Swedbanks årsredovisning

Årsredovisning 2007

II

årsred

ovisning 2007

Innehåll

1 2007 i sammandrag

2 Detta är Swedbank

4 Styrelseordförande har ordet

5 VD har ordet

6 Vision och strategi

8 Finansiella mål

10 Marknadsandelar

12 Fem år i sammandrag

Rörelsegrenar

14 Svensk bankrörelse

21 Baltisk bankrörelse

27 Internationell bankrörelse

33 Swedbank Markets

37 Kapitalförvaltning och försäkring

41 Gemensam service och koncernstaber

43 Medarbetare

47 Hållbar utveckling

50 Aktien och ägarna

52 Förvaltningsberättelse

56 Ekonomisk redogörelse

58 Koncernens risker och riskkontroll

66 Resultaträkning

67 Balansräkning

68 Kassaflödesanalys

69 Förändring i eget kapital

70 Noter

106 Styrelsens och VDs underskrifter

107 Revisionsberättelse

108 Styrelse

110 Koncernledning

111 Ledningsgrupp Svensk bankrörelse

112 Ledningsgrupp Baltisk bankrörelse

113 Bolagsstyrningsrapport

118 Vinstutdelning

119 Årsstämma

120 Ämnesregister

121 Definitioner

Adresser och kontaktpersoner, se baksidan

Finansiell Information

Delårsrapport Kv1 24 april

Delårsrapport Kv2 17 juli

Delårsrapport Kv3 23 oktober

Bokslutskommuniké 2008 12 februari

Årsstämma

Årsstämman 2008 äger rum i Stockholm den 25 april

1

årsred

ovisning 2007

2007 i sa

mman

drag

%

Räntabilitet, eget kapital

30

25

20

15

10

5

0 2004 2005 2006 20072003

Mkr

Årets resultat

12 000

9 000

6 000

3 000

02004 2005 2006 20072003

Kronor

Utdelning, per aktie

10

8

6

4

2

0 20072004 2005 20062003

Swedbank stärkte sin internationella närvaro på tillväxtmarknader med förvärvet av TAS-Kommerzbank (namnändrad till OJSC Swedbank) i Ukraina

Swedbank befäste sin marknadsledande position inom bolån i Sverige

Swedbank inledde ett omfattande samarbete med Folksam avseende kapitalförvaltning och sakförsäkring

Swedbank hade de nöjdaste kunderna inom Liv- och Pensionsförsäkringar enligt Svenskt Kvalitetsindex

I Svensk Kvalitetsindexs årliga mätning av kund-nöjdhet ökade nöjdheten bland Swedbanks före-tagskunder med 2,3 procentenheter till 70,7

Swedbank öppnade ett fondtorg på internet där de svenska kunderna kan handla ' er än 200 fon-der från förvaltare över hela världen

Verksamheten i Shanghai uppgraderades till bank* lial

Swedbank rankades enligt årets Företags-barometer som den mest attraktiva banken att arbeta på i Sverige bland ekonomi studenter. I Estland och Lettland utnämndes Hansabank till landets populäraste arbetsgivare

Swedbank utsågs till Bank of the Year i Estland av Euromoney

Swedbank * ck priset Bank of the Year i Lettland av The Banker

Swedbank Robur utsågs av Dagens Industri och Morningstar till Årets Stjärnförvaltare i Sverige 2007

Viktiga händelser 2007

Årets resultat uppgick till 11 996 mkr (10 880)

Resultat per aktie uppgick till 23,28 kr (21,11)

Räntabiliteten på eget kapital uppgick till 18,9 procent (19,3)

Räntenettot ökade med 20 procent till 19 157 mkr (15 977)

Provisionsnettot ökade med 11 procent till 9 880 mkr (8 869)

Nettoresultat % nansiella poster minskade med 38 procent till 1 691 mkr (2 738)

Kostnaderna ökade med 10 procent till 16 719 mkr (15 139)

Kreditförlusterna uppgick till netto 619 mkr (–205)

Skattesatsen minskade till 22 procent (23)

Affärsvolymerna ökade inom alla segment

– Utlåningen steg med 20 procent

– Inlåningen ökade med 19 procent

– Fondvolymen steg med 2 procent

Styrelsen föreslår höjd utdelning till 9,00 kronor per aktie (8,25)

Ekonomiskt sammandrag 2007

2

årsred

ovisning 2007

459 299 200Antal kontor

Volymer

Volymer

Utlåning Inlåning

867 mdkr 308 mdkr

Utlåning Inlåning

177 mdkr 102 mdkr

Utlåning Inlåning

34 mdkr 13 mdkr

Kunder Privat Företag och organisationer

4,1 m 395 000

Privat Företag

5,0 m 219 000

Privat Företag

179 000 19 000

Marknader Sverige Estland, Lettland och Litauen

Intäkter

och resultat

Intäkter Årets resultat

17 678 mkr 6 182 mkr


8 773 mkr 4 322 mkr

Verksamhet I Sverige erbjuder Swedbank genom

459 egna kontor, uttagsautomater

och telefon- och internetbanktjänster

samt genom samarbetet med spar-

banker och delägda banker en unik till-

gänglighet för bankens 4,5 miljoner

kunder. Svensk bankrörelse har ett

komplett utbud av finansiella tjänster

för privatpersoner, företag, organisa-

tioner, kommuner och landsting.

Swedbank är marknadsledande inom

flera betydande marknadssegment i

Sverige.

Baltisk bankrörelse utgörs av koncer-

nens verksamheter i Estland, Lettland

och Litauen med 5,2 miljoner kunder.

Verksamheten bedrivs under varumär-

ket Hansabank. Genom ett heltäck-

ande kontorsnät och telefon- och

internetbanker erbjuds ett komplett

sortiment av produkter och banktjäns-

ter till privat- och företagskunder.

Hansabank är marknadsledande inom

de viktigaste segmenten på de snabbt

växande baltiska marknaderna.

det

ta är sw

edban

k

Detta är Swedbank

Svensk bankrörelse,

51 %

Swedbank Markets, 10 %

Baltiskbankrörelse, 26 %

Övrigt, 2 %


Internationellbankrörelse, 4 %

Fördelning intäkter2007


51 %

Baltisk bankrörelse, 26 %

Kapital-förvaltning

och försäkring, 7 %

Övrigt, 2 %



Kapitalförvaltningoch för-säkring, 7 %

Fördelning årets resultat*2007


50 %

Kapitalförvaltningoch för-säkring, 8 %

Övrigt, 3 %



Baltisk bankrörelse,

32 %


52 %


och försäkring, 8 %



Baltisk bankrörelse, 29 %

* Hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB

Svensk bankrörelse Baltisk bankrörelse

Ukraina, Ryssland, Norge, Danmark,

Finland, Spanien, Luxemburg och Japan


1 279 mkr 268 mkr

Internationellbankrörelse

Internationell bankrörelse omfattar

Swedbanks växande verksamhet utan-

för hemmamarknaderna i Sverige och

Baltikum. Målsättningen på lång sikt

är att åtminstone Ukraina och

Ryssland ska utvecklas till geografiska

hemmamark nader. Utöver verksamhe-

ten i Ukraina och Ryssland ingår även

mindre etableringar i Luxemburg,

Finland, Danmark och Norge samt

representationskontor i Japan och

Ukraina.

3

årsred

ovisning 2007

Swedbanks vision är att vara den ledande finansiella

institutionen på de marknader vi är verksamma.

Swedbank har totalt ca 9 miljoner privatkunder och ca

500 000 företagskunder med 459 kontor i Sverige, 299 kon -

tor i Estland, Lettland och Litauen samt 191 kontor i Ukraina.

Koncernen har även verksamhet i Helsingfors, Kaliningrad,

Köpenhamn, Luxemburg, Marbella, Moskva, New York, Oslo,

Shanghai, St Petersburg och Tokyo.

Utlåning Inlåning

24 mdkr 27 mdkr

det

ta är sw

edban

k


79 %


Swedbank Markets,

2 % Baltisk bankrörelse, 16 %

Fördelning utlåning2007


79 %


Swedbank Markets,

2 % Baltisk bankrörelse, 16 %

Fördelning anställda

Svenskbank-

rörelse,28 %

Kapitalförvaltningoch försäkring, 2 %


Baltiskbankrörelse,

42 %


Gemensam serviceoch koncernstaber,

7 %

Totalt 22 148 heltidstjänster 2007


6 236


och för-säkring, 332

Swedbank Markets, 752

Baltisk bankrörelse, 9 203

Internationellbankrörelse, 3 952

Gemensam service och koncernstaber, 1 673

Totalt 22 148 heltidstjänster 31 dec 2007

Sverige, Norge, USA och Kina


3 557 mkr 1 010 mkr

Swedbank Markets

Swedbank Markets är Swedbanks invest-

mentbank och bedriver värdepappers-,

ränte- och valutahandel, projekt-, export-

och företags finansieringar samt utför

uppdrag inom corporate finance.

Utanför Sverige bedriver Swedbank

Markets verksamhet via dotterbolagen

First Securities i Norge och Swedbank

First Securities LLC i USA samt via filia-

lerna i Oslo, New York och Shanghai.

Förvaltat kapital

606 mdkr

Sverige


2 183 mkr 975 mkr

Kapitalförvaltning och försäkring

Kapitalförvaltning och försäkring om-

fattar dotter koncernen Swedbank Robur

med verksamhet inom fondförvaltning,

institutionell och diskretionär kapitalför-

valtning, försäkringar samt individuellt

pensionssparande. Swedbank Robur är

Sveriges största fondförvaltare.

Produkterna säljs och distribueras huvud-

sakligen av Svensk bankrörelse samt av

sparbanker och delägda banker i Sverige.

Sverige


2 749 mkr –298 mkr

Gemensam service och koncernstaber


inkluderar utveckling och drift av

IT-system i den svenska delen av koncer-

nen samt övriga gemensamma service-

funktioner, främst i Sverige, men även allt

mer för övriga marknader i takt med att

koncernens internationella prägel ökar.

Treasury, koncernledning och -staber

samt koncernens eget försäkringsbolag

Sparia ingår också.

årsred

ovisning 2007

sty

relseo

rdfö

rande har ord

et

Styrelseordförande har ordet

Tillväxtstrategin ligger fast

Vår närvaro i Estland, Lettland och Litauen är långsiktig och vi

har även höga förväntningar på Ukraina och Ryssland. I Sverige

ska Swedbank fortsätta vara ledande genom att vara först

med olika initiativ som utvecklar marknaden och erbjudandet

till kunderna. I Baltikum och Ukraina ska vi, genom en mix av

svenska och lokala produkter och angreppssätt, fortsätta

bidra till utvecklingen av finansiella tjänster, samt positionera

oss för snabbt kunna ta tillvara möjligheter som kan uppstå vid

en eventuell konsolidering i dessa regioner.

Lång historia av lokalt engagemang

Till Swedbanks idéarv hör att vara aktiva och engagerade i de

samhällen där vi är verksamma, både lokalt och nationellt. Så

arbetar vi sedan generationer i Sverige och så vill vi också

arbeta på våra andra marknader. Vi är engagerade i samhälls-

debatten och vinnlägger oss om dialog med politiker och

beslutsfattare. I Sverige handlar det om synen på finanssek-

torns betydelse och dess förutsättningar för tillväxt. I Baltikum

innefattar det bland annat att understryka vikten av sund

ekonomisk politik för att fortsätta regionens dynamiska

utveckling.

Swedbank, sparbankerna och de sparbanksanknutna stiftel-

serna är på olika sätt engagerade i kultur, utbildning, sport och

social verksamhet. Genom engagemang och närvaro förstär-

ker vi våra relationer, vi gör vår röst hörd och vi får bättre

insikter om förutsättningarna för fortsatt framgångsrik bank-

verksamhet.

Tillförsikt inför 2008

Den finansiella oron är inte över och en recession i USA riskerar

att negativt påverka Europa. Jag känner dock mer tillförsikt för

Swedbankkoncernens utveckling än oro inför 2008.

Stockholm i mars 2008

Carl Eric Stålberg

Styrelseordförande

Swedbanks bästa år hittillsSwedbank står starkt; vårt resultat för 2007 är det bästa hittills, balansräkningen var fortsatt mycket solid och vi fortsatte utveckla de marknadsledande positionerna på våra hemmamarknader.

årsred

ovisning 2007

Oundvikligen har inte heller vi varit immuna mot marknadens

förändrade inställning till den finansiella sektorn, som har sin

grund i den pågående turbulensen på världens finansmark-

nader, eller till omvärderingen av utsikterna för vissa tillväxt-

marknader, där även de baltiska ekonomierna ingår. Trots detta

är jag övertygad om vår positionering och strategi för kom-

mande och följande år.

Strategi för aktieägarvärde

Swedbank har en uttalad tillväxtstrategi som skapar aktie-

ägarvärde genom att från vår svenska bas expandera och

etablera en ledande närvaro på utvalda marknader med hög

tillväxtpotential. Vår utveckling i Baltikum visar att strategin

är lyckosam och ger anledning till motsvarande optimism vad

gäller framför allt Ukraina men även Ryssland. Vi vet värdet

av att vinna kundernas förtroende i en tidig fas av den eko-

nomiska utvecklingen och sedan genom goda insatser behålla

förtroendet och utveckla affären.

4

årsred

ovisning 2007

vd har ord

et

Internationell tillväxt

VD har ordet

Swedbank utvecklas från en huvudsakligen svensk bank till en internationell bankkoncern med svenska rötter. En allt större del av vår intjäning kommer från tillväxtmarknader.

årsred

ovisning 2007

Ukraina viktigt för framtida tillväxt

Genom Swedbank i Ukraina är vi idag en av de 15 största ban-

kerna i Ukraina. Den ukrainska bankmarknaden är fortfarande

i sin linda, men i en kraftig tillväxt som förväntas fortsätta en

lång tid framöver.

Kundnytta genom närvaro på övriga marknader

Vår närvaro i Ryssland, övriga Norden och Europa, Nord-

amerika, Japan och Kina bidrar på ett positivt sätt till vårt

resultat och till konkret kundnytta.

Få beslutsnivåer gynnar effektiviteten

För att vara framgångsrik måste tillväxten ske under former

som säkerställer aktieägarvärde och lönsamhet genom effek-

tivitet och kompetent riskhantering. Vi har ett decentraliserat

beslutsfattande och arbetar systematiskt med att identifiera

och ta vara på de stordriftsfördelar som en större organisation

ger möjlighet till.

Jag vill med dessa ord framföra ett stort tack till bankens

mer än 23 000 medarbetare för goda insatser och gemen-

samma framgångar under det gångna året.

Stockholm i mars 2008

Jan Lidén

Verkställande direktör

och koncernchef

[email protected]

Swedbank har fyra länder som hemmamarknader. Sverige

representerar en stabil bas i vår verksamhet. Estland, Lettland

och Litauen står samtidigt för en allt större del av koncernens

resultat. Ryssland och Ukraina kommer på sikt att ge bety-

dande bidrag till Swedbanks intjäning.

Framgångsrik modell för fortsatt internationell expansion

Vårt kunderbjudande bygger på konkurrenskraftiga produkter

och tjänster, som är enkla att förstå och att använda.

Tillsammans med ledande service i kundmötet – oavsett om

det sker i våra många kontor, via telefon eller internet – har vi

etablerat en modell för framgångsrik bankverksamhet i res-

pektive land. Expansionen innebär att flera kunder kan utnyttja

vårt samlade kunnande och vår produktportfölj.

Väl framme i Europeisk reglering

EUs initiativ för att öka kundrörligheten och den gränsöver-

skridande konkurrensen kommer att fortsätta att påverka

bankstrukturen, både inom EU och i de bankmarknader som

gränsar till EU, som Ryssland och Ukraina. Vi är väl framme

både vad gäller MiFID, direktiv som reglerar handel med värde-

papper inom EU och ESS, och SEPA, skapandet av en gemen-

sam standardiserad europeisk betalningsmarknad.

Stärka positionerna i Sverige

Utbytet med våra kunder ökade under 2007 i samtliga mark-

nader. I Sverige är vi marknadsledande inom flera stora kund-

segment och betydande produktområden. Här kommer vi för-

söka att ytterligare stärka våra positioner och satsa på

tillväxtområden där vi idag inte är marknadsledande.

Goda långsiktiga utsikter i Baltikum

I Estland, Lettland och Litauen ökar vi ständigt affärsutbytet

med våra kunder. Trots att de senaste årens starka tillväxt nu

lett till obalanser i ekonomierna, ser vi ändå på längre sikt en

god ekonomisk tillväxt jämfört med de genomsnittliga

EU-ländernas.

5

6

årsred

ovisning 2007

Finland

Sverige

Danmark

Norge

Litauen

Ukraina

Ryssland

Lettland

Estland

Vision och strategi

Tillväxt på fler hemmamarknaderFrån en svensk bank med internationell närvaro har Swedbank på några år utvecklats till en internationell finansiell institu-tion med svensk bas. Utifrån starka positioner i Sverige, Estland, Lettland och Litauen tar nu koncernen nya positioner på marknader med stor potential.

Vision

Swedbank ska vara den ledande finansiella institutionen på

sina hemmamarknader. Med ledande menas:

• den högsta kundtillfredställelsen

• den bästa lönsamheten

• den mest attraktiva arbetsgivaren.

Affärsidé

Genom att förstå och agera utifrån sina kunders behov kan

Swedbank erbjuda kunderna de bästa finansiella lösningarna

och därmed förbättra deras livskvalitet.

På så sätt kan Swedbanks marknadsvärde kontinuerligt öka

och företaget vara en positiv kraft i samhället.

Värderingar

Swedbank tror att koncernens starka resultat och ökade inter-

nationella erkännande är resultatet av en prestationsinriktad

kultur, tydlig och öppen kommunikation, förändringsbenägen-

het och våra medarbetares starka engagemang.

Ledande värderingar i koncernen är:

• resultatinriktade – vi vill uppnå goda resultat i allt vi gör

• öppna – vi är transparenta och öppna i vår kommunikation

• innovativa – vi är villiga att lära oss nytt och att förändras

• engagerade – vi bygger gemensamt en långsiktig och håll-

bar affärsverksamhet.

STRATEGI

Stor kundbas och brett distributionsnät

Swedbank eftersträvar stora kundbaser, långsiktiga kundrela-

tioner samt höga marknadsandelar på sina hemmamarknader.

Kundrelationer och distribution av finansiella tjänster till-

mäts större strategisk betydelse än att samtliga finansiella

tjänster hanteras och förvaltas i egen regi. Fonder, sakförsäk-

ringar samt betal- och kreditkort är exempel på finansiella

tjänster från andra leverantörer än Swedbank som erbjuds de

svenska kunderna.

Försäljning och kundservice sker via bankkontor, telefon,

Internet och automater, som kännetecknas av hög tillgänglig-

het och heltäckande lokal närvaro. Distributionskraften för-

stärks ytterligare genom samarbeten med t ex sparbanker

och franchisetagare i Swedbank Fastighetsbyrå, Swedbank

Jurist byrå och Swedbank Företagsförmedling samt olika for-

mer av leverantörssamarbeten och mäklarsamarbeten.

Hemmamarknader och stödjande närvaro

Swedbank har idag fyra geografiska hemmamarknader i form

av Sverige, Estland, Lettland och Litauen, där samtliga kund-

segment betjänas genom en väl utbyggd kontorsrörelse samt

kundanpassade och lättanvända finansiella tjänster till kon-

kurrenskraftiga priser. Kunderbjudandet omfattar utöver

vanliga bank- och finansieringstjänster avancerade företags-

tjänster, kapitalmarknadstjänster, kapitalförvaltning och för-

säkringar.

Swedbanks ambition är att etablera fler hemmamarknader,

varav Ukraina och nordvästra Ryssland är högst prioriterade.

Ytterligare hemmamarknader kan på sikt bli aktuella i angräns-

ande länder.

För att stödja hemmamarknadsaffären finns Swedbank

etablerad på angränsande marknader som Finland, Norge och

Danmark samt finansiellt viktiga länder som USA, Kina, Japan

och Luxemburg. En begränsad expansion bland lokala kunder

sker på vissa av dessa marknader.

Tillväxt – internationellt och i lönsamhet

Swedbank eftersträvar tillväxt. Vinsttillväxt har högre priori-

tet än tillväxt i affärsvolymer och marknadsandelar. Dock sam-

manfaller ofta ökade affärsvolymer och marknadsandelar

långsiktigt med högre vinst.

Länder i Europa som ligger under Europagenomsnittet vad

gäller BNP per capita och användning av finansiella tjänster –

företrädesvis i Östeuropa – bedöms erbjuda störst möjligheter

för långsiktig tillväxt.

Resurser omallokeras ständigt till de geografiska markna-

der, kundsegment och produktområden som bedöms ha lång-

siktigt störst tillväxtpotential.

Nöjda, lojala kunder och motiverade medarbetare möjliggör

vinsttillväxt.

vision och

strat

egi

7

årsred

ovisning 2007

Tillväxt på fler hemmamarknader

vision och

strat

egi

Låg risk

Swedbank eftersträvar en väl diversifierad kreditportfölj med

låg riskprofil. Detta uppnås framför allt genom spridning på

många kunder i många olika branscher, låg koncentrationsrisk,

samt en ökad geografisk diversifiering. Låg risk uppnås vidare

genom kreditaffärer som alltid bygger på god återbetalnings-

förmåga och gott säkerställande.

Decentraliserat beslutsfattande och lokal närvaro

All affärsverksamhet i Swedbank bedrivs lokalt med decentra-

liserat beslutsfattande så nära kunderna som möjligt. De

lokala organisationerna med kund- och kreditansvar stöttas av

gemensamma produktsystem, beslutsstödssystem och regel-

verk.

Kompetens

Som kunskaps- och serviceföretag är personalen Swedbanks

viktigaste konkurrensfördel. Betydande resurser investeras i

vidareutbildning av personalen.

Kostnadseffektivitet

Genom stora kundbaser och affärsvolymer, samordning och

effektiva processer uppnås kostnadseffektivitet.

Ett varumärke

Swedbank ska bedriva verksamheten under ett gemensamt

varumärke på alla marknader. På lång sikt skapas störst värde

i kommunikationen med kunder, samarbetspartners och mark-

nadsplatser genom ett varumärke.

Swedbanks varumärke ska återspegla ambitionen att vara

ledande på service genom att alltid:

• ha kundens bästa för ögonen i varje situation

• generöst och proaktivt erbjuda värdefull ekonomisk rådgiv-

ning

• ha en omtänksam och serviceinriktad inställning

• förenkla kundernas vardag och möjligheter till affärer.

Marknadsposition – ledande på service

Swedbank ska på alla marknader uppfattas som ledande på

service av kunderna.

Alla kunder ska uppfatta Swedbank som:

Tillgängliga

Vi ska vara öppna såväl fysiskt som mentalt. Det ska vara

enkelt att få kontakt med oss oavsett kanal och vi ska alltid

möta våra kunder på ett vänligt, personligt sätt. Kunden ska

alltid känna sig välkommen.

Okomplicerade

Finansiella tjänster kan vara komplexa, men våra kunder ska

inte behöva bekymra sig. Vår uppgift är att hjälpa kunderna

och förenkla. Produkter och tjänster ska alltid grundas på kun-

dernas behov och vara enkla för dem att använda och förstå.

Proaktiva

Som ledande på service är vi alltid proaktiva. Vi tar initiativ och

erbjuder frikostigt ekonomisk rådgivning och erbjuder våra

kunder nya produkter och tjänster. Vi strävar efter att stän-

digt förbättra oss.

OLIKA MOGNADSFASER

Länder i Europa som ligger under

Europa genomsnittet vad gäller BNP

per capita och användning av finan-

siella tjänster — företrädesvis i

Östeuropa — bedöms erbjuda störst

möjligheter för långsiktig tillväxt.

Ukraina

Ryssland

Baltikum

Privat utlåning/BNP (%)

BNP per Capita

Sverige

STARK POSITION FÖR LÖNSAMHET OCH TILLVÄXT

Swedbank har en mindre men väx-ande närvaro i Ukraina och Ryssland. På lång sikt väntas en stor del av Swedbanks tillväxt komma härifrån.

Framtida tillväxt och lönsamhet

Ukraina & Ryssland

De baltiska ekonomierna har en stark ekonomisk tillväxt som förväntas fortsätta många år.Genom att som största bank i

regionen växa med marknaden får Swedbank en god vinsttillväxt.

Tillväxt och erfarenhet

Baltikum

Swedbank är Sveriges ledande bank. Lönsamheten är hög och stabil, samtidigt som banken befäster sina marknadsandelar inom viktiga seg-ment både på företags- och privat-marknaden.

Stabil bas

Sverige

För marknadsbeskrivning i Svensk bankrörelse, se sid 16, i Baltisk bankrörelse, se sid 22, i Internationell bankrörelse, se sid 28–29.

Finansiella mål

Utdelning

Utdelningen ska uppgå till omkring 40 procent av årets resultat, rensat

för poster av engångskaraktär.

Utdelningens storlek tar sin utgångspunkt i den senaste utdelningen

och bestäms med hänsyn till förväntad resultatutveckling, det kapital

som bedöms nödvändigt för att utveckla verksamheten samt

marknadens avkastningskrav. Styrelsens förslag till utdelning för 2007

är en ökning med 9 procent till 9,00 kronor (8,25) per aktie, vilket mot-

svarar en utdelningsgrad på 39 procent (39).

Kr %

Utdelning och utdelningsgrad

Utdelning, kr Utdelningsgrad

Mål omkring 40 %

2003 2004 2005 2006 2007

2

4

6

8

10

0

15

30

45

60

75

0

Kapitaltäckning

Primärkapitalrelationen ska vara omkring 6,5 procent.

Kapitaltäckningsgraden ska lägst motsvara den nivå som vid varje tid-

punkt bedöms lämplig för att bibehålla en uthållig finansiell stabilitet

och för att utveckla verksamheten. Vid utgången av 2007 uppgick

primärkapitalrelationen enligt övergångsregler till 6,2 procent (6,5

enligt äldre regelverk). Enligt nytt regelverk uppgick primärkapitalrela-

tionen till 8,5 procent.

%

Primärkapitalrelation

Mål omkring 6,5 procent

2

4

6

8

10

02003 2004 2005 20072006

Operationell effektivitet

K/I-talet före kreditförluster ska långsiktigt vara lägre än 0,50.

K/I-talet mäter den operationella effektiviteten som relationen mellan

kostnader och intäkter. 2007 uppgick K/I-talet till 0,51 (0,52).

K/I-tal före kreditförluster

0,8

0,7

0,6

0,5

0,4

0,3

0,2

0,1

0,0 2003 2004 2005 2006 2007

Mål lägre än 0,5

Räntabilitet

Räntabiliteten på eget kapital ska överstiga genomsnittet för

jämförelsebankerna.

Jämförelsebankerna är SEB, Handelsbanken, Nordea, Danske Bank samt

DnB NOR. 2007 var Swedbanks räntabilitet 18,9 procent (19,3) medan

genomsnittet för jämförelsebankerna uppgick till 19,2 procent (20,5).

%

Räntabilitet på eget kapital

Swedbank

5

10

15

20

25

02003 2004 2005 20072006

Jämförelsebanker

0

5

10

15

20

25

5

10

15

20

25

0

Resultat per aktie

Tillväxt i resultat per aktie ska uthålligt överstiga genomsnittet för

jämförelsebankerna.

Den genomsnittliga tillväxten åren 2002 till och med 2007 var 24,2

procent i Swedbank, medan genomsnittet för jämförelsebankerna

uppgick till 23,5 procent.

20072003 2004 2005 20060

5

10

15

20

25

Resultat per aktie

Kr

8

årsred

ovisning 2007

finan

siella m

ål

9

årsred

ovisning 2007

Ukraina befinner sig i en stark tillväxtfas. Mellan 2000 och 2006 ökade BNP med 52 procent, eller med 7,4 procent per år. Den inhemska efterfrågan driver tillväxten. Hushållens konsumtion utvecklas starkt då sysselsättningen ökar och därmed större tillgängliga inkomster. Även krediterna har tredubblats som andel av BNP sedan 2001.

God fartpå tillväxten

10

årsred

ovisning 2007

markn

adsa

ndelar

10

20

30

004 05 06 07

Privatmarknaden, inlåning, 1:a

SEB 12 %

Sparbankerna 14 %Handelsbanken 16 %

Swedbank 26 %

Övriga 14 %

Nordea 18 %

10

20

30

004 05 06 07

Företagsmarknaden, inlåning, 4:a

Swedbank 16 %

Sparbankerna 5 %

Handelsbanken 22 %

Övriga 15 %

SEB 22%

Nordea 20 %

10

20

30

004 05 06 07

Privatmarknaden, utlåning

Övriga 3 %

* SEB ej med i statistiken

Handelsbanken 28 %

SBAB 10 %

Swedbank 26 %

SEB 12 %

Nordea 17 %

10

20

30

004 05 06 07

Privatmarknaden, hypoteksutlåning, 1:a

Övriga 3 %


Handelsbanken 28 %

SBAB 10 %

Swedbank 30 %

SEB 12 %

Nordea 17 %

10

20

30

004 05 06 07

Företagsmarknaden, utlåning

Övriga 3 %


Handelsbanken 28 %

SBAB 10 %

Swedbank 21 %

SEB 12 %

Nordea 17 %

10

20

30

004 05 06 07

Fondförvaltning, 1:a

Swedbank 25 %

Länsförsäkringar 4 %

Handelsbanken 14 %

Skandia 3%

Övriga 31 %

SEB 18 %

Nordea 12 %

MARKNADSANDELAR SVERIGE

Marknadsandelar

Marknadsandelar, procent Volymer, mdkrUkraina 2007 2006 2005 2004 2007 2006 2005 2004

Privatmarknaden

Inlåning 1 — — — 2 — — —

Utlåning 2 — — — 4 — — —

varav hypoteksutlåning 2 — — — 1 — — —

Bankkort (antal tusen) 1 — — — 275 — — —

Företagsmarknaden

Inlåning 2 — — — 4 — — —

Utlåning 2 — — — 7 — — —

Marknadsandelar, procent Volymer, mdkrSverige 2007 2006 2005 2004 2007 2006 2005 2004

Privatmarknaden

Inlåning 26 26 26 25 215 177 150 135

Utlåning 26 26 26 27 496 442 395 361

varav hypoteksutlåning 30 30 30 31 422 373 330 294

Individuellt pensionssparande * 36 35 35 35 23 21 17 12

Spax 27 30 30 27 29 21 15 11

Fondförvaltning 25 26 27 28 401 398 355 280

Bankkort (antal tusen) u.s. u.s. u.s. u.s. 3 498 3 327 3 209 3 017

* exklusive sparbankernas innehav i Swedbank Robur

Företagsmarknaden

Inlåning 16 15 16 17 94 89 82 76

Utlåning 21 22 21 21 368 322 290 268


På den svenska marknaden är Swedbank ledande inom hypotek, hushållsinlåning, fondsparande och individuellt pensionssparande.

11

årsred

ovisning 2007

markn

adsa

ndelar

20

40

60

004 05 06 07

Estland, Inlåning, 1:a

Hansabank 53 %

Sampo 11 %

SEB 26 %

Övriga 10 %10

20

30

40

004 05 06 07

Lettland, inlåning, 2:a

Övriga 33 %

Rietmu Bank 9 %

Hansabank 17 %

Aizkraukles banka 8 %

Parex Bank 19 %

SEB 14 %10

20

30

40

004 05 06 07

Litauen, inlåning, 1:a

Hansabank 32 %

Sanoras 10 %

Övriga 16 %

Sampo 4 %

SEB 27 %

DnB Nord 11 %

10

20

30

40

004 05 06 07

Litauen, utlåning, 2:a

Hansabank 26 %

Övriga 16 %

Sampo 7 % Sanoras 4 %

SEB 33 %

DnB Nord 14 % 20

40

60

004 05 06 07

Estland, utlåning, 1:a

Hansabank 46 %

Övriga 12 %

SEB Ühispank 30 %

Sampo 11 % 10

20

30

40

004 05 06 07

Lettland, utlåning, 1:a

Hansabank 27 %

Nord/LB Latvija 10 %

SEB Unibanka 18 %

Nordea 8 %

Övriga 24 %

Parex Bank 12 %

MARKNADSANDELAR BALTIKUM

10

20

30

40

004 05 06 07

Litauen, hypotek, 2:a

SEB 29 %

Sampo 12 % Övriga 14 %

Hansabank 28 %

DnB Nord 17 % 10

20

30

004 05 06 07

Lettland, hypotek, 1:a

SEB 15 %

Hansabank 28 %

Övriga 8 %

DnB Nord 14 %

Parex Bank 7 %Hipotieku bank 4 %

Nordea 14 %

Aizkraukles Banka 10 %20

40

60

004 05 06 07

Estland, hypotek, 1:a

Swedbank 49 %

Marknadsandelar, procent Volymer, mdkrBaltikum 2007 2006 2005 2004 2007 2006 2005 2004

Privatmarknaden

Estland

Inlåning 62 62 63 64 19 16 13 10

Utlåning 49 50 50 50 31 22 14 8


Bankkort (antal tusen) 65 67 68 69 1 151 1 076 948 894

Lettland

Inlåning 28 29 29 25 13 11 8 5

Utlåning 27 27 24 21 23 15 8 4


Bankkort (antal tusen) 37 37 36 36 892 787 622 493

Litauen

Inlåning 39 39 39 39 24 18 15 10

Utlåning 29 30 29 29 18 12 7 3


Bankkort (antal tusen) 34 35 35 32 1 310 1 208 1 067 870

Marknadsandelar, procent Volymer, mdkrBaltikum 2007 2006 2005 2004 2007 2006 2005 2004

Företagsmarknaden

Estland

Inlåning 48 47 47 47 24 20 16 10

Utlåning 44 46 46 46 41 32 23 15

Lettland

Inlåning 11 14 15 12 9 9 8 5

Utlåning 26 29 26 24 34 25 15 9

Litauen

Inlåning 22 21 20 21 10 8 7 5

Utlåning 25 25 25 24 30 22 16 11

På den baltiska marknaden är Hansabank den ledande banken inom de viktigaste segmenten.

12

årsred

ovisning 2007

fem

år i s

amman

drag

Fem år i sammandrag

Nyckeltal2007 2006 2005 20041) 20032)

Lönsamhet

Räntabilitet på eget kapital, % 18,9 19,3 24,6 21,8 15,9

K/I-tal före kreditförluster 0,51 0,52 0,48 0,55 0,57

Räntemarginal, % 1,12 1,12 1,29 1,36 1,47

Placeringsmarginal, % 1,25 1,23 1,38 1,44 1,59

Avkastning på totalt kapital, % 1,02 1,10 1,33 1,00 0,94

Kapitaltäckning

Primärkapitalrelation, % exklusive tillägg 3) 8,5 6,5 6,5 8,2 7,2

Kapitaltäckningsgrad, % exklusive tillägg 3) 12,7 9,8 9,7 11,6 10,8

Kapitaltäckningskvot exklusive tillägg 3) 1,59 1,22 1,21 1,45 1,36

Primärkapitalrelation, % 4) 6,2 6,5 6,5 8,2 7,2

Kapitaltäckningsgrad, % 4) 9,3 9,8 9,7 11,6 10,8

Primärkapital, mkr 4) 50 920 47 497 39 939 42 995 42 158

Kapitalbas, mkr 4) 76 456 70 930 59 729 60 740 63 695

Riskvägda tillgångar, mkr 4) 822 363 726 712 616 052 524 550 587 520

Kreditkvalitet

Kreditförlustnivå netto, % 0,07 –0,02 0,04 0,07 0,14

Andel osäkra fordringar, % 0,13 0,07 0,12 0,18 0,28

Reserveringsgrad för individuellt identi$ erade osäkra fordringar, % 43 50 48 40 40

Total reserveringsgrad för osäkra fordringar, % 120 195 171 151 131

Kundnöjdhet

Andel nöjda privatkunder, Sverige, % 5) 70 71 69 67 67

Andel nöjda företagskunder, Sverige; % 5) 71 68 67 67 67

Index privatkunder, Estland 6) u.s 8,5 8,5 8,3 8,4

Index företagskunder, Estland 6) u.s 8,1 8,1 8,2 8,2

Index privatkunder, Lettland 6) u.s 6,6 6,6 6,6 6,7

Index företagskunder, Lettland 6) u.s 6,5 6,3 6,3 6,0

Index privatkunder, Litauen 6) u.s 83 82 83 86

Index företagskunder, Litauen 6) u.s 89 82 80 85

Antalsuppgifter2007 2006 2005 2004 2003

Privatkunder, miljoner 9.3 8,9 8,7 8,4 8,3

Företagskunder, tusen 512 459 430 400 400

Internetbankskunder, miljoner 7) 4.8 4,3 3,7 3,2 2,7

Telefonbankskunder, miljoner 7) 3,5 3,0 2,7 2,8 2,7

Anställda 22 148 17 399 16 148 15 156 15 366

Kontor 7) 1 213 1 051 1 045 1 064 1 105

Insättnings- och uttagsautomater 7) 2 562 2 376 2 147 2 105 2 097

Data per aktieKronor 2007 2006 2005 2004 2003

Resultat per aktie 23,28 21,11 23,14 17,50 12,02

Resultat per aktie efter utspädning 8) 23,28 21,11 23,14 17,50 12,01

Eget kapital per aktie 131,96 116,37 104,07 86,16 79,42

Eget kapital per aktie efter utspädning 8) 131,96 116,37 104,07 86,14 79,39

Substansvärde per aktie 129,66 115,29 105,27 94,00 77,32

Substansvärde per aktie efter utspädning 8) 129,66 115,29 105,27 93,98 77,29

Kassa& öde per aktie 31,70 –10,86 16,92 39,98 14,87

Kontantutdelning per aktie 9,00 9) 8,25 7,50 6,50 5,75

Börskurs vid årets slut 183,00 248,50 216,50 165,50 141,50

Direktavkastning, % 4,9 3,3 3,5 3,9 4,1

P/E-tal 7,9 11,8 9,4 9,5 11,7

Börskurs/Eget kapital per aktie, % 138,70 213,50 208,00 192,10 177,50

1) Ej omräknad enligt IAS 39. 2) Ej omräknad enligt IFRS. 3) 2007 enligt nytt regelverk, 2003–2006 enligt äldre regelverk. 4) 2007 enligt övergångsregler, 2003–2006 enligt äldre regelverk. 5) Enligt SKI. 6) Skala 1 till 10 respektive 1 till 100. 7) Inklusive sparbankerna och delägda banker. 8) 2003–2004 beräknat på 8 008 100 tecknings-optioner. 9) Styrelsens förslag.

13

årsred

ovisning 2007

fem

år i s

amman

drag

Resultaträkningmkr 2007 2006 2005 20041) 20032)

Räntenetto 19 157 15 977 15 679 15 199 16 201

Erhållna utdelningar 105

Provisionsnetto 9 880 8 869 7 170 6 122 5 739

Nettoresultat $ nansiella poster till verkligt värde 1 691 2 738 2 817 1 807

Nettoresultat $ nansiella poster 801

Försäkringsnetto 548 264 154 143

Andel av intresseföretags resultat 424 222 301 366 –116

Övriga intäkter 1 224 1 127 3 339 1 046 1 607

Summa intäkter 32 924 29 197 29 460 24 683 24 337

Personalkostnader 9 792 8 560 8 191 7 591 6 978

Övriga kostnader 6 222 5 920 5 362 5 457 5 585

Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar 705 659 603 563 664

Avskrivning av goodwill 614

Summa kostnader 16 719 15 139 14 156 13 611 13 841

Resultat före kreditförluster 16 205 14 058 15 304 11 072 10 496

Kreditförluster 619 –205 294 494 987

Nedskrivning av $ nansiella anläggningstillgångar

Återföring av nedskrivning av $ nansiella anläggningstillgångar –55

Rörelseresultat 15 586 14 263 15 010 10 578 9 564

Bokslutsdispositioner 19

Skatt 3 450 3 211 2 781 2 399 2 567

Resultat från kvarvarande verksamhet 12 136 11 052 12 229 8 179 6 978

Resultat för avvecklad verksamhet efter skatt 1 770

Årets resultat 12 136 11 052 12 229 9 949 6 978

Årets resultat hänförligt till:Aktieägarna i Swedbank AB 11 996 10 880 11 879 9 157 6 343

Minoriteten 140 172 350 792 635

Balansräkningmkr 2007 2006 2005 20041) 20032)

Utlåning till kreditinstitut 174 014 161 097 152 348 109 674 76 643

Utlåning till allmänheten 1 135 287 946 319 822 425 726 675 749 752

Räntebärande värdepapper

Belåningsbara statsskuldsförbindelser 37 134 23 024 26 523 16 276 14 136

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 78 358 76 576 60 983 64 094 63 038

Aktier och andelar 77 618 72 589 63 338 48 714 5 413

varav för vilka kunder bär placeringsrisken 69 324 65 008 55 008 41 576

Derivat 36 984 23 864 32 170 33 105

Tillgångar i försäkringsrörelsen 38 199

Övrigt 68 589 49 520 39 496 23 743 55 153

Summa tillgångar 1 607 984 1 352 989 1 197 283 1 022 281 1 002 334

Skulder till kreditinstitut 163 785 130 642 110 066 101 924 95 441

Inlåning och upplåning från allmänheten 458 375 400 035 338 894 285 540 283 616

Emitterade värdepapper m m 673 116 561 208 517 582 435 029 442 103

Skulder där kunder bär placeringsrisken 69 819 65 289 55 249 41 580

Skulder i försäkringsrörelsen 38 082

Derivat 36 267 31 607 30 144 37 663

Övrigt 98 563 69 506 59 258 46 758 74 347

Efterställda skulder 39 736 34 425 32 221 26 430 26 826

Eget kapital 68 323 60 277 53 869 47 357 41 919

Summa skulder och eget kapital 1 607 984 1 352 989 1 197 283 1 022 281 1 002 334

1) Ej omräknad enligt IAS 39. 2) Ej omräknad enligt IFRS.

14

årsred

ovisning 2007

sve

nsk

ban

krörelse

Svensk bankrörelse

Den svenska bankrörelsen verkar på en mogen marknad.

Fortsatta framgångar förutsätter att mervärdet för kunderna

ständigt ökar. Undersökningar visar att personliga kontakter

och lokal närvaro är det som avgör valet av bank. Allt fler använ-

der internetbanken för vardagsärenden och den personliga

kontakten på kontoret och via telefon för avancerad rådgiv-

ning. Swedbanks svenska kontorsrörelse har genom sin breda

marknadsnärvaro styrkan att svara mot många olika kund-

behov – från lättanvända tjänster för vardagliga bank ärenden

till kvalificerad rådgivning.

Tillväxtstrategi

Swedbanks strategi i Sverige fokuserar på:

• tillväxt, genom att omallokera resurser till geografiska om-

råden med hög ekonomisk tillväxt, till kundsegment med hög

ekonomisk tillväxt samt till finansiella tjänster med långsik-

tigt hög ekonomisk tillväxt

• attraktivt kunderbjudande, bland annat genom ett brett

distributionsnät i samarbete med sparbanker samt genom

att vara ledande på service genom tillgänglighet, enkelhet

och proaktivitet

• decentraliserat beslutsfattande och lokal närvaro.

Swedbanks svenska bankrörelse kännetecknas av hög lön-

samhet, låg riskprofil, kostnadseffektivitet, höga marknads-

andelar, nöjda kunder och motiverade medarbetare.

Satsningar på internet, kompetensutveckling, process- och

kostnadseffektivitet, säkerhetslösningar, riskkontroll, pro-

duktutveckling samt styrsystem är viktiga förutsättningar för

att Swedbank ska kunna behålla och utveckla sin ledande ställ-

ning i Sverige.

Strukturförändringar

Som ett led i den fortsatta satsningen på private banking och

kapitalförvaltningstjänster inom Svensk bankrörelse överför-

des ansvaret för lokala aktiebord med cirka 50 aktiemäklare

från Swedbank Markets till Svensk bankrörelse i början av året.

De historiska jämförelsetalen har omräknats så att aktie borden

ingår i Svensk bankrörelse även 2006.

Swedbank sålde under året sitt innehav i kortinlösenföre-

taget CEK AB till EDB Business Partner.

Swedbank Babs förvärvade under fjärde kvartalet samtliga

aktier i utvecklingsföretaget Zamsos, som utvecklat nästa

generations system för betalningar med chipkort.

Sveriges största bank2007 blev ännu ett framgångsrikt år i Sverige för Swedbank. I två olika undersökningar utsågs Swedbank till den mest attraktiva arbetsgivaren på den svenska finansmarknaden. Marknadsandelarna på den viktiga bolånemarknaden fortsatte att öka. Swedbanks ställning på företags-marknaden förstärktes ytterligare.

Swedbank Hypotek ansvarar för bankens långfristiga boendekre-diter, mot pantsäkerhet i fast egendom och enskilda bostadsrätter.

Swedbank Finans erbjuder finansiering genom leasing, factoring och avbetalning.

Swedbank Babs hanterar kortinlösentjänster.

EnterCard, ett med BarclayCard samägt kortföretag med verksam-het i Sverige, Norge och Danmark.

Swedbank Fastighetsbyrå erbjuden via franchisetagare.

Swedbank Juristbyrå erbjuden via franchisetagare.

Swedbank Företagsförmedling erbjuden via franchisetagare.

Ölands Bank, Eskilstuna Rekarne Sparbank, Färs och Frosta Sparbank, Swedbank Sjuhärad, Bergslagens Sparbank och Vimmerby Sparbank är delägda banker.

*Sparbanker och delägda banker

Svensk bankrörelse är den dominerande rörelsegrenen i Swedbank. I den ingår det egna kontorsnätet med 459 kontor. Genom samarbetet med sparbankerna och de delägda bankerna tillkommer ytterligare 261 kontor. Swedbank har därmed det största nätverket av bankkontor på den svenska marknaden. Kundansvaret har de lokala bankkontoren samt särskilda företags-enheter och private banking-enheter inom de fyra regionerna. Av rörelsegrenens cirka 6 200 heltidstjänster återfinns ungefär 4 900 i kontorsnätet.

I rörelsegrenen ingår även telefon- och internetbanken. Enheten Kunderbjudande och Produkter producerar och samordnar kund-erbjudanden till olika kundgrupper och ansvarar för vidareut-veckling och lansering av nya produkter utifrån kundernas behov. Enheten agerar som en förmedlande länk mellan bankrörelsen och produktbolagen.

Privatkunder, miljoner 4,1 Företagskunder 275 000 Organisationskunder 120 000 Kommuner 220 Landsting 19 Kontor 459 Anställda 6 236

samt 261*

15

årsred

ovisning 2007

sve

nsk

ban

krörelse

Genom Swedbanks mobiltjänst Snabbsaldo är det enkelt att få saldo direkt via mobilen. Det finns 3,5 miljoner kort utgivna till bankens kunder. Kort anpassade för olika livsstilar och behov men vars gemensamma syfte är att förenkla och skapa kontroll över den egna ekonomin.

Mobilen gav grönt ljus

Det strategiskt viktiga samarbetet med sparbanker fördju-

pades under året. Swedbank förvärvade under första kvartalet

resterande 60 procent av aktierna i Söderhamns Sparbank från

Sparbanksstiftelsen Söderhamn. Köpeskillingen uppgick till

117 mkr. Skillnaden mellan köpeskilling och förvärvat eget kapi-

tal enligt dotterföretagets redovisning har i allt väsentligt allo-

kerats till tillgångar som skrivs av via resultaträkningen.

Söderhamns Sparbank med två kontor och 27 anställda fusio-

nerades med Swedbank under tredje kvartalet.

Under fjärde kvartalet tecknade Swedbank avtal om att sälja

kontoret i Lerum till Sparbanken Alingsås samt sju kontor i Osby

och Hässleholms kommuner till den nybildade regionala spar-

bank i nordöstra Skåne, som skapas genom fusion av

Kristianstads Sparbank och Tyringe Sparbank.

Nöjda privatkunder

Swedbank är Sveriges största bank för privatpersoner med

drygt 4,1 miljoner kunder. Runt 700 000 av privatkunderna har

en personlig rådgivare, och ytterligare cirka 20 000 är kunder

vid någon av bankens framgångsrika, växande private banking-

enheter. Dialogen med en rådgivare skapar ett ökat engage-

mang för kunden att påverka sin privatekonomi.

I Svenskt Kvalitetsindex årliga mätning av kundnöjdhet för

banker sjönk för första gången sedan 2001 Swedbanks index

Stark konjunktur, höjda räntor och turbulenta finansmarknader Sveriges ekonomi utvecklades starkt under året. BNP-tillväxten på 2,8 procent var visserligen lägre än föregående (4,1) år men ändå klart högre än genomsnittet för OECD-länderna. Inom byggsektorn, IT och vissa delar av industrin märktes svårighe-ter att rekrytera kvalificerad arbetskraft för att möta en ökad efterfrågan. Hushållens disponibla inkomst ökade, bland annat efter skattesänkningar efter nyår. Sysselsättningen ökade snabbt och nådde rekordhöga nivåer. Hushållens optimism var stor, om än något avtagande mot slutet av året. Prisuppgången på bostadsfastigheter fortsatte men även den mattades under slutet av året. Inflationen steg till 3,5 procent (1,6).

Riksbanken genomförde fyra höjningar av reporäntan med sammanlagt 100 räntepunkter. Vid utgången av året uppgick reporäntan till 4,00 procent. I genomsnitt var reporäntan 3,46

procent under 2007, vilket kan jämföras med 2,21 procent under 2006.

Turbulensen på de globala finansmarknaderna under som-maren och hösten kopplad till den amerikanska bolånekrisen påverkade den svenska marknaden med bland annat sjunkande aktiekurser och ökad volatilitet på aktiemarknaden. För Swedbank i likhet med andra banker ökade upplåningskost-naderna till följd av osäkerheten på de internationella finans-marknaderna. I Svensk bankrörelse påverkades framför allt Swedbank Hypotek negativt, som till största delen finansierar sin verksamhet på kapitalmarknaden. Fördyrade upplånings-kostnader har med viss fördröjning slagit igenom i högre utlå-ningsräntor till bolånekunderna.

Stora prissvängningar skedde för olika typer av marknadsno-terade värdepapper och finansiella instrument, där en tydlig trend var ökade riskpremier. För Swedbank Hypotek, där mer-parten av utlåning, upplåning samt derivat marknadsvärderas enligt den så kallade verkligt värde optionen fick detta kon-sekvenser i redovisningen av nettoresultat finansiella poster till verkligt värde, då de marknadsnoteringar som ligger till grund för värdering av utlåning, upplåning respektive derivat utvecklades olika.

Stockholmsbörsens breda OMX SPI-index minskade med sex procent efter fyra år av börsuppgång.

Marknad

Inflationstakt och reporänta, %

2003 2004 2005 2006 2007

1

2

3

4

0

2

4

6

8

0

Inflation Reporänta*

Inflation Reporänta

* Ränteläget vid årets slut

BNP, per capita och tillväxt

2003 2004 2005 2006 2007

10

20

30

40

0

2

4

6

8

0

USD, tusental %

BNP BNP tillväxt

Lånepenetrationsgrad

2003 2004 2005 2006 2007

50

100

150

200

0

% av BNP

årsred

ovisning 2007

16

sve

nsk

ban

krörelse

Sysselsättningsgrad, % 74,3

Befolkningsmängd, milj 9,1

Valuta Krona

Fakta Sverige

Svenska kronan är sedan november 1992 en flytande valuta där priset på kronan fastställs på valutamarknaden.

17

årsred

ovisning 2007

sve

nsk

ban

krörelse

%

Kundnöjdhet enligt svenskt kvalitetsindex,privatkunder

80

75

70

65

60

55

50

45

40 2003 2004 2005 2006 2007

Utlåning Swedbank Hypotek

Mdkr

100

200

300

400

500

600

0Utlåning Swedbank Hypotek

Mdkr

100

200

300

400

500

600

0

%

30

40

50

60

70

80

20

Utlåningsvolym, kr Marknadsandel nyförsäljning, %

2003 2004 2005 2006 2007

2002 2003 2004 2005 2006 2007

något till 70,4 (71,2). Swedbank är fortsatt den storbank som

har de näst mest nöjda privatkunderna. Målet är naturligtvis att

Swedbank ska ha de nöjdaste kunderna.

Allt nöjdare företagskunder

Swedbank är även Sveriges största företagsbank och gör

affärer med 275 000 företag över hela landet. Dessutom är

drygt 120 000 organisationer och föreningar samt merparten

av landets kommuner och landsting kunder i Swedbank.

Swedbank har de senaste åren systematiskt flyttat fram sina

positioner på företagsmarknaden. För 2007 kom Swedbank på

andra plats i omröstningen Årets Affärsbank.

I Svenskt Kvalitetsindex årliga mätning av kundnöjdhet för

banker förbättrades Swedbanks index med hela 2,3 index-

enheter till 70,7 (68,4).

Ledande på hypoteksmarknaden

Den totala utlåningsvolymen uppgick till 867 mdkr vid utgången

av året, vilket var en ökning med 105 mdkr eller 14 procent på

ett år. Marknadsandelen av stocken på hushållsutlåningen upp-

gick till 26 procent (26) medan marknadsandelen av nyutlå-

ningen ökade till 28 procent (25). Marknadsandelen av stocken

på företagsutlåningen minskade till 21 procent (22).

Swedbank befäste sin ledande ställning på den strategiskt

viktiga bolånemarknaden. Swedbank Hypoteks utlåning till pri-

vatpersoner ökade med 47 mdkr eller 12 procent till 426 mdkr.

Marknadsandelen av såväl stocken som nyutlåningen uppgick

till 30 procent (30). Totalt ökade Swedbanks utlåning till 561

mdkr (510).

Bankutlåningen till privatpersoner (konsumentkrediter)

ökade med 7 procent till 45 mdkr.

Växande företags- och finansbolagsutlåning

Företagsutlåningen i banken ökade med 45 mdkr eller 26 pro-

cent till 220 mdkr. Även finansbolagsutlåningen fortsatte att

växa 2007. Utlåningen i Swedbank Finans ökade med 3 mdkr

eller 12 procent till 30 mdkr. Finansbolaget har en ledande mark-

nadsposition framför allt inom segmenten skog och lantbruk,

konsument och fritid, biladministration samt entreprenad.

Ökade marknadsandelar för Swedbank Fastighetsbyrå

Swedbank Fastighetsbyrå har under 2007 ytterligare befäst

den marknadsledande positionen i mäklarbranschen genom att

öka marknadsandelarna inom villa- och bostadsrättsseg-

menten. Detta har lett till bibehållen lönsamhet för både

Fastighetsbyrån och dess franchisetagare.

Hållbar utveckling

Swedbanks verksamhet i Sverige är den första och fortfarande enda börsnoterade banken i Norden som är miljöcertifierad enligt ISO 14001. Swedbank genomför miljöanalyser vid kreditgivningar mot företag. Med hjälp av en miljöanalysmodell granskas före-tagens miljöpåverkan ur ett riskperspektiv. Modellen används för samtliga företag där bankens engagemang är större än 1 mkr.

I arbetet för att skapa ett hållbart samhälle erbjuds de svenska kunderna produkter och tjänster för minskad miljö-belastning. Bland annat WWF-kortet där ett bidrag lämnas till Världsnaturfonden, energilån för energibesparande lösningar och/eller ett miljömässigt fördelaktigare uppvärmningssystem samt sparande i miljö- och etikfonder.

Swedbanks miljömål för den svenska verksamheten ska uppnås med hjälp av strategier som tagits fram utifrån miljö-aspekterna och miljöpolicyn.

Miljömål 2008 Utifrån erfarenheter av miljömålen från 2006–2007 har Swedbank i sin målprocess valt att ta fram nya, mer mätbara miljömål för den svenska verksamheten 2008.

• 60 procent av våra kunder ska tycka att Swedbank är bästa bank på att ta sitt samhällsansvar

• 60 procent av våra kunder ska tycka att Swedbank är bästa bank på att ta sitt miljöansvar

• 85 procent av bankens medarbetare ska anse att det är vik-tigt att banken överväger miljöaspekter när affärer görs med kunder och leverantörer

• Swedbanks inköp av papper ska minska med 10 procent

• Swedbanks koldioxidutsläpp ska minska med 10 procent

Läs mer om Swedbanks miljöarbete på www.swedbank.se/miljo.

18

årsred

ovisning 2007

sve

nsk

ban

krörelse

Fastighetsbyrån omsatte under 2007 drygt 1,3 mdkr (1,1) i

totala provisionsintäkter. Under året förmedlades 35 000

bostadsaffärer (30 000) till ett försäljningsvärde av 42 mdkr

(33).

Swedbank Fastighetsbyrå har stärkt sina resurser i både

antal anställda 1 100 (1 000) och antal franchisekontor 225

(215). Kundstrategin, att följa kunden genom hela bostads-

bytesprocessen, utvecklas och förbättras ständigt. Förutom

ökade resurser och ett konsekvent fullserviceerbjudande har

även aktiv marknadsföring i kombination med högre efter-

frågan i tillväxtområden och förhållandevis låga räntor bidragit

till den positiva utvecklingen.

Mervärde genom försäljning av sakförsäkringar

Ett mervärde för kunder som finansierar sin bostad eller sitt

bilköp med lån i Swedbank är att kunna försäkra ägandet på ett

enkelt sätt. Efter en framgångsrik försöksperiod under 2006

utökades Swedbanks produktsortiment 2007 permanent med

försäkringar för villa/hem, fritidshus och bil under 2007. 19 600

(6 400) försäkringar förmedlades under året.

Stort intresse för banksparande och aktieindexobligationer

Den totala sparande- och placeringsvolymen, exklusive innehav

i kundernas värdepappersdepåer, uppgick till 584 mdkr vid

utgången av året, vilket var en ökning med 43 mdkr eller 8 pro-

cent under året. Uttagen översteg nysparande i fonder och

försäkringar med 9 mdkr netto. Värdeminskningen på grund av

marknadsvärdeutveckling i fond- och försäkringssparandet var

4 mdkr.

Swedbanks marknadsandel av hushållens samlade nyspa-

rande via den egna försäljningsorganisationen ökade till 18

procent (17).

Swedbanks attraktiva inlåningserbjudande med bland annat

Framtidskontot och e-sparkontot bidrog till att hushålls-

inlåningen ökade med 38 mdkr eller 22 procent till 213 mdkr.

Framtidskontot är en trygg och långsiktig sparandeform med

en lite högre ränta än flera andra konton. E-sparkontot erbjuder

hög sparränta och fria uttag. Swedbanks marknadsandel av

hushållens bankinlåning uppgick till 26 procent (26).

Företagsinlåningen ökade med 3 procent till 95 mdkr.

Marknadsandelen av företagsmark nadens bankinlåning var 16

procent (15).

