydde Muäawiyah från Medina.AllâhsSändebud–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser–beordradeåsin sidaZaidbinHarithahoch ’AmmarbinYasir att ge sigut efterhonomochdödahonom.Såhandödades.323Expeditionen till Hamrâ’ al‐Asad är tveklöst inte en enskild expedition utansnarareendelav,ellerriktigare,enfortsättningpåUhud.Så var slaget vid Uhud med alla dess stadier och detaljer. De har längediskuteratsavlärdeochforskare.Vardetettnederlagellerinte?Utantvivellågdetmitlitäraövertaget islagetsandra fashospolyteisternasommedframgångstyrde fientligheternas drivandemekanismer och åsamkademuslimerna svåraförluster i människoliv. Det kan inte förnekas att en del av de troendeuppenbarligenbesegrades,mendettakundealdrigbetraktassomenmeckansktriumf.Den meckanska armén lyckades aldrig ockupera muslimernas högkvarter.Lejonparten av denmedinensiska armén tog kaoset och förvirringen till trotsaldrig till flykten,utanvisade tvärtomprovpåettojämförligtochhjältemodigtmotståndoch lyckades samla ihop sig runt ditt högkvarter och slåss oförvägetoch dristigt. De lät dessutom inte meckanerna förfölja dem och varken fångaeller krigsbyte togs av dem. Islams fiender var också alltför modlösa för attgenomföra krigets tredje fas och präglade slagfältet med sitt övertag, utanlämnade detsamma i stora hast redan före muslimerna. Själva Medina,muslimernas huvudstad, låg sårbart exponerat blott ett stenkast från fiendenslinjer,menpolyteisternavar intedjärvanogatt stormaden förplundringellerföratttillfångatademuslimskakvinnornadär.Dessatalandeuppgifterstöderisjälvaverketvårtargumentomatthändelsernavid uhud bara utgjorde ett särskilt tillfälle då meckanerna endast lyckadestillfogamuslimernasvåraförlustermenmisslyckadesmedattuppnåsittslutligamålattisininringningsoperationutplånadenmuslimskaarmén.Detärnäralltkommeromkringinteovanligtförerövrareattlidasådanaförluster,utanattdeför den skull under några omständigheter kanbetraktas somen seger för denfientligaparten.Skeendet vid Hamrâ’ al‐Asad är i detta avseende tankeväckande. Det ärsannerligen en märklig syn då en framgångsrik armé retirerar av rädsla för

323IbnHisham,2/60‐129;Zâdal‐Ma’ad,2/91‐108;Fathal‐Bari,7/345‐377;MukhtasarSîratar‐Rasûl,s.242‐275.

218

förödmjukelse och nederlag, och den modfällda och lamslagna gruppen avmuslimerförföljerden.EttslutligtomdömeomslagetvidUhudgervidhandenattdetendastvarenfasavmilitärahandlingarienhelkrigsprocessmellantvåfientligapartersombådaerhöll sin beskärda del av framgång och misslyckande, och som avstod frånytterligareinblandningutanenfegflyktellerenuppgivenkappitulation.Idennameningkanslagetmedrättabetraktassomettsammansattkrig.IdettasammanhangsägerAllâh:”Låtinteerivermattasnärniförföljerfienden.Omniutstårsmärta,utstårde

precissomni.MennihoppasfåavAllâhdetsomdeintehoppaspå.Allâhärallvetande,vis.”

(Quranen4:104)

Versen identiferar uttryckligen bådas attityder till förluster och umbärandensom identiska. Båda parter inställde krigsoperationerna och drog sig tillbakavarkensegerrikaellerbesegrade.DENHELIGAQURANENSIAKTTAGELSEROMSLAGETVIDUHUDVissa quraniska verser uppenbarades för att sprida ljus över slagets mestavgörande faser, i tämligenklaraordalaganföra skälet till den svåra förlusten,samtidentifieradesårbaraområdensomännulevdekvarisjälarnahosnågraavdetroende,vadgällerderasskyldighetattkämpasigframtillenbestämdattitydmedavseendepådehögtståendemål för vilkadetmuslimska samfundethadeskapatochförväntadesernå.DenHeligaQuranentaladeocksåomtronshycklaresattitydochklargjordedenfientlighetochdethat somdehystemotAllâhochHansSändebud.AllâhsOrdlyckadesdessutomundanröjaallaspåravotydligheterochinsinuationerrestaavhycklarna och deras anhängare, samt judarna – konspirationens ochintrigmakandets upphovsmän – och som ännu var levande i en del svagsintamuslimershjärtan.De lovvärdabedömningaroch länge söktamål somkanhänföras till slagetvidUhud är ett annat ämne som Den Heliga Quranen ägnar mycket utrymme åt.Sextio verser relevanta för slaget uppenbarades för att ge en fullständigredogörelsefördessförstafas:

”Minns[Muhammad]attduentidigmorgonlämnadeditthemförattgrupperadetroendetillstrid.”

(Quranen3:121)

Ochslutarienfullständigkommentartilldessresultatochlärdomar:

”DetärotänkbartattAllâhskullelåtadetroende[leva]ideformersomni[förnekare]lever,längreäntilldessHanskiltmellandeondaochdegoda.MenAllâhlåtererintefåinsiktidetsomärdoltförmänniskor;[fördetta]utserAllâh

219

denHanvillblandSinasändebud.TrodärförpåAllâhochHanssändebud;omnitror[påAllâh]ochfruktarHonom,väntarerenrikbelöning.”

(Quranen3:179)

ERFARENHETEROCHLÄRDOMARIbn al‐Qaiyim har gjort en noggrann referens till slaget vid Uhud och givit enuttömmande förklaring av de gudomliga välsignelser och lärdomar som detresulterat i. Vissa muslimska lärde har med stöd hos Ibn Hajar sagt attmotgången vid Uhud berodde på att bågskyttarna negligerade Profetensuttryckligaorderochlämnadedenplatssomdebeordratsattförsvaratillslutet.MuslimernasframgångvarmedandraordavhängiglydnadmotProfeten–överhonom vare Allâhs frid och välsignelser. Så länge de utför hans befallningarhjälperAllâhdemattmötaallaslagsodds.Åsidosätterdedäremothansorderijaktenpå världsliga vinster ärdedestinerade till bedrövelse. En annan aktuellfråga av stor betydelse säger att det är normalt att profeter prövasmed olikamotigheter,menattdenslutligaeffektenintedestomindreärderasfavör.Skullemuslimernaåenasidan,ständigtvarasegerrikaskullemångahycklarerätta insigiislamsled,vilketskullefåtillföljdattdentydligademarkationslinjenmellansanna troende och hycklare skulle bli otydlig. Skullemuslimerna å anda sidanständigtbesegrasskulleprofetskapetsslutligamålaldrigeffektueras.Sålundaärdet klokt att kombinera framgång och misslyckande så att en sållning mellansannamuslimerochhycklarekanverkställas.I efterspelet till slaget vid Uhud avslöjades hycklarna i ord och handling sinaverkligaavsiktervilket följdriktigtgjordemuslimernamedvetnaomexistensenav dessa illasinnade element som i hemlighet verkade i deras eget hemland. Isinomtidskullegivetvislämpligaåtgärdervidtas.Entredjepunkt idettasammanhanghandlaromettavsiktligtuppskjutandeavseger i vissa områden i syfte att kontrollera själens stolthet och undervisa detroende i hur ett fullödigt tålamod iakttas i tider av motgångar. Tester ochprövningar tillhandahållsavAllâh förattde sanna troendevälförtjäntkan intasin boning i det välsignade Efterkommande livet. Martyrskapet som är denhögstarangAllâhssannavännerkanerhålla,tillhandahållsavHonomifunktionavettpass,utfärdatavHerren,somgertillträdetillParadiset.Ikorthetärkampför Allâh sak ett gyllene tillfälle för den sanne troende att få sina synderutsuddade och ett gudomligt planerat tillfälle för de icketroende och Allâhsfiender attmöta förstörelse och förgörelse som lön för sin icketro, sitt tyranniochsittöverskridandeavgränser.324

324Zâdal‐Ma’ad,2/99‐108.

220

MilitärauppdragochexpeditionermellanslagetvidUhudochdeSammansvurnasangrepp

MOTGÅNGARNA VID UHUD hade en ogynnsam inverkan på muslimernastrovärdlighet ochmilitära rykte. I människors ögon hade deras värdighet ochmakt försvagats. Svårigheter och faror dök upp överallt i och utanförMedina.Judar, hycklare och beduiner deklarerade offentligt sin fientliga inställning tillmuslimerna och var och en av dem var ivriga att fördärva och i sista rummetutplåna hela deras existens. Nära tvåmånader hade gått efter slaget då BanuAsadförbereddeenattackpåMedina. ’UdalochQarahsstammarkonsporerademotmuslimernaisafarmånadår4A.H.ochdödadetioavProfetensFöljeslagare.PåsammasättsmiddeocksåBanu’AmirränkermotdemochsjuttioFöljeslagaredödades i slaget vidMa’unaskälla.UnderdennaperiodannonseradeBanuan‐Nadîr ideligen sin fientlighet och var inblandade i en sammansvärjning för attmördaProfetenMuhammad–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser– irabi’al‐awwalmånadår4A.H.BanuGhatfanvarijumadaal‐ulamånadsammaårifärdmedattangripaMedina.VisersåledesattmuslimernaefterförlistenavsinmilitäratrovärdighetislagetvidUhudblevettlockandemålförettantalpresumtivafaror.MedstorklokskaplyckadesMuhammad–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–hållaalladessa hotande strömningar stången, och också återupprättade muslimernasförloradevärdighetochännuengångvinnanytt renomméochhögt anseende.HansförstainitiatividenprocessenvaroperationenvidHamra’al‐Asad,genomvilkenhanåtervannmuslimernasmilitärarykte.HanlyckadesåterupprättasinaFöljeslagaresanseendeochrespektinjagandeställningpåettsättsomförvänadeellertillochmedförbluffadesåväljudarnasomhycklarna,förattsedankrönasinframgånggenomattsändautmilitäradelegationerochexpeditioner.ABISALAMAHSEXPEDITIONDetförstafolksomiefterdyningarnatillUhudtogtillvapenmotmuslimernavarBanu Asad bin Khuzaimah. Medinas ”underrättelsetjänst” rapporterade attKhuwailids sänder Talhah och Salamah hade uppbådat npgra frivilliga för attslåss mot Allâhs Sändebud – över honom vare Allâhs frid och välsignelser.Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–sändegenastutenetthundrafemtio man stark styrka av Hjälpare och Emigranter under ledning avAbu Salamah. Den muslimske ledaren tog Bani Asad bin Khuzaimah medöverraskningiderasegethemland,neutraliseradederasansats,skingradedemoch tog deras boskap. Vid återkomsten hade en skada somAbu Salamah hadeådragit sig vid Uhud blivit inflammerad vilket orsakade hans död en kort tiddärefter.Expeditionenskeddedenförstemuharramår4A.H.325

325Zâdal‐Ma’ad,2/108.

221

ETTUPPDRAGUNDER’ABDULLAHBINUNAISLEDNINGDenfemtedagenisammamånad,muharram,år4A.H.,rapporteradesattKhalidbin Sufyan al‐Hudhali var i färd med att samla en mobb för att plundra demuslimskapositionerna.PåProfetensordergavsig’AbdullahbinUnaisutförattförgörafienden.Den muslimske militäre ledaren blev borta arton dagar under vilka hanframgångsriktfullgjordesittuppdrag,dödaderebellernasledareochfördehanshuvudtillbakatillMedinapålördagen,sjudagarföremuharrammånadsutgång.Profeten – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – gav honom sombelöningenstavmedorden:”DennakommerattfunderasomettigenkänneteckenfördigochmigpåUppståndelsensdag.”Påsindödsbäddbad’Abdullahattstavenskullevaramedhonomisvepningen.326HÄNDELSENVIDAR‐RAJI’IsafamånaddetfjärdeåretefterHijarakomendelegationfrånstammarna’Udaloch Qarah och bad Profeten – över honom vare Allâhs frid och välsignelser –sändaengruppFöljeslagareförattinstruerademireligionen,ochpåstodattdetfannsettantalmuslimerblanddem.HanskickadesexavsinaFöljeslagare,ellerienannanversiontio,underledningavMurthidbinAbiMurthidal‐Ghanawieller,enligtal‐Bukhari, ’AsimbinTabit, ’Asimbin ’Umarbinal‐Khattabsfarfar.Dådenåddeframtillenplatskalladar‐Raji’mellanRabighochJeddah,omringadeetthundratalbågskyttarfrånBanuLihyandemochgicktillattack.Denmuslimskadelegationentogskyggpåenhjödochbeduinernagavdemettlöfteomattinteblidödade.’Asimvägradekommanerochbekämpademiställettillshanochsexavhans följeslagaredödades.Tremän,Khubaib,Zaidbinad‐Dathnaochen tillfanns kvar. Devuinerna gav dem ännu en gång löfte om säkerhet och deaccepterade.Dådekomnerbandbeduinernademsvekfullt.Dentredjemannentillrättavisadedemförderasoärlighetochgjordemotståndsådedödadehonom.DeandratvåsomhadedödatnågrabemärktapersonerurQuraishvidBadrtogstillMekaochsåldes.Den förstevarKhubaibsomhölls fånfenunderen tidochsedanbeslutadesdetenhälligtatthanskullekorsfästas.Hanbadomenrespitförattförrättatvårak’aibön.Efterdenavslutadehälsningenvändehansigtillsinabödlar och sa: ”Hade jag inte varit rädd för att ni skulle tro att jag är rädd fördöden skulle jag ha förrättat en lång bön.” Det var här somKhubaib instiftadetraditionenattförrättatvårak’aföreenavrättning.Hansasedan:

Herre!Räknademenefteren,utplånademtillsisteman.HanlästesedannågraverserpoesisomvältaligtberättaromdeogärningarsomhangenomliditochvittnaromhanstropåAllâhidennalidandetsstund:

De sammansvurna har dragit samman sina stammar kring mig, ochuppbringatallademsomkundekomma.

326Zâdal‐Ma’ad,2/109;IbnHisham,2/619,620.

222

De har samlat sina kvinnor och barn, jag är hårt fjättrad vid ett ståtligtträd.Endast inför Allâh beklagar jag mig över min hjälplöshet och minalidanden,ochöverdendödsomdesammansvurnaharförberettförmig.Tronens Herre! Gemig uthållighetmot deras anslag, de har skurit imittköttbitförbit,ochjagharförvägratsföda.Delätmigväljaicketromendödenärattföredra,tårarträngerframimianögon,meninteavfruktan.Vid Allâh! Jag fruktar inte, om jag dör som muslim, på vilken sida jaghamnarförAllâhsskull.Jag kommer inte visa undergivenhet inför fienden, om Herren så önskar,kommerHanvälsignaminasönderslitnalemarochbrutnaleder.

Abu Sufyan vände sig sedan till honom och sa: ”Vid Allâh uppmanar jag dig,önskarduinteattMuhammad–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–varhär idittställesåattvikundehuggaavhonomhuvudet,ochattduvarmeddinfamilj?” Khubaib svarade: ”Vid Allâh, jag änskar inte attMuhammad var i mittställeellerattetthårstråkröktespåhanshuvud,ochattjagsatttillsammansmedmin familj.” Quraish gav ’Uqbahbin al‐Harith vars far hade dödats avKhubaibsjälvorderomattkorsfästahonom.Deutsågocksånågonsomskullevaktahanslik. ’Amr bin Omaiyah ad‐Damari spelade dem ett listigt spratt och bar undernatten oförmärkt bort liket för att begrava det någon annanstans. SenarerapporteradesatthanstraxförekorsfästelsensågsätaenklasedruvortrotsattdetiMeckaviddentidenintefannsenendadadeltillgänglig.[DettavarisjälvaverketuppehälleförhonomsänktavAllâh].Safwan bin Omaiyah letade upp den andre mannen, Zaid bin ad‐Dathna, ochdödadehonomsomhämndförmordetpåsinfar.Quraishsomförloratenavsinabemärktaför’Asimshandsändenågonföratthämtaendelavhanskropp,mentill deras besvikelse var hans lik inte tillgängligt på grund av att en svärmbålgetingar skyddade honom från alla illvilliga hanteringar. ’Asim hade redangivitsinHerrelöfteomattförbliimmunmotallapolyteistiskaförsökattmixtramedhanskropp,ochocksåatthållasigbortafrånkontaktmedAllâhsfiender.Då’Umarbinal‐Khattabhördedennanyhetutbrasthan,”AllâhskyddarsannerligensintroendetjänareefterdödenprecissomHangörunderdenneslivstid.”327TRAGEDINVIDMA’UNASKÄLLATragedinvidMa’unaskällavaränmerohyggligändenvidar‐Raji’ochhändesigisammamånad.

327IbnHisham,2/169‐179;Zâdal‐Ma’ad,2/109;Sahihal‐Bukhari,2/568,569,585.

223

Abu Bara’ – ’Amr bin Malik – med smeknamnet ”Sjutbäraren” kom till AllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–iMedina.Sändebudet–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser –kalladehonom till islammenhanvarkenaccepteradeelleravslog.Hansa:”SändebudfrånAllâh,omdusänderivägnågraavdinaFöljeslagaretillNajdsfolkförattkallademtillislamförväntarjagmigattdeaccepterar.” ”Jag fruktarattNajds folkkommerattdödadem,” saSändebudet.Hansvaradedock:”Jagkommerattskyddadem.”IbnIshaqbekräftarattfyrtiomänsändestilldem–as‐Sahihsägerattdevarsjuttio–ochal‐Mundhirbin ’Amr frånBani Sa’idamed smeknamnet ”Befriad för attdö” leddegruppensomvardenbästaochmestkunnigaiQuranenochrättsvetenskapen.På vägen till Najd samlade de ved för att köpa mat till ”ahl as‐Suffah” somvälgörenhetpådagen, och studeradeochbegrundadeQuranens innebörderpånatten.SåhölldepåtillsdeanländetillMa’unaskällasomlågmelanBani’Amir,HarraochBani Salîm.Degjordehaltdäroch skickadeProfetensBudskapmedHaram bin Milham, Umm Sulaims bror, till Allâhs fiende äAmir bin at‐Tufail.’Amir fäste ingetavseendevidBudskapetutanbeordradeenmanatt stickaettspjutiHaramsrygg.DåspjutetgenomborradeHaramskroppsåghanblodetochsa:”AllâhuAkbar,vidal­Ka’bahsHerre,jagharsegrat!”Allâhs fiende kallade sedan omedelbart ut Bani ’Amir för att bekämpa resten.Bani ’AmirbeskyddadesavAbuBara’ochvägradedärför.Hanvändesigdå tillBaniSalîmförhjälp.’Usaiyahs,Ri’alsochDhakwansfolktillhördeBaniSalîmochbesvarade hans kallelse. Profetens Följeslagare som var omringade avavgudadyrkare fortsatte slåss tills de alla hade blivit dödade. Den endeöverlevandevarKa’bbinZaidbinan‐Najjar somsåradbarsbort fråndedöda.DetvarislagetvidLöpgraven(al‐Khandaq)somhandödades.’Amr bin Omaiyah ad‐Damari och al‐Mundhir bin ’Uqbah bin ’Amir som påbehörigt avstånd ansvarade för muslimernas djur såg fåglar cirkla i luftenovanför slagfältet. Al‐Mundhir skyndade för att delta i striden och dödades,medan ’AmrbinOmaiyahtillfångatogs. ’Amir frigavhonomdåhan fickvetaatthantillhördeMudrasstam,dockefteratthanhadeklippthanshår.Hangjordesåförattinfriaettlöftetillsinmoromattfrigeenslav.Vidsinåterkomstframförde ’AmrbinOmaiyahtillProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–nyhetenomdensmärtsammaolyckansomslutadeiattsjuttioavdemestframståendetroendemördades,ochpåmindeomtragedinvidUhud.SkillnadenvarbaraattdeiUhuddödadesiettregelrättkrigmedandei Ma’una dödades till följd av ett vanhedrande svek. På sin väg tillbaka tillQarqararastade’AmrbinOmaiyahiskugganavettträdvidvilkettvåmänfrånBani Kilab gjorde honom sällskap. ’Amr dödade demdå de sov och trodde sigdärmedhämnasnågraavsinadödadeföljeslagare.HanficksenarevetaattdeavProfeten–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser– sa till ’Amr: ”Duhardödat två personer och deras blodspengar blir en skuld jag måste betala.” Haningav sig sedan på att ssmla in blodspengarna från muslimerna och deras

224

allierade judarna,328ett förfarandesomsenareskulleutlösaangreppetpåBanian‐Nadîr.Profeten – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – rördes så djupt avdenna tragedi och den vid ar‐Raji’ att han åkallade Allâhs Vrede mot demänniskor och stammar somdödade hans Följeslagare. Anas rapporterade atthanundertrettiodagaranropadeAllâhmotdemsomdödadehansFöljeslagarevid Ma’unas källa. Vid varje morgonbön bad han om Allâhs Vrede mot Ri’L,Dhakwan, Lihyan och ’Usaiyah. Han sa: ”Usaiyah lydde inte Allâh och HansSändebud.” Allâh skickade därför en quranisk vers till sitt Sändebud somreciteradestillsdensenareupphävdes:”InformeradittfolkomattviharmöttvårHerre och att Han är nöjd med oss och att vi är nöjda med Honom.” AllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–upphördedåmedsinåkallan.329ANGREPPETPÅBANIAN‐NADÎRVi har redan nämnt judarnas vanhedrande uppträdande och hur de trots allaavtal och löften alltid törstade efter att spilla muslimernas blod ochunderminderaislamssak.EfterBanuQainuqa‐incidentenochmordetpåka’bbinal‐Ashraf pendlade deras hållningmellan uppgivenhet och slakhet, och ipprorparat med svekfulla lönnliga kontakter med Quraish och hycklarna i syfte attetableraenalliansmotmuslimernaefterslagetvidUhud.330Pågrundavkrigiskoerfarenhethemfölldeåtkonspirationsmakeriochränksmideri.Röstochfrämstdeklareradedeöppetsitthatochsinfientlighetochanvändeallaslags listsomskulle kunna skadamuslimerna, men var samtidigt mycket nogamed att inteinledanågonslagsfientlighetersomskullekunnadraindemiöppetkrig.Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–åsinsidahadehögstatålamodmeddem,mensärskiltefterhändelsernavidar‐Raji’ochMa’unaskällagickdeförlångtisittprovokativabeteendeochgjorderentavenattackmothansliv.Profeten – över honomvareAllâhs fird och välsignelser – gav sig som sagt engångtillsammansmedsinaFöljeslagareutförattträffaBanuan‐Nadîrochbeomderashjälp förattsamla indeblodspengarhanvar tvungenattbetala tillBaniKalb förde tvåmän som ’AmrbinOmaiyahad‐Damarihadedödat avmisstag.Alltdettavarienlighetmedklausulernaidetavtalsomdebådaparternaredantecknat. Då de hörde hans historia sa de att de skulle delta i beltalningen avblodspengarnaochbadhonomochhansFöljeslagareAbuBakr, ’Umar, ’Aliochandra att sitta ner vid en mur till deras hus och vänta. Judarna höll ett kortinternt möte och beslöt att döda Profeten – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser.Denmest illasinnadeblanddem, ’Amrbin Jahsh,anmäldesigsomfrivillig förattklättraupppåmurenochsläppaenstorkvarnsten ihuvudetpå

328IbnHisham,2/183‐188;Zâdal‐Ma’ad,2/109‐110;Sahihal‐Bukhari,2/584‐586.329Sahihal‐Bukhari,2/586‐588.330’AunulMa’bûd,3/116‐117.

225

honom. En av dem, Salam bin Mashkam, varnade för genomförandet av ettsådant brott och förutsade att Allâh skulle avslöja sammansvärjningen förSändebudet,ochtilladeattensådanhandlingutgjordeenuppenbaröverträdelseavdenpaktsomslutitsmedmuslimerna.Djibrîl(Gabriel)komfaktisktnertillProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser – för att avslöja deras onda avsikter, och han skyndade dåtillsammansmed sinaFöljeslagare tillbaka tillMedina. På vägenberättadehanfördemomdengudomligauppenbarelsen.Kort därpå gav Profeten – över honom vare Allâhs frid och välsignelser –Muhammad bin Maslamah i uppdrag att till Bani an‐Nadîr framföra ettultimatummedinnebördenattomdeintelämnadeMedinainomtiodagarskullede få huvudena avhuggna. Hycklarnas ledare ’Abdullah bin Ubai uppmanadejudarnaatt inteefterföljaProfetensordutanstannapåsinaboplatser,ochhanerbjöd dem att biståmed tvåtusen av sina anhängare och försäkrade dem omhjälpfrånQuraithahsstamochdeförraallieradeBanuGhatfan.OmdettasägerAllâh:

”…Omniblirbortdrivnalovarviattlämna[staden]mederochvikommeraldrigattföljanågon[somvillgåhårtfram]moter;ochomniblirangripnaskallviheltsäkertståpåersida…”

(Quranen59:11)

Judarnaåterficksittsjälvförtroendeochvarfastbeslutnaattslåss.DerasledareHuyaibinAkhtabförlitadesighoppfulltpåvadhycklarnasledaresaochskickadesålunda följande bud till Allâhs Sändebud – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser:”Vilämnarintevårahem.Görvadhelstduönskargöra.”Situationen var tveklöst besvärlig för muslimerna. Att gå i krig med sinamotståndare i detta kritiska läge skulle kunna få allvarliga och långtgåendeföljder, inte mist med tanke på de ogynnsamma omständigheter de förnärvarande levde under och den fientliga omgivning vars hat och makt växteruntdem,såsomförbudeniformavdödandetavmuslimskautsändeskvallradeom.Judarna i Banu an‐Nadîr var också en makt att räkna med och utsikterna attbesegra dem militärt mycket osäkra; att ständigt vara inbegripen ikrigsakriviteter innebar stora risker. Å andra sidan förde de oupphörligalönnmordenoch svekenmotmuslimerna såväl individuellt somkollektivtmedsig en olidlig huvudvärk för Muhammads efterföljare. Efter att ha tagit ibeaktandesituationenurdettaperspektivochiljusetavdetlömskaförsöketattmörda Profeten – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – fattademuslimernadetavgörandebeslutetattgripatillvapenvilkenformföljdernaänskulleanta.Då Allâhs Sändebud – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – mottogHuyai bin Akhtabs svar sa han: ”Allâhu Akbar, Allâhu Akbar”, och hansFöljeslagareupprepadeordenefterhonom.Hangavsigdärpåutförattbekämpa

226

demochutsågIbnUmmMaktumattskötaMedinasangelägenheterunderhansfrånvaro.Fanananförtroddes’AlibinAbiTalib.Hanbelägradederasfästeundersexnätter–ienannanversionfemton.Banu an‐Nadîr drog sig tillbaka till sina slott, befäste dem och började skjutapilaroch slunga stenarmotmuslimernamedden strategiska fördel somderaslummiga palmträdsfält erbjöd. Muslimerna fick därför order om att fälla ochbrännadessaträd.OmdettasägerAllâh,denAllsmäktige,iQuranen:

”Närni[Troende]höggnedderaspalmerellerlätdemstå,[skeddeallt]enligtAllâhsvilja…”

(Quranen59:5)

Quraithahs stam förhöll sig neutrala och varken hycklaren äAbdullah binUbaiellerGhatfanhöllsinalöftenomhjälp.OmdettasägerAllâh:”SehurDjävulen[betersig]:förstsägerhantillmänniskan:’Förnekasanningen!’ochnärhonförnekarsanningen,sägerhan:’Jagärinteansvarigfördig:jag

fruktarAllâh,världarnasHerre!’”(Quranen59:16)

BelägringenvaradeintelängetyAllâh,denAllsmäktige, ingötskräcki judarnashjärtan, och de erbjöd sig villigt at efterkomma Profetens order och lämnaMedina.Profeten–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser–accepteradederas begäran och tillät dem att bära med sig så mycket bagage, vapenundantagna,somderaskamelerklarade.Dehadegivetvisingetannatvalänattlydasådetogmedsigalltdekundebärainklusivebultarochbjälkartilltaken.Deras karavan uppgick till 600 kameler, inräknade deras ledares Huyai binAkhtabochSalambinAbial‐Huqaiq,sombegavsigmotKhaibarmedanenannangruppgickmot Syrien.Två avdem,Yamînbin ’AmrochAbuSaädbinWahab,antogislamsådebehöllsinpersonligaegendom.AllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsigneler–beslagtogderasvapen, mark, hem och annan egendom. Bland det byte som han tog fanns 50rustningar,50hjälmaroch340svärd.BytettillhördeexklusivtProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser– eftersom ingakrigshandlingarhade föregåttdess tagande.Han fördeladedetefter eget omdöme bland de tidiga Emigranterna och två fattigaHjälpare, AbuDujanaochSuhailbinHanîf.EndelavdetanvändesförattgehansegenfamiljuppehälleåretommedanåterstodenspenderadesförattutrustadenmuslimskaarméninförframtidakrigpåAllâhsväg.AngreppetpåBanina‐NadîrskeddeunderRabi’al‐Awwalår4A.H.,dvs.augustiår 625 e.Kr. Nästan alla verser i Sûrah al‐Hashr (sura 59 – Mönstringen)beskriver judarnas förvisning och avslöjar hycklarnas skamliga uppträdande,ochläggeridagendereglersomärrelevantaförkrigsbyte.IsuranprisarAllâh,denAllsmäktige,EmigranternaochHjälparnaochdenvisarocksådetlegitimaiattavmilitäraskälbränna fiendensmarkochträd.Sådanahandlingarkan inte

227

betraktas som ett sedefördärvande fenomen så länge det verkligen görs påAllâhs väg. I Suran uppmanar Allâh de troende att vara gudfruktiga ochförberedasigfördenkommandevärlden,ochHanavslutardenmedattäraSigSjälv och manifestera Sina Heliga Namn och Attribut. Eftersom suran läggerfokuspåBani an‐Nadîr och förvisningen avdembrukade Ibn ’Abbaskalladen”an‐Nadîr‐suran”.331INVASIONENAVNAJDDen fredliga triumfsommuslimernaåstadkomvidangreppetpåBanian‐Nadîrgjorde att deras överhöghet över Medina fast etablerades, samt att hycklarnadrogsigtillbakaitystnadochoffentligtupphördemedsittförfarnaränksmideri.Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–ficksålundarikligtmedtid att rikta in all sin energi och alla sina mänskliga resurser mot att kuvaökenbeduinernaochkväsaderasskadligaprovokationerochillasinnadevanaattdödahans emissionärer och till ochmedumgåsmedplanerpå en invasion avsjälvaste Medina.332 Muslimska rekognoseringsenheter rapporterade enmobilisering runt Medina av beduintrupper från Bani Muharib och Tha’labahfrånGhatfan.Profeten–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser–gavsigskyndsamt tillsammansmedmuslimernaut för att bestraffadessanya laglösa,ingjuta fruktan i deras hjärtan och hindra dem från att begå fler illvilligagärningar. Dessa avskräckningsoperationer genomfördes upprepande gångerochmedfördepåtagligaresultat.DerebelliskaochhårdhjärtadeökenbeduinernaskrämdesiväguppibergenochMedinaförblevheltopåverkatavderasattacker.I detta sammanhang kan det vara intressant att fästa lite extra vikt vid enbetydandesådanoperation–Dhatar‐Riqa’(trasor)‐expeditionen–vilkenenligtvissa lärda ägde rum i Najd (ett omfattande högslättområde på den araviskahalvön) i Rabi’ ath‐Thani eller Jumada al‐Ula månad år 4 A.H. De styrker sittpåstående med att expeditionen för att kuva de upproriska beduinerna varastrategisktnödvändigattgenomföraförattmötakravenpådenöverenskomnadrabbningenmed polyteisterna, dvs. detmindre slaget vid Badr år 4A.H.DenmesttillförlitligauppfattningensägeremellertidattDhatar‐Raqa’‐expeditionenägderumefterKhaibarsfall.DettastödsavdetfaktumattAbuHurairahochAbuMusaal‐Ash’ari–måAllâhvaranöjdmeddem–bevittnadeslaget.AbuHurairahantog islambaranågradagar föreKhaibar, ochAbuMusaal‐Ash’ari återvändefrånAbessinienoch slog följemedProfeten–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser – vid Khaibar. Föreskrifterna rörande den fruktans bön somProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–förrättadevidDhatar‐Riqa’‐expeditionen uppenbarades vid ’Asfan‐expeditionen vilken utan ett unsosäkerhetägderumefterslagetvidal‐Khandaq(vallgraven)sentår5A.H.DENANDRABADR‐EXPEDITIONENDåmuslimerna hade gjort slut på ökenarabstammarnasmakt och skyddat sigmotderasillvillighetinleddedeförberedelserförattmötahuvudfienden.Ettår

331IbnHisham,2/190‐192;Zâdal‐Ma’ad,2/71,110;Sahihal‐Bukhari,2/574‐575.332Fiqhas‐Sîrah,s.214.

228

hadeförflutitsedandeslogsmotdemvidUhud,ochdetvarnuhögtidattåterstarta kriget för att avgöra vilken av de två parterna som var värdigöverlevnad.333I sällskapmed ettusenfemhundra krigare och tio ryttare ochmed ’Ali bin AbiTalibsomfanbäraregavsigAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser – i Sha’banmänad år 4 A.H. (januari år 626 e.Kr.) ivägmot Badr.’AbdullahbinRawahahgavsbefäletöverMedinaunderProfetensbortavaro.Dåmuslimernanådde fram till Badr stannadede för att invänta avgudadyrkarnasankomst.Abu Sufyans styrkor uppgick till tvåtusen fotsoldater och femtio ryttare. Denådde mar az‐Zahan en bit från Mecka och slog läger vid ett vattenhål kallatMijannah. Fyllde av tvekan och modfälldhet och ytterligt orolig för denannalkandestridens följder,vändesigAbuSufyan till sitt folkochbörjade föraframklenapåräddhågsenhetbaseradeförevändningarisyfteattförmåsittfolkatt avstå från att gå ut i krig. Han sa: ”O, Quraishs stam! Ingenting utom ettfruktbartårkan förbättraden situationnibefinnerer i –ettårundervilketeradjur livnär sig på växter och buskar och ger ermjölk att dricka.Och jag ser attdettablirett regnlöstår,ochvänderdärför tillbakanuoch jaguppmanarerattvändatillbakamedmig.”Detförefallersomomhansstyrkorocksåvaruppfylldaavsammafarhågorochondaaningar,tydelyddehonomberedvilligtochutanminstatvekan.MuslimernasomredanbefannsigvidBadrväntadeåttadagarpåsinfiende.Deutnyttjadevistelsengenomattsäljavarorochförtjänadetdubblautgångsprisetpå dem. Då avgudadyrkarna vägrade slåss vägde maktbalansen över tillmuslimernas fördel, och de återupprättade sålunda sitt militära rykte, sinvärdighet och lyckades dra fördel av sin respektinjagade närvaro över helaArabien.Debehärskadeochkontrolleradekortsagtsituationenfullständigt.Dennaexpeditionfickmånganamn,bl.a.”Badr,detavtalademötet”,”DetandraBadr”,”DetsenareBadr”,och”DetmindreBadr”.334INVASIONENAVDOUMATAL‐JANDALSändebudets återkomst från Badr fördemed sig att lugn och säkerhet rådde ihela regionen; och det islamiska högkvarteret, Medina, åtnjöt full säkerhet.Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–sågdetdåsomlämpligtochpassandeattgesiguttilldemestavlägsnaavArabiensområdenförattkuvaallafientligaelementochtvingaframettoantastaterkännandefrånfiendersåvälsomvänner.Efter sexmånader utanmilitära aktiviteter kom rapporter till Profeten – överhonom vare Allâhs frid och välsignelser – om att några stammar i Doumat al‐Jandals omgivningar vid gränsen mot Syrien var inblandade i stråtröveri och

333Fiqhas‐Sîrah,s.315.334IbnHisham,2/209‐210;Zâdal‐Ma’ad,2/112.

229

plunding,ochocksåvar i färdmedattmobiliseratrupper förattangripasjälvaMedinas angelägenheter under sin frånvaro, och gav sig i slutet av Rabi’ al‐Awwal år 5 A.H. iväg i spetsen för ettusen muslimer och en man vid namnMadhkurfrånBani’Udhrahsomvägvisare.För att om möjligt kunna ta fiende med överraskning marscherade de underfärdenmotDoumatal‐Jandalpånattenochgömdesigpådagen.Dådenärmadesig färdmålet erfor de att stråtrövarna hade flyttat till en annan plats, så debeslagtogderasboskapochherdar.Doumatal‐Jandals invåndarehadeävendeflytt för sina liv i alla riktningar och utrymt sina boplatser. Profeten – överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–stannadeifemdagarundervilkahansände ut expeditionsstyrkor för att jaga fiendestyrkor men de fick inte tag inågon.HanåtervändesedantillMedinaoch ingickpåvägenett fredsavtalmed’Uyainah bin Hisn. Doumat al‐Jandal ligger på omkring femton dagarsmarcherfrånMedinaochfemfrånDamaskus.Medhjälp av detta avgörande och stadigvarande framskridande och kloka ochnoggranna planer lyckades Profeten – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser–spridasäkerhet,kontrollerasituationenoch låta lugnpräglahelaregionen. Genom att reducera de ständiga interna och externa svårigheternalyckades han också få händelseutvecklingen att löpa i muslimernas intresse.Hycklarnahadetystats,enjudiskstamhadefördrivitsmedandeandrafortsatteattutåteftersträvagodgrannsämjaochvisatrohetmotavtalen,ökenbeduinernahadekuvatsochslutligenhadeärkefiendenQuraishintelängrenågonönskanattangripa muslimerna. Denna säkerhetsstrategiska hållning av optimalaförhållandenförmuslimernaattåterupptasinnormalaaktivitetattalaförislamochförmedlaHerrensBudskaptillallavärldar.

230

Al­Ahzabs(deSammansvurnas)angreppÅTER INNESLÖTS DEN ARABISKA HALVÖN av lugn och sökerhet och dennaturbulentaregionfickupplevaentidavlugnefterettheltåravkrig.Judarnavarsförräderi, intrigmakande och illojalitet fick dem att smaka på alla typer avförödmjukelseochvanära lätsigemellertid intetillrättavisas.EfterattdeblivitförvisadetillKhaibarväntadedeöngsligtpåföljdernaavdeskärmytslingarsompågickmellanmuslimernaochavgudadyrkarna.Tvärtemotderasförhoppningargick krigshändelserna muslimsernas väg och därför inledde de en ny fas avkonsporation och förberedde sig för att rikta en avgörande attack motmuslimerna.Devaralltförfegaförattageradirektmotdemutandeutarbetadeenfasansfullplanförattnåsinamål.Tjugo judiska ledarebegavsig tillsammansmednågrabemärktapersoner frånBanian‐NadîrtillMeckaförattförhandlaframenoheligalliansmedQuraish.DebörjadeeggafolketdärtillattangripaAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–ochlovadedemfulltbiståndochunderstöd.Quraishsfolk,som vid Badr hade arit kraftlöst och visat sig alltför svagt för att utmanamuslimerna, grep detta tillfälle att återupprätta sitt befläckade anseende ochvanärade rykte. Samma delegation fortsatte till Gharfan,manade dem att göradetsamma,påvilketdegavettpositivtgensvar.Denjudiskadelegationengjordesedan ett nytt försök, reste runt i delar av Arabien och lyckades uppvigla desammansvurna icketroende mot Profeten – över honom vare Allâhs fird ochvälsignelser, hans Budskap och de som trodde på Allâh. Quraish, Kinanah ochandra llierande frånTihama i söder samlade rekryterade fyratusenmänunderAbuSufyansbefäl.FrånöstkomstammarfrånBanuSalîm,Ghatfan,BaniMurrahetc. De begav sig alla till Mecka och samlades i dess utkant vid en redanöverenskommentidpunkt.DetrördesigomenenormarmåepåtiotusenkrigaresomiiantalöverstegallamuslimeriMedina;kvinnor,barnochäldreinräknade.Sanningen att säga – om de hade iscensatt en överrakningsattackmotMedinahadedekunnatförgöraallamuslimerdär.Ledarskapetistadenvaremellertidvaknaochunderrättelsepersonalenlyckadessonderadiendensområdenochrapporteradessrörelser.AllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–kalladesammanetthögstarådgivandeorgan för att ingående diskutera och planera försvaret avMedina. Efter långaöverläggningar mellan militära ledare och personer kända för sina kloka råd,kommanöverensomattföljadenredbareföljeslagarenSalamal‐Farisisförslagom att gräva löpgravar som försvarslinjer. Med Profeten – över honom vareAllâhsfridochvälsignelser–ispetsenuppmuntrade,hjälpandeochpåminnandedemombelöningenidetefterkommandelivetpåbörjademuslimernaivrigtochträgetbyggnationenavenlöpgravruntMedina.Allvarlighungersnödpågränsentill svält kunde inte verken hindrande eller avhålla dem från att nå sina högteftersträvade mål. Salam sa: ”Sändebud från Allâh! Då vi belägrades i Persien

231

grävde vi löpgravar för att försvara oss. Det var sannerligen en utanmotstyckeklokplan.”AllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–gavskyndsamt order om att sätta planen i verket. Varje lag om tio man fick sigtilldelatfyrtiometerattgrävaut.SahlbinSa’dsa:”VivarisällskapmedProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser.Männengrävdeochviforsladebortjordenpåvåraryggar.”En del övernaturliga profetiska tecken bisade sig under grävandets gång. DåJabirbin’AbdullahsågProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelsr–svältaslaktadehanettfår,kokadelitekorngrynochbadProfeten–överhonomvare Allâhs frid och välsignelser – och några Följeslagare att avveptera hansinbjudan.Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–samladedåihopdettusentalmänniskorsomvarifärdmedattgräva.Deåttillsdevarheltmättaochändåfannsdåfåretsbogochdendegsomgjortskvar.EnkvinnakommedenhandfulldadlarsomhongavProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–somtogdadlarna,ladedempåsinmatelochbjödsinaefterföljareatt äta. Dadlarna ökade i antal tills de ramlade övermantelns kant. Ett annattalande övernaturligt exempelmynnade ur att ett besvärligt stenblock föreföllvaraettoöverkonligthinderilöpgraven.Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–togspadenochslogtill,påvilketstenblocketstraxblevtillenlössanddyn.Ienannanversionsägeral‐Bara’:”PåVallgravensDagstöttevipåensten alltför besvärlig för våra spadar att rå på. Vi sökte därför upp AllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–förattbeområd.Hantogspaden,slogtillstenenmedanhansa,’iAllâhsNamn,AllâhärStor,nycklarnatillash­Shâm(Syrien)ärmina,vidAllâhsvärjagattjagidettanuserdessarödapalats;‘ vid det andra slaget sa han, ’Allâh är Stor, jag har givits nycklarna tillJemen,vidAllâhsvärjagattjagmedanjagstårhärkanseSan’asportar(Jemenshuvudstad).’”SammaversionåterberättadesavIshaq.335Medinasnorradelvardenmestsårbaramedanallaandrasidoromgavsavbergoch palmträdgårdar, och som den skicklige militära expert han var förstodProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–attdeSammansvurnaskullekommadenvägenochbeordradedärförattlöpgravenskullevarapådensidan.Muslimernafortsatteattgrävaåtskilligadagar–dearbetadeunderdagenoch vilsade under natten – tills löpgraven hade antagit sina rätta militäradimensioner innanavgudadyrkarnas enorma styrka somuppgick till såmångasom tiotusen krigare anlände och slog läger vid al‐Asyal och Uhud i Medinasutkanter.

”Ochnärdesanttroendesågdesammansvurna[ryckafram],sadede:’DettaärvarAllâhochHansSändebudharlovatoss’och’AllâhochHansSändebudharsagtsanningen’–ochdärigenomstärktesytterligarederastroochderas

underkastelse[underAllâhsvilja].”(Quranen33:22)

335IbnHisham,3/330,331.

232

MedAllâhsLöfteomsegerdjuptinpräntatisinasinnenkomtretusenmuslimermedMuhammad–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–ispetsenutförattmötaavgudadyrkarna.Deförskansadesig iSila’‐bergenmedlöpgravensomenbarriärmellansigochdeicketroende.DåavgudadyrkarnavarifärdmedattangripamuslimernaochträngainiMedinablev de överraskade av att se en bred löpgrav – en i Arabien dittills okändkrigslist–somettbesvärligthinderatttisigförbi.Somenföljdbestämdedesigför att belägraMedina och började utforska löpgraven för att finna en sårbarpunktgenomvilkendeskullekunnainfiltreraMedina.Föratthindrasinafienderfrån att närma sig eller utnyttja någon lucka i deras försvar sköt muslimernapilarmotdemoch ingavsig iskärmytslingarmeddem.Quraishsveteranervarinte glada över en situation som kunde innebära en väntan förgäves på vadbelägringenskulleledatill.Debeslutadedärförattengruppkrigareleddav’Amrbin ’Abd‐e‐Wudd, ’Ikrima binAbi Jahl ochDirar bin al‐Khattab skulle bana sigväg genom löpgraven.Detta lyckades de också de factomed och deras ryttareerävrade ett träskområde mellan löpgraven och Sila’‐bergen. ’Amr utmanademuslimerna på en duell till vilken ’Ali bin Abi Talib utsågs. Efter en kortmenintensivkrampdödade’Ali’Amrochtvingadedeandraattdrasigtillbakaipanikoch förvirring. Några dagar senare gjorde polyteisterna likväl nya desperataförsök som misslyckades tack vare muslimernas ståndaktighet och heroiskamotstånd.IsambandmedhändelsernaunderLöpgravsslagetförsummadeAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser–att förrättanågraböner i rätttid.Jabir–måAllâhvaranöjdmedhonom–berättade:

”På dagen för Löpgravsslaget kom ’Umar bin al­Khattab, förbannadeQuraishs icketroende och sa: ’Sändebud från Allâh! Jag har inte förrättateftermiddagsbönen och solen har redan gått ner.’ Profeten – över honomvare Allâhs frid och välsignelser – gick därefter till Buthan, tvagade sig,förrättadeeftermiddagsbönenefterattsolengåttnerochförrättadesedanskymningsbönen.”336

HanvarsåupprördöverdennaförsummelseatthanåkalladeAllâhsVredeöversina fiender och bönföll Honom att som påföljd för att de avlett hansuppmärksamhetfrånattförrättaeftermiddagsbönenfylladerashemochgravarmed eld. Det berättas från Ahmed och Shafa’i att händelseutvecklingen isambandmed slaget uppehöll honom frånmiddags‐, eftermiddags‐, skymings‐ochkvällsbönenmenatthanförrättadedemsammanslagna.Berättelsernapekarpådetfaktumattsituationenvarförhandennågradagar.337Detstårklarattpågrundavattlöpgravenstodemellandebådaparterna”ägdeinga direkta konfrontationer rum.” De militära aktiviteterna var istället

336Sahihal‐Bukhari,2/590.337MukhtasarSîratar‐Rasûl,s.287;SharhMuslim,1/227.

233

begränsadetillpilskjutandeochstridernakrävdelivenavettlitetantalkrigare,sexmuslimerochtiopolyteister,varavenellertvådödadesavsvärd.Under stridens gång träffade Sa’d bin Mu’adh av en pil som punkterade hanspulsåder.DåhankändeslutetnärmasigåkalladehanAllâhochsa:”Allâh,Duvetatt ingenting ligger mig varmare om hjärtat än att sträva på Din väg mot demänniskor(icketroende)sombekämpadeDittSändebudochförvisadehonomfrånhanshemstad.Allâh,jagtrordjuptochinnerligtpåattDuharpåbjuditattviskabekämpadem,såomdeännupågårstridighetermeddem,låtmigblividlivförattslåssmermotdem.OmdetharlugnatsigberjagDigattlåtademblossauppigenså att jag drar mitt sista andetag i samband med dem.”338 Han avslutade sinåkallanmed att beAllâh om att inte låta honomdö förrän han fått fullständighämnd på Banu Quraisha. Mitt i dessa svåra omständigheter varkonsporationsmakeri och ränksmideri mot muslimerna flitigt förekommande.Banu an‐Nadîrs värsta brottsling Huyai begav sig till Banu Quraithasbosättningar för att försöka få deras ledareKa’b binAsad al‐Qurazi, somhadeingått en pakt med Allâhs Sändebud – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser,attkommatillhanshjälpitideravkrig.Ka’bmotstodtillenbörjanHuyais alla frestelser, men denne var dock klok nog att lyckas manipulerahonom. Han talade om Quraish och deras bemärkta i al‐Asyal så väl som omGhatfan och deras ledare befästa vid Uhud som enade i en tanke och fastbeslutnaattförgöraMuhammad–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–ochhansefterföljade.Han lovadedessutomatt stanna iKa’bs fästeochutsättasigföreventuellafaroromQuraishochGhatfanskulledrasigtillbaka.DenondemannengickpåidessabanortillshanlyckadesvinnaöverKa’btillsinsidaochövertalahonomattbrytasittförbundmedmuslimerna.339Banu Quraitha inledde sedan krigshandlingar riktade mot muslimerna och isynnerhet de avskilda förläggningar som hyste muslimska barn och kvinnor.Med stöd hos Ibn Ishaq berättas att Safiyah –må Allâh vara nöjdmed henne,’AbdulMuttalibs dotter, befann sig på en förläggning tillsammansmedHassanbinThabitochendelkvinnorochbarn.Safiyahsa:”Enjudesågsstrykaomkringruntvårt tillhåll somvar sårbart för fiendeattackereftersom ingamän fanns förattförsvaradet.JagmeddeladeHassanattjagvarmisstänksammotdenmannensnärvaro.HankantaossmedöverraksningnunärAllâhsSändebud–överhonomvare Allâhs frid och välsignelser – och muslimerna är alltför upptagna för attkommatillvårhjälp.Varförgårduinteutochslår ihjälhonom?Hassansvaradeatt han inte tänkte göra det, så jag tog en bjälke av trä, gick ner och slog ihjäljuden. Jag återvände och bad Hassan att plundra honom, men han vägradeåter.”340 Incidenten fick långtgåendekonsekvenserochavskräckte judarna frånattutförafleraattackerefteromdetroddeatttillhållenvarbefästaochskyddadeavmuslimskakrigare.Somettbevispåderasstödmotmuslimernafortsattedelikvälattförseavgudadyrkarnamedförnödenheter.

338Sahihal‐Bukhari,3/591.339IbnHisham,3/337.340IbnHisham,3/337.

234

Sjö, norr, flodvattens sammanflöde, Quraishs armé, Uhudbergen, BanuGhatfanoch andra arméer, Qanâtdalen, Aqiqdalen, löpgrav, löpgrav, Harratul waqim,Sil’begen, Harratul Wabarah, Medina, Banu Qainuqâ’s hus som tidigareockuperats av muslimer, Aqiqdalen, palmträdgårdar, palmträdgårdar, Qubâ,BanuQuraithashus,palmträdgårdar,Dhul‐Hulaifah,Asirbergen,Banian‐Nadîrshudsomockuperadesavmuslimerföral‐Ahzabsangepp,Harrat.DåSändebudet–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–fickvetskapomdessa illavarslande nyheter skickade han fyra prominenta muslimska ledare,Sa’dbinMu’adh,Sa’dbin’Ubada,’AbdullahbinRawahaochKhawatbinJubairförattundersökasakenmenvarnadeförattspridapanikblandmuslimernaochbaddemattoffentligttillkännageattryktenavargrundlösaomdetskullevisasigattde var det. Olyckligtvis fann de fyra männen att nyheterna var sanna och attjudarnaöppetannonseradeattingenalliansmedMuhammas–överhonomvareAllâhs frid och välsignelser – längre existerade. Allâhs Sändebud informeradesomsakenochmuslimerna insågsituationensallvarochdenohyggliga faradeninnebar.Deras rygg var sårbar förBanuQuraithas attackermedande i fontenstod inför en enorm armé som inte kunde ingnoreras, och mitt emellan stodderaskvinnorochbarnoskyddade.OmdettasägerAllâh:”…Ocherablickarflackadehitochditochhjärtanastodstillaoch[alla]tänktenistridigatanlaromAllâh.Härfickdetroendeutståen[hård]prövning,ja.Detbelv

endjuptskakandeupplevelsefördem.”(Quranen33:10‐11)

När numuslimerna var på defensiven instängda innanför löpgraven, smädadehycklarnademföratthahängettsigåtbedrägligahoppomattbesegraPersienskejsareKisraochromarenskejsareCaesar.Debörjadesådefaitismensfrönochgavskenavattdrasig tillbaka föratt försvarasinahemtrotsattderas intepånågotsättvarutsattaförfara.HärsägerAllâh:”Och[minns]atthycklarnaochdesomhadetvivletssjukaisinahjärtansade:’VadAllâhochHansSändebudlovarärförossbaraskenochsjälvbedrägeri!’Ochattnågraavdemsade:’InvånareiYathrib!Nikanintehållaståndhär[motfienden].Återvänddärför[tillstaden]!’OchnågraavdembadProfeten[attlåtadem

återvändaoch]sade:’Vårahemärutanskydd.’Mendevarinteutanskydd–vaddevillevarattkommabort[frånstriden].”

(Quranen33:12‐13)

Allâh Sändebud svepte in si i sin mantel och begrundade Banu Quraithassvekfullhet.Enandaavhoppfullhethadeöverhandenhoshonomochhanrestesigochsa:”AllâhärStörre.Lyssnanimuslimer,tillAllâhsgodanyheteromsegerochstöd.”

Han började sedan utforma konkreta planer i syfte att skydda kvinnorna ochbarnenoch skickadenågrakrigare tillbaka tillMedina för att skyddademmotöverraskningsattackerfrånfienden.Ettandrastegvarattageraförattförsvagade icketroende sammansvurnas led. Han hade då i åtanke att baserad på en

235

donation av en tredjedel avMedinas fruktskörd till Ghatfans ledare uppnå enslags förlikningmeddem.Hansökterådavsina ledandeFöljeslagare,dvs.Sa’dbinMu’adhochSa’dbin’Ubadah,varssvarlödenligtföljande:

”SändebudfrånAllâh!ÄrdettaAllâhsbefallningmåstevi lyda,menärdetennylinjesomduvillföljaförattgeosssäkerhetsåbehöverviintedet.Viharupplevtdessamänniskoripolyteismochavgudadyrkanochvikanlugntsäga att de inte behöver våra trädgårdars frukt, de behöver snarareutplånaoss fullständigt.NunärAllâhharäratossmed islam tror jagattdenbästautvägenärattmötademmedsvärd.”

Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–korrigeradedåderastroochsa:”Minnyapolicyutformasförattgeersäkerhetefterattallaaraverharenatsförattutplånaermuslimer.”Allâh,DenLysande,DenUpphöjde,prisadvareHanskapadenågotsomleddetilloenighetblandislamsfienderochsenaretillderasfullständiganederlag.Enmanfrån en av Ghatfans stammar vid namnNu’im binMas’ud bad om att få träffaProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser.Hantillkännagavatthanihemlighethadeantagit islamochbadProfeten–överhonomvareAllâhs fridoch välsignelser – att ge honomnågot uppdrag somkunde gagnamuslimerna.Profeten – överhonomvareAllâhs frid och välsignelser – badhonomatt göravad som helst som kunde hjälpamuslimerna i rådande trångmål och användavilken list som helst som kunde vara till gagn. Mannen lyckades genom enpendelrörelsemellanjudarna,QuraishochGhatfanlockavarochenavparternaatt svika den andra. Han begav sig för att träffa Banu Quraithas ledare ochviskadeiderasöronattintelitapåQuraishellerslåsspåderassidaomdeintelämnadenågragisslansomsäkerhet.Hanförsöktegesubstansåtsinarådgenomatt påstå att Quraish skulle överge dem och de upplevde att segerna överMuhammad–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser–varavlägsen,ochatt muslimerna då skulle ta gruvlig hämnd på dem. Nu’im gav sedan av tillQuraishslägerochlyckadesdärmedentillresultatetliknandementillinnehålletolikartad list. Han påstod att han kände att judarna ångrade att de brutitförbandetmedMuhammad–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–ochdennes efterföljare. Han sa dem att judarna upprätthöll en regelbundenkorrespondensmedmuslimernatilldengradattquraishitiskagisslanskickadestill muslimernas läger och att judarna såsom tidigare överenskommits svorfullständigtrohettilldem.Nu’imuppmanadesedanQuraishattinteskickanågragisslantilljudarna.UnderentredjeutflyktgjordehansammaskamedGhatfansfolk.Enlördagkvällishawwalmånadår5A.H.sändebådeQuraishochGhatfanbudtill judarna som uppmanade dem att gå i krigmedMuhammad – över honomvareAllâhsfridochvälsignelser.Judarnasändebudtillbakaomattdeinteskulleslåsspålördagen.Detilladeattdebehövdegisslanfråndemsomengarantipåderas konsekvens. Judarnas genmäle fick Quraish och Ghatfan att genast troNu’ims ord fullständigt. De sände därför åter ettmeddlenade till judarna sombjöd in dem till krig och bad dem att utesluta villkoret om gisslan.Nu’ims listvisadesigframgångsrikochetttillståndavmisstroochmisstänksamhetblandde

236

icketroende allierade härskade och reducerade deras stridsmoral till enbedrövlignivå.MuslimernavarundertidenupptagnamedattbesinHerreomattskyddaderashen och tillhandahålla säkerhet för deras familjer. Allâhs Sändebud – överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–åsinsidaåkalladeAllâhsVredeöverdeSammansvurna:

”Allâh!DuärdensomsäntnerBoken,Duärsnabbmedräkenskaperna,vibönfallerdigattbesegradesammansvurna.”341

Denna kalla natt sände Allâhs Sändebud – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser – ut Hudhaifa bin al‐Yaman för att nosa upp nyheter om fienden.Hanfickredapåattdevarifärdmedattgesigav,frustreradeavsinoförmågaattnåsittmål.AllâhuppfylldesannerligenSittLöfte,besparademuslimernaenstrid med en formidabel armé, stödde sin tjänare (Muhammad – över honomvareAllâhsfridochvälsignelser)ochåsamkadedeSammansvurnaetttungtslag.SlagetvidlöpgravenägderumiHijrasfemteår.BelägringenavMedinainleddesishwwalochavslutadesidhulqa’dahochpågickalltsåenmånad.Isjälvaverkethandlade det om ett nervernas krig och inte ett förlusternas. Ingen bitterkrigsföring fannnoterad,mendetrördesigändåomettavdemestavgörandeslagen i islams tidiga historia, och visade utan skymten av ett tvivel att ingenmakt, hurmäktig den än var, någonsin kunde utplåna den islamiskamakten ivardandesomstadigtväxteiMedina.DåAllâhtvingadedeSammansvurnaattgesigavkundeHansSändebudtryggtdeklareraatthanfråndettillfälletskulletainitiativentillkrigochinteväntapåattislamiskmarkskulleinvaderas.342

341Sahihal‐Bukhari,1/411,2/590.342Sahihal‐Bukhari,2/590.

237

BanuQuraithainvaderasSAMMADAGALLÂHSSÄNDEBUD–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser– återvände till Medina efter föregående slag ochmedan han tvättade i UmmSalamashus,besökteärkeänglenDjîbrîl(Gabriel)honomochbadatthanskulledra sitt svärd, bege sig till de upproriska Banu Quraithas bosättningar ochbekämpadem.Djîbrîl(Gabriel)påpekadeatthangavsigaviförvägmedenskaraänglarförattrubbaderasbefästningarochingjutafruktaniderashjärtan.AllâhSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–kalladegenasttill sig böneutroparen och beordrade honom att utannonsera nya fientlighetermotBanuQuraitha,utsågIbnUmmmaktumtillMedinasledareochanförtroddeäAli bin Abi Talib krigsfanan. Denne marscherade mot det utsedda målet ochkom nära nog för att höra judarna förolämpa Allâhs Sändebud – över honomvareAllâhsfridochvälsignelser.Hanåsinsidagavsigutispetsenförtretusenfotsoldater och trettio ryttare från Ansâr (Hjälparna) och Muhajirîn(Emigranterna).Underderasvägförattmötafiendeninfölleftermiddagsbönen.Endelmuslimervilleinteförrättadenförränfiendenvarbesegradmedanandraförrättadedenirätttidsomvanligt.Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–opponeradesigintemotnågonavdem.DådenåddeframtillBanuQuraishsbosättningar inleddedeensträngbelägringavderasbefästningar.DåjudarnasledareKa’bbinAsadinsågdenprekärasituationengavhansittfolktrealtervativ: att anta islam och då alltså följaktligen bringa säkerhet till sina liv,tillgångar,kvinnorochbarn,ochpåmindedemattensådanhandling intevoreoförenligtmedvadde i sinaböckerhade läst om troväridheten iMuhammadsProfetskap; att döda sina kvinnor och barn och sedan med svärd utmanaProfeten–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser–ochhansefterföljaretillattantingenutplånademellerbliutplånade;ellersomentredjemöjlighettaMuhammad–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–ochhansfolkmedöverraksning på lördagen – en dag man enats om inte skulle innefatta någrastridigheter.Ingetavalternativenlockadedemochderasledarevändesigargochförtörnadtilldemochsa:”Sedanniföddesharnialdrigvaritresolutaiertbeslutsfattande.”Med en dyster framtid i sikte tog de kontakt med muslimer som de hadebibehållit goda relationer med för att få information om sitt öde i ljuset avrådandeomständigheter.DebadattAbuLababa skickades tilldem för råd.Dåhananländebörjademännenbönfallaochkvinnornaochbarnengråtadesperat.Som svar på deras krav på råd pekade hanmot sin strupe och sa att det vardöden som väntade dem.Han insåg genast att han hademissbrukat Profetensförtroendeochbegav sigdärför omedelbart tillmoskén imedinaochband sigfastvidenhögträpåle.HansvorattingenutomAllâhsSändebudficksläppalosshonomochtilladeatthanaldrigskullegåiniBanuQuraithasbosättningarförattsonadetallvarligamisstaghanbegått.DåAllâhsSändebud–överhonomvare

238

Allâhs frid och välsignelser – delgavs denna händelse sa han, ”Jag skulle habönfallit Allâh att förlåta honomomhanbettmig omdet,men eftersomhanavegen fri vilja har bundit sig fast är det Allâh som vänder sig till honom medförlåtelse.”Eftersommatochdryckfannstillgängligt iöverflödochjudarnasfästenvarvälbefästa,medanmuslimernabefannsigidetfriaochledavkylaochhunger, föratt inte tala om alltför stor trötthet till följd av ändlösa krigsoperationer somhade inletts före stridenmot de Sammansvurna, hade de förstnämnda kunnatklarabelägringenmycket längre tid.Detta vardockettnervkrig, tyAllâhhadeingjutit fruktan i judarnas hjärtan och deras kampvilja hade nästan kollapsat,någotsomblevsärskilttydligtdåtvåmuslimskahjältar,’AlibinAbiTalibochaz‐Zubairbin’Awwam–måAllâhvaranöjdmeddem–träddeframoch’AlisvorattinteslutaförränhanantingenhadestormatderasbefästningarellerblivitmartyrsomHamza(entidigaremuslimskmartyr).I ljuset av denna tveksamhet hade de inget val annat än att rätta sig efterSändebudets dom. Han – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – gavorderomattmännenshänderskullebindasvilketskeddeunderöverinseendeavMuhammadbin Salamah al‐Ansâri,medankvinnorna ochbarnen togs i förvar.Dåmedlade al‐Aws stam och bad Profeten – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser–attvisamildhetmotdem.HanföreslogdåattSa’dbinMu’adh,entidigareallierad,skulleutsesförattdömaöverdem,ochdeaccepteradedetta.PågrundavenskadasomhanådragitsigislagetmeddeSammansvurnabefannsigSa’dimedina.Mankalladepåhonomochhankompåenåsna.PåsinvägtillProfeten – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – manade judarnahonomattpågrundavtidigarevänskapvaramildisindom.Sa’dtegmendådeframhärdade sa han: ”Det är tid för Sa’d att inte frukta de anklagandesanklagelser.”DådehördedennabeslutsammaattitydåtervändeendelavdemtillMedinaochinväntadeettohyggligtdomslut.Viankomstensatthanavmedhjälpavnågramän.Hanfickvetaattjudarnahadegått med på att acceptera hans dom över dem. Han undrade genast om hansdomslut också skulle respekteras av alla närvarande inklusive Profeten – överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser–somvändebortsittansikte irespektförhonom.Svaretvarjakande.Han beslöt att alla friska män som tillhörde stammen skulle dödas, och attkvinnorochbarnskulletastillfångenskapochderasegendomfördelasblanddemuslimskakrigarna.Profeten–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser–accepterade hans domslut och sa att Sa’d hade dömt efter Allâhs Befallning.Faktumäratt judarnapågrundavdetsvåra förräderidebegåttmot islamochdenstoraarsenalavvapendesamlatpåhögförtjänadedensträngastraffdomen.Vapenen, som uppgick till ettusenfemhundra svärd, tvåtusen spjut, trehundrarustningarochfemhundrasköldar,togsallaomhandavmuslimerna.Löpgravargrävdes i Medina och ett antal judar mellan sex och sjuhundra personerhalshöggsdäri,Hetakällor till ränksmiderioch förräderi förgjordessålundaengångföralla.

239

Huyai,enavdevärstakrigsförbrytarna,endjävulfrånBanian‐NadîrochocksåSafiyahs far, som hade anslutit sig till Banu Quraitha då Quraish och Gharfanavföll, tilläts med armarna knutna till halsen stiga fram inför Profeten – överhonom vareAllâhs frid och välsignelser. På ett fräckt trotsigt sätt deklareradehan en envis fiendeskap med Profeten – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser–menmedgavattAllâhsViljavarpåvägattuppfyllasochtilladeatthanhadeaccepteratsittöde.Hanbeordradessittanerochhalshöggspåstället.Endastenjudiskkvinnadödadesochskäletvaratthonhadedödatenmuslimskkrigare genom att slunga en roterande sten på honom. Ett fåtal bland fiendenantog islamochderas liv,egendomochbarnsparades.VadgällerkrigsbytetsåfördeladeProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–efteratthalagt en femtedel åt sidan det i enlighet med Allâh påbud. Tre delar gick tillryttarnaochendeltillfotsoldaten.KvinnligafångarsändestillNajdförattbytasmothästarochvapen.FörsigsjälvvaldeProfeten–överhonomvareAllâhsfridoch välsignelser – Rehana bint ’Amr bin Khanaqah, frigav henne och äktadehenneår6A.H.Hondogkortefteravskedsvallfärdenochbegravdesial‐Baqi’.343EfterattkrigetmedbanuQuraithavaravslutatochdehadebesegratshadeSa’dbinMu’adhsönskanuppfylltsochhandrogsittsistaandetag.Somsvarpåhansbön,berättade’Aishah–måAllâhvaranöjdmedhenne,börjadeSa’dssårblödafrån framsidan av halsenmedanhan befann sig i det tält somProfeten – överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–restimoskénförattkunnavaranärahonomochhörasigföromochvakaöverhanshälsa.Folketvarinterättautomdåblodetflödademotdem.ImoskénbredvidSa’dstältfannsBanuGhifarstält.Desa:”Oniitältet,vadärdetsomkommermotossfråner?”Se,detvarSa’dssårsomblöddeochhandogavdet.344Jabir berättade att Allâhs Sändebud – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser–hadesagt:”DenMedkännandesTronskakadeöverSa’dbinMu’adhsdöd.”345Närhanslikbårbars,berättadeat‐Tirmidhi,påstodhycklarnaattdenvaralltför lätt. Allâhs Sändebud – över honom vare Allâhs frid och välsignelser –genmälde:

”Änglarnabärhonom.”UnderbelägringenavBanuQuraithadödadesenmuslim,KhalladbinSuwaid,dåen judisk kvinna släppte den roterande stenen på honom, och en annan, AbuSinanbinMihsan,brortill’Ukasha,dog.Abu Lubaba var bunden i sex nätter. Hans hustru släppte loss honom vidbönetiderna och sedan band han sig åter vid pålen. En tidig morgonuppenbaradeAllâh,denFörlåtande,envers förAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhs frid och välsignelser –med innebörden attHan hade vänt sigmotAbuLubabaiförlåtelse.Muslimernarusadetillförattknytalosshonommenhan

343IbnHisham,2/245;TalqîhFuhumAhlal‐Athar,s.12.344Sahihal‐Bukhari,2/591.345Sahihal‐Bukhari,1/536;SahihMuslim,2/294;Jami’at‐Trimidhi,2/225.

240

insisterade på att Allâhs Sändebud – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser–självskullegöradet.Ochdetgjordeskortföremorgonbönen.DennaGhazwah ägde rum iDhulQa’dah år 5A.H.,346 ochbelägringen avbanuQuraithas fästen varade 25 dagar. Suran De Sammansvurna uppenbaradesinnhållande Allâhs Ord rörande de grundläggande frågorna kring troende ochhycklare under striden med de Sammansvurna, samt konsekvenserna avjudarnasförräderiochförbundsbrott.

346IbnHisham,2/237,238;Sahihal‐Bukhari,2/590,591;Zâdal‐Ma’ad,2/72‐74;MukhtasarSîratar‐Rasûl,s.287‐290.

241

FortsattamilitäraaktiviteterSALAMBINABIAL‐HUQAIQ(AbuRafi’)varenförfärlig judiskbrottslingsomåenasidanhadedragitsammandeSammansvurnastrupperochförsettdemmedmängderavresurserochförnödenheter,347ochådenandrabaktalatProfeten–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser.Dåmuslimernahadeavslutatsittinlåtande med Banu Quraitha bad al‐Khazrajs stam, en rival till al‐Aws, omProfetenstillåtelseattdödadennebrottslingförattnåsammastatussomal‐Awssomdödatenannanjudiskbrottsling,Ka’bbinal‐Ashraf.Profeten–överhonomvare Allâhs frid och välsignelser – gav dem sin tillåtelse på villkor att ingakvinnorochbarndödades.En grupp på fem personer med ’Abdullah bin ’Atîq i spetsen gav sig av motKhaibardärAbuRafi’sfästevarbeläget.Dådenärmadesigplatsengav’Abdullahsinamänrådetatthålla sig lite ibakgrundenmedanhansjälv fortsatte framåtdold i sinmantel som omhan hade förrättat sina behov. Då folket fick in badportvaktenocksåhonomattgåinitronatthanvarenavdem.’Abdullahgickinochhöll sigdold.Han reglade sedanuppdedörrar som ledde till Salams rum.Därvardetheltmörktmenhanlyckadestahonomavdagaochsedangesigavisäkerhet.Påtillbakavägenskadadehansittben,såhanförbanddetochgömdesig tills morgonen grydde och några ställde sig på muren och officiellttillkännagavSalambinAbial‐Huqaiqsdöd.DåhanhördedengladanyhetengavhansigavförattträffaProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–som lyssnade till hela historien, sedan bad ’Abdullah att sträckaut sitt ben,torkadedet,ochfrakturenläktepåfläcken.348Ienannanversiondeltogallafemigruppenidödandetavdenneislamsfiende.Händelsenskeddeidhulqa’dahellerdhulhijjahår5A.H.349Kort efter att konflikterna med de Sammansvurna och Banu Quraitha varavklarade började Profeten – över honom vare Allâhs frid och välsignelser –sända ut straffexpeditioner för att tvinga aggressiva stammar och upproriskaaraberattkommapåfredligfotmeddenuppstigandeislamiskamakten.En styrka på trettio troende under Muhammad bin Maslamahs befäl sändes imuharrammånadår6A.H.utpåettmilitärtuppdrag.MåletvarBaniBakrsklan.Muslimernaangrepdenochsplittradedenialalriktningar.Storamängderbyteföllpåmuslimernas lott somåtervändehemmeden fruktansvärd icketroende,Thumamah bin Uthal al‐Hanafi, Bani Hanifas ledare, som på order från

347Fathal‐Bari,7/343.348Sahihal‐Bukhari,2/577.349Rahmat‐al‐lil’alamîn,2/223.

242

Musailama, lögnaren,350 hade gett sig ut för att lönnmörda Profeten – överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser.Profetensföljeslagarebandhonomvidenpåletilldenprofetiskamoskén.PåenfrågaställdavProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–svaradeThumamah:”Omduskadödanågon,väljdånågonavädelbörd;omduskavaraädelmodig,vardetdåmotentacksamman; och om du ska be om pengar, gör det då av en givmild man.” Dettaupprepade han tre gånger vid tre olika tillfällen. Vid det tredje gav Profeten –överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–orderomatthanskullesläppas.Hangick snart ivägenbit, tvättade sigochkomsedan tillbaka förattbekännaden nya tron och säga till Profeten – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser:”Ingetansikteharvaritmigmeravskyvärtändittmennuliggerdetmigvarmastomhjärtat,ingenreligionharvaritmigmerfrånstötandeändin,mennu är den mitt hjärta kärast. Jag vill nu genomföra ’Umrah (den mindrevallfärden).” Profeten – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – gavhonom glada nyheter och bad honom göra det. Vid ankomsten till Meckaanklagadequraishiternahonomföravfall.HanförnekadedetochbekräftadeatthanhadeantagitIslam,ochsvorsedanattdealdrigskullefånågotfrånYamama,etttillMeckaanslutandeområde,förränProfeten–överhonomvareAllâhsfridoch välsignelser – tillät det. Han gjorde också så och vägrade skickaförnödenheter till Mecka tills Profeten – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser–medladeefterattmeckanernavädjattillhonom.351ANGREPPETPÅBANILIHYANBaniLihyanhadebetettsigförrädisktmottioavProfetensFöljeslagareochfåttdem hängda. Eftersom deras bosättningar låg djupt in i hjärtat av Hijaz pågränsentillMeckaocheftersomdetpågickendjuptrotadblodskonfliktmellanmuslimerna och Quraish, gjorde Profeten – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser–bedömningenattdetvoreokloktattträngadjuptinochkommasånära den största fienden Quraish. Då de allierade Sammansvurnas maktkollapsadeochdeförsvagadesochresigneradeinfördenrådandeofördelaktigamaktbalansen tog emellertid Profeten – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser–detsällsyntatillfälletiaktochbeslötattdetvardagsatttahämndpåBaniLihayn.Irabi’al‐awwalellerjumadaal‐ulaår6A.H.gavhansigispetsenför tvåhundramuslimskakrigare iväg, och efter att ha gett sken av att gåmotSyrien ändrade han riktning och satte kurs mot Batn Gharran, platsen förFöljeslagarnastragedi,ochbaddäromAllâhsbarmhärtighetfördem.NyheternaomhansmarschnåddeBani Lihyan somomedelbart flydde till denärliggandebergstopperna där de höll sig undan honom. För att indirekt bekräfta sinväxande militära makt sände Profeten – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser–påvägtillbakautengrupppåtioryttaretillenplatskalladKura’al‐Ghamim i närheten av Quraishs bosättningar. Hela expeditionen tog fjortondagarianspråkeftervilkahanåtervändehem.

350As‐Sîrahal‐Halabiyah,2/297.351Zâdal‐Ma’ad,2/119;MukhtasarSîratar‐Rasûl,s.292‐293.

243

FORTSATTAEXPEDITIONEROCHDELEGATIONERÅr6A.H.skickadesenstyrkaunder’UkashabinMihsansledninguttillenplatskalladal‐GhamirbeboddavBaniAsad.FiendenflyddegenastochlämnadeeftersigtvåhundrakamelersomtogstillMedina.En styrka ledd av Muhammad bin Maslamah gav sig ut mot Bani Tha’labahsbosättningar i Dhil Qassa. Etthundra man från fienden lade sig emellertid ibakhåll och dödade hela styrkanmed undantag förMuhammad binMaslamahsomsvårtsåradlyckadesundkomma.SomvedergällningmotBaniTha’labahskickadesAbu’Ubaidahbinal‐Jarrahutispetsen för fyrtio man. De marsherade under natten och tog på morgonenfiendenmedöverraskning.Dessaflyddetillbergenförutomensomsåradesochsenareantogislam.Enstormängdbytetillföllmuslimernaidennaincident.Samma år sändes en styrka under Zaid bin Harithas befäl till al‐Jumum, BaniSalîmshemvist.EnkvinnafrånBaniMuzainavisadedemvägentillfiendenslägerdärmuslimernatogettantalfångarochenheldelbyte.AllâhsSändebud–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser–gavsenarekvinnan friochgifteborthennemedenavsinaefterföljare.År6A.H.begavsigZaidbinHarithaispetsenföretthundrasjuttioryttaretillenplatskalladal‐’Ais,hejdadeenquraishiskkaravan leddavAbul‐’As,ensläktingtillProfeten,ochtogdesskameler.Abul‐’AsflyddeochtogskyddiZainabs(hanshustru och Profetens dotter) hem. Han bönföll henne att be Profeten – överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–attåterlämnahansegendom.Profeten– över honom vare Allâhs frid och välsignelser – rekommenderade, utan atttvinga,sittfolkattgöradet.Degavstraxmannentillbakaallhansegendom.Hanåtervände tillMecka,gav tillbakaanförtroddamedel tilldemsomhaderätt tilldem, antog islam och emigrerade tillMedina där Profeten – över honom vareAllâhs fird och välsignelser – tre och ett halvt år efter deras förstaäktenskapskontraktåterförenadehonommedhustrunZainab.DnversiQuranensomförbjuderäktenskapmellanmuslimskakvinnorochicketroendehadeännuinteuppenbaratsviddennatidpunkt.Sammaårijumadaath‐thaniaattackeradeZaidiledningenförfemtonmänBaniTha’labahochtogtjugaavderaskameler.Folkethadedockredanflytt.I rajab samma år ledde Zaid tolv män till en plats kalladeWadi al‐Qura i ettrekognoseringsuppdrag för att utforska fiendens förflyttningar. Folket därangrepmuslimerna,dödadenioavdemmedanresteninklusiveZaidbinHarithalyckadesundkomma.352Al‐Khabts (trädblad) expeditionen ägde rum år 8 A.H. före al‐Hudaibiyah‐fördraget.Abu’Ubaidahbinal‐JarrahleddetrehundramänföratttaentittpåenkaravantillhörigQuraish.Pågrundavotillräckligaförrådavförnödenhetersvalt

352Rahmat‐al‐lil’alamîn,2/226;Zâdal‐Ma’ad,2/120‐122.

244

desåmycketattdebarahadeKhabt(utspäddyoghurt),häravbenämningen”al‐Khabtsarmé”.Enavmännenslaktadeniokamelervidtretillfällen,treåtgångenvidolkastadierunderuppdraget.Abu’Ubaidahförbjödhonomattgöraså.Havetvargeneröstoch försågdemmedettdjurkallatal‐’Anbar(kaskelot)så fettriktattde levdepådetunderenhalvmånadstid.Dådeåtervändehemåtergavdehändelsen för Profeten – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – sompåpekadeattdet rördesigom försörjninggivenavAllâhochbaddemattdelanågotavdessköttmedhonom.353Dennaexpeditionägderumföreal‐Hudaibiyah‐fördragetefterochpågrundavvilketmuslimernaupphördemedatthejdaquraishiskakaravaner.

353Sahihal‐Bukhari,2/625,626;SahihMuslim,2/145‐146.

245

GhazwahnmotBanial­Mustaliq(Muraisi’)

ÄVENOMDENNAGHAZWAHmilitärtsettinteantogfulladimensionerhadedensärskilda följden som dörde med sig en turbulens i den islamiska staten ochklädde hycklarna i vanheder. Dessutom innebar den att en lagstiftninggenomfördes och konsoliderades som vidfogade ett intryck av själarnasfördining,värdighetochrenhetidetislamiskasamhället.Den andra sha’ban nåddes Prodeten – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser–avnyheteromattBanial‐Mustaliqsledareal‐HarithbinDirarhademobiliseratsinamänochnågraaraberförattangripaMedina.Buraidahal‐Hasîbal‐Aslamisändesutandröjsmålutförattverifierarapporterna.HantalademedIbn Dirar som bekräftade sin krigiska avsikt. För att utforska muslimernaspositioner skickadeden senare därför ut en spanare somdock infångades ochdödades. Profeten – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – kalladesammansinamänochgavdemorderatt förbereda förkrig. InnanavfärdgavsZaid bin Haritha mandat att ta hand om Medinas angelägenheter. Då deicketroendefickhöraommuslimernasankomstblevderäddaochdearabersomhadeanslutitsigtilldemavföllochflyddetillsinahem.AbuBakranförtroddesutvandrarnas fana och hjälparnas togs om hand av Sa’d bin ’Ubaida. De tvåstyrkornastodvidenkällakalladMuraisi’.Pilar sköts under några timmar och sedan anföllmuslimerna och ett slag stodsom slutet i en fullständig muslimsk seger. Några män dödades, icketroendekvinnor och barn togs som fångar och ett omfattande byte tillföllmuslimerna.Endast en muslim dödades och det skedde av misstag för en hjälpares hand.Bland fångarna fanns Juwairiyah, dotter till de icketroendes ledare al‐Harith.Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–äktadehenneochsomkompensation frigavmuslimerna etthundra fiendefångar, som antog islam ochhädanefterkomattkallasProfetensingiftasläktingar.354DE ICKETROENDES SUBVERSIVA ROLL FÖRE GHAZWAHN MOT BANI AL‐MUSTALIQ’Abdullahbin ’Ubaivaren fruktansvärdhycklaresomvar fullavaggmot islamochmuslimerna. Hanmenade att Profeten – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser – hade bestulit honompå ledarskapet över al‐Aws och al‐Khazraj,två klaner som redan hade accepterat Muhammads profetskap och hansöverhöghetöverdem.’Abdullahs agg hade uppträtt innan han låtsades varamuslim. Efter slaget vidBadrgjordehananspråkpåattvaradetmendjuptisitthjärtaförblevhandennefruktansvärde fiendetillAllâh,HansSändebudochtillalla troende iallmänhet.

354Zâdal‐Ma’ad,2/112,113;IbnHisham,2/289,290,294,295.

246

Hans enda mål hade alltid varit att så splittringens frön i det muslimskasamhälletochunderminderadessreligionshimmelskauppdrag.Hansförrädigkabeteendekundebevittnasöveralltmenvar slåendenärvarande i hans illvilligaförsök att under slaget vid Badr skapa förvirring och oordning blandmuslimerna. Hans hyckleri och svekfullhet antog allvarliga och otäckadimensioner då han kort före Profetens fredagspredikan ställde sig upp blandmuslimerna och spefullt sa: ”Detta är Allâhs Sändebud som har hedrat er medAllâh.Sånimåstestödja,lydaochlyssnatillhonom.”Sedansattehansig.Han upprepade sig på fredagen efter slaget vid Uhud. Han var så ohyfsad ochförmäten att hans ord omisskännligen hade en anstrykning av djupt rotadavoghet,ochnågraavmuslimernatoghonomförebråendeimantelnochtystadehonom.Hangickgenast sinvägunderdet atthankastadeur sigohyfsadeochhånfullaord.Enhjälpare träffadehonomvid ingången tillmoskénochmanadehonomattgåtillbakaochbeAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser – om förlåtelse,men han svarade att han aldrig hade velat be omdet.355HanhölldessutomhemligkontaktmedBani an‐Nadîr,uppmanadedemattgå ialliansmedhonomoch lovadedemsitt stöd–alltdetta ihansändlösaansträngningar i en lång process av konsporation och intrigmakeri riktatmotmuslimerna.AllâhsOrdomhanssubversivagärningochrespektinjagandetilltagunder slaget vid löpgraven kom att klart och tydligt vittna om denna typ avhyckleri:”Och[minns]atthycklarnaochdesomhadetvivletssjukaisinahjärtansade:’Vad

AllâhochHansSändebudlovarärförossbaraskenochsjälvbedrägeri!’”(Quranen33:12)

Versen fortsätter i samma sammanhang att beskriva hycklaren som feg ochdefaitistisk.Hanärenlögnareochbryrsiginteomhögtidligtutfästalöften.Hanär subversiv, illojal och svekfull. Han är njugg och girig. Han är kort sagtantitesentillensanntroende.

”Detrorattdesammansvurnaisjälvaverketintehardragitsigtillbaka;ochomdeåterkommerskulledessa[hycklare]helstviljavarablandnomadernaiöknenoch[därpåbetryggandeavstånd]hörasigför[hurdettillsistgårför]er.

Ochomdedåskullebefinnasigtillsammansmeder,skulledeförsökahållasigundanfrånstriderna.”

(Quranen33:20)

Alla islams fiender bland judar, hycklare och polyteister medgav att islamsöverläge inte var avhängigt materiell nivå, mångfald av trupper eller mängdutrusting, utan snarare berodde på de höga värden, den förfinade etik och dehögtstående egenskaper som genomsyrade det muslimska samfundet och densomvarknutentilldet.IslamsfiendervarredanmedvetenomdetflödandeljussomhärrördefrånProfetenspersonallena,somalltidframstodsomettexcellentföredomeförmänattimiteraochfölja.

355IbnHisham,2/105.

247

Efter att under fem års tid ha bedrivit en fruktlös krigföring mot den nyareligionen,kom islams fienderatt till fullo inseatt islamsutplåning intekundeuppnåspåslagfältet,ochmantogtillandrastrategier.Välkändaryktesspridaresom de var beslöt de att iscensätta en genomgripande propagandakampanj isyfte att baktala Profetens person på ett synnerligen känsligt område i denarabiska kulturen, nämligen etik och traditioner. Efter striden mot deSammansvurna (al‐Ahzâb) äktade Profeten – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser–ZainabbintJahshefteratthennesäktenskapmedhansadopteradeson Zaid bin Haritha hade upplösts. De grep detta tillfälle och med grund iökenarabernas tradition som förbjuder äktenskapmedenadopterad sons föredetta hustru, började de runtom i Arabien sprida löst talmot Profeten – överhonom vare Allâhs frid och välsignelser. De gjorde gällande att äktenskapetbordebetraktassomenvidrigsynd.DebaseradeocksåsinillvilligapropagandapådetfaktumattZainabvarProfetensfemtehustruochattdenheligaQuranenbegränsade det tillåtna antalet till fyra. Äktenskapets giltighet måste alltsåifrågasättas,menadede.RyktenaochskvallrethadeennegativinverkanpåendelsvaghjärtademuslimerändatillsdeavgörandeverserurQuranenuppenbaradessomfriadeProfeten–över honom vare Allâhs frid och välsignelser – och ogiltigförklarade allaillasinnadeplanerochförhatligaränker:”Profet!FruktaAllâhochgöringaeftergifterfördemsomförnekarsanningenoch

förhycklarna!Allâhärallvetande,vis.”(Quranen33:1)

DERASSKAMLIGAROLLUNDERGHAZWAHNMOTBANIAL‐MUSTALIQUnderdennaghazwahlyckadehycklarnaianslutningtillettallvarligtochotäcktförtalavProfetensjälv–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–nästanutverkaenslagsoenighetblandmuslimernasjälva.DerasuppträdandevarkortsagtenautentisktillämpningavAllâhsOrd:

”Omdehadegåttmederskulledeintehagjortannatänställttilloredaförerochsprungitrunt[medrykten]fråndenene

tilldenandreförattskapamissnöje.”(Quranen9:47)

Som en följd av intriger och illvilliga avsikter utformade av hycklarna var ettbråkmellanutvandranaochhjälparnanära förstående.Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–gavdemenuppsträckninggenomattbeskrivaderas beteende som något som stank av förislamiska bruk. Hycklarna med’Abdullahbin’Ubaiispetsenvarrasandeöverhurmuslimernamöttedefientligaplanerochillasinnadeintrigersomvävtsihopbakomlycktadörrar,ochdesvoratt”demestärbarakommerattkörautdesämstafrånMedina”,ochtillade:”De(muslimerna)haröverträffatossiantalochtagitvårtland.Omduförderdinhundkommerdenattätadig.”Dådetta talrapporterades tillProfeten–överhonomvare Allâhs frid och välsignelser – bad ’Umar, en högt ärad Följeslagare, omtillåtelseattsetillatIbn’Ubaidödades.Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–avslognaturligtnoghansbegäranpågrundvalavattdetinte

248

passarenprofetattanklagasförattdödasittfolk.Medettoväntatdragbadhanistället ’Umar att ge order omuppbrott.Hanmarscherademed sinamän i tvådagartillssolenblevalltförhet.Degjordehaltochsomnade,ettslugtdragförattavledasittfolksuppmärksamhetfråndentidigarehändelsen.’AbdullahssonfickvetskapomsinfarslumpenhetochdågruppennåddeMedinadroghansittsvärdoch hindrade faderns intåg i staden tills den senare hade erkänt ochtillkännagivit att han själv var den sämste medborgaren och Profeten – överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–denmestärbaraavdem.Pådetsättetsloghansskryttillbakamothonomsjälv.Detrapporteradesocksåattsonenhadevarit redo att döda fadern om Profeten – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser–hadevelatdet.BAKTALERIETDennaytterligasmärtsammahändelseinträffadeunderProfetensåterrestafrånexpeditionen mot al‐Mustaliq. Den muslimska armén tvangs göra halt vid enplatsintelångtfrånMedina.ViddennaexpeditiongjordeProfetenshögsintaochbegåvadehustru’Aishah–måAllâhvaranöjdmedhenne–honomsällskap.Dethändesigsåatt’Aishah–måAllâhvaranöjdmedhenne–avlägsnadesigenbitfrånlägretförattuträttasinanaturligabehov.Dåhonåtervändeblevhonvarseatthontappatsitthalssmyckenågonstans.Halssmycketisigvarinteavmycketvärde,meneftersomdetvarett lånfrånenväggavsig ’Aishah–måAllâhvaranöjdmedhenne–ut föratt letaefterdet.Eftersomhennesbeledsagaretogförgivetatthonfannsibärstolen,mager,lättviktigochmycketungsomhondåvar,hadearméntillhennesstorasorgochharmdåhonåtervänderedanbrutituppmed den kamel som hon red. I sin hjälplöshet satte hon sig ner och grät tillssömnenöverväldigadehenne.SafwanbinMu’attal,enUtvandraresomgicksomeftertrupp,kändeigenhenneeftersomhansetthenneinnanversensompåbjödslöjanhadeuppenbarats,ochutanattyppaenendastavelsetillhennefördehanhenne på sin kamel till Medina, medan han själv gick bakom djuret. Medinashycklare leddaav ’Abdullahbin ’Ubaibin Salul sökte fåutdetmesta avdennahändelse och iscensatte en ondskedull skandal riktad mot ’Aishah – må Allâhvaranöjdmedhenne–somtråkigtnogocksåendelmuslimerblevinblandadei.Vid ankomsten till Medina höll Profeten – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser – rådslagmed sina Följeslagare som gav uttryck för olika åsikterfrån skilsmässa till kvarhållande. Händelsen ledde nästan till handgemängmellantvårivaliseradeparter,al‐Awsochal‐Khazraj,medProfetensingripandetystade ögonblickligen båda parter. Ovetande om de rykte som cirkuleradeinsjuknade ’Aishah – må Allâh vara nöjd med henne – och var sängliggandesunder enmånads tid. Då hon var på bättringsvägen hörde hon ombaktalerietochskaffade tillåtelseattgå till sina föräldrar föratt få tillförlitlig information.Honbrastsedanut igråtochundertvådagarochensömnlösnattgräthonsåhejdlöst att hon kände att hennes hjärta var på väg att brista. Profeten – överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser–besöktehenne i den situationenochefter att ha vittnat omAllâhsEnhet sahanhenne: ”Omduär oskyldig kommerAllâh att frikänna dig, annars måste du be om Hans förlåtelse och nåd.” Honslutadegråtaochbadsinaföräldrartalaförhenne.Dehadeingentingattsägasåhontogsjälv initiativetochsa:”Omjagsägerdigatt jagäroskyldig–ochAllâhvet med säkerhet att jag är oskyldig – och du inte tror mig; och om jag skulle

249

erkännanågot somAllâhvetatt jagäroskyldig till, ochdu trormig;dåhar jagingentingatttamintillflykttillannatänProfetenYûsûfs(Josef)fadersord:

”…Tålamod,dusköna[dygd,ärvadjagnumåstevisa:ingenklaganochingaförbråelser]!JagberAllâhomstyrkaattbäradetsvårasomnipåstår[harhänt].”

(Quranen12:18)Honvändesigsedanbortochladesignerförattvila.Idettaavgörandeögonblickkomdenuppenbarelsesomfrikände’Aishah–måAllâhvaranöjdmedhenne–frånalltbaktalerisomproduceratsidettaärende. ’Aishah–måAllâhvaranöjdmedhenne–varnaturligtvishjärtansgladoch lovprisade tacksamtAllâh,VarsOrdidettasammanhanglöd:

”Detvarengruppaveraegnasomspreddetillvilligaförtalet…”(Quranen24:11)

Demestinblandadeiaffären,MistahbinAthatha,HassanbinThabitochHamnahbintJahsh,piskadesmedåttiorapp.Vadgällerdenmansominnehadehuvudrollen,’Abdullahbin’Ubai,piskadeshaninte, antingen på grund av att prygelstraffet skulle ha ersatt de straff somförberettsförhonomidetefterkommandelivetochatthaninteförtjänadedetta,ellerpågrundavsammaallmänhänsynförvilkethanvidetttidigaretillfälleinteheller dödades. Dessutom blev han efter att hans verkliga avsikter otvetydigtexponeratsförallmänhetenmåltavlaförklanderochförödmjukelser.356Närmare en månad senare hade Profeten – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser–och ’Umarbinal‐Khattabföljandesamtal:”Förstårdu inte ’Umar,attomjaghadelåtitdödahonom(’Abdullahbin’Ubai)hadeenmängdbemärktapersoner skyndat för att slåss för honom. Om jag nu tvärtom ber dem att dödahonomkommerdeattgöradetavegen frivilja.” ’Umarsvarade:”VidAllâhsvärjagattProfetensomdömeärsåmycketsundareänmitt.”357

356Sahihal‐Bukhari,1/364,2/696‐698;Zâdal‐Ma’ad,2/113‐115;IbnHisham,2/297‐207.357IbnHisham,2/293.

250

Delegationerochexpeditionerefterghazwahnmotal­Muraisi’

ENMILITÄREXPEDITIONUNDER ’AbdurRahmanbin ’Aufs ledningskickades isha’banår6A.H.uttillBaniKalbshemvistiDoumatal‐Jandal.Innandegavsigiväg kalladesProfeten – över honomvareAllâhs frid och välsignelser – till sig’Abdur Rahman, lade sin hand på den senares medan han bad om Allâhsvälsignelserochgavhonomorderomattagerastorsintunderkriget.Hansatillhonom att äkta kungens dotter om de skulle lyda honom. ’Abdur Rahmanstannadeblanddessamänniskorundertredagar,bjöddemtillislamocherhöllettpositivtgensvar.HanäktadesedankungensdotterTamadurbintal‐Asbagh.Sammamånadochårsändes’AlibinAbiTalibispetsenförenstyrkauttillBaniSa’dbinBakrsbosättningarvidenplatskalladFadk.ProfetenMuhammad–överhonom vare Allâhs frid och välsignelser – hade fått rapporter om att de hademobiliserattillstödförjudarna.Muslimernamarscheradepådagenochhöllsigdoldapånätterna.Påvägen togdeen fiendespanare till fångasommedgavatthansäntstillKhaibarsstamförattiutbytemotderasdadlargedemstöd.’Aliochhansföljeslagareangrepderasläger,togfemhundrakamelerochtvåtusengetter,menBanuSa’dmedsinledareWabrbin’Alîmhadeflytt.En expedition ledd av Abu Bakr as‐Siddiq eller Zaid bin Haritha skickades iramadanår6A.H.uttillWadial‐QuraefterattFazarasklanhadegjortenattackmot Profetens liv. Efter morgonbönen fick detacheringen order att angripafienden.Endelavdessadödadesochandratillfångatogs.BlanddessafannsUmmQirfaochhennesvackradotter somsändes tillMeckasom lösen föratt släppanågramuslimskafångardär.358UmmQirfasattackmotProfetenslivslogtillbakamothenneochdetrettioryttaresomhonmobiliseratochförsörjtförattkunnasättasinaondaplaneriverketblevalladödade.AnasbinMalik rapporteradeattnågramedlemmar från ’Urainas stamkom tillAllâhs Sändebud – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – och gjordeanspråkpå islam.De slog signer iMedinamen fannklimatetosympatisktochombadsattslåuppsinatältpåbetesmarkernainärheten.Degjordesåochhadedetbra.SenareangrepdeProfetensherdeochdödadehonom,avföllfrånislamochdrev bort kamelerna.Händelsen rapporterades till Profeten – över honomvare Allâhs frid och välsignelser – som sände ut en styrka på tjugomuslimerunderKarzbin Jabiral‐Fihriefterdem.De infångadesoch fördes införhonom.Hanläthuggaavderashänderochfötterochtryckautderasögonsomstraffförvaddegjort,ochdekastadessedanpådenstenigamarkentillsdedog.359

358SahihMuslim,2/89.359Zâdal‐Ma’ad,2/122.

251

Levnadstecknare har också rapporterat att ’Amr bin Omaiya ad‐Damari ochSalamah bin Abi Salamah sändes ut för att döda Abu Sufyan, Quriashs ledare,somtidigareskickatenbeduin förattdödaProfeten–överhonomvareAllâhsfrid och välsignelser. Tvåmansuppdraget misslyckades men tre polyteisterdödadespåvägen.Värtattnoteraärattalladessaexpeditionerinteinnefattadeverkliga strider utan snarare var skärmytslingar eller militära straffmanövrarutfördaförattavskräckaännuintekuvadefiender.Endjuparebetraktelseöverkrigsutveckligen avslöjar islams fienders stridsvilja fortgående kollaps, och attde hade kommit att inse att de inte längre var kapabla att förhindra denislamiskakallelseneller försvagadessaktivadrivkraft.Dettasakernas tillståndnådde sitt klimax i al‐Hudaibiyah‐fördraget då de två krigförande parterna,troende och icketroende, ingick ett fredsavtal som i påtaglig grad pekademotden alltigenom växande styrkan hos islam, och otvetydligt noterade dennahimmelskareligionsbeständighetipan‐Arabien.

252

Al­Hudaibiyah­fördraget(dhulqa’dahår6A.H.)

NÄRARABIENBÖRJADEBEVITTNAdenomfattandeochimponreandevågentillförmån förmuslimerna började förelöparna till den stora erövringen och denislamiska kallelsens framgång torna upp sig vid den demografiska horisonten,ochdesannatroendeåterställdesinodiskutablarätttillreligionsutövandeidenheligahelgedomen.Det var cirka år 6 A.H. som Profeten – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser – medan han ännu var i Medina i en dröm såg han i trygghettillsammans med sina efterföljare hade trött in i helgedomen i Mecka. Ochutförde ritualerna i samband med ’Umrah (den mindre vallfärden). Derashuvudenrakadesochderashårklipptes.SåsnarthaninformeratnågraavsinaFöljeslagareomdrömmensinnehållflylldesderashjärtanavglädje,tydefannidenenaktualiseringavsindjupalängtanatteftersexårsexildeltaivallfärdenochdessheligariter.Profeten – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – fick sina klädertvättade, sadlade sin kamel och marscherade mot Mecka i spetsen förfemtonhundra muslimer inklusive sin hustru Umm Salamah. Ett antalölenbeduiner vars tro ännu var ljummen stannade hemma och kom medursäkter.Förutomslidsvärdbardesomgavsigivägingavapeneftersomdeintehade för avsikt att hamna i strid. Ibn Umm Makrum anförtroddes att skötaMedinas angelägenheter under Profetens bortavaro.Då de närmade sigMeckagav Profeten – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – order om attofferdjuret skulle bekransas och att alla pilgrimer skulle ikläda sig al‐Ihrâm,pilgrimsklädseln. Han sände ut en panare för att söka nyheter om fienden.Mannen kom tillbaka för att säga Profeten – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser–attettstortantalslavarochenenormarméhadesamlats förattstå honom emot, och att vägen till Mecka var helt blockerad. Profeten – överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–rådgjordemedsinaFöljeslagarevilkavar av åsikten att de inte skulle slåssmot någon såvida de inte hindrades attgenomföravallfärden.QuraishiternaåsinsidahöllettmöteundervilketdeövervägdehelasituationenochbeslötatttillvilketprissomhelstståemotProfetensdelegation.Tvåhundraryttare under Khalid bin al‐Walîds befäl skickades ut för att under dhuhr(middagsbönen)tamuslimernamedöverrakning.Reglernaförhurbönförrättasiett tillståndavfruktanuppenbaradesemellertidundertidenochtillfälletgledsåledesKhalidochhansmänurhänderna.Muslimernaundvekatttadenvägenochbeslötattiställetföljaenoländigochklippigen.KhalidbegavsigidettalägetillbakatillQuraishförattinformerademomdensenasteutvecklingen.

253

Då muslimerna nådde fram till en plats kallad Thaniyat al‐Marar snavadeProfetenskamel,sjönknerpåknäochvägradeenvistattrörasig.Muhammad–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–svoratthanvilligtskullegåmedpåvilkenplandeänföreslogsomskulleäraAllâhshelgedomar.Sedansporradehanförebråendesinkamelsomrestesig.Deåterupptogsinmarschochkomattslå upp sina tält på den bortersta delen av al‐Hudaibiyah vid en källa medotillräckligtillgångpåvatten.MuslimernarapporteradetörsttillProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–somdåtogenpilursittkogerochsatteden i vattendraget. Vatten forsade genast fram och hans efterföljare drack sigotörstiga.DåProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–hadevilatkomBudailbinWarqa’al‐Khuza’itillsammansmednågraframståendepersonerurKhuza’ahsstam,Profetensförtrogna,ochfrågadevarförhankommit.Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–svaradeatthanintekommitförkrig:”Jaghar ingenannanplan”, sahan,”änattgenomföra ’Umrah(denmindrevallfärden) iHelgedomen.OmQuraishskulleantadennyareligionen, somendelfolk har gjort, är de högst välkomna, men om de står i min väg eller hindrarmuslimernaattgenomföravallfärdenkommerjagattbekämpademtillsisteman.AllâhsOrdermåsteuppfyllas.”DenutsändefördebudskapettillbakatillQuraishsom sände ytterligare en vid namnMikraz bin Hafs. Vid åsynen av honom saProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–attdetvarensvekfullman,ochhangavs sammabudskapatt förmedla till sitt folk.Han följdesavenannanambassadörkändsomal‐Hulaisbin ’Alqamahsomvarmäktaimponeradav den hängivenhet sommuslimerna visade för denHeligaKa’bah.Han vändeåter till sinamänoch varnadedem för att omdehindradeMuhammad– överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–ochhansFöljeslagareattäraAllâhshusriskerade de att alliansenmed honom bröts. Hulais efterträddes av ’Urwa binMas’udath‐ThaqafiförattförhandlamedMuhammad–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser.UnderdiskussionensgångsahantillProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser:”Muhammad!Harduomkringdigsamlatfolkavblandatursprungochsedandrivitdemmotdinasläktingar förattutplånadem?Jag tror vid Allâh att jag i morgon kommer att se dig övergiven av dessamänniskor.” I detta läge reste sig Abu Bakr och gav uttryck för sin förtrytelseöver denna beskyllning. Al‐Mughîrah bin Shu’ab uttryckte samma attityd ochförbjöd honom förebrående att röra vid Profetens skägg. Quraishs utsändeanmärktedåharmsetochhänsyftadepådensenaressvekfullahandlandedåhandödadeochplundradesinaföljeslagareinnanhanantogislam.Undertidenhade’Urwa under sin vistelse i muslimernas läger på nära håll sett den bottenlösakärlek och djupa respekt som Muhammads efterföljare visade honom. Hanåtervände och förmedlade till Quraish sitt intryck av att dessamänniskor inteundernågra omständigheter kundeövergeProfeten – över honomvareAllâhsfridochvälsignelser.Hanuttrycktesinakänslormedföljandeord:

”JagharvarithosChosroes,CaesarochNegusiderasriken,menaldrigharjag sett en härskara bland sitt folk som Muhammad – över honom vareAllâhs frid och välsignelser – bland sina Följeslagare.När han tvagar sig,låter de inte vattnet därifrån falla tillmarken; när han hostar gnider deansiktetmedslemmet;närhantalarsänkerdesinaröster.Dekommerinteatt överge honom för någonting någonsin. Han erbjuder er nu en rimligöverenskommelse,sågörsomnivill.”

254

Ettantalobetänksammaochstridslystnaquraishiskaungdomartogdådeiakttogden överväldigande tendensen till förlikning bland sina ledare initiativ till enillvilligplansomkundehastoppatfredsöverenskommelsen.Debeslötsigförattinfiltreramuslimernas lägerochframkallaavsiktligaskärmytslingarsomskullekunna antända krigets stubin. Muhammad bin Maslamah som ledde denmuslimska vaktstyrkan tog dem till fånga,men i ljuset av de långtgående ochnära förestående resultat somvarpå väg att åstadkommas försatteProfeten –över honom vare Allâhs frid och välsignelser – dem på fri fot. I dettasammanhangsägerAllâh:”DetärHansomiMekka­dalenhöllderashänderbortafrånerocherahänder

bortafråndem,sedanHanlåtiterfåövertagetöverdem;ochAllâhsågvadnigjorde.”

(Quranen48:24)

Tiden gick. Förhandlingar fördes men utan några resultat. Profeten – överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–baddå’UmarattåhansvägnarbesökaQuraishs främste. ’Umarursäktadesigmedhänvisning tillpersonligt fiendskapmed Quraish. Han hade dessutom inga inflytelserika släktingar i staden somkundeskyddahonomfrån fara,ochhanpekadeut ’Uthmanbin ’Affansomdenlämpligaste utsände eftersom han tillhörde en av Meckas mäktigaste släkter.’UthmanbesökteAbuSufyanochandraledareochsademattmuslimernaendasthadekommitförattbetygaHelgedomensinvördnad,utövagudsdyrkandär,ochatt de inte hade för avsikt att slåss.Han hade också ombetts att kalla dem tillislam,och framföragladanyheter till troendekvinnorochmän iMeckaomatterövringen närmade sig och att islam tvivelsutan skulle ge sig av i fred, menquraishiterna var orubbliga och inte redo att ge dem tillåtelse att besöka al‐Ka’bah. De erbjöd emellertid ’Uthman att om han så önskade i egenskap avprivatpersongenomföravallfärden,menhanavböjdeochsa:”HurskulledetvaramöjligtattjagbegagnademigavdennamöjlighetdåProfeten–överhonomvareAllâhs frid och välsignelser – förnekasden?”Muslimerna inväntade ängsligt ochmed blandade känslor av fruktan och oro ’Uthamns ankomst. Han blev dockavsevärt försenad och man började misstänka falskspel från Quraishs sida.Muslimernablevmycketoroadeochgavetthögtidligt löfte tillProfeten–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser–omatthämnadsinFöljeslagaresdödochunderallaomständigheterståstadigtvidsinledareMuhammadssida.DennaedgårundernamnetBay’atar‐Ridwan(Trohetspakten).DeförstasomsvoredenvarAbuSinanal‐AsadiochSalamahbinal‐Akwa’somtregånger,iarménsfront,mitt och rygg, gav ett högtidigt löfte om att dö för Sanningen. Profeten – överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–sträcktetillochmedsinegenhandochsade: ”Detta är för ’Uthman”. Efter att resten av armén givit samma löfte, dök’Uthman själv upp och gav även sitt löfte. Pakten svors in under ett träd där’UmarhöllProfetenshandochMa’qilbinYasarhölluppengrenavträdet.DenHeligaQuranenharrefererattilldettamedföljandeord:”Allâhsågmedvälbehagpådetroendenärdesvordigtrohetsedunderträdet…”

(Quranen48:18)

255

Då Quraish förtod med vilken orubblig målmedvetenhet muslimerna varbereddaattutgjutadensistadroppenblodförsintro,togdesittförnufttillfångaoch insåg att Muhammads efterföljare inte kunde kuvas med dessa metoder.Efterendelytterligaresamtalgickdemedpåattslutaettavtalomförlikningochfredmedmuslimerna.Avtaletsklausulerserutsomföljer:

• Muslimernaskadennagångåtervändahemochkommatillbakaföljandeår,dockskadeintestannaiMeckalängreäntredagar.

• Deskaintekommatillbakabeväpnade,mendekantamedsigslidsvärdsomförvarasiväskor.

• Krigshandlingar ska inställas under en tioårsperiod under vilken båda

parterska leva i full säkerhetoch ingenavdemskaresasvärdmotdenandra.

• OmnågonfrånQuraishgårövertillMuhammad–överhonomvareAllâhs

frid och välsignelser – utan sin förmyndares tillåtelse ska han skickastillbaka till Quraish, men om någon av Muhammads efterföljareåtervändertillQuraishskahaninteskickastillbaka.

• VemhelstsomönskarslutasigtillMuhammad–överhonomvareAllâhs

frid och välsignelser – eller ingå ett avtalmed honom ska ha frihet attgöraså;ochpåsammasättskadensomönskarslutasigtillQuraishelleringåavtalmeddemtillåtasgöraså.

