Barn- och elevhälsoarbetet på Frillesås pedagogiska enhet är all

personals angelägenhet. Varje dag med varje barn och elev

genomförs barn- och elevhälsoarbete. Som stöd till

detta arbete ansvarar barn- och elevhälsoteamet.

Barn- och elevhälsoplan för Frillesås enhet 2019–2020

1

Innehåll Barn- och elevhälsoarbetet i Frillesås enhet ............................................................................................................ 2 Barn- och elevhälsans uppdrag enligt Skollagen ...................................................................................................... 2 Barn – och elevhälsans uppdrag och vision ............................................................................................................. 3 Elevhälsan på Frillesåsskolan ................................................................................................................................... 2 Systematiskt kvalitetsarbete på Frillesåsskolan ....................................................................................................... 4 Insatser och ansvarsfördelning ................................................................................................................................ 4 Presentation av enheten ......................................................................................................................................... 5 Barn – och elevhälsoteamets organisation .............................................................................................................. 5 Nulägesbeskrivning .................................................................................................................................................. 6 Professionernas uppdrag ......................................................................................................................................... 7 Skolsköterska ........................................................................................................................................................... 7 Skolläkare ................................................................................................................................................................ 8 Psykolog................................................................................................................................................................... 8 Kurator .................................................................................................................................................................... 8 Logoped ................................................................................................................................................................... 9 Specialpedagog ........................................................................................................................................................ 9 Rektor .................................................................................................................................................................... 10

Sekretess ............................................................................................................................................................... 10 Medlemmar i barn- och elevhälsoteamet ............................................................................................................. 11 Ärendegång kring elevers stöd för att nå utbildningens mål ................................................................................. 12 Samarbete med BEHT ............................................................................................................................................ 14 Planens upprättande och giltighet ......................................................................................................................... 19 Dokumentation ..................................................................................................................................................... 19 Uppföljning och utvärdering .................................................................................................................................. 19 Dokument som kompletterar elevhälsoplanen ..................................................................................................... 20

Referenser ......................................................................................................................................................... 20

Bilaga 1 ................................................................................................................................................................. 20

Bilaga 2 ................................................................................................................................................................. 20

2

Barn – och elevhälsoarbetet i Frillesås enhet Barn- och elevhälsoplanen beskriver Frillesåsskolans och förskolornas barn- och

elevhälsoarbete. Dokumentet är en översiktsplan som kompletteras med övriga lokala

arbetsplaner med syfte att främja hälsa, stödja barns och elevers trygghet, sociala utveckling

och lärande. Dessa planer omfattas till exempel av Planen mot diskriminering och kränkande

behandling och vår Krisplan. Barn- och elevhälsoplanen utvärderas och revideras varje år.

Arbetslagen utvärderar barn- och elevhälsoarbetet i slutet av varje vårtermin.

Barn- och elevhälsans uppdrag enligt Skollagen Barn- och elevhälsan är en resurs i arbetet för en hälsofrämjande utveckling. Förskola och

skola har ett ansvar för att skapa en god lärandemiljö för barns och elevers

kunskapsutveckling och personliga utveckling. Den pedagogiska verksamheten ska anpassas

efter varje barns/elevs behov samt skapa förutsättningar för fortsatt lärande. Barn- och

elevhälsoarbetet ska främst riktas mot hälsofrämjande och förebyggande insatser där barn-

och elevhälsan stödjer barnets/elevens utveckling mot utbildningens mål, 2 kap. 25§

Skollagen. Barn- och elevhälsoarbetet står därmed i förbund med förskolans och skolans

uppdrag där sambandet mellan lärande och hälsa synliggörs. Barn- och elevhälsans mål blir

att skapa en så positiv lärandesituation som möjligt för alla.

Hälsofrämjande arbete: Hälsofrämjande arbete innebär att stärka eller att bibehålla människors fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Det kännetecknas av ett salutogent perspektiv som innebär att förbättra individens egenupplevda hälsa, med hjälp av kunskap om de processer som leder till hälsa.

Förebyggande arbete:

Det förebyggande arbetet innebär att förhindra uppkomsten av eller påverka förlopp av

sjukdomar, skador, fysiska, psykiska eller sociala problem, det vill säga åtgärder för att minska

risken för ohälsa.

Åtgärdande arbete:

Det åtgärdande arbetet innebär att hantera problem och situationer som har uppstått i en

organisation, grupp eller hos en individ.