Nyförsäljningen av aktieindexobligationer låg på en fortsatt

hög nivå. Nettoökningen av den utestående volymen var 6 mdkr

till 24 mdkr.

Fondtorg

Under året lanserade Swedbank ett uppmärksammat fondtorg

på internet, där kunderna tillsammans med information, nyhe-

ter och analyser erbjuds handel i ett stort antal fonder från olika

förvaltare.

Turbulensen på de globala finansmarknaderna bidrog till att

många kunder sålde andelar i aktiefonder och valde sparformer

med lägre risk.

Långsiktig pensionssatsning

För pensionssparande med fondanknytning fortsatte Swedbank

att förstärka sin marknadsposition såväl på privatmarknaden

som på företagsmarknaden. Pensionsrådgivning har blivit en

integrerad del av kontorens och telefonbankens kundmöten.

Från kontanter till kort

Trenden att kontanter minskar som betalningsmedel till förmån

för kort förstärktes under året. Swedbank är Sveriges största

kortutgivare med 3,5 miljoner (3,3) bankkort. Under 2007 ökade

antalet kortköp med 17 procent (17) och uppgick till 492 miljo-

ner. De väl utvecklade säkerhetsrutinerna och transaktions-

systemen har ökat ser vicen till kunderna samtidigt som förlus-

terna genom bedrägerier har minskat.

Som branschledande kortutgivare lanserade Swedbank som

första bank i Sverige möjlighet för kunderna att själva välja hur

deras bankkort ska se ut. Designen görs av kunden själv i inter-

netbanken genom att använda ett eget fotografi alternativt en

bild från Swedbanks bildgalleri.

Antal kortköp per kort och månad

2

4

8

6

10

12

0

Antal kortköp

2003 2004 2005 2006 2007

Antal bankkort och köp

100

200

300

400

500

02 500

2 700

2 900

3 100

3 300

3 500

Antal korttusental

Antal kort Antal köp

Antal köp miljoner

2003 2004 2005 2006 2007

Marknadsandel i nysparande netto*

5

15

10

20

25

0

%

2003 2004 2005 2006 2007

Hushållsinlåning, fond- och försäkrings-sparande samt privatobligationer via egenförsäljningsorganisation

*

19

årsred

ovisning 2007

sve

nsk

ban

krörelse

Betal- och kreditkort hanteras av det med Barclay Card

samägda bolaget EnterCard. Under året ökade antalet kort

utgivna av EnterCard med 35 procent till 1,3 miljoner kort.

Swedbank är Nordens största kortinlösare för företags-

kunder och en av de största inlösarna av Visa-transaktioner

i Europa. Under 2007 ökade antalet av Swedbank Babs inlösta

korttransaktioner med 19 procent (22) och uppgick till 770 mil-

joner.

Ökad tillgänglighet

I samband med lanseringen av det nya varumärket Swedbank

i oktober 2006 utökades öppettiderna på drygt femtio kontor

till klockan 18 måndag till fredag. Kundreaktionerna är mycket

positiva till den utökade servicen, vilket innebar att ytterligare

ett antal kontor har utökat öppettiderna under 2007.

I början av 2008 förbättrade Swedbank tillgängligheten

ytterligare genom att bli första bank i Sverige med lördags-

öppet. Först ut blir utvalda kontor i Stockholm, Göteborg och

Malmö som kommer att hålla öppet mellan 11 och 15.

Ökad försäljning via Sveriges största telefonbank

Telefonbanken med personlig service utvecklas allt mer till en

professionell rådgivnings- och försäljningsorganisation, som

utifrån kundernas behov aktivt föreslår affärer samtidigt som

internetbanken tar över allt mer av kundernas enkla frågor och

rutinärenden. Antalet kunder anslutna till telefonbanken med

självbetjäning ökade med 7 procent till 2,5 miljoner kunder och

antalet kunder anslutna till telefonbanken med personlig ser-

vice ökade med 9 procent till 2,1 miljoner.

Fortsatt tillväxt för Sveriges största internetbank

Under året lanserades utökad funktionalitet som gör det enk-

lare för kunderna att göra affärsavslut i internetbanken. Även

utökad ekonomisk information och elektronisk avisering till-

fördes. Antalet kunder anslutna till internetbanken ökade med

13 procent till 2,5 miljoner, varav 0,6 miljoner är kunder i spar-

banker och delägda banker. Av de anslutna kunderna är 0,2 mil-

joner företagskunder. Antalet inloggningar ökade och varje

kund gör i genomsnitt allt fler affärer via internetbanken.

Basel 2

Under 2007 infördes det nya kapitaltäckningsregelverket

Basel 2 såväl i den externa kapitaltäckningsrapporteringen

som i den interna styrningen och uppföljningen av den svenska

verksamheten. Den lägre kapitalallokeringen 2007 till Svensk

bank rörelse beror på det lägre kapitalkrav som de nya interna

riskklassificeringsmetoderna ger vid handen. Det är framförallt

hushållsexponeringar som enligt IRK-metoden (intern riskklas-

sificering) har betydligt lägre kapitalkrav.

Säkerställda obligationer

Swedbank Hypotek erhöll under året tillstånd från Finans-

inspektionen att emittera säkerställda obligationer. Swedbank

Hypotek avser att konvertera befintlig upplåning till säker-

ställda obligationer under andra kvartalet 2008. Syftet är att

få högsta rating på den säkerställda upplåningen.

Ny chef för Svensk bankrörelse

I december utsågs Kjell Hedman till chef för Svensk bank-

rörelse.

Inlåning

Mdkr

100

200

300

400

02005 2006 2007

Räntabilitet på allokerat eget kapital

%

10

20

30

40

02005 2006 2007

20

årsred

ovisning 2007

RESULTATRÄKNING, SVENSK BANKRÖRELSE

2007 2006mkr Jan-dec Jan-dec

Räntenetto 11 701 11 468

Provisionsnetto 4 504 4 174

Nettoresultat av ' nansiella transaktioner 335 408

Övriga intäkter 1 138 897

Intäkter 17 678 16 947

Personalkostnader 4 296 4 024

Datakostnader 892 830

Övriga kostnader 3 728 3 719

Avskrivningar 84 125

Kostnader 9 000 8 698

Resultat före kreditförluster 8 678 8 249

Kreditförluster 71 —499

Rörelseresultat 8 607 8 748

Skatt 2 413 2 436

Årets resultat 6 194 6 312

Årets resultat hänförligt till:

Aktieägarna i Swedbank AB 6 182 6 314

Minoritetsandel 12 –2

Allokerat eget kapital 26 658 28 270

Räntabilitet på allokerat eget kapital, % 23,2 22,3

K/I-tal före kreditförluster 0,51 0,51

Intäktsposter

Intäkter från externa kunder 15 802 15 038

Intäkter från transaktioner med andra rörelsegrenar 1 876 1 909

Summa intäkter 17 678 16 947

Affärsvolymer, mdkr

Utlåning 867 762

Inlåning 308 267

Fond och Försäkring 251 255

Övrig placeringsvolym 25 19

Aktier och andelar i intresseföretag 2 2

Riskvägd volym enligt äldre regelverk 623 536

Totala tillgångar 972 840

Totala skulder och övrigt eget kapital 943 809

Andel av koncernens resultat hänförligt till Aktieägarna i Swedbank AB, % 51,5 58,0

Heltidstjänster 6 236 6 239

RESULTATUTVECKLING

Årets resultat minskade med 132 mkr till 6 182 mkr.

Räntabiliteten på eget kapital förbättrades till 23,2 procent

(22,3). K/I-talet uppgick till 0,51 (0,51).

Intäkterna ökade med 731 mkr eller 4 procent till 17 678 mkr.

Räntenettot ökade med 233 mkr eller 2 procent till 11 701 mkr.

Den fortsatta volymökningen av både in- och utlåning påver-

kade räntenettot positivt med 1 304 mkr. Utlåningsmarginalen

minskade med 14 räntepunkter till 0,86 procent, vilket påver-

kade räntenettot negativt med 1 135 mkr. För inlåningen för-

bättrades räntemarginalen med 24 räntepunkter till 1,30 pro-

cent, främst tack vare en högre reporänta, vilket påverkade

räntenettot positivt med 703 mkr. Övriga effekter var 639 mkr

lägre.

Provisionsnettot ökade med 330 mkr eller 8 procent till 4 504

mkr, främst på grund av högre intäkter från betalningsförmed-

lingen samt fond- och försäkringsverksamheten.

Nettoresultat av finansiella poster till verkligt värde mins-

kade med 73 mkr till 335 mkr, främst på grund av värderingen

av utlåning, upplåning och derivat till verkligt värde i Swedbank

Hypotek.

Andel av intresseföretags resultat ökade med 101 mkr till

331 mkr. Delägda banker och EnterCard redovisade resultat-

förbättringar.

Övriga intäkter ökade med 140 mkr till 807 mkr, huvudsak-

ligen på grund av intäkter från försäljningen av CEK AB och

intäkter från Swedbank Försäkring avseende överskottsmedel

från produkten låneskydd.

Kostnaderna ökade med 302 mkr eller 3 procent till 9 000

mkr. Personalkostnaderna, exklusive resultatbaserade ersätt-

ningar, ökade med 107 mkr eller 3 procent, främst på grund av

avtalsenliga löneökningar. Resultatbaserade ersättningar

ökade med 165 mkr på grund av ökade kostnader avseende

resultatandelssystem och incitamentsprogram. Övriga kostna-

der ökade med 30 mkr eller 1 procent till 4 704 mkr, bland annat

till följd av högre kostnader för data och bevakning.

Kreditförlusterna var netto 71 mkr (–499).

Antalet heltidstjänster minskade med 3 till 6 236.

sve

nsk

ban

krörelse

SPARBANKERNA OCH DELÄGDA BANKER

mdkr 2007 2006

Inlåning 140 122Utlåning 138 123Utlåning via Swedbank Hypotek 111 104Sparande via Swedbank Robur 92 97Antal anställda 3 215 3 320

21

årsred

ovisning 2007

Baltisk bankrörelse

Med en långsiktigt hög ekonomisk tillväxtpotential och en

låg penetration av många finansiella tjänster och produkter i

regionen kommer Baltisk bankrörelse att kunna fortsätta

utvecklas snabbt under många år framöver.

Baltisk bankrörelse fortsätter att skörda stora framgångar,

inte bara finansiellt utan även i form av en rad olika utmärkelser.

Under 2007 utsåg The Bankers Hansabank till Bank of the Year

i Lettland samt Euromoney utsåg Hansabank till Bank of the

Year i Estland. Dessutom rankades banken som den mest att-

raktiva arbetsgivaren i både Estland och Lettland, och som en

av de tio mest attraktiva arbetsgivarna i Litauen. Verksamheten

i Baltikum har utvecklats starkt under de senaste åren och som

den ledande banken i regionen är marknadsandelarna bety-

dande inom alla produktområden.

I syfte att skapa en ännu konkurrenskraftigare verksamhet

ökade Baltisk bankrörelse ambitionen inom en rad områden

under 2007. IT-strukturen för styr- och beslutsprocesser för-

bättrades och nya beslutsstöd utvecklades för att ännu bättre

dra fördel av bankens stora och värdefulla kunddatabas.

Dessutom utvecklades en rad panbaltiska massmarknadspro-

dukter. Ett projekt lanserades för att ytterligare förbättra

affärsprocesserna och därmed öka produktiviteten. De olika

initiativen har stor betydelse för den fortsatta utvecklingen av

verksamheten. Avsikten är att bättre kunna möta nya utma-

ningar i takt med att de baltiska marknaderna mognar, att enk-

lare kunna utveckla och erbjuda nya erbjudanden till kunderna

samt att kunna fortsätta infria de finansiella målen.

Försiktigare utlåning

Utlåningen ökade med 33 procent i lokal valuta 2007. En suc-

cessiv avmattning har skett sedan 2006 då den årliga tillväxten

låg på 59 procent. Den lägre ökningstakten beror på en försik-

tigare utlåning för att säkerställa kreditkvaliteten samt en

lägre efterfrågan och aktivitet på framför allt fastighetsmark-

naden.

Lånepenetrationsgraden har ökat snabbt

Lån som andel av BNP har vuxit snabbt i de baltiska länderna

under de senaste åren, från 29 procent 2004 till 89 procent i

slutet av 2007. Den snabbaste kredittillväxten har varit i

Estland. De baltiska länderna uppvisar nu samma penetrations-

grad för kreditprodukter såsom Grekland, Italien och Frankrike.

Däremot är avståndet fortfarande långt till de nordiska län-

derna. Under 2007 har kredittillväxten avtagit i Estland och

Lettland medan Litauen, vars ekonomiska utveckling ligger

efter de övriga två, uppvisade en fortsatt hög tillväxt för alla

kredittyper.

Ledande på bolånemarknaden

I Estland har nästan varannan hypotekskund sitt lån hos ban-

ken. I Lettland och Litauen är marknadsandelen cirka 30 pro-

cent. Hushållssektorn står för den största andelen av de senaste

årens kredittillväxt i Baltikum. Låg arbetslöshet, snabbt sti-

gande löner och låga realräntor har tillsammans med ett ökande

utbud på fastighetsmarknaden medfört en stor efterfrågan på

hypotekslån. Utlåningen till bostäder ökade med 39 procent

Regionens ledande bankBaltisk bankrörelse ökade vinsten med 46 procent till 4,3 mdkr under 2007. Samtidigt minskade lånetillväxten till följd av en hårdare kreditpolicy och minskad efterfrågan, vilket i sin tur stödjer en återgång till en mer balanserad ekonomisk utveckling i regionen.

Baltisk bankrörelse affärsverksamheten definieras som dot-terkoncernen Hansabank exklusive verksamheten i Ryssland. En justering görs också så att ett lägre eget kapital allokeras till verk-samheten utifrån bedömt riskkapitalbehov än det kapital som de facto finns i dotterkoncernen. De koncernmässiga konsekvenserna av Swedbanks förvärv och ägande av den baltiska verksamheten särredovisas under namnet Baltisk bankrörelse investering.

Baltisk bankrörelse omfattar koncernens verksamheter i Estland, Lettland och Litauen med 5,2 miljoner kunder. Verksamheten drivs under varumärket Hansabank.

Genom ett heltäckande kontorsnät och telefon- och internet-banker erbjuder Hansabank ett komplett sortiment av produkter och banktjänster till privat- och företags-kunder. Hansabank är marknadsledande inom de viktigaste segmenten på de växande baltiska marknaderna.

Privatkunder, miljoner 5,0 Företagskunder 219 000 Kontor 299 Bankkort, miljoner 3,4 Internetkunder, miljoner 2,4 Anställda 9 203

baltisk

ban

krörelse

under 2007, utlåningsökningen under 2006 var 75 procent. I

Estland och Lettland sjönk fastighetspriserna på bostäder

under andra halvåret, medan priserna på fastigheter i Litauen

visade en fortsatt stark utveckling. Till följd av stramare villkor

för nyutlåning har marknadsandelarna på bolånemarknaden

minskat något under året.

I slutet av 2006 lanserades en husförsäkringsprodukt som

ett komplement vid fastighetsköp. Försäljningen av försäk-

ringen har varit framgångsrik, och idag har 51 procent i Estland,

75 procent i Lettland och 94 procent i Litauen av kunderna med

nya bolån också försäkrat sitt hus genom banken.

Baltikum har under en följd av år uppvisat en tillväxttakt långt

över EU-genomsnittet. Med tanke på den låga penetrations-

graden inom en rad områden samt att de baltiska ländernas BNP

per capita endast motsvarar 55–65 procent av snittet inom EU

ser även de långsiktiga förutsättningarna positiva ut, även om

tillväxten kommer att ske i en lugnare takt än tidigare.

Baltikums snabba tillväxt beror främst på hushållens ökande

konsumtion, som drivits genom ökade disponibla hushålls-

inkomster och gott om lånekapital från utlandet. De tre baltiska

länderna skördar dessutom frukterna av de radikala reformer

som genomfördes under 1990-talet. Alla tre länderna rankas

högt avseende graden av ekonomisk frihet, transparens och

innovation. Genom inträdet i EU 2004 har baltisk lagstiftning

och statliga institutioner utvecklats till samma nivå som resten

av Europa.

Den starka tillväxten har samtidigt lett till obalanser i de bal-

tiska ekonomierna som på kort sikt ställer krav på åtgärder,

även med ökad statlig inblandning. Låga räntor, låg arbetslös-

het och snabbt stigande inkomster har lett till en omfattande

kreditexpansion bland hushållen och kraftigt stigande fastig-

hetspriser. Bristen på arbetskraft har lett till högre inflation och

stigande kostnader för företagen. Bytesbalansunderskottet,

som ökat i takt med snabbt stigande import, har nått nivåer på

mellan 20–30 procent av BNP. Obalanserna medför att tillväxt-

takten kommer att minska under de närmaste åren med risk för

ökad ekonomisk volatilitet som följd - men situationen skiljer sig

åt mellan länderna i Baltikum.

Estland ligger något före de andra två länderna i konjunktur-

cykeln. Tillväxttakten i ekonomin minskade redan under 2007

som ett resultat av lägre konsumtion, minskade investeringar,

arbetskraftsbrist, kostnadsökningar samt åtföljande åtstra-

mad penningpolitik.

Lettland visade i slutet av 2007 de första tecknen på en

avmattning i ekonomin av samma anledningar som i Estland.

Litauens ekonomiska tillväxt ökar fortfarande snabbt, med hög

inhemsk konsumtion och god export av mer förädlade produk-

ter som främsta drivkrafter. Utsikterna för 2008 är fortsatt

positiva, men de första tecknen på avmattning har noterats

genom svagt sjunkande konsumentförtroende.

Marknad

Fakta Estland Lettland Litauen

Sysselsättningsgrad, %* 69,7 67,6 65,4

Befolkningsmängd, milj 1,3 2,3 3,4

Valuta Kroon (EEK) Lat (LVL) Lita (LTL)

Inflationstakt och interbankränta, %

2003 2004 2005 2006 2007

0

4

8

12

-4

Estland

Estland

Lettland

Lettland

Litauen

Litauen

4

8

12

16

0

Inflation


Interbankränta*

Estland Lettland Litauen


2003 2004 2005 2006 2007

5

10

15

20

0

3

6

9

12

0

Estland

Estland

Lettland

Lettland

Litauen

Litauen


USD, tusental %


2003 2004 2005 2006

25

50

75

100

0


% av BNP

årsred

ovisning 2007

22

baltisk

ban

krörelse

– Fast eurokoppling, 15,65 EEK per euro i en sedelfond

– Deltar i ERM II sedan juni 2004

* Procent av befolkningen mellan 15–64 år.

– Deltar i ERM II från och med den 2/5 2005

– Eurokoppling, 1/1 2005 till kursen, 0,7028 LVL per euro

– Tillåts svänga inom ett smalt växelkurs-

band +/–1%

– Fast valutakoppling, 3,45 LTL per euro i en sedelfond

– Deltar i ERM II sedan juni 2004

Behovet av rådgivning

ökar i takt med ekonomins tillväxt

Med en BNP-tillväxt långt över EU-snittet har hushållsinkomsterna ökat i Estland, Lettland och Litauen. Det ger en ökad efterfrågan på rådgivning kring den privata ekonomin, där bredden på efterfrågade tjänster förutsätter en fullskalig universalbank.

24

årsred

ovisning 2007

baltisk

ban

krörelse

kvaliteten i företagssektorn försämrats under året. Det medför

fortsatt försiktighet i företagsutlåningen under 2008.

För ytterligare information, gå till www.swedbank.se/ir.

Sparande är ett framtida tillväxtområde

I takt med att den baltiska sparandemarknaden mognar har

banken utökat sitt erbjudande av sparformer, såsom värdepap-

persfonder och strukturerade produkter.

Inlåning är fort farande den huvudsakliga sparandeformen,

men alternativa sparprodukter blir allt populärare bland kun-

derna. Hög ekonomisk tillväxt och stigande löner innebär att

fler och fler hushåll får ekonomiska förutsättningar att börja

spara i till exempel aktier och fonder. Behovet av ett långsiktigt

sparande är samtidigt stort bland de baltiska hushållen. Att

kunna erbjuda ett omfattande erbjudande av investeringspro-

Välbalanserad konsumentkreditportfölj

En försiktigare strategi har även införts för försäljning och

marknadsföring av kreditkort och andra konsumentkrediter,

såsom checkkrediter och blancolån. I början av 2007 stoppades

all annonsering för kreditkort.

Konsumentkreditportföljen, som började byggas upp i början

av 2005, är idag väl balanserad och diversi fierad. Tillväxten

uppgick till 41 procent under 2007. Vid årets slut uppgick ban-

kens konsumentkreditportfölj till 8 mdkr och antalet utgivna

kreditkort var 834 000.

Uthållig tillväxt av företagskrediter

Tillväxten inom företagsutlåningen (lån och leasing) har kom-

mit ner till mer balanserade nivåer, 30 procent 2007 jämfört

med 54 procent 2006. Bakom den lägre tillväxten ligger, för-

utom en inbromsning av den ekonomiska utvecklingen i Estland

och Lettland, en försiktigare utlåning till bygg- och fastighets-

sektorn.

De kommersiella fastighetspriserna har inte påverkats av den

svagare utvecklingen på bostäder och behovet av kontorsloka-

ler är fortfarande stort, men obalanserna i ekonomin innebär att

riskerna ökat. Andelen bygg- och fastighetskrediter av de totala

företagskrediterna uppgick vid årsskiftet till 27 procent.

Övriga delar inom företagsutlåningen har utvecklats väl, men

skiljer sig åt beroende på land. Svagare inhemsk efterfrågan och

en avmattning i investeringstillväxten i Estland och Lettland

under 2007 medförde lägre kreditefterfrågan från företagen i

de båda länderna. Däremot har de litauiska företagen fortsatt

att öka sina krediter i samma takt som under 2006. Leasing-

portföljen ökade under året, framför allt i Lettland och Litauen,

och marknadsandelen för leasing i Baltikum ligger kvar på höga

42 procent.

Det höga kostnadsläget tillsammans med de svagare kon-

junkturutsikterna har lett till att den sammantagna kredit-

Räntabilitet på allokerat eget kapital

%

10

20

30

40

02005 2006 2007

Rörelseresultat

Mkr

5 000

4 000

3 000

2 000

1 000

02005 2006 2007

Hållbar utveckling

Som en av regionens största företag arbetar Hansabank aktivt med att bidra till dess utveckling även genom att aktivt bidra med sponsring inom utbildning, sociala projekt och kultur.

I Estland bedrivs bland annat projektet ”Youth to school” för att locka universitetsstudenter till läraryrket som det råder brist i. I samarbete med Merko Ehitus och Eesti Energia bidrar Hansabank till upprustningen av löpspår över hela landet samt stödjer Universitetet i Tartu och Estonian Technical University.

I Lettland sponsrar Hansabank bland annat landslaget i rullstolsbasket samt genomfört ett trafiksäkerhetsprojekt i 200 skolor.

I Litauen har Hansabank tillsammans med LNK television och Vilnius universitet instiftat ”the National Advancement Awards” för att premiera de individer som bidragit till Litauens utveckling inom vetenskap, kultur och samverkan, vidare finns det ett utbyte mellan banken och skolor genom studiebesök och föreläsningar. Läs mer på www.swedbank.com.

25

årsred

ovisning 2007

dukter på en större och mer utvecklad sparandemarknad är ett

framtida tillväxtområde. Under de senaste åren har dessutom

utbildning av och information till kunderna inom sparandeom-

rådet prioriterats, i syfte att få dem att ta ett mer långsiktigt

perspektiv på sin ekonomi.

Varannan pensionssparare

Pensionssparandet fortsätter att växa snabbt. Vid slutet av

2007 hade cirka 2,4 miljoner privatpersoner börjat spara i det

individuella pensionssparande som introducerades i samband

med pensionsreformen i Baltikum 2002. Det innebär att i stort

sett alla yrkesarbetande baltiska medborgare har börjat spara

för sin pension.

Banken försvarade under 2007 sina höga marknadsandelar

och tillväxten var stark över hela Baltikum, 65 procent. Varannan

pensionssparare har idag banken som sin förvaltare och 1,1 mil-

joner kunder har investerat i någon av bankens pensionsfon-

der.

Tre nya aktiefonder 2007

Utvecklingen i bankens aktiefonder påverkades dels av oron för

utvecklingen i de baltiska ekonomierna, dels av den tilltagande

turbulensen på världens finansmarknader. Det sammanvägda

indexet för börserna i Tallinn, Riga och Vilnius – OMX Baltic

Benchmark – sjönk med 8,6 procent 2007.

Nettoinflödet i bankens fonder uppgick till 1,4 mdkr vilket

innebär att förvaltad volym uppgick till 6,6 mdkr vid årsskiftet.

Banken förvaltar idag 34 fonder bland annat pensionsfonder,

aktiefonder, likvidetsfonder. privatfonder och fond-i-fond . Tre

nya fonder lanserades under året.

Intresset för livförsäkringar växer snabbt. I Estland har cirka

40 procent av kunderna med huslån även tecknat en livförsäk-

ring i banken i samband med husaffären.

Störst på kapitalförvaltning

Den sammanlagda förmögenhetsförvaltningen inom banken

omfattade i slutet av året 18,8 mdkr, en ökning med 42 procent

från föregående år. Ökningen var främst relaterad till pensions-

sparandet. Inlåningen ökade med 17 procent 2007, vilket var

lägre än marknadstillväxten. Konkurrensen om inlåningskun-

derna är hård, med många nya aktörer som erbjuder förmånliga

räntor.

45 procent har internetbank

Användningen av elektroniska betalningssystem ökar snabbt

bland kunderna. Under 2007 har gräns överskridande betal-

ningslösningar lanserats och systemen har gjorts ännu säk-

rare.

Cirka 45 procent av alla privatkunderna har tillgång till inter-

netbank och andelen ökar snabbt.

Inom företagsbetalningar prioriterades ett integrerat cash

managementerbjudande, där kunderna erbjuds paketlösningar

som i så hög utsträckning som möjligt är integrerade med ban-

kens system. Andelen betalningar i elektroniska kanaler uppgick

till 97 procent vid slutet av 2007.

Kortanvändningen fortsätter att öka snabbt, både vad avser

antalet utgivna kort och transaktioner. 48 procent av bankens

kunder hade betalkort vid slutet av 2007. Volymen för kortbe-

talningar i bankens kortterminaler, så kallad kortinlösen, ökade

med 39 procent till 24,9 mdkr medan volymen kortbetalningar

ökade med 42 procent till 28,0 mdkr.

Inlåning

Mdkr

20

40

60

80

100

02005 2006 2007

K/I tal

0,10

0,20

0,30

0,40

0,50

02005 2006 2007

Utlåning

Mdkr

40

80

120

160

200

02005 2006 2007

baltisk

ban

krörelse

26

årsred

ovisning 2007

RESULTATUTVECKLING

Årets resultat ökade med 1 369 mkr eller 46 procent till 4 322

mkr (2 953). Räntabiliteten på eget kapital förbättrades till 31,2

procent (31,6) och K/I-talet till 0,40 (0,44).

Intäkterna ökade med 2 603 mkr eller 42 procent till 8 773

mkr (6 170).

Räntenettot ökade med 1 891 mkr eller 50 procent till 5 667

mkr. Den fortsatta volymökningen av både in- och utlåning

påverkade räntenettot positivt med 1 428 mkr. Utlånings-

marginalen minskade med 7 räntepunkter till 2,28 procent, vil-

ket påverkade räntenettot negativt med 96 mkr. På inlånings-

sidan förbättrades räntemarginalen med 93 räntepunkter till

2,47 procent, främst tack vare en högre styrränta, vilket påver-

kade räntenettot positivt med 840 mkr. Övriga effekter mins-

kade räntenettot med 281 mkr.

Provisionsnettot ökade med 337 mkr eller 22 procent till

1 854 mkr, främst på grund av ökade kort- och betalningsprovi-

sioner. Även värdepappers- och låneprovisioner ökade.

Nettoresultat av finansiella poster till verkligt värde ökade

med 213 mkr eller 35 procent till 816 mkr, främst tack vare

ökade tradingintäkter.

Övriga intäkter ökade med 161 mkr eller 60 procent till 429

mkr, bland annat med anledning av ökade försäkringsintäkter.

Kostnaderna ökade med 850 mkr eller 32 procent till 3 546

mkr (2 696).

Personalkostnaderna, exklusive resultatbaserade ersätt-

ningar, ökade med 348 mkr eller 31 procent till 1 475 mkr genom

såväl fler antal anställda som högre löner. Resultatbaserade

ersättningar ökade med 185 mkr eller 48 procent till 569 mkr.

Övriga kostnader ökade med 317 mkr eller 27 procent till

1 502 mkr, främst genom ökade affärsvolymer.

Antalet heltidstjänster ökade med 994 till 9 203, varav med

305 i Estland, 336 i Lettland och 353 i Litauen.

Under de senaste 12 månaderna har 4 nya kontor öppnats

(Estland –2 till 94, Lettland +1 till 77 och Litauen +5 till 128).

Kreditförlusterna uppgick till 450 mkr, en ökning med 180

mkr. Kreditförlustnivån var 0,35 procent (0,32).

RESULTATUTVECKLING, BALTISK BANKRÖRELSE AFFÄRSVERKSAMHET*


Räntenetto 5 667 3 776



Övriga intäkter 436 274

Intäkter 8 773 6 170



Övriga kostnader 1 023 798




Kreditförluster 450 270


Skatt 455 251



Aktieägarna i Swedbank AB 4 322 2 953

Minoritetsandel




Intäktsposter


Intäkter från transaktioner med andra rörelsegrenar 0 0



Utlåning 177 127

Inlåning 102 84







* De koncernmässiga effekterna av Swedbanks ägande och förvärv av Hansabank ' nns redovisade i not 41.

baltisk

ban

krörelse

27

årsred

ovisning 2007

inte

rnat

ionell b

ankrörelse

Internationell bankrörelse

UKRAINSK BANKRÖRELSE

Den ukrainska bankmarknaden erbjuder utmärkta tillväxt-

möjligheter. Användningen och penetrationen av finansiella

tjänster är låg men snabbt ökande, samtidigt som landets eko-

nomi i sin helhet har och förväntas ha en hög tillväxt under långt

tid framöver. Detta innebär en möjlighet för Swedbank att

etablera och utveckla en verksamhet som bidrar till bankens

långsiktiga lönsamhet.

I början av juli 2007 förvärvade Swedbank den ukrainska

banken TAS-Kommerzbank (namnändrad till OJSC Swedbank)

med dotterbolaget TAS-Investbank (namnändrad till CJSC

Swedbank Invest). Köpeskillingen uppgick till 735 miljoner USD,

inklusive ett kapitaltillskott till OJSC Swedbank om 50 miljoner

USD. En tilläggsköpeskilling om maximalt 250 miljoner USD,

baserad på OJSC Swedbanks resultat och finansiella utveckling,

kan komma att utbetalas inom tre år. OJSC Swedbank konsoli-

deras från och med juli 2007.

I slutet av 2007 namnändrades TAS-Kommerzbank till OJSC

Swedbank och dotterbolaget TAS-Investbank till CJSC

Swedbank Invest. Varumärkesbytet kommer att slutföras

under första halvåret 2008.

Sett till utlåningen rankas OJSC Swedbank som Ukrainas 15

största bank och är en av de snabbast växande inom privatseg-

mentet. Kontoren finns över hela landet, även om den största

andelen av affärsvolymen genereras i och runt huvudstaden

Kiev.

I slutet av 2007 hade OJSC Swedbank 3 433 (2 704)

anställda.

Framtida möjligheterInternationell bankrörelse ska fullfölja och genomföra Swedbanks inter-nationella strategi på tillväxtmarknader utanför koncernens nuvarande hemmamarknader. Som ett led i tillväxtstrategin förvärvades under året TAS-Kommerzbank (namnändrad till OJSC Swedbank) i Ukraina.

Mål

På sikt ska OJSC Swedbank bli en av de ledande ukrainska ban-

kerna på privatmarknaden och en betydande aktör på företags-

marknaden. Marknadsandelar ska öka och lönsamheten ska

vara högre än genomsnittet för konkurrenterna.

Kunder

De prioriterade privatkundsegmenten är den växande medel-

klassen och massmarknaden. På företagssidan prioriteras små-

och medelstora företag. Genom Swedbank Invest finns även

skräddarsydda erbjudanden som vänder sig till förmögna pri-

vatpersoner och större företag. Kundsegmentering är en viktig

del av strategin. Vid årets slut uppgick antalet privatkunder till

167 000 och antalet företagskunder till 18 000.

Kontorsexpansion hörnpelare i strategin

Under de senaste två åren har en viktig del av den ukrainska

strategin varit att utveckla retailverksamheten. Nya produkter

har lanserats sam tidigt som distributionskapaciteten för-

stärkts väsentligt. Antalet kontor har de två senast åren ökat

från 95 till 191, varav 25 öppnades under 2007.

Ökning av uttagsautomater har också varit prioriterat, an-

talet automater ökade under året från 74 till 157.

I slutet av 2007 utarbetades även en strategi för en vidare

expansion på företagsmarknaden som innebär att företagen

kommer att erbjudas stora förbättringar av utbudet av finan-

siella tjänster och produkter.

Utöver verksamheten i Ukraina och Ryssland består rörelsegre-nen av etableringar i Luxemburg, Finland, Danmark och Norge samt representationskontor i Japan och Ukraina. Dessa etable-ringar syftar primärt till att stödja Swedbanks verksamhet på de geografiska hemmamarknaderna.

Internationell bankrörelse omfattar Swedbanks växande internationella verksamhet utanför hemmamarknaderna i Sverige, Estland, Lettland och Litauen. Målsättningen är att åtminstone Ukraina och Ryssland ska utvecklas till geografiska hemmamarknader i koncernen.

Privatkunder 179 000 Företagskunder 19 000 Kontor 200 Bankkort 314 000 Internetkunder 8 000 Anställda 3 952

Breddat utbud av produkter och tjänster

Då konkurrensen inom mindre konsumtionslån och andra enkla

produkter förväntas öka de närmaste åren har privaterbjudan-

det breddats till att även omfatta nya produkter som hypoteks-

lån, kreditkort, checkkonton och andra transaktionsprodukter.

Utbudet av produkter och tjänster till företagskunderna

växer också snabbt. Satsningar kommer att ske på att öka utlå-

ningen till små och medelstora företag. De större företagen

kommer även i fortsättningen att främst hanteras av Swedbank

Invest, som fokuserar på att erbjuda kunderna skräddarsydda

finansiella lösningar.

Kraftig volymtillväxt

Utlåningen uppgick vid årets slut till 11 mdkr. Mätt i lokal valuta

har utlåningen under året ökat med 112 procent.

Inlåningen uppgick till 6 mdkr. Mätt i lokal valuta har inlå-

ningen de senaste tolv månaderna ökat med 36 procent.

Marknadsandelen för total bankutlåning i Ukraina var 2 procent.

Marknad

Trots politisk turbulens har Ukrainas ekonomi utvecklats starkt

under de senaste åren.

Mellan 2000 och 2006 ökade BNP med 52 procent, eller 7,4

procent per år. Det är den inhemska efterfrågan som driver till-

växten. Hushållens konsumtion utvecklas starkt till följd av en

allt högre sysselsättning och en fallande arbetslöshet, samt en

tvåsiffrig ökningstakt i den reala disponibla inkomsten. Även

den snabba kredittillväxten bidrar till att stärka konsumtion och

investeringar. Mellan 2001 och 2006 har kreditstocken som

andel av BNP tredubblats till 46 procent. Kredittillväxten har

fortsatt att öka och nådde 76 procent i årstakt i juli 2007.

Banklån utgör nu drygt 15 procent av finansieringen av företa-

gens investeringar, jämfört med 8 procent 2003–2004.

Utvecklingen är ett resultat av dels lägre företagsvinster, dels

bättre tillgång till banklån. För hushållens del är den långa löp-

tiden på krediterna en indikation på att den större delen av lånen

kan hänföras till varaktiga varor eller investeringar i bostäder.

Torka och stigandelivsmedelspriser samt en mer expansiv eko-

nomisk politik driver upp inflationen, som blev 11,2 procent

under 2007. Livsmedel utgör mer än 60 procent av hushållens

konsumtion av varor och tjänster.

BNP per capita är endast 25 procent av OECD-genomsnittet

(mätt i köpkraftsparitet). Det finns därmed utrymme för ytter-

ligare ”upphämtningstillväxt”, men Ukraina måste samtidigt

snabba upp reformprocessen för att säkerställa att tillväxttak-

ten blir uthållig och bärkraftig.

Det är viktigt att notera att Ukraina var ett av de länder där

ekonomin krympte som mest efter kommunismens fall, med 60

procent mellan 1990 och 1999.

Ukraina


2003 2004 2005 2006 2007

4

8

12

16

0

3

6

9

12

0





2003 2004 2005 2006 2007

5

10

15

20

0

3

6

9

12

0

USD, tusental %

BNP BNP tillväxt


2003 2004 2005 2006

25

50

75

100

0

% av BNP

årsred

ovisning 2007

28

inte

rnat

ionell b

ankrörelse

Fakta

Aktivitetsgrad, %* 62


Valuta Hryvnias (Hrv)

Officiellt kopplad till dollarn till kursen 5,05 HRV per dollar.Tillåts svänga inom ett smalt växelkursband +/-1 %

* Procent av den arbetsföra befolkningen mellan 15–75 år.

Rysslands ekonomiska tillväxt drivs av höga råvarupriser, stora

kapitalinflöden och en expansiv finanspolitik. Sedan år 2000

har BNP ökat med 55 procent, efter att tillväxten blev 7,8 pro-

cent 2007. Den inhemska efterfrågan växer snabbast.

Privatkonsumtionen ökade med 12 procent och bruttoinveste-

ringarna med 20 procent under 2007.

Den starka efterfrågan på råvaror runt om i världen tillsam-

mans med billig energi och ett överskott på arbetskraft har lett

till att Ryssland har överskott i både bytesbalans och budget.

Valutareserverna är rekordhöga, cirka 450 miljarder dollar

2007. Statens utgifter ökar däremot snabbt, 28 procent 2007,

vilket indikerar att budgetöverskottet är utraderat 2010.

Den snabba ökningen av den inhemska efterfrågan är ett

tecken på en tilltagande diversifiering i ekonomin. Samtidigt

klarar inte industrin och råvarusektorn av att öka sin produk-

tion i tillräcklig omfattning, vilket dämpar exporttillväxten.

I takt med att inflationen stiger, 8,7 procent under 2007, kom-

mer trycket öka på centralbanken att tillåta en förstärkning av

rubeln. Energi- och transportpriser stiger med tvåsiffriga tal.

Dessutom stiger livsmedelspriserna allt snabbare. Dels är jord-

bruksproduktionen otillräcklig på hemmaplan, dels ökar livsmed-

elspriserna även internationellt. I Ryssland utgör livsmedel

40 procent av konsumentprisindex, i Sverige endast 13 procent.

Ett högt inhemskt ränteläge har en avkylande effekt på en

annars stark kreditexpansion i hushållssektorn (i juli 2007 var

ökningstakten 70 procent), men riskerar samtidigt dämpa till-

växten i investeringar och produktion inom industri och handel.

Ett långsamt reformarbete innebär risk för att Ryssland inte

klarar att hålla uppe tillväxttakten eftersom otillräckliga sats-

ningar gjorts för att stärka produktivitet, konkurrenskraft och

stimulera diversifiering. Rysslands väg mot allt fler statliga

bolag i allt fler sektorer är ett stort hot mot den ekonomiska

tillväxten på lite längre sikt

Ryssland


2003 2004 2005 2006 2007

4

8

12

16

0

4

8

12

16

0





2003 2004 2005 2006 2007

5

10

15

20

0

3

6

9

12

0

USD, tusental %

BNP BNP tillväxt


2003 2004 2005 2006

25

50

75

100

0

% av BNP

årsred

ovisning 2007

29

inte

rnat

ionell b

ankrörelse

RYSK BANKRÖRELSE

Liksom den ukrainska bankmarknaden har även den ryska bank-

marknaden goda förutsättningar för långsiktig hög tillväxt.

Penetrationen av finansiella tjänster är betydligt lägre än

genomsnittet för exempelvis EU och ekonomin förväntas under

en lång period ha en hög tillväxttakt.

Swedbanks ryska verksamhet omfattar tre kontor i Moskva,

Sankt Petersburg och Kaliningrad, leasingverksamhet samt

trade finance-affärer. I slutet av 2007 uppgick utlåningen till

10 mdkr (6) och antalet anställda till 386 (233).

Kundbasen består av cirka 400 företag och 2 000 privat-

personer. Prioriterade kundsegment är stora och medelstora

företag samt privatkunder med hög eller genomsnittlig köp-

kraft.

Den ryska bankrörelsen har sedan starten i första hand riktat

sitt erbjudande till stora och medelstora företag. I och med lan-

seringen av en retailstrategi under 2007 breddades erbjudan-

det även till privatkunder. Även om ett komplett produktutbud

och konkurrenskraftiga priser är en viktig del av strategin, kom-

Fakta

Aktivitetsgrad, % 59,6


Valuta Rubel (RUB)

Växelkurspolitiken kan likställas som Managed Float där ingen fastställd valutakurs är angiven.

* Procent av den arbetsföra befolkningen mellan 15–75 år.

30

årsred

ovisning 2007

inte

rnat

ionell b

ankrörelse

Utlåning, Ukrainsk bankrörelse

Mdkr

3

6

9

12

02005* 2006* 2007

* proforma

Utlåning, Rysk bankrörelse

Mdkr

3

6

9

12

02005 2006 2007

mer en hög servicenivå kanske bli den viktigaste konkurrens-

fördelen för den ryska retailverksamheten.

Under de närmaste åren ska den ryska bankrörelsen utveck-

las till att bli en komplett universalbank.

Varumärkesbyte till Swedbank

Under 2007 bytte verksamheten varumärke från Hansabank till

Swedbank. Beslut fattades också om att överföra ägandet av

OAO Swedbank samt leasingbolaget OOO Hansa Leasing från

Hansabank i Estland till Swedbank i Sverige. Överlåtelsen förutsät-

ter tillstånd från ryska myndigheter.

Mål

På sikt ska Swedbank bli en ledande universalbank i nordvästra

Ryssland med ett betydande nätverk av kontor i Moskva, Sankt

Petersburg och Kaliningrad.

Aktiviteter 2007

Under 2007 tillsattes en ledningsgrupp för den nya ryska

retailverksamheten och flera nya produkter till privatkunder,

exempelvis kort och hypotekslån, lanserades. Företagsteamet

stärktes genom rekrytering av nya medarbetare och utbild-

nings program genomfördes för kundansvariga. Nya branscher

bearbetades såsom kemi, flygtransport och maskintillverk-

ning.

Begränsning av verksamheten

Den 6 juni 2007 beslutade den ryska centralbanken att under

tre månader begränsa delar av Swedbanks verksamhet i

Ryssland. Centralbanken ansåg att Swedbank skulle ha brutit

mot landets lagstiftning och den ryska centralbankens regel-

verk. Efter att Swedbank vidtagit nödvändiga åtgärder togs

begränsningarna bort den 5 september.

NORDISKA FILIALER

Swedbanks filial i Norge etablerades 1998. Verksamheten inom

penning- och kapitalmarknaden samt mot finansiella institutio-

ner är en del av Swedbank Markets. Filialen har historiskt betjä-

nat svenska företagskunder med verksamhet i Norge samt ett

utvalt antal norska företagskunder. Kundbasen och kreditport-

följen har ökat kraftigt de senaste två åren. Från och med 2007

görs en satsning även på den norska privatmarknaden.

Bearbetningen sker tillsammans med EnterCard och First

Securities.

Swedbanks filial i Danmark etablerades våren 2005. Hösten

2006 etablerades ett andra kontor. Filialen vänder sig till såväl

privat- som företagskunder. Marknadsandelen av Öresunds-

pendlare uppskattas till cirka 30 procent.

Swedbanks filial i Finland etablerades hösten 2005.

Inriktningen är svenska företagskunder med verksamhet i

Finland, finska företagskunder med affärsutbyte i Baltikum och

Ryssland samt ett utvalt antal finska företags kunder.

De nordiska filialernas utlåning uppgick totalt till 13 mdkr vid

utgången av 2007, en ökning med 7 mdkr på ett år. Ökningen

återfinns framför allt i Norge. Antalet heltidstjänster uppgick

till 65, vilket är en ökning med 29 på ett år.

LUXEMBURG

Swedbank Luxemburg är specialiserade på investeringsråd-

givning och kapitalförvaltning till svenskar som bor, är på

väg att flytta eller har kapital utomlands. Utöver kontor i

Luxemburg finns även kontor i Spanien. Swedbank Luxemburg

erbjuder också rådgivning till företag och företagsägare med

intresse av etablering och ägande av bolag utomlands och kapi-

talförvaltning utanför Sverige. Swedbanks private banking-

verksamhet i Luxemburg har de senaste åren vuxit i omfattning.

Förvaltad förmögenhet uppgick vid utgången av året till 3,3 mdkr

(3,9) och antalet heltidstjänster uppgick till 57 (54).

ÖVRIG VERKSAMHET

Beslut har fattats om etablering av ett nytt representations-

kontor i Polen.

inte

rnat

ionell b

ankrörelse

årsred

ovisning 2007

31

En ung bransch

på fram- marsch

En växande ekonomi skapar behov av fler och diversifierade banktjänster i Ukraina. Kontakten med en bankmedarbetare blir alltmer en naturlig och given del i hanteringen av den privata ekonomin. Swedbank verkar i Ukraina med 191 kontor där det erbjuds konto/kontohan tering, betalningslösningar, finansiering samt rådgivning.

32

årsred

ovisning 2007

RESULTATUTVECKLING

2007 2006 2007 2006 2007mkr Jan-dec Jan-dec Jan-dec Jan-dec Jul-dec

Internationell bankrörelse varav Rysk bankrörelse

varav Ukrainsk

bankrörelse affärsverk-

samhet*

Räntenetto 986 456 449 348 445

Provisionsnetto 196 116 27 19 51

Nettoresultat av ' nansiella transaktioner 81 38 11 20 61

Övriga intäkter 16 7 8 4 2

Intäkter 1 279 617 495 391 559

Personalkostnader 405 172 123 72 149

Datakostnader 54 32 14 7 5

Övriga kostnader 247 339 88 253 91

Avskrivningar 65 8 4 3 23

Kostnader 771 551 229 335 268

Resultat före kreditförluster 508 66 266 56 291

Kreditförluster 170 31 49 31 122

Rörelseresultat 338 35 217 25 169

Skatt 70 36 40 39 43

Årets resultat 268 –1 177 –14 126


Aktieägarna i Swedbank AB 268 –1 177 –14 126

Minoritetsandel

Allokerat eget kapital 3 884 1 060 899 552 630

Räntabilitet på allokerat eget kapital, % 6,9 neg. 19,7 neg. 20,0

K/I-tal före kreditförluster 0,60 0,89 0,46 0,86 0,48

Intäktsposter

Intäkter från externa kunder 1 273 613 495 391 559


Summa intäkter 1 279 617 495 391 559


Utlåning 34 13 10 6 11

Inlåning 13 4 1 1 6


Riskvägd volym enligt äldre regelverk 38 15 10 7 11

Totala tillgångar 47 18 12 8 14

Totala skulder och övrigt eget kapital 41 17 11 7 11

Andel av koncernens resultat hänförligt till Aktieägarna i Swedbank AB, % 2,2 0,0 1,5 neg. 1,1

Heltidstjänster 3 952 332 386 233 3 433

* Redovisas exklusive de koncernmässiga effekterna av Swedbanks ägande och förvärv av OJSC Swedbank.

inte

rnat

ionell b

ankrörelse

RESULTATUTVECKLING

Årets resultat ökade med 269 mkr till 268 mkr (–1). Räntabili-

teten på eget kapital var 6,9 procent (neg). K/I-talet var 0,60

(0,89).

Av resultatökningen kom 126 mkr från Ukrainsk bankrörelse

affärsverksamhet och 191 mkr från Rysk bankrörelse, som

föregående år påverkades negativt med 151 mkr av en reser-

vering för en momstvist i leasingverksamheten. Under 2007

har 60 mkr av reserverat momsbelopp återvunnits.

Periodens resultat för Ukrainsk bankrörelse investering, det

vill säga Swedbanks kostnader för investeringen i form av

finansieringskostnader och avskrivningar av koncernmässiga

övervärden, uppgick till –74 mkr.

33

årsred

ovisning 2007

Swedbank Markets

Fortsatta framgångar inom ränte- och valutahandel

Swedbank Markets har under ett flertal år varit marknads-

ledande inom kreditobligationsmarknaden. Swedbank behöll

under året positionen som största emissionsinstitut på den

svenska marknaden och som näst största institut på den norska

marknaden. Den sammanlagda emissionsvolymen uppgick till

cirka 63 mdkr, vilket motsvarar en marknadsandel på drygt 20

procent.

Omsättningen i den svenska valutamarknaden fortsatte att

öka under året. Swedbank har ett brett utbud av tjänster för att

minimera valutarisker för företag och institutioner och efter-

frågan på tjänsterna ökade markant. Handeln via Swedbanks

elektroniska valutahandelssystem FX Trade visade också fort-

satt god tillväxt. 43 procent av antalet valutaaffärer gjordes i

slutet av året via elektroniska kanaler.

Även räntemarknaden präglades av hög aktivitet och ökat

kundflöde. Marknadsandelarna inom handeln med bostads- och

statsobligationer ökade. Hösten präglades av oro på kredit-

marknaderna, som utlöstes av problem med så kallade sub-

prime lån i USA. Marknadsturbulensen var kraftig och ledde till

en förändring av priset på kreditrisk och högre finansierings-

kostnader för samtliga aktörer. Som en följd sjönk marknads-

värdet på Swedbank Markets innehav av kreditobligationer med

cirka 100 mkr under andra halvåret.

Fortsatt expansion inom Project and Corporate Finance

Affärsområdet Project and Corporate Finance erbjuder kvali-

ficerad rådgivning i frågor som rör företagsfinansiering, ägar-

relaterade frågor samt börsintroduktioner, förvärv och avytt-

ringar.

Under året utökades corporate finance-verksamheten geo-

grafiskt genom etableringar i Estland, Lettland och Litauen och

i december slöts avtal om förvärv av ett mindre ryskt bolag.

Huvudinriktning för bolaget är finansiell rådgivning till nordiska

och ryska bolag i samband med förvärv och avyttringar i

Ryssland. Project and Corporate Finance är ett prioriterat fram-

tida tillväxtområde.

Stark tillväxt inom strukturerade produkter

Försäljningen av strukturerade produkter fortsatte att öka

kraftfullt under året, särskilt bland de institutionella kunderna

där tillväxten var 54 procent. Strukturerade placeringsproduk-

ter består främst av olika former av aktieindexobligationer,

kallade SPAX.

Swedbank Markets totala emissionsvolym av strukturerade

placeringsprodukter uppgick under året till cirka 18,6 mdkr, en

ökning med 39 procent. Swedbank Markets behöll framgångs-

rikt sin ledande position med 27 procent av den totala utestå-

ende volymen i den växande marknaden.

Som en del av Swedbanks ambition att vara ledande på ser-

vice erbjuds en daglig prissättning av samtliga Swedbanks

emitterade SPAX. Detta möjliggör för kunderna att på ett

snabbt och kostnadseffektivt sätt köpa och sälja strukturerade

placeringsprodukter under löp tiden.

Konkurrenskraftiga värdepapperstjänster

Aktieverksamheten inom Swedbank Markets har förutom sitt

ansvar för den institutionella aktiehandeln också en viktig roll

som leverantör till Swedbanks kontorsnät.

Swedbanks marknadsandelar har fortsatt varit stabila och

andelen av handel på Stockholmsbörsen ligger kvar på cirka 4

procent. Marknadsandelarna i stort för derivathandeln har

stärkts och marknadsandelen för kundhandeln med warranter

har ökat från 9,2 föregående år till 11,9 procent.

Swedbanks investmentbankSwedbank Markets förstärkte under året sin position som den ledande aktören inom strukturerade placeringsprodukter i Sverige och var fortsatt ledande på den svenska och norska kreditobligationsmarknaden.

Swedbank Markets erbjuder handel i värdepapper och derivatinstrument inom aktie-, ränte- och valutamarknaderna, finansieringslösningar samt kvalificerad analys och rådgivning. För privata placerare erbjuder Swedbank Markets aktiehandel och andra placeringstjänster, exempelvis aktieindexobliga-tioner. Försäljningen sker genom Swedbanks kontorsnät i Sverige, genom sparbanker och delägda banker, samt genom

Internetbanken och Telefonbanken. Swedbank Markets har också kundansvaret för finansiella institutioner.

Förutom verksamheten i Sverige ingår dotterbolagen First Securities i Norge och Swedbank First Securities LLC i New York, delar av verksamheten i filialen i Norge samt filialerna i New York och Shanghai, samt Project and Corporate Finance verksamheter i Estland, Lettland och Litauen.

swed

ban

k marke

ts

34

årsred

ovisning 2007

Under 2007 har värdepapperstjänsterna vidareutvecklats

och blivit än mer konkurrenskraftiga. Aktiehandel via Internet

visade en fortsatt stark positiv utveckling. Antalet kunder

anslutna till Värdepapperstjänst Bas ökade med 106 procent.

Värdepapperstjänsten NetTrade Premium har ett av mark-

nadens lägsta courtage med 0,03 procent och dessutom sänk-

tes minimicourtaget ytterligare under året för att bli än mer

konkurrenskraftig. Kunderna erbjuds också aktiemäkleri i tele-

fonbanken, där kunden kan få professionella råd av aktiemäk-

lare och även göra avslut.

Strategiskt samarbete med JP Morgan

Affärsenheten Custody lanserade under året en nyhet som

kraftigt förstärker kunderbjudandet. Genom ett strategiskt

samarbete med JP Morgan Worldwide Securities, kan Swedbank

kombinera sin sakkunskap på lokala marknader med JP Morgans

avancerade produkter och kompetens inom värdepapper.

First Securities – en ledande aktör i Norge

Dotterbolaget First Securities är en ledande fondkommissionär

på den norska marknaden, med kontor i Oslo, Stavanger, Bergen

och Trondheim. Bolaget ägs sedan 2005 till 51 procent av

Swedbank, medan norska Sparebank 1 Gruppen samt anställda

i First Securities äger resterande del. First Securities är verk-

samma inom aktiehandel, räntehandel och corporate finance.

Emissionsvolym strukturerade produkterSverige

Mdkr

4

8

12

16

20

0 2003 2004 2005 2006 2007

SPAX marknadsandelar 2003–2007, Sverige

%

2003 2004 2005 2006 20070

(mätt som emissionsvolymer av strukturerade produkter VPC-registrerade som aktieindexobligationer)

Källa: VPC

5

10

15

20

25

Sedan 2006 finns även en verksamhet för aktiehandel i New

York, i huvudsak inriktad på handel med nordiska och baltiska

aktier. Denna verksamhet drivs av Swedbank Markets tillsam-

mans med First Securities under namnet Swedbank First

Securities LLC.

Ett flertal utmärkelser

Enligt en ledande marknadsundersökning utförd av Prospera

rankades Swedbanks corporate finance till position 3 till 5 i

Sverige inom sitt huvudsegment av totalt 18 utvärderade

nationella och internationella investmentbanker.

Swedbank Markets backoffice för ränte- och valutahandel

utsågs till bästa backoffice i Sverige i en annan Prospera-

undersökning. I Prosperas marknadsundersökning i Norge ran-

kades penningmarknads backoffice som nummer ett.

swed

ban

k marke

ts

SWEDBANK MARKETS, OMX NORDIC EXCHANGE STOCKHOLM, POSITION

2007 2006

Aktierelaterade produkter 7:a 7:a

Aktieoptioner, Market Maker 2:a 2:a

Aktieoptioner, kund 5:a 6:a

Aktieterminer, Market Maker 2:a 3:a

Aktieterminer, kund 4:a 6:a

SWEDBANK MARKETS, EMISSION KREDITOBLIGATION SEK/NOK

2007 2006

Volym mdkr, SEK 63 64

Marknadsandel, % 20 20

Ranking (Sverige) 1 1

Ranking (Norge) 2 2

Lars Backsell och Thomas Eldered är ägare av Recipharm AB. Bolaget är sedan 10 år helkunder hos Swedbank som har följt bolagets utveckling från ett bolag med en omsättning på knappa 100 mkr till ett internationellt bolag med en omsättning på över miljarden. Recipharm har kontraktstillverkning till läkemedelsindustrin med fem fabriker i Sverige, en

i Frankrike samt en i Storbritannien. Kanske blir det en börsnotering om några år.

Swedbanks tjänster

växer med kunden

36

årsred

ovisning 2007

RESULTATUTVECKLING

Årets resultat ökade med 26 mkr till 1 010 mkr. Räntabiliteten

på eget kapital var 24,2 procent (27,3) och K/I-talet var 0,56

(0,55).

Intäkterna ökade med 46 mkr eller 1 procent till 3 557 mkr.

Intäkterna i First Securities minskade med 152 mkr.

Kostnaderna ökade med 51 mkr eller 3 procent till 1 992 mkr.

Avtalsenliga löneökningar samt nyetableringar i Shanghai och

New York bidrog till kostnadsökningen medan resultatbaserade

kostnader minskade.

RESULTATUTVECKLING, SWEDBANK MARKETS


Räntenetto 1 343 840


Nettoresultat av ' nansiella transaktioner 729 1 161





Övriga kostnader 501 438

Avskrivningar 13 11



Kreditförluster –11


Skatt 427 423



Aktieägarna i Swedbank AB 1 010 984

Minoritetsandel 128 174




Intäktsposter





Utlåning 24 16

Inlåning 27 22







Heltidstjänster 752 668

swed

ban

k marke

ts

37

årsred

ovisning 2007

Kapitalförvaltning och försäkring omfattar Swedbank Roburkoncernen med verksamhet inom fondförvaltning, insti-tutionell och diskretionär kapitalförvaltning, försäkringar samt individuellt pensionssparande.

Swedbank Robur erbjuder placeringsmöjligheter i ett 100-tal egna fonder. Produkterna säljs via Swedbank, sparbankerna och

delägda banker i Sverige. Fonderna erbjuds dessutom genom Hansabank i Baltikum, Swedbank Luxemburg, Aktia Finland, Odin Norge, Avanza, Nordnet och Skandiabanken.

Swedbank Roburs investeringsfilosofi innebär en aktivkapitalförvaltning med en fundamental analysprocess.

kap

italfö

rvaltn

ing och

försäk

ring

Kapitalförvaltning och försäkring

Swedbank Robur utsågs till 2007 års bästa fondbolag av

Dagens Industri och Morningstar. I den prestigefyllda täv-

lingen, som arrangeras årligen, vann Swedbank Robur det

tyngsta priset som Årets Stjärnförvaltare i kategorin Årets

Fondbolag. Motiveringen var: ”För starka fondresultat under

2007.”

