Intuitioner och Filosofisk Praktik

Kandidatuppsats i teoretisk filosofi

Hstterminen 2015

Monir Bounadi

19920923-3999

monir.bounadi@home.se

Filosofiska institutionen, Stockholms universitet

Handledare: sa Wikforss

20 mars 2015

1

Innehll

1 Inledning 51.1 Syfte och frgestllning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5

2 Philosophy Without Intuitions 62.1 Den centrala stllningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62.2 Argumentet frn filosofisk praktik . . . . . . . . . . . . . . . 7

3 Tre repliker till Cappelen, och Cappelens efterfljande svar 103.1 Boghossian om intuitioner i Twin Earth-experimentet . . . 10

3.1.1 Cappelen svarar Boghossian: Rttfrdigande via tidi-gare erfarenhet istllet fr rttfrdigande via intui-tioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13

3.2 Brogaard om tv ytterligare kriterier fr textevidens fr in-tuitioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 163.2.1 Cappelen svarar Brogaard: Brogaard-intuitioner r fel-

aktiga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 183.3 Richard om filosofisk analys, och dess konsekvenser fr in-

tuitionernas roll i filosofin . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 193.3.1 Cappelen svarar Richard: Filosofisk analys r inte all-

tid begreppslig analys . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20

4 Diskussion 22

5 Sammanfattning 23

6 Slutsats 24

2

Sammanfattning

Vi studerar intuitioner och filosofisk praktik.

Nyckelord: Intuitioner; Begrepp; Filosofisk metodologi; Filosofisk prak-tik;

3

Frord

Tack fr denna tid.

4

1 Inledning

Cappelen. Tre repliker. Tre svar. Kontenta.

1.1 Syfte och frgestllning

Mitt syfte r: Att underska vad som r textevidens fr att vdjande tillintuitioner frekommer i ett modernt analytiskt filosofiskt fall.

Min frgestllning r: Frekommer det ett vdjande till intuitioner ingon av de tv filosofiska fallen Tvillingjords-experimentet och Chalmerszombie argument?

5

2 Philosophy Without Intuitions

2.1 Den centrala stllningen

I Philosophy Without Intuitions (Cappelen, 2012) diskuteras

Den centrala stllningen (CS): Moderna analytiska filosofer frlitarsig p intuitioner som evidens (eller som klla till evidens) fr filosofiskateorier.1 2

Cappelen (2012: 3) menar att under ingen rimlig tolkning av de ing-ende orden i CS s r CS sann.

Ett centralt argument fr CS r

Argumentet frn filosofisk praktik (AFP): De egenskaper som karak-triserar intuitiva omdmen i filosofisk praktik utgr ett direkt std fr CS(Cappelen, 2012: 5).

Fljande tar Cappelen (2012: 712) som utmrkande fr vad filosofersammantaget betraktar som aspekter hos intuitioner (det freligger starkoenighet om vilka av nedanstende som skall frsts som intuitioner):

1. Intuitioner r mentala tillstnd med propositionellt innehll som rsui generis.

2. Intuitioner r trosfrestllningar

2.1 med en speciell fenomenologi;

2.2 med en speciell typ av rttfrdigande:

(i) rttfrdigandet kommer till enbart genom begreppslig kom-petens, eller

1Nr vi talar om filosofi och filosofer tallar vi om modern analytisk filosofi. Detta fratt det r modern analytisk filosofi som diskuteras i Philosophy Without Intuitions (Cappe-len, 2012).

2I likhet med Cappelen (2012) lter vi evidens st fr evidens eller som klla tillevidens.

6

(ii) rttfrdigandet kommer frn en direkt intellektuell medve-tenhet om en bestmd sanning;

2.3 med ndvndigt innehll; eller3

2.4 med en bestmd etiologi.4

Cappelen (2012: 126) tolkar CS enligt fljande:

a) CS ska vara korrekt oavsett evidensteori.

b) CS ska frsts som ett deskriptivt och icke-normativt pstende.

c) CS r menat att karaktrisera filosofisk praktik och utmrka filosofinfrn andra discipliner.5

2.2 Argumentet frn filosofisk praktik

Cappelen (2012: 1123) uppstller de kriterier som ska frklara vad somutgr textevidens fr att ett omdme indikerar att en filosof vdjar till in-tuitioner som evidens fr sin filosofiska teori (det frekommer stark oenig-het mellan filosofer om vilka av dessa som ska godknnas som kriteriumfr textevidens fr intuitioner):

K1 Speciell fenomenologi: Ett intuitivt omdme har en karaktristisk feno-menologi.