3

Barn- och elevhälsans uppdrag och vision Barn- och elevhälsan har sitt uppdrag inom skolans verksamhet. Barn- och

elevhälsan omfattas av professioner som har särskild lagstiftning att ta hänsyn

till. Det är därmed så att barn- och elevhälsan har flera regelverk som är viktiga

att förhålla sig till. Barn- och elevhälsan styrs av Skollagen och övriga

styrdokument för förskolan och skolan. Vidare måste barn- och elevhälsan i sitt

arbete, utifrån de olika professionerna, styras av Hälso- och sjukvårdslagen,

Patientsäkerhetslagen, Patientdatalagen, Offentlighets- och sekretesslagen,

Dataskyddsförordningen (GDPR), Förvaltningslagen och Arbetsmiljölagen.

Elevhälsan på Frillesåsskolan Elevhälsan är en viktig funktion i skolan. Frillesåsskolan har en samlad elevhälsa

som arbetar för att främja varje elevs lärande, utveckling och hälsa. Elevhälsan

jobbar för att förebygga ohälsa och inlärningssvårigheter och bidrar till att skapa

miljöer som främjar lärande, utveckling och hälsa. Vi arbetar för att varje elev

ska ges rätt förutsättningar, för att undanröja hinder för en god utveckling,

uppmärksammar och utreder orsaker till inlärningsproblem, ohälsa och bidrar

med åtgärder och anpassning för varje enskild elevs unika behov. För att nå

uppdraget arbetar elevhälsan främst med hälsofrämjande och förebyggande

insatser i stora delar genom skolans pedagogiska personal, men också på

strategisk nivå i utbildningens planering och organisering.

Elevhälsoarbetet börjar i klassrummet av den personal som träffar eleverna

dagligen. Vi tittar på lärandemiljön som eleverna möts av i verksamheten, där

pedagoger, klasskamrater, klassrummet och utemiljön ingår. Skolans arbete

med eleven utgår från ett helhetsperspektiv, där hänsyn tas till alla faktorer som

påverkar elevens skolsituation. Vårt synsätt är att alla åtgärder som främjar

elevers hälsa och lärande är elevhälsa. Närhet i beslut och handling ska vara

utmärkande för elevhälsoarbetet. All personal ska alltid prioritera

elevhälsoaspekterna i sin verksamhet utifrån ett helhetstänkande för att främja

en god lärande- och arbetsmiljö för eleverna. Allt elevhälsoarbete utgår från det

friska och fungerande; ett salutogent, systemteoretiskt och lösningsfokuserat

förhållningssätt och utifrån vår vision:

”På Frillesås enhet strävar vi efter att barn och elever genom trygghet, vilja,

kunskap och tillit ska växa tillsammans och lära för livet i förtroendefulla

relationer.”

4

Elevhälsans arbete syftar bland annat till att elever ska få lika tillgång till och en

likvärdig utbildning, 1 kap. 8–9 § Skollagen. För att omfamna detta arbete

använder vi oss av metoder som vilar på vetenskaplig grund och beprövad

erfarenhet. Vi ser till det dubbelriktade sambandet mellan lärande och hälsa

som Kungliga Vetenskapsakademien visat på i en systematisk kunskapsöversikt,

(Vägledning för elevhälsan, 2014). Det innebär att skolan arbetar för att hantera

såväl elevers lärande samt elevernas hälsa för att främja en god utveckling. I vårt

elevhälsoteam ingår medicinska, psykologiska, psykosociala, språkliga och

specialpedagogiska insatser i enlighet med 2 kap. 25 § Skollagen. Vi utgår från

skolans värdegrund som tydliggörs i läroplanerna och barnkonventionen, samt

utifrån ett etiskt och normkritiskt perspektiv. Arbetet präglas av ett

barnperspektiv, där barnets rättigheter och barns bästa hela tiden genomsyrar

vår verksamhet.

Vi strävar efter att så tidigt som möjligt identifiera hinder för lärande för att

kunna stödja elevernas utveckling och på så sätt jobba i linje med elevhälsans

främsta uppdrag.

Systematiskt kvalitetsarbete på Frillesåsskolan Enligt skollagen ska skolan arbeta systematiskt och kontinuerligt planera, följa

upp, analysera och dokumentera verksamheten för att utveckla den så att

målen för verksamheten uppfylls. Elevhälsan är direkt medverkande i det

arbetet. Inom skolhälsovården bedrivs ett förstärkt elevvårdsarbete. Detta ska

ske på alla nivåer i organisationen. Syftet är att alla elever ska erbjudas en

utbildning av hög kvalitet oberoende av faktorer. Grundtanken med

kvalitetsarbetet är att all personal ska se nyttan med utvärderingen genom att

det leder till åtgärder som vidare leder till en högre måluppfyllelse.