Den svenska fondmarknaden

Nettoinflödet på den svenska fondmarknaden minskade med

69 procent under 2007 och uppgick till 27 mdkr. Brutto inflödet

till Swedbank Roburs fonder uppgick till 107 mdkr (101) och

nysparandet i fonder uppgick netto till –10 mdkr. Mark-

nadsandelen av förvaltad volym var 25 procent. Den totala

förvaltade volymen om cirka 401 mdkr gjorde Swedbank till

den näst största ägaren, efter svenska staten, på Stock-

holmsbörsen vid utgången av året.

Swedbank Robur förvaltade vid utgången av året 102 fon-

der varav 9 var etiska fonder eller fonder med miljö inriktning.

Tillsammans med de 134 externa fonderna i fond sortimentet

uppgick det totala antalet fonder till 236.

Institutionell kapitalförvaltning, som erbjuder diskretionär

förvaltning åt kommuner, landsting, organisationer, stiftelser

och företag, förvaltade vid utgången av 2007 246 mdkr (63).

Betydande avtal med Folksam

Under 2007 ingick Swedbank och Folksam ett avtal om diskre-

tionär förvaltning, vilket innebar att Swedbank Robur förvaltar

Folksams portföljer av räntebärande värdepapper och aktier.

Den 31 december uppgick de förvaltade portföljerna till cirka

175 mdkr. Swedbank Robur avtalade även om förvärv av

Folksam Fond AB med ett förvaltat kapital om cirka 28 mdkr.

Förvärvet slutfördes de 2 januari 2008. Den 1 januari 2008

gick KPs pensionskassa samman med Folksam Liv. Pen-

sionskassans kapital och KPs Pensionsstiftelse, cirka 48 mdkr,

kommer att förvaltas av Swedbank Robur.

Fondsparare allt aktivare

En trend bland fondsparare är att göra aktiva och kortsiktigare

val i sitt fondsparande. Det senaste året har olika nischfonder

sett stora nettoinflöden. Exempel på populära nischfonder är

fonder vilka investerar på tillväxtmarknader och fonder inom

råvarusektorn.

Pensionssparande prioriterat tillväxtområde

Inom Swedbank Försäkring, ett av de största försäkringsbola-

gen inom fondförsäkringar i Sverige, är pensionssparande ett

prioriterat område. En fortsatt avreglering av tjänstepensions-

marknaden, stora upphandlingar i syfte att konkurrensutsätta

avtalspensioner samt ökad betydelse av privat pensionsspa-

rande är faktorer som erbjuder ökad framtida tillväxt.

Inom privat pensionssparande erbjuder Swedbank produk-

terna Individuellt Pensionssparande ( IPS), Swedbank

Traditionell Pension, Pensionsförsäkring Fond samt ett antal

PPM fonder. Swedbank Försäkring är en fullsortimentsleveran-

Årets stjärnförvaltareSwedbank Robur, Sveriges största fondbolag mätt som totala tillgångar under förvaltning, firade under året 40 år som fondbolag. Swedbank Robur utnämndes till Årets Stjärnförvaltare 2007.

Kund

Swedbank Robur

producentfondprodukter

Sparandeprodukter

Försäkringsprodukter

Via externadistributörer

Via kontorsnät,webb, telefon

Via upphandling

38

årsred

ovisning 2007

Fondtorget,lokal känsla på global arena

Genom att samla all information om fonder på ett och samma ställe har Swedbanks Internettjänst Fondtorget en av marknadens bredaste utbud på fonder och fondförvaltare. Förutom Swedbank Roburs 98 fonder finns det ytterligare 29 fondbolag representerade med sammanlagt 134 fonder.

39

årsred

ovisning 2007

tör inom tjänstepensionsområdet. Inom placeraområdet har

Swedbank Försäkring både Kapitalförsäkring Fond och Depå.

Satsningen på den privata pensionsmarknaden ledde under

året till fortsatt ökade nettoinflöden och marknadsandelar

inom avtalspensioner. Swedbanks marknadsandel av de

nytecknade premierna på fondförsäkringar i Sverige uppgick

under 2007 till 10 procent (11).

Det totala premieflödet på den svenska försäkringsmark-

naden uppgick till 145 mdkr. Swedbank Försäkrings andel var

12 mdkr, vilket motsvarar en marknadsandel på 8 procent (9).

Swedbank är marknadsledande inom IPS och PPM-sparande.

På den totala pensions- och försäkringsmarknaden uppgick

marknadsandelen till 10 procent (11).

Swedbank Försäkring är en av 5 utvalda försäkringsgivare

av fondförsäkring i den nya ITP-planen som omfattar 700 000

privata tjänstemän.

Flera nya tjänster och produkter

Under 2007 lanserades 13 nya fonder. Lanseringen av de nya

produkterna har utvecklats väl. De nya produkterna svarade

för 7 procent av den totala nyförsäljningen och förvaltnings-

volymen i de nylanserade produkterna uppgick vid slutet av

året till 6 mdkr.

På försäkringssidan lanserades Kapitalförsäkring Depå som

erbjuder en stor flexibilitet i valet av investering inom kapital-

försäkringen. Kapitalförsäkring Depå erbjuder dessutom kun-

den ett dödsfallsskydd.

Fondförvaltningens utveckling

Huvuddelen av Swedbank Roburs fonder hade under året en

positiv avkastning. Aktiefonderna med inriktning på Sverige

hade en värdeminskning på mellan 1,9–4,3 procent och

Allemansfonderna en värdeökning på 0,3–0,6 procent.

Blandfonderna visade en värdeförändring på mellan –4,0 till

2,6 procent och de svenska räntefonderna en värdeökning på

1,1 till 3,7 procent.

Den genomsnittliga ratingen för Swedbank Roburs fonder

var, enligt Morningstar, vid utgången av december 3,42 (3,22).

Swedbank Robur har den näst bästa rankingen av de större

fondbolagen.

Ett flertal utmärkelser

Det oberoende ratingföretaget Morningstar betygsätter

löpande de flesta fonder hos de 50 största fondbolagen i

Europa. I januari 2007 fick Swedbank pris av Morningstar som

bästa förvaltare av aktiefonder i Norden och sjätte plats i

Europa totalt. I februari 2007 rankade fondutvärderaren Lipper

Swedbank som bästa fondbolag i Norden.

Enskilda fonder fick också utmärkelser under året, Swedbank

Robur Sverigefond Mega fick högsta betyg av fondutvärdera-

ren Wassum och Swedbank Robur Privatiseringsfond samt

Robur Norrmix fick utmärkelser av Lipper. I en undersökning av

marknadsundersökningsföretaget Prospera fick Swedbank

Robur högsta betyget bland de största institutionella kunderna

och hamnade på en tredje plats totalt.

Stor och aktiv ägare

Swedbank Robur har en öppen och tydlig ägarpolicy och arbetar

aktivt med ägarfrågor i de bolag som fonderna investerat i.

Ägarstyrning handlar om förhållandet mellan aktieägare och

företagets styrelse samt dess ledning och utövas främst genom

deltagande i valberedningar och på bolagsstämmor. Att etablera

en god dialog med bolagens ledning, styrelse och andra aktie-

ägare är också en viktig del i arbetet med bolagsstyrning. Under

2007 närvarade Swedbank på 163 bolagsstämmor och var

representerade i 52 valberedningar. Syftet att arbeta som aktiva

ägare är främst att långsiktigt maximera avkastningen men

också verka för att aktörer och noterade bolag på aktiemarkna-

den iakttar god sed. k

apitalfö

rvaltn

ing och

försäk

ring

Genomsnittlig rating, Morningstar

Mdkr

1

2

3

5

4

02003 2004 2005 2006 2007

Förvaltad volym

Mdkr

200

400

600

0

500

300

100

2003 2004 2005 2006 2007

Hållbar utveckling

Swedbank Roburs etik- och miljöanalysteam gör till skillnad från en del andra aktörer sina egen analys av svenska aktier. Teamet består av tre etik- och miljöanalytiker, som sitter till-sammans med Swedbank Roburs övriga analytiker.Analysen fungerar som ett verktyg i att få företagen att bli

bättre på etik och miljö. Efter genomförd analys av ett företag överlämnas en rapport till det enskilda bolaget med bland annat förbättringsförslag. En kontinuerlig, långsiktig dialog hålls med bolagen.Genom att erbjuda etik- och miljöfonder kan spararna använ-

da dem som ett verktyg om man vill sträva efter att företagen ska bli bättre på etik och miljö.Swedbank Robur förvaltar idag 9 fonder med ett sammanlagt

kapital på 8 miljarder kronor som har inriktning mot etik och miljö. På Fondtorget finns ytterligare 16 etik-och miljöfonder. Swedbank erbjuder också sparande i flera SPAX med fokus på etik- och miljö.

40

årsred

ovisning 2007

SVENSK MARKNADSDATA, SWEDBANK ROBUR 2007

mdkr 2007 2006

Nysparande netto fonder –9,8 1,6

Nysparande marknadsandel fonder, % neg. 1,8

Fondförmögenhet 401 398

Marknadsandel i fondförmögenhet, % 24,9 25,6

Nysparande marknadsandel fondförsäkring, % 10,1 11,0

Förvaltat kapital fondförsäkring 69 65

kap

italfö

rvaltn

ing och

försäk

ring

SwedbankFörsäkring

10 %

Nordea 5 %SHB Fond 8%

Nyteckning fondförsäkring, marknadsandelar 31 december 2007

SEB Tryggliv 24 %

Skandia Link14 %

Övriga 39 %

Räntebärande värdepapper

32 %

Swedbank Roburs fondtillgångar 31 december 2007

Svenska aktier30 %

Utländska aktier 38 %

Swebank Robur 25 %

Läns-försäkringar

4 %

SHB Fond 14%

Marknadsandelar totala tillgångar, Svenska fondbolag 31 december 2007

Övriga 27 %

SEB 18 %

Nordea 12 %

PREMIEINFLÖDE, SVENSKA PENSIONS- OCH

FÖRSÄKRINGSMARKNADEN, SWEDBANK ROBUR 2007

Volym (mdkr) Marknadsandel, %

2007 2006 2007 2006

Premiepensioner 4 9 12,8 17,4

Tjänste- och avtalspensioner 4 3 4,6 4,9

Privat pensionssparande 2 2 15,3 12,4

Kapitalförsäkringar 7 8 16,7 21,1

Summa premiein$ öde 17 22 9,5 13,0

RESULTATUTVECKLING

Årets resultat ökade med 98 mkr eller 11 procent. K/I-talet var

0,41 (0,37). Intäkterna ökade med 355 mkr eller 19 procent till

2 183 mkr, huvudsakligen på grund av högre förvaltad volym.

Kostnaderna ökade med 211 mkr eller 31 procent till 888 mkr,

framför allt på grund av Folksamaffären samt expansion inom

pensions- och försäkringsområdet. Antalet heltidstjänster

ökade med 51 till 332, varav 43 som en följd av samarbetet

med Folksam.

RESULTATUTVECKLING,

KAPITALFÖRVALTNING OCH FÖRSÄKRING


Räntenetto 83 33





Personalkostnader 425 302



Avskrivningar 4 2

Kostnader 888 677


Kreditförluster


Skatt 320 274

Årets resultat 975 877

Årets resultat hänförligt till:Aktieägarna i Swedbank AB 975 877

Minoritetsandel




Intäktsposter


Intäkter från transaktioner med andra rörelsegrenar –2 122 –2 003









Heltidstjänster 332 281

41

årsred

ovisning 2007

gem

ensa

m ser

vice och

konce

rnstab

er


Gemensam service

Gemensam service ska ta tillvara de skalfördelar som finns då

liknande arbetsuppgifter och tjänster används av flera enheter

i koncernen. Gemensam service omfattar drygt 1 300 heltids-

tjänster och ansvarar för IT, back-office för den svenska kon-

torsrörelsen och andra gemensamma supportfunktioner i

Sverige. Då koncernen får en allt mer internationell profil har

även Gemensam service ansvaret för integration och strävan

efter att skapa gränsöverskridande synergier.

En betydande del av koncernens kostnader utgörs av data-

kostnader. Kostnadseffektivitet inom detta område är därför

ett högt prioriterat område. Trots kontinuerligt kraftigt ökade

transaktionsvolymer, inte minst inom Internetbanken och

kortområdet, har IT-kostnaderna för den svenska verksam-

heten under flera år kunnat hållas på en i princip oförändrad

nivå.

Den i Sverige sedan tidigare införda inköpsprocessen har

under året implementerats även i den baltiska bankrörelsen.

Swedbank har därigenom en gemensam rutin och samordning

av alla koncernens inköp. För att ytterligare dra nytta av skal-

fördelarna inom detta område har även arbetet med att imple-

mentera processen i den ukrainska bankrörelsen påbörjats.

Gemensam service fortsätter arbetet att effektivisera pro-

cesserna med strukturerad metodik. Arbetet bedrivs i samver-

kan med övriga affärsområden. Ett antal gemensamma projekt

drivs även med den baltiska verksamheten inom områdena

IT-drift, IT-förvaltning och IT-utveckling i syfte att ytterligare

effektivisera denna verksamhet.

Koncernstaber

Koncernstaberna omfattar ekonomi, finans, Investor relations,

IT-styrning och kontroll, juridik, kommunikation, kredit, perso-

nal, riskkontroll samt staben för samhällskontakter. Staberna

utgör i sin egenskap av koncernledningsfunktioner ett stöd till

verkställande direktören och koncernledningen, främst avse-

ende styrning, uppföljning och kontroll.

Prioriterade arbetsuppgifter för koncernstaberna under

året har bland annat varit förberedelse och genomförande av

integrationen med OJSC Swedbank (namnändrat från TAS

Kommerzbank) i Ukraina samt anpassningar och förberedelser

inför nya regelverk. De viktigaste har varit implementeringen

av nya kapitaltäckningsregler, Basel 2 (läs mer på sidan 60),

och MiFID, ett EU-direktiv som reglerar handel med värde-

papper inom EU och ESS. Omfattande förberedelsearbete har

skett inför EUs penningtvättsdirektiv för förhindrande av

penningtvätt och terroristfinansiering, och SEPA, skapandet

av en gemensam standardiserad europeisk betalningsmark-

nad. Swedbank ligger mycket långt framme i alla dessa

om råden.

Synergier och kostnadseffektivitetI en bransch där transaktionerna ökar med cirka 20 procent per år är skalfördelar och kostnadseffektivitet centralt. Swedbanks IT-drift är enligt internationell benchmarking av undersökningsföretaget Compass en av de mest kostnadseffektiva i branschen.

Gemensam service och koncernstaber omfattar IT och

övriga servicefunktioner i Sverige, Treasury, koncernledning och

-staber samt koncernens eget försäkringsbolag Sparia.

I syfte att arbeta effektivt med förbättrad service till bankens

kunder och få ut stordriftsfördelar samt stärka konkurrens-

kraften har Swedbank sammanfört ett antal gemensamma

funktioner till en samlad organisation. Detta gäller främst inom

IT-området och Support, men i allt högre utsträckning även

andra specialområden som inköp, juridik och administrativa

stödfunktioner.

42

årsred

ovisning 2007

RESULTATUTVECKLING

Årets resultat minskade med 562 mkr till –298 mkr (264).

Resultatförsämringen berodde huvudsakligen på lägre intäk-

ter hos Group Treasury inklusive internbanken samt betydande

värdeökningar 2006 på de numera avyttrade innehaven i

norska sparbanker och SpareBank 1 Gruppen.

Intäkterna minskade med 712 mkr eller 21 procent till 2 749

mkr (3 461).

Intäkter från Group Treasury inklusive internbanken mins-

kade med 192 mkr, varav räntenettot förbättrades med 173

mkr medan nettoresultat finansiella poster till verkligt värde

minskade med 460 mkr. Intäkter från innehav i norska spar-

banker och SpareBank 1 Gruppen minskade med 227 mkr.

Andel av intresseföretags resultat ökade med 98 mkr på

grund av resultatutvecklingen i VPC.

Kostnaderna minskade med 64 mkr eller 2 procent till 3 303

mkr (3 367).

Förändringen av gruppvisa reserveringar för individuellt

värderade fordringar uppgick till –72 mkr (4).

RESULTATUTVECKLING, GEMENSAM SERVICE OCH

KONCERNSTABER


Räntenetto –196 –141

Provisionsnetto 17 –9

Nettoresultat av ' nansiella transaktioner –246 523

Övriga intäkter 3 174 3 088




Övriga kostnader 865 1 025



Resultat före kreditförluster –554 94

Kreditförluster –72 4

Rörelseresultat –482 90

Skatt –184 –174

Årets resultat –298 264

Årets resultat hänförligt till:Aktieägarna i Swedbank AB –298 264

Minoritetsandel


Räntabilitet på allokerat eget kapital, % neg. 5,2

Intäktsposter

Intäkter från externa kunder 593 1 028

Intäkter från transaktioner med andra rörelsegrenar 2 156 2 433






Andel av koncernens resultat hänförligt till Aktieägarna i Swedbank AB, % neg. 2,4


gem

ensa

m ser

vice och

konce

rnstab

er

43

årsred

ovisning 2007

med

arbet

are

Medarbetare

Swedbanks vision att vara den ledande finansiella institutio-

nen på de marknader koncernen verkar ska uppnås genom att

ge kunderna de bästa finansiella lösningarna och genom att

vara ledande på service. Det ställer stora krav på det koncern-

övergripande personalarbetet att stödja de lokala cheferna i

deras dagliga arbete att attrahera, rekrytera, utveckla och

behålla medarbetarna.

Det arbete som koordineras på koncernnivå omfattar:

• Ledarförsörjning/ledarutveckling

• Lön och belöning

• Prestationsstyrning

• Företagskultur

• Medarbetarundersökningar

Attraktiv arbetsgivare

Swedbank fortsätter att vara bland de mest attraktiva arbets-

givarna på sina hemmamarknader, en viktig faktor för att

trygga det långsiktiga behovet av kompetens. I både Estland

och Lettland innehar koncernen positionen som den mest att-

raktiva arbetsgivaren, oavsett bransch. I Litauen är koncernen

bland de tio bästa av alla företag och i Sverige rankas Swedbank

av svenska ekonomistudenter som den fjärde mest attraktiva

arbetsgivaren i landet och som nummer ett i den finansiella

sektorn.

VOICE — hela Swedbanks röst

För att behålla den starka positionen externt är det viktigt att

de egna medarbetarna uppfattar koncernen som en bra arbets-

plats. Under 2007 genomfördes den första koncerngemen-

samma medarbetarundersökningen, VOICE. Med undantag av

Ukraina omfattade undersökningen alla dotterbolag och regio-

ner, sammanlagt cirka 19 000 medarbetare. Svarsfrekvensen

var 82 procent och resultatet som helhet starkt. Bland annat

framkom att motivationen är hög bland medarbetarna och att

de har stor tilltro till sin egen kompetens. Dessutom uppfat-

tades koncernens mål som tydliga.

Viktiga värderingar

I en internationell koncern som Swedbank är en företagskultur

byggd på gemensamma värderingar en viktig framgångsfak-

tor. Arbetet med att implementera värderingarna i koncernen

kommer fortsätta och intensifieras. Själva arbetet med att ta

fram underlaget för VOICE blev en viktig del i byggandet av en

gemensam kultur.

Ledarskapsutveckling

För att trygga det framtida ledarskapet arbetar koncernen

kontinuerligt och långsiktigt med ledarskapsutveckling, bland

annat genom att stimulera till ökad internationell erfarenhet.

Vilka kvaliteter, kunskaper och egenskaper en ledare i

Swedbank ska ha beskrivs i koncernens ledarkriterier, vilka

grundar sig på de gemensamma värderingarna. En ledare i

Swedbank förstår bankens affär, tar egna initiativ och bryr sig

om kunderna. Ledaren utvecklar bankens medarbetare och ser

till koncernens bästa.

En gemensam röstEfter förvärvet av ukrainska TAS-Kommerzbank (namnändrad till OJSC Swedbank) har Swedbank idag fler anställda utanför än inom Sverige. Den snabba internationella expansionen ställer nya krav på arbetet med rekrytering och kompetensförsörjning av såväl ledare som övriga medarbetare.

Hållbar utveckling

Etik och förebyggande regler Swedbank är helt beroende av omvärldens förtroende för sin överlevnad. En hög etisk standard är därmed grunden för före-tagets förtroende och anseende. I enlighet med Swedbanks etikpolicy och ägarpolicy byggs ett välgrundat förtroende och ett gott anseende upp i möten med enskilda kunder och genom en ständig dialog bland medarbetarna. Inom Swedbank ansvarar varje chef för att lyfta fram och diskutera de etiska frågeställningar och problem som uppkommer i verksamheten. Det är avgörande för trovärdigheten att gällande regler följs. Därför finns inom Swedbank särskilda funktioner för kontinuer-lig uppföljning av regelefterlevnaden. Koncernen har utarbetat interna regler och etiska uppförandekoder för att värna om förtroendet och en hållbar samhällsutveckling.

Målsättningen är att även miljöfrågorna och deras betydelse som en viktig del i värderingsgrunden ska vara integrerade i den kompetensutveckling som Swedbanks medarbetare deltar i.

44

årsred

ovisning 2007

med

arbet

are

0

4 000

8 000

12 000

16 000

20 000

24 000

Antal heltidstjänster i koncernen

Sverige Baltikum Övrigt

2003 2004 2005 2006 2007

Treårigtgymnasium

27 %

Akademisk utbildning

46 %

Övrig utbildning 13 %

Utbildning för anställda i koncernen31 december 2007

Övrig utbildning, högskolenivå 14 %

Ålder

Ålders- och könsfördelning av anställda i koncernen 31 december 2007

420246 14121086 %

25–2930–3435–3940–4445–4950–5455–59

60–

–24

Män Kvinnor

KONCERNEN

2007 2006

Antal anställda, medeltal 21 955 18 623

Antal anställda vid årets slut 23 268 19 062

Antal heltidstjänster 22 148 17 399

Sjukfrånvaro, %* 3,9 4,2

Långtidsfriska, %* 75,8 74,9

Personalomsättning Sverige, % 9 6

Personalomsättning Estland,% 13 14

Personalomsättning Lettland, % 19 17

Personalomsättning Litauen, % 13 15

* Avser svenska verksamheten

Koncernens utbud av ledarutbildning har fortsatt att utökas

under året, i syfte att bredda basen för framtida ledarförsörj-

ning och för att förbättra yrkeskunskapen hos befintliga

ledare. Ett koncerngemensamt ledarutvecklingsprogram

genomfördes under 2007 för andra året i rad. Det riktade sig

till chefer på mellannivå med hög potential i Sverige, Baltikum

och Ryssland.

Kompetensförsörjning

Ökad konkurrens, mer komplexa tjänster och produkter samt

ökad försäljning kräver kontinuerlig och strukturerad kom-

petensförsörjning — rekrytering, kompetensutveckling och

avveckling.

Att möta en medarbetare med hög kompetens är den enskilt

största faktorn för kundnöjdhet. Det visar undersökningar

från 2007, till exempel Satisfied Customer Index. Med ambitio-

nen att bli ledande på service fortsätter Swedbank satsningen

på kontinuerlig kompetensutveckling med fokus på att stärka

kvaliteten i kundmötet. Under 2007 har medarbetarna bland

annat tränats i säljledningsmetodik och kundmötesträning.

Den svenska verksamheten har få anställda som är äldre än

60 år men ett stort antal över 50 år. Att behålla dessa med-

arbetare så länge som möjligt och att utveckla deras kompe-

tens är av stor betydelse för verksamheten. Samtidigt behöver

nya medarbetare rekryteras, i de lägre åldersgrupperna, i till-

växtregioner samt för olika specialistfunktioner.

I Baltikum har den kraftiga ekonomiska tillväxten tillsam-

mans med brist på arbetskraft lett till stor konkurrens om

personal. Även om Hansabank är en attraktiv arbetsgivare

prioriteras ett ännu hårdare arbete med kompetensförsörjning

och ledarskapsutveckling framöver. Under 2007 har antalet

heltidstjänster i Baltikum ökat med 994 personer.

Den snabba expansionen av verksamheten i Ukraina medför

ökat fokus på rekrytering och kompetensutveckling. Bland

annat har ett system för karriärplanering tagits fram och inci-

tamentsstrukturen har förbättrats. Antal heltidstjänster i

Ukraina har under 2007 ökat med 729 till 3 433.

Internationell rörlighet

Nya riktlinjer för intern rörlighet och utlandstjänster togs fram

under 2006 som ett stöd för Swedbanks internationalisering.

Under 2007 har Swedbank gått vidare och fattat beslut om

nya åtgärder för att öka den internationella rörligheten inom

koncernen. Syftet är att bredda urvalet vid internrekrytering,

öka andelen ledare med internationell erfarenhet samt vara

ett led i byggandet av en gemensam företagskultur.

Swedbank arbetar aktivt med att ta del av medarbetarnas syn och förväntningar på sin situation. För Swedbank är målet att medarbetarna ska bidra till nöjda kunder genom att vara ledande på service. Därför är motivation och kompetens samt gemensam värdegrund grundläggande för utvecklingen av organisationen.

Nöjda medarbetare

avgörande för framgång

46

årsred

ovisning 2007

årsred

ovisning 2007

46

med

arbet

are

Prestationsstyrning

Den modell för prestationsstyrning som används i Hansabank

genomfördes som ett pilotprojekt i den svenska verksamheten

2007, och kommer att vidareutvecklas under 2008. Målet är

att bidra till den mer kund- och lönsamhetsorienterade kultur

som koncernen eftersträvar. Detta ställer krav på ett syste-

matiskt arbete med individuella mål, uppföljning och coach-

ning, utvärdering av prestation samt konsekvenser.

Mångfald och jämställdhet

Swedbanks mål är att öka mångfalden i alla grupper och på alla

nivåer i koncernen, för att spegla kundernas sammansättning

och därmed bättre kunna möta kundernas behov. I till exempel

Stockholmsområdet erbjuds idag rådgivning på 24 olika språk

och koncernens rekryteringsprocess är utformad för att få

”rätt” sökande och inte exkludera viktig kompetens.

Idag gäller koncernens jämställdhets- och mångfaldspolicy

endast den svenska verksamheten. I koncernbolag och filialer

utanför Sverige ska koncernchefen, eller av denne utsedd

person, verka för att motsvarande policies fastställs med

iakt tagande av respektive lands regelverk. Under 2008 är

ambi tionen att ta fram en koncernövergripande policy.

Folksams Jämställdhetsindex 2007 rankade Swedbank som

nummer sex av samtliga svenska börsbolag. Bland storföre-

tagen, med mer än 10 000 anställda, rankades Swedbank som

det mest jämställda företaget.

Lön och belöning

Den revidering av lön- och belöningsområdet som genom-

fördes 2006 innebar en översyn och omstrukturering utifrån

de nya krav som en internationell koncern ställer.

Revideringen inkluderade en uppdatering av både koncer-

nens incitamentspolicy och policyn för ersättning till ledande

befattningshavare. Dessa har tidigare haft tydliga svenska

utgångspunkter men tar nu en tydlig utgångspunkt i koncern-

struktur istället för geografi. Under 2008 prioriteras arbetet

med att ta fram ett koncernövergripande incitamentspro-

gram.

För en utförlig beskrivning av principer och processer för

ersättning till ledande befattningshavare, se Not 8 på sid 76 .

hållbar utv

eckling

Hållbar utveckling

Starka traditioner kring samhällsansvar

Genom sina rötter i Föreningsbanken och i sparbanksrörelsen,

som går tillbaka till 1820-talet, har Swedbank starka traditio-

ner kring samhällsansvar och etik – traditioner som kontinuer-

ligt vidareutvecklas och anpassas. Inte minst mot bakgrund av

att koncernen numera är universalbank inte bara i Sverige,

utan även i Estland, Lettland och Litauen. Dessutom utgår allt

arbete inom koncernen från ett antal gemensamma vär-

deringar – medarbetarna ska vara resultatinriktade, öppna,

medvetna och engagerade och bidra till att stärka kundrela-

tioner och affärsbeslut – som ska leda till att Swedbanks roll i

samhället blir enhetlig och stark.

Förtroendet från Swedbanks kunder medför ett ansvar för

banken, såväl för kunderna direkt som för samhället. Ansvaret

har flera perspektiv – ekonomiskt, etiskt, miljömässigt och där-

med hållbart. Swedbank ska vara en positiv kraft i sam hället

och verka för hållbar utveckling genom att se till att aspekter

som respekt för kunder, aktieägare, medarbetare, samhälle och

miljö samverkar.

Swedbanks svenska bankrörelse är den första och fortfa-

rande enda börsnoterade banken i Norden som är miljöcertifie-

rad enligt ISO 14001.

En gemensam syn på CSR

(Corporate Social Responsibility)

Swedbank antog i början av 2008 en CSR-policy som ska gälla i

alla länder där banken är verksam. Dessa länder har olika

mognadsgrad i marknad och hantering av hållbar utveckling.

Policyn är avsedd att vara vägledande i all verksamhet och

baseras på Global Compact.

Etik och förebyggande regler

Swedbank är beroende av omvärldens förtroende. En hög etisk

standard är grunden för bankens förtroende och anseende. I

enlighet med Swedbanks etikpolicy och ägarpolicy byggs ett

välgrundat förtroende och ett gott anseende upp i möten med

enskilda kunder och genom en ständig dialog bland medarbe-

tarna. Inom Swedbank ansvarar varje chef för att lyfta fram

och diskutera de etiska frågeställningar och problem som upp-

kommer i verksamheten. Det är avgörande för trovärdigheten

att gällande regler följs. Därför finns inom Swedbank särskilda

funktioner för kontinuerlig uppföljning av regelefterlevnaden.

Koncernen har utar betat interna regler och etiska uppförande-

koder för att värna om förtroendet och en hållbar samhälls-

utveckling.

Internationella åtaganden

Swedbank har undertecknat Global Compact, som är instiftat

av FN för att främja ansvarsfullt företagande världen över. Det

innehåller tio principer om mänskliga rättigheter, arbetsvillkor,

miljö samt förebyggande av korruption. Koncernen stödjer

också FN:s frivilliga miljöprogram, UNEP Finacial Initiative, som

är det centrala forumet för världens miljöministrar för att

behandla aktuella miljötrender. De som undertecknat initia-

tivet ställer sig bakom generella principer när det gäller håll-bar

utveckling. Swedbank stödjer också ICCs (International

Chamber of Commerce) näringslivsprogram för hållbar utveck-

ling.

Vidare samarbetar Swedbank med övriga sparbanker i

Europa och världen genom medlemskap i European Savings

Banks Group (ESBG) samt World Savings Banks Institute

(WSBI). Dessa båda organisationer bedriver olika samhälls-

projekt, såväl i Europa som i övriga världen.

Swedbank stödjer också som enda svenska bank det interna-

tionella initiativet Carbon Disclosure Project som syftar till att

förmå världens största företag att begränsa sina utsläpp av

växthusgaser. Swedbank deltar också direkt med att arbeta

aktivt med begränsande av sina egna utsläpp.

Swedbank Roburs fonder och förvaltningsuppdrag är certi-

fierade i enlighet med Global Investment Performance

Standard.

Swedbank en viktig del av samhälletEn finansiell infrastruktur är en förutsättning för en fungerande ekonomi. Swedbanks strategi är att på sina hemmamarknader vara en universalbank som skapar förutsättningar och tillhandahåller medel för finansiering, trans-fereringar och investeringar för företag, offentlig sektor och privata hushåll.

årsred

ovisning 2007

47

48

årsred

ovisning 2007

kap

italfö

rvaltn

ing och

försäk

ring

Ökande förädlings-grad ställer krav på banktjänsterna

Östergrens Elmotor AB, med Börje Östergren som VD, är ett familjeägt företag med rötter ända tillbaka till 1917. Bolaget som växer har nu dotterbolag i Danmark, England samt produktion i Kina. Swedbank har som bolagets bank följt med de senaste drygt tio åren. Ökande förädlings-grad med mer egen utveckling och omfattande montering och ökande utlandshandel ställer krav på banktjänsterna. Swedbank kan genom sina filialer i Köpenhamn och Shanghai väl matcha den ökande aktiviteten utanför Sverige.

49

årsred

ovisning 2007

49

årsred

ovisning 2007

kap

italfö

rvaltn

ing och

försäk

ring

hållbar utv

eckling

Direkt miljöpåverkan i Swedbank AB2007 CO2 2006 CO2

Antal anställda, medeltal 8 892 8 891

Lokalyta 377 611 kvm 376 748 kvm

Papper, kuvert och blanketter (inköpt mängd) 1 143 ton 1 202 ton

El, Bra Miljöval 47,8 GWh 50,3 GWh

Tjänsteresor

– bil 5 911 155 km 1 040 ton 7 746 750 km 1 455 ton

– ' yg 16 563 150 km 2 534 ton 18 817 560 km 2 573 ton

– tågresor 6 431 000 km 38 kg 5 089 380 km 29 kg

Totalt resor 3 574 ton 4 028 ton

Värdetransporter 3 191 000 km 709 ton 1 921 000 km 461 ton

Totalt transporter 4 283 ton 4 489 ton

Rätt förhållning skapar lönsamhet

Swedbanks arbete med hållbarhetsfrågor är långsiktigt lön-

samt ur flera aspekter. Att ta ansvar stärker varumärket,

skapar nya affärsmöjligheter, ökar aktiens attraktionskraft

hos miljö- och etikfonder, minskar risker genom miljöanalys vid

kreditgivning och ökar attraktionskraften som arbetsgivare.

Swedbanks affärsidé tar fasta på det hållbara perspektivet.

Genom att förstå och agera utifrån våra kunders behov kan vi

erbjuda dem de bästa finansiella lösningarna och därmed för-

bättra deras livskvalitet. På så sätt kan vi kontinuerligt öka

vårt företags värde och vara en positiv kraft i samhället.

Oberoende ekonomisk analys

Som en ansvarsfull finansiell aktör deltar Swedbank i den

offentliga debatten kring ekonomi och utveckling. Via

Ekonomiska Sekretariatet genomför koncernen regelbundet

samhällsekonomiska utredningar om exempelvis konjunk -

turen, ekonomin i olika länder och köpkraftens utveckling.

Vid Institutet för Privatekonomi publiceras löpande utred-

ningar, broschyrer och liknande i viktiga privatekonomiska frå-

gor. Koncernen arrangerar varje år symposiet Vårt Ekonomiska

Läge som speglar det aktuella ekonomiska läget i Sverige. I

samband med symposiet uppmärksammas också framgångs-

rika företagare. Vårt ekonomiska läge kommer inte att genom-

föras 2008 utan banken kommer i stället att hålla en företags-

gala med 200 inbjudna gäster den 4 mars, temat för galan är

med miljön som affärspartner.

Bidrag till utveckling

Bland Swedbanks största ägare finns 11 sparbanksstiftelser

som inom sina respektive geografiska verksamhetsområden

främjar näringsliv, forskning, idrott och kultur med betydande

belopp.

Swedbank driver ett aktivt samarbete med Världsnaturfonden

WWF med WWF-Kortet, där en del av kortavgiften tillfaller

Världsnaturfonden.

Swedbank har tecknat ett avtal om sponsring av Mattias

Klums projekt ”Expedition Sverige”. Mattias Klum ska doku-

mentera den svenska floran och faunan under tre år.

Ett aktivt miljöarbete

Swedbank vill både genom ett internt aktivt miljöarbete och

via kunderna och leverantörer bidra till att minska miljöbelast-

ningen i samhället.

Direkt påverkan minimeras

Koncernen påverkar miljön direkt genom sin verksamhet och

vidtar därför åtgärder för att begränsa den. Det är därför

Swedbank har Bra miljöval el i hela den svenska verksamheten

sedan 2001, trycker miljömärkt, använder miljömärkt papper

och reser med tåg. Swedbank arbetar aktivt med att minska

den negativa miljö belastningen och tar sitt miljöansvar.

Indirekta miljö- och etikpåverkan ger möjligheter

Swedbanks produkter och tjänster gör det möjligt att kombi-

nera fördelaktiga ekonomiska lösningar med miljö- och etik-

hänsyn.

Ett aktivt arbete sker genom etik- och miljöfonderna.

Swedbank Robur driver en aktiv dialog med de företag där de

går in som investerare. Investeringar sker i de företag som upp-

fyller miljö- och etikkrav enligt Swedbank Roburs analysmo-

dell.

Swedbank genomför miljöanalyser vid kreditgivning till

företag på den svenska marknaden. Med hjälp av en miljöana-

lysmodell granskas före tagens miljöpåverkan ur ett riskper-

spektiv. Modellen används för samtliga företag där bankens

engagemang är större än 1 mkr.

Swedbank erbjuder lån för miljöförbättrande investeringar.

Tillhandahåller internetbetalningar, för att minska transporter

och öka säkerheten.

Koncernövergripande miljöpolicy

Sedan 2006 finns en miljöpolicy för den svenska verksam heten

inom Swedbank. Med utgångspunkt i hur miljöarbetet bedrivs i

Sverige ska under 2008 en övergripande miljöpolicy formule-

ras för hela koncernen.

50

årsred

ovisning 2007

akt

ien och

ägarna

Swedbank är noterad på OMX The Nordic Exchange (Stockholm) och listan Large cap (stora bolag), med ticker SWED A, sedan 1995. I USA kan aktien handlas genom depåbevis, ett så kallat ADR-program, under ticker SWDBY.

KursutvecklingUnder året sjönk OMX Stockholm 30 index med 5,7 procent och OMX Stockholm Financials med 7,9 procent. Swedbanks aktie-kurs sjönk med 26,4 procent. Aktiens årshögsta, 285 kronor, uppnåddes den 15 februari och årets lägsta kurs, 171,50 kro-nor, noterades den 8 november.

Börsvärde och omsättningVid utgången av 2007 var Swedbank, till börsvärde sett, det tolfte största företaget på OMX Stockholm med ett börsvärde på 94 mdkr (128). Under året var aktien den sjunde mest omsatta på OMX Stockholm. Börsvärdet var cirka 2,4 procent av OMX Stockholms samlade börsvärde. Antalet omsatta aktier per handelsdag var 4,1 miljoner (3,0) aktier och det genom-snittliga dagliga handelsvärdet var 949 mkr (629).

Återköp av egna aktierÅrsstämman 2007 bemyndigade styrelsen att återköpa upp till 5 procent av utestående aktier. Inga återköp har gjorts under året och banken innehar inte heller några tidigare åter-köpta aktier.

Etiska investerareSwedbankaktien ingår i bland annat FTSE4Good och Ethibel Pioneer Index för etiska och hållbarhetsinriktade investeringar.

Handel och rösträttEn handelspost i bankens aktie på OMX Stockholm är 100 aktier. Det finns ett aktieslag, A-aktier, vilket innebär att en aktie berättigar till en röst och samtliga aktier medför lika rätt till andel i bankens tillgångar och resultat.

UtdelningEtt av koncernens finansiella mål (läs mer på sid 8) är att utdel-ningen, rensat för engångsposter, ska uppgå till omkring 40 procent av årets resultat. För 2007 har styrelsen föreslagit en utdelning om 9,00 kr (8,25), vilket motsvarar 39 procent av årets resultat.

ÄgarstrukturSwedbank hade vid utgången av året 315 514 aktieägare (323 057) och ägdes till 61,6 procent (58,7) av svenska institu-tionella investerare, till 11,3 procent (10,8) av svenska privata placerare och till 27,1 procent (30,5) av utländska investerare. 3,5 procent (3,8) av aktierna ägdes av placerare i Storbritannien och 13,6 procent (19,0) av placerare i USA.

Swedbanks största ägare är Sparbanksstiftelserna. Stiftelserna är långsiktiga ägare vars huvudsakliga uppgift är att föra vidare den ursprungliga sparbankstraditionen. Stiftelserna använder en del av sitt årliga överskott, som till största delen består av kontantutdelningen från Swedbank, till välgörande ändamål.

ADR, American Depositary ReceiptsFör att underlätta handel av Swedbankaktien för amerikanska placerare handlas aktien även som amerikanska depåbevis, ADR (nivå 1). Ägande av depåbevis representerar ägande av den underliggande aktien. Depåbevisen handlas i US dollar på den amerikanska OTC-marknaden med symbolen SWDBY.

Ytterligare information finns på: www.swedbank.se/irwww.swedbank.com/ir

Aktien och ägarnaSwedbanks börsvärde uppgick vid utgången av 2007 till 94 mdkr. Swedbank var

därmed det tolfte största företaget på OMX Stockholm. För 2007 har styrelsen

föreslagit att utdelningen ökas med 9 procent till 9,00 kronor (8,25) per aktie.

Svenskainstitutioner

31,6 %

Utländskaägare 27,1 %

Ägarkategorier31 december 2007

Sparbanker8,4 %

Sparbanks-stiftelser 21,6 %

Svenskaallmänheten

11,3 %A-Aktien

SX Financials

SX 30

Omsatt antal aktier1000-tal(inkl.efteranm.)

Swedbanks aktiekurs jämfört med bankindex och generalindex

20 000

40 000

60 000

80 000

100 000

50

75

100

125

150

175

225

200

250

275

300

01 02 03 04 05 06 07 08

51

årsred

ovisning 2007

akt

ien och

ägarna

Aktieägare den 31 december 2007Andel av kapital och röster, %

Sparbanksstiftelser 21,6

Sparbanker 8,4

Fjärde AP-Fonden 2,4

AFA Försäkring 3,1

Swedbank Robur Fonder 2,6

AMF Pension 2,5

Handelsbanken/SPP Fonder 1,6

Swedbank resultatandelsstiftelser 2,2

Franklin-Templeton fonder 1,7

SEB Fonder 1,4

Övriga utländska ägare 25,4

Övriga svenska institutioner 15,8

Svenska allmänheten 11,3

Totalt 100,0

Antal aktieägare 315 514

Följande analytiker bevakar SwedbankFöretag Namn Stad

ABG Sundal Collier Rickard Henze Stockholm

ABN Amro Kristin Dahlberg London

Carnegie Magnus Andersson Stockholm

Carnegie Frida Willmansson Stockholm

Cheuvreux Fredrik Gutenbrant Stockholm

Cheuvreux Rodney Alfvén Stockholm

Citigroup Ronit Ghose London

Credit Suisse Sasu Jarvinen London

Danske Bank Aksel Tarras Madsen Köpenhamn

Deutsche Bank Jan Wolter Stockholm

Enskilda Securities Hampus Brodén Stockholm

Erik Penser Tomas Ullman Stockholm

Evli Securities Paavo Ahonen Helsingfors

Execution Limited Fiona Swaf< eld London

Fox-Pitt, Kelton Kim Bergoe London

Glitnir Henrik Ekenman Stockholm

Goldman Sachs Aaron Ibbotson London

Hagströmer & Qviberg Hans-Olov Öberg Stockholm

Handelsbanken Mikael Hallåker Stockholm

JP Morgan Christoffer Adams London

Kaupthing Thomas Johansson Stockholm

Keefe, Bruyette & Woods Henrik Schmidt London

Lehman Brothers Jon Peace London

Lehman Brothers Chintan Joshi London

Merrill Lynch Derek De Vries London

Merrill Lynch Johan Ekblom London

Morgan Stanley Per Löfgren London

Pareto Haakon Bønes Oslo

Redburn Partners Garth Leder London

Standard & Poor's equity Mats Anderson Stockholm

Swedbank Markets Christian Hall Stockholm

UBS Andreas Håkansson Stockholm

Öhman Francis Dellaire Stockholm

Aktiestatistik, Swedbank A 2007 2006 2005 2004 2003

Högsta pris, kr 285,0 255,0 220,5 169,5 142,0

Lägsta pris, kr 171,5 167,5 158,5 133,5 94,5

Slutpris, kr 183,0 248,5 216,5 165,5 141,5

Börsvärde, mdkr 94 128 112 85 75

Antal omsatta aktier/handelsdag, miljoner 4,1 3,0 2,5 2,1 2,1

Värde omsatta aktier, mkr/handelsdag 949 629 442 304 231

Antal aktieägare den 31 december 2007Storleksklasser Antal aktier Andel

1—100 5 952 290 1,2%

101—500 26 035 992 5,1%

501—1 000 10 828 506 2,1%

1 001—2 000 6 369 862 1,2%

2 001—5 000 6 072 061 1,2%

5 001—10 000 3 850 619 0,7%

10 001—100 000 21 493 803 4,2%

100 001—500 000 51 375 928 10,0%

500 001— 383 394 351 74,4%

Totalt 515 373 412

varav förvaltarregistrerade 400 506 296 77,7%

Aktiekapitalets utveckling

År TransaktionKvotvärde

per aktie, kronor

Tillkommande/ återköpta

antal aktierAckumulerat antal aktier

Aktiekapital mkr

1997 Nyemission 20 72 717 269 350 897 971 7 018

1997 Nyemission 20 974 591 351 872 562 7 038

1999 Fondemission 20 175 936 281 527 808 843 10 556

2004 Återköp av egna aktier 20 –14 937 531 512 871 312 10 556

2005 Nyemission 20 2 502 100 515 373 412 10 606

2006 Makulering av aktier 20 515 373 412 10 307

2006 Fondemission 21 515 373 412 10 823

Bolag/handelskoder Swedbank Ticker ISIN kod

OMX Nordiska Börsen, Stockholm SWED A SE0000242455

Reuters SWEDa.ST

Bloomberg SWEDA SS

ADR (OTC-) SWDBY

52

årsred

ovisning 2007

Swedbank består av Swedbank AB (moderbolaget) och dess dotter-

och intresseföretag samt ett joint venture. Koncernstrukturen med

moderbolag och de viktigaste hel- och delägda företagen framgår av

illustrationen nedan. Swedbank har också filialer i Helsingfors,

Köpenhamn, Oslo, New York och Shanghai. I noterna 24 och 25 till

balansräkningen redovisas innehavet av aktier i intresse- och kon-

cernföretag. En sammanfattning av koncernens finansiella utveck-

ling med nyckeltal samt resultat- och balansräkningar för de senaste

fem åren återges på sidorna 12 och 13.

FÖRÄNDRINGAR I KONCERNSTRUKTUREN Förvärv av TAS-Kommerzbank

(namnändrad till OJSC Swedbank)

Swedbank förvärvade i juli samtliga aktier i den ukrainska banken

JSCB TAS-Kommerzbank. TAS-Kommerzbank är i sin tur helägare av

den ukrainska banken CJSC TAS-Investbank.

Förvärvet reglerades med ett kontantbelopp. Därutöver kan en

tilläggsköpeskilling om maximalt 250 miljoner dollar komma att ut-

betalas, dock senast inom tre år från förvärvstidpunkten.

Tilläggsköpeskillingen baseras på TAS-Kommerzbanks resultat och

finansiella utveckling och värderades vid förvärvstillfället till 125

miljoner dollar.

Den förvärvsanalys, som upprättades vid förvärvstidpunkten i juli

2007 är preliminär och kan bli uppdaterad till och med juni 2008. I

analysen har förvärvad kundbas värderats till 243 mkr genom att

nuvärdesberäkna framtida resultat på förvärvade affärsvolymer till

den del Swedbank anser sig ha tillräcklig kontroll över dem.

Relationernas återstående löptid har bedömts till 7,5 år, vilket medför

en motsvarande avskrivningstid för värdet. TAS-Kommerzbank age-

rar på en starkt expansiv bankmarknad till följd av samhällsekono-

misk tillväxt och har möjligheter att erövra marknadsandelar. Den

redovisade goodwillposten representerar således förvärvet av en

organisation som kan ta vara på de tillväxtmöjligheter som finns och

förutspås på den ukrainska bankmarknaden. Det verkliga värdet på

varumärket TAS är inte väsentligt och har därför inte redovisats

separat från goodwill. Förvärvet av TAS- Kommerzbank redovisas

också i not 42.

I december namnändrades JSCB TAS-Kommerzbank till OJSC

Swedbank och CJSC TAS-Investbank ändrade sitt namn till CJSC

Swedbank Invest. Varumärkesbytet kommer att slutföras under för-

sta halvåret 2008.

I rörelsegrensredovisningen ingår de ukrainska bankerna i

Internationell bankrörelse.

FörvaltningsberättelseÅrets resultat ökade med 10 procent till den rekordhöga nivån 12 mdkr. Resultat per aktie förbättrades till 23,28 kronor och styrelsen föreslår att utdelningen höjs från 8,25 till 9,00 kronor. Volymtillväxten var god på alla större marknader.

SwedbankFinans AB

Helägda dotterföretag

Delägda dotterföretag

Intresseföretag och joint venture

Swedbank AB

SwedbankLuxembourg

S.A.

SpanaFörsäkrings

AB

SwedbankJuristbyrå AB

SwedbankFastighets-

byrå AB

SwedbankFöretags-

förmedlingAB

AS Hansabank SwedbankHypotek AB

SwedbankRobur AB

AS Hansabank(Lettland)

AB BankasHansabankas

(Litauen)

OAOSwedbank(Ryssland)

SwedbankJordbruks-kredit AB

SwedbankFörsäkring

AB

SwedbankRobur

Kapital-förvaltning AB

SwedbankRobur

Fonder ABSwedbank

First SecuritiesLLC

(67,55%)

Ölands Bank AB(60%)

FirstSecurities

ASA(51%)

EnterCardHolding AB

(50%)

EskilstunaRekarne

Sparbank AB(50%)

BergslagensSparbank AB

(48%)

SwedbankSjuhärad AB

(48%)

VimmerbySparbank AB

(40%)

DocHotel iStockholm AB

(33%)

Fars och FrostaSparbank AB

(30%)

BGC-Holding AB

(29%)

BDBBankernasDepå AB

(29%)

Finansiell ID-Teknik AB

(28%)

Privatgirot AB(22%)

VPC Holding AB(24,82%)

SwedbankBABS

Holding AB

OJSC Swedbank(Ukraina)

CJSC Swedbank

Invest

Aktiv Försäkringsadmi Stockholm AB

(51%)

förv

altn

ingsb

erät

telse

53

årsred

ovisning 2007

Förvärv av Söderhamns Sparbank

Swedbank förvärvade under första kvartalet 2007 resterande 60

procent av aktierna i Söderhamns Sparbank av Sparbanksstiftelsen

Söderhamn. Köpeskillingen uppgick till 117 mkr. Vid förvärvstill-

fället uppgick det nya dotterföretagets redovisade tillgångar till

1 160 mkr och redovisade skulder till 1 039 mkr. Skillnaden mellan

köpeskilling och förvärvat eget kapital enligt dotterföretagets

redovisning har i allt väsentligt allokerats till tillgångar som kommer

att skrivas av via resultaträkningen. Förvärvet redovisas också i

not 42. Söderhamns Sparbank hade vid förvärvstidpunkten två

kontor och 25 anställda och utgör efter förvärvet en del av Svensk

bankrörelse. I augusti fusionerades Söderhamns Sparbank med

Swedbank.

Etablering av filial i Shanghai

De kinesiska myndigheterna lämnade i april sitt godkännande till

Swedbanks ansökan om att uppgradera representationskontoret i

Shanghai till en filial.

Försäljning av CEK AB

Tillsammans med övriga delägare i kortinlösenföretaget CEK AB

avyttrade Swedbank sitt aktieinnehav till EDB Business Partner

under andra kvartalet 2007. Försäljningen medförde en realisations-

vinst på drygt 40 mkr.

Ägarförändringar i Ryssland

Swedbanks styrelse fattade under tredje kvartalet 2007 beslut

att överföra ägandet av den ryska banken OAO Swedbank samt lea-

singbolaget OOO Hansa Leasing från Hansabank i Estland till

Swedbank AB. Överlåtelserna kommer att ske på marknadsmässiga

villkor och förutsätter bland annat tillstånd från ryska myndigheter.

Den ryska verksamheten ingår i rörelsegrenen Internationell

bankrörelse.

Förvärv av rysk corporate finance verksamhet

Swedbank undertecknade i december 2007 ett avtal om att förvärva

ZAO OKO Capital Vostok som är ett ryskt bolag med verksamhet inom

corporate finance från finska OKO Bank. Bolaget är verksamt inom

investment banking med huvudinriktning mot finansiell rådgivning

till nordiska och ryska företag i samband med förvärv och försälj-

ningar av företag och verksamheter i Ryssland. Bolaget har sju

anställda.

Swedbank har vidare avtalat med OKO Corporate Finance, ett

dotterbolag inom OKO bankkoncernen, om samarbete inom corpo-

rate finance i Ryssland, Baltikum och de nordiska länderna.

Förvärvet är villkorat av myndighetstillstånd.

Swedbank Babs förvärvar Zamsos AB

Swedbank Babs förvärvade i december samtliga aktier i utvecklings-

företaget Zamsos AB. Zamsos AB har utvecklat betalsystemet Zaci

som är nästa generations system för hantering av betalningar med

chipkort.

ANDRA VIKTIGA HÄNDELSER UNDER 2007 Swedbanks årsstämma

Swedbanks årsstämma hölls i Stockholm den 27 april. Vid stämman

valdes två nya ledamöter in i styrelsen, Gail Buyske från USA och

Simon Ellis från Storbritannien. Omval skedde av styrelseledamö-

terna Ulrika Francke, Berith Hägglund-Marcus, Göran Johnsson,

Anders Nyblom, Caroline Sundewall och Carl Eric Stålberg, som också

utsågs till styrelsens ordförande.

Utdelningen till aktieägare fastställdes till 8,25 kr per aktie i enlig-

het med styrelsens förslag. Utdelningen utbetalades den 8 maj

genom VPC:s försorg.

Styrelsen och verkställande direktören beviljades ansvarsfrihet

för år 2006.

I övrigt beslutade stämman i enlighet med styrelsens förslag bland

annat att ändra bolagsordníngen och beslutade om riktlinjer för

ersättning till vissa ledande befattningshavare, läs vidare på sidan

54. Årsstämmans beslut om återköp av aktier beskrivs på sidan 55

under rubriken ”Upplysningar om Swedbankaktien m m”.

Styrelsen bemyndigades att besluta om att ta upp lån enligt 11 kap.

11 § aktiebolagslagen. Slutligen beslöt stämman om utgivande och

överlåtelse av andelar i Swedbank First Securities LLC och om fusion

genom absorption av det av banken helägda dotterbolaget

Söderhamns Sparbank.

Till revisorer fram till och med årsstämman 2010 valdes Deloitte

AB med auktoriserade revisorn Jan Palmqvist som huvudansvarig

revisor.

Vid stämman beslutades om riktlinjer för utseende av valbered-

ning. I enlighet med svensk kod för bolagsstyrning offentliggör ban-

ken, senast sex månader före nästa årsstämma, namnen på ledamö-

terna i valberedningen. Valberedningens sammansättning redovisas

på sidan 113.

RESULTATUTVECKLING I KONCERNEN PER KVARTAL

mkr kv4 2007 kv3 2007 kv2 2007 kv1 2007 kv4 2006

Räntenetto 5 259 4 806 4 591 4 501 4 303

Provisionsnetto 2 536 2 503 2 552 2 289 2 309

Nettoresultat av ' nansiella postertill verkligt värde 386 196 579 530 908

Övriga intäkter 693 526 504 473 392

Summa intäkter 8 874 8 031 8 226 7 793 7 912

Personalkostnader 2 633 2 412 2 425 2 322 2 180

Övriga kostnader 1 893 1 720 1 699 1 615 1 917

Summa kostnader 4 526 4 132 4 124 3 937 4 097

Resultat före kreditförluster 4 348 3 899 4 102 3 856 3 815

Kreditförluster 238 230 102 49 —72

Rörelseresultat 4 110 3 669 4 000 3 807 3 887

Periodens resultat hänförligt till:Aktieägarna i Swedbank AB 3 108 2 866 3 112 2 910 2 913

förv

altn

ingsb

erät

telse

54

årsred

ovisning 2007

Försäljning av norska grundfondsbevis

Swedbank avyttrade i mitten av april sitt resterande innehav av

grundfondsbevis i norska sparbanker. Försäljningen fick ingen

väsentlig resultateffekt.

Ny chef för Svensk bankrörelse

Kjell Hedman utnämndes i november 2007 till ny chef för Svensk

bankrörelse. Tidigare var Jan Lidén såväl VD och koncernchef som

chef för Svensk bankrörelse.

Swedbank öppnar kontor i Polen

Beslut har fattats om att etablera ett representationskontor i

Polen. Kontoret kommer att erbjuda kvalificerad rådgivning till

företagskunder i Norden, Baltikum, Ryssland och Ukraina.

Kontorsförsäljningar till sparbankerna

Swedbank och Sparbanken Alingsås meddelade i november att

Swedbanks verksamhet i Lerum ska övertas av Sparbanken

Alingsås. I november meddelades vidare att Swedbanks kontor i

Osby och Hässleholms kommuner övertas av Kristianstads Sparbank

och Tyringe Sparbank, som kommer att bilda den nya Sparbanken

N Ö Skåne.

Avtal med KP Pension & Försäkring

Swedbank Robur tecknade i november avtal med KP Pension &

Försäkring avseende förvaltning av drygt 40 mdkr av KPs kapital.

Förvaltningsuppdraget beräknas påbörjas under första kvartalet

2008.

Utdelningen föreslås höjas med 9 procent till 9,00 kronor

per aktie

Bankens styrelse föreslår årsstämman 2008 att besluta om en

kontant utdelning av 9,00 kronor per aktie (8,25).

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

De senaste av Årsstämman 2007 beslutade riktlinjerna, som gäller

fram till Årsstämman 2008 innebär följande. Ersättningskommittén

granskar årligen riktlinjerna och bereder ett förslag till styrelsen

som varje år föreslår riktlinjer för ersättning till ledande befatt-

ningshavare för godkännande på årsstämman. VD ska tillse att

relevanta beslutsinstanser i respektive dotterbolag fastställer reg-

ler i enlighet med riktlinjerna. Riktlinjerna omfattar ersättnings-

avtal med Swedbanks verkställande direktör (Nivå 1), person i kon-

cernledningen (Nivå 2) och personer i respektive ledningsgrupp för

strategiskt affärsområde, VD för större dotterbolag samt stabs-

chefer i Swedbank AB (Nivå 3) (”ledande befattningshavare”) inklu-

sive varje förändring av ersättningar för ledande befattnings-

havare som beslutats efter fastställandet av riktlinjerna. Utifrån

riktlinjernas principer beslutar styrelsen, efter ersättningskommit-

téns förslag, om specifika ersättningsvillkor för varje ledande

befattningshavare. Om det enligt styrelsen i ett enskilt fall förelig-

ger särskilda skäl har styrelsen rätt att frångå riktlinjerna.