K2 Grund: Ett intuitivt omdme kan rttfrdiga utan att vara rttfrdi-gad.

K2.1 Icke-inferentiell och icke-perceptuell: Om p antas vara rttfrdigadutan att ett vdjande till erfarenhet (minne, perception) spelaten klar bevislig roll i omdmet att p, och p r inte hrledd frn

3Detta exkluderar intuitiva omdmen om kontingenta sanningar (Cappelen, 2012: 10).4Trosfrestllningarna r genererade p ett bestmt stt. De kan exempelvis vara ge-

nererade spontant eller utan reflektion (Cappelen, 2012: 10).5CS fr inte vara ett korollarium frn ett universellt pstende om all intellektuell ak-

tivitet, eftersom CS r tnkt att sga vad som utmrker filosofin som disciplin (Cappelen,2012: 16).

7

tidigare premisser, s r p textevidens fr att omdmet r intui-tivt.

K2.2 Motspnstig evidens: p r motspnstig evidens fr subjektet Somm6

(i) S r bengen att tro p,

(ii) S har argument A fr p, och

(iii) om det visar sig att A inte r ngra goda argument fr p,kvarstr S:s bengenhet att tro p.

Om p r motspnstig fr ngot subjekt S, s r p textevidens frK2.

K3 Enbart baserat p begreppslig kompetens: Subjektets omdme att p be-handlas som intuitivt om p antas vara rttfrdigad enbart genomsubjektets begreppsliga eller lingvistiska kompetenser.

Cappelen (2012: 114) menar att fresprkare fr CS tar avsaknaden avK1K3 som evidens fr avsaknaden av intuitioner.

Enligt Cappelen (2012: 115) mste det intuitiva omdmet frekommaeffektivt fr att utgra ett std fr CS: Om en ensam person i en isoleradby rttfrdigar p genom Grund, medan alla andra filosofer rttfrdigar pinferentiellt eller perceptuellt, s r Grund nrvarande utan att frekommaeffektivt (Cappelen, 2012: 115).

Vidare: Det rcker att filosofer strvar mot att rent begreppsligt ellerlingvistiskt rttfrdiga p fr att vi ska ha ett effektivt fall av K3 (Cappelen,2012: 115).

Cappelen godtar att vid begrundandet av p kan en speciell fenomeno-logi medflja, utan att p frekommer effektivt. Detta visas genom att be-tnka ett fall dr p uppfyller K1 medan den filosofiska argumentationeninte r avhngig knslan av fenomenologi (Cappelen, 2012: 116).

Cappelen (2012: 116) menar att vi ska underska sekvenser i en strrefilosofisk text fr att se om K1K3 freligger. Ibland behver en titta p en

6Om och endast om.

8

vergripande teori fr att frst sekvenserna, och ibland r det gynnsamtatt titta p hur filosofiska argument behandlats ver tid.

Om frfattaren noterar att en fenomenologisk upplevelse medfljerbegrundandet av ett visst pstende, eller om annan klartydig textevi-dens finns fr K1, s kommer K1 anses frekomma effektivt, annars icke-effektivt (Cappelen, 2012: 1178).

Cappelen (2012: 11820) srskiljer Grund frn allmnt vedertagna7 p-stenden (som pstendet att jorden r platt).

Att intuitioner kan (eller br) stdjas utan rttfrdigande utgr ingeteffektivt std fr Grund (Cappelen, 2012: 11920). Frgan r om p faktisktgodtas utan att vara rttfrdigad.

Samtidigt ska vi beakta att om villkoren fr K2.2 r uppfyllda kan denfreligga p grund av en annan etiologi n p grund av ett intuitivt om-dme, exempelvis p grund av envishet (Cappelen, 2012: 1201).

Samtidigt r K2.2 svrt att bekrfta eftersom vi ofta bara har en ellertv artiklar fr att bedma en filosofs argument (Cappelen, 2012: 120).