Viss oenighet uppstod kring inledningen. Då avtalet skulle sättas på präntinledde ’Ali binAbi Talib, som agerade som skrivare,med orden ”Bismillâh ir­Rahmânir­Rahîm”,dvs.”IAllâhsdenNåderikes,denBarmhärtigesNamn.”Meckasombud Suhail bin ’Amr deklarerade att han inget visste om ar‐Rahmân ochinsisterade på den brukliga frasen ”Bi­ismika Allâhumma”, dvs. ”I Ditt Namn, oAllâh!”MuslimernamittradeavolustmedProfeten–överhonomvareAllâhsfridoch välsignelser – gav sitt samtycke. Han fortsatte att diktera: ”Detta är vadMuhammad, Allâhs Sändebud, har kommit överens om med Suhail bin ’Amr.”Suhail protesterade då åter: ”Om vi hade erkänt dig som Profet hade vi inteutestängtdigfrånHelgedomenellerslagitsmotdig.Skrivdittegetnamnochdinfaders namn.” Muslimerna muttrade som tidigare och vägrade att ge sittsamtycke till ändringen. Till förmån för ett långsiktigt islamiskt intresse fästeProfeten–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser–emellertid ingenviktvid en sådan obetydlig detalj, strök själv orden och dikterade istället:”Muhammad, ’Abdullahs son.” Kort efter att avtalet slutits anslöt sig Khuza’asklan, som tidigare varit en av Banu Hashims allierade, till Muhammads ledmedanBanuBakrtogparitförQuriash.Det var under denna tid då avtalet skrevs som Suhails son Abu Jandal gjordeentré på scenen. Han var brutalt kedjad och stapplade av umbäranden ochutmattning.Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–ochhansFöljeslagarerördesavmedlidandeochförsöktefåtillståndhansfrigivning,menSuhailvarorubbligochsa: ”Förattmarkeraattniär trognakontraktetharett

256

tillfälle precis uppenbarat sig.” Profeten – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser–sa:”Menavtaletvarinteundertecknatnärdinsonsteginilägret.”Idetta läge avbröt Suhail och sa: ”Men avtalets villkor var överenskomna.” Dettavar sannerligen ett bekymmersamt ögonblick. Å ena sidan Abu Jandal som ifalsett jämradesig,”muslimer, ska jagåterlämnastillpolyteisternasåattdeskakunnalockamigbortfrånmintro!”,menådenandraettplikttrogetengagemangsomansågshögreprioriteratänalltannat.Profetenshjärtasvämmadeöveravsympatimenhanvilletillvarjeprisståvidsittord.HantröstadeAbuJandalochsa:”VartålmodigochöverlämnadigåtAllâhsVilja.Hankommerattgedigochdinahjälpläsaföljeslagarelindringochmöjlighetertillflykt.ViharingåttettfredsavtalmeddemochförbunditossfördettaiAllâhsNamn.Vikommerdörförinteatt

undernågraomständigheterbrytadet.”’Umar bin al‐Khattab kunde inte avhålla sig från att ge utlopp för sitt hjärtasdjupakval.HankompåfötteryttrandesordsomuttrycktedjupthatochytterligharmochbegärdeattAbuJandalskulletasittsvärdochdödaSuhail,mensonenskonadesinfar.AbuJandalfördesitystresignationbortisinakedjor.Då fredsavtalet var ingått gav Profeten – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser – sina Följeslagare order om att slakta sina offerdjur,men de varalltförbetrycktaförattkunnagöradet.Profeten–överhonomvareAllâhsfridoch välsignelser – gav tre gånger instruktioner utan positiv respons. Hanberättade om sina Följeslagares attityd för sin hustru Umm Salamah, som gavhonområdet att själv ta initiativet, slakta sittdjuroch låta raka sitthuvud.Dåmuslimerna såg detta började demed tunga hjärtan slakta sina djur och rakasina huvuden. De kom till och med nära att döda varandra på grund av sinbedrövelse. Profeten – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – bad tregångerfördemsomrakadesinahuvudenochengångfördemsomklipptesitthår. En kamel offrades å sjumäns vägnar och en ko å samma antal personersvägnar. Profeten – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – offrade enkamel somengånghade tillhörtAbu Jahloch sommuslimernahade tagit somkrigsbyte vid Badr, och gjorde på så sätt polyteisterna ursinniga. Underhändelsernavidal‐HudaibiyahtillätProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–Ka’bbin’Ujrah,sombefannsigietttillståndavIhram(pilgrimenstillståndavrituellrenhet)för’Umrah,attpågrundavsjukdomrakasitthuvudpåvillkor att han betalade kompensation genom att offera ett får, fasta tre dagarellerutfodrasexbehövande.Angåendedettauppenbaradesföljandevers:”…menfördenaversomärsjukellerharenhuvudskadafåroffretbeståifasta,

allmosoreller[annan]religiöshandling…”(Quranen2:196)

Under tiden emigrerade några troende kvinnor tillMedina och badProfeten –överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–omskyddvilketdefick.Dåderasfamiljerkrävdeattdeåtervändeskickadehanintetillbakadempågrundavattföljandeversuppenbarade:

257

”Troende!Närtroendekvinnorsomharutvandrattiller,förhördem!IngenutomAllâhkännerderastro,menomniharövertygateromattdeärtroende,sänddåintetillbakademtillförnekarnaavsanningen;derasmänharintelängrerättattlevameddemochdeharinterättattlevamedsinamän.Mengetillbakamännenvad[brudgåvan]harkostatdem.Ochnibegåringensyndomnisedantardemtillhustrurefteratthagettdemderasbrudgåva.Hållintefastviddetäktenskapliga

bandmedkvinnorsomförnekarsanningen”(Quranen60:10)

Anledningen till att kvinnorna inte skickades tillbaka var antingen att de inteursprungligen var inkluderade i avtalsvillkoren somendast nämndemän, ellerförattQuranenupphävadeallavillkorsomgälldekvinnoriversen:

”Profet!Närtroendekvinnorkommertilldigförattavläggatrohetsed–[ochlovar]attintesättanågot,vaddetänär,vidAllâhssida,attintestjäla,attintebegåäktenskapsbrott,attintedödasinaegnabarn,attintespridaförtalsomdesjälvadiktatuppochattaldrigvägradiglydnadidetsomärrättochrimligt–tag

dåemotderastrohetsedochbeAllâhförlåtademderassynder…”(Quranen60:12)

Versenovanärdensomförbjödmuslimskakvinnorattäktaicketroendemän.Påsamma sätt beordrades muslimska män att avsluta sina äktenskap medicketroende kvinnor. I enlighetmed detta bud skilde sig ’Umar bin al‐Khattabfråntvåavdehustrurhanäktatinnanhanantogislam.Mu’awiyahgiftesigmeddenförstaochSafwanbinOmaiyahmeddenandra.AL‐HUDAIBIYAH‐FÖRDRAGET–DESSSOCIOPOLITISKABETYDELSEEnseriehändelserbekräftadedendjupavisdomochdelysanderesultatsomdetfredsfördragsomAllâhkallade”enomisskännligtriumf”innehöllochfördemedsig. Hur kunde det vara annorlunda då Quraish hade erkänt och legitimeratmuslimernasexistenspådenpolitiskaarenaniArabienochbörjatbehandladetroendepålikavillkor.IljusetavfördragetsartiklarhadeQuraishindirektavsagtsigsittkravpåreligöst ledarskap,gåttmedpåatt inte längre intresserasig förandraänQuraish,samttvåttsinahändervadgällerallaformeravinblandningidenarabiskahalvönsreligiösa framtid.Muslimernaåsinsidahade inga tankarpå att ta över människors egendom eller döda dem i blodiga krig. Inte hellerhadedeföravsiktatttillämpanågratvångsåtgärderisinsträvanattspridaislamutan deras enda mål var tvärtom att med avseende på religion och ideologiframbringaenfrihetligatmosfär:”…Låtdärfördentrosomvilltro,ochlåtdenförnekatronsomvillförnekaden.”

(Quranen18:29)

Å andra sidan hade muslimerna nu möjlighet att sprida islam till ännu intekartlagda områden. Där det rådde vapenvila upphävdes krigstillståndet, mänträffadesochsamtaladeochingentaladeomislampåettsansatsättutanattantatron.Inomloppetavtvåårefterattfördragetslutitshadedubbeltsåmångasomtidigareantagitislam.DettastödsavdetfaktumattProfeten–överhonomvareAllâhs frid och välsignelser – gav sig iväg till al‐Hudaibiyahmed endast 1400

258

män,medanhantvåårsenaredåhangavsigutförattbefriaMeckahade10000manmedsig.DenartikelifördragetsomrörinställdakrigshandlingarundertioårpekardirektpåattdenpolitiskahögdragenhetsomQuraishochdessallieradedittills praktiserat fullständigt hade misslyckats, samt på krigshetsarnasoförmågaochsammanbrott.Quraishhadeförbunditsigattgöraavkallpådessaförmåneriutbytemotnågotsom föreföll gynna dem men som i praktiken inte egentligen skadademuslimerna; dvs. den artikel som reglerarbehandlingen avdemän som sökerskydd hos muslimerna utan sina förmyndares samtycke. Vid första anblickenföreföll det vara en ytterligt plågsam klausul och betraktades i detmuslimskalägretsommycketbeklagligt.Underkommandeutvecklingskulledendockvisasig vara en välsignelse. Det var inte troligt att de muslimer som skickadestillbakatillMeckaskulleavsägasigislamvälsignelser,utanvisadesigtvärtomblimedelpunkterförislamisktinflytande.Detvaromöjligtatttänkasigattdeskullebli avfällingar eller överlöpare. Visdomen bakom stilleståndet antog sina fulladimensionerinågraefterföljandehändelser.Efter att Profeten – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – hade nåttMedina kom Abu Basir, som hade flytt från Quraish, till honom som muslim.Quraishskickadetvåmänförattkrävahansåtervändande,ochProfeten–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser – överlämnadehonom till dem.UnderresantillMeckalyckadesAbuBasirdödaenavdemmedandenandreflyddetillMedinamedAbuBasireftersig.DådensenarekomtillProfeten–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser– sahan: ”DittåtagandeäröverochAllâhharbefriat dig från det. Du lämnade i laga ordning övermig till dem och Allâh harräddatmigfråndem.”Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–sa: ”Sorg över hans moder, han hade kunnat utlösa ett krig om han hade haftandra med sig.” Då Abu Basir hörde detta visste han att han åter skulleöverlämnas till Quraish och flydde från Medina ända till Saif al‐Bahr. AndramuslimersomförtrycktesiMeckabörjadenuflytillAbuBasir.HanficksällskapavAbuJandalochandratillsentämligenstorkoloniuppstodsomsöktehämndpå Quraish och började ge sig på deras karavaner.Meckas hedningar fann sigsjälvaoförmögnaattkontrollerakolonisternaochbönföllProfeten–överhonomvare Allâhs frid och välsignelser – om att överge den artikel som regleradeutlämningen.DebadhonomvidAllâhochdesläktbandsom fannsmellandematt skicka efter gruppen, och sa att vem som än anslöt sig till muslimerna iMedina var säker för dem. Profeten – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser–skickadedåeftergruppensomförväntatreageradepositivt.Såserverklighetenbakomfredsfördragetsartiklarutohdet förefallersomomdeallaspeladeengynnsamrollfördengryendeislamiskastaten.Tvåpunkteridet gjorde det likväl osmakligt för vissa muslimer; nämligen att det inte gavtillträdetillHelgedomendetåretsamtdenskenbaraförödmjukandeattitydsompräglade förlikningenmed Quraishs hedningar. ’Umar kunde inte behärska alldenvåndasombemäktigatsighanshjärtautansökteuppProfeten–överhonomvareAllâhs frid och välsignelser – och sa: ”Är inte du Allâhs sanna Sändebud?”Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–svaradelugnt:”Varförinte?” ’Umar talade igen och frågade: ”Är vi inte på rättfärdighetens väg och är

259

intevårafienderfelute?”UtanattvisanågonförtrytelsesvaradeProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–attdetvarså.Då’Umarfickdettasvarfortsattehanochkrävde:”Dåskaviinteutsättasförnågraförödmjukelseritron.”Profeten– överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser – förblevoberördochmed fulländat självförtroendesahan: ”JagärAllâh sannaSändebud, jag trotsarHonom aldrig, Han kommer att hjälpa mig.” ”Har du inte sagt oss,” genmälde’Umar,”attviskagenomföravallfärden?””Jagharaldrigsagt,”svaradeProfeten–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser– ”att vi skagöradet iår.” ’Umartystnade,menhanssinnevarupprört.HansökteuppAbuBakroch förklaradesina känslor för denne. Abu Bakr som aldrig hade tvivlat på ProfetenssannfördighetochtrovärdighetbekräftadedetsomProfeten–överhonomvareAllâhs frid och välsignelser – sagt honom. I sinom tid uppenbarades sura 48(Segern):

”Viharöppnatvägenfördig[Muhammad]tillenklarseger”(Quranen48:1)

AllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–kalladetillsig’Umarochframfördetillhonomdegodanyheterna.’Umarblevöverförtjustochångradeinnerligtsintidigareinställning.Sombotfördenobetänksammaattitydhan tidigare antagit idkadehanvälgörenhet, fastade, badoch gav fri såmångaslavarsommöjligt.360Dentidigadelenavår7A.H.sågomvändelsenavtrebemärktamänfrånMecka,’Amrbinal‐’As,Khalidbinal‐Walîdoch’UthmanbinTalhah.Dådeanländeochträdde in under islams tak sa Profeten – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser:”Quraishhargettosssittegetblod.”

360Fathal‐Bari,7/439‐458;Sahihal‐Bukhari,1/378‐381.

260

DenandrafasenEttnyttstadieavislamiskhandling

AL‐HUDAIBIYAH‐FÖRDRAGET innebarenny fas imuslimernas livochgärning.Quraish,somhadevaritenbitterfiendetillislam,drogsignutillbakafrånkrigetsarenaochvaldeen fredliguppgörelsemedmuslimerna.Den tredje länken ientrehövdad fiende (Quraish, Ghatfan och judar) var därmed bruten, och deaggressivastämningarsomfannshosdeandrahedningarsomnublevanförareavhedendomens fana iArabienstillnadeavsevärt.Ghatfansstamutgjorde intelängrenågotallvarligthotochderasprovokationervarhuvudsakligenanstiftadeavjudar.DejudarsomhadeutvisatsfrånMedinatogsintillflykttillKhaibarsomblev en drivbänk för intrigermot Profeten – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser.Därsmiddedesinaränker,antändeoenighetenseldochlockadedearabersomboddeiMedinasomgivningarattgöragemensamsakmeddemmedmåletattutplånadennyaislamiskastatenelleråtminstonetillfogamuslimernasvåraförluster.Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–varinteobekymradöverderasillvilligaplanerochplaceradekortefterattovannämndafördrag bekräftats ett avgörande krig mot dem som första prioritet på sinagenda. Al‐Hudaibiyah‐fördraget gav muslimernamöjlighet att intensifiera sinislamiska utveckling och öka sina ständiga ansträngningar att föra fram sinda’wah(kallelse),ochföljaktligengedentypenavhandlandeföreträdeframförde militära aktiviteterna. Vi ser det därför som nödvändigt att dela in dennapost‐fördragsligafasitvåsektioner:

1. Oupphörliga fredliga ansträngningar för att föra fram den islamiskakallelsen och inleda en korrespondens med kungar och prinsar iangränsandepolitiskaentiteter.

2. Militäraaktiviteter.

261

ProfetensplanerpåattspridaislamsbudskapbortomArabien

SENTÅR6A.H.DÅPROFETENåtervändt frånHudaibiyahbeslöthanattsändabudtillhärskarebortomArabienochkallademtillislam.Förattgelegitimitetåtsina sändebuds kreditiv tillverkades ett silversigill i vilket graverades orden”Muhammad,AllâhsSändebud”iföljandeformation:361

Sändebudutsågspågrundvalavderaserfarenhetochkunskapochskickadesutpå sina uppdrag i Muharram år 9 A.H. några dagar innan avfärden motKhaibar.3621.ENDEOUTATIONTILLABESSINIEN(ETIOPIEN)AbessinienskungNegus(An‐Nadjâshî)varsnamnvarAshamabinal‐Abjar, togemotProfetensbudskapframförtavAmrbinOmaiyahad‐Damari,somat‐Tabarihänvisartill,antingensentår6ellertidigtår7A.H.Ennoggrannundersökningav brevet visar att det inte rörde sig om det brev som skickades efter al‐Hudaibiyah.InnehålletidetantydersnarareattdetskickadestilldenkungndåJa’farochhansföljeslagareutvandradetillAbessinienunderMecka‐perioden.Enmeninglyder”JagharskickatminkusinJa’farmedengruppmuslimertilldig.Vargenerösmotdemochgeupphögdragenheten.”Al‐Baihaqi gav enligt Ibn Ishaq följande redogörelse för Profetens brev somskickadestillNegus:

”Detta brev är skickat från Muhammad, Profeten, till Negus al­Ashama,Abessinienskung.

FridvareöverdensomföljerdensannavägledningenochtrorpåAllâhochHanssändebud.JagbärvittneomattdetintefinnsnågongudomförutomAllâhEnsamutannågonmedhjälpare–Hanharintetagitsignågonhustrueller fått en son–ochattMuhammadärHans tjänareochSändebud. JagkallardigtillIslamsled,omduantarislamkommerduattfinnasäkerhet.

361Sahihal‐Bukhari,2/872,873.362Rahmat‐al‐lil’alamîn,1/171.

262

”Säg:’Efterföljareaväldretidersuppenbarelser!Låtosssamlaskringenregel,gemensamförossochförer–attviinteskalldyrkanågonutonAllâhochintesättanågonvidAllâhssidaochinteerkännaandramänniskorsom

våraherrarochbeskyddareiAllâhsställe.’Ochsäg,omdevändererryggen:’Vittnadå,attdetärvisomhar

underkastatossHansvilja.”(Quranen3:64)

Omduavvisardenna inbjudankommerduatthållasansvarig föralltontsomdekristnablanddittfolkgör.”

Dr.Hamîdullah(Paris),entillförlitligkälla,harandragitenversionavbrevetsomuppdragats för en kort tid sedan och som är identisk med Ibn al‐Qayimsåtergivning.Dr.Hamîdullahuppbjödstoraansträngningarochanvändealladenmodernateknologinsmedelförattverifierabrevetstextsomlydersomföljer:

”IAllâhs,DenNåderikes,DenBarmhärtigesNamnFrånMuhammad,AllâhsSändebud,tillNegusAbessinienskung.Fridvaröverdensomföljersannvägledning.Varhälsad,jagprisarAllâhslov, det finns ingen gud utom Han, den Allsmäktige, den Helige, fredensKällaochGivare,tronsVäktare,trygghetensBevarare.JagbärvittneomattJesus,Marias son, ärAllâhsandeochhansOrd varigenomMaria, jungfru,dengodaochrena,kundeblihavandemedJesus.AllâhskapadehonomfrånSinandeochSinandedräkt såsomHan skapadeAdammedSinHand. Jagkallar dig till Allâh Ensamutan någramedhjälpare och till lydnad underHonomochtillattföljamigochtropådetsomkomtillmig,tyjagärAllâhsSändebud. Jag bjuder dig och dina män till Allâh, Den Strålande, DenAllsmäktige.Jagbärhärmedvittneomattjagharförmedlatmittbudskapochråd.Jagbjuderdigattlyssnaochföljamittråd.Fridvareöverdensomföljersannvägledning.”363

Textenidettabrevärutantvekaäkta,mentillattslåfastattdetskrevsefteral‐Hudaibiyahfinnsännuintetillräckligabelägg.Då’AmrbinOmaiyahad‐DamariförmedladedetapostoliskabrevettillNegustogden senare pergamentet och placerade det på sitt öga, klev ner på golvet,bekändesintropåislamochskrevföljandesvartillProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser:

”IAllâhs,DenNåderikes,DenBarmhärtigesNamnFrånNegusAshama tillMuahmmad,Allâhs Sändebud. Frid vare över dig,SändebudfrånAllâhochnådochvälsignelsefrånAllâhvidVarssidaingenannangudfinns.JaghartagitemotdittbrevivilketduberättaromJesus,

363Zâdal‐Ma’ad.3/60.

263

ochvidHerrenöverhimlenochjorden,Jesusärintemeränvaddusäger.Vierkännerfulltutdetsomduharkommittillossmedochvihartagithandom din kusin och hans följeslagare. Jag bär vittne om att du är AllâhsSändebud,sannochbekräftande(desomharkommitföredig),jaggerdigmittordgenomdinkusinochunderkastarmigvärldarnasHerre.”364

Profeten – över honomvareAllâhs frid och välsignelser – hade bettNegus attskickaJa’farochhansföljeslagare,utvandrarnatillAbessinien, tillbakahem.DekomtillbakaförattträffaProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser– iKhaibar.Negusdog senare i rajab år9A.H. kort efter ghazwanmotTabuk.Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–tillkännagavhansdödoch förrättadebön i absentia för honom.En annankung efterträddeNeguspåtronen och ett nytt brev från Profeten – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser–sändestillhonommenhurvidadennekungantogislamärenfrågasomännuintebesvarats.3652.BREVETTILLEGYPTENSSTÅTHÅLLARE,KALLADMUQAWQASTill Juraij bin Matta,366 kallad Muqawqas och Egyptens och Alexandriasståthållare,skrevProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser:

”IAllâhs,DenNåderikes,DenBarmhärtigesNamnFrån Muhammad, Allâhs Sändebud och tjänare, till Muqawqas, Egyptensståthållare.Fridvareöverdensomföljersannvägledning.Jagbjuderdigattantaislam.Omduvillhasäkerhetbörduantaislam.OmduantarislamkommerAllâh,denUpphöjde,attbelönadigtvåfaldigt.Omduvägrafårdubärabördanavallakoptersohörsamhet.”Säg:’Efterföljareaväldretidersuppenbarelser!Låtosssamlaskringen

regel,gemensamförossochförer–attviinteskalldyrkanågonutomAllâhochintesättanågonvidAllâhssidaochinteerkännaandramänniskorsom

våraherrarochbeskyddareiAllâhsställe.’Ochsäg,omdevändererryggen:’Vittnadå,attdetärvisomharunderkastatossHansvilja.’”

(Quranen3:64)”Hatib binAbiBalta’a, somutsågs att förmedla budskapet, badomaudienshosMuqawqasinnanhanvidarebefordradebrevetsinnehåll.Hanvändesigsedantillståthållaren och sa: ”Någon före dig har gjort anspråk på den Högste Herrensstatus, så Allâh straddade honom och gjorde honom till ett exempel i detefterkommandelivetochidettaliv.Tadärförvarningochgörerintetillettdåligtexempelförandra.”Muqawqassvarade:”Vibyterinteutvårreligionannatänmotensomärbättre.”Hatib fortsatte:”Vibjuderdigattanta islamsomkommeratt

364Zâdal‐Ma’ad,3/61.365SahihMuslim,2/99.366Rahmat‐al‐lil’alamîn,1/178;Dr.HamîdullahsaatthansnamnvarBinyamin.

264

ersättaalltsomdukanförlora.VårProfetharkallatmänniskorattbekännasigtilldenna tro,Quraishoch judar stodemothonomsombittra fiendermedankristnastodnärmasthanskallelse.Vidmittliv,MosesbudochKristusäridentisktmeddensenaresgodanyheteromMuhammadsframkomst;likaledesärdennavårinbjudantilldigattantaislamlikerinvittillToransfolkattaccepteraNyaTestamentet.Dåen Profet stiger fram bland ett folk är han berättigad ett positivt gensvar.Följaktligen lyder ni under samma Gudomliga Lag. Bär i minnet att vi inte harkommit föratt lockaerbort frånKristus religionutan snararebjudaeratt följadessläror.”Muqawqasbegrundadedjuptbrevetsinnehållochsasedan:”Jagharnått fram till en övertygelse om att denne Profet inte bjuder oss till någotförhatligt; han är varken en kringvandrandemagiker eller en förljugen spåman.Han bär på profetskapets sanna och omisskännliga frön, och jag kommer attövervägahela sakennoga.”Han togpergamentet och gavorder omatt förvaradetiettskrinavelfenben.Hankalladepåenskrivareochförfattadeföljandesvarpåarabiska:

”IAllâhs,DenNåderikes,DenBarmhärtigesNamn

FrånMuqawqastillMuhammadbint’Abdullah.Fridöverdig.Jagharlästdittbrevochförståttinnehålletochvaddukallartill. Jagkänner redan till att enprofetär i antågandemen jag troddeatthan skulle födas i Syrien. Sompresenter skickar jag dig två jungfrur frånbemärktakoptiska familjer,kläderochenspringareattridapå.Fridvareöverdig.”

Det är värt att notera att Muqawqas inte begagnade sig av det ovärderligatillfället och att han inte antog islam. Presenterna accepterades och en avjungfrurna, Maria, stannade hos Profeten – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser – och gavhonom sonen Ibrahîm,medanden andra, Sirin, gavs tillHassanbinThabital‐Ansâri.3.BREVTILLCHOSROES,PERSIENSHÄRSKARE

”IAllâhs,DenNåderikes,DenBarmhärtigesNamnFrånMuhammad,AllâhsSändebud,tillChosroes,Persienskung.Frid vare över den som följer sann vägledning, tror på Allâh och HansSändebudochvittnaromattdetintefinnsnågongudomutomAllâhEnsamutanmedhjälpare,ochattMuhammadärHanstjänareochSändebud. JagbjuderdigattantaAllâhsreligion.JagärAllâhsSändebudsomsäntstillallafolksåattjagskakunnaingjutafruktanförHonomiallalevandepersoner,och så att saken ska kunna beläggas ingör dem som avvisar Sanningen.Antaislamsomerreligionsåattnikanlevaitrygghet,annarsblirnigjordaansvarigaförallamagernassynder.”

’AbdullahbinHudhafaas‐Sahmiutsågsattförmedlabrevet.DenneutsåndefördedettillBahrainskungmenvivetinteomhansändedettillChosroesmedenavsinaegnamänelleromhanvalde’Abdullahsjälv.

265

DenstoltemonarkenblevursinnigöverbrevetsinnehållochplaceradeProfetensnamnöverhans eget.Han revbrevet i bitarochdikteradegenast enorder tillsinaståthållareiJemenattskickatrupperförattgripaProfetenochföradennetillhonom.GuvernörensomhetteBazansändeomedelbarttvåmäntillMedinaidetsyftet.SåsnartdenåddestadenfickProfeten–överhonomvareAllâhsfridoch välsignelser – via en uppenbarelse veta att Persiens härskare Chosroes IIPervez hade mördats av sin son. Han avslöjade nyheterna för dem och dehäpnade.Hanbaddemsedanattsägasinnyemonarkattislamskullekommaattsegraöverallt ochundanröja ocksåChosroes suveränitet.De skyndade tillbakatillBazanochrapporteradevaddefåtthöra.UndertidenhadeSherweh,dennyehärskareniPersien,säntettbrevtillBazanochbekräftatnyhetenochbeordrathonom att tills vidare inställa alla åtgärder mot Profeten – över honom vareAllâhs frid och välsignelser. I sällskapmedpersern i Jemen antogBazan islamochtillkännagavvilligtsittstödförProfeten–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser.3674.BUDETTILLHERAKLEIOS,BYSANSHÄRSKAREIenlångberättelseåtergeral‐BukhariinnehålletidetbrevsomProfeten–överhonom vare Allâhs frid och välsignelser – skickade till Bysans härskareHerakleios:

”IAllâhs,DenNåderikes,DenBarmhärtigesNamnFrånMuhammad,AllâhstjänareochSändebud,tillHerakleios,Bysanskung.Välsignadärdesomföljersannvägledning.Jagbjuderdigattantaislamsåattdukanlevaitrygghet.OmdurättarindigiislamsledkommerAllâhgedigdubbelbelöning.Omdudäremotvänderislamryggenkommerbördanavdittfolksallasynderattfallapådinaaxlar.”Säg:’Efterföljareaväldretidersuppenbarelser!Låtosssamlaskringen

regel,gemensamförossochförer–attviinteskalldyrkanågonutomAllâhochintesättanågonvidAllâhssidaochinteerkännaandramänniskorsom

våraherrarochbeskyddareiAllâhsställe.’Ochsäg,omdevändererryggen:’Vittnadå,attdetärvisomharunderkastatossHansvilja.’”

(Quranen3:64)”368DetmuslimskasändebudetDihyahbinKhalifahal‐KalbifickorderomattlämnaöverbrevettillBusrashärskaresomisinturskullegedettillBysanshärskare.Av en händelse kallades Abu Sufyan bin Harb, som vid denna tid inte hadeantagitislam,tillhovetochHerakleiosställdeettflertalfrågoromMuhammad–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser–ochdenreligionhanpredikade.DetvittnesmålsomdenneProfetenserkändefiendegavomdenförreskaraktärochdetgodasomislamgjordeförmänsklighetengjordeHerakleiosförbluffad.

367Fathal‐Bari,8/127,128.368Sahihal‐Bukhari,1/4,5.

266

Med stöd hos IbnAbbas berättar al‐Bukhari att Herakleios skickade efter AbuSufyanochdennes följeslagaresomdåbedrevhandel iash‐Shams(Jerusalem).Detta skeddeunderdenvapenvila som ingåttsmellanQuraishspolyteisterochAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser.Herakleiossomsatt tillsammansmed sina närmaste rådgivare frågade, ”Vem av er är närmastsläktmeddenmansompåstårsigvaraenprofet?”SenareberättadeAbuSufyansatt:”Jag(AbuSufyan)svarade:’Avdenärvarandeärjagdennärmstesläktingen.’Sådelätmigsittaframförhonommedminaföljeslagarebakommig.Hankalladesedanfram sin tolk och sa till denne: ’Säg dem (dvs. Abu Sufyans följeslagare) att jagkommeratt frågahonom (dvs.AbuSufyan)omdenman sompåstår sig vara enprofet.Omhanljugerskadegenasträttahonom.’VidAllâhsägerjagatthadejagintevariträddattminaföljeslagareskullebetraktamigsomenlögnarehadejagkommitmedlögner.”AbuSufyansvittnesmållödsomföljer:”Muhammad härstammar från en förnäm familj. Ingen ur hans familj kom attinneha kungavärdighet. Hans följeslagare är de som uppfattas som svaga ochderasantalökarupphörligt.Hankommerintemedlögnerellerförråderandra.Vibekämpar honom och han bekämpar ossmed varierande framgång. Han bjuderfolkattdyrkaAllâhEnsamutanmedhjälpareochattövergesina fäders tro.Hanbeordrarossattförrättabön,varaärliga,nyktraochodlastarkafamiljeband.”EfteratthahörtdettavändesigHerakleiostillsintolkochbadhonomförmedlaföljande intrycksomavslöjaren totalövertygelseomsanningen iMuhammadsprofetskap:”Jagärfullkomligtmedvetenomattperofetenkommerfrånförnämafamiljer,ochhanpåverkarintetidigareexempelpåprofetskap.Eftersomingenavhansanfädervarkungkanvi inteutgåifrånatthangöranspråkpåkungavärdighet.Så längehaninteljugerförmänniskorärhanimmunmotattkommamedlögneromAllâh.Vadgälleratthansföljeslagaretillhördemsombedömssomsvagamenvarsantalständigtväxer,ärdetnågotsomstårisamklangmedfrågoromtronstillsdennaantar sina fulla dimensioner geografiskt och demografiskt. Jag har förstått attinget fall av avfall från tron ännu har konstaterats bland hans följeslagare, ochdetta perkar på lycksaligheten hos den tro som tar plats i människors hjärtan.Förräderi är som jag ser det främmande för honom, ty verkliga profeter serförräderisomavskyvärt.PåbudomattdyrkaAllâhutanmedhjälpare,attförrättabönen, att vara ärlig och nykter, samt om förbud omhedendomär känneteckensomkanfåmigatttillhonomöverlämnaallaminatillgångar.Jagkännerredantillattenprofetmåstekomma,mendetharaldrigkommitförmigatthanskullevaraenarabfråner.Omjagvarsäkerskullejagvaralojalmothonom,jagkanhoppaspå att träffa honom och om jag skulle vara med honom skulle jag tvätta hansfötter.”Herakleios begärde sedan att Profetens brev skulle läsas. Härskarensobservationer och den slutliga och klara framställningen av det islamiska

267

budskapetkunde inteannatänskapaenspändatmosfärblandhovets religösafunktionärer.”Vibeordradesgåut”,berättadeAbuSufyan.”Dåvikomutsajagtillmina följeslagare, ’Affärenmed IbnAbiKabshah (dvs.Muhammad–överhonomvare Allâhs frid och välsignelser) har blivit så framträdande att till och medkungenavBanual­Asfar(dvs.bysantinerna)ärräddaförhonom.’SåjagfortsattetroattAllâhsSändebudskullesegra,tillsAllâhfickmigattantaislam.”Kungen antog inte islam, ty det var bestämt på ett annat sätt. DetmuslimskasändebudetskickadesdocktillbakatillMedinamedhärskarenslyckönskningar.På vägen tillbaka till Medina gensköts Dihyah al‐Kalbi av folket från JudhamsstamiHasmiochderövadebortdepresentersomskickatstillProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser.ZaidbinHarithaskickadesispetsenförfemhundramanut till platsen, tillfogadedet folket tunga förluster, tog ettusenkamelerochfemhundraboskapsdjursamtetthundrakvinnorochbarn.Judhamsledare som hade antagit islam inkom med ett klagomål till Profeten – överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–somgavettpositivtsvarochgavorderomattalltbyteochallafångarskullelämnastillbaka.5.BREVETTILLMUNDHIRBINSAWA,BAHRAINSHÄRSKAREProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–sände’Al‐’Ala’binal‐HadramitillBahrainshärskaremedettbrevsombjödhonomattantaislam.Somsvarskreval‐MundhirbinSawaföljandebrev:

”Sändebud frånAllâh! Jaghar tagit emotdinaålägganden. Föredet lästejagdittbrevivilketduskrevtillBahrainsfolkochbjöddemtillislam.Islamtilltaladeendelavdemochdeharrättat in sig i islams ledmedanandraintefanndettatilltalande. Imitt landbormagerochjudarochdärförberjagdigominstruktionerförhurdeskabehandlas.”

Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–skrevföljandesvar:

”IAllâhs,DenNåderikes,DenBarmhärtigesNamn.FrånMuhammad,AllâhsSändebud,tillMundhirbinSawa.Fridvareöverdig.JagprisarAllâhutanmedhjälpare,ochjagbärvittneomattMuhammadärhans tjänareochSändebud.Därefterpåminner jagdigomAllâh,denMäktige,denUpphöjde.Vemhelst somtaremot rådgördetförsinegenskull.Vemhelstsomföljerminasändebudochhandlarienlighetmedderas vägledning, godtar faktisktmina råd.Mina sändebudharhögtprisat ditt beteende. Du ska fortsätta i ditt nuvarande ämbete. Ge de nyamuslimernafullständigamöjligheterattpredikasinreligion.Jaggodtardinrekommendation angående Bahrians folk och jag förlåter överträdarnasöverträdelser,ochdukandärförocksåförlåtadem.DeblandBahrainsfolksom vill fortsätta i sin judiska tro eller som mager bör betala Jizya(mantalsskatt).”369

369Zâdal‐Ma’ad,3/61,62.

268

6.BREVTILLHAUDHABIN’ALI,YAMAMASHÄRSKARE”IAllâhs,DenNåderikes,DenBarmhärtigesNamnFrånMuhammad,AllâhsSändebud,tillHaudhabin’Ali.Frid vare över den som följer sann vägledning. Varmedveten omattminreligion kommer att segra överallt. Du bör anta islam, och allt som stårunderdittbefälskaförbliditt.”

DetsändebudsomutsettsvarSulaitbin’Amral‐’AmirisomefteratthaframförtbudskapetåtervändetillProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–medföljandesvar:

”Dentrotillvilkendubjudermigärmycketbra.Jagärenkändtalareochpoet–arabernahållermighögtirespektochjagäravbetydelseblanddem.Omdutarinmigidittstyreärjagbereddattföljadig.”

Härskaren skänkte sedan Sulait en gåva och gav honom tyger avmärketHajr.AlladessapresenterläthangivetvisProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser – ta hand om. Profeten – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser – accepterade inte Haudhas krav. Han gjorde vanligen tummennerför en så högfärdig ton och brukade säga att hela saken låg i Händerna påAllâh,SomgavSittlandtillvemHanönskade.Djibrîl(Gabriel)komsenaremedenuppenbarelseomattHaudhahadedött.IsinkommentartilldessanyhetersaProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser:”Yamamakommerattgeupphov till en lägnare som gör anspråk på profetskapet för egen del, men hankommersåsmåningomattdödas.”SomsvarpåenfrågaomdräparensidentitetsaProfeten:”Hanärenaver,islamsefterföljare.”3707.BREVTILLHARITHBINABISHAMIRAL‐GHASSANI,DAMASKUSHÄRSKARE

”IAllâhs,DenNåderikes,DenBarmhärtigesNamn.FrånMuhammad,AllâhsSändebud,tillal­HarithbinAbiShamir.Frid vare över den som följer sann vägledning, tror på den och betraktarden som sann. Jag bjuder dig att tro på Allâh Ensam utan medhjälpare,därefterförblirdittkungadömeditt.”

Shuja’ binWahab fick äran att ta brevet till Harith som då det lästes upp förhonomblevtopptunnorrasandeochyttrade,”Vemvågaravhändamigmittland,jagskabekämpahonom,”ocharrogantavslogProfetensinbjudantillislam.3718.BREVTILLJAIFER,’OMANSKUNG,OCHDENNESBROR’ABDBINAl‐JALANDI

”IAllâhs,DenNåderikes,DenBarmhärtigesNamn.FrånMuhammadbin’AbdullahtillJaiferoch’Abdbinal­Jalandi.

370Zâdal‐Ma’ad,3/63.371Zâdal‐Ma’ad,3/62;MuhadaratTarîkhal‐Umamal‐Islamiyah,1/146.

269

Fridvareöverdensomföljersannvägledning.Jagbjudererbådatillislamskallelse. Anta islam. Allâh har skikat mig som en Profet till alla sinaskapelser föratt jagska ingjuta fruktan förHonomiderashjärtan,såattdetintelängreskafinnasnågonursäktfördemsomförnekarHonom.Omnibådaantarislamkommerniattfortsättaledaertland,menomniavvisarkallelsenbörniminnasattallaeratillgångarärförgängliga.Minaryttarekommeratttillägnasigertlandochmittprofetskapkommeratttillvällasigmaktenövererkungavärdighet.”

’Amrbin al‐’As somutsågs att befordrabrevet berättade följandeomvad somhändeinannhanfickaudienshosJaifer:

”Dåjaganländetill ’Omantogjagkontaktmed’Abdsomansågsmildareitemperamentetänsinbror.’Abd:Dumåsteträffaminbrorochläsadetbrevduförmeddigförhonom.Han står över mig såväl vad gäller ålder som kungavärdighet. Vad ärförrestensyftetmeddittuppdrag?’Amr:Profetenkallareratt tropåAllâhEnsamutanmedhjälpare,övergealla andra gudar och vittna om Muhammads status som tjänare ochSändebud.’Abd: ’Amr!Duärav fin familj.Kandu förstsägamigvaddin farsattitydvartilldennatro?Duvet,viföljerihansspår.’Amr:DödentoghonominnanhantroddepåMuhammadsuppdragochjagönskarnuatthanhadeantaigtislamochvaritdentrontrogeninnanhandog.JagsjälvintogsammaattitydtillsAllâhvägleddemegtillislam.’Abd:Närantogduislam?’Amr:DåjagvidNegushov.Hanrättadeförrestenocksåinsigiislamsled.’Abd:Hurreageradehansfolk?’Amr:Degodkändehansbeslutochföljdehonom.’Abd:Biskoparnaochmunskarna?’Amr:Deockså.’Abd:Tadigiaktförattljuga,’Amrtydetkommersnartidagen.’Amr:Jagfaraldrigmedlögner,ochdessutomtillåtervårreligionintedet.’Abd:HarHerakleiosinformertatsomNegusislamisering?’Amr:Givetvis.

270

’Abd:Hurvetdudet?’Amr: Negus betalade markskatt till Herakleios men svor då han antogislam att avbryta de betalningarna. Då dessa nyheter nådde Herakleiosuppmanade hans hovmänhonomatt ageramotNegus,menhan vägradeochtillade”Enmantyckteomenreligionochvaldedentillsig.Vadskallvigöraåthonom”atthansjälvskullegörasammasakomhanintevarräddomsittkungaämbete.’Abd:VaduppmanarerProfeterattgöra?’Amr:HanuppmanarossattdyrkaAllâh–denAllsmäktige,denUpphöjde–vara gudfruktiga och odla goda relationer med släkten; han förbjuderolydnad, aggression, äktenskapsbrott, vin, avgudadyrkan och hängivenhetförkorset.’Abd: Rimliga ord och rimliga trosuppfattningar är vad ni kallar till. Jagönskar attmin bror skulle följamig i tron påMuhammad – över honomvareAllâhsfridochvälsignelser–ochbekännahansreligion,menminbroräralltförräddomsinkungavärdighetförattbliundersåte.’Amr:OmdinbrorunderkastarsigislamgerProfetenhonommaktenöversitt folk och tar ut allmoseskatt från de välbärgade för att ge till debehövande.’Abd:Detäretträttvisthandlande.Menvadärdenhärallmoseskattensomdutalarom?’Amr:Detfinnsettgudomligtpåbudomattenallmoseskatttasutfråndevälbärgade som har ett överskott, och som sedan distribueras bland defattiga.’Abd:jagtvivlarpåattdetkommerfungerablandvårtfolk.

’AmrstannadenågradagarförattfåtillträdetillJaifershovochlyckadesslutligen.”Hanbadmigatt överlämnabrevet såatt hankunde läsadet. Efterdet frågadehanhurQuraishreageratochjagsvaradeattdehadeföljthonom,endelavfriviljaoch en del efter att ha besegratsmilitärt. Så, människor har valt islam framförandrakredonochhargenommentalinsiktinsettattdeharlevatimörker.Ingenutomdufinnsnuutanförislamsdomäner,såjagråderdigattantaislamsåattdukangedigsjälvochdittlandtrygghet.”I detta skede bad han mig att besöka honom följande dag. Han visade då visstvekanmot att ta emotmigmenhans bror ’Abd ingrep och jag fick chansenattträffahonomigen,dennagångtaladehandocktillmig ienarrogantochhotfullton. Efter ett enskilt samtal med sin bror och efter att ha tänkt igenom helasituationenantogemellertidbådabrödernaislamochvisadesigocksåtrognadenreligionsomhadebörjatbanasinvägidettanyaområde.”

271

Sammanhanget säger oss att detta brev sändes långt senare än de andra,förmodligeneftererövringenavMecka.ViadessabrevlyckadesProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–delgedeflestaavdentidenshärskaresittbudskap.Vissatroddemedanandravarobevekligaochframhärdadeisinicketro.TankenomattantaislamochomframkomstenavennyProfetsysselsattelikväldemalla.

272

StridigheterefterHudaibiyahINVASIONENAVDHIQARAD(SKOGEN)Det rörde sig i själva verket inte om ett regelrätt slag utan om en mindreskärmytslingmed en styrka från Bani Fazarah. Platsen för den är känd undernamnetDhuQarad,ettvattenhålendagsresafrånMedina.EnligtenmajoritetavdelärdetilldrogsigdennaincidenttredagarinnanslagetvidKhaibar.Med stöd hos Salamah bin al‐Akwa’, slagets hjälte, har det berättats att AllâhsSändebud–överhonomvareAllâhs firdochvälsignelser– sände sitt legohjonRabahmedsinakamelertillenbetesmarkinärheten.PåTalhashästbegav jagmig fit i sammasyfte.Dådagengryddegjorde ’AbdurRahmanal‐Fazarienräd,drevivägkamelerochdödadedenmansomhadehansomdem.JagsaåtRabahatttahästen,begesigtillTalhaochgeAllâhsSändebud– över honom vare Allâhs fird och välsignelser – besked om att polyteisternahadeförvunnitmedhanskameler.Därefterställdejagmigpåenhöjd,vändemigmot Medina och ropade tre gånger: ”Kom till vår hjälp!” Jag satte sedan efterförövarna,skötefterdemmedpilarmedanjagmässade:

”Jagäral­Akwa’ssonIdagärdagenfördeondasnederlag”

Jag fortsatte vid Allâh att skrika på dem och lamslå deras djur. Närhelst enryttare vände sig mot mig tog jag skydd vid ett träd, sköt mot honom ochoskadliggjordehanshäst.Tillsistnåddedeetttrångtbergspass.Jagtogmigupppå berget och höll dem i schack genom att kasta sten på dem. Jag fortsatteansättadempådettasätt tills jag fickallakamelersläpptautanattnågonblevkvarhosdem.Deflyddeiallariktingarochjagförföljdedemochskrekefterdemoupphörligt tillsdegjordesigavmedmerän trettiomantlaroch trettio lansarförattlättapåsinbörda.PåalltdelämnadeeftersiglämnadejagettmärkemedenstensåattAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfirdochvälsignelser–ochhansFöljeslagare skullekänna igendem(sombyte lämnatav fienden).Defortsattetillsdekomtillenlitendal.Jagsattemigpåtoppenavenspetsigklippa.Fyraavdemgickuppförbergetochkommotmig.Dådevarnäranogföratthöramigropadejag:”Kännerniigenmig?”Desvarade:”Nej.Vemärdu?”Jagsa:”JagärSalamah,al­Akwa’sson.Jagkandödadenaversomjagvill,meningenaverkandödamig.”Deåtervändedå. JagrördemiginteurfläckenförränjagsågAllâhsSändebuds ryttare komma ridande bland träden. Främst red Akhram, bakomhonomkomAbuQatadahal‐Ansâriföljdaval‐Miqdadbinal‐Aswad.Akhramoch’Abdur Rahman al‐Fazari möttes i envig. Akhram lyckades skada ’AbdurRahmans häst men den senare träffade den förre med sin lans och dödadehonom.’AbdurRahmanvändesigomridandepåAkhramshäst.DåAbuQatadahsåg detta gav han sig in i en häftig stridmed ’Abdur Rahman, träffade honom

273

medenstötavsinlanssomblevdödlig.Polyteisternaflyddedåföljdriktigtochjag förföljdedemtillsde föresolnedgångennådde framtillendalmeden lällasomkalladesDhuQarad.Deviladedär förattdricka. Imin förföljelseiverdrevjag dememellertid ut ur dalen innande hade hunnit dricka en droppe vatten.Senare hann Profeten – över honom vare Allâhs frid och välsignelser –tillsammansmed sina Följeslagare uppmig och jag vändemit till honommedorden: ”Sändebud från Allâh, låt mig ta etthundra man från vårt folk för attförföljamarodörernaochgöraslutpådem.”Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–svarade:”Ibnal­Akwa’,duhartagittillräckligtochbörnuvisa storsinthet; de har nu nått Ghatfans bosättningar där de kommer attbesegras.” Han tillade: ”Vår bästa ryttare idag var Abu Qatadah, och vår bästafotsoldatvarSalamah.”Hantilldelademigtvådelaravbytet–ensomvaravseddförenryttareochensomvaravseddförenfotsoldat–ochslogihopdemtillmig.MedriktningmotMedinaläthanmigsittauppbakomhonompåsinkamelhonasomkalladesal‐’Adba’.

274

ErövringenavKhaibar(muharramår7A.H.)

KHAIBAR VAR ETT VIDSTRÄCKT och starkt befäst territoriummed enmängdslottochgårdarsomlåg60‐80engelskamilnorromMedina,ochärnumeraenby känd för sitt ogästvänliga klimat. Efter al‐Hudaibiyah‐fördraget var denstörstapartenidentredeladeantiislamskakoalitionen–Quraish,Najdsstammaroch judarna – neutraliserade. Profeten – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser–sågdärfördennatidsomlämpligföratttaitumeddebådaandraparterna–judarnaochNajdsstammar–såattfredochsäkerhetskulleinträdaochsåattmuslimernaskullekunnaägnasintidåtattspridaAllâhsBudskapochkalla människor att ta det till sig. Khaibar hade alltid varit en drivbänk förintriger och konspirationer, och judarna hade alltid gjort det till en källa förmilitäraprovokationerochettcentrumförkrigshets,sådetgavshögstaprioritetpåagendan förProfetens tvingandeangelägenheter.Khaibars judarvargenomengammalalliansenademeddeSammansvurna,hadeeggatBaniQuraithaattbegå förräderi,odlatkontaktermedGhatfanocharaberna,ochhadeäven legatbakomenattackmotProfetensliv.Isjälvaverketkundedeständigaolyckorsommuslimerna utstod i första hand härledas till judarna. Sändebud skickadesoupphörligt men förgäves till dem för nå fredliga överenskommelser. Undersådana förhållanden drog Profeten – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser–slutsatsenattenmilitärinsatsvarnödvändigtföratt förekommaderasfientligheter.Uttolkare av den Heliga Quranen menar att en erövring av Khaibar var ettGudomligtlöfteantyttiAllâhsOrd:

”Allâhhargetterlöftetom[mångasegrarochatt]rikligtbyteskalltillfallaer–ja,dettaharredankommitertilldel…”

(dvs.al­Hudaibiyah­fördragetochKhaibarskapitulation)(Quranen48:20)

Hycklarna och de med vacklande hjärtan hade undvikit att göra de sannamuslimerna sällskap i al‐Hudaibiyah‐kampanjerna, och nu präntade Allâh, denAllsmäktige,inföljandeordiöronenpåSinProfet:”Närnibegererutpåkrigstågdärbytekanväntas,sägerdesom[förut]höllsigborta:’Låtossgåmeder’–devillalltsåändrapåAllâhsord.Säg:’Niskallintegåmedoss!Allâhharredansagtså.’Dåkommerdeattsvara:’Nimissunnaross

[delibytet]!’Nej,deförståintemycket!”(Quranen48:15)

Av det skälet bjöd Profeten – över honom vare Allâhs frid och välsignelser –endastdemsomvarvilligaattslåssförAllâhssakattföljahonomimarschenmot

275

Khaibar. Endast ettusenfyrahundraman uppgick de till, de som i svaromål påhanskallelsehadesvurithonomlydnadochlojalitet.Siba’bin’Artafahal‐GhifariutsågsattundertidenskötaMedinasangelägenheter.En annan noterväd händelse av stor betydelse var Abu Hurairas islamisering.Abu Huraira blev sedermera en högt respekterad lärd och förmedlare avprofetiskatraditioner.Arabienshycklarenoteradedenyaislamiskaavsikternaochlarmadejudarnaomdehotandemilitäraaktiviteterna.Deras ledare ’AbdullahbinUbai skickadeettsändebud till judarna i Khaibar, varnade dem för den annalkande faran ochintaladedematthamodetattgöramotståndmotmuslimernaeftersomdevarflera än democh också bättre utrustade. Då de fick höra budet sände judarnaKinanah bin Abi al‐Huqaiq och Haudha bin Qais till sina forna allierande iGhatfanochbadommilitärtstödmotlöfteomhalvadenskördsomderasgårdargavomdelyckadesbesegramuslimerna.Profeten – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – marscherade vidIsraberget och fortsatte sedanvidare till endal kallade ar‐Raji’ därhan gjordehaltochsloglägermellanKhaibarochGhatfanisyfteatthindradensenarefrånattförenasigmedjudarna.Devägvisaresomvarmedhonomleddehonomtillenförgreningfrånvilkentrevägarmedolikabenämningarutgicksomallaleddetillsammaadress.Hanavstodfrånattföljadeförstatvåpågrundavderasominösabenämningarochvaldedentredjepågrundavdessgynnsammakännetecken.IntressantattnoteraärnågrahändelsersompräglademuslimernasmarschmotKhaibar,avvilkavinämnerföljande:Detharberättatsmed stödhos Salamahbin al‐Akwa’ somsa: ”VimarscherademotKhaibarmedAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser.Vi färdades nattetid. En avmännen sa tillmin bror ’Amir: ’Kan du inte reciteranågraavdinaverserföross,’Amir?’Såhanbörjademässasinaverserförattdrivapåkamelserna:”Allâh,omDuintehadeväglettoss,skullevivarkenhavariträttvägleddaeller

utövatvälgörenhetellerförrättatböner.

VivillgevåralivförDig;såförlåtDuvårafelsteg,ochgörossståndaktigadåvidrabbarsamman(medfienden).

Skänkossfridochro,Se,dådemedettropkalladepåvårhjälp.”

Allâhs Sändebud – över honom vareAllâhs frid och välsignelser – sa: ”Vem är(kamel) föraren?” De sa: ”Det är ’Amir.” Han sa: ”Allâh kommer att visa honombarmhärtighet.”Enmansa: ”Martyrskapetär reserverat förhonom.OSändebudfrån Allâh, om du ändå hade tillåtit oss att själva dra fördel av hans liv.”372

372Sahihal‐Bukhari,2/603;SahihMuslim,2/115.

276

ProfetensFöljeslagarevissteredanatthan inteskullenedkallaAllâhsnådöverennäraFöljeslagareutanattväljauthonomtillmartyrskap.373PåsinvägneriendalbörjademuslimernaprisaAllâhsStorhetochskrekförfullhals: ”Allâhär Störst,Allâhär Störst, det finns igengudutomAllâh.” Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–baddemsänkasinarösterochsa:”Den som ni åkallar är varken frånvarande eller döv; Han är er nära, denAllhörande.”374På en plats kallad as‐Sahba’ inte långt frånKhaibar förrättade Profeten – överhonomvareAllâhs frid och välsignelser – eftermiddagsbönenoch sa sedan tillsina Följeslagare att inta denmat de hademed sig. Vad de hademed sig varemellertidalltförkanpptföratttillfredsställademalla.Profetentogdetdåisinhandpåvilketdetgenastväxte ikvantitetsåattdealla fickätasigmätta.Kortdärpå sköljde han och de andra sina munnar och förrättade skymningsbönenutanatttvagasig.375Detsammaskeddeförnattbönen.376Följandemorgonigryningenmöttemuslimernajudarnapåvägtillsinaarbetenbärandepåyxor,spadarochdrivandesinboskap.Deropadehäpet:”Muhammadharkommitmedsinstyrka!”AllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–sa:”AllâhärStor,Khaibarstårinförförstörelse.Se!Dåviträngerinistadenscentrumkommerdetattvaraendåligdagfördemsomharvarnats(utanattbrysigomdet).”377TilllägerplatsenhadeProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–valtenbitlandsomhanbedömtsomlämpligsomhögkvarterförsinastyrkor.Enkrigsveteran vid namn Hubab bin al‐Mundhir föreslog dock att de för att fåmaximala logistiska möjligheter bytte till en annan plats. Då de närmade sigKhaibarsutkantergavProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–ordertillstyrkornaattgörahaltochanropadesinHerre:

”Allâh!Herreöverdesjuhimlarnaochdetsomfinnsunderdem,Herreöverdesjujordarnaochdetsomfinnsiderassköte,Herreöverdjävlarochvemdeänharvilselett–vibönfallerDigomattskänkaossdetgodahosdennaby(Khaibar),detgodahosdessinvånareochdetgodasomginnsidetta.VisökerskyddhosDigfråndetondaidennaby,detondahosdess invånare,ochdetondasomfinnsidetta.”

