MÖJLIGHETERNAS

Brochyr om grundkursen för gränsbevakare 2013Gräns- och sjöbevakningsskolan

GRÄNS

Gränsbevakningsväsendet är en myndighet på området för den inre säkerheten och fungerar under inrikesministeriets ledning. Syftet med Gränsbevakningsväsendets verksamhet är att fredliga förhållanden skall bevaras vid vårt lands gränser. Gränsbevakningsväsendets huvud-uppgifter är gränsövervakning vid landgränserna och på havsområdet, gränskontroller av persontrafiken vid landgränsens övergångsställen, i hamnarna och på flygstationerna samt räddningsverksamhet i synnerhet på havsområdet. I och med anslutningen till Europeiska Unionen och Schengen-avtalet har verksamheten koncentrerats till den s.k. yttre gränsen.

Gränsbevakningsväsendet leder sjöräddningsverksamheten och utför efterspaningar och sjuktransporter på sitt övervakningsområde. Gränsbevakningsväsendet sköter också polisuppgifter och svarar för tullövervakningen vid de gränsövergångsställen, där Tullverket inte har verksamhet. På havsområdet bedrivs samarbete med Trafikverket, Trafiksäkerhets-verket Trafi, Försvarsmakten och miljömyndigheterna. Gränsbevakningsväsendet har modern materiel för bekämpning av olje- och kemikalieolyckor.

GRÄNSBEVAKNINGSVÄSENDET

BLI GRÄNSBEVAKARE?

Gränsbevakarna arbetar på land, till havs och i luften under alla förhållanden. I yrket som gränsbevakare be-höver man många färdigheter. För att ha framgång som gränsbevakare bör personen vara social samt i god kon-dition fysiskt och psykiskt. De krav på språkkunskaperna som det ökande internationella samarbetet medför är en viktig del av gränsbevakarens vardag.

För den landsomfattande rekryteringen och utbild-ningen av gränsbevakare svarar Gräns- och sjöbevak-ningsskolan. Ytterligare information om utbildningen finner du i den här broschyren. Ansökningsanvisningar publiceras årligen i ansökningsguiden och på Gränsbe-vakningsväsendets webbsidor.

Så gott som alla nyutexaminerade gränsbevakare arbetar i det första skedet av sin arbetskarriär i gräns-kontrolluppgifter. Med stigande erfarenhet kan man specialisera sig på t.ex. brottsbekämpning, hundverksam-het eller marin verksamhet.

WWW.RAJA.FIfacebook.com/MahdollisuuksienRaja

Förvaltningsenheter ansvarar för Gränsbevakningsvä-

sendets uppgifter. De är Staben för Gränsbevakningsvä-

sendet, Sydöstra Finlands, Norra Karelens, Kajanalands

och Lapplands gränsbevakningssektioner, Finska Vikens

och Västra Finlands sjöbevakningssektioner samt Be-

vakningsflygdivisionen och Gräns- och Sjöbevaknings-

skolan.

För Gränsbevakningsväsendet har fastställts

sex kärnverksamheter:

gränsövervakning, gränskontroller, brottsbekämpning, säkerheten på havsområdet,

internationellt samarbete och

militärt försvar.

Gränsbevakningsväsendet i siffror (2011)Personal 2 816Gränsbevakningsstationer 25Sjöbevakningsstationer 21Bevakningsfartyg 6Helikoptrar 15Flygplan 2Gränshundar 270

Stab

Gränsbevakningsstation

Gränskontrollstation

Sjöbevakningsstation

Bevakningsflygdivision

Gränsernas längd

Mot Ryssland 1 340 kmMot Norge 736 kmMot Sverige 614 kmTerritorial vattengräns 1 250 kmSammanlagt 3 940 km

Lapplandsgränsbevaknings-sektion

Kajanalandsgränsbevaknings-sektion

Sydöstra Finlands gränsbevaknings-sektion

Norra Karelensgränsbevaknings-sektion

Västra Finlandssjöbevaknings-sektion

Finska Vikenssjöbevaknings-sektion

Gräns- och sjöbevakningsskolanImatra utbildningscentrum

Staben för Gränsbevakningsväsendet, Helsingfors

Staben för Bevakningsflygdivisionen, Helsingfors

Gräns- och sjöbevakningsskolanEsbo utbildningscentrum

GRÄNSBEVAKARE ARBETAR PÅ LAND, TILL HAVS OCH I LUFTEN

Yngre gränsbevakare Tanja Timonen utexaminerades från grundkursen för gränsbevakare i februari 2009. Hon arbetar vid gränskontrollstationen i Nuijamaa i sydöstra Finland.

