Internationell migration och etniska relationer Kandidatnivå 15 hp Vårterminen 2016 Handledare: Cecilia Hansson

Den sociala funktionen av remitteringar

The social function of remittances

Zainab Lilo & Johanna Gardell

Abstract

The procedure of remittance has been subject to extensive research internationally, however

in Sweden there has been a tendency to understudy the subject. The focus of this study

examines the subject from the senders perspective. In it, we interview eight people who are

sending money across the World, encompassing four continents. The material is examined

through a social scientific discourse analysis and framed by the social contract theory of

Gemeinschaft, developed by Ferdinand Tönnies. The concepts of trust and reciprocity are also

applied throughout the study. This research presents the social function of remittance, how the

social contract is negotiated in relation to the transfer and how trust plays an essential part in

the decision making process of sending money. The findings of the study reveal that

remittance works as a complement to a welfare system, a way of giving and receiving care, as

well as building relationships.

Keywords: Remittances, Social Contract, Trust, Motivations, Sweden

Förord

Idén om undersökningen fann vi under våren 2015 då vi båda samarbetade för att genomföra

en forskningsdesign om remitteringar som var ett examinerande moment under den dåvarande

kursen. Sedan dess har detta ämne engagerat oss och dessutom fann vi att kunskap kring

remitteringar saknades ur en svensk kontext. Sökning av tidigare forskning och inläsning om

forskningsläge samt intervjuer och transkriberingar gjorde vi enskilt. Allt analysarbete och

skrivande har vi gjort Och slutligen gemensamt.

Vi skulle vilja tacka vår lärare Victor Lundberg för alla tänkvärda och kunskapsfyllda

föreläsningar under vår studietid. Vidare vill vi också tacka alla våra informanter - utan er

hade studien inte varit möjlig, och vår handledare Cecilia Hansson för vägledning under

studiens gång. Slutligen vill vi även tacka våra familjer och vänner som har stöttat oss under

denna process.

Malmö 2016

Innehållsförteckning

Inledning .................................................................................................................................................1

Syfte & frågeställningar ..................................................................................................................2

Disposition ......................................................................................................................................2

Tidigare forskning ..................................................................................................................................2

Val av tidigare forskning .................................................................................................................2

Tidigare forskning i Sverige ............................................................................................................3

Tidigare internationell forskning .....................................................................................................4

Teori.........................................................................................................................................................7

Val av teori ......................................................................................................................................7

Socialt kontrakt................................................................................................................................7

Ferdinand Tönnies - Gemeinschaft .................................................................................................8

Tillit & reciprocitetsprincipen ........................................................................................................8

Metod .....................................................................................................................................................10

Kvalitativ intervju..........................................................................................................................10

Diskursanalys ...............................................................................................................................11

Grovanalys ...................................................................................................................................12

Carol Bacchi – What’s the problem represented to be? ................................................................12

Carol Bacchis analysverktyg .........................................................................................................13

Kritisk granskning av metoden .....................................................................................................13

Alternativa metoder ......................................................................................................................14

Material .................................................................................................................................................14

Urval .............................................................................................................................................14

Presentation av informanterna ......................................................................................................15

Intervjufrågor.................................................................................................................................15

Studiens validitet och reliabilitet ...................................................................................................16

Forskarens roll och etiska överväganden .....................................................................................17

Analys ...................................................................................................................................................18

1. Hur representeras den sociala funktionen av remitteringar i texten? ........................................18

2. Vilka antaganden utgår informanterna från? ..............................................................................25

3. Vad är de bakomliggande orsakerna till dessa antaganden? ....................................................28

Resultat .................................................................................................................................................33

Avslutande diskussion .........................................................................................................................34

Framtida forskning ......................................................................................................................35

Litteraturhänvisningar .......................................................................................................................36

Bilaga 1 – Forskningsetiskt kontrakt .................................................................................................38

Bilaga 2 - Intervjufrågor .....................................................................................................................39

1

Inledning

En stor del av Sveriges migranter skickar årligen pengar till sina ursprungsländer. Dessa

pengar kallas för remitteringar. Enligt uppgifter från Världsbanken skickades det remitteringar

för 427 miljarder US-dollar världen över under 2014 vilket är tre gånger så stort som det

globala biståndet under samma tid (worldbank.org). Världsbankens främsta talesman om

remitteringar, Dilip Ratha, chef över The Migration and Remittance Unit sa i ett TED talk att

remitteringar är ”dollars wrapped with love” vilket ger en känsla av att remitteringar handlar

mer än enbart om pengar och ekonomisk hjälp (Ratha, TED, 2014).

Internationell forskning har länge studerat remitteringars betydelse för individen, både i

sändare- och mottagarlandet. Denna forskning har lyft fram funktionen av remitteringar som

både ett medel för att visa och få omsorg, men även upphov till konflikter. Vad är bakgrunden

till att människor är villiga till att dela med sig av sina pengar? Flera internationella forskare

har studerat just detta, bland annat Janice Gow Pettey som gjorde en studie 2013 som visar

hur sändaren upplever remitterande. Hon diskuterade begreppet altruism1 som ett motiv till att

skicka pengar. Gow Pettey menar att känslor påverkar omsorg och att våra känslor påverkas

av hur vi förhåller oss till andras lidande. Genom att skickar pengar får sändaren en känsla att

hen hjälper till och detta leder i sin tur till att sändaren kan tillfredsställa sitt eget behov av att

få visa omsorg (Gow Pettey 2013:62).

Världsbanken uppskattade att det skickades 386 miljoner US-dollar från Sverige under 2014

(worldbank.org). Trots att remitteringar påverkar en stor del av befolkningen i Sverige ser vi

att det saknas svensk forskning kring remitteringar och dess betydelse för människorna som

skickar. Remitteringar som begrepp blev inte vanligt i Sverige förens på 2000-talet trots att

det sedan länge har skickats pengar över landsgränsen. Därför vill vi genomföra en

undersökning som fokuserar på sändaren i Sverige och hens upplevelser kring remitterande.

Med denna studie hoppas vi kunna ge en bild av den sociala funktionen av remitterande som i

sin tur kan bidra med tankar för vidare studier i ämnet.

1 Begreppet altruism betyder osjälviskhet, att vilja och behandla någon annan (mänsklig) varelse än en själv väl,

utan avsikt att därigenom gagna sitt eget intresse (NE.se)

2

Syfte & frågeställningar

Syftet med vår studie är att undersöka den sociala funktionen av remitteringar för sändaren

genom att göra en diskursanalys av intervjumaterial. Den sociala funktionen innebär vilken

roll remitteringar spelar i sändarens liv samt hur remitteringar kan påverka sändarens sociala

liv inom familjen och det sociala nätverket. Studiens fokus ligger inte på de ekonomiska

aspekterna av remitteringar utan vi utgår från att remitteringar förutsätter ett handlande från

sändaren. Därför kommer vi att använda oss av ordet remitteringar för att även beskriva

handlingen. Även ordet remitterande kommer att förekomma i texten för att skapa en

variation för läsaren. I vår studie kommer vi att utgå från två frågeställningar:

- Hur ser det sociala kontraktet ut för sändaren?

- Hur sker beslutsprocessen om att skicka pengar?

Disposition

I avsnitt 2 presenteras den tidigare forskningen i Sverige och internationellt sett. Avsnitt 3

innehåller en presentation av de valda teorierna och begreppen, vilket sedan följs av avsnitt 4,

metod och avsnitt 5 material. Analysen presenteras i avsnitt 6 följt av resultat i avsnitt 7.

Slutligen kommer en avslutande diskussion i avsnitt 8.

Tidigare forskning

Val av tidigare forskning

Vår sökning av tidigare forskning startade med hjälp av en av Malmö högskolas bibliotekarier

där vi gick igenom olika databaser som kunde vara relevanta för vår studie. Detta resulterade i

att sökningen skedde i tre olika databaser Sociological Abstacts, Swe Pub och Web of

Science. Det finns mycket internationell forskning kring remitteringar där remitteringars

betydelse för mottagaren och mottagarlandet har studerats. En del forskare har även spenderat

tid på att undersöka mer negativa aspekter av remitterande, att det till exempel skulle kunna

användas till finansiering av kriminella aktiviteter. På grund av vår studies syfte valde vi att

avgränsa vårt forskningsläge kring till den sociala betydelsen av remitterande. Våra

3

sökningsord var remitteringar, motivation, socialt kontrakt, familj och identitet på svenska

samt remittances, motivations, social contract, family och identity på engelska.

Tidigare forskning i Sverige

Det finns lite forskning kring remitteringar i Sverige där den äldsta avhandlingen som vi har

funnit är Eskil Wadensjös avhandling från 1972, Immigration och samhällsekonomi, där han

presenterade remitteringar som en faktor som påverkar den svenska ekonomin. Han kom fram

till att de immigranter som han har studerat från Finland, Italien, Tyskland samt dåvarande

Jugoslavien remitterade ca 3-4% av sina inkomster per månad vilket var förhållandevis lite i

jämförelse med andra länders immigranter. Detta trodde Wadensjö berodde på att det var på

grund av att hela familjer migrerade till Sverige till skillnad från enstaka familjemedlemmar,

detta innebar att försörjningen av familjen skedde i Sverige (Wadensjö 1973:281fff). Enligt en

mätning av riksbanken från 1969 uppskattades remitterande från Sverige vara på 30 miljoner

kronor, detta ansågs vara en underskattning då en del remitterande skedde i form av

turistvaluta och dessa registrerades inte av riksbanken som remitteringar (Wadensjö

1973:292).

Vi har funnit två rapporter som fokuserar på sändaren av remitteringar. Mattias Engdahl

presenterade 2009 en mindre rapport för Nordiska Afrikainstitutet där han sammanställde

information från Världsbanken om remitteringars storlek samt faktorer som påverkar

sändarens motivation till att remittera. Han menade att remitteringar är knutna till personers

inkomster och att storleken på remitteringar varierar beroende på immigrantens position på

den svenska arbetsmarknaden. Slutligen poängterar han att remitteringar främst skickas till

låg-och medelinkomstländerna. (Engdahl, 2009:5). Den andra rapporten är skriven av Lisa

Pelling, Charlotta Hedberg och Bo Malmberg (2011) för Institutet för Framtidsstudier där de

presenterar en analys av statistik från HEK, Hushållens ekonomi, en statistisk undersökning

från Statistiska centralbyrån. De har delat in människor som remitterar i tre olika grupper

utifrån att vara född i Sverige eller i OECDs definition av antingen ett utvecklingsland eller

ett icke utvecklingsland. Enligt författarna sker remitterande på olika villkor beroende om en

person just härstammar från Sverige, ett utvecklingsland eller ett icke-utvecklingsland.

Remitteringar från Sverige för immigranter från utvecklingsländer minskar med åldern, till

skillnad från immigranter från icke- utvecklingsländer där remitteringar ökar med åldern.

Författarna menar att det finns en del livsfaktorer som påverkar remitterandet för sändaren,

högre inkomst resulterar till att individen remitterar mer, men samtidigt gällde inte detta

4

immigranter från utvecklingsländer. Anledningen till detta är att migranter från

utvecklingsländer ofta har små barn hemma samt en låg inkomst. Dessutom är remitteringar

beroende av personens civilstånd, det vill säga att remitterande påverkas av om man är singel,

ensamstående med barn, är i ett par med eller utan barn. Studien visade även att singlar som

lever själva tenderar att skicka större summor pengar medan par utan hemmavarande barn

skickade oftare (Pelling, Hedberg & Malmberg 2011:20).

Både Mattias Engdahl och Lisa Pelling m fl. har påpekat att det behövs en kartläggning av

den svenska marknaden för remitteringar då det inte finns tillräckligt med kunskap om varför

immigranter i Sverige remitterar. Även vilka grupper som remitterar och vad remitteringar

används till i mottagarlandet samt hur remitterande ser ut under ett liv, över en så kallad

livskurva som måste undersökas vidare (Engdahl, 2009:5, Pelling, Hedberg & Malmberg

2011:20).