Sedanbeordradehan:”Tåganu(motbyn)iAllâhsNamn.”378”Fanan”, förklarade Profeten – över honom vare Allâhs frid och välsignelser,”anförtros åt enman som älskar Allâh och Dennes Sändebud och som älskas av

373SahihMuslim,2/115.374Sahihal‐Bukhari,2/605.375Sahihal‐Bukhari,2/603.376Maghazial‐Waqidi,s.112.377Sahihal‐Bukhari,2/603,604.378IbnHisham,2/329.

277

dem(AllâhochHansSändebud).”Följandemorgonstegallamuslimerframihoppom att ges äran att bära fanan. Profeten – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser – kalladepå ’Ali binAbiTalib, varsögonbrukade smärta, ochgavhonom det. ’Ali deklarerade å sin sida att han skulle bekämpa fienden tills deantog islam.Profeten–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser–svaradehonomgenomattsäga:”GåvarsamtframochbjuddemtillislamochförklarafördemderasförpliktelsermotAllâh.VidAllâhsvärjagattombaraenavdemskullevägledasgenomdittexempel,skulledetsannerligenvägamerändebästaavvårakameler.”379Khaibar var, förefaller det, delat i två delar med fem befästningar i den ena:Nu’im, as‐Sa’b bin Mu’adh, az‐Zubairs slott, ’Abi‐slottet samt an‐Nizar i ash‐Shiqq.Idenandradelenfannsytterligaretre:al‐Qamus,al‐Watîhochas‐Salalim.DEEGENTILIGAOPERATIONERNABÖRJARProfeten – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – inledde fälttågetgenomatt ett efterett tauddenavdemindre fästena.Den förstabefästningenhan angrep var Nu’im, som var den första försvarslinjen med en fördelaktigstrategisk position. Fortets ledare Marhab bjöd ’Amr bin al‐Akwa’ att mötahonom i envig och den senare antog utmaningen. Då ’Amr träffade judenstudsadehans svärd tillbakaoch skdadehansknä. Skadan togockså ’Amrs liv.Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–sasedan:”Förhonom(’Amr)finnsendubbelbelöningidetefterkommandelivet.”Hanmarkeradedettagenomatt föra samman två av sina fingrar. ’Ali binAbi Talib tog sig sedan anMarhab i envigoch lyckadesdödahonom.MarhabsbrorYasirdökdåuppochutmanademuslimernaattslåss.Az‐Zubairvarjämbördigochtoghonomavdagapå fläclen. Verkliga strider bröt sedan ut och pågick några dagar. Judarna gavprov på tapperhet och visade sig alltför starka också för de upprepadeangreppen från de muslimska veteranerna. Senare insåg de emellertid detlönlösa i att göramotstånd och började överge sina positioner i an‐Nu’im ochträngainias‐Sa’bsbefästning.Al‐Hubabbinal‐Mundhir al‐Ansâri leddeattackenmotas‐Sa’bsbefästning, ocheftertredagarsbelägringstormademuslimernadetvarpåenmängdkrigsbyte,förnödenheterochmatföllpåderaslott.DennatriumfkomispårenavProfetensböntillAllâhomatthjälpaBanuAslamiderasoförtröttligaochtappraförsökatttafortet.Under krigsoperationerna drabbadesmuslimerna av extrem hunger. De tändeeldar,slaktadedomesticerandeåsnorochbörjadelagatilldem.Profeten–överhonom vare Allâhs frid och välsignelser – frågade dem om eldarna ochmatlagningen,gavdemsedanorderomattslängaköttetochrengörakokkärlen,samtförbjödförtärandetavsådantkött.Judarnaevakueradeundertidenan‐Natatochbarrikaderadesigiaz‐Zubairsfort,en stark försvarsposition oåterkomlig för såväl kavalleri som infanteri.

379Sahihal‐Bukhari,2/505,506.

278

Muslimerna belägrade det under tre dagar utan framgång. En judisk spionunderrättadeProfeten–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser –omenunderjordisk vattenreservoar som försåg dem med vatten, och gav rådet attskäraavdenförattundermineramotståndet.Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–gjordesåochtvingadeutjudarna.Intensivastriderleddetillattnågramuslimerochtiojudardödadesochattfortettillsistintogs.Kortefterdettaslagflyttadejudarnatill ’Abi‐slottetochbarrikaderadesigidet.Samma händelse upprepades och denmuslimske hjälten Abu Dujana SammakbinKharshahal‐Ansâri–avdetrödabandet–leddedenmuslimskaarménochbröt in i slottet, företog intensivamilitäraoperationerdärinneoch tvingadedeåterståendejudarnaattflyförsinalivtillenannanort–an‐Nizar.An‐Nizar var den starkaste fätningen och judarna närde en djupt rotadövertygelse om att den var omöjlig att storma och därmed en säker plats förderas kvinnor ochbarn.Muslimerna lät sig likväl intenedslås utandrog igångbelägringen,meneftersomfästningenvarbelägenpåenhöjdmedfriochöppenutsiktförefölldetointagligt.Judarnadärinnevilleintemötamuslimernaiöppenstid utan överöste angriparna med ett regn av pilar och stenar. Inför dennesituationgavProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–orderomatt använda murbräckor vilket visade sig effektivt eftersom det orsakadeöppningariförskansningarnaochgavfriväginifortetsinredärjudarnaledettfullständigtnederlag,flyddeiallariktningarochlämnadeeftersigsinakvinnorochbarn.MeddessmilitärasegerkuvadesKhaibarsförstakretsfullständigtochjudarnaidemindrefästningarnaevakueradesdemochflyddetilldenandrakretsen.KHAIBARSANDRADELERÖVRASDå Profeten – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – med sin arméförflyttade sig till dendel avKhaibar somkallades al‐Katibabarrikaderade sigjudarnaisinafästningarochentvåveckorlångbelägringinleddes.Dåhanvarifärd med att ta till murbräckorna insåg judarna att de var förlorade och baddärföromattfredsförhandlingarskulleinledas.I detta sammanhang finns en omstridd ska. Erövrades denna del av Khaibar(med sina tre fästningar)med våld? Ibn Ishaq slår klart och tydligt fast att al‐Qamusfästningtogsmedvåld.Al‐Waqidividhålleråandrasidanattdetrefortentogsöverviafredsförhandlingarochattvåld,omdetöverhuvudtagetanvändes,endasttogstilldåfortetöverlämnadestillmuslimerna,meddeandratvåfortenkapituleradeutanstrider.FÖRHANDLINGARIbnAbial‐HuqaiqsändestillAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser – för att förhandla framett avtal omkapitulation. Profeten – överhonom vare Allâhs frid och välsignelser – gick med på att spara deras liv påvillkorattdelämnadeKhaibarochintilliggandeområden,ochlämnadekvaralltguldochsilverdehadeisinägo.Hanförbehöllsigemellertidrättenattavståallaåtagande om det visade sig att de dolde någonting. Kort därefter lämnades

279

fästningarna över till muslimerna och hela Khaibar var därmed besegrat ochinförlivatidenislamiskainlytandesfären.AvtalettilltrotsdoldeAbial‐HuqaiqstvåsönerenläderväskafylldmedsmyckensamtpengartillhörigaHuyaibinal‐AkhrabsomhadeburitdemmedsigdåBanuan‐Nadîr hade förvisats. Kinanah bin ar‐Rabi’, som hade gömt myskennågonstans,varförhärdadisittförnekande,såhandödadesdåmanfannmyskenoch hans oärlighet uppdagades. Abi al‐Huqaiqs två söner dödades somvedergällningförförbundsbrottetochHuyaisdotterSafiyahtogssomfånge.DISTRIBUTIONAVKRIGSBYTEJudarna var enligt den översnkommelse som träffats ålagda att ge sig av frånKhaibar, men de ville gärna fortsätta odla den bördiga jord och de finafruktträdgårdarförvilketKhaibarvarberömt.DärförvändedesigtillProfeten–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser–ochbadatt fåodlasinamarkermot att ge hälften av avkastningen tillmuslimerna.Muhammad – över honomvareAllâhsfridochvälsignelser–vartillmötesgåendenogattgåmedpåderasbegäran.Sändebudet – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – delade Khaibarsmarker i två. Ena hälften skulle förse lagren med livsmedel för eventuellaframtida katastrofer som kunde drabba muslimerna, samt för att livnära deutländskadelegatersomnuiökandegradbörjadekommatillMedina.Denandrahälften förbehölls demuslimer som, vare sig de närvarat eller frånvarat, hadevarit inblandade i händelserna vid al‐Hudaibiyah. Det totala antalet delaruppgick till trettiosex, varav arton tillföll nämnda personer. Armén bestod av1400manvarav200ryttare.Ryttarnagavstredelarmedanfotsoldateranaficken.380DetbytesomtogsvidKhaibarvarsåomfattandeattIbn’Umarsa:”ViåtossaldrigmättaföreerövringenavKhaibar.”’Aishah–måAllâhvaranöjdmedhenne–lärhasagt:”Nukanviätaossmättapådadlar.”381DåutvandrarnaåtervändetillMedinakundedetillhjälparnaåterlämnaalladegåvordetagitemot.AlltdettavälstånduppstodefterKhaibarserövringochdeomfattandeekonomiskavinstersommuslimernabörjadeslörda.382ErövringenavKhaibarsammanföllmedattProfetenskusinJa’farbinAbiTalib,hans följeslagare, Abi Musa al‐Ash’ari och några muslimer från Abessinienanlände.Abi Musa al‐Ashäari berättade att han och mer än femtio följeslagare då debefannsigiJementogenbåtsomfördedemtillAbessiniendärderåkadestötapåJa’farochhansföljeslagar.Hansa:”ViboddetillsammanstillsProfeten–överhonom vare Allâhs frid och välsignelser – skickade ett bud som bad oss kommatillbaka.DåviåtervändefannviatthanredanhadetagitKhaibarmenhangavossändå vår del av krigsbytet.”Dessamäns ankomst skedde efter enbegäran från

380Zâdal‐Ma’ad,2/137,138.381Sahihal‐Bukhari,2/609.382Zâdal‐Ma’ad,2/148;SahihMuslim,2/96.

280

AllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–tillAbessinienskung Negus via en av Profetens utsände, ’Amr bin Omaiya ad‐Damari. Negusskickadetillbakasextonmänmedfamiljer,påtvåbåtar.ResterandeemigranterhadeanlänttillMedinatidigare.383I samma veva togs Safiyah, varsmake Kinanah bin Abi al‐Huqaiq dödades tillföljdavförräderi,somfångeochfördesmedtillsammansmedandrakrigsfångar.EfteratthasöktProfetenssamtyckevaldeDihyahal‐Kalbienavdemsområkadevara Safiyah. Övriga muslimer gav emellertid rådet att Safiyah i egenskap avdotter till ledaren för Banu Quraisha och Banu an‐Nadîr skulle gifta sig medProfeten– överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser.Han instämde i derasuppfattning,bjödhennetillislam,gavhennefrihetenochtogdåhonantogislamhenne till hustru. Bröllopsfesten bjöd på dadlar och fett och hölls på vägentillbakatillMedinavidenplatskalladas‐Sahba’.Efter erövringen av Khaibar erbjöd en judisk kvinna vid namn Zainab bint al‐HarithProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–ettstektfårsomhan förgiftat. Han tog en munfull, men eftersom det inte smakade honomspottadehanutdet.Efteratthanundersöktsakenbekändekvinnanatthonhadepreparerat köttetmed gift och androg att om den som åt av det var en kungskullehongörasigavmedhonom,menomhandäremotvarenProfetskullehanfåvetskapomdet.Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–såggenom fingrarna på hennes lömska försök,men gav order om att döda henneefterattBishrbinal‐Bara’hadedöttavgiftet.Antaletmuslimer somblevmartyrer är omstrittmen liggermellan sexton ochartonpersoner,medanantaletdödadejudaruppgicktill93.RestenavKhaibarföllocksåundermuslimerna.AllâhingavfruktanihjärtanapåfolketiFadak,enbyiKhaibarsnorradel,ochdebadskyndsamtomfredochomatt få ge sig av i säkerhetmot att de gav upp sina tillgångar. Profeten – överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–ingickmeddemettliknandeavtalsomtidigare med Khaibars folk. Fadak blev exklusivt Profetens, eftersom varkenmuslimsktkavalleriellerkamelrytterivarinblandatistridendär.IntelångtefterattProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–hadeavslutatangelägenheternaiKahibargjordehanettnyttdragmotWadial‐Qura,en annan judisk koloni i Arabien.Hanmobiliserade sina styrkor ochdelade indem i tre regementmed fyra fanor anförtrodda Sa’d bin ’Ubada, al‐Hubab binMundhir,’AbbadbinBishrochSahlbinHanîf.Innanstridernainleddesbjödhanjudarna till islam men alla hans ord och maningar mötte döva öron. Elva avjudarna dödades en efter en och efter var och en framfördes ännu en kallelsesombjöd dessamänniskor att anta den nya tron. Striden pågick oupphörligt icirkatvådagarochslutademed judarnas fullständigakapitulation.Derasmarktogsöverochenmängdkrigsbyteföllimuslimernashänder.

383MuhadaratTarîkhal‐Umamal‐Islamiyah,1/128.

281

Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–stannadefyradagariWadi al‐Qura för att distribuera bytet bland demuslimska krigarna och nå enöverenskommelsemedjudarnalikandedenmedKhaibar.384JudarnaiTaima’somhadehörtomdenmuslimskaarménsfortgåendeframgångochdenederlagsomderasbröderhadeliditgjordeingetmotstånddåProfeten–över honom vare Allâhs frid och välsignelser – nådde fram till derasbosättningar. De tog tvärtom initiativet och erbjöd sig att undertteckna ettförsoningsfördrag som innebar att de tar emot beskydd men betalar tribut.Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–somnuhadenåttsittmålochunderkuvatjudarnafullständigtgavsigavhemåtochanländetillMedinasentisafarellertidigtirabi’al‐awwalår7A.H.VärtattnoteraärattProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–somvardenfrämsteavkrigsexperterrelativtsnabbtinsågattenevakueringavMedinaefterattdeförbjudnamånaderna(muharram,dhulqa’daochdhulhijja)var slut inte vore klokt med tanke på förekomsten av krigsvandrandeökenbeduineridessnärhet.EnsåvårdslösattitydtroddeProfeten–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser–skulle frestadenodisciplinerademobbenattutöva sin favorithobby att plundra, skövla och begå allsköns brott.MeddennaföraningisinnetsändeProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–ut Aban bin Sa’id i täten på en styrka för att avskräcka dessa beduiner, ochförebygga varje försök att skövla den gryende islamiska statens högkvarterunderhansbortavaroiKhaibar.Abanfullgjordesittuppdragframgångsriktochgjorde Profeten – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – sällskap iKahibarefterattdeerövrats.

384Zâdal‐Ma’ad,2/146,147.

282

EnstakainvasionerDENEXPEDITIONSOMKALLASDHAT‐UR‐RIQA’(ÅR7A.H.)Efter att ha underkuvat två mäktiga parter i de Sammansvurnas koalitionpåbörjade Profeten – över honom vare Allâhs frid och välsignelser –förberedelser för att ta hand omden tredje parten, dvs. de ökenbeduiner somhöll till iNajdochsomfortsattesinavanorattplundraochskövla.TillskillnadfrånKhaibarsjudarochMeckasbefolkninglevdedeutspriddaivildmarken,ochdet var därför svårt att få dem under kontroll och fruktlöst att företaavskräckandekampanjermotdem.Profeten–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser–varlikvälfastbeslutenattfåettslutpådenohållbarasituationenoch kallade muslimerna att förbereda sig för en avgörande attack mot dessahärjande upprorsmän. Under tiden rapporterades också att Bani Muharib ochBanu Tha’lbah från Ghatfans stam mobiliserade sina arméer för att mötamuslimerna. Profeten – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – ryckteframmotNajdispetsenför400eller700manefteratthautsettAbuDhar(eller,ienannanversion, ’Uthmanbin’Affan)atttahandomMedinasangelägenheterunderhansbortavaro.DemuslimskakrigarnaträngdedjuptiniGhatfansmarkertills de nådde en plats kallad Nakhlah där de stötte på några beduiner frånGhatfan. Inga stridigheter förekom dock eftersom dessa hade gått med på attförsonas med muslimerna. Profeten – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser–leddedendagensinaföljeslagareienbönavfruktan.Med stöd hos AbuMusa al‐Ash’ari berättar al‐Bukhari att de gav sig ut på enexpeditionmedAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser.”Vi var sex till antalet och hade (med oss) endast en kamel vilken vi red iomgångar.Vårafötterskadades.Minafötterficksåsvåraskadorattnaglarnaföllav.Därför förbandvi våra föttermed trasor, vilketär skälet tillatt expeditionenkallasDhat­ur­Riqa’(dvs.”trasornasexpedition”).”385Jabirberättade:”Under Dhat‐ur‐Riqa’‐expeditionen kom vi till ett lövrikt träd under vilketProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–sattnerochskuggadesig fråndenbrännandesolen.Deandraspredutsigochtogskyddfrånhettan.Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–togenkortlurefterattha hängt ifrån sig sitt svärd på trädet. En polyteist komunder tiden fram, togsvärdet och drog det ur slidan. Profeten – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser–vaknadeuppochfannsittsvärddragetimannenshand.Beduinenfrågade Profeten – över honom vareAllâhs frid och välsignelser – som i dettalägevarobeväpnad:”Vemkannuhindramigfrånattdödadig?”Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–svarade:”Allâh.”

385Sahihal‐Bukhari,2/592;SahihMuslim,2/118.

283

IenannanversionrapporterasattProfeten–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser–togsvärdetefterattdetfallittillmarkenochattmannensa:”Duärdenfrämsteiatthanteraettsvärd.”Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser – frågade mannen om han ville vittna om Allâhs Enhet ochMuhammads status som Sändebud. Araben svarade att han aldrig skulle slåssmothonomellergåtillsammansmeddemsombekämpademuslimerna.Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser– försattemannenpåfri fotochläthonomgåtillsittfolkförattberättafördematthanhadeträffatdenbästeavallamänniskor.386Enarabiskkvinnatogsidettasammanhangsomfånge.Hennesmansvordåhanfick höra detta att han inte skulle ge sig förrän han spillt en muslims blod. Ihemlighet närmade han sig under natten muslimernas läger då han såg tvåvaktposterutplacerade.Hanskötdenförste,AbbadbinBishr,somvarifärdmedatt förrätta bönen,med en pil. Han slutade dock inte att be utan drog bara utpilen.Hanskötsdåmedytterligaretrepilarmenslutadeändåintebe.Efterattha genomfört den avslutade hälsningen uppmärksammade han sin kollega’Ammar bin Yasir på vad som hänt och att han skulle ha varnat honom. Densenaresvaradeatthanvarhalvvägsgenomettkapitelochintevilleavbryta.387TriumfenvidDhat‐ur‐Riqa’‐expeditionenhadeenenorminverkanpåallaaraber.Den ingöt fruktan iderashjärtanochgjordedemalltförsvaga förattbekämpadet muslimska samhället i Medina. De började foga sig i de rådandeförhållandena och förlikade sig med nya geopolitiska omständigheter somarbetadefördennyareligionen.Vissaavdemantogocksåislam,togaktivdel ierövringen av Mecka och slaget vid Hunain, och mottog sina andelar avkrigsbytet.Från denna tid och framåt var den antiislamiska tredelade koalitionenunderkuvad, och fred och säkerhet härskade. Muslimerna började justera allapolitiskaobalanserochfylla idesmåluckorsomi ljusetavdenkraftigavågavislamisering som rullade över hela regionen ännu gav upphov till oro här ochdär.Idettasammanhangkanvinämnanågraavdessaepisodiskaskärmytslingarsomotvetydligtpekademotdetmuslimskasamhälletsalltmerökandemakt.

• En styrka under ledningen av Ghalib bin ’Abdullah al‐Laithi skickades isafa eller rabi’ al‐awwal år 7 A.H. ut för att kväva Bani al‐Muluhsprovokativa beteende. Muslimerna lyckades döda ett stort antalfiendesoldater och tog en stor mängd byte. En stor styrka polyteisterskyndade efter dem men översvämningar hindrade jakten ochmuslimernakundedrasigtillbakaisäkerhet.

• ’Umarbinal‐Khattabgavsigisha’banår7A.H.ispetsenförengrupppåtrettiosoldaterut tillenplatskalladTurbah förattkuvaHawazins folk.

386MukhtasarSîratar‐Rasûl,s.264;Fathal‐Bari,7/416.387Zâdal‐Ma’ad,2/112;IbnHisham,2/203‐209.

284

Hanhannintemerännåframtillderasbosättningarförrändeflyddeförsinaliv.

• TrettiomänmedBashîrbinSa’dal‐Ansâritogisha’banår7A.H.siktepå

BaniMurrah i Fadakregionen.Dedödade ett stort antal fiender och togmånga av deras kameler och boskap. På tillbakavägen samlade fiendensinastyrkorochöverrumplademuslimernapånatten.DeöverösteBashîrochhansmänmedpilarsomdödadeallautomDashîrsjälv,somtogsintillflykttillFadakochboddehosjudarnadärtillshanssårhadeläkt.

• Ghalibbin’Abdullahal‐Laithigickispetsenförenstyrkapå130mantill

attackmotBani’AwâlochBani’AbdbinTha’lbahiramadanår7A.H.Dedödadeendelfienderochtogderasboskapochkameler.’UsamabinZaiddödade polyteistenMardas bin Nahik efter att han gett vittnesbröd omAllâhsEnhet. Profeten – över honomvareAllâhs frid och välsignelser –kommenterade denna händelse inför sina Följeslagare: ”Ska ni riva uthanshjärtaföratttaredapåomhanärenlögnareellerinte?”

• En grupp på trettio ryttare under ledning av ’Abdullah bin Rawaha

marscherademotKhaibar efter att rapporter kommit om att Asîr (ellerBashirbinRazam)mobiliseradeGhatfan föratt angripamuslimerna.Delyckadesövertaladen judenatt följademtillMedinagenomatt sägaattProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–skulleinstallerahonomsomhärskareöverKhaibar.Påvägentillbakauppstodnågonformav missförstånd som gav upphov till intensiva strider mellan de bådaparternaochslutademedattAsîrochhanstrettiomändödades.

• Ishawwalår7A.H.marscheradeBashîrbinSa’dal‐AnsârimotJemenoch

Jabarispetsenför300muslimskakrigareförattunderkuvaenstormobbpolyteistersomsamlatsförattplundraMedinasutkanter.Bashîrochhansmänmarscheradepånattenochhöllsigdoldaunderdagentillsdenåddesittmål.DåpolyteisternahördeommuslimernasankomstflyddedeochlämnadeeftersigettomfattandebyteochtvåmänsomvidankomstentillMedinaantogislam.

• År7A.H. kort före den ersättande ’Umrah (denmindrepilgrimsfärden)

komenmanvidnamn JashmbinMu’awiyah till enplats kalladGhabahdärhanvillesamlaQaisfolkochhetsademattgåistridmedmuslimerna.DåProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–fickvetskapom detta sände han Abu Hadrad och två män för att ta hans omsituationen.Medenklok strategi lyckadesAbuHadraddriva fiendenpåflyktochtaenstordelavderasboskap.388

388Zâdal‐Ma’ad,2/149‐150;Rahmat‐ul‐lil’alamîn,2/229‐230;MukhtasarSîratar‐Rasûl,s.322‐324.

285

Denersättande’Umrah(denmindrevallfärden)

DÅDHULQA’DAMÅNADislutetavdetsjundeåretA.H.närmadesigbeordradeProfeten – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – sitt folk, och isynnerhet de män som varit delaktiga i fredsfördraget vid al‐Hudaibiyah, attförberedasigförattgöra’Umrah(denmindrevallfärden).Medtvåtusenmanochendelkvinnorochbarn,389samtsextiokamelser förattoffra,gavhansig ivägförattbesökaHelgedomeniMecka.Avfruktanför förräderi frånQuraishssidabar muslimerna sina vapen med sig, men lämnade dem med en grupp påtvåhundra man vid en plats cirka åtta engelska mil från Mecka. De gick in istadenmedsvärdenisinaslidor,390ochmedProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–itätenpåsinkamelhonaal‐Qaswa.Följeslagarna runt honom fokuserade uppmärksamt sina blickar på honommedandeallasa:”Härkommerjag!TillDintjänare,oAllâh!”Quraishiternahadelämnat platsen och dragit sig tillbaka till sina tält på de omgivande kullarna.Muslimernagenomfördedenvanligacirkulationenlivligtochenergiskt.Eftersompolyteisterna hade spritt rykten om att de till följd av att en feber i Yathrib(Medina)hadeberövatdemkraftvarsvaga,gjordedepåProfetensuppmaningsittbästaförattframståsomstarkaochståndaktiga.Defickorderomattidetreförstacirkuleringarnaspringaförattsedangåideresterande.Meckanernasomunder tidenhade radat upp sig på toppen av bergetQu’aiqa’an för att titta påmuslimerna, bevittnade mållösa deras styrka oh hängivenhet. Då de gick in iHelgedomengick’AbdullahbinRawahaföreProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–ochläste:”Urvägen,niicketroende,beredväg,medslagsomkommerattavlägsnahuvudenfrånaxlarochgöravänomedvetenomvänkommerviattkämpamederomderas

uppenbarelse.”Efter den rituella promenaden och språngmarschen mellan de två höjdernautanförMecka,SafaochMarwah,gjordeProfeten–överhonomvareAllâhsfridoch välsignelser – och muslimerna halt vid den senare platsen för att slaktaofferdjurenochrakasinahuvuden.De flesta pilgrimer hade nu genomfört riterna i den mindre vallfärden ochåterstodgjordede somanförtrottsvapnen.Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–fickdemavlöstaochdegenomgicksammaprocedursomdeövriga.

389Fathal‐Bari,7/700.390Zâdal‐Ma’ad,2/151;Fathal‐Bari,7/700.

286

PåmorgonendenfjärdevallfärdsdagenbadQuraishsbemärktapersoner’AlibinAbiTalibattsägatillProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–att lämnaMekamedsinaFöljeslagare.Hankundenaturligtvisintetänkasigatttrytamotvillkorenial‐Hudaibiyah‐fördragetochbeordradedärförsinamänattbegesigtillbynSarifdärhanhadebottentid.Detvarundedettabesök iMecka somProfetens farbror ’Abbaserbjödhonomsin svägerska, Maimunas, Hariths dotters, hand. Profeten – över honom vareAllâhs frid och välsignelser – var tillmötesgående nog att acceptera dettaerbjudandeeftersomdetvaretteffektivtstegmotattcementerabandenmellanProfeten – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – och Meckasinflytelserikamän.BröllopetägderumiSarif.391Berättarehargettolikabenämningarpådennamindrevallfärd.Vissakallardenersättandemindrevallfärdengenomförd istället fördenofullständigavid tidenföral‐Hudaibiyah,medanenuppfattninggivenföreträdeavjuristerserdensomen följd av särskilda villkor i ett fördrag som slutits. På det hela taget ärersättande,judicielltsamtycke,vedergällningsamtförsoningallabegreppsomärapplicerbarapådettabesök.Vissa militära operationer riktade mot några ännu motsträviga ökenaraberföretogsisambandmeddenmindrevallfärdenavvilkavikannämna:

• En styrka på femtio man under ledning av Ibn Abi al‐’Awja’ sändes avProfeten – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – ut till BaniSalîmsbosättningochbjöddemtill islam,någotsomtyvärrföll fördövaöron. Intensiva striderbrötutmellandebådaparternaundervilkadenmuslimskeledarensåradesochtvåfiendertillfångatogs.

• Ghalibbin’AbdullahsändesispetsenförtvåhundramantillFadakdärdedödadenågrarebellerochtogenmängdkrigsbyte.

• BanuQuda’ahadesamlatihopettstortantalmänförattgöraenrädmot

demuslimska positionerna. Då Profeten – över honom vare Allâhs fridoch välsignelser – nåddes av dessa nyheter skickade han ut Ka’b bin’Umair al‐Ansâri med befäl över femton man för att ta hand omsituationen. Demötte armén och kallade dem att kliva in under islamsmantel, men upprorsmännen gav ett negativt svar och överöstemuslimernamedpilarsomdödadeallautomensomsenare fördeshemsvårtsårad.392

Enobetydlig skärmytsling inträffadeockså i rabi’ al‐awwalår8A.H.Shuja’binWahabal‐AsadimarscheradetillsammansmedtjugofemmanmotBaniHawazindärdeintemöttenågotmotståndmedlyckadestaendelbyte.393

391Zâdal‐Ma’ad,2/152.392Rahmat‐ul‐lil’alamîn,2/231.393TalqîhFulhûmAhlal‐Athar,s.33;Rahmat‐ul‐lil’alamîn,2/231.

287

SlagetvidMu’tahUNDERPROFETENS LIVSTID var detta slag detmest betydande och intensiva,och en förberedelse inför de stora erövringarna av kristna områden. Det ägderumi jumadaal‐ulaår8A.H./septemberår629e.Kr.Mu’tahärenbybelägenigränsområdenmotSyrien.Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–hadeskickatal‐Harithbin’Umairal‐AzdimedettbrevtillBusrashärskare.PåvägenblevhanhejdadavSharhabîlbin’Amral‐Ghassanisomvaral‐Balqas’ledareochennäraallieradtillden bysantinske kejsaren Herakleios. Al‐Harith bands och halshöggs av al‐Ghassani.Attdödaambassadörerochsändebudbetraktadesnormaltsomettavdevärstabrottenochvar likvärdigtmedenkrigsförklaring.Profeten–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser– chockeradesavnyhetenochgavorderomatt enstorarmépåtretusenmanskullemobiliserasochsändasnorrutförattbestraffagärningsmannen.394 Det var den största muslimska armén som mobiliseratssedankrigenmotdeSammansvurna.ZaidbinHarithasutsågsattförabefäletöverstyrkan.JaäfarbinAbiTalibskulleersätta honom och han stupade, och ’Abdullah bin Rawaha skulle efterträdaJa’faromdennestupade.395EnvitfanahöjdesochlämnadetillZaid.396Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–gavorderomattdådenåddeplatsenförmordetpåal‐Harithskullebjudafolketdärattantaislam.Omdefickettpositivtgensvarskulleingetkrigföretas,annarsfannsingetalternativtillattbekämpadem.Hangavdemföljandeorder:

”Bekämpa de icketroende i Allâhs Naman, bryt inte en överenskommelseellerbegåsvek,ochunderingaomständigheterfårennyfödd,enkvinna,enåldring eller en enstöring dödas.Dessutom ska inte träd huggas ner ellermänniskorshemförstöras.”

DådemilitäraförberedelsernavarfärdigasamladesMedinasinvånareföratttafarväl. ’’Abdullah bin Rawaha började i detta ögonblick gråta och då han fickfrågan om varför han grät svor han att det inte berodde på kärlek till denna

394Zâdal‐Ma’ad,2/155;Fathal‐Bari,7/511.395Sahihal‐Bukhari,2/611.396MukhtasarSîratar‐Rasûl,s.327.

288

världstrollglans,utansnararepåAllâhsOrdsomtaladeomEldenochsomhanhördeProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–reciterade:

”Ingenaverskallslippaifråndenna[syn].DetärdinHerresfastabeslut.”(Quranen19:71)

DenmuslimskaarménmarscheradesedannorrutmotMa’ân,enstadpågränsentilldetgeografiskaSyrien.DärkomnyheteromattHerakleioshademobiliseratetthundratusenman tillsammansmedytterligareetthundratusen frånLakham,JudhamochBalqain–allaarabiskastammarallierademedBysans.Muslimernahadealdrighaftentankepåattmötaensåstorarmé.Devarvillrådigaövervaddeskullegöraochtillbringadetvånätteridiskussionerkringdessaofördelaktigaförhållanden.Endel förordadeattde skulle skrivaettbrev tillProfeten–överhonom vare Allâhs frid och välsignelser – för att be om råd. ’Abdullah binRawahamotsattesigderastvekanochvändesigtilldemmedorden:”VidAllâhsvärjagattdettalillasomnifasarförisjälvaverketärjustdetsomnisöker,dvs.martyrskap.IvårkampmäterviinteantalsoldaterellerutrustningutansnararedentrosomAllâhharföräratoss.Kastaerutförattvinnanågotavdetvå,segernellermartyrskapet.”MeddessaordibagagetrördedesigförattmötafiendeniMasharif,enaval‐Balqa’sstäder,ochändradesedanriktningmotMu’tahdärdeslog läger. Den högra flanken leddes av Qutba bin Qatadah al‐’Udhari och denvänstra av ’Ubadah bin Malik al‐Ansâri. Bitter strid inleddes mellan de bådaparterna,tretusenmuslimermotenfiendefemtiogångersåtalrik.ZaidbinHaritha,somvardensomfannsnärmastSändebudetshjärta, tog tag itaktpinnenochbörjadeihärdigtochienexempellösandaavmodslåsstillshanstupade, dödligt huggen. Ja’far bin Abi Talib tog då över fanan och gjorde enmirakulösinsats.Istridenstjockasatthanav,skadehöggsinhästochåterupptogstridandet tills hans högra hand höggs av. Han fattade då fanan med vänsterhandtillsdenocksåvarborta.Hanfamnadedåfananmedsinabådaarmartillsenbysantinsksoldathögghonomitvådelar.Hankalladespostumt”denflygandeJa’far”eller”Ja’farmedtvåvingar”tillföljdavattAllâhharbelönathonommedtvåvingarmedvilkahankanflygavarhelsthanönskaridenevigaTrädgården.Al‐Bukharirapporterarfemtiohuggihanskroppvaravingetiryggen.397’AbdullahbinRawahatogdåöverfananochmedanhanentusiastisktreciteradeverserslogshantappertfrånhästryggentillshanocksådödades.IdetlägettogenmanfrånBani ’Ajlan,kalladThabitbinal‐Arqam,uppfananochuppmanademuslimernaattväljaenledare.ÄrantillföllenhälligtKhalidbinal‐Walîdsomvaren skicklig krigare och en oöverträffad strateg. Al‐Bukhari rapporterar att hananvände och bröt sönder nio svärd medan han obevekligt och hjältemodigtbekämpade islams fiender. Med tanke på allvaret i den situationen sommuslimerna befann sig i ändrade han, som den fantastiske strateg som hanrätteligen kallades, dock strategi för att möta fienden. Han kastade om denmuslimska arménshögra och vänstra flankoch lät en avdelning fråndebakre

397Sahihal‐Bukhari,2/611.

289

leden rycka fram. Syftet var att genom att ge sken av att friska förstärkningarhade anlänt ingjuta fruktan i bysantinernas hjärtan. Muslimerna gav sig in isporadiskaskärmytslingarmedfiendenmengjordegradvisochomdömesgilltenfulltorganiseradochvälplaneradreträtt.Dåbysantinernablevvarsedennanyastrategimisstänktedeattdeblevluradeienfällaochlockadeutiöknen.DeavbrötförföljandetochmuslimernalyckadesdrasigtillbakatillMedinautanstoraförluster.398Muslimerna räknade till tolv martyrer medan antalet stupade bysantiner varokänt, även om slagets detaljer pekarmot ett stort antal. Även om slaget inteuppfyllde muslimernas mål, dvs. att vedergälla mordet på al‐Harith, fick detlångtgående följder och gav muslimerna ett storartat rykte på slagfältet. Denbysantinskekejsarenvarviddentidenenmaktatträknamedochbaratankenpå fientliga handlingarmot honom brukade betyda självutplåning, för att intetala om en tretusenhövdad armé som går i stridmot tvåhundratusen soldaterlångtbättreutrustadeochymnigtförseddamedallskönsluxuösafördelar.Slagetutgjorde ett verkligt mirakel som visade att muslimerna var något alldelessärskiltochdittills inteskådat.DärtillgavdetbeläggförattAllâhstöttadedemochattderasProfet,Muhammad–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser,verkligen var Allâhs Sändebud. I ljuset av dessa nya förhållanden börjadeärkefienderna bland ökenaraberna försona sigmed den nya uppstigande tron,och flera bångstyriga stammar såsom Banu Salîm, Ashja’, Ghatfan, Dhubyan,Fazarahochandrakomattantaislamavegenfrivilja.När allt kommer omkring var slaget vidMu’tah en förelöpare till den blodigasammandrabbningmed bysantinerna som skulle komma. Det pekade entydigtmot ennyepok i den islamiskaerövringenavdetbysantinska riketochandramerfjärranländersomskulleföljasenare.EXPEDITIONENTILLDHATAS‐SALASILDhatas‐SalasilärbelägettiodagarsmarschernorromMedina.MuslimernasägshaslagitlägervidenkällakalladSalsal,däravtermenDhatas‐Salasil.Medtankepåalliansenmellanbysantinernaochdearabiska stammarna i gränsområdenamot Syrien, såg Profeten – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – detsomavhögstaprioritetattgöraenvälplaneradmanöversomskulleframbringagodarelationertilldessabeduinerochsamtidigtfjärmademfrånBysans.Förattgenomföraplanenvaldehan ’Amrbinal‐’Asvars farmorvar frånBali, enstamsom levde i det området. Detta motiv i kobination med provokativa militäraförflyttningar av Bani Quda’a föranledde detta förebyggande tillslag sominleddesijumadaath‐thaniyaår8A.H.’Amrbin al‐’As tilldelades envit flaggamedett svart banér till.Hangav sigutmed trehundra utvandrare och hjälpare assisterade av ett kavalleri på trettioman,ochmanadesattsökahjälp frånstammarnaBali, ’UdhraochBalqain.Hanmarscheradepånattenochhöllsigdoldpådagen.Dåhannärmadesigfiendens

398Fathal‐Bari,7/513‐514;Zâdal‐Ma’ad,2/156.

290

linjerochinsågdenstoraansamlingenavmänskickadehanefterförstärkningarfrånMedina.DessaanländeomedelbartochleddesavAbu’Ubaidahbinal‐Jarrahsomhade tvåhundramän. Också andra styrkor anslöt, inklusiveAbuBakr och’Umarbinal‐Khattab.Allaficksträngaorderomattsamarbeta,verkaiharmoniochaldriglämnanågotområdetillföljdavoenighet.VidmiddagstidvilleAbu’Ubaidahledamuslimernaibön,men’Amrinvändemedhänvisningar till att den förre endast kom för att assistera. Ansvara att ledabönengavstill’Amr.DenmuslimskaarménnåddeframtillQuda’asbosättningarochträngdedjuptinpå deras område, förgjorde fienden och tvang andra att fly för sina liv i olikariktningar. I slutskedet avdemilitäraoperationerna sändesenkurir tillAllâhsSändebud – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – för att informerahonomomutvecklingenochdenfullständigasegersomvunnits.EXPEDITIONENTILLKHADRAHI sha’banmånad år 8 A.H. nåddes Profeten – över honomvareAllâhs frid ochvälsignelser– avnyheteromenanhoppningav styrkor tillhörigaBaniGhatfansomännuintebefannsigunderislamstak.HankalladesnabbtpåAbuQutadahochskickadehonomispetsenförfemtonmanföratttahandomdessalaglösa.Det tog femton dagar att lära dem en oförglömlig läxa. Några dödadesmedanandratillfångatogsochallderasegendomkonfiskerades.399

399Rahmat‐ul‐lil’alamîn,2/233;TalqîhFuhûmahlal‐Athar,s.33.

291

ErövringenavMeckaIBN AL‐QAYIM BESKREV Meckas erövring som den främsta med vilken AllâhäradeSinreligion,SittSändebud,Sinasoldaterochdeninnerligaochuppriktigasidan.DärmedräddadeHanHelgedomenvarsvägledningallamänniskorsöker.Den var den främsta nådbringande händelse som förekommit i himlen och påjorden. Den var det mest betydelsefulla tecknet på en ny era vilken skullebevittnaislamiseringensmassivamarschochmänniskorsinträdeimassorunderislams tak. Den gav hela jorden ett evigt lysande ansikte och en glödandeinspirationskälla.400HÄNDELSERFÖREERÖVRINGENEnligtvillkorenial‐Hudaibiyah‐fördragetgavsdearabiskastammarnamöjlighetatt ingå fördragsallianser med antingen muslimerna eller Quraish. Om någonstamangrepshadedenpartmedvilkenenalliansingåttsrättattsvara.FöljdenblevattBanuBakranslötsigtillQuraishmedanKhuza’ahslötsigtillProfeten‐överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser.Delevdesåifredunderentid,menavlägsna motiv som kan härledas till den förislamiska eran antända av enoförsvagadhämndglödleddetillnyafientligheter.Utanattbrysigdetminstaomfördragets villkor angrep Banu Bakr i sha’ban år 8 A.H. Banu Khuza’ah vid enplats kallad al‐Watîr. Med hjälp av nattens mörker bistod Quraish Banu Bakrmedpersonalochvapen.TillbakatrycktaavsinafiendersöktesigKhuza’ahsfolktillHelgedomen. Inteenshär sparadesemellertidderas livutan i konfliktmedalla accepterade traditioner jagade Banu Bakrs ledare Nawfal dem in på dethelgadeområdet–däringetblodfickspillas–ochmassakeradedemdär.DådenförfördeladepartensökterättvisafrånsinamuslimskaallierandekrävdeProfeten–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser– somderas ledareenomedelbargottgörelse,intebaraföratthabrutitmotfördragetutanocksåförattpådethelgadeområdethadödattillhonomallierade.Trekravrestesvilkaallavaroavvisliga:

1. attbetalablodspengarförKhuza’ahsdöda2. attavslutaalliansenmedBanuBakr,eller3. attbetraktavapenvilasomavbruten

Quraishsagerandevaruppenbartettfördragsbrottochenfientlighandlingmotmuslimernas allierade Banu Khuza’ah. De insåg genast situationens allvar ochfruktade de förfärliga följder som lurade vid horisonten. Utan dröjsmålsammankalladedeettkrismöteochbeslötatt sändasin ledareAbuSufyanbinHarbtillMedinaförattförnyavapenvilan.HangavsigdirektavtillsindotterochProfetenshustruUmmHabibashem.DåhansattnerpåSändebudetsmattavek

400Zâdal‐Ma’ad,2/160.

292

hondockihopden.”Mindotter”,sahan,”jagvetinteomdumenarattmattanärför fin förmig, eller om jag är för fin förmattan.” Hon svarade: ”Det är AllâhsSändebudsmattaochduärenorenpolyteist.”UpprördöverdotternsbryskabemötandelämnadeAbuSufyanbinHarbhenneshem och gick för att träffa Profeten – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser.Denne var emellertid väl förtrogenmedhans knepoch satte igentilltrohonom.AbuSufyannärmadesigdåAbuBakrmendennevar intehellerintresserad. Han tog kontakt med ’Umar för att få denne att medla men denframståendeFöljeslagarenvägradeblankt.Tillsistgickhanförattträffa’AlibinAbi Talib, bönföll honom i den mest ödmjuka ton och anspelade skickligt påutsikterna för herravälde över alla araber om ’Ali medlade för att få till enförnyelseavfördraget.’Alibeklagadekortsinoförmågaattkunnagöranågotförhonom.IetttillståndavförbittradbesvikelseochfullständigförfäranstyrdeAbuSufyansina steg tillbaka tillMecka. Där rapporterade han sinamötenmed sin dotter,Abu Bakr och ’Umar, samt ’Alis reaktion och Profetens talande tystnade.Meckanernablevbestörtamenförväntadesigingenomedelbarfara.FÖRBEREDELSERFÖRANGREPPETPÅMECKAOCHPROFETENSFÖRSÖKATTFRAMKALLAETTNYHETSSTOPPAt‐Tabari berättade att Allâhs Sändebud – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser – tre dagar innan nyheterna om fördragsbrottet mottogs bad sinhustru’Aishah–måAllâhvaranöjdmedhenne–attgöraförberedelserförattgåutikrig.AbuBakrkominochfrågadehennevadsomstodpåochvisadeprovpåförvåningöverförderedelsernaeftersomdet,somhansa,intevarennormaltidförkrig.Honsvaradeatthon intehadeenaning.Pådentredjedagensmorgonkom’AmrbinSâlimal‐Khuza’i tillsammansmedfyrtioryttareföratt informeraProfeten – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – om sitt folksbelägenhet och för att söka muslimernas hjälp för att vedergälla. MedinasinvånarekomnuattvetaattQuraishhadebrutitmotfördraget.Efter’AmrföljdeBudailochdärefterkomAbuSufyanochnyhetenbekräftadesotvetydligt.IsyfteattsäkerställaettfullständigtnyhetsstoppangåendesinamilitäraavsikterskickadeProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–iramadanår8A.H.utenåttamanstarkstyrkaunderledningavQatadahbinRabi’iriktningmot Edam en kort bit frånMedina. Syftet var att avleda folks uppmärksamhetochdöljadetprimäramålmedvilkethanvarsysselsatt.Överallt fanns så mycket fruktan och skräck att Hatib, en av Profetens mestbetroddaefterföljare,ihemlighetskickadeivägettkvinnligtbudmedettbrevtillMecka som innehöll antydningar omdenkommande attacken. Profeten – överhonom vare Allâhs frid och välsignelser – fick från himlen vetskap omHatibsgörandenoch skickade ’Ali ochal‐Miqdadefterbudet.Dehannupphenneochupptäckte efter mycket letande brevet noga gömt i hennes lockar. Profeten –överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–kalladetillsigHatibochfrågadevadsomfåtthonomtilldennahandling.Hansvarade:

293

”SändebudfrånAllâh!JagharingablodsbandmedQuraish,utandetfinnsbaraettslagsvänskapligtbandmellandemochmig.MinfamiljfinnsiMeckaochdetfinnsingen som kan ta hand om den eller ge den skydd. Min situation står i skarpkontrasttilldeflyktingarsvarsfamiljerpågrundavsinablodsbandmedQuraishkan känna sig säkra. Jag kände att jag, eftersom jag inte är släktmed dem, förminabarnssäkerhets skullbordegörademtacksammamotmiggenomattgöranågotfördem.JagsvärvidAllâhattjaginteharhandlatsomjaggjortiegenskapavenavfällingsomharlämnatislam.Jagkännermigbaranödgadpågrundavdeövervägandensomjagjustförklarat.”’Umar ville halshugga honom som hycklare, men Profeten – över honom vareAllâhsfridochvälsignelser–godtoghansursäkterochbenådadehonom.Sedanvändehansigtill ’Umar:”HatibärenavdemsomkämpadevidBadr.Hurvetduatt han är en hycklare? Allâh kommer sannolikt att se gynnsamt på dem somdeltogidetslaget.”DärpåvändehansigtillHatibochsa:”Görsomduvill,tyjagharförlåtitdig.”EfterminituösaförberedelserryckteProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser – den tionde ramadan år 8 A.H. fram mot Mecka i spetsen förtiotusensoldater.HangavAbuRuhmal‐GhifarimandatatttahandomMedinasangelägenheter under hans bortavaro.Då de nådde al‐Juhfa komal‐’Abbas bin’AbdulMuttalibochhansfamiljförattanslutasigtillProfeten–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser.Vidal‐Abwa’ stöttemuslimernapåAbuSufyanbinal‐HarithochProfetenskusin’AbdullahbinOmaiyah.Pågrundavdenskadadehade åsamkatmuslimerna och deras hånfulla språk var de inte välkomna. ’AliuppmanadeAbuSufyanatt gåochbönfallaProfeten–överhonomvareAllâhsfrid och välsignelser – omnåd och erkänna sitt dåliga uppträdandepå sammasättsomYûsûfs(ProfetenJosef)bröder:

”[Bröderna]sade:’StoreAllâh!Allâhhargettdigföreträde

framförossochvi,vivarsannerligensyndare!”(Quranen12:91)

AbuSufyanlydde’AlisrådochProfetenciteradeAllâhsord:

”[Josef]sade:’IdagskallingenförebråelseriktasmoterochAllâh,somärdenBarmhärtigasteavdebarmhärtiga,skallförlåtaersynd.”

(Quranen12:92)

Abu Sufyan reciterade några verser som en generös tribut till Profeten – överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–ochbekändesedanislamsomsinendareligion.Muslimernamarscheradesedanfastandetillsdenåddeenplatskalladal‐Qadîddärvatten fanns tillgängligt.Debröt fastan401ochåterupptogsin färdmotMaraz‐Zahran.QuraishfolkvaromedvetetomhändelseutvecklingenmenProfeten–

401Sahihal‐Bukhari,2/613.

294

överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–ogilladetankenpåatttademmedöverraskning.Han gavdärför sinamänorderomatt avmatlagningsskäl tändaeldar på alla sidor. Tanken bakom detta var att ge Quraish möjlighet att rättbedömadensituationdekastatsiniochinteäventyrasinalivgenomattblintgesigutpåslagfältet. ’Umarbinal‐Khattabanförtroddesansvarförvakten.Undertiden gav sig Abu Sufyan i sällskap med Hakim bin Hizam och Budail binWarqua’, två fruktansvärdapolyteister, ut för att spana. Innandenådde lägretstöttedepåProfetensfarbror’Abbas.HanunderrättadeAbuSufyanomlägetochråddehonomattanta islamochövertalasitt folkattgesig införMuhammad–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser.Ominteskullehanshuvudrulla.Under rådande tvingandeomständigheterbegavsigAbuSufyan i sällskapmed’Abbas för att be om audiens hos Profeten – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser.Muslimerna var rasande över att seAbu Sufyan och ville slå ihjälhonom på fläcken. De två männen lyckades dock, inte utan besvär, träffaProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–somgavdemrådetattåterkommaföljandedag.Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–vändesigtillAbuSufyanmedorden:”Vedig!Ärdet intedagsfördigattbäravittneomAllâhsEnhetochMuhammadsProfetskap?”IslamsärkefiendebörjadeidettalägeattmeddeinnerligasteordsomvittnadeomProfetensgenerositetochmildatempermentbönfallahonomomnådochförlåtelse,ochavhelasitthjärtabekännadennyatron.På’AbbasbegärangavProfeten–överhonomvareAllâhsfrid och välsignelser, i ljus av den allmänna amnesti han tillkännagivit, AbuSufyan,somhadeenförkärlekförskryt,ettsärkiltprivilegium.Hansa:”Densomtar sin tillflykt tillAbuSufyanshemär säker; vemhelst somstänger in sig ihanshemärsäker,ochdensomträderiniHelgedomenärsäker.”Påmorgonentisdagenden17ramadanår8A.H.lämnadeProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–Maraz‐Zahran.Hangaval‐’AbbasorderomatthållakvarAbuSufyanvidenplatsmedfriutsiktöverdenmuslimskaarménpåväg mot Mecka, och därmed ge den senare tillfälle att se Allâhs lysande ochmäktiga soldater.De olika stammarnapasserade i successionmed sina fanor iluften,tillsutvandrarnasochhjälparnastungtbeväpnadebataljonmedProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–iledningenslutligenpasserade.Abu Sufyan undrade vilka dessa människor var och al‐’Abbas berättade förhonomattdevarMuhammad–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser–ochdennesFöljeslagare.AbuSufyansaatt ingenarmé,hurmäktigdenänvar,kunde stå emot dessamänniskor och vände sig sedan till al‐’Abbas: ”Vid Allâhsvärjagattdinbrorssonsoavhängighetharblivitalltförstarkförattmotstå.”al‐’Abbassvaradeatt”detärsnarareprofetskapetsmakt”ochAbuSufyaninstämde.Sa’s bin äUbadah förde hjälparnas fana. Då han passerade Abu Sufyan sa han”Idagbevittnarvidenstorastriden,ochdukanintesökaenfristadvidal­Ka’bah.IdagbevittnarviQuraishsförödmjukelse.”AbuSufyanbeklagadesigöverdettatillProfeten–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser–somblevargochsa,”Idagskaal­Ka’bahhelgasochQuraishäras.”SedangavhansnabbtorderomattSa’dskullefråntasfanansomiställetskulleanförtrosdennessonQaiseller,ienannanversion,az‐Zubair.

295

Al‐’Abbas uppmanade Abu Sufyan att skyndsamt ta sig in i Mecka och varnaquraishiterna för alla slag av aggressivt beteende mot muslimerna. Väl därvarnade hanmed hög röst för alla slags fientligheter och rådde dem att sökaskydd i hans hem.Hans hustru blev upprörd, ryckte honom imustaschen ochförbannadeochhånadehansfegaställningstagande.MeckasinvånareokvädadeAbuSufyanochspredsåtolikahåll,endel tillsinahem,andratillHelgedomenmedannågraodiciplineradeochobetänksammaelement ledda av ’IkrimahbinAbiJahl,SafwanbinOmaiyahochSuhailbin’AmrbarrikaderadesigpåenplatskalladKhandamahmedmordiskaavsikterisinnet.Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–åsinsidagjordelugntde sista finjusteringarna inför det militära genombrott som med Allâhs Viljaväntademuslimerna.HanutsågKhalidbinal‐WalîdsomledareförarménshögraflankmedAslams,Sulaims,Ghifars,MuzainahsochJuhainahsstammarundersittbefäl,varsuppgiftvaratttasiginiMeckaviadessnedreinfarter.Az‐Zubairbin’AwwamskulleledadenvänstraflankenochstormaMeckafråndenövresidanmed Sändebudets fana rest. Abu ’Ubaidah tog befäl över infanteriet och skulleträngain istadenviaensidodal.Deficksträngaorderomatt intedödautomisjälvförsvar ivilket falldeskulleutplånaallaaggressivaelementochkvävaalltmotstånd.Demuslimskaavdelningarnamarscheradeenligtsinaredanbestämdarutterförattfullföljadetuppdragdefått.Khalidbinal‐Walîdbanadesigundanförundanväg in i stadenshjärta,dödade tolvavbusarnaoch förlorade tvåmartyrer.Az‐Zubairnåddesinbestämdadestinationvidal‐Fath‐moskén(Erövringensmoské)där han hissade fanan och inväntade Profetens ankomst. Ett tält slogs upp åthonomivilkethanriktadeböneravtacksamhettillAllâh,denAllsmäktige,Somutifrån sin oändliga Nåd gett honom en strålande seger. Han vilade dock intelänge.Isällskapmedsinahjälpareochutvandrarebröthanuppochryckteframmot al‐Ka’bah, Helgedomen, som utgör en symbol för Allâhs Enhet ochÖverhöghet.Dessvärrevardenhemsöktav360avgudar.HanstötteomkulldemmedsinbågemedanhanreciteradedenHeligaQuranen:

”Ochsäg:’Sanningenharkommitochdåharlögnenvikit;ja,lögnenärdömdattvika!’”

(Quranen17:81)Allâhsägervidare:

”Säg:’Sanningenharkommit[ochlögnenmästevika]–lögnenskaparingentingochdenåterställeringenting.’”