Ersättning till ledande befattningshavare kan bestå av huvud-

komponenterna grundlön, kortsiktiga incitamentsprogram (STI-

program), långsiktiga incitamentsprogram (LTI-progam), förmåner

och pension. Varje ledande befattningshavare kan ha rätt till både

allmänna förmåner som banken erbjuder sina anställda och särskilda

Nya kapitaltäckningsregler – Basel 2

Ett nytt regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar,

Basel 2, gäller i Sverige från den 1 februari 2007. Enligt de nya reg-

lerna kommer kapitalkravet, i högre grad än tidigare, att kopplas till

institutens riskprofil. Utöver kapitalkrav för kreditrisker och mark-

nadsrisker införs också ett kapitalkrav för operativa risker. Eftersom

det är fråga om stora förändringar sker implementeringen stegvis

under en treårsperiod fram till och med 2009. För Swedbank mins-

kar successivt kapitalkravet, då de nya kapitaltäckningsreglerna

bättre speglar den låga risken i kreditportföljen. Full effekt av det

minskade kapitalkravet nås först 2010.

Kapitaltäckningsgraden, som beräknas för den finansiella före-

tagsgruppen, uppgick med full effekt av det nya regelverket den 31

december 2007 till 12,7 procent (9,8 den 31 december 2006 enligt

äldre regler), varav primärkapitalrelationen var 8,5 procent (6,5 den

31 december 2006 enligt äldre regler). Kapitaltäckningskvoten

uppgick till 1,59 (1,22 den 31 december 2006). Med hänsyn tagen

till övergångsreglerna var primärkapitalrelationen 6,2 procent,

kapitaltäckningsgraden 9,3 procent och kapitaltäckningskvoten

1,16. Primärkapitalet inkluderar årets resultat efter avdrag för

föreslagen utdelning.

En specifikation över kapitaltäckningen och en sammanfattning

av det nya regelverket återfinns på sidan 60.

Samarbetsavtal med Folksam

Under det första halvåret slöts ett avtal mellan Swedbank Robur

och Folksam. Avtalet innebär att Swedbank Robur förvaltar för-

säkrings- och fondportföljer åt Folksam. Den 31 december uppgick

de förvaltade portföljerna till 175 mdkr. Den innebär även att

Swedbank Robur i januari 2008 förvärvade Folksam Fond AB, ett

fondbolag med 22 fonder med en fondförmögenhet på 27 mdkr.

Ett gemensamägt bolag för försäkringsadministration har även

bildats.

Utvecklingen i Ryssland

Den ryska centralbanken fann vid en revision under mars och april

brister i OAO Swedbanks efterlevnad av lokalt regelverk, vilket

ledde till att den ryska centralbanken begränsade delar av

Swedbanks verksamhet i Ryssland under en tid av tre månader från

och med den 6 juni. Begränsningen omfattade bland annat korre-

spondentbankverksamhet, valutaaffärer, rekrytering av nya kun-

der och utlåning till andra banker. Den ryska centralbanken före-

skrev en rad åtgärder som Swedbank därefter vidtagit och

restriktionerna hävdes i början av september.

Swedbanks aviserade expansion inom retail banking med nya

kontorsetableringar i Ryssland har mot bakgrund av myndighets-

ingripandet försenats.

Vid årets utgång var kreditvolymen i Ryssland 10 mdkr och anta-

let anställda uppgick till 386.

Säkerställda obligationer

I september 2007 erhöll Swedbank Hypotek tillstånd från Finans-

inspektionen att börja emittera säkerställda obligationer. Ute-

stående långfristig skuld kommer att omvandlas till säkerställd

under andra kvartalet 2008. Detta bedöms bidra till att investerar-

basen kan breddas ytterligare genom en högre rating och det ger

också en något lägre upplåningskostnad.

förv

altn

ingsb

erät

telse

55

årsred

ovisning 2007

extra förmåner. Pensionsförmåner ska generellt utgå i enlighet

med det enskilda landets lagar, avtal och sedvänjor. Pensionsförmåner

kan vara förmåns- eller premiebestämda och är oantastbara. I til-

lägg till pensionsförmåner (förmånspension) enligt kollektivavtal

(som gäller samtliga svenska anställda) ska – om pensionsförmån

ska utgå – samtliga ledande befattningshavare anställda efter

2006 i Sverige omfattas av en premiebaserad pension. För mer

information om befintliga pensionsavtal, se not 8 i årsredovis-

ningen för 2006. Den pensionsgrundande lönen får ej överstiga ett

visst belopp. Den totala ersättningskostnaden omfattar årliga

kostnader för grundlön, STI, LTI, förmåner och pension, inklusive

sociala avgifter och arbetsgivaravgifter. Det sammanlagda antalet

berättigade ledande befattningshavare och antalet ledande befatt-

ningshavare i respektive nivå kan komma att förändras. Följande

maximala ersättningskostnader ska gälla fram till årsstämman

2008, Nivå 1; 400 inkomstbasbelopp, Nivå 2; 350 inkomstbasbe-

lopp och Nivå 3; 300 inkomstbasbelopp. Vid lönesättningen ska

varje ersättning till ledande befattningshavare bedömas i enlighet

med en etablerad, strukturerad benchmarkprocess för att avgöra

och jämföra löne- och förmånsnivåer.

STI-program ska utformas i enlighet med bankens allmänna

policy för incitamentsprogram. Relevanta resultatmål som främjar

bankens och dess aktieägares intressen ska fastställas i förväg.

Relevanta resultatmål med anknytning till den berörda ledande

befattningshavarens affärsområde ska finnas. Målen ska dessutom

utgöra en bas för en kontinuerlig, strukturerad bedömning och dia-

log kring uppnådda resultat och ersättning mellan banken och den

ledande befattningshavaren. Eventuellt utfall ska grundas på en

bedömning av hur relevanta resultatmål har uppnåtts och utbetal-

ning ska ske kontant efter avslutat verksamhetsår. Varje STI-

program ska vara begränsat till ett maximalt belopp grundat på en

procentsats av grundlönen eller ett fast belopp. Resultatmål för

STI-program grundas normalt på resultatet under ett redovis-

ningsår. På grund av förändringar på marknaden kan banken önska

justera resultatmålen för att erhålla en effektiv incitamentsstruk-

tur innan ett redovisningsår inleds. Som en följd av detta kan sty-

relsen, under förutsättning av årsstämmans beslut, godkänna STI-

program som löper från början av ett redovisningsår. För närvarande

har banken inte antagit något LTI-program. Varje LTI-program ska

godkännas av årsstämman. All fast ersättning utbetalas av banken

i enlighet med tidigare ingångna avtal. Utbetalning av tantiem/

bonus i enlighet med STI-program eller LTI-program, ska godkännas

av styrelsen för varje enskilt program i form av en totalsumma per

program.

Lön under uppsägningstid och avgångsvederlag ska generellt

överensstämma med det enskilda landets lagar, avtal och sedvänjor.

För ledande befattningshavare anställda efter 2006 ska följande

gälla: om banken säger upp anställningen kan lön utbetalas under

en uppsägningstid på 0–12 månader, dessutom kan avgångsveder-

lag utgå under 6–12 månader. För vissa ledande befattningshavare

som anställts före 2006 kan längre perioder gälla. För mer informa-

tion, se not 8 i årsredovisningen.

Styrelsens förslag till nya riktlinjer att gälla fram till Årsstämman

2009 föreslås förändras så att kretsen av ledande befattnings-

havare ändras till att omfatta Swedbanks verkställande direktör

och ledamöterna i koncernledningen (Group Executive Management).

Upplysningar om Swedbankaktien m m

Som en följd av att EU-direktivet om uppköpserbjudande implemen-

terats i svensk lagstiftning gäller från och med 2007 vissa nya upp-

lysningskrav i förvaltningsberättelsen avseende Swedbankaktien.

Det totala antalet aktier i Swedbank uppgick den 31 december

2007 till 515 373 412. Det finns ett aktieslag, A-aktier, vilket inne-

bär att en aktie berättigar till en röst och samtliga aktier medför lika

rätt till andel i bankens tillgångar och resultat. Några begränsningar

i Swedbanks aktiens överlåtbarhet finns varken i lag eller bolags-

ordning.

Det finns bara en aktieägare som har minst en tiondel av röste-

talet för samtliga aktier i bolaget, nämligen Sparbanksstiftelsernas

Förvaltnings AB och som den 31 december innehade 86 400 000

aktier eller 16,76 procent av totala antalet aktier. De anställdas

aktieinnehav i Swedbank AB genom resultatandelsstiftelser upp-

gick den 31 december till 10 851 400 genom Resultatandelsstif-

telsen Kopparmyntet, till 1 391 000 genom Resultatandelsstiftelsen

Kärven samt till 556 035 genom Resultatandelsstiftelsen Guld-

eken. Rösträtten för dessa aktier kan inte utövas direkt av de

anställda.

Det finns inga begränsningar i fråga om hur många röster varje

aktieägare kan avge vid en bolagsstämma. Några avtal mellan

aktieägare som kan medföra begränsningar i rätten att överlåta

aktierna är inte kända för banken. I bolagsordningen finns inte

några specifika regler om tillsättande och entledigande av styrel-

seledamöter samt om ändring av bolagsordningen. Aktiebolags-

lagen reglerar vad som gäller i dessa fall.

Årsstämman 2007 beslutade att banken under tiden fram till års-

stämman 2008 skall i sin värdepappersrörelse, för att underlätta

denna rörelse, löpande få förvärva egna aktier enligt lagen

(1991:981) om värdepappersrörelse, utan begränsning avseende

förvärvssättet, till ett pris som motsvarar vid var tid gällande mark-

nadspris och till ett antal som innebär att det samlade innehavet av

sådana aktier vid var tid inte överstiger 1 procent av samtliga aktier

i banken. Banken skall även få avyttra aktier som i enlighet med

bolagsstämmobeslut förvärvats i värdepappersrörelsen till ett pris

som motsvarar vid var tid gällande marknadspris.

Årsstämman 2007 bemyndigade därutöver styrelsen att fatta

beslut om förvärv – utöver aktier som förvärvats i värdepappers-

rörelse – av egna aktier. Förvärv får inte ske av fler aktier än att

bankens innehav av egna aktier, utöver aktier som förvärvats i vär-

depappersrörelsen, vid var tid uppgår till högst fem procent av det

totala antalet aktier i banken. Bemyndigandet utnyttjade inte

under 2007.

Det finns inga väsentliga avtal som bolaget är part i och som får

verkan eller ändras eller upphör att gälla om kontrollen över bolaget

förändras som följd av ett offentligt uppköpserbjudande.

Enligt avtal med styrelsens ordförande daterat i september

2002 skall Carl Eric Stålberg, om anledningen till att Carl Eric

Stålberg inte blir omvald är att bolaget blivit föremål för uppköp

eller fusion, erhålla en pensionsmedförande ersättning med belopp

motsvarande tidigare lön under en period av 36 månader, dock

längst för tiden intill dess han uppnår 60 års ålder. Rätten till ersätt-

ning är villkorad bland annat av att 50 procent av hans inkomster

från eventuell ny anställning etc. avräknas från ersättningen i den

mån styrelsen ej beslutar annat.

förv

altn

ingsb

erät

telse

56

årsred

ovisning 2007

Några andra avtal mellan bolaget och styrelseledamöter eller

anställda som föreskriver ersättningar vid anställningens upp-

hörande som följd av ett offentligt uppköpserbjudande föreligger

inte.

Redovisningsprinciper

Inga väsentliga förändringar av tillämpade redovisningsprinciper

ägde rum under året förutom att ränteintäkter och -kostnader

avseende tradingtillgångar och -skulder nu redovisas i räntenettot

även i koncernredovisningen. Tidigare redovisades dessa i netto-

resultatet av finansiella poster till verkligt värde i koncernredo-

visningen. Jämförelsetalen för 2006 och 2005 har räknats om.

Under första kvartalet 2007 gjordes vissa finansiella transak-

tioner i syfte att säkra exponeringen för variationer av framtida

kassaflöden. Dessa säkringsredovisas som kassaflödessäkringar,

vilket innebär att den effektiva delen av värdeförändringen på

säkringsinstrumenten redovisats direkt mot eget kapital.

Koncernen använder valet att oåterkalleligt värdera avskilda

portföljer av utlåning och inlåning till verkligt värde, då de tillsam-

mans med derivat i allt väsentligt eliminerar portföljens samman-

tagna ränterisk. Från 2007 har även moderbolaget valt att använda

värderingsmöjligheten. Jämförelsetal har omräknats, varför ingå-

ende eget kapital 2006 har justerats.

Tillämpade redovisningsprinciper beskrivs i not 2.

HÄNDELSER EFTER DEN 31 DECEMBER 2007 Swedbank Robur 2007 års stjärnförvaltare

Swedbank Robur utsågs i januari 2008 till 2007 års bästa fondbolag

av Dagens Industri och Morningstar. I den årliga tävlingen vann

Swedbank Robur det tyngsta priset som Årets Stjärnförvaltare i

kategorin Årets fondbolag. Sammanlagt tog Swedbank Robur hem

flest medaljpoäng vilket ledde till Grand Prix-utmärkelsen Årets

stjärnförvaltare. Motiveringen var: ”För starka fondresultat under

2007”.

Swedbank Robur förvärvade Folksam Fond AB

Swedbank Robur förvärvade 2 januari 2008 samtliga aktier i

Folksam Fond AB. Förvärvet reglerades med ett kontantbelopp.

Följande förvärvsanalys har upprättats vid förvärvstidpunkten.

Den första redovisningen enligt nedan är preliminär och kan bli upp-

daterad inom 12 månader.

Redovisat i koncernen vid förvärvstidpunkt, mkr 2 jan 2008

Tillgångar 58

Skulder 15

Dotterföretagets nettotillgång 43

Immateriell anläggningstillgång, fondförvaltningsuppdrag 583

Uppskjuten skatt –163

Summa 463

Anskaffningsvärde, kontanter 463

Den immateriella tillgången avser fondförvaltningsuppdrag. Det

allokerade värdet kommer att avskrivas på ett systematiskt sätt

över resultaträkningen under tillgångens nyttjandetid, som upp-

skattas till 20 år.

förv

altn

ingsb

erät

telse

57

årsred

ovisning 2007

Årets resultat ökade med 10 procent

Årets resultat hänförligt till aktieägarna ökade till 11 996 mkr

(10 880). Räntabiliteten på eget kapital uppgick till 18,9 procent

(19,3). Resultatet per aktie ökade till 23,28 kronor (21,11) och K/I-

talet förbättrades till 0,51 (0,52). Primärkapitalrelationen uppgick

till 8,5 procent enligt nytt regelverk och enligt övergångsreglerna

till 6,2 procent (6,5 procent den 31 december 2006 enligt äldre

regelverk).

Stark intäktsutveckling

Intäkterna ökade med 13 procent till 32 924 mkr (29 197). Förvär-

vet av TAS-Kommerzbank (namnändrad till OJSC Swedbank), som

konsolideras från och med andra halvåret, bidrog med 485 mkr.

Koncernens räntenetto ökade med 20 procent och uppgick till

19 157 mkr (15 977). Räntenettot från utlåningsportföljen ökade

med 1 236 mkr genom volymökning och trots fortsatt marginal-

press. Räntenettot från inlåningsverksamheten ökade med 2 342

mkr på grund av såväl volymökning som förbättrade räntemargina-

ler. Räntenettot från övrig verksamhet minskade med 398 mkr.

Provisionsnettot ökade med 11 procent till 9 880 mkr (8 869).

Det förklaras främst av högre intäkter från kapitalförvaltning och

betalningsförmedling.

Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde uppgick till

1 691 mkr (2 738). Under andra halvåret 2007 påverkades intäk-

terna negativt av oron på de finansiella marknaderna. Intäkterna

under föregående år påverkades positivt av värdeförändringen på

de numera avyttrade innehaven i norska sparbanker och SpareBank

1 Gruppen med 267 mkr.

Försäkringsnettot uppgick till 548 mkr (264). Ökningen uppkom-

mer genom ökade försäkringsintäkter samt på grund av upplösning

av vissa tekniska reserver för låneskyddsförsäkringen.

Andelen av intresseföretags resultat ökade till 424 mkr (222)

främst genom förbättrat resultat i EnterCard och VPC.

Övriga intäkter ökade till 1 224 mkr (1 127) bland annat genom

försäljningen av CEK AB.

Kontrollerad kostnadsökning

Koncernens kostnader ökade med 10 procent till 16 719 mkr

(15 139). Förändringen förklaras huvudsakligen av expansionen i

Baltisk bankrörelse. Förvärvet av TAS-Kommerzbank (namnändrad

till OJSC Swedbank) ökade kostnaderna med 370 mkr.

Personalkostnaderna ökade med 1 232 mkr eller med 14 procent

till 9 792 mkr (8 560). Resultatbaserade ersättningar svarade för

351 mkr av ökningen. Den snabba tillväxten i Baltikum, allmänna

löneökningar, förvärvet av den ukrainska bankrörelsen, Söderhamns

Sparbank samt Folksamaffären bidrog till ökade personalkost-

nader.

Övriga kostnader ökade med med 348 mkr eller med 5 procent till

6 927 mkr (6 579). Data- och värdetransportkostnader stod tillsam-

mans med förändringarna i koncernstrukturen för merparten av

ökningen. Återvunnen moms i Ryssland på 60 mkr 2007 jämfört

med reservering på 151 mkr 2006 sänkte de redovisade kostna-

derna med 211 mkr.

Koncernens IT-kostnader uppgick, efter avdrag för intäkter från

sparbanker och delägda banker, till 2 612 mkr (2 323). I IT-kostnader

ingår samtliga utvecklings- och produktionskostnader samt ser-

vicekostnader för och avskrivningar av datautrustning. Ökningen

avser verksamheter utanför Sverige.

Kreditförlusterna

Kreditförlusterna uppgick till 619 mkr (–205), vilket motsvarar en

kreditförlustnivå på 0,07 procent (–0,02). I Baltisk bankrörelse upp-

gick kreditförlusterna till 450 mkr (270) och kreditförlustnivån till

0,35 procent (0,32). Specifikation av kreditförluster och låneford-

ringar lämnas i not 12, 20 och 44.

Lägre skattesats

Resultatet före skatt uppgick till 15 586 mkr (14 263). Skatte-

kostnaden var 3 450 mkr (3 211) och skattebelastningen var 22

procent (23).

Koncernens balansräkning

Koncernens balansomslutning uppgick vid utgången av 2007 till

1 608 mdkr (1 353) och ökade således med 255 mdkr eller 19 pro-

cent.

Utlåning

Koncernens utlåning till allmänheten ökade med 20 procent och

uppgick till 1 103 mdkr (919). Utlåningen i Svensk bankrörelse upp-

gick till 867 mdkr (762), vilket var en ökning med 14 procent. I

Baltisk bankrörelse ökade utlåningen till 177 mdkr (127), vilket var

en ökning exklusive valutakurseffekt på 33 procent.

Ekonomisk redogörelse

ANTAL HELTIDSTJÄNSTER

2007 200631 dec 31 dec

Svensk bankrörelse 6 236 6 239

Baltisk bankrörelse 9 203 8 209

Estland 3 246 2 941

Lettland 2 577 2 241

Litauen 3 380 3 027

Internationell bankrörelse 3 952 332

Ukraina 3 433

Ryssland 386 233

Nordiska ' lialer samt Luxemburg 122 90

Övrigt 11 9

Swedbank Markets 752 668

Kapitalförvaltning och försäkring 332 281

Gemensam service & koncernstaber 1 673 1 670

Totalt 22 148 17 399

eko

nomisk re

dogörelse

58

årsred

ovisning 2007

Andelen osäkra fordringar uppgick till 0,13 procent (0,07).

Ökningen förklaras bland annat av förvärvet av den ukrainska bank-

rörelsen.

Marknadsandelen för hypoteksutlåning till hushåll i Sverige var

oförändrat 30 procent (30) av nyutlåningen. Motsvarande stock-

marknadsandel var 30 procent. För total utlåning till företagskun-

der i Sverige var stockmarknadsandelen 21 procent (22) vid årets

slut.

I Baltisk bankrörelse uppgick stockmarknadsandelen för bank-

utlåning till 44 procent (47) i Estland, 23 procent (25) i Lettland och

21 procent (20) i Litauen. Stockmarknadsandelen för hypoteks-

utlåning till hushåll uppgick till 49 procent (49) i Estland, 28 procent

(30) i Lettland och 28 procent (30) i Litauen.

Sparande och placeringar

Kundernas totala sparande och placeringar i Swedbank ökade under

året med 32 procent till 1 108 mdkr (841). Kundernas inlåning,

exklusive återköpsavtal (repor), ökade med 19 procent eller 73 mdkr

till 450 mdkr (377).

I den svenska verksamheten uppgick den totala sparande- och

placeringsvolymen till 973 mdkr, vilket var en ökning med 32 pro-

cent. De höga ökningstalen förklaras främst av affären mellan

Swedbank Robur och Folksam, som innebär att Swedbank Robur

från och med andra kvartalet 2007 för Folksams räkning förvaltar

försäkrings- och fondportföljer, som den 31 december 2007 upp-

gick till 175 mdkr. I den baltiska verksamheten uppgick den totala

sparande- och placeringsvolymen till 121 mdkr, vilket var en ökning

exklusive valutakurseffekt med 20 procent.

I Sverige uppgick marknadsandelen för hushållsinlåningens

nysparande till 25 procent (30), att jämföra med stockmarknads-

andelen som var 26 procent. Marknadsandelen avseende nettoför-

säljningen på den svenska fondmarknaden var negativ (neg.) och

stockmarknadsandelen var 25 procent. Stockmarknadsandelen

avseende noterade aktieindexobligationer uppgick till 27 procent.

Swedbanks marknadsandel för totalt nysparande från hushåll via

egen försäljningsorganisation i Sverige uppgick till 18 procent

(17).

I Baltisk bankrörelse uppgick stockmarknadsandelen för hus-

hållsinlåning till 62 procent (62) i Estland, 28 procent (29) i Lettland

och 39 procent (39) i Litauen.

Kapitaltäckning

En kapitaltäckningsanalys redovisas i not 49. På sidan 60 redovisas

de nya kapitaltäckningsreglerna, som gäller från och med 2007.

Förslag till vinstdisposition

Ett av Swedbanks finansiella mål är att utdelningen ska uppgå till

omkring 40 procent av årets resultat exklusive engångseffekter.

Den årliga utdelningens storlek tar sin utgångspunkt i den senaste

utdelningen och bestäms med hänsyn till förväntad resultatut-

veckling, det kapital som bedöms nödvändigt för att utveckla verk-

samheten samt marknadens avkastningskrav. Mot den bakgrunden

föreslår styrelsen årstämman att utdelningen för 2007 höjs med

0,75 kronor från 8,25 kronor till 9,00 kronor. Styrelsens förslag om

en utdelning på 9,00 kronor per aktie motsvarar en utdelningsgrad

på 39 procent.

Till årsstämmans förfogande står (mkr):

Årets resultat hänförligt till aktieägarna 4 867

Balanserade medel 14 756

Summa att disponera 19 623

Styrelsen föreslår att till aktieägarna utdelas:

Kontant 9,00 kronor per aktie 4 638

I ny räkning balanseras 14 985

Förslaget baseras på antalet utestående aktier den 31 december

2007. Utdelningsbeloppet kan komma att ändras på grund av för-

värv av egna aktier fram till avstämningsdagen. Orealiserade vär-

deförändringar på tillgångar och skulder värderade till verkligt

värde har påverkat det egna kapitalet med netto –231 mkr.

Som avstämningsdag för rätt till utdelning för 2007 föreslås den

30 april 2008. Sista dagen för handel med bankens aktie med rätt

till utdelning blir därmed den 25 april 2008. Om bolagsstämman

beslutar enligt styrelsens förslag beräknas kontantutdelningen

komma att utbetalas genom VPC:s försorg den 6 maj 2008.

Utsikter för 2008

Swedbanks resultat påverkas starkt av omvärldsförändringar som

banken själv inte råder över. Bland annat påverkar förändringar i det

allmänna ränteläget, börs- och valutakurser koncernens resultat-

utveckling. Swedbank lämnar av det skälet ingen resultatprognos,

men redovisar i not 51 en känslighetsanalys som visar hur olika

intäkter och kostnader påverkas av omvärldsförändringar.

eko

nomisk re

dogörelse

59

årsred

ovisning 2007

ko

nce

rnen

s risk

er och

riskk

ontroll

Risk definieras som en potentiell negativ påverkan på ett före-

tag som kan uppstå på grund av pågående interna processer

eller framtida interna och externa händelser. I riskbegreppet

ingår dels sannolikheten för att en händelse inträffar, dels den

påverkan händelsen skulle kunna ha på företaget. Aktieägarna

har ett intresse av hög avkastning på det kapital de investerat

i banken och därmed av att det egna kapitalet inte är onödigt

högt. Å andra sidan är det ur övriga finansiärers och samhällets

synpunkt nödvändigt att säkerställa att banken har en tillräck-

lig buffert, riskkapital, för att möta potentiella förluster. För

detta ändamål finns lagar och regler som bland annat sätter

minimikrav för buffertens storlek utifrån hur stora risker ban-

ken tar, så kallade kapitaltäckningsregler. Sedan 1 februari

2007 gäller nya kapitaltäckningsregler där bestämmelserna

för hur riskerna ska mätas är radikalt förändrade jämfört med

tidigare. (Se faktaruta på sidan 60).

Risk- och kapitalprocess

Swedbank har identifierat de risker som verksamheten medför

och utformat en generell process för hur dessa ska hanteras.

Riskprocessen omfattar sju steg: att förebygga risker, identi-

fiera risker, kvantifiera risker, analysera risker, föreslå åtgärder,

kontrollera och följa upp samt slutligen rapportera risker.

Processen spänner över samtliga riskområden samtidigt som

de konkreta aktiviteterna anpassas till respektive riskområde,

allt i syfte att skydda koncernen mot oönskat risktagande.

Riskprocessen resulterar även i en tydlig beskrivning av kon-

cernens riskprofil, som sedan ligger till grund för koncernens

interna kapitalutvärderingsprocess.Kapitalutvärderings-

processen innebär en utvärdering av behovet av kapital med

utgångspunkt i koncernens samlade risknivå och beslutade

affärsstrategi. Syftet är att säkerställa en effektiv kapitalan-

vändning samt att koncernen även under besvärliga omvärlds-

förhållanden uppfyller det legala minimikapitalkravet och har

fortsatt tillgång till de inhemska och internationella kapital-

marknaderna.

Swedbanks styrelse har det yttersta ansvaret för koncer-

nens risktagande och bedömning av kapitalbehov. I en övergri-

pande risk- och kapitalpolicy och i särskilda policydokument för

de olika riskområdena uttalas övergripande riktlinjer för risk-

tagandet. Rätten att ta risk i olika enheter begränsas genom

limiter för enskilda affärer och på portföljnivå.

System för att mäta risker är en central del av riskhan-

teringen. De finansiella riskerna kvantifieras med hjälp av

Value-at-Risk (VaR) kompletterat med olika slags känslighets-

mått. Kreditriskerna kvantifieras genom det interna riskklas-

sificeringssystemet i kombination med bedömningar baserade

på lokal kompetens. Precis som alla övriga risker, bedöms ope-

rativa riskerna med utgångspunkt i sannolikheten för att en

händelse kommer att inträffa samt händelsens ekonomiska

konsekvenser.

I Swedbank har varje affärsenhet och dotterbolag fullt

ansvar för de risker som den egna verksamheten medför. Det

innebär att de som ansvarar för verksamheten ska se till att

Koncernens risker och riskkontrollSwedbank har en koncerngemensam riskprocess med väl beprövade metoder för kvantifiering av risk och kontroll. Riskerna är låga och väldiversifierade och den interna kapitalutvärderingen visar att Swedbank står väl rustad för eventuella makroekonomiska svängningar.

Förebygga risker

Identifiera risker

Kvantifiera risker

Analysera

Simulering

Föreslå åtgärd

RiskprofilKontrollera

ochfölja upp

Kvalitativstrategi-

diskussion

Rapportera

Riskprofil Risktolerans

Strategiskplanering

Negativa scenarier

Riskkapital-behov

Kapitalmål

Risk- och kapitalprocess

60

årsred

ovisning 2007

konce

rnen

s risk

er och

riskk

ontroll

riskprocessen implementeras inom respektive riskområde och

enhet och att man följer den standard som beslutats av såväl

styrelse som verkställande direktör i koncernen. Varje affärs-

enhet och dotterbolag har resurser som ska identifiera och

kontrollera risker. Inom exempelvis området operativa risker

används självutvärderingar som ett av de viktigaste verkty-

gen för att identifiera risker. Självutvärderingar genomförs

regelbundet inom samtliga affärsenheter och inom relevanta

stödfunktioner.

Utöver den kontroll och uppföljning som görs i affärsenhe-

terna finns en från verksamheten oberoende riskkontroll. I

Swedbank är den samlad i en och samma organisation,

Koncernens Riskkontroll. Koncernens Riskkontroll ansvarar för

att utveckla riskprocessen och tillhandahålla metoder för riski-

dentifiering, riskkvantifiering, analys och rapportering av alla

risker, d.v.s. finansiella risker, kreditrisker och operativa risker.

Utöver den riskanalys som görs av respektive affärsenhet

och dotterbolag gör Koncernens Riskkontroll regelbundet ana-

lyser av hur aktuella händelser i omvärlden och samhällsekono-

min påverkar koncernens risker. Stresstester görs också för att

beräkna effekten på koncernen av mer dramatiska potentiella

förändringar. Därtill analyseras förändringar över tiden av risk-

profiler inom olika kreditportföljer.

I Swedbank rapporterar de risktagande enheterna sina risker

till affärsenhetens ledning och till Koncernens Riskkontroll.

Koncernens Riskkontroll rapporterar i sin tur samtliga risker på

en konsoliderad nivå direkt till verkställande direktören och

styrelsen.

Nya kapitaltäckningsregler

Den 1 februari 2007 infördes nya kapitaltäckningsregler i

Sverige, Basel 2. Enligt det nya regelverket finns två huvud-

sakliga metoder för att beräkna kapitalkravet för kreditrisker:

schablonmetoden och metoden för intern riskklassificering

(IRK-metoden). I mars 2007 fick Swedbank tillstånd från

Finansinspektionen att tillämpa IRK-metoden vid beräkning av

kapitalkravet för kreditrisk för huvuddelen av den svenska kre-

ditportföljen. Swedbank tillämpar därmed IRK-metoden för

cirka 77 procent av koncernens kreditexponeringar från och

med 2007. Under 2008 förväntas Finansinspektionen ta ställ-

ning till om IRK-metoden också kan användas vid beräkning av

kapitalkravet för den baltiska kreditportföljen och kreditport-

följen i Swedbank Finans. Målet är att övergå till IRK-metoden

för dessa portföljer under 2009.

Den största delen av bankens utlåning till privatpersoner

finns i riskklasser med mycket låga risker och en stor del av

utlåningen är säkerställd. Sammantaget innebär detta att risk-

vägda tillgångar och genomsnittligt kapitalkrav för utlåning

till dessa grupper, och totalt i banken, minskar med tillämpning

av IRK-metoden.

I de nya kapitaltäckningsreglerna i Basel 2 finns tre metoder

för att beräkna kapitalkravet för operativ risk; basmetoden,

schablonmetoden och interna riskmätningsmetoden (AMA).

Swedbank har valt att använda schablonmetoden.

Intern kapitalutvärdering

Processen för intern kapitalutvärdering i Swedbank bygger på

sedan länge existerande processer och system för styr- och

kontrollfunktioner inkluderande principer för riskhantering och

strategisk planering. Regelbundna scenariobaserade simule-

ringar och stresstester utgör andra viktiga delar av den interna

kapitalutvärderingen.

Koncernens riskprofil och styrelsens risktolerans utgör

startpunkt i processen för intern kapitalutvärdering. Nästa

steg i processen är att ett eller flera scenarier konstrueras.

Scenarierna är framåtblickande och kännetecknas av drastiska

negativa svängningar i makroekonomiska variabler, som i sin

tur påverkar kreditförluster, räntenetto, provisioner etc.

Nya kapitaltäckningsregler – Basel 2

Regler om kapitaltäckning - det lagstadgade kapitalet - uttrycker lagstiftarens uppfattning om hur mycket kapital (kapitalbas), som ett kreditinstitut, till exempel en bank, måste ha i förhållande till hur stora risker som institutet tar uttryckt i form av riskvägda tillgångar. Den viktigaste delen i kapitalbasen är institutets egna kapital, men även vissa efterställda skulder, till exempel förlagslån, får ingå. Det legala minimikravet stipulerar att kapitalbasen minst ska motsvara 8 procent av de riskvägda tillgångarna. Se not 49.Sveriges riksdag har beslutat om en ny lag om kapitaltäckning och

stora exponeringar som trädde i kraft den 1 februari 2007. Eftersom det är fråga om stora förändringar sker implementeringen stegvis under en treårsperiod fram till och med 2009 (övergångsreglerna). Övergångsreglerna innebär, bland annat, att kapitalbasen minst måste motsvara 95 procent (2007), 90 procent (2008) respektive 80 procent (2009) av kapitalkraven för kredit- och marknadsrisker beräknade enligt de tidigare kapitaltäckningsreglerna, Basel 1.

Enligt det nya regelverket finns det två huvudsakliga metoder för att beräkna kapitalkravet för kreditrisker, schablonmetoden och IRK-metoden. I IRK-metoden kopplas kapitalkravet i högre grad än tidigare till bankens nuvarande och framtida riskprofil, egen riskmätning och

bedömning av riskkapitalbehov. Detta gäller för banker med sofistike-rade och välutvecklade riskmätningsprocesser. En förutsättning för att få tillämpa reglerna på detta sätt är att Finansinspektionen god-känt detta. För banker som inte når upp till den standard som krävs, kommer kapitalkravet att baseras på schablonmetoden, som har stora likheter med de gamla reglerna, Basel 1. Utöver kapitalkrav för kredit-risker och marknadsrisker, som funnits i bestämmelserna sedan tidiga-re, har också ett kapitalkrav för operativa risker införts.

En annan av de viktigaste nyheterna i de nya reglerna är kravet på att instituten upprättar och dokumenterar egna metoder och proces-ser för att utvärdera sitt kapitalbehov (Pelare 2). De ska på ett syste-matiskt sätt bedöma sitt kapitalbehov i relation till den totala nivån på de risker som institutet är eller kan bli exponerat för. I reglerna framhålls särskilt att samtliga risker ska beaktas vid bedömningen, inte enbart de som redan ingår för att beräkna kapitalkravet för kre-dit-, marknads- och operativa risker (Pelare 1). Vidare medför de nya reglerna större krav på att instituten ska offentliggöra information om sina risker, riskhantering och kapitalkrav (Pelare 3).

Ytterligare uppgifter finns på www.swedbank.com.

61

årsred

ovisning 2007

konce

rnen

s risk

er och

riskk

ontroll

Analys av scenariernas effekter ger en tydlig helhetsbild av de

viktigaste risker som Swedbank är exponerad mot, genom att

kvantifiera inverkan på resultat- och balansräkning, kapital-

basen och de riskvägda tillgångarna (RWA) i det ofördelaktiga

makroekonomiska scenariot. För att konstruera de negativa

scenarierna har koncernens makroekonomiska expertis utnytt-

jas. Affärsenheterna har i sin tur involverats i bedömningen av

hur de makroekonomiska variablerna påverkar verksamheten

avseende exempelvis marginaler, volymer och kreditförluster.

Under de senaste åren har ett flertal olika recessionsscenarier

tillämpats och för 2007 baserades det negativa scenariot på en

recession som tar sin början i USA och sprider sig över världen

inkluderande såväl Sverige som de baltiska länderna.

Analyserna tar även hänsyn till trögrörliga kostnader samt

konjunkturella förändringar i riskvägt belopp (så kallad procy-

klikalitet). Den helhetsbild som modellen ger utgör ett värde-

fullt underlag för beslut om proaktiv risk- och kapitalhantering.

Konjunktureffekter beaktas på ett naturligt sätt i processen

eftersom scenarierna täcker en relativt sett lång tidshorisont,

minst tre år, och kännetecknas av kraftiga slag i konjunkturen.

På detta sätt fås en omfattande överblick avseende

Swedbanks finansiella stabilitet och styrka och motsvarande

kapitalbehov med utgångspunkt i den samlade risknivån och

aktuell affärsstrategi. Syftet är att säkerställa en effektiv

kapitalanvändning samt att Swedbank även under besvärliga

omvärldsförhållanden kommer att uppfylla det legala minimi-

kapitalkravet och fortsatt ha tillgång till finansiering på såväl

de inhemska som internationella kapitalmarknaderna.

Kapitalbehovet uttrycks som den kapitalbuffert som bedöms

nödvändig i dag för att skydda Swedbank mot framtida förlus-

ter, med syftet att uppfylla minimikapitalkraven varje enskilt

år i det valda scenariot. Det kvantitativa resultatet av scenario-

analysen är en viktig komponent vid formulering av mål för

kapitaliseringen och kapitalstrategin. De kvantitativa beräk-

ningarna kompletteras med en kvalitativ utvärdering och dis-

kussion.

I scenarioanalysen beaktas följande risker:

• Kreditrisk (inklusive koncentrationsrisk)

• Marknadsrisk

• Operativ risk

• Ränterisk i den övriga verksamheten (banking book)

• Volatilitet i intjäningen (intjäningsrisk)

• Försäkringsrisk

• Pensionsrisk

• Strategisk risk till följd av organisk tillväxt och förvärv.

Andra former av strategisk risk och ryktesrisk behandlas

vanligtvis inte inom ramen för simuleringarna, även om kapital-

bufferten implicit också skyddar mot sådana risker. Dessa risker

förblir dock en väsentlig del av Swedbanks potentiella risk-

exponering, varför de noggrant övervakas och hanteras.

Likviditetsproblem kan uppstå till följd av att förhållandet

mellan risker och kapital inte är ändamålsenligt och kapital-

utvärderingsprocessen syftar till att säkerställa att just sådana

obalanser inte uppstår. En konservativ syn på likviditetsrisker

är därför av central betydelse i kapitalprocessen.

En viktig slutsats i 2007 års kapitalutvärdering var att

Swedbank, tack vare en hög och stabil intjäning samt en balans-

räkning med låg riskprofil, har stor motståndskraft för ett

mycket ofördelaktigt makroekonomiskt scenario. Genom kapi-

talutvärderingen bekräftades även att en kapitalbuffert mot-

svarande det finansiella målet för primärkapitalrelationen är

tillräcklig för att undvika att primärkapitalrelationen för

Swedbank understiger minimikapitalkraven även vid en osan-

nolik men ändå möjlig makroekonomisk utveckling som är

extremt dålig.

Moody’s Standard & Poors Fitch

Kort Lång BFSR* Kort Lång Kort Lång

P-1 Aaa A A-1+ AAA F1+ AAA

P-2 Aa1 B+ A-1 AA+ F1 AA+

P-3 Aa2 B A-2 AA F2 AA

No prime Aa3 C+ A-3 AA- F3 AA-

A1 C B A+ B A+

A2 D+ C A C A

A3 D D A- D A-

Baa1 E+ BBB+ BBB+

Baa2 E BBB BBB

Baa3 BBB- BBB-

KREDITINSTITUTENS RATING Rating per februari 2008

Swedbanks dotterbolag har följande rating:Swedbank HypotekS&P kort rating A1, Moody’s kort P1 och lång Aa1, FITCH kort F1+ och lång AA-.HansabankMoody’s kort P1 och lång Aa2, FITCH kort F1 och lång A.

Ratingen påverkar kostnaden för bankens / nansiering på den interna-tionella kapitalmarknaden. Ju bättre betyg och högre upp på skalan desto lägre blir / nansieringskostnaden.

* Bank Financial Strength Ratings

62

årsred

ovisning 2007

62

årsred

ovisning 2007

konce

rnen

s risk

er och

riskk

ontroll

SWEDBANKS INTERNA RISKKLASSIFICERINGSSYSTEM

Swedbank har under de senaste åren utvecklat sitt interna

system för riskklassificering av krediter.

Riskklassificeringssystemet är primärt ett affärsstödjande

redskap och möjliggör en effektivare kreditprocess genom att

krediter med högre risk antingen avråds direkt eller analyseras

mycket noggrant, medan krediter med lägre risk hanteras på

ett mer standardiserat sätt. Dessutom är beslutsmandaten

större för engagemang i riskklasser som indikerar låga risker.

Genom förfinade kundkalkyler ger systemet större möjligheter

att se kostnaden för risktagandet i enskilda kundaffärer sam-

tidigt som riskkostnad och riskjusterad lönsamhet kan beräk-

nas för bankens olika affärsenheter och kreditportföljer. Vidare

förbättras förutsättningarna för att analysera koncernens

kreditrisker såväl för enskilda engagemang som på portfölj-

nivå. Utvecklingen av riskklassificeringssystemet har även

skett mot bakgrund av möjligheten att använda det vid beräk-

ning och rapportering enligt de nya kapitaltäckningsreglerna.

Systemet syftar till att med så stor precision som möjligt

mäta risken för att en kund eller ett kontrakt ska fallera och

därigenom kunna uppskatta de förluster som koncernen i så

fall drabbas av. Kärnan i riskklassificeringssystemet är model-

ler som mäter riskerna i utlåning till privatpersoner och små

och medelstora företag, stora företag, kreditinstitut och sta-

ter. Det finns stora skillnader mellan länder, olika kundgrupper,

samt olika former av säkerheter, och för att uppnå en så stor

exakthet i mätningen som möjligt och en mer rättvis och pro-

fessionell behandling av kunderna har ett 70-tal olika modeller

utvecklats. Riskklassificeringssystemet tillämpas, med undan-

tag för några mindre portföljer, i hela koncernen. De tester som

hittills gjorts har visat att modellerna är mycket tillförlitliga.

Riskklassificering innebär att banken, med hjälp av model-

lerna, åsätter varje kund eller exponering ett värde på en risk-

skala, så kallad riskklass. Med hjälp av riskskalan rangordnas

kunderna alternativt exponeringarna från dem med högst risk

till dem med lägst risk. För respektive skalsteg har risken dess-

utom kvantifierats. Den klassificering som görs med avseende

på risken för att en kund ska fallera uttrycks på en skala med 23

klasser, där klass 0 representerar störst risk för fallissemang

och klass 21 representerar lägst risk för fallissemang, samt

klassen ”F” för krediter i fallissemang.

Merparten av företagskrediterna är klassificerade enligt bankens interna

system. Av koncernens utlåning till detta segment ligger 40 procent av

utlåningen i riskklasserna med så kallad ”investment grade”. I Swedbanks

interna styrning betraktas dessa klasser som låga risker, till exempel gäl-

lande förhöjda beslutsmandat. Endast 3,5 procent av utlåningen ligger i

klasserna 0–4 som på motsvarande sätt betraktas som hög risk.

Koncernen har med sin tyngdpunkt i utlåning till en stor mängd privatper-

soner – oftast med boende som säkerhet – både låga och väldiversifierade

kreditrisker. Hela 86 procent av exponeringarna ligger i riskklasserna med

så kallad ”investment grade”. I Swedbanks interna styrning betraktas dessa

klasser som låga risker.

Utlåning till allmänheten – Företag*

%

10

5

15

20

0

Riskklassificeringssystemet är ännu inte implementerat i Swedbank Finans, Swedbanksfilialer i Finland och Danmark samt en del mindre bolag inom Hansabankkoncernen

*

1 2 4 5 7 8 10 11 13 14 16 17 19 20 21F 0 3 6 9 12 15 18

Utlåning till allmänheten – Företag*

%

10

5

15

20

0

Riskklassificeringssystemet är ännu inte implementerat i Swedbank Finans, Swedbanksfilialer i Finland och Danmark samt en del mindre bolag inom Hansabankkoncernen

*

1 2 4 5 7 8 10 11 13 14 16 17 19 20 21F 0 3 6 9 12 15 18

Utlåning till allmänheten – Privat*

%

10

5

20

15

25

30

3540

0

Riskklassificeringssystemet är ännu inte implementerat i Swedbank Finans, Swedbanks filialer i Finland och Danmark samt en del mindre bolag inom Hansabankkoncernen

1 2 4 5 7 8 10 11 13 14 16 17 19 20 21F 0 3 6 9 12 15 18

*

Utlåning till allmänheten – Privat*

%

10

5

20

15

25

30

3540

0

Riskklassificeringssystemet är ännu inte implementerat i Swedbank Finans, Swedbanks filialer i Finland och Danmark samt en del mindre bolag inom Hansabankkoncernen

1 2 4 5 7 8 10 11 13 14 16 17 19 20 21F 0 3 6 9 12 15 18

*

63

årsred

ovisning 2007

Swedbanks låga kreditrisker kommer även till uttryck i såväl andelen osäkra fordringar som kreditförluster. Kreditförlusterna har sedan 1998 aldrig överstigit 0,25 procent av utlåningen. De senaste två åren har de legat under 0,05 procent. Andelen osäkra fordringar har under de senaste fem åren minskat, från som högst 0,28 procent till 0,07 procent.

Utlåningen i Swedbank-koncernen är till 91 procent säkerställd. 60 procent av utlåningen är säkerställd med pant i fastighet för bostadsändamål.

%

0,00

0,05

0,10

0,15

0,20

0,25

–0,05

Kreditförlustnivåav utlåning till allmänheten

2007200320022001 20062005200420001999

konce

rnen

s risk

er och

riskk

ontroll

Kreditrisker

Koncernens strategiska inriktning är att ha en väl diversifierad

kreditportfölj med låg risknivå samt att uppnå balans mellan

risk och avkastning på koncernens kreditexponeringar.

Kreditportföljen i Swedbank domineras av utlåning i svensk

bankverksamhet. En mindre men allt mer betydande del av

utlåningen, cirka 18 procent, kommer från bankverksamheten i

Estland, Lettland, Litauen, Ryssland och Ukraina.

Tillväxttakten i kreditportföljen i Estland, Lettland och

Litauen avtog under 2007, dels som en följd av att den ekono-

miska tillväxten dämpats och dels som en följd av en medveten

s trategi med förändrade interna styrningsmedel .

Portföljtillväxten uppgick till 32 procent (lokal valuta, EEK)

under 2007 (58 procent under 2006). En fortsatt minskning av

tillväxttakten förväntas i de tre baltiska staterna under 2008.

En övervägande del av tillväxten avser utlåning till privatper-

soner, som nu uppgår till 44 procent av den totala utlåningen i

dessa länder.

Under 2007 förvärvades TAS-Kommerzbank (numera OJSC

Swedbank) och TAS-Investbank (numera CJSC Swedbank

Invest) i Ukraina. Ukraina, med 47 miljoner invånare, är en av

marknaderna i Europa med störst tillväxtmöjligheter.

Bankmarknaden i Ukraina har utvecklingspotential och förvär-

vet passar bra i Swedbanks strategi att växa inom hushålls-

sektorn samt mindre och medelstora företag. I samband med

förvärvet har ett stort arbete skett för att integrera de båda

bankerna i enlighet med koncernens standard avseende exem-

pelvis kreditprocess och riskrapportering.

Koncernen har med sin tyngdpunkt i utlåning till en stor

mängd privatpersoner – oftast med boende som säkerhet –

både låga och väldiversifierade kreditrisker. Koncernens risk-

klassificeringssystem visar här att utlåningen är koncentrerad

till låga risker då 86 procent återfinns i riskklasser med så kal-

lad ”investment grade”. Kombinationen av att majoriteten av

kunderna har låg risk och att belåningsgraderna i den säker-

ställda delen är goda medför att förlusterna i detta segment

förväntas ligga på låga nivåer.

Företagsportföljen domineras av utlåning till små och med-

elstora företag som är diversifierade på ett större antal bran-

scher där den största branschen avser fastighetsförvaltning

(20 procent av total utlåning). I denna utlåning ingår även utlå-

ning till bostadsrättsföreningar samt utlåning till kommunala

fastighetsbolag.

Koncentrationsrisken är även låg på motpartsnivå där den

enskilt största företagsexponeringen utgör 0,7 procent av

koncernens utlåning. De fem största företagsexponeringarna

uppgår sammanlagt till 3 procent av koncernens utlåning.

Av koncernens utlåning till företagssegmentet återfinns

enligt bankens riskklassificeringssystem 40 procent i riskklas-

ser med så kallad ”investment grade”. I Swedbanks interna

styrning betraktas dessa klasser som låga risker. Endast 3,5

procent av utlåningen ligger i klasserna 0–4 som på motsva-

rande sätt betraktas som högre risker och där dessa motpar-

ters utveckling övervakas på ett mer frekvent sätt.

Kreditförlusterna uppgick till 0,07 procent av utlåningen

vilket i en jämförelse med de senaste 10 åren är fortsatt lågt.

För 2007 har kreditförlusterna ökat jämfört med 2006, dels

beroende på avtagande återvinningar från tidigare års reser-

veringar, dels beroende på förändrade makroekonomiska för-

utsättningar på vissa av koncernens delmarknader.

Utlåningen i Swedbank-koncernen är till 91 procent säker-

ställd. 58 procent av utlåningen är säkerställd med pant i fast-

ighet för bostadsändamål. Övriga fastigheter samt säkerheter

i form av företagsinteckningar utgör 16 procent. Bland övriga

säkerheter, knappt 10 procent av utlåningen, återfinns bland

annat finansbolagsprodukter med säkerhet i de finansierade

objekten där förlustnivåerna historiskt varit låga. Exponeringar

mot kommuner, utlåning garanterad av kommun och säkerhe-

ter relaterade till svenska staten uppgår sammanlagt till cirka 5

procent. I den del av utlåningen, 9 procent, som inte är säker-

ställd med pant återfinns bland annat utlåning till stora före-

tag vars utlåningsvillkor är kopplade till att särskilda förutsätt-

Kreditrisk definieras som risken för att en motpart, också kallad kredittagare, inte fullgör sina förpliktelser mot Swedbank, samt risken för att ställda säkerheter inte täcker fordran. Termen motpartsrisk används ofta istället för kreditrisk när man mäter kreditexponeringen i finansiella instrument och uppkommer som en effekt av att en affärsmotpart i en finansiell transaktion even-tuellt inte fullföljer sina åtaganden. Risken uttrycks oftast som nuvarande marknadsvärde av kontraktet justerat med ett tillägg för framtida möjliga rörelser i de underliggande riskfaktorerna.

Kreditrisk innefattar även koncentrationsrisk, som bland annat utgörs av stora exponeringar eller koncentration i kredit-portföljen till vissa regioner eller branscher.

Swedbank AB 28 %

Ryssland 1 %

Utlåning per enhet31 december 2007

Swedbank Hypotek

51 %

Litauen 5 %

Lettland 5 %

Estland 6 %

Swedbank Finans 3 %

Ukraina 1 %

64

årsred

ovisning 2007

Kreditportföljen i Swedbank domineras av utlåning i svensk bankverksamhet. En mindre men allt mer betydande del av utlåningen, cirka 15 procent 2006, kommer från bankverksamheten i Estland, Lettland, Litauen och Ryssland.

Utlåning till privatpersoner uppgår till drygt hälften (52 procent) av koncernens utlåning, där andelen finansiering säkerställd med pant i bostaden utgör en stor del.

Privat-personer

559,5

Kommuner16,8

Utlåning per sektor, mdkr31 december 2007

Företags-utlåning308,8

Fastighets-förvaltning 217,9

Kommuner 52

Utlåning säkerhetsfördelad, mdkr31 december 2007

Bostads-fastigheter

inkl bostads-rätter 639

Blanco 99

Borgen 26

Övriga fastigheter och Företags-hypotek 175

Övriga säkerheter 112

konce

rnen

s risk

er och

riskk

ontroll

ningar är uppfyllda kring till exempel kundens finansiella

ställning, så kallade covenants.

En fortsatt väldiversifierad kreditportfölj med låg risk är

centralt för Swedbank. Swedbank har starkt fokus på hur

marknadsförutsättningarna förändras och arbetar aktivt med

att upprätthålla grundläggande värderingar för hur kredit-

portföljen långsiktigt ska utvecklas.

Finansiella risker

De finansiella riskerna indelas i två huvudtyper: marknadsrisk

och likviditetsrisk.

Swedbank strävar efter att ha en låg riskprofil avseende finan-

siella risker. Bankens aktivitet på olika finansiella marknader

motiveras i första hand av viljan att långsiktigt tillfredsställa

kundernas behov och underlätta koncernens egen finansiering,

i andra hand av att skapa avkastning genom positionstagning.

Risktagandet vägs alltid mot förväntad avkastning.

Marknads- och likviditetsrisker uppkommer såväl i koncer-

nens tradingverksamhet, det vill säga i samband med handel på

de finansiella marknaderna, som strukturellt i den övriga bank-

verksamheten. Hanteringen av finansiella risker kan därför

delas upp i dessa två huvudområden.

Marknadsrisker

De dominerande marknadsriskerna inom koncernen är struktu-

rella och hanteras centralt av Group Treasury med ett klart

uttalat uppdrag att minimera eventuell negativ påverkan på

Swedbanks resultat och eget kapital. Exempel på strukturella

risker är ränterisker som uppstår då räntebindningen i bankens

utlåning inte helt stämmer överens med räntebindningen i dess

finansiering, samt valutarisker som uppkommer vid finansie-

ring av förvärvad verksamhet i utlandet. Den största enskilda

marknadsrisken i koncernen har tidigare som regel varit ränte-

risk. Den internationella expansionen under de senaste åren

har inneburit att de strukturella valutariskerna har vuxit och är

nu den största enskilda marknadsrisken inom koncernen, följt

av ränterisk.

Marknadsriskerna i Swedbanks tradingverksamhet är låga i

förhållande till koncernens totala risker, vilket speglas av att

dess andel av totalt riskvägt belopp vid beräkning av Swedbanks

kapitaltäckning endast uppgår till cirka 2 procent.

Koncernens totala marknadsrisker, uttryckta i Value-at-Risk,

VaR (se figur sid 65), fördelade på de risktagande enheterna,

visar att Swedbanks marknadsrisker till stor del består av

strukturella risker som återfinns inom enheten Group Treasury

och dotterföretaget Swedbank Hypotek.

Koncernens totala VaR har under året varit som högst 202

mkr (170), lägst 106 mkr (96) och i genomsnitt 151 mkr (127).

Vid årets slut uppgick koncernens totala VaR till 197 mkr varav

138 mkr avsåg valutakursrisk, 118 mkr ränterisk, 9 mkr aktie-

kursrisk. Diversifieringseffekterna mellan riskslag, som ska

dras av, uppgick till 68 mkr.

Uppgången av koncernens totala VaR under 2007 jämfört

med 2006 förklaras främst av förändringar av koncernens

strukturella positioner (utanför tradingverksamheten), bland

annat moderbolagets förvärv av de ukrainska bankerna TAS-

Kommerzbank (numera OJSC Swedbank) och TAS-Investbank

(numera CJSC Swedbank Invest) under juli. De redovisade ris-

kerna inkluderar positioner som inte marknadsvärderas och

därför inte får ett direkt genomslag på koncernens resultat.

Inom Swedbank Markets tradingverksamhet har nivån på

intjäningen varit relativt stabil under året. Antal förlustdagar

uppgick till 44 (18). Samtliga förluster har varit begränsade

och har endast vid ett tillfälle överskridit VaR. VaR har under

året varit som högst 31 mkr (26), som lägst 13 mkr (14) och i

genomsnitt 20 mkr (19). Ökningen av antalet förlustdagar och

av VaR återspeglar den stigande marknadsoron som uppkom

under andra halvåret. Trots detta har tradingverksamheten

lyckats behålla en stabil nivå på intjäningen med avsaknad av

stora förluster vilket är typiskt för en tradingverksamhet som

bedrivs med låg risk.

De historiskt uppmätta samband som VaR-beräkningen

bygger på sätts ibland ur spel, till exempel vid stressituationer

på de finansiella marknaderna. För enskilda risktyper används

därför kompletterande riskmått och limiter som baseras på

Med marknadsrisker avses risken för att förändringar i räntor, valuta- och aktiekurser leder till att nettot av bankens tillgångar och skulder, inklusive derivat, faller i värde.

Likviditetsrisker syftar på risken för att banken inte kan infria sina betalningsförpliktelser vid respektive förfallotidpunkt utan att kostnaden för att erhålla betalningsmedel ökar avsevärt.

65

årsred

ovisning 2007

Koncernens totala marknadsrisker, uttryckta i VaR, fördelade på risktagande enheter 2007 mkr

–50

–150

–100

0

–250

Totalt Swedbankkoncernen

Hansabankkoncernen

Swedbank Hypotek

Swedbank MarketsGroup Treasury

–200

070102

070202

070402

070302

070502

070602

070802

070702

070902

071002

071202

071102

Swedbank Markets, dagligt resultat och VaR mkr

–40

Dagligt resultat VaR

02 jan

02 feb

02 apr

02 mar

02 maj

02 jun

02 aug

02 jul

02 sep

02 okt

02 dec

02 nov

20

40

60

80

–20

0

konce

rnen

s risk

er och

riskk

ontroll

känslighet för förändringar av olika marknadspriser.

Risktagandet följs också upp genom stresstester för att

beräkna potentiella förluster som kan uppkomma vid mer

extrema marknadssvängningar. I vissa fall ligger sådana

stresstester till grund för limitering, särskilt för portföljer med

optionsinslag.

Likviditetsrisker

Likviditetsrisker uppstår genom att förfallotidpunkter för

koncernens tillgångar och skulder, inklusive derivat, inte sam-

manfaller. Swedbank definierar likviditetsrisk som risken för

att i en ansträngd marknadssituation få svårt att fullgöra

betalningsförpliktelser eller att tvingas låna upp pengar på

oförmånliga villkor.

Swedbank strävar efter att undvika större likviditetsrisker

och har en hög likviditetsberedskap som baseras på en konser-

vativ risksyn. Likviditetsriskerna reduceras av att banken

aktivt arbetar med att säkerställa stabila finansieringskällor,

till exempel inlåning från allmänheten och en diversifierad upp-

låning på ett stort antal kapitalmarknader. Swedbank arbetar

aktivt för att bibehålla och vidareutveckla sin väldiversifierade

upplåningsbas.

En annan viktig del av hanteringen av likviditetsrisker är de

likviditetsreserver i form av likvida värdepapper som innehas i

såväl den svenska som den baltiska verksamheten. Därutöver

sker en löpande uppföljning och analys av Swedbanks likvi-

ditetssituation för att säkerställa att inte alltför stora kort-

fristiga betalningsförpliktelser uppstår. Swedbank använder sig

av likviditetslimiter som sätter gränser för hur stora betalnings-

förpliktelserna tillåts vara under till exempel en enskild dag eller

andra bestämda tidsperioder. Likviditetshanteringen är centrali-

serad till ett fåtal enheter vilket effektiviserar och underlättar

uppföljning och kontroll av Swedbanks likviditetsrisker.