Cappelen (2012: 121) sluter sig till fljande diagnostiska fr K2:

Grov Guide till Upptckt av Grund: Om det i en kontext K finns evidensoch argument fr p, och evidensen som dessa argument presenterar spelaren effektiv argumenterande roll i K, s har vi evidens fr att p inte upp-fyller Grund relativt till K. Existensen av en kontext K dr subjektet kankomma undan med att hvda p utan att framlgga argument eller annanevidens fr p, r irrelevant fr p:s status i K, om det inte finns klartydigevidens i K att vad som frsiggr i K har betydelse fr p:s status i K.

7Common ground.

9

3 Tre repliker till Cappelen, och Cappelens ef-

terfljande svar

3.1 Boghossian om intuitioner i Twin Earth-experimentet

Enligt Boghossian (2014: 36970) r intuitioner vad intuitiva omdmen rrttfrdigade genom, drmed krver intuitiva omdmen rttfrdigande imotsats till Grund (Boghossian, 2014: 371). Enligt Boghossian r en intui-tion ett intellektuellt frefallande8 som skiljer sig frn sensoriska frefal-landen.

Boghossian (2014: 370) gr en tskillnad mellan intellektuella frefal-landen och bengenheter. Det r mjligt att p kan intellektuellt frefallavara sant ven om vi inte r bengna att tro att p. Exempelvis kan heltalenverka vara fler n de jmna heltalen, fastn man inte tror detta.

K2.1 verkar implicera K2.2 (Boghossian, 2014: 371): Om p inte beror pngot argument (som K2.1 sger) s frvntar vi oss att p ska verlevavederlggningen av varje argument fr p (det vill sga K2.2 freligger).Drfr verkar inte K2.2 tillgga ngot till K2.1.

Frgan om hur K3 ska fungera som kriterium r svrhanterlig och vibr drmed bortse frn att ta K3 som textevidens fr intuitioner (Boghos-sian, 2014: 3712).

Boghossian (2014: 372) tar, frn ovanstende, fljande som textevidensfr intuitioner:

Boghossians kriterium: Filosofen reagerar p tankeexperimentet medett omdme som hen betraktar som starkt rttfrdigat, det vill sga ett rtt-frdigande

K1 stdd av ett intellektuellt frefallande, och

K2 som hen inte betraktar som rttfrdigad av perceptuell erfarenheteller empiriskt stdd bakgrundsteori.

8Intellectual seeming.

10

Cappelen menar vi ska ska textevidens i primrlitteratur (originaltex-ter), och inte i sekundrlitteratur (repliker, kommentarer, etcetera). Cappe-lens id som ligger till std fr detta r att filosofer en gng i tiden brjadeav misstag tro att de vdjade till intuitioner, och brjade beskriva filosofis-ka argument i intuitionstermer; men det r svrt att veta exakt nr dennahistorik brjade, menar Boghossian (2014: 373).

Boghossian (2014: 3734) menar dock att vi i sdana fall behver enhistorisk berttelse om hur den ogrundade ideologin om nr intuitionerbrjade vdjas till inom filosofin, och hur detta felaktigt vertygade filo-sofer att tro p dem sjlva som vdjare av intutioner. Om ingen historiskberttelse motiveras, s kan vi sga till Cappelen att oavsett om vi inte fin-ner textevidens i primrlitteraturen, s r det klart att (i) filosofer generelltvdjar till intuitioner, (ii) r sjlvmedvetna om detta, (iii) agerar efter detta,samt (iv) beskriver dem sjlva p ett stt som befster att de r sjlvmed-vetna om intuitioner och agerar efter dem. Nu kvarstr bara frgan hur viska frst hur (i)(iv) efterfljs av filosofer.

Boghossian (2014: 374) nmner tankeexperimentet the Twin Earth(hdanefter Tvillingjorden eller TJ) i Putnams artikel The Meaning ofMeaning (1975) fr att pvisa riktigheten hos CS. Kalla detta tankeex-periment fr TJ-experimentet (TJE).

Boghossian (2014: 3745) frklarar TJE shr: En stor meningsteori frePutnams artikel the Received View innefattade tv villkor:

1. meningen som en talare associerar med ett ord r bestmd av indi-vidualistisk fakta om talaren, och

2. meningen hos ett ord bestmmer dess extension.