(Quranen34:49)

Tillhästpåbörjadehansedandenvanligacirkuleringen.Hanbefannsigdåinteiett tillstånd av Ihram (rituellt helgad). Då han slutfört detta kallade han på’UthmanbinTalhah,al‐Ka’bahsfastighetsskötare,frånvemhantognyckeln.HangickinochficksebilderavprofeternaIbrâhîm(Abraham)ochIsmâ’il(Ismael)–överdemvarefrid–somkastadespåpilar.HantogavståndefråndessaQuraishshandlingar och beordrade att alla avgudar skulle avlägsnas och alla bilder och

296

figurerförstöras.Hanträddesedaniidethelgaderummet,vändesigmotväggenmittemot ingången, genomförde hängivna prostationer och gick runt ochförkunnade Allâhs Storhet och Enhet. Kort därpå återvände han tilldörröppningen, ställde sig på dess upphöjda steg, sågmed tacksamhet på denmyllrandefolkmassanochhöllföljandefiradetal:DetfinnsingenGudutomAllâhEnsam.Hanharingamedhjälpare.Hanuppfylldedet löfte Han gett Sin tjänare och hjälpte honom att besegra alla deSammansvurna.Hålliminnetattallakravpåprivilegier,varesigdethandlaromblodelleregendom,ärunderställdamig,utomförmyndarskapetöveral‐Ka’bahoch tillhandahållandet av vatten till pilgrimerna.Håll iminnet att för alla somdödads, även om det inte är överlag, med påk eller piska, för honom ärblodspengarnamyckethöga:etthundrakamelservarafyrtioskavaragravida.

Quraish! Sannerligen har Allâh från er avlägsnat all högfärd från denförislamiska tiden och all fåfänga vad gäller er härstamning, ty allamänniskorhärstammarfrånAdramochAdamskapadesavlera.

Hanlästesedanfördemversen:

”Människor!Viharskapateravenmanochenkvinna,ochViharsamlaterifolkochstammarförattniskalllärakännavarandra.

InförAllâhärdenaverdenbästavarsgudfruktanärdjupast.Allâhvetallt,ärunderrättadomallt.”

(Quranen49:13)Hantilladevidare:

Quraish!Vadtrorniomdenbehandlingjagärifärdmedattbeviljaer?Desvarade:

Ädlebroderoch son till enädelbroder!Vi förväntaross inget annat ängodhetfråndig.

Hansadå:

Jag talar till ermed sammaord somYûsûf (profeten Josef) använde tillsinabröder:Hansa:”Idagskall ingenförebråelseriktasmoter,ochAllâhsom är den barmhärtigaste av de barmhärtiga skall förlåta er synd”(Quranen12:92).Gåerväg,tyniärbefriade.

Vadgällerskötselnaval‐Ka’bajochvattentillförselntillpilgrimer,gavProfeten–över honom vare Allâhs frid och välsignelser – order om att dessa uppgifterskulleliggakvarpå’UthmanbinTalhahochattnycklenförevigtskulleanförtroshansättlingar.DåtidenförböninföllstegBilaluppial‐Ka’bahochkalladetillbön.AbuSufyanbinHarb, ’ItabbinUsaid och al‐Harith binHisham satt dåpå gården. ’Itabbin

297

Usaid kommenterade den nya situationen (att Bilal steg upp i al‐Ka’bah ochkallade till bön)medatt sägaattAllâhhedradehans farUsaidmedatt intehahörtsådanaord.Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–drogsignärmreochmedhjälpavgudomliguppenbarelseberättadehanfördematthanfåttvetskapomvaddetalatom.Tagnamedstoröverraskningbekändesigal‐Harith och ’Itab genast till islam och bar vittne om MuhammadsSändebudsstatus och tillade: ”Vi svär vid Allâh att ingen har varit hos oss ochkunnatinformeradig.”Denna dag besökte Profeten – över honom vare Allâhs frid och välsignelser –’UmmHanishemdärhantvättadesigochbadsegerbönen.’UmmHanihadehysttvåmeckanskasläktingarisitthem,enhandlingsomfåttstödavProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser.Attutgjutablodetfrånnioärkekriminelladeklareradessomlagligtocksåbakomal‐Ka’bahs förhängen. Endast fyra av dem dödades dock medan de andrabenådades av olika skäl. Av dem som dödades kan nämnas ’Abdul ’Uzza binKhatal,MiqyasbinSababa,Al‐HarithbinNufailbinWahab.Underettraserianfalltill följd av en blott bagatellartad dispyt dödade ’Abdullah hjälparens slav ochanslöt sig som avfälling till de arabiska hedningarna. Han visade aldrig ångeröver detta hemska brott utan anställde två sångerskor och manade dem attsjungahånfulltomProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser.EnannanmansomdödadesvarMiqyasbinSababa.Hanvarmuslim.EnhjälparedödadeavmisstaghansbrorHisham.Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–ordnadevedergällningviablodspengarsombetaladestillhonomoch somhanaccepterade.Hanshämndlystnanaturblidkades emellertid aldrigutanhandödadehjälparenochbegavsigsomavfällingtillMecka.LikaledesfickAl‐HarithbinNufailbinWahabochensångerskamötadöden.Utöver detta gjordes alla försök att benådamänniskor. ’Ikrimah bin Abu Jahl,somhadeangripitKhalidsgruppvid tiden för inmarschen iMecka, förläts.TillWahshi, sommördat Profetens farbror Hamza, och till Hind, som hade tuggathans lever, utsträcktes Profetens generösa förbarmande. Samma frikostigabehandlingfickHabarsomdåProfetensdottervarpåvägfrånMeckatillMedinahadestuckithennemedett spjutsåallvarligtatthon till sistavledavdesvåraskadorna.I samma sammanhang av den storsinthet som var utmärkande för Profeten –överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–benådadestvåavQuraishsledaredådehadeantagit islam.DerasnamnvarSafwanbinOmaiyahochFudalahbin’Umair.DensenarehadeförsöktlönnmördaProfeten–överhonomvareAllâhsfrid och välsignelser – då han cirkulerat kring Helgedomen. Profetensexempellösatoleransochvidsynhetanstiftadeavhansuppdragsom”ennådtillallamänniskor”gjordeenförskräcklighycklaretillenlojalochhängiventroende.PådenstoraerövringensandradagvändesigProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–tillfolketmedfrågorsomrördeMeckasheligastatus.EfteratthaprisatAllâhsloghanfastattMeckavarheligmarkochskullesåförblitill

298

Domensdag.Ingenblodsutgjutelsevartillåtendär.OmnågontarsigfrihetenattslåssiMeckaochhänvisartillhändelsernaviderövringen,bördenneminnasattdethaderörtsigomentillfälligtillåtelsesomgettsendastProfetenochsomintegällerandra.Ibn’Abbas–måAllâhvaranöjdmedhonom–berättade:”Profeten–över honom vare Allâhs frid och välsignelser – sa: ’Allâh har gjortMecka till enheligplats,sådenvarheligföremigochkommerattfortsättavaraheligeftermig.Detgjordeslagligtförmig(dvs.jagtillätsattslåssiden)någratimmaravdendag.Detär inte tillåtetatt ryckauppdessbuskarellerhugganerdess trädeller jaga(ellerstöra)dessvilt,ellerattplockauppdessfallnatingutomavenpersonsomoffentligttillkännager(vadhanplockarupp).’Al­’Abbassa: ’SändebudfrånAllâh!Förutom citrongräset, ty det används av våra guldsmeder och för våra hem.’Profeten – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – sa då: ’Förutomcitrongräst.’”IdettasammanhangdödadeKhuza’ahsstammedlemmaravhämndlustaenmanfrån Laith. Profeten – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – blev dåmycket upprörd och beordrade Khuza’ah att upphöra med dessa förislamiskavanor. Han gav dessutom familjen till någon som blivit dödad rätten att väljamellan två alternativ; blodspengar eller bara vedergällning (dvs. mördarendödas).Efter sitt tal till folket red Profeten – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser – ut till en liten höjd, Safa, inte långt från al‐Ka’bah. Han vändeansiktet mot Helgedomen och mitt ibland en mångfaldig beundrande ochhängiven skara lyfte han händerna i intensiv bön till Allâh. Medinas invånaresom hade samlats runt honom kände oro, ty eftersom Allâh hade gett honomsegeröversinhemstadkanskehanskulleväljaattstannadär.Haninsisteradepåatt de skulle berätta om sin fruktan, så de talade öppet.Han skingrade genastderas farhågor och försäkrade dem att han hade levatmeddemoch skulle dömeddem.Omedelbart efter den stora erövringen insåg Meckas invånare att den endavägentillframgånglågiislam.DeefterkomdenyarealiteternaochsamladesförattsväratrohetsedtillProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser.Männenkomförstochlovadtotallydnadpåallaområdendeförmådde.Därefterkom kvinnorna för att följa männens exempel. Profeten – över honom vareAllâhsfridochvälsignelser–togemottrohetsedernatillsammansmed’Umarbinal‐Khattabsomkommunicerademeddemförhansräkning.Abu Sufyans hustru Hind bint ’Utbah kom förklädd bland kvinnorna för attProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–inteskullekännaigenhenne och ställa henne till svars för att ha tuggat hans farbror Hamzas lever.Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–godtogderasederpåvillkorattde inte förbandnågonmedAllâh,något somdegenastgickmedpå.Hantilladeattdeinteskullegörasigskyldigatillstöld.Hindbeklagadesigidettaögonblick över sinmakeAbu Sufyan somhon tyckte var gnidig. Hennesmakeavbröt då och gav alla sina materiella tillgångar till henne. Profeten – överhonom vare Allâhs frid och välsignelser – skrattade och identiferade kvinnan.Honbönföllhonomomattutsträckasinnådtillhenneochutraderaallahennes

299

tidigare synder. Några andra villkor såsom förbud mot äktenskapsbrott,spädbarnsmordochfalsktvittnesbördbifogades.Hindreageradepositivtpåalltdettaochsvoratthoninteskullehakommitförentrohetsedomhonhadehaftminstatankepåolydnadmothonom.Dåhonåtervändehemsloghonsöndersinavgudocherkändesinförvillelsevadgällerstengudar.Allâhs Sändebud – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – stannade iMeckanittondagar.Underdennaperiodägnadehanmycket tidåt att förklaravägentillislamochledamänniskorinpådenortodoxabanan.HangavAbuUsaidal‐Khuza’iorderomattåterställaHelgedomenspelare,skickabudtillallakvarterochbjudamänniskortillislam,samtrivanerdebelätensomännufannsiMeckasomgivningar. Han fick dem alla kasserade, och inpräntade i de troendes öronsinaord:”VemhelstsomtrorpåAllâhochdetefterkommandelivetförccäntaskasserade

avgudabildersomkantänkasfinnasihanshem.”IntelångtefterdenstoraerövringenbörjadeProfeten–överhonomvareAllâhsfrid och välsignelser – sända ut styrkor och sändebud vars syfte var att rensabortdesistasymbolersommindeomförislamiskabruk.Iramadanår8A.H.sändehanKhalidbinal‐WalîdtillenplatskalladeNakhlahdär det fanns en gudinna vid namn al‐’Uzza som hölls i ära av Quraish ochKinanah. Den hade tillsyningsmän från Bani Shaiban. I ledningen för trettioryttarekomKhalid tillplatsenochutplånadeden.Vidåterkomsten tillfrågadeshanavProfeten–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser–omhanhadesettnågotdär,påvilketKhalidsvaradenekande.Hanblevdåtillsagdattdenintehade förstörtsochatthanvar tvungenattåtervända föratt slutförauppgiften.Hanredtillbakaochfickdåsynpåensvartkvinna,nakenmedsönderslitethår.Khalid högg med sitt svärd henne i två delar. Han återvände och berättadehistorien förProfeten–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser–somdåbekräftadeattuppgiftenfullgjorts.Senaresammamånadskickades’Amrbinal‐’Asförattförstöraenannanavgud,Suwa’,somhöllsiäraavHudhail.DenstodtrekilometerfrånMecka.Påenfrågaställdavportvaktensa ’Amratthanhade fåttorderavProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–attslåomkullavguden.Mannenvarnade’Amrför att det inte var möjligt. ’Amr häpnade över att ha träffat någon somfortfarande levde i okunskap, närmade sig avguden och förstörde den. Sedankrossadehanurnanbredvidmenfanningenting.Mannenantoggenastislam.Sa’dbinZaidal‐Ashhaliskickadesävenhansammamånadutpåsammauppdragtillal‐Mashallalförattförstöraenavgud,Manat,somhöllsiäraavbådeal‐Awsoch al‐Khazraj. Också här uppträdde en svart kvinna, naken med tovigt hår,jämrandesigochslåendesigpåbröstkorgen.Sa’dslogutandröjsmålihjälhenne,förstördeavguden,krossadeurnanochåtervändedåuppdragetvarslutfört.Iledningenför350ryttarefrånhjälparna,utvandrarnaochBaniSalîmskickadesKhalid bin al‐Walîd samma år 8 A.H. åter till Banu Khuzaimahs beduinersbosättningar för att bjuda dem till islam. Han instruerades att genomföra sitt

300

uppdragi fredochförattskapagoodwill.Folketdärvardockinteartikuleradenogdådeförmedladesinaintentioner,såKhalidgavsinamänorderomattdödadem och ta de andra till fånga. Han avsåg även att döda fångarnamen någraFöljeslagare motsatte sig detta. Nyheten om blodsutgjutelse nådde Profeten –överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser.Hanblevdjuptbetryckt,höjdesinhandmothimlenochyttradetvågångerföljande:”Allâh!JagäroskyldigtilldetsomKhalidhargjort.”402Hanskickadeofördröjligen’Aliförattgöraalltsomvarmöjligt för att reparera förhållandet till de förorättade stammarna. Efter ennoggrann undersäkning betalade ’Ali blodspengar till alla som lidit förluster.Återstodenfördeladesocksåblandstammarnsmedlemmarförattmildraderaslidande.TillföljdavsittirrationellahandlandehadeKhalidettbråkmed’AbdurRahmanbin ’Awf.DåProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–fickhöradettablevhanargochbeordradeKhalidattupphöramedordväxlingenoch tilladeatthansFöljeslagare (syftandepå ’AbdurRahmanbin ’Awf) var förhögirangförattbehövablandasinisådanagräl.Detta var berättelsen omMeckas erövring och den avgörande striden som engång för alla utrotade hedendomen. Den arabiska halvöns övriga stammarväntade och följde noga den bittra kampen mellan muslimerna ochavgudadyrkarna, redan övertygade som de var om att Helgedomen inte skullefalla i orätta händer. Detta var en övertygelse djupt rotad i deras sinnen ändasedan Abraha al‐Ashrams elefantarmé femtio år tidigare hade ryckt fram frånJemenisyfteattförstöraHelgedomen.Fredsfördraget vid al‐Hudaibiyah var den naturliga förelöparen till den storasegern på vilken människor trodde djupt och om vilken de talade mycket.Meckas muslimer som varit rädda för att öppet deklarera sin tro, började nuträdaframochivrigtarbetafördennanyalivsinriktning.Människorbörjadegåöver till islam imassor och denmuslimska armén som i föregående Ghazwahuppgått till endast tretusenmanbestodnu av tiotusenman.Denna avgörandeförändringförsågmänniskormedenskarp insiktsommöjliggjordefördemattuppfatta saker och ting samt den värld som omgav dem i sin helhet i ettannorlunda perspektiv. Muslimerna skulle komma att styra hela Arabienspolitiska och religiösa angelägenheter. De hade monopoliserat såväl denreligiösaöverhöghetensomdenvärldsligamakten.Hela den fas som följt på al‐Hudaibiyah hade varit välgödd i den islamiskarörelsen favör. Strömmar av ökenaraver forsade nu in för att betyga tro ochlydnad inför Allâhs Sändebud – över honom vare Allâhs frid och välsignelser,antadennyatronochsedanföradenvidaretillolikaplatser.

402Sahihal‐Bukhari,1/450,2/622.

301

DentredjefasenDEN TREDJE OCH SISTA FASEN i Sändebudets liv inbegriper de fruktsammaresultatenavhanskallelsetillislam,vilkavarkonsekvenseravlångvarigaheligastrider(Djihâd)påAllâhsväg,svårigheter,mödor,motigheter,prövningarochenmängdblodigakonflikterochslag;alltpågåendeiövertjugoår.Meckas erövring bereaktades som den mest avgörande framgången sommuslimerna nådde under dessa år. Den påverkade händelseutvecklingen ochkom att förändra arabernas hela tillvaro. Därtillmarkerade den en avgörandeåtskillnadmellantvåperioder.TyQuraishvarviddentideniarabernasögonjustarabernas försvarare och beskyddare. Andra araber var endast derasunderordnade. Quraishs underkastelse blir därför lika med hedendomensslutligasammanbrottpådenarabiskahalvön.Dennasistafaskandelasinitvåhuvuddelar:

1. heligakrigochstidande2. stammarochfolktävlaromattantaislam

De tvåutvecklingslinjernaärmycketnärasammanflätadeoch får in ivarandrasåtillvida att ett skeende som hör den ena till äger rum samtidight som denandrapågår.Av tydlighetsskälharvidock föredragit attbehandlademvar försig. Den stridande delen har prioriterats i ordningen eftersom den är merväsentligochpassande.

302

Hunain­ghazwahnMECKAS ERÖVRING SOM KOM TILL STÅND som en föld av ett hastigt tillslagförbluffade araberna och andra stammar som insåg att de var förlorade ochtvungnaattunderkastasigdennyasituationensomettfaitaccompli.Någraavdevildsinta, mäktiga och stolta stammarna underkastades sig inte utanförespråkade motstånd. I spetsen för dessa märktes klanerna Hawazin ochThaqif, samtNasr, JashmochSa’dbinBakrochBaniHilals folk–alla tillhörigaQais ’Ailan.Desågsigsomalltidörmäktigaföratterkännaellerunderkastasigensådantriumf.DeträffadedärförMalikbin’Awsan‐Nasriochbestämdesigförattfortsättabekämpamuslimerna.FIENDENSMARSCHOCHDERASLÄGERVIDAWTASDå Malik bin ’Awf – den samlande ledaren, beslöt marschera och bekämpamuslimernafickhansinalandsmänatttasinatillgångar,kvinnorochbarnmedsigtillAwtas–endaliHawazinrelativtnäraHunain.DenskiljersigfrånHunaingenom att ligga i omedelbar närhet till Dhi‐al‐Majaz som ligger omkring tioengelskamilfrånMeckairiktningenmot’Arafat.403DenkrigserfarnemannenanmärkerpåledarensomdömeSåsnartdeslagitlägeriAwtassamladesmänniskorruntMalik.DengamleklokeDuraid as‐Saimmah, en välkänd krigsveteran och en av dem som samlades,frågade:”Vilkendalärvii?””Awtas”,sade.”Vilkenlämpligplatsförhästardetär!Det är varken en brant höjd eller en lös och jordig slätt. Vad? Varför hör jagkamelerbrumma,åsnor skria, barn ropaoch fårbräka?” frågadeDuraid.De sa:”Malikharfåttfolkatttasinakvinnor,ägodelarochbarnmedsig.”HankalladepåMalikoch frågadevadsomfåtthonomattgöraensådansak.Maliksaatthanssyftevarattallaskullehasinfamiljochsinaägodelarinärhetensåattdeskulleslåssfrenetisktförattförsvaradem.”VidAllâhsvärjagattduinteärmeränenherde”,svaradeDuraid.”Trorduattdetfinnsnågotsomhelstsomkanståivägenförenbesegradochhindrahonomfrånattfly?Omduvinnerslagettjänarduingetannatänenmanmedettsvärdochettpjut,menomduförlorarbringarduvanäraöverditt folkochdina tillgångar.”Han fortsatte sitt talochställde sig frågandeinför vissaklanerochderas ledare. ”Malik, att tvingautHawazins framståendefolkpåslagfältetvinnerdigingenting.Tademditdärdekankännasigsäkra.Låtsedan de unga sitta upp på sina hästar och slåss. Om du segrar kommer de dulämnar kvar att följa dig, men om du slutar som förlorare betyder det att duförlorarettslagutanattförloradinastamfränder,dittfolkochdinegendom.”Malik,ledaren,avslogdockhansförslag.”VidAllâh,”sahan,”jagkommerinteattgöranågotsådant.Dumåstehablivitförvirradavålder.Hawazinmåstelydamig,

403Fathal‐Bari,8/27,42.

303

annars lutar jagminkroppmotdettasvärdsåattde tränger igenomminrygg.”hanmotsattesigallatyperavbidragfrånDuraidvadgälldedensaken.”Vilyderdig,”sahansfolk.Duraidsadå:”Idagärendagsomintegåttmigförbimensomjagsannerligenintefrestasattbevittna.”SONDERAALLÂHSSÄNDEBUDSVAPENDespionersomMalik sänt föratt spanapådemuslimskastyrkornaåtervändemed sina lemmar avhuggna. ”Elände! Vad har ni råkat ut för?” sa Malik. Desvarade: ”Vi har sett framträdande personer på fläckiga hästryggar. Det du serhadeintehäntomvihadehållitihopordentligt.”SONDERAFIENDENSVAPENNyheteromfiendensrörelserframfördestillAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhs frid och välsignelser – som då sände iväg al‐Aslami med order om attblandasigmedfolkochvarameddemförattfåhöranyheterochframföradessatill Allâhs Sändebud – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – då hanåtervände.Justdettalyckadeshanmed.ALLÂHSSÄNDEBUDLÄMNARMECKAFÖRHUNAINDensjätteshawwalår8A.H.lämnadeAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfrid och välsignelser – Mecka i sällskap med tolvtusen muslimer. Tiotusen avdemhade tidigare deltagit iMeckas erövring. Ett stort antal av de överiga varfrånMeckaochhadenyligenantagit islam.Marschenägderumpåerövringensnittonde dag. Han lånade etthundra rustningar med tillbehör från Safwan binOmaiyah och utsåg ’Itab bin Usaid till ledare överMecka. Då kvällen nalkadeskom en ryttare till Allâhs Sändebud – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser–ochsa:”Jagharklättrat ibergenochstöttepåHawazinmedsinakameler,sinboskapochsinafår.Helastammenvarsamladdär.”AllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–logdåochsa:”Imorgonblirdeom Allâh vill alla muslimernas byte.” Den natten anmälde sig Anas bin AbiMurthidal‐Ghanawisomfrivilligtillvakten.404PåvägenmotHunain sågdeen stor grönNabk‐växt somkalladesDhat‐Anwat(denmedhängslen).Detberoddepåattarabernabrukadehängasinavapenpåden,slaktadjurunderdenochhållasigtillden.NågraavsoldaternabadAllâhsSändebud att åt dem göra en Nabk‐växt som den de stod vid. ”Allâh är DenStörstaavalla!”sahan.”JagsvärvidDeniVarshansMuhammadssjälvligger,attni justhar sagtdet somMûsâs (Moses) folk sa tillhonom.Desa: ’Görossengudsomdendehar.’Sannerligenärniokunnigamänniskor.DettaärSunnah(Sunan),menniföljerochrättarerefterdelevnadssättsomdesomföregickerhade.”405Då de såg hur stor armén var sa några av dem: ”Vi kommer inte att besegras.”Dessa ord föll tungt på Allâhs Sändebud – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser.

404AbuDa’ûd.405At‐Tirmidhi.

304

DENISLAMISKAARMÉNÖVERRASKASAVBÅGSKYTTARNAOCHANGRIPARNAonsdagkvälldentiondeshawwalnåddedenmuslimskaarménHunain.Malikbin’Awf, som tidigare natt hade tagit sig in i dalen gav sina styrkor order om attgömmasigidalenochlurapåmuslimernavidvägar,passochtrångautrymmen.Ordernagickutpåattslungastenarmotmuslimernavarändeficksynpådemochsedangöraenmansutfallmotdem.I tidig gryning, började Allâhs Sändebud – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser– förberedasinarméochdelautuppgifteroch flaggor.Medandetännu varmörkt rörde sig sedanmuslimernamotHunaindalen, omedvetna omnärvaronavenfiendesomluradepådem.Idettaögonblickdesloglägerbörjadepilarregnaöverdemochfiendensstyrkainleddeenhäftigattacksomgjordeattmuslimerna oordnat och förvirrat tvangs dra sig tillbaka. Nederlaget var såförödandeattAbuSufyanbinHarb,somnyligenantagitislam,saattderasreträttinte skulle upphöra förrän vid Röda havet. Detta kommenterade Jablah ellerKildahbinal‐Junaidmed:”Sannerligenharmaginvaritinaktividag.”AllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–vändesigtillhöger och sa: ”Kom, mitt folk! Jag är Allâhs Sändebud. Jag är Muhammad,Abdullahsson.”DesomstodkvarvidhanssidavarbaraettfåtalUtvandrareochnågra av hans stamfränder. Då lades Profetens enastående mod i dagen. Hanfortsatte försöka få sinmula att stå stila inför de icketroendemedanhanmedhögröstsa:

”SannerligenärjagProfeten,jagärAbdulmuttalibs(son)son.”OcksåAbuSufyansomhölltömmarnaochal‐’Abbassomhöllstigbygelnförsöktefå mulan att stå still. Allâhs Sändebud – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser–sattavochbadsinHerreomhjälp:

”Allâh,skickamigDinHjälp!”MUSLIMERNAS ÅTERVÄNDANDE TILL SLAGFÄLTET OCH STRIDENSINTENSITETAllâhSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–gavsinfarbroral‐’Abbas,somhadeenklangfullstämma,attkallapåerfterföljarna.Såhögthankunde ropade han: ”Var är lansiärerna?” ”Vid Allâh,” sa al‐’Abbas senare, ”vidljusetavminröståtervändedetillslagfältetsomomdehadevaritoryxersomsågtill sina kalvar.” ”Här är vi, till din tjänst, här är vi.”406 De kunde ses försökastoppasinakamelerochvända tillbaka till striden.Densommisslyckadesmeddetta togsin rustningpå fyggen, satthastigtavmedvapen ihand, lätkamelenspringalösochrusadesedanmotröstkällan.Rösternablevhögreochhögretillsett hundratal hade samlats kring Profeten – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser–ochåterupptagitstriden.Därnästkalladeal‐Ansâr,Hjälparna,tillbaka:”al­Ansârsfolk!al­Ansârsfolk!”

406SahihMuslim,2/100.

305

Den sista grupp som kallades var Bani al‐Harith bin al‐Khazraj. Muslimskastyrkor strömmade successit till slagfältet på samma sätt somde hade lämnatdet. Uthålligheten hos båda parter var enastående. Båda stod upp och slogsfrenetiskt.AllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–såghetsigtochvredgatpåstridenochsa:

”Nuharstridenblivitintensiv.”Hantoguppenhandfullgrus,slängdedetmotdemochsa:

”Måeraansiktenvisaskam.”Deras ögon var fulla av damm och i total förvirring började fienden dra sigtillbaka.LYCKANVÄNDEROCHFIENDENBESEGRASSLUTGILTIGTFå timmarhadehunnit gå efter att handfullen gruskastats i fiendens ansiktenförrändetillfogatsettförödandenederlag.EnbarthosThaqifhadecirkasjuttiomandödatsochmuslimernatoghandomderaskameler,vapenochboskap.Allâh,ÄradvaraHan,anspelarpådennaplötsligaförvandlingdåHaniQuranensäger:”Allâhharkommittillerhjälpimångadrabbningaroch[sågjordeHan]under

slagetvidHunaynnärerstyrkagjordeerövermodiga,faständeninteräcktetillförattgeersegern;dåkändesdenvidajordentrångförer,ochtillsistgjordeniheltomochflydde.DålätAllâhettdjuptlugnfallaöverSändebudetochdetroendeoch

sändehärskaror,osynligaförer,[tillerhjälp].OchHanstraffadedemsomförnekadesanningen;dettaärförnekarnaslön.”

(Quranen9:25‐26)INTENSIVJAKTPÅFIENDENEfternederlagetgavsignågrafiendertrupperavtillTa’ifochandratillNakhlahochAwtas.EngruppmuslimerleddaavAbu’Amiral‐Ash’arisändesutföratttaupp jakten på fienden. Några skärmytslingar ägde rum under vilka Abu ’Amirdödades.En liknanderyttarstyrkaförföljdedeavgudadyrkaresomsöktesigtillNakhlah,kom ifatt Duraid bin as‐Simmah som dödades av Rabi’a bin Rafi’. Efter att hasamlat ihop bytet begav sig Allâhs Sändebud till Ta’if för att ta hand om denstörsta delen av de besegrade avgudadyrkarna. Bytet blev sextusen fångar,tjugofyratusen kameler,mer än fyrtiotusen får och åttahundra kilogram silver.AllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–gavorderomattbytetskulleförvarasvidal‐Ji’ranahochutsågMas’udbin’Amral‐Ghifarisomen av fångarna, al‐Harith as‐Sa’diyas dotter och Profetens fostersyster as‐Shaimâ’,fördesinförhonom.Honpresenteradesigochdåhankändeigenhenneärade han henne och spred ut sin klädnad för henne att sitta på. Han släpptehennesedanochläthenneåtervändatillsittfolk.

306

FÄLTTÅGETMOTTA’IFFaktum är att fälttågetmot Ta’if var en fortsättning på ghazwahn vid Hunain.Majoriteten av de försvarande styrkorna från Hawazin och Thaqif togtillsammansmedöverbefälhavarenMalikbin ’Awfan‐Nasrisin tillflykt tillTa’ifoch förskansade sig där. Så då Profeten – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser – hade avslutat aktiviteterna vid Hunain, samlade han bytet i al‐Ji’ranah.Detskeddeishawwalår8A.H.En förtrupppåettusenmanunder ledningavKhalidbinal‐WalîdmarscherademotTa’if.AllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–togsig framgenomNakhlahal‐Yamaniyah,Qarnal‐Manazil ochLaiyah.VidLaiyahfanns ett slott som tillhördeMalik bin ’Awf, såAllâhs Sändebud – överhonomvare Allâhs frid och välsignelser – gav order om att det skulle förstöras. HanåterupptogsedansinmarschmotTa’if.Väldärsatthanav,sloglägernäraslottetochbelägradedetsedan.Hurlängedettavaraderåderdetännydelademeningarom,mendetrördesigomtiotilltjugodagar.407En hel del pilar sköts och stenar slungades under belägringen, ty ås snartmuslimerna inlett den började slottets invånare avlossa pilar. Pilregnet var såintensivtochhäftigtattdetsyntessomengräshoppssvärm.Ettantalmuslimersåradesoch tolvdödades.Förattkommautomskotthåll tvangsmuslimerna tasighögreupptilldenplatsdärnuat‐Ta’if‐moskénärbelägen.Profetensatteuppenkatapultochbombaderadeslottetmedsten.Såsmåningomuppstodetthålislottsmurengenomvilketettantalmuslimeriskyddaventräcisternlyckadestasiginislottetförattförsökasättaeldpådet.Fiendenhälldedåflytandehettjärnöver dem vilket tvingade dem att ta sig ur cisternen. De utsattes åter förpilskjutandetochendelavdemdödades.Isyfteatt tvinga fiendenattgeupptogProfeten–överhonomvareAllâhs fridoch välsignelser – till en krigstaktik som fick ut på att bränna och hugga nerfiendensgrödor.Hansordervarattgesigpåderasvingårdarochbrönnadem.DådesågmuslimernahastigthugganerochbrönnaderasdruvodlingarbönfölldeProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–attupphörameddetochförAllâhsochsläktbandensskullvisabarmhärtighet.Profeten–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser–villfordem.Hans språkrör ropade sedan tillfienden: ”Den somnu stiger ut ur slottet är fri.” Tjugotremankomut.408En avdemvarAbuBakrahsomknötsigsjälvvidenväggochfiradesignermedhjälpavettlitethjulsomvanligenanvändesföratttauppvattenutenbrunn.DetsättpåvilkethantogsignervarskälettillattProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–gavhonomsmeknamnet”AbuBakrah”vilketbetyder”mannenmedhjulet.”AllâhsSändebud–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser–gavdemallafirhetenochvarochenavdemanförtroddesenmuslimsomskulletahandomderas livsbetingelser,vilketvaralltför tungt förslottsinvånarnaattbära.

407SahihMuslim,återberättadavAnas;Fathal‐Bari,8/45.408Sahihal‐Bukhari,2/620.

307

Då Allâhs Sändebud – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – såg attbelägringendrogutpå tiden, att slottet varmotståndskraftigtochkundeklaravarjebelägring(eftersomdehade lagtuppett förrådsomskulleräckaöverettår)ochattmuslimernavarjedagledavpilskjutandeochupphettadejärnkrokarrådgjordehanmedNawfalbinMu’âwiyahad‐Dailiangåendedetta.Hansa:”Detärsomenrävsomgömmersigisittgryt.Omduståndaktigtstårviddetkommerduattfångaden,menomdulämnardetdrabbasduinteavnågonskada.”AllâhsSändebud – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – beslöt att brytabelärgringenochgesigav.’Umarbinal‐Khattab,somavProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–fåttorderattgefolketbesked,satilldem,”omAllâhvill lämnarvi imorgon slottet ochdraross tillbaka.”Eftersomdetkändessvårt förmuslimernaattdra sig tillbakaoch lämnaslottetoerövratklagadedeochsa:”Skavigeossivägfastänslottetännuärstängt?”Hanssvarvar:”Inledisåfallstriderimorgonbitti.”Påmorgonenstreddeochådrogsigskador,sådåhanupprepade sina ord: ”Om Allâh vill lämnar vi i morgon slottet och drar osstillbaka”,blev de glada, verkställde undergivet ordern och började röra på sig,någotsomfickAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–attskratta.Så snart de suttit upp och börjat röra sig sa Sändebudet – över honom vareAllâhsfridochvälsignelser:

”Säg!Härärvipåvägtillbaka,ångrandesochdyrkandes(Allâh)ochtillvårHerregervipris.”

DåAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–ombadsattåkallaAllâhmotTahqifsahan:

”Allâh,vägledThaqifochfördemtillosssommuslimer.”

FÖRDELNINGENAVBYTETVIDAL‐JI’RANAHDå Allâhs Sändebud – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – brötbelägringenochbegavsigdärifrånstannadehantionättervidal‐Ji’ranahinnanhan började fördela bytet. Förseningen berodde på att Profeten – över honomvareAllâhsfridochvälsignelser–hoppadesattHawazinsdelegationskulledykaupp,tillkännagesinångerochdärmedåterkrävasinaförluster.Dåingendökuppbörjadehan fördelabytet föratt lugnastamhövdingarnaochMeckasbemärktapersoner.Desomförstficktaemotbyteochdesomfickstörstandelvardesomnyligenantagitislam.AbuSufyanbinHarbgavsetthundrakamelerochfyrtiounsguld,mensaändå”hurblirdetmedminsonYazîdsandel?”Hangavsdåsammaandel också för sin son. Ändå utropade han: ”och min andre son Mu’âwiyahsandel?” Så Profeten – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – gavMu’âwiyah lika mycket som hans far och bror fått. Hakîm bin Hizam gavsetthundra kamelermen fick på begäran ytterligare etthundra stycken. SafwanbinOmaiyahgavs trehundrakameler–etthundravidvarje tillfälle.Såbeskrivsdet i Shifâ’ av Qadi Iyadh.409 Profeten – över honom vare Allâhs frid och

409Ash‐Shifâ’,1/86.

308

välsignelser–gaval‐HarithbinHarithetthundrakameler.Hangavocksånågrahövdingar frånQuraishoch andraklaner etthundrakameler, andra fick femtiostyckenochytterligareandrafyrtio.Så småningomspredsbland folk att ”Muhammadger frikostigt och fruktar inteattblifattig.”Dettafickbeduinerattflockaskringhonomochförväntasigattgesnågot.DevarsåmångaattdetvangProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser – att ta skydd vid ett träd. De tog till och med hans klädnad.”Människor!” sa han, ”ge mig tillbaka min klädnad! Vid Den i Vars HandMuhammadssjälliggersvärjagattomjaghadelikamångakamelersomTihamasträdskullejagfördelademblander.Nivetmycketvälattjagvarkenärenynkryggellerenlögnare.”Ståendevidsinkameldroghanetthårurdesspuckel,hölldetmellansinatvåfingrar,lyfteuppdetochsa:”Människor,vidAllâhsvärjagattjaginte får något annat än en femtedel av ert byte, och denna femtedel kommer ersedantilldel.”Så snart han givit de nya konvertiterna sin del gav Allâhs Sändebud – överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–ZaidbinThabitorderatthämtabytetochkallasammanfolket.Sedanföreskrevhanandelarna.Enfotsoldatsandelvarfyra kameler och fyrtio får, medan en ryttare fick tolv kameler ochetthundratjugo får.Denna fördelning avbytet var grundadpå en klokpolicy. Idennavärld finnsmångasomendastkänner igensnningendådenkommertillderas magar och inte om den kommer via deras hjärnor. Motsvarigheten tillsådanamänniskorärlockandetavettdjurtillsinhjordgenomattpåettkonstantavstånd fråndessmunhålla ett knippe klöver.Djuret kommer oupphörligt attförsökafåtagidetochsåsmåningomåtervaraisäkerhetisinhjord.Påsammasättmåsteolikatyperavfrestelsertill föratt fåvissamänniskoratt lärakännaislamochkännasignöjdamedden.410HJÄLPARNA(AL‐ANSÂR)ÄRRASANDEPÅALLÂHSSÄNDEBUDTill en början förstod många inte Profetens fördelningsstrategi, och skarpatungor började komma med invändningar. Hjälparna tillhörde dem somdrabbades av policyn. De undanhölls gåvorna frånHunain trots att det var desomhadekallatssammanvidsvårigheternadär,ochdesomförstskyndattillförattståndaktigtkämpavidProfetenssidatillsnederlagetvändestillseger.Nufickdebevittnadesomflyddefyllasinahändermedbytemedandesjälvaintegavsnågonting. Ibn Ishaq rapporterade: Då Allâhs Sändebud – över honom vareAllâhs frid och välsignelser – hade givit Quraish och andra arabiska stammardessagåvormeninteanslagitnågottillHjälparnakändesigengruppblanddemså illa tillmods över det att enmängd påståendemot Profeten – över honomvareAllâhsfridochvälsignelser–spredsblanddemisådanomfattningattenavdem sa: ”Vid Allâh, Allâhs Sändebud – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser–harförtalatsavsinalandsmän!”PååståendenafortsatteattspridasigtillsSa’dbin’UbadahträffadeAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–somefterenstundisinturvändesigtillsittfolk.

410Fiqh‐us‐Sîrah,s.298,299.

309

Sa’dbin’Ubadahsa:”SändebudfrånAllâh,dennagruppHjälpareärursinnigapådig över fördelningen av det byte du tagit. Du har avsatt andelar till dinastamfränderochgivitmångagåvortilldearabiskastammarna,mendennagruppharintefåttnågonting.Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–frågade Sa’d: ”Sa’d, vad tycker du om allt detta?” Sa’d svarade: ”Sändebud frånAllâh.Duvetattjaginteärnågotannatänenmedlemavdennagrupp.””Kallapåditt folk och för dem hit till mig i detta skjul,” sa Profeten – över honom vareAllâhs frid och välsignelser. Sa’d fick åstad för att kalla på dem. Då en delUtvandrarekomsläpptehanindemmeninteandra.DådeallavarsamladegavhanbeskedtillProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser:”Dennagrupp har i enlighet med dina order kommit för att träffa dig.” Så snartSändebudet – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – stod inför demtackadehanAllâhochprisadeHonom,ochvändesigsedantilldemochfrågade,”jagharfåttvetaattniärargapåmig.Komjagintetillerdånivarvilseledda,ochvägleddeinteAllâher?NivarfattigaochAllâhgavervälstånd.VarniintefiendersomAllâhfickattälskavarandra?””Ja,”sade,”AllâhochHansSändebudärbättreoch mer nådiga.” Sedan sa han: ”Vad hindrar er att svara Allâhs Sändebud, niHjälparnasstam?”Desa,”vadkansvaretvara,SändebudfrånAllâh,dåallvälviljaochhärlighettillhörHerrenochHansSändebud.”Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–saåter:

”MennikundevidAllâhha svaratoch svarat sanningsenligt, ty jag skullesjälvhavittnatomdensanningen:’Dukomtillosssvikenochavvisadochvitogemotdig;dukomtillosshjälplösaochvihjälptedig;enflyktingochvitogindig;fattigochvitröstadedig.’”

Hjälparna,kännernioroöverdeting idennavärldmedvilka jagharsökt ledadessamänniskortilldenTroivilkenniredanäretablerade?

”Ärni intenöjda, niHjälparenasgrupp,medattmänniskorgår ivägmedtackor och kameler för att de skall bli muslimer, medan ni går till eraboningartillsammansmedAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser?VidHonom iVarsHandmitt liv ligger,omdet intehadeskettnågonutvandringhadejagvaritenavHjälparna.Omfolketskullegågenomendalochettpass,ochHjälparnagenomenannandalochettannatpass, skulle jaggågenomHjälparnasdalochpass.Allâh!VarbarmhärtigmotHjälparna,derasbarnochderasbarnbarn.”

Deförsamladegrätsåatttårarrulladenerförderasskäggochdesa:

”Ja,AllâhsProfet,viärnöjdamedvår(AllâhsSändebud)lottochandel.”

Profeten – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – lämnade dåförsamlingenochfolketbrötocksåupp.411

411IbnHisham,2/499,500;ochsomdetciterasavBukhari,2/620,621.

310

HAWAZIN‐DELEGATIONENSANKOMSTHawazinsdelegationanländestraxefterattbytethadefördelats.DevarfjortonmänleddaavZuhairbinSard.Sändebudetsfosterfarbrorvarenavdem.Debadhonom att skänka dem lite av bytet, och yttrade ord så rörande att AllâhsSändebud– överhonomvareAllâhs frid och välsignelser – sa till dem: ”Ni sersäkertvilkasomärmedmig.Detförmigmesttillfredsställandetaletärdetmestsannfärdiga. Vad är er käraste, er rikedom eller era kvinnor och barn?” Desvarade: ”Ingenting kan jämföras med släktskapet.” ”Då jag förrättarmiddagsbönen,ståuppochsäg:’vigörförbönmedAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–förattmanadetroende,ochvigörförbönmedde troende för att mana Allâhs Sändebud – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser–attavståfrånfångarfrånvårtfolksomhamnatpåderaslott.’”SådåAllâhs Sändebud – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – förrättademiddagsbönenstoddeuppochsadetsomdeblivittillsagdaattsäga.Sändebudet–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–sadå:”vadgällerdetsomtillhörmigochAbdulMuttalibsbarn,kannifråndennastundbetraktadetsomert.Ochjag ska be mitt folk att lämna tillbaka deras.” Då Hjälparna och Utvandrarnahördedettasade:”DetsomtillhörosserbjudsfråndennastundAllâhsSändebud–över honom vare Allâhs frid och välsignelser.” Al‐Aqra’ bin Habis sa dock: ”Viskänker ingetsomtillhörmigochBaniTamim;”ochsågjordeockså ’UyainavinHisnasomsa:”VadmigochBaniFarazahanbelangarsägerjagnej.”al‐’AbbasbinMirdasvägradeocksåochsa:”Nej”förBaniSalîmochhonom.Hansfolksadockannorlunda:”DetbytesomtillhörosserbjudervitillAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser.” ”Niharundergrävtminställning,” saal‐’AbbasbinMirdas spontant. Sedan saAllâhs Sändebud – över honomvareAllâhs fridochvälsignelser:”Dessamänniskorharkommittillersommuslimer.Fördettaharjagredandröjtmedfördelningenavbytet.Jaghardessutomskänktdemenrättvismöjlighetmendevägradetanågotannatänsinakvinnorochbarn.Densomharnågotavderasoch föredraratt frivilligtåterlämnadet, låtdemdärförgöradet.Densomföredrarattbehållasinandelförsigsjälv, låtdenocksåskänkatillbakaochhanskageskompensationsexgångersåmycketfråndetförstabytesomAllâhförser oss med.” Folk sa då, ”Vi kommer villigt att offra dem alla för AllâhsSändebudsskull.”AllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–sa:”Menpådetsättetkanviintetaredapåvemsomärnöjdochvemsominteärdet.Sågåtillbakaochviväntarpåatteraledaretillossskaframföraerabeslut.”Allaavdemgavtillbakakvinnornaochbarnen.DenendasomvägradefogasigiSändebudetsönskanvar’UyainabinHisn.Hanvägradeförstattlåtaengammalkvinna gå tillbaka. Senare lät han henne gå tillbaka. Allâhs Sändebud – överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–gavvarjefångeenklädnadsomgåva.DEN MINDRE VALLFÄRDEN (Al‐’UMRAH) TILL MECKA OCH AVFÄRD MOTMEDINAEfteratt fördelningenavbytevidal‐Ji’ranahslutförts lämnadehandenplatsenifördal‐’Umrah‐klädselochgav sigavmotMecka föratt genomföraal‐’Umrah.Allâhs Sändebud – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – återvändedärifråntillMedinaefteratthautsett ’ItabbinUsaidtillMeckasguvernör.HannåddeMedinaunderdesistasexdagarnaidhul‐qa’dahår8A.H.IsambandmeddettasaMuhammadal‐Ghazali:

311

VilkenenormförändringsomharskettommanjämförMuhammadsnuvarandesegerrikaperiodsomAllâhharkröntmedenklartriumf,ochdenidetförflutnaundervilketMuhammadförstdökupphärföråttaårsedan.Då han först kom tillMedina var han jagad och eftersökt. Han letade efter entrygg fristad. Han var en ensam främling som sökte samverkan och hjälp.Medinas folk välkomnade honom, lät honom bosätta sig, bistod honom ochomfamnadeislamsljussomhadesäntsnedtillhonom.Förhansskullbryddedesiginteomandrafolksfientligainställning.Åttaåreftersittförstabesökvarhannu här igen. Medina, den stad som en gång tagit emot honom då han var enskärradUtvandrare,togåteremothonomdåMeckavarihansbesittning.DetärMecka som har gjort sig av med sin högdragenhet och sin Jahiliyah (denförislamiskatidenochdesstraditioner).Denärnuåterstoltochmäktigiislam.AllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–förlätdessfolkalladerasmisstagochfel:”DensomfruktarHonomochbärmotgångenmedtålamod[skallseatt]Allâhinte

låterdensomgördetgodaochdeträttagåmisteomsinlön.”(Quranen12:90)412

412Fiqh‐us‐Sîrah,303;Zâdal‐Ma’ad.2/160‐201;IbnHisham,2/389‐501;SahihBukhari:kapitlenFathGhazwah,Hunain,Awrasochat‐Ta’if,2/612‐622;Fathal‐Bari,8/3‐58.

312

Delegationerochexpeditionereftererövringen

DÅ ALLÂHS SÄNDEBUD – över honom vare Allâhs frid och välsignelser –återvändefrånsinlångaochframgångsrikaresaboddehaniMedinadärhantogemotdelegater,sändeutrepresentanterochutsågförkunnareavislampåmångaställen.Devarshjärtanännuvar fylldaav förutfattademeningarom islamochdärförvaralltförhögdragnaförattantaAllâhsreligion,tystadesisittmisstyckepåettavgörandesättavdetviddennatidförhärskandestatusquoiArabien.Nedan följer en tabell över dem som sändes ut. Vi har redan slagit fast attSändebudet–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–ankomtillMedinaunderdesistadagarnaavdetåttondeåretaval‐Hijra.Såsnartmånskäranfördetnionde åretsmuharram visade sig sände Allâhs Sändebud – över honom vareAllâhsfridochvälsignelser–uttroendetillstammarnaenligtlistannedan:

1. ’UyainabinHisn tillBaniTamim2. YazîdbinHusain tillAslamochGhifar3. ’AbbadbinBishral‐Ashhali tillSulaimochMuzainah4. Rafi’binMukaith tillJuhainah5. ’Amrbinal‐’As tillBaniFazarah6. Ad‐DahhakbinSufyan tillBaniKilab7. BashîrbinSufyan tillBaniKa’b8. Ibnal‐Lutabiyahal‐Azdi tillBaniDhubyan9. Al‐MuhajirbinAbiOmaiyah tillSana’a(al‐Aswadal‐’Ansi

kalladehonomdåhanvardär)10. ZiyadbinLabid tillHadramout11. ’AdibinHatim tillTa’iochBaniAsad12. MalikbinNuwairah tillBaniHanzalah13. Az‐ZabraqanbinBadr tillBaniSa’d(endelavdem)14. Qaisbin’Asim tillBaniSa’d(endelavdem)15. Al‐’Alâ’binal‐Hadrami tillal‐Bahrain16. ’AlibinAbiTalib tillNajran(förattsamlain

SadaqaochJizya)NågraavdessarepresentantersändesutiMuharramår7A.H.medanandragavsigivägsenaredådestammardeanförtrottsfullständigthadeantagitislam.Ensådan åtgärd visar tydligen den stora framgång som den islamiska Da’wahn(kallelsen) hade efter al‐Hudaibiyah‐fördraget. Kort efter erövringen avMeckabörjademänniskorattantaislamimassor.

313

DEMILITÄRAEXPEDITIONERNAPåsammasättsomdepålitligasändesuttillstammarnakanviförståattdetföratt garantera säkerheten i Arabiens alla områden var nödvändigt att skicka utflermilitärastyrkordit.Nedanföljerenredogörelsefördessaexpeditioner1.’UyainabinHisnal­FarazisexpeditiontillBaniTamimimuharramår9A.H.denbestodavfemtonryttarevaravingenvarHjälpareellerUtvandrare.SkälettillattexpeditionensändesutvarattBaniTamimhadeuppmanatandrastammarattintebetalatribut(al‐Jizya)ochocksåhindratdemfrånattgöradet.’UyainabinHisngavsigdärförutförattbekämpadem.Helaresanmarscheradehan på natten och lurade under dagen. Han fortsatte så tills han gensköt ochangrepdemiöknen.Deflyddeförsinaliv.Elvamän,tjugoenkvinnorochtrettiopojkar togs till fånga vid detta fillfälle. Han förde dem till Medina där deinkvarterades i Ramlah bint al‐Hariths bostad. Tio av deras ledare kom tillProfetensdörrochkalladepåhonom:”Muhammad,komutochmötoss.”Dåhangickutuppehölldehonomochbörjadeprata.Hanutbytte tankarmeddemen liten stundoch lämnadedemsedan föratt gåoch förrättamiddagsbönen.Efterdönensatthanutanförmoskén.Devisadeenviljaattgeuttryckförskrytochsjälvgodhetochanvändesigavsinorator’UtaridbinHajibsomframfördesitttal.AllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–baddenmuslimskeoratornThabitbinQaisbinShammasattsvara.Han gjorde så.Då svaradedemedatt ge sinpoet az‐ZabraqanbinBadrutrymme att framföra sin skrävlande poesi. Hassan bin Thabit, islams poet,svarade prompt. Då talen och poesin avtynade sa al‐Aqra’ bin Habis: ”Derasoratorärmervältaligaänvårochderaspoetärmerpoetisktskoladänvår.Ocksåderasrösterochordstävöverträffarvåra.”Slutligentillkännagavdesinövergångtill islam. Allâhs Sändebud – över honom vare Allâhs frid och välsignelser –godkände deras islamisering belönade dem rikligt och gav dem tillbaka sinakvinnorochbarn.2.EnexpeditionunderledningavQutbahbin’AmirsändestillenplatskalladKhath’amiTabalah,ettstyckelandintelångtfrånTurbah.Dettaskeddeisafaår9A.H.Åtföljd av tjugomänochbara tiokameler att alternativt ridapåangrepQutbahdemochslogssåintensivtattettstortantalpåbådasidorsåradesochendel dödades. Muslimerna förde med sig tillbaka kameler, kvinnor och får tillMedina.3.DahhakbinSufyanal­KilabisdelegationtillBaniKilabirabi’al‐awwalår9A.H. för att kalla dem till islam. De vägrade och började istället slåss motmuslimernamenbesegradesochfickenmandödad.4. ’AlqamahbinMujazzizal­Mudlajis trehundramanstarkaexpedition tillJeddahs kust i rabi’ al‐akhir sändes ut för att bekämpa folk från (al‐Habasha)Abbessinien(Etiopien)somsamlatsvidJeddahskustochutövadesjöröverimot

314

meckanerna.Hantogsigöverhavettillenö,mensåsnartpiraternafickhöraommuslimernasankomstflyddede.4135.’AlibinAbiTalibsexpeditionsuppdragvarattförstöraal‐Qullus,enavgudsom tillhörde Tai’s stam. Den sändes ut i rabi’ al‐awwal år 9 A.H. medetthundrafemtio man. Etthundra av dem färdades på kameler, medan övrigafemtioanvändehästryggen.Ensvartflaggaochenvitfanaföljdedem.IgryningengjordedeenrädmotMahallatHatim, förstördeavgudenochfylldehändernamed byte, kameler och fårmedan ’Adi flydde till ash‐Sham. ’Adi binHatims syster var en av de tillfångatagna. Inuti al‐Qullus fannmuslimerna tresvärdochtrerustningar.Påvägenfördeladedebytetochladedetbästaåtsidantill Allâhs Sändebud – över honom vare Allâhs frid och välsignelser. Hatimsfördeladesinte.DådenankomtillMedinabönföll’AdibinHatimssysterAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–attvisabarmhärtighetmothenneochsa:”SändebudfrånAllâh,minbrorär frånvarandeochminfarärdödoch jagärför gammal för att vara till någon nytta. Var välvillig mot mig så att Allâh ärfrikostigmotdig.”Hansa:”Vemärdinbror?”Honsa:”’AdibinHatim.””Ärdetintehan som flydde frånAllâhochHansSändebud?” saProfeten–överhonomvareAllâhs frid och välsignelser – och lämnade henne sedan. Nästa dag upprepadehonsammasaksomdageninnanochficksammasvar.Endagsenareyttradehonliknandeordochdennagånggavhanhenneengåva.MannenbredvidProfeten–över honom vare Allâhs frid och välsignelser – som hon antog var ’Ali sa tillhenne:”Behonomomettdjurattridapå.”Ochhonficksinbegäranbeviljad.Honåtervändetillash‐Shamsdärhonträffadesinbrorochsa:”AllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–hargjortensådanädelskaförmigsomdinfaraldrigskullehagjort.Därförbörduvaresigduvillellerinte,räddellerinte,gåförattträffahonom.”Osäker,inteskyddadavnågonochinteensmedettrekommendationsbrev som trygghet, gick ’Adi för att träffa Profeten – överhonom vare Allâhs frid och välsignelser. Allâhs Sändebud – över honom vareAllâhsfridochvälsignelser–togmedhonomhemtillsig.SåsnartdesattsignertackadeAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–Allâhochprisadehonomochsasedan:”Varförflyrdu?Ärdetförattslippasägaattdetinte finnsnågongudomutomAllâh?Kännerdu till någonannangudänAllâh?””Nej,”sahanochtaladeenstund.AllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridoch välsignelser – fortsatte och sa ”förvisso flyr du för att slippa höraproklamationen ’Allâh är Störst’. Känner du till någon som är större än Allâh?””Nej,”sahan.”Judarnaärdevarslottärvredeochdekristnaärdesomhamnatpåvillovägar,”svaradeProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser.”Jagär muslim och jag tror på en Gud (Allâh),” tillkännagav till sist ’Adi med ettstrålandeansikte.Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–gavorderomatthanskullebohosenavHjälparna.Fråndentidenbörjadehangöra

413Fathal‐Bari,8/59.