Insatser och ansvarsfördelning För att främja en god utveckling och undanröja hinder för lärande har alla på

skolan, oavsett profession, ett gemensamt ansvar. All personal har till ansvar att

uppmärksamma problem och behov på organisations-, grupp- och individnivå.

Det primära ansvaret för elevhälsoarbetet har personalen, som dagligen arbetar

närmast eleverna. Vårdnadshavarna är skolans främsta samarbetspartner i

elevhälsoarbetet. Vid behov kontaktas elevhälsoteamet.

5

Presentation av enheten

Frillesås skola och förskolor ligger längst söderut i Kungsbacka kommun vid gränsen till Varbergs kommun. Frillesåsskolan tillsammans med Åsaskolan, Åsagårdskola, Fjärås Bräckaskolan, Smedingeskolan, Gällingeskolan samt Kollaskolan, alla med förskolor i resp. område, tillhör område söder i förskole- grundskoleförvaltningen. Verksamhetschef för område söder är Annika Hellström. Enheten består av en F-9 skola, fritidshem och tre förskolor med sammanlagt tolv avdelningar. Ledningsorganisationen består av:

• Rektor förskola 100 %

• Rektor F-3 100 %

• Rektor 4–9 100 %

• Enhetschef 100 %

I enheten arbetar ca 120 medarbetare. I dagsläget har vi 546 elever på skolan samt ca 200 barn på förskolan.

Barn – och elevhälsoteamets organisation

Barn – och elevhälsoarbetet organiseras i tre separata team; Förskola: rektor förskola, specialpedagog och logoped. Möte en

gång per månad. F-3: rektor, specialpedagog, skolsköterska, skolpsykolog,

logoped och skolkurator. Möte en gång per månad.

4–9: rektor, specialpedagog, skolsköterska, skolpsykolog,

logoped och skolkurator. Möte en gång per månad. BEHT-gemensamt: Leds av rektor och omfattar följande professioner;

rektorer, specialpedagog, logoped, skolsköterska, skolpsykolog och skolkurator. Teamet har en övergripande funktion och arbetar med skolutveckling och förebyggande arbete i åldersspannet 1 – 16 år främst på organisationsnivå. Teamet träffas en gång per månad och bildar ett gemensamt arbetslag.

6

Nulägesbeskrivning

Frillesåsskolan har ett barn- och elevhälsoteam (BEHT) som omfattar de kompetenser som ska ingå enligt 25§ Skollagen 2010:800. Vårt elevhälsoteam består därigenom av rektor, kurator (80%), specialpedagog (100%, men för närvarande tjänstledig 50%), logoped (80%), skolsköterska (100%) och skolpsykolog (50%).

BEHT ska fungera som stöd för pedagoger, arbetslag, elever och vårdnadshavare. De ska arbeta både på främjande, förebyggande och åtgärdande nivå. BEHT ska kunna kartlägga, analysera, föreslå, genomföra och följa upp barn- och elevhälsoinsatser. BEHT ska finnas med som stöd för rektors beslut om vilka insatser som ska göras. Alla som arbetar i BEHT ska finnas med i elevernas lärmiljö. De ska arbeta tillsammans för att skapa en god lärmiljö, handleda pedagoger och finnas till för stöd. Det är viktigt att samarbetet mellan BEHT och pedagoger sker i dialogform.

EHT F-9 träffas vid ett tillfälle i månaden, tisdagar mellan klockan 12.30-14.30 med fokus på framåtsyftande, främjande och förbyggande arbete. Om mentor/lärare/arbetslag behöver stöd av EHT för att kunna hjälpa eleven att nå målen, lyfts frågan med skolans specialpedagog efter att arbetslaget gjort sin kartläggning och analys.

Förskolan: Teamet träffas en gång i månaden där ärenden från olika arbetslag hanteras. Utifrån de ärenden som kommit in handleder olika professioner arbetslagen. F-9: Elevhälsoteamet möter regelbundet arbetslagen, med syfte att utveckla det gemensamma främjande och förebyggande arbetet, både på fritids, i förskoleklass och skola. Varje arbetslag, F, 1-3, 4-6 och 7-9, träffar EHT fyra gånger per termin. BEHT-gemensamt: Det gemensamma BEHT-teamet träffas 2–3 gånger per termin för att utveckla det gemensamma arbetet kring elevhälsan. Vi strävar efter ett gemensamt förhållningssätt utifrån våra professioner.

