1

10–11 oktober 2017 Eriksbergshallen i Göteborg

Dokumentation

2

ÄNNU EN GÅNG har en Mötesplats med fokus på det kollegiala erfarenhetsutbytet genomförts. Det var glädjande att se alla goda möten, kunskapsutbytet, skratt och viktiga utvecklingsfrågor diskuteras, många med fokus på inflytande, bemötande och delaktighet. För många är dagarna ett kärt återseende av tidigare kollegor, brukare och verksamheter, men också tillfälle att knyta nya kontakter och dela med sig av erfarenheter och idéer.  I denna dokumentation kan du läsa sammanfattningar och referat från några av de seminarier som presenterades. Jag hoppas att planeringen inför nästa mötesplats drar igång inom kort och den värme, glädje och yrkesstolthet vi mött under dessa dagar inspirerar oss i det arbetet.

Sist men inte minst, stort tack till alla medverkande och besökare! Väl mött på nästa Mötesplats!

Nicholas SingletonProjektledare Mötesplats Funktionshinder

INNEHÅLLBrukarrevision med AKK ................................................................................................................... 3Hot och Våld – Nollvision .................................................................................................................. 4Partilles arbete med samsjuklighet ................................................................................................. 5Webbutbildning höjer anhörigkompetensen i Lerums kommun ...................................................... 6Skapa kunskap om känslor, gränssättning och våld genom V.I.P-programmet ................................ 7Friskvårdsklubben ............................................................................................................................ 8Forum Skill: Något har hänt – om att må bättre efter sexuellt våld ................................................. 9Projekt Bildsamt – om bilder som stöd i samtal om våld ................................................................ 9Hur vi möter nya generationens hyresgäster med fokus på teknik och hälsofrämjande arbete .... 10Jobbskuggning ............................................................................................................................... 11”En värld med drömmar och möjligheter” ..................................................................................... 12Koll på nätet? ................................................................................................................................. 13Kort enkät ...................................................................................................................................... 14

3

SUSANN FAHLÉN OCH Marianne Sovelius Börjesson berättade hur brukarrevisioner genomförs enligt Göte-borgsmodellen.

En brukarrevision ökar brukarinflytandet då brukarna själva får svara på frågor. I brukarrevisionen är det brukare i teamet som genomför intervjuerna. De verksamheter som har ge-nomfört en brukarrevision kan jämföra sig med varandra. Det som är unikt med Göteborgs Stads brukarrevision är att man kommer tillbaka till verksamheten och har en dialog efteråt för att informera om resultaten av revisionen.

En brukarrevision genomförs när en enhetschef ansöker om det. Teamet som genomför brukarrevisionen består av fyra personer, varav två ska vara brukare (men inte i den verk-samhet som revisionen avser). Teamet intervjuar både perso-nal och brukare.

Därefter analyseras materialet, teamet gör bedömningar och sätter grönt (bra), gult (okej men kan förbättras) respek-tive rött (stopp!). En tid efteråt kommer teamet tillbaka till verksamheten och återrapporterar i den så kallade akvarie-modellen. Där sitter alla i ring: brukare och personal i en yttre ring och i en inre ring sitter teamet som börjar med att berätta för varandra vad de har sett och hört, styrkor och förbättrings-områden i verksamheten, vilka frågor som kommit upp, färg-bedömningen och så avslutar de med en sammanfattning av allt. Därefter lämnar tre ur teamet den inre ringen och sam-ordnare sitter kvar. Brukare från enheten bjuds in till de nu tomma stolarna för ytterligare ett samtal i den inre ringen.

Brukarrevision med AKK (Alternativ kompletterande kommunikation) som metod

Känner ni igen er i det vi har sagt? Därefter får alla i den yttre ringen prata och avslutningsvis är ordet fritt. Alla får också den rapport som sammanställts av samordnaren (alla brukar-revisionsteam ska ha en samordnare).

En gång om året utbildar Göteborgs Stad nya brukarreviso-rer. Utbildningen är tre dagar lång och vänder sig till personal i Göteborgs Stad, personer med egen erfarenhet av funktions-nedsättningar samt anhörig/nära vän/god man till någon med funktionsnedsättning.

Susann och Marianne berättade också att de har börjat använda AKK (Alternativ kompletterande kommunikation) i revisionerna. Traditionella intervjuer bygger på att personen kan tala för sig och förstå det talade språket. AKK kan vara ett komplement eller ersättning till tal och en väg till ökad själv-ständighet.