De sociala aspekterna på remitteringar för sändaren har inte undersökts i större utsträckning i

Sverige utan vi måste bege oss ut i världen för att finna fler studier i ämnet.

Tidigare internationell forskning

Internationell forskning har synat remitteringar från både sändare och mottagares perspektiv

och det finns en uppsjö av både kvalitativa och kvantitativa studier. I början på 2000-talet

ökade forskningen i tilltagande men redan innan fanns det en del undersökningar. Robert E.

Lucas och Oded Stark presenterade en omtalad studie 1985 kring motiven till att remittera

som många andra forskare refererar till. De studerade remitterande i Botswana från stad till

landsbygd, samt remitterande från minarbetare i Sydafrika till familjen på landsbygden i

Botswana. Där kom de fram till att motiven finns på ett spektra mellan egenintresse och

altruism (medmänsklighet). Sedan dess har flera forskare haft detta som utgångspunkt för nya

studier då de hänvisar till Lucas och Starks slutsats samtidigt som de har presenterat nya

perspektiv på migrantens beslutsprocess och hur det sociala kontraktet kan se ut för migranten

(Bland andra, Naufal 2007, Singh, Robertson & Cabraal 2012, Gow 2013, Lianos & Pseiridis

2014).

5

Beslutsprocessen

Theodore Lianos & Anastasia Pseiridis kom i sin studie om storlek och motivation bakom

remitteringar fram till att när individen själv väljer att remittera är beloppet oftast högre till

skillnad från när sändaren blir ombedd att skicka. Storleken på remitteringar kan även styras

av ändamålet, exempel på detta är att beloppet är högre när det ska användas till utbildning

tillskillnad från när pengarna ska användas till mat, kläder och vård (Lianos & Pseiridis

2014). Lianos och Pseiridis diskuterar även att remitterande kan motiveras av egenintresse.

Migrantens egenintresse kan styras av olika avsikter, 1) vill ärva, 2) investera i

ursprungslandet och 3) återvända hem i framtiden (Lianos & Pseiridis 2014:529). Janice Gow

Pettey (2013) har även hon forskat kring motivationen att skicka remitteringar där

mottagarländerna var Filippinerna och Korea. Hon diskuterar lidande som en motivation till

att remittera. Hon menar att känslor påverkar omsorg och att våra känslor påverkas av hur vi

förhåller oss till andras lidande. Genom att remittera får sändaren en känsla att hen hjälper till

och detta leder i sin tur till att sändaren kan tillfredsställa sitt eget behov av att få visa omsorg

(Gow Pettey 2013:62). Studier visar att det inte behöver handla om att mottagaren av

remitteringar är i ett desperat behov av pengar utan att sändaren skickar på grund av altruism.

Altruism kan förstås som att sändaren visar uttryck för medmänsklighet och utan tanke på

egen vinst. Samtliga studier lyfter fram att även om det rör sig om två motpoler vad det gäller

motiv kan det även röra sig om att dessa kontraster samverkar och tillsammans utgör ett motiv

(Lucas & Stark, 1985, Singh, Robertson & Cabraal 2012, Gow 2013, Lianos & Pseiridis

2014).

En studie från Kanada 2008 visar hur möjligheten till att remittera delvis hör ihop med hur

ens jobb- och boendesituation ser ut men att detta samtidigt skiljer sig regionalt (Houlé &

Schellenberg 2008). Georges Sami Naufal kommer fram till samma slutsats som ovannämnda

författare men däremot lyfter han fram kön som en del i påverkan av migrantens beteende i

förhållande till remitteringar. Han kom fram till att kvinnor visar på ett mer altruistiskt

beteende mot mottagaren jämfört med män då kvinnor tenderar att remittera oftare (Naufal

2007:77). Studier visar att remitterande bestäms av möjligheten till att skicka samt viljan till

att skicka. Dessa två motiv påverkas i sin tur av hur banden till hemlandet samt det nya landet

känns. Till exempel påverkas remitterandet av om sändaren har familj eller släktingar i det

nya landet eller om dem bor kvar i hemlandet, samt om sändaren planerar att återvända till

hemlandet (Carling & Hoelscher 2013:946, Bettin & Lucchetti 2015:286).

6

Socialt kontrakt

Elisabeth Greico har studerat hur det kommer sig att människor remitterar, vad som får

remitterande att upphöra eller fortsätta. Hon menade att utan relationer skulle det inte finnas

remitteringar. Det handlar om att migranten först och främst vill bibehålla relationen med

personen som hen remitterar till och att motivationen till att remittera, som att visa altruism

kommer i andra hand (Grieco 2004). Remitterande kan ur detta perspektiv förstås som en

slags social valuta, att pengarna är som ett språk som förmedlar, visar och upprätthåller

omsorg, som en slags social försäkring för framtiden (Tamagno 2003:122).

Lucas och Stark argumenterade redan på sin tid (1985) kring att remitteringar skickas på

grund av ett osynligt socialt kontrakt som finns inom till exempel vissa familjer. Detta kan

förstås som ett outtalade kontrakt baserat på hur familjen förhåller sig till risk och investering

i utbildning för att förbättra sin levnadsstandard. När familjen gemensamt bestämmer om att

familjemedlemmar ska migrera innebär detta att de sprider risken gällande ansvaret för

hushållet. Genom att migranten remitterar vid behov fördelas ansvaret för försörjning inom

familjen (Lucas & Stark, 1985:902). Familjen kan också bestämma att investera i sina

ungdomars utbildning för att skapa goda förutsättningar till att få arbete och sedan kunna

remittera en del av sin inkomst till resterande familj (Lucas & Stark, 1985:914).

Naufal påpekar i sin studie från 2007 att migranter från samma hushåll tillsammans beslutar

hur mycket de ska skicka till det gemensamma hushållet. Migranterna avgör även om de

kvarvarande familjemedlemmarna är i ekonomiskt behov. Vidare skriver han att detta i sin tur

leder till att ju fler som migrerar från samma hushåll desto mindre förväntas det att remitteras

per migrant (Naufal 2007:65). Att skicka pengar kan även vara ett upphov till osämja i

familjen då familjemedlemmarna har olika förväntningar på remitteringar. Exempel på detta

är då sändaren och mottagaren blir oense om storleken på summan och/eller ändamålet.

Karsten Paerregaard upptäckte i sin studie om peruanska remitteringar att sändaren ofta bad

en kvinnlig släkting eller familjemedlem att bevaka pengarna så att de användes till det

överenskomna ändamålet (Paerregaard, 2014:204).

7

Teori

Val av teori

I förhållande till studiens syfte har vi avgränsat oss till teorier som behandlar undersökningens

frågeställningar, det sociala kontraktet och beslutsprocessen. Ferdinand Tönnies teori om

Gemeinschaft har används för att ge det sociala kontraktet en teoretisk ram då Gemeinschaft

förklarar hur det sociala kontraktet kan se ut. Begreppen tillit och reciprocitetsprincipen har

visat sig vara grundpelare i det sociala kontraktet och beslutsprocessen, och är därför centrala

begrepp i studien. Syftet med att använda oss av dessa begrepp är att de ska bidra till att ge

analysen en tydlig teoretisk koppling.

Socialt kontrakt

Begreppet socialt kontrakt hävdas vara nästan lika gammalt som filosofi självt. Under 1600-

och 1700 talet började begreppet ändra form då bland andra Thomas Hobbes, John Locke och

Jean- Jaques Rosseau formulerade teorier av mer politisk karaktär. Samtliga av dessa

teoretiker hävdade att människan formas av förhållandet till naturen och övriga omgivningen

såsom samhället och staten (NE.se). Andra filosofer och teoretiker som Immanuel Kant, John

Rawles och Robert Nozick har senare formulerat nya teorier. Antalet olika teorier om det

sociala kontraktet vittnar om hur individen formas av och formar sitt samtida samhälle och ser

därför olika ut. Det sociala kontraktets definition är beroende av dess historiska kontext och

individens position i samhället (Boucher & Kelly 2004).

Deborah A. Kissinger sammanfattade begreppet 2003 som;” (…) the social contract is

designed with various strategies incorporated to accomplish a specific purpose. That purpose

is the assignment of moral and political authority by organizing social institutions” (Kissinger

2003:1). Den sociala institutionen kan liknas vid familjen, detta kan innefatta den direkta

familjen men även släkt och vänner. Det sociala kontraktet innebär ett outtalat kontrakt som

formats i förhållande till individernas moraliska och politiska förutsättningar. Detta medför

olika förväntningar på varandra som människor och uppfylls dessa så håller det samman

familjen, den sociala institutionen.

8

Ferdinand Tönnies –Gemeinschaft

Ferdinand Tönnies presenterade begreppet Gemeinschaft (community) som innebär en slags

samhällsmodell där en grupp individer strävar efter en kollektiv nytta. Exempel på detta kan

vara familjekonstellationen och det sociala nätverket där medlemmarna strävar efter

gemensamma mål som till exempel en bra levnadsstandard. Inom Gemeinschaft finns det

bestämda normer för socialt beteende, gemensam moral och en stark känsla av ansvar inför

varandra. Sociologen D. W. Francis skrev ’The closeness and mutual dependence of family

life involve strongly shared sentiments based on natural instincts and emotions reinforced

through shared activities and experience” (D. W. Francis i Misztal, 1996:39). Tönnies menar

att det finns en stark vilja för att sträva efter bästa möjliga tillvaro för varandra. Viljestyrkan

kan se olika beroende på vilket samhälle familjekonstellationen är uppväxt i (Misztal,

1996:39).

Ferdinand Tönnies formulerade sin teori om Gemeinschaft år 1887. Tillsammans med

begreppet hade han även en teori om en annan samhällsmodell som han kallade Gesellschaft

som han i motsats till Gemeinschaft argumenterade var en mer modern modell där samhället

styrs utifrån individualiserade former där det är till exempel institutioner som styr över

människor. Vi anser att teorin är användbar även idag då den belyser familjen och det sociala

nätverket som en social institution. Dessutom förklarar teorin den sociala funktionen av

remitterande då den beskriver det sociala kontraktet och inom vilka ramar beslutsprocessen

sker.

Tillit & reciprocitetsprincipen

Det finns många betydelser och synonymer till ordet tillit, enligt Barbara Misztal då den

äldsta betydelsen kan anses höra ihop med tro och förtroende för en gud. Hon menar att

genom att ha en tro blir den enskilda människan räddad från det onda och okända. Detta

innebär dock inte att tron leder till en passiv acceptans inför livets svårigheter utan den

fungerar som en strategi för att handskas med livets risker (Misztal 1996:15). Den Svenska

Akademins definition av tillit är förtroende och förtröstan. Ordet förtröstan speglar ett behov

av tröst, detta kan tolkas som om det saknades någonting för att känna sig hel – det vill säga

tillit.

9

Funktionen av tillit återfinns inom olika sociala sammanhang. Misztal skriver hur tillit finns

med som en viktig komponent i relationer, där en relation innebär allt som oftast en ömsesidig

utväxling av tid med varandra. Detta kan vara exempelvis att spendera tid tillsammans, ge

gåvor och utbyta tjänster (Misztal 1996:16f). Funktionen av tillit innebär att det finns

förväntningar på varandra att uppfylla utväxlingen. Tilliten till varandra bestäms beroende på

hur väl förväntningar på varandra uppfylls. Zucker beskrev detta som att tillit är ”a set of

expectations shared by those in an exchange” (Zucker 1986:54). En annan formulering av

detta är reciprocitetsprincipen.

Reciprocitet handlar om en outtalad princip som utgår från att det finns en förväntan om att

gengälda den person som har gjort något positivt, men även negativt, för en själv. För att

reciprocitetsprincipen ska fungera förutsätter den att flera tillämpar den. Till exempel, genom

att använda sig av den bygger man indirekt upp ett rykte av att vara pålitlig inom familjen.