Genom att lgga fram ett tankeexperiment framstlls ett fall som rofrenligt med the Received View.

Tnk dig TJ som r identisk med jorden p alla stt frutom att kom-positionen hos vatten inte r H20, utan XYZ. P jorden har vi Oscar som ren kompetent anvndare av ordet vatten, och p TJ har vi Toscar, en mo-lekylrt exakt kopia av Oscar, som ocks r en kompetent anvndare av

11

vatten. Varken Oscar eller Toscar knner till den kemiska kompositionenhos vtskan de betecknar med vatten i deras respektive milj.

Putnam argumenterar fr att vi vid reflektion kommer inse att H20 inter i extensionen hos Toscars vatten, och att XYZ inte r i extensionen hosOscars vatten.

Men samma individualistisk fakta freligger fr Oscar, som det gr frToscar. Drmed r (1) uppfyllt p samma stt fr bda. Frn (2) fljer detatt extensionen hos vatten som Oscar och Toscar associerar ska vara likaenligt the Received View, men det r den inte, detta var Putnams pong.

Vad r rttfrdigandet R fr TJ-omdmet (TJO) att Toscars ord vatteninte har H20 i sin extension, trots att (1)(2) implicerar detta?

Boghossian (2014: 375) ser tre mjliga svar:

(a) Vi kan perceptuellt observera att R r sant.

(b) Vi kan sluta oss till R frn en perceptuellt rttfrdigad bakgrundste-ori om vertygelser om extensioner och trosuppfattningar som harimplikationer om hur extensioner bestms.

(c) Varken (a) eller (b) gller. R kommer frn en annan klla, men varkenfrn perception eller slutledning frn empirisk bakgrundsteori. Dettaverkar implicera att R r ett rttfrdigande som ger fog fr att K2.1

freligger.

(a) avfrdar Boghossian direkt.Boghossian (2014: 3756) menar att (b) r en orimlig tolkning av R,

eftersom pongen med vr bakgrundsteori r att den frutspr ett annatutfall n det som trycks fram av TJE. Samtidigt presenterar inte PutnamTJE som om det vore baserat p slutledning frn en bakgrundsteori, utanPutnam drar slutsatsen med hjlp av TJE och stipulerad fakta.

Kvar r (c), vilket visar att vi funnit textevidens fr ett vdjande tillintuitioner (Boghossian, 2014: 376).

Sammantaget r TJE ett std fr CS.

12

3.1.1 Cappelen svarar Boghossian: Rttfrdigande via tidigare erfaren-het istllet fr rttfrdigande via intuitioner

Cappelen (2014: 407) stller tre frgor F1F3 om omdmet TJO om tanke-experimentet TJE som Boghossian tog upp:

F1 Vad tog Putnam som rttfrdigare R fr TJO?

Cappelens svar: Tv mjliga alternativ r

TJO1 = vatten vid TJ refererar till XYZ och inte till H20, och

TJO2 = TJE r ett mjligt fall.

Angende TJO1: Cappelen (2014: 408) ser TJO1 som orimlig, eftersomPutnam explicit stipulerar TJO1,9 och d faller frgan om TJO1 rrttfrdigad eller inte.

En annan tolkning (Cappelen, 2014: 4089) av passagen (se fotnoten)kan vara fljande: Faktum r att de som bor p TJ (TJ-bor) anvn-der vatten som refererande till XYZ och inte till H2O, fr att detr XYZ som r runt dem och inte H20. De r aldrig runt H20 ochdet r i denna mening som H20 inte r kallat vatten p TJ. Dettalmnar det ppet huruvida TJ-bor referar till H20 nr de anvndervatten. Putnam frsvarar drmed TJO1 genom att konstatera medintuitionens hjlp att TJ-bor inte refererar till H20 nr de anvndervatten.

Cappelen (2014: 409) ser tv problem med denna tolkning: (i) lser enPutnams artikel kommer en se att tolkningen r fel; (ii) om tolkning-en var korrekt, s skulle Putnams rttfrdigande bero p huruvidavatten som anvnt av TJ-bor var en naturlig sort eller ej. Det berorocks p rttfrdigande om hur naturliga sorter introduceras. Det-ta r dock inte ngot Putnam spekulerar kring, allts r det ingenmjlig intuition han utnyttjat.