Tanjas arbetsdagar åtgår huvudsakligen till att kontrollera resedokumenten hos dem som vill passera gränsen. Omväxling i vardagen vid gränskontroll-stationen i Nuijamaa medför gränskontrollerna av yttergränsflygen på flygfältet i Villmanstrand och på sommaren fartygskontrollerna i Villmanstrands hamn. Emellanåt deltar Tanja också i patrulleringen vid terränggränsen.

Tanja talar flytande ryska och till hennes arbete hör också att biträda som tolk.

- Tack vare språkkunskapen får jag sköta många olika intressanta uppgifter, t.ex. möten med ryssar, avvisningar och stämningar, berättar Tanja.

Tanja kontrollerar dokument och tolkar

Gränsbevakare kan man påträffa på många ställen och i flera samman-hang. Gränsbevakare bl.a. kontrollerar resedokumenten och förut-sättningarna för inresa i landet vid gränsövergångsställena, övervakar terränggränsen både med patrullering och teknisk övervakningsutrust-ning, bekämpar gränsöverskridande brottslighet, utför räddnings- och biståndsuppdrag, sörjer för säkerheten på havsområdet och utför i begränsad omfattning tullövervaknings- och polisuppgifter.

Gränsbevakarna tjänstgör i militär tjänst, och de bör med regelbund-na mellanrum delta i tester av den fysiska konditionen och fältduglighe-ten. Gränsbevakare avgår med pension vid 55 års ålder.

Gränsbevakarnas månadslön består enligt Gränsbevakningsväsendets lönesystem av en uppgiftsbaserad lön, en prestationsdel, en erfarenhets-del och eventuella tillägg enligt tjänstekollektivavtalet. En nyutexamine-rad gränsbevakares lön är ca 2 000 - 2 500 euro per månad.

Äldre sjöbevakare Juha Halonen har arbetat vid Gränsbevakningsväsendet allt sedan år 2005. Efter studier på sjöbevakningslinjen vid grundkursen för gränsbevakare övergick han till arbetslivet vid Västra Finlands sjöbevakningssektion.

Juha, som arbetar som patrulledare vid Kemi sjö-bevakningsstation, har ett mycket mångsidigt arbete.

- Här är sjöbevakningssektionens hela arbetsfält representerat, berättar Juha.

- Vid Kemi sjöbevakningsstation deltar vi i upprätthållandet av gränssäkerheten på vårt eget övervakningsområde och övervakar iakttagandet av den speciallagstiftning som gäller trafiken i ter-rängen och till havs, jakt, fiske och utlänningsöver-vakning. Dessutom deltar vi till havs i bekämpningen av oljeutsläpp och i brottsundersökningar.

Kemi sjöbevakningsstation har också ansvaret för gränskontrollerna vid Uleåborgs och Kemi-Torneås flygstationer.

Sjöbevakarna i västra Finland bedriver också samarbete med myndigheterna i Sverige. Kemi sjöbe-vakningsstation deltog på sommaren 2012 i en stor sjöräddningsövning i Sverige.

- Det bästa i mitt arbete är mångsidigheten och utmaningarna samt att få arbeta tillsammans med människor. Vi har ett fint arbetsgäng, berömmer Juha.

Sjöbevakarens arbete är mångsidigt och utmanande

på grundkursen för gräns-

bevakare studerar man

också språk

VISSTE DU, ATT

?

vid Gränsbevakningsväsendet

tjänstgör ca 1 700 gränsbeva-

kare runtom i Finland

VISSTE DU, ATT

?

Gränsbevakarnas gradbeteckningar Sjöbevakarnas gradbeteckningar

yngregränsbevakare

äldregränsbevakare

över-gränsbevakare

gränsbevaknings-mästare

yngresjöbevakare

över-sjöbevakare

äldresjöbevakare

sjöbevaknings-mästare

Från den gröna gränsen till brottsbekämpningsenhetenSari Suomalainen har under sin arbetskarriär flyttat från terränggränsen i sydöstra Finland till brottsbekämpningsenheten vid Finska vikens sjöbevakningssektion.

Sari Suomalainen utexaminerades från grundkursen för gränsbevakare år 2008 och placerades till en början i arbete vid Sydöstra Finlands gränsbevakningssektion. På Kolmikanta gränsbevakningsstation var hennes arbets-fält den s.k. gröna gränsen, dvs. i praktiken patrullering i terrängen tillsammans med en hundförare.

På Kolmikantas ansvarsområde finns över 60 kilometer gräns att avpatrullera, från Kangaskoski till Uukuniemi. När marken var bar vandrade man längs gränsen, och på vintern rörde man sig med snöskoter och på skidor.

Efter fyra års arbete började arbetsresan från hemmet i Helsingfors till sydöstra Finland kännas för lång, så Sari sökte sig till övervakningsgruppen vid brottsbe-kämpningsenheten vid Finska vikens sjöbevakningssek-tion.

Ett rörligt arbeteBrottsbekämpningsenheten vid Finska vikens sjöbe-vakningssektion svarar för uppgifter i anslutning till bekämpning och undersökning av brott. Sari Suomalai-nen började under föråret 2012 arbeta i brottsbekämp-ningsenhetens övervakningsgrupp.

Till övervakningsgruppens uppgifter hör bl.a. att transportera klienter till domstol, förhör och mottag-ningscentraler. Övervakningsgruppen stöder och tryggar också att andra enheter kan arbeta tryggt exempelvis vid husrannsakningar.

Övervakningsgruppen utför också utlänningsövervak-ning på Helsingfors-Vanda flygstation och i hamnarna.

- För att de berörda personerna inte ska kunna iden-tifiera oss som tjänstemän, rör vi oss också civilklädda, berättar Sari.

bekämpning av gränsöver-skridande brottslighet är en av Gränsbevakningsväsendets kärnverksamheter

VISSTE DU, ATT

?

Arbetsdagarnas innehåll varierar, och vid brottsbe-kämpningsenheten har man att anpassa sig till snabba förändringar.

- Man vet aldrig vad dagen kommer att föra med sig. Trots att på väggen finns ett schema över patrullens uppgifter under arbetsskiftet, kan det bli omvänt på en sekund, när skiftchefen ger order om att bistå exempel-vis tullen eller polisen.

Sari har trivts utmärkt i sitt mångsidiga arbete.- Det bästa i mitt arbete är rörligheten och att

dagarna går fort. Jag känner att jag är på rätt plats och i rätt yrke, summerar Sari.

GRUNDKURSEN FÖR GRÄNSBEVAKARE

I Finland kan man bli gräns- eller sjöbevakare endastgenom att gå grundkursen för gränsbevakare vid Gräns- och sjöbe-vakningsskolan. Vid Gräns- och sjöbevakningsskolan avläggs också fortsättnings- och mästarkurserna för gränsbevakare. Till fortsättnings- och mästarkurserna kan man ansöka när man har arbetat i gränsbevakaryrket och har skaffat sig den arbetserfarenhet som krävs för kursen.

Grundkursen för gränsbevakare ger färdigheter och be-hörighet för tjänst som gränsbevakare. Grundkursen är inte en examen vid yrkeshögskola, och den svarar inte mot den allmänna examensstrukturen på andra stadiet. Till grund-

kursen antas endast sökande som redan har avlagt antingen gymnasiet eller någon annan examen på andra stadiet. Grundkursen kan också ordnas på svenska.

Grundkursen för gränsbevakare räcker ca ett år. På grundkursen studerar man som regel på två studielinjer: gränsbevakningslinjen och flygstationslinjen. I de praktik-nära studierna kombineras föreläsningar, nätundervisning, övningar, grupparbeten och självstudier. Till studierna hör inlärning i arbetet, som sker hos Gränsbevakningsväsendets förvaltningsenheter handledd av en äldre gränsbevaknings-man.

Gränsbevakarna är myndighetspersoner, vilka i sina ar-betsuppgifter som regel bär uniform. Gränsbevaknings-väsendets uniformer håller successivt på att förnyas. De nya uniformerna togs i bruk vid de internationella gränsövergångsställena 1.6.2012. Sari är i bilden ovan iförd den nya uniformen. De gamla, gröna uniformerna används alltjämt vid sidan av den nya klädseln.

Den nya dräkten är till sin nyans klart mörkare än den gamla och går i modernare stil. I planeringen och anskaffningen av de nya dräkterna har uppmärksamhet ägnats åt moderna material- och tillverkningstekniska lösningar samt åt att plaggen ska kunna kombineras på ett mångfunktionellt sätt.

Gränsbevakarnas uniform förnyas

UTBILDNINGSSYSTEMFÖR GRÄNSBEVAKARE

MÄSTARKURS (8 studieveckor)

efter ca. 15–17 tjänsteår

INTRÄDESPROV

PÅBYGGNADSKURS FÖR GRÄNSBEVAKARE (8

efter ca. 8–12 tjänsteår

INTRÄDESPROV

– Beväringsutbildning– Civil utbildning (studentexamen eller en yrkesexamen på andra stadiet)

GEMENSAMMA STUDIER 3

MODULSTUDIER 2

HANDLEDD ARBETSPRAKTIK

MODULSTUDIER 1

GEMENSAMMA STUDIER 2

ÖVNING I GRUNDERNA FÖR GRÄNSKONTROLLER

GEMENSAMMA STUDIER 1

GRUNDKURS FÖR GRÄNSBEVAKARE (ca. 1 år)

Studier och fritidPå grundkursen för gränsbevakare bedrivs studierna utgångsmässigt från måndag till fredag mellan kl. 8-17. En gång i månaden ges kursledigt (måndag eller fredag) för skötsel av personliga angelägenheter.

På grundkursen studerar alla elever i samma takt enligt studielinje. Närvaro vid närundervisningen enligt veckoschemat är obligatorisk.

Eleverna på grundkursen för gränsbevakare inkvar-teras i allmänhet på Gräns- och sjöbevakningsskolan. Inkvarteringen har ordnats i trevliga rum för två till fyra personer. Vistelse-, måltids- och tvättutrymmena är gemensamma.

Gräns- och sjöbevakningsskolan har mångsidiga möj-

MÅNDAG TISDAG ONSDAG TORSDAG FREDAG

8.15–9.00Gränskontroller– Självstudier

Gränsövervakning– Grunderna för patrulledning

Gränsövervakning– Övning: Patrul-ledning

Prov–Under modul 2 utlärda gräns-säkerhetsteman: gränsövervakning, gränskontroller och brottsbe-kämpning

9.30–10.15 Rättslära– Respons på självstudieuppgif-terna i rättslära

Gränsövervakning– Taktisk ledning

10.30–11.15

Gränskontroller– Mottagning av asylsökande– Hjälp till offer för människohandel

L U N C H

12.15–13.00Gränskontroller– Juridisk rådgivning till asylsökande och flyktingar

Gränskontroller– Bekantgörande med verksamheten vid mottagningscen-tralen i Joutseno

Gränskontroller– Migrationsverkets organisation– Prövning av uppehållstillstånd och beviljande av tillstånd– Behandling av asylansökningar– Avvisning och utvisning– Informations-system

Gränsövervakning– Verksamheten vid ledningscentral– Bekantgörande med Sydöstra Finlands gränsbe-vakningssektions ledningscentral

Gränskontroller–Frivilligt återvän-dande– Sammanfatt-ning av asyl- och flyktingfrågor13.15–14.00

14.30–15.15

15.30–16.15

På grundkursen för gränsbevakare studerar man många slags ämnen. Till de studier som är gemensamma för alla linjer hör bl.a. studier i gränskontroller, gränsövervakning, rättslära, brottsbekämpning, språk, idrott, ledarskap och administration, maktmedelsanvändning, dokumentundersökning, förstahjälp, brottsbekämpning och tjänstekörning.

Under de differentierade modulstudierna studerar eleverna ämnen enligt sina egna studielinjer. Nedan ges ett exempel på en veckas veckoprogram i modulstudierna på gränsbevakningslinjen och flygstationslinjen mot slutet av grundkursen för gränsbevakare.

ligheter till fritidssysselsättningar, som studerandena kan utnyttja på sin fritid. Till förfogande finns t.ex. idrotts-hall, gym, simhall och bibliotek.

när kursen börjar anskaffas en personlig uniform, som är gratis för eleven

VISSTE DU, ATT

?

Vad studerar man på grundkursen för gränsbevakare?

Hej, blivande elev på grundkursen för gränsbevakare!

Om du efter ansökan och inträdesprov väljs till grundkursen för gränsbevakare, är vår gemen-samma målsättning att du på kursen får en god utbildning och beredskap att utvecklas till yrkeskunnig gränsbevakningsman. I studierna betonas gränsbevakningsmannens behörigheter samt uppgifter vilka förutsätter gränsbevakares grundkunskaper och färdigheter, språkkunskapen inte att förglömma. Bäst bekantar du dig med studierna genom att läsa kursens undervisnings-plan och genomföringsplan. Med hjälp av dem sätter du dig in i vad som kommer att ske vid respektive tidpunkt det kommande året. Minns under de någon gång ”trista” teoriperioderna, att för att kunna exempelvis de saker som berör kundservicen, bör du förstå Gränsbevaknings-väsendets och gränsbevakarens roll också ur ett bredare perspektiv - rentav ur Europeiska unionens synvinkel.

Gå genast från kursens början in för att sköta

dina studier väl. Planera din egen tidsanvändning under kursen; på så sätt minskar du eventuella problem med tidsanvändningen som orsakas av studierna och civila ärenden. Om du har problem med studierna eller andra svårigheter, tveka inte att ta kontakt med kursledningen om dina bekymmer.

Gräns- och sjöbevakningsskolan erbjuder dig en god inlärningsmiljö. Utnyttja dess möjligheter också för att stärka din fysiska kondition.

Var rejäl och saklig i vad du gör - bemöt andra så som du själv vill bli bemött. Låt din goda at-tityd synas varje dag som ett artigt och hurtigt uppförande gentemot skolans personal, lärare och dina kurskamrater.

Välkommen till studierna!

Kursledaren,Kapten Pasi Kylmämaa Ismo Jousenkylä och Miia Sokka studerar på grundkurs 19

för gränsbevakare. Till studierna hör bl.a. gränsövervakning, gränskontroller, rättslära, maktmedelsanvändning, doku-mentundersökning, brottsbekämpning och språk.

Utöver de för hela kursen gemensamma studierna studerar Miia i de differentierade modulstudierna till gränsövervak-ning anknutna ämnen och Ismo sjöfart och sjöräddning. Grundkurseleverna har också tillbringat ca tio veckor i praktik inför sitt kommande arbete, handledda av en äldre gränsbe-vakningsman.

Varje dag något att se fram emotTrots att Ismo och Miia läste mycket om gränsbevakarnas arbete före ansökan till kursen, har utbildningens mångsi-dighet och arbetsbildens vidd varit en överraskning. Likaså har de stärkts i sin uppfattning att de funnit sin egen bransch.

- Jag kommer inte genast att tänka på någon bransch som är så här mångsidig, funderar Ismo.

- Här förenas de bästa sidorna av många branscher, till-lägger Miia.

De har inte behövt ångra sitt val av bransch. Emellanåt kommer sämre dagar, men varje morgon har de glatt tagit itu med studierna. Varje kursdag finns det något att se fram emot.

Utbildning av god kvalitetGrundkursen för gränsbevakare, som räcker ca ett år, är ett komprimerat paket, och eleverna måste kunna ta till sig många saker under kort tid. Det går inte att slå dank, om

man vill klara av studierna och det kommande arbetet med heder.

- Inför proven får man nog ta till böckerna också på kväl-len, berättar Miia.

I studierna på grundkursen kombineras föreläsningar, nätundervisning, övningar, grupparbeten och självstudier. Förutom av Gräns- och sjöbevakningsskolans lärare ges undervisning också av andra experter från Gränsbevaknings-väsendets förvaltningsenheter och samarbetsmyndigheterna.

- Varje sak beskrivs och lärs ut av den som kan saken bäst, berömmer Miia.

Förutom undervisningens kvalitet uppskattar eleverna också utbildningsmiljön. Imatra utbildningscentral har fina ramar bl.a. för mångsidig motion. Grundkursens elever får idrottsundervisning, och de uppmuntras till att upprätthålla sin kondition också på fritiden.

- Här får man göra många saker och uppmuntras att prova på nya grenar.

In i arbetslivetNär grundkurs 19 för gränsbevakare utexamineras, är det dags för gränsbevakarna att övergå till arbetslivet. Ismo placeras vid Västra Finlands sjöbevakningssektion på Nagu sjöbevakningsstation och Mia vid Sydöstra Finlands gräns-bevakningsstation på Vaalimaa gränskontrollstation.

Ungdomarna emotser redan sin framtid. På basis av några månaders utbildning verkar arbetet som gränsbevakare vara så intressant, att det säkert alltid är roligt att gå till arbetet.

- Som gränsbevakare får man göra någonting viktigt, konstaterar Miia.

Eleverna på grundkur-sen för gränsbevakare

Miia Sokka och Ismo Jousenkylä har funnit

sin egen bransch.

HOS GRÄNSEN FÖRENAS DE BÄSTA SIDORNA AV MÅNGA BRANSCHER

KURS

LEDA

REN

S H

ÄLSN

ING

BEHÖRIGHETSKRAV TILL GRUND-KURSEN FÖR GRÄNSBEVAKARE

Den som godkänns till grundkursen för gränsbevakare bör• vara 18 år fylld finsk medborgare• ha avtjänat väpnad beväringstjänstgöring vid Finlands

försvarsmakt eller Gränsbevakningsväsendet eller frivillig militärtjänst för kvinnor (med undantag för personer med hembygdsrätt på Åland)

• Kvinnor kan söka till grundkursen före den frivilliga militärtjänsten har avtjänats. De kvinnor som valts till kursen bör emellertid godkänt genomföra den frivil-liga militärtjänsten före kursen påbörjas.

• ha avlagt minst gymnasiets lärokurs, studentexamen eller yrkesexamen på andra stadiet

• vara till sitt hälsotillstånd lämplig för uppgifterna som gränsbevakare

• tjänstgöringsduglighetsklass A• synskärpa på vartdera ögat minst 0,7 (utan glasögon)• normalt färgsinne (högst 4 fel i Ishiharas färgsyntest)• normal hörsel• ej kroniska sjukdomar eller allergi som hämmar

arbetet• till sin fysiska kondition vara lämplig för uppgifterna som

gränsbevakare• resultatet vid Cooper-testet för män minst 2 400

meter och för kvinnor 2 200 meter• förmå simma 200 meter inom sex minuter

• inneha körrätt av minst klass B• vara oförvitlig och pålitlig• ha avlagt godkänt inträdesprov.

Fyll i och posta ansökanGrundkursen för gränsbevakare hör inte till den gemensamma antagningen. Sökanden ska fylla i ansökningsblanketten och posta den jämte behövliga bilagor till Gräns- och sjöbevakningsskolan. Ansökningsblanketten och en förteckning över de bilagor som behövs finns på adressen www.raja.fi.

Så här ansöker du till grundkursen

kvinnor kan ansöka till grundkursen

för gränsbevakare redan före den

frivilliga militärtjänsten har avtjänats

VISSTE DU, ATT

?

VAD TESTAS UNDER INTRÄDESPROVET?

KonditionstesterSökandens fysiska kondition bedöms med ett 12 minuters löpningstest (Cooper-test) och ett simningstest.

Psykologiskt testI gränsbevakarens yrke behövs psykisk uthål-lighet och sociala färdigheter. Dessutom bör en gränsbevakare förmå handla konsekvent också i svåra situationer. Med inträdesprovets psyko-logiska test bedöms sökandens personlighet, sociala färdigheter och motivation. Dessutom mäts med testet sökandens förmåga till inlärning och problemlösning samt stresstålighet. Testet innehåller skriftliga uppgifter, en situationsupp-gift samt en intervju.

SpräkprovI gränsbevakarens yrke behövs goda språkkun-skaper. I inträdesprovet testas behärskandet av engelska och det andra inhemska språket (finska/svenska). Syftet med provet i engelska är att klar-lägga, hur sökanden klarar sig i en arbetsmiljö som förutsätter språkkunskap. I fråga om det andra inhemska språket är syftet att klarlägga sökandens beredskap att avlägga de studier i det andra inhemska språket som hör till utbild-ningen samt den språkexamen som förutsätts av tjänstemän.

IntervjuSyftet med intervjun är att få insikter i sökan-dens motivation, attityder och värdevärld. Också sökandens väsen, uppträdande och sociala fär-digheter bedöms i intervjusituationen. Sökanden har också möjligheter att under intervjun ställa sina egna frågor. Intervjuarna är erfarna tjänste-män vid Gränsbevakningsväsendet.

1.2.3.

Invänta kallelse till inträdesprovetDe sökande som väljs till inträdesprovet till grundkursen för gränsbevakare väljs på basis av urvalspoäng.

Delta i inträdesprovetInträdesprovet ordnas i allmänhet som två dagar långt vid Gräns- och sjö-bevakningsskolans utbildningscentral i Immola i Imatra. Till inträdesprovet hör fem olika delområden: konditionstest, psykologiskt test, prov i det andra inhemska språket, prov i engelska och en intervju.

4.Invänta urvalsbeslutetChefen för Gräns- och sjöbevakningsskolan godkänner eleverna till grund-kursen för gränsbevakare. Sökandena väljs till kursen i rangordning. Gräns- och sjöbevakningsskolan kallar de sökande som har valts till kursen till en rekryteringskontroll, som bör klaras av före kursen påbörjas.

Närmare anvisningar om ansökan till grundkursen för gränsbevakare publiceras årligen i ansökningsguiden.

Om man senare i arbetslivet söker sig till sjöfartsuppgifter ställs strängare krav på synförmågan, närsynförmågan och färgsinnet. I sjöfartsuppgifter får man inte heller ha skymningsblindhet, keliaki, laktosintolerans som lätt ger symptom eller benägenhet för sjösjuka.

OBS!

För att få en fast tjänst efter grundkursen för gränsbevakare, bör resultatet vid Cooper-testet vara för män minst 2 600 meter och för kvinnor minst 2 400 meter.

OBS!

OFTA STÄLLDA FRÅGOR OMGRUNDKURSEN FÖR GRÄNSBEVAKARE

I vilken ålder kan man ansöka till utbildningen?Sökanden bör vara myndig (18 år), övre åldersgräns finns inte. Sökandenas genomsnittliga ålder är ca 24 år.

Måste den som söker till grundkursen för gränsbevakare ha genomgått underofficers-kursen eller reservofficerskursen?Det behövs inte. Före kursen bör eleven ha slutfört militär-tjänsten godkänt (tjänstgöringsduglighetsklass A). Inte heller utbildningsgrenen eller vapenslaget har betydelse.

Är glasögon ett hinder?De är inte ett hinder, men synskärpan bör utan glasögon vara 0,7 på vartdera ögat.

Får alla de som utexaminerats från utbildningen arbete?Ja, för alla dem som godkänt har avlagt grundkursen för gränsbevakare och som uppfyller kompetenskraven för utnämning till tjänst finns det en tjänst.

Kan jag själv påverka den kommande studielinjen?Ja, i ansökningsblanketten kan man meddela sitt eget önskemål. Till de studielinjer som genomförs görs urvalet i den rangordning som urvalspoängen anger, så framgången i inträdesproven är av stor betydelse.

Hur kan man förbereda sig på inträdesprovets fysiska tester?Börja med en mångsidig konditionsträning så snart som möjligt. Redan med ett halvt års mångsidig träning kan du höja din prestationsförmåga med ca 15 procent. Kom ihåg, att din kondition stiger, om du rör på dig 3-4 gånger per vecka under minst 30 minuters tid. Med regelbunden, mångsidig och rätt motion hinner du höja din kondition tillräckligt före inträdesprovet. Minns ändå, att för att kon-ditionen ska utvecklas krävs det tid och regelbunden motion på lång sikt.

Personalofficer, kapten Heikki Ojala och gymnastiklärare, äldre sjöbevakare Jouni Kähkönen svarade på frågor.

WWW.RAJA.FI/VARUSMIES

ANSÖKNINGSTIDEN TILL GRÄNSBEVAKNINGSVÄSENDETS SPECIALTRUPP UTGÅR 6.12.

KUNDE DU BLI SPECIALGRÄNSJÄGARE?

Läs

QR-k

oden

med

din

sm

art-

tele

fon

och

se, v

ad s

om te

stas

i u

rval

spro

vens

fysi

ska

test

er.

GÖR BEVÄRINGSTJÄNSTGÖRINGEN SOM specialgränsjägareUthållighet och muskeluthållighet är de viktigaste

grundläggande egenskaperna som behövs i uppgiften som gränsbevakare. Dessutom kommer du att behöva snabbhet, vighet och rörlighet. Uthålligheten kan man lätt bättra på med vandring, stavgång, löpning, simning, cykling, rodd, paddling, rullskridsåkning eller skidåkning.En utvecklande träning bygger på ett rätt planerat förhål-lande mellan träning och återhämtning. Varje människa har en olika utgångsnivå när träningen börjar, och träningen borde alltid basera sig på en individuell plan för och rytm i träningen. Bäst tar du reda på din egen utgångsnivå med ett konditionstest.

När du börjar träna för inträdesprovet, prova om du kan springa 12 minuter med jämnt 2 minuters (män) eller 2 minuters och 10 sekunders (kvinnor) varvtid.

Ett exempel på uppläggning av träningsrytmenKonditionsträningen bör påbörjas stegrande och försiktigt. Under de första veckorna borde träningarna vara lätta och korta (20-30 min). Belastningsnivån utökas när konditionen stiger genom att försnabba träningshastigheten och övergå till mer krävande träningsterräng, genom att förlänga trä-ningens längd samt genom att utöka antalet motionspresta-tioner. Kom ihåg upplägget av veckorytmen, så att påfrest-ningen inte blir alltför slätstruken. Mångsidig och varierande stimulering utvecklar den fysiska konditionen bäst.

Lätt vecka, 2-3 träningar1 uthållighetsträning, 1 muskelkonditionsträning och 1 bollspelsträning under veckan

Medelhård vecka, 3-4 träningar1-2 uthållighetsträningar, 1-2 muskelkonditionsträningar och 1 bollspelsträning under veckan

Hård vecka, 4-5 träningar2 uthållighetsträningar, 2-3 muskelkonditionsträningar och 1 bollspelsträning under veckan

Återhämtningsvecka, 1-2 träningar1 lätt uthållighetsträning och 1 muskelkonditionsträning el-ler 1 bollspelsträning under veckan (en simträning är en god uthållighetsträning under återhämtningsveckan)

Gräns- och sjöbevakningsskolan2013

WWW.RAJA.FIfacebook.com/MahdollisuuksienRaja