7

Professionernas uppdrag

Skolsköterska Skolsköterskans arbete utgår från ett antal lagar och riktlinjer (ex Hälso- och sjukvårdslagen, Patientdatalagen och Sekretesslagen). Arbetet har sin utgångspunkt i ett salutogent förhållningssätt. Skolsköterskan skall arbeta förebyggande och hälsofrämjande. I enlighet med Offentlighets- och sekretesslagen har skolsköterskan tystnadsplikt. Skolsköterskan erbjuder rådgivning och samtal samt bedömer, planerar, utför och utvärderar åtgärder som syftar till att främja hälsa och förebygga psykisk ohälsa, minska riskfaktorer och stärka skyddsfaktorer utifrån ”Socialstyrelsens riktlinjer för skolhälsovård” (2004). Skolsköterskan ansvarar för vaccinationer enligt det nationella vaccinationsprogrammet. Individnivå: Skolhälsovården är frivillig och är ett erbjudande till elever i grundskola och grundsärskola. Det ingår årskursrelaterade hälsoenkäter, hälsobesök och -samtal samt uppföljningar utifrån individuella behov kring elevens psykiska, fysiska och sociala hälsa. Syftet är att arbeta förebyggande och fånga upp elever som är i behov av stöd och det kan vara aktuellt med långvarigt samtalsstöd/rådgivning/motiverande samtal. Skolsköterskan erbjuder också medicinsk yrkesvägledning. Vid behov skrivs remiss till annan profession i elevhälsoteamet eller annan vårdgivare. Skolsköterskan skall erbjuda enklare sjukvård och stimulera till egenvård och bistå med hjälpinsatser gällande elevens kroppsliga och psykiska hälsa enskilt eller i grupp.

Gruppnivå: Skolsköterskan skall arbeta för att främja en god arbetsmiljö för eleverna i skolan. På gruppnivå sker detta genom att arbeta förebyggande med klass/gruppundervisning i med syfte frågor kring medicinska och sociala ämnen exempelvis: relationer, livsstil, sex & samlevnad och kost.

Organisationsnivå: Skolsköterskan arbetar med värdegrundsfrågor där trygghet och trivsel ingår, deltar i elevhälsokonferenser, arbetsmiljöarbete, trygghetsteam och krisgrupp. Kontakter med tandvård, vårdcentral och övrig hälso- och sjukvård sker löpande kring individ- och gruppärenden under läsåret. Skolsköterskan har även kontakt med polis, god man, familjehem samt ger stöd till pedagoger och vårdnadshavare. Utöver detta deltar skolsköterskan även på vissa arbetsplatsträffar och/eller föräldramöten eller föräldraråd.

8

Skolläkare

Skolläkarens arbete består av medicinska undersökningar, bedömningar och uppföljningar i samarbete med skolsköterskan och vid behov elevhälsoteamet. Skolläkaren har även kontakt med andra myndigheter/mottagningar och bistår med individuella vaccinationsprogram för elever som inte följer det nationella vaccinationsprogrammet.

Psykolog

Psykologen arbetar på tre nivåer; individ-, grupp- och organisationsnivå. Psykologen erbjuder specifik kompetens till förskola och skola inom olika områden, som utvecklingspsykologi, pedagogisk psykologi, neuropsykologi, kunskap om barn och ungdomars psykiska störningar, kunskap och ledarskap och ledarskapsutveckling, kunskap om organisationer och organisationsutveckling. Psykologisk handledning och konsultation erbjuds till personal och ledare. Råd och stödsamtal ges till barn, elever och föräldrar. Psykologen använder psykologisk utredningsmetodik som underlag för att anpassa och utforma lämpliga stödinsatser och underlätta lärandet. I syfte att öka personalens kunskap i förhållningssätt, som främjar goda utvecklingsbetingelser, används psykologens kompetens för att förstå utvecklingsprocesser. Enhetens psykolog samverkar med andra myndigheter, landsting och kommunens stödenheter, allt utifrån barnets/elevens bästa. Samtal är psykologens viktigaste verktyg i allt stödjande arbete.

Kurator

Kurator har psykosocialt arbete som huvudarbetsuppgift och kan komplettera pedagogen och övriga verksamma i förskolan/skolan om det finns behov av ett fördjupat socialt perspektiv. Kurator verkar på individ-, grupp- och organisationsnivå. Kurator har kunskaper kring den sociala människan, relationer och kommunikationer och verkar för förståelse och utveckling för gruppen och individen. Kuratorns främsta verktyg är samtal. Kuratorn har stödjande samtal med elever och deras föräldrar för att lotsa dem mot en välfungerande skolgång och ett bättre mående. Enhetens kurator fungerar som länk mellan förskola/skola och det omgivande samhället och bidrar till ökad förståelse kring barn och elevers välmående och utveckling. Råd- och stödsamtal erbjuds till föräldrar, barn och elever och vid

9

behov kan kurator hänvisa vidare till övriga funktioner i samhället. Kurator arbetar för att öka kunskapen och medvetenheten om grupprocesser, barns och ungdomars utveckling och människors levnadsvillkor

Logoped

Den logopediska kompetensen är en del av barn- och elevhälsans specialpedagogiska kompetens. Arbetet syftar till att vara långsiktigt och inkluderande.

Enhetens logoped jobbar med insatser kring kommunikation, språk och tal på individ-, grupp- och organisationsnivå. Logopeden arbetar främjande och förebyggande genom att utveckla den språkliga miljön inom förskolan/ skolan för att barn/ elever ska få rätt stimulans så tidigt som möjligt.

Logopeden bistår i samband med språkkartläggningar utifrån normerade tester, samtal och observationer för att definiera styrkor och svagheter. Syftet är att hitta barnets/ elevens optimala inlärningskanal samt synliggöra stödbehovet i vardagsmiljön.

Logopeden samverkar med övriga kompetenser på skolan men även med andra aktörer inom Landstinget, exempelvis Habiliteringen, Mun-H-Center och Logopedmottagningen. Syftet är att skapa ett nätverk kring barnet/ eleven som tillsammans optimerar och effektiviserar insatserna.

Specialpedagog

Specialpedagogen arbetar utifrån ett pedagogiskt synsätt och salutogent tänkande. Arbetet är stödjande och förebyggande. Utgångspunkten för specialpedagogens roll i barn- och elevhälsoteamet är att översätta övriga yrkesgruppers kunskap till pedagogiska konsekvenser. I uppdraget som specialpedagog ingår att tillföra specialpedagogisk kompetens som ett stöd i det pedagogiska arbetet och i den övergripande planeringen av elevhälsans arbete. Specialpedagogen samverkar med arbetslag med att kartlägga hinder och möjligheter i skolmiljön, elevers behov av anpassningar/särskilt stöd, att genomföra pedagogiska utredningar samt medverka vid utformning och genomförande av anpassningar samt åtgärdsprogram. I uppdraget ingår också

10

handledning och konsultation till pedagogisk personal samt att följa upp, utvärdera och stödja utvecklingen av verksamhetens lärandemiljöer Specialpedagogen deltar också i uppföljningar och överlämningar kring elever vid stadieövergångar samt i elevhälsokonferens och vid behov i utvecklingssamtal. Specialpedagogen samarbetar med externa aktörer på organisations-, grupp- och individnivå. Specialpedagogen ser helheten i verksamheten och ska därför bidra till förändringsarbete och skolutveckling i enlighet med aktuell forskning.

Rektor

Rektor har det yttersta ansvaret för barn- och elevhälsoarbetet på förskolan och skolan. Detta innebär att rektor säkerställer att det sker en utredning kring barns och elevers behov av särskilt stöd och ansvarar för att barn- och elevhälsopersonalen involveras utifrån behov. Vidare tar rektor beslut om åtgärdsprogram och olika typer av särskilt stöd och/eller anpassningar i skolgången, bjuder in vårdnadshavare till elevhälsokonferenser och leder dessa. Vid behov ansvarar rektor för att överlämningar mellan de olika verksamhetsdelarna genomförs. Rektor arbetar för att barn- och elevhälsoteamet ska bli tvärprofessionellt, där teamets diskussioner utifrån profession ska leda till framgångsrikt arbete för barn och elever på organisations-, grupp- och individnivå.

Sekretess Det råder stark sekretess i hela barn- och elevhälsans individärenden. Inom de olika professionerna råder olika grader av sekretess. Den medicinska informationen har den starkaste sekretessen. Vid frågor kring sekretess kan expertis inom kommunen rådfrågas.

11

Medlemmar i Barn- och elevhälsoteamet:

Angelica Stäring rektor förskola Annsofie Nelje rektor åk F-3 och för Barn- och elevhälsoteamet Anna-Karin Järvenstrand rektor åk 4–9 Maja Grunditz kurator Margareta Kaufmann logoped Cecilia Johansson specialpedagog Annika Borgström skolsköterska Ulla Hansson skolpsykolog

12

Ärendegång kring elevers stöd för att nå utbildningens mål

Steg 1 Uppmärksamma och anpassa stödbehov

Om lärare eller övrig skolpersonal uppmärksammar tecken på eller signaler om att en elev riskerar att inte utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanen eller mot att nå de kunskapskrav som minst ska nås, ska extra anpassningar ske. Detsamma gäller om lärare eller annan skolpersonal uppmärksammar att eleven har andra typer av svårigheter i sin skolsituation. Extra anpassningar är stödinsatser på individnivå av mindre ingripande karaktär som normalt är möjligt att genomföra inom ramen för den ordinarie undervisningen. De extra anpassningarna ska vara utvärderingsbara. Exempel på extra anpassningar kan vara:

Schema och planering: Schemagenomgång Schema i mobilen Tydligt eget schema Planeringsstöd för dagen Förbered nästa aktivitet och material ex. i mobilen Förbered vid oväntad förändring Förbered aktivitetsslut Gå före andra i klassen till aktivitet Stöd i valsituationer Stöd att starta, fortsätta och avsluta arbetsområden Arbeta enskilt

Placering, fysisk miljö: Anpassad fysisk miljö Placering i klassrummet Frukt/annat att äta Tillrättalagd matsituation Musik i lurar vid enskilt arbete Något att ”pilla med” vid genomgångar Undvik fysisk kontakt/ögonkontakt

Pauser, längre tid: Kortare arbetspass Möjlighet till rörelse/paus

Möjlighet till ”time out” Extra tid vid prov och läxförhör Vänta in/ge eleven tid

Dator/hjälpmedel: Kompensatoriska hjälpmedel t ex talsyntes Dator/Ipad-inställningar exempelvis av mus, skärm, textstorlek Digitala läromedel Hjälpmedel att förstå tid Bildstöd Färgad plastfilm över text Skrivstöd i matematik Använda miniräknare

13

Anpassat material, språk: Anpassade läxor Extra färdighetsträning exv. Intensiv lästräning Avskalade/anpassade arbetsuppgifter, prov, läxförhör Stöd med innehållsfrågor och svar Anpassat och enkelt språk, muntligt och skriftligt Anpassad talhastighet, ordval och begrepp Muntliga prov och läxförhör Repetera innehåll Enskilda redovisningar vid behov Extra läromedel i hemmet Enkla, tydliga och korta instruktioner Förbered provsituationer Stöd med struktur och studieteknik Stöd med uppläsning av benämnda uppgifter i matematik Utskrift av texter och arbetsuppgifter från datorn

Övrigt: Sociala berättelser Seriesamtal Anpassningar i idrott och hälsa

Steg 2 Lyft problematiken och behovet av stöd i arbetslaget

Den lärare som har uppmärksammat behovet av stöd tar upp detta med sina kollegor i arbetslaget. Det är viktigt att arbetslaget ser över hur organisationen omkring eleven ser ut. Anpassningar av lärmiljön/undervisningen och/eller extra anpassningar vidtas direkt. Enkla minnesanteckningar skrivs när elever diskuteras. Anteckningar förs enligt rutin nedan: Anteckningar under rubrik Elevhälsa ska innehålla

• Datum och arbetslag • Närvarande • Elevens namn och klass samt klasslärarens namn.

En kort beskrivning av problematiken, socialt, pedagogiskt eller övrigt. Gör en objektiv beskrivning av elevens situation. Beskriv vilka åtgärder som har vidtagits, beslut som tagits och vilka som är delaktiga för elevens utveckling. De extra anpassningarna dokumenteras i Vklass.

14

Steg 3 och 4 Utvärdera och intensifiera de extra anpassningarna

Om en elev efter en tid med denna stödinsats fortfarande inte utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanen eller mot att nå de kunskapskrav som minst ska nås, intensifieras och anpassas de extra anpassningarna ytterligare utifrån elevens behov. Uppföljning (då vi följer upp om de extra anpassningarna genomförts enligt överenskommelse) sker varannan vecka och utvärdering (då vi undersöker om de extra anpassningarna fått avsedd effekt) sker efter ca 6 veckor.

5 Samarbete med BEHT

Arbetet med särskilt stöd och åtgärdsprogram

Skulle de intensifierade extra anpassningarna inte ha avsedd effekt kan anmälan till elevhälsoteamet göras. Om en elev på skolan kan vara i behov av särskilt stöd så ska detta skyndsamt utredas. 5:1 Anmälan om samarbete med elevhälsoteamet. Anmälan sker till samordnaren för BEHT genom att mentor/undervisande lärare förbereder ärendet genom att fylla i bilaga 1 ”Anmälan om samarbete med BEHT” (förskolan använder bilaga 2) samt lämna kopia på arbetslagets elevhälsoanteckningar kring berörd elev. Vid behov tas direktkontakt med berörd BEHT-personal för konsultation.

5:2 EHT-möte

En anmälan till elevhälsoteamet kan resultera i ett konsultationsmöte, skolmöte, att representanter från elevhälsan kontaktar mentor/arbetslaget och/eller att en utredning startas. Vid mötet kan det även beslutas om eventuella åtgärder/insatser, vem som ansvarar, hur dessa ska följas upp och när dessa ska utvärderas/följas upp i elevhälsoteamet. Elevhälsoteamet återkopplar och eventuellt samarbete inleds med berörd personal, elev och vårdnadshavare. Någon i elevhälsoteamet återkopplar till mentor som ansvarar för att information förs vidare till berörda pedagoger i arbetslaget om vad som beslutats på BEHT. Återrapportering sker till arbetslaget vid nästkommande arbetslagsträff.

15

5:3 Utredning av särskilt stöd

För de elever som befaras att inte nå målen på kort eller lång sikt inleds en utredning. Arbetet kring kartläggning och material som behövs i utredningen läggs upp i samråd med specialpedagog.

1. Mentor informerar vårdnadshavare att en kartläggning påbörjas och förklarar vad det innebär.

2. Mentor besvarar frågor från elevhälsan som känns relevanta och tar hjälp av arbetslaget eller annan berörd lärare/personal för att få en så bred bild som möjligt av elevens situation. Även eleven ska få ge sin bild av situationen.

3. Specialpedagogen ansvarar för att intervjun med elev och vårdnadshavare genomförs i samarbete med mentor. Målet är att eleven och vårdnadshavare är delaktiga i kartläggningen. Denna ifyllda kartläggning är sedan underlag till utredningen.

4. När kartläggningen är genomarbetad lämnas den till specialpedagog och BEHT.

5. Rektor (eller den person som rektor har delegerat till) beslutar om:

a. upprättande av åtgärdsprogram, b. inte upprättande av åtgärdsprogram, c. att eleven ska få fortsatt allmänt stöd inom de resurser som

finns att tillgå i arbetslaget/klassen genom extra anpassningar.

6. Motivering till beslut om att åtgärdsprogram inte upprättas skall delges vårdnadshavare, samt hänvisning till rätt om överklagan. Om beslut fattas att upprätta åtgärdsprogram ska detta utarbetas av mentor/undervisande lärare i samråd med elevhälsan och rektor samt vårdnadshavare och elev. Informationen om att åtgärdsprogram upprättas/ej upprättas ges till vårdnadshavare vid ett möte där mentor och specialpedagog närvarar och vid behov även andra personer från elevhälsan och skolan.

5:4 Upprättande av åtgärdsprogram

Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Rektor beslutar att upprätta åtgärdsprogram om behov av särskilt stöd finns. Beslutet ska föregås av en allsidig och saklig utredning som kartlägger elevens behov, d.v.s. de hinder som står emellan eleven och de

16

kunskaper och färdigheter som kunskapsmålen handlar om. Utredningen ska även utmynna i en rekommendation över vilka stödåtgärder som givet elevens behov bedöms som särskilt gynnsamma. Åtgärdsprogrammet består av delarna:

• Tydlig beskrivning av elevens behov.

• Konkreta och utvärderingsbara åtgärder med tydlig koppling till elevens behov.

• Tidpunkt för uppföljning. Varje person som är ansvarig för en åtgärd följer upp detta i vardagen och ser till att det som har bestämts verkligen genomförs.

• Tidpunkt för utvärdering.

5:5 Presentation och förankring av åtgärdsprogram

1. Rektor är ansvarig för upprättandet av åtgärdsprogrammet och skriver under det.

2. Åtgärdsprogrammet presenteras av elevens mentor/undervisande lärare, och rektor (eller den person som rektor har delegerat till) för vårdnadshavare och elev.

3. Vårdnadshavare informeras om att innehållet i åtgärdsprogrammet går att överklaga samt hur de går tillväga, besvärshänvisning. Vårdnadshavare får en kopia av åtgärdsprogrammet och originalet scannas in av rektor i elevens akt i PMO.

Specialpedagog noterar i PMO. Beslut om åtgärdsprogram diarieförs i Lex/Ciceron av rektor. 5:6 Uppföljning Att åtgärderna genomförs ska löpande kontrolleras.

5: 7 Utvärdering

Tillsammans med eleven, elevens vårdnadshavare och vid behov specialpedagog utvärderar mentor/undervisande lärare om åtgärderna fungerar, behöver förändras eller ska fortsätta som innan. Följande beslut skall beaktas:

• Åtgärderna i tidigare åtgärdsprogram fungerar bra, men de tänkta målen är ännu ej uppnådda

17

– Beslut om att avsluta åtgärdsprogram samt beslut om nytt åtgärdsprogram

• Åtgärderna behöver förändras

– Beslut om att avsluta åtgärdsprogram samt beslut om nytt åtgärdsprogram

• Åtgärderna har haft avsett resultat och risk för att inte nå målen föreligger inte längre – varken på kort eller lång sikt

– Beslut om att avsluta åtgärdsprogram

EHT Frillesåsskolan

18

BHT förskola

19

Barn och elevhälsoplanens upprättande och giltighet

Planen är framarbetad av rektorer i samarbete med elevhälsans personal. Planen har lyfts till arbetslagen för synpunkter och förankring. Vårdnadshavare får kännedom om den via brukarråd och planen finns tillgänglig för alla på skolans hemsida.

Dokumentation

Elevhälsoteamets möten dokumenteras i PMO. I kontakt med elever och/eller vårdnadshavare angående elevhälsa ska mötesanteckningar och övrig dokumentation skrivas i PMO. Följ de manualer och anvisningar för dokumentation som finns för PMO.

Uppföljning och utvärdering

Barn- och elevhälsans systematiska kvalitetsarbete utgår från barn- och elevhälsans årshjul.

Elevhälsoteamet följer upp, sammanställer och analyserar arbetet en gång/läsår. Detta arbete utgår från följande punkter:

• Individ- och gruppinsatser • Uppsatta mål • Antal gånger teamet har träffats • Nyttjande av olika kompetenser • Utvecklingsområden • Förebyggande och hälsofrämjande insatser • Åtgärdsprogram

Sammanställningen av elevhälsans arbete ska ligga till grund för kommande läsårs fokusområden.

20

Dokument som kompletterar barn- och elevhälsoplanen

Exempel

• Riktlinjer för åtgärdsprogram

• Orosanmälan/anmälan till socialtjänst och polis

• Riktlinjer för hedersproblematik och våldsbejakande uttryck

• Plan mot diskriminering och kränkande behandling/Likabehandlingsplan

• Krisplan

• Skolans rutiner för frånvaro/närvaro

• Skolans rutiner kring ordnings- och disciplinärenden

Referenser

Skollagen

21

Bilaga 1

Ansökan om samarbete med barn- och elevhälsoteamet, F-9

Namn på eleven: ………………………………………………………….Klass: ……………………………..

Mentor: ……………………………………………………………………….Datum: …………………………..

Beskrivning av problemområdet.

………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………

…………………………….

Berör ansökan kunskapskrav som riskerar att ej uppnås? Om ja, beskriv vilka.

………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………

…………………………….

Är vårdnadshavare underrättade Ja Nej

Vad är redan gjort?

………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………

Ansvarig för ansökan:

Underskrift:

………………………………………………………………………………………………………………………

22

Elevhälsoteamets förslag för att komma vidare

………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………

……………………………………………………………………………………….

Återkopplat till mentor: ……………………………

Uppföljning/utvärdering

………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………

……………………………………………………………………………………………………………….

………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………

……………………………………………………………………………………………………………….

Rektors underskrift: ………………………………………………………………….

23

Bilaga 2

Till Barnhälsoteamet Inkom till BHT……………...

Namn på

gruppen……………………………………………………………………….

Ansvarig

pedagog………………………………………………………………………

Datum………………………………….

Beskrivning av problemområdet.

……………………………………………………………………………………

……………………………………………………………………………………

……………………………………………………………………………………

……………………………………………………………………………………

……………………………………………………………………………………

………………………….

Vad är redan gjort?

……………………………………………………………………………………

……………………………………………………………………………………

……………………………………………………………………………………

……………………………………………………………………………………

……………………………………………………………………………………

………………………….

Är föräldrarna

underrättade?...........................................................................................

Tankar om insatser från BHT?

……………………………………………………………………………………

……………………………………………………………………………………

……………………………………………………………………………………

……………………………………………………………………………………

……………………………………………………………………………………

V.g vänd

24

Barnhälsoteamets insats

……………………………………………………………………………………

……………………………………………………………………………………

……………………………………………………………………………………

……………………………………………………………………………………

……………………………………………………………………………………

………………………….

……………………………………………………………………………………

……………………………………………………………………………………

……………………………………………………………………………………

……………………………………………………………………………………

……………………………………………………………………………………

………………………….

Uppföljning/utvärdering

Återkopplat……………..

……………………………………………………………………………………

……………………………………………………………………………………

………….

Vårdnadshavares underskrift

……………………………………………………………………………………

…….

Rektors underskrift

……………………………………………………………………………………

….....