Särskilda kontinuitetsplaner för att hantera allvarliga stör-

ningar av likviditetssituationen finns upprättade både på kon-

cernnivå och lokalt i de länder där banken bedriver betydande

verksamhet.

Under senare delen av 2007 har Swedbanks strategi för

hantering av likviditetsrisker satts på prov i samband med den

så kallade subprime-krisen på den amerikanska bolånemarkna-

den. Denna har medfört att de finansiella marknadernas för-

måga att förmedla likviditet och finansiering mellan olika aktö-

rer försämrats märkbart. Under dessa svåra förhållanden har

Swedbanks likviditetsstrategi fungerat väl och bidragit till att

koncernen kunnat bibehålla en balanserad upplåningssituation

med begränsade likviditetsrisker under hela perioden.

Swedbank har i enlighet med sin konservativa risksyn hållit ett

likviditetsöverskott som placerats kort främst i interbanksys-

temet. Swedbank har vidtagit ett antal åtgärder för att öka

beredskapen och minska riskerna vid fortsatta likviditetspro-

blem på marknaden. Bland annat används en mer proaktiv

finansieringsstrategi och uppföljning och rapportering av ban-

kens likviditet har intensifierats.

Under 2007 gav Finansinspektionen Swedbank Hypotek till-

stånd att emittera så kallade säkerställda obligationer.

Swedbank Hypoteks svenska och internationella obligations-

stock kommer att konverteras till säkerställda obligationer

under det andra kvartalet 2008 med en högre kreditvärdighet

som följd. Detta innebär att Swedbanks likviditetsrisker kan

reduceras genom att upplåningsbasen kan breddas ytterligare

och att möjligheterna att hålla likviditetsreserver ökar.

Operativa risker, compliance och säkerhet

Med utgångspunkt från den av styrelsen fastställda definitio-

nen av operativa risker har en standardiserad riskstruktur ska-

pats, där riskområdena personalrisk, processrisk, IT- och sys-

temrisk samt extern risk delats in i områden som definierats

och exemplifierats med faktiska risker. Riskstrukturen utgör

grund för de koncerngemensamma metoderna självutvärde-

ring, förlust- och incidentrapportering samt riskindikatorer.

Operativ risk definieras som risken för förluster till följd av icke ändamålsenliga eller otillräckliga interna rutiner, mänskliga fel och felaktiga system eller yttre händelser. Definitionen inklude-rar även legal risk och ryktesrisk. Compliancerisker omfattar brister i regelefterlevnad, det vill säga efterlevnad av lagar, förordningar och andra externa före-skrifter samt policies, instruktioner och interna regler, inklusive etiska riktlinjer, som reglerar hur verksamheten inom koncernen ska bedrivas.

Säkerhetsrisker omfattar risker inom områdena fysisk säkerhet, informationssäkerhet, kontinuitetsplanering och penningtvätt.

66

årsred

ovisning 2007

Personalrisk Processrisk IT- och systemrisk Extern risk

Kompetens Felaktiga processer Tillgänglighet Extern brottslighet

Bemanning Regelefterlevnad Tillförlitlighet Leverantörer/outsourcing

Mänskliga fel Projekt/förändring Sekretess Allvarliga störningar

Intern brottslighet Dokumentation Utveckling Rykte

Ledning/kultur Organisation/ansvar Bristande systemstöd

Mål och belöningsmodeller Modell Spårbarhet

Styrning/beslut

Operativ risk

Politisk risk

konce

rnen

s risk

er och

riskk

ontroll

Härigenom skapas bland annat möjligheter till analys och kon-

cernövergripande bedömningar samtidigt som en gemensam

hantering av riskerna säkerställs.

Inom koncernen samordnas även insatser för att förebygga

och hantera allvarliga händelser (till exempel naturkatastrofer)

som påverkar bankens förmåga att upprätthålla service och

tjänsteutbud. Styrelsen har fastställt en krishanteringspolicy

där organisation och arbetssätt för att hantera och leda krissi-

tuationer anges. Verksamheten har en central krislednings-

grupp och specialister med ständig beredskap för att upptäcka

och hantera incidenter. Vidare finns så kallade kontinuitetspla-

ner för alla affärskritiska verksamheter. Planerna beskriver hur

bankens arbete ska bedrivas vid en allvarlig störning. Koncernen

har även ett omfattande försäkringsskydd, med tyngdpunkt på

katastrofskydd, för väsentliga delar av koncernens verksam-

het.

Målet med det kontinuerliga riskminimerande arbetet inom

koncernen är att upprätthålla och förstärka koncernens förtro-

ende och anseende genom att bland annat skydda liv, hälsa,

värden och information.

Den totala risknivån inom Swedbank har under 2007 bedömts

vara normal då en stor del av koncernens verksamhet utgörs av

kontorsrörelse som har låga risker relativt andra typer av bank-

verksamhet.

Inom den baltiska delen av koncernen bedöms risknivån vara

något högre än inom den svenska delen, framför allt avseende

de externa riskerna, bland annat på grund av större risk för pen-

ningtvätt samt attacker mot de internetrelaterade kanalerna.

Under året har Swedbank förvärvat två banker i Ukraina. Ett

stort arbete pågår för att samordna policies, instruktioner,

regelverk och metoder samt att integrera de köpta bankernas

verksamhet med övriga Swedbank. Risknivån i Ukraina och

Ryssland bedöms generellt sett vara högre än i den övriga kon-

cernen, bland annat på grund av de större politiska riskerna.

Affärsvolymen i Ukraina och Ryssland utgör dock en relativt

liten del av koncernens totala affärsvolym.

De internetrelaterade riskerna har ökat det senaste året på

grund av det ökande antalet avancerade attacker som genom-

förts, både i Sverige och i övriga världen. Angreppen har blivit

mer sofistikerade och välorganiserade. IT-krigsföring och

angrepp med politiska motiv mot länders IT-infrastruktur har

vuxit fram som ett nytt hot i form av till exempel riktade över-

belastningsattacker mot myndigheter och andra institutioner.

Swedbank har investerat i säkra lösningar för sina internetrela-

terade tjänster och har därför inte drabbats i samma omfatt-

ning som flera andra aktörer på marknaden. Hotbilden och kra-

ven på IT-säkerheten analyseras dock regelbundet och förstärks

kontinuerligt.

Koncernens mål är att alltid uppfylla lagar och förordningar

inom penningtvättsområdet och fokuserar löpande på att iden-

tifiera risker samt implementera åtgärder för att motverka

penningtvätt samt terroristfinansiering. I det arbetet ingår

även att säkerställa efterlevnaden av EUs tredje penning-

tvättsdirektiv, som förväntas träda ikraft under 2008.

Den generella risken för att banker utsätts för eller används

för penningtvätt har ökat i världen. I Ryssland, Ukraina samt de

baltiska länderna är risken för penningtvätt högre än i Sverige.

Den 6 juni beslutade den ryska centralbanken att under en tid

om tre månader begränsa delar av Swedbanks verksamhet i

Ryssland. Centralbanken anförde i sitt beslut att Swedbank

skulle ha brutit mot landets lagstiftning och den ryska central-

bankens regelverk om förhindrande av penningtvätt. Beslutet

fattades på underlag av en revision som genomförts under

mars och april 2007. Den begränsning av verksamheten som

följde rörde huvudsakligen korrespondentbankverksamhet,

valutaaffärer, rekrytering av nya kunder och utlåning till andra

banker. Ett antal åtgärder vidtogs för att med god marginal till-

mötesgå eller uppfylla den ryska centralbankens krav. Den 5

september meddelade den ryska centralbanken att Swedbank

får fortsätta sin verksamhet i Ryssland utan inskränkningar.

Under 2007 har ett flertal nya legala krav påverkat de finan-

siella marknaderna, däribland Directive on Markets in Financial

Instruments (MiFID). MiFID sytfar till att ta fram enhetliga reg-

ler för värdepappersföretag. En ytterligare lag som påverkat

banken är SEPA (Single European Payment Area) vilken syftar

till att skapa ett gemensamt eurobetalningsområde i Europa.

67

årsred

ovisning 2007

resu

ltat

räkn

ing

ResultaträkningEnligt IFRSKoncernen

Enligt ÅRKLModerbolaget

mkr Not 2007 2006 2007 2006

Ränteintäkter 67 087 47 165 38 449 24 972

Räntekostnader –47 930 –31 188 –30 866 –17 885

Räntenetto 3 19 157 15 977 7 583 7 087

Erhållna utdelningar 4 5 400 1 836

Provisionsintäkter 12 939 11 465 5 651 6 202

Provisionskostnader –3 059 –2 596 –733 –1 404

Provisionsnetto 5 9 880 8 869 4 918 4 798

Nettoresultat # nansiella poster till verkligt värde 6 1 691 2 738 363 1 546

Försäkringspremier 1 711 1 353

Försäkringsavsättningar –1 163 –1 089

Försäkringsnetto 548 264

Andel av intresseföretags resultat 24 424 222

Övriga intäkter 7 1 224 1 127 1 195 1 047

Summa intäkter 32 924 29 197 19 459 16 314

Personalkostnader 8 9 792 8 560 6 340 5 954

Övriga allmänna administrationskostnader 9, 10 6 222 5 920 4 074 4 090

Summa allmänna administrationskostnader 16 014 14 480 10 414 10 044

Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar 11 705 659 390 387

Summa kostnader 16 719 15 139 10 804 10 431

Resultat före kreditförluster 16 205 14 058 8 655 5 883

Kreditförluster, netto 12 619 –205 79 –479

Nedskrivning av # nansiella anläggningstillgångar 13 7 4

Rörelseresultat 15 586 14 263 8 569 6 358

Bokslutsdispositioner 14 –1 956 138

Skatt 15 3 450 3 211 1 746 1 461

Årets resultat 12 136 11 052 4 867 5 035

Årets resultat hänförligt till:Aktieägarna i Swedbank AB 11 996 10 880

Minoriteten 140 172

kr 16 2007 2006

Resultat per aktie 23,28 21,11

Resultat per aktie efter utspädning 23,28 21,11

68

årsred

ovisning 2007

balan

sräk

ning

BalansräkningEnligt IFRSKoncernen

Enligt ÅRKLModerbolaget

mkr Not 2007 2006 2007 2006

Tillgångar

Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 21 200 17 310 5 324 3 294

Belåningsbara statsskuldförbindelser m m 18 37 134 23 024 35 013 17 714

Utlåning till kreditinstitut 19 174 014 161 097 386 240 322 643

Utlåning till allmänheten 20, 21 1 135 287 946 319 362 213 273 669

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 22 78 358 76 576 99 439 88 246

Fondandelar där kunder bär placeringsrisken 69 324 65 008

Aktier och andelar 23 6 101 5 610 2 344 3 414

Aktier och andelar i intresseföretag 24 2 193 1 971 1 487 1 449

Aktier och andelar i koncernföretag 25 43 934 37 870

Derivat 26 36 984 23 864 33 227 22 934

Immateriella anläggningstillgångar 27 20 139 15 066 1 300 1 373

Materiella tillgångar 28 2 688 1 853 622 634

Aktuella skattefordringar 686

Uppskjutna skattefordringar 15 11 6 72 93

Övriga tillgångar 29 14 157 8 217 14 972 1 482

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 30 9 708 7 068 11 374 7 816

Summa tillgångar 1 607 984 1 352 989 997 561 782 631

Skulder och eget kapital

Skulder

Skulder till kreditinstitut 31 163 785 130 642 230 802 174 727

In- och upplåning från allmänheten 32 458 375 400 035 348 557 315 490

Emitterade värdepapper m m 33 673 116 561 208 229 381 145 581

Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken 69 819 65 289

Derivat 26 36 267 31 607 34 392 25 144

Aktuella skatteskulder 536 810 186 178

Uppskjutna skatteskulder 15 2 196 1 424

Övriga skulder 34 75 366 49 806 70 880 46 140

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 35 15 511 12 813 4 153 3 568

Avsättningar 36 4 954 4 653 136 122

Efterställda skulder 37 39 736 34 425 36 975 32 140

Summa skulder 1 539 661 1 292 712 955 462 743 090

Obeskattade reserver 38 5 164 3 226

Eget kapital 39

Minoritetskapital 315 303

Eget kapital hänförligt till aktieägarna i moderbolaget 68 008 59 974

Aktiekapital 10 823 10 823

Andra fonder 6 489 6 489

Balanserad vinst 19 623 19 003

Summa eget kapital 68 323 60 277 36 935 36 315

Summa skulder och eget kapital 1 607 984 1 352 989 997 561 782 631

Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden 40

Noter ej direkt relaterade till resultaträkningen, balansräkningen, kassaflödesanalysen eller förändringar i eget kapital:

Not 1 — Företagsinformation Not 2 — RedovisningsprinciperNot 17 — Utbetald och föreslagen utdelningNot 41 — RörelsegrenarNot 42 — RörelseförvärvNot 43 — Verkligt värde för finansiella instrumentNot 44 — KreditriskerNot 45 — Finansiella risker och andra risker

Not 46 — Värdeförändring om marknadsräntan stiger en procentenhetNot 47 — ValutafördelningNot 48 — Löptidsöversikt Not 49 — KapitaltäckningsanalysNot 50 — Närstående och andra betydande relationerNot 51 — KänslighetsanalysNot 53 — Händelser efter 31 december 2007Vid ordinarie årsstämma 25 april 2008 skall balansräkning och resultaträkning fastställas.

69

årsred

ovisning 2007

kass

aflödes

analys

KassaflödesanalysKoncernen Moderbolaget

mkr Not 2007 2006 2007 2006

Likvida medel vid årets början* 83 032 89 514 76 779 96 074

Den löpande verksamheten

Rörelseresultat 15 586 14 263 8 569 6 358

Justeringar för poster som inte ingår i kassa& ödet i den löpande verksamheten 52 903 2 158 –6 113 –3 490

Betalda skatter –3 311 –3 356 –1 718 –1 498

Ökning/minskning av utlåning till kreditinstitut 22 153 –12 858 –30 899 –68 687

Ökning/minskning av utlåning till allmänheten –183 846 –127 010 –99 562 –36 234

Ökning/minskning av innehav av värdepapper för handel –18 913 –4 910 –10 283 –13 020

Ökning/minskning av inlåning och upplåning från allmänheten inklusive privatobligationer 67 976 58 012 51 827 39 554

Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut 23 805 2 878 53 663 9 096

Förändring av övriga tillgångar och skulder, netto 562 12 076 4 188 8 966

Kassa% öde från den löpande verksamheten –75 085 –58 747 –30 328 –58 955

Investeringsverksamheten

Förvärv av anläggningstillgångar och strategiska # nansiella tillgångar** –6 614 –1 067 –7 244 –404

Försäljning av anläggningstillgångar och strategiska # nansiella tillgångar 411 2 143 364 1 668

Kassa% öde från investeringsverksamheten –6 203 1 076 –6 880 1 264

Finansieringsverksamheten

Emission av räntebärande värdepapper 176 569 244 650 51 949 58 408

Inlösen av räntebärande värdepapper –173 605 –194 897 –38 472 –50 496

Ökning av övrig upplåning 98 914 6 293 61 028 34 349

Utbetald utdelning –4 252 –3 972 –4 252 –3 865

Kassa% öde från & nansieringsverksamheten 97 626 52 074 70 253 38 396

Årets kassa% öde 16 338 –5 597 33 045 –19 295

Valutakursdifferenser i likvida medel 1 099 –885

Likvida medel i förvärvade bolag 294 2

Likvida medel vid årets slut * 100 763 83 032 109 826 76 779

* varav pantsatta värdepapper för OMX AB

vid årets början 4 384 2 729 4 384 2 729

vid årets slut 8 086 4 384 8 086 4 384

** Benämningen strategiska # nansiella tillgångar inkluderar aktier och andelar i koncernföretag, intresseföretag samt vissa andra mer långsiktiga innehav.

Kommentarer till kassa% ödesanalys i koncernenKassa& ödesanalysen visar in- och utbetalningar under året samt likvida medel vid årets början och slut. Kassa& ödesanalysen redovisas enligt indirekt metod och delas in i in- och utbetalningar från den löpande verksamheten, investeringsverksamheten samt # nansieringsverksamheten.

Den löpande verksamhetenKassa& ödet från den löpande verksamheten utgår från årets rörelseresultat. Justering görs för poster som inte ingår i den löpande verksamhetens kassa& öde. Förändringar i den löpande verksamhetens tillgångar och skulder består av sådana poster som ingår i den normala affärsverksamheten såsom ut- och inlåning från allmänheten och kredit-institut och som inte är att hänföra till investerings- eller # nansieringsverksamheten. I kassa& ödet ingår ränteinbetalningar med 64 704 mkr (46 558) samt ränteutbetal-ningar inklusive kapitaliserade räntor med 46 034 mkr (30 055).

InvesteringsverksamhetenInvesteringsverksamheten består av förvärv respektive försäljning av anläggnings-tillgångar och strategiska # nansiella tillgångar. Vid förvärv respektive avyttring av verksamheter avräknas däri ingående likvida medel som redovisas som separata poster. Under 2007 förvärvades # nansiella anläggningstillgångar för 5 783 mkr, varav 4 943 mkr erlagts kontant. De väsentligaste förvärven var OJCS Swedbank (tidigare JSCB TAS-Kommerzbank), Söderhamns Sparbank AB och Zamsos AB. Vid förvärvet av Söderhamns Sparbank AB uppgick tillgångarna exklusive förvärvad likviditet till 1 154 mkr, varav utlåning till allmänheten 871 mkr. Företagets skulder uppgick till 1 039 mkr, varav inlåning från allmänheten 1 027 mkr. Vid förvärv av OJCS Swedbank

Speci& kation av likvida medel 2007 2006

Kassa och tillgodohavande hos centralbank 21 200 17 310

Dagslån, netto 2 371

Belåningsbara värdepapper justerat för repor och blankning 77 192 65 722

Summa 100 763 83 032

uppgick tillgångarna exklusive förvärvad likviditet till 9 071 mkr, varav utlåning till allmänheten 7 737 mkr. Företagets skulder uppgick till 8 446 mkr, varav skulder till kreditinstitut 3 009 mkr och inlåning från allmänheten 4 835 mkr.Under 2007 avyttrades aktier mot en erhållen försäljningslikvid på 333 mkr. De väsentligaste försäljningarna utgjordes av CEK AB, MasterCard samt grundfondsbevis i Sparban-ken Nord.

FinansieringsverksamhetenEmission och återbetalning av obligationslån med löptider överstigande ett år redovisas brutto. Under förändring av övrig upplåning ingår nettoförändring av upplåning med kortare löptider och hög omsättning.

Likvida medelLikvida medel består av kassa och tillgodohavande hos Centralbank, vid nettofordran nettot av dagslånefordringar och dagslåneskulder med löptid upp till fem dagar samt i Centralbank belåningsbara statsskuldsförbindelser och bostads obligationer med beaktande av repor och blankning.

70

årsred

ovisning 2007

förändr

ingar i eg

et kap

ital

Förändringar i eget kapital

KoncernenMinoritets-

kapitalEget kapital hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB Totalt eget

kapital

mkrAktie-

kapital

Övrigt tillskjutet

kapital

Omräknings-differens

dotter- och intresseföretag

Säkring av nettoinvester-

ing i utlands-verksamhet

Kassa-% ödes-

säkringBalanserad

vinst Totalt

Utgående balans 31 d ecember 2005 232 10 606 4 068 691 –213 38 485 53 637 53 869

Ingående balans 1 januari 2006 232 10 606 4 068 691 –213 38 485 53 637 53 869

Valutaomräkning av utlandsverksamhet –11 –1 031 490 –541 –552

Uppskjuten skatt –137 –137 –137

Årets intäkter och kostnader redovisade direkt i eget kapital –11 –1 031 353 –678 –689

Årets resultat redovisat via resultaträkningen 172 10 880 10 880 11 052

Årets totala resultat 161 –1 031 353 10 880 10 202 10 363

Nyemission 20 20

Utdelning –107 –3 865 –3 865 –3 972

Minskning av aktiekapital –299 299

Fondemission 516 –516

Förvärv från minoritet –3 –3

Utgående balans 31 december 2006 303 10 823 4 068 –340 140 45 283 59 974 60 277

Ingående balans 1 januari 2007 303 10 823 4 068 –340 140 45 283 59 974 60 277

Valutaomräkning av utlandsverksamhet 16 860 –716 144 160

Uppskjuten skatt 211 211 211

Kassa& ödessäkringar:

-Vinster/förluster redovisade direkt i eget kapital –40 –40 – 40

-Uppskjuten skatt 44 44 44

-Omfört till anskaffningsvärdet för säkrad post 157 157 157

-Uppskjuten skatt –44 –44 –44

-Omfört till resultaträkningen, Räntenetto –182 –182 –182

Årets intäkter och kostnader redovisade direkt i eget kapital 16 860 –505 – 65 290 306

Årets resultat redovisat via resultaträkningen 140 11 996 11 996 12 136

Årets totala resultat 156 860 –505 –65 11 996 12 286 12 442

Nyemission 18 18

Utdelning –172 –4 252 –4 252 –4 424

Minoritet vid nybildning av dotterföretag 10 10

Utgående balans 31 december 2007 315 10 823 4 068 520 –365 –65 53 027 68 008 68 323

Moderbolaget Kassa% ödes- Balanserad

mkr Aktiekapital Reservfond säkring vinst Total

Utgående balans 31 december 2005 10 606 6 706 17 702 35 014

Byte av redovisningsprincip i enlighet med FFFS 2006:16 155 155

Justerad ingående balans 1 januari 2006 10 606 6 706 17 857 35 169

Utdelning –3 865 –3 865

Lämnade koncernbidrag –33 –33

Skatt på lämnade koncernbidrag 9 9

Minskning av aktiekapital –299 299

Fondemission 516 –217 –299



Ingående balans 1 januari 2007 10 823 6 489 19 003 36 315

Utdelning –4 252 –4 252

Kassa& ödessäkringar:

-Vinster/förluster redovisade direkt i eget kapital –157 –157

-Uppskjuten skatt 44 44

-Omfört till anskaffningsvärdet för säkrad post 157 157

-Uppskjuten skatt –44 –44

Lämnade koncernbidrag –8 –8

Skatt på lämnade koncernbidrag 2 2

Fusionsresultat Söderhamns Sparbank AB 11 11



71

årsred

ovisning 2007

note

r

Noter

1 FöretagsinformationSwedbanks bokslutskommuniké 2007 godkändes den 13 februari 2008 av styrelsen och verkställande direktören för publicering. Koncernredovisning och årsredovisning för Swedbank AB (publ) för räkenskapsåret 2007 godkändes av styrelsen och verkstäl-lande direktören för utfärdande den 13 februari 2008. Moderbolaget Swedbank AB har sitt säte i Stockholm, Sverige. Bolagets aktie handlas på den Nordiska Börsen inom segmentet Nordic Large Cap. Koncernens verksamhet beskrivs i Förvaltnings-berättelsen.

Koncernredovisningen och årsredovisningen fastställs slutligen av moderbolagets årsstämma den 25 april 2008.

2 RedovisningsprinciperGRUNDER FÖR REDOVISNINGENKoncernredovisningen är upprättad enligt av EU antagna internationella redovis-ningsstandarder – International Financial Reporting Standards – IFRS samt tolkningar av dessa. Standarderna ges ut av International Accounting Standards Board (IASB) och dess tolkningar av International Financial Reporting Interpretations Committe (IFRIC). Standarderna och tolkningarna blir obligatoriska för noterade företags kon-cernredovisning i takt med att EU godkänner dem.

I koncernredovisningen tillämpas också Redovisningsrådets rekommendation RR 30 Kompletterande redovisningsregler för koncerner, uttalanden från Redovisnings rådets akutgrupp, vissa kompletterande regler i Lag om årsredovisning i kreditinstitut samt värdepappersbolag (ÅRKL) och Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2006:16, 2007:6, 2007:13). Rådet för finansiell rapportering (Rådet) ersatte Redovisningsrådet från och med 1 april 2007.

Moderbolagets årsredovisning är upprättad i enlighet med Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL), Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2006:16, 2007:6, 2007:13) samt Redovisningsrådets rekommen-dation RR 32 Redovisning för juridiska personer.

Redovisningen är baserad på historiska anskaffningsvärden förutom de finansiella instrument som värderas till upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde. Redo-visade värden på finansiella tillgångar och skulder som är föremål för säkringsredovis-ning till verkligt värde har justerats för förändringar i verkligt värde hänförliga till den säkrade risken.

Redovisningen presenteras i svenska kronor och alla värden är avrundade till miljo-ner kronor (mkr) om inget annat anges.

NYA STANDARDER OCH TOLKNINGARInternational Accounting Standards Board (IASB) utfärdade under 2006 IFRS 8, Operating Segments. Standarden ersätter IAS 14, Segmentsrapportering och ska tillämpas senast från och med 2009. Standarden antogs av EU under 2007.

International Financial Reporting Interpretations Committe (IFRIC) utfärdade under året tolkningarna IFRIC 13, Customer Loyalty Programmes, och IFRIC, 14, IAS 19 – The Limit on a Defined Benefit Asset, Minimum Funding Requirements and their Interaction. Tolkningarna har ännu inte antagits av EU, inte heller har IFRIC 12, Service Concession, som utfärdades 2006 antagits. Tolkningarna ska tillämpas från och med 2008.

Ingen av de nya standarderna eller tolkningarna tillämpas 2007. De bedöms inte heller få någon effekt på koncernens framtida finansiella rapportering, annat än att IFRS 8 medför vissa tillkommande upplysningskrav jämfört med nuvarande segment-rapportering.

Angivna belopp i noter är i miljoner kronor (mkr) och bokfört värde om inget annat anges. Siffror inom parantes avser föregående år.Koncernens noter är upprättade enligt IFRS medan moderbolagets noter är upprättade enligt ÅRKL.

FÖRÄNDRADE REDOVISNINGSPRINCIPERRänteintäkter och räntekostnader avseende finansiella instrument för handel redovi-sas från 2007 i koncernresultaträkningen som Räntenetto. Tidigare redovisades dessa i koncernresultaträkningen som Nettoresultatet finansiella poster till verkligt värde. Jämförelsetalen har räknats om. Koncernen använder valet att oåterkalleligt värdera avskilda portföljer av utlåning och inlåning till verkligt värde, då de tillsammans med derivat i allt väsentligt eliminerar portföljens sammantagna ränterisk. Från 2007 har även moderbolaget valt att använda värderingsmöjligheten. Jämförelsetal har räknats om, vilket påverkade årets resultat 2006 negativt med 293 mkr och utgående eget kapital 2006 minskade med 138 mkr.

BETYDANDE BEDÖMNINGAR OCH UPPSKATTNINGARPresentation av konsoliderade finansiella rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver att företaget gör bedömningar och uppskattningar som påverkar rapporterade belopp för tillgångar, skulder och upplysningar om eventualtillgångar och ansvarsför-bindelser per balansdagen samt rapporterade intäkter och kostnader under rapport-perioden. Utfallet kan avvika ifrån gjorda uppskattningar.

BedömningarFöretag inom koncernen har bildat investeringsfonder för kunders sparbehov. Koncer-nen förvaltar investeringsfondernas tillgångar för kundernas räkning efter i förväg bestämda och av Finansinspektionen godkända fondbestämmelser. Tillgångarnas avkastning tillfaller sparkunderna. Inom ramen för de godkända fondbestämmelserna erhåller koncernen förvaltningsavgifter samt i vissa fall inträdes- och uttagsavgifter för det förvaltningsuppdrag som utförts. Till följd av att beslut beträffande förvalt-ningen av en investeringsfond styrs av fondbestämmelserna anses inte koncernen ha någon möjlighet att kontrollera eller dominera beslutsfattandet i investeringsfon-derna för att uppnå ekonomiska förmåner. Koncernens ersättning och risk är begränsad till avgiftsuttaget. I vissa fall gör även koncernföretag placeringar i investeringsfon-der för att säkra åtaganden mot kunder. Andelar i investeringsfonderna representerar inget inflytande, oavsett om andelsinnehavet överstiger 50 procent eller ej. Samman-taget utgör ovan nämnda förhållanden grunden för att investeringsfonderna inte konsolideras.

Koncernen har bedömt valmöjligheten att värdera samtliga finansiella instrument till verkligt värde som den mest rättvisande redovisningen för delar av koncernens utlåningsportföljer med fast ränta, då ränterisken är säkrad med hjälp av emitterade värdepapper och derivat. Tillämpningen medför att redovisningsmässig volatilitet elimineras som annars uppstår till följd av att olika värderingsprinciper används för de ingående instrumenten.

UppskattningarKoncernen gör olika uppskattningar för att fastställa värden på vissa tillgångar och skulder. När värdet prövas på fordringar, för vilka förlusthändelse inträffat, uppskattas när i framtiden lånets kassaflöde erhålls samt dess storlek. Hur finansiella instrument värderas beskrivs i avsnittet Betydande redovisningsprinciper, Finansiella instrument (IAS 39). Vid prövning av goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod uppskattas när tillgångens framtida kassaflöde erhålls samt dess storlek. Dessutom fastställs en lämplig diskonteringsfaktor som förutom att spegla pengars tidsvärde också speglar den risk tillgången är förknippad med. För pensions-avsättningar fastställs ett antal aktuariella antaganden för att beräkna framtida kassaflöden.

BETYDANDE REDOVISNINGSPRINCIPERKoncernredovisning (IFRS 3, IAS 27)Koncernredovisningen omfattar moderbolaget och de företag där moderbolaget har bestämmande inflytande, det vill säga rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier för att uppnå ekonomiska förmåner. Dessa företag, dotterföre-tag, har intagits i koncernredovisningen enligt förvärvsmetoden. Förvärvsmetoden innebär att den förvärvade enhetens identifierbara tillgångar, skulder och ansvars-förbindelser som uppfyller villkoren för redovisning redovisas och värderas till verkligt

72

årsred

ovisning 2007

note

r

värde vid förvärvstidpunkten. Överskott mellan anskaffningsvärdet för rörelseför-värvet och det verkliga värdet på den förvärvade andelen av de identifierbara till-gångarna, skulderna och redovisade ansvarförbindelserna redovisas som goodwill. Vid rörelseförvärv i flera steg fastställs storleken på goodwill vid tidpunkten för varje transaktion. Dotterföretagen konsolideras från och med den tidpunkt då bestäm-mande inflytande erhålls och exkluderas ur koncernredovisningen från och med den tidpunkt då bestämmande inflytandet upphör, vilket normalt sammanfaller med avyttringstidpunkten.

Ett dotterföretags bidrag till eget kapital utgörs enbart av det kapital som tillkom-mer mellan förvärv och avyttringstidpunkt. Alla koncerninterna transaktioner och kon-cerninterna vinster elimineras.

Tillgångar och skulder i utländsk valuta (IAS 21)Koncernredovisningen presenteras i svenska kronor, vilket också är moderbolagets funktionella valuta och rapporteringsvaluta. Med funktionell valuta avses den valuta som främst används i ett företags kassaflöden. Varje enskilt företag inom koncernen fastställer sin egen funktionella valuta.

Transaktioner i annan valuta än den funktionella valutan, utländsk valuta, bokförs initialt till valutakursen på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta samt icke monetära tillgångar i utländsk valuta som värderas till verk-ligt värde omvärderas per balansdagen till då gällande stängningskurs. Utestående terminskontrakt värderas till balansdagens terminskurser. Innehav av utländska sedlar värderas till köpkurser för sedlar per balansdagen. Samtliga vinster och förluster till följd av valutaomräkning av monetära poster, inklusive valutakomponenten i termins-kontrakt, och icke monetära poster som värderas till verkligt värde redovisas i resultat-räkningen som valutakursförändring inom Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde.

Tillgångar och skulder i dotterföretag och intresseföretag med annan funktionell valuta än svenska kronor omräknas till rapporteringsvalutan med valutakursen per balansdagen. Resultaträkningen omräknas till genomsnittlig kurs för räkenskapsåret. Uppkomna omräkningsdifferenser redovisas direkt i eget kapital. I konsekvens härmed förs även kursdifferenser hänförliga till valutasäkringar av investeringen i de utländ-ska företagen direkt till eget kapital med beaktande av uppskjuten skatt. Detta under förutsättning att kraven för säkringsredovisning uppfylls. Ineffektivitet i säkringar redovisas direkt i resultaträkningen inom Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde. Då dotterföretag och intresseföretag avyttras redovisas ackumulerade omräkningsdifferenser och kursdifferenser i resultaträkningen.

Finansiella instrument (IAS 39)Koncernens finansiella instrument indelas i värderingskategorierna finansiella instru-ment till verkligt värde via resultaträkningen, lånefordringar, investeringar som hålles till förfall samt övriga finansiella skulder. Några enstaka och beloppsmässigt obetyd-liga innehav har kategoriserats som investeringar tillgängliga till försäljning. Initialt värderas samtliga finansiella instrument till verkligt värde, vilket motsvarar anskaff-ningskostnaden. Efterföljande värdering sker beroende på vilken värderingskategori det finansiella instrumentet hänförts till. Finansiella instrument redovisas på affärs-dag då avtal ingåtts om förvärv förutom lånefordringar som redovisas på likviddag.

Borttagande av finansiella tillgångar sker då rättigheten att erhålla kassaflöden från ett finansiellt instrument förfallit eller då rättigheten att erhålla kassaflöden överförts i allt väsentligt till annan part.

Finansiella skulder tas bort från balansräkningen då skulden utsläckts genom att avtalet fullgjorts, annullerats eller upphört.

Finansiella instrument till verkligt värde via resultaträkningenFinansiella instrument till verkligt värde via resultaträkningen omfattar instrument som innehas för handel och samtliga derivat, exklusive derivat som säkringsredovisas enligt metod för kassaflödessäkring. Finansiella instrument som innehas för handel har förvärvats i syfte att säljas eller återköpas inom kort tid alternativt ingår i en portfölj för vilka det finns ett mönster av kortfristiga realiseringar av resultat.

Till kategorin hänförs också andra finansiella instrument som vid första redovisnings-tillfället valts att oåterkalleligt redovisas till verkligt värde, den så kallade verkligt värde optionen. Valet att oåterkalleligt värdera finansiella instrument till verkligt värde används i koncernen för avskilda portföljer av utlåning, emitterade värdepapper och inlåning, då de tillsammans med derivat i allt väsentligt eliminerar portföljens sammantagna ränterisk. Kännetecknande för de finansiella instrumenten som om-

fattas är att de enligt kontraktet har fast räntesats. Valet görs för att eliminera redo-visningsmässig volatilitet som annars uppstår till följd av att olika värderingsprinciper normalt sett används för derivat och övriga finansiella instrument. Även finansiella skulder inom försäkringsrörelsen, där kunden bär placeringsrisken, kategoriseras på samma sätt då korresponderande tillgångar också värderas till verkligt värde. Innehav av aktier och andelar som inte är intresseföretag eller avsedda för handel har koncernen valt att kategorisera till verkligt värde via resultaträkningen då innehaven hanteras och utvärderas utifrån verkligt värde. I noter till balansräkningen rubriceras dessa finansiella instrument som verkligt värde via resultaträkningen, Övrigt.

De finansiella instrumentens verkliga värde fastställs utifrån noterade marknads-priser. Då noterade marknadspriser saknas används allmänt accepterade värderings-modeller såsom diskontering av framtida kassaflöden. Värderingsmodellerna baseras på observerbara marknadsdata. Vid värdering av utlåning till verkligt värde, där observerbara marknadsdata för kreditmarginalen saknas vid värderingstillfället, används kreditmarginalen för senast genomförda transaktion med samma motpart.

Värdeförändring redovisas i resultaträkningen inom Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde. För finansiella instrument i handelsverksamhet innehåller koncernens resultatpost även aktieutdelningar. Värdeförändring till följd av förändrade valuta-kurser redovisas som valutakursförändring inom samma resultatpost. Även värde-förändring på finansiella skulder till följd av koncernens förändrade kreditvärdighet redovisas separat vid förekomst. Värdenedgång hänförlig till gäldenärs betalnings-oförmåga hänförs till Kreditförluster, netto.

LånefordringarUtlåning till kreditinstitut och allmänheten som kategoriseras som lånefordringar redovisas i balansräkningen på likviddag. Dessa lånefordringar upptas till upplupet anskaffningsvärde så länge det inte finns objektiva belägg som tyder på att en låne-fordran eller grupp av lånefordringar har ett nedskrivningsbehov.

Lånefordran redovisas första gången till anskaffningsvärde, vilket utgörs av utbetalt lånebelopp med avdrag för erhållna avgifter och tilllägg för kostnader som utgör en integrerad del i avkastningen. Den räntesats som ger lånefordrans anskaffningsvärde som resultat vid beräkning av nuvärdet av framtida betalningar utgör den effektiva anskaffningsräntan. Lånefordrans upplupna anskaffningsvärde beräknas genom att diskontera de kvarvarande framtida betalningarna med den effektiva anskaffnings-räntan. Som ränteintäkt redovisas erhållna räntebetalningar samt förändringen av lånefordrans upplupna anskaffningsvärde under perioden, vilket medför att en jämn avkastning erhålls.

På balansdagen bedöms om det finns objektiva belägg som tyder på ett nedskriv-ningsbehov för en lånefordran eller för en grupp av lånefordringar. Har en eller flera händelser inträffat efter det att lånefordran redovisades första gången, som har en negativ inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena och inverkan kan uppskat-tas tillförlitligt, sker nedskrivning. Nedskrivningen beräknas som skillnaden mellan lånefordrans redovisade värde och nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden diskonterade med lånefordrans ursprungliga effektiva ränta. Koncernen bedömer först om objektiva belägg finns för nedskrivning på individuell lånefordran. Låneford ringar för vilka sådana belägg saknas inkluderas i portföljer med likartade kreditriskegenskaper. Dessa portföljer bedöms därefter kollektivt ifall objektiva belägg för nedskrivning finns. Eventuell nedskrivning beräknas då för portföljen i sin helhet. För homogena grupper av fordringar med begränsat värde och likartad kreditrisk som individuellt identifierats ha objektiva belägg för nedskrivning värderas individuellt utifrån förlust-risken i portföljen som helhet. Om nedskrivningsbehovet minskar i efterföljande perioder återförs maximalt tidigare gjord nedskrivning.

Nedskrivningar på lånefordringar redovisas i resultaträkningen som Kreditförluster, netto, vilket antingen sker som bortskrivning för konstaterade kreditförluster, reser-vering för sannolika kreditförluster eller som gruppvis reservering. Förlust konstateras när den helt eller delvis kan fastställas beloppsmässigt och det inte finns några möjlig-heter till återvinning av lånefordran. Återbetalningar av sådan förlust intäktsredovisas inom kreditförluster. Bokfört värde på lånefordringar är upplupet anskaffningsvärde reducerat med bortskrivningar och reserveringar. Reserveringar för sannolika förlus-ter för garantier och andra ansvarsförbindelser redovisas på skuldsidan.

Osäkra lånefordringar är sådana för vilka det är sannolikt att betalningarna inte fullföljs enligt kontraktsvillkoren. En lånefordran är inte osäker om det finns säker-heter som med betryggande marginal täcker både kapital, räntor och ersättning för eventuella förseningar.

73

årsred

ovisning 2007

note

r

Investeringar som hålles till förfallVissa finansiella tillgångar som förvärvats i syfte att innehas till förfall har kategorise-rats som investeringar som hålles till förfall. Dessa har fastställd löptid, är inte derivat och är noterade på en aktiv marknad. Investeringarna redovisas initialt på affärsdag till sitt anskaffningsvärde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med eventu-ellt avdrag för nedskrivningsbehov. Värdering sker på samma sätt som för låneford-ringar.

Övriga finansiella skulderFinansiella skulder som inte redovisas inom finansiella instrument till verkligt värde via resultaträkningen redovisas initialt på affärsdag till sitt anskaffningsvärde och därefter till upplupet anskaffningsvärde. Det upplupna anskaffningsvärdet beräknas på samma sätt som för lånefordringar.

Säkringsredovisning till verkligt värdeSäkringsredovisning till verkligt värde tillämpas i vissa fall när ränteexponeringen i en redovisad finansiell tillgång eller finansiell skuld säkrats med derivat. Säkringsredo-visningen medför att den säkrade risken i det säkrade instrumentet också omvärderas till verkligt värde. Både värdeförändringen på säkringsinstrumentet, derivatet, och värdeförändringen på den säkrade risken redovisas i resultaträkningen i Nettoresul tat finansiella poster till verkligt värde.

En förutsättning för att säkringsredovisning ska kunna tillämpas är att säkringen formellt identifierats och dokumenterats. Säkringens effektivitet ska kunna mätas på ett tillförlitligt sätt samt förväntas vara och under redovisade perioder ha varit mycket effektiv i att uppnå motverkande värdeförändringar.

KassaflödessäkringDerivat transaktioner görs ibland i syfte att säkra exponeringen för variationer av framtida kassaflöden till följd av ränte- eller valutakursförändringar. Dessa säkringar kan redovisas som kassaflödessäkringar, vilket innebär att den effektiva delen av värde-förändringen på derivatet, säkringsinstrumentet, redovisas direkt i Eget kapital. Eventuell ineffektiv del redovisas i resultaträkningen i Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde. När ett prognostiserat kassaflöde leder till redovisning av en icke-finansiell post tas uppkomna vinster och förluster på säkringsinstrumentet bort från Eget kapital och inkluderas i anskaffningsvärdet för den säkrade posten. Leder ett prognostiserat kassaflöde till redovisning av en finansiell post tas uppkomna vinster och förluster på säkringsinstrumentet bort från Eget kapital och redovisas i resultat-räkningen under samma perioder som den säkrade posten påverkar resultaträkningen. En förutsättning för att säkringsredovisning ska kunna tillämpas är att säkringen for-mellt identifierats och dokumenterats. Säkringens effektivitet ska kunna mätas på ett tillförlitligt sätt samt förväntas vara och under redovisade perioder ha varit mycket effektiv i att uppnå motverkande värdeförändringar.

ÅterköpstransaktionerMed en äkta återköpstransaktion, så kallad repa, avses ett avtal där parter kommit överens om försäljning av värdepapper samt ett efterföljande återköp av motsva-rande tillgångar till ett bestämt pris. Vid en återköpstransaktion redovisas ett sålt värdepapper fortsatt i balansräkningen och erhållen likvid redovisas som finansiell skuld. Sålt värdepapper redovisas även som ställd pant. Erlagd likvid för förvärvat värdepapper redovisas som utlåning till den säljande parten.

VärdepapperslånVärdepapper som lånas ut kvarstår i balansräkningen som värdepapper och redovisas, på affärsdag, som ställd pant, medan inlånade värdepapper inte tas upp som tillgång. Värdepapper som lånas ut värderas på samma sätt som övriga innehavda värdepap-per av samma slag. I de fall avyttring av inlånade värdepapper sker, så kallad blank-ning, skuldbokförs ett belopp motsvarande värdepappernas verkliga värde.

Leasingavtal (IAS 17)Koncernens leasingverksamhet utgörs av finansiell leasing och redovisas därför som lånefordringar. Detta medför att erhållna leasingavgifter redovisas dels som ränte-intäkter och dels som amortering. Ett finansiellt leasingavtal innebär att ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. Då leasegivaren bär de ekonomiska riskerna och fördelarna klassificeras leasingavtalet som operationellt. Koncernen är leasetagare i

operationella leasingavtal. Leasingavgiften för dessa avtal kostnadförs linjärt över leasingperioden. Koncernen är också leasegivare i några beloppsmässigt oväsentliga operationella leasingavtal.

Intresseföretag (IAS 28)Investeringar i intresseföretag, företag där ägaren har betydande inflytande men inte kontroll, konsolideras enligt kapitalandelsmetoden. Kapitalandelsmetoden innebär att andelarna i ett företag redovisas till anskaffningsvärde vid anskaffningstillfället och därefter justeras med ägd andel av förändringen i företagets nettotillgångar.

Goodwill hänförlig till intresseföretaget ingår i andelarnas redovisade värde och skrivs inte av. Därefter jämförs andelarnas redovisade värde med återvinningsvärdet på nettoinvesteringen i intresseföretaget för att fastställa eventuellt nedskrivnings-behov. Ägd andel av intresseföretagets resultat enligt företagets resultaträkning tillsammans med eventuella nedskrivningar redovisas på egen rad. Andel av intresse-företagets skatt redovisas i resultaträkningen som skatt.

Intresseföretagens rapporteringsdatum och redovisningsprinciper överensstäm-mer med koncernens.

Joint venture (IAS 31)Investering i ett joint venture redovisas som intresseföretag enligt kapitalandels-metoden, se Intresseföretag ovan. Med joint venture avses ett avtalsbaserat förhål-lande där koncernen tillsammans med ytterligare part gemensamt bedriver en ekono-misk verksamhet och där parterna har ett gemensamt bestämmande inflytande över verksamheten.

Immateriella tillgångar (IAS 38)GoodwillGoodwill förvärvad i rörelseförvärv värderas initialt till anskaffningsvärdet som motsvarar den del av anskaffningsvärdet för den förvärvade rörelsen som överstiger verkligt värde netto för den förvärvade enhetens identifierbara tillgångar, skulder och ansvarsförbindelser. Därefter värderas goodwill till anskaffningsvärdet med avdrag för ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivningsbehov av goodwill prövas årligen eller då händelser eller omständigheter indikerar värdenedgång.

I syfte att nedskrivningspröva goodwill från rörelseförvärv allokeras den vid förvärvs-tidpunkten till den kassagenererande enhet eller enheter som förväntas dra fördel av förvärvet. Identifierad kassagenererande enhet motsvarar den lägsta nivå i företaget på vilken goodwillen övervakas i den interna styrningen av företaget. En kassagene-rerande enhet är inte större än en rörelsegren i rörelsegrensrapporteringen.

Nedskrivningsbehov fastställs genom att bedöma återvinningsvärdet för den kassagenererande enheten som goodwillen är kopplad till. Då återvinningsvärdet är lägre än det redovisade värdet bokförs nedskrivning.

Övriga immateriella tillgångarImmateriella tillgångar värderas initialt till anskaffningsvärde. Anskaffningsvärdet för immateriella tillgångar vid ett rörelseförvärv motsvaras av verkligt värde vid för-värvstidpunkten. Därefter sker värdering till anskaffningsvärde med avdrag för acku-mulerade avskrivningar och ackumulerade nedskrivningar. Nyttjandeperiod för imma-teriella tillgångar bedöms vara antingen bestämbar eller obestämbar. Immateriella tillgångar med bestämbar nyttjandeperiod skrivs av över dess längd och nedskriv-ningsprövas om nedskrivningsbehov indikeras. Nyttjandeperiod och avskrivnings-metod omprövas och anpassas vid behov i samband med varje bokslutstillfälle. För immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod görs nedskrivningsprövning på samma sätt som för goodwill istället för systematisk avskrivning. Bedömningen att en nyttjandeperiod är obestämbar omvärderas årligen för att fastställa om den fortfarande är obestämbar. Ifall den blir bestämbar påbörjas avskrivningar.

Utvecklingsutgifter vars anskaffningsvärde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och för vilka det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar hänförliga till tillgång-arna kommer att tillfalla koncernen tas upp i balansräkningen. I övriga fall kostnads-förs utvecklingsutgifter då de uppkommer.

Materiella tillgångar (IAS 16)Materiella anläggningstillgångar, såsom inventarier och fastigheter för eget bruk, redovisas initialt till anskaffningsvärdet. Därefter sker värdering till anskaffnings-värde, med avdrag för ackumulerade avskrivningar. Avskrivning påbörjas då tillgången är färdig att tas i bruk och sker systematiskt över respektive komponents nyttjande-

74

årsred

ovisning 2007

note

r

period ned till bedömt restvärde. Avskrivningsmetoden återspeglar hur tillgångens värde successivt förbrukas. Nyttjandeperioden omprövas löpande och ändras vid behov. Redovisade värden nedskrivningsprövas ifall händelser eller omständigheter indikerar ett lägre återvinningsvärde.

Avsättningar (IAS 37)En avsättning redovisas i balansräkningen då koncernen har en legal eller informell förpliktelse som en följd av inträffade händelser och det är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen. Därutöver ska en tillförlitlig uppskattning av beloppet kunna göras. Uppskattat utflöde nuvärdeberäknas. Avsättningarna prövas vid varje bokslutstillfälle och justeras vid behov, så att de motsvarar aktuell uppskattning av åtagandenas värde.

Pensionsförpliktelser (IAS 19)Koncernens ersättningar till anställda efter anställningens upphörande, vilka utgörs av pensionsförpliktelser, klassificeras antingen som avgiftsbestämda planer eller förmånsbestämda planer. Med avgiftsbestämda planer avses att koncernen betalar avgifter till separat juridisk enhet och att värdeförändringsrisken fram till dess att medlen utbetalas faller på den anställde. Således har koncernen ingen ytterligare för-pliktelser efter det att avgifterna är betalda. Övriga pensionsförpliktelser klassifice-ras som förmånsbestämda planer.

Premier till en avgiftsbestämd plan redovisas som kostnad när en anställd har utfört tjänsterna.

För förmånsbestämda planer beräknas nuvärdet av pensionsförpliktelserna och redovisas som avsättning. Både rättsliga och informella förpliktelser som uppstått till följd av praxis beaktas. Beräkningen sker enligt den så kallade Projected Unit Credit Method. Metoden innebär att de framtida ersättningarna fördelas på tjänsteperioder. Från avsättningen avräknas det verkliga värdet på de tillgångar, förvaltningstill-gångar, som finns avsatta för att täcka förpliktelserna samt ej resultatredovisad aktuariell nettoförlust. Resultaträkningen belastas med nettot av tjänstgöringskost-nader, räntekostnad på förpliktelserna samt förväntad avkastning på förvaltnings-tillgångar. Beräkningarna baseras på av koncernen fastställda aktuariella antaganden, vilka utgör koncernens bästa bedömning om den framtida utvecklingen. I de fall det verkliga utfallet avviker eller då antaganden förändras uppstår så kallade aktuariella vinster och förluster. Nettot av aktuariella vinster och förluster resultatredovisas först när det överstiger tio procent av det högsta värdet av nuvärdet av förpliktel-serna eller värdet av förvaltningstillgångarna. Resultatredovisningen sker över de anställdas återstående tjänstgöringstid.

Avsättning för löneskatt görs nominellt baserat på skillnaden mellan koncernens pensionskostnad och den pensionskostnad som ligger till underlag för verklig löneskatt.

Intäkter (IAS 18)Principer vid intäktsredovisning för finansiella instrument beskrivs i separat avsnitt. Arvode för tjänsteuppdrag redovisas som intäkt när tjänsten utförs. Sådana intäkter redovisas både inom Provisionsintäkter och inom Övriga rörelseintäkter.

Försäkringsavtal (IFRS 4)Med försäkringsavtal i redovisningen avses ett avtal där betydande försäkringsrisk överförs från försäkringstagaren till försäkringsgivaren. Merparten av koncernens försäkringsavtal överför inte en betydande försäkringsrisk, varför sådana avtal istället redovisas som finansiella instrument.

För försäkringsavtal med betydande försäkringsrisk görs försäkringstekniska avsättningar som motsvarar de utfästa förpliktelserna. I resultaträkningen redovisas erhållna premier och avsättningar på egna rader.

Nedskrivningar (IAS 36)För tillgångar som inte nedskrivningsprövas enligt andra standarder bedömer koncer-nen löpande om det finns indikationer på att tillgångar minskat i värde. Ifall sådan indikation existerar nedskrivningsprövas tillgången genom att tillgångens återvin-ningsvärde uppskattas. Tillgångar med obestämbar löptid nedskrivningsprövas löpande oavsett om det finns indikationer på att tillgångarna minskat i värde eller inte. En tillgångs återvinningsvärde är det högsta värdet av tillgångens försäljnings-värde med avdrag för försäljningsomkostnader och dess nyttjandevärde. Överstiger bokfört värde återvinningsvärdet sker nedskrivning till återvinningsvärdet. Vid bedömning av nyttjandevärdet diskonteras uppskattade framtida kassaflöden med

en diskonteringsfaktor, före skatt, som inkluderar marknadens bedömning av pengars tidsvärde och andra risker som är förknippade med den specifika tillgången. En bedöm-ning görs också vid varje rapporteringstillfälle om det finns indikationer på att behov av tidigare gjord nedskrivning har minskat eller inte längre föreligger. Ifall sådan indika-tion existerar bestäms återvinningsvärdet. Tidigare gjord nedskrivning återförs endast om det föreligger förändringar i de uppskattningar som gjordes när nedskrivningen bokfördes.

Skatt (IAS 12)Aktuella skattefordringar och skatteskulder för aktuell period och tidigare perioder värderas till det belopp som förväntas erhållas eller betalas till skattemyndigheter. Med uppskjutna skatter avses skatt på skillnader mellan redovisat och skattemässigt värde, som i framtiden utgör underlag för aktuell skatt. För moderbolagets estniska dotterföretag Hansabank utlöses inkomstbeskattning endast om utdelning lämnas. Till följd av att moderbolaget kontrollerar huruvida utdelningar ska lämnas reserveras endast skatt om utdelningar avses lämnas. Uppskjuten skattefordran som hänför sig till underskottsavdrag redovisas i den utsträckning det vid respektive balansdag är sannolikt att de kan utnyttjas. Redovisat värde för uppskjuten skatt omvärderas vid varje bokslutstillfälle. På balansdagen lagfästa skattesatser används vid beräkning-arna. Koncernens uppskjutna skattefordran och skatteskuld beräknas nominellt med respektive lands skattesats. Uppskjuten skattefordran nettoredovisas mot uppskjuten skatteskuld för koncernföretag som har skattemässig utjämningsrätt. All aktuell skatt och uppskjuten skatt redovisas i resultaträkningen som Skatt förutom skatt hänförlig till poster som redovisats direkt i Eget kapital.

Likvida medel (IAS 7)Likvida medel består av kassa och tillgodohavande hos Centralbank samt fordran avseende nettot av dagslånefordringar och dagslåneskulder med löptid upp till fem dagar. I likvida medel ingår också i Centralbank belåningsbara statsskuldsförbindelser och bostadsobligationer med beaktande av repor och blankning.

Segmentrapportering (IAS 14)Med segment avses rörelsegrenar och geografiska områden. Eftersom koncernens rörelsegrenar även beskriver geografiska områden lämnas ingen separat rapportering för geografiska områden. Redovisningsprinciperna för en rörelsegren utgörs av redo-visningsprinciperna ovan jämte de principer som specifikt avser rörelsegrensredovis-ningen.

Rörelsegrensredovisningen bygger på koncernens organisation och internredo-visning. Marknadsbaserade ersättningar tillämpas mellan rörelsegrenarna medan alla kostnader inom IT och övrig gemensam service samt koncernstaber förs via självkost-nadsbaserade internpriser till rörelsegrenarna. Koncernledningskostnader utfördelas inte. Under året genomsnittligt eget kapital hänförligt till aktieägarna allokeras till respektive rörelsegren. Allokeringen är baserad på kapitaltäckningsreglerna och bedömt kapitalbehov under året. Erhållen intäktsränta på allokerat eget kapital ränte-beräknas efter relevant marknadsränta. Finansieringskostnad för goodwill och andra övervärden allokeras till den rörelsegren den avser. Räntabilitet för rörelsegrenarna beräknas som årets resultat hänförligt till aktieägarna i relation till allokerat eget kapital till rörelsegrenen.

MODERBOLAGETModerbolaget upprättar årsredovisningen enligt IFRS så långt det är förenligt med ÅRKL, RR 32 och Finansinspektionens föreskrifter.

De mest väsentliga avvikelserna mellan moderbolagets redovisning och IFRS är redovisning av pensionskostnader, behandling av goodwill och internt genererade immateriella tillgångar samt värdering av valutakomponenten avseende valutasäk-ringar av investeringar i ut ländska dotter- och intresseföretag. Moderbolaget redo-visar pensionskostnader enligt Finansinspektionens föreskrifter, vilket medför att även förmånsbestämda pensionsplaner redovisas som avgiftsbestämda planer. Moderbolaget skriver av goodwill systematiskt. Alla utgifter hänförliga till internt genererade immateriella tillgångare redovisas i resultaträkningen, oavsett om de uppstått i utvecklingsfasen. Valutakomponenten på valutasäkringar avseende netto-investeringar i utländska dotter- och intresseföretag värderas till anskaffningsvärde.

Även rubriceringsmässiga avvikelser förekommer.

75

årsred

ovisning 2007

note

r

3 RäntenettoKoncernen Moderbolaget

2007 2006 2007 2006

Ränteintäkter

Kreditinstitut 6 518 4 643 14 690 8 855

svenska kronor 3 055 1 730 7 893 5 047

utländsk valuta 3 463 2 913 6 797 3 808

Utlåning till allmänheten 52 535 36 594 15 985 10 585

svenska kronor 37 974 29 063 13 124 9 135

utländsk valuta 14 561 7 531 2 861 1 450

Räntebärande värdepapper 2 680 2 069 2 881 2 025

svenska kronor 1 199 770 1 615 1 089

utländsk valuta 1 481 1 299 1 266 936

Övriga 5 354 3 859 4 893 3 507

svenska kronor 3 000 2 384 2 947 2 276

utländsk valuta 2 354 1 475 1 946 1 231

Summa 67 087 47 165 38 449 24 972

svenska kronor 45 228 33 947 25 579 17 547

utländsk valuta 21 859 13 218 12 870 7 425

Räntekostnader

Kreditinstitut –8 482 –6 066 –7 860 –4 739

svenska kronor –4 731 –3 650 –4 408 –2 414

utländsk valuta –3 751 –2 416 –3 452 –2 325

In- och upplåning från allmänheten –11 011 –5 729 –8 764 –4 453

svenska kronor –7 947 –3 945 –8 026 –3 990

utländsk valuta –3 064 –1 784 –738 –463

Emitterade värdepapper –22 661 –15 775 –8 664 –5 351

svenska kronor –6 206 –5 953 –1 061 –819

utländsk valuta –16 455 –9 822 –7 603 –4 532

Efterställda skulder –1 973 –1 836 –1 871 –1 634

svenska kronor –533 –327 –385 –199

utländsk valuta –1 440 –1 509 –1 486 –1 435

Övriga –3 803 –1 782 –3 707 –1 708

svenska kronor –3 698 –1 719 –3 688 –1 708

utländsk valuta –105 –63 –19

Summa –47 930 –31 188 –30 866 –17 885

svenska kronor –23 115 –15 594 –17 568 –9 130

utländsk valuta –24 815 –15 594 –13 298 –8 755

Summa 19 157 15 977 7 583 7 087

svenska kronor 22 113 18 353 8 011 8 417

utländsk valuta –2 956 –2 376 –428 –1 330

Summa medelsaldo, tillgångar 1 521 401 1 296 316 917 852 749 878

Summa medelsaldo, skulder 1 457 835 1 240 081 882 481 715 324

Placeringsmarginal 1,25 1,23 0,83 0,95

Medelränta på utlåning till allmänheten 5,04 4,10 4,99 3,97

Medelränta på inlåning från allmänheten 2,55 1,55 2,60 1,52

Ränteintäkter på $ nansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffnings-värde 34 007 22 782 23 715 16 956

Räntekostnader på $ nansiella skulder värderade till upplupet anskaffnings-värde 11 556 11 093 19 391 10 634

Ränteintäkter osäkra fordringar 68 41 16 18

Koncernens resultatpost Räntenetto 2006 har omräknats och ökat med 473 mkr då räntor avseende $ nansiella instrument för handel numer redovisas i räntenettot. I årsredo-visningen 2006 redovisades räntorna inom resultatposten Nettoresultat $ nansiella poster till verkligt värde.