Detta innebär en försäkran bland community-medlemmarna att individen kan förväntas

fullgöra sina uppgift. Exempel på detta är då individen håller sitt löfte om att remittera vid

behov (Ostrom i Ostrom & Walker 2003:42 f). Finch & Maison (1993) nämner att reciprocitet

inte enbart behöver ske mellan två individer. Det kan också röra sig om generaliserad

reciprocitet vilket innebär att man återgäldar någonting, t ex. pengar, till den som behöver i

familjen och alltså inte nödvändigtvis till den som erbjöd pengar då man själv var i behov.

Även Tönnies poängterade att tillit har en stor betydelse inom den sociala och ekonomiska

kontexten för Gemeinschaft. Relationer som är baserade på tillit existerar endast naturligt

inom community, där en person litar på familjemedlemmar och vänner. Tönnies menade att

detta resulterar i en inneboende vilja som baseras på naturliga instinkter och känslor. Att lita

på en familjemedlem eller vän baseras på en ömsesidig förståelse och bekräftad gemenskap,

denna process bevaras genom gemensamma upplevelser. Tönnies hävdade att tillit inte kan

skapas artificiellt utan det föds i communityns sociala och ekonomiska villkor. Relationer i

communityn baseras på moraliska och religiösa värderingar som bidrar till en

sammanhållning (Misztal, 1996:39). Samtidigt är det inte säkert att man har tillit till alla

personer inom community utan det beror på varje individs personlighet och beteende mot

resten av familjemedlemmarna (Misztal, 1996:40).

10

Metod

Kvalitativ intervju

Vi har använt oss av kvalitativ intervju där vi har fokuserat på djupintervju. Då djupintervju

går ut på att två personer samtalar om ett ämne under mer informella omständigheter anser vi

att den passar våra frågeställningar som behandlar ett personligt ämne. Syftet med denna

intervju är att skapa en relation mellan intervjuaren och informanten och detta ska i sin tur

leda till att informanten känner sig trygg att berätta om sig själv och sina upplevelser. Vi

utformade ett antal intervjufrågor av semi-strukturerad karaktär för att kunna bidra till en

samtalsliknande intervju. Semi-strukturerad intervju innebär att frågorna inte kommer i en

speciell ordning utan frågorna ställs när det passar under samtalet samt att frågorna är till en

början öppna och sedan följs av mer specifika följdfrågor (Back & Berterö 2015:151f). Denna

typ av intervju kan liknas vid ett samtal nära vänner emellan, men skillnaden är att samtalet

kretsar kring ett visst ämne (Ahrne & Svensson 2015:38). Vi valde därför att dela upp

intervjuerna mellan oss och göra fyra intervjuer var för att skapa en behaglig samtalsmiljö där

informanten inte skulle känna sig alltför studerad. Genom att vi har använt oss av denna

metod har vi fått en djupare uppfattning om hur sändaren upplever att remittera.

Våra informanter fick själva välja platsen där intervjun skulle äga rum och vi utgick ifrån att

detta skulle underlätta för de att prata om deras upplevelse kring pengar. Detta resulterade i att

vissa intervjuer genomfördes hemma hos informanten, på hens arbetsplats eller på en allmän

plats. Innan vi började med intervjuerna stämde vi av med informanterna att det var okej att

spela in intervjun och även att de kan neka en fråga ifall de inte ville svara. Vi gjorde ett

kontrakt som vi gick igenom med informanten. Kontraktet garanterade att allt som sades i

intervjun var anonymt och enbart skulle användas till studiens syfte. Genom att vi gjorde ett

skriftligt kontrakt där forskningsetiken framgick skapade vi förutsättningar för en

förtroendeingivande situation där informanten kunde känna sig säker på att hens uppgifter

skulle behandlas anonymt. Se bilaga 1 för kontraktet. Sedan gjorde vi ett muntligt samtycke

där informanten godkände premisserna för intervjun. Med tanke på att vissa inte kände sig

bekväma med att uttrycka sig på svenska skrev vi kontraktet på tre olika språk, svenska,

arabiska och engelska. Då vissa av våra informanter hade begränsade svenska språkkunskaper

valde vi att genomföra intervjun på arabiska och engelska i dessa fall. Eftersom vi ville göra

en diskursanalys av materialet kände vi att det var viktigt att informanterna kunde uttrycka sig

obehindrat. De arabiska och engelska intervjuerna har vi själva översatt till svenska för att

11

kunna analysera materialet på ett och samma språk. Nackdelen med detta är att nyanser i

betydelser av vissa ord kan skilja, men samtidigt är det grundinnebörden som vi är ute efter.

Därför ansåg vi att detta inte skulle påverka studiens syfte.

Diskursanalys

”Texterna finns i verkligheten, samtidigt som dess innehåll föreställer verklighet” (Börjesson,

2003:16). Diskursanalys metoden användas främst till att studera texter och en transkribering

av våra intervjuer är därför ett underlag till denna metod.

Det finns ingen entydig förklaring till vad diskursanalys innebär utan det är snarare en fråga

om olika tolkningar kring vad analysen betyder. Marianne Winther Jørgensen och Louise

Phillips sammanfattade diskursanalys på följande vis ”(…) diskurs är ett bestämt sätt att tala

om och förstå världen (eller ett utsnitt av världen)” (Winther Jørgensen & Phillips, 2014:7).

Genom språket skapas representationer av verkligheten. I vår studie har vi använt oss av

diskursanalys för att analysera hur sändaren uttrycker upplevelsen kring att skicka pengar. På

så vis får vi en förståelse kring hur den sociala funktionen av remitteringar kan se ut. När

människor talar och beskriver verkligheten skildrar de inte bara det de upplever utan de ger

även verkligheten mening. På så sätt skapas världens betydelse genom diskurs (Winther

Jørgensen & Phillips, 2014:15).

Diskursanalys används för att ge studieobjektet ett meningsfullt sammanhang, där språkets

betydelse och hur vi konstruerar vår syn på världen har avgörande roller (Börjesson, 2003:26).

Att skicka pengar kan till synes enbart verka som en handling men via vår studie har vi fått

kännedom om att remitteringar ur en svensk kontext handlar om mycket mer. En remitterande

person har inte som avsikt att endast skicka pengar utan det finns en hel del bakomliggande

faktorer till motivationen av att skicka. Mer ingående förståelse beskrivs i analysdelen (se sida

25).

Vid en presentation av diskursanalys vore det märkligt att inte nämna Michel Foucault som

kan anses vara en av de första som förde över diskursanalys som metod från lingvistiken till

samhällsvetenskapen. Foucault menade att diskurs handlar om en serie outtalade regler för

vad som anses vara korrekt att tänka, tala och handla i en viss kontext vid en specifik

situation. Ett exempel på detta är att diskurser medverkar till hur människor motiverar sina

handlingar utifrån sin uppfattning kring en viss situation (Läst i Lindgren, 2007:188f). När vi

använde oss av diskursanalys som metod fick vi en tydlig uppfattning om hur människor

definierar sina handlingar kring remitteringar. Vi kunde se likheter i formuleringar kring

12

motiv samt de bakomliggande orsakerna till att skicka pengar. Detta leder då i sin tur till en

förståelse av hur det sociala kontraktet och beslutsprocessen ser ut kring remitteringar ur en

svensk kontext.

Grovanalys

Materialet bearbetades genom att vi först gjorde en grovanalys av transkriberingarna. Detta

gjorde vi genom att strukturera materialet i de teman som vi ansåg innefatta den sociala

funktionen av remitteringar, det vill säga det sociala kontraktet och beslutsprocessen. Genom

att applicera dessa teman kunde vi urskilja mönster i informanternas svar. Samtidigt var vi

vaksamma på att upptäcka skillnader i svaren. Denna analys resulterade även i att de teorier

och begrepp vi använt oss av växte fram. Efter grovanalysen bestämde vi oss för att använda

oss av Carol Bacchis analysverktyg, What’s the problem represented to be?.

Carol Bacchi – What’s the problem represented to be?

Carol Bacchi har utformat ett analysverktyg, What’s the problem represented to be? (WPR),

som innebär att undersöka omständigheterna kring ett problem. Ett problem i denna modell

innebär inte uttryckligen ett problem som ska lösas, utan fokus ligger på att precisera ett ämne

som man vill undersöka vidare. WPR undersöker hur ett problem definieras, bakomliggande

orsaker, konsekvenser och hur det upprätthålls (Bacchi, 2009:10). Carol Bacchi utgår från att

formuleringen av en problemframställning tar problemet för givet, detta innebär att själva

problemet inte har ifrågasatts utan det upplevs som om det alltid har funnits. WPR grundar sig

på att varje text innehåller en outtalad mening och metoden ska undersöka detta. Vi valde

WPR för att den är relevant till vår studie då vi ville undersöka varför människor remitterar,

här får vi svar om den sociala funktionen av remitteringar.

Hur kan vi placera in uttryck i olika diskurser? Svaret på denna fråga diskuterar Mats

Börjesson, han poängterar att vi behöver bestämma vilka språkliga kategorier som talar för

oss om vilka indelningar som anses vara rimliga, meningsfulla och giltiga. En kategori ska

redan vara känd och förstådd i samband med indelningen, det vill säga en förståelse av

kategorins innebörd är väsentlig för en betydelsefull indelning (Börjesson, 2003:87). Vi har

identifierat olika teman i texten, som beslutsprocessen och det sociala kontraktet, vilka vi

anser är relevanta kategorier i förhållande till studiens syfte.

13

Carol Bacchis analysverktyg

Den ursprungliga WPR- modellen innefattar sex analysfrågor som används för att studera

texter, men vi har endast valt att fokusera på de första tre frågorna i analysverktyget.

Anledningen till att vi valde att inte ta med resterande tre frågor är att vi ansåg att dessa inte

var relevanta för studiens syfte då de inte belyser det vi ville undersöka.

De frågor som vi har valt utifrån modellen är; hur representeras/formuleras problemet i texten,

vilka antaganden ligger till grund för detta sätt att representera/formulera problemet och hur

har problemet uppstått. Dessa frågor utgör en tydlig mall för bearbetning av text då forskaren

ställer preciserade frågor till texten. Frågorna har i syfte att ge breda och uttömmande svar. Vi

har valt att formulera om frågorna så att de passar syftet med vår studie.

1. Hur representeras den sociala funktionen av remitteringar i intervjuerna?

2. Vilka antaganden utgår våra informanter från?

3. Vad är de bakomliggande orsakerna till dessa antaganden?

Alla tre ovannämnda frågor kommer att kunna besvara samtliga av våra frågeställningar.

Genom fråga 1 ser vi hur informanterna talar om den sociala funktionen av remitteringar. Här

får vi ser hur det sociala kontraktet och beslutsprocessen formuleras. Fråga 2 hjälper oss att se

vilka förutfattade meningar som våra informanter utgår från när de talar om remitteringar. På

så vis ser vi hur det sociala kontraktet och beslutsprocessen motiveras. Slutligen, genom fråga

3 får vi reda på orsakerna till varför dessa personer remitterar och då ser vad som har format

beslutsprocessen. Bearbetningen av svaren på dessa frågor ger oss en förståelse om den

sociala funktionen av remitteringar.

Kritisk granskning av metoden

Diskursanalys som samhällsvetenskaplig metod syftar till att undersöka hur språket i texter

konstruerar samhället. Då vi har intervjuat på tre olika språk kunde vi inte genomföra en

diskursanalys där vi utgår ifrån språket i transkriberingarna. Utan vi valde istället att använda

oss av diskursanalys för att urskilja teman i transkriberingarna och därefter strukturera

analysen med hjälp av WPR-metoden. Vi är medvetna om att vi som forskare påverkar

analysen då vi har egna erfarenheter och intressen som kan styra innehållet. Samtidigt är det

14

oundvikligt att som forskare inte påverka sin forskning eftersom det är hen som utför den

(Fejes & Thornberg 2015:20).