315

visithosProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–morgnarochkvällar.414EnligtIbnIshaqsaProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–dåhanfick ’Adiattsittanermittemothonomihanshem:”’Adi,varduintestopt iicketro?” ”Jo,” sa ’Adi. ”Fördelade du inte åt dig själv en fjärdedel av ditt folksvinster?” ”Jo,” sa ’Adi. Allâhs Sändebud – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser–sa:”Idinreligionärdetsyndfulltattgöranågotsådantochdubörintetillåtadigdet.””Ja,vidAllâh,detärsant,”sa’Adi.”SådrogjagslutsatsenatthanvarenProfetuppfylldavAllâhochsändtillmänniskor.Hankännertilldetokända.”415IenannanversionsägerProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser:”’Adi, anta islamoch du skall vara trygg.” ”Men jag är en religiösmänniska,” sa’Adi.”Jagkännerdinreligionbättreändusjälv,”saProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser.”Kännerduminreligionbättreänjagsjälv?”frågade’Adi.”Ja,”svaradeProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser.Hansa:”Ärdu inte stöpt i icketro förattdu fördigsjälvavsätteren fjärdedelavdittfolks förtjänster?” ”Ja,” sa ’Adi. ”I din religion är det olagligt att göra så,” saProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–och ’Aditillade:”Hanbehövdeintesägadetännuengångtyjagfannmiggenastidet.”416Al‐Bukhari återger att ’Adi sa: ”Medan vi var tillsammansmed Profeten – överhonom vare Allâhs frid och välsignelser – kom en man in och klagade överfattigdom. Sedan kom en annanman in och klagade på landsvägsröveri.” AllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–sasedan:”’Adi,hardunågonsinvarit ial­Hirah?Omdu skulledömas till ett långt liv skulledu få seenkvinna ridande på en kamel på resa frånHira cirkulera runt al­Ka’bah och intefruktanågonannanänAllâh;ochomduskullelevatillräckligtlängeskulledufåöppna Kisras skatt. Och om du fick leva länge skulle du kunna se människanerbjudaenhandfullguldellersilvertillandrautanattnågonskulletaemotdet.”Islutetavdennahadithsäger’Adi:”JagharsettenkvinnaridandepåenkamelpåresafrånHiracirkuleraruntal­Ka’bahochintefruktanågonannanänAllâh,jagharocksåvaritenavdemsomöppnadeKisrabinHurmuzskatt.Omdu fick levalängeskulledukunnasevadProfetenAbdulQasim–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–redansagtomatt’erbjudaenhandfullguldellersilvertillandrautanattnågonskulletaemotdet,’”dvs.Profetensprofetiorslogin.417

414Zâdal‐Ma’ad.2/205.415IbnHisham,2/581.416MusnadImamAhmad.417Sahihal‐Bukhari;Mishkatal‐Masabih,2/524.

316

InvasionenavTabukirajabår9A.H.INVATIONENOCHERÖVRINGENavMeckabetraktadessomenavgörandesegerför det som är sant över det som är felaktigt. Resultatet var att araberna intelängre tvivlade på Muhammads uppdrag och vi ser att saker gick tvärtemothedningrnasförväntningar.Folkbörjadeantaislam,Allâhsreligion,istoraantal,vilketklartvisasikapitlet”Delegationerna”idennabok.Detkanocksåhärledasutifrån det stora antal människor som deltog i Hajjatul‐Wadâ’(avskedsvallfärden). Alla inhemska problem fick ett slut. Till sist kundemuslimerna slappna av och börja implementera Allâhs Lagar doktriner ochintensifieraKallelsentillislam.DEBAKOMLIGGANDESKÄLENDen bysantinska militärmakten som vid denna tid betraktades som världensstarkaste militärmakt gav prov på ett oförsvarligt motstånd mot muslimerna.SomviredanharnämntbörjadedetmedSharhabeelbin’Amral‐Ghassanismordpå Sändebudets ambassadör al‐Harith bin ’Umair al‐Azdi som vid det tillfälletförde med sig ett meddelande till Busras härskare. Vi har också berättat attProfeten – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – därför skickade enstyrka under befäl av Zaid bin Haritha som hade en vildsint strid medbysantinernavidMu’tah.Trotsattdemuslimskastyrkornaintekundetahämndpådessa högdragna ochhögmodiga tyranner gjorde sammandrabbningen i sigettdjuptintryckpåaraberihelaArabien.Den bysantinske kejsaren som varken kunde bortse från den stora vinst somslaget vid Mu’tah hade givit muslimerna eller de arabiska stammarnasförhoppningaromoberoende,derashoppomattblifriafrånhansinflytandeochstyre eller deras alliansmedmuslimerna, varmedveten om den växande farasomhotadehansgränser,isynnerhetdenmotash‐Shamssomvararabisktland.Han drog slutsatsen att raserandet av den muslimska makten hade blivit enträngande nödvändighet. Detta skulle enligt hans mening uppnås innanmuslimernablevalltförmäktiga förattbesegraochskapadeproblemochoro iangränsandearabiskaområden.I syfte att ta itumed detta kritiska lägemönstrade kejsaren en kolossal armébeståendeavbysantinerochvänligtsinnadeghassanidiskastammarsomskullegåutienavgörandeblodigstridmotmuslimerna.ALLMÄNNA NYHETER OM DE BYSANTINSKA OCH GHASSANIDISKAFÖRBEREDELSERNAFÖRKRIGSå snart nyheter om bysantinska förberedelser för en avgörande attack motmuslimernanåddeMedinaspredsigfruktanblandinvånarna.Debörjadesedeniminsta ljud de hörde. Detta kan tydligt utläsas av det som den dagen hände’Umarbinal‐Khattab.

317

Profeten–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser–hadeår9A.H.svuritatt hålla sig borta från sina hustrur under en månads tid. Han övergav demdärför och uppehöll sig på hemlig ort. Först var Sändebudets Följeslagareförbrylladeochkundeintelistautorsakentillettsådantbeteende.DetroddeattProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–hadeskiltsigfråndemoch att han därför var nedstämd, uppriven och upprörd. I ’Umars version avhistoriensägerhan:JaghadeenvänblandHjälparnasomoftainformerademigomvadsomhändedåjagintevarnärvarande,ochigengäldgavjaghonomalltidinformationomvadsomhäntunderhansbortavaro.DeboddebådaidenhögreliggandedelenavMedina.UnderdennatidavovisshetbrukadedeomväxlandegöravisithosProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser.Såhördejag en dag min vän knacka på dörren och säga: ”Öppna! Öppna!” Undrandefrågadejag,”Vadstårpå?Harghassanidernakommit?””Nej,detärallvarligareänså.AllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–harövergettsinahustrur.”418I en annan version sa ’Umar, ”vi talade om ghassanidiska förberedelser för attinvaderaoss.Dådetvarhansturattförmedlanyheternatillmiggickhanivågochåtervändepåkvällen.Hanbultadevåldsamtpådörrenochsa,’soverhan?’Jagvarskräckslagenmen jaggickut förattmötahonom. ’Någotallvarligthar skett,’ sahan.’Harghassanidernakommit?’frågadejag.’Nej,’sahan,’detärstörreochmerallvarligt. Allâhs Sändebud ­ över honom vare Allâhs frid och välsignelser – harskiltsigfrånsinahustrur.’”419Detta tillstånd av alltför stor vaksamhet manifesterar tydligt allvaret i densituationensommuslimerna levde i.Detbekäftadesavhycklarnasbeteendedånyheter om bysantinernas förberedelser nådde Medina. Det faktum att AllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–vannallastriderhanutkämpade,attingenmaktpåJordenkundegörahonomrädd,ochatthanalltidhade visat sig klara av de svårigheter som kom i hans väg, hindrade intehycklarna,somisinahjärtanhysteondaavsikter, frånatthoppaspåatteländeskulledrabbamuslimernaochislam.De hyste onda och illvilliga avsikter mot allt som hade med muslimerna ochislam att göra.Med illusoriska förhoppningar om att förstöra detta storslagnareligiösabyggeupprättadedeenhärd förkonsporationoch intrig i formavenmoské – Masjid‐Dirar (den ondskefulle moskén). De gick till Profeten – överhonom vare Allâhs frid och välsignelser – med en anhållan om att han skullekommaochhelgaplatsengenomattförrättaböniden.Medanhanvarifärdmedatt ge sig ivägmot Tabuk sköt han upp uppfyllandet av deras anhållan till sinåterkomst.UndertidenfickhangenomGudomligUppenbarelsevetaattdetinterörde sig om en moské för dyrkan och bön utan om en mötesplats för deantiislamiskasentimenten.Vid sinåterkomst skickadehandärförengrupp förattförstöradetnyabygget.

418Sahihal‐Bukhari,2/730.419Sahihal‐Bukhari,1/334.

318

SÄRSKILDA NYHETER OM DE BYSANTINSKA OCH GHASSANIDISKAFÖRBEREDELSERNAFÖRKRIGEnuppblåstföreställningomdenfarasomhotademuslimsktlivfördestilldemav nabatenerna som fraktade olja från ash‐Sham till Medina. De kom mednyheteromHerakleiosförberedelserochutrustandeavenjättelikarmépåöverfyrtiotusen krigare utöver Lukham, Judham och andra med Bysans allieradestammar. De påstod att förtrupperna redan var vid al‐Balqâ’. Sådan var denallvarliga situation som väntade muslimerna. Den allmänna situationenförvärrades ytterligare av andra ogynnsamma faktorer som alltför hett väder,torkaochdenkargaochbristasträckadevar tvungnaatt tillryggaläggaomdebeslötattmötadenomedelbarafaran.AllâhsSändebuds föreställningochbedömningavsituationenochutvecklingenav den varmer precis och tillförlitlig än alla andras. Hanmenade att om hansöladeellerageradepassivtpåettsådantsättattbysantinernakundetasigframgenom de islamiskt kontrollerade provinserna eller så långt som till Medina,skulledettaunderrådandeomständigheter lämnaettsynnerligenofördelaktigtavtryckpåislamochdenmuslimskamilitäratrovärdigheten.I en sådan omgivning skulle de förislamska trosföreställningarna ochtraditionerna,somviddentidenvarpåutdöendepågrundavdetavgörandeochtunga slag som drabbat dem vid Hunain, kunna finna en väg tillbaka till livet.Hycklarna konsporerade mot muslimerna för att kunna hugga dem i ryggenmedanbysantinernaangrepdemframifrån.Omensådansakblevverklighetochde lyckades i sina onda uppsåt skulle Profeten och hans Följeslagareansträngning att sprida islam kollapsa och de vinster som nåtts till följd avupprepade och ständiga strider och kampanjer skulle omintetgöras. AllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–insågmedklarhetalltdetta. Så trots de umbärande och den torka som muslimerna led under varProfeten – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – övertygad om attmuslimernamåsteutkämpaenavgörandestridvidBysansegengräns.Isyfteattsättastoppförvarjebysantinsktförsökatttasiginpåmuslimsktområdevarhanfastbeslutenattintesölapånågotsätt.DåProfeten–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser–hadebestämtsigochfattatsittslutligabeslutgavhanordertillFöljeslagarnaattgörasigredoförkrigochskickadeeftermeckanernaochdeandraarabiskastammarnaochbadomderashjälp.Imotsatstillsinvanaattdöljasinaverkligaavsiktertillkännagavhandennagångöppet sin avsikt att möta bysantinerna och bekämpa dem. Han klargjordesituationen för sitt folk så att de skulle göra sig redo och uppmanade dem attslåssförAllâh.IdetsammanhangetsändesendelavSuratat‐Tawbâh(Ånger–niondesuran)nedavAllâhsommanadedemtillståndaktighetochuthållighet.DessutombadAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–demattutövavälgörenhetochspenderadetbästaavderastillgångarpåAllâhsväg.

319

Så snart muslimerna hörde rösten från Allâhs Sändebud – över honom vareAllâhs frid och välsignelser – som kallade dem att slåss mot bysantinernaskyndadedetillförattefterkommahansorder.Medstorsnabbhetgjordedesigklaraförkrig.StammarochgrupperfrånnärochfjärranströmmadeiniMedina.Sågottsomallamuslimerreageradepositivt.Barademedsvaghetisinahjärtanföredrog att stanna hemma. Det rörde sig om endast tre personer. Också debehövande och fattiga som inte hade råd med ett riddjur kom till AllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–ochbadomettsåattdeskullekunnadeltaistridenmotbysantinerna.Detvardemsomdåhansa:

”’Jagharingariddjurattgeer’,gicksinvägmedtårariögonendärförattdeintesjälvakundebekostadem.”

(Quranen9:92)Muslimerna tävlade om att spendera pengar och utöva välgörenhet för attmöjliggöra denna militära expedition. ’Uthman, till exempel, som redan hadeutrustattvåhundrasadladekamelerförattresatillash‐Sham,doneradetilldemallatvåhundrauns(guld)somvälgörenhet.Hanhämtadeocksåettusendinareroch slängdedemalla i knätpåAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhs fridoch välsignelser – som vände på dem och sa: ”Från och med denna dag skaingenting skada ’Uthmanoavsett vadhangör.”420Oupphörligt skänkte ’Uthamntills hans välgörenhet uppgick till niohundra kameler och etthundra hästarutöverdepengarhanskänkte.Abdur Rahman bin ’Awf å sin sida betalade tvåhundra uns silver medan AbuBakrskänkteallthanägdeochlämnadeingetannatänAllâhochHansSändebudsomförmögenhettillsinfamilj.’Umarskänktehalvasinförmögenhet.Al‐’Abbasgav bort en hel del pengar. Talhah, Sa’d bin ’Ubadah och Muhammad binMaslamah gav pengar till expeditionen. ’Asim bin ’Adi erbjöd för sin del nittiokamellasterdadlar. Folk tävlade att gebort såmycket sommöjligt. En avdemgavdenendahalvmåtthanägde.Kvinnordeltogidennatävliggenomattskänkasaker de ägde såsom parfym, armband, fotsmycken, öronhängen och ringar.Ingenavstodfrånattspenderapengarutomhycklarna:”Dessa[hycklare]talarföraktfulltomdemavdetroendesomisinaoffergåvorgermerändeärskyldigaattgeochhånardemsominteharannatattgeän[det

magraresultatetav]sittegetarbete”(Quranen9:79)

DENMUSLIMSKAARMÉNGERSIGAVMOTTABUKDåarménvarfärdigutrustadgavAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–orderomattMuhammadbinMaslamahal‐AnsâriskullestyraMedina, i en annan version var det Siba’ bin ’Arftah. Till ’Ali bin Abi Talibanförtroddehansinfamiljssäkerhetochangelägenheterochbeordradehonomattstannahosdem.Dettadragfickhycklarnaattundervärdera’Ali,såhanföljdeefterAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–ochhann

420Jami’at‐Tirmidhi,2/211.

320

upphonom.Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–fickdock’AliattvändatillbakatillMedinaefteratthasagt:”Blirdetintetillräckligtfördigattbliminefterträdarepådet sätt somHârûn(Aron)var i förhållande tillMûsâ(Moses)?”Hansasedan:”Meningenprofetefterträdermig.”På torsdagenmarscheradeAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser – norrut mot Tabuk. Armén som mätte trettiotusen krigare varjättelik jämför med tidigare islamiska styrkor. Muslimer hade aldrig förrmarscheratisådantantaltidigare.Trotsallagåvorvarstyckanintefullständigtutrustad.Bristenpåförnödenheteroch riddjur var så omfattande att artonman red en kamel växelvis. Vad gällerförnödenhetertvangsendelmuslimmeravarménätalövenpåträdentillsderasläpparsvullnadeupp.Andratvangsslaktakameler–trotsattdevarsåfå–förattkunnadrickavattenfråndem.Därförkalladesarmén”nödensarmé”.På vägen mot Tabuk passerade den islamiska styrkan al‐Hijr – hemland förThamudsomhöggut(enorma)klipporidalen;dvs.dagens”al‐Qura‐dal”.DetogvattenfråndesskällamensenaresaAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–åtdematt intedrickaellertvagasigidetvattnet.Degensomdegjordebadhandemattmatakamelernamed.Han förbjöddematt ätanågotallsavden.Somettalternativ sahanåtdematt tavatten fråndenkällafrånvilkenProfetensSâlihskamelhonabrukadetavattenfrån.Ibn ’Umar rapporterade: ”Då Profeten – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser–passeradeal­Hijrsahan:

’Förattundvikaattpåverkasavdetsomhäntdemsomharavvikitfråndenrättavägenskaniintegåiniderashem,menomniärtvungnatilldet,gördetdågråtande.’

Sedanlyftehanhuvudetochraskadepåsinastegtillshanvaruteurdalen.”421Bristen på vatten och arméns behov av det fick dem att framkomma medklagomål om detta till Allâhs Sändebud – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser. SåhanåkalladeAllâh somsändeett regntungtmoln.Det regnadeochalladrackochfylldesinabehovavvatten.Då de närmade sig Tabuk sa Profeten – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser: ”Om Allâh vill når ni Tabuks källa imorgon. Ni kommer inte varaframme förrän vidmiddagstid. Den som kommer fram ska inte röra dess vattenutanväntatillsjagkommer.”Mu’adhsa:”Dåvikomframtillkällanurvilkendetbrukadeforsaframvattenfannviatttvåmänredanhunnitföre.AllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–frågadedem:’Harnirörtvattnet?’Desvarade: ’Ja.’HansadetsomAllâh inspireradehonomattsäga, togsedan litevatten av den tunna rännilen, tvättade ansikte och händer och hällde sedantillbakadet.Enhöftigströmavvattenforsadedåframochfolkkundevattnasig.

421Sahihal‐Bukhari,2/637.

321

’Mu’adh,’ saAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser, ’Omduärdömdtillettlångtlivkommerduhärattfåseymnigväxtlighet.’”422PåvägentillTabuk,ellersåsnartdevarframmevidTabuk,saAllâhsSändebud‐överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser:”Inattkommerdetattblåsahårtsåingenaverbör ståupp.Densomharenkamelbörbindaden.” Senaredådenstarka vindenblåste stod en avmännenuppochvinden fördehonom till Ta’i‐berget.423HelavägenavsågAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–attslåihopmiddags‐ocheftermiddagsbönerna,ochhangjordedetocksåmedskymnings‐ochkvällsbönerna.Bådavarantingenföreellereftertiden.ISLAMSARMÉVIDTABUKRedoförattmötafiendennåddedenmuslimskastyrkanframtillTabukochsloglägerdär.AllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–gavett elokvent tal som innehöll de mest allomfattande ord. Han manademuslimernaattsökadennaochdenkommandevärldenslycka.Hanvarnadedemochuppmuntradedemochgavdemgodanyheter.Pådetsättethadehanomsorgomdemsomhadetappatgnistanochfylldedenavgrundavnödochoredasomdepågrundavbristpåförnödenheter,matochandrasakerledav.Dåbysantinernaochderasallieradefickhöraommuslimernasmarschblevdesåskräckslagnaattingenavdemvågadegesigutistrid.Tvärtomskingradesdepåsitt egetområde.Detta i sig gavdemuslimska styrkornaett gott anseende.Dehadeernåttmilitärryktbarhetidecentralaochperiferadelarnaavdenarabiskahalvön. De stora och betydelsefulla politiska vinsterna som de muslimskastyrkornahadeuppnåttvatlångtbättreändesomdeskullehaförvärvatomdetvåarméernadrabbatsammanmilitärt.Ailahs ledare Yahna bin Rawbah kom till Allâhs Sändebud – över honom vareAllâhs frid och välsignelser,mäklade fredmed honom och betalade tribut (al‐Jizya). Både Jarba’s och Adhruhs folk betalade också tribut till honom. AllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–gavvarochenavdemettgarantibrevliknandedetYahnanfåttivilkethanförklarar:

”IAllâhsdenNåderikes,denBarmhärtiges,NamnDettaärengarantiombeskyddfrånAllâhochProfetenMuhammad,AllâhsSändebud, till Yahna bin Rawbah och Ailahs folk. Deras fartyg, deraskaravanerpålandochtillsjössstårunderAllâhsochProfetenMuhammadsuppsikt,hanochdenblandash­Shams folkochde frånhavet somärmedhonom. Den som handlar i stridmed detta avtal ska inte räddas av sinatillgångar,vilkablirdeträttvisaprisetfördensomtardem.Nuärdetintelagligt att hållamännenborta frånnågonkälla somdehaft för vanaattbesöka,ellerfrånnågonresadeönskarföreta,tilllandsellersjöss.”

422SahihMuslim,2/246.423SahihMuslim,2/246.

322

AllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–sändeKhalidbinal‐Walîdtill ’UkaidirDumatal‐Jandalispetsenförfyrahundrafemtioryttareochsatillhonom:”Dukommerattfåsehonomjagaoryxer.”DåKhalidkomnärahansslottochbefannsiginomsynhållsåghanoryxernakommaframochgnidasinahornmotslottsporten.Eftersomdetvarennattmedmånskenkundekhalidse ’Ukaidir komma it för att jaga dem. Han tog honom då trots att han varomgivenavsinamäntill fångaoch fördehonomtillbaka tillAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–somsparadehanslivochslötfredmedhonomtillprisetavtvåtusenkameler,åttahundraboskapsdjur,fyrahundrarustningar och fyrahundra lansar. Han förpliktigade honom att erkännaskyldigheten att betala tribut och gav honom uppdrag att samla in den frånDumat,Tabuk,AilahochTaima’.DestammarsombrukatallierasigmedBysansblevtämligenövertygadeomattderasberoendeavsinafornaherrarledmotsittslut.Deblevdärförproislamiskaistället.Denislamiskastatenhadedärmedflyttatframsinagrändertilldengradatt de gränsademot Bysans och dess ombud. Så vi kan se att de bysantinskaombudensrollvaröver.ÅTERTILLMEDINAUtan att ha blivit lurade eller förfördelade återvände den muslimska arménsegerrikfrånTabuk.DettavarförattAllâhhadebesparatdemstridensonda.På tillbakavägen på en bergsväg försökte tolv hycklare ta Profetens liv. DetskeddemedanhantogsigframpåbergsvägenisällskapmedendastAmmarsomhöll hanskanelhonas tömmar samtHudhaifabin al‐Yaman.Restenhade redantagitsigneridalen.HycklarnagreptillfälletattförsökataProfetensliv.DåAllâhsSändebud – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – och hans tvåföljeslagare färdades framåt hörde de stötar av folk som bakifrån kom mothonommedsinaansiktendolda.HudhaifasomavProfeten–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser–skickades förattsevadsomstogpåsågdemochmed en krok i sin hand träffade han deras riddjurs ansikten och Allâh ingötfruktaniderashjärtan.Deflyddeochöverrumpladesittfolk.Hudhaifa gav dock deras namn till Allâhs Sändebud – över honomvareAllâhsfrid och välsignelser – och informerade honom om deras avsikter. Detta varskälet till att Hudhaifa kom att kallad ”Allâhs Sändebuds rådgivare.” Om dettaberättarAllâh,denUpphöjde:

”…Dehadenämligensattsignågotisinnetsomdeintekundegenomföra…”(Quranen9:74)

DåhanshögkvarterMedinablevsynligtvidhosisontensaProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser:”Dettaärenglädjandesyn.DettaärUhud,somärettberg,dettyckeromossochvityckeromdet.”Dåmedinsarnafickhöraomderas ankomst gav de sig ut för attmöta armén. Kvinnor, ungdomar och småbarngickuturstadenföratthelhjärtatfiraderasåtervändandemedsång:

323

”Fullmånenlystepåossgenomal­Wada’sbergformer.

TacksägelsetillkommerosssålängeenåkallareåkallarAllâh.”MarschentillTabukgickavstapelnirajabochhanåtervändeiramadan.Viserattdennaghazwahtogfemtiodagar ianspråk,varavtjugodagartillbringadesiTabukmedanrestenbehövdestillochfrånplatsen.InvasionenavTabukvardensista som Allâhs Sändebud – över honom vare Allâhs frid och välsignelser –gjorde.DESOMSACKADEEFTERSomen följd av särskilda omständigheter var denna invasion enmärkligt svårprövning tillhandahållen av Allâh endast för att pröva trons sanna efterföljareoch sortera ut dem från andra. Detta är Allâhs eviga Vilja i sådanaomständigheter.OmdettasägerHan:

”DetärotänkbartattAllâhskullelåtadetroende[leva]ideformersomni[förnekare]lever,längreäntilldessHanskiltmellandeondaochdegoda.”

(Quranen3:179)

Att sacka efter och undvika att delta fullt ut i den invasionen var en form avhyckleri. Närhelst Allâhs Sändebud – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser–fickvetaattnågonsöladesahan:”Låthonomvara!OmAllâhvetatthanärbragörHansåatthanföljerer;omhaninteärdetbefriarAllâhossfrånhonom.”Ingen drog sig ur utomde somhade godtagbara ursäkter eller hycklarna somkommedlögneromAllâhochHansSändebud.Endelavdessahyklaressölandeberoddepåursäktergrundadepåfalsarierochvanföreställningar.Endelandradröjdeutanattomedelbartbeomtillstånd.Detfannsdocktretroendesomsöladeutanrätt.Allâhprövadederastromenvändesigsedantilldeminådochtogemotderasånger.SåsnartAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–hadegått in i Medina bad han rvå rak’a och satt sedan nerför att ta emot sitt folk.Hycklarnasomuppgicktillmeränåttioman424kommedolikaursäkterochsvoreder. Profeten – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – godtog derasursäkter och nedkallade Allâhs förlåtelse över dem, men överlät deras inretankarochderastroåtHonom.Vadgällerdetretrognatroende–Ka’bbinMalik,Murarabinar‐Rabi’ochHilalbinOmaiyah–somberättadesanningen,såbadAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–sinaFöljeslagareattintetalameddem.

424Fathal‐Bari,8/119.

324

Följdenblevattdeutsattes förenomfattandebojkottochutestängdes fråndetsamhälleliga livet.Allavändedemryggen.Deupplevdedetsomatthela landettrots sin vidsträckthet var begränsat för dem och de kände sig generade ochobekväma.Dehårdatiderdegick igenomochsomfortgickmeränfyrtiodagarnåddesintoppdåenorderomattdeskullelämnasinahustrurkom.EfterfemtiodagarbojkottvändesigAllâhtilldemochuppenbarade:

”Och[Hanharvisat]detreSinnåd,detresomintegickmed[ifälttåget]mensom

[tillsist],närjordenochdessviddertycktesdemtrångochdegrepsavdjupbeklämning,förstodattdeintekundeflybortfrånAllâhutanmåste[finnaenväg]tillbakatillHonom.DåinneslötHandemiSinnåd,såattdeiångerkundevända

sigifrånsynden.Allâh,denBarmhärtige,gårdenångerfulletillmötes.”(Quranen9:118)

AttAllâhvände sig till demvar till storglädjebåde förmuslimernaochde treberördavarsglädjeintegickattmäta.Detvardenlyckligastedageniderasliv.Degodanyheternaomhuldadedemochfylldederashjärtanmedvälbehag.Omdem som stannade hemmapå grund av oförmåga, sjukdom eller någon annangodtagbarursäktsaAllâh,denUpphöjde:”Desvagaochdesjukaskallinteklandras[föratthastannathemma],intehellerdesomintekundebekosta[sinutrustning],omdeharvarituppriktigamotAllâh

ochHansSändebud;dessarättsinnigamänniskorkaninteklandras…”(Quranen9:91)

DåAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–närmadesigMedinasahan:

”IMedinafinnsdesomtrotsattdestannathemmamedgodaursäkterhelatidenvaritmeder.Eftersläntare somdeärhardevaritmederdånihargåttgenomdalarochpåvägar.””MenarduattdeharvaritdetmedandeharvaritiMedina?”undradede.”Ja,trotsattdevariMedina,”saProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser.

EXPEDITIONENTILLTABUKOCHDESSLÅNGTGÅENDEKONSEKVENSERExpeditionens effekt är omfattande då det gäller att utsträcka och bekräftamuslimernas inflytandeochdominanspådenaraviskahalvön.Föralla vardettämligen uppenbart att ingen makt utom islam skulle överleva länge blandaraberna.Återstodenavjahiliyinochhycklarna–somregelbundetkonspirerademotmuslimernaochsomoupphörligtförlitadesigpåbysantinskmaktdådevaribehovavhjälpochstöd– tappadesina förhoppningarochönskningaromattnågonsinåtervinnasitttidigareinflytande.Dådeinsågattdet intefannsnågonytterligaremöjlighetochattdevartvungnaattunderkastasigfaitaccompligavdeuppsinakrivitet.Från ochmedden tidenbehandlades hycklare inte skonsamt ellermilt längre.Allâhbefalldeintebaramuslimernaattbehandlademsträngtutanförbjöddemockså attmotta gåvor fråndem, be förderasdöda, be omAllâhs förlåtelse fördem eller ens besöka deras gravar. Han befallde muslimerna att förstöra den

325

moskésomdeuppförtochanvändesomgömställeochivilkendeskullekunnafortsättamed sitt ränksmideri och intrigerande. Några koranverser nedsändessomavslöjadedemoffentligtochfullständigtsåattallaiMedinafickkännedomom förekomsten av dem. Den stora verkan som denna expedition fick kanavläsasurdetstoraantaldelegationersomkomförattträffaAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser.DetvarnaturligtattdeputationerkomförattträffahonomefterenexpeditionochisynnerheteftererövringenavMecka,425mendevar aldrig såmångaeller så frekventa som i kölvattnet efterTabuksomsannerligenvardenstörsta.QURANISKAVERSERRELATERADETILLEXPEDITIONENEttflertalavdeverseriSuratat‐TawbahsombehandlarhändelsernavidTabukuppenbarades. Vissa uppenarades före marschen medan andra kom efteravmarschen mot Tabuk, dvs. i samband med slaget. Ytterligare andrauppenbaradesvidProfetensankomstillMedina.Varsernatäckerdehänderlsersomkännetecknadeexpeditionen:omständigheterkringslaget,fokuseringenpåhycklarna, de förmåner ochden speciella status somöronmärkts för dem somsträvarpåAllâhs väg, godtagandet av ångern frånde troende som inte fullt utdeltog,etc.NÅGRABETYDELSEFULLAHÄNDERLSERUNDERDETÅRETUnderdettaårinträffademycketavväsentligbetydelse:

1. Efter Sändebudets återkomst till Tabuk inträffade den oförsonligaanklagelsenförotromellan’Uwaimiral‐’Ajlaniochhanshustru.426

2. Steningen av kvinnan från Ghamidiyah som bekände äktenskapsbrott.Straffetverkställdesförstefteratthonslutatammasittbarn.

3. AbbessinienskungNegusAshamaavledochProfeten–överhonomvare

Allâhsfridochvälsignelser–förrätadeböniabsentiaförhonom.

4. Profetens dotter Umm Kulthum avled. Han kände sig ytterligt sorgsenöverhennesdöd:”Hadejaghaftentredjedotterhadejaglåtitdiggiftadigmedhenne,”sahantill’Uthman.

5. Hycklarnas ledare ’AbdullahbinAbiSalûlavledefterattProfeten–över

honom vare Allâhs frid och välsignelser – återvänt från Tabuk. AllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–badomAllâhsförlåtelse för honom. Trots att ’Umar misstyckte och försökte hindrahonom bad han för honom. Senare uppenbarades en koranvers sombekräftaderiktighetenhos’Umarssyn.

425IbnHisma,2/515‐537;Zâdal‐Ma’ad,3/2‐13;Sahihal‐Bukhari,2/633,635‐637,1/252,414;Fathal‐Bari,8/110‐126;MukhtasarSîratar‐Rasûl,s.391‐407.426IfallavenanklagelseförotrosomsaknarbevissvärbådemanochhustruvidAllâhattdeäroskyldigatillotro.DenäktamannennedkallarAllâhsförbannelseöversigomhanljugerochhustrunnedkallarAllâhsvredeöversigomhonljuger.

326

AbuBakrgenomförvallfärdenI DHUL‐QA’DAH eller dhul‐hijjah samma år (den nionde efter al‐Hijra) sändeAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–AbuBakrdensannfärdige–måAllâhvaranöjdmedhonom–somenförtroenderepresentantföral‐Hajj(vallfärden)förattledamuslimernaigenomförandetavdessritualer.Kort eftermuslimernas avfärd kom en uppenbarelse från Allâh: det inledandestycket ur sura 9 at‐Tawbah – Ånger (vissa kallar den al‐Barâ’ah –Uppsägningen) i vilken ’frihet från förpliktigandeavtal’proklameras frånAllâhgällandedeavgudadyrkandestammarsomintehadevisatnågonrespektfördeavtal de ingått med Profeten – över honom vare Allâhs frid och välsignelser.Förmedlandetavdennanyhetvar i linjemedarabisktraditionattoffentliggöraallaförändringarsomharattgöramedöverrenskommelsersomgällerblodellertillgångar.’AlibinAbiTalibutsågsattproklameradetta.HanhannuppAbuBakrvidal‐’ArjellerDajnan.AbuBakr frågadeomProfeten–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser–hadegetthonombefäletelleromhanbarafåttuppdragetattskötatillkännagivandet.”Jagharbarautsettsattgöraproklamationen,”svarade’Ali.Detvå Följeslagarna fortsatte sedan med vallfärden. I ritualernas slutskede, pådagen för det rituella offret, ställde sig ’Ali vid al‐Jamrah (en plats där stenarkastas), lästehögtfördemsomträngdesrunthonomochdeklareradebefrielsefrån fördrag med avgudadyrkare samt gav dem fyra månaders respit för attbegrundasituationen.Fördeavgudadyrkaremedvilkadetroendehadeettavtaloch som intehadeupphävtnågra avmuslimernas rättigheter eller stöttnågonmot dem, skulle avtalet vara fortsatt gällande tills det löpte ut enligtöverenskommelse.Abu Bakr skickade några personer för att offentligt tillkännage att ingenicketroendeifortsättningenkundegenomföravallfärdenochattingenhellervartillåtenattgöraTawâf(cirkulationen)runthelgedomenutankläder.Denproklamationen gjorde i praktiken alla aspekter av hedendom förbjudna iArabien och slog entydigt fast att dessa förislamiska vanor inte längre var ibruk.427

427Sahihal‐Bukhari,1/220,415,2/626,671;Zâdal‐Ma’ad,3/25,26;IbnHisham,2/543‐546.

327

ReflektioneröverGhazawatETT REFLEKTERANDE över Profetens ghazawat, expeditioner och de styrkorhanformeradeochskickadeutgerverkligenossochallaandraettgenuintochklartintryckavattProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–vardenstörstemilitäraledarenihelavärlden,ochocksådenmesträttskaffens,denmestinsiktsfulleochdenmedskärpte.Intebaraidettaavseendevarhanenmanmedextraodrdinärförmåga,utanhanvarocksådenstörsteavallaSändebudvadgäller profetskap och Gudomliga Budskap. Dessutom levde alla de slag hanutkämpat upp till de krav på noggrannhet, mod och goda förberedelser somlämpade sig för krigets villkor. Ingen av de slag han utkämpade förlorades tillföljdavbristpåvisdomellernågot teknisktmisstagvadgällermobiliseringavarménellerenplaceringienfelaktigstrategiskposition.Ingetnederlagberoddepåfelaktigbedömningavbästaplatsförslagen.Intehellervarderesultatenavfelaktiga val av ledare, ty han hade visat sig vara enmärklig slags ledare somskildesig frånallade ledaresomvärldenhadekänt tillochupplevt.VadgällerUhudochHunainfannsmilitärasvagheterivissaenheteriHunainochbrottmotorderiUhud.Dettaickesamtyckemedvisdomochplanenmedslagetspeladeenlitenrollidetvåslagensutveckling.Hansgenivisadesigtydligtidessabådaslagivilkamuslimernabesegrades.Hanstod upp och mötte fienden och med hjälp av sin extraordinära klokskaplyckades han omintetgöra uppfyllandet av fiendens avsikter som fallet var iUhud.LikaledeslyckadeshaniHunainvändadetmuslimskanederlagettillseger.Detta skedde i motsats till det faktum att allvarliga misslyckanden i militäraoperationervanligenfårdemilitäraledarnaattflyförsinaliv.Viharhittillsbaradiskuteratdemilitäraaspekternaavledarskapetunderdessafälttåg. Sändebudet – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – kunde åandra sidan skapa trygghet, etablera fred, tunnaurmeningsskiljaktigheter ochgenom obeveklig kampmellan islam och hedendom utplåna fiendensmilitäramakt.Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–hadeocksåenmycketdjup förmåga till insikt och kunde skilja de troende från hycklare ochintrigmakare.Framstående var den grupp av militära ledare som slogs mot och i fråga omkrigsstrategi och ledande av krigsoperationerna överglänste perser ochbysantiner på slagfälten i ash‐Shams och Irak. De ledare som efterträddeMuhammad–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–lyckadesdrivabortislams fiender frånsinamarkerochhemländer,sina trädgårdarochkällor,ochsinagårdar.Dedrev ivägdemfrånsinahemochfråndennådochdegåvorde

328

åtnjöt.DessamuslimskaledarevarallaMuhammadsmän.DevarmedProfetenshjälpgenomsyradeavislamsande.TackvaredessafälttåglyckadesAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–säkraboende,markocharbetsmöjligheter till allamuslimer.Hanundersökteockså situationenmeddemånga flyktingar somvidden tidenvarkenhadebostäderellerekonomiskamedel.Hanutrustadearménmedvapen,hästar och ekonomiska medel. Allt detta åstadkom han utan att utöva någonslagsorättvisa.Profeten–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser–hadeförändratdenormerochändamålsompräglatdeförislamiskakrigenvilkaintevar orienterade mot någonting annat än plundring, dödande, tyranni ochaggression.Dekrigenvar inriktadepåatt vinna segrar, förtryckade svagaochförstöra deras byggnader och infrastruktur. För dem var krig enmöjlighet attvåltaochblottakvinnor,utövagrymhetmotdesvagaochsmå,förstöraodlingaroch boskap, samt sprida fördärv på jorden. Islamiska krig skiljer sig frånförislamiskakrig.Ett”krig” i islamärettJihad.Detbetyderenhögtståendeochhelig kamp på Allâhs väg för att bekräfta ett muslimskt samhälle som sökerbefria människan från förtryck, tyranni och aggression. Ett samhälle som allaöveralltvidallatiderbordevarastoltaöver.Förislamiskttänkandeochjahiliyah‐traditioner har vänts uppochner av islam. De var så svåra för de svaga att detvangsanropaAllâhförattkommaundandennaförislamiskamiljö:”Herre,räddaossfråndennastadvarsfolkärförtryckare,ochuppresåtossfrån

Digensomskaskydda,ochuppresåtossfrånDigensomskahjälpa.”(Quranen4:75)

Detfördärvets,slaktandetsochplundrandetskrigsomtidigareförhärskadeharnu blivit ett heligt, al‐Jihad. Ett av al‐Jihads främsta syften är att befriamänniskan från de mäktigas aggression, förtryck och tyranni. I islam är enmäktigmanenveklingtillsdenfattigerätthartagitsavhonom.IislamärkrigettJihad för att rena Allâhs område från villfarelser, svek, syndfullt beteende ochaggression. Det är ett helgat krig i syfte att sprida trygghet, säkerhet,barmhärtighetochmedlidandeochsamtidigtbeaktarättigheterochstorsinhet.AllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–hadeutfärdatstriktareglerförkrigochbefalldesinasoldaterochledareatt följadem.Underinga omständigheter hade de lov att bryta mot dem. Sulaiman bin BuraidahrefererartillsinfarsordomattAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–dåhanutsågenledareförenmilitärstyrkauppmanadedenneatt frukta Allâh, den Störste och Allvise, då han var i delomed dem som stodhonomnärmast, samt att bete sig gottmot allamuslimer. Sedan saProfeten –överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–tillhonom:

”LåtdittfälttåggörasiAllâhsNamnochförHansskull.Bekämpademsominte tror på Allâh. Invadera men överdriv inte och var inte svekfull.Lemlästaaldrigendödpersonskroppochdödaaldrigettlitetbarn.”

329

Allâhs Sändebud – över honomvareAllâhs frid och välsignelser – bad folk attunderlättamenförbjöddemattgåförhårtframmotandraellertvinga.”Skapalugn och ordning,” sa han, ”men inte straffa.”428 Då han kom till ett slagfält pånattenangrephanaldrig fienden förränpåmorgonen.Han förbjöd fullständigtattbränna(dvs.torterafolk)ield,dödakvinnorochbarnellerensslådem.Hanförbjöd också stöld och rån och gick så långt som till att säga att det somförvärvats vid plundring inte var mindre förbjudet än köttet från ett lik. Attförstöraodlingar,dödaboskapochhugganerträdvarförbjudetsåvidadetintevarabsolutnödvändigtochdenendautvägen:

”Dödainteensåradpersonellerjagaenflyendesådanellerdödaenfånge.”Han påbjöd att envoyéer inte kan dödas. Han ansåg också att de som sluterfördragintekandödas.Hansatillochmed:

”Den som dödar någon som lyder under ett fördrag kommer inte att fåkännaParadisetsdoft,ochdåkandessdoftkännaspåettavståndavfyrtioår.”

Det fanns en del ytterligare högtstående föreskrifter som renade krigen frånstankenaval‐Jahiliyahochgjordedemtillhelgadekrig.429

428SahihMuslim,2/82,83.429Zâdal‐Ma’ad,2/64‐68;ochfördetaljeromjihadiislam,s.216‐262.

330

FolkantarAllâhsReligionimassor

INTÅGET I OCH ERÖVRINGEN av Mecka var som vi redan har slagit fast attavgörandeslagsomfullständigtkrossadehedendomen.Somettresultatavdenstriden var nu araverna förmögna att skilja rätt från fel. Vanföreställningarexisteradeintelängreiderasliv.Såledestävladedeomattantaislam.’AmrbinSalamahsa:”Vivarvidenkälladärmångamänniskorpasserade.Dåkamelryttarepasseradeförbiossfrågadevidem:’Vadärdetmedfolk?’Vemärdenhärmannen(dvs.Profeten)?Desa:’HanpåstårattAllâhharuppenbaratsåochså.’Jagbrukadememoreraordensomomdehadereciteratsimittbröst.Sinislamiseringbrukadearabernatillskrivaerövringen.Desa:’Lämnahonomattmötasittfolk.Omhanvaren sannfärdig profet skulle han bemästra dem.’ Så då erövringen ägde rumskyndademänniskor att deklarera sin islam.Min far var snabbast av alla blandmittfolkattantaislam.Dåhankomtillsittfolksahan:’JagharvidAllâhjustvarithosProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser.Hansa:’Förrättadenbönenviddentidenochdebönernaviddetiderna.Dåtidenförbönärinne,låtenavergöraböneutropetochutsedenblandersomärmestbevandradiQuranentillImam (böneledare).’”430Dennaprofetiska traditionåskådliggörden stora effektsom erövringen av Mecka hade på händelseutvcklingen. Den visar verkligenerövringens inverkan på islams konsolidering och arabernas hållning ochunderkastelseinförislam.Deninverkanbekräftadesslutligenochrotadesdjuptefter fälttåget till Tabuk. Ett klart och uppenbart belägg för denna verkan kanhärledasurdetstoraantaldelegationersomial‐HijrasniondeochtiondeårkomtillMedina.De enorma skarormänniskor somskyndade till för att antaAllâhsreligion och sluta sig till den stora armén som under intåg iMecka bestod avtiotusenkrigaremensomnuväxtetillattbeståavtrettiotusenkrigarevidtidenför Tabuk. Denna tillväst av den islamiska armén hade skettmindre än ett årefter erövringen av Mecka. Etthundratusen eller etthundrafyrtiofyratusenmuslimska pilgrimer deltog i Hajjatul‐Wada’ (Avskedsvallfärden), och deutgjordeettsåoerhörtstortantalmuslimersom–sometthavavmänniskor–svalladeruntAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–att horisonten återkallade deras röster ochmarken skakade då de sa Labbaik(Herre,härärviidyrkan)ochförhärligade,lovsjöngochtackadeAllâh.DELEGATIONERNADetantaldelegationersomlistasiAhlal‐Maghaziäröversjuttio.Attgåigenomettsåstortantalär intemöjligthärochintehellertillnågonstornytta. Jaggerdärför endast en överskit över vad som är historiskt intressant och väsentligt.LäsarenbörocksåhållaiminnetattävenomdeföestastammarkomtillMedinaeftererövringenkomocksånågradelegationerföre.

430Sahihal‐Bukhari,2/615,616.

331

’AbdulQaisdelegationDennastamkomtvågånger.Förstunderal‐Hijrasfemteårellertidigare.Enavdess medlemmar Munqidh bin Haiyan brukade handla i Medina. Så fort hanhörde om islam antog han den nya tron och fördemed sig en utfästelse frånProfeten – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – till sitt folk som såsmåningomocksåblevmuslimer.TrettonellerfjortonavdemkomtillProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–ienavdeförbjudnamånaderna.Detvardådefrågadeomtronochdyrkan.Derasledarevaral‐Ashajal‐UsritillvemProfeten– överhonomvareAllâhs frid och välsignelser– sa: ”Duhar tvåegenskapersomAllâhtyckerom:betänksamhetochmildhet.”DerasandraankomstskeddeunderDelegationernasår.Devarfyrtiomänochal‐Jarudal‐’Alâal‐’Abdi,somvarkristenmensomblevengodmuslim,fannsblanddem.431DawsdelegationDenna stams ankomst skedde tidigt under det sjunde året och då AllâhsSändebud – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – var i Khaibar. At‐Tufailbin ’Amrad‐Dawsi, somvi redanhar talatomochberättathurhanblevmuslim under den tid då Allâhs Sändebud – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser–variMecka,återvändetillsittfolkochkallademänniskortillislam.Detvekadedockochtillslutgavhanuppomdem,återvändetillAllâhsSändebud– över honom vare Allâhs frid och välsignelser – och bad honom att nedkallaAllâhs vrede över Daws. Sändebudet bad Honom istället att vägleda dem ochsenareantogdeislam.Isällskapmedsjuttioelleråttiofamiljerfrånsittfolkkomalltså at‐Tufail till Medina tidigt år sju. Allâhs Sändebud – över honom vareAllâhs frid och välsignelser – var som sagt i Khaibar då så at‐Tufail sökte upphonomdär.FarwafBani’Amiral­JudhamisutsändeFarwah var en arabisk ledare i den bysantinska armén och befullmäktigad attledadearabersomvarallierademedBysans.HanshemvarvidMu’anochash‐Shams omgivningar. Då han sågmuslimernas ståndaktighet ochmod blev hanmuslim.SlagetvidMu’tah(år8A.H.)tvingadeframhansbeundran.HansändeenvitmulasomgåvatillsammansmedettmeddelandetillAllâhsSändebud–överhonom vare Allâhs frid och välsignelser – om sin övergång till islam. Dåbysantinerna fick vetskap om hans konversion kastade de honom i fängelse.Förstgavdehonommöjlighetattväljaettavtvåalternativ–antingenavfallfrånislamellerdödas.Dåhanvägradeattlämnaislamkorsfästedehonomochhöggavhonomhuvudetvidkällan’Afra’iPalestina.432Sudâ’­delegationenDennadelegationankomefterattAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–gettsigavfrånal‐Ji’ranahial‐Hijrasåttondeår.DetberoddepåAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–redanhade

431FörklaringavSahihMuslimavan‐Nawawi,1/33;Fathal‐Bari,8/85,86.432Zâdal‐Ma’ad,3/45;Tafhîm‐ul‐Qur’ân,2/169.

332

säntutengruppbeståendeavfyrahundramuslimerochbettdemattbegesigtillSudâ’.Sudâ’varenfärskvattenkälla i Jemen.Gruppenslog lägervidmynningentillenkanal.Ziyadbinal‐Harithas‐Sudâ’ifickkännedomomderasnärvaroochkomtillAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–ochsa:”Jagkommertilldigsomenrepresentantförmittfolk,såbedinarméattdrasigtillbaka så går jag i god förmitt folk.” Armén skickades bort från kanalen. As‐Sudâ’i i sin tur återvände till sitt folk och manade dem att komma och träffaAllâhs Sändebud – över honom vare Allâhs frid och välsignelser. Till slut komfemton av dem och svor trohet till honom som sanna muslimer. De i sin turmanadedådeåtervänthemrestenattblimuslimer,ochislamspredsblanddem.SenaregjordeetthundratalAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–sällskapiHajjatul‐Wada’(Avskedvallfärden).Ka’bbinZuhairbinAbiSulmasankomstKa’b kom från en poetfamilj och betraktades som en av de bästa arabiskapoeterna. På den tiden då han inte var muslim brukade han göra satir påProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser.Underdetåttondeåretaval‐HijraochviddentiddåAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser – redan var tillbaka från fälttåget mot at‐Ta’if skrev Bujair binZuhair ett brev till sin bror Ka’b och varnade och gav honom råd: ”AllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–hardödatnågraavdemfrånMeckasombrukargörasatirpåhonomochskadahonom.Deöverlevandeflyrnuförsinaliviallariktningar.Omduvillräddadittskinnråderjagdigattskyndatill Allâhs Sändebud – över honom vare Allâhs frid och välsignelser. Han dödaraldrignågonsomvändersigtillhonomiånger.Omduvägrargörasomjagsägerärdetdinsakattförsökaräddadittskinn.”DetvåbrödernabrevväxladeenlängretidtillsKa’bkändesigillatillmodsochsomomjordenhadetagitettgreppomhonom.HangavsigavtillMedinadärhanblevgästhosenpersonfrånJuhainah.Deförrättadegryningsbönentillsammansmennärhanvar i färdmedattgesigav föreslogmannenatthanskullegå tillAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser.Hangickdit,sattmedhonomochtoghanshand.AllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–somintehadesettKa’btidigarekändeinteigenhonom.Ka’bsa:”SändebudfrånAllâh!Ka’bbinZuhairharkommittilldigsomenbotgörandemuslim.Kommerhanattvarasäkeroch förlåtenom jaghämtarhonom?”AllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–sa:”Ja.””JagärKa’bbinZuhair,”sahan.DåenavHjälparnahärdedettakomhanpåfötterochbadomSändebudetstillåtelseattskärahalsenavhonom.”Låthonomvara!”saProfeten– över honom vare Allâhs frid och välsignelser. ”Han har blivit en botgörandemuslim efter att ha gjort upp med det förflutna.” Ka’b reciterade sedan sittvälkändapoem”Su’adtycktes…” ivilkethan lovprisadeProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser,tackadehonomochbadomursäktfördefelhangjort. Han erkände Muhammads uppdrag. Såväl Utvandrare som Hjälpareomnämndes i poemet, men på olika sätt. Han prisade Utvandrarna menkritiseradeHjälparnaförattenavdemhadebegärtProfetenstillåtelseattdödahonom. Senare försökte Ka’b kompensera för detta genom att också prisaHjälparnamendetvariettannatpoem.