4 Erhållna utdelningarModerbolaget

2007 2006

Aktier och andelar 304 264

Aktier och andelar i intresseföretag 127 121

Aktier och andelar i koncernföretag* 4 969 1 451

Summa 5 400 1 836

* varav genom koncernbidrag 4 697 883

5 ProvisionsnettoKoncernen Moderbolaget

2007 2006 2007 2006

Provisionsintäkter

Betalningsförmedlingsprovisioner 4 612 4 010 1 876 2 591

Utlåningsprovisioner 671 605 361 346

Inlåningsprovisioner 70 60 69 59

Garantiprovisioner 231 196 155 137

Värdepappersprovisioner

Courtage 1 064 989 445 460

Kapitalförvaltning 4 226 3 719 1 815 1 726

Övriga värdepappersprovisioner 104 119 97 100

Övriga provisioner

Fastighetsförmedling 152 147

Övrigt 1 809 1 620 833 783

Summa 12 939 11 465 5 651 6 202

Provisionskostnader

Betalningsförmedlingsprovisioner –1 592 –1 376 –403 –991

Värdepappersprovisioner –290 –240 –174 –154

Övriga provisioner –1 177 –980 –156 –259

Summa –3 059 –2 596 –733 –1 404

Summa 9 880 8 869 4 918 4 798

6 Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde

Koncernen Moderbolaget

2007 2006 2007 2006

Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen

Handel samt derivat

Aktier/andelar 757 888 338 433

varav värdeförändring 432 677 338 433

varav utdelning 325 211

Räntebärande instrument 6 670 –7 292 –504 990

Andra $ nansiella instrument 60 –74

Summa 7 487 –6 478 –166 1 423

Övrigt

Aktier/andelar 117 352 85 257

varav värdeförändring 85 257 85 257

varav utdelning 32 95

Räntebärande instrument –7 174 8 064 –113 –353

Summa –7 057 8 416 –28 –96

Säkringsredovisning till verkligt värde

Säkringsinstrument –199 –496 –201 –464

Säkrad post 163 458 166 428

Summa –36 –38 –35 –36

Ineffektiv del vid säkring av nettoinves-tering i utlandsverksamhet 0

Värderingskategori, lånefordringar 16 51

Valutakursförändring 1 281 787 592 255

Summa 1 691 2 738 363 1 546

76

årsred

ovisning 2007

note

r

7 Övriga intäkterKoncernen Moderbolaget

2007 2006 2007 2006

Realisationsresultat $ nansiella anläggningstillgångar 58 54 33

Fastighetsintäkter 120 104 1

Realisationsvinster vid försäljning av fastigheter, inventarier m m 31 0

IT-tjänster 739 725 960 844

Övriga rörelseintäkter 307 267 180 170

Summa 1 224 1 127 1 195 1 047

Någon värdeförändring på $ nansiella skulder till följd av att koncernens kreditvärdig-het förändrats har inte uppstått. Någon ineffektivitet har inte uppstått på kassa& ö-dessäkringar.

Koncernens resultatpost Nettoresultat $ nansiella transaktioner till verkligt värde 2006 har omräknats och minskat med 473 mkr då räntor avseende $ nan-siella instrument för handel numer redovisas i räntenettot.

8 PersonalkostnaderKoncernen Moderbolaget

2007 2006 2007 2006

Löner och arvoden 5 955 5 311 3 765 3 581

Pensionskostnader* 813 751 839 794

kalkylmässiga kostnader 161 161

erlagda premier 678 633

Socialförsäkringsavgifter 1 883 1 704 1 333 1 269

Avsättning resultatandelssystem 783 492 164 88

Utbildningskostnader 173 149 92 99

Övriga personalkostnader 185 153 147 123

Summa 9 792 8 560 6 340 5 954

varav resultatbaserade1 658 1 307 599 416personalkostnader

* Årets pensionskostnad i koncernen speci$ eras i not 36.

Koncernen 2007 2006

Styrelse, VD och vVDsamt övriga ledandebefattningshavare Tantiem

Övrigaanställda Summa

Styrelse, VD och vVDsamt övriga ledandebefattningshavare Tantiem

Övriga anställda SummaLöner och andra ersättningar

Sverige 73 9 3 994 4 076 74 7 3 711 3 792

Danmark 14 14 8 8

Estland 10 13 404 427 10 10 323 343

Lettland 8 3 299 310 10 8 222 240

Litauen 12 6 341 359 12 5 269 286

Luxemburg 10 1 39 50 8 32 40

Norge 6 50 413 469 3 15 499 517

Ryssland 9 2 72 83 7 2 39 48

Ukraina 7 13 99 119

USA 2 6 24 32 2 3 21 26

Övriga länder 16 16 11 11

Summa 137 103 5 715 5 955 126 50 5 135 5 311

Moderbolaget 2007 2006

Löner och andra ersättningar

Sverige 43 4 3 653 3 700 51 4 3 480 3 535

Danmark 14 14 8 8

Norge 19 19 11 11

USA 16 16 16 16


Summa 43 4 3 718 3 765 51 4 3 526 3 581


2007 2006 2007 2006

Årets kostnader avseende pensioner och liknande förmåner: Till Styrelseledamöter, VD och vVD, nuvarande och tidigare 59 65 60 62

Antal personer 69 69 43 43

Kostnaden i koncernen beräknas enligt IAS 19 och kostnaden i moderbolaget enligt ÅRKL. Förpliktelser avseende pensioner för verkställande direktören och vice verkstäl-lande direktörer, nuvarande och tidigare, har tryggats genom försäkringar samt genom pensionsstiftelse. Stiftelsetryggande förpliktelser uppgick till 412 mkr (424).


2007 2006 2007 2006

Lån till VD och vVD 94 88 47 42

Antal personer med lån 32 42 10 11

Lån till styrelseledamöter och styrelsesuppleanter 97 102 16 19

Antal personer med lån 55 56 8 11

Koncernen har inte ställt pant, annan säkerhet eller ingått ansvarsförbindelse till förmån för någon i bolagets ledning.

forts. not 6

77

årsred

ovisning 2007

note

r

Information angående ledande befattningshavare

Med ledande befattningshavare avses styrelseledamöter och verkställande direktör tillika koncernchef samt personer i koncernledningen. Med andra ledande befattningshavare avses här personer i koncernledningen vid utgången av året.

En kompensationskommitté, bestående av styrelsens ordförande, dess vice ord-förande och en ordinarie ledamot bereder inför styrelsen beslut i frågor om löner och övriga förmåner för verkställande direktör, koncernledning, personer i respektive led-ningsgrupp för strategiskt affärsområde, VD för större dotterbolag, stabschefer i Swedbank AB samt chefen för internrevisionen.

Arvode, till verkställande direktör, vice verkställande direktörer och personer i kon-cernledningen i moderbolaget, för styrelseuppdrag avräknas mot lön om inte annat avtalats.

2007

Styrelsearvodevarav för

utskottsarbeteStyrelsen, tkr

Styrelsearvoden och ersättningar

Årligt styrelsearvode beslutat av bolagsstämman

Carl Eric Stålberg, Styrelsens ordförande 1 550 250

Ulrika Francke, Styrelsens vice ordförande 1 025 375

Gail Buyske, styrelseledamot 425 75

Simon F.D. Ellis, styrelseledamot 350

Berith Hägglund-Marcus, styrelseledamot 425 75

Göran Johnsson , styrelseledamot 600 250

Anders Nyblom, styrelseledamot 600 250

Caroline Sundewall, styrelseledamot 425 75

Summa 5 400 1 350

För 2007 beslutades ett årligt styrelsearvode av 5 400 tkr (5 250) av bolagsstämman. Styrelsearvode utgår ej till övriga personer som har anställningsavtal med koncernen.

Ersättningar till styrelsens ordförande, tkr 2007 2006

Till Carl Eric Stålberg

Fast ersättning, lön 2 975 2 875

Inom ramen för av styrelsen fastställda styrelsearvoden 1 550 1 550

Övriga ersättningar/förmåner 60 74

Summa 4 585 4 499

varav pensionsgrundande ersättning 2 975 2 875

Pensionskostnad inkl löneskatt 3 116 2 904

Pensionsutfästelser för styrelsens ordförande

Carl Eric Stålberg har som anställd från och med 1 januari 2003 rätt till förmånsbe-stämd pension från 60 års ålder. Pensionsrätten uppgår till intjänad del av 75 procent av lönen. Intjänandedelen bestäms av anställningstidens längd i månader dividerad med 360. Moderbolaget bestrider därjämte en pensionspremie uppgående till 360 tkr per år. Samordning med tidigare intjänade pensionsförmåner sker ej. Förmånerna intjänas löpande fram till pensionsdagen och är oantastbara sedan de intjänats.

Uppsägningsvillkor för styrelsens ordförande

Beroende på anledningen till upphörandet av Carl Eric Stålbergs anställning kan han enligt sitt avtal med moderbolaget vara berättigad till en pensionsmedförande ersätt-ning med belopp motsvarande tidigare lön under en period efter anställningens upp-hörande. Perioden uppgår till 24 månader. Under speciella omständigheter kan den utsträckas till 36 månader. Ersättning kan dock längst utgå intill dess Carl Eric Stål-berg i januari 2011 uppnår 60 års ålder. Rätten till ersättning enligt vad här sagts är villkorad bland annat av att 50 procent av hans inkomster från eventuell ny anställ-ning etc. avräknas från ersättningen i den mån styrelsen ej beslutar annat.

Pensionsutfästelse till övriga styrelseledamöter

Koncernen har inte några pensionsutfästelser för övriga styrelseledamöter.

Ersättningar till verkställande direktör, tkr 2007 2006

Till Jan Lidén

Fast ersättning, lön 8 000 7 250


Summa 8 194 7 433

Pensionskostnad inkl löneskatt 4 464 4 399

Anställningsvillkor för verkställande direktören Jan Lidén

Jan Lidéns anställningsvillkor innehåller inga inslag av rörliga lönedelar i form av bonus, tantiem eller liknande utan löneersättningen utgörs av en fast årslön. Den ordinarie pensionsåldern är 60 år. Jan Lidén disponerar för avgiftsbestämda pen-sionsändamål ett årligt premiebelopp på 3,6 mkr. Moderbolagets åtagande avser endast premiens storlek. Premiebeloppet indexuppräknas årligen enligt den högsta procentsatsen som tillämpas av BAO, Sparinstitutens Pensionskassa och Alecta.

Vid uppsägning från moderbolagets sida utgår till Jan Lidén lön under uppsägningsti-den som är 12 månader. Därutöver utgår avgångsvederlag under 12 månader. Avräk-ning sker om Jan Lidén erhåller nytt arbete. Vid uppsägning från Jan Lidéns sida är upp-sägningstiden 6 månader och avgångsvederlag kan då ej påkallas.

Banken har & era vice verkställande direktörer. Enligt styrelsens instruktion gäller den inbördes ordningen att chefen för Svensk bankrörelse först träder in i verkställande direktörens ställe.

Ersättningar till chefen för Svensk bankrörelse, tkr 2007

Till Kjell Hedman

Fast ersättning, lön 2 650

Rörlig ersättning utbetalad 2007 420

Övriga ersättningar/förmåner 91

Summa 3 161

Pensionskostnad inkl löneskatt 4 299

Anställningsvillkor för chefen för Svensk bankrörelse Kjell HedmanKjell Hedmans rörliga ersättning är maximerad till 25 procent av årslönen och är till 2/3 tantiem, som är beroende av utfall i resultatandelssystemet Kopparmyntet och till 1/3 bonus kopplad till individuella mål. Den rörliga ersättningen är ej pensions-grundande. Den ordinarie pensionsåldern är 60 år. Kjell Hedman har ett förmånsbe-stämt pensionslöfte uppgående till 70% upp till 54,57 inkomstbasbelopp. Därutöver utgår en kompletterande avgiftsbestämd pension där moderbolaget förbinder sig att betala premier till en företagsägd kapitalförsäkring med ett belopp motsvarande 35 procent av lönedelar som ej tryggats i det förmånsbestämda löftet.

Vid uppsägning från moderbolagets sida utgår till Kjell Hedman lön under upp-sägningstiden som är 6 månader. Därutöver utgår avgångsvederlag under 12 månader. Avräkning sker om Kjell Hedman erhåller nytt arbete. Vid uppsägning från Kjell Hedmans sida är uppsägningstiden 6 månader och avgångsvederlag kan då ej påkallas.

Ersättning till andra ledande befattningshavare* 2007 2006

Fast ersättning, lön 18 17

Rörlig ersättning, tantiem och bonus 7 8


Summa 26 26

Pensionskostnad inkl löneskatt 10 9

Antal personer 7 7

* Inkluderar ersättningar under året som utgår från samtliga koncernföretag, såväl svenska som utländska. Redovisade uppgifter avser hela året för de personer som vid årets utgång ingick i koncernledningen exklusive verkställande direktören.

Rörlig ersättning till svenska befattningshavare är maximerad till 25 procent av års lönen och är till 2/3 tantiem, som är beroende av utfall i resultatandelssystemet Kopparmyntet och till 1/3 bonus kopplad till individuella mål. För de baltiska befattningshavarna är rörlig ersättning maximerad till 13 månadslöner. Därutöver fördelas 1 procent av EVA (Economic Value Added) jämnt bland ledande baltiska befattnings havare, maximalt EUR 360.000 per befattningshavare. Under år 2007 utbetalades 7 416 tkr i rörlig ersättning till andra ledande befattningshavare. Resultatfört belopp uppgick till 8 515 tkr. Rörlig ersättning är ej pensionsgrun-dande. Arvode för styrelseuppdrag avräknas mot lön om inte annat avtalats.

forts. not 8

78

årsred

ovisning 2007

note

r

9 Övriga allmänna administrationskostnaderKoncernen Moderbolaget

2007 2006 2007 2006

Fastighetskostnader 42 22 1 0

Hyror, övriga lokalkostnader 1 181 1 061 796 795

Datakostnader 1 467 1 257 1 066 956

Tele, porto 425 426 277 293

Konsulter och köpta tjänster 936 804 510 540

Resekostnader, representation 426 371 195 187

Materialkostnader 263 261 187 199

Reklam, PR, marknadsföring 467 458 235 276

Värdetransport, larm 371 280 321 245

Övriga administrationskostnader 538 672 364 511

Övriga rörelsekostnader 106 308 122 88

Summa 6 222 5 920 4 074 4 090

Pensionsutfästelser

Till andra ledande befattningshavare vid årsskiftet, totalt sju personer, utgår till fyra personer en förmånsbestämd pension från 60 års ålder, samt till en person förmåns-bestämd pension från 62 år ålder. För fyra personer görs avdrag för tidigare intjänad pensionsrätt. Förmånerna intjänas löpande fram till pensionsdagen och är oantast-bara sedan de intjänats. För en person samordnas inte tidigare intjänade förmåner utan tjänstetiden reduceras och pensionslöftet är fullt intjänat vid 59 års ålder. För två befattningshavare $ nns ingen utfästelse om pension.

För fyra personer av de fem med förmånsbestämda pensionslöften har 2004 års pensionsmedförande lön i den förmånsbestämda pensionen låsts, uttryckt i inkomst-basbelopp, och därutöver utgår en kompletterande avgiftsbestämd pension där moderbolaget förbinder sig att betala premier till en företagsägd kapitalförsäkring med ett belopp motsvarande 35 procent av lönedelar som ej tryggats i det förmåns-bestämda löftet.

Uppsägningsvillkor

Vid uppsägning från arbetsgivarens sida utgår lön under uppsägningstiden, som är 0–12 månader. Därutöver utgår avgångsvederlag under 6–12 månader. Avräkning sker om nytt arbete erhålls. Vid uppsägning från ledande befattningshavares sida är uppsägningstiden högst 6 månader och avgångsvederlag kan då ej påkallas.

Koncernen

Medelantalet anställda beräknat efter 1 585 timmar per anställd 2007 2006

Swedbank AB 8 892 8 891

Swedbank Hypotek 14 17

Swedbank Finans 160 152

Swedbank Robur 320 269

Sparia Försäkrings AB 2 2

Swedbank Juristbyrå AB 5 5

Swedbank Fastighetsbyrå 39 56

Swedbank Företagsförmedling AB 5 1

Swedbank Babs AB 54 9

Allround AB 3

Ölands Bank AB 60 60

Swedbank Luxembourg S.A. 76 72

Hansabank 10 215 8 917

OJSC Swedbank 1 850

First Securities ASA 242 169

First Securities LLC 21

Summa 21 955 18 623

varav i

Danmark 26 17

Estland 3 558 3 142

Finland 9 8

Japan 2 2

Kina 17 15


Litauen 3 633 3 206

Luxemburg 76 72

Norge 273 186

Ryssland 299 171

Storbritannien 1

Ukraina 1 850

USA 37 15

Summa 12 505 9 233

Antal arbetade timmar (tusental) 34 803 29 517

Antal anställda i koncernen vid årets utgång exkl långtidsfrån-varo relaterat till tjänstgöringsgrad uttryckt i heltidstjänster 22 148 17 399

Personalomsättningen i de svenska bolagen uppgick till 8,9 procent.

Könsfördelning 2007-12-31 2006-12-31

Koncernen i procent Kvinnor Män Kvinnor Män

Samtliga anställda 68 32 67 33

Styrelseledamöter 27 73 28 72

Övriga ledande befattnings-havare inkl vd 16 84 17 83

Moderbolaget i procent Kvinnor Män Kvinnor Män

Samtliga anställda 57 43 57 43

Styrelseledamöter 60 40 50 50

Övriga ledande befattnings-havare inkl vd 33 67 33 67

Med övriga ledande befattningshavare avses i koncernen personer som är verkstäl-lande direktör eller vice verkställande direktör men som inte är styrelseledamot och i moderbolaget personer i koncernledningen.

Könsfördelning 2007-12-31 2006-12-31

Koncernen i procent Kvinnor Män Kvinnor Män

Sverige 57 43 57 43

Danmark 49 51 35 65

Estland 78 22 79 21

Finland 54 46 57 43

Japan 50 50 50 50

Kina 63 37 50 50


Litauen 82 18 81 19

Luxemburg 42 58 39 61

Norge 24 76 22 78

Ryssland 66 34 64 36

Ukraina 71 29

USA 35 65 27 73

Sjukfrånvaro

Moderbolaget i procent 2007 2006

Total sjukfrånvaro 3,9 4,2

varav långtidssjukfrånvaro, som andel av total sjukfrånvaro 62,4 67,1

Sjukfrånvaro för kvinnor 5,0 5,5

Sjukfrånvaro för män 2,4 2,4

Sjukfrånvaro för åldersgruppen 29 år och yngre 2,2 2,0

Sjukfrånvaro för åldersgruppen 30–49 år 3,3 3,5

Sjukfrånvaro för åldersgruppen 50 år och äldre 5,0 5,5

Den totala sjukfrånvaron anges i procent av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid inom respektive grupp. Långtidssjukfrånvaro avser frånvaro under en sam-manhängande tid av 60 dagar eller mer.

forts. not 8

79

årsred

ovisning 2007

note

r

Ersättning till koncernens revisorer

Revision Konsultation

Koncernen 2007 2006 2007 2006

Av bolagsstämman valda revisorer

Deloitte AB 30 23 8 11

Ernst & Young AB 2 5 9

Av Finansinspektionen förordnad revisor

BDO Nordic Stockholm AB 1

Summa 30 26 13 20

Internrevision 68 62

Revision Konsultation

Moderbolaget 2007 2006 2007 2006

Av bolagsstämman valda revisorer

Deloitte AB 15 11 3 10

Ernst & Young AB 2 4 6

Av Finansinspektionen förordnad revisor

BDO Nordic Stockholm AB 1

Summa 15 14 7 16

Internrevision 52 50

Ersättning till revisorer avseende konsultation avser främst rådgivning i skatte-frågor och $ nansiell due diligence.

10 Operationell leasingAvtalen avser i huvudsak lokaler där koncernen är hyrestagare. Det sammanlagda beloppet av framtida minimileasingavgifter som hänför sig till icke uppsägnings-bara avtal fördelar sig på förfallotidpunkter enligt nedan. Motsvarande kostnad och intäkt för 2007 uppgick till 666 mkr respektive 9 mkr i koncernen och i moder-bolaget 619 mkr respektive 46 mkr.

Koncernen < 1 år 1—5 år > 5 år Total

Kostnader 910 3 805 778 5 493

Intäkter från vidareuthyrning 20 116 23 159

Summa 890 3 689 755 5 334

Moderbolaget < 1 år 1—5 år > 5 år Total

Kostnader 880 3 721 709 5 310

Intäkter från vidareuthyrning 50 248 53 351

Summa 830 3 473 656 4 959

11 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar


2007 2006 2007 2006

Avskrivningar

Inventarier 462 434 239 253

Byggnader 42 36 1

Immateriella anläggningstillgångar 201 189 150 134

Summa 705 659 390 387

13 Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar

Moderbolaget

2007 2006

Aktier och andelar i intresseföretag

BDB Bankernas Depå AB 4

DocHotel i Stockholm AB 2

Finansiell ID-Teknik BID AB 1 4

Summa 7 4

Nedskrivning av aktier i intresseföretaget har skett till det koncernmässiga värdet.

12 Kreditförluster, nettoKoncernen Moderbolaget

2007 2006 2007 2006

Individuellt värderade fordringar

Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster 575 493 399 398

Återförda tidigare gjorda reserveringar för sannolika kreditförluster som i årets bok-slut redovisas som konstaterade förluster –236 –207 –140 –171

Årets reservering för sannolika kredit-förluster 453 222 193 118

Inbetalt på tidigare års konstaterade kreditförluster –178 –225 –96 –124

Återförda ej längre erforderliga reserve-ringar för sannolika kreditförluster –126 –264 –72 –148

Årets nettokostnad för individuellt värderade fordringar 488 19 284 73

Gruppvis reservering för individuellt värderade fordringar

Avsättning/upplösning av gruppvis reservering –39 –319 –299 –590

Gruppvis värderade homogena grupper av fordringar med begränsat värde och likartad kreditrisk

Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster 85 61 45 43

Inbetalt på tidigare års konstaterade kreditförluster –23 –9 0 0

Avsättning/upplösning av reserv för kreditförluster 73 17 17 –7

Årets nettokostnad för gruppvis värderade homogena fordringar 135 69 62 36

Årets nettokostnad för infriande av garantier och andra ansvarsförbindelser 25 5 22 –20

Värdeförändring på övertagen egendom 10 21 10 22

Årets nettokostnad för kredit-förluster 619 –205 79 –479

Kreditförluster fördelade per värderingskategori

Lånefordringar 648 –210 74 –491

Verkligt värde via resultaträkningen –29 5 5 12

Kreditförluster fördelade per låntagarkategori

Kreditinstitut

Bortskrivning och reservering 13 0 12 0

Återföring och inbetalt på tidigare års konstaterade kreditförluster 0 –8 –8

Allmänheten

Bortskrivning och reservering 997 628 559 410

Återföring och inbetalt på tidigare års konstaterade kreditförluster –391 –825 –492 –881

Summa 619 –205 79 –479

forts. not 9

80

årsred

ovisning 2007

note

r

16 Resultat per aktieResultat per aktie beräknas genom att dividera årets resultat hänförligt till aktie-ägarna i moderbolaget med ett vägt genomsnittligt antal utestående aktier. Resul-tat per aktie efter utspädning beräknas genom att dividera årets resultat hänför-ligt till aktieägarna i moderbolaget med ett genomsnitt av antalet under året utestående aktier justerat för utspädningseffekten av potentiella aktier.

2007 2006

Resultat hänförligt till aktieägarna i moderbolaget 11 996 10 880

Vägt genomsnittligt antal utestående aktier (exkl eget innnehav) för resultat per aktie 515 373 412 515 373 412

Vägt genomsnittligt antal utestående aktier (exkl eget innehav) för resultat per aktie justerat med bedömd utspädningseffekt 515 373 412 515 373 412

Resultat per aktie 23,28 21,11

Resultat per aktie efter utspädning 23,28 21,11

Inga andra transaktioner involverande aktier eller potentiella aktier har skett mellan balansdagen och tidpunkten för färdigställandet av dessa $ nansiella rapporter.

17 Utbetald och föreslagen utdelning 2007 2006

per aktie totalt per aktie totalt

Utbetald utdelning 8,25 4 252 7,50 3 865

Föreslagen utdelning 9,00 4 638 8,25 4 252

Föreslagen utdelning redovisas inte som skuld i detta bokslut. Den ska godkännas på årsstämman 2008 för utbetalning till aktieägarna den 6 maj 2008. Avstäm-ningsdagen är fastställd till den 25 april 2008.

Uppskjutna skatterUppskjutna skatteskulder nettoredovisas emot uppskjutna skattefordringar då det $ nns en legal rätt till kvittning och då avsikten är att erhålla likvid för fordran och betala skulden vid samma tidpunkt.

Balansräkning Resultaträkning

Koncernen 2007 2006 2007 2006

Uppskjutna skatteskulder

Övrigt 11 6 –5 –3

Summa 11 6 –5 –3

Uppskjutna skatteskulder

Obeskattade reserver 2 759 2 030 729 96

Avsättningar för pensioner –516 –557 41 33

Säkring av nettoinvestering i utlandsverksamhet –165 32 14

Obeskattade reserver intresseföretag –18

Rörelseförvärv 111 14

Övrigt, netto 7 –81 88 –322

Summa 2 196 1 424 886 –211

Uppskjuten skatt avseende säkring av nettoinvestering i utlandsverksamhet redovisas direkt mot eget kapital. Den uppskjutna skatten redovisas i resultaträkningen när säk-ringen får effekt i beräkningen av aktuell skatt. Uppskjuten skatt avseende obeskat-tade reserver i intressebolag ingår i balansräkningsraden Aktier och andelar i intresse-företag.

Hansabank betalar inkomstskatt i Estland först när vinstmedel utdelas till moder-bolaget. Skattesatsen för 2007 är 22/78 av utdelat belopp. Kvarvarande vinstmedel i Hansabank beräknas, om de blev föremål för utdelning, medföra en skattekostnad på maximalt 3 360 mkr. Någon uppskjuten skatt har inte bokförts för dessa till följd av att moderbolaget kan styra tidpunkten för utdelning och det förväntas inte ske inom överskådlig framtid. Eventuella framtida utdelningar bedöms således även fortsätt-ningsvis erhållas ur framtida vinster.

14 BokslutsdispositionerModerbolaget

2007 2006

Obeskattade reserver

Överavskrivningar inventarier 88 132

Periodiseringsfond –2 024

Summa –1 936 132

Avräkning pensioner

Kalkylmässiga pensionskostnader 161 161

Utbetalda pensioner –22 –22

Löne- och avkastningsskatt –144 –131

Förändring av pensionsförpliktelser avsatta i balansräkningen 1 0

Gottgörelse från stiftelser m m 22 22

Avsättning till stiftelser –38 –24

Summa –20 6

Summa –1 956 138

15 Skatt Koncernen Moderbolaget

Skattekostnad 2007 2006 2007 2006

Skatt avseende tidigare år –15 –80 –17 –96

Aktuell skatt 2 584 3 505 1 761 1 849

Uppskjuten skatt 881 –214 2 –292

Summa 3 450 3 211 1 746 1 461

KoncernenSkattekostnaden motsvarar 22,1 procent av resultatet före skatt i koncernen. Skillnaden mellan koncernens skattekostnad och skattekostnad baserad på gällande skattesats förklaras nedan:

2007 2006

mkr procent mkr procent

Utfall 3 450 22,1 3 211 22,5

28 % på resultatet före skatt 4 364 28,0 3 994 28,0

Skillnad 914 5,9 783 5,5

Skillnaden består av följande poster:

Skatt tidigare år 15 0,1 80 0,6

Ej skattepliktiga intäkter/ej avdragsgilla kostnader –10 –0,0 37 0,3

Skattefri värdeförändring på aktier och andelar 16 0,1 104 0,7

Ej tidigare aktiverade underskottsavdrag 23 0,1

Annan skattebas i försäkringsrörelsen 50 0,3 48 0,4

Avvikande skattesatser i andra länder 845 5,4 504 3,5

Övrigt, netto –2 –0,0 –13 –0,1

Summa 914 5,9 783 5,5

ModerbolagetSkattekostnaden motsvarar 26.4 procent av resultatet före skatt i bolaget. Skillnaden mellan bankens skattekostnad och skattekostnad baserad på gällande skattesats för-klaras nedan:

2007 2006

mkr procent mkr procent

Utfall 1 746 26,4 1 461 22,5

28 % på resultatet före skatt 1 852 28,0 1 819 28

Skillnad 106 1,6 358 5,5

Skillnaden består av följande poster:

Skatt tidigare år 17 0,2 95 1,4

Ej skattepliktiga utdelningar 121 1,8 219 3,4

Skattefri värdeförändring på aktier och andelar 16 0,2 104 1,6

Ej avdragsgill goodwillavskrivning –34 –0,5 –33 –0,5

Schablonintäkt periodiseringsfond –21 –0,3 –20 –0,3

Ej skattepliktiga intäkter/ej avdragsgilla kostnader 7 0,1 –7 –0,1

Summa 106 1,6 358 5,5

81

årsred

ovisning 2007

note

r

18 Belåningsbara statsskuldförbindelser m mBelåningsbara statspapper Bokfört värde Upplupet anskaffningsvärde Nominellt belopp

Koncernen 2007 2006 2007 2006 2007 2006


Handel

Svenska staten 32 139 12 977 32 153 12 915 29 330 11 861

Svenska kommuner 1 426 1 817 1 432 1 826 1 441 1 840

Utländska stater 2 379 7 186 2 342 7 191 2 207 7 043

Summa 35 944 21 980 35 927 21 932 32 978 20 744

Värderingskategori, hålles till förfall*


Summa 1 190 1 044 1 190 1 044 1 142 1 000

Summa 37 134 23 024 37 117 22 976 34 120 21 744

* Verkligt värde på investeringar som hålles till förfall uppgick till 1 161 mkr (1 054).

Belåningsbara statspapper Bokfört värde Upplupet anskaffningsvärde Nominellt belopp

Moderbolaget 2007 2006 2007 2006 2007 2006


Handel

Svenska staten 32 028 12 665 32 042 12 603 29 219 11 549

Svenska kommuner 1 360 1 791 1 366 1 800 1 375 1 814


Summa 35 013 17 714 34 989 17 659 32 062 16 498

19 Utlåning till kreditinstitutKoncernen Moderbolaget

2007 2006 2007 2006

Värderingskategori, lånefordringar

Svenska banker 30 849 24 358 28 993 19 374

Övriga svenska kreditinstitut 464 106 155 086 124 594

Utländska banker 38 751 40 782 98 222 94 432

Övriga utländska kreditinstitut 32 320 13 157 32 309 1 549

Summa 102 384 78 403 314 610 239 949


Handel

Svenska banker 3 790 17 641 3 790 17 641

Övriga svenska kreditinstitut 14 896 7 365 14 896 7 365


Summa 71 630 82 694 71 630 82 694

Summa 174 014 161 097 386 240 322 643

varav koncernföretag 143 213 115 728

varav intresseföretag 508 400 501 400


Efterställda fordringar 2007 2006 2007 2006

Koncernföretag 5 526 2 712

Intresseföretag 7

Övriga företag 74 70 74 70

Summa 81 70 5 600 2 782

20 Utlåning till allmänhetenKoncernen Moderbolaget

2007 2006 2007 2006


Svensk allmänhet 393 318 327 364 243 514 191 848

Utländsk allmänhet 236 837 153 933 56 488 20 278

Värdeförändring till följd av säkrings-redovisning till verkligt värde –3 –6 –2

Summa 630 152 481 291 300 000 212 126


Handel


Utländsk allmänhet 3 956 8 069 3 956 8 069

Övrigt


Summa 505 135 465 028 62 213 61 543

Summa 1 135 287 946 319 362 213 273 669

varav koncernföretag 164 441

varav intresseföretag 7


Efterställda fordringar 2007 2006 2007 2006

Övriga företag 340 445 340 445

Summa 340 445 340 445

21 Finansiell leasingFinansiella leasingavtal fördelade på förfallotidpunkter

2007 2006

Koncernen < 1 år 1—5 år > 5 år Total Total

Bruttoinvestering 14 071 29 563 3 946 47 580 37 619

Ej intjänade $ nansiella intäkter 2 118 2 905 597 5 620 4 519

Nettoinvestering 11 953 26 658 3 349 41 960 33 100

Reserv för osäkra fordringar avseende minimileaseavgifter –372 –331

Leasingavtalens restvärden är i samtliga fall garanterade av leasetagarna.Finansiell leasing ingår i Utlåning till allmänheten.

82

årsred

ovisning 2007

note

r

23 Aktier och andelarKoncernen Moderbolaget

Bokfört värde Anskaffningsvärde Bokfört värde Anskaffningsvärde

2007 2006 2007 2006 2007 2006 2007 2006


Handel

Handelslager 3 541 3 974 3 707 3 833 2 164 3 024 2 193 2 990

Fondandelar 2 326 1 238 2 280 1 145

För skyddande av fordran 26 40 26 41 22 36 21 36

Övrigt

Kreditinstitut 125 322 66 260 125 321 66 260

Övriga aktier 3 3

Summa 6 021 5 574 6 082 5 279 2 311 3 381 2 280 3 286

Värderingskategori, tillgängliga för försäljning

Bostadsrätter 32 31 32 31 28 28 28 28

Övrigt 48 5 41 6 5 5 5 5

Summa 80 36 73 37 33 33 33 33

Summa 6 101 5 610 6 155 5 316 2 344 3 414 2 313 3 319

varav onoterat 119 78 54 69

Onoterat innehav har värderats till senaste transaktionspris. Innehav i värderingskategorin tillgängliga för försäljning har värderats till anskaffningsvärde då något annat mer tillförlitligt verkligt värde inte ansetts kunna fastställas.

22 Obligationer och andra räntebärande värdepapperEmitterade av andra än offentliga organ Bokfört värde Upplupet anskaffningsvärde Nominellt belopp

Koncernen 2007 2006 2007 2006 2007 2006


Handel

Svenska bostadsinstitut 36 636 37 485 36 775 37 703 36 239 36 775

Övriga svenska emittenter

Icke % nansiella företag 4 532 5 731 4 546 5 749 4 555 5 724

Övriga % nansiella företag 7 701 7 062 7 769 7 396 7 575 6 921

Utländska emittenter 29 420 26 239 29 563 26 281 29 560 26 254

Summa 78 289 76 517 78 653 77 129 77 929 75 674

Värderingskategori, investeringar som hålles till förfall*

Utländska emittenter 69 59 69 59 69 59

Summa 69 59 69 59 69 59

Summa 78 358 76 576 78 722 77 188 77 998 75 733

varav efterställt 200 275

varav noterat 68 112 62 094

* Verkligt värde på investeringar som hålles till förfall uppgick till 66 mkr (60).

Emitterade av andra än offentliga organ Bokfört värde Upplupet anskaffningsvärde Nominellt belopp

Moderbolaget 2007 2006 2007 2006 2007 2006


Handel

Svenska bostadsinstitut 63 982 50 849 64 130 51 096 63 584 50 148

Övriga svenska emittenter

Icke % nansiella företag 4 076 5 491 4 090 5 509 4 103 5 485

Övriga % nansiella företag 7 528 7 006 7 597 7 339 7 402 6 864

Utländska emittenter 23 151 24 900 23 295 24 938 23 304 24 932

Summa 98 737 88 246 99 112 88 882 98 393 87 429

Värderingskategori, investeringar som hålles till förfall*

Utländska emittenter 702 702 702

Summa 702 702 702

Summa 99 439 88 246 99 814 88 882 99 095 87 429


varav efterställt 200 275

varav noterat 88 483 74 606

*Verkligt värde på investeringar som hålles till förfall uppgick till 702 mkr (—).

83

årsred

ovisning 2007

note

r

24 Aktier och andelar i intresseföretagKoncernen Moderbolaget

2007 2006 2007 2006

Anläggningstillgångar

Kreditinstitut 2 059 1 822 1 468 1 430

Övriga intresseföretag 134 149 19 19

Summa 2 193 1 971 1 487 1 449

Ingående balans 1 971 1 868 1 449 1 370

Under året tillkommande 224 83 224 83

Förändring av ackumulerade resultatandelar 172 73

Under året nedskrivet –7 –4

Under året avgående –197 –34 –179

Omräkningsdifferens eget kapital intresseföretag 23 –19

Utgående balans 2 193 1 971 1 487 1 449

Bokfört Anskaff- Årets andel av2007 Organisations- värde Bokfört värde ningsvärde Kapital intresseföretagsFirmanamn, säte nummer Antal koncernen moderbolaget moderbolaget andel, % resultat före skatt

Kreditinstitut

Bergslagens Sparbank AB, Lindesberg 516401-0109 582 391 134 118 118 48,00 7

Eskilstuna Rekarne Sparbank AB, Eskilstuna 516401-9928 865 000 159 125 125 50,00 31

Färs & Frosta Sparbank AB, Lund 516401-0091 1 478 700 393 257 257 30,00 60

Swedbank Sjuhärad AB, Borås 516401-9852 950 000 415 287 287 47,50 102

Vimmerby Sparbank AB, Vimmerby 516401-0174 340 000 59 41 41 40,00 11

NCSD Holding AB, Stockholm 556709-1763 443 700 416 270 270 24,82 82

EnterCard Holding AB, Stockholm 556673-0585 3 000 483 370 370 50,00 85

Summa 2 059 1 468 1 468 378

Övriga intresseföretag

BGC-Holding AB, Stockholm 556607-0933 29 177 45 11 11 29,18 24

DocHotel i Stockholm AB, Stockholm 556626-3934 400 2 0 3 33,33 0

Finansiell ID-teknik BID AB, Stockholm 556630-4928 12 735 3 4 23 28,30 –3

Privatgirot AB, Stockholm 556302-4552 220 3 1 1 22,00 1

BDB Bankernas Depå AB, Stockholm 556695-3567 13 000 3 3 7 20,00 –3

Övriga 2

Ägda av dotterföretag

Pankade Kaardikeskuse AS, Tallinn 10452335 3 781 31 47,90 8

AS Serti% tseerimiskeskus, Tallinn 10747013 1 134 4 25,00 –1

Sparebanken Nord-Norge Sec. ASA, Tromsö 982699355 25 000 5 25,00 3

International Credit History Bureau, Kiev 34299140 1 1 19,80 0

Svensk Mäklarstatistik AB, Stockholm 556709-1292 33 1 33,00 0

Babs Paylink AB, Stockholm 556567-2200 4 900 36 49,00 15

Summa 134 19 45 46

Summa 2 193 1 487 1 513 424

Röstandelen i respektive företag motsvaras av kapitalandelen.Samtliga aktier är onoterade. Innehavet i EnterCard Holding AB är ett joint venture.Intresseföretagens sammanlagda tillgångar och skulder uppgick till 45 385 mkr respektive 40 342 mkr, samt intäkter och resultat efter skatt för 2007 uppgick till 4 557 mkr respektive 793 mkr.

84

årsred

ovisning 2007

note

r

25 Aktier och andelar i koncernföretagModerbolaget

2007 2006


Svenska kreditinstitut 14 898 14 898

Utländska kreditinstitut 25 216 19 190

Övriga svenska företag 3 820 3 782

Summa 43 934 37 870

Ingående balans 37 870 37 329

Under året tillkommande 6 247 541

Under året avgående –183

Utgående balans 43 934 37 870

2007 Bokfört Anskaffnings- Kapital-Firmanamn, säte Organisationsnummer Antal värde värde andel, %

Svenska kreditinstitut

Swedbank Företagskredit AB, Stockholm 556204-2340 200 000 20 120 100

Swedbank Finans AB, Stockholm 556131-3395 345 000 415 415 100

Swedbank Hypotek AB, Stockholm 556003-3283 23 000 000 14 328 14 328 100

Ölands Bank AB, Borgholm 516401-0034 780 000 135 135 60

Summa 14 898 14 998

Utländska kreditinstitut

AS Hansapank, Tallinn 10060701 317 368 436 18 827 18 827 100

First Securities ASA, Oslo 933 922 847 694 895 273 320 51

OJSC Swedbank, Kiev 19356840 73 508 955 559 6 007 6 007 100

Swedbank First Securities LLC, New York 20-416-7414 67,55 15 15 67,55

Swedbank (Luxembourg) S.A., Luxemburg 302018-5066 299 999 94 138 100

Summa 25 216 25 307

Övriga svenska bolag

Mandab AB, Stockholm 556318-3119 500 5 230 100

Sparia Försäkrings AB, Stockholm 516401-8631 30 000 555 595 100

Swedbank Administration AB, Stockholm 556284-5387 10 000 6 6 100

Swedbank BABS Holding AB, Stockholm 556691-3579 1 000 55 55 100

Swedbank Fastighetsbyrå AB, Stockholm 556090-2115 130 000 5 5 100

Swedbank Juristbyrå AB, Stockholm 556576-8891 5 000 1 6 100

Swedbank Robur AB, Stockholm 556110-3895 10 000 000 3 191 3 191 100

Övriga 2 2

Summa 3 820 4 090

Röstandelen i respektive företag motsvaras av kapitalandelen. Samtliga företag är onoterade.

26 DerivatKoncernen handlar med derivat i den normala affärsverksamheten samt i syfte att säkra vissa positioner som är exponerade mot aktie-, ränte- och valutarisker. Ränteswappar, som säkrar ränteriskkomponenten i vissa lånefordringar och efterställda skulder, redovisas ibland som säkringsinstrument i säkringsredovisning till verkligt värde. Derivaten redovisas till verkligt värde med värdeförändring via resultaträkningen på samma sätt som för övriga derivat. I not 6 Nettoresultat % nansiella poster till verkligt värde framgår säkringarnas eventuella ineffektivitet då derivatets värdeförändring redovisas tillsammans med värdeförändringen på den säkrade riskkomponenten. Ränteswappar säkrar ibland även framtida prognostiserade räntebetalningar, så kallade kassa' ödessäkringar. De framtida kassa' ödena för ränteswappar som per balansdagen redovisas som kassa' ödessäkringar kommer att betalas eller erhållas samt påverka resultaträkningen under 2008 och 2009. Då derivaten redovisas som säkringsinstrument redovisas verk-ligt värde direkt i Eget kapital. Eventuell ineffektivitet redovisas i not 6 Nettoresultat % nansiella poster till verkligt värde. Nedan anges bokfört värde separat för derivat som ingår i säkringsredovisning. Samtliga derivats bokförda värden avser verkligt värde inklusive upplupen ränta.

85

årsred

ovisning 2007

note

r

Derivat till ett värde av 1 826 mkr har, till följd av nettningsavtal, nettoredovisats i balansräkningen.

Koncernen 2007

Derivat med positiva Ränterelaterade Valutarelaterade Aktierelaterade m m

värden eller värde noll Bokfört värde Nominellt värde Bokfört värde Nominellt värde Bokfört värde Nominellt värde

Derivat i säkringsredovisning

Swappar, verkligt värde säkring 620 15 003

Swappar, kassa' ödessäkring 117 9 466

Summa 737 24 469

Övriga derivat

Innehavda optioner 652 151 644 200 6 863 6 574 63 900

Terminer 1 520 2 435 453 8 010 397 882 28 167

Swappar 14 856 1 010 173 6 203 177 367

Övriga 0 313 0 1 30 767

Summa 17 028 3 597 583 14 413 582 113 6 632 64 834

varav clearat 586 463 375 2 458

Ränterelaterade Valutarelaterade Aktierelaterade m m

Derivat med negativa värden Bokfört värde Nominellt värde Bokfört värde Nominellt värde Bokfört värde Nominellt värde



Summa 43 5 788

Övriga derivat

Utställda optioner 702 265 105 154 7 013 4 844 23 073

Terminer 1 507 2 287 875 8 799 412 046 15 341

Swappar 17 604 1 051 491 4 397 103 260 1 6 932

Övriga derivat 0 2 0 1 27 895

Summa 19 813 3 604 473 13 350 522 320 4 887 31 241

varav clearat 622 353 237 1 240

Moderbolaget 2007





Summa 619 14 455

Övriga derivat


Terminer 1 510 2 435 442 8 157 422 049 28 167

Swappar 13 617 940 543 4 280 100 716

Övriga

Summa 15 712 3 499 695 12 632 528 444 6 090 58 302

varav clearat 586 463 375 2 458





Summa 43 5 788

Övriga derivat


Terminer 1 443 2 269 941 9 078 439 792 15 340

Swappar 16 675 995 779 3 359 105 467

Övriga derivat

Summa 18 858 3 537 525 12 586 551 185 4 732 21 146

varav clearat 622 353 237 1 240

forts. not 26

86

årsred

ovisning 2007

note

r

Derivat till ett värde av 3 020 mkr har, till följd av nettningsavtal, nettoredovisats i balansräkningen.

Koncernen 2006




Swappar, verkligt värde säkring 751 14 998 149 264

Summa 751 14 998 149 264

Övriga derivat


Terminer 1 501 1 490 774 5 441 221 394 14 109

Swappar 12 160 799 989 1 286 81 449

Övriga 15 76 272 0 1 60 2 058

Summa 14 150 2 472 601 6 875 310 673 4 959 20 802

varav clearat 352 469 428 2 602





Summa 41 2 689 11 635

Övriga derivat


Terminer 1 467 1 442 311 8 102 291 088 29 1 300

Swappar 13 127 815 826 5 535 164 096 0 7 843

Övriga derivat 14 56 180 0 40 54 1 000

Summa 15 159 2 503 448 13 784 462 926 5 632 30 963

varav clearat 352 514 049 2 602

Moderbolaget 2006





Summa 744 14 465 116 264

Övriga derivat


Terminer 1 498 1 490 326 5 748 253 034 14 108

Swappar 11 162 727 419 1 299 57 215

Övriga 14 73 572

Summa 13 132 2 393 434 7 187 316 572 4 776 17 424

varav clearat 352 469 428 2 602





Summa 41 2 689 11 635

Övriga derivat


Terminer 1 419 1 437 661 7 142 299 495 28 1 300

Swappar 11 862 762 274 1 557 69 620

Övriga derivat 13 55 984

Summa 13 838 2 439 725 8 839 375 496 5 435 20 888

varav clearat 352 514 049 2 602

forts. not 26

87

årsred

ovisning 2007

note

r

27 Immateriella anläggningstillgångarKoncernen Moderbolaget

2007 2006 2007 2006

Med obestämbar nyttjandeperiod

Goodwill 18 523 13 793 1 059 1 158

Varumärke 101 96

Summa 18 624 13 889 1 059 1 158

Med bestämbar nyttjandeperiod

Kundbas 737 677 35

Övrigt 778 500 206 215

Summa 1 515 1 177 241 215

Summa 20 139 15 066 1 300 1 373

Vid 2005 års förvärv av minoritetsandel i AS Hansabank bedömdes en del av anskaff-ningsvärdet utgöra värdet av det förvärvade företagets varumärke. Varumärkets nyttjandeperiod kan inte fastställas utan är obestämbar. Huruvida nyttjandeperioden är obestämbar eller bestämbar omvärderas årligen.


Goodwill och varumärke 2007 2006 2007 2006

Anskaffningsvärde

Ingående balans 13 889 14 329 2 178 2 178

Nyanskaffningar genom rörelseförvärv 4 189 24

Avyttringar 9

Valutakursdifferenser 537 –440

Utgående balans 18 624 13 889 2 202 2 178

Ackumulerade avskrivningar

Ingående balans –1 020 –901

Årets avskrivningar –123 –119

Utgående balans –1 143 –1 020

Redovisat värde 18 624 13 889 1 059 1 158

Speci) kation av immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod i koncernen

Anskaff-ningsår

Bokfört värde

Goodwill

AS Hansabank 1999 1 146

A/S Hansabanka 2000 12

AB bankas Hansabankas 2001 135

OU Evision Grupp 2004 13

AS Hansabank 2005 10 297

OAO Swedbank 2005 15

OOO Swedbank 2005 17

Swedbank Robur AB 1995 328

Swedbank Försäkring AB 1998 651

Svenska kyrkans fondaktiebolag 2005 3

Föreningsbanken AB 1997 1 342

Kontoret i Bergsjö 1998 13

Ölands Bank AB 1998 9

FSB Bolåndirekt Bank AB 2002 159

Söderhamns Sparbank AB 2007 24

First Securities ASA 2005 194

OJSC Swedbank (TAS-Kommerzbank) 2007 4 165

Varumärke

AS Hansabank 2005 101

Summa 18 624


Kundbas och övrigt 2007 2006 2007 2006

Anskaffningsvärde

Ingående balans 1 594 1 543 253 189

Nyanskaffningar genom rörelseförvärv 313 41

Nyanskaffningar genom intern utveckling av IT-system 96 50

Nyanskaffningar genom separata förvärv 76 95 12 64

Avyttringar –1 –72


Utgående balans 2 114 1 594 306 253


Ingående balans –417 –298 –38 –23

Avgår vid avyttringar och utrangeringar 69

Årets avskrivningar –201 –186 –27 –15


Utgående balans –598 –417 –65 –38

Redovisat värde 1 516 1 177 241 215

Goodwill och varumärke med obestämbar nyttjandeperiod förvärvade i ovanstående rörelseförvärv har allokerats till respektive lägsta möjliga kassagenererande enhet. Återvinningsvärden för dessa har fastställts baserat på nyttjandevärdet, som beräk-nas genom att nuvärdesberäkna uppskattade framtida kassa' öden. Diskonterings-faktorn har i samtliga fall fastställts enligt formeln Riskfri ränta + Beta x (Marknadens avkastningskrav — Riskfri ränta) + Alfa. Alfa inkluderar företagsspeci% ka risker såsom påslag för illikviditet och småbolagsstorlek. Betavärdet anger enhetens utveckling på aktiemarknaden i förhållande till hela aktiemarknadens utveckling.

Kassagenererande enhet för goodwill och varumärke uppkommen vid förvärven av AS Hansabank utgörs av AS Hansabanks koncern. Med enhetens framtida kassa' öden avses kassa' öden som moderbolaget, Swedbank AB, erhåller om maximal möjlig utdelning lämnas med beaktande av kapitaltäckningsregler och skatteeffekter. Upp-skattningarna baseras på tre års % nansiella planer som fastställts av AS Hansabanks koncernledning. Därefter uppskattas ett evigt kassa' öde som successivt reduceras tills att en normal lönsamhetsnivå på en mogen marknad uppnås. Använd diskonte-ringsfaktor uppgick till 11,3 procent före skatt och 10,0 procent efter skatt. Nedskriv-ningsprövning avseende goodwill och varumärke har skett både sammantaget och individuellt. Inget nedskrivningsbehov förelåg per balansdagen.

Kassagenererande enhet för goodwill uppkommen vid förvärvet av Swedbank Robur AB utgörs av Roburkoncernen i sin helhet. Separat beräkning görs också avseende goodwill uppkommen vid Swedbank Robur AB:s förvärv av Swedbank Robur Försäkring AB. Juridisk enhet Swedbank Robur Försäkring AB motsvarar i det fallet kassagenere-rande enhet. Med enhetens framtida kassa' öden avses kassa' öden som respektive moderbolag erhåller om maximal utdelning lämnas med beaktande av kapitaltäcknings- och solvensregler. Använd diskonteringsfaktor uppgick till 15,6 procent före skatt och 11,2 procent efter skatt. Inget nedskrivningsbehov förelåg per balansdagen.

Kassagenererande enhet för goodwill uppkommen vid förvärvet av Föreningsbanken AB, FSB Bolåndirekt Bank AB och Söderhamns Sparbank AB utgörs av Svensk bankrö-relse. Med enhetens framtida kassa' öden avses kassa' öden som maximalt kan lämnas som utdelning från verksamheten med beaktande av kapitaltäckningsregler. Uppskatt-ningarna baseras på tre års % nansiella planer fastställda av koncernledningen. Därefter uppskattas ett evigt framtida kassa' öde som uppkommer vid en normal lönsamhets-nivå på en mogen marknad. Använd diskonteringsfaktor uppgick till 13,4 procent före skatt och 9,7 procent efter skatt. Inget nedskrivningsbehov förelåg per balansdagen.

Kassagenererande enhet för goodwill uppkommen vid förvärvet av First Securities ASA utgörs av First Securities koncern. Med enhetens framtida kassa' öden avses kassa' öden som moderbolaget, Swedbank AB, erhåller om maximal möjlig utdelning lämnas med beaktande av kapitaltäckningsregler och skatteeffekter. Uppskattning-arna baseras på tre års % nansiella planer som fastställs av First Securities koncernled-ning. Därefter uppskattas ett evigt kassa' öde. Använd diskonteringsfaktor uppgick till 18,8 procent före skatt och 13,5 procent efter skatt. Inget nedskrivningsbehov förelåg per balansdagen.

Kassagenererande enhet för goodwill uppkommen vid förvärvet av OJSC Swedbank utgörs av OJSC Swedbank koncernen. Förutom OJSC Swedbank ingår CJSC Swedbank Invest. Något nedskrivningsbehov förelåg inte på balansdagen då enheten är redovi-sad till bedömt verkligt värde minus försäljningskostnader.

Övrig goodwill har nedskrivningsprövats genom att räkna fram nyttjandevärdet på likvärdigt sätt som ovan. Inget nedskrivningsbehov förelåg per balansdagen.

För samtliga enheter kunde diskonteringsfaktorn före skatt ha höjts med 1 procent-enhet utan att nedskrivningsbehov uppkommit.

88

årsred

ovisning 2007

note

r

Vid 2007 års förvärv av JSCB TAS-Kommerzbank (namnändrat till OJSC Swedbank)och Söderhamns Sparbank AB bedömdes en del av anskaffningsvärdet utgöra vär-det av det förvärvade företagens kundbaser. Värdet beräknades som ett nuvärde av del av framtida vinstmarginal på kundernas affärsvolym vid förvärvstidpunkten. Tillgångarnas nyttjandeperioder fastställdes till 7,5–9 år, vilket uppskattades mot-svara affärsrelationernas, vid förvärvstidpunkten, åter stående löptid. Affärsvoly-mer förväntas minska linjärt till noll under perioden, vilket medför en degressiv avskrivningsmetod. På så sätt återspeglar avskrivningen hur tillgången successivt förbrukas. För övriga immateriella anläggningstillgångar fördelas också det avskriv-ningsbara beloppet systematiskt över nyttjandeperioden. Nyttjandeperioden över-stiger aldrig 20 år. Det avskrivningsbara beloppet redovisas systematiskt i resultat-räkningen under nyttjandeperioden. Nyttjandeperiod och avskrivningsmetod har inte ändrats under året. Någon indikation på nedskrivningsbehov fanns inte.

28 Materiella tillgångarKoncernen Moderbolaget

2007 2006 2007 2006

Omsättningstillgångar

Fastigheter övertagna för skydd av fodran 0 2

Summa 0 2 0 0


Inventarier 1 421 1 140 607 622

Byggnader och mark för den egna verksamheten 1 267 711 15 12

Summa 2 688 1 851 622 634

Summa 2 688 1 853 622 634


Inventarier 2007 2006 2007 2006

Anskaffningsvärde

Ingående balans 4 191 4 452 2 810 3 216

Nyanskaffningar 765 558 276 223

Avyttringar och utrangeringar –766 –782 –636 –629

Valutakursdifferenser 52 –37 1

Utgående balans 4 242 4 191 2 451 2 810


Ingående balans –3 051 –3 295 –2 188 –2 524

Avgår vid avyttringar och utrangeringar 717 652 584 589

Årets avskrivningar –462 –434 –239 –253

Valutakursdifferenser –25 26 –1

Utgående balans –2 821 –3 051 –1 844 –2 188

Redovisat värde 1 421 1 140 607 622

Inventariernas nyttjandeperiod bedöms i snitt vara fem år och deras restvärde bedöms vara noll liksom föregående år. Det avskrivningsbara beloppet redovisas linjärt i resultaträkningen under nyttjandeperioden. Någon indikation på nedskriv-ningsbehov per balansdagen fanns inte. Inom inventarierna ingår operationella leasingavtal med ett ackumulerat anskaffningsvärde på 46 mkr och med ackumu-lerade avskrivningar på 12 mkr. Framtida minimileaseavgifter uppgår till 16 mkr, varav 13 mkr erhålls senare än ett år men inom fem år.

Byggnader och mark Koncernen Moderbolaget

för den egna verksamheten 2007 2006 2007 2006

Anskaffningsvärde

Ingående balans 937 904 21 21

Nyanskaffningar 577 80 4

Avyttringar och utrangeringar –12 –16


Utgående balans 1 545 937 25 21


Ingående balans –226 –203 –9 –9

Avgår vid avyttringar och utrangeringar 5

Årets avskrivningar –42 –36 –1

Valutakursdifferenser –10 8

Utgående balans –278 –226 –10 –9

Redovisat värde 1 267 711 15 12

Taxeringsvärde, svenska fastigheter 56 35 45 25

Enskilda byggnadskomponenter bedöms ha nyttjandeperioder mellan 12 och 25 år. Restvärdet bedöms vara noll. Det avskrivningsbara beloppet redovisas linjärt i resultaträkningen under nyttjandeperioden. Mark bedöms ha en obegränsad nytt-jandeperiod och skrivs därför inte av. Bedömda nyttjandeperioder har inte ändrats under året. Någon indikation på nedskrivningsbehov per balansdagen fanns inte.

29 Övriga tillgångarKoncernen Moderbolaget

2007 2006 2007 2006

Fondlikvidfordringar* 10 199 5 269 9 030 14

Koncernbidrag 4 736 921

Övrigt** 3 958 2 948 1 206 547

Summa 14 157 8 217 14 972 1 482

Brutto fondlikvidfordringar 14 008 7 178 12 839 1 923

* Bokförs i balansräkningen enligt gällande nettningsregler.** Återtagen leasingegendom uppgick till 0 mkr (41) i koncernen.** Reserv för sannolika kreditförluster ingår med 3 mkr (3) i koncernen.Övertagen egendom för skyddande av fordran uppgick till 2 mkr (2) i koncernen.