9Ett std Cappelen framlgger r en passage frn Putnams artikel: One of the pecu-liarities of Twin Earth is that the liquid called water is not H20 but a different liquidwhose chemical formula is very long and complicated. I shall abbreviate this chemicalformula simply as XYZ.

13

Angende TJO2: Cappelen (2014: 409) konstaterar att Boghossian in-te spekulerar kring detta fall. Mjligen r TJO2 rttfrdigad genomtidigare erfarenhet eftersom varje hvdande om mjlighet krver enintuition fr att bli rttfrdigad, men denna tes saknar argument.

Ett annat svar r att vi tar TJO2 intuitivt fr att den r speciell, mendetta behver klargras. Till exempel kan det hvdas att ordinr er-farenhet inte kan rttfrdiga TJO2. Cappelen ger ett motexempel tillpstendet att ovanliga fall inte kan rttfrdigas med ordinra reso-nemang: Om det finns tv rosa elefanter i mitt rum, och en till rosaelefant intrder. Hur mnga rosa elefanter r d i rummet? Detta rett ovanligt fall, men enkelt att besvara. Det finns ingen kopplingmellan det konstiga och avsaknaden av std frn ordinr erfarenhet(Cappelen, 2014: 409).

F2 Vad tar de som fljer Putnam som rttfrdigare fr deras respektiveTJO?

Svar: Eftersom Putnam enligt svaret p F1 inte anvnder en intuition,s behver inte fljarna gra det. Nr vi undrar ver hur vissa syn-punkter kommer fram och godtas bland en stor grupp filosofer verett bestmt tidsspann, r svaren att finna i sociologin om filosofi ochinte i kvaliteten hos filosofiska argument (Cappeln, 2014: 41011).

F3 Vad ser Cappelen som rttfrdigare fr TJO?

Svar: Cappelen frsker explicera argument fr Putnams synpunktutan att vdja till intuitioner. Detta r en version av Boghossians tan-ke om att TJO r hrledd frn en bakgrundsteori (Cappelen, 2014:411).

Cappelen (2014: 4112) framfr fljande argument: Normala spr-kanvndare har utbredd kunskap om referens, och har kapacitetenatt plitligt bestmma referensen hos uttryck. De kan introduceranya refererande termer och dela dem med andra. Detta gller tu-sentals refererande uttryck och denna typ av kunskap r central fr

14

mnsklig kognition. Det verkar rimligt att det r denna kunskapsbassom bidrar till R.

Cappelen besvarar ett urval av Boghossians invndningar mot Cappe-lens bok (2012):

1. Boghossian: Bakgrundsteorin frn vilken vi sluter oss till omdmenom extensioner behver vara en teori om extensioner eller en teorisom har implikationer fr hur extensioner bestms.

Cappelen (2014: 4123): Det behver inte vara en teori, eftersom v-ra mjligheter att klassificera objekt inte behver bero p att vi haren underfrstdd teori frn vilken vi kan hrleda dessa begrepp. Ex-empelvis kan jag sitta ner p en stol utan att operera med ngonunderfrstdd teori om stolens fasthet.

2. Boghossian: Putnams pong r att vr bakgrundsteori om extensio-ner frutsger ett annat omdme n TJO.

Cappelen (2014: 413): Ibland har vi dliga teorier. Exempelvis kanngon, nr hen lser om en referensteori, gras medveten om gemen-sam kunskap som r inkompatibel med denna teori, som sledes ren dlig teori och br frkastas.

3. Boghossian: Hur rttfrdigar vi ndvndiga sanningar om begreppoch extensioner?

Cappelen (2014: 413): Detta r en utmaning om huruvida de omd-men som flls i tankeexperiment r ndvndiga sanningar. Att be-svara utmaningen skulle d handla om att visa att det generellt gl-ler att vi behver intuitiva insikter fr att veta ndvndiga sanningar.Cappelen saknar argument fr detta pstende.