WPR- metoden kunde besvara våra frågeställningar men under studiens gång upptäckte vi att

metoden är avsedd till att analysera texter som exempelvis policydokument. Detta ledde till

att vi fick ändra på frågorna för att kunna koppla de till vårt material. Till skillnad från

transkriberingar följer policydokument en viss strukturerad disposition som ger möjlighet till

viss överskådning av innehållet. Eftersom vi utförde djupintervjuer är våra transkriberingar

som texter i form av samtal mellan två personer kring ett visst ämne.

Alternativa metoder

En alternativ metod hade varit att göra en enkätundersökning som hade resulterat i en större

studie på så vis att fler informanter hade tillfrågats. Detta skulle till exempel ha gett

möjligheten till att studera om det finns några skillnader i beteende mellan kvinnor och män i

förhållande till remitterande.

En annan alternativ metod hade varit att undersöka transkriberingarna utifrån en normativ

begreppsanalys där syftet är att se vilka normer som representeras i texterna. Denna metod

hade kunnat gå in direkt på hur normer påverkar remitterande. Vi diskuterade denna metod

men fann de valda metoderna mest relevanta för studien då de ger en bredare förståelse av den

sociala funktionen av remitteringar och inte enbart vilken normativ värld den befinner sig i.

Material

Urval

Vid val av informanter började vi med att fråga runt i bekantskapskretsen ifall det var någon

som remitterade. När vi hade fått tag på ett par intervjupersoner frågade vi om de i sin tur

kände någon som vi skulle kunna kontakta. Detta tillvägagångsätt kallas för ett snöbollsurval,

när en kontakt leder till en annan (Ahrne & Svensson, 2015:41). Vi har endast intervjuat

personer som talar svenska, arabiska eller engelska. Anledningen till detta är att det är de enda

språk vi som forskare behärskar i tal och skrift.

En annan avgränsning som vi har gjort är att enbart intervjua personer som remitterar pengar

och inte remitterar i form av gåvor eller tjänster. Detta innebär att studien har i fokus att

undersöka remitterandet av pengar ur sändarens perspektiv.

15

Vi har inte avgränsat vår studie till ett specifikt ursprungsland, det enda kriteriet vi hade var

att alla informanter skulle remittera från Sverige. Eftersom vi ville göra en studie ur en svensk

kontext ansåg vi att detta var en viktig avgränsning.

Presentation av informanterna

Vi har intervjuat åtta personer som har ursprunget i Asien, Afrika, Europa och Sydamerika

och det är till dessa fyra världsdelar som pengarna skickas. Det är fem kvinnor och tre män i

åldrarna mellan 20-60. Fem av informanterna arbetar varav en är en egen företagare, en är

föräldraledig och två är arbetssökande. Med undantag för en person som är född och

uppvuxen i Sverige är samtliga av personerna vi intervjuat migranter. De har flyttat till

Sverige antingen på grund av familjeanknytning eller skyddsbehov, det vill säga flyttat till en

familjemedlem som bor i Sverige eller flyttat på grund av krig. Migranterna har bott mellan 2-

25 år i Sverige. Samtliga personer skickar pengar till närmaste familjen såsom föräldrar,

syskon och släkt.

Vi har valt att namnge vår informanter efter alfabetiska bokstäver, AA, BB, CC, DD, EE, FF,

GG och HH. Detta anser vi skapar en anonymitet då ”namnen” är könsneutrala. Vi ansåg att

detta är relevant på grund av antalet informanter som finns med i texten. Syftet med detta är

att informanten eller någon annan inte ska känna igen sig vid läsande av texten. I två fall har

vi känt att ett avslöjande av kön är relevant för studiens resultat och det gäller informanterna

EE och HH. Anledningen till avslöjandet finns i analysdelen. Som intervjuare har vi valt att

kalla oss för X1 och X2. Att använda sig av bokstäver istället för namn anser vi skapar en

neutral uppfattning av informanten och här blir fokus endast på innehållet.

Intervjufrågor

Vi har ställt semi-strukturerade frågor kring hur sändaren tar beslutet att skicka pengar, hur

mycket och hur ofta. Vi frågade också hur de upplever att det är att skicka pengar, frivilligt

eller tvunget, om det känner att de måste avstå från någonting för att kunna skicka pengar.

Om relationen till den/de som de skickar till har förändrats någonting på grund av att de

skickar pengar och om de förväntar sig att få någonting i gengäld. Vi har även ställt frågor om

deras inställningar till remitteringar har ändrats med tiden och om de kommer att fortsätta att

skicka pengar i framtiden.

16

Exempel på frågor:

1. Berätta lite om dig själv och hur du är som person?

2. Hur kommer det sig att du flyttade till Sverige?

3. Hur kom det sig att du började skicka pengar?

- När började du skicka pengar?

4. Vem beslutar att du ska skicka pengar?

5. Hur upplever du att det är att skicka pengar?

6. Hur tror du att det skulle vara om du inte skickade pengar?

Se bilaga 2 för alla intervjufrågor.

Studiens validitet och reliabilitet

Då vi använt oss av snöbollsurvalet för att finna våra informanter har det gett oss informanter

med olika bakgrund. Detta har gjort att vi har kunnat undersöka hur den sociala funktionen av

remitteringar ser ut ur en svensk kontext där mottagarna bor i olika länder. Detta har gett

studien en hög validitet då den sociala funktionen av remitteringar har kunnat undersökas

utifrån olika mottagarländer. Vi har format intervjufrågorna så de fokuserar på syftet och detta

har gett oss en bred inblick i hur våra informanter upplever remitterande. Detta har i sin tur

lett till en möjlighet att undersöka ämnet mer djupgående. På så sätt anser vi att studiens

trovärdighet förstärks.

Genom att strukturera materialet med hjälp av Bacchis analysfrågor har vi kunnat skapa en

röd tråd i analysen. Detta har lett till en tydlig förståelse av studiens syfte, att undersöka den

sociala funktionen av remitteringar utifrån hur den representeras, vilka antaganden och

bakomliggande orsaker som representeras i texten. Eftersom analysen har stärkts med teorier

som förklarar informanternas handlingar har studien fått en hög validitet.

Däremot är vi medvetna om att studiens omfång påverkar resultatet och genom att intervjua

åtta personer har vi endast kunnat utgå från deras utsagor. Detta innebär att i fall fler personer

har studerats kan resultatet se annorlunda ut.

17

Forskarens roll och etiska överväganden

Vi är medvetna om att som forskare går det inte att vara fristående från diskursen eftersom vi

själva är medskapare av den. Till exempel är vi deltagare i att skapa och forma materialet

genom att vi ställer specifika frågor som vi tolkar utifrån våra egna förförståelse (Bolander &

Fejes, 2015:94). Vi valde att intervjua fyra informanter var d.v.s. att var och en av oss hade

hand om sina informanter. Detta ansåg vi nödvändigt för att den enskilda informanten inte ska

uppleva att hen blir studerad och utfrågad av två personer samtidigt. Vissa av våra

informanter behärskade det svenska språket men vi övervägde och ansåg att det var bekvämt

för dem att samtala på deras modersmålsspråk så att de kunde uttrycka sig obehindrat. I och

med ämnets karaktär kände vi ibland att det var känsliga uppgifter som vi frågade om vilket

ledde till att vi fick använda oss av en del följdfrågor för att få svar på studiens syfte.

Eftersom vi använde oss av snöbollsurvalet kom vi i kontakt med bekanta och bekantas

kontakter. Fördelen med detta är att det underlättade att skapa en relation med informanterna

då vi hade redan en relation eller gemensam nämnare. Vi har kunnat tala om personliga

erfarenheter obehindrat utan att informanterna känner sig studerade. Nackdelen är att på grund

av att det redan fanns en relation eller gemensam nämnare kan informanten dolt viss

information för att vi som intervjuade inte ska döma eller ha kännedom om känslig

information. En annan nackdel är att informanterna tog förgivet att vi hade viss

bakgrundsinformation om de och därför nämndes det inte i intervjun.

18

Analys

I vår analysdel har vi använt oss av Bacchis analysfrågor för att kunna strukturera vår analys.

Dessutom är hennes frågor relevanta för vårt material då de bearbetar materialet på ett sätt

som besvarar våra frågeställningar. Analysen kommer delas in i olika stycken där rubrikerna

av varje del är själva analysfrågorna. Denna fördelning anser vi viktigt för att underlätta

läsningen för läsaren. För att underlätta förståelsen av analysen har vi gjort en justering av

Bacchis analysfrågor då vi bytt ut vissa ord mot ord som är mer relevanta för vår studie.

Vissa citat har används mer än en gång då vi har tolkat att uttrycket kan ha mer än en

innebörd.

1. Hur representeras den sociala funktionen av remitteringar i intervjuerna?

Syftet med vår studie är att undersöka den sociala funktionen av remitteringar och detta är

”problematiken” i vår studie. För att synliggöra detta har vi undersökt hur den sociala

funktionen representeras i texten. Vi har tittat på hur informanterna talar kring det sociala

kontraktet och beslutsprocessen. För att få svar på våra frågor har vi ställt frågor om när de

började skicka pengar, hur de upplever att skicka pengar (frivilligt/tvunget) och om de

behöver avstå något vid remitterande.

Behov – gemenskap

Genom att remittera skapas en sammanhållning då pengarna kan spenderas på upplevelser för

mottagaren som den talar med sändaren om. En grogrund för att tilliten inom Gemeinschaft

ska upprätthållas är att medlemmarna delar på gemensamma erfarenheter. Nedan ser vi hur

våra informanter berättar om vilka ändamål som pengarna går till och här kan vi tolka att

mottagaren och sändaren har utväxlat en konversation angående behov. Mottagaren kan ha

uttryckt sina behov antingen direkt eller indirekt.

Första gången jag remittera vad jag minns var då min mamma var sjuk och va i

sjukhuset, då bad de hjälp och jag skicka till de pengar. (EE)

Oftast handlar det om att betala för saker till trädgården, som att betala för blommor.

Hon är mer oberoende eftersom hon har egen lön. Så de extra pengarna som jag skickar, är ingenting som jag egentligen behöver tänka på. Alltså att jag måste skicka en viss

summa varje månad. Ibland måste jag till och med kolla med henne om hon har fått pengarna för ibland märker hon inte ens att jag har skickar. Så jag måste ringa till henne, ”jag har skickat 200 kr till dig”. (DD)

19

Det är så här, om man känner att det är seriöst, att det är en plan som kommer att

fungera – då hjälper vi. För att vi vill just att den personen ska gå från, när det är

miserabelt, men vi måste lita på att den personen, det är inte bara att vi skickar pengar.

Vi kräver också, vi vill se på betyg, vi frågar ju. Vi frågar någon annan i familjen, hur är

det med ”henne”, har du sett någonting..

Det är inte bara att skicka pengar så här, huller om buller. Jag vill veta. (BB)

Våra informanter kan delas upp i två grupper, där den första gruppen remitterar för basala

behov och ifall det inte fanns ett behov av ekonomiskt stöd skulle sändarens remitterande

upphöra.

Skulle det varit någon som inte är i behov skulle jag inte skickat. (EE)

Det är efter deras behov och beroende vad som händer. Det är inte så att man får lust att

skicka så skickar man utan allt beror på. De pengarna jag skicka skulle jag kunnat

använda till mig själv om de hade det bra. Men nu föredrar jag att skicka pengar till de

för att de ska ha det bättre, bättre för de inte bättre för mig… för att de ska kunna leva

normalt liv som vi har det här. (FF)

Vi säger att när mamma är borta, då ska vi unna oss själva. Då är det slut. Vi har inget

måste längre. Pappa är borta. (BB)

Jag remitterar för att min familj behöver pengar på grund av situationen i mitt hemland

och att allt har blivit dyrt. Jag skickar till de pengar för att de ska kunna handla mat…

ja… hur mycket jag än kan skicka så skickar jag. (HH)

Den andra gruppen remitterar för att mottagaren ska få ett bekvämare liv eller kunna spara för

framtiden.