30 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter


2007 2006 2007 2006

Upplupna ränteintäkter 7 039 4 474 9 984 5 968

Övrigt 2 669 2 594 1 390 1 848

Summa 9 708 7 068 11 374 7 816

31 Skulder till kreditinstitutKoncernen Moderbolaget

2007 2006 2007 2006

Värderingskategori, övriga ) nansiella skulder

Svenska banker 42 460 31 605 41 761 31 284

Övriga svenska kreditinstitut 899 665 66 326 42 773


Övriga utländska kreditinstitut 397 3 135 1 283 98

Summa 122 050 94 685 189 462 137 596


Handel

Svenska banker 24 392 11 276 24 005 11 276

Övriga svenska kreditinstitut 2 762 1 455 2 762 1 455


Övriga utländska kreditinstitut 1 174

Summa 41 735 35 957 41 340 37 131

Summa 163 785 130 642 230 802 174 727


varav intresseföretag 2 711 2 052 2 711 2 052

forts. not 27

89

årsred

ovisning 2007

note

r

32 In- och upplåning från allmänhetenKoncernen Moderbolaget

2007 2006 2007 2006


Inlåning svensk allmänhet 328 011 283 709 330 335 286 298

Inlåning utländsk allmänhet 119 325 91 668 7 206 4 581

Upplåning 23 47

Summa 447 359 375 424 337 541 290 879


Handel


Inlåning utländsk allmänhet 7 446 7 446

Övrigt*


Summa 11 016 24 611 11 016 24 611

Summa 458 375 400 035 348 557 315 490

varav i koncernföretag 4 989 4 741

* nominellt belopp uppgår till 6 153 4 407 6 153 4 407

33 Emitterade värdepapper m mKoncernen Moderbolaget

2007 2006 2007 2006


Obligationslån 84 226 59 747 77 002 52 080

Summa 84 226 59 747 77 002 52 080


Handel

Certi% kat 116 733 65 044 116 733 65 044

Obligationslån 18 682 25 786 18 701 25 786

Övrigt 16 945 2 672 16 945 2 671

Övrigt*

Certi% kat 98 719 84 636

Obligationslån 337 811 323 323

Summa 588 890 501 461 152 379 93 501

Summa 673 116 561 208 229 381 145 581


* nominellt belopp uppgår till 409 803

34 Övriga skulderKoncernen Moderbolaget

2007 2006 2007 2006

Fondlikvidskulder* 19 220 4 030 18 486 3 064

Skuld inlånade värdepapper 44 229 34 802 44 229 34 803

Koncernskulder 1 095 1 125

Övrigt 11 917 10 974 7 070 7 148

Summa 75 366 49 806 70 880 46 140

Brutto, fondlikvidskulder 23 067 5 939 22 294 4 973

* Bokförs i balansräkningen enligt gällande nettningsregler.

35 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter


2007 2006 2007 2006

Upplupna räntekostnader 10 516 8 479 2 764 2 339

Övrigt 4 996 4 334 1 389 1 229

Summa 15 511 12 813 4 153 3 568

36 AvsättningarKoncernen Moderbolaget

2007 2006 2007 2006

Avsättningar för pensioner 1 508 1 613 3 5

Avsättningar för skatter

Uppskjuten löneskatt avseende avsätt-ningar för pensioner 362 388

Övriga skatter

Avsättningar för försäkringsavtal 2 904 2 483

Övriga avsättningar

Reserveringar för garantier 94 61 72 49

Övrigt 86 108 61 68

Summa 4 954 4 653 136 122

Speci) kation av Avsättningar för pensionerFörmånsbestämda pensionsplaner redovisas i koncernbalansräkningen som en avsättning. Koncernen beräknar avsättningar och kostnader för förmånsbestämda pensionslöften utifrån löftenas innebörd samt egna antaganden om framtida utveckling. Det verkliga värdet av tryggande som skett avräknas ifrån avsättning-arna. Om verkligt utfall avviker från i beräkningen fastställda antaganden eller om antaganden förändras uppstår aktuariella vinster eller förluster. Aktuariella vinster och förluster resultatförs först då det ingående värdet överstiger 10 procent av det högsta värdet av antingen pensionsförpliktelserna eller förvaltningstillgångarna. I koncernen redovisas också en avsättning för löneskatt på skillnaden mellan koncer-nens pensionskostnad och den pensionskostnad som ligger till grund för årets löne-skatteberäkning. Beroende på svårigheten att fastställa när skillnaden blir föremål för verklig löneskattebetalning värderas avsättningen till dess nominella värde.

Näst intill samtliga anställda i den svenska delen av koncernen omfattas av en förmånsbaserad pensionsplan benämnd BTP (Bankernas tjänstepension). Pensions-planen innebär att den anställde garanteras en livslång pension motsvarande en viss procentuell andel av lönen och omfattar i huvudsak ålderspension, sjukpension och efterlevandepension. Pensionsplanen innehåller även en kompletterande ålderspension som inte är förmånsbestämd utan avgiftsbestämd. För personer i ledande ställning % nns individuella förmånsbestämda pensionslöften. Koncernens pensionsförpliktelser tryggas främst genom köp av tjänstepensionsförsäkringar i försäkringsföretag men även stiftelsetryggande förekommer. Dessutom % nns en mindre förmånsbestämd pensionsplan för anställda i det norska dotterföretaget First Securities ASA. Planens utgående pensionsskuld per årsskiftet uppgick till 54 mkr (57). Förvaltningstillgångarna uppgick till 43 mkr (57). Beloppen redovisas nedan tillsammans med den svenska pensionsplanen.

Koncernen

Belopp redovisade i balansräkningen för förmånsbestämda pensionsförpliktelser 2007 2006

Fonderade pensionsförpliktelser 15 018 13 691

Förvaltningstillgångarnas verkliga värde –10 380 –10 213

Summa 4 638 3 478

Ej resultatredovisad aktuariell nettoförlust –3 130 –1 865

Avsättningar för pensioner 1 508 1 613

90

årsred

ovisning 2007

note

r

Pensionskostnad redovisad i resultaträkningen 2007 2006

Tjänstgöringskostnad under innevarande period 482 455

Kostnader för förtida pensionsavgång 0 17

Ränta på pensionsavsättningen 506 478

Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar –514 –488

Resultatredovisad aktuariell nettoförlust 33 18

Pensionskostnad förmånsbestämda planer 507 480

Erlagda premier för avgiftsbestämda pensionsplaner 187 149

Löne- och avkastningsskatt 119 122

Summa pensionskostnad 813 751

Förändringar av fonderade förmånsbestämda pensionsförpliktelser 2007 2006

Ingående förpliktelser 13 691 12 939

Rörelseförvärv 26

Tjänstgöringskostnad under innevarande period 482 455

Kostnader för förtida pensionsavgång 0 17

Ränta på pensionsavsättningen 506 478

Aktuariella förluster och vinster, netto 719 215

Pensionsutbetalningar –414 –409

Kursförändringar 8 –4

Utgående förpliktelser 15 018 13 691

Förändringar av förvaltningstillgångar 2007 2006

Ingående verkligt värde 10 213 9 670

Rörelseförvärv 20

Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar 514 488

Aktuariella vinster och förluster, netto –581 –124

Pensionspremier och avsättningar till stiftelser 621 591

Pensionsutbetalningar –414 –409

Kursförändringar 7 –3

Utgående verkligt värde 10 380 10 213

Den faktiska avkastningen på förvaltningstillgångarna uppgick till —67 mkr. Koncer-nen förväntas tillskjuta cirka 650 mkr under 2008 för att trygga förmånsbestämda pensionslöften. I utgående förvaltningstillgångar ingår aktier i Swedbank AB med 272 mkr (644), banktillgodohavande med 282 mkr (356) samt av koncernen emit-terade räntebärande värdepapper med 43 mkr (48).

Ej resultatredovisad aktuariell nettoförlust 2007 2006

Ingående aktuariella vinster och förluster, netto 1 865 1 544

Pensionsförpliktelser

Årets aktuariella nettoförlust till följd av ändrade antaganden 713 390

Årets erfarenhetsmässiga aktuariella nettoförlust på pensions-förpliktelser 6 –175

Resultatredovisad aktuariell nettoförlust –33 –18

Förvaltningstillgångar

Årets erfarenhetsmässiga aktuariella nettoförlust på förvaltningstillgångar 581 124

Kursförändringar –2 0

Utgående aktuariell nettoförlust 3 130 1 865

Korridorregel 2007 2006

Ingående aktuariella vinster och förluster, netto 1 865 1 544

Korridorbelopp 1 369 1 294

Överskott 496 250

Genomsnittlig återstående tjänstgöringstid 15 år 14 år

Resultatredovisad aktuariell nettoförlust 33 18

Koncernen tillämpar den så kallade korridorregeln. Tillämpningen innebär att aktua riella nettoförluster resultatredovisas då den ingående aktuariella netto-förlusten överstiger 10 procent av det högsta värdet av pensionsförpliktelser eller förvaltningstillgångar. Överskjutande belopp resultatförs under de anställdas återstående tjänstgöringstid. Då koncernens aktuariella nettoförlust vid utgången av 2007 överstiger gränsbeloppet medför det att koncernens resultaträkning 2008 kommer att belastas med 1/15 av överskjutande belopp eller med 109 mkr.

Aktuariella antaganden, procent 2007 2006

Diskonteringsränta 1 januari 3,75 3,75

Diskonteringsränta 31 december 3,75 3,75

Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar 5,00 5,00

Framtida årliga löneökningar 1 januari 3,50 3,25

Framtida årliga löneökningar 31 december 4,00 3,50

Framtida årliga pensionsuppräkningar/in' ation 2,00 2,00

Framtida årliga förändringar av inkomstbelopp 1 januari 2,75 2,50

Framtida årliga förändringar av inkomstbelopp 31 december 3,00 2,75

Anställdas val att utnyttja option till tidigare pensionsavgång 20,00 20,00

När kostnaden för lämnade förmånsbestämda pensionsförpliktelser beräknas krävs att antaganden görs för framtida utveckling av faktorer som påverkar storleken av de framtida pensionsutbetalningarna. Diskonteringsräntan är den räntesats som används för att diskontera värdet av framtida utbetalningar. Räntan fastställs uti-från en marknadsränta med återstående löptid och valuta som motsvarar pensions-förpliktelsernas egenskaper. Koncernen baserar, för de svenska förmånsbestämda löftena, sitt ränteantagande på realränteobligation 3104, eftersom värdepappret handlas aktivt och har en löptid som är nära pensionsförpliktelsernas. En höjning av diskonteringsräntan med 0,25 procentenheter skulle medföra en minskning av pen-sionsavsättningen med 633 mkr och en minskning av pensionskostnaden med 31 mkr. Tillgångar som % nns avsatta för att trygga pensionsförpliktelserna placeras i olika % nansiella instrument. Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar speglar den förväntade avkastningen dessa % nansiella instrument förväntas ha i årligt genomsnitt under återstående löptid.

Antagandet baseras på den blandning av % nansiella instrument som ska % nnas och är efter avdrag för omkostnader och avkastningsskatt. Under 2007 var till-gångarna placerade i 24 procent (20) aktier, 71 procent (76) räntebärande värde-papper samt 5 procent (4) i övrigt. Vid beräkning av den förväntade avkastningen, som redovisas i resultaträkningen, tas också hänsyn till förändringar av tillgångarna till följd av under året gjorda inbetalningar och pensionsutbetalningar. Framtida årliga löneökningar speglar förväntade framtida löneökningar som en sammansatt effekt av både avtalsenliga löneökningar och löneglidning. De slutliga förmånerna enligt BTP styrs utifrån olika inkomstbasbelopp. Därför måste den framtida föränd-ringen av inkomstbasbeloppet bedömas. Även årlig pensionsuppräkning måste bedömas då sådan uppräkning historiskt sett alltid har skett. BTP innehåller en möjlighet för anställda att fritt välja en något tidigare pensionsålder än normalt i utbyte mot en något lägre ersättningsnivå. Eftersom det är en fri valmöjlighet för den anställde görs ett antagande för ett sådant framtida utfall. Förtida pensione-ringar som är ett gemensamt beslut mellan arbetsgivare och anställd bedöms inte bland de aktuariella antagandena utan kostnadsförs när de inträffar. Antagandet om förmånstagarnas återstående livslängd uppdateras årligen.

Avsättningar för försäkringsavtalKoncernen gör avsättningar för de försäkringsavtal eller delar av avtal där bety-dande försäkringsrisk överförs från försäkringstagaren till koncernen. Försäkrings-risk är annan risk än % nansiell risk och innebär att koncernen kompenserar försäk-ringstagaren om en angiven oviss framtida händelse har negativ inverkan på försäkringstagaren. Koncernen kompenseras genom erhållna premier från försäk-ringstagarna. Avsättningar görs för fastställda skador och motsvarar beloppet som ska betalas ut. Avsättningar görs även för inträffade skadefall som ännu inte rap-porterats. Till grund för avsättningens storlek görs en statistisk bedömning av för-väntat skadeutfall baserat på tidigare års erfarenheter för respektive typ av försäk-ringsavtal. Antaganden görs om räntenivå, sjuklighet, dödlighet och omkostnader.

forts. not 36

91

årsred

ovisning 2007

note

r

37 Efterställda skulderKoncernen Moderbolaget

2007 2006 2007 2006

Värderingskatergori, övriga # nansiella skulder

Förlagslån 28 776 24 620 26 015 22 336

Eviga förlagslån 10 677 9 400 10 677 9 400

Värdeförändring till följd av säkrings redovisning till verkligt värde 283 405 283 404

Summa 39 736 34 425 36 975 32 140

Moderbolaget

Speci# kation av efterställda skulder

Tidsbundna förlagslån Rätt till förtidsinlösenLöptid för Swedbank AB Valuta Nominellt belopp, milj Bokfört belopp, mkr Kupongränta, %

1989/2019 SEK 111 123 11,00

1993/2008 SEK 216 218 nollkupongobligation

1994/2010 SEK 1 259 1 128 nollkupongobligation

1998/2008 EUR 152 1 443 5,50

1998/2008 EUR 11 100 5,50

1999/2009 EUR 200 1 515 rörlig

2003/2013 2008 EUR 150 1 419 rörlig

2005/2015 2010 USD 300 1 926 rörlig

2006/2016 2011 GBP 250 3 169 5,25

2006/2016 2011 USD 75 482 rörlig

2006/2016 2011 EUR 150 1 419 rörlig

2006/2016 2011 SEK 1 935 1 934 rörlig

2006/2016 2011 SEK 250 245 4,23

2006/2016 2011 SEK 2 100 2 100 rörlig

2006/2016 2011 SEK 1 100 1 100 rörlig

2007/2017 2012 USD 400 2 571 rörlig

2007/2017 2012 EUR 400 3 766 5,57

2007/2017 2012 NOK 156 184 5,36

2007/2017 2012 SEK 790 782 5,90

2007/2017 2012 SEK 384 384 rörlig

Summa 26 008

Eviga förlagslån Rätt till förtidsinlösenLöptid för Swedbank AB Valuta Nominellt belopp, milj Bokfört belopp, mkr Kupongränta, %

1996/evigt 2011 JPY 10 000 625 4,35

1997/evigt 2012 USD 50 357 8,01

1997/evigt 2012 USD 200 1 408 7,50

1998/evigt 2028 JPY 5 000 306 5,00

2005/evigt 2010 EUR 105 993 rörlig

2000/evigt* 2010 USD 300 2 047 9,00

2004/evigt* 2016 GBP 200 2 474 5,75

2005/evigt*/** 2015 JPY 14 000 796 4,00

2007/evigt* 2017 SEK 2 000 1 961 6,67

Summa 10 967

* Lånen har sådana villkor att de godkänts av Finansinspektionen som primärkapitaltillskott. ** Räntan är i USD.

92

årsred

ovisning 2007

note

r

38 Obeskattade reserverAckumulerade Periodiserings-

Moderbolaget överavskrivningar fond Total

Ingående balans 2006 358 3 000 3 358

Upplösning –132 –132

Utgående balans 2006 226 3 000 3 226

Avsättning 2 024 2 024

Upplösning –86 –86

Utgående balans 2007 140 5 024 5 164

Periodiseringsfond 2007 2006

Avsättning 2004 3 000 3 000

Avsättning 2007 2 024

39 Eget kapital enligt ÅRKLKoncernen Moderbolaget

2007 2006 2007 2006

Bundet eget kapital

Aktiekapital 10 823 10 823 10 823 10 823

Reservfond 9 331 9 331 6 489 6 489

Övriga fonder 7 216 5 545

Summa 27 370 25 699 17 312 17 312

Fritt eget kapital

Valutaomräkning av utlands-verksamhet 155 –200

Kassa& ödessäkringar –65

Balanserad vinst 40 548 34 475 19 623 19 003

Summa 40 638 34 275 19 623 19 003

Minoritetskapital 315 303

Summa eget kapital 68 323 60 277 36 935 36 315

Periodens förändringar av eget kapital samt uppdelning enligt IFRS framgår av rap-porten Förändringar i eget kapital.

Antal aktier 2007 2006

Antal aktier 515 373 412 530 310 943

Indragning av återköpta aktier –14 937 531

Utestående antal aktier 515 373 412 515 373 412

Ingående balans 515 373 412 515 373 412

Utgående balans 515 373 412 515 373 412

Kvotvärde per aktie är 21 kronor. Samtliga aktier är fullt betalda.

40 Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden


För egna skulder ställda panter 2007 2006 2007 2006

Statspapper och obligationer pantsatta för skulder, kreditinstitut 42 305 37 567 42 305 37 567

Statspapper och obligationer pantsatta för inlåning från allmänhet 6 205 20 190 6 205 20 190

Statspapper och obligationer pantsatta hos Riksbanken 32 352 32 810 32 352 32 810

Statspapper och obligationer pantsatta för derivat 99 210 99 210

Fondandelar pantsatta för försäkringstagare 69 666 65 292

Kontanter 253 1 015 253 1 015

Summa 150 880 157 084 81 214 91 792

Bokfört värde för skulder där pant ställts uppgick 2007 till 115 519 mkr.


Övriga ställda panter 2007 2006 2007 2006

Värdepapperslån 17 508 6 727 17 508 6 727

Statspapper och obligationer pantsatta för övriga åtaganden 14 461 5 066 14 433 4 954

Kontanter 142 136 142 136

Summa 32 111 11 929 32 083 11 817

Ansvarsförbindelser Koncernen Moderbolaget

Nominella belopp 2007 2006 2007 2006

Kreditgarantier 8 320 6 708 4 038 18 141

Övriga fullgörandegarantier 18 713 20 739 18 667 19 558

Accepterade och endosserade växlar 229 189 224 189

Beviljade ej disponerade remburser 2 695 2 584 2 126 1 847

Övriga ansvarsförbindelser 1 367 345 291 256

Summa 31 324 30 565 25 346 39 991

Reservering för befarade kreditförluster –94 –61 –72 –49

Åtaganden Koncernen Moderbolaget

Nominella belopp 2007 2006 2007 2006

Beviljade ej utbetalade krediter 121 038 75 900 75 140 43 330

Beviljade ej utnyttjade räknings-krediter 70 457 63 213 73 944 63 159

Summa 191 495 139 113 149 084 106 489

Nominellt belopp för ränte-, aktie- och valutarelaterade kontrakt framgår av not 26 Derivat.

93

årsred

ovisning 2007

note

r

41 RörelsegrenarBeskrivning av rörelsegrenarnas verksamhet ' nns på sidorna 14—42.

2006Svensk

bankrörelse

Baltisk bankrörelse affärsverk-

samhet

Baltisk bankrörelse investering

Inter-nationell

bank rörelseSwedbank Markets

Kapital-förvalt-ning och

försäkring

Gemensam service

& koncern-staber Eliminering Total

Externa intäkter 15 038 6 170 –445 613 3 321 3 831 1 028 –359 29 197

varav andel i intresseföretags resultat 230 6 0 –14 222

Interna intäkter 1 909 4 190 –2 003 2 433 –2 533

Summa intäkter 16 947 6 170 –445 617 3 511 1 828 3 461 –2 892 29 197

Avskrivningar 125 163 101 8 11 2 249 0 659

Kostnader 8 698 2 696 101 551 1 941 677 3 367 –2 892 15 139

Årets resultat 6 312 2 953 –511 –1 1 158 877 264 11 052

Årets resultat hänförligt till:Aktieägarna i Swedbank AB 6 314 2 953 –511 –1 984 877 264 10 880

Minoriteten –2 174 172

Tillgångar 839 518 168 003 12 269 17 977 320 253 71 094 228 692 –304 817 1 352 989

Kapitalandelar 1 581 26 4 360 1 971

Skulder 809 463 157 818 4 985 16 713 316 682 69 378 222 793 –304 817 1 293 015

Allokerat eget kapital 30 055 10 185 7 284 1 264 3 571 1 716 5 899 59 974

Summa skulder och eget kapital 839 518 168 003 12 269 17 977 320 253 71 094 228 692 –304 817 1 352 989

2007Svensk

bankrörelse

Baltisk bankrörelse affärsverk-

samhet

Baltisk bankrörelse investering

Inter-nationell

bank rörelseSwedbank Markets

Kapital-förvalt-ning och

försäkring

Gemensam service

& koncern-staber Eliminering Total

Externa intäkter 15 802 8 773 –419 1 273 3 265 4 305 593 –668 32 924

varav andel i intresseföretags resultat 331 7 2 84 424

Interna intäkter 1 876 6 292 –2 122 2 156 –2 208

Summa intäkter 17 678 8 773 –419 1 279 3 557 2 183 2 749 –2 876 32 924

Avskrivningar 84 187 95 65 13 4 257 0 705

Kostnader 9 000 3 546 95 771 1 992 888 3 303 –2 876 16 719

Årets resultat 6 194 4 322 –463 268 1 138 975 –298 12 136

Årets resultat hänförligt till:Aktieägarna i Swedbank AB 6 182 4 322 –463 268 1 010 975 –298 11 996

Minoriteten 12 128 0 140

Tillgångar 971 792 232 421 13 257 46 986 445 908 75 402 246 199 –423 981 1 607 984

Kapitalandelar 1 735 35 1 5 416 2 193

Skulder 943 376 218 330 5 984 40 681 441 970 73 700 239 916 –423 981 1 539 976

Allokerat eget kapital 28 416 14 091 7 273 6 305 3 938 1 702 6 283 68 008

Summa skulder och eget kapital 971 792 232 421 13 257 46 986 445 908 75 402 246 199 –423 981 1 607 984

Rörelsegrenarna Svensk bankrörelse, Swedbank Markets, Kapitalförvaltning och försäkring samt Gemensam service & koncernstaber bedriver verksamhet främst inom Sverige. Internationell bankrörelse omfattar Swedbanks växande internationella verksamhet utanför hemmamarknaderna i Sverige, Estland, Lettland och Litauen. De koncernmässiga effekterna av Swedbanks ägande och förvärv av TAS-Kommerzbank redovisas inom Internationell bankrörelse. Affärsverksamheten inom Baltisk bankrörelse särredovisas från de koncernmässiga effekterna av Swedbanks ägande och förvärv av Hansabank, som redovisas som Baltisk bankrörelse investering. På detta sätt möjliggörs en tydligare ana-lys av hur den baltiska affärsverksamheten utvecklas. Kommentarerna om Baltisk bankrörelse i denna årsredovisning avser affärsverksamheten om inte annat anges.

94

årsred

ovisning 2007

note

r

42 RörelseförvärvMed rörelseförvärv avses förvärv av verksamheter där moderbolaget direkt eller indirekt får kontroll över den förvärvade verksamheten.

Rörelseförvärv under 2007

OJSC Swedbank

Swedbank AB förvärvade den 9 juli 2007 100% av aktierna i JSCB TAS-Kommerz-bank senare namnändrat till OJSC Swedbank. OJSC Swedbank äger i sin tur samtliga aktier i CJSC TAS-Investbank, namnändrat till CJSC Swedbank Invest. Förvärvet reglerades med ett kontantbelopp. Därutöver kan en tilläggsköpeskilling om maxi-malt 250 miljoner dollar komma att utbetalas, dock senast inom tre år. Tilläggskö-peskillingen baseras på det förvärvade företagets resultat och ' nansiella utveck-ling och värderades vid förvärvstillfället till 125 miljoner dollar. Ingående fastigheter i rörelseförvärvet var redan i dotterföretaget redovisade till verkligt värde.

Bokfört i koncernen

vid förvärvs-tidpunkten

Bokfört i det för-värvade företaget

vid förvärvstid-punkten

Tillgångar 9 360 9 360

Skulder 8 448 8 448

Dotterföretagets nettotillgång 912 912

Immateriella anläggningstillgångar, kundbas 243


Summa 1 094

Erlagd köpeskilling 4 606

Bedömd tilläggsköpeskilling 840

Transaktionskostnader 58

Anskaffningsvärde 5 504

Goodwill 4 410

Justering av goodwill till följd av kassa& ödessäkring 157

Total goodwill 4 567

Kassa* öde

Förvärvad likviditet i dotterföretaget 289

Erlagt kontant –4 664

Netto –4 375

Uppkommen goodwill återspeglar främst värdet av framtida förväntade affärsvo-lymer och expansion. Värdet av kundbasen har uppskattats genom att nuvärdes-beräkna del av framtida vinsmarginal av be' ntliga kunders affärsvolymer. Från förvärvstidpunkten har det förvärvade företaget bidragit med 126 mkr till Årets resultat 2007 och med 558 mkr till intäkterna 2007. Om förvärvet inträffat den 1 januari 2007 hade företaget bidragit med 147 mkr till Årets resultat och med 897 mkr till intäkterna.

Söderhamns Sparbank AB

Swedbank AB förvärvade den 28 februari 2007 återstående 60 procent av aktierna i Söderhamns Sparbank AB, som därmed blev helägt dotterföretag från samma datum. Tidigare konsoliderades företaget som intresseföretag. Söder-hamns Sparbank AB har under 2007 fusionerats med Swedbank AB att gälla från 28 februari 2007.





Tillgångar 1 159 1 159

Skulder 1 044 1 039


Tidigare konsoliderat eget kapital som intresseföretag –48

Övervärde, utlåning 14

Immateriella anläggningstillgångar, kundbas 41

Övrigt 12


Summa 115

Erlagd köpeskilling 117

Anskaffningsvärde 117

Goodwill uppkommen vid förvärvet 2

Goodwill uppkommen vid tidigare förvärv 22

Total goodwill 24

Kassa* öde

Förvärvad likviditet i dotterföretaget 5

Erlagt kontant –117

Netto –112

Uppkommen goodwill återspeglar främst värdet av framtida förväntade affärsvo-lymer och expansion. Utlåningen har värderats som om tillgången förvärvats sepa-rat. Värdet av kundbasen har uppskattats genom att nuvärdesberäkna del av framtida vinsmarginal av be' ntliga kunders affärsvolymer. Från förvärvstidpunk-ten har det förvärvade företaget bidragit med 16 mkr till Årets resultat 2007 och med 42 mkr till intäkterna 2007. Om förvärvet inträffat den 1 januari 2007 hade företaget bidragit med 18 mkr till Årets resultat och med 50 mkr till intäkterna.

Övriga





Dotterföretags nettotillgång 4 4

Immateriella anläggningstillgångar, programvara 24

Summa 28

Anskaffningsvärde 28

Rörelseförvärv under 2006

Koncernen förvärvade den 1 februari 2006 100,00 procent i LRF Leasing AB (namnändrat till Merkantil Leasing i Stockholm AB) via Swedbank Finans AB.

Det verkliga värdet för identi' erbara tillgångar och skulder vid förvärvstidpunkten uppgick till följande:

Identi# erbara nettotillgångars verkliga värde






Goodwill uppkommen vid förvärvet 4

Erlagd köpeskilling inklusive anskaffningskostnader 17

Från förvärvstidpunkten har dotterföretaget bidragit med 1 mkr i Årets resultat 2006.

95

årsred

ovisning 2007

note

r

43 Verkligt värde för finansiella instrumentJämförelse mellan bokfört och verkligt värde för koncernens ' nansiella tillgångar och ' nansiella skulder som omfattas av IAS 39.

2007 Verkligt Bokförtmdkr värde värde Skillnad

Tillgångar

Finansiella tillgångar enligt IAS 39

Belåningsbara statsskuldförbindelser m m 37,2 37,1 0,1

verkligt värde via resultaträkningen 35,9 35,9

hålles till förfall 1,3 1,2 0,1

Utlåning till kreditinstitut 174,0 174,0

lånefordringar 102,4 102,4


Utlåning till allmänheten 1 133,7 1 135,3 –1,6

lånefordringar 628,6 630,2 –1,6


Obligationer och räntebärande värdepapper 78,4 78,4


investeringar som hålles till förfall 0,1 0,1

Aktier och andelar 6,1 6,1


tillgängliga för försäljning 0,1 0,1

Derivat 37,0 37,0

Övriga ' nansiella tillgångar 112,4 112,4

Summa 1 578,8 1 580,3 –1,5

Aktier och andelar i intresseföretag 2,2

Icke # nansiella tillgångar 25,5

Summa 1 608,0

2007 Verkligt Bokförtmdkr värde värde Skillnad

Skulder

Finansiella skulder enligt IAS 39

Skulder till kreditinstitut 163,8 163,8

övriga ' nansiella skulder 122,1 122,1


In- och upplåning från allmänheten 458,4 458,4



Emitterade värdepapper m m 673,0 673,1 –0,1

övriga ' nansiella skulder 84,1 84,2 –0,1


Efterställda skulder 39,7 39,7



Derivat 36,3 36,3

Övriga ' nansiella skulder 158,5 158,5

Summa 1 529,7 1 529,8 –0,1

Icke # nansiella skulder 9,9

Summa 1 539,7

Finansiella instrument bokförda till verkligt värde

Noterat marknads-

pris

Värderings-modeller baserade på obser-

verbar marknads-

data Total

Tillgångar

Belåningsbara statsskuld förbindelser m m 35,9 0,0 35,9

Utlåning till kreditinstitut 71,6 71,6

Utlåning till allmänheten 505,1 505,1

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 72,3 6,0 78,3

Aktier och andelar 5,9 0,1 6,0

Derivat 0,0 37,0 37,0

Summa 114,1 619,8 733,9

Skulder

Skulder till kreditinstitut 41,7 41,7

In- och upplåning från allmänheten 11,0 11,0

Emitterade värdepapper m m 268,0 320,9 588,9

Derivat 0,0 36,3 36,3

Summa 268,0 409,9 677,9

Värderingsmodeller som uteslutande baserats på egna antaganden har inte använts.

Finansiella instrument värderade enligt IAS 39Bokförda och verkliga värden överensstämmer till väldigt stor del beroende på att IAS 39 både kräver och ger koncernen möjlighet att i stor omfattning använda verkliga värden i redovisningen.

De ' nansiella instrumentens verkliga värde fastställs i första hand utifrån note-rade marknadspriser. För dessa beräknades verkligt värde på basis av mittkursen när marknaden stängde sista dagen 2007.

Då noterade marknadspriser saknas används allmänt accepterade värderings-modeller såsom diskontering av framtida kassa& öden. Värderingsmodellerna base-ras på observerbara marknadsdata. För OTC-instrument är beräkningen av verkliga värden baserad på priser för jämförbara noterade instrument.

För ut- och inlåning med rörlig ränta anses verkligt värde motsvara bokfört värde. Verkliga värden för ut- och inlåning med bunden ränta beräknas genom dis-kontering av framtida avtalade eller förväntade kassa& öden under räntebindnings-tiden. Diskontering sker med utgångspunkt i koncernens upplåningsränta för olika löptider och vid värdering av utlåning med tillägg av kreditmarginal. Vid värdering av utlåning till verkligt värde, där observerbara marknadsdata för kreditmarginal saknas vid värderingstillfället, används kreditmarginalen för senast genomförda transaktion med samma motpart. Kreditmarginalen omvärderas för utlåning till motparter med bristande betalningsförmåga. Vid beräkning av verkliga värden för ut- och inlåning ingår således ingen uppskattning av det värde som framtida ej avtalade marginaler på ut- och inlåning representerar. En del av inlåningen som direkt är betalbar på anfordran anses i praktiken ha en räntebindning på mellan 2 och 3 år. En värdering baserat på denna bedömning medförde per årsskiftet ett positivt värde med 0,6 mdkr. Enligt IAS 39 får dock inte inlåning som direkt är betalbar på anfordran åsättas ett lägre verkligt värde än vad som ska betalas vid anfordran.

96

årsred

ovisning 2007

note

r

44 KreditriskerMed kreditrisk avses risken för att en motpart inte fullgör sina förpliktelser mot koncernen och att ställda säkerheter ej täcker fordran. Koncernen analyserar och följer upp kreditrisker utifrån ett internt riskklassi' ceringssystem i syfte att säkerställa att kreditriskerna inte överstiger önskade nivåer.

Den centrala delen i riskklassi' ceringssystemet utgörs av cirka sjuttio modeller för klassi' cering av kreditrisk. Utöver dessa är metoder och rutiner för konstruktion och underhåll av modellerna samt rutiner för riskklassi' cering i kreditverksamheten nöd-vändiga för att skapa en helhet. De tre delarna, metoder vid konstruktion, modeller samt rutiner för åsättande av riskklass, hålls samman av ett antal styrande dokument, utfärdade av styrelsen, verkställande direktören och chefen för koncernens riskkontroll. Samtliga riskklassi' ceringar som görs i kreditverksamheten stöds av IT-system där riskklassi' ceringsmodellerna är implementerade. Utöver systemet för riskklassi' cering vid affärstillfället ' nns, för krediter med homogen karaktär, ett system för automatisk omvärdering av kreditrisk.

Med modell för riskklassi' cering avses regler för hur en kund/motpart inom en viss kategori åsätts ett värde på en riskskala. Med hjälp av riskskalan rangordnas motpar-terna alternativt exponeringarna från de med högst risk för fallissemang till dem med lägst. För varje kategori har ett riskvärde fastställts. Riskklassi' cering ingår som en

integrerad del i kreditberedningen och föreslagen riskklass ska prövas och fastställas i samband med kreditbeslutet. Vidare påverkar riskklassi' ceringen kraven på djup i analys och dokumentation samt styr på vilket sätt uppföljningen av kunden ska ske. En försämrad riskklass kan också medföra att en inträffad förlusthändelse skett och att bokföring av kreditförlust kan komma att ske.

Modellerna är i huvudsak av två slag. Den ena bygger på statistisk metod, vilket för-utsätter tillgång till stor mängd information om motparter samt tillräckligt stor andel av information om motparter som fallerat. I de fall statistisk metod inte är tillämplig skapas modeller där bedömningskriterierna fastställs genom experters bedömningar. Modellerna valideras såväl vid nykonstruktioner som löpande. Valideringen tar fasta på att säkerställa att respektive modell mäter risk på ett tillfredsställande sätt. Därtill kon-trolleras att modellerna fungerar väl i den dagliga kreditverksamheten. Modellerna ger normalt en sannolikhet för fallissemang på ett års sikt. Med tanke på att kreditengage-mangen oftast har längre löptid, utvärderas modellerna även på längre sikt. Samman-fattningsvis har de valideringar som hittills gjorts visat att modellerna är mycket till-förlitliga.

På sidan 63 ges ytterligare en utförligare beskrivning av koncernens arbetssätt med kreditrisker.

Koncernens maximala kreditriskexponering, utan beaktande av säkerheter, fördelar sig enligt följande:

Koncernen 2007 % av varavLand Utlåning Derivat* Placeringar Garantier Övrigt Totalt total kreditinstitut

Sverige 951 157 11 221 81 156 16 837 332 1 060 703 71,0 142 286

OECD ** 150 802 25 532 32 511 4 322 236 213 403 14,3 126 231

varav Danmark 40 760 1 063 1 345 31 43 199 2,9 41 145

varav Norge 17 453 2 743 3 034 1 841 25 071 1,7 6 706

varav Finland 6 627 243 453 187 11 7 521 0,5 2 356

Baltikum 177 149 159 1 289 4 185 905 183 687 12,3 667

varav Estland 68 629 114 52 2 272 250 71 317 4,8 49

varav Lettland 58 033 22 146 1 320 1 59 522 4,0 567

varav Litauen 50 487 24 1 091 594 654 52 850 3,5 52

Ukraina 12 310 178 260 167 12 915 0,9 1 751

Ryssland 10 906 32 122 840 11 900 0,8 2 456

Latinamerika 574 54 10 638 0,0 483

varav Argentina 1 1 0,0 1

varav Brasilien 460 4 464 0,0 464

Japan 260 72 135 1 403 1 870 0,1 1 823

Övriga Ostasien 1 645 990 42 2 677 0,2 2 459

varav Sydkorea 1 2 3 0,0 3

varav Kina 1 388 636 7 2 031 0,1 2 030

Övriga länder 4 498 191 491 192 5 372 0,4 988

Summa 1 309 301 36 984 115 492 27 261 4 127 1 493 165 100,0 279 144

* Ingångna nettningsavtal medför att kreditriskexponeringen reduceras till 13 077 mkr.

** Exklusive Sverige, Japan, Ungern, Mexico, Polen, Turkiet, Slovakien, Sydkorea och Tjeckien.

Koncernen 2006 % av varavLand Utlåning Derivat* Placeringar Garantier Övrigt Totalt total kreditinstitut

Sverige 833 697 6 619 64 598 19 906 363 925 183 73,3 137 284

OECD ** 129 229 17 124 33 226 3 061 601 183 241 14,5 155 046

varav Danmark 17 468 1 997 1 612 20 0 21 097 1,7 21 068

varav Norge 12 834 1 845 7 952 688 98 23 417 1,9 15 126

varav Finland 3 273 91 518 156 15 4 053 0,3 1 502

Baltikum 129 563 75 996 4 217 4 134 855 10,7 827

varav Estland 55 577 67 28 1 887 1 57 560 4,6 77

varav Lettland 40 648 7 68 1 315 0 42 038 3,3 739

varav Litauen 33 338 1 901 1 013 4 35 257 2,8 11

Ukraina 2 118 120 0,0 120

Ryssland 7 220 4 339 97 510 8 170 0,7 1 601

Latinamerika 211 0 0 65 1 277 0,0 136

varav Argentina 0 0 0 0 0 0 0,0 0

varav Brasilien 132 0 0 1 1 134 0,0 134

Japan 4 005 18 171 0 3 4 197 0,3 4 197

Övriga Ostasien 398 0 0 111 930 1 439 0,1 1 380

varav Sydkorea 15 0 0 0 3 18 0,0 18

varav Kina 21 0 0 109 623 753 0,1 752

Övriga länder 3 091 24 270 178 720 4 283 0,4 1 156

Summa 1 107 416 23 864 99 600 27 635 3 250 1 261 765 100,0 301 747

* Ingångna nettningsavtal medför att kreditriskexponeringen reduceras till 10 707 mkr.

** Exklusive Sverige, Japan, Ungern, Mexico, Polen, Turkiet, Slovakien, Sydkorea och Tjeckien.

97

årsred

ovisning 2007

note

r

Koncernen 2007Sektor/bransch

Upplupet anskaffningsvärde före beaktande av

reserveringar

Speci# ka reserveringar för individuellt

värderade lånefordringar

Gruppvisa reserveringar för individuellt


Reserveringar för gruppvis värderade homogena

grupper

Bokfört värde för

lånefordringar efter beaktande av reserveringar

Bokfört värde för osäkra

lånefordringar

Privatpersoner 560 277 223 375 187 559 492 481

Fastighetsförvaltning 218 295 162 256 217 877 393

Handel, hotell, restaurang 43 054 156 398 42 500 96

Byggnadsverksamhet 16 455 56 96 16 303 66

Tillverkningsindustri 37 682 162 394 37 126 222

Transport 21 972 20 115 21 837 105

Skogs- och lantbruk 50 043 59 73 49 911 124

Övrig service-verksamhet 51 385 38 201 51 146 69

Övrig företagsutlåning 90 665 256 451 89 958 196

Kommuner 16 820 16 820

Utlåning 1 106 648 1 132 2 359 187 1 102 970 1 752

Kreditinstitut inkl Riksgäldskontoret 83 460 13 83 447 –12

Återköpsavtal – kreditinstitut inkl Riksgäldskontoret 97 634 97 634

Återköpsavtal – allmänheten 25 250 25 250

Total utlåning till kreditinstitut och allmänheten 1 312 992 1 145 2 359 187 1 309 301 1 740

Koncernen 2006Sektor/bransch

Privatpersoner 480 260 45 224 124 479 867 161

Fastighetsförvaltning 191 245 66 288 190 891 58

Handel, hotell, restaurang 34 636 62 440 34 134 86

Byggnadsverksamhet 13 050 43 74 12 933 42

Tillverkningsindustri 30 621 158 409 30 054 105

Transport 16 605 19 84 16 502 43

Skogs- och lantbruk 45 388 27 77 45 284 91

Övrig service-verksamhet 36 681 17 156 36 508 118

Övrig företagsutlåning 59 635 218 622 58 795 121

Kommuner 13 949 13 949

Utlåning 922 070 655 2 374 124 918 917 825

Kreditinstitut inkl Riksgäldskontoret 78 433 26 78 407 0



Total utlåning till kreditinstitut och allmänheten 1 110 595 681 2 374 124 1 107 416 825

Koncernen

Säkerheter 2007 2006

Bostadsfastigheter inkl bostadsrätter 638 930 550 522

Övriga fastigheter 162 407 136 947

Kommuner etc 52 354 47 433

Företagshypotek 12 969 11 772

Borgen 26 062 16 019

Blanco 98 604 85 169

Övriga säkerheter 111 644 71 055

Utlåning 1 102 970 918 917

Kreditinstitut inkl Riksgäldskontoret 83 447 78 407



Total utlåning till kreditinstitut och allmänheten 1 309 301 1 107 416

Koncernen

Lånetyp 2007 2006

Banklån 477 658 355 853

Hypotekslån i Swedbank Hypotek AB 560 633 510 479

Avbetalning, Leasing, Factoring 64 679 52 585

Utlåning 1 102 970 918 917

Kreditinstitut inkl Riksgäldskontoret 83 447 78 407



Total utlåning till kreditinstitut och allmänheten 1 309 301 1 107 416

Koncernens mest omfattande kreditriskexponering åter' nns i balansposterna Utlåning till kreditinstitut och Utlåning till allmänheten. Dessa fördelas på säkerheter, lånetyp, sektor/bransch samt geogra' ska områden enligt följande:

Erhållna säkerheter som kan säljas eller pantsättas även då motparten fullgör kontraktsenliga villkorUtlåning i form av återköpsavtal innebär att koncernen erhåller värdepapper vilka kan säljas eller pantsättas. Värdepapprens verkliga värde motsvarar återköpsavtalens bokförda värden. Koncernen erhåller även säkerheter i form av värdepapper som kan säljas eller pantsättas för derivat och övriga exponeringar. Verkligt värde för sådana erhållna säkerheter uppgick per årsskiftet till 345 mkr (937). Inga av dessa erhållna säkerheter har sålts eller pantsatts.

forts. not 44

98

årsred

ovisning 2007

note

r

Koncernen 2007Geogra# ska områden

Upplupet anskaffningsvärde före beaktande av

reserveringar

Speci# ka reserveringar för individuellt


Gruppvisa reserveringar för individuellt


Reserveringar för gruppvis värderade homogena

grupper

Bokfört värde för

lånefordringar efter beaktande av reserveringar

Bokfört värde för osäkra

lånefordringar

Sverige 876 910 501 963 122 875 324 545

OECD 26 275 30 26 245 14

Östersjöområdet 178 131 292 1 206 65 176 568 938

Övriga länder 25 332 309 190 24 833 255

Utlåning 1 106 648 1 132 2 359 187 1 102 970 1 752

Kreditinstitut inkl Riksgäldskontoret 83 460 13 83 447 –12



Total utlåning till kreditinstitut och allmänheten 1 312 992 1 145 2 359 187 1 309 301 1 740

Koncernen 2006Geogra# ska områden

Sverige 768 865 499 1 295 94 766 977 536

OECD 13 988 30 13 958 13

Östersjöområdet 130 070 126 1 079 30 128 835 276


Utlåning 922 070 655 2 374 124 918 917 825

Kreditinstitut inkl Riksgäldskontoret 78 433 26 78 407



Total utlåning till kreditinstitut och allmänheten 1 110 595 681 2 374 124 1 107 416 825


Reserveringar och osäkra fordringar 2007 2006 2007 2006

Reserveringar

Ingående balans 3 183 3 784 1 725 2 529

Återförda tidigare gjorda reserveringar för sannolika kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster –236 –207 –140 –171

Årets reservering för sannolika kreditförluster 453 222 193 118

Återförda ej längre erforderliga reserveringar för sannolika kreditförluster –126 –264 –72 –148

Avsättning/upplösning av gruppvis reservering –39 –319 –299 –590

Avsättning/upplösning av reserv för kreditförluster 73 17 17 –7

Koncernmässiga förändringar 340 0

Valutakursdifferenser 46 –50 3 –6

Utgående balans 3 694 3 183 1 427 1 725

Total reserveringsgrad osäkra fordringar, % (inklusive gruppvis reservering för individuellt värderade fordringar, i relation till bokfört värde före reservering avseende individuellt identi' erade osäkra fordringar) 120 195 180 212

Reserveringsgrad för individuellt identi' erade osäkra fordringar, % 43 50 62 60

Osäkra fordringar

Bokfört värde för osäkra fordringar 1 740 825 303 323

Andel osäkra fordringar, % 0,13 0,07 0,04 0,05

Omstrukturerade samt omklassi# cerade fordringar

Bokfört värde före omstrukturering för fordringar som omstrukturerats under räkenskapsperioden 3 18 3 16

Bokfört värde efter omstrukturering för fordringar som omstrukturerats under räkenskapsperioden 2 11 2 9

Bokfört värde för osäkra fordringar som under perioden återfått status av normal fordran 129 164 75 99

Fordringar med förfallna belopp, som inte är osäkra


Kapitalfordran med förfallet belopp, 5–30 dagar 3 669 1 627 531 38

Kapitalfordran med förfallet belopp, 31–60 dagar 1 254 542 206 71

Kapitalfordran med förfallet belopp, 61 dagar eller mer 67 58 28 31


Kapitalfordran med förfallet belopp, 5–30 dagar 1 530 743

Kapitalfordran med förfallet belopp, 31–60 dagar 636 357

Kapitalfordran med förfallet belopp, 61 dagar eller mer 178 130

Summa 7 334 3 457 765 140

Osäkra fordringar är sådana för vilka det är sannolikt att betalningarna inte fullföljs enligt kontraktsvillkoren. En fordran är inte osäker om det ' nns säkerheter som med betryggande marginal täcker både kapital, räntor och ersättning för eventuella förseningar. Nedan speci' ceras reserver som gjorts för osäkra fordringar samt för övriga delar av utlåningen där förlusthändelser inträffat men där individuella fordringar ännu inte har identi' erats.

Omstrukturerade fordringar avser fordringar där någon förändring gjorts i kontraktsvillkoren till följd av kundens försämrade återbetalningsförmåga.

forts. not 44

99

årsred

ovisning 2007

note

r

45 Finansiella risker och andra risker

Finansiella riskerMed " nansiella risker avses marknadsrisker (ränte-, valutakurs- och aktiekursrisker) samt likviditetsrisker. Riskerna mäts med hjälp av modellbaserad riskmätning och med traditionella känslighetsmått.

Modellbaserad riskmätning, Value-at-Risk (VaR) och stresstestKoncernen har sedan 2002 modellbaserad riskmätning. Detta innebär att man, utifrån en modell för hur marknadsräntor, aktiekurser och valutakurser rör sig, skattar en san-nolikhetsfördelning för resultatutfallet i koncernens portfölj, under det hypotetiska antagandet att portföljen får ligga orörd över en viss tidshorisont.

I koncernens modell skattas sannolikhetsfördelningen dagligen med så kallad Monte Carlo-simulering, där scenarierna är baserade på historik över marknadsprisförändringar från det senaste året. Horisonten är en handelsdag. Med sannolikhetsfördelningen som grund beräknas sedan riskmåttet Value-at-Risk (VaR). VaR anger en med aktuell port-följ möjlig förlustnivå som är så hög att den endast kan överträffas med låg sanno lik-het. Koncernen använder 99 procent VaR, vilket innebär att den potentiella förlusten kommer att överstiga VaR-beloppet med 1 procent sannolikhet över vald tidshorisont.

Eftersom modellens scenarier baseras på historik kommer sådan samvariation mellan marknadspriser som uppträder regelmässigt, exempelvis hur olika räntor erfarenhets-mässigt rör sig i förhållande till varandra, att beaktas när VaR-siffran beräknas. Model-len ger därför en rikare och mer nyanserad bild av risken än de rena känslighetsmåtten. En annan fördel med VaR är att olika slags risk (ränte-, aktiekurs- och valutakursrisk) kan jämföras och sammanfattas med ett enda mått.

Koncernens VaR-modell utvärderas kontinuerligt genom så kallad hypotetisk back - testing, som är ett systematiskt sätt att i efterhand undersöka om den sannolikhets-fördelning över möjliga portföljresultat som modellen genererat var rimlig. Backtesting sker genom att man beräknar ett (hypotetiskt) resultat utifrån positionstagandet och faktiska förändringar i marknadspriser. Det beräknade resultatet jämförs sedan med VaR. Om detta görs för ett stort antal dagar kan modellens tillförlitlighet utvärderas. Inom Swedbank sker daglig hypotetisk backtesting för koncernen som helhet och för enskilda risktagande enheter. Resultatet av backtestingen analyseras, kommenteras och rapporteras till VD månadsvis. Samtliga genomslag av VaR rapporteras till Finans-inspektionen.

Slutsatsen av hittills genomförd backtesting är att modellen har en god tillförlitlighet.En svaghet med VaR-måttet är att de historiskt uppmätta samband som beräk-

ningen bygger på ibland sätts ur spel vid stressituationer på de " nansiella markna-derna. Beräkningen av VaR kompletteras därför med regelbundet utförda stresstest som beskriver koncernens möjliga förlustpotential om det skulle inträffa så excep-tionella marknadsstörningar att de historiska marknadsmönstren bryter samman. Koncernen genomför dels ett antal standardiserade stresstester på regelbunden basis, dels genomförs ad hoc-stresstester utifrån identi" erade framtida scenarier när så anses lämpligt.

Intern modell för beräkning av kapitalkrav för marknadsriskEnligt gällande regelverk kan kapitaltäckning för marknadsrisk baseras antingen på en standardmodell eller på koncernens interna VaR-modell, vilken kräver Finansinspek-tionens godkännande. Moderbolaget erhöll under 2004 ett sådant godkännande avseende merparten av marknadsriskerna. Kapitaltäckningsrapporteringen sker i enlighet med detta sedan början av 2005. Under 2006 utvidgades godkännandet till att även omfatta även Hansabank koncernen.

ValutakursriskerMed valutakursrisk avses att värdet av tillgångar, skulder och derivat kan variera på grund av förändringar i valutakurser.

Koncernens valutakursrisker hanteras genom att det samlade värdet av tillgångar och skulder, inklusive derivat, i en och samma valuta anpassas till önskad nivå. Anpass-ningen sker i huvudsak genom användande av derivat såsom räntevalutaswappar och valutaterminer. Vid årets slut var 27 procent (22) av koncernens tillgångar och 42 pro-cent (39) av skulderna denominerade i utländsk valuta. Cirka 55 procent av koncernens tillgångar och 20 procent av skulderna i utländsk valuta " nns i Hansabank. Ytterligare 30 procent av koncernens skulder i utländsk valuta har uppkommit till följd av att dot-terföretaget Swedbank Hypotek tagit upp lån i utländsk valuta. Swedbank Hypoteks upplåning i utländsk valuta är i sin helhet swappad till svenska kronor. I moderbolaget var skulderna i utländsk valuta vid årsskiftet något större än tillgångarna i utländsk valuta. Huvuddelen av valutarisken i den överskjutande delen av skulderna var elimine-rad genom valutaterminer och räntevalutaswappar.

En stor del av Hansabanks utlåning sker i euro medan inlåningen huvudsakligen är denominerad i de lokala valutorna (estniska kroon, lettiska lat och litauiska litas). Därtill är en stor del av Hansabanks likviditetsreserv placerad i värdepapper denominerade i euro. Vid årsskiftet gav detta upphov till en tillgångsposition i euro och en ungefär lika stor skuldposition i de lokala valutorna. En justering av växelkursen mellan dessa valu-tor och euro skulle bara kunna inträffa i en extrem situation. Värdet av den estniska valutan baseras på en sedelfond i euro och växelkursen gentemot euro är fastställd och " xerad enligt estnisk lag i väntan på planerat inträde i euro-zonen. Liknande arrang-emang " nns i de två andra länderna. I Hansabanks moderföretag fanns vid årets slut även strategiska positioner i lettiska lat, litauiska litas och ryska rubel till följd av inves-teringar i utländska dotterföretag i Lettland, Litauen och Ryssland.

För att reducera valutakursrisken är koncernens utländska strategiska innehav som regel " nansierade i respektive lands valuta eller i en valuta som är anknuten till landets valuta. Till exempel är moderbolagets innehav i Hansabank som är denominerad i estniska kroon " nansierad i euro. Undantaget är innehavet i den ukrainska banken OJSC Swedbank som är denominerad i den ukrainska valutan hryvnia och är " nansie-rad med svenska kronor.

Koncernens exponering för resultatpåverkande valutakursrisker, det vill säga exklusive exponeringar relaterade till innehav i utländska dotterbolag, goodwill och andra immateriella tillgångar, är begränsad. En kursrörelse för den svenska kronan gentemot utländska valutor om +/–5 procent vid årets utgång skulle i sämsta fall innebära en direkt effekt på koncernens redovisade resultat på —0 mkr (—16).

Ränterelaterade risker (ränterisk och räntenettorisk)Med ränterisk avses att värdet av ett " nansiellt instrument kan variera på grund av förändringar i räntenivån. Koncernens ränterisker uppkommer som ett resultat av att räntebindningstiderna för tillgångar och skulder inklusive derivat inte sammanfaller. Koncernens räntebundna tillgångar utgörs framför allt av krediter. Ränterisken i dessa är i huvudsak eliminerad, antingen genom att de " nansierats med räntebunden upplå-ning, eller genom att koncernen ingått swapavtal där koncernen betalar bunden ränta. I princip all utlåning i koncernen med bunden ränta löper med kreditavtal där låntagaren inte har rätt att lösa lånet i förtid utan att betala ersättning för eventuella förluster som uppstår pga att räntan förändrats sedan lånet betalats ut, s.k. ränteskillnadsersättning.

Även kontoinlåningen kan ur ränterisksynpunkt ses som delvis räntebunden, efter-som det " nns stora volymer inlåning som löper med en rörlig ränta som är så låg att den inte bedöms kunna sänkas om styrräntorna skulle sänkas. Detta kan påverka ränte-netto negativt, men moderbolaget har valt att positionera sig för att reducera sådana negativa effekter.

Ränterisk mäts i koncernen för alla positioner, såväl de som tas upp till verkligt värde i redovisningen som de som tas upp till anskaffningsvärde. Moderbolaget har dessutom beslutat att i ränteriskmätningen åsätta delar av inlåningen en duration på mellan två och tre år.

En höjning av samtliga marknadsräntor (inklusive realräntor) med en procent enhet skulle den 31 december 2007 ha medfört en minskning av värdet av koncernens ränte-bärande tillgångar och skulder, inklusive derivat, med 1 961 mkr (1 623). Värdeminsk-ningen för positioner i svenska kronor skulle ha uppgått till 1 549 mkr (1 608) medan positioner i utländsk valuta skulle få en värdeminskning med 412 mkr (15). Förändring-arna av ränterisken kronor hänför sig både till moderbolagets hantering av strukturella ränterisker och till förändringar av positionstagandet inom tradingverksamheten.

Vid en räntehöjning med en procentenhet skulle koncernens nettoresultat av " nansiella transaktioner den 31 december 2007 ha minskat med 296 mkr (207). För en tidsstaf& erad tabell över ränterisken, se not 46.

Ränteförändringar påverkar, som tidigare nämnts, även räntenettot. Hur stor effekten blir beror dels på hur lång den återstående räntebindningstiden är för kon-cernens räntebundna tillgångar, skulder och derivat, dels på i vilken utsträckning ban-ken förmår anpassa räntorna på ut- och inlåning med rörlig ränta. För redovisning av räntenettorisken (mätt som känsligheten för en varaktig förändring av samtliga rän-tor med en procentenhet) hänvisas till not 51.

AktiekursriskerMed aktiekursrisk avses att värdet av ett " nansiellt instrument kan variera på grund av förändringar i aktiekurser och i förväntningar om dessas framtida volatilitet. Expo-nering för aktiekursrisker uppstår i koncernen till följd av innehav i aktier och aktiere-laterade derivat. Koncernens aktiehandel är i huvudsak kundrelaterad. Positionerna i koncernens tradingrörelse " nns i Swedbank Markets samt i Hansabank, och är nor-malt sådana att endast begränsade förluster kan uppkomma vid större kursrörelser. Dessa positioner syftar bland annat till att skapa likviditet åt koncernens kunder.

Inom koncernen mäts och limiteras aktiekursrisk med avseende på sämsta utfall av olika kombinationer av förändringar av aktiekurser och förväntade volatiliteter. En generell kursrörelse om högst 10 procent (uppåt eller nedåt) skulle vid årets utgång innebära ett sämsta utfall avseende värdeförändring på tradingverksamhetens posi-tioner på –14 mkr (–13).

100

årsred

ovisning 2007

note

r

Marknadsrisker tradingverksamhetTradingverksamhet bedrivs huvudsakligen inom Swedbank Markets och syftar i första hand till att tillfredsställa kundernas behov av att göra transaktioner på den " nansiella marknaden. Positionstagande sker endast i begränsad omfattning och risknivån i verk-samheten är låg. I diagrammet på sidan 65 redovisas såväl 99 procent VaR som den dagliga intjäningen i Swedbank Markets verksamhet under 2007. Av detta framgår att intjäningen varit relativt stabil under det gångna året. Förlust har redovisats 44 (18) dagar. Samtliga förluster har varit begränsade och endast en gång överskridit VaR. VaR har under året varit som högst 31 mkr (26), som lägst 13 mkr (14), och i genomsnitt 20 mkr (19). Ökningen av antalet förlustdagar och av VaR återspeglar den stigande marknadsoron som uppkom under andra halvåret. Trots detta har tradingverksamheten lyckats undvika dagar med stora förluster och behållit en stabil nivå på intjäningen, vilket är typiskt för en tradingverksamhet som bedrivs med låg risk.

LikviditetsriskerLikviditetsrisker uppstår som ett resultat av att förfallostrukturen för kassa& öden från tillgångar och skulder, inklusive derivat, ej sammanfaller. Om förfallostrukturen är sådan att koncernen behöver låna stora belopp för att fullgöra sina betalningsförpliktelser en enskild dag " nns en risk att koncernen i en ansträngd marknadssituation kan få svårt att fullgöra sina förpliktelser eller att koncernen tvingas låna upp pengar på oförmån-liga villkor. Koncernen bedriver en aktiv likviditetshantering för att undvika sådana risker. Hanteringen sker bland annat genom upprätthållandet av en likviditetsreserv i syfte att skapa en betalningsberedskap både för sådana betalningsåtaganden som kan uppkomma under dagen och för de som förfaller längre fram i tiden. Likviditetsreserven i Sverige utgörs av i Riksbanken pantsättningsbara tillgångar. Liknande reserver i form av värdepapper som är pantsättningsbara i respektive lands centralbank " nns även i Hansabank.

Dessutom sker en löpande uppföljning av koncernens likviditetssituation, och kon-cernens upplåning planeras på ett sådant sätt att alltför stora kortfristiga " nansie-ringsbehov undviks.

Goda relationer med långivare och en aktiv marknadsföring av koncernen som lån-tagare på världens viktiga kapitalmarknader är också av strategisk betydelse för kon-cernens likviditetssituation. Koncernen arbetar därför aktivt för att bibehålla och vidareutveckla sin väldiversi" erade upplåningsbas, både avseende antalet marknader och antalet investerare. Koncernen har således en god likviditetsberedskap baserad på en konservativ risksyn.

Under 2007 gav Finansinspektion Swedbank Hypotek AB tillstånd att emittera så kallade säkerställda obligationer. Dessa värdepapper ger investeraren förtur till vissa tillgångar hos emittenten i händelse av en konkurs och anses därför som säkrare än andra obligationer Detta innebär att likviditetsriskerna reduceras ytterligare genom att upplåningsbasen kan breddas och att möjligheten att hålla likviditetsreserver ökar.

DerivatDerivat är " nansiella instrument vars värde huvudsakligen beror på en underliggande tillgång, och används i koncernen inom Swedbank Markets, Treasury och i vissa dotter-företag främst Swedbank Hypotek. Inom Swedbank Markets görs affärer i derivat dels i syfte att möta kundernas behov, dels i marketmakingaktiviteter samt för att täcka och ta marknadsriskpositioner. Aktierelaterade derivat används bland annat för att riskav-täcka emitterade warranter och aktieindexobligationer. Inom övriga enheter syftar användningen av derivat främst till att minska ränte- och valutakursrisker som är för-knippade med de tjänster koncernen erbjuder kunderna eller med verksamhetens " nan-siering. Derivat påverkar koncernens " nansiella risk eftersom instrumentens värde påverkas av rörelser i räntor, valuta- och aktiekurser. Finansiella risker förknippade med derivat limiteras och följs upp inom den övergripande hanteringen av " nansiella risker. De kassa& öden som uppkommer genom koncernens derivat bevakas och följs upp på samma sätt som övriga kassa& öden inom koncernen.

I not 26 redovisas koncernens samtliga derivat den 31 december 2007, fördelade i grupperna ränte-, valuta- och aktiederivat m m. Kontrakt med positiva marknadsvärden är summerade för sig och kontrakt med negativa värden för sig. I tabellen anges dess-utom hur stor andel av koncernens derivat som är avräknade mot en clearingorganisa-tion. Kontrakt med positivt marknadsvärde medför att koncernen har en fordran på motparten. I den mån kontraktet är avräknat mot en clearingorganisation har koncer-nen en fordran på denna. Clearinginstitutet hanterar och reducerar motpartsrisker genom tagande av marginalsäkerheter och löpande likvidavräkning. Motpartsrisken i dessa kontrakt blir därför negligerbar och anses inte utgöra någon kreditrisk för koncer-nen. Ej heller ingår dessa kontrakt i riskvägt belopp vid beräkning av bankens kapital-krav för motpartsrisker. För övriga kontrakt, så kallade OTC-derivat, medför ett positivt marknadsvärde en kreditrisk. För att reducera kreditrisken i OTC-derivat har koncernen som regel avtal med motparterna som medger nettning, det vill säga att i händelse av motparts obestånd skall koncernens samtliga derivat med motparten ses som en helhet så att eventuella transaktioner med negativa marknadsvärden avräknas mot transak-tioner med positiva marknadsvärden och på så sätt reducera kreditexponeringen till derivatens samlade nettovärde.

46 Värdeförändring om marknadsräntan stiger med en procentenhetInverkan på värdet av tillgångar och skulder, inklusive derivat, (mkr) om marknadsräntorna höjs med en procentenhet (+1%).

Koncernen

2007 < 3 mån 3—6 mån 6—12 mån 1—2 år 2—3 år 3—4 år 4—5 år 5—10 år > 10 år Totalt

Svenska kronor –97 –14 19 –1 086 698 –810 10 –249 –20 –1 549

Utländsk valuta –31 –100 29 –104 0 –28 –50 –95 –33 –412

Summa –128 –114 48 –1 190 698 –838 –40 –344 –53 –1 961

I ovanstående tabell har delar av inlåning från allmänheten som är betalbar på anfordran åsatts en räntebindning på mellan 2 och 3 år.

Varav $ nansiella instrument värderade till verkligt värde

Svenska kronor 25 44 410 –481 39 –445 183 –10 –15 –250

Utländsk valuta 6 35 43 –10 2 –7 –20 –71 –24 –46

Summa 31 79 453 –491 41 –452 163 –81 –39 –296

forts. not 45

101

årsred

ovisning 2007

note

r

47 ValutafördelningKoncernen

2007 SEK EUR USD GBP Övriga Totalt

Tillgångar

Utlåning till kreditinstitut 106 931 25 457 30 433 2 637 8 556 174 014

Utlåning till allmänheten 881 788 160 815 33 638 709 58 337 1 135 287

Räntebärande värdepapper 83 457 19 218 7 324 239 5 254 115 492

Övriga ej valutafördelade tillgångar 183 191 183 191

Summa 1 255 367 205 490 71 395 3 585 72 147 1 607 984

Skulder

Skulder till kreditinstitut 89 464 28 383 36 182 687 9 069 163 785

In- och upplåning från allmänheten 334 311 33 016 16 127 756 74 165 458 375

Emitterade värdepapper och efterställda skulder 306 511 202 316 160 869 16 771 26 385 712 852

Övriga ej valutafördelade skulder 204 649 204 649

Eget kapital 68 323 68 323

Summa 1 003 258 263 715 213 178 18 214 109 619 1 607 984

Övriga tillgångar och skulder inklusive positioner i derivat 65 239 141 033 14 634 48 445

Nettoposition i valuta 7 014 –750 5 10 973 17 242

I övriga valutor ingår en kort position i estniska kronor, EEK, motsvarande 6 992. Då den estniska valutan enligt estnisk lag är " xerad emot euron, EUR, bedöms den långa positionen i euro reduceras av den korta positionen i estniska kronor. Nettoupplåning i utländsk valuta motsvarande ett verkligt värde på 18 662 mkr (11 771) används som säkringsinstru-ment vid säkring av nettoinvestering i utlandsverksamheter. Ovanstående nettoposition i valuta avser huvudsakligen delar av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet som inte valutasäkrats. Kursförändringar på denna position redovisas direkt i eget kapital som omräkningsdifferens.

Moderbolaget

2007 SEK EUR USD GBP Övriga Totalt

Tillgångar

Utlåning till kreditinstitut 244 658 87 490 46 639 2 354 5 099 386 240

Utlåning till allmänheten 289 413 35 734 17 252 649 19 165 362 213

Räntebärande värdepapper 108 293 13 986 7 508 239 4 426 134 452

Övriga ej valutafördelade tillgångar 114 656 114 656

Summa 757 020 137 210 71 399 3 242 28 690 997 561

Skulder

Skulder till kreditinstitut 158 348 28 712 36 173 731 6 838 230 802

In- och upplåning från allmänheten 334 368 4 930 5 667 351 3 241 348 557

Emitterade värdepapper och efterställda skulder 61 459 79 940 104 852 8 587 11 517 266 355

Övriga ej valutafördelade skulder 114 912 114 912


Summa 706 022 113 582 146 692 9 669 21 596 997 561

Övriga tillgångar och skulder inklusive positioner i derivat –41 687 74 531 6 423 28 961

Nettoposition i valuta –18 059 –762 –4 36 055 17 230

102

årsred

ovisning 2007

note

r

48 LöptidsöversiktI löptidsöversikten fördelas bokförda värden utifrån återstående löptid till avtalad förfallotidpunkt. För utlåning till allmänheten fördelas lån med amortering utifrån amorterings-plan och för övriga lån likställs nästa dag för villkorsändring med avtalad förfallotidpunkt. Värdeförändringar och poster utan avtalad förfallotidpunkt där förväntad realisationstidpunkt inte fastställts redovisas i kolumnen Utan löptid/värdeförändring.

Återstående löptid Utan löptid/Genom snittlig

Betalbar på Värdeför- återståendeKoncernen anfordran < 3 mån 3 mån—1 år 1—5 år 5—10 år > 10 år ändring löptid i år Total

Tillgångar

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 21 200 21 200

Belåningsbara statsskuldförbindelser m m 8 694 8 950 6 933 2 533 10 007 17 4,64 37 134

Utlåning till kreditinstitut 80 159 85 554 7 158 802 32 309 0,15 174 014

Utlåning till allmänheten 44 615 327 383 133 718 412 064 101 155 119 743 –3 391 3,19 1 135 287

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 30 588 14 748 29 224 3 120 696 –18 1,72 78 358

Fondandelar där kunder bär placeringsrisken 144 20 407 363 962 67 428 8,44 69 324

Aktier och andelar 8 294 8 294

Derivat 36 984 36 984

Immateriella anläggningstillgångar 20 139 20 139

Materiella tillgångar 2 688 2 688

Övriga tillgångar 22 455 2 104 2 1 0,21 24 562

Summa 31 december 2007 145 974 474 818 166 698 449 432 107 203 131 717 132 142 1 607 984

Skulder

Skulder till kreditinstitut 74 785 79 560 7 077 1 235 194 45 889 0,15 163 785

In- och upplåning från allmänheten 406 321 35 687 13 092 3 262 9 7 –3 0,05 458 375

Emitterade värdepapper m m 196 640 236 451 229 430 11 706 605 –1 716 1,44 673 116

Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken 144 20 407 363 968 67 917 8,46 69 819

Derivat 36 267 36 267

Övriga skulder 83 001 8 648 3 159 1 744 2 011 0,68 98 563

Efterställda skulder 1 188 2 960 7 684 24 854 2 395 655 6,18 39 736


Summa 31 december 2007 481 106 396 220 268 248 245 177 38 870 6 031 172 332 1 607 984

49 Kapitaltäckningsanalys Finansiellföretagsgrupp Moderbolaget

Kapitaltäckning 2007 2006 2007 2006

Kapitalbas 76 456 70 930 63 810 61 000

Kapitalkrav 65 789 58 137 24 549 21 449

Överskott eller underskott av kapital 10 667 39 261

Kapitaltäckningskvot 1,16 2,60

Riskvägt belopp 822 363 726 712 306 863 268 107

Primärkapitalrelation, % 6,2 6,5 13,0 14,4

Kapitaltäckningsgrad, % 9,3 9,8 20,8 22,8

Finansiellföretagsgrupp Moderbolaget

Kapitalbas 2007 2006 2007 2006

Primärt kapital 50 920 47 497 39 907 38 489

Supplementärt kapital 27 458 26 067 24 458 23 483

varav eviga förlagslån 3 717 4 265 3 689 4 238

Avräkning aktier m m* –1 922 –2 634 –555 –972

Summa primärt och supplementärt kapital 76 456 70 930 63 810 61 000

Summa 76 456 70 930 63 810 61 000

* Speci" kation av bolag som medför avdrag från kapitalbasen.Sparia Försäkrings AB, Swedbank Försäkrings AB, BGC Holding AB, International Credit Bureau, AS Hansa Elukindlustus, AS Hansa Varakindlustus, UAB Hansa Gyvybes Draudimas, Tallinn Stock Exchange och Lithuanian Stock Exchange.

Regler om kapitaltäckning uttrycker lagstiftarens uppfattning om hur mycket kapital, benämnt kapitalbas, som ett kreditinstitut måste ha i förhållande till hur stora risker institutet tar. Den första februari 2007 trädde nya kapitaltäckningsregler i kraft (Basel 2). Regelverket förstärker kopplingen mellan risktagande och kapitalbehov i bankens verksamhet. Enligt lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar (2006:1371) ska kapitalbasen minst motsvara summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker. Kapitaltäckningskvoten, det vill säga kapitalbasen dividerat med kapitalkravet, ska därmed överstiga 1,0. Reglerna gäller både för enskilda institut och i förekommande fall " nansiella företagsgrupper. Fördjupad information (Pelare 3) om Swedbanks kapitaltäckning 2007 " nns att läsa på www.swedbank.com.

I den " nansiella företagsgruppen Swedbank ingick den 31 december 2007 Swed-bank koncernen med följande undantag. I koncernredovisningen konsolideras intresse-företagen EnterCard (koncern), Eskilstuna Rekarne Sparbank AB, Färs och Frosta Spar-bank AB, Swedbank Sjuhärad AB, Bergslagens Sparbank AB och Vimmerby Sparbank AB enligt kapitalandelsmetoden. I " nansiell företagsgrupp konsolideras de fullt ut enligt förvärvsmetoden utom EnterCard som konsolideras enligt klyvningsmetoden. Försäkringsföretag, Swedbank Försäkrings AB, Sparia Försäkrings AB, AS Hansa Elu-kindlustus, AS Hansa Varakindlustus samt UAB Hansa gyvybes draudimas, vilka ingår i koncernredovisningen, ingår inte i " nansiell företagsgrupp. De omfattas av solvens-regler istället för kapitaltäckningsregler.

Swedbank upprättar och dokumenterar också egna metoder och processer för att utvärdera sitt kapitalbehov. Kapitalbehovet bedöms systematiskt utifrån den totala nivån på de risker Swedbank kan bli exponerad för. Samtliga risker beaktas, även risker utöver de som inkluderas vid beräkningen av minimalt legalt kapitalkrav. För att säkerställa en effektiv kapitalanvändning samt att Swedbank även under besvärliga omvärldsförhållanden kommer att uppfylla det legala minimikapitalkravet och fort-satt ha tillgång till kapitalmarknaderna görs regelbundna scenariobaserade simule-ringar och stresstester. Analyserna ger en helhetsbild över de viktigaste riskerna Swedbank är exponerad emot genom att kvanti" era inverkan på resultat- och balansräkning, kapitalbas och riskvägda tillgångar. Metodiken utgör underlag för pro-aktiv risk- och kapitalhantering. Kapitalbehovet är den buffert som behövs för att skydda Swedbank mot framtida förluster, med syftet att uppfylla minimikapitalkra-ven och fortsatt ha tillgång till kapitalmarknaderna under varje enskilt år i det valda scenariot. Bufferten bedöms tillräcklig då primärkapitalrelationen är omkring 6,5 %.

103

årsred

ovisning 2007

note

r


Primärt kapital 2007 2006 2007 2006

Eget kapital enligt i koncern-/årsredo-visningen redovisad balansräkning 68 008 59 974 36 935 36 453

Föreslagen utdelning –4 638 –4 252 –4 638 –4 252

Justeringar för den finansiella företagsgruppen

Dekonsolidering av försäkringsföretag –892 –985

Intresseföretag konsoliderade enligt förvärvsmetoden 1 706 1 677

72 procent av periodiseringsfond 3 617 2 160

Primärkapitaltillskott 7 314 5 566 6 097 5 539

Goodwill –17 990 –13 141 –1 060 –1 158

Övriga avdragsposter

Uppskjuten skattefordran –1 –72 –39

Immateriella tillgångar –1 579 –1 341 –241 –214

Avdrag IRK, reserveringar överskott/underskott –986 –726

Avdrag aktieinnehav mot primärt kapital –23 –5

Summa 50 920 47 497 39 907 38 489

Primärkapital består huvudsakligen av eget kapital med justeringar för vissa tillgångar som inte får räknas in samt vissa avdrag. Primärkapitaltillskott är eviga förlagslån som har sådana villkor att de efter godkännande av Finansinspektionen får räknas in. Tillskottets förmånsrätt är efterställd all annan inlåning och upplåning. Räntebetal-ning är fastställd enligt avtalet men får bara ske om det " nns utdelningsbara medel. Tillskottet redovisas i balansräkningen som skuld.


Kapitalkrav 2007 2006 2007 2006

Kreditrisker 44 101 56 657 21 180 20 185

Risker i handelslagret 1 242 1 475 972 1 263

Avvecklingsrisker 7 5 0 0

Valutakursrisker 0 0 0

Operativa risker 2 669 2 397

Tillägg övergångsregler 17 770

Summa 65 789 58 137 24 549 21 449

Swedbanks styrelse har det yttersta ansvaret för risktagandet. Rätten att ta risk i enheterna rapporterar sina risker till affärsenhetens ledning och till koncernens riskkontroll.


Kapitalkrav för kreditrisker 2007 2006 2007 2006

Kreditrisker enligt äldre regelverk 19 364 56 657 809 20 185

Kreditrisker enligt IRK 24 737 20 371

varav institutsexponeringar 1 452 1 668

varav företagsexponeringar 17 326 15 266

varav hushållsexponeringar 5 233 2 703

varav motpartslösa exponeringar 726 734

Summa 44 101 56 657 21 180 20 185


Kapitalkrav för risker i handelslagret 2007 2006 2007 2006

Ränterisker 844 837 650 746

varav för speci" k risk 843 836 650 746

varav för generell risk 1 1

Aktiekursrisker 47 48

varav för speci" k risk 17 21

varav för generell risk 30 27

Motpartsrisker och andra risker 396 323

Kapitalkrav enligt VaR-beräkning* 351 198 322 194

Summa 1 242 1 480 972 1 263

* Moderbolagets kapitalkrav för generell ränterisk, aktiekursrisk och valutakursrisk samt Hansabanks kapitalkrav för generell ränterisk och valutakursrisk beräknas enligt VaR-modell.


Kapitalkrav för operativa risker 2007 2006 2007 2006

Företags" nansiering 14 16

Handel och " nansförvaltning 593 606

Hushållsbank 14 15

Storkundsbank 233 267

Betalning och avveckling 1 739 1 406

Administrationsuppdrag 66 77

Kapitalförvaltning 10 10

Privatkundsmäkleri 0 0

Summa 2 669 2 397

Kreditrisker enligt IRK 2007

Finansiell företagsgrupp

Exponerat belopp efter

kreditriskskydd

Genom-snittlig riskvikt

Kapital-krav

Institutexponeringar 204 329 9% 1 452

Företagsexponeringar 299 713 72% 17 326

Hushållsexponeringar 653 557 10% 5 233

Motpartslösa exponeringar 41 671 22% 726

Summa 1 199 270 26% 24 737

Kreditrisker enligt IRK 2007

Moderbolaget

Exponerat belopp efter

kreditriskskydd

Genom-snittlig riskvikt

Kapital-krav

Institutexponeringar 203 160 10% 1 668

Företagsexponeringar 267 982 71% 15 266

Hushållsexponeringar 107 008 32% 2 703

Motpartslösa exponeringar 59 212 15% 734

Summa 637 362 40% 20 371

forts. not 49

104

årsred

ovisning 2007

note

r

50 Närstående och andra betydande relationerKoncernföretagSamtliga koncernföretag redovisas enligt förvärvsmetoden, innebärande att interna transaktioner elimineras på koncernnivå. Tillgångar och skulder mellan moderbolaget och övriga koncernföretag speci" ceras i respektive not till balansräkningen.

Intäkter och kostnader i moderbolaget 2007 2006

Erhållet från andra koncernföretag

Finansiella intäkter 9 302 4 844

Övrigt 863 624

Erlagt till andra koncernföretag

Finansiella kostnader 2 929 1 390

Övrigt 172 236

IntresseföretagTillgångar och skulder mellan koncernen och intresseföretagen speci" ceras i respek-tive not till balansräkningen. Aktier och andelar i intresseföretag framgår av not 24.

Under året har koncernen lämnat kapitaltillskott till intresseföretagen med 105 mkr (83) och utfärdat garantier och ställt säkerheter till förmån för intresseföreta-gen med 232 mkr (333).

Koncernen har sålt tjänster till intresseföretagen i form av framför allt utveckling av produkter och system samt viss marknadsföring. Koncernens kostnader till övriga intresseföretag utgörs främst av betalningsförmedling. De delägda bankerna säljer produkter som tillhandahålls av koncernen och erhåller provision för hantering av produkterna. Samarbetet mellan de delägda bankerna och Swedbank grundar sig på det samarbetsavtal som beskrivs i stycket Sparbankerna och delägda banker.

Intäkter och kostnader i koncernen 2007 2006

Erhållet från delägda banker

Finansiella intäkter 35 26

Intäkter sålda tjänster 85 132

Erlagt till delägda banker

Finansiella kostnader 46 29


Erhållet från EnterCard



Erlagt till EnterCard



Erhållet från övriga intresseföretag



Erlagt till övriga intresseföretag



Under året har CEK AB avyttrats. Swedbank AB har förvärvat 100% av aktierna i Söderhamns Sparbank AB. Söderhamns Sparbank AB har sedan fusionerats med moderbolaget.

Ledande befattningshavareUpplysningar framgår av not 8 Personalkostnader.

Sparbankerna och delägda bankerSamarbetet mellan Swedbank, de 68 sparbankerna och sex av Swedbank delägda banker i Sverige regleras i ett huvudavtal om samarbete till vilket det " nns ett antal underavtal rörande speci" ka verksamheter. Avtalet löper till utgången av juni 2011 och förutsätter att sparbankerna har ett visst basutbud av tjänster och produkter samt tillgång till kompetens på vissa områden. Flertalet av de mindre sparbanker som saknade förutsättningar att uppfylla kraven för nytt samarbetsavtal har fusionerat eller skall fusionera med närliggande sparbanker.

Genom samarbetet får Swedbanks svenska kunder tillgång till ett rikstäckande kontorsnät. Samtidigt får sparbankerna och de delägda bankerna möjligheter att erbjuda sina kunder Swedbanks och dess dotterbolags produkt- och tjänsteutbud. Tillsammans svarar sparbankerna och de delägda bankerna för ungefär en fjärdedel av koncernens produktförsäljning på den svenska marknaden. Förutom i marknads- och produktfrågor sker ett nära samarbete på en rad administrativa områden. Swed-bank är clearingbank för sparbankerna och de delägda bankerna och tillhandahåller ett brett sortiment av IT-tjänster. Samarbetet skapar möjligheter att fördela utveck-lingskostnader på en större affärsvolym.

Sparbankerna och de delägda bankernas ägarstiftelser utgör tillsammans en av de största aktie-ägargrupperna i Swedbank med sammanlagt 8,4 procent av rösterna.

Svenska sparbanksakademinSwedbank har en röstandel om 17,5 procent i den ideella föreningen Svenska spar-banksakademin. Koncernen har inga lån lämnade till föreningen. Koncernen har inte heller utfärdat garantier eller ställt säkerheter till förmån för föreningen.

51 KänslighetsanalysKoncernen Förändring 2007 2006

Räntenetto, 12 månader 1)

Höjda räntor +1 %-enhet 586 609

Sänkta räntor –1 %-enhet –960 –942

Värdeförändring 2)

Marknadsränta +1 %-enhet –296 –207

–1 %-enhet 136 91

Aktiekurser + 10 % –4 –3

–10% –14 –13

Valutakurser + 5 % 18 24

–5 % –0 –16

Övrigt

Börsutveckling 3) +/–10 % +/–309 +/–253

Personalförändring +/–100 personer –/+ 50 –/+51

Löneförändring +/–1 %-enhet –/+ 87 –/+78

Osäkra fordringar 4) +/–1 mdkr –/+50 –/+40

Kreditförlustnivå +/–0,1 %-enhet –/+1 152 –/+851

1) Beräkningen utgår från antagandet att marknadsräntorna stiger (sjunker) med en procentenhet och därefter ligger kvar på denna nivå i ett år och att koncer-nens balansräkning i princip är oförändrad under perioden. Beräkningen antager också att inlåningsräntorna är trögrörliga vid förändrade marknadsräntor vilket återspeglar det faktiska agerandet.

2) Beräkningen avser den omedelbara resultateffekten av respektive scenario för koncernens marknadsvärderade räntepositioner respektive koncernens aktie- och valutapositioner.

3) Avser påverkan på provisionsnettot genom värdeförändring av Swedbank Roburs aktiefonder.

4) Kalkylränta för 2007 är 5 procent (4).

105

årsred

ovisning 2007

note

r

52 Specifikation av justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet i den löpande verksamhetenKoncernen Moderbolaget

2007 2006 2007 2006

Avräkning pensioner –20 6

Periodiserade uppläggningsavgifter 107 –55 106 –55

Orealiserade värdeförändringar/valutakursförändringar –708 185 131 422

Realisationsvinst/realisationsförlust " nansiella anläggningstillgångar –58 –20 –51 –35

Realisationsvinst/realisationsförlust fastigheter och inventarier 13 –31 26 11

Outdelad kapitalandel intresseföretag –296 –103

Av- och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar 504 470 239 253

Av- och nedskrivningar på " nansiella anläggningstillgångar 7 4

Avskrivningar goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar 201 186 150 134

Nedskrivning av lån 820 33 176 –352

Förändring av avsättningar försäkringsavtal 458 848

Utdelning koncernföretag* –3 887 –1 334

Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader –2 367 –800 –3 547 –2 658

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2 230 1 461 565 122

Övrigt –1 –16 –8 –8

Summa 903 2 158 –6 113 –3 490

* Avser netto mellan ej inbetald utdelning redovisad som intäkt för räkenskapsåret och under detta år inbetald utdelning från föregående räkenskapsår.

53 Händelser efter 31 december 2007Swedbank Robur AB förvärvade 2 januari 2008 samtliga aktier i Folksam Fond AB. Förvärvet reglerades med ett kontantbelopp. Följande förvärvsanalys har upprät-tats vid förvärvstidpunkten. Den första redovisningen enligt nedan är preliminär och kan bli uppdaterad inom 12 månader.

Redovisat i koncernen vid förvärvstidpunkt, mkr 2 jan 2008

Tillgångar 58

Skulder 15

Dotterföretagets nettotillgång 43

Immateriell anläggningstillgång, fondförvaltningsuppdrag 583


Summa 463

Anskaffningsvärde, kontanter 463

Den immateriella tillgången avser fondförvaltningsuppdrag. Det allokerade värdet kommer att avskrivas på ett systematiskt sätt över resultaträkningen under till-gångens nyttjandetid, som uppskattas till 20 år.

106

årsred

ovisning 2007

sty

relsen

s och

vds under

skrift

Styrelsens & VDs underskrift

Styrelsen och verkställande direktören intygar härmed att årsredovisningen har upprättats enligt Lag om Årsredovisning i kreditinstitut

och värdepappersbolag (ÅRKL), Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2006:16, 2007:6, 2007:13) samt RR 32

Redovisning för juridiska personer och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat och att förvaltningsberättelsen

ger en rätt visande översikt över utvecklingen av bolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och

osäkerhetsfaktorer som företaget står inför.

Styrelsen och verkställande direktören intygar härmed att koncernredovisningen har upprättats enligt International Financial

Reporting Standards (IFRS), såsom de antagits av EU, och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat och att förvalt-

ningsberättelsen för koncernen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens verksamhet, ställning och resultat samt

beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som de företag som ingår i koncernen står inför.

Stockholm den 13 mars 2008

Carl Eric Stålberg Ulrika Francke

Ordförande Vice ordförande

Gail Buyske Simon Ellis Berith Hägglund-Marcus

Göran Johnsson Anders Nyblom Caroline Sundewall

Gith Bengtsson Monica Hellström

Jan Lidén

Verkställande direktör

Vår revisionsberättelse har avgivits den 13 mars 2008

Deloitte AB

Jan Palmqvist

Auktoriserad revisor

107

årsred

ovisning 2007

rev

isionsb

erät

telse

Revisionsberättelse

Till årsstämman i Swedbank AB (publ), organisationsnummer 502017-7753.

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i

Swedbank AB (publ) för räkenskapsåret 2007. Granskningen av årsredovisningen omfattar sidorna 52—106. Det är styrelsen och verk-

ställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att lag om årsredovisning i kreditinstitut

och värdepappersbolag tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana

de antagits av EU och lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag tillämpas vid upprättandet av koncernredovis-

ningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög

men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En

revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår

också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydel-

sefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen

samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om

ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot

eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande

direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, lag om bank- och finansieringsrörelse, lag om årsredovisning i kredit-

institut och värdepappersbolag eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en rättvisande

bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med

internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och kon-

cernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar

vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören

ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 13 mars 2008

Deloitte AB

Jan Palmqvist

Auktoriserad revisor

108

årsred

ovisning 2007

Styrelse

108

årsred

ovisning 2007

sty

relse

Ulrika FranckeFödd 1956Styrelseledamot sedan 2002Vice ordförande sedan 2006Eget och närståendes aktieinnehavi Swedbank: 1 500

I Swedbanks styrelse som: Vice ordförandeLedamot i kompensationskommittéenLedamot i kreditutskottetOrdförande i revisionsutskottet

Ledamotens oberoende enligt noterings avtalet och svensk kod för bolagsstyrning:Oberoende i förhållande till banken och bankledningen och oberoende i förhål-lande till bankens större aktieägare

Utbildning:Universitetsstudier

Arbetslivserfarenhet:VD och Koncernchef, Tyréns ABVD, SBC Sveriges Bostadsrättscentrum ABBorgarråd och Förvaltningschef, Stockholms StadVD Fastighets AB Brommastaden

Andra styrelseuppdrag:Brandkontoret, LedamotStockholm Business Region AB, LedamotStockholms Stadsteater, OrdförandeStockholms Stads Fullmäktige, SuppleantTyréns AB, Ledamot

Carl Eric StålbergFödd 1951Styrelseledamot sedan 2001Ordförande sedan 2003Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 10 000

I Swedbanks styrelse som: OrdförandeOrdförande i kompensationskommitténOrdförande i kreditutskottet

Ledamotens oberoende enligt noterings avtalet och svensk kod för bolagsstyrning:Beroende i förhållande till banken pga anställning och oberoende i förhållande till bankens större aktieägare

Utbildning:Civilekonom

Arbetslivserfarenhet:Koncernchef och VD, JM ABStf VD och koncernchef samt finans-direktör Sparbanken Sverige ABvVD och regionansvarig Mellersta området Sparbanken Sverige ABStf VD Sparbanksgruppen AB VD Nya Sparbanken och Gävleborgs Sparbank

Andra styrelseuppdrag:Aktia Sparbank Abp, Förvaltningsrådet, LedamotEuropean Savings Banks Group (ESBG), Vice ordförande Finansmarknadsrådet, Ledamot Internationella skidförbundet, Vice ordförandeKTHs Centrum för bank och finans (Cefin), OrdförandeSvenska skidförbundet, OrdförandeSweden–Japan Foundation, OrdförandeSwedish-American Chamber of Commerce, Inc., LedamotSwedish Chamber of Commerce for the UK, Ledamot

Gail BuyskeFödd 1954Styrelseledamot sedan 2007Eget och närståendes aktieinnehavi Swedbank: 0

I Swedbanks styrelse som: LedamotLedamot i revisionsutskottet


Utbildning:Fil.dr. i statsvetenskap, magister i inter-nationella relationer samt fil.kand i ryska

Arbetslivserfarenhet:Internationell bankkonsultEBRD – European Bank for Reconstruction and Development, Senior BankerChase Manhattan Bank, vVD

Andra styrelseuppdrag:Kazkommertsbank, LedamotURSA Bank, Ledamot

Gith BengtssonFödd 1962Styrelseledamot, arbetstagar-representant sedan 2000Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 700

I Swedbanks styrelse som: Ledamot, arbetstagarrepresentant

Utbildning:Studentexamen

Arbetslivserfarenhet:Ordförande Finansförbundets koncernklubb SwedbankPrivatrådgivarePrivatmarknadsansvarig Älmhult, Sparbanken SverigeAnsvarig Ställverket, Sparbanken SverigeStf chef Redovisning, Sparbanken Kronan

Andra styrelseuppdrag:EnterCard Holding AB, Suppleant, arbetstagarrepresentantSparinstitutens Pensionskassa (SPK),Vice ordförande

109

årsred

ovisning 2007

109

årsred

ovisning 2007

sty

relse

Simon F.D. EllisFödd 1955Styrelseledamot sedan 2007Eget och närståendes aktieinnehavi Swedbank: 0

I Swedbanks styrelse som: Ledamot


Utbildning:Fil.kand i modern historia

Arbetslivserfarenhet:Director of Marketing, HakluytChef för Investment Banking, Morgan Stanley, LondonChef för Investment Banking,Deutsche Morgan Grenfell, London Investment Banking,Goldman Sachs, LondonKleinwort Benson, N.Y.Bankers Trust, N.Y.Bank of America, London

Övriga uppdrag:Hakluyt, London, Executive Director

Caroline SundewallFödd 1958Styrelseledamot sedan 2005Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 1 000

I Swedbanks styrelse som: LedamotLedamot i revisionsutskottet



Arbetslivserfarenhet:Egen företagare, Caroline Sundewall ABKommentator, FinanstidningenChef näringslivsredaktionen, SydsvenskanAffärscontroller, Ratos ABSkribent och kommentator, AffärsvärldenBörs- och företagskommentator, Dagens Industri

Andra styrelseuppdrag:Ahlsell AB, LedamotAktiemarknadsbolagens förening, LedamotElectrolux AB, LedamotGetupdated Internet Marketing AB, LedamotHaldex AB, LedamotLifco AB, LedamotPågengruppen AB, LedamotTelia Sonera AB, LedamotTennisinriktade Streber Cup-stiftelsen, Ordförande

Berith Hägglund-Marcus Född 1950Styrelseledamot sedan 2005Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 300

I Swedbanks styrelse som:Ledamot Ledamot i kompensationskommittéen Ledamot i revisionsutskottet



Arbetslivserfarenhet:vVD Electrolux ITKoncernchef och VD, IT Solutions Sverige ABOrganisations- och marknadsansvarig Norden, Electrolux–EurocleanLogistikansvarig Norden, Electrolux–EurocleanAnsvarig marknadssupport Norden, Electrolux–EurocleanEkonomi- och administrationsansvarig Svenska Civilingenjörs förbundetFinansiell controller Bonnier Group – Åhlen&Åkerlunds Förlag AB

Monica HellströmFödd 1948Styrelseledamot, arbetstagar-representant sedan 2003Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 150

I Swedbanks styrelse som: Ledamot, arbetstagarrepresentant

Utbildning:Gymnasium

Arbetslivserfarenhet:Swedbank

Anders NyblomFödd 1954Styrelseledamot sedan 2006Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 800

I Swedbanks styrelse som: LedamotLedamot i kreditutskottet


Utbildning:Gymnasieekonom samt universitets-studier

Arbetslivserfarenhet:Nyblomgruppen med bolag, Koncernchef och ordförandeFöreningsSparbanken, Lokalbankschef, vVD och regionchef Rörelsechef och kontorschef, Handelsbanken

Andra styrelseuppdrag:Nyblomgruppen med bolag, Koncernchef och Ordförande

Cecilia HernqvistFödd 1960Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 1 450

I Swedbank som: Styrelsens sekreterareKoncernledningens sekreterare

Utbildning:Jur. kand.

Håkan BergFödd 1955Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 3 000

Närvarar vid styrelsens möten

I Swedbank som: Chef Internrevision

Utbildning:Jur.kand.

Göran JohnssonFödd 1945Styrelseledamot sedan 1997Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 100

I Swedbanks styrelse som: LedamotLedamot i kreditutskottet


Utbildning:Folkskola samt utbildning inom arbetar-rörelsen

Arbetslivserfarenhet:F d förbundsordförande för Svenska Metallindustriarbetareförbundet

Andra styrelseuppdrag:Centrum för högpresterat stål vid Luleå Tekniska Universitet, Ordförande Elander AB, Ledamot Exportkreditnämnden (EKN), 1:e Vice ordförande Fjärde AP-fonden, LedamotIQ Initiativet AB, LedamotStiftelsen för Strategisk Forskning, Ledamot Sveriges Television AB, Ledamot Umeå Universitet, LedamotUnionskonsult AB, Ordförande

110

årsred

ovisning 2007

110

årsred

ovisning 2007

Koncernledning

Kjell HedmanFödd 1951Anställd sedan 1985Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 2 000

I Swedbank som: Vice verkställande direktörChef Svensk bankrörelse

Utbildning:Ekonom

Jan LidénFödd 1949Anställd sedan 1990VD och koncernchef sedan 2004Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 10 081

I Swedbank som: VD och koncernchef

Utbildning:Pol. mag., ekonomexamen

Giedrius DuseviciusFödd 1971Anställd sedan 1996Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 2 000 samt 2 000 köp-optioner

I Swedbank som: Chef Hansabank Litauen

Utbildning:Ekonomexamen samt examen i interna-tionella relationer och statsvetenskap

Mikael InglanderFödd 1963Anställd sedan 1988Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 2 000

I Swedbank som: Vice verkställande direktörEkonomi- och finansdirektörStabschef


Anders EkFödd 1948Anställd sedan 2000Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 2 000

I Swedbank som: Vice verkställande direktörChef Strategisk och internationell bankrörelse

Utbildning:Fil.kand.

Erkki RaasukeFödd 1971Anställd sedan 1994Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 12 000

I Swedbank som: Chef Baltisk bankrörelseVD och koncernchef Hansabank


Catrin FranssonFödd 1962Anställd sedan 1987Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 600

I Swedbank som: Vice verkställande direktörChef Kunderbjudande och Produkter, Svensk bankrörelse


Gith BengtssonFödd 1962Anställd sedan 1982Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 700

I Swedbank som: BanktjänstemanStyrelseledamot, arbetstagar-representant

Utbildning:Studentexamen

konce

rnledn

ing

Annika WijkströmFödd 1951Anställd sedan 1986Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 2 000

I Swedbank som: Vice verkställande direktörChef Swedbank Markets

Utbildning:Fil.kand.

111

årsred

ovisning 2007

111

årsred

ovisning 2007

led

ningsg

rupp sv

ensk

ban

krörelse

Ledningsgrupp Svensk bankrörelse

Kjell HedmanFödd 1951Anställd sedan 1985Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 2 000

I Swedbank som: Vice verkställande direktörChef Svensk bankrörelse

Utbildning: Ekonom

Peter Rydell Född 1948Anställd sedan 2002Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 1 200

I Swedbank som: Vice verkställande direktörRegionchef Västra regionen

Utbildning:Jur.kand.

Britt Henriksson Född 1949Anställd sedan 1969Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 400

I Swedbank som: Vice verställande direktörRegionchef Mittregionen

Utbildning: Marknadsekonom

Jan Alexandersson Född 1951Anställd sedan 1976Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 100

I Swedbank som: Chef Telefon- och internetbanken

Utbildning: Civilekonom

Bengt-Erik LindgrenFödd 1950Anställd sedan 1975Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 4 000

I Swedbank som: Vice verkställande direktörRegionchef Mälardalen

Utbildning: Högskoleekonom

Lars Ljungälv Född 1969Anställd sedan 2007Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 1 000

I Swedbank som: Regionchef Södra regionen


Göran Theodorsson Född 1948Anställd sedan 1969Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 741

I Swedbank som: Vice verställande direktörAnsvarig samarbete med sparbankerna

Utbildning: Ekonom

Gith BengtssonFödd 1962Anställd sedan 1982Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 700

I Swedbank som: BanktjänstemanStyrelseledamot, arbetstagar-representant

Utbildning: Studentexamen

Catrin FranssonFödd 1962Anställd sedan 1987Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 600

I Swedbank som: Vice verkställande direktörChef Kunderbjudande och Produkter, Svensk bankrörelse


Björn ElfstrandFödd 1964Anställd sedan 1989Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 300

I Swedbank som: Stabschef, Svensk bankrörelse


112

årsred

ovisning 2007

112

årsred

ovisning 2007

led

ningsg

rupp baltisk

ban

krörelse

Aivo Adamson Född 1965Anställd sedan 1992Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 800

I Swedbank som: Chef IT-styrning och kontroll (CIO), Hansabank


Giedrius DuseviciusFödd 1971Anställd sedan 1996Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 2 000 samt 2 000 köp-optioner

I Swedbank som: Chef Hansabank Litauen

Utbildning:Civilekonom samt examen i internatio-nella relationer och statsvetenskap

Ledningsgrupp Baltisk bankrörelse

Antanas Danys Född 1975Anställd sedan 1998Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 0

I Swedbank som: Chef Retail Banking, Hansabank Litauen

Utbildning:Civilekonom samt MBA

Andres TrinkFödd 1967Anställd sedan 2006Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 100

I Swedbank som: Chef för riskhantering, Hansabank


Maris AvotinsFödd 1974Anställd sedan 2000Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 11 500

I Swedbank som: Chef Hansabank Lettland


Erkki RaasukeFödd 1971Anställd sedan 1994Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 12 000

I Swedbank som: Chef Baltisk bankrörelseVD och koncernchef Hansabank


Kristina SiimarFödd 1971Anställd sedan 1994Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 1 600

I Swedbank som: Ekonomi- och finansdirektör, Hansabank


Priit Perens Född 1964Anställd sedan 2002Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 0

I Swedbank som: Chef Hansabank Estland

Utbildning:Ekonom

113

årsred

ovisning 2007

bolagss

tyrn

ingsrap

port

Allmänt

Swedbank AB (”Swedbank”) är ett publikt, börsnoterat bank-

aktiebolag med cirka 315 000 aktieägare och moderbolag i

Swedbank-koncernen. Koncernens verksamhet bedrivs i Sverige,

Danmark, Estland, Finland, Japan, Kina, Lettland, Litauen,

Luxemburg, Norge, Ryssland, Spanien, Ukraina och USA. Antalet

medarbetare i koncernen per sista december 2007 uppgick till

22 148.

I enlighet med OMX Nordic Exchange (Stockholm) noterings-

avtal tillämpar Swedbank Svensk kod för bolagsstyrning

(”Koden”). Koden är ett led i självreglering inom det svenska

näringslivet och bygger på principen följ eller förklara. Det inne-

bär att ett bolag som tillämpar Koden kan avvika från enskilda

regler under förutsättning att skälen till varje avvikelse anges.

Denna bolagsstyrningsrapport har upprättats av Swedbanks

styrelse i enlighet med Kodens regler. Rapporten ingår i den

tryckta årsredovisningen men är inte en del av årsredovisnings-

handlingarna och har inte granskats av Swedbanks revisor.

Ägarstruktur

Swedbanks aktier är noterade på OMX Nordic Exchange

(Stockholm) sedan 1995. Antalet aktieägare uppgick den

31 december 2007 till 315 514. Största aktieägare var

Sparbanksstiftelserna med 21,6 procent av kapitalet. 306 962

aktieägare eller 97 procent av ägarna hade färre än 1 000 aktier.

27,1 procent av kapitalet innehades av utländska ägare. Närmare

information om aktieägare och aktieinnehav finns på sidan

50–51 i årsredovisningen.

Bolagsstämma

Aktieägarnas rätt utövas på bolagsstämma i Swedbank, ordi-

narie bolagsstämma (”Årsstämma”). Årsstämman ska hållas

årligen. Utöver Årsstämma kan extra bolagsstämmor hållas.

Swedbank håller normalt Årsstämma före april månads utgång.

Om särskilda skäl finns kan stämma hållas därefter men senast

den sista juni varje år.

Årsstämma hålls normalt i Stockholm men kan också hållas på

andra orter i Sverige, vilka framgår av bolagsordningen.

Swedbank anger i sin bokslutskommuniké och på hemsidan var

och när Årsstämma kommer att hållas.

Kallelse till Årsstämma sker normalt omkring fem veckor före

stämman. Kallelsen publiceras i Dagens Nyheter, Svenska

Dagbladet, Dagens Industri och Post- och Inrikes Tidningar.

Kallelsen finns även på Swedbanks hemsida.

Årsstämma genomförs på svenska och simultantolkas till

engelska. Material inför och i samband med stämman är på

svenska men översätts till engelska, även stämmoprotokollet.

Handlingarna hålls tillgängliga på Swedbanks hemsida.

Rätt att delta i bolagsstämma

Swedbank är ett avstämningsbolag, vilket innebär att aktie-

boken förs av Värdepapperscentralen AB. Alla aktieägare som är

direkt registrerade i aktieboken den femte vardagen före stäm-

man och som anmält sitt deltagande till Swedbank i tid har rätt

att delta i stämman. Aktieägare kan antingen närvara vid

bolagsstämman själv eller genom att sända ett ombud. Aktie-

ägare får ta med sig högst två biträden.

Swedbank ger aktieägare möjlighet att anmäla sig till stäm-

man på flera olika sätt. Av kallelsen framgår på vilket sätt och

inom vilken tid aktieägare ska anmäla sig för att ha rätt att delta

i stämman.

Ärenden och handlingar till bolagsstämma

Aktieägare som vill få ett ärende behandlat på Årsstämma

måste skriftligen begära detta hos styrelsen. Sådan begäran

måste vara styrelsen tillhanda normalt senast sju veckor före

stämman.

Styrelse och revisorer

Bolagsstämman, normalt sett Årsstämman, väljer styrelseleda-

möter inklusive styrelseordförande och i förekommande fall,

revisorer. Styrelseledamots mandattid är inte längre än ett år.

Nominering av styrelseledamöter, inklusive styrelseordförande

och revisorer sker genom en valberedning. Principerna för utse-

ende av valberedning beslutas av stämman.

Valberedning

Årsstämman 2007 fattade beslut om de principer som gäller för

utseende av valberedning inför stämman 2008. Valberedningen

består av fem ledamöter. Styrelsens ordförande, som ingår som

ledamot i valberedningen, kontaktar Swedbanks fyra största

aktieägare eller ägargrupper, med utgångspunkt från känt aktie-

ägande den 30 september 2007, vilka utgör resterande fyra

ledamöter. Valberedningen väljer inom sig ordförande, vilken

inte får vara styrelsens ordförande. Valberedningen har inför

Årsstämman 2008 lämnat förslag till stämmoordförande, ord-

förande och övriga ledamöter i styrelsen. Dessutom har val-

beredningen föreslagit stämman all ersättning som ska utgå på

grund av styrelseuppdraget för ordförande och övriga stämmo-

valda ledamöter. Slutligen har valberedningen lämnat förslag till

principer för utseende av valberedning inför Årsstämman 2008.

Valberedningen inför Årsstämman 2008 består av följande

personer:

Ulf Christoffersson, representant för Sparbanker och

Sparbankernas Riksförbund, Annika Andersson, representant för

Fjärde AP-fonden, Sarah McPhee, representant för AMF Pension

Bolagsstyrningsrapport

114

årsred

ovisning 2007

bolagss

tyrn

ingsrap

port

och AMF Pension fondförvaltning, Lorentz Andersson, valbered-

ningens ordförande representant för Sparbanksstiftelsernas

Förvaltningsaktiebolag och Sparbanksstiftelser samt Carl Eric

Stålberg, Swedbanks styrelseordförande.

Valberedningen har sammanträtt fem gånger och däremellan

haft andra kontakter. Valberedningens ledamöter har inte erhål-

lit något arvode från Swedbank för sitt arbete.

Valberedningen har tagit del av den utvärdering av styrelsens

arbete som skett. Utvärderingen baseras dels på samtal mellan

ordföranden och varje styrelseledamot, dels på en skriftlig enkät.

Valberedningen har diskuterat behovet av kompetens och sty-

relsens sammansättning med hänsyn till Swedbanks strategier.

Aktieägare har kunnat lämna förslag till valberedningen till och

med den 25 januari 2008. Inga andra förslag än från aktieägare

med representanter i valberedningen har inkommit.

Styrelsens sammansättning m m

Vid Årsstämman 2007 valdes åtta styrelseledamöter. I styrelsen

ingår även två ledamöter utsedda av Finansförbundet. Dessutom

har Finansförbundet respektive SACO utsett vardera en supple-

ant. Suppleanterna deltar inte regelmässigt i styrelsens möten.

Verkställande direktören är inte medlem av styrelsen men när-

varar vid styrelsens möten. Chefen för internrevision och sty-

relsens sekreterare närvarar vid styrelsens möten.

De av Årsstämman 2007 nyvalda styrelseledamöterna har

genomgått en introduktionsutbildning i Swedbanks regi. De har

också genomgått utbildning arrangerad av OMX Nordic

Exchange.

Inför varje styrelsesammanträde skickas förslag till dagord-

ning ut tillsammans med fördjupningsmaterial. Handlingarna

skickas normalt ut en vecka i förväg. Materialet till styrelse-

möten sparas elektroniskt, även sådana handlingar som inte

biläggs protokoll.

Styrelsens organisation och arbete i allmänhet

Styrelsens arbetsfördelning framgår av dess arbetsinstruktion.

Arbetsuppdelningen mellan styrelsen och verkställande direk-

tören, inklusive styrelsens ordförande och verkställande direk-

tören framgår av styrelsens arbetsordning och styrelsens

instruktion för verkställande direktören. Styrelsen har en kom-

pensationskommitté, ett kreditutskott och ett revisionsutskott.

Kreditutskottet är det enda utskott med beslutanderätt.

Därutöver har styrelsen en oberoende granskningsfunktion

direkt underställd styrelsen till sitt förfogande (internrevisio-

nen). Internrevisionens uppgift är att granska och utvärdera

effektivitet, styrning, riskhantering och kontroll i koncernen.

Funktionen arbetar proaktivt med att föreslå förbättringar i den

interna kontrollen.

STYRELSENS SAMMANSÄTTNING SAMT ANTAL MÖTEN 2007-01-01—2007-12-31

Antal möten

Styrelsen 16 st inkl Kompensationskommitté Kreditutskott Revisionsutskott 2 st per capsulam 4 st 21 st 6 st

Närvaro

Carl Eric Stålberg samtliga samtliga samtliga

Ulrika Francke samtliga samtliga 7 av 7 t o m stämma 4 av 4 efter stämma

12 av 14 efter stämma

Gail Buyske 9 av 10 efter stämma 4 av 4 efter stämma

Simon Ellis 9 av 10 efter stämma

Berith Hägglund-Marcus 6 av 6 t o m stämma samtliga 2 av 2 t o m stämma

9 av 10 efter stämma 3 av 4 efter stämma

Thomas Johansson 5 av 6 t o m stämma 2 av 2 t o m stämma(lämnade vid årsstämman)

Göran Johnsson 5 av 6 t o m stämma 7 av 7 t o m stämma


Mart Laar 2 av 6 t o m stämma(lämnade vid årsstämman)

Anders Nyblom 6 av 6 t o m stämma 5 av 7 t o m stämma


Caroline Sundewall 6 av 6 t o m stämma samtliga


Gith Bengtsson samtliga

Monica Hellström 5 av 6 t o m stämma


115

årsred

ovisning 2007

bolagss

tyrn

ingsrap

port

Styrelsens ordförande har vissa angivna ansvarsområden,

bland annat att:

• Följa verkställande direktörens arbete, vara diskussionspart-

ner och utgöra stöd till denne samt övervaka att styrelsens

beslut, anvisningar och instruktioner implementeras,

• tillse att styrelsens ansvar för riskkontroll upprätthålls via

erforderliga instruktioner och riskrapporter,

• tillse att styrelsens ansvar för den oberoende gransknings-

funktionen upprätthålls (innebärande att funktionen arbetar

och rapporterar enligt fastställda instruktioner),

• organisera och leda styrelsens arbete och uppmuntra en

öppen och konstruktiv diskussion i styrelsen och initiera

utveckling av styrelsens kompetens i frågor av betydelse för

verksamheten, inklusive utvärdering av styrelsens arbete.

Styrelsens arbetsordning tar i huvudsak upp styrelsens stra-

tegiska och kravställande roll, styrelsens ansvar för risker, intresse-

konflikter och jäv, kompensationskommitté och övriga utskott,

styrelsens särskilda beslutsfrågor, vilka beslut som tas vid kon-

stituerande styrelsesammanträde, firmateckning, utvärdering,

sekretess och formaliafrågor (exempelvis utskick inför möten,

närvaro av andra än ledamöter, föredragningar, justering, inne-

håll och tillhandahållande av protokoll).

Minst två gånger per år rapporterar ordföranden i revisors-

kollegiet inför styrelsen om revisorns granskning och iakttagel-

ser, varav en gång i verkställande direktörens frånvaro. Därutöver

träffar ordföranden i revisorskollegiet regelbundet styrelsens

ordförande samt ordföranden i revisionsutskottet.

Styrelsens arbete under 2007

Under 2007 hölls 16 möten i styrelsen, inklusive ett fördjupat

möte och 2 per capsulam. Styrelsemöten hålls normalt i Stock-

holm men under året har även ett möte genomförts i Tokyo.

Styrelsen fastställer en årsplan för sitt arbete, normalt vid det

konstituerande mötet, där styrelsen bestämmer vilka fördjup-

ningsfrågor som ska behandlas. Frågor som varit aktuella under

2007 har bland annat varit genomgång av svagheter och styr-

kor i strategiska affärsenheter, successionsplanering, kapital-

marknadens syn på Swedbank och analys av klimatförändringar-

nas påverkan på Swedbank. Större beslut av styrelsen under

året har bland annat varit förvärv av den ukrainska banken OJSC

Swedbank (namnändrat från JSCB TAS-Kommerzbank) och sam-

arbete med Folksam rörande sakförsäkringar och kapitalförvalt-

ning. Styrelsen har utvärderat verkställande direktörens presta-

tioner för 2007 och fastställt mål för verkställande direktören

för 2008.

Styrelsen följer den löpande verksamhetens risker och kapital-

situation och får för detta ändamål en riskrapport vid varje möte.

Styrelsen får dessutom rapporter om säkerhetssituationen och

regelefterlevnaden.

Ingen avvikande mening har antecknats i någon beslutsfråga

under året. I tabellen på sidan 114 framgår ledamöternas när-

varo vid sammanträden under 2007.

Under 2007 rapporterade revisorn vid tre av styrelsens

möten. Vid ett av dessa möten var varken verkställande direk-

tören eller annan person från koncernledningen närvarande.

Vid Årsstämman 2007 närvarade alla utom en styrelseleda-

mot, koncernledningen utom en ledamot och de huvudansvariga

revisorerna.

Kreditutskottet har haft 21 sammanträden under året. Ord-

förande i utskottet är styrelsens ordförande, Carl Eric Stålberg.

Övriga ledamöter är Ulrika Francke, Göran Johnsson och Anders

Nyblom. Verkställande direktören deltar som adjungerad leda-

mot i utskottet. Utskottet beslutar i kreditärenden som inte tas

av styrelsen i sin helhet.

Revisionsutskottet har haft sex sammanträden under året.

Ordförande i utskottet är Ulrika Francke. Övriga ledamöter är

Gail Buyske, Berith Hägglund-Marcus och Caroline Sundewall.

Internrevisionschefen, Håkan Berg, är adjungerad ledamot i

utskottet. Utskottets huvudsakliga uppgift är att ge styrelsen

ökade möjligheter till information om eventuella brister i rutiner

och organisation utifrån styrning, riskhantering och kontroll.

Revisionsutskottet granskar tillförlitligheten och effektiviteten i

den finansiella rapporteringen och att revisorernas arbete bedri-

vits effektivt och i övrigt nöjaktigt. Samtliga ledamöter är obe-

roende enligt definitionen i Koden.

Kompensationskommittén har haft fyra möten under året.

Ordförande i kommittén är styrelsens ordförande, Carl Eric

Stålberg. Övriga ledamöter är Ulrika Francke och Berith

Hägglund-Marcus. Verkställande direktören är föredragande i

kommittén. Ulrika Francke och Berith Hägglund-Marcus är obe-

roende enligt definitionen i Koden. Kommittén förbereder ersätt-

ningsfrågor inför beslut i styrelsen och har bland annat behand-

lat lönejustering till verkställande direktören och ersättningar

enligt de av Årsstämman fastställda riktlinjerna och faststäl-

lande av modeller för STI för 2008 för befattningshavare som

inte täcks av nämnda riktlinjer.

Ersättningsprinciper

På Årsstämman 2007 fattades beslut om riktlinjer för ersätt-

ning till ledande befattningshavare, i enlighet med förslag från

styrelsen. Läs mer på sidan 54.

Swedbank har inte haft något aktie- eller aktiekursrelaterat

incitamentsprogram under 2007.

116

årsred

ovisning 2007

bolagss

tyrn

ingsrap

port

Styrelsens oberoende

Styrelsens sammansättning uppfyller såväl noteringsavtalets

som Kodens krav med avseende på ”oberoende ledamöter”.

Noteringsavtalet: Ingen av de stämmovalda ledamöterna

arbetar som ledande befattningshavare i Swedbank eller dess

dotterbolag. Mer än hälften av de stämmovalda styrelseleda-

möterna är oberoende i förhållande till Swedbank och koncern-

ledningen. Av de åtta stämmovalda ledamöterna har en ledamot

varit beroende enligt noteringsavtalets definition. Minst två av

de stämmovalda ledamöterna, som är oberoende i förhållande

till Swedbank, är också oberoende av Swedbanks större aktie-

ägare och minst en av dessa två har erfarenhet av de krav som

ställs på ett börsnoterat bolag.

Koden: Majoriteten av de stämmovalda ledamöterna är obero-

ende i förhållande till Swedbank och koncernledningen. Minst

två av de styrelseledamöter som är oberoende i förhållande till

Swedbank och koncernledningen är oberoende i förhållande till

Swedbanks större aktieägare.

Revisorer

Utsedd revisor är Deloitte AB, Sverige med auktoriserade revi-

sorn Jan Palmqvist som huvudansvarig revisor. Jan Palmqvist har

lett revisionsuppdraget för Swedbank sedan 2003. Vid sidan av

Swedbank har han revisionsuppdrag i de noterade företagen

D. Carnegie AB, HEBA Fastighets AB samt Sveriges Bostads-

rättsCentrum (SBC). Dessutom är han revisor i Aktiespararna

och Länsförsäkringar Stockholm.

Jan Palmqvist har inga uppdrag i andra företag som påverkar

hans oberoende som revisor i Swedbank.

Ersättningar till koncernens revisor redovisas i not 9 i årsredo-

visningen för 2007. Finansinspektionen, som är Swedbanks till-

synsmyndighet, har inte tillförordnat någon revisor för 2007.

Verkställande direktören och koncernledning

Verkställande direktören ansvarar för den löpande förