Årsredovisning 2015

Årsredovisning 2015 för Sparbanken Skaraborg AB enligt lagbegränsad IFRS

Bankens 169:e verksamhetsår, varav det sextonde som aktiebolag ________________________________________________ Årsstämma äger rum fredagen den 15 april 2016 kl. 16.00 i bankens lokal i Skara.

Innehållsförteckning Redovisning för räkenskapsåret ...................................................................................................... 2 Allmänt om bankens verksamhet .................................................................................................... 2 Fem år i sammandrag ..................................................................................................................... 7 Förslag till disposition beträffande bolagets vinst ............................................................................ 9 Finansiella rapporter: Resultaträkningar .......................................................................................................................... 10 Rapport över totalresultatet .......................................................................................................... 10 Balansräkningar ............................................................................................................................ 11 Rapport över förändringar i eget kapital ........................................................................................ 12 Kassaflödesanalys ........................................................................................................................ 13 Noter till de finansiella rapporterna ................................................................................................ 14 Styrelse ......................................................................................................................................... 54 Revisionsberättelse ....................................................................................................................... 55 Företagsstyrning ........................................................................................................................... 57 Styrelse, revisor, kontorsförteckning, kontorsråd ........................................................................... 58

2

Redovisning för räkenskapsåret 2015 Styrelsen och verkställande direktören för Sparbanken Skaraborg AB, org.nr. 516401-0141, får här-med avge årsredovisning för bankens verksamhet 2015, bankens 169:e verksamhetsår, varav det sextonde som aktiebolag.

Förvaltningsberättelse

Omvärldstrender Globala tillväxten tappade fart under 2015

Den globala tillväxten försvagades under 2015.

Aktiviteten i USAs ekonomi saktade in i slutet av

året men den starka arbetsmarknaden – med en

arbetslöshet på fem procent - ledde till att Federal

Reserve valde att höja styrräntan för första

gången sedan 2006. Eurozonen är en ljuspunkt

med en bred återhämtning, inte minst i tidigare

krisekonomier såsom Spanien och till viss del

Italien. Uppgången sker dock från låga nivåer.

Tillväxtmarknaderna å andra sidan kämpade i

motvind bland annat genom stigande oro för en

inbromsning i Kina men också fallande råvarupri-

ser och en stark USA-dollar som pressar högt

skuldsatta ekonomier. På de nordiska marknader-

na var konjunkturbilden splittrad med en stark

svensk tillväxt samtidigt som den finska ekono-

mins kräftgång fortsatte delvis till följd av ned-

gången i den ryska ekonomin. Det kraftiga olje-

prisfallet satte press på den norska ekonomin

medan återhämtningen fortsatte i Danmark. I

bästa fall kommer 2015 att beskrivas som året när

den globala återhämtningen tog en paus eller i

värsta fall som året när den globala finanskrisen

gick in i sin tredje fas.

Stark svensk tillväxt men med växande oba-

lanser

Den svenska ekonomin fick ytterligare skjuts un-

der 2015 via Riksbankens expansiva penningpoli-

tik och den höga flyktinginvandringen. Uppskatt-

ningsvis växte ekonomin med närmare fyra pro-

cent och drevs av en stark inhemsk efterfrågan.

Hushållen gynnades av låga räntor, en förbättrad

arbetsmarknad och stigande realinkomster. Sam-

tidigt är hushållens förtroende dämpat. Osäker-

heten kring finanspolitiken och bostadsmarknaden

är betydande vilket ger utslag i en stigande

sparkvot. En faktor bakom det höga sparandet är

också ökande amorteringar genom skärpta amor-

teringskrav från bankerna. Investeringarna steg

på bred front under 2015 med den starkaste till-

växten inom bostadsbyggandet. Bristen på bostä-

der är dock utbredd och kräver ett fortsatt högt

bostadsbyggande under lång tid men också re-

former för att kunna öka byggkapaciteten. Den

höga svenska tillväxten stärkte arbetsmarknaden

ytterligare. Arbetslösheten sjönk ned mot sju pro-

cent i slutet av året samtidigt som bristen på ar-

betskraft steg i synnerhet inom bygg- och den

offentliga sektorn. Något som kan sätta avtryck

inför årets avtalsrörelse. Trots stark inhemsk efter-

frågan och förbättrad arbetsmarknad är inflations-

trycket fortsatt lågt med en inflationstakt (KPI) på

0,2 procent i december 2015. Trycket på Riks-

banken ökade under året i kölvattnet av Europe-

iska Centralbankens (ECB) expansiva penningpo-

litik. Riksbankens penningpolitik blev därför än

mer expansiv under året och reporäntan sänktes

till -0,35 procent tillsammans med omfattande

obligationsköp för att få upp inflationen och und-

vika en alltför snabb kronförstärkning.

Allmänt om bankens verksamhet Inlåningen från allmänheten ökade under året

med 5,1 (4,9) procent. De inlåningskonton som

ökat mest är E-sparkonto, transaktionskonto privat

och företagskonto medan fasträntekonto har

minskat. Utlåningen till allmänheten ökade med

3,1 (6,0) procent. Efterfrågan på krediter har ökat

främst vad gäller utlåning till privatpersoner. Vo-

lymen av förmedlade bolån till Swedbank Hypotek

AB ökade med 1,2 (1,8) procent. Provisionsintäk-

terna från förmedlad utlåning Swedbank Hypotek

ökade med 8,9 (10,0) procent.

Fondvolymen som förmedlats till Swedbank Robur

AB ökade med 4,1 (16,2) procent. Ökningen beror

på förbättring av värdet på aktierelaterade fonder

medan nettoinflödet till fonder har minskat. För-

säkringsvolymerna hos Swedbank Försäkring

ökade med 8,7 (18,1) procent. Bankens värde-

pappersprovisioner ökade med 1,7 procent (15,1)

procent, vilket främst beror på att provisionsintäk-

terna avseende courtage och försäljning av struk-

turerade produkter har ökat.

Privatmarknaden

Under året har det blivit ännu tydligare att bank-

tjänsterna flyttat in i mobilen. Fler och fler bankä-

renden och ekonomiska transaktioner sköts via

mobilen. Därför har det varit ett självklart steg för

banken att fokusera på de digitala tjänsterna. Nya

3

anslutningar har ökat med nästan 400 procent

mot föregående år.

I denna digitala värld blir det bokade mötet än mer

viktigt för att bygga relationer med kunden. Det

kvalificerade kundmötet har under året ökat med

över 40 procent. I kundmötet får kunderna hjälp

med att se över hela ekonomin. Trygghetsfrågan

ingår som en naturlig del. Försäljningen av både

sakförsäkringar och trygghetsförsäkringar har

ökat.

Med anledning av att avdragsrätten för pensions-

sparande minskat har aktiviteter genomförts under

året där berörda kunder kontaktats. Detta resulte-

rade i att många kunder styrde om sitt pensions-

sparande till Investeringssparkonto eller Kapital-

försäkring.

En ostabil börs under året har ökat intresset för

strukturerade produkter. Traditionell aktiehandel

fortsatte att minska i banken. Banken tog med

anledning av detta beslut att stänga handlarbordet

helt sista juni och ompositionering till fler kapital-

rådgivare genomfördes.

Företagsmarknaden

Banken har inom företagssegmenten drygt 6.500

kunder i bankens verksamhetsområde. En upp-

skattning över bankens marknadsandel inom

verksamhetsområdet är ca 50 procent baserat på

var kunden har sin huvudsakliga bankförbindelse.

Målsättningen att uppfattas som en affärspartner

hos våra kunder har pågått hela 2015 och pågår

alltjämt. Kraven på ökad kompetens är tydlig och

den tekniska utvecklingen driver på behovet av

fortbildning. Att förstå kundens affär som rådgi-

vare och se såväl behov som kundnytta av ban-

kens tjänster och produkter är oerhört viktigt för

en långsiktig relation.

Ökad proaktivitet ger resultat och målsättningen

att träffa fler kunder för varje år är högt prioriterat i

banken. Banken är en fullsortimentsbank och

strävar efter att göra fler affärer med befintliga

kunder. Arbetet att informera om bankens kompe-

tens inom försäkringar, utlandsaffären, kapitalråd-

givning och juridik är en viktig del för att skapa

mervärde hos bankens kunder. Banken arbetar

aktivt med att skapa kundteam runt företagsaffä-

rer med den kompetens som just den kunden

behöver. Detta ger kunden fler kontaktytor med

banken och tillgång till specialistkompetens.

2015 präglades av ett antal utmaningar för ban-

kens kunder inte minst inom lantbrukssektorn.

Lägre elpriser pressade vindkraftsägarna och

lägre mjölkpriser har inneburit utmaningar för våra

mjölkproducenter. Detta tillsammans med ett oro-

ligt politiskt läge har inte varit optimalt sett ur ett

ekonomiskt perspektiv. Uppfattningen är att de

flesta av kunderna har hanterat dessa utmaningar

bra under fjolåret. Andra näringar som grispro-

duktion, ägg och fjäderfä har generellt sett haft ett

bra 2015.

Låga räntor och en slagig börs har inneburit att

mycket kapital sökt sig till bl a fastighets-

branschen. Efterfrågan är stor och priserna har

fortsatt upp med anledning av detta.

Unga jobb event

Banken arrangerade under våren ett event med

namnet Unga Jobb i samarbete med Arbetsför-

medlingen och det lokala näringslivet. Syftet med

aktiviteten var att genom praktikplatser erbjuda

den arbetslivserfarenhet som för många unga är

skillnad mellan fortsatt arbetslöshet och att bli

anställningsbar. Förhoppningen med Unga Jobb

är att minska avståendet mellan arbetsgivare och

unga arbetstagare. En praktikplats, inom projektet

Unga Jobb, innebär att företagare ger unga vuxna

i åldern 18-24 år chansen att prova på ett jobb i

upp till 90 dagar. Resultatet blev att cirka 30 ung-

domar fick praktik tack vare denna aktivitet. På

plats denna dag fanns även artisten Petter som

gav en inspirerande och uppskattad föreläsning.

Populära kundevent

Den stora Lantbruksdebatten arrangerades på

Billingehus, Skövde för elfte gången tillsammans

med Swedbank och Sparbankerna i länet med

mer än 1.000 deltagare.

En nyhet för året var Sportlovsbio för skollediga

barn/ungdomar på lokala biografer i Skara, Vara,

Götene och Nossebro. För tredje året i rad ge-

nomfördes även Nyckelkundsbio under hösten då

Kay Pollaks film ”Så ock på jorden” visades. Båda

eventen sålde slut snabbt och uppskattades av

kunderna.

Kundgolfen 2015 som gick av stapel under maj

månad på Vara Bjertorp GK var fullbokad med

120 startande.

Traditionsenligt arrangerades bussresor till Skogs

Elmia, Borgeby Fältdagar och Elmia Lantbruk.

Alla med mycket stort deltagande av bankens

lantbrukskunder. Även träffen med tema Ägarpla-

nering och generationsskifte för jord- och skogs-

bruksfastigheter lockade många deltagare.

Den årliga Spardagen som arrangerades under

oktoberlovet var uppskattad av både barn och

föräldrar. Tema för dagen var ”Detektiver” och

barnen fick lösa mysterium på bankens kontor.

Under hösten gästade vice Riksbankschef Cecilia

Skingsley bankens kapitalrådgivningsträff då hon

4

gav flera positiva signaler kring den svenska eko-

nomin. Hon inledde sitt uppskattade anförande

med att berätta vilka Riksbankens huvudsakliga

uppgifter är.

Banken klev ut på Facebook

Den 11 november öppnade banken upp en ny

kommunikationskanal – Facebook Kundtjänst.

Denna tjänst är tillgänglig för kundernas frågor

och funderingar vardagar mellan kl. 08.00-18.00.

Sociala medier har blivit en allt viktigare kommu-

nikationsplattform för företag. Banken ser närva-

ron på Facebook som en väg att kunna stärka

varumärket och bidra till en ökad nöjdhet hos

bankens kunder och på bankens marknad. Vid

årsskiftet hade banken upp emot 1.500 gillare av

sidan.

Kontinuerligt miljöarbete

Banken är sedan 2007 miljöcertifierad enligt ISO

14001 som ett led i bankens samhällsansvar.

Banken är övertygad om att ett långsiktigt hållbar-

hetsarbete är bra för bygdens framtid. Miljöarbetet

har under verksamhetsåret fortsatt enligt dessa

riktlinjer i syfte att bidra till en hållbar utveckling.

Under 2015 har de digitala tjänsterna Mobilt

BankID och Swish varit i fortsatt fokus. Tjänsten

Swish minskar behovet av kontanter och det ger

därmed också färre miljöpåverkande värdetrans-

porter. Under året har banken också uppmärk-

sammat Earth hour och Världsmiljödagen.

Långa transporter av livsmedel har en negativ

miljöpåverkan. Att gynna den närproducerande

matindustrin är ur ett hållbarhetsperspektiv att

föredra. Därför har banken valt att vid aktiviteter

för personal och kunder, eftersträva att maten är

närodlad och/eller ekologisk så långt detta är möj-

ligt.

Fastigheter och kontorslokaler

Den största åtgärden på bankens fastigheter un-

der 2015 var ombyggnaden av två hissar på fas-

tigheten i Vara.

Personal

Vid årets slut var det 110 anställda i banken,

varav 104 banktjänstemän. Av dessa var fem

långtids vikariat. I banken var 68 kvinnor och 36

män. Den totala årsarbetstiden för banktjänste-

männen uppgick till knappt 94 heltidstjänster.

Medelåldern i banken var 48,6 år, vilket motsvarar

ungefär samma som föregående år.

Under året har två nya tjänster som Privatrådgi-

vare Företag inrättats. Totalt har sex nya medar-

betare anställts och elva har slutat.

Under 2015 har den nya organisationen imple-

menterats. Bankledningen består sedan 1 januari

2015 av fem personer mot tidigare elva. Dessa är

VD, affärschef företag respektive privat, affärsom-

rådeschef norra respektive södra. Banken är inde-

lad i två affärsområden med varsin affärsområ-

deschef, privatchef respektive företagschef.

Under året har ett nytt personaladministrativt sy-

stem införts, HR-portalen. Arbetet med att eta-

blera ett kundcenter har startats upp. Det lokala

arbetstidsavtalet har sagts upp och banken följer

det centrala kollektivavtalet fr.o.m. 2016-09-01.

Nya löneprinciper har arbetats fram och beslutats.

Chefsgruppen har gemensamt arbetat fram en

beskrivning av bankens ledarkultur. Ett program

för trainee i banken har beslutats och den första

traineen började i september.

Utveckling av bankens verksamhet, resultat och ställning

2015 i sammandrag

(2014 inom parentes)

Rörelseresultatet minskade till 189,8 mkr

(208,3)

Räntenettot minskade till 154,7 mkr (182,7)

Provisionsnettot ökade till 77,4 mkr (72,5)

Summa kostnader före kreditförluster mins-

kade till 122,7 mkr (124,2)

Kreditförluster ökade till 10,1 mkr (2,9)

In- och upplåningen ökade till 7.164,0 mkr

(6.816,4)

Utlåningen ökade till 6.146,5 mkr (5.963,7)

Affärsvolymen ökade till 25.939,1 mkr

(24.902,7)

Bankens resultat

Rörelseresultatet för 2015, 189,8 mkr, är en

minskning med 9,1 procent jämfört med föregå-

ende år. Räntenettot minskade med 15,3 procent

till 154,7 mkr. Erhållna utdelningar uppgick till 77,3

mkr (65,8 föregående år). Provisionsnettot ökade

med 4,9 mkr till 77,4 mkr. De allmänna administ-

rationskostnaderna minskade med 0,7 mkr till

111,5 mkr. Kreditförlusterna netto uppgår 2015 till

10,1 mkr.

5

Bankens ställning

Balansomslutningen uppgick vid årsskiftet till

10.305,6 mkr, en ökning med 4,9 procent. Utlå-

ningen ökade till 6.146,5 mkr, en ökning med

182,8 mkr. Volymstocken av förmedlade lån till

Swedbank Hypotek AB ökade till 4.618,0 mkr, en

ökning med 53,8 mkr.

In- och upplåning från allmänheten ökade med

347,7 mkr till 7.164,0 mkr. Vidare har banken

förmedlat fondsparande via Swedbank Robur AB

till ett värde av 3.773,9 mkr, en ökning inklusive

värdeförändring med 147,7 mkr. Förmedlade för-

säkringar via Swedbank Försäkring AB uppgick till

1.083,6 mkr, en ökning inklusive värdeförändring

med 87,1 mkr.

Bankens likviditet placeras på konto i Swedbank,

fasträntekonto, räntebärande värdepapper, fonder

och strukturerade produkter. Placeringsportföljen

uppgick per balansdagen till 2.203,2 mkr. Banken

har beviljad kreditlimit hos Swedbank på 500 mkr.

Per den 31 december uppgår bankens totala akti-

einnehav i Swedbank AB (publ) till 7.100.000 ak-

tier. Under året har banken förvärvat 400.000

aktier. Det totala innehavet hade vid årsskiftet ett

marknadsvärde på 1.328,4 mkr (anskaffningsvär-

de 396,9 mkr). Utdelningen på bankens aktiein-

nehav i Swedbank AB (publ) har under de sen-

aste 10 åren uppgått till 318,4 mkr.

Bankens kapitalbas uppgår till 1.470,6 mkr per

2015-12-31. Detta ger en kärnprimärkapitalrelat-

ion på 21,2 procent.

Ägarförhållanden

Sparbanken Skaraborg AB bedriver verksamhet

som fristående sparbank. Banken är ursprunglig-

en grundad 1847 som Skaraborgs läns allmänna

sparbank. Ombildningen till aktiebolag genomför-

des år 2000. Bankens verksamhetsområde omfat-

tar Skara, Vara, Essunga och Götene kommuner.

Sparbanksstiftelsen Skaraborg är ensam ägare till

banken och genom utdelning från banken kan

stiftelsen lämna bidrag som främjar sparbankens

och bygdens utveckling. Fram till och med 2015

har stiftelsen beviljat bidrag till olika projekt med

ca 139 mkr, fördelat över bankens verksamhets-

område.

Risker och osäkerhetsfaktorer

I bankens verksamhet uppstår olika typer av fi-

nansiella risker såsom kredit-, marknads-, likvidi-

tets- och operativa risker. I syfte att begränsa och

kontrollera risktagandet i verksamheten har ban-

kens styrelse, som är ytterst ansvarig för den in-

terna kontrollen i banken, fastställt policies och

riktlinjer för ovanstående risker. Verkställande

direktören ansvarar för den löpande förvaltningen

enligt styrelsens riskpolicy. För att få en tillfreds-

ställande riskhantering i banken har banken en

oberoende riskkontrollfunktion. Med riskkontroll

avses alla aktiviteter för att mäta, rapportera och

följa upp risker, oberoende från de risktagande

enheterna. Riskkontrollfunktionen rapporterar

muntligen och skriftligen till styrelsen kvartalsvis.

Verksamheten präglas av riskmedvetande och

bankens medarbetare har en god förståelse för

den egna verksamheten och de risker som är

förknippade med den. De övergripande målen för

bankens hantering av risker är att i förväg identifi-

era riskerna så att dessa kan undvikas eller kon-

trolleras på ett effektivt och affärsmässigt sätt.

Styrelsen fastställer grundläggande riktlinjer för

regelefterlevnad. Av riktlinjerna framgår att Verk-

ställande direktören ansvarar för att fastställa

rutiner så att verksamheten bedrivs enligt regel-

verket och att verksamheten är ändamålsenligt

organiserad utifrån de krav som ställs. Bankens

funktion för regelefterlevnad (compliance) ansva-

rar för samordning och rapportering i frågor som

rör regelefterlevnad. Arbetet med regelefterlevnad

präglas av ett proaktivt arbetssätt och bidrar till att

upprätthålla och förstärka bankens förtroende och

anseende, samt verkar för att risken för legala

sanktioner och ryktesförlust på grund av bristande

regelefterlevnad reduceras. Funktionen rapporte-

rar muntligen och skriftligen till styrelsen halvårs-

vis.

Banken har en diversifierad kreditportfölj för att

motverka fluktuationer, samt låga finansiella och

operativa risker.

Bankens resultat påverkas även av omvärldsfak-

torer som banken inte själv råder över. Den

största inverkan har det allmänna ränteläget, för-

ändringar på börsen och det allmänna konjunktur-

läget.

Mer information om risker finns under not 3.

Bankens kapitalbas uppgår till 1.470,6 mkr, vilket

ger en kärnprimärkapitalrelation på 21,2 procent.

Bankens riskbuffert är därmed klart över legala

minimikravet, vilket innebär en god motståndskraft

mot negativa händelser och störningar. De stress-

tester som görs i den interna kapitalutvärderingen

visar att motståndskraften i bankens balansräk-

ning är stor.

6

Principer och processer för ersättningar och

förmåner till ledningen

Ersättning till verkställande direktören beslutas av

styrelsens ordförande och vice ordförande. Er-

sättning till andra ledande befattningshavare bes-

lutas av verkställande direktören. Ytterligare in-

formation finns i not 10.

Händelser efter balansdagen

Inga väsentliga händelser som inträffat efter ba-

lansdagen har haft någon påverkan på bankens

resultat- och balansräkning.

Framtida utveckling

Förändringar i omvärlden sker med allt högre

hastighet och mer dramatik och är inte alltid förut-

sägbart långt i förväg.

För ett par år sedan var det inte många som förut-

såg att Europa skulle ha de stora flyktingströmmar

som under året varit en dominerande fråga för

Europas politiker. Inte heller att oljepriset skulle

vara under USD 30 per fat och Sverige skulle ha

en styrränta som var negativ.

Svensk ekonomi är stark med hög tillväxt, stark

arbetsmarknad och en hög privat konsumtion.

BNP ökningen för 2015 förväntas bli cirka 3,7 %

(2,3 % 2014) och prognosen för 2016 runt 3,5 %.

Riksbankens räntesänkningar och obligationsköp

underlättar denna utveckling då låga räntor stimu-

lerar hushållens konsumtion och investeringar

samtidigt som vidtagna åtgärder ger en svagare

krona som underlättar exporten. Den ökande in-

vandringen innebär en ökad konsumtion såväl

privat som offentligt.

Den svenska ekonomin och samhället har dock

ett antal utmaningar framför sig. Den starka urba-

niseringen innebär att det redan idag råder en

akut bostadssituation i många storstadsområden.

Den kommer troligtvis att ytterligare öka dels med

befolkningsökningen dels att planläggning av

byggnation, utbildning av arbetskraft m m gör att

tiden från politiska ambitioner till färdiga bostäder

är lång. Vikten av att kunna integrera de nya

svenskarna i samhället där möjligheten till jobb, är

mycket viktig. En mängd olika utspel och förslag

kommer troligtvis från de olika politiska partierna

under året.

Olika typer av infrastruktur investeringar som ex.

järnvägsinvesteringar ger möjlighet för medbor-

garna till bättre och snabbare transporter samti-

digt som det skapar större arbetsmarknadsreg-

ioner.

Investeringar bedöms även att under 2016 ligga

på en hög nivå där bostadsbyggandet tenderar att

öka och vilket även leder till ökade investeringar

och sysselsättning inom många andra sektorer.

Riksbankens har haft en målsättning att få igång

inflationen i en värld med sjunkande råvarupriser

de senaste åren. Samtidigt som den privata

skuldsättningen ökat.

Prognosen för 2016 är en fortsatt negativ styr-

ränta och en penningmarknad som har mycket

kapital. Förhoppningsvis sker en ökning av den

offentliga konsumtionen inte minst inom bostad

och transport som varit eftersatt tidigare.

Förhoppningen är även att bankens lokala hem-

mamarknad i Skaraborg får se en ökning av inve-

steringsbehov såväl privat som offentligt och att

banken därmed får en ökad utlåning. Befolk-

ningsmässigt skulle bankens verksamhetsområde

behöva öka men risken är stor att många av de

nya invandrarna flyttar till storstadsområdena.

Bankens mål under kommande år är att ytterligare

förstärka kundbasen genom att aktivt besöka be-

fintliga kunder för meraffärer och samtidigt öka

antalet besök hos presumtiva kunder. Banken

kommer även göra fler invånare medvetna om att

banken är en lokal sparbank med vilka fördelar

det innebär för kunden.

Det fortsatt låga ränteläget kommer att sätta ytter-

ligare press på kostnadseffektivitet. Banken ska

även i fortsättningen vara det naturliga valet för de

som bor eller har sitt ursprung i bankens fyra

hemorts kommuner. Det innebär att banken forts-

ätter att investera i bankpersonal och dess kom-

petens och samtidigt fokuserar på att vara i fram-

kant av den digitala utvecklingen. Allt för att vara

ordentligt rustade för att möta befintliga och nya

kunder i kundmöten och affärer.

Fem år i sammandrag

Nyckeltal

2015 2014 2013 2012 2011

VOLYM

Affärsvolym ultimo, Mkr 25 939 24 903 23 361 21 707 21 101

förändring under året, % 4,2 6,6 7,6 2,9 0,1Av sparbanken förvaltade och förmedlade

kundvolymer, inklusive beviljad ej utnyttjad kredit

KAPITAL

Summa riskvägt exponeringsbelopp 6 936 632 6 863 782 6 522 325 6 267 750 5 858 887

För år 3-5 redovisas exponeringsbelopp enl

tidigare regelverk

Kärnprimärkapitalrelation 21,2 18,7 2,2 2,1 2,0

Kärnprimärkapital i % av riskexponeringsbelopp

För år 3-5 redovisas kapitaltäckningskvot enl

tidigare regelverk

Primärkapitalrelation 21,1 18,7 - - -

Primärkapital i % av riskexponeringsbelopp

Total kapitalrelation 21,2 18,7 - - -

Totalt kapital i % av riskexponeringsbelopp

RESULTAT

Placeringsmarginal

Räntenetto i % av MO 1,6 1,9 2,1 2,4 2,5

Rörelseintäkter/affärsvolym

Räntenetto + rörelseintäkter i % av

genomsnittlig affärsvolym 1,3 1,4 1,5 1,4 1,3

Rörelseresultat/affärsvolym

Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym 0,7 0,9 0,9 0,8 0,6

Avkastning på totala tillgångar

Årets nettoresultat i % av genomsnittlig balansomslutning 2 2,2 2,2 2,1 1,6

Räntabilitet på eget kapital

Rörelseresultat efter schablonskatt i % av

genomsnittligt eget kapital 5,5 6,4 7,3 7,3 6,0

K/I-tal före kreditförluster

Summa kostnader exkl kreditförluster och

värdeförändringar på övertagen egendom i

relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,38 0,37 0,37 0,39 0,44

K/I-tal efter kreditförluster

Summa kostnader inkl kreditförluster och

värdeförändringar på övertagen egendom i

relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,41 0,38 0,39 0,44 0,56

OSÄKRA FORDRINGAR

OCH KREDITFÖRLUSTER

Reserveringsgrad för osäkra fordringar

Reservering för sannolika förluster i % av

osäkra fordringar brutto 59,65 81,19 50,56 70,62 51,26

Andel osäkra fordringar

Osäkra fordringar netto i % av total utlåning

till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) 0,65 0,21 1,05 0,46 1,40

Kreditförlustnivå

Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning

till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker) 0,16 0,05 0,08 0,28 0,59

ÖVRIGA UPPGIFTER

Medelantal anställda 99 99 97 98 99

Antal kontor 5 5 5 5 5

7

Fem år i sammandrag

Resultat- och balansräkningar, mkr

RESULTATRÄKNINGAR 2015 2014 2013 2012 2011

Räntenetto 154,7 182,7 187,1 199,5 191,1

Provisioner, netto 77,4 72,5 67,6 64,8 62,4

Nettoresultat av finansiella transaktioner 7,9 8,8 5,0 6,8 -2,0

Övriga intäkter 82,6 71,4 67,3 36,9 28,5

Summa intäkter 322,6 335,4 327,0 308,0 280,0

Allmänna administrationskostnader -111,5 -112,2 -108,6 -104,5 -104,0

Övriga rörelsekostnader ¹ -11,3 -12,0 -13,0 -15,7 -18,3

Kreditförluster -10,1 -2,9 -4,3 -15,7 -35,1

Summa kostnader -132,9 -127,1 -125,9 -135,9 -157,4

Rörelseresultat 189,7 208,3 201,1 172,1 122,6

Bokslutsdispositioner, netto 0,2 0,2 34,4 -34,7 0,1

Skatter -30,6 -31,7 -37,3 -27,2 -28,8

Årets resultat 159,3 176,8 198,2 110,2 93,9

BALANSRÄKNINGAR

Kassa 9,4 8,7 10,9 38,0 35,5

Utlåning till kreditinstitut 517,9 324,6 230,8 228,6 499,3

Utlåning till allmänheten 6 146,6 5 963,7 5 625,5 5 346,7 5 351,6

Räntebärande värdepapper 2 203,2 2 117,2 2 166,8 2 185,2 1 444,8

Aktier och andelar 1 330,5 1 311,8 1 160,8 793,4 556,7

Materiella tillgångar 53,5 55,2 58,6 60,8 63,8

Övriga tillgångar 44,5 38,8 44,4 48,4 46,4

Summa tillgångar 10 305,6 9 820,0 9 297,8 8 701,1 7 998,1

Skulder till kreditinstitut 334,4 232,3 292,9 309,2 172,6

In- och upplåning från allmänheten 7 164,0 6 816,3 6 498,5 6 366,7 6 002,8

Emitterade värdepapper 0,0 0,0 0,0 0,0 200,0

Övriga skulder 56,0 75,3 67,9 82,7 67,9

Avsättningar 6,6 12,0 11,4 11,5 7,9

Summa skulder 7 561,0 7 135,9 6 870,7 6 770,1 6 451,2

Obeskattade reserver 1,5 1,6 1,8 36,3 1,6

Eget kapital 2 743,1 2 682,5 2 425,3 1 894,7 1 545,3

Summa skulder, obeskattade reserver och

eget kapital 10 305,6 9 820,0 9 297,8 8 701,1 7 998,1

¹ inkl. avskrivningar på materiella anläggningstillgångar

8

9

Förslag till disposition beträffande bolagets vinst

Årets resultat enligt balansräkningen utgör 159.307 tkr.

Till bolagsstämmans förfogande står:

- balanserad vinst 1.153.519 tkr

- fond för verkligt värde 929.610 tkr

- årets resultat 159.307 tkr

Summa 2.242.436 tkr Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande:

- till aktieägare utdelas 20.000 tkr

- i ny räkning balanseras

varav fond för verkligt värde

2.222.436 tkr

929.610 tkr

Förslaget till utdelning, som utgör 0,7 procent av bankens eget kapital, har gjorts med beaktande av dels

reglerna om buffertkapital, riskbegränsning och genomlysning enligt lagen om bank- och finansieringsrö-

relse, dels försiktighetsregeln i 17 kap 3§ aktiebolagslagen.

Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att banken vid varje tidpunkt skall ha

en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa

risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare risker i verksamheten i enlighet med bankens interna

kapitalutvärderingspolicy. Bankens kärnprimärkapitalrelation uppgår till 21,2 procent ( 18,7 procent ). Kapi-

talbasen uppgår till 1.470,6 mkr (1.283,9 mkr) och slutligt minimikapitalkrav till 555 mkr ( 549 mkr). Specifi-

kation av posterna framgår av not om kapitaltäckning.

Bankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att banken kan förväntas fullgöra

sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt.

Styrelsens bedömning är att bankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort

i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar bankens resultat och ställning i övrigt, hän-

visas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer.

Resultaträkningar

1 januari - 31 december Not 2015 2014

tkr

Ränteintäkter 174 742 228 675

Räntekostnader -20 072 -45 975

Räntenetto 4 154 670 182 700

Erhållna utdelningar 5 77 311 65 769

Provisionsintäkter 6 89 543 85 837

Provisionskostnader 7 -12 100 -13 330

Nettoresultat av finansiella transaktioner 8 7 869 8 803

Övriga rörelseintäkter 9 5 302 5 645

Summa rörelseintäkter 322 595 335 424

Allmänna administrationskostnader 10 -111 483 -112 196

Av- och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar 20 -3 876 -4 544

Övriga rörelsekostnader 11 -7 353 -7 442

Summa kostnader före kreditförluster -122 712 -124 182

Resultat före kreditförluster 199 883 211 242

Kreditförluster, netto 12 -10 133 -2 894

Rörelseresultat 189 750 208 348

Bokslutsdispositioner 13 162 220

Skatter 14 -30 605 -31 748

Årets resultat 159 307 176 820

Rapport över totalresultat

1 januari - 31 december 2015 2014

tkr

Årets resultat 159 307 176 820

Övrigt totalresultat

Poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat

Årets förändring i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas -84 700 100 949

Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat 14 6 032 -552

Poster som inte kan omföras till årets resultat 0 0

Årets övrigt totalresultat -78 668 100 397

Årets totalresultat 80 639 277 217

10

Balansräkningar

Per den 31 december Not 2015 2014

tkr

Tillgångar

Kassa 9 405 8 665

Belåningsbara statsskuldförbindelser 15 375 630 202 644

Utlåning till kreditinstitut 16 517 894 324 591

Utlåning till allmänheten 17 6 136 674 5 979 226

Förändring i verkligt värde på räntesäkrade poster i portföljsäkring 9 904 -15 509

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 18 1 827 588 1 914 595

Aktier och andelar 19 1 330 455 1 311 813

Materiella tillgångar 20

- inventarier 4 979 4 943

- byggnader och mark 48 568 50 289

Aktuell skattefordran 10 357 916

Övriga tillgångar 21 2 690 3 267

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 22 31 481 34 569

Summa tillgångar 10 305 625 9 820 009

Skulder, avsättningar och eget kapital

Skulder till kreditinstitut 23 334 384 232 318

In- och upplåning från allmänheten

- inlåning 24 7 149 641 6 804 226

- upplåning 25 14 391 12 140

Övriga skulder 26 38 144 53 836

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 27 17 898 21 412

Avsättningar

- avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 28 1 235 885

- uppskjuten skatteskuld 14,28 5 340 11 078

Summa skulder 7 561 033 7 135 895

Obeskattade reserver 29 1 462 1 623

Eget kapital 30

Bundet eget kapital

Aktiekapital (4.000.000 st aktier, kvotvärde 100) 400 000 400 000

Reservfond 100 694 100 694

Fritt eget kapital

Fond för verkligt värde 929 610 1 008 279

Balanserad vinst 1 153 519 996 698

Årets resultat 159 307 176 820

Summa eget kapital 2 743 130 2 682 491

Summa skulder, avsättningar och eget kapital 10 305 625 9 820 009

Poster inom linjen

Ställda säkerheter inga inga

Ansvarsförbindelser 31

- Garantier 240 640 229 736

Åtaganden

- Övriga åtaganden 1 110 465 1 076 136

11

Rapport över förändringar i eget kapital

Totalt

eget kapital

Tkr

Aktie-

kapital

Reserv-

fond

Fond för verk-

ligt värde

Verkligt

värde

reserv

Balanserad

vinst eller

förlust

Årets

resultat

Ingående eget kapital

2015-01-01400 000 100 694 1 008 279 996 698 176 820 2 682 491

Årets resultat 159 307 159 307

Årets övrigt totalresultat -78 668 -78 668

Årets totalresultat -78 668 159 307 80 639

Vinstdisposition 156 820 -156 820 0

Utdelning -20 000 -20 000

Utgående eget kapital

2015-12-31 400 000 100 694 929 611 1 153 518 159 307 2 743 130

Totalt

eget kapital

Tkr

Aktie-

kapital

Reserv-

fond

Fond för verk-

ligt värde

Verkligt

värde

reserv

Balanserad

vinst eller

förlust

Årets

resultat

Ingående eget kapital

2014-01-01400 000 100 694 907 882 818 511 198 187 2 425 274

Årets resultat 176 820 176 820

Årets övrigt totalresultat 100 397 100 397

Årets totalresultat 100 397 176 820 277 217

Vinstdisposition 178 187 -178 187 0

Utdelning -20 000 -20 000

Utgående eget kapital

2014-12-31 400 000 100 694 1 008 279 996 698 176 820 2 682 491

Bundet eget kapital Fritt eget kapital

Bundet eget kapital Fritt eget kapital

12

Kassaflödesanalys (indirekt metod)

1 januari - 31 december

tkr 2015-12-31 2014-12-31

Den löpande verksamheten, tkr

Rörelseresultat 189 750 208 348

Justering för poster som inte ingår i kassaflödet

- förändring av upplupet anskaffningsvärde (+/-) 9 379 7 289

- orealiserad del av nettoresultatet av finansiella transaktioner (+/-) -978 -7 200

- avskrivningar (+) 3 876 4 544

- kreditförluster (+) 5 800 2 894

- övriga poster som inte ingår i kassaflödet (+/-) -8 121 -329

Betald inkomstskatt (-) -43 799 -38 708

Kassaflöde från den löpande verksamheten

före förändringar av rörelsekapital 155 907 176 838

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital

Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (-/+) -192 741 -341 093

Ökning/minskning av värdepapper (-/+) -171 680 -27 316

Ökning/minskning av in- och upplåning från allmänheten (+/-) 347 666 317 825

Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-) 102 066 -60 554

Förändring av övriga tillgångar (+/-) -5 778 5 631

Förändringar av övriga skulder (+/-) -19 206 7 334

Kassaflöde från den löpande verksamheten 216 234 78 665

Investeringsverksamheten

Försäljning/inlösen av finansiella tillgångar (+) 0 34 000

Försäljning av materiella tillgångar (+) 0 0

Förvärv av materiella tillgångar (-) -2 191 -1 175

Kassaflöde från investeringsverksamheten -2 191 32 825

Finansieringsverksamheten

Inlösen av räntebärande värdepapper (-) 0 0

Utdelning Sparbanksstiftelsen Skaraborg (-) -20 000 -20 000

Kassaflöde från finansieringsverksamheten -20 000 -20 000

Årets kassaflöde 194 043 91 490

Likvida medel vid periodens början 333 256 241 766

Likvida medel vid periodens slut 527 299 333 256

Följande delkomponenter ingår i likvida medel:(jmf även med sid 28 bankens övriga likvida tillgångar)

Kassa 9 405 8 665

Utlåning till kreditinstitut 517 894 324 591

Summa 527 299 333 256

Erhållen ränta 172 670 234 638

Betald ränta -15 796 -48 448

Erhållen utdelning 77 311 65 769

Betalda räntor och erhållen utdelning som ingår i kassaflödet från den löpande

verksamheten

13

14

Noter till de finansiella rapporterna

Not 1 Uppgifter om banken

Årsredovisningen avges per 31 december 2015 och avser Sparbanken Skaraborg AB med säte i Skara,

bankens 169:e verksamhetsår, varav det sextonde som aktiebolag. Adressen till huvudkontoret är Skara-

borgsgatan 21, Box 163, 532 22 Skara.

Not 2 Redovisningsprinciper

a) Överensstämmelse med normgivning och lag

Bankens årsredovisning är upprättad enligt lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepap-

persbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut

och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2

Redovisning för juridiska personer. Banken tillämpar s.k. lagbegränsad IFRS och med detta avses standar-

der som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att

samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och

med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning.

Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 14 mars 2016.

De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i

de finansiella rapporterna, om inte annat framgår.

b) Värderingsgrunder vid upprättande av företagets finansiella rapporter

Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är

redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till

verkligt värde eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar och skulder som

värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella

tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella till-

gångar som kan säljas.

c) Funktionell valuta och rapporteringsvaluta

Företagets funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor.

Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental.

d) Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna

Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att bankens ledning gör

bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinci-

perna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och an-

tagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållan-

den synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma

de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga

utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.

Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period

ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida

perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.

Bedömningar gjorda vid tillämpningen av lagbegränsad IFRS som har en betydande inverkan på de finansi-

ella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansi-

ella rapporter beskrivs närmare i not 33.

e) Ändrade redovisningsprinciper

Ändringar av IFRS med tillämpning från och med 1 januari 2015 har inte föranlett några ändringar av ban-

kens redovisningsprinciper.

15

f) Nya IFRS som ännu inte börjat tillämpas

Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstilläm-

pats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr.o.m. kom-

mande räkenskapsår och framåt planeras inte att förtidstillämpas.

IFRS 9 Finansiella Instrument kommer att ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering.

IASB har genom IFRS 9 färdigställt ett helt ”paket” av förändringar avseende redovisning av finansiella in-

strument. Paketet innehåller nya utgångspunkter för klassificering och värdering av finansiella instrument, en

framåtblickande nedskrivningsmodell och förenklade förutsättningar för säkringsredovisning. IFRS 9 träder i

kraft 1/1 2018 och tidigare tillämpning är tillåten givet att EU antar standarden. Banken har ännu inte gjort

någon utvärdering av effekterna av dessa ändringar och har inte heller kunnat besluta om de nya principerna

ska börja tillämpas i förtid.

Övriga nyheter som inte beskrivs i detta avsnitt beräknas inte få någon effekt på bankens finansiella rappor-

ter.

g) Utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta

Bankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella

valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk

valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakurs-

differenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen.

h) Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning

Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effek-

tivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbe-

talningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skul-

den. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna av-

gifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra

skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall.

Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av:

- Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektiv-

räntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar

- Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning

- Räntor från finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde över resultaträkningen

- Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument. För räntederivat som säkrar finansiella

tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat som säkrar finansi-

ella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna. Orealiserade värdeförändringar på derivat

redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner (se nedan).

Utdelning från aktier och andelar redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts.

i) Provisions- och avgiftsintäkter

En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt

att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla banken, färdigställan-

degraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och de utgifter som uppkommit och de utgifter

som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det

verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Banken erhåller avgifter och provisioner för

utförda tjänster om intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan:

(i) Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan

Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan

som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av; upplägg-

ningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall

som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas.

16

(ii) Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs

Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt

att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa

avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör

också de ersättningar som banken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till

annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till

en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning

för kreditförlust.

(iii) Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts

Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning,

aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker

sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterade till en utförd trans-

aktion redovisas omedelbart som intäkt.

j) Provisionskostnader

Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t.ex. kostnader för

clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av

den effektiva räntan redovisas inte här.

k) Nettoresultat av finansiella transaktioner

Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändring-

ar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består

av:

- Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som innehas för

handelsändamål.

- Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas via

resultaträkningen (fair value option)

- Realisationsresultat från avyttring av finansiella tillgångar och skulder

- Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas

- Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas.

- Orealiserade förändringar i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk i säkring av verk-

ligt värde

- Valutakursförändringar

l) Allmänna administrationskostnader

Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskost-

nader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT-,

telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser.

m) Bokslutsdispositioner

Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver.

n) Skatter

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat i resul-

taträkningen utom då underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid till-

hörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital.

Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser

som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig

till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan

redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder.

17

Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas

bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skattereg-

ler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.

Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas

endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skatteford-

ringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.

Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år.

o) Finansiella instrument

Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL.

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument, obligationsfordringar och räntebärande värdepapper samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, utgivna skuld- och egetkapitalinstrument, låneskulder samt derivat.

(i) Redovisning i och borttagande från balansräkningen

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när banken blir part enligt instrumentets

avtalsmässiga villkor. En fordran tas upp när bolaget presterat och en avtalsenlig skyldighet föreligger för

motparten att betala, även om faktura ännu inte har skickats.

En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget

förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från

balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en

finansiell skuld.

En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen

endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna

med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.

Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då banken för-

binder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar

redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. En avsättning för lämnat

lånelöfte görs om löftet är oåterkalleligt och lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras

redan innan lånet betalats ut eller när utlåningsräntan inte täcker bankens upplåningskostnader för att finan-

siera lånet.

(ii) Klassificering och värdering

Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader

förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde

via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instru-

ment klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också

utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas

efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.

Inbäddade derivat

Huvudregeln är att inbäddade derivat separeras från värdkontraktet och redovisas på motsvarande sätt som

övriga derivat som inte ingår i säkringsförhållanden. Inbäddade derivat separeras inte om dess ekonomiska

egenskaper och risker är nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker eller om

det finansiella instrumentet i sin helhet värderas till verkligt värde. Vissa sammansatta kontrakt, det vill säga

kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat, klassificeras som en finansiell tillgång eller en finan-

siell skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen. Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet

värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen.

Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Om säkringsredovisning

inte tillämpas redovisas värdeförändringarna över resultaträkningen och derivaten kategoriseras på grund av

reglerna i IAS 39 som innehav för handelsändamål, även i de fall som de ekonomiskt säkrar risk men där

säkringsredovisning inte tillämpas. Om säkringsredovisning tillämpas redovisas värdeförändringarna på deri-

vatet och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan.

18

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Denna kategori består av två undergrupper: dels finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsända-

mål, dels andra finansiella tillgångar som banken initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s.k. Fair

Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeföränd-

ringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med

undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument.

Banken placerar i aktieindexobligationer, som innehåller både en räntebärande del och en derivatdel. Ban-

ken har valt att klassificera aktieindexobligationer till verkligt värde via resultaträkningen med hänvisning till

att de innehåller inbäddade derivat. Detta val innebär att hela instrumentet värderas till verkligt värde och att

värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen.

Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fast-

ställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet

anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid an-

skaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag

för osäkra fordringar.

Investeringar som hålles till förfall Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar och omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att in-neha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Finansiella tillgångar som kan säljas

I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon

annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Även in-

nehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovi-

sas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med periodens värdeförändringar

redovisade i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent av eget

kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller på valuta-

kursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen. Vidare redovisas ränta på räntebä-

rande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För

dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för

första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till

dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust,

som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i resultaträkningen.

Finansiella skulder värderade till verkligt värde

Denna kategori består av finansiella skulder som utgör innehav för handelsändamål. I denna kategori ingår

bankens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt

säkringsinstrument. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen.

Andra finansiella skulder

Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna

värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Till vilken kategori bankens finansiella tillgångar och skulder hänförts framgår av not Finansiella tillgångar

och skulder.

(iii) Finansiella garantier

Bankens garantiavtal innebär att banken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en

förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med

ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor.

Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, dvs. i normalfallet det belopp som utställaren er-

hållit i ersättning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värderingen redovisas skulden för den fi-

19

nansiella garantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser

och eventualtillgångar och det belopp som ursprungligen redovisades efter avdrag, i tillämpliga fall, för ack-

umulerade periodiseringar, som redovisats i enlighet med IAS 18, Intäkter.

p) Derivat och säkringsredovisning

Bankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränte- och valutaexponeringar som ban-

ken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig

koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att

säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning

får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effek-

tivitet som ligger inom spannet 80-125%. I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är

uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen.

Banken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt ban-

kens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas. För andra ekonomiska

säkringar där resultatkonsekvensen av att inte tillämpa säkringsredovisning bedöms som mer begränsad

tillämpas inte säkringsredovisning med bakgrund av det administrativa merarbete som säkringsredovisning

innebär. Samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräkningen. Ett inbäddat derivat värderas separat från värdkontraktet till verkligt värde om det inte är nära relaterat till värdkontraktet och om inte hela instrumentet värderas till verkligt värde där värdeförändringarna redovisas över resultaträkningen. Beroende på om säkringsredovisning tillämpas eller inte så redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade pos-ten på olika sätt enligt nedan. Bankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs av ränteswappar. De poster som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är fastförräntad utlåning (portföljsäkring). Den säkrade risken i ovanstående post är risken för förändring i verkligt värde på grund av förändringar i swapräntan.

(i) Säkring av verkligt värde (portfölj)

När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i

balansräkningen och den säkrade tillgången/skulden redovisas också den till verkligt värde avseende den

säkrade risken. Risken för förändringar i verkligt värde i bankens redovisning härrör från utlåning med fast

ränta, vilket ger upphov till ränterisk. Värdeförändringen på derivatet redovisas i resultaträkningen tillsam-

mans med värdeförändringen på den säkrade posten i resultaträkningen under posten Nettoresultat av fi-

nansiella poster till verkligt värde. Orealiserade värdeförändringar på säkringsinstrumenten redovisas bland

Nettoresultat av finansiella transaktioner och räntekuponger (såväl upplupen som betald) bland ränteintäk-

terna.

För säkringsrelationerna tillämpas säkring till verkligt värde. Den portföljmetod som tillämpas innebär att

lånefordringarna fördelas ut i olika tidsspann utifrån förväntade ränteomförhandlingstidpunkter. I varje tids-

spann har banken utsett det belopp som utifrån bankens riskhanteringsstrategi är lämpligt att säkra och de

anskaffade säkringsinstrumenten fördelas ut i dessa tidsspann. Kvartalsvis utförs en effektivitetstest av

säkringsrelationerna genom en jämförelse av förändringen i verkligt värde på säkringsinstrumentet med för-

ändringen i verkligt värde på det säkrade beloppet med avseende på den säkrade risken (risken för föränd-

ring i swapräntan) i varje tidsspann. Om effektiviteten har varit inom 80-125 % redovisas en justering av vär-

det på det säkrade beloppet med den beräknade förändringen i verkligt värde på en separat rad i balansräk-

ningen (Förändring i verkligt värde på räntesäkrad post i portföljsäkring). Till den del som säkringen inte varit

effektiv redovisas detta i resultaträkningen. Om säkringsrelationen avbryts och den säkrade posten fortfa-

rande finns i balansräkningen så påbörjas en periodisering enligt en rätlinjig metod på tidigare bokförda

värdejusteringar.

Avbrott av säkringsredovisning Om säkringsredovisning avbryts men den säkrade posten finns kvar i balansräkningen, periodiseras den tidigare redovisade värdejusteringen på den säkrade posten fram till den säkrade postens förväntade förfall-otidpunkt. Om säkringsredovisning avbryts och den säkrade posten inte längre redovisas i balansräkningen resultatförs den tidigare redovisade värdejusteringen på den säkrade posten omedelbart.

(ii) Fordringar och skulder i utländsk valuta

För ekonomisk säkring av fordran eller skuld mot valutakursrisk används valutaterminer. För skydd mot valu-

tarisk tillämpas inte säkringsredovisning eftersom en ekonomisk säkring avspeglas i redovisningen genom

20

att den underliggande fordran eller skulden redovisas till balansdagens kurs och säkringsinstrumentet redo-

visas till verkligt värde, vilket beräknas genom en diskontering av skillnaden mellan den avtalade terminskur-

sen och den terminskurs som kan tecknas på balansdagen för den återstående kontraktsperioden. Valuta-

kursförändringen redovisas över resultaträkningen.

q) Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument

(i) Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar

Vid varje rapporttillfälle utvärderar banken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell till-

gång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändel-

ser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inver-

kan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången eller gruppen med tillgångar. Objektiva belägg

för att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar har ett nedskrivningsbehov innefattar observerbara upp-

gifter som kommer tillgångens innehavare till del angående följande förlusthändelser:

a. betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär,

b. ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp,

c. beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens eko-

nomiska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt,

d. det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion,

e. upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella svårigheter.

Objektiva belägg utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på

möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga

värdet för en investering i en finansiell tillgång som kan säljas.

Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde

Vid bestämmandet av reserveringar avseende sannolika kreditförluster värderas lånefordringarna individu-

ellt.

För gruppen borgens-/blancokrediter till privatpersoner som är osäkra (d v s betalningar är mer än 60 dagar

försenade) beräknas avsättningsbehovet enligt schablon. Denna bygger på tidigare erfarenheter av storle-

ken på förluster avseende ifrågavarande grupp av homogena krediter.

Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar ban-

ken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information

om betydande finansiella svårigheter som kommit banken till kännedom genom analys av finansiella rappor-

ter, inkomstdeklarationer eller på annan sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som

ingår som en integrerad del i bankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till bankens

låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg

om att lånet är osäkert.

Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar tillhörande kategorierna investeringar som hålles till

förfall och lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som

nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisa-

des första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkning-

en.

Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas

Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskriv-

ningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp,

eller när värdenedgången varit utdragen. Banken betraktar en värdenedgång större än 20 % som betydande

och en period om minst 9 månader som utdragen.

Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas

omklassificeras tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital via övrigt totalresultat till resul-

taträkningen. Beloppet på den ackumulerade förlust som omklassificeras från eget kapital via övrigt totalre-

sultat i resultaträkningen utgörs av skillnaden mellan förvärvskostnaden (efter avdrag för återbetalning av

kapitalbelopp och periodisering) och aktuellt verkligt värde, efter avdrag för eventuell nedskrivning på den

finansiella tillgången som tidigare redovisats i resultaträkningen.

21

Nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas redovisas i resultaträkningen i posten Nettoresultat av

finansiella transaktioner.

(ii) Återföring av nedskrivningar

Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde

En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det

har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En

nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i en-

lighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster)

redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not.

Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till

upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en

händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes.

Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas

Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som är klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas,

vilka tidigare redovisats i resultaträkningen återförs inte via resultaträkningen, utan i övrigt totalresultat. Det

nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas i övrigt totalresul-

tat. Nedskrivningar av räntebärande instrument, klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas,

återförs över resultaträkningen om det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en hän-

delse som inträffade efter det att nedskrivningen gjordes.

Finansiella tillgångar som redovisas till anskaffningsvärde

En nedskrivning av en finansiell tillgång som redovisats till anskaffningsvärde återförs inte förrän instrumen-

tet avyttras även om ett nedskrivningsbehov inte längre föreligger.

(iii) Bortskrivningar av lånefordringar

Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara

konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag anta-

gits eller fordran eftergivits på annat sätt. Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balans-

räkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster

på resultatraden Kreditförluster netto.

r) Materiella tillgångar

(i) Ägda tillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida

ekonomiska fördelar kommer att komma banken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas

på ett tillförlitligt sätt.

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar

och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar.

Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller

avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning av tillgången. Vinst eller förlust

som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset

och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas

som övrig rörelseintäkt/kostnad.

(ii) Leasade tillgångar

Samtliga leasingavtal redovisas enligt reglerna för operationell leasing. Operationell leasing innebär att lea-

singavgiften kostnadsförs linjärt över leasingperioden

(iii) Tillkommande utgifter

Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska

fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet

22

kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de

uppkommer.

(iv) Avskrivningsprinciper

Byggnader och markanläggningar avskrivs planenligt med två procent respektive fem procent på anskaff-

ningsvärdet. Mark skrivs inte av.

Inventarier avskrivs planenligt med 20 – 33 procent på anskaffningsvärdet. Avskrivning som avviker från plan

betraktas som en bokslutsdisposition och redovisas under rubriken Skillnad mellan bokförd avskrivning och

avskrivning enligt plan.

Banken tillämpar inte komponentavskrivning av materiella anläggningstillgångar. Banken har efter beräkning

kunnat konstatera att komponentavskrivning på rörelsefastigheter jämfört med planenlig avskrivning endast

har marginell effekt på resultatet. För övriga materiella anläggningstillgångar anser banken att det inte finns

några separata komponenter med väsentligt olika avskrivningsperioder.

Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års

slut.

s) Nedskrivningar av materiella tillgångar

(i) Nedskrivningsprövning

De redovisade värdena för bankens tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indi-

kation på nedskrivningsbehov. Om indikation på nedskrivningsbehov finns, beräknas enligt IAS 36 tillgång-

ens återvinningsvärde (se nedan).

Återvinningsvärdet är det högsta värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av

nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och

den risk som är förknippad med den specifika tillgången.

(ii) Återföring av nedskrivningar

En nedskrivning reverseras om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger

och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. En

reversering görs endast i den utsträckning som tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger

det redovisade värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning där så är aktuellt, om ingen ned-

skrivning gjorts.

t) Aktiekapital

Utdelningar

Utdelningar redovisas som skuld efter det att årsstämman godkänt utdelningen.

u) Ersättningar till anställda

(i) Ersättningar efter avslutad anställning

Pensionering genom försäkring

Bankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med

Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd plan för ersättningar efter avslutad

anställning enligt vilka banken betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon

rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga

tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under inneva-

rande period och tidigare.

En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än

avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för bankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som

omfattar flera arbetsgivare. Banken har dock gjort bedömningen att UFR 10 Redovisning av pensionsplanen

ITP2 som finansieras genom försäkring i Alecta är tillämplig även för bankens pensionsplan hos SPK. Ban-

ken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovisar därför

dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Bankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda

planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört

tjänster åt banken under en period. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa

försäkringspremier framgår av not 10.

23

Pensionering i egen regi

Banken har utöver de kollektivavtalade tjänstepensionerna också i särskilt avtal utfäst till VD att denne kan

avsluta sin tjänstgöring efter 61 års ålder. För den del som inte tryggats genom försäkring görs avsättning i

egen balansräkning. Den oförsäkrade delen utgör ett mindre belopp. Se vidare not 10.

Banken har inte några ytterligare pensionsåtaganden i egen regi.

(ii) Ersättningar vid uppsägning

En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas vid den tidigaste tidpunkt

när banken inte längre kan dra tillbaka erbjudandet till de anställda eller när banken redovisar kostnader för

omstrukturering. Ersättningar som inte förväntas regleras inom tolv månader redovisas till dess nuvärde.

(iii) Kortfristiga ersättningar

Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relate-

rade tjänsterna erhålls. En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för vinstandels- och bonusbe-

talningar när banken har en gällande rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av

att tjänster erhållits från anställda och förpliktelsen kan beräknas tillförlitligt.

v) Avsättningar

En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller belop-

pets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig

legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av eko-

nomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet

kan göras.

Avsättningar görs med belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den befint-

liga förpliktelsen på balansdagen. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsätt-

ningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar

aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade

med skulden.

x) Ansvarsförbindelser (eventualförpliktelser)

En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och

vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande

som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser

kommer att krävas.

y) Lånelöften

Med lånelöften avses i detta sammanhang en ensidig utfästelse från banken att ge ut ett lån med på förhand

bestämda villkor (t.ex. ränta) där låntagaren kan välja om hon/han vill ha lånet eller inte. För av banken läm-

nade lånelöften gäller att banken inte har som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och att

låneräntan inte är lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas. I det fall lånelöftet lämnas till en låntagare

där ett nedskrivningsbehov identifierats redan innan lånet betalats ut eller där utlåningsräntan inte täcker

långivarens upplåningskostnader redovisar banken en avsättning beräknad som det diskonterade värdet av

framtida förväntade betalningar om detta belopp är större än det periodiserade värdet av eventuellt mottagna

avgifter för det lämnade lånelöftet.

Not 3 Finansiella risker

I bankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsris-

ker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har bankens sty-

relse, som är ytterst ansvarig för den interna kontrollen i banken, fastställt policies och instruktioner för kre-

ditgivningen och den övriga finansverksamheten.

24

Bankens styrelse har det övergripande ansvaret för bankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instrukt-

ion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till

styrelsen.

Bankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som banken har i sin verksamhet och

att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna beva-

kas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicys och riskhanteringssystem gås igenom

regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t.ex. återspeglar gällande marknadsvillkor samt pro-

dukter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar banken förutsättningar för

en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar.

I banken finns en oberoende funktion för oberoende riskkontroll direkt underställd verkställande direktören

vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och

processer.

Kreditrisk

Med kredit-/motpartsrisk avses risken att banken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller

kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också

den risk som banken tar på sig när banken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts

betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som

banken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begrän-

sad till under året intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en

garanti, ett värdepapper eller ett derivatinstrument. Motparten för bankens derivatinstrument är Swedbank

AB (publ.) med rating AA- (enligt S&P).

Styrelsen har det övergripande ansvaret för bankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion

inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer. Kreditchef rapporterar regelbundet till styrel-

sen.

Bankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. En ge-

nomgående princip är bl.a. att alla kreditbeslut i banken normalt fattas av minst två personer. Trots att kredit-

risken utgör bankens största riskexponering är bankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvo-

lym jämförelsevis små.

Den avgörande bedömningsgrunden för bankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist är geogra-

fiskt hänförliga till bankens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare

minska risken är merparten av bankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra

bankmässiga säkerheter. Banken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motparts-

risker i bankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och i vär-

depapper med hög kreditvärdighet enligt av styrelsen fastställt placeringsreglemente. Bankens värdepap-

persportfölj motsvarar i all väsentlighet en rating lägst BBB (enligt S&P).

Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas

minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassi-

ficering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassifice-

ringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och

risken vid ett eventuellt obestånd.

Bankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kre-

ditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb

handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av kravsystem som bevakar

och påminner om när kravåtgärd är erforderlig. Riskkontrollfunktionen utför en oberoende kontroll och analys

av bankens kredithantering.

Bankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt låne-

fordringar per kategori av låntagare visas i tabeller nedan.

Kreditriskexponering brutto och netto 2015

Total

kreditrisk-

exponering

(före

nedskrivning)

Reservering Redovisat

värde

Värde av

säkerheter

avseende

poster i

balans-

räkningen

Total

kreditrisk-

exponering

efter

avdrag

säkerheter

Krediter¹ mot säkerhet av:

Statlig och kommunal borgen² 301 193 301 193 301 193 0

Pb i villa- och fritidsfastigheter³ 903 564 -3 590 899 974 836 777 63 197

Pb i flerfamiljsfastigheter4 512 693 512 693 502 008 10 685

Pb i jordbruksfastigheter 1 703 046 -11 056 1 691 990 1 682 344 9 646

Pb i andra näringsfastigheter 1 031 120 -1 160 1 029 960 1 018 077 11 883

Företagsinteckning 668 257 -39 937 628 320 616 186 12 134

Övriga 1 085 684 -3 236 1 082 448 508 643 573 805

varav: kreditinstitut 1 708 1 708 1 708 0

Summa 6 205 557 -58 979 6 146 578 5 465 228 681 350

Värdepapper

Statspapper, andra offentliga organ

AAA 300 557 300 557 300 557

AA 75 073 75 073 75 073

Andra emittenter

AAA 329 692 329 692 329 692

AA 278 820 278 820 278 820

A 181 765 181 765 181 765

BBB eller lägre 239 289 239 289 239 289

utan rating 798 022 798 022 798 022

Summa 2 203 218 2 203 218 2 203 218

Åtaganden

Utställda finansiella garantier 240 640 240 640 83 405 157 235

Summa 240 640 240 640 83 405 157 235

Total kreditriskexponering 8 649 415 -58 979 8 590 436 5 548 633 3 041 803

Övriga åtagande

901 875 901 875

208 590 208 590

Kreditkvalitet

Vid kreditgivning använder sig banken av riskklassificeringsmodeller för företagskrediter respektive scoring-

modeller för privatkrediter. Modellerna är en sammanvägning av återbetalningsförmåga, sparande, intern

och extern skötsamhet.

Beräkningsmetoderna och antalet förfallna krediter visar att banken har en god kreditkvalitet både inom

företag och privatsegmenten.

1

2

3

4inklusive bostadsrättsföreningar

Outnyttjad del av beviljade krediter

Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden

utanför balansräkningen, exempelvis garantier och borgensåtaganden. Säkerheterna är upptagna till bedömda

marknadsvärden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering.

inklusive krediter till stat och kommun

inklusive bostadsrätter

Utställda lånelöften

25

Kreditriskexponering brutto och netto 2014

Total

kreditrisk-

exponering

(före

nedskrivning)

Reservering Redovisat

värde

Värde av

säkerheter

avseende

poster i

balans-

räkningen

Total

kreditrisk-

exponering

efter

avdrag

säkerheter

Krediter¹ mot säkerhet av:

Statlig och kommunal borgen² 332 751 332 751 332 751 0

Pb i villa- och fritidsfastigheter³ 772 472 -3 483 768 989 701 765 67 224

Pb i flerfamiljsfastigheter4 470 020 470 020 459 513 10 507

Pb i jordbruksfastigheter 1 538 325 -100 1 538 225 1 529 438 8 787

Pb i andra näringsfastigheter 1 025 828 -1 050 1 024 778 996 541 28 237

Företagsinteckning 639 388 -43 852 595 536 581 922 13 614

Övriga 1 239 615 -6 197 1 233 418 526 854 706 564

varav: kreditinstitut 1 231 1 231 1 231 0

Summa 6 018 399 -54 682 5 963 717 5 128 784 834 933

Värdepapper

Statspapper, andra offentliga organ

AAA 202 644 202 644 202 644

Andra emittenter

AAA 411 703 411 703 411 703

AA 56 010 56 010 56 010

A 369 899 369 899 369 899

BBB eller lägre 265 800 265 800 265 800

utan rating 811 183 811 183 811 183

Summa 2 117 239 2 117 239 2 117 239

Åtaganden

Utställda finansiella garantier 229 736 229 736 99 620 130 116

Summa 229 736 229 736 99 620 130 116

Total kreditriskexponering 8 365 374 -54 682 8 310 692 5 228 404 3 082 288

Övriga åtagande

914 638 914 638

161 498 161 498

Outnyttjad del av beviljade krediter

Utställda lånelöften

26

Oreglerade och osäkra fordringr

Åldersanalys, oreglerade men ej nedskrivna lånefordringar 2015 2014

tkr

Fordringar förfallna 60 dgr eller mindre 14 851 20 288

Fordringar förfallna > 60 dgr - 90 dgr 9 631 479

Fordringar förfallna > 90 dgr - 180 dgr 3 195 2 341

Fordringar förfallna > 180 dgr - 360 dgr 16 3 503

Fordringar förfallna > 360 dgr 344 1 250

Summa 28 037 27 861

Lånefordringar per kategori av låntagare

Lånefordringar, brutto

- offentlig sektor 6 956 22 335

- företagssektor 3 021 211 3 100 480

- hushållssektor 3 128 784 2 852 970

varav enskilda företagare 2 161 514 2 031 575

- övriga 48 606 42 614

Summa 6 205 557 6 018 399

varav:

Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar

- företagssektor 23 340 25 780

- hushållssektor 5 722 3 825

- företagssektor 0 0

- hushållssektor 0 0

Omstrukturerade lån som inte längre är förfallna eller osäkra 0 0

Osäkra lånefordringar

- företagssektor 92 999 63 445

- hushållssektor 5 860 3 903

Avgår:

Specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar

- företagssektor 53 658 51 829

- hushållssektor 3 682 932

Nedskrivningar för gruppvis värderade homogena grupper av lånefordringar

- företagssektor 36 89

- hushållssektor 1 603 1 832

Lånefordringar, nettoredovisat värde

- offentlig sektor 6 956 22 335

- företagssektor 2 967 517 3 048 562

- hushållssektor 3 123 499 2 850 206

- övriga 48 606 42 614

Summa 6 146 578 5 963 717

Banken beaktar följande faktorer för att bestämma om tillgången är osäker:

Fordran avseende övertrassering eller avtalat belopp enligt kreditvillkoren som är obetald mer än 60 dagar

efter förfallodagen eller bedömning att kund sannolikt inte kommer att betala enligt avtal utan att säkerhet

tas i anspråk eller banken vidtar annan liknande åtgärd.

Banken har under året ej tagit i anspråk säkerheter för skydd av fordran.

Oreglerade lånefordringar som inte ingår i osäkra lånefordringar och

för vilka ränta intäktsförs

27

28

Likviditetsrisk

Likviditetsrisk är risken för att banken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med finansiella

skulder. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av

att bankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skul-

der inklusive derivatinstrument har olika löptider.

Bankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att

placeringar endast görs i likvida värdepapper, d.v.s. värdepapper som handlas på en fungerande marknad.

Likviditeten bevakas löpande och stresstester utförs för olika scenarios.

I enlighet med FFFS 2010:7 har bankens styrelse fastställt en finansierings- och likviditetspolicy för att möta

de ökade krav på uppföljning, mätning och rapportering av likviditet. Bankens styrelse har fattat beslut om

bankens risktolerans utifrån en både kvalitativ och kvantitativ bedömning av för banken lämplig likviditetsrisk.

Styrelsen anger att banken ska ha en god hantering av likviditetsrisker och alltid ha en reserv av likvida til l-

gångar att tillgå för att möta perioder med begränsad likviditet samt ha en god finansieringsstruktur.

Banken ska alltid begränsa sin exponering mot likviditetsrisk till måttlig i relation till verksamheten i allmänhet

och möjlighet till finansiering i synnerhet. Banken har inte som målsättning att öka intäkter genom ökad likvi-

ditetsrisk. Ofrånkomligen möter banken likviditetsrisker i den löpande verksamheten men dessa ska alltid

begränsas så de inte riskerar bankens möjligheter att uppfylla sina åtaganden.

Banken ska alltid ha en likviditetsreserv som klarar en period av minst 180 dagar under normala förhållan-

den. Normala förhållanden bedöms som de förväntade kassaflödena under kommande period baserat på

empiriska data om bankens kassaflöden för den senaste 12 månadersperioden. Bankens likviditetsreserv

skall dessutom klara en period av 30 dagar under stressade scenarion. Dessa återspeglas genom att ban-

ken inte längre har tillgång till normal finansiering eller marknaden generellt hamnar i situation där likviditeten

är begränsad och även en kombination av dessa.

Styrelsens krav på likviditetsreservens storlek uppgår per 2015-12-31 till 398,9 mkr (378,3). Bankens likvidi-

tetsreserv som enbart består av högkvalitativa tillgångar uppgår till 1.199,1 mkr (917,8). Övriga omsättnings-

bara tillgångar uppgår till 1.497,9 mkr (1.502,9). Därutöver har banken en kreditlimit på 500 mkr (500) i

Swedbank AB (publ).

Banken har upprättat en beredskapsplan som innehåller en handlingsplan för hantering av likviditetsrisker

och omfattar tillvägagångssätt för att täcka ett negativt kassaflöde i krissituationer. Beredskapsplanen ska

tillämpas så snart den löpande uppföljningen visar att likviditetsreserven riskeras hamna under den av sty-

relsen beslutade lägsta nivå. Utgångsläget är ett antal definierade händelser som utlöser beredskapsplanen.

Valet av aktiviteter som ska genomföras styrs av händelsernas art och hur allvarlig situationen är. Banken

har även upprättat en återhämtningsplan vars syfte är att återställa bankens finansiella ställning efter en

kraftig försämring.

Övriga upplysningar som krävs enligt Finansinspektionens föreskrift om hantering av likviditetsrisker för kre-

ditinstitut (FFFS 2014:21), lämnas på bankens hemsida www.sparbankenskaraborg.se

Bankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av

tabellen nedan. De förväntade tidpunkterna för återvinning eller bortbokning av tillgångar bedöms samman-

falla med de kontraktuella löptiderna.

Det är ingen väsentlig skillnad mellan diskonterade och nominella kassaflöden varför löptidsexponering mot-

svarar likviditetsexponering.

Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen, belyser bankens likvidi-

tetssituation.

Likviditetsexponering, exkl ränteflöden, 2015

Diskonterade kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid

Kontraktuellt

återstående löptid

(redovisat värde)

samt förväntad

tidpunkt för

återvinning På anfordran Högst 3 mån

Längre än 3

mån men

högst 1 år

Längre än 1

år men högst

5 år

Längre än 5

år Utan löptid

Totalt

Redovisat

värde

Tillgångar

Kassa 9 405 9 405

Belåningsbara

statsskuld-

förbindelser 375 630 375 630

Utlåning till

kreditinstitut 517 894 517 894

Utlåning till

allmänheten 409 941 189 782 299 754 1 185 559 4 061 542 6 146 578

Obligationer och

andra

räntebärande

värdepapper 185 082 218 855 1 383 281 17 543 22 827 1 827 588

Aktier och andelar 1 330 455 1 330 455

Materiella

tillgångar 53 546 53 546

Övriga tillgångar 286 12 761 13 047

Förutbetalda

kostnader och

upplupna intäkter 31 482 31 482

Summa tillgångar 937 240 375 150 518 609 2 944 470 4 079 085 1 451 071 10 305 625

Skulder

Skulder till

kreditinstitut 334 384 334 384

Inlåning från

allmänheten 6 340 808 440 761 361 298 6 774 7 149 641

Upplåning från

allmänheten 14 391 14 391

Övriga skulder,

obeskattade

reserver

och eget kapital 2 329 2 301 2 778 106 2 782 736

Upplupna

kostnader och

förutbetalda

intäkter 17 898 17 898

Avsättningar 6 575 6 575

Summa skulder

och eget kapital 6 689 583 443 090 363 599 6 774 0 2 802 579 10 305 625

Total skillnad -5 752 343 -67 940 155 010 2 937 696 4 079 085 -1 351 508 0

29

Likviditetsexponering, exkl ränteflöden, 2014

Diskonterade kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid

Kontraktuellt

återstående löptid

(redovisat värde)

samt förväntad

tidpunkt för

återvinning På anfordran Högst 3 mån

Längre än 3

mån men

högst 1 år

Längre än 1

år men högst

5 år

Längre än 5

år Utan löptid

Totalt

Redovisat

värde

Tillgångar

Kassa 8 665 8 665

Belåningsbara

statsskuld-

förbindelser 106 922 95 722 202 644

Utlåning till

kreditinstitut 324 591 324 591

Utlåning till

allmänheten 430 304 130 408 293 911 1 227 322 3 881 772 5 963 717

Obligationer och

andra

räntebärande

värdepapper 260 487 280 477 1 347 561 9 870 16 200 1 914 595

Aktier och andelar 1 311 813 1 311 813

Materiella

tillgångar 55 232 55 232

Övriga tillgångar 328 3 855 4 183

Förutbetalda

kostnader och

upplupna intäkter 34 569 34 569

Summa tillgångar 763 560 391 223 574 388 2 681 805 3 987 364 1 421 669 9 820 009

Skulder

Skulder till

kreditinstitut 232 318 232 318

Inlåning från

allmänheten 5 866 208 635 663 290 860 11 495 6 804 226

Upplåning från

allmänheten 12 140 12 140

Övriga skulder,

obeskattade

reserver

och eget kapital 3 168 2 517 2 732 265 2 737 950

Upplupna

kostnader och

förutbetalda

intäkter 21 412 21 412

Avsättningar 11 963 11 963

Summa skulder

och eget kapital 6 110 666 638 831 293 377 11 495 0 2 765 640 9 820 009

Total skillnad -5 347 106 -247 608 281 011 2 670 310 3 987 364 -1 343 971 0

30

31

Marknadsrisk

Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument

varierar på grund av förändringar i marknadspriser. I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsris-

kerna av ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker (prisrisk). Med nuvarande inriktning på bankens verk-

samhet är det främst ränterisk som utgör marknadsrisk förutom den risk som finns i bankens långfristiga

innehav av aktier i Swedbank AB (publ) och Sparbankernas Försäkrings AB.

Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på bankens fastförräntade tillgångar sjunker då

marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av

ränterisk är inkomstrisken, d.v.s. risken för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att rän-

tebindningstiden är olika för tillgångar och skulder.

Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte över-

ensstämmer. Samtliga tillgångar i utländsk valuta är valutasäkrade.

Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska

faktorer. Vid en förändring av aktiekursen med 10 procent för bankens aktieinnehav i Swedbank AB (publ)

påverkas fond för verkligt värde i eget kapital per 2015-12-31 med 132,8 mkr (131,0).

Ränterisk

Ränterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar

på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde,

prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är

räntebindningstiden. Långa räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. Kortare

räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken.

I enlighet med bankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Beträffande

ränteriskerna innebär detta t.ex. att räntebindningstiderna på bankens räntebärande placeringar måste hålla

sig inom vissa tids- och beloppsmässiga ramar. För att säkra sig mot ränterisken i bankens fastförräntade

utlåning har banken i viss utsträckning ingått ränteswapavtal, d.v.s. avtal enligt vilka banken betalar fast

ränta och erhåller rörlig ränta. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är den s.k. gap-analys, som återfinns

nedan, som visar räntebindningstiderna för bankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster

utanför balansräkningen. Analysen visar att vid en förändring av marknadsräntan med en procentenhet

minskar/ökar räntenettot för kommande 12-månadersperiod med -370 tkr (329) före skatt.

Hantering av bankens ränteexponering är centraliserad, vilket innebär att den centrala finansförvaltningen

ansvarar för att identifiera och hantera denna exponering.

Enligt finanspolicyn är bankens målsättning att ränterisken i hela balansräkningen och ränterelaterade kon-

trakt utanför balansräkningen får, vid en procents förändring av marknadsräntan, maximalt innebära en för-

ändring av nuvärdet med motsvarande 3 procent av kapitalbasen vilket motsvarar 44,2 mkr per 31 december

2015 (38,6 mkr per 31 december 2014). Per den 31 december 2015 var förändringen av nuvärdet, vid en

procents förändring av marknadsräntan, 22,0 mkr (25,7), vilket motsvarar räntebindningstid i eget kapital på

0,8 år (1,0). Derivatinstrument (ränteswapkontrakt) används för att hantera ränterisken. I redovisningen till-

lämpas säkringsredovisning när en effektiv koppling finns mellan säkrat lån och ränteswappen, se vidare i

not om redovisningsprinciper.

Per den 31 december 2015 hade banken ränteswappar med kontraktsvärde (nominellt värde) på 717.996 tkr

(761.630). Swapparnas verkliga värde netto uppgick till -19.933 tkr (-29.838) bestående av tillgångar om 513

tkr ( 0 ) och skulder om 20.447 tkr (29.838).

Räntebindningstider för tillgångar och skulder - Ränteexponering 2015

Högst 1 mån Längre än 1

mån men

högst 3 mån

Längre än 3

mån men

högst 6 mån

Längre än 6

mån men

högst 1 år

Längre än 1

år men högst

3 år

Längre än 3

år men högst

5 år

Längre än 5

år

Utan ränta Totalt

Tillgångar

Kassa 9 405 9 405

Belåningsbara

statsskuld-

förbindelser 45 157 198 582 131 891 375 630

Utlåning till

kreditinstitut 517 894 517 894

Utlåning till

allmänheten 3 252 225 1 889 525 213 598 219 724 372 943 101 910 96 653 6 146 578

Obligationer och

andra

räntebärande

värdepapper 507 326 958 558 144 309 5 070 54 349 117 606 17 543 22 827 1 827 588

Aktier och

andelar 1 330 455 1 330 455

Övriga tillgångar 98 075 98 075Summa

tillgångar 4 322 602 3 046 665 357 907 224 794 427 292 351 407 114 196 1 460 762 10 305 625

Skulder

Skulder till

kreditinstitut 334 384 334 384

In- och upplåning

från allmänheten 6 504 631 276 938 330 173 31 125 6 729 45 14 391 7 164 032

Övriga skulder 62 617 62 617

Obeskattade

reserver och

Eget kapital 2 744 592 2 744 592

Summa skulder

och eget kapital 6 839 015 276 938 330 173 31 125 6 729 45 0 2 821 600 10 305 625

Total skillnad -2 516 413 2 769 727 27 734 193 669 420 563 351 362 114 196 -1 360 838 0

Räntederivat,

fast ränta

erläggs -10 000 -44 150 -220 136 -257 000 -89 610 -97 100 -717 996Kumulativ

exponering -2 526 413 199 164 226 898 200 431 363 994 625 746 642 842 -717 996

32

Räntebindningstider för tillgångar och skulder - Ränteexponering 2014

Högst 1 mån Längre än 1

mån men

högst 3 mån

Längre än 3

mån men

högst 6 mån

Längre än 6

mån men

högst 1 år

Längre än 1

år men högst

3 år

Längre än 3

år men högst

5 år

Längre än 5

år

Utan ränta Totalt

Tillgångar

Kassa 8 665 8 665

Belåningsbara

statsskuld-

förbindelser 60 045 46 877 95 722 202 644

Utlåning till

kreditinstitut 324 591 324 591

Utlåning till

allmänheten 3 397 292 1 749 068 38 915 155 359 459 834 114 782 48 467 5 963 717

Obligationer och

andra

räntebärande

värdepapper 354 422 1 194 763 124 548 19 377 28 587 166 828 9 870 16 200 1 914 595

Aktier och

andelar 1 311 813 1 311 813

Övriga tillgångar 93 984 93 984Summa

tillgångar 4 076 305 3 003 876 163 463 174 736 488 421 328 487 154 059 1 430 662 9 820 009

Skulder

Skulder till

kreditinstitut 232 318 232 318

In- och upplåning

från allmänheten 6 090 963 410 908 259 689 31 171 8 656 2 839 12 140 6 816 366

Övriga skulder 87 211 87 211

Obeskattade

reserver och

Eget kapital 2 684 114 2 684 114

Summa skulder

och eget kapital 6 323 281 410 908 259 689 31 171 8 656 2 839 0 2 783 465 9 820 009

Total skillnad -2 246 976 2 592 968 -96 226 143 565 479 765 325 648 154 059 -1 352 803 0

Räntederivat,

fast ränta

erläggs -35 000 -16 020 -57 140 -75 500 -440 770 -96 200 -41 000 -761 630Kumulativ

exponering -2 281 976 294 972 141 606 209 671 248 666 478 114 591 173 -761 630

Operativa risker

Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska ellerförtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system ellerteknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken. De operativariskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt pågående processi banken, som bl.a. omfattar• kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner,• klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna,• IT-stöd i form av ekonomi-, kredit- och inlåningssystem med avstämningar och kontroller,• behörighetssystem,• interna informations- och rapporteringssystem för att bl.a. tillgodose ledningens krav på information om exempelvis bankens riskexponering samt• informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda bankens och kundernas tillgångar.

Årligen genomförs självutvärdering av de operativa riskerna. IT-stöd i form av ekonomi-, kredit-, och

inlåningssystem med inbyggda avstämningar är av stor vikt för en interna kontrollen. Huvuddelen av datastödet

erhålls genom Swedbank IT. Genom detta tillförsäkras en kontinuerlig översyn och utveckling av tillämpade system.

33

Derivat och säkringsredovisning

Derivat 2015

Tkr Upp till 1 år > 1 år - 5 år >5 år Total

Positiva

marknads-

värden

Negativa

marknads-

värden

Derivat för handelsändamål

Valutarelaterade kontrakt

Terminer 130 875 33 537 0 164 412 349 4 100

Summa 130 875 33 537 0 164 412 349 4 100

Derivat för verkligtvärdesäkring

Ränterelaterade kontrakt

Swappar 274 286 346 610 97 100 717 996 513 20 447

Summa 274 286 346 610 97 100 717 996 513 20 447

Derivat 2014

Tkr Upp till 1 år > 1 år - 5 år >5 år Total

Positiva

marknads-

värden

Negativa

marknads-

värden

Derivat för handelsändamål

Terminer 59 520 20 474 0 79 994 430 3 589

Summa 59 520 20 474 0 79 994 430 3 589

Derivat för verkligtvärdesäkringar

Ränterelaterade kontrakt

Swappar 183 660 536 970 41 000 761 630 0 29 838

Summa 183 660 536 970 41 000 761 630 0 29 838

Säkring av verkligt värde

Förändring i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk uppgår under perioden till 9,9 mkr och på

säkringsinstrument (derivat) till -9,9 mkr.

Derivat avsedda för riskhantering, ej säkringsredovisning

Banken använder sig av derivat där säkringsredovisning inte tillämpas antingen därför att säkringsrelationen inte kvalificerar

för säkringsredovisning enligt enligt IAS 39 eller för att banken gjort bedömningen att den volatilitet som uppstår om säkrings-

redovisning inte tillämpas inte är så stor för att motivera det merarbete som säkringsredovisning medför. Derivaten används

för att skydda banken mot valutarisk. Instrumenten omfattar valutaterminer. Förändring av verkligt värde på dessa derivat

redovisas i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner.

Nominellt belopp/ återstående löptid

Nominellt belopp/ återstående löptid

34

Not 4 Räntenetto 2015 2014

tkr tkr

Ränteintäkter

Utlåning till kreditinstitut 53 1 839

Utlåning till allmänheten 149 843 186 744

Varav : derivat

- säkringsredovisning -16 982 -12 507

Räntebärande värdepapper 24 842 40 089

Övriga 4 3

Summa 174 742 228 675

Varav:

- ränteintäkt från finansiella poster ej värderade till verkligt värde via RR 189 945 238 588

- ränteintäkt från osäkra fordringar 1 779 2 594

Räntekostnader

Skulder till kreditinstitut -1 714 -3 360

In- och upplåning från allmänheten -15 693 -40 087

Varav:

- kostnad för insättningsgaranti -5 326 -4 545

Övriga -2 665 -2 528

Summa -20 072 -45 975

Varav:

- räntekostnad från finansiella poster ej värderade till verkligt värde -20 072 -45 975

Summa räntenetto 154 670 182 700

Räntemarginal 1,47 1,76

(Totala ränteintäkter i % av medelomslutning (MO)

minus totala räntekostnader i % av MO exkl. genomsnittligt eget kapital

och obeskattade reserver)

Placeringsmarginal (Räntenetto i % av MO) 1,55 1,94

Medelränta utlåningen 2,20 3,01

Medelränta inlåningen (Inkl. kostnad för insättningsgarantin) 0,23 0,62

Not 5 Erhållna utdelningar

Swedbank AB 77 180 65 650

Övriga aktier 131 119

Summa 77 311 65 769

Not 6 Provisionsintäkter

Betalningsförmedlingsprovisioner 10 894 10 889

Utlåningsprovisioner 27 507 25 232

Inlåningsprovisioner 6 947 7 075

Provisioner avseende utställda finansiella garantier 1 948 1 927

Värdepappersprovisioner 30 504 29 995

Övriga provisioner 11 743 10 719

Summa 89 543 85 837

Not 7 Provisionskostnader

Betalningsförmedlingsprovisioner -6 166 -8 008

Värdepappersprovisioner -3 395 -2 714

Övriga provisioner -2 539 -2 608

Summa -12 100 -13 330

35

Not 8 Nettoresultat av finansiella transaktioner 2015 2014

Aktier/andelar - -

Andra finansiella instrument 6 608 7 801

Valutakursförändringar 1 261 1 002

Summa 7 869 8 803

Nettovinst/nettoförlust uppdelat per värderingskategori

Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen (FVO) -659 4 845

Innehav för handelsändamål (tillgångar) -19 -4

Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas (AFS) 7 286 2 960

-9 904 15 509

9 904 -15 509

Valutakursförändringar 1 261 1 002

Summa 7 869 8 803

-78 668 100 397

Not 9 Övriga rörelseintäkter

Intäkter från rörelsefastigheter 2 787 3 330

Realisationsvinst vid avyttring av anläggningstillgångar - 1 073

Övriga rörelseintäkter 2 515 1 242

Summa 5 302 5 645

Not 10 Allmänna administrationskostnader

Personalkostnader

- löner och arvoden -45 550 -45 897

- sociala avgifter -17 021 -16 879

- kostnad för pensionspremier -8 496 -7 733

- andra pensionskostnader -494 -497

- avsättning till vinstandelsstiftelse, inkl. löneskatt -3 980 -5 187

- övriga personalkostnader -3 856 -3 783

Summa personalkostnader -79 397 -79 976

Övriga allmänna administrationskostnader

- porto och telefon -1 983 -1 925

- IT-kostnader -18 823 -18 705

- konsulttjänster -832 -545

- revision -828 -994

- hyror och andra lokalkostnader -1 486 -1 524

- fastighetskostnader -3 747 -4 056

- övriga -4 387 -4 471

Summa övriga allmänna administrationskostnader -32 086 -32 220

Summa -111 483 -112 196

Löner, andra ersättningar och sociala avgifter

2015 2014

Styrelse, vd,

vd:s stf

(9 personer)

Övriga

anställda

Styrelse, vd,

vd:s stf

(10 personer)

Övriga

anställda

Löner -3 303 -42 247 -2 708 -43 189

Sociala avgifter -1 060 -15 961 -865 -16 014

Summa -4 363 -58 208 -3 573 -59 203

Förändring i verkligt värde på derivat som är

säkringsinstrument i en säkring av verkligt värde

Förändring i verkligt värde på säkrad post med avseende på

den säkrade risk i säkringar av verkligt värde

Nettovinst eller förlust på finansiella tillgångar som kan säljas

som redovisats i övrigt totalresultat

36

Ledande befattningshavares ersättningar

Berednings- och beslutsprocess

Ersättning till verkställande direktör beslutas av styrelsens ordförande och vice ordförande. Ersättning till andra

ledande befattningshavare beslutas av verkställande direktören.

Lön och arvoden

Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår fast arvode och sammanträdesarvode enligt årsstämmans beslut.

Arbetstagarrepresentanter erhåller sammanträdesarvode. Ersättning till verkställande direktören och andra ledande

befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Med övrig bankledning avses

de 3 personer som tillsammans med verkställande direktören och vd:s ställföreträdare ingår i bankledningen.

Ersättningar och övriga förmåner 2015

tkr

Grundlön /

styrelse-

arvode

Sammanträ-

desarvode

Övriga

förmåner

Pensions-

kostnad

Vinstandels

stiftelse Summa

Thord Gustavsson, ordf 125 43 168

Barbro Mattsson, v ordf 63 46 109

Maria Berghem 49 40 89

Gerth Malmevik 47 43 90

Claes Friberg 39 44 83

Thord Haraldsson 50 43 93

Lennart Pehrsson 47 47 94

Leif Johansson, VD 1 847 54 1 773 34 3 708

Johnny Ingemarsson,vd:s stf 730 16 159 34 939

Personalrepresentanter 1 341 84 158 111 1 694

2 226 114 647 102 3 089

Summa 6 564 390 342 2 579 281 10 156

Ersättningar och övriga förmåner 2014

tkr

Grundlön /

styrelse-

arvode

Sammanträ-

desarvode

Övriga

förmåner

Pensions-

kostnad

Vinstandels

stiftelse Summa

Thord Gustavsson, ordf 124 36 160

Barbro Mattsson, v ordf 59 36 95

Maria Berghem 44 36 80

Gerth Malmevik 30 15 45

Elisabet Stålarm 15 14 29

Claes Friberg 44 26 70

Thord Haraldsson 45 32 77

Lennart Pehrsson 45 33 78

Leif Johansson, VD 1 760 33 1 618 43 3 454

P-G Lindberg, vd:s stf 313 12 18 343

Personalrepresentanter 1 404 53 189 163 1 809

6 497 243 1 746 399 8 885

Summa 10 380 281 477 3 364 623 15 125

Rörlig ersättning

Avsättning till vinstandelsstiftelse (rörlig ersättning) sker på samma villkor för bankledning som för övriga medarbetare.

Denna rörliga ersättning är pensionsgrundande. Den rörliga ersättningen avser ett marginellt belopp och utgör ej någon risk

för banken. Övriga förmåner avser bilförmån och ränteförmån.

Offentliggörande av uppgifter om ersättning

Upplysningar om ersättningar som ska lämnas i enlighet med Finansinspektionens förskrifter FFFS 2011:3 Kap 11

lämnas på bankens hemsida www.sparbankenskaraborg.se

Övrig bankledning

(3 personer)

Övrig bankledning

(10 personer)

37

Pensioner

VD har rätt att avgå med pension mellan 61 och 65 års ålder med pensionsbelopp i linje med Finansförbundets avtal.

Kapitalvärdet (nuvärde) på intjänad del av oförsäkrade förmåner per 2015-12-31 är 1.235 tkr, inkl. löneskatt.

Avgångsvederlag

Vid uppsägning från bankens sida har verkställande direktören rätt till lön under uppsägningstiden, som är tolv månader.

Den verkställande direktören har därutöver rätt till avgångsvederlag om 12 månadslöner. Vid egen uppsägning har den

verkställande direktören sex månaders uppsägningstid.

Lån till ledande befattningshavare 2015 2014

70 0

Styrelseledamöter och styrelsesuppleanter 61 561 64 126

Summa 61 631 64 126

Samtliga lån avser lån med fullgod pantsäkerhet eller borgen bortsett från 1.219 tkr i krediter utan säkerhet.

Lånevillkoren överensstämmer med de som normalt tillämpas vid kreditgivning till allmänheten eller till

övrig personal.

Medelantalet anställda

Banken

- varav kvinnor 59 58

- varav män 35 35

Totalt 94 93

Könsfördelning i ledningen

Styrelsen

- antal kvinnor 2 2

- antal män 8 8

Övriga ledande befattningshavare inkl verkställande direktören

- antal kvinnor 1 5

- antal män 4 6

Arvode och kostnadsersättning till revisorer

Ernst & Young AB

Revisionsuppdrag 412 430

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens

förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bankens revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som

föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter.

Operationella leasingavtal där banken är leasetagare

Icke uppsägningsbara leasingbetalningar uppgår till:

Inom ett år 0 0

Mellan ett år och fem år 257 304

Längre än fem år 955 995

Summa 1 212 1 299

Not 11 Övriga rörelsekostnader

Avgifter till centrala organisationer -2 261 -2 140

Försäkringskostnader -1 285 -1 564

Säkerhetskostnader -1 227 -1 193

Marknadsföringskostnader -2 542 -2 361

Övriga rörelsekostnader -38 -184

Summa -7 353 -7 442

Verkställande direktör och ställföreträdande VD

38

Not 12 Kreditförluster, netto 2015 2014

Specifik nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar

Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster -1 222 -8 256

505 7 205

Årets nedskrivning för kreditförluster -19 365 -14 745

Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster 217 626

Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster 14 394 13 572

Årets nettokostnad för individuellt värderade kreditförluster -5 471 -1 598

Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster -396 -731

Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster 2 11

Avsättning/upplösning av reserv för kreditförlust 282 -334

Årets nettokostnad för gruppvis värderade homogena lånefordringar -112 -1 054

Årets nettokostnad för infriande av garantier -4 550 -242

Årets nettokostnad för kreditförluster -10 133 -2 894

Not 13 Bokslutsdispositioner 2015 2014

Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan 162 220

Avsättning till periodiseringsfond 0 0

Återföring av periodiseringsfond 0 0

Summa 162 220

Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut

redovisas som konstaterade förluster

Ansvarsförbindelser

Gruppvis värderade homogena grupper av lånefordringar

med begränsat värde och likartad kreditrisk

39

Not 14 Skatter 2015 2014

Redovisat i resultaträkningen

Aktuell skattekostnad

Periodens skattekostnad -25 338 -31 957

Justering av skatt hänförlig till tidigare år -5 502 -4

Uppskjuten skattekostnad (-) / skatteintäkt (+)

Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader fastigheter 158 158

Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader avsättningar 77 55

Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader värdepapper 0 0

Totalt redovisad skattekostnad -30 605 -31 748

Avstämning av effektiv skatt 2015 2014

Rörelseresultat 189 750 208 348

Skatt enligt gällande skattesats 22,0% 41 745 22,0% 45 837

Förändring av obeskattade reserver 0,0% 0 0,0% 0

Ej avdragsgilla kostnader 0,2% 408 0,2% 378

Ej skattepliktiga intäker -9,0% -17 008 -6,8% -14 465

Skatt hänförlig till tidigare år 2,9% 5 502 0,0% 4

Temporära skillnader 0,0% -52 0,0% -47

Övrigt 0,0% 10 0,0% 41

Redovisad effektiv skatt 16,1% 30 605 15,4% 31 748

Skatt hänförlig till övrigt totalresultat Före skatt Skatt Före skatt Skatt

Finansiella tillgångar som kan säljas 27 418 6 032 2 511 -552

Redovisad effektiv skatt 6 032 -552

Redovisat i balansräkningen

Redovisade uppskjutna skattefordringar och skulder 2015 2014

Uppskjutna skattefordringar och -skulder hänför sig till följande:

5 612 5 770

Avsättningar -272 -194

Finansiella tillgångar som kan säljas 0 5 502

Redovisad uppskjuten skatteskuld 5 340 11 078

Temporära skillnader mellan bokförings- och skattemässigt

restvärde på materiella tillgångar

40

Not 15 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.

2015 2014

Upplupet

anskaffn värde

Redovisat

värde*

Upplupet

anskaffn värde

Redovisat

värde*

Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.

- svenska staten 79 769 82 462 137 377 142 599

- svenska kommuner 235 320 233 208 - -

- utländska stater 60 085 59 960 60 113 60 045

Summa 375 174 375 630 197 490 202 644

10 630 22 644

* i allt väsentligt är redovisat värde verkligt värde

Not 16 Utlåning till kreditinstitut 2015 2014

Svenska kreditinstitut

- svensk valuta 489 668 301 046

- utländsk valuta 28 226 23 545

Summa 517 894 324 591

Not 17 Utlåning till allmänheten

Utestående fordringar, brutto

- svensk valuta 6 203 852 6 017 610

- utländsk valuta 1 705 789

Summa 6 205 557 6 018 399

Varav osäkra:

individuell nedskrivning (specifikation se nedan) -57 340 -52 761

-1 639 -1 921

Redovisat värde, netto 6 146 578 5 963 717

Förändringar av nedskrivningar

Individuellt

värderade

osäkra

lånefordringar Summa

Ingående balans 1 januari 2015 52 761 1 921 54 682

Årets nedskrivning för kreditförluster 19 365 206 19 571

Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster -14 394 -488 -14 882

-392 -392

Utgående balans 31 december 2015 57 340 1 639 58 979

Ingående balans 1 januari 2014 58 907 1 587 60 494

Årets nedskrivning för kreditförluster 14 745 730 15 475

Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster -13 572 -396 -13 968

-7 319 -7 319

Utgående balans 31 december 2014 52 761 1 921 54 682

Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut

redovisas som konstaterade förluster

gruppvis nedskrivning för homogena lånefordringar

Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut

redovisas som konstaterade förluster

Negativ skillnad till följd av att bokförda värden understiger

nominella värden

Gruppvis

värderade

osäkra

lånefordringar

Positiv skillnad till följd av att bokförda värden överstiger

nominella värden

41

Not 18 Obligationer och andra räntebärande värdepapper

2015 2014

Upplupet

anskaffn värde

Redovisat

värde*

Upplupet

anskaffn värde

Redovisat

värde*

Obligationer och andra räntebärande värdepapper

- svenska bostadsinstitut 359 205 359 058 438 051 441 655

- övriga svenska emittenter 284 532 321 226 425 568 436 121

- icke finansiella företag 868 150 867 045 792 042 800 328

- finansiella företag 260 108 280 259 237 918 236 491

Summa 1 771 995 1 827 588 1 893 579 1 914 595

varav: Förlagsbevis 50 606 52 113 43 498 47 291

1 771 995 1 827 588 1 893 579 1 914 595

1 781 425 1 866 487

46 163 48 108

17 698 45 853

* i allt väsentligt är redovisat värde verkligt värde förutom investeringar som hålles till förfall om 15.000 tkr (15.000)

Not 19 Aktier och andelar 2015 2014

Övriga 1 330 455 1 311 813

Summa aktier och andelar 1 330 455 1 311 813

varav: Noterade värdepapper på börs 1 328 410 1 309 850

Onoterade värdepapper 2 045 1 963

Företag Antal Börsvärde

2015

Redovisat

värde

Aktier

Swedbank A-aktier 7 100 000 1 328 410 1 328 410

Sparbankernas Försäkrings AB 2 191 0 2 045

Summa 1 330 455

Företag Antal Börsvärde

2014

Redovisat

värde

Aktier

Swedbank A-aktier 6 700 000 1 309 850 1 309 850

Sparbankernas Försäkrings AB 2 120 0 1 963

Summa 1 311 813

Negativ skillnad till följd av att bokförda värden understiger

nominella värden

Summa obligationer och andra räntebärande

värdepapper

Positiv skillnad till följd av att bokförda värden överstiger

nominella värden

varav: Noterade värdepapper på börs

Onoterade värdepapper

42

Not 20 Materiella tillgångar

tkr Inventarier

Byggn. och

mark Totalt

Anskaffningsvärde

Ingående balans 1 januari 2014 39 544 91 722 131 266

Förvärv 590 583 1 173

Avyttringar -629 0 -629

Utgående balans 31 december 2014 39 505 92 305 131 810

Ingående balans 1 januari 2015 39 505 92 305 131 810

Förvärv 2 191 0 2 191

Avyttringar -436 0 -436

Utgående balans 31 december 2015 41 260 92 305 133 565

Avskrivningar

Ingående balans 1 januari 2014 32 369 37 342 69 711

Årets avskrivningar 2 822 1 720 4 542

Avyttringar -629 0 -629

Utgående balans 31 december 2014 34 562 39 062 73 624

Ingående balans 1 januari 2015 34 562 39 062 73 624

Årets avskrivningar 2 155 1 721 3 876

Avyttringar -436 0 -436

Utgående balans 31 december 2015 36 281 40 783 77 064

Nedskrivningar

Ingående balans 1 januari 2014 0 2 954 2 954

Utgående balans 31 december 2014 0 2 954 2 954

Ingående balans 1 januari 2015 0 2 954 2 954

Utgående balans 31 december 2015 0 2 954 2 954

Redovisade värden

1 januari 2014 7 175 51 425 58 600

31 december 2014 4 943 50 289 55 232

1 januari 2015 4 943 50 289 55 232

31 december 2015 4 979 48 568 53 547

Not 21 Övriga tillgångar 2015 2014

Positivt värde på derivatinstrument 863 430

Upplupna ränteintäkter på swappar -286 328

Förfallna räntefordringar 21 19

Övriga tillgångar 2 092 2 490

Summa 2 690 3 267

Not 22 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Förutbetalda kostnader 2 617 2 596

Upplupna ränteintäkter 9 870 13 492

Upplupna provisionsintäkter 18 994 18 481

Summa 31 481 34 569

43

Not 23 Skulder till kreditinstitut 2015 2014

Svenska kreditinstitut

- svensk valuta 334 384 232 200

- utländsk valuta 0 118

Summa 334 384 232 318

Beviljad kontokredit i Swedbank AB (publ.) 500 000 500 000

Not 24 Inlåning från allmänheten

Allmänheten

- svensk valuta 7 119 917 6 780 155

- utländsk valuta 29 724 24 071

Summa 7 149 641 6 804 226

Inlåningen per kategori av kunder

Offentlig sektor 288 722 238 342

Företagssektor 1 385 599 1 251 835

Hushållssektor 5 053 701 4 873 232

Varav: enskilda företagare 1 294 778 1 284 378

Övriga 421 619 440 817

Summa 7 149 641 6 804 226

Not 25 Upplåning från allmänheten

Postväxlar 14 391 12 140

Summa 14 391 12 140

Not 26 Övriga skulder

Negativt värde på derivatinstrument 24 585 33 445

Upplupna räntekostnader på swappar 4 630 5 685

Preliminärskatt räntor 2 630 5 364

Anställdas källskattemedel 1 203 1 213

Övriga skulder 5 096 8 129

Summa 38 144 53 836

Not 27 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Upplupna räntekostnader 4 319 6 421

Övriga upplupna kostnader 13 579 14 991

Summa 17 898 21 412

Not 28 Avsättningar

Pensionsavsättningar 1 235 885

Uppskjuten skatteskuld 5 340 11 078

Summa 6 575 11 963

Not 29 Obeskattade reserver

Överavskrivningar inventarier 1 462 1 623

Periodiseringsfond - -

Summa obeskattade reserver 1 462 1 623

44

Not 30 Eget kapital

För specifikation av förändringar i eget kapital se rapport över förändring i eget kapital.

Bundet eget kapital

Bundet eget kapital får inte minskas genom vinstutdelning.

Reservfond

Syftet med reservfonden har varit att spara en del av nettovinsten, som inte går åt för täckning av balanserad förlust.

I reservfonden ingår även belopp som före 1 januari 2006 tillförts överkursfonden.

Fritt eget kapital

Fond för verkligt värde

Fond för verkligt värde inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på finansiella tillgångar som

kan säljas fram till dess att tillgången bokas bort från balansräkningen.

Balanserad vinst

Utgörs av föregående års fria egna kapital efter att en eventuell vinstutdelning lämnats. Utgör tillsammans med årets

resultat och fond för verkligt värde summa fritt eget kapital, det vill säga det belopp som finns

tillgängligt för utdelning till aktieägaren.

Not 31 Ansvarsförbindelser och åtaganden

tkr nom belopp 2015 2014

Garantier

- Garantiförbindelser - krediter 153 854 150 967

- Garantiförbindelser - övriga 86 786 78 769

Summa 240 640 229 736

Åtaganden

- Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter 901 875 914 638

- Lånelöfte 208 590 161 498

Summa 1 110 465 1 076 136

Not 32 Närstående relationer

Sammanställning över närståenderelationer

2015

Fordran Skuld Erhållen ränta Betald ränta Inköp av

per per tjänster

31 december 31 december

Till banken närstående personer

och företag 13 169 0 168 0 25

2014

Fordran Skuld Erhållen ränta Betald ränta Inköp av

per per tjänster

31 december 31 december

Till banken närstående personer

och företag 6 910 0 202 0 28

Närstående avser personer i bankens styrelse som kontrollerar företag som är kunder i banken.

Krediterna har föregåtts av sedvanlig kreditprövning. Samtliga transaktioner med närstående personer till banken är enligt

marknadsmässiga villkor.

Transaktioner med nyckelpersoner i ledande ställning

Vad gäller lön och andra ersättningar samt pensioner och lån till nyckelpersoner i ledande ställning, se not 10.

45

Not 33 Finansiella tillgångar och skulder

2015

Redovisat värde Verkligt värde

Innehav för

handels-

ändamål

Initialt

identifierade till

verkligt värde

Derivat som

säkrings-

instrument

Investeringar

som hålles till

förfall

Låne- och kund-

fordringar

Finansiella

tillgångar som

kan säljas

Övriga

skulder

Total Total

Belåningsbara statsskuldförbindelser 375 630 375 630 375 630

Utlåning till kreditinstitut 517 894 517 894 517 894

Utlåning till allmänheten 6 156 482 6 156 482 6 156 482

Förändring i verkligt värde på säkrat

belopp i portföljsäkring -9 904 -9 904 -9 904

Obligationer och andra räntebärande

värdepapper 53 990 15 000 1 758 598 1 827 588 1 827 588

Aktier och andelar 1 330 455 1 330 455 1 330 455

Övriga tillgångar 349 513 -265 597 597

Upplupna ränteintäkter 9 871 9 871 9 871

Summa tillgångar 349 53 990 513 15 000 6 674 078 3 464 683 0 10 208 613 10 208 613

Skulder till kreditinstitut 334 384 334 384 334 384

In- och upplåning från allmänheten 7 164 032 7 164 032 7 164 032

Övriga skulder 4 138 20 447 4 630 29 215 29 215

Upplupna räntekostnader 4 318 4 318 4 318

Summa skulder och eget kapital 4 138 0 20 447 0 0 0 7 507 364 7 531 949 7 531 949

46

2014 Redovisat värde Verkligt värde

Innehav för

handels-

ändamål

Initialt

identifierade till

verkligt värde

Derivat som

säkrings-

instrument

Investeringar

som hålles till

förfall

Låne- och kund-

fordringar

Finansiella

tillgångar som

kan säljas

Övriga

skulder

Totalt Totalt

Belåningsbara statsskuldförbindelser 202 644 202 644 202 644

Utlåning till kreditinstitut 324 591 324 591 324 591

Utlåning till allmänheten 5 979 226 5 979 226 5 979 226

Förändring i verkligt värde på säkrat

belopp i portföljsäkring -15 509 -15 509 -15 509

Obligationer och andra räntebärande

värdepapper 49 308 15 000 1 850 287 1 914 595 1 914 595

Aktier och andelar 1 311 813 1 311 813 1 311 813

Övriga tillgångar 430 346 776 776

Upplupna ränteintäkter 13 492 13 492 13 492

Summa tillgångar 430 49 308 0 15 000 6 302 146 3 364 744 0 9 731 628 9 731 628

Skulder till kreditinstitut 232 318 232 318 232 318

In- och upplåning från allmänheten 6 816 366 6 816 366 6 816 366

Övriga skulder 3 607 29 838 5 685 39 130 39 130

Upplupna räntekostnader 6 421 6 421 6 421

Summa skulder och eget kapital 3 607 0 29 838 0 0 0 7 060 790 7 094 235 7 094 235

47

48

Vissa upplysningar om finansiella instrument som värderats till verkligt värde

Verkliga värden för finansiella tillgångar och skulder som handlas på en aktiv marknad baseras på noterade

priser. För övriga finansiella instrument använder sig banken av andra värderingstekniker. Banken använder

observerbara data i så stor utsträckning som möjligt. Finansiella instrument där handeln inte är frekvent och

det verkliga värdet därför mindre objektivt, krävs i varierande utsträckning att banken gör bedömningar bero-

ende på likviditet, koncentrationer, osäkerheter beträffande marknadsfaktorer, prisantaganden och andra

risker som påverkar ett specifikt instrument.

Verkliga värden kategoriseras i olika nivåer i en verkligt värde hierarki baserat på indata som används i vär-

deringstekniken enligt följande:

Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för identiska instrument

Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1. Denna ka-

tegori inkluderar instrument som värderas baserat på noterade priser på aktiva marknader för

liknande instrument, noterade priser för identiska eller liknande instrument som handlas på

marknader som inte är aktiva, eller andra värderingstekniker där all väsentlig indata är direkt

och indirekt observerbar på marknaden.

Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden. Denna kategori inkluderar alla instru-

ment där värderingstekniken innefattar indata som inte baseras på observerbara data och där

den har en väsentlig påverkan på värderingen.

Ytterligare information om antaganden som gjorts vid värdering till verkligt värde liksom kvantitativa upplys-

ningar om värderingar till verkligt värde och känsligheter framgår nedan.

2015

Tkr Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa

Tillgångar

Belåningsbara statsskuldsförbindelser mm 375 630 375 630

Obligationer och andra räntebärande

värdepapper 1 758 598 53 990 1 812 588

Aktier och andelar 1 330 455 1 330 455

Derivat 513 513

Summa 3 464 683 54 503 3 519 186

Skulder

Derivat 20 485 20 485

Summa 20 485 20 485

2014

Tkr Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa

Tillgångar

Belåningsbara statsskuldförbindelser mm 202 644 202 644

Obligationer och andra räntebärande

värdepapper 1 850 287 49 308 1 899 595

Aktier och andelar 1 309 850 1 309 850

Derivat

Summa 3 362 781 49 308 3 412 089

Skulder

Derivat 29 856 29 856

Summa 29 856 29 856

49

Verkligt värde för finansiella instrument som inte värderas till verkligt värde

2015

tkr Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa

verkligt

värde

Summa

redovisat

värde

Utlåning till allmänheten 6 146 578 6 146 578 6 146 578

Obligationer 15 000 15 000 15 000

Summa 6 161 578 6 161 578 6 161 578

In- och upplåning från

allmänheten 7 164 032 7 164 032 7 164 032

Summa 7 164 032 7 164 032 7 164 032

2014

tkr Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa

verkligt

värde

Summa

redovisat

värde

Utlåning till allmänheten 5 963 717 5 963 717 5 963 717

Obligationer 15 000 15 000 15 000

Summa 5 978 717 5 978 717 5 978 717

In- och upplåning från

allmänheten

6 816 366

6 816 366

6 816 366

Summa 6 816 366 6 816 366 6 816 366

Metoder för bestämning av verkligt värde

Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de

finansiella instrument som redovisas i tabellerna ovan.

Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad

För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt

från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t.ex. courtage) vid

anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser

anskaffningstillfället med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation,

företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar fak-

tiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida

transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. Instrument som är noterade på en aktiv marknad åter-

finns i balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den

största delen av bankens finansiella instrument som löpande värderas till verkligt värde åsätts ett verkligt

värde med priser som är noterade på en aktiv marknad.

Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad

Om marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv, tar banken fram det verkliga värdet genom att an-

vända en värderingsteknik. De använda värderingsteknikerna bygger i så hög utsträckning som möjligt på

marknadsuppgifter och företagsspecifika uppgifter används i så låg grad som möjligt. Banken kalibrerar med

regelbundna intervall värderingstekniken och prövar dess giltighet genom att jämföra utfallen från värde-

50

ringstekniken med priser från observerbara aktuella marknadstransaktioner i samma instrument. Värderings-

tekniker används för följande klasser av finansiella instrument; räntebärande värdepapper (när prisnoteringar

på en aktiv marknad inte finns tillgängliga), aktier (när kursnoteringar på en aktiv marknad inte finns tillgäng-

liga), andra räntebärande tillgångar och skulder samt derivatinstrument. De tillämpade värderingsmodellerna

kalibreras så att verkligt värde vid första redovisningen uppgår till transaktionspriset och förändring i verkligt

värde redovisas sedan löpande utifrån de förändringar som inträffat i de underliggande marknadsriskpara-

metrarna.

OTC-Derivat

Värderingsteknikerna för OTC-derivat utgörs av analys av diskonterade kassaflöden samt etablerade opt-

ionsvärderingsmodeller. Värderingsmodellerna har utformats så att observerbara marknadspriser används

när sådana finns tillgängliga. I de fall som observerbara marknadspriser inte finns tillgängliga använder ban-

ken ej observerbara modellparametrar. Banken kalibrerar modellernas parametrar löpande efter jämförelser

mellan modellernas värde och utfallet av faktiska transaktioner på marknaden.

Det verkliga värdet för ränteswappar baseras på en diskontering av beräknade framtida kassaflöden enligt

kontraktets villkor och förfallodagar med utgångspunkt i marknadsräntan.

Valutaterminer värderas till verkligt värde genom en diskontering av skillnaden mellan den avtalade termins-

kursen och den terminskurs som kan tecknas på balansdagen för den återstående kontraktsperioden. Dis-

kontering görs till riskfri ränta baserat på statsobligationer.

Aktieindexobligationer Dessa värderas till verkligt värde via resultaträkningen. De är inte föremål för daglig handel på en aktiv marknad och det verkliga värdet har hittills beräknats från utvecklingen av underliggande index/kurser per balansdagen för respektive instrument. Räntebärande värdepapper, utlåning till allmänheten och in- och upplåning från allmänheten

Verkligt värde för finansiella instrument som inte är derivatinstrument beräknas (i) med referens till finansiella

instrument som i allt väsentligt är likadana eller till nyligen genomförda transaktioner i samma finansiella

instrument alternativt om sådana uppgifter inte finns tillgängliga till (ii) framtida kassaflöden av kapitalbelopp

och ränta diskonterade till aktuella marknadsräntor på balansdagen. I de fall diskonterade kassaflöden har

använts, beräknas framtida kassaflöden på den av bankledningen bästa bedömningen. Den diskonterings-

ränta som använts är marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen.

Kortfristiga finansiella tillgångar och skulder

För kortfristiga finansiella tillgångar och skulder görs ingen värdering till verkligt värde eftersom redovisat

värde är en rimlig approximation av verkligt värde. Dessa innehav återfinns i posterna utlåning till kreditinsti-

tut, övriga tillgångar, upplupna ränteintäkter, skulder till kreditinstitut, övriga skulder och upplupna räntekost-

nader. Onoterade aktier

Banken har innehav av onoterade aktier i Sparbankernas Försäkrings AB och redovisas till anskaffningsvär-

de. Skälet till att de inte kunnat värderas till verkligt värde på ett tillförlitligt sätt är att det enligt bankledningen

råder alltför stor osäkerhet i de framtida kassaflödena samt den riskjustering som behöver göras på diskon-

teringsräntan. Banken har ingen avsikt att avyttra de onoterade aktierna i någon nära framtid. Det redovi-

sade värdet på onoterade aktier vars verkliga värden inte kunnat fastställas på ett tillförlitligt sätt uppgår till

2.045 tkr (1.963 tkr).

51

Not 34 Viktiga uppskattningar och bedömningar

Viktiga bedömningar vid tillämpning av bankens redovisningsprinciper beskrivs nedan.

Klassificering av finansiella tillgångar och skulder

Bankens redovisningsprinciper definierar närmare hur tillgångar och skulder ska klassificeras i olika katego-

rier:

Klassificering av finansiella tillgångar och skulder för ”handel” förutsätter att dessa motsvarar be-

skrivningen av finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel under redovisningsprinciper.

Finansiella tillgångar och skulder som banken initialt valt att värdera till verkligt värde via resultaträk-

ningen förutsätter att kriterierna under redovisningsprinciper uppfyllts.

Klassificering av finansiella tillgångar som investering som hålles till förfall förutsätter att banken har

en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha tillgångarna till förfall i enlighet med vad som anges under

redovisningsprinciper.

Säkringskvalifikationer

Avgörande för att finansiella instrument ska kvalificera som säkringsrelation är att banken förväntar sig säk-

ringen ska vara högst effektiv över säkringsinstrumentets löptid.

Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar

Nedskrivningar för kreditförluster

Nedskrivning för kreditförluster sker normalt utifrån en individuell bedömning och baseras på ledningens

bästa uppskattning av nuvärdet av kassaflöden som förväntas erhållas. Vid uppskattning av dessa kassaflö-

den görs en bedömning av motpartens finansiella situation och realisationsvärdet på varje underliggande

säkerhet. Varje osäker fordran bedöms på dess meriter och strategin med avseende på uppskattade kassa-

flöden som bedöms återvinningsbara.

Not 35 Ekonomiska arrangemang som inte ingår i balansräkningen Sparbanken Skaraborg AB har ett omfattande samarbete med Swedbank AB (publ). Detta samarbete regle-

ras i ett samarbetsavtal som för närvarande gäller till och med 2020-06-30. Avtalet förlängs automatiskt med

två år i sänder om inte endera parten säger upp avtalet senast 24 månader före löpande avtalstids utgång.

Avtalet omfattar bland annat förmedling av hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek AB och förmedling av

fond- och försäkringssparande till Swedbank Robur AB och Swedbank Försäkring AB.

Av banken förmedlad hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek AB uppgick per 2015-12-31 till 4.618 mkr

(4.564 mkr). Om kreditförluster uppstår i förmedlad kreditstock avräknas dessa från provisionen upp till ett

maximalt belopp om innevarande års provisioner.

Till Swedbank Robur AB och Swedbank Försäkring AB hade banken per 2015-12-31 förmedlat fondspa-

rande på 3.774 mkr (3.626 mkr) och försäkringssparande på 1.084 mkr (966 mkr). Provision för både fond

och försäkring beräknas utifrån marknadsvärdet på det förmedlade sparandet.

Den totala provisionen för ovan nämnda förmedlade volymer uppgick till 51 mkr (49 mkr).

52

Not 36 Kapitaltäckning Kapitaltäckning Reglerna om kapitaltäckning bidrar till att stärka bankens motståndskraft mot finansiella förluster och därige-nom skydda bankens kunder. Reglerna innebär att bankens kapitalbas med marginal ska täcka dels de före-skrivna minimikapitalkraven, vilket omfattar kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom skall omfatta beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med bankens interna utvärdering av kapital och risker. Banken har en fastställd plan för storleken på kapitalbasen på några års sikt (kapitalplan) som baseras på

bankens riskprofil

identifierade risker med avseende på sannolikhet och ekonomisk påverkan,

s.k. stresstester och scenarioanalyser,

förväntad utlåningsexpansion och finansieringsmöjligheter, samt

ny lagstiftning, konkurrenternas ageranden och andra omvärldsförändringar. Översynen av kapitalplanen är en integrerad del av arbetet med bankens årliga verksamhetsplan. Planen följs upp vid behov och en årlig översyn görs för att säkerställa att riskerna är korrekt beaktade och avspeg-lar bankens verkliga riskprofil och kapitalbehov. Varje ändring/komplettering i av styrelsen fastställda policy/strategidokument ska i likhet med viktigare kre-ditbeslut och investeringar alltid relateras till bankens aktuella och framtida kapitalbehov. Under året har inga förändringar skett. Information om bankens riskhantering lämnas i not 3. Banken har valt att i denna årsredovisning endast lämna de upplysningar som krävs om kapitalbas och kapitalkrav enligt 6 kap. Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i kredit- institut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25). Övriga upplysningar lämnas på bankens hemsida www.sparbankenskaraborg.se. Det finns inga pågående eller förutsedda materiella eller rättsliga hinder för en snabb överföring av medel ur kapitalbasen. Banken uppfyller dels det lagstadgade kravet på kapitaltäckning, dels det internt bedömda kapitalbehovet.

Kapitaltäckning

Kapitalbas 2015 2014

Kärnprimärkapital:

Aktiekapital 400 000 400 000

Överkursfond 100 694 100 694

Fond för verkligt värde 931 488 988 771

Balanserad vinst 1 153 519 996 699

Kärnprimärkapital före lagstiftningsjusteringar 2 585 701 2 486 164

Kärnprimärkapital: lagstiftningsjusteringar

Kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella

sektorn där institutet har ett icke väsentligt innehav -171 340

Lagstiftningsjusteringar som avser orealiserade vinster

och förluster -1 073 763 -988 771

Förlagslån och uppskjuten skatt -41 307 -42 100

Kärnprimärkapital 1 470 631 1 283 953

Kapitalbas 1 470 631 1 283 953

Kapitalrelationer, buffertar m m

Summa riskvägt exponeringsbelopp 6 936 632 6 863 782

Lagkrav

Kärnprimärkapitalrelation 4,50% 21,20% 18,71%

Primärkapitalrelation 6,00% 21,20% 18,71%

Total kapitalrelation 8,00% 21,20% 18,71%

Buffertkrav 240 746 171 595

varav kapitalkonserveringsbuffert 2,50% 173 416 171 595

varav kontracyklisk kapitalbuffert 0,97% 67 330

Kärnprimärkapital tillgängligt att använda som buffert 9,73% 8,21%

Kapitalkrav enligt pelare II 133 569 158 288

Innehav i kärnprimärkapitalinstrument i vilka banken har 258 570 149 739

ett icke väsentligt innehav som ska riskvägas upp till

10 % av institutets kärnprimärkapital

Kapitalkrav och riskvägt exponeringsbelopp 2015 2014

Kapitalkrav Riskvägt Kapitalkrav Riskvägt

exponerings- exponerings-

Kreditrisk enligt schablonmetoden belopp belopp

Exponeringar mot institut 13 483 168 541 11 561 144 517

Exponeringar mot företag 323 653 4 045 660 336 664 4 208 301

Exponeringar mot hushåll 93 281 1 166 013 95 415 1 192 682

Exponeringar säkrade genom panträtt i fastigheter 31 754 396 927 28 992 362 395

Fallerande exponeringar 16 414 205 177 7 490 93 626

Exponeringar i form av säkerställda obligationer 2 641 33 009 3 294 41 170

Aktieexponeringar 20 686 258 570 11 979 149 739

Exponeringar mot administrativa organ

Övriga poster 5 145 64 309 6 791 84 888

Summa 507 056 6 338 206 502 185 6 277 318

Operativ risk

Operativ risk enligt basmetoden 47 378 592 226 46 599 582 489

Summa 47 378 592 226 46 599 582 489

Kapitalkrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk enl 496 6 200 318 3 975

schablonmetoden

Summa riskvägt exponeringsbelopp och kapitalkrav 554 931 6 936 632 549 102 6 863 782

53

54

Styrelsens underskrifter Härmed försäkras, såvitt vi känner till, att årsredovisningen är upprättad i överensstämmelse med god

redovisningssed för bankaktiebolag. De lämnade uppgifterna stämmer med de faktiska förhållandena i

verksamheten och ingenting av väsentlig betydelse har utelämnats som skulle kunna påverka den bild

av banken som skapats av årsredovisningen.

Skara den 14 mars 2016

Thord Gustavsson

ordförande

Barbro Mattsson

vice ordförande

Gerth Malmevik

Claes Friberg

Maria Berghem Thord Haraldsson Lennart Pehrsson

Gerth Gustavsson

personalrepresentant

Henrik Arthursson

personalrepresentant

Leif Johansson

verkställande direktör

/Mirjam Stolpe Karlsson

administrativ chef

Årsredovisningen har, som framgår ovan, godkänts för utfärdande av styrelsen den 14 mars 2016.

Bankens resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 15 april 2016.

Revisorspåteckning

Vår revisionsberättelse har avgivits den 14 mars 2016

Ernst & Young AB

Stefan Persson

auktoriserad revisor

55

Revisionsberättelse

Till årsstämman i Sparbanken Skaraborg AB

Org.nr 516401-0141

Rapport om årsredovisningen Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Sparbanken Skaraborg AB för 1 januari - 31 december 2015.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovis-ningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentlig-heter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständligheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Sparbanken Skaraborg AB finansiella ställning per 2015-12-31 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Sparbanken Skaraborg AB för 1 januari - 31 december 2015.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolags-lagen och lag om bank- och finansieringsrörelse.

56

Revisorns ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktie-bolagslagen, lag om bank- och finansieringsrörelse, lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller bolagsordningen. Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Skara den 14 mars 2016

Ernst & Young AB

Stefan Persson

Auktoriserad revisor

57

Företagsstyrning

Sparbanken Skaraborg AB ägs till 100 procent av Sparbanksstiftelsen Skaraborg.

För banken föreligger ingen skyldighet att tillämpa den svenska koden för bolagsstyrning. Med hänsyn

till bankens karaktär av publikt företag och med en verksamhet som i stor utsträckning bygger på för-

troende har utformningen av bankens rutiner för styrning och kontroll av verksamheten skett med ko-

den som förebild i tillämpliga delar.

Tillsättning av styrelse, revisorer och verkställande direktör

Det ankommer på styrelsen i Sparbanksstiftelsen Skaraborg att föreslå ordförande och vice ordfö-

rande till bankens styrelse. Bankens årsstämma beslutar om tillsättning av styrelse, ordförande och

vice ordförande samt revisor för banken. Styrelsen utser verkställande direktör som under styrelsens

inseende ska leda verksamheten i banken.

Styrelsens sammansättning och arbete

Bankens styrelse består av tio ordinarie ledamöter, varav två personalrepresentanter och därjämte två

suppleanter för dessa. Av styrelsens ledamöter är två kvinnor.

Uppgifter om de personer som ingår i bankens styrelse återfinns på följande sida. Upplysningar om

ersättningar, övriga förmåner och pensionskostnader inklusive principerna härför avseende styrelsen

och VD lämnas i not 10 till posten Allmänna administrationskostnader i resultaträkningen.

Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning. Arbetsordningen reglerar rollfördelningen mellan styrel-

seordföranden och verkställande direktören, frekvensen och formerna för styrelsens sammanträden,

rapportering till styrelsen samt delegering.

Styrelsens ordförande har ansvar för att styrelsens arbete är väl organiserat och bedrivs effektivt och

att styrelsen fullgör sina uppgifter. Ordföranden ser bl.a. till att styrelsen erhåller tillfredställande in-

formation och beslutsunderlag för sitt arbete, samt att styrelsen årligen gör en utvärdering av sitt och

VD:s arbete. Härutöver gör ordföranden en egen utvärdering genom samtal med övriga styrelseleda-

möter.

De ärenden som behandlas i styrelsen följer aktiebolagslagen och styrelsens arbetsordning. Styrel-

sens främsta uppgifter, förutom att utse styrelseordförande och VD, är att fastställa bankens strategi,

verksamhetsplan och prognos inklusive kapitalbehov, följa den ekonomiska utvecklingen, fastställa

års- och delårsbokslut, fastställa och ompröva policies och instruktioner för verksamheten, behandla

kreditengagemang, samt som ett led i styrelsens ansvar för den interna kontrollen och riskhanteringen

behandla rapporter härom.

Under 2015 har styrelsen sammanträtt vid 17 tillfällen. Vid styrelsesammanträdena har bl.a. års- och

delårsbokslut, riskanalys, intern kapitalutvärdering, återhämtningsplan strategiplan, budget, policys

inom olika riskområden, delegeringsinstruktioner, större kreditengagemang och rapporter från funkt-

ionen för riskkontroll och regelefterlevnad samt revisionsrapporter behandlats. Bankens administrativa

chef har i huvudsak varit sekreterare i styrelsen.

Styrelsen har under året även genomfört ett seminarium med studiebesök på Swedbanks nya kontor i

Sundbyberg. Seminariet Innehöll även föredrag om omvärlds- och framtidsfrågor. Ytterligare ett semi-

narium genomfördes under hösten tillsammans med styrelsen i Sparbanksstiftelsen Skaraborg med

fokus på varumärkesarbete.

58

Bankens styrelseledamöter

Gustavsson, Thord, ordf. Kvänum

Mattsson, Barbro, v. ordf. Skara

Malmevik, Gerth Vara

Friberg, Claes Götene

Berghem, Maria Lundsbrunn

Haraldsson, Thord Nossebro

Pehrsson, Lennart

Vara

Johansson, Leif Broddetorp

Gustavsson, Gerth * Skara

Arthursson, Henrik * Lidköping

Ersättare:

Mathiason, Maria * Mariestad

Hellqvist, Maria * Vara

* Personalrepresentant

Bankens revisor

Utsedd av årsstämman:

Ernst & Young AB med

Persson, Stefan som huvudansvarig Stockholm auktoriserad revisor

Kontorsförteckning

Besöksadress Telefon Telefax

Huvudkontor: Skaraborgsgatan 21 0511-281 00 0511-281 01

Avdelningskontor:

Skara Skaraborgsgatan 21 0511-281 00 0511-281 02

Vara Hotellgatan 2 0512-293 00 0512-293 01

Götene Annagatan 2 0511-34 65 00 0511-34 65 01

Nossebro Järnvägsgatan 3 A 0512-294 00 0512-294 01

Kvänum Storgatan 11 0512-579 20 0512-928 62

Telefonbanken 0511-280 00 0511-281 01

59

Bankens kontorsråd 2015-12-31

Skara:

Andersson, Bengt, ordf. Skara

Telefax

Bohlin, Jan-Olof Skara

Gustavsson, Anders Skara

Kroon, Magnus Göteborg

Lundgren, Lennart Skara

Bergh, Anton Skara

Warmark, Monica

Malmberg, Kristina

Axvall

Nyman Friberg, Helena Skara

Vara:

Andersson, Magnus, ordf. Vara

Andersson, Kenneth Vara

Andersson, Kristina Vedum

Johansson, Björn Tråvad

Johansson, Ulla Kvänum

Nilsson, Kent Kvänum

Norin, Mats Kvänum

Svärd, Lennart Grästorp

Götene:

Holgersson, Annette, ordf. Götene

Persson, Susanne Götene

Brånn, Arne Götene

Dalemo, Håkan Götene

Hansen, Timmy Götene

Vändal, Carina Götene

Lövgren, Emma Götene

Nossebro:

Johansson, Sven, ordf. Nossebro

Andersson, Daniel Nossebro

Landqvist, Karin Nossebro

Johansson, Ulf Nossebro

Larsson, Kent Nossebro

Persson, Per Nossebro

Åkesson, Inger Vårgårda

För andra banker är det här en obetydlig del av Sverige

För oss betyder den allt

Sparbanken Skaraborg AB, Skaraborgsgatan 21, Box 163, 532 22 SKARA Organisationsnummer 516401-0141, telefon 0511-281 00, telefax 0511-281 01

www.sparbankenskaraborg.se, e-post info@sparbankenskaraborg.se