333

’UdharahsdelegationDenna delegation som bestod av tolvmän ankomMedina i safa år 9 A.H. ochtillbringade tre dagar där. En av dem var Hamza bin an‐Nu’man. Då detillfrågadesomvilkadevarsade:”ViärBani’Udharah,Qusaisfosterbröder,hansmorsfosterbarn.ViärdemsomstöddeQusaiochavlägsnadeKhuza’aochBaniBakr från Meckas sköte. Vi har med släktingar och stamfränder.” AllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–välkomnadedemochgavdemgodanyheteromerövringenavash‐Shams,men förbjöddemåandrasidanattkonsulteraenspåmanellerattätaköttetfråndeihjälslagnadjursomdeslaktade. Så småningom blev de muslimer, stannade flera dagar och gav sigsedanhemåt.BalisdelegiationDekomirabi’al‐awwalår9A.H.DeantogislamochstannadetredagariMedina.Deras ledare Abu ad‐Dahîb undrade om gästfrihet belönades av Allâh. AllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–sa:”Ja,ochvarjegåvaavvälgörenhetsomdugertillfattigtellerriktfolkärSadaqah”Hanfrågadeocksåomdentidsomavsattsåtgästfrihet.”Tredagar,”saProfeten–över honom vare Allâhs frid och välsignelser. ”Vad gör man med en herrelöstacka?” Profeten – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – sa: ”Den ärantingendinellerdinbroders,annarsgårdentillvargen.”Hanfrågadeocksåomdenbortsprungnakamelen.”Detäringetsomduharmedattgöra.Låtdenvara!Dessägarekommerattsökaefterden.”ThaqifsdelegationDekomiramadandetniondeåretefteral‐HijraefterattAllâhsSändebud–överhonom vare Allâhs frid och välsignelser – återvänt från Tabuk. Hur de blevmuslimerkanutläsasurföljande:Derasledare’UrwabinMas’udath‐ThaqafikomförattträffaAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–efterdensenaresåterkomstfrånat‐Ta’ifidhul‐qa’dahår8A.H.’Urwablevmuslim.Eftersomhanalltidhadevaritenherresomåtlöds förväntadehansigatthans folkdåhanberättade fördemochkalladedemattantaislamskullelydahonom.Hanvardemmerkäränderasegnaförstfödda.Trotsdettaskötdepilarmothonomochdödadehonomdåhankalladedemtillislam.Situationenförblevpådetsättetifleramånaderinnandesinsemellanbörjadediskuterasaken.Dåde insågattde intehadeförmåganattbekämpa de arabiska grannar som hade svuri lojalitet mot Profeten – överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–ochgåttövertillislambestämdedesigför att skicka enman till Allâhs Sändebud – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser.Dekomöverensomatt’AbdYalailbin’Amrvardenrätteattskicka.’Abdvägradeattgöranågotsådantpådetattdeinteskulledödahonomsomdehadedödat ’Urwa.”Jaggördetinteomniinteskickarnågraandramedmig,”sahan.DetsändedåtvåmänfrånsinaallieradeochtreandrafrånBaniMalik.Avdessasexvar’UthmanbinAbial‐’Asath‐Thaqafidenyngste.DådefickProfetensuppmärksamhethadeetttältrestsietthörnavmoskénsåatt de skulle kunna lyssna till Quranen och se människor i bön. Under deras

334

vistelse träffade de flera gånger Profeten – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser – som fortsatte att kalla dem till islam. Till slut bad deras ledareAllâhs Sändebud – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – att ingå ettfredsavtalmedThaqifsomtillätdesenareattbedrivaotukt,drickvinochsysslamed procenteri. De bad honom också att inte skada deras avgud al‐Lat ellerförpliktiga dem att förrätta bönen. Slutligen insisterade de på att inte hellersjälvaslåsönderavgudabilderna.AllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridoch välsignelser – sa dock nej till alla deras villkor. De gick då avsides för attrådgöramedvarandra.De insågatt ingaalternativ fanns, fogade sigochantogislam.Deendade insisteradepåvaratt förstörandetaval‐Lat skulle skötasavAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–ochattThaqifinte på något sätt skulle blandas in i det. Allâhs Sändebud – över honom vareAllâhsfridochvälsignelser–gickmedpådettaochtogettlöfteavdem.’UthmanbinAbial‐’Asvardenmest intresseradeochden ivrigasteatt studerarättsvetenskap och lära sig Quranen, så Allâhs Sändebud – över honom vareAllâhs fridochvälsignelser–utsåghonomtillprinsöversitt folk.Hans flitochnoggrannhetistudiernavisadesigtydligtunderhansvistelseiMedina.Varje morgon gick gruppen delegater för att träffa Allâhs Sändebud – överhonom vare Allâhs frid och välsignelser. Eftersom ’Uthman bin Abi al‐’As varyngstlämnadeshanattseefterderaskamelerochutrustning.Vidmiddagstiddåde var tillbaka för att sova brukade ’Uthman gå till Allâhs Sändebud – överhonomvareAllâhs frid och välsignelser – för att lära sigQuranen och kommamedfrågoromreligiösaangelägenheter.OmdethändesigattAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–sovbrukadehangåtillAbuBakrisammaärende.Medtidenvisadehansigvaraenvälsignelseförsittfolk.Underdenperiodavavfall från islam(ar‐Riddah) somsenare inträddeochdåThaqifvar beslutet att lämna islam, vände sig ’Uthman till democh sa: ”O,människorfrånThaqif!Niärdesenastesomharantagitislam,såbliintedeförstaattavfalla.”Degavdåupptankenpåavfallochhängdefastvidislam.Gruppendelegateråtervändehemmenvarfastbeslutnaattdöljasanningenentid.Debadsittfolkattförväntasigstridigheternärsomhelst,ochgavskenavattvara sorgsnaochbetryckta.DepåstodattAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser–medhotomattangripademkrävdeattdeskulleanta islam och överge äktenskapsbrott, vindrickande, procenteri och en delandrasaker.Fångadeial‐Jahiliyahs(deförislamiskatraditionerna)arrogansochnitvarThaqifidagarbereddapåstrid.Allâhingötdåfruktanochförfäraniderashjärtan på ett sådant sätt att de gav upp kampen och avsåg att sändadelegationen tillbaka för att tillkännage sitt samtycke. Gruppen delegaterberättade då sanningen om sina fressamtal med Profeten – över honom vareAllâhsfridochvälsignelser–ochföljdenvarattThaqifantogislam.AllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–skickadeunderbefälavKhalidbinal‐Walîdengruppförattförstöradenavgudsomkalladesal‐Lat.Väldär reste sigal‐MughîrahbinShu’bah,höjde sinhackaochyxaoch sa:”VidAllâhskajagfåerattskrattaåtThaqif.”Hanhöggmotbildstodenmedsinaredskap och låtsades falla medan han sprang iväg. Thaqifs folk darrade vid

335

åsynen och sa: ”Må Allâh avskräcka al­Mughîrah. Gudinnan har slagit ihjälhonom.”Då al‐Mughîrah hörde detta kom han på fötter och sa: ”Må Allâh draskamöverer.Al­Latäringentingannatänenhögjordochstenar.”Sedansloghanmot dörren och högg sönder den. Han klättrade upp på de högsta väggarnatillsammansmeddeandramännen.Dehöggneral‐Lat tillgrundenochgrävdesedan till Thaqifs stora häpnad upp dess ädelstenar och klädnader.Med dettaåtervändeKhalidbinal‐WalîdochhansgrupptillAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhs frid och välsignelser – som fördelade det och tackadeAllâh för attHanhjälperSinProfetochbefästerSinreligion.433DejemenitiskakungarnasbudskapEfter att Allâhs Sändebud – över honom vare Allâhs frid och välsignelser –återvändefrånTabukkomettbudtillhonomfrånkungarnaiHimyar,al‐Harithbin ’Abd Kilal, Na’îm bin ’Abd Kilal, an‐Nu’man bin Qil Dhi Ra’in, Hamdan ochMu’afir.DerasutsändevarMalikbinMurrahar‐RahawisomtillProfeten–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser– framfördeattkungarnaantagit islamochtagitavstånd frånpolyteism. I sittsvargavAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–demsittegetochAllâhslöftepåvillkorattdebetalade tributen som redan var försenad. Han skickade några av sinaFöljeslagareunderbefälavMu’adbinJabal–måAllâhvaranöjdmedhonom–tilldem.HamdansdelegationDenna delegation kom år 9 A.H. efter att Allâhs Sändebud – över honom vareAllâhsfridochvälsignelser–återväntfrånTabuk.Hangavdemettlöfteomattgaranterauppfyllandetavderaskrav.HansändetilldemMalikbinan‐Namtsomledareochutsåghonomtillombudfördemsomantogislam.Khalidbinal‐Walîdutsågs fördemallameduppgiftattkallademtill islam.Hanblevhosdemietthalvårmen ingen svarade positivt på hans kallelse. Senare sändes ’Ali bin AbiTalib dit och Khalid fick order om att återvända. ’Ali förmedlade till dem ettbudskapfrånAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–och kallade dem till islam, varpå de svarade och blevmuslimer. ’Ali skrev tillAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–ochberättadeom de goda nyheterna. Då Sändebudet – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser–fickvetabrevetsinnehållföllhannermedpannanimarken,lyftehuvudetochsa:”FridvareöverHamdan,fridvareöverHamdan.”BaniFarazahsdelegationDåAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–återvändefrånTabukkomBaniFarazahsdelegationförattträffahonom.Dettaskeddeår9A.H.delegationenuppgicktilltiopersonersomkomförattbekännasigtillislamochklagaövertorkaniderasregion.AllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–klevuppipulpeten,lyftesinahänderochbadAllâhattlåtaregnfallaöverdemochsa:

433Zâdal‐Ma’ad,3/26‐28;IbnHisham,3/357‐542.

336

”Allâh,låtregnetfalla,ochvattnaDittlandochDinadjur,ochspridDinnådochbringatilllivdedödamarkerna.Allâh,sändregnsomkangefrälsning,vederkvickelse, spirande växtlighet och förr eller senare nå vidsträcktaområden.Låtdetvaraettnyttigtochinteskadligtregn.Allâh,låtdetvaraettnåderiktregnochinteettplågandeochstraffanderegn.Låtinteregnetblidestruktivtelleröversvämmande.Allâh,sändnervattentillossochhjälpossbekämpafienden.”434

NajransdelegationNajranärettförhållandevisstortområdesomlågpåettavståndavsjuresefasersöderomMeckairiktningmotJemen.Detbestodavsjuttiotrebyarochdettogen snabb ryttare en dag att ta sig dit.435 Dess militära styrkor uppgick tilletthundratusenkrigare.Deras ankomst skedde år 9 A.H., delegationen bestod av sextio man av vilkatjugofyrakomfrånfinarefamiljer.TreavdessavarviddentidenledareiNajran.Denförstevar’AbdulMasîhsomvaral‐’Aqib,dvs.ansvarigförkungaskapetochregeringsfrågor. Den andre var as‐Saiyid som skötte utbildnings‐ och politiskaangelägenheter.Hanhetteal‐AihamellerSharhabîl.AbuHarithabin ’Alqamahvardentredje.Hanvarbiskopochunderhansansvarlågallareligiösaämbetenochdetandligaledarskapet.DådelegationenkomtillMedinaträffadedeProfeten–överhonomvareAllâhsfrid och välsignelser, utbytte tankarmed honommennär han kallade dem tillislam och reciterade Quranen vägrade de blankt. De frågade honom om hansuppfattning om ’Isa (Jesus) – över honom vare frid. Allâhs Sändebud – överhonom vare Allâhs frid och välsignelser – dröjde en hel dag med svaret tillsföljandeKoranstyckeuppenbarades.

”InförAllâhärJesustillsinnaturattliknavidAdam.Hanskapadehonomavjordochsadetillhonom:’Var!’ochhanär.

[Detär]sanningenfråndinHerre;hysinteminstatvivelomdetta!Omnågonvilltvistameddigomdetta,sedandutagitemotdenkunskapsomharkommitdigtilldel,sägdå:’Låtosskallavårasönerocherasöner,vårakvinnorocherakvinnor,ja,låtossallasamlasochödmjuktbeAllâhattHanavkunnarSindom,ochlåtoss

nedkallaAllâhsfördömelseöverallasomljuger.”(Quranen3:59‐61)

Då det blevmorgon berättadeAllâhs Sändebud – över honomvareAllâhs fridochvälsignelser – i ljuset avdenyligenuppenbaradeversernavad ’Isa (Jesus)var.Han lät dem sedan under en dag begrunda och fundera över detta. Då deföljandemorgonännuvisadesigvankelmodigaiattaccepteraAllâhsOrdom’Isaeller i att anta islam föreslog Profeten – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser – al‐Mubahala, dvs. att var och en bad Allâh att sända SinFörbannelseöverhonomellerdemomdetvarsåattnågonformedlögn.Sedan

434Zâdal‐Ma’ad,3/48.435Fathal‐Bari,8/94.

337

klev Profeten fram och svepte in al‐Hasan och al‐Husein i sin kappa medanFatimahgickbakomhonom.DådesågattProfeten–överhonomvareAllâhsfridoch välsignelser –menade allvar och var beredd att stå uppmot dem gick deavsidesförattöverläggamedvarandra.Detvåledarnaal‐’Aqibochas‐Saiyidsatillvarandra:”ViskainteanropaAllâh.VidHonomsvärjagattomhanverkligenärenprofetochutbyter förbannelsermedosskommervialdrigatt repaossochintehellervåraefterkommande.Varkenviellervåradjurkommerattöverleva.”DebestämdesigslutligenförattföljaSändebudetsbedömningomdem.Degicktillhonomochsa:”Vigårmedpådetduharbegärt.”AllâhsSändebud–överhonomvare Allâhs frid och välsignelser – stadfäste då överenskommelsen, beordradedematt betala al‐Jizya (tribut) och slöt fredmeddemmot tvåtusenklädnadersomskulle levereras i rajabochsafar.Förvarjeklädnadskulledeocksåbetalaettunsguld.IgengäldkomdeiförbundmedAllâhochHansSändebud.Hangavdemettavtalsomtillätdemattfrittskötasinareligiösaangelägenheter.DebadProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–attutseenpålitligmanatttaemotdepengarmankommitöverensom.DettauppdraggavhantillAbu’Ubaidahbinal‐Jarrah.DåislamsedanbörjadesprodasiNajranbehövdedegivetvisintebetaladenal‐Jizya som ickemuslimer normalt betalade. Det sägs att al‐’Aqib och as‐SaiyidantogislamsåfortdekomtillbakatillNajran.DetsägsocksåattProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–ocksåsände’Alitilldemförattsamlaingåvorochsadaqat.436BaniHanîfaddelegationDeanländetillMedinaidetniondeåretefteral‐Hijra.Devarsjuttontillantaletoch bland dem fanns LögnensMästareMusailima bin Thummah bin Kabîr binHabîb bin al‐Harith.Delegaterna inkvarterades i enHjälpares hem.De gick tillProfeten– överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser – och tillkännagav sinislamisering.VadgällerlögnarenMusailimadivergerarredogörelsernaförhansövergångtillislam.Enanalysavdemvisarklartatthangavuttryckförmisstyckeochröjdehögdragenhet,enskrävlandeattitydochförväntningaromattgörastillfurste.Till en början sökte Profeten – över honomvareAllâhs frid och välsignelser –behandla honom på ett korrekt och vänligt sätt, vilket dock inte hade någoneffektpåhonom.AllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–förnamondskaihanssjälochupptäckteatthanvarenavdetvåondasomhandrömtom.Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–haderedandrömtatthanhadebeviljats jordens skatter.Hanshand föll dåpå två guldarmband somoroade honommycket. Genom ingivelse ombads han att göra sig avmed demvilkethanocksågjorde.DetolkadessomtvålögnaresomskulledykauppefterMuhammads död. Då Musailima betedde sig som han gjorde och visademisstyckeinsågAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser

436Fathal‐Bari,8/94,95;Zâdal‐Ma’ad,3/38‐40.

338

–atthanvarenavdetvålögnarna.Musailimasagleragånger:”OmMuhammadutsermigtillsinefterträdareblirjagmuslim.”SenaregickAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–tillhonommedenbitavettpalmbladisin hand och i sällskap med sin vältalade Thabit bin Qais bin Shammas.Musailimavarisällskapmednågraavsinavänner.Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–försöktetalamedhonommenMusailimasa:”Omdugårmedpåattöverlåtaalltpåmigefterdindödkommerjaginteattståidinväg.”AllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–svarade:”Omdusåbadmigattgedigdetta(dvs.enbitavettpalmblad)skullejagintegöradet.Du är dömd. Även om du ångrade dig och upphörde med ditt värv har Allâhbeordrat din död. Vid Alläh svär jag att jag nu ser dig i det tillstånd som haruppenbaratsförmig.HärärThabit!Dufårmittsvarviahonom.”Sedangickhansinväg.437Profetens förutsägelse för Musailima blev snart sanning. Då den senareåtervände till Yamama fortsatte han att tänka på Profeten – över honom vareAllâhs frid och välsignelser – och på hur han skulle kunna bli hans förtrogne.Hansdrömmarochtankargicksålångtatthanbörjadesesigsjälvsomenprofet.För att bekräfta sitt profetskap började han kommamed rimmade uttalanden.Hansaattdetvartillåtetattdrickavinochbegåäktenskapsbrott.HanbardockvittneomattAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–varenäktaProfet.Hansfolksomvarfascineradeavvadhantillätdemattgöraföljdehonomochgjordeöverenskommelsermedhonom.Hanväxte sig så storbland dem att de kallade honom al‐Yamamas välgörare. Han skrev till AllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–ochsa:”Jagharblivitutseddtilldinförtrogne,såjagochQuraishfåransvaretförvarsinhalvaavfolketsangelägenheter.”Sändebudetssvarvar:

”JordenärAllâhs;HangerdeniarvtilldenHanvillavSinatjänare.DenslutligasegerntillhördemsomfruktarAllâh.”

(Quranen7:128)438IIbnMas’udsord:”DåMusailimastvåutsände–Ibnan­NawahaochIbnAthal–komtillAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–frågadehandem:’VittnarniomattjagärAllâhsSändebud?’Derassvarvar:’Vivittnaromatt Musailima är Allâhs Sändebud.’ ’Jag tror på Allâh och Hans Sändebud,’ saProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser,’ochomjagnågonsinhadetänktpåattdödautsändaskullejaghadödatertvå.”439Musailimas anspråk på profetskap skedde i det tionde året efter al‐Hijra. Handödades i al‐Yamama under Abu Bakrs era i rabi’ al‐awwal år 12 A.H. Handödades av Hamzahs baneman Wahshi. Nästa person som gjorde anspråk påprofetskap var al‐Aswad al‐’Ansi i Jemen. Han dödades av Fairuz. Hans huvudhöggsavendagochennattinnanProfetensdöd.Dådelegaternakomberättade

437Sahihal‐Bukhari,2/627,628;Fathal‐Bari,8/87‐93.438Zâdal‐Ma’ad,3/31,32.439Mishkatal‐Masabîh,2/347.

339

hanfördemdennyhetsomnåtthonomviaGudomligUppenbarelse.NyheteromhansdödnåddeAbuBakr–måAllâhvaranöjdmedhonom–frånJemen.440Bani’AmirbinSa’sa’asdelegationBlanddelegaternafannsAllâhsfiende’Amirbinat‐Tufail,LabidsbrorArbadbinQais,KhalidbinJa’farochJabbarbinAslam.Allavarledareochuppfördesigsomtyranneröversinafolk.’AmirvardensomspeladedubbelspelvidMa’unaskälla.Då denna delegation bestämde sig för att komma tillMedina gjorde ’Amir ochArbad upp planer på att mörda Profeten – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser. Så då delegaterna anlände började ’Amir samtalamed Profeten –överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–medanArbadgickåtsidanförattdrasittsvärd.HanlyckadesfåuppenbitmenAllâhstilladehanshandsåatthanvaroförmögenatt fortsätta.AllâhskyddadeProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–somåkalladeHonommotdem.DådevarpåhemvägsändeAllâhföljdriktigtenblixtmotArbadochhanskamelsombrändehonom.’AmiråsinsidabesökteenkvinnafrånBaniSalulochfickkörtelfeber.Handogtillslutochsa:”Vadärjagförnågon?JagharkörtlarsåstorasomkamelersochhärliggerjagochdörhosenkvinnafrånBaniSalul.”ISahihal‐Bukhariberättasatt’AmirkomtillProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–ochsa:”Jaggerdigmöjlighetattväljaettalternativavtvå:Dufårlandsbygdensfolkochjagstadsfolket;ellersåefterträderjagdig.Omduinteväljernågotinvaderarjagdigmedettusenkameltjurarochettusenkamelhonar.”Senareblevhansjukienkvinnashem.Hansa:”Vad!Jagharkörtlarsomliknarkamelersochhärär jag ienkvinnashemhosdenochdenstammen.Hämtaminhäst!”Hansateupppådenmendogisadeln.TujîbsdelegationDekomtillMedinamedöverskottetavvälgörenhetsgåvor(sadaqah)frånfolket,dvs.detsomåterstodefterattdefattigafåttsindel.Devartrettonmanochdefrågade omQuranen och Sunnah (det somProfeten – över honomvareAllâhsfridochvälsignelser–sagt,gjortochtillåtitellerförbjudit)såattdeskullekunnalärasigdem.DebegärdesakeravAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridoch välsignelser – omvilket han gav dem löfte.De stannade inte länge ochdåAllâhs Sändebud – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – godkändederaskravochtillätdemattgesigavskickadedeenpojketillhonom.DenungemannensatillProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser:”VidAllâhsvärjagattjagharlämnatmitthem(förMedina)isyfteattbediganropaAllâh,denStörsteochAllsmäktige,förmigförattförlåtamig,visamignådochgöramitthjärta till en källa till belåtenhet och tillräcklighet.” Allâhs Sändebud – överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–badAllâhattgehonomdehanbegärde.Från den tiden var han den mest belåtne person. Under ar‐Riddah (tiden föravfall från islam) stodhan fast vid att varamuslim, varnade sitt folk, påmindedemomAllâhochfortsattepredikafördemtillsdehöllfastvidislam.Gruppen

440Fathal‐Bari,8/93.

340

delegaterträffadeåterProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–underAvskedsvallfärdendettiondeåretefteral‐Hijra.Tai’sdelegationEnavdelegaternaidennagruppsomkomförattträffaProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–varZaidal‐Khalil.DesamtalademedProfeten–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser–somuppmanadedemattantaislam.Desamtyckteochblevgodamuslimer.OmZaidsaAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser:”Arabernaäraldrigprecisadådetgälleratt bedöma människor. De berättar aldrig på ett korrekt sätt för mig om enmänniskasföreträden,tynärjagservederbörandeinserjagattdeäröverskattadeiallafallutomifalletZaidal­Khalil.Dåjagträffadehonomvisstejagattdehadeunderskattat honom.”Han gav honom sedan namnet Zaid al‐Khair – Zaid dengivmilde.Delegationerna anlände lyckligt till Medina under det nionde och tionde åretefter al‐Hijra. Biografer och historiker har tecknat ner något om några av dejemenitiskadelegationerna.Devaral‐Azd,BaniSa’dHadhîmfrånQuda’ah,Bani’Amir bin Qais, Bani Asad, Bahra’, Khaulan, Muharib, Bani al‐Harith bin Ka’b,Ghamid, Bani al‐Muntafiq, Salaman, Bani ’Abs,Muzainah,Murad, Zabid, Kinda,DhiMurrah,Ghassan,Bani’AishochNakh’somvardensistagruppendelegater.Nakh’‐delegationenbestodavtvåhundramanochankomimittenavmuharramår11A.H.Deflestaavdessagrupperkomunderdetniondeochtiondeåretmenvissadröjdetillår11.Delegationernas omfattning indikerar den stora grad av acceptans som denislamiska kallelsen fått. Demanifesterar dess inflytande och dominans i storaområden av Arabien. Araberna såg på Medina med sådan respekt ochuppskattningattdeintekundeannatängeuppochunderkastasig.MedinahadeblivithelaArabienshögkvarterochdevaromöjligtattundvikaden.Vivågarintepåståattallaarabervarbesattaochtrollbundnaavdennareligion,tydetfannsmångasvårflörtadebeduinersomendastunderkastadesigochblevmuslimerförattderasledaregjordedet.Derassjälarvarännuintehelgade,derastendenstilluppror var djupt rotad och de islamiska lärosatserna hade ännu inte erövratdem.OmendelavdemsägerQuranen:”[Mångaökenarabergårlängreiförnekandetavsanningenochhyckleriet[ändebofasta];detärförklarligtattdeintesånogakännertilldegränsersomAllâhharuppenbaratförSittSändebud.Allâhärallvetande,vis.Ochdetfinnsdeblandökenarabernasomseralltvaddegerut[förAllâhssak]somettbötesstraff,ochsomväntarochhoppasattettolycksödeskalldrabbaer.Mendetäröverdemsom

olycksmolnen[skockarsig];Allâhhörallt,serallt.”(Quranen9:97‐98)

menprisadeandra:”Men[även]blandökenarabernafinnsdetdesomtrorpåAllâhochdenYtterstadagen,ochdådegernågot[förAllâhssakvetdeatt]detnärmardemtillAllâhoch

341

[gerdemenplatsi]Sändebudetsböner.Heltvisstnärmardetdemtill[Honom]–AllâhskallinneslutademiSinnåd;Hanärständigtförlåtande,barmhärtig.”

(Quranen9:99)

De som fanns iMecka,Medina, Thaqif och imånga andra delar av Jemen ochBahrainvarannorlunda,tyiderassjälarhadeislamfåttordentligtfäste.EndelavdemvarframståendeFöljeslagareochledareblandmuslimer.441

441MuhadaratTarîkhal‐Umamal‐Islamiya,1/144;Sahihal‐Bukhari,1/13,2/626‐630;IbnHisham,2/501‐503,510‐514,537‐542,560‐601;Zâdal‐Ma’ad,3/26‐60;Fathal‐Bari,8/83‐103;Rahmat‐ul‐lil’alamîn,1/184‐217.

342

KallelsensframgångochbetydelseINNANVIGÅRVIDAREochbegrundarde sista dagarna iAllâhs Sändebuds livkastarvienhastigblicktillbakapådenstorslagnainsatssomvarhanssäregnakännetecken.Den säregenhet som gjorde honomutmärkande bland alla andraprofeterochsändebudochsomgjordehonomsåsuperbattAllâhsattehonomhögreänallatidigareprofeter.Detvartillhonomföljandeordriktades:

”Dusomtäckeröverdig[meddinmantel]!Vaka[ibön]undernatten,intehela”

(Quranen73:1‐2)

”Dusomsveperindig[idinensamhet]!Ståuppochvarna!”(Quranen74:1‐2)

Så han stod upp och fortsatte så i mer än tjugo år under vilka han för helamänskligheten,förtronochförjihadpåolikaområden,påsinaaxlarbarbördanavallaförväntningar.AllâhsSändebud–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser– togansvaretför kampen åmänsklihetens vägnar somvid den tiden drunknade i bländverksomprägladeal‐Jahiliyahochdessavgudar.Hantogpåsigattbefriamänniskansmedvetandesomvar fjättratvidbegärochåtrå. Så snarthanhadebefriat sinaFöljeslagaresmedvetande från al‐Jahiliyahs och jordelivets bördor inleddehanenannankamppåettannatområde,ellersnarareupprepadestridermotfiendertillAllâhskallelseochmotdemsommotsattesigden.Detvarenkampmotdemsom konspirerade mot de troende och mot dem som omsorgsfullt skötte denspirandegrodden innandenblommade, fästesinarötter i jordenochskötsinagrenar upp i luften så att de också nådde andra områden. Kort efter att hanavslutat striden på den arabiska halvön förberedde sig Bysans på att utplånadennanyanation.Den första striden, dvs. striden ommedvetanden, var ännu inte över. I självaverkan var den en evig strid. Dess ledare Satan försatt inte en sekund för attutövasinverksamhetidjupetavmänniskornasmedvetande.Muhammad–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–varåandrasidanuppmärksampåattjustdärkallatillAllâhsreligionochihärdigiatt,trotsdesvåraomständigheternaoch cärldens motstånd mot honom, föra denna eviga kamp på alla områden.Omgiven av de troende som genom idog strävan och stort tålamod söktetrygghetfortsattehaneffektivtochoförtröttligtattkalla.

343

Följeslagarna agerade oavbrutet och tåmodigt under dagen och tillbringadenatten med att dyrka sin Herre, recitera och memorera Quranen, anropa,upphöjaochförhärligaAllâh,alltpåbefallningavderasHerre,denAllsmäktige.I över tjugo år ledde Allâhs Sändebud – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser–denpågåendekampenutanattbrysigomnågotsomkundelockahonombort från den.Han fortsatte tills den islamiska kallelsen hade nått denstorskaligaframgångsomförbluffadeallasombesattettgottförnuft.Till slut segradeden islamiska kallelsenöverhelaArabienoch avlägsnade allaspåraval‐Jahiliyah,varssjukasinnentillfrisknadeiislam.Intebarablevdekvittavgudadyrkanutanförstördeocksåavgudarna.Atmosfärengenljödav”detfinnsingen gudom utom Allâh.” Kallelsen till bön hördes fem gånger om dagen,trängde igenom rummet och bröt den döda öknens tystnad och bringademedhjälpavdennyatronlivettillbaka.Koranrecitatörerochkunnigagavsignorrutoch söderut medan de reciterade verser ur Quranen och verkställde Allâhsbefallningar. Splittrade folk och stammar enades och människor gick frånmänniskans dyrkan avmänniska till människans dyrkan av Allâh. De var intelängrevarkenförtryckareellerförtryckta,herrarellerslavar,ochintehellerfolkbundna till andra folk eller angripare som utövade aggression. Alla folk varAllâhstjänare.DevarkärleksfullabrödersomföljdeAllâhsbud.TackVareAllâhgjordedesigavmedarrogansenochdenskrytsammaattityden:

”Enarabärintebättreänenickearab.Igengäldärenickearabintebättreän en arab. En rödskinnad man är inte bättre än en svart utom igudsfruktan.MänniskornaärallaAdamsbarnochAdamskapadesavstoft.”

Tackvaredenislamiskakallelsenhadearabiskochallmänmänskligenighetochsocial rättvisa blivit verklighet såväl i det jordiska som i det hinsides. Tidensgång hade förändrats, jordytans kännetecken och historiens krökta linjer haderätatsutochmentalitetenhadekorrigerats.Al‐Jahiliyahs anda, förvrängda värderingar och strukturer, samt människorsfördärvademedvetandenhadeunderdenperiodendominerathelavärlden.Denallmänna förekomsten av slaveri, orättvisa, överdriven lyx, äktenskapsbrott,depression,demoralisering,icketro,avvikelsefråndenrättavägen,samtmörker– allt detta fanns trots existensen av himmelska religioner. Dessa läror hadevuxitsigsvagaochförloratalltinflytandeövermänniskornassjälochsinneochutvecklatstilllivlösarituellatraditioner.Dåkallelsenhadefylltsinrollimänskligtlivbefriadedenmänsklighetensandefrån vidskepelser, illusioner, vitt slaveri, fördärv och människans dyrkan avmänniskan. Islamhadebefriatdetmänskliga samhället frånsnusk,upplösning,orättvisa,ochtyranni.Detfannsintelängrenågrasocialaavskiljare,ellerreligiöseller värdslig despotism. Islam hade etablerat en värld byggd på solidarättskaffens och oantastade fundament. Det var baserat på optimism,rättskaffenhet,frihetochförnyelse.Sanning,tro,värdighet,driftighet,utveckling

344

och förbättring av levnadsförhållanden och återupprättelse av rättigheterutgjordeallafundamentpåvilkadenislamiskastatenvarbyggdpå.442Tack vare den utvecklingen upplevde Arabien en exempellös och välsignadåteruppståndelse.Aldrigtidigarehadedesshistoriavaritsåreligiöstpräglad,sågudfruktigochsålysandesomdenvarunderdessaunikadagar.

442MadhaKhasiraal‐’Alambi‐Inhatil‐Muslimîn,s.14.

345

AvskedsvallfärdenEFTER KALLELSENS UPPFYLLANDE, proklamerandet av Budskapet ochupprättandetavettnyttsamhällepåbasisav”detfinnsingengudomutomAllâh”och på Muhammads uppdrag, steg en hemlig kallelse upp i Allâhs SändebudshjärtasomsahonomatthansvistelseidenLägrevärldenvarpåvägattupphöra.DetframstodklartochtydligtihanssamtalmedMu’adhsomhansänttillJemenär10A.H:”Mu’adh!Kanskeblirdetsåattduintekommerattträffamigefterdetårsomviharnu.Dukommerkansketillochmedattpasseradennaminmoskéochmin grav.”DåMu’adh hörde detta skrek han till av fruktan för att skiljas frånAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser.AllâhsomsorgvarsåväldigtiattlåtaProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser – se frukterna av den Kallelse för vilken han under tjugo års tidåsamkats olika slags svårigheter. Dessa tjugo år hade gått snabbt. Sina sistadagar brukade han tillbringa med att i Meckas utkanter träffa utsända ochrepresentanterförstammarsomkonsulteradehonom.Frånhonomlärdedesigislamslagarochigengäldbrukadehanavkrävademvittnesmålomatthanhadeingivitdemförtröstan,förmedlatBudskapetochväglettmänniskorna.Allâhs Sändebud–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser– tillkännagavsin avsikt att själv företa den välsignade vallfärden. Kolossala mängdermänniskor kom till Medina för att söka hans vägledning och Imâmah undervallfärden (al‐Hajj).443 En lördag under de fyra sista dagarna i dhul‐qa’dahinledde Profeten – över honom vare Allâhs frid och välsignelser –förberedelseproceduren.444Hankammadesitthår,togpåsigliteperfym,sattepåsigsinklädnad,sadladesinkamelochgavsigpåeftermiddagen iväg.Hankomfram till Dhul‐Hulaifa före eftermiddagsbönen. Han förrättade två rak’a ochtillbringadenattendär.DådetblevmorgonsahantillsinaFöljeslagare:

”En som kommer, skickad av min Herre, besökte mig ikväll och sa: ’Be idennavälsignadedalochsäg:Jagavserattgöra’Umrahikombinationmedvallfärden.’”445

Innan han förrättade eftermiddagsbönen tog han det rituella badet för att nåIhram (rituell renhet) och ’Aishah – må Allâh vara nöjd med henne –parfymeradehanskroppochhuvudmedDharira(enväxt)ochmedenparfymsominnehöllmysk.Dettjockaklibbigalagretavparfymkundesesihanshårochskägg.Hanlämnadedemosköljda,togpåsigsitthöftskynkeochsinklädnad,ochförrättade en förkortad middagsbön på två rak’a. Han uttalade de inledande

443SahihMuslim,1/394.444Fathal‐Bari,8/104.445Sahihal‐Bukhari,1/207.

346

orden för ’Umrah, och satte sedan upp på sin kamelhona ’al‐Qaswa’ ochproklamerade: ”Det finns ingen gudomutomAllâh.”Då han gav sig ut i öknenhylladehanAllâhsNamn.Han fortsatte sin resa till Dhi Tuwa, en liten bit utanför Mecka, där hantillbringadenatten.PåföljandemorgoneftermorgonbönenrestehaniniMeckasöndagmorgondenfjärdedhul‐hijjahår10A.H.Resantogåttadagarvilketvarnormalt. Så snart han kommit in i al‐Haram‐moskén cirkulerade han runt al‐Ka’bah (Tawâf) och vandrade fram och tillbaka (Sa’i) mellan as‐Safa och al‐Marwah. Han bröt sedan inte Ihram (den rituella renheten) eftersom han varQarin, dvs. avsåg att göra både ’Umrah och al‐Hajj. Därpå tog han al‐Hadi(offerdjuren)förattslaktadem.HanhadesittnattlägerpåenavMeckashöjder–al‐Hajun,ochvadgällercirkuleringengenomfördehanbaradensomingår ial‐Hajj.DeavhansFöljeslagaresomintehadenågotofferdjurmedsigfickorderomattgå in i Ihram för ’Umrah, cirkulera runt al‐Ka’bah, företa den rituellapromenadenmellanas‐Safaochal‐MarwahochsedangåurIhram.Detveckadedockattgörasomdeblivittillsagda.AllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–sadå:”Hadejagpåförhandkänttilldetjagvetiefterhandhade jag inte tagitmedmig något Hadi, och om jag inte hade haft något HadihadejagbrutitIhram.”DåFöljeslagarnahördedessaordgjordedesomdeblivittillsagda.Pådhul‐hijjahsåttondedag,dvs.Tarwiyah‐dagen,begavhansigtillMinadärhanförrättademiddags‐,eftermiddags‐,skymnings‐,kvälls‐ochgryningsbönen–dvs.femböner.Han stannade sedan en stund tills solen klättrat en bit och gav sigdärpåivägtill’ArafahdäretttältuppförtsförhansräkningvidNamirah.Hansatti detta tills solen gick ner och gav sedan order om att hans kamel al‐Qaswa’skulle göras i ordning. Den sadlades och gjordes färdig och Profeten – överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–redneridalendäretthundratjugofyraelleretthundrafyrtiofyra tusenmänniskorsamlats.Hanställdesiguppochhöllföljandeanförande:

”Människor! Lyssna noga till vad jag har att säga, ty jag vet inte om jagnågonsinkommerattträffaerpådennaplatsefterinnevarandeår.446Detärförbjudetförerattutgjutavarandrasblodellerattutanrättbemäktigaervarandrastillgångar.Dettaärlikaförbjudetsomattutgjutablodpåensådandagsomidagochiensådanmånadsomdennaförbjudnamånadochiensådanhelgadstadsomdenna(dvs.Meckamedomgivningar).Se! All hedendom och okunskap finns nu undermina fötter. Okunskapensochdenförislamiskatidensblodshämndärefterskänktochdetförstakravpå blod som jag avskaffar är det som ligger hos Rabi’ah bin Harith, somfostrades iSa’dsstamochdödadesavHudhail.Räntaär förbjudetoch jag

446IbnHisham,2/603.

347

började med att efterskänka den ränta som ’Abbas bin ’Abdul Muttalibskullehatagitemot.Denefterskänksheltochhållet.Människor! Frukta Allâh vad gäller kvinnor. I sanning har ni tagit demunderAllâhsbeskyddochdeharblivit lovligaförergenomHansOrd!Detåligger er att högakta deras äktenskapliga rättigheter och dem att intebegå oanständiga handlingar för vilka, om de begår dem, ni har rätt attstraffa dem, dock inte strängt. Om era hustrur avhåller sig frånanstötligheterochärertrogna,födochklädemdåefterderasbehov.JaglämnarblandereftermigAllâhsbok.Omnihållerfastviddenkommernialdrigpåvillovägar.447Människor!JagkommerinteattefterträdasavnågonProfetochnikommerinte att efterträdas av något folk. Så jag bjuder er att dyrka er Herre,förrätta de fem bönerna, fasta under ramadan och betala zakat utan attknota. Jag bjuder er att företa vallfärden till erHerresHelgedom och attlydademsomnilyderunder,ochnikommerattbelönasmedattträdainierHerresParadis.448Ochomnitillfrågasommig,vadkommerniattsäga?”

Desvarade:”Vibärvittnesbördomattduharframförtdittbudskapochgenomförtdittuppdrag.”

Han lyfte sitt pekfinger mot himlen och sänkte det sedan mot människornamedanhansa:

”Allâh,bärvittnesbörd.”Hanupprepadedettatregångar.449Den sommedhög röstupprepadedet somProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–savid’ArafatvarRabi’abinOmaiyahbinKhalaf.450SåsnartProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–hadehållitsittanförandeuppenbaradesföljandekoranversförhonom:”DennadagharjagfullbordatdetreligiösaregelverketförerochskänkterMinvälsignelseifullastemått.JagharbeslutatattunderkastelseunderAllâhsvilja

skallvaraerreligion…”(Quranen5:3)

447SahihMuslim,1/397.448Rahmat‐ul‐lil’alamîn,1/263.449SahihMuslim,1/397.450IbnHisham,2/605.

348

Då’Umarhördedennaversbrasthanigråt.Hantillfrågadesdåomorsakenochgavsvaret:”Påfulländningkaningentingannatänofullkomlighetfölja.”451Efter taletkalladeBilal tillbön,ochgjordesedandetandrautropet.Profeten–över honom vare Allâhs frid och välsignelser – förrättade både middags‐ ocheftermiddagsbönenseparatutannågraandrabönermellandem.Hansattsedanupppå sinkamel,närmadesigplatsendärvakten stod, vändeansiktetmotal‐Qiblah och fortsatte att stå fram till solnedgången då himlens gula färg ochsolskivan började försvinna. Osamah lade till att Profeten – över honom vareAllâhs frid och välsignelser – fortsatte till Muzdalifa där han förrättadeskymnings‐ och kvällsbönmed en ”första kallelse” och en ”andra”.Han utsadeingalovprisningaröverAllähmellandebådabönerna.Därefterladehansignerframtillgryningsbönen,vilkenhanförrättademedettförstautropochettandraalldelesinnangryningen.Påsinal‐Qaswa’rördehansigsedanmotal‐Mash’aral‐Haram.Hanvändesigmotal‐QiblahochlovprisadeAllâh:”AllâhärDenstörste.Det finns ingen gudom utomAllâh.” Han stannade där tills det var fullmorgonmeninnansolennåtthögtpåhimlengavhansigivägmotMina.Hangickenlitenbitoch följdevägen tilldenstora Jamrah,varvidhanstannadeochkastadesjustenar.Vidvarjekastsahan:”AllâhärDenstörste.”Detrördesigomsmåstenarkastade från dalens botten. Sedan begav han sig till offerplatsen där hanmedsinaegnahänderoffradesextiotrekameler,ochbad ’Aliatt tahandomresten,etthundratrettiosjustycken.Hangjordedärmed ’Alideaktig ial‐Hadi.Enbitavköttetfrånvarjeslaktatdjurtillagadesienskålfrånvilkendebådamännenåt,ochdrackavsoppan.AllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–sattsedanupppå sin kamel och återvände till Helgedomen då han förrättademiddagsbönen.Hanstötteocksåpå’AbdulMuttalibsbarnsomförsågmänniskormedvattenvidZamzamskälla.”Tauppvatten,barntill ’AbdulMuttalib,jagskullegöradetsjälvomjagintefruktadeattmänniskordåskulleförsökatadetuppdragetfråner.”Degavhonomettämbarvattenochhandracksigotörstig.452Dentiondedhul‐hijjah,Yauman‐Nahr(offerdagen),höllProfeten–överhonomvare Allâhs frid och välsignelser – ytterligare ett tal. Det skedde mitt påförmiddagenmedanhansattpåengråmula. ’Alividarebefordradehansordtillfolketsomantingensattnerellerstodupp.453Taletinnehöllendelupprepningarfrån dagen innan. De två framstående hadithtradenterna Bukhâri och MuslimrapporterarenversionberättadavAbiBakrah:Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–höllpåYaoman‐Nahr(dagenförslakt)etttalochsa:

VårtidharnublivitlikhurdenvardåAllâhskapadehimlarnaochjorden.Året består av tolv månader. Fyra av dem är heliga (Hurum), varav tre

451Rahmat‐ul‐lil’alamîn,1/265.452SahihMuslim,1/270.453AbuDa’ûd,1/270.

349

följer på varandra (dhul­qi’dah, dhul­hijjah,muharramoch rajab)medanen,rajabmudar,uppträderensammellanjumadaochshaban.”Vilken månad är det nu?” frågade han. Vi sa: ”Det vet Allâh och HansSändebudbästavalla.”Hanvartystenstundtillsvitroddeatthanskullegedenenannanbenämning.”Ärdetintedhul­hijjah?”undradehan.”Jo,”savi.Han frågade då, ”Vad heter denna stad?” Vi sa: ”Det vet Allâh och HansSändebudbästavalla.”Hanvartystenstundtillsvitroddeatthanskullegedenettannatnamn.”Ärdetinteal­Baldah?”frågadehan.”Jo,”savi.Sedanfrågadehan igen, ”Vilkendagärdet idag?”Vi svarade: ”DetvetAllâhochHans Sändebud bäst av alla.” Han var tyst en liten stund och sa sedanundrande:”Ärdetintean­Nahr?””Jo,”savi.Dåsahan:Detärförbjudet(Haram)attutgjutavarandrasblod,olovandesätaellertavarandras förnödenheter eller kränka varandras heder. Deras helighet ärokränkbar.Demåste förvarandravara likaheligasomdenhelgadedag idennahelgademånadidennahelgadestad.NikommerattåteruppståndnaefterdödenförasåtertillerHerre.Därkommerniattställastillsvarsföreragärningar.Såbliintemänniskorsomgårvilseochdödarvarandra.”HarjaginteförmedlatBudskapet(frånminHerre)?””Jo,dethardu,”sade.”Allâh!Bärvittnesbörd!Låtdensomärnärvarandevidarebefordradettillden som är frånvarande, ty de frånvarande kanske förstår bättre och ärmeruppmärksamma.”

I en annan version sägs det att Profeten – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser–idettaletsa:

”Densomslungasiniolyckakommersannerligenattkännasigförorättad.Sålåtingenavergöradensföräldrarnågotont.SannerligenharStangettuppomattblidyrkadidettavårtland,menhankommerattåtlydasdånibegår handlingar ni försmår. Stan kommer att var tillfreds med sådanasaker”454

AllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–tillbringadeat‐Tashrîq‐dagarna (den elfte, tolfte och trettonde dhul‐hijjah) i Mina där hangenomförde de islamiska ritualerna, bad till ochmindes Allâh, följde Ibrâhîms(Abraham)exempelochgjordesigavmedallaspåravpolyteism.Hanhöllocksåytterligare några anföranden. I en version från Abu Da’ûd berättar NabhansdotterSira’:”AllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–höllett tal till oss påRu’us­dagen i vilket han sa: ’Är inte detta denmellersta av at­Tashrîq­dagen?’”455Hans tal den dagen var snarlikt det som han höll på dagen för an‐Nahr. DetskeddeefteruppenbarelsenavSuratan‐Nasr.

454At‐Tirmidhi,2/38,135;Mishkatal‐Masabih,1/234.455AbuDa’ûd,1/269.

350

Denandradagenavan‐Nafr(avfärd)ochdentrettondedhul‐hijjahtogProfeten–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser–avsked(an‐Nafr)avMinaochredtillenhögtbelägenplatspåenbergssluttningvidBaniKinanahfrånal‐Abtah.Han tillbringade resten av dagen och natten där och förrättade middags‐,eftermiddags‐,skymnings‐ochkvällsbönerna.Han sov sedan en liten stund innan han satt upp och red mot Ka’bah. Hangenomförde avskedscirkuleringen (Tawâf al‐Wada’) efter att ha gett sinaFöljeslagareorderomattgöradetsamma.Dåhanslutförtdereligiösaritualernaskyndadehan tillbaka till det renadeMedina, inte för att sökavilautan för attåterupptasträvanochkampenpåAllâhsväg.456DESISTAEXPEDITIONERNADetbysantinskariketshögmodfickdetattförnekamuslimernasinrättattleva.Isin arrogans dödade man till och med de av sina allierade som antog islam.MordetpåFarwahbin’Amral‐JudhamisomvarderasallieradevidMu’anvarettbevis på detta. Denna bysantinska arrogans och förmätenhet fick AllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–attisafarår11A.H.mobilisera en enorm armé under ledning av Osama bin Zaid bin Harithamedorderomatt låtamuslimernashästar trampagränsområdenavidal‐Balqa’ochad‐Darum i Palestina. Målet var att skrämma bysantinerna och ingjutasjälvförtroendeihjärtanahosdearabersomvarbosattavidgränsenmotBysans.EttandrasyftevarattframföraettbudskaptillalladärsåattingenskullevågapåståattKyrkansbrutalitetkundeförsiggåostraffad,samtatt islamisering inteärlikamedfruktanochsårbarhet.Osamahsledarskapvarföremålförkritik.Eftersomhanvarväldigtungtvekadefolk att ansluta sig till hans expedition. Allâhs Sändebud – över honom vareAllâhsfridochvälsignelser–vändesigdåtilldemochsa:

”Det är inte konstigt att ni ifrågasätter hans ledarskap, ty ni ifrågasatteocksåhansfarsledarskap.Ja,vidAllâh,hansfar,somvarenavminaallrakäraste,varocksåendugligledare,ochdennehanssonäreftersinfarenavdemsomärmigallrakäraste.”457

FolkbörjadedåaccepteraOsamahochanslötsig tillhanshär.Antalet frivilligablevsåstoraattkönringladesignerförenbrantsluttningflerakilometerutanförmedina. De oroade nyheterna om Allâhs Sändebuds sjukdom fick emellertidhärenattdröjaförattfåbeskedomvarAllâhhadeiåtankeförSittSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser.DetvarAllâhsViljaattOsamahsexpeditionskullebliden förstasomsändesutunderdensannfärdigeAbuBakrskalifskap.458

456Sahihal‐Bukhari,1/631,2/631;IbnHisham,2/601‐605;Zâdal‐Ma’ad,1/196,218‐220.457Sahihal‐Bukhari,2/612.458IbnHisham,2/560,606;Sahihal‐Bukhari,2/612.

351

ResantillAllâh–DenUpphöjdeSYMPTOMPÅAVSKEDDå kallelsen till islam utvecklades till fullständighet och den nya trondomineradehelasituationenbörjadeAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfrid och välsignelser – visa vissa symptomer som indikerade etttillbakadragande.Dekundeuppfattasviahansuttalandenochhandlingar:

• Underramadanår10A.H.avskärmadehansigtjugoistället förnormalatiodagar.

• ÄrkeängelnDjîbrîl(Gabriel)repeteradeQuranentvågångermedhonom.

• Hansordunderavskedsvallfärden:”Jagvetinteomjagnågonsinkommerattträffaerpådennaplatsefterinnevarandeår.”

• Uppenbarelsenavan‐Nasrunderat‐Tashrîq‐dagarna.Dådensändesner

insåghanatt tidenvar inneochattdensuranvarett tillkännagivandeahanannalkandedöd.

• Tidigt isafaår11A.H.begavsigProfeten–överhonomvareAllâhsfrid

och välsignelser – till Uhud för att genomföra en avskedsbön tillmartyrerna.Denföreföllsägaadjötillsåväldedödasomdelevande.Hangicksedanuppitalarstolenochsa:”Jagskagåföreerochjaghargjortstillett vittne för er. Vid Allâh kommer ni mycket snart att träffa mig vid”Springvattnet”. Jag har givits nycklarna till världsliga skatter. Vid Allâhfruktar jag inte att ni ska bli polyteister efter mig. Jag fruktar dock attförvärvavvärldsligarikedomarskaförledaertillattangripavarandra.”459

• Videtttillfälle,vidmidnatt,gickhantillal‐Baqî’sgravplatsochbadAllâh

förlåtaislamsmatyrer.Hansa:”Fridvareöverer,nigravensinvånare!Mådenmorgonsomgryröverervaramerbefriandeändensomgryröverdelevande. Elände närmar sig dem sommörka skyggor i en svart natt – avvilkadensistaföljeravdenförsta.Densistabärpåmerontändenförsta.”Hantröstadedemgenomattsäga:”Vikommerefterer.”

SJUKDOMENSINLEDANDEFASMåndagendentjugoniondesafaår11A.H.deltoghanienbegravningsceremonividal‐Baqî’.Påvägentillbakafickhanhuvudvärkochkroppstemperaturenblevsåhögatthettankundekännasöverhuvudbindeln.Trotssinsjukdomleddehanunder elva dagarmuslimerna i bön. Det totala antalet sjukdagar var antingentrettonellerfjorton.

459Sahihal‐Bukhari,2/585.

352

DENSISTAVECKANDåsjukdomenförvärradesfrågadehansinahustrur:”Varskajagvaraimorgon?””Varskajagvara?”Deförstodvadhansyftadepåochtilläthonomattbovarhanville. Hängande på al‐Fadl bin al‐’Abbas och ’Ali bin Abi Talib flyttade han till’Aishahsrum.Medhuvudbandetpåsläpadehansig in ihennesboningdärhanskullekommaatttillbringadensistaveckanavsittliv.Under den perioden reciterade ’Aishah al‐Mu’awwidhat (sura 113 och 114 iQuranen)ochandrastyckenochnänensomhanlärthenne.FEMDAGARFÖREHANSDÖDOnsdagfemdagar föredödenstegProfetens feberochsignaleradesjukdomensallvar.Hansvimmadeochledavsmärtor.”Hällövermigsjuqirab(lädersäckar)medvatten frånolikakällor såatt jagkangåut föratt träffamänniskornaochtala tilldem.”Desattehonomså i enbehållare (vanligenanvänd till tvätt)ochhälldevattenöverhonomtillshansa:”Deträcker,deträcker.”HankändesignutillräckligtbraförattgåiniMoskén.Medhuvudbandetpåsattehansigipredikstolenochhölletttaltillfolketsomsamlatsrunthonom.Hansa:

”Allâhsförbannelsekommerattfallaöverjudarochkristna,tydehargjortsinaprofetersgravartillplatserförtillbedjan.”460

Sedansahan:

”Görintemingravtillendyrkadavgud.”461Hanavslutademedatterbjudamänniskorupprättelseföreventuellaorätterhanutsattdemför:”Denvarsryggjagpiskaterbjuderjagminryggförvedergällning.Denvarsheder

jagnågonsinkränkterbjuderjagnuminhederförvedergällning.”

Han steg därpå ner, förrättade middagsbönen och klev sedan åter upp ipredikstolen och satte sig. Han återupptog sitt första tal om illvilja och en delandrasaker.Enmansa: ”Duärskyldigmig tredirham.”Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–sa:”Fadl,gehonompengarna.”Hanfortsattesedan:

”Jagmanarerattbehandlaal­Ansâr(Hjälparna)väl.Detillhörminfamiljochhosdemfannjagskydd.Deharpåetttrovärdigtochansvarsfulltsättfullgjort det som ålades dem, och nu återstår det som ni måste göra. Nimåste till fullo erkänna och uppskatta den välvilja de har visat och haöverseendemedderasbrister.”

460Sahihal‐Bukhari,1/62;Muatta’ImamMalik,s.360.461Muatta’ImamMalik,s.65.

353

Ienannanversion:

”Antalettroendekommerattöka,menantaletHjälparekommerattminskaisådangradattdeblandmänniskornakommerattvarasomsaltetimaten.De bland er som innehar förtroendepositioner och är mäktiga nog atttillfoga människor gott eller ont, ska fullt ut erkänna och uppskatta detjänsterdessavälgörarehargjortochhaöverseendemedderasbrister.”462

Ochsa:

”Allâh,Den störste, hargett enav Sina tjänaremöjlighetatt väljamellanvadhelsthanönskaravAllâhsgåvoridennavärld,ochdetsomHanspararförhansräkning,ochhanvaldedetsenare.”

AbuSa’îdal‐Khudrisa:”DåAbuBakrhördedettagräthanochsa, ’vioffrarvåraföräldrarfördinskull.’ViundradevarförAbubakrsaensådansak.Folksa:’Sepådengamlemannen!AllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser– talar om en avAllâhs tjänare sombeviljades rätten till antingen denna världsbästaellerAllâhsgåvor idetefterkommande livet,menhansäger:vioffrarvåraföräldrar för din skull.’ Det var senare som vi insåg vad han syftade på. AllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–vardentjänaresomfickvälja.VierkändeocksåattAbuBakrvardenmestlärdeblandoss.”463SedansaAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser:

”Den man i vars sällskap jag känner mig tryggast är Abu Bakr. Om jagskullebyggauppenvänskapmednågonannanänAllâhskullejaggöradetmed Abu Bakr. För honom känner jag kärlek och islamiskt broderskap.IngendörrutomAbuBakrskommeratthållasöppeniMoskén.”464

FYRADAGARFÖREHANSDÖDtorsdagfyradagarföreSändebudetsdödochtrotsatthanledavsvåraplågorsahantillmänniskorna:”Komhit.Jagvillattniskrivernågotsåattnialdrighamnarfel.” ’Umarbinal‐Khattabsadå:”AllâhsProfet–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser – lider av svåra plågor och ni har Quranen med er; Allâhs Bok ärtillräcklig för er.” Andra ville dock att skrivandet skulle verkställas. DåMuhammad – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – hörde demdiskuteradettasahantilldemattgåsinvägochlämnahonomensam.465Dendagenrekommenderadehantresaker:

1. attjudar,kristnaochpolyteisterskulleförvisasfrånArabien.

462Sahihal‐Buhari,1/536.463Mishkatal‐Masabih,2/546.464Sahihal‐Bukhari,1/22,429,449,2/638;Mashkatal‐Masabih,2/548.465Sahihal‐Bukhari,2/637.

354

2. attdelegationerskullerespekterasochbemötaspådetsättsomhansjälvgjort.

3. det tredjeharåterberättarenglömt.Detkanhahandlatomatt följadenHeliga Boken och Sunnah, att slutföra mobiliseringen av Osamahs här,ellerattförrättabönenochbehandlaslavarväl.

TrotssjukdomenochplågornabrukadeProfeten–överhonomvareAllâhsfridoch välsignelser – fram till den torsdagen, fyra dagar innan sin död, ledabönerna.Dendagenleddehanskymningsbönenochläste:

”Jagkallartillvittnen[vindarna]

(elleränglarnaellersändebuden)somsändsut,enefteren.”(Quranen77:1)466

PåkvällenblevhansåsjukatthanintekundebehärskasjukdomenochgåuttillMoskén.’Aishahsa:”Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–sa:’Harfolketförrättatbönen?’’Nej,dethardeinte.Deväntarpådig.’’Öslitevattenitvättstället,’sahan.Vigjordesomhansa.Hantvättadesigochförsökteställasiguppmensvimmade.Dåhankomtill sans igen frågadehan: ’Har folket förrättatbönen?’ Sedan följde samma förlopp en andra och tredje gång, tills han till slutskickadeAbuBakrattledabönen.AbuBakrkomsedanattledabönenunderdessasistadagar.”467Det rördesigomsjuttonböner. ’Aishah taladevid treeller fyratillällenmedhonomomattbefriaAbuBakrfrånattledabönenförattintefolkskullegeuppomhonom,menhanvägradeochsa:

”Ni (kvinnor) är som de kvinnor som försökte förleda Yûsûf (Josef) tilloanständigheter.VidarebefordraminönskantillAbuBakromatthanskaledabönen.”

ENELLERETTPARDAGARINNANDÖDENPålördagenellersöndagenkändesigProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–frisknogattförrättabönen,såstöddpåtvåmängickhanutförattförrättamiddagsbönen.AbuBakrsomstodredoattledabönendrogsigtillbakadå han såg Profeten – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – komma,mendensenaregjordeteckentillhonomattståkvarochsa:”Sättmigbredvidhonom.”DesattehonompåAbuBakrsvänstrasida.Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–leddebönenochAbuBakrföljdehonomochhöjderöstenvidvarjeAllâhuAkbar(AllâhärStörst)somProfeten–överhonomvareAllâhs frid och välsignelser – uttalade så att folket skulle kunna höraordentligt.468ENDAGFÖREHANSDÖDPåsöndagendag innanhandog frigavProfeten–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser–sinaslavar,gavbortdesjudinarerhanägdesomvälgörenhet

466Mishkatal‐Masabih,1/102.467Sahihal‐Bukhari,1/99.468Sahihal‐Bukhari,1/98,99.

355

och gav sina vapen sompresent tillmuslimerna. Då natten föll på var ’Aishahdärför tvungen att låna lite olja från grannen till sin oljelampa. Hans rustningintecknadesävenhosenjudeförtrettioSa’(ettkubiksmått)korn.DENSISTADAGENILIVETIenåtergivningavAnasbinMaliksägerhan: ”DåmuslimernaunderAbuBakrsledningpåmåndagen förrättadegryningsbönenöverraskadesdeavatt seAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–drafrånförhängettill’Aishahs rum. Han såg på dem då de i prydliga rader förrättade bönen och logmuntert.DåAbuBakrficksynpåhonomdroghansigtillbakaförattgeplatsårhonomattledabönen,tyhantroddeattProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–villegåutochbe.”Anassa:”Muslimernasombadvarsåförtjustaattde nästan blev för hänryckta i sina böner. Allâhs Sändebud – över honom vareAllâhs fridochvälsignelser–gjorde teckenåtdematt fortsätta sinbön,gick in irummetigenochdrogförförhänget.”469AllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–levdeinteförattupplevanästabönetillfälle.Senare på förmiddagen kallade Profeten – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser – till sig Fatimah och sa henne något som fick henne att gråta…sedan viskade han något annat till henne som fick henne att skratta. EfterProfetensdödfrågade’Aishahhenneomdettagråtandeochskrattandepåvilkethon svarade: ”Först avslöjade han för mig att han inte skulle repa sig från sinsjukdom, så jag grät. Sedan berättade han förmig att jag skulle bli den förste ifamiljensomskulleåterförenasmedhonom,såjagskrattade.”470HangavFatimahdengodanyhetenomatt hon skullebli den främstakvinnanblandallavärldenskvinnor.471Fatimah såg den svåra plåga som drabbat hennes far, så hon sa: ”Vilka svåraplågorminfarhar!”PådettasvaradeProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser:

”Hankommerinteattlidamerdådagenäröver.”472Hanbadomattal‐Hasanochal‐Husainskulleförasinförhonom.Hankysstedemochbadomattdeskulletasomhand.Hanbadomattfåträffasinahustrurochde fördes till honom. Han predikade för dem och bad dem minnas Allâh.Smärtorna blev nu så svåra att han påmindes om det gift han utsatts för vidKhaibar. Det var så smärtsamt att han sa till ’Aishah: ”Jag känner ännu denplågsamma effekten av den mat jag år vid Khaibar. Jag känner att döden är i

469Sahihal‐Bukhari,2/640.470Sahihal‐Bukhari,2/638.471Rahmat‐ul‐lil’alamîn,1/282.472Sahihal‐Bukhari,2/641.

356

annalkande.”473Han gav order om attman skulle förrätta bönen och behandlaslavarväl.Dettaupprepadehanfleragånger.474PROFETENDRARSITTSISTAANDETAGDå dödskampen började lutade ’Aishah honom mot sig. Hon brukade senareberätta:”EnavAllâhsnådegåvortillmigärattAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhs frid och välsignelser – avled i mitt hem då jag ännu var i livet. Han dogliggandemellanminbarmochhals.Allâhharvidhansdödblandathanssalivmedmin. Ty ’Abdur Rahman, Abu Bakrs son, kom in med en siwak (roten av enokenplanta som används för att borsta tänderna) i sin hand medan jag lutadeAllâhs Sändebud – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – mot mig. Jagnoteradeatthantittadepåden,såjagfrågade–tyjagvissteatthanvilleattjagskullegöradet–’Villduattjagskataden?’Hannickade.Jagtogdenochgavdentillhonom.Eftersomdetvaralltförsvårtförhonomfrågadejag,’Skajagblötadenåtdig?’.Hannickade,såjagblöttedenmedminsalivochhananvändedenpåsinatänder.”I enannanversionberättas: ”Såhanborstade (istanna) sina tänder så finahankunde.”Detfinnsenvattenhållare(rakwa)vidhanshandmedlitevatteni.Hanstoppadenerhanden,torkadeansiktetmeddenochsa:

”DetfinnsingengudomutomAllâh.Dödenärfulltavvåndor.”475Så snart han var färdig med borstningen höjde han sin hand eller sitt finger,tittade upp mot taket och rörde sina läppar. ’Aishah lyssnade till honom ochhördehonomsäga:”MeddemvilkaDuharskänktDinNåd,medprofeternaochdesannfärdiga (as­siddîqîn), martyrerna och de goda. Allâh, förlåt mig och varbarmhärtig mot mig och förena mig i Din upphöjda Samvaro.”476 Sedanupprepade han med jämna mellanrum följande: ”Din upphöjda Samvaro. TillAllâhvänderviossochtillHonomvänderviåterförhjälpochdensistaboningen.”Detta skedde undermorgonenmåndagen den tolfte rabi’ al‐Awwal år 11 A.H.Profeten – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – var vid sin dödsextiotreårochfyradagargammal.FÖLJESLAGARNASOROÖVERPROFETENSDÖDDenstoranyhetenvarsnartkändavallaiMedina.Svårsorgladesigtungtöveralltochallaistaden.Anassa:

”Jag har aldrig upplevt någon bättre och ljusare dag än den då AllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–komtilloss;ochjag har aldrig upplevt en mer ohygglig och mörk dag än den då AllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–dog.”477

473Sahihal‐Bukhari,2/637.474Sahihal‐Bukhari,2/637.475Sahihal‐Bukhari,2/640.476Sahihal‐Bukhari,2/638‐641.477Mishkat‐al‐Masabih,2/547.

357

DåhandogsaFatimah:”Minfar,Herrenbevaradedinbön!Minfar,varsboningäriParadiset.Minfar,varsdödjagförkunnarförDjîbrîl(Gabriel).”478’Umarsreaktion’Umar,somvarsåchockadatthannästanförlorademedvetandet,vändesigtillfolket:”EndelhycklarepåstårattAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridoch välsignelser – är död. Allâhs Sändebud – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser–doginteutangavsigavtillsinHerrepåsammasättsomMosesbin’Imrangjorde.Hanvarborta fyrtiodagarmenkomslutligentillbakatrotsattdesagtatthanvardöd.VidAllâh,AllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–kommertillbakaochhankommeratthuggahänderochbenavdemsompåståratthanärdöd.”479AbuBakrsreaktionAbu Bakr lämnade sitt hem i as‐Sunh och begav sig till Moskén till häst. Välframme satt han av och gick in. Han talade intemed någon utan fortsatte till’Aishahs boning och gick direkt till där Allâhs Sändebud – över honom vareAllâhsfridochvälsignelser–vartäcktmedentäckelsefrånJemen.Hanavtäckteansiktet,böjdesigner,kysstehonomochbrast igråt.Sedansahan: ”Jagoffrarmina föräldrar för din skull. Sannerligen kommer inte Allâh låta dig dö tvågånger.DendöddujusterfaritärdensomAllâhharföreskrivit.”Därpågickhanutochfann ’Umarsomtaladetill folk.Hansa,”’Umar,sättdig.”’Umarvägradegöraså.FolkvändesigfrånhonomochkomtillAbuBakrsomsa:

”Ochnu,tilldensomtillberMuhammad–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser.Muhammadärdödnu.Och till den som tillberAllâh.HanärEvigtLevandeochdöraldrig.Allâhsäger:’Muhammadäringentingmeränettsändebudoch[andra]sändebudharkommitochgåttförehonom.Omhandörellerstuparistrid,kommernidåattgöraenhelomvändning?DensomvänderheltomvållarinteAllâhnågonskada.MenAllâhskallbelönademsomvisartacksamhet.’

(Quranen3:144)”Ibn’Abbassa:”DettycktesvidAllâhsomommänniskoraldrighadehörtensådankoranvers förrän Abu Bakr reciterade den som en påminnelse. Så människorbörjadereciteradentillsdetintefannsnågonsomintegjordedet.”Ibn al‐Musaiyab sa att ’Umar hade sagt: ”Vid Allâh, så fort jag hörde Abu Bakrsägadettafölljagtillmarken.Detkändessomomminabenintekundebäramigsåjagkollapsade. Förstdå insåg jagattMuhammad–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser–verkligenvardöd.”480

478Sahihal‐Bukhari,2/641.479IbnHisham,2/655.480Sahihal‐Bukhari,2/640,641.

358

BEGRAVNINGOCHFÖRBEREDELSERFÖRAVSKEDAVHANSÄRBARAKROPPDispyter om vem som skulle efterträda Allâhs Sändebud – över honom vareAllâhs frid och välsignelser – bröt ut redan innan hans kropp förberetts förbegravning.Mängderavordväxlingar,diskussionerochsamtalägderummellanHjälparna och Utvandrarna i Bani Sa’idas takförsedda passage. SlutligengodkändesAbuBakrsomkalif.De tillbringadehelamåndagen framtillkvällendär.Folkvarsåupptagnamedsinaargumentatthansvälsignadekropptrotssennatt–kringgryningtisdagmorgon–ännulågkvarpåsinsängövertäcktavettfärgattyg.Hanlåstesinirummet.Undertisdagentvättadeshanskroppmedklädernapåaval‐’Abbas, ’Ali,al‐Fadloch Qathm – al’Abbas två söner, samt Shaqran – Sändebudets frigivne slav,Osamah bin Zaid och Aws bin Khauli. Al‐’Abbas, al‐Fadl och Qathm vändekroppenmedanOsamahochShaqranhälldevatten.’AlitvättadehonomochAwslutadehonommotsittbröst.De svepte honom i tre vita sahûli‐bomullstyger som varken hade enhuvudbekädnadellervarsydda.481Enslagsoenighetuppstodomgravplats.AbuBakrsa:”JaghördeAllâhsSändebudsäga:’Endödprofetbegravsdärhandör.’”AbuTalhahlyftedåsängenpåvilkenhanavled,grävdedärunderochgjordeengrav.MänniskorkominirummettioochtioochbadförProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser.Deförstavarmedlemmaruthansegenklan,sedanUtvandrarna, sedanHjälparna. Kvinnor bad för honom eftermännen. De ungavardesistaattbe.Dennaprocesstoghelatisdagenochnattenmotonsdagenianspråk.’Aishahsa:”VivissteinteattProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–begrovsförrän vi under natten till onsdagen hörde ljudet av verktyg som grävde imarken.”482

481Sahihal‐Bukhari,1/169;SahihMuslim,1/306.482Mukhtasarsîratar‐Rasûl,s.471;IbnHisham,2/649‐665;TalqîhFuhûmAhlal‐Athar,s.38;Rahmatul‐lil’alamîn,1/277‐286.

359

ProfetenshushållKhadijabinKhuwailidIMecka föreal‐HijrabestodProfetenshushåll avhonomsjälvochhanshustruKhadijahbinKhuwailid.Hanvartjugofemårgammalochhonfyrtiodådeingickäktenskap.Honvarden förstakvinnanhangiftesigmedochhansendahustrutills hon dog. Han fick söner och döttrar med henne, varav ingen av sönernalevdelänge.DöttrarnavarZainab,Ruqaiya,UmmKulthumochFatimah.Zainab gifte sigmed sin kusinAbu al‐’Asbin al‐Rabi’ ochdet skedde innan al‐Hijra.RuqaiyaochUmmKulthumgiftesigbådamed’Uthmanbin’Affan(denenaefterdenandrasdöd).Fatimahgiftesigmed’AlibinAbiTalibiperiodenmellanslagenvidBadrochUhud.Defickfyrabarn:al‐Hasan,al‐Husain,ZinabochUmmKulthum.DetärvälkäntattProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–avolikaskälhaderättatthafleraänfyrahustrur.Hanäktadesammanlagttrettonkvinnorvaravnioöverlevdehonom.Två–Khadijahochdefattigasmoder(Ummal‐Masakîn)ZainabbintKhuzaima–dogunderhanslivstid,medanhanmeddeöverigatvåintefullbordadeäktenskapen.SawdahbintZam’aProfeten – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – äktade henne ishawwalunderprofetskapetstiondeårnågradagarefterKhadijahsdöd.Sawdahhadetidigarevaritgiftmedsinkusinas‐Sakranbin’Amr.’AishahbintAbuBakrProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–giftesigmedhenneiprofetskapets elfte år, ett år efter giftermåletmed Sawdah och två år och femmånader före al‐Hijra. Hon var sex år då han gifte sig med henne. Hanfullbordadedockinteäktenskapetförränishawwalsjumånaderefteral‐HijraiMedina då hon var nio. Hon var den enda jungfru han äktade och hans mestälskade.Honvarocksådenirättsvetenskapmestlärdakvinnan.Hafsahbint’Umarbinal­KhattabHonvarAiyim(dvs.utanäktaman).Hennestidigaremake,KhunaisbinHudhafaas‐Sahmi,varhongiftmedmellanslagenvidBadrochUhud.AllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–äktadehenneår3A.H.ZainabbintKhuzaimahHon var från Bani Hilal bin ’Amir bin Sa’sa’a och gavs smeknamnet Umm al‐Masakînpågrundav sinomsorgochomtankeomde fattiga.Honvargiftmed’Abdullah bin Jahsh som blev martyr vid Uhud, gifte sig med Profeten – över

360

honomvareAllâhsfridochvälsignelser–år4A.H.mendogtvåellertremånadersenare.UmmSalamahHindbintAbiOmaiyahHon var gift med Abu Salamah som dog i jumada al‐akhir år 4 A.H. AllâhsSändebud – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – äktade henne ishawwalsammaår.ZainabbintJahshbinRiyabHonvarfrånBaniAsadbinKhuzaimahochvarSändebudetskusin.HonvargiftmedZaidbinHarithasomdåbetraktadessomProfetenssom.DeskildesigdockochAllâhnedsändenågrakoranversermedanledningenavdetta:

”…MendåZaydskildesigfrånhennegavVihennesomhustruåtdig”(Quranen33:37)

Allâh har nedsänt några verser ur Surat al‐Ahzâb somdiskuterar adoptioner idetaljmenviskadryftadetsenare.AllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–giftesigmedhenneidhul‐qa’dahår5A.H.Juwairiyahbintal­HarithAl‐HarithvarledareförBanial‐MustaliqfrånKhuza’ah.Juwairiyahvarendelavdetbytesomtillföllmuslimerna frånBanial‐MustaliqochsomtillhördeThabitbinQaisbinShammas’.Hangjordeuppmedhenneomatt frigehenneefterenviss tid. Allâhs Sändebud – över honomvareAllâhs frid och välsignelser – togöverkontraktetochgiftesigmedhenneisha’banår6A.H.UmmHabibahRamlah, Abu Sufyans dotter. Hon var gift med ’Ubaidullah bin Jahsh ochutvandrade tillsammansmedhonomtillAbbessinien.Då ’Ubaidullahavföllochblevkristenstodhonfastvisinreligionochvägradekonvertera.’Ubaidullahdogi Abbessinien och Allâhs Sändebud – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser – skickade då ’Amr bin Omaiyah ad‐Damrimed ett brev till kungNegusochbadomUmmHabibashand.Dettaskeddeimuharramår7A.H.NegussvaradejakandeochskickadehennetillProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–isällskapmedSharhabîlbinHasnah.SafiyahbintHuyaibinAkhtabFrån Israels barn var hon en del av det byte som togs vid Khaibar. AllâhsSändebudtoghennesjälv,frigavhenneochäktadehenneår7A.H.Maimunahbinal­HarithAl‐HarithsdotterochsystertillUmmal‐FadlLubabahbintal‐Harith.Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–giftesigmedhenneefter’Umrah(denmindrepilgrimsfärden)idhul‐qa’dahår7A.H.DessavardeelvakvinnormedvilkaAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfrid och välsignelser – ingick och fullbordade äktenskap.Han överlevde två avdem,KhadijahochZainah,medandeandranioöverlevdehonom.

361

Avde två somhan inte fullbordade äktenskepmedvar en frånBaniKilabochdenandrafrånKindah.Honhalladesal‐Jauniyah.Vid sidan avdessahadehan två konkubiner.Den enahetteMaria, var koptiskkristen och en gåva från Egyptens härskare al‐Muqaqis. Hon födde hans sonIbrâhîmsomispädålderdogiMedinaden28eller29shawwalår10A.H.,dvs.den27januariår632e.Kr.DenandrahetteRaihanahbintZaidan‐NadriyahellerQuraziyahochvarfångefrånBaniQuraitha.Endelhävdaratthonvarenavhanshustrur.Ibnal‐Qaiyimgerdockdenförstaversionenstörretyngd.Abu’Ubaidahtalaromytterligaretvåkonkubiner:Jamila,enfånge,ochenslavinnafrånZainabbintJahsh.483DensombegrundarAllâhsSändebuds liv inseratthansäktandeavdetta storaantalkvinnorunderdesistaårenavsitt liv,ochefterattundernära trettioavsinabästaungdomsårhållitsig tillenäldrehustru, intepånågotsätthandladeom att tillfredsställa lust. Dessa äktenskap var i själva verket motiverade avsyftenlångtmerhögtståendeenvadäktenskapvanligenär.ÄktenskapenmedAbuBakrsdotter’Aishahoch’UmarsdotterHafsah,sinaegnadöttrars äktenskap, Fatimahsmed ’Ali bin Abi Talib och RuqaiyahsmedUmmKulthumsmed ’Uthman, pekar entydigt på att hans syfte var att bekräfta ochkonsoliderarelationenmellandefyramännenvarsuppoffringarochinsatserförislamvarvälkända.Därtillfannsdearabisktraditionenattvördadeingiftasrelationer.Fördemvarensvärsonellersvärdotterettmedelsomkonsolideraderelationenmellanolikaklaner. Fientligheter och strider mot allierade och släktingar bringade enoförglömligskam,vanäraochstatusförlustöverdem.Genomatt gifta sigmedde troendesMödrar villeProfeten –överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–undergrävaochbrytanerdearabiskastammarnasmotståndmotislamochsläckaderasintensivahat.UmmSalamahvarfrånBaniMakhzum,Abu Jahls ochKhalid bin al‐Walîds klan och hennes äktenskapmedAllâhs Sändebud – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – gav godareslutat. Till exempel var Khalids försiktiga och obeslutsamma inställning vidUhuden följd av äktenskapetmedUmmSalamah.Khalid gick ännu längreochblevkortdärefterenhängiventroendemuslim.Efter äktenskapet med Umm Habibah uppvisade hennes far Abu Suftan intelängre något fientligt beteende gentemot Allâhs Sändebud – över honom vareAllâhsfridochvälsignelser.PåsammasättbetyddeäktenskapenmedJuwairiyahochSafiyahattdetvåstammarnaupphördemedallprovokation,aggressionellerfientlighetmotislam.ÄnbättrevarattJuwairiyahvarenavdestörstakällornatillvälsignelseförsittegetfolk.IsambandmedhennesbröllopfrigavProfetensFöljeslagareetthundrafamiljertillhörigahennesfolk.Desa:”Detberorpåderassläktskapmed Allâhs Sändebud – över honom vare Allâhs frid och välsignelser.”

483Zâdal‐Ma’ad,1/29.

362

Detbehöverintesägasvilketgottintryckdennavälviljagjordepåalla.EttavdeallraviktigastemotivenärAllâhsbefallningtillsinProfetattutbildaochrenademänniskorsominteharnågonkunskapomhövlighet,bildningochkultur.Hanfick lära dem att foga sig i civilisationens nödvändigheter och bidra till attupprättaochbefästaettnyttislamisktsamhälle.Engrundlägganderegeliettmuslimsktsamhälleärattinteblandakvinnorochmän. Direkt utbildning för kvinnor är tvingande men i ljuset av denna normomöjlig.Profeten–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser–utsågdärförvissa kvinnor i olika ålder och med olika kompetenser och utbildade demsystematiskt för att de sedan skulle kunan utbilda beduin‐ och stadskvinnor iden sanna tron. De troendes Mödrar (dvs. Profetens hustrur) var i en sådansituation att de kunde förmedla Profetens tillstånd och angelägenheter tillmänniskor.Utbildadeoch lärda islams läror och regler speladehanshustrur, isynnerhet de som överlevde honom, enmycket viktig roll för att förmedla deprofetiska traditionerna, ahadith, till muslimerna. ’Aishah, till exempel,förmedladeettstortantalavProfetensgärningarochuttalanden.ÄktenskapetmedkusinenZainabbintJahshutgjordeettsärskiltfallsomsyftadetillattgöraslutpåendjuptrotadförislamisktradition–barnadoption.Underal‐Jahiliyah betraktade araberna en adopterad person på samma sätt som enbiologisk sonellerdotter i frågaomrättigheterochokränkbarhet.Traditionenvarsådjuptrotadiderashjärtanattdetintevarlättattändraellerupphövaden.Traditionen kränker islams grundläggande principer, särskilt de som gälleräktenskap,skilsmässa,arvochnågraytterligaresaker,ochfördemedsigenheldelfördärvochosedligheter.Islamaccepterarsjälvfalletintesådanahandlingarochsökeravlägsnademfråndetislamiskasamhället.I syfteattutrotadenna traditionbefalldeAllâh,denUpphöjde,SittSändebud–över honom vare Allâhs frid och välsignelser – att äkta sin kusin Zainab bintJahshsomvarZaidexhustru.HanvaroensemedZaidisådanomfattningatthanavsåg att skilja sig frånhenne.Detta var samtidigt somde Sammansvurna (al‐Ahzab)ingickenalliansmotAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–ochmotmuslimerna.Hanfruktadeatthycklarna,avgudadyrkarnaochjudarnaskullegöraenstorsakavdettaochförsökapåverkasvagamuslimer.DetvardärförhanuppmanadeZaidattinteskiljasigfrånhenneförattundgåattbliinblandadidensaken.Utan tvekan var denna obeslutsamhet och svaghet främmande för Profetenskaraktärochrimmadeillameddenbeslutsamhetensochviljanskraftmedvilkenhanhadeblivitskickad.Allâh,DenUpphöjde,klandradehonomfördettagenomattsäga:”Minns[Muhammad]vaddusadetillhonomsomAllâhvisadeSinnådochsomdu

självvisadestorvälvilja:’BehålldinhustruochfruktaAllâh!’OchavrädslaförmänniskornagömdeduinomdigvadAllâhskullegetillkänna,

faständuintebörfruktanågonutomAllâh”(Quranen33:38)

363

TillsistskildesigZainabochAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser – äktade henne vid den tid då han belägrade Bani Quraitha. Detskedde efter att hon fullgjort sin Iddat (dvs. den period under vilken en änkaellerfrånskildkvinnaintekangiftaomsig).AllâhSjälvhaderedanföreskrivitdetoch gav honom inget annat val. Han startade till och med äktenskapet Självgenomattsäga:

”…MendåZaydskildesigfrånhennegavVihennesomhustruåtdigföratt[visaatt]ingentinghindrarentroendeattingåäktenskapmedsinadoptivsonshustru,

sedanbandetmellanharupplösts.Allâhsviljamåsteske.”(Quranen33:37)

Detta var för att också i praktiken bryta traditionen av barnadoption efter attHanhadegjortdetiord:

”Ge[debarnsomniadopterar]detnamnsomderasfäderbar;dettaärdeträttaförfarandetinförAllâh”

(Quranen33:5)

”Troende!Muhammadärintefadertillnågonaveramän.HanärAllâhsSändebudochProfetlängdensSigill.Allâhharkunskapomallt.”

(Quranen33:40)Mångadjuptrotadetraditionerkaninteryckasuppochbrytasellerensjusterasmed endast ord, utan dessa måste kompletteras med handling frånförespråkarenförBudskapetsjälv.Vi kan se detta i muslimernas handlingar vid ’Umrah i samband med al‐Hudaibiyah, under vilken ’Urwah binMas’ud al‐Thaqafi såg vissamuslimer tauppallaupphostningarochutspottningarsomkomfrånProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser.Hansågdemocksårusatilldetvattensomhantvagatsig iochnästangrälaomdet.Det fannsandrasomtävladeomattsväratrohet till döden och andra som svor att inte fly (från slagfältet). Bland dessamärktes framstående Följeslagare som ’Umar och Abu Bakr som, trots att dehängavsinalivåtProfeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–ochislams sak, vägrade verkställa Sändebudets order i samband med slakten avofferdjur efter ratificeringen av al‐Hudaibiyahs fredsavtal, något som djuptstördeochoroadehonom.DåUmmSalamah–måAllâhvaranöjdmedhenne–rådde honom att ta initiativet och börja slakta sitt djur skyndade hansefterföljare att följa hans exempel. Detta var ett klart vittnesbörd till stöd förtalesättet:handlingtalarhögreänorddådetgällerattgöraslutpåendjuptrotadtradition.Hycklare hetsade fram en misstänksamhet och kommed en omfattande falskpropagandamot det äktenskapet.Deras handlingar och ord inverkademenligtpå demuslimer vars tro var svag, särskilt då de påpekade att Zainab var denfemtehustrunmenattdenHeligaQuranenbegränsadeantalettillfyra;attZaiditraditionens ögon var hans son och att en far som gifter sig med en sonsfrånskildahustruiarabernasögonbegårenfruktansvärdsynd.

364

Suratal‐Ahzâbuppenbaradesförattbringafullklarhetidessatvåfrågor,dvs.attislaminteaccepterarbarnadoptionpådetsättsomtraditionenföreskrev,samtatt Profeten – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – för att kunnaåstadkomma vissa saker avAllâh har fått större frihet än andramuslimer vadgällerantalethustrur.Sändebudets behandling av sina hustrur var av hedervärd, ädel och upphöjdnatur. Hans hustrur var de bästa vad gäller heder, tillfredsställelse, tålamod,anspråkslöshet och service (dvs. vad gäller hushållsarbete och äktenskapligaplikter). Trots att Sändebudets tillvaro var svår och strapatsrik klagade aldrignågonavdem.OmProfetenslivsaAnas:”VadjagverharAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsigneler–aldrignågonsinsmakattunt,plattbröd,ellermedegnaögonsettrostatlamm.”484’Aishahsa:”Meräntvåmånaderhargått,undervilkaviharsett trehalvmånar,ochännuhar ingeneld tänts iSändebudetshem(dvs.de lagade intemat).” ”Vadharniätit förattöverleva?” frågade ’Urwah.Honsa: ”De två svarta;dadlarochvatten.”485EnmängdinformationomProfetenssvåratillvaroharrapporterats.Trotsdessaumbäranden, svårigheterochmotgångar iProfetenshemkom intehanshustrurmedklagomål värda att nämnas –utomengång.Dettaundantagkom sig av mänsklig instinktiv svaghet och var inte så allvarlig att denframkallade ett juridiskt påbud. Allâh gav dem, som framgår av följande vers,möjlighetattväljamellantvåsaker:”Profet!Sägtilldinahustrur:’Omnilängtarefterdeglädjeämnensomlivetidenna

värld[kanerbjuda],komdå[tillmig]såskalljaglösaerigodofråndetäktenskapligabandetsomniönskar.MenomniharsinnetväntmotAllâhochHansSändebudochdetevigalivets[goda],harAllâhenrikbelöningiberedskapfördem

aversomvillgöradetgodaochdeträtta.”(Quranen33:28‐29)

Profetenshustrurvarsåädlaochuppriktigaatt ingenavdemföredrog”dennavärlds tillvaro, dess skimmer och glädjeämnen” i stället för tillvaron i detefterkommandelivet.Trots att de varmånga lyste dedispyter somvanligenuppstårmellanhustrurmed sin frånvaro i Profetens hushåll. Några få undantag finns och Allâhklandrade dem för democh de upphörde då. En incident omnämns i Surat at‐Tahrîm:”Profet!Varförpåläggerdu[digsjälv]–ienönskanattvaradinahustrurtilllags–

förbudmotdetsomAllâhharförklarattillåtetfördig…”(Quranen66:1‐5)

484Sahihal‐Bukhari,2/956.485Sahihal‐Bukhari,2/956.

365

En diskussion om polygami är i mina ögon inte nödvändig. Var och en somkänner till européerna och deras oanständiga leverne förstår att just dennalivsföringärettbeläggfördetsundaochförnuftigaipolygaminsprinciper.Detäri åsidosättandet av dessa principer som vi finner den direkta orsaken tilleuropéernas lidelser ochmoraliska dårskap, deras sorger och bedrövelser, deförfärliga brott mot sedlighet som de begår såväl som de stora olyckor ochprövningar som de utsätts för. Denna bild av livet i Europa kan rättfärdigaförekomstenochutövandetavpolygami.IdettafinnsGudomligateckenförallamedklaraochöppnasinnen.

366

Profetensegenskaperochuppträdande

PROFETEN – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – kombineradeskapelsensfullkomningmeduppträdandetfullkomning.AttProfeten‐överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser‐gavmänniskordettaintryckkanmanslutasigtillutifråndenlycksalighetsomöversvämmadederashjärtan och fyllde dem med värdighet. Den värdighet, hängivenhet ochuppskattning man visade Allâhs Sändebud ‐ över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser‐varunikochexempellös.Ingenannanmänniskaivärldenharvaritsåhögaktadochälskad.Desomkändehonomvälfascineradesochhänfördesavhonom,ochvarredoattoffrasinalivföratträddaenavhansnaglarfrånskada.Särskiltgynnadochprivilegieradaven fullkomningsom ingenannanbegåvatsmedsomhanvar,fannFöljeslagarnaatthanvarutansinlikeochälskadehonomdärför.Nedan listar vi en kort summering av rapporterna om hans skönhet ochfullkomning.Attomfattaallastårinteivårmakt.SKAPELSENSSKÖNHETDåAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–passeradeUmmMa'bad al‐Khuza'iyahs tält under sin utvandring beskrev hon honom försinman:

”Hanlysteavrenhetochhansanleteutstråladeettlugn.Hansuppträdandevargott.Hansmageputadeinteutochhanshuvudhadeinteförloratnågothår.Hanhademörka fina ögon fint välvdaav oavbrutna ögonbryn.Hanshår var långt, skinande svar och lätt vågigt. Hans röst var ytterligtdominerande. Hans huvud var stort, välformat och placerat på enfinlemmad hals. Han uttryckte tankfullhet, eftertänksamhet, serenitet ochsublimitet.FrämlingenfascineradespåavståndmensåsnartvederbörandelärtkännaProfeten­överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser­övergickfascinationentilltillgivenhetochrespekt.Hansuttryckvarmycketälskvärtochtydligt.Hanstalvarvälbalanseratochfrittfrånöverflödigaordsomomdet hade varit ett radband. Han var varken för lång eller för kort ellerfrånstötande. Han var en gren mellan de två och unikt lysande ochblomstrande. Han var alltid omgiven av sina Följeslagare. Närhelst hanyttradenågot lyssnadeåhörarnauppmärksamhet till honomochnärhelsthangavenbefallningtävladedeomattverkställaden.Hanvaren ledareochanförare.Hansuttalandenkännetecknadesavsanningochuppriktighetochvarbefriadfrånallaslagsosanningarochlögner.”486

486Zâdal‐Ma’ad,2/45.

367

'AlibinAbiTalibbeskrevhonomgenomattsäga:

"Allâhs Sändebud ­ över honom vare Allâhs frid och välsignelser ­ varvarken alltför lång eller kort. I jämförelse med sina vänner var han avmedellängd.Hanshårvarvarkenlockigtellervågigtutannågotmellanting,intealltförlockigtmenintehellerspikrakt.Detvarbådelockigtochvågigtikombination.Hansansiktevarintesvulletellerköttigtkompakt.Hakanvarinte litenochpannanvar inte smal.Detvarrelativt runtochmunnenvarvit.Hanhadestoramörkaögonoch långaögonfransar.Hans lemmarochskuldrorvarganskastora.Hanhade litehårväxt frånbringanochner tillnavelnmenrestenavhanskroppvarsågottsomhårlös.Hanhadetjockahandflator, fingrarochtår.Dåhangicklyftehanfötternafrånmarkenpåettsättsomomhangick i lervatten.Dåhanvändesigvändehansighelt.Profetskapets Sigill fannsmellan hans skuldror.Han är Profeternas Sigill,denmestgenerösaochdjärvablanddemalla.Hans ord var helt tillförlitliga. Han var den mest entusiastiske ochuppmärksammevadgällermänniskors förtroendenochoerhörtnogamedattgemänniskorheladerasandel.Profeten ­överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser­vardenmestmedgörligeochfogligeföljeslagare,medanden som oväntat stöter på honom fruktar och högaktar honom.Den somblir bekantmed honom kommer att tycka om honom. Den som beskriverhonom säger:Varken före eller efter att ha träffat honomhar jag sett ensådanperson."487

JabirbinSamurah rapporteradeattAllâhsSändebud ‐ överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser‐hadeettöppetanletemedvidaögonochsmalahälar.488Abu at‐Tufail sa: "Han var vit och stilig.Han var varken fet ellermager, varkenlångellerkort."AnasbinMaliksa:"Hanhadeöppnahänderochvarskärfärgad.Hanvarvarkenvitellerbrun.Ihanshuvudochihansskäggfannssåmångasomtjugogråahårstrånförutomdevidhanstinningar."Ienannanversionsägs:"...ochnågraspriddavitahårstrånihuvudet."489AbuJuhaifasa:"Jagharsettlitegråttunderhansunderläpp."al‐Bara'sa:"Hanvarmedellängd,bredaxladochhanshårräcktetillörsnibbarna.Jagsåghonomkläddienrödklädnadoch jag försäkrareratt jagaldrigsettnågonstiligaremänniska.FörstläthanhåretfallafrittförattvarasomBokensfolk,mensenarebrukadehanbenadet."490Al‐Bara'saockså:"Hanhadedetfinasteavansiktenochdenbästakaraktären."

487IbnHisham,1/401;Jami’at‐Tirmidhi,4/303.488Sahihal‐Muslim,2/258.489Sahihal‐Bukhari,1/502.490Sahihal‐Bukhari,1/502.

368

DåhantillfrågadesomSändebudetsansiktevarsvärdlikt,svaradehan:"Nej,detvar månlikt." I en annan version säger han dock: "Det var runt." ar‐Rabi' bintMuawwidhsa: "Omnihade setthonomhadeniupplevtdet somatt solen sken."JabirbinSamurahsa:"Jagsåghonomennattdådetvarfullmåne.Jagtittadepåhonom.Hanvarkläddienrödklädnad.Jagjämfördehonommedmånenochfannatthan­förmig­varbättreänmånen."491AbuHurarira sa: "Jag har aldrig sett något skönare än Allâhs Sändebud – överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser.Dettycktessomomsolensskenrördesiginne i hans ansikte. Jag har aldrig sett någon röra sig snabbare än honom. Dettycktessomomjordenhadeveckatsigförattförkortaavståndetförhonom.Tyvibrukadeförtaossalldelesmedanhanännuhademycketkrafter."492Ka'bbinMaliksa:"Dåhanvartillfredslystehansansiktesåstarktattmankundetroattdetvarenmånskiva."493"Engångsvettadeshanymnigthemmahos'Aishahochansiktsdragenblänkte.JagreciteradeettpoemavAbuKabîral­Hudhali:

Den som betraktar hans ansiktes linjer, kommer att se dem blänka somblixtrandetiettannalkanderegn."494

NärhelstAbuBakrsåghonombrukadehansäga:

"Hanärtrogenochutvald(avAllâh),beromförlåtelseochvisarvägentilldetgoda.Hanlysersomljusetfrånenfullmånelångtfrånmörkamoln."495

'UmarbrukadereciteraverseravZuhairsombeskrevHarambinSinan:

"Om du hade varit något annat än enmänniska, hade du varit en belystmånskivavidfullmåne."

Sedan brukade han lägga till: "Sådan var Allâhs Sändebud ­ över honom vareAllâhsfridochvälsignelser.496Då han blev arg blev hans ansikte så rött attman kunde tro att det var "en avgranatäpplekärnorförändradrödhudfläckpåbäggekinder."497JabirbinSamurahsa:"Hansbenvarmjuka,finaochvälkomponerade.Hansskrattvarintemeränettleende.Attsepåhonomfickenattsäga’hanserutatthaettblåttöga,mendetharhaninte.’"498

491Mishkatal‐Masabîh,2/518.492Mishkatal‐Masabîh,2/518.493Sahihal‐Bukhari,1/502.494Rahmatul‐lil’alamîn,2/72.495Khulasaas‐Siyar,s.20.496Khulasaas‐Siyar,s.20.497Mishkatal‐Masabîh,1/22.498Jami’at‐Tirmidhi,4/306.

369

Ibn al‐'Abbas sa: "Hans två framtänder var skilda åt, så närhelst han taladeträngde ljus inmellandem.Hanshalsvarså finochsilvervitsomendockashals.Hans ögonfransar var långa och hans skägg tjockt. Pannan var bred ochögonbrynensomdenmetallbitsomfästspåenlansfastutanbehorning.Hansnäsagickuppåtochvarmedelvälvdmed smalanäsborrar.Hanskinder var slätamenhan hade lite hår som växte från halsen ner till naveln. Han hade inget hår påmagenellerbröstetmenlitepåarmarnaochpåaxlarna.Hanbröstkorgvarbredochjämn.Hanhadelångaunderarmarmedbredahandflator.Hansbenvarrakaliksomhansarmar.Närhangårförsvinnerhansnabbt,menvarsmåttframåtböjddåhanintehadebråttom."499Anassa: "JagharaldrigrörtnågotsidentygmjukareänProfetenshandflata,ochintehellerhar jagnågonsinkäntnågot ljuvaredoftänhans." Ienannanversion"JagharaldrigkäntgråambraellermyskellernågotannatsomdoftarbättreänAllâhsSändebud­överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser."AbuJuhaifasa:"Jagtoghanshandochplaceradedenpåmitthuvudochfannattdenvarkallareänisochdoftadebättreänmyskparfym."500JabirbinSamurah–somviddentidenvarettlitetbarn–sa:"Dåhansmekteminkind kände jag att den var kall och doftade som om den kom direkt från enparfymhandel."501Anassa:"Hanssvettvarpärlliknande."UmmSulaimsa:"Hanssvettdoftadebättreändenfinasteparfym."Jabirsa: "DensombeträderenvägvilkenharbeträttsavAllâhsSändebud­överhonom vare Allâhs frid och välsignelser ­ kommermed säkerhet att känna hansdoftochvaraövertygadomatthanharpasseratdär."ProfetskapetsSigill,somtillstorleken var som ett duvägg, fanns mellan hans axlar på vänster sida medfläckarliksomfödelsemärken.502SJÄLENSOCHFÖRFININGENSFULLKOMNADProfeten – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – var känd för sinvältaligochflytiarabiska.Hanspositionochställningvaranmärkningsvärd.Hanvarenomsorgsfull,oförställdochrättframtalare.Hanvarkunnigiarabiska,välbevandrad i varje stams dialekt och landsmål och talade med sina värdar pådessa.Hanbehärskadeochvar tämligenvältalig i såvälbeduinspråkens styrkaoch talarkonst som stadsfolkens tydliga och förnäma språk. Framför allt fannsAllâhshjälptillhandsifromavdeuppenbaradekoranverserna.Hans fysiska kondition, uthållighet och förlåtande attityd ‐ utifrån sin ledandeposition‐samthanstålamodochståndaktighetmotdetsomhanföraktade,var

499Khulasaas‐Siyar,s.19,20.500Sahihal‐Bukhari,1/503.501SahihMuslim,2/256.502SahihMuslim,2/259.

370

alla egenskaper som Allâh Själv hade tillfört honom. Också visa män har sinabrister,menAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser–blev till skillnad från alla andra mildare och tålmodigare ju mer skador hantillfogades. Ju fler oförskämdheter någon okunnig slungade mot honom destomerståndaktigblevhan.'Aishahsa:

"NärhelstAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–fårmöjlighetattväljamellantvåalternativväljerhanalltiddetlättasteochmestbehändiga.Menomhanvetattdetärsyndfulltkommerhanatthållasigsålångtbortfråndetsomhankan.Hanharaldrighämnatsiegensak,menomAllâhshelighetkränkskommerhanattgöradet,dvs. iAllâhsochintesinegensak.Hanärdensisteattbliargochdenförsteattblitillfreds.Hans gärstfrihet och generositet saknar motstycke. Hans gåvor ochdonationervisaruppenmansomintefruktarfattighdom."5034949

Ibn'Abbadsa:"Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–vardenmest generöse. Vanligen är han allra mest generös under ramadan då ängelnDjîbrîl (Gabriel) varje natt besöker honom och repeterar Quranen med honom.SannerligenärAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser–mergenerösmedgåvorochvälgörenhetändenblåsandevinden."Jabirsa:

"Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–skullealdrignekanågondethanbadom."504

Hansmod,hans förmågaattgebiståndochhansmaktärutmärkande.Hanvardendjärvaste, upplevde besvärliga och svåra situationer och bemästrade dem.Modigamänflyddemeränengångochlämnadehonomensam,menändåstodhanmed fattningen i behåll vändmot fienden utan att vända ryggen till. Allamodiga män med undantag för Profeten – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser–harnågongång flyttellerdrivitspå flykt frånettslagfält. 'Ali sa:"Närhelst striden blev intensiv och krigarnas ögon blev röda förlitade vi oss påProfeten–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser– förstöd.Hanvaralltiddensomhöllsignärmastfienden."505Anas sa: "En kväll kände sig Medinas invånare uppskrämda. De begav sigskyndsamt i riktningmot ljudkällanmenProfeten–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser–hadegettsigivägföredem.HansattpåAbuTalhahssadellösahästmedettsvärdhänganderunthalsenochsatilldem:'Detäringentingattvararäddför."506

503Sahihal‐Bukhari,1/503.504Sahihal‐Bukhari,1/503.505Ash‐Shifa,1/89.506Sahihal‐Bukhari,1/407;SahihMuslim,2/252.

371

Han var denmest sedesamme och den förste att slå ner blicken. Abu Sa'îd al‐Khudrisa:"Hanvarblygareänenjungfruisinboudoir.Närhanhatarnågotkanvi läsadet ihansansikte."507Hanstirrar intepånågonsansikte,utanslåralltidnedblicken.Hantittarmerpåmarkenänmothimlen.Hankastarmestflyktigablickarpåfolkochåtlydsvilligtavalla.Hannamngavaldrignågonsomhanhörtdåliga saker om – något han avskydde. Istället sa han: 'Varför gör vissamänniskor..."Al‐Farazdaqspoesipassarinbrapåhonomochdensompassarbästlyder:

"Hanslårnersinblick,menandrasblickarslårneravhansallvar,ochordströmmarendasturhansmunmedanhanler."

Profeten–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser–ärdenmesträttvise,denmesthedervärde,denmestsannfördigeochdenärligasteavalla.Desomhartalatmed honom, också hans fiender, bekräftar hans högtstående egenskaper.Redan föreprofetskapetkalladeshanal‐Amîn (densannfärdige).Ocksåpådentiden–underal‐Jahiliyah–brukadedevändasigtillhonomförrådochdomslut.Ienversionfrånat‐Tirmidhisägerhanatt 'AliharsagtatthanavAbuJahl fåttvetaatthan(AbuJahl)satillAllâhsSändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser: "Vi kallar dig inte lögnare men vi tror inte på det du harförmedlat."508ISinBoksägerAllâh,DenUpphöjde,omdem:

"...detärintedigdekallarförlögnare,nej,detärAllâhsbudskapsomdetaravståndfrån,dessaorättfärdiga."

(Quranen,6:33)Till och med då Herakleios frågade Abu Sufyan, "har du under perioden föreprofetskapetanklagathonomförattljuga,"svaradehan"nej".Profeten – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – var synnerligenanspråkslös och långt ifrån att vara arrogant eller högmodig. Han förbjödmänniskor att, som andra vanligen gör inför kungar, stå upp för honom.Att besöka de fattiga och de behövande och bjuda dem på förtäring tillhördehans vanor. Om en slav bjöd in honom accepterade han inbjudan. Bland sinavänner satt han alltid som om han var en vanlig person. 'Aishah sa att hanbrukade laga sina skor, sy och laga sina kläder och göra det som vanligamängjorde i sina hem. När allt kommer omkring var han en vanlig man som allaandra.Hanbrukadekontrollerasinakläderförattseomdetvarnågrainsekterpådem.Attmjölka fårenochordnamed sin egenman tillhördehansnormalauppgifter.509Profeten–överhonomvareAllâhs fridochvälsignelser–vardenmest trognesina löften och en av hans egenskaper var att upprätta goda och varaktiga

507Sahihal‐Bukhari,1/504.508Mishkatal‐Masabîh,1/521.509Mishkatal‐Masabîh,1/521.

372

relationermedsinasläktingar–Silat‐ar‐Rahim.Hanvardenmestbarmhärtige,milde och välvillige mot alla människor. Hans livsföring var den enklaste.Dåligast uppförande och osedlighet är två egenskaper som var honomfullständigtfrämmande.Hanvarväluppfostradochgavintenågonöknamn.Hanvar inte den som förbannade eller förde oväsen på gatorna. Han utbytte inteförolämpningarmedandrautanmötteensådanellerettdåligtuppförandemedförlåtelseochöverseende.Ingentillätsgåbakomhonom(dvs.somlivvakt).Hankändesigintemervärdänandra,inteensänsinaslavar(kvinnorochmän),vadgällermatochkläder.Vemhelstsomtjänadehonomskulleocksåblitjänad."Uff"(somärettuttryckförmissnöje) är ett ord som han aldrig sagt till sin tjänare, och inte hellerklandradesdenneförnågothanellerhongjortellerintegjort.Attälskadefattigaochdebehövande,bjudadempåförtärningellerdeltaiderasbegravningarvarsådant som Profeten – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – alltidgjorde. Han föraktade aldrig eller vanärade en fattigman på grund av dennesfattigdom. Vid ett tillfälle då han var på resamed sina Följeslagare och då deskulletillredamatbadhandemattslaktaettfår.Enmansa,"jagslaktardet,"enannan sa, "jag flår det," och en tredje sa, "jag tillreder det." Allâhs Sändebud –överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–sadå,"jagsamlarvedtillelden."Desa,"nej,vigördetåtdig.""Jagvetattnikangöradetåtmig,menjagavskyrattvara privilegierad. Allâh avskyr att se en av Sina tjänare privilegierade framförandra."Sedangickhanförattsamlainved.510Låtoss sepåHindbinAbiHalahsbeskrivning: "Allâhs Sändebud–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–varkontinuerligttungsint,oavbrutetförsjunkenitankar.Hanviladealdrig(dvs.underlängretid)ochtaladealdrigannatännärdetvarnödvändigt.Hanförblevtystlångastunderochnärhelsthantaladeavslutadehantaletmedsittkäkbenochinteuteimunnenshörn(dvs.arrogant).Hanstalvarallomfattandeochbestämt.Detvarvarkenöverdrivetellerutanmening.Detvarälskvärt och intepånågot sätt disharmoniskt.Han lovprisadeAllâhs gåvorävenom de var små. Om han inte tyckte om denman som tillretts åt honom varkenberömdehanellerkritiseradeden."Hanhadealltidfullkontrollöversitthumörochblevaldrigargomdetintevarabsolutnödvändigt.Hanblevaldrigarg iegensakochtogaldrighämndiegensak.DetvarförAllâhshelighetochreligionsomhanblevarg.Då han pekade på något brukade han göra det med hela handflatan, och hanvändeden förattuttrycka förvåning.Omhanvarargvändehanbådekroppenochansiktetåtsidan.Dåhanvartillfredssänktehanblicken.Hansskrattvarfördet mesta i form av leenden. Det var då som hans tänder, vilka var somhagelkorn,syntes.Han talade aldrig om det inte rörde sig om något för honommycket relevant.HanbekräftadebroderskapsförbindelsenblandsinaFöljeslagareochfördedem

510Khulasaas‐Siyar,s.22.

373

påsåsättnäravarandraochundvekattseparerademelleringjutaillviljablanddem.De somvar rättvisamot sina egna folk högaktades och respekterades avhonomoch utsågs till ledare för sina folk.Hans gladlynthet förvägrades aldrignågon,inteensdemförvilkahanvarnadesittfolkochsomhansjälvvarpåsinvaktmot. Han besökte vänner och hörde sig för ommänniskors förhållanden.Han bekräftade det som var rätt och kritiserade det dåliga och försökteunderminera det. Han var mottfull i allt. Han var jämlik andra och inteprivilegierad. Han uppförde sig aldrig tanklöst för att andra inte heller skullebetesigtanklöst.Varjesituationtogsomhandpådetsättsompassadeför justdensituationen.Rättskaffenhetvarhansmålochhanledaldrigbristpådettaellervarlikgiltigfördet.Människorsomsattbredvidhonomvardebästablandsinafolkochdebästaav dem alla var för honomdem som erbjöd gemensammaöverläggningar. Förhonomvardestörstaochdehögsta i ställningdesomvarbästpåatt levereratrivsel, samordning och bistånd. Åminnelse (av Allâh) något som han åsyftadeoch upprättade varhelst han stod eller satt ner. Ingen särskild plats fanns förhonom att sitta på. Han kunde sitta ytterst i gruppen eller bredvid den sistaankomneoch sa tillmänniskor att göradetsamma.Hanunderhöll deltagarna isocialasammankomsterlikasåattdenhanvändesigtillkändeattingenannanänhansjälvhedradesavProfeten‐överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser.Vemhelst som satt bredvid honom eller avbröt honom för att fråga honom tillråds i någon angelägenhet blev den förste att tala och den som avslutade.Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–lyssnadetålmodigttillhonom tills han avslutat sitt tal. Han nekade aldrig någon något. Om det varnågothanintekundeuppfyllaficknågrauppmuntrandeordräckaistället.Hans storsinthet, vidsynthetoch toleranskundeomslutaallamänniskoroch fåhonomattbli betraktad som far till demalla.Vadgäller rättvisavardealla sågottsomlikaochingenvarbättreännågonannanutomifrågaomgudsfruktan.Enfavorit förhonomvardensomfruktadeAllâhmest.Hansförsamlingvarettmöteförmildhet,blygsamhet,tålmodighetochärlighet.Rösterhöjdesinteibråkeller uppror. Okränkbara saker kränktes aldrig. Gudsfruktan och dyrkan varderasvägartillsympatiochmedlidande.Derespekteradedeäldreochvarmildamotdeunga.Debistoddebehövandeochtogemotfrämlingar.Allâhs Sändebud – över honom vare Allâhs frid och välsignelser – var alltidgladlynt, lugn, på bra humör och verseende. Han var aldrig ohyfsad, brutal,högljuddellervulgär.Hanvarvarkenensomförebråddeellerprisade.Hanhadeöverseende med det som han inte såg som önskvärt men han gav aldrig upphoppet om den felande. Tre saker ogillade han särskilt mycket: Hyckleri,överdrift och inblandning i det som inte angår en.Människor fruktade honominte i frågaomtresaker–tydevar inteegenskapersomhanhade:Hantaladealdrig nedsättande omandra, eller förebrådde eller letade efter andras fel ochbrister.Han sa bara saker somgav gudomlig belöning.Dåhan talade lyssnadeåhörarnauppmärksamtmedsänktahuvuden.Detaladebaradåhanvartyst.Debråkade inte omeller diskuterade vem som skulle tala.Den som talade i hansnärvarolyssnadestilltillshanvarfärdig.Derasinläggrördedetämnesomdenförste talaren tagit upp. Allâhs Sändebud – över honom vare Allâhs frid och

374

välsignelser –brukade skratta åtdetde skrattadeåt ochbeundrardet somdebeundrade.Hanvisadealltidtålamodmedenfrämlingsbarskatal.Hanbrukadesäga:

"Då du ser en människa som innerligt letar efter något, hjälp då denmänniskanattfådetdensöker.OchbealdrigomnågonbelöningutomfrånDensombelönar,dvs.Allâh."511

KharijahbinZaidsa:"Profeten–överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–vardenmest respekterade bland dem som han satt tillsammansmed. Hans lemmarsyntesknappt.Hanvaroftatystochtaladesällandådetintevarnödvändigt.Hanvändesigbortfråndenvarstalvarohyfsatellerrespektlöst.Hansskrattvarintemeränett leende.Hanstalvarbestämtochvarkenöverdrivetellerofullständigt.Av högaktning och respekt och iakttagande av sin Profets exempel varFöljeslagarnasskrattihansnärvaroocksåleenden."512På det hela taget kännetecknades Profeten – över honom vare Allâhs frid ochvälsignelser – av exempellösa fullkomliga egenskaper.Det är inte att undrapåeftersomhanuppfostrades, utbildadesoch lärde sigQuranenavAllâh, avVemhanocksåprisades:

"Dittlivochditthandlandeärettlysande[exempel]."

(Quranen,68:4)Sådana var de kännetecken och egenskaper som Profeten – över honom vareAllâhsfridochvälsignelser–ägdeochsomfickhjärtanahosdemänniskorsomfannsihansnärhetattkommahonomnäraochälskahonom.Dessakänneteckengjordehonomsåpopulärattfolketsåterhållsamhetochillviljaminskadeochdebörjadeantaislamistoramassor.Dennabeskrivningärisjälvaverketingentingannat än en hastig genomgång i korta drag av alla aspekter avMuhammads –överhonomvareAllâhsfridochvälsignelser–fullkomnad.Ettförsökattomfattahela bilden av Profetens – över honom vare Allâhs frid och välsignelser –perfektion skulle slå fel och ingen kan någonsin göra anspråk på att ägafullständigkunskapomdenstörstemanneniuniversum.Ingenkannågonsingehonomenbeskrivningsomgörhonomrättvis.HanvarenmansomalltidsökteAllâhs ljus i en sådan omfattning att han helst genomsyrades av en koraniskansats.Allâh!SändDinavälsignelser(ochDinaHeligaOrd)överMuhammadoch

Muhammadsfamilj,såsomDuharsäntvälsignelseröverIbrâhîm(Abraham)ochhansfamilj.DuärisanningLovprisad,fylldavlysandeHärlighet.

Allâh!GeDinNådtillMuhammad,ochgeDinNådtillMuhammadsfamilj,såsomDugavNådtillInrâhîm(Abraham)ochhansfamilj,Duärisanning

Lovprisad,fylldavlysandeHärlighet.

511Ash‐Shifa,1/126.512Ash‐Shifa,1/107.