En metod som de har använt är samtalsmattor där man jobbar med bilder på en matta som ett sätt att ge en bild av vad en person gillar och inte gillar. (OBS! För att arbeta med samtalsmattor krävs licens.) De har också använt Tecken som stöd där man tecknar som ett stöd till det talade språket. n

Läs mer om brukarrevisioner i Göteborgs Stad: www.goteborg.se/brukarrevision.

4

KENNETH ANDERSSON, ANETTE Jensen, Henrik Lunde och Ida Lie har gått en tiodagars instruktörsutbildning på Durewallinstitutet. De har gjort ett eget koncept utifrån den utbildningen och det är Nollvision.

Så här arbetar Nollvision nu:Utbildar medarbetare, är stöd för personal, handleder,

undrar vad kunde man ha gjort istället, kan snabbt vara på plats om det behövs, ser över möblering i rum, ser över hur den kognitiva miljön kan förbättras och skapar trygghet.

Nollvision håller egna tredagarsutbildningar och utbildar egna medarbetare, boendepersonal och socialsekreterare (samt utifrån efterfrågan). De har också varit ute på kortare föreläsningar och handledning. I utbildningen ligger fokus på att förebygga och bemöta utmanande beteende. Det är många praktiska övningar men också teori, ofta i diskussions-form.

Att förebygga utmanande beteende görs med rätt bemö-tande, kommunikation och tydlighet. Man förebygger även genom att se över hur den kognitiva miljön kan förbättras, till exempel när det gäller tidsuppfattning, så att det finns förut-sättningar för att vardagen ska fungera. Möblering av rum är en annan viktig del i det förebyggande arbetet.

– Grunden till ett utmanande beteende ser vi som en brist på möjlighet till kommunikation. Utmanande beteende är signaler på att personen inte får sina behov tillgodosedda och inte har verktyg att uttrycka sig på annat sätt. Det kan göra att man biter, slår, spottar eller tar till ett självskadande bete-ende, sa Henrik Lunde.

– Vi jobbar mycket med tydlighet. Jag kör brukarna till och från arbetet. När de hoppar in i bussen vet de på vilken plats de ska sitta. Allt är tydligt från början, berättade Kenneth An-dersson.

Efter att en situation har uppstått är det viktigt att göra handlingsplaner och tydliggöra vem som stöttar offer och

Hot och Våld – Nollvision Hur vi inom daglig verksamhet i Västra Göteborg arbetar med och vad vi tror på när vi möter personer med problemskapande beteende

vem som stöttar förövare. Förövaren kan må dåligt eftersom det som hänt ses som ett misslyckande. För att komma vidare kan det bli aktuellt med exempelvis handledning, psykolog-kontakt eller avlastning.

– Det är viktigt att dra lärdom om något händer – vad hade jag kunnat göra istället? Det får inte bli en maktkamp och det får inte gå prestige i saker utan det bästa är att försöka vara en personalgrupp som kan rannsaka sig själv och vara lite kritisk och utgå ifrån brukarens bästa. Att förstå våld är inte att ac-ceptera våld. Vi kan förstå utagerande beteende på det viset att personer kan bli frustrerade om de inte har en bra kom-munikation och inte får ett bra bemötande, sa Anette Jensen

Såhär tänker Anette, Henrik, Ida och Kenneth om Nollvi-sion:

– Detta är vad vi tror på och arbetar mot. Vi brukar säga att detta är ett alternativ, vi är inte facit. n

5

Partilles arbete med samsjuklighet

STÖD- OCH BEROENDETEAMET i Partille kommun vän-der sig till personer med samsjuklighet.

Andreas Engelbertsen samordnar och ar-betsleder teamet samt handleder även kring ärenden. I teamet ingår fyra personer som jobbar som boendestödjare. Teamet är i sig en samverkan mellan två förvaltningar i kommunen och teamet tillsammans med psykiatrin tar ett gemensamt ansvar för vård- och stödsamordning kring personer med samsjuklig-het. Kring individen skapas en resursgrupp för att säkerställa kontinuiteten. Gemensamt ansvarar man för planering och uppföljning av brukarens insatser och behandlingsinsatser, stödinsatser och praktisk hjälp.

– Vi ska också lokalisera och hålla kontakt med sociala, medicinska och psykiatriska insatser om detta inte kan erbju-das i resursgruppen. Och vi ska se till att klientens eget nät-verk används som en resurs.

Teamet har lagt mycket tid på att bygga upp samverkan med öppenvården kring varje person.

Ett viktigt ledord är struktur.– Hur vill du träffa oss? Vad ska vi göra? Hur ska din dag se

ut? När vi började fråga så var det inte missbruket som var i fokus utan de vill ha hjälp med det vardagliga: gå och handla, hjälp att ta ut pengar eller åka buss.