Cappelen spekulerar istllet kring att vi inte behver ta slutsatser-na i tankeexperimenten som ndvndiga sanningar om begrepp ochdess extensioner. Cappelen pvisar, med ett tankeexperiment frnKripke, att en kan se hur referens fungerar, men behver inte ta detsom att en inte kan tnka sig en annan slutsats. Cappelen stller sig

15

ppen till om omdmet som Putnam fller om TJE ska tas som attPutnam slr fast ndvndiga sanningar om referens, eller inte.

4. Boghossian: Varfr ska vi lita p den underfrstdda teorin mer nden explicita? Varfr kan vi inte se tankeexperimentet som ett dd-lge?

Cappelen (2014: 414) nekar presuppositionen. Generellt, nr en filo-sof mter ett tankeexperiment som gr emot teorin hen hller, kom-mer inte filosofen ge upp teorin. Filosofen tnker istllet ver stt attunderminera eller kasta tvivel p det omdmet som kommer ur ettbegrundande av tankeexperimentet, eller uppmrksammar att hensteori inte kan redogra fr det omdme som tankeexperimentet gerupphov till men fortstter hlla kvar vid sin teori. Cappelen ger tvexempel p detta: nr Tim Crane och D. H. Mellor ifrgasatte TJO2.Mnga av de mest aktiva filosofiska debatterna under Cappelens tidhar handlat om att dma mellan teorier och det som levereras avden underfrstdda teorin, se exempelvis p debatterna om relati-vism om sanning. Dessa debatter handlar om i vilken grad vi ska tadet som levereras av den underfrstdda teorin ver de teorier vi tarexplicit.

3.2 Brogaard om tv ytterligare kriterier fr textevidens fr

intuitioner

Enligt Brogaard (2014: 3878) mest troliga r att intuitioner r en specielltyp av intellektuella frefallanden.

I1 Att det intellektuellt frefaller att p uttrycker en intuition endast omdet mentala tillstnd som det intellektuella frefallandet rr formasomedelbart vid reflekterande av p, och inte som ett resultat av ut-prglat, explicit resonerande.

I2 Att det intellektuellt frefaller att p uttrycker en intuition endast omdet mentala tillstnd som det intellektuella frefallandet rr frlnar

16

prima facie rttfrdigande p tron att p.

I3 En premiss som kan rttfrdigas av en intuition kan inte bekrftaseller frnekas med perceptuell eller naturvetenskaplig hjlp.

I4 Med intuitioner medfljer en attraktion till vissa propositioner somkan beskrivas som en knsla (med en fenomenologi), en bengenhetatt tro som r s intensiv att vi har svrt att frestlla oss att andrainte skulle knna detsamma.

Brogaard argumenterar fr att motspnstig evidens (K2.2) inte r enindikation p att det frekommer ett intellektuellt frefallande, d det kanlika grna vara ett perceptuellt frefallande. Exempel: Jag har argumentfr att tro att bordet r rtt, och jag hnvisar enbart till plitligheten hosmin perceptuella apparat fr att bilda denna trosfrestllning. Nu verty-gar du mig, med skeptiska vervganden, att bordet av mnga skl inter rtt; men detta utraderar inte att det fr mig perceptuellt frefaller somatt bordet r rtt. ven fast jag hr har motspnstig evidens fljer det inteatt det r intuitioner som rttfrdigar min tro att bordet r rtt, utan detr styrkan i det perceptuella frefallandet som vertygar mig om detta.Trots denna analys tillter Brogaard att om K2.2 frekommer s indikerardetta att frfattaren vdjar till intuitioner, eftersom filosofer generellt intediskuterar om perceptuella frefallanden (Brogaard, 389).

Brogaard (2014, 38990) vergr till att tala om tv ytterligare kriterier(utver K1K3) som ska fungera som indikatorer p att frfattaren vdjartill intuitioner:

Grundlggande: p r en premiss som inte explicit r hrledd frn pre-misser som r argumenterade fr i tidigare publikationer eller somr explicit behandlade som antaganden.

Attraktion: Det finns inget vida knt argument fr p, och frfattarenvarken tillhandahller eller hnvisar till argument fr p, men tar detnd fr givet att det inte kommer vara ngot stort motstnd mot phos andra filosofer.

17

3.2.1 Cappelen svarar Brogaard: Brogaard-intuitioner r felaktiga

Cappelen kritiserar Brogaards Grund och Attraktion p tre punkter:

1. Anta att en frfattare hvdar p i en artikel och p uppfyller Grundoch Attraktion. Det fljer, enligt Cappelen (2014: 415), att ingen avI1I4 r uppfyllda. Cappelen frklarar inte varfr, och sger att dettar en enkel vning som tar en del sidor. Vidare: p kan uppfylla I1I4 utan att uppfylla Grund och Attraktion. Cappelen lmnar dettaomotiverat. Sammantaget fungerar inte Grund och Attraktion somtextevidens fr intuitioner.

2. Cappelen (2014: 416) tror inte Grund och Attraktion r goda indika-torer under ngon beskrivning av intuitiva omdmen.

3. Cappelen (2014: 416) tnker sig att Grund och Attraktion impliceraratt om en frfattare lmnar det implicit att ett pstende p r ett an-tagande, s frlitar sig frfattaren p intuitioner fr p. Detta r enohllbar konsekvens, fr om p r ett pstende som inte r explicithrlett frn andra premisser och som inte har argumenterats fr itidigare publikationer av samma frfattare, och som inte explicit rbehandlad som ett antagande, d uppfyller p Grund och Attraktion,men p kan dock vara ett antagande (och ingen intuition) trots attdetta antagande inte r explicit i texten. Inte alltid skriver frfatta-ren Jag antar att... utan kan nja sig med att bara skriva p, och detr frsttt att p betraktas som allmnt vedertaget. Allts: Om Grundoch Attraktion fungerar som textevidens fr intuitioner, s fljer detatt mycket av vad som implicit antas vara ett antagande, klassificerassom en intuition; men ingen fresprkare nskar denna konsekvensoch den r drfr ohllbar.

18

3.3 Richard om filosofisk analys, och dess konsekvenser

fr intuitionernas roll i filosofin

Richard (2014: 395) identifierar intuitioner med starka eller relativt stabilabengenheter att flla omdmen om skenbart mjliga situationer (s kal-lade fall), eller med innehllet hos de omdmen en r bengen att flla.

I ekvivalensen

p r kunskap omm p r en plitligt genererad sann trosfrestllning,

ser vi det ofta som att kunskap konstitueras av plitlighet, generering,sanning och trosfrestllning. Det vill sga att ett begrepp konstitueras avandra begrepp. Idn r att filosofisk analys r lyckad nr denna redogrfr begreppsliga strukturer (Richard, 2014: 396).

Oavsett mngden av kunskapsdefinitioner sker filosofer beskriva sam-ma unika begrepp kunskap. Detta franleder att vi i filosofisk analys inteargumenterar frn intuitioner om de inte r vida delade. Vikten vi tillskri-ver en intuition r en funktion av hur vida delad den r (Richard, 2014:397).

Innehavandet av ett begrepp r delvis beroende av att vara i ett soci-alt ntverk, bland en grupp personer som anvnder begreppet p specifikastt (Richard, 2014: 397-8). I detta sociala ntverk frstr och uppmrksam-mar personerna att de anvnder samma begrepp, och att de delar presup-positioner om hur begreppet ska tillmpas i diverse fall. Dessa personerhar stabila bengenheter att tillmpa begreppen utan att ha artikulerat si-na bengenheter fr sig sjlva eller andra.

Ibland (Richard, 2014: 401) har vi ett filosofiskt fall dr det enda som rav filosofiskt intresse r analysen av begrepp. Tnk p fri handling. Detfinns minst tv beskrivningar av fri handling och dessa r inkompatibla.Det rder drmed inte konsensus om vad en fri handling r. Detta berorp att det finns en intuitiv attraktion till bda beskrivningarna, eftersombda fngar element som vi ser som centrala fr vrt stt att tnka kringfri handling. Richard noterar att det finns en viss obestmdhet i vad vi

19

plockar ut fr egenskap nr vi talar om fri handling, men samtidigt rRichard vertygad om att vi talar om en gemensam innebrd. Drfr be-hver vi argumentera fr varfr vra intuitioner r olika, samtidigt somdet inte r orimligt att fri handling inte denoterar.

Slutsatsen SR som Richard drar r att: vi som r intresserade i filoso-fiska problem om frihet ska beskriva de olika lgren i vrt begrepp omfri vilja och fresl rekommendationer, baserat p de intressen vi har ellerkan ha, om hur vi kan eliminera vagheten hos begreppet (Richard, 2014:401).

3.3.1 Cappelen svarar Richard: Filosofisk analys r inte alltid begrepps-lig analys

Cappelen (2014: 41820) ser tre problem i Richards artikel:Obestmdheten hos fri handling: Cappelen (2014: 418) godtar att det inte

rder konsensus om begreppet fri handling och att begreppet drmed robestmt. Slutsatsen SR som Richard drar r dock ohllbar. Cappelen trorinte att vi enbart kan beskriva de olika lgren i frstelsen av fri vilja, ellereliminera vagheten hos begreppet. Till exempel kan du frga dig: Vadr kopplingen mellan moralisk skyldighet och handlingar vars utfrandetinte var bestmd av villkor som en hade kontroll ver? Cappelen menaratt detta r en icke-begreppslig frga om den icke-begreppsliga vrlden.

Hygienisk terminologi : Richards slutsats SR r enligt Cappelen (2014:419) en form av hygienisk terminologi. Hygienisk terminologi hjlper ossdock inte att besvara frgan om kopplingen mellan frihet och moralisktansvar. Drmed behver inte obestmdhet leda till att vi ska ska en hygi-enisk terminologi. Dock kan vi studera vad Richard benmner begrepp.Cappelen noterar att nr vi studerar begrepp, s studerar vi begrepp, ochinte begreppet av ett begrepp och dess obestmdhet och rekommenda-tioner fr hur det ska anvndas. Detta r klart frn Richards artikel, drRichard beskriver vad begrepp (egenskaper hos vrlden) r, utan att graen begreppslig analys.

Begreppslig struktur: Cappelen (2014: 419) argumenterar fr att starka

20

och stabila bengenheter som Richard frknippade med intuitioner r felbeskrivning av vad intuitioner r. Till exempel kan det i ett samhlle fin-na stabila och delade bengenheter att tillmpa apelsin p en mngd avobjekt utan att dessa bengenheter p ngot stt bidrar till att bygga uppden begreppsliga strukturen hos apelsin (eller konstituerande fr det be-greppsliga innehavet). Cappelen vet inget adekvat svar p hur ska vi ur-skilja stabila bengenheter som r ndvndiga fr begreppsligt innehavfrn de begreppsliga innehav som inte behver dessa stabila bengenhe-ter.

Ett annat problem (Cappelen, 2014: 419-20) r att medlemmar i ett sam-hlle som innehar ett begrepp kan tillmpa begreppet p olika stt, dettahller Richard med om. Cappelen tror att kompetenta anvndare av enterm kan misslyckas att dela de stabila bengenheterna. Drfr r inte sta-bila bengenheter konstituerande av begreppsligt innehav men om detinte r p detta stt, varfr ska vi d tro att stabila bengenheter r konsti-tuerande fr begreppslig struktur?

21

4 Diskussion

Vi diskuterar textevidens fr intuitioner, hur intuitioner ska frsts meddebatten som bakgrund, och filosofisk analys.

22

5 Sammanfattning

Tankarna var dessa och de korsade varandra hr, men inte dr; vi tog fastp de intressanta hllningarna, och la fram en egen tolkning.

23

6 Slutsats

Debatten br koncentrera sig p att redogra fr fljande...

24

Referenser

[1] Boghossian, P. (2014). Philosophy Without Intuitions? A Reply to Cap-pelen. Analytic Philosophy. 55 (4), 368-81.

[2] Brogaard, B. (2014). Intuitions As Intellectual Seemings. Analytic Philo-sophy. 55 (4), 382-93.

[3] Cappelen, H. (2012). PhilosophyWithout Intuitions. Oxford: Oxford Uni-versity Press.

[4] Cappelen, H. (2014). Reply to Boghossian, Brogaard and Richard. Ana-lytic Philosophy. 55 (4), 407-21.

[5] Richard, M. (2014). Analysis, Concepts, and Intuitions. Analytic Philo-sophy. 55 (4), 394-406.

25