Jag tar och för över till min moster, lite pengar och kanske avlastar henne med räkningar

eller hon kan köpa något fint till sig denna månad, eller någonting sådant. Och då har

jag själv tagit initiativ i början mest utan då har jag skickat utan att fråga. (CC)

Jag vill att de ska, eftersom de nu är så gamla så är det minsta jag vill att de ska börja

leva ett bra liv. Till exempel, om de ska någonstans, att de kan gå och äta på en

restaurang eller, i stället för att ta bussen, att de ska kunna åka (ett färdmedel) hem.

Alltså, (ett färdmedel) är kanske inte jätte lyxigt men det är fortfarande bättre än att åka

buss, jag menar, det är inte som att åka taxi precis men ändå.. (AA)

Jag gör inga uträckningar om hur mycket som hon ska få, därför att jag känner efter från

vecka till vecka. Till exempel, hon får lön den 25:e varje månad, så ibland kring den 9-10

i månaden kanske hon behöver någonting. Som till exempel pengar till att åka

någonstans. Hon åker fram och tillbaka från jobbet, och det kostar ca 2 dollar, jag vet

inte riktigt hur mycket det är i svenska kronor, 30 kr kanske? Det är för tur och retur. Så

det är sånna saker som jag alltid tänker på, jag vill inte att hon ska gå, för det är ca 6 km

till jobbet. (DD)

20

Medmänsklig balans

Samtliga av våra informanter har uttryckt att de känner att mottagaren ska ha det lika bra som

sig själva genom att sträva efter en jämnvikt i levnadsstandard, något som vi tolkar som att

sträva efter en medmänsklig balans. Sändaren vill bidra genom remitteringar till att

mottagaren får det lika bra som de själva, i alla fall att de kan förbättra sin levnadsstandard.

Här ser vi hur Tönnies begrepp Gemeinschaft blir synligt när informanterna uttrycker att de

vill att sina familjemedlemmar ska ha det lika bra som de själva.

De pengarna jag skicka skulle jag kunnat använda till mig själv om de hade det bra. Men

nu föredrar jag att skicka pengar till de för att de ska ha det bättre, bättre för de inte

bättre för mig… för att de ska kunna leva normalt liv som vi har det här. (FF)

Jag känner att så som jag lever, äter och dricker vill jag att dem ska äta och dricka som

mig. (GG)

Att dela med sig av det goda är en handling som antyder på en medmänsklig balans hos våra

informanter. Man vill dela med sig av det man har för att andra ska ha det bättre även om det

påverkar ens egen levnadsstandard. Tönnies menar att gemenskapen inom Gemeinschaft

baseras på att man delar gemensamma upplevelser och erfarenheter vilket även förstärker

gemenskapen inom communityn (Misztal 1996:39). När sändaren delar med sig av sina

pengar så att mottagaren också kan spendera pengar på att tillgodose basala behov eller kunna

unna sig något extra skapas möjlighet till gemensamma erfarenheter.

För man tänker så här, har jag ett bra livet, varför inte dela med mig?.... Jag skulle inte

kunna tänka mig att leva i en lyxvilla med allt lyxigt och min son gick på gatan och

tiggde. Jag skulle inte klara det, jag skulle inte göra det. (BB)

Alltid när du har någonting så behöver du dela med dig. Så det är därifrån som jag har

fått min motivation, när min mamma får någonting så delar hon alltid det med mig, så

varför ska inte jag dela med mig till henne. (DD)

Att dela med sig till andra behöver inte innebära att man blir gengäldad från samma person

utan det handlar om att få hjälp av någon inom communityn. Detta kan tolkas som ett uttryck

för generaliserad reprocitet där sändaren och mottagaren inte utväxlar hjälp med varandra

utan hjälpen kan komma från en annan sändare.

(…) på ett sätt är det som att ge tillbaka. Det kommer att bli en hel cirkel på något sätt…. Men ehrr.. men till exempel med vänner och så, så är det det inte alla som ger tillbaka eller så. Alltså det finns ju vänner som har hjälpt mig, men det är oftast inte de vännerna

som jag har hjälpt utan då har det varit någon annan som har behövt hjälp så jag har hjälpt dem.(AA)

21

Inom communityn strävar medlemmarna till samma mål då ett av målen är sammanhållning.

För att kunna uppnå detta krävs en stark känsla av ansvar inför varandra, ett ansvar att se till

att alla ska ha det bra (Misztal 1996:38f). Exempel på detta uttrycker AA när vi frågar om hur

hen upplever remitterande:

Jag skickar pengar till mina föräldrar, men det är, det är, jag menar, jag skickar pengar

till min bror också, därför att han har också, han tjänar inte så mycket. Han försöker att

få allting att gå ihop, och han är i samma situation, därför att han har en familj också

och han måste spara till sin sons sjukvård och utbildning och allt annat. Jag behöver inte

göra det just nu därför att jag, jag tycker att vi bor i detta fantastiska land där du inte

behöver spara till sånna saker.

Ett annat exempel är FF som säger följande:

(…) känner man att man vill att personen ska känna trygghet och kan be om hjälp när

den väl behöver.

Hälsa & omsorg

En annan representation av den sociala funktionen av remitteringar är att alla informanter

förutom CC lyfter fram att det är viktigt att remittera när mottagaren behöver pengarna till

vård och hälsa. I de flesta fallen stärks motivationen till att remittera då det handlar om hälsan

än när det handlar om att mottagaren ska unna sig något extra.

(…) ibland kan jag skicka två gånger i månaden.. jag har en av mina systrar som fick

cancer och till henne skickar jag två gånger i månaden till medicinering. Detta kände jag

va tvunget.. tvunget i den meningen att jag är tvungen att hjälpa till. Det är viktigt att

hjälpa någon till att leva och ge den personen hopp om livet. (EE)

Mat och medicin. Min pappa är nu sjuk och behöver medicin. (GG)

(…) Jag skickar ganska små summor, förutom när det är för en större sak som för

sjukvård. (DD)

22

Vi har tolkat att en del av den sociala funktionen av remitterande innebär att visa omsorg och

vårda relationer. Informanterna CC och GG uttrycker exempel på hur de vill visa omtanke

genom att skicka pengar samt att bibehålla kontakten genom att remittera.

Det är väl det, i och med att det är så långt avstånd, geografiskt, mellan oss två till

exempel så håller man kontakten på telefonen åtminstone och det är också ett sätt att visa

att jag bryr mig så att du vet, även om vi är långt ifrån varandra och vi kanske hörs så

jätte ofta så har man inte glömt bort dig (…). (CC)

Jag känner att jag gjort något bra för mina föräldrar. Dessutom lever jag långt ifrån de

samtidigt kan man göra något för de. Att du försöker underlätta deras lidande. (GG)

FF sa att på grund av att hen remitterar så pratar hen mer med sin mottagare.

Först så är det om man skickar.. det är bara kanske.. hej o så hära. Man kommer in mer i

djupet sen får man nära relation. Man känner sig nära den personen, man börjar prata

om det goda o det dåliga i livet. Man kommer nära på det sättet att man börjar känna sig

en av den familjen och hjälper till. Man känner sig uppskattad.

Tillit

I samtalen fick vi intrycket av att tillit är viktigt när man remitterar. Det kan handla om

att kunna uppfylla olika förväntningar hos mottagaren och sig själva. Förväntningarna

från sändarens perspektiv handlar främst om att kunna remittera om behovet finns, hur

väl hen tillgodoser olika behov samt vad pengarna ska användas till.

Detta kunde handla om att sändaren har en tillit att mottagaren använder pengarna till

det de indirekt överenskommit om. Överenskommelsen kan vara uttalad eller outtalad.

Ehmm mat. Alltså mat då. Inte lyxig mat utan mat för att de ska klara sig, mediciner och

till barnens skola. Ingenting annat. (FF)

Jag kan inte bestämma över de men klart till mat eller något de behöver. Skulle det varit

någon som inte är i behov skulle jag inte skickat. (EE)

BB uttrycker att det är viktigt för hen att pengarna som hen skickar ska gå till någonting

som känns seriöst och långsiktigt. Känna en tillit till att pengarna ska användas till

någonting seriöst.

Det är så här, om man känner att det är seriöst, att det är en plan som kommer att

fungera – då hjälper vi. För att vi vill just att den personen ska gå från, när det är

23

miserabelt, men vi måste lita på att den personen, det är inte bara att vi skickar pengar.

Vi kräver också, vi vill se på betyg, vi frågar ju. Vi frågar någon annan i familjen, hur är

det med ”henne”, har du sett någonting..

Det är inte bara att skicka pengar så här, huller om buller. Jag vill veta. (BB)

Sändaren kan även neka någon hjälp vid uttalat behov. Detta sker då sändaren inte

känner att det finns någon relation trots ett släktband. Här saknas den tillit som behövs

för att vilja skicka pengar. Detta poängterar Tönnies då han säger att man inte litar på

alla inom communityn utan det beror på individens beteende gentemot de resterande

familjemedlemmarna (Misztal, 1996:40).

Det fanns en kusin till mig som, han försökte komma åt mina pengar, han skulle komma och,

han sa, kan du låna mig någonting och jag sa, när ska du betala den då? (BB)

Alltså betala tillbaka? (X2)

Mmm.. ”Jag betalar tillbaka när jag får”. Men då sa jag, men hördu, jag har ju inget. Då skickade jag inte. Så dum är jag inte, så jag sa, nej jag har inga pengar just nu. Så det känns att, ja.. men, en person som aldrig säger hej till dig eller någonting, och jag har

flera gånger varit hemma i (ursprungslandet) och inte sett någon – Varför skulle jag göra det? Nej, det tycker jag inte. Däremot till min mamma, moster, min pappa som jag har

gjort. (BB)

Misztal menar att tillit skapas genom att kunna uppfylla förväntningen om att kunna t

ex. skicka pengar vid behov. Här nedan ser vi hur en av informanterna visar hur hen

sålde sin frus guld för att kunna skicka pengar. Det visar på att hen var villig att göra en

personlig uppoffring för att kunna uppfylla mottagarens förväntningar.

Första gången jag remittera vad jag minns var då min mamma var sjuk och va i

sjukhuset, då bad de hjälp och jag skicka till de pengar. När jag hade nyligen kommit till

Sverige hade jag inget jobb, då sålde vi min frus guld för att kunna skicka. Detta var

första gången. (EE)

Ett annat perspektiv på förväntningar på varandra är att sändaren har en förväntan om

att hen skulle få samma hjälp som den själv ger. Ännu en gång ser vi en antydning på

reciprocitetsprincipen som innebär ett utbyte av till exempel hjälp.

Det skulle vara svårt ehm det skulle vara svårt. Om man tänker såhär till vem man

skickar pengarna till så är det till ett land där de har varken gott om pengar eller gott om

jobb och mat till allt detta. Så jag skulle.. skulle varit svårt skulle inte själv föreställt mig

att inte få hjälp. (EE)

24

Om jag skulle sluta på mitt jobb idag så skulle jag tänka på min familj, tänka på mina

syskon därför att jag vet att de skulle finnas där till hjälp för mig. Vi har alltid hjälpts åt.

(DD)

Däremot upplever vissa informanter att det är deras uppgift att skicka pengar för att det är en

skyldighet att hjälpa till. Inom communityn finns det bestämda normer för socialt beteende

som i sin tur bidrar till att skapa tillit inför varandra. Här ser vi hur en outtalad norm blir

synlig, att det är bl.a. den enda sonens uppgift att remittera till familjen.

(…) Jag är den enda sonen och känner att jag är ombed att hjälpa till.(…) (HH)

Misztal lyfter fram flera definitioner av tillit där hon påpekar att den äldsta definitionen

handlar om tro, tron till en gud. Det innebär att individen, genom att göra goda handlingar

känner förtröstan. Att sändaren inte förväntar sig något i gengäld från mottagaren utan

belöningen kommer från gud.

Jag känner att så som jag lever, äter och dricker vill jag att de ska äta och dricka som

mig. Och om det är något litet, och om du hjälper de med något litet känner du att du gör något bra inför gud. Det är som allmosa från personens pengar som man skickar. (GG)

Här beskriver HH hur hen känner förtröstan av gud, att hen har den möjligheten att kunna

skicka pengar.

Jag mår bra när jag skickar. Jag blir glad att jag kunnat hjälpa min familj till att kunna

leva och inte behöva pengar från någon… inte leva utan pengar, att kunna köpa det de

har vill köpa åtminstone det de behöver. Jag blir glad när jag skickar pengar jag mår

bra, känner lättnad att jag kunnat hjälpa de och stå vid deras sida i denna situation. Ja…

tack till gud. (HH)

25

2. Vilka antaganden utgår informanterna från?

För att få svar på hur informanterna resonerar kring sina handlingar om att skicka pengar har

vi valt att undersöka vilka antaganden som de utgår ifrån. Detta har vi gjort genom att ställa

följdfrågor som fokuserar på hur sändaren motiverar sina handlingar.

Antagande 1 – medvetenhet om mottagarens livssituation

En stor drivkraft till att remittera är att det finns en medvetenhet hos sändaren om hur

mottagaren har det. Medvetenhet om mottagarens livssituation spelar stor roll i motivationen

till remitterande då sändaren oftast relaterar till mottagarens situation vid förklaring av val av

remitterande. Sändaren upplever att hen skapar nytta vid remitterande då hen har kännedom

om mottagarens situation. Genom remittera på grund av en medvetenhet om mottagarens

livssituation visar sändaren att hen strävar efter att medlemmar inom communityn ska ha det

bra. Detta påpekar Tönnies när han beskriver att kollektiv nytta är en av grundpelarna för det

sociala samspelet inom Gemeinschaft.

(…) Jag skickade pengar till min moster som bor i hemlandet, hon har ju en väldigt låg

pension. Ehh.. hon har ju aldrig ringt och frågat efter pengar. Hon har alltid klarat sig

själv att försörja sig, med mat och alla räkningar. Eh… så hon har ju pengar över till det

vardagliga, men till något exklusivt har hon inte. (CC)

Hur har du märkt hur hon har det? (X2)

Jag har märkt det under mina besök 1 gång om året, då tidigare. Nu pratar vi om 10 år

sedan. Till och med mer, när jag var på besök när jag var yngre ermm.. och har märkt att

det, hon har, hon planerar väldigt mycket i förväg för att det ska räcka månaden ut

(pausar kort) utan några krångel. (CC)

Informanten BB nämner det så här:

Var det du som bestämde att hjälpa till eller var det dom som frågade om du kunde hjälpa

till? (X2)

Nej, jag har aldrig frågat. Mina föräldrar har aldrig krävt det heller, men jag såg ju.

(BB)

Så då ville du hjälpa? (X2)

Ja, men ser ju att dem behöver ju, det är ingen idé att hålla på och fråga. Om jag skulle

fråga min mamma och pappa, dem skulle bara säga, (med tillgjord röst) ”Nej det behövs

inte, det är bra som det är”. Men man ser ju att det är ju inte det. Så det är, det är klart

att dem skulle klara, inte galant, men dom skulle klara, men man gör det ändå (...). (BB)

26

Även informant GG uttrycker sin medvetenhet:

Behövde du någon gång avstå från något för att skicka? (X1)

De flesta gångerna.. det kan komma perioder då min (partner) säger köp något till dig

istället men man kan inte tänka sig. Man kan inte tänka sig att ens pappa är sjuk och man

inte skickar. För att jag har levt med honom ett tag och sett deras dåliga situation, jag så

vad de behövde och hur deras situation blev. Speciellt nu när det är krig mot

(ursprungslandet). Jag är tvungen… jag borde.. (GG)

Att du är tvungen att skicka? (X1)

Nej inte tvungen utan man ser hur situationen är. Tänk dig att du ser hur det är

explosioner i landet i (ursprungslandet) och dina föräldrar lever där, dessutom är inget

billigt så du blir ombed att skicka. (GG)

FF säger:

Hur tror du att det skulle vara om du inte skickade pengar? (X1)

Det skulle vara svårt ehm det skulle vara svårt. Om man tänker såhär till vem man

skickar pengarna till så är det till ett land där de har varken gott om pengar eller gott om

jobb och mat till allt detta. Så jag skulle.. skulle varit svårt skulle inte själv föreställt mig

att inte få hjälp. Ehh” (FF)

Däremot upptäckte vi att informanterna kunde säga att det kändes tvunget att remittera

speciellt när mottagaren begär pengar. Samtidigt syftade sändaren på att det var för att de ville

kunna hjälpa till och på så vis kan detta tolkas som att det är en frivillig handling. Frivilligt

och tvunget samverkar på så sätt, sändaren upplever det som frivilligt att remittera men

samtidigt känns det tvunget på grund av mottagarens livssituation. Här menar vi att ifall

mottagaren skulle ha haft det en bra levnadsstandard och sändaren inte behövt skicka skulle

det ha känts endast frivilligt att skicka.

Nej det är något frivillig och samtidigt tvunget. Frivilligt är för jag väljer ifall jag vill

skicka eller inte. Tvunget känner jag att det inte går att man har den möjligheten att

skicka och man ser att det finns någon som behöver hjälp och man inte skickar. (EE)

Nej det är frivilligt men samtidigt ska man gå in djupt i den frågan så är det att hade inte

de där i (ursprungslandet) livsstilen hade man inte behövt skicka. (FF)

Jag känner att det är frivilligt för att ingen tvingar mig att skicka eller ber mig att skicka. Jag skickar frivilligt för att jag måste. Jag känner att det är tvunget från min sida inte

från deras sida. Att det är tvunget för att jag är tvungen att hjälpa min familj och vara vid

deras sida i denna situation. (HH)

27

Antagande 2 – ”Genom att remittera visar och får jag kärlek och omsorg”

Samtliga av informanterna har pratat om att de vill visa kärlek och omsorg för sin familj och

släkt. Informanten HH uttrycker att det finns en ömsesidig kärlek inom familjen då han

förutsätter att familjen älskar honom precis som han älskar dem.

De är min familj. Jag har en nära relation till de…ehh.. jag älskar de och i slutändan är de min familj. Min relation till de är som varje relation mellan son och familj. Jag älskar

dem och dem älskar mig. (HH)

De har även uttryckt omsorg i termer som att de vill visa att de inte har glömt bort personen,

att de tänker på den och att om personen ska känna sig trygg.

Det är väl det, i och med att det är så långt avstånd, geografiskt, mellan oss två till

exempel så håller man kontakten på telefonen åtminstone och det är också ett sätt att visa att jag bryr mig så att du vet, även om vi är långt ifrån varandra och vi kanske hörs så

jätte ofta så har man inte glömt bort dig, för jag vet hur mycket hon har ställt upp för mig. (DD)

Samtidigt känner man att man vill att personen ska känna trygghet och kan be om hjälp när den väl behöver. (FF)

Som tidigare nämnt (se tidigare forskning sidan 5) kom Janice Gow Pettey (2013) i sin studie

fram till att sändarens egna behov av omsorg även kan bli tillfredsställda när de hjälper någon

annan.

Jag kommer att fortsätta tills, jag vet inte, därför att detta är det enda sättet, det vill säga

om hon inte skulle flytta till Sverige för att vara med mig, då vet jag okej, jag tar hand om

min mamma, jag kan träffa henne varje dag. Men så länge som hon inte är här så

kommer jag att skicka dessa extra pengar, så länge som jag arbetar… ja.. (DD)

Man har det ju i huvudet, det ligger ju någonstans där bak, under, att oj, nu har jag inte

skickat på två tre månader, den personen kanske skulle behöva det. Vintern kanske

kommer, dem kanske behöver köpa ved, eller så blir elräkningen lite högre på vintern, så

det är kanske dags och skicka någonting. (CC)

En del skickar pengar för att ge tillbaka för den kärlek och omsorg som de har fått under sin

uppväxt. Detta antyder på reciprocitetsprincipen, att man upplever att man vill gengälda sina

familjemedlemmar. I det här fallet upplever informanten att hen vill ge tillbaka för den kärlek

och omsorg som de har fått.

28

Jag har ju en nära relation till min moster som jag sa tidigare, eftersom vi brukar höras

jätte ofta per telefon och jag brukar kolla hur hon mår, hur hon har det ehmm.. jag har ju växt upp med henne när jag var liten. Ehr.. hon har tagit hand om mig, hon har tagit med

mig överallt, ehr.. och lärt mig att man ska vara en god person i livet, ehrr.. så att det är det bandet jag har ju. (CC)

När det gäller mina föräldrar handlar det mer om att ge tillbaka därför att de har, nu när jag är förälder själv vet jag hur mycket de har gjort för mig… (skrattar) och här gör jag

så lite i jämförelse med vad de har gjort för mig till exempel. Ehrr.. Så.. på ett sätt så är det som att ge tillbaka. (AA)

Informanterna visar omsorg genom att remittera för att hjälpa personer att få en bättre

framtid. I vissa fall handlar det om att sändaren remitterar för att mottagaren ska kunna

bygga upp en stabil tillvaro och på så vis kunna ta eget ansvaret för försörjning av sig

själva och sin anhöriga.

Det påverkar inte mig tvärtom jag blir glad när jag remitterar för att ehh jag hjälper en

person och blir en del av hens liv att driva personen framåt. (EE)

Tanken är att den människan ska klara sig själv och hjälpa sina anhöriga själv och därefter ha ett bra liv. Det är det som är tanken, dem ska ha sitt eget liv. Det är ingen

som säger ”jag har skickat pengar till dig” – det är inget sånt. Nej, utan ”du har klarat dig, nu är det bra”. Så att, förstår du, du ser att den personen tar ett steg framåt, och du

slipper att tänka på den där personen, för den personen klarar sig själv livet ut. (BB)

3. Vad är de bakomliggande orsakerna till dessa antaganden?

För att förstå de ovannämnda antagandena om, medvetenhet om mottagarens livssituation

samt genom att remittera visar och får jag kärlek och omsorg, kommer vi här analysera fram

vilka de bakomliggande orsakerna till dessa är. Vi vill förstå vilka grunder och förutsättningar

som sändaren motiverar sina handlingar utifrån och på så vis besvara våra frågeställningar

ytterligare kring den sociala funktionen av remitteringar.

Substitut för välfärdssystem

I samtliga av våra informanters ursprungsländer finns det inget välfärdssystem som

garanterar en inkomst som till exempel försörjningsstöd där de basala behoven blir

tillgodosedda. En del av dessa informanter blir indirekt valda att remittera vid behov då

de lever i ett land som har ett fungerande välfärdssystem. Därför anser vissa av våra

informanter att det är deras uppgift att hjälpa familjen med hushållets ekonomi.

29

Jag känner inte att jag har gjort en stor grej, personen kanske känner så men jag känner

inte så för jag känner att det är min uppgift. (EE)

Det är vanligt i mitt hemland att folk hjälper åt varandra, så att det är många som åker utomlands och jobbar och skickar pengar till sina föräldrar, eller syskon. (BB)

Man känner att man har ansvar och uppgifter att göra. Att man har fått nytt ansvar i

livet. (HH)

Faktiskt, när jag bodde i mitt hemland och jobbade där så hjälpte jag till på ett sätt. Det var huvudsakligen för att i mitt hemland och i många andra länder så finns det inget

välfärdssystem som det gör här i Sverige. Så det blir så att du tar hand om din familj istället, både se till så att de har pengar och att de kan spara för sämre tider. Så att de kan betala för oförutsedda händelser, till exempel om de blir sjuka du vet eller ja, om de

behöver pengar för någonting annat viktigt. (AA).

Här ser vi också hur en informant även skickade pengar till sina föräldrar när hen bodde

i ursprungslandet just på grund av att det saknas ett välfärdssystem likt det Sverige har

vilket bidrar till att människor stöttar varandra ekonomiskt istället. Detta kan även

tolkas som att på grund av att det saknas ett fungerande välfärdssystem har en kulturell

norm skapats. Denna norm innebär en oskriven regel om att man ska hjälpa varandra

och därför känns det självklart att erbjuda hjälp även vid flytt till ett annat land.

Informant BB berättar hur hela hens lön gick till familjen när hen bodde och arbetade i

ursprungslandet:

När jag bodde hos mamma och pappa, hela min lön gick till hela familjen. Jag behövde

inte behålla någonting. Ja, det är klart att jag köpte kläder och skor, det gjorde jag alltid,

men allting. Men jag köpte inte varje månad, de pengarna gick till hela familjen. Så sen

när jag flyttade hemifrån så ibland hjälpte jag till, ibland kunde jag inte hjälpa till för jag

hade inget, det var inte så mycket kvar av lönen.

Det kan handla om att landet inte har ett välfärdssystem som garanterar en viss inkomst

och det kan även handla om normer som då har skapats på grund denna frånvaro.

Samtidigt behöver detta inte vara fallet då normer kan handla om en gemensam

uppfattning om moral eller kultur. Vi kommer därför att lyfta fram normer som en

bakomliggande orsak i följande stycke.

Normer

Flera informanter sa att de har blivit uppfostrade till att hjälpa varandra vilket kan

förstås som att familjen delar en gemensam uppfattning om moral. Detta innebär att

30

man strävar efter samma mål, att stötta varandra. På så vis kan vi förstå hur normen

reproduceras inom familjen.

I mitt hemland och i många andra länder så kämpar föräldrar så mycket för sina barn. Så det minsta du kan göra när du har vuxit upp och skaffat dig ett jobb och så är att försöka underlätta för dem och se till att försöka ge dem ett bättre liv. (AA)

Allt detta går tillbaka till deras uppfostran till oss och all hjälp vi har fått av de så vi kunnat komma till dessa stadie så att vi har blivit stora. Det är något litet att kunna stå vid föräldrarnas sida nu i denna situation. (HH)

Jag känner att hon har alltid funnits där för mig, så hur kan jag hjälpa henne, om hon var

här skulle jag kunna hjälpa henne, kanske göra andra saker men nu, på det här viset kan jag bara ge henne pengar och sen.. sen kan hon spendera pengarna på sånna saker som

hon behöver istället, istället för att jag hjälper henne. (DD)

En av våra informanter uttrycker att det känns som om han är ombed att remittera för att

han är den enda sonen i familjen. Detta antyder på en kulturell norm som innebär att

som man har man ett ansvar att hjälpa till med försörjningen av hemmet. När man är

den enda sonen förstärks ansvaret i denna norm.

Jag är den enda sonen så det är lite svårt för att det inte finns flera söner i familjen så att man kan hjälpas åt med försörjningen av familjen. Varje person betalar en summa. Jag är den enda sonen och känner att jag är ombed att hjälpa till.(…) (HH)

Tillit

Vi ställde frågan hur det skulle kännas att inte kunna remittera för att få en tydligare bild

om upplevelsen kring remitterande. De svar vi fick antyder att informanterna känner att

de alltid vill kunna remittera om behovet finns hos mottagaren. Detta signalerar ett

behov av att kunna göra vad som är det bästa för familjen, Gemeinschaft. En annan

förklaring är att när sändaren känner att hen inte kan remittera känns det jobbigt. Detta

kan tolkas som att sändaren inte kan förmedla den tillit till mottagaren som hen

egentligen vill kunna göra.

Jag skulle ha blivit ledsen att jag inte kunnat skicka och inte kunnat hjälpa de. Jag det

skulle ha varit svårt lite… att… en person måste vara vid sin familjs sida speciellt när de har det svårt så jag känner att det skulle ha varit svårt att inte skicka. (HH)

31

Jag känner att jag är ledsen och inte mår bra. Känner mig kvävd, allvarligt talat så som

jag känner nu att jag är kvävd när det gäller pengar så känner jag att de kvävs också. (GG)

Allvarligt talat väldigt svårt och väldigt.. svårare när en person ber dig om hjälp och du

inte kan skicka. Väldigt svårt. I en sådan situation blir man tvungen att låna för att

skicka. (EE)

Jag blir rädd om jag inte har ett jobb (…) Jag kommer att kunna överleva på något sätt,

men det gör mig verkligen rädd om jag inte skulle kunna skicka pengar hem. Och jag tror

att det är en av de största motivationerna för försöka få ett jobb för att jag behövde…

eh… jag behövde hjälpa dem där hemma. (AA)

En av våra informanter talar mycket om hur hen förväntar sig en belöning från Gud när

hen remitterar. Här ser vi hur tillit i form av tro kan vara en orsak till att vilja dela med

sig. Sändaren är medveten om att mottagaren inte kan gengälda och därför skapas en

övertygelse om att när man gör någonting bra för någon annan person kommer man att

få någonting bra av Gud. Detta kan vara en form av reciprocitetsprincipen, att man gör

något bra för att man förväntar sig något i gengäld. Här kan man tolka att sändaren gör

något bra mot mottagaren men förväntar sig istället något bra från gud då sändaren inte

kan gengälda. Med andra ord är de bakomliggande orsakerna till detta tänk en tillit i

form av tro på gud. Så här säger informanten GG:

När jag remitterar blir jag glad. Jag känner att jag gjort något bra gentemot gud.

Du skickar och han pratar med dig och säger må gud ge dig lycka. Att han berättar om vad han köpte med pengarna. Att han säger må gud beskydda dina barn och man blir

man glad. Du känner att de är glada och att du gjort något för de. Men vår relation har inte ändrats. De ringer mig och pratar med mig och frågar om mig.

Vårda relationer

En annan bakomliggande orsak är att vilja bibehålla relationen och på så vis visa och få

omsorg. Detta är samma slutsats som Elisabeth Grieco kom fram till i sin studie, att

remitterande först och främst handlar om relationer och att vårda dessa. Och detta är även en

grundläggande tanke inom Gemeinschaft, att vilja sträva efter en kollektiv nytta där

människor tar hand om varandra.

Det här med att skicka pengar, det handlar om vilken relation man har till olika

familjemedlemmar eller inom släkten. Ehm.. är man, har man haft kontakt sedan man är

liten, eller många år tillbaka, då känner man ju en anknytning eller ett nära förhållande

32

till den eller de personerna och därav tror jag att man bryr sig om dem mer och därmed

skickar man pengarna. För att man vill säkerställa att det kommer att hjälpa dem, om det

nu behövs till någonting. (DD)

Jag tror att det ligger i den mänskliga naturen att alltid vilja sträva efter att bli bättre, göra bättre saker och ja, tjäna mer och ehmm.. Men för mig så har det alltid handlat om

att lönen, den är inte till för mig själv, och jag har inte velat tjäna mer på grund av mig själv utan det har varit för att kunna ge tillbaka, jag menar att största delen av lönen har gått till mig själv, mina föräldrar och min bror men, ja, jag har också hjälpt vänner när

de har behövt till exempel. (AA)

Det är väl så att man känner något samband ännu mer om man har haft den personen i sitt liv när man var mindre och i svåra stunder och även i glada stunder så då har man det i minnet med sig och tänker på den personen och har kontakt och då blir det

automatiskt att jag tänkte själv ehm… som sagt, med känslorna att, nu ”oj, nu har jag kanske tjänat lite extra, ehr.. jag tar och för över till min moster”, lite pengar och kanske

avlastar henne med räkningar eller hon kan köpa något fint till sig denna månad. (CC)

Samtliga informanter skickar pengar till den närmaste familjen eller släkten. Informanten HH

uttrycker detta tydligt då hen betonar att familjens värdighet är viktig. Här ser vi hur sändaren

anser att det är viktigt att hjälpen sker inom communityn för att inte riskera att någon av

familjemedlemmarna behöver stå i tacksamhetsskuld till någon utomstående.

Har er relation ändrats sen du började remittera? (X1)

Nej den har inte ändrats. Tvärtom jag känner att jag mår bättre att jag kan hjälpa de och säkert att de mår också bra att jag hjälper de för att den som hjälper de är inte en

främling. Att jag är deras son och inte en främling som hjälper de och ger de pengar och sen hånar de. Tvärtom relationen har blivit bättre. För att de mår säkert bra och inte mår

dåligt för att jag skickar till de. (HH)

33

Resultat

Vi har velat undersöka den sociala funktionen av remitteringar och detta är resultatet vi har

kommit fram till med hjälp av Bacchis första tre analysfrågor.

I vår studie fann vi att det sociala kontraktet för remitterande innebär ett outtalat kontrakt där

samtliga informanter strävar efter en medmänsklig balans som går ut på att skapa jämnvikt i

levnadsstandard för mottagaren. Att tillgodose en god hälsa är ett av de viktigaste motiven

bakom remitterande då sändaren upplever att det är mer angeläget att skicka pengar när det

rör sjukvård och övrig omsorg. Dessutom bygger det sociala kontraktet på tillit vid

remitterande. Det handlar om en tillit som sändaren vill förmedla till mottagaren, att

exempelvis kunna lita på att mottagaren använder pengarna till det som är överenskommet.

Beslutsprocessen påverkas även av tillit och om sändaren upplever ett förtroende för

mottagaren, till den grad att man överhuvudtaget skickar handlar om att sändaren litar på att

mottagaren behöver pengarna. Detta gäller både mottagare som har basala behov och

mottagare som får pengar för att kunna unna sig något extra. Vid beslutstagandet kan

remitterande upplevas både frivilligt och tvunget i förhållande till mottagarens uttryck om

behov av pengar. När mottagaren insisterar att hen är i behov av pengar känner sändaren att

det är tvunget men samtidigt frivilligt att hjälpa till. Däremot upplever sändaren att det är

endast frivilligt vid de tillfällen mottagaren motsäger sig ekonomiskt bidrag. Beslutsprocessen

kan även påverkas av ändamålet av remitteringarna. Vi har upptäckt att våra informanter kan

delas upp i två grupper där ena gruppen remitterar för direkta basala behov och när dessa

behov uppgör kommer även remitterandet upphöra. Den andra gruppen remitterar utan ett

uttryckligt behov från mottagaren och enligt dessa informanter kommer de fortsätta remittera

så länge möjligheten finns.

Drivkraften bakom att remittera förstärks då sändaren har en medvetenhet om mottagarens

livssituation. Det sociala kontraktet innefattar att man vill det bästa för communityns

medlemmar, speciellt när man är medveten om varandras situation. En annan drivkraft är att

genom att remittera visar och får sändaren kärlek och omsorg. När sändaren remitterar

upplever hen att hen visar omtanke genom att bry sig om mottagaren. Genom att sändaren

tidigare har fått uppleva kärlek och omsorg vill hen nu att mottagaren ska känna samma

omtanke. Med andra ord handlar beslutsprocessen till en viss del om reciprocitetsprincipen

som innebär att man vill gengälda en person som tidigare har gjort något gott för en själv.

Effekten av remitterande för sändaren är att hen även tillgodoser ett eget behov av omsorg.

34

När hen skickar pengar upplevs det som en god handling för en annan människa vilket bidrar

till känslan av kärlek och omsorg.

En av de bakomliggande orsakerna som präglar det sociala kontraktet och beslutsprocessen är

att ursprungslandet saknar ett fungerar välfärdssystem som garanterar en viss inkomst.

Sändaren blir då en inkomstkälla vid de tillfällen då mottagaren anser att sändaren har den

möjligheten att skicka pengar. Sändaren har i vissa fall bidragit redan vid vistelsen i

ursprungslandet och detta tyder på att det finns vissa förväntningar om att hjälpa varandra

ekonomiskt. Vi har även sett att det sociala kontraktet och beslutsprocessen styrs av kulturella

normer som har skapats på grund av att det inte finns ett fungerande välfärdssystem. Vissa

informanter bidrog ekonomiskt redan då de bodde i ursprungslandet så det kan även förklara

varför de fortsätta hjälpa även vid flytt utomlands. En annan kulturell norm som vi upptäckt

genom vår studie är att den enda sonen i familjen förväntas hjälpa familjen i ekonomiska

kriser. Normen innebär att söner i familjen har ett ansvar att hjälpa till med försörjningen. Vi

har kommit fram till att beslutsprocessen för den enda sonen påverkas av den kulturella

normen.

En bakomliggande orsak gällande beslutsprocessen är att sändaren vill förmedla en känsla av

tillit till mottagaren, att hen finns där ifall mottagaren behöver ekonomisk hjälp. En annan

aspekt på tillit kan även handla om att få förtröstan. Att drivkraften hos sändaren är att göra

goda handlingar som sedan belönas genom mottagarens bön till gud. Detta innebär att

sändaren upplever även att hen blir gengäldad genom förtröstan vid remitterande. Slutligen är

en av de bakomliggande orsakerna som vi har funnit i denna studie är att det handlar om att

vårda relationer. Det sociala nätverket är en viktig del i människors liv och att remittera bidrar

till att ta hand om en relation med en person. Sändaren kan även känna en slags lättnad genom

att remittera då familjemedlemmarna inte behöver begära pengar från någon utomstående.

Remitterande kan på så vis upplevas som ett redskap för att säkerställa familjens värdighet då

man får hjälp inom communityn samtidigt som man stärker relationen.

Avslutande diskussion

Syftet med den här uppsatsen var att studera den sociala funktionen av remitteringar genom

att intervjua åtta personer. För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av Carol

Bacchis analysverktyg What’s the problem represented to be?. Tidigare studier har fokuserat

på mottagaren och/eller mottagarlandet men det finns få studier om sändaren ur i svensk

kontext. Denna studie ger kunskap om hur människor kan förhålla sig till remitteringar.

35

Kunskapen om remitteringars betydelse ger oss en förståelse om hur de påverkar relationer

människor emellan.

Vårt slutresultat är att remitteringar handlar om mer än överföringar av pengar. Samtidigt

handlar det inte enbart om att tillfredsställa basala behov hos mottagaren eller visa och få

omsorg, utan genom denna handling upprätthåller man det sociala kontraktet. Sverige är ett

land med ett välfärdssystem som exempelvis har försörjningsstöd, undersökningen visar att

remitterande fyller samma funktion. Genom att remittera då mottagaren har behov uppstår ett

system som liknas vid ett välfärdssystem och detta kan även innebära att sändaren vill

förmedla en tillit om att finnas till hands. Arbetet påvisar därför hur tillit som teori förklarar

varför remitterande sker och hur tillit är en viktig del i att vårda relationer.

Genomförandet av denna studie har bidragit till en kännedom av personliga erfarenheter kring

remitteringar. På en samhällelig nivå visar denna studie hur remitteringar i form av pengar

betyder för en grupp individer i Sverige. Vi kan inte uttrycka oss om det är en representativ

bild för samtliga människor som remitterar från Sverige, och detta är inte heller vårt syfte med

denna undersökning. Slutligen vill vi därför påpeka att vi är medvetna om att studiens resultat

baseras på åtta informanter och att intervjuer med fler personer hade kunnat påverka

resultatet.

Framtida forskning

Med denna studie har vi bidragit till en förståelse av hur den sociala funktionen av

remitteringar kan upplevas. Däremot upplever vi att detta ämne har understuderats inom

samhällsvetenskap och IMER-forskning i Sverige. På grund av studiens fokus finns det frågor

som vi inte har kunnat besvara men där vidare forskning skulle kunna behövas. Ett förslag på

framtida forskning kan innebära en större studie om den sociala funktionen av remitteringar

där statistisk data kan analyseras till exempel om det finns skillnader i beteendet mellan

könen. Ett annat förslag är att intervjua fler personer ur samma familj för att få en mer

nyanserad bild av den sociala funktionen av remitteringar. Vidare hade en jämförelse om hur

det sociala kontraktet ser ut beroende på vilket mottagarlandet är. Här kan man undersöka och

jämföra vilka faktorer som påverkar remitterandet i de olika mottagarländerna.

36

Litteraturhänvisningar

Ahrne, Göran & Svensson, Peter (2015). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber AB

Bacchi, Carol (2009). Analysing Policy: What’s the Problem Represented to be? Australia: Pearson Education

Back, Christina & Berterö, Carina (2015) Diskursanalys i Fejes, Andreas & Thornberg Robert red. Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber AB

Badersten, Björn (2006). Normativ metod – Att studera det önskvärda. Lund: Studentlitteratur

Bettin, Guilia & Lucchetti, Riccardo (2015). Steady streams and sudden bursts: persistence patterns in remittance decisions. J Popul Econ (2016) 29:263–292 DOI 10.1007/s00148-015-0565-9 Bolander, Eva & Fejes, Andreas (2015) Diskursanalys i Fejes, Andreas & Thornberg Robert red. Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber AB Boucher, David & Kelly, P. J. (2004). The Social Contract from Hobbes to Rawles. Francis & Taylor: e-bok Carling, Jørgen & Hoelscher Kristian, (2013). The Capacity and Desire to Remit: Comparing

Local and Transnational Influences, Journal of Ethnic and Migration Studies, 39:6, 939-958, DOI: 10.1080/1369183X.2013.765657 Engdahl, Mattias (2009): Migrant remittances – an overview of global and Swedish flows. Nordiska Afrikainstitutet, Policy Notes 2009/5. Uppsala. Finch, Janet, and Mason, Jennifer, (1993) Negotiating family responsibilities. London: Routledge Francis, D. W, (1987) i Misztal, Barbara A. (1996) Trust in Modern Societies. Oxford: Blackwell Publishers Ltd

Gow Petty, Janice (2013), Individual and Collective Diaspora Remittances in the Philippines and Korea: An Interpretation of Narrative Identity, Communicative Action, and Recognition Grieco, Elisabeth M. (2004). Managing Migration and Diversity in the Asia Pacific Region

and Europe, International Journal on Multicultural Societies (IJMS) Vol. 6, No. 2, 2004 Houlé, René & Schellenberg, Grant (2008), Remittances by recent immigrants. Perspectives, Statistics Canada — Catalogue no. 75-001-X Kissinger, Deborah (2003) Renegotiating the Social Contract Hobbes to Rawls. Diss. University of Hawaii Lianos, Theodore & Pseiridis Anastasia (2013), I trust; therefore I remit? An examination of the size and motivation of remittances.

Lindgren, Simon (2007), Sociologi 2.0. Malmö: Gleerup

37

Lucas, Robert & Stark, Oded, 1985, Motivations to Remit: Evidence from Botswana, Journal of Political Economy, The University of Chicago Press

Misztal, Barbara A. (1996) Trust in Modern Societies. Oxford: Blackwell Pubischers Ltd

Naufal, Georges Sami, (2007). Remittances: Determinants, Motivations and Effects. Diss. Texas A&M University

Nationalencyklopedin, altruism. http://www.ne.se.proxy.mah.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/altruism (hämtad 2016-05-23)

Nationalencyklopedin, socialt kontrakt. http://www.ne.se.proxy.mah.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/samhällsfördrag (hämtad 2016-05-03)

Ostrom, Elinor & Walker, James (2002) Trust & Reciprocity – Interdisciplinary Lessons from

Experimental Research. New York: Russell Sage Foundation

Paerregaard, Karsten, 2014, Return to Sender – The Moral Economy of Peru’s Migrant Remittances. Washington: Woodrow Wilson Center Press

Pelling, Lisa, Hedberg, Charlotta & Malmberg, Bo (2011), Remittances from Sweden – an

Exploration of Swedish Survey Data, Arbetsrapport / Institutet för Framtidsstudier 2011:1 Svenska Akademins Ordlista Supriya Singh, Shanthi Robertson & Anuja Cabraal, Transnational Family Money:

Remittances, Gifts and Inheritance. Journal of Intercultural Studies, 33:5, 475-492, DOI: 10.1080/07256868.2012.701606

Tamagno, Camila i Nyberg Sørensen, Ninna & Fog Olwig, Karen (2002) Work and

Migration: Life and Livelihoods in a Globalizing World. London: Routledge

TED – Dilip Ratha (2014) The hidden force in global economics: sending money home. https://www.ted.com/talks/dilip_ratha_the_hidden_force_in_global_economics_sending_money_home (hämtat 2016-05-20)

Världsbanken (2014). Migration and Remittances Factbook 2016, http://go.worldbank.org/QGUCPJTOR0 (hämtat 2016-05-20) Wadensjö, Eskil (1973). Immigration och samhällsekonomi.. [Ny, något förk. o. omarb. version] Lund: Studentlitteratur Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise (2014), Diskursanalys som teori och metod.

Studentlitteratur AB: Lund Worldbank.org, www.worldbank.org/en/topic/migrationremittancesdiasporaissues/overview (hämtat 2016-05-11) Zucker, L.G. (1986). Production of trust: institutional sources of economic structure, 1840-

1920. Research in Organisational Behaviour, 8, 53-111.

38

Bilaga 1 – Forskningsetiskt kontrakt

Forskningsetiskt kontrakt

Härmed intygar vi att denna intervju ska utgå från forskningsetiska grunder som innebär att informanten är anonym och hens svar ska inte gå att identifiera.

Detta innebär att:

- Namn, adress och kontaktuppgifter får ej anges i studien. - Arbetsplats får ej nämnas i studien - Exakt ålder får ej nämnas i studien

Vi kommer enbart att använda informantens uppgifter till vår studie kring remitteringar för vårt examensarbete. Informantens svar kommer att presenteras med ett påhittat alias i studien.

Malmö 2016

Zainab Lilo Johanna Gardell

39

Bilaga 2 – Intervjufrågor Hur du identifierar dig i förhållande till din familj och vänner / Vad betyder din

identitet för dig:

1. Berätta lite om dig själv och hur du är som person? 2. Hur gammal var du när du flyttade till Sverige? 3. Vad gör du om dagarna, arbetar du, studerar, annat? 4. Känns det som om din identitet har ändrats någonting under åren?

- Kan du ge mig något exempel? T ex. är det i någon speciell situation, umgänge etc?

Beslutsprocessen kring remitterande:

5. Hur kom det sig att du började skicka pengar? - När började du skicka pengar?

6. Vem beslutar att du ska skicka pengar? 7. Hur mycket av din inkomst skickar du? 8. Hur ofta skickar du? 9. I hur många år har du skickat? 10. Hur spenderar mottagaren pengarna?

Sociala kontraktet:

11. Hur upplever du att det är att skicka pengar? - Vad känner du?

12. Vad vill du att personerna ska använda pengarna till som du skickar? 13. Känner du att du förväntar dig någonting tillbaka? 14. Hur tror du att det skulle vara om du inte skickade pengar? 15. Känner du att det påverkar dig på något vis att du skickar pengar? 16. Hur är relationen till den/de som du remitterar till? 17. Har relationen förändrats på något sätt sedan du började remittera?

- Utveckla hur - Har du själv tagit emot remitteringar någon gång under livet?

o Hur länge då? o Vem skickade dem?

18. Har din inställning till remitteringar förändrats genom åren?

Tack!