Men att få till en grundläggande struktur kräver uthållig-het.

– Vi måste veta när vi går in att det kan ta tio år att förändra ett beteende hos en människa. De är inte vana att någon frå-gar dem vad de vill. Vi bestämmer tillsammans hur ofta vi ska ses och vad vi ska göra om personen börjar må sämre och så vidare.

Arbetsmodellen handlar om att öka brukarens inflytande, anpassa stödet och ge förutsättningar för ett självständigt

liv och utifrån brukarens behov öka det egna ansvarstagandet, ta till vara och fånga upp brukarens önskemål,

strukturera varda-gen, stärka själv-känslan hos bruka-ren samt stötta och stödja i vardagen. På så sätt skapas också en allians som gör att det går att börja påverka brukaren.

En viktig del av samverkan är PMS-möten (Psykiatri och Missbruk i Samverkan) där man går igenom nya eller svåra ärenden eller ärenden som ska tillbaka till handläggaren.

– Handläggarna från social- och arbetsförvaltningen res-pektive vård- och omsorgsförvaltningen har nu gemensam handledning. Det gör att de får ökad förståelse för varandras verksamheter och talar mer öppet om problemen och mer lösningsorienterat. Färre personer hamnar mellan stolarna och vi har färre inläggningar på sjukhus. Istället har vi en back-upplan med öppenvården. Fler personer har kommit ut i sys-selsättning eller påbörjat en utbildning. Vi har de som kom-mer att vara hos oss hela livet men också yngre där återhämt-ningen går snabbare och vi ser att de kan komma vidare. n

Läs mer om teamet på www.partille.se. Teamet utvärderades för ett par år sedan. Utvärderingsrapporten Pusselbiten som saknades finns på www.grkom.se.

Komorbiditet eller samsjuklig-het: närvaro av en eller flera sjukdomar eller diagnoser för-utom en primär diagnos eller effekten av sådan ytterligare sjukdom eller diagnos.

6

DEFINITIONEN AV ANHÖRIG är en person som ger stöd, det kan vara någon i familjen eller en granne, vän etc.

Var femte vuxen ger stöd till en annan person idag i Sverige. Det handlar om 1,3 miljoner människor, varav 900 000 för-värvsarbetar. I de här siffrorna ingår dessutom inte barn som anhöriga. Det finns beräkningar som visar att om vård- och omsorgspersonal skulle göra det som anhöriga gör idag så skulle det kosta samhället cirka 181 miljarder.

I Lerum går all baspersonal inom funk-tionshinder och äldreomsorg en webbut-bildning om stöd till anhöriga. Webbutbild-ningen är framtagen av Nationellt kompe-tenscentrum anhöriga. Utbildningen inom funktionsstöd gavs i grupper om 12–20 personer från olika arbetsplatser i kommu-nen. Inom äldreomsorgen utbildas anhö-rigombud för att de sedan ska genomföra webbutbildningen och ta fram rutiner på hur man ska jobba med anhörigstöd på sina arbetsplatser.

Det ingår både enskilda uppgifter och grupparbeten där man diskuterar hur stöd till anhöriga kan utvecklas och hur man kan ta fram rutiner. Diskussionerna leder automatiskt till reflektioner över hur man arbetar med anhöriga idag och hur man kan göra i framtiden. Under utbildningen diskuteras också vilka frågor man kan ta upp i anhörigsamtal, ett sam-tal som kan göra att man undviker många missförstånd. Det är önskvärt att enhetschefen också går igenom utbildningen och att man utser ett anhörigombud som erbjuds nätverks-träffar som kommunens anhörigkonsulenter kallar till.

– Inom LSS kan vi ha en livslång relation med anhöriga och

Webbutbildning höjer anhörigkompetensen i Lerums kommun

med utbildningen får vi fokus på det. Vi har anhörigombud inom alla verksamheter och nätverksträffar, det är en stå-ende punkt på våra APT:er som anhörigombudet håller i.

När vi märker att det är otydligt med roll-fördelningen har vi anhörigsamtal för att tydliggöra vem som gör vad. Vi kan hänvisa vidare till anhörigstöd i kommunen och vid flytt till boende informeras alla anhöriga om anhörigstöd, berättade Liza Albin som är enhetschef inom funktionsstöd.

Therese Kellviks arbetar i en dagverk-samhet inom äldreomsorgen i Lerum:

– Vi kände med den här utbildningen att vi fick samma grund att stå på och möjlighet att erbjuda det här samtalet på ett enhetligt sätt. Vi har tagit fram rutiner för stöd till anhöriga, tagit fram underlag för anhörigsamtal och skapat en pärm som stöd till anhöriga där det bland annat framgår vilket stöd man kan få av anhörigstöd.

Anhörigkonsulenterna Birgitta Olofsson och Jessica Gus-tavsson avslutade med att betona två saker:

• Den viktigaste frågan är till den anhöriga: Hur mår du och hur kan vi hjälpa dig i din vardag?

• Att uppmärksamma och ge stöd till anhöriga är att inves-tera i framtiden! n

Nationellt kompetenscentrum anhöriga: www.anhoriga.seWebbutbildningen utgår från boken Att utveckla anhörigstöd av Gunilla Matheny. Den finns att köpa i bokhandeln.

Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de perso-ner som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder.(Social-tjänstlagen, 5 kap 10§)

7

Skapa kunskap om känslor, gränssättning och våld genom V.I.P-programmet

LINDA WINTER FRÅN Eskilstu-na kommun berättade att V.I.P (Viktig Intressant Person) är ett våldsförebyggande program för personer med intellektuell och psykisk funktionsvariation.

Tanken med V.I.P är att förebygga våld i nära relationer mellan närstå-ende personer, det vill säga relatio-ner där det finns en förväntan om en nära och förtroendefull relation mellan den som utövar och den som blir utsatt för våldet. Det kan vara en partner i en kärleksrelation, föräldrar, syskon, barn, släkt, vänner eller personal som ger vård, stöd och service.

– För att undvika våld i nära relationer behövs kunskap!Våld är mer än sparkar och slag, det kan exempelvis vara

psykiskt, sexuellt, materiellt, digitalt eller handla om försum-melse.

V.I.P består av 12 lektioner där män och kvinnor delas in i olika grupper, varje grupp har två ledare. Man diskuterar och övar kring sex olika teman: introduktion, känslor, försvar, våld, risker och val samt jag som person.

Eskilstuna utbildar V.I.P-gruppledare och har ett nationellt nätverk. I Göteborg har cirka 25 personer gått utbildningen till V.I.P-gruppledare. Till sin hjälp har gruppledarna en ma-nual.

I Göteborgs plan mot våld i nära relationer är personer med funktionsnedsättningar iden-tifierade som en särskilt utsatt grupp. I och med att våldet ofta är upprepat finns det en risk att det blir normaliserat och att man inte reagerar på det sätt som man borde.

Vendela Olausson, Mia Björk-lund och Louise Eklund arbetar

med V.I.P i Göteborgs Stad. Där är erfarenheterna såhär långt att det är viktigt att informera ledningen om V.I.P, att det behöver finnas en nyckelperson som kan hålla i allt prak-tiskt runt kursen inklusive kontakter och planering, att det är viktigt att informera om V.I.P ut till chefer, personal inom boendestöd och daglig verksamhet samt brukare.

Avslutningsvis berättade två deltagare om hur de upplev-de att det var att delta i en V.I.P-grupp:

– Man tänker att man är alldeles själv med sånt här men det är man inte. Det har varit jättebra.

– Det är bra att lära sig om sig själv, att våld inte är okej varken mot dig själv eller andra. Alla i Sverige borde gå en V.I.P-kurs! n

Läs mer och se filmen VIP-programmet på www.eskilstuna.se/vip.Se Göteborgs Stads film V.I.P – ett självstärkande program för personer med funktionsnedsättning: https://www.youtube.com/watch?v=6Dx62zZgub0.

8

Läs mer om Friskvårdsklubben här: www.friskvårdsklubben.seFölj Friskvårdsklubben på Facebook: www.facebook.com/fvkgbg

Friskvårdsklubben – en aktivitetsförening för personer som har eller har haft psykisk ohälsaFRISKVÅRDSKLUBBEN ÄR EN ideell förening som bedri-ver aktiviteter för att målgruppen ska må bättre. De finns och bedriver verksamheten i Göteborg, men sedan en tid tillbaka är även deltagare från Partille välkomna.

Till Friskvårdsklubbens aktiviteter kan man komma som man är, det behövs inga intyg.

– Vi jobbar inte med sjuka människor, vi jobbar med männ-iskor med olika grad av friskhet, det är friskvård. Detta kan vara steget innan nästa steg som kan vara att prova på arbets-livet eller annan sysselsättning, berättade Henrik Våglin.

Friskvårdsklubben erbjuder aktiviteter med fysisk och so-cial inriktning. Friskvård är allt som man mår bra av och här finns möjlighet att träna och prova på nya aktiviteter till låg kostnad, att få vara med i en gemenskap och träffa nya vän-ner, att hjälpa till med verksamheten i olika omfattning, få en praktikplats, få en anställning samt sitta med i föreningens styrelse.

Friskvårdsklubben har cirka 20 aktiviteter i veckan på schemat: innebandy, bordtennis, simning, bowling, biljard, boule, medialabb, basket, promenad i Slottsskogen, Fysiken Gym och på somrarna finns ett särskilt sommarschema med uteaktiviteter och utflykter. En gång om året arrangerar de också en innebandyturnering och så åker de iväg på turne-ringar ibland. Det finns också planer på att erbjuda fler kultu-rella aktiviteter, exempelvis besök på museum.

Fyra gånger i veckan finns Friskvårdsklubben på Fysiken

Gym (som är handikappanpassat). Där följer deltagarna ett individanpassat styrketräningsprogram och umgås före, un-der och efter träningen.

– Vinsten att vara på ett vanligt gym är att komma ut i ett socialt sammanhang där man är en av alla andra. En del är ganska isolerade men vi har förståelse för deras problematik för vi har liknande erfarenheter själva. Därför kommer såna som kanske aldrig kommit i något annat sammanhang, berät-tade Per Helgeson.

En utvärdering visar att det som deltagarna uppskattar med Friskvårdsklubben är den sociala samvaron, att det finns en välkomnande och positiv attityd, att bli tagen på allvar som en vuxen person, att det ger bättre hälsa både fysiskt och psy-kiskt, gemenskap med personer som har liknande bakgrund och en känsla av sammanhang (KASAM).

Linda Hultgren arbetar inom boendestöd i Göteborgs Stad och hon berättade att social träning och gärna lite motion och hälsa ofta är vad deras målgrupp behöver.

– Många kommer vidare sedan men det börjar med frisk-vård, sen arbetsprövning och så praktikplatser. Friskvårds-klubben ser till helheten – fysisk, psykisk och social hälsa to-talt. Det är hjälpen att komma vidare som är så viktig.

Det kostar 100 kr/år att vara med i Friskvårdklubben och idag är de fler än 150 medlemmar.

Per Hjelm arbetar med IPS (Individual Placement and Sup-port) i Göteborgs Stad och har samarbetat med Friskvårds-klubben i många år. Han sammanfattade deras roll såhär:

– Vi vet att det inte bara är den psykiska ohälsan som är vik-tig utan man ska orka jobba fysiskt också: gå till spårvagnen och kanske stå flera timmar på ett jobb. Friskvårdsklubben spelar stor roll för om vi ska få personer med olika funktions-hinder att delta i samhällslivet därför att de är på vanliga are-nor där alla andra är. Det är jätteviktigt! n

9

Forum Skill: Något har hänt – om att må bättre efter sexuellt våldERIKA GUSTAFSSON FRÅN Forum Skill berättade om projektet Så funkar sex, som genomfördes mot bakgrund av att man upplevde att det fanns ett ganska stort behov av att lära sig mer om sexuell hälsa bland per-soner med intellektuella funktionsnedsättningar.

Så funkar sex finns som bok och film med tillhörande hand-ledning för pedagoger och personal. Det finns övningar och diskussionsfrågor för att kunna prata om sexuell hälsa utan att personalen ska behöva utgå från sina egna erfarenheter. I projektet samlade de också in verkliga berättelser.

– Men nästa alla berättelser som kom till oss var negati-va. De handlade mer om sexuellt våld. Det är skrämmande många sådana berättelser i den här gruppen som vi vänder oss mot. Så då bestämde vi oss för att göra ett nytt metodmaterial som ska handla om sexuellt våld och vad man kan göra för att må bättre efteråt.

Projektet startade i januari och ska pågå under tre år. Det vänder sig främst till personer med normbrytande intellektuell funktionsvariation eller andra kognitiva svårigheter men även personal, pedagoger runt målgruppen samt anhöriga och gode män.

Syftet är att stärka förutsättningarna till trygghet, integritet och sexuell hälsa och tillhandahålla verktyg för att hantera utsatthet och kränkningar av personliga gränser.

– Vi ska bland annat samla in berättelser om hur det är att ha varit utsatt men också om att ta sig vidare för att må bättre.

Projektet kommer att resultera i ett häfte och sex kortfilmer med tillhörande dis-kussionsmaterial och övningar. Det finns också planer på att göra ett webbaserat kon-sekvensövningsspel. Tanken är att kunna gå in och följa en person och göra olika val för den personen. Om den blir utsatt, vad ska den göra? Ringa polisen, ringa kompis, inget, vad blir konsekvenserna för de här valen? Dessutom planeras för en rad infor-mationsinsatser. n

På www.facebook.com/nagotharhant finns filmen Något har hänt: Vad är sexualbrott? Så funkar sex: http://safunkarsex.se/

BILDSAMT ÄR ETT projekt som fi-nansieras av Allmänna arvsfonden och drivs av DART – kommunikations- och dataresurscenter vid Sahlgren-ska Universitetssjukhuset.

Målet med Bildsamt är att göra det möjligt för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter att samtala om våld med stöd av bilder.

– Våga se och våga fråga om du känner att allt kanske inte står rätt till! Vi vet att det sker en underrapportering av våld mot personer med funktionsnedsättningar.

På http://bildsamt.se/ kommer det från och med februari 2018 att finnas material, information och utbildningar om våld och våldsutsatthet, kommunikationsstöd och stöd för att samtala om våld med hjälp av bilder. Det går också att skapa eget material redan nu med hjälp av www.bildstod.se. n

Projekt Bildsamt – om bilder som stöd i samtal om våld

10

Hur vi möter nya generationens hyresgäster med fokus på teknik och hälsofrämjande arbete

THOMAS EKLUND OCH Malin Mörsäri arbetar i Göte-borgs Stad Centrum, på Egnahemsvägens BmSS (Bostad med Särskild Service).

För att hålla reda på alla stödinsatser som varje hyresgäst har, så har de lagt in allt stöd i telefonerna. Vid varje insats plingar det till i telefonerna, och sedan kan personalen peka sig vi-dare för att se hur insatsen går till, vilket gör det enklare att hålla tiderna bättre och lättare att fördela arbetsuppgifterna.

– Dessutom underlättar det enormt för vikarier som slip-per bläddra bland en massa papper för att se vad de skall göra under ett arbetspass hos oss. I och med att vi tar med mobi-lerna ut kan vi även se hur stödet går till i exempelvis affären etc, så vi kan alltid ge korrekt stöd även när vi är utanför ar-betsplatsen, berättade Thomas.

De satsar mycket på passiv fjärrkommunikation som Voxer, textmeddelanden via Skype och vanliga sms där hyresgästen svarar när hen har möjlighet.

– Den som har många stödinsatser kan känna sig väldigt jagad av personal. Vi vill inte att de ska känna så utan vara mer självständiga. Om vi måste knacka så väntar vi och öppnar inte personen går vi tillbaka till kontoret och hör av oss på andra sätt. Ingen bara dräller in med en nyckel. Man ska känna att ens lägenhet är ens egen, sa Thomas.

De använder olika former av fjärrkommunikation med olika hyresgäster utifrån deras individuella behov: iMessage, Facetime, Voxer, Skype, sms/mms, vanliga telefonsamtal el-ler e-post.

Hyresgästerna är så vana teknikanvändare att ingen av dem har varit negativt inställd till att använda tekniken i kom-munikation med personalen.

På boendet har de som målsättning att erbjuda en indivi-duellt anpassad friskvårdsaktivitet per dag. Det kan vara Wii-spel, promenad, simning, gympa, träna på gym, Pokémon go eller en utomhusaktivitet.

Det finns inte så många aktiviteter mot den här målgrup-pen som är gratis/billiga. Därför startade de en dansgympa-kurs och bjöd in alla BmSS-hyresgäster i stadsdelen. Först fick de låna en lokal av en daglig verksamhet när den hade stängt för dagen och nu finns de i en gymnastiksal i en skola.

För att förbättra kommunikationen ytterligare mellan hy-resgäster och personal har hela personalgruppen utbildats i samtalsmatta, en metod för att kunna uttrycka sina åsikter. De kommer också att utbildas i Tecken som stöd. De använder också annan alternativ kommunikation, som In Print och sam-talskartor bland annat. n

Thomas och Malins lista med användbara appar: http://bit.ly/2zjxwHz

11

Jobbskuggning – berikande möten och möjligheter! Om att verka för social inkludering på arbetsmarknaden

MARIE JOHNSSON FRÅN Par-tille, Eivor Gustafsson från Ör-gryte/Härlanda i Göteborg och Eva Lingegård från Stenung-sund berättade om sitt arbete med jobbskuggning. Gabriella Pettersson, Stenungsbaden och Johanna Pettersson som varit jobbskuggare på Ste-nungsbaden berättade om sina erfarenheter av jobbs-kuggning.

Syftet med jobbskuggning är att ändra attityderna till perso-ner med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden. Under en dag får någon som står långt ifrån arbetsmarknaden kom-ma till en arbetsplats.

Jobbskuggning skapar positiva möten och uppmärksam-heten gör det möjligt att nå ut till fler arbetsgivare som kanske kan erbjuda praktik som kan leda vidare. Det är en möjlighet att se en person i en ny situation och se nya talanger, det mot-verkar utanförskap och fördomar, de långt ifrån arbetsmark-naden får möjlighet att närma sig och det skapar nyfikenhet och arbetsgivare får upp ögonen för personer med funktions-variationer.

Filmen Everybody has a right to work: https://www.youtube.com/watch?v=lk3jLBfIsMs.

Boka in jobbskuggarveckan 2018!

Den 23–27 april har utlysts till internationell jobbskuggarvecka

2018

Idén med jobbskuggningen kommer från Irland. När de för tio år sedan arrangerade den första jobbskuggardagen deltog 20 personer. Förra året var de 1000 jobbskuggare.

GR arrangerade en studieresa till Irland 2013 för att se hur de arbetade med personer med funktionsvariationer och då uppmärksammades jobbskuggning. I april 2014 var flera från Sverige över och skuggade jobbskuggarna på Irland och i maj 2014 genomförde Stenungsund – som första kommun i Sve-rige – sin första jobbskuggning. I år har även Partille, stadsde-len Örgryte-Härlanda i Göteborg och Alingsås haft sina första jobbskuggardagar. Flera länder runtom i Europa är med på den internationella jobbskuggardagen.

Ett gott råd är att börja planera i tid för jobbskuggardagen. Det är viktigt att ha med sig cheferna på tåget för jobbskuggar-dagen kan kräva extra resurser i form av personal och fordon.

Efteråt är det viktigt att uppmärksamma alla som har varit med – att fira, utvärdera och underhålla företagskontakter! n

12

KAOS, FÖRTVIVLAN, MISSFÖR-STÅND, men också med glädje, po-sitivitet och glada skratt leder Carl Söderholm sin väg mot nya mål och insikter. Han fick diagnosen Aspergers syndrom 1994, och vill genom sitt jobb som föreläsare, öka förståelsen för omgivningen.

– Min önskan har varit att förbli ett med världen och jag längtar och strider men livet idag plågas av mycket tvång. Jag går till exempel minst en gång i veckan till apoteket och byter produkter jag har köpt. Det börjar bli olidligt för både mig och min omgivning.

Ett stort bekymmer är när instruktio-ner inte är exakta utan ungefärliga. Han behöver struktur och exakta tider, inte ungefärliga.

– Mina dagar följs av strikta ritualer. Jag har mitt jobb som föreläsare i Göteborgs Stad, Östra Göteborg. Jag älskar mitt jobb över allt annat: att få slå på datorn och kolla mejl. När det gäller jobbet är jag strikt och kräver många detaljer.

Carl föreläser för skolpersonal, metodutvecklare, boende-stöd, kontaktperson, ledsagare och privata företag.

Han bor själv i en egen lägenhet och har ett ganska tätt nätverk och att hans mamma stöttar honom väldigt mycket. De har kontakt varje dag. Hon kämpade i många år för att Carl skulle få en diagnos och det fick han 1994. Då var han 15 år, idag är han 38.

– Jag har en otroligt lång livsresa framför mig där jag måste kämpa och slåss mot mycket. Nästa år kommer jag att få en kontaktperson som ska hjälpa mig med strategier och social samvaro, strategier som jag behöver för att lämna lägenhe-

ten. Jag försöker promenera och laga mat men det är inte kul att laga mat om man inte är två.

Carl beskrev vad som händer och hur han känner när han inte mår bra.

– Man kan säga att jag gömmer mig i ett tält nånstans och skärmar av mig från världen. Jag blir en mussla som stänger mig och jag kan bli självdestruktiv inför närstående.

Han hade en tuff uppväxt och de första skolåren var svåra.

– Jag blev en väldigt udda person. Jag började inte fungera förrän i gymnasiet. Där fick jag en fantastisk skoltid och då hade jag fått hjälp att strukturera mitt liv.

När han som 15-åring fick sin diagnos fick han hjälp av en specialpedagog.

– Hon har hjälpt mig med manualer och verktyg. För den sociala träningens skull kunde jag få i uppgift att åka till en viss plats, boka biljett, fota och dokumentera resan och sedan redovisa för henne. Hon har arbetat mycket med sociala berättelser och seriesamtal och jobbat med mig i 20 år. Hon har gett mig verktyg att hantera livet med. n

Vill du anlita Carl som föreläsare? Välkommen att kontakta honom på carl.soderholm@ostra.goteborg.se.

”En värld med drömmar och möjligheter”

13

PROJEKT NÄTKOLL ARBETAR för att stärka ungdomar med neuropsykiatriska diagnoser så att de ska känna sig trygga på nätet.

Projektet ägs och drivs av Attention Hisingen-Kungälv med finan-siering från Allmänna arvsfonden.

Madelein Larsson Wollnik och Karin Torgny berättade att de i projektet har tagit fram två metodmaterial, ett för föräldrar och ett för skolan. Föräldramaterialet används i studiecirklar och byg-ger på filmer. Tanken är att få till en diskussion utifrån filmerna och börja prata hemma med sitt barn. Men det ska vara en diskus-sion som karakteriseras mer av nyfikenhet än pekpinnar, så att barnet kan känna sig tryggt om det händer något som inte är bra.

Skolmaterialet består av ett webbverktyg och en lärarhandled-ning och bygger på tre teman: kommunikation, näthat/nätmob-bing och gromning. Det vänder sig till alla elever på högstadiet och gymnasiet men är särskilt framtaget för unga med neuropsy-kiatriska funktionsnedsättningar. Skolmaterialet är framtaget i samarbete med Statens medieråd och Pedagogiskt centrum, GR.

Attention Hisingen-Kungälv har också i samarbete med Sta-tens medieråd gjort en enkätundersökning som visar att unga med neuropsykiatriska diagnoser är oftare och längre på nätet än andra jämnåriga. Deras föräldrar upplever att nätet stjäl tid från andra saker men också att nätet fyller en bra funktion; det är avkopplande, roligt och ett sätt att umgås. Många barn med neu-ropsykiatriska diagnoser uppger att de på nätet har blivit kompis med någon de tidigare inte känt, fått en vän som de fortfarande har kontakt med och/eller hittat information om något de inte har velat frågan någon annan om.

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar vill precis som andra barn experimentera och vara i sociala sammanhang. Men de löper risk att bli utsatta för nätets negativa effekter, några har särskilt svårt med gränser och det är viktigt att vuxna runtom-kring barnen skaffar sig mer kunskap för att kunna stötta dem. n

Koll på nätet? Vilka utmaningar på nätet möter unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar?

Filmen Mitt liv på nätet: https://www.youtube.com/watch?v=v07V57D0ZAkwww.attention.se/natkollhttp://natkoll.nu/

14

Vad tar du med dig från Mötesplats Funktionshinder?

Sara Svensson, Papper och print– Det har varit jätteroligt. Jag har inte jobbat med det här så länge, bara tre veckor, så det här är väl-digt nytt. Det har varit kul att se att det finns så många olika dag-liga verksamheter.

Leila Siljander, Särskilt boende med äldreinrikt-ning, Hallehuset, Lundby– Det har varit jättetrevligt att vara här och vi har varit utstäl-lare själva. Vi gör förändringar som vi har försökt gestalta. Vi har satsat mycket på bra tek-nik, mobila liftar, trampcykel, elektroniskt nyckelskåp och digitaliserad signering när det gäller läkemedel. Så jag tror att vi är väldigt i framkant. Det är kul och att visa upp och att inspirera andra har varit vårt syfte.

Yarong Huang, Norra Hisingen, Hällås daglig verksamhet– Jag har fått många bra idéer, till exempel saker att göra av pap-per eller tapet. Och bildhjälp har jag fått idéer om också – när det är svårt med språket. Vi har pla-neringsmöte nästa månad om nya mål och nu har jag fått lite idéer till det mötet.

Christian Johansson, Bemanningsenheten Askim–Frölunda–Högsbo– Nätkoll fastnade jag för, jag var på seminariet och det var jätte-bra. Just att de fick berätta själva och att ingen annan berättade, det gillar jag. Det var grejer jag kan ta med mig i mitt jobb. Jag kände igen mycket av det de sa.

Marie Hagby, verksamhets ledare på projekt Hjärnpunkten– Jag är mest intresserad av daglig verksamhet för personer med förvär-vade hjärnskador för det är den grup-pen jag jobbar med. Det är bra att titta runt här och få lite idéer och samtidigt berätta om vad vi gör. Jag har haft ett par kontakter där vi har utbytt tankar och fått inspiration av varandra.

15

16

Läs mer om Mötesplats Funktionshinder på www.grkom.se/motesplatsfunktionshinderAktuella kurser och konferenser hittar du på: www.grkom.se/kurseroch på: www.facebook.com/kursochkonferens

Text och foto: Märit Malmberg Nord, GR Foto: Selma media, www.selmamedia.goteborg.seLayout: Tony Dahl, GR Info

Besök Anders Personsgatan 8 | Post Box 5073, 402 22 Gbg

Tel 031–335 50 00 | e-post gr@grkom.se | www.grkom.se

www.facebook.com/goteborgsregionenskommunalforbund

Göteborgsregionens kommunalförbund

Goda GRannar.

Kontaktperson: Nicholas Singleton, GR nicholas.singleton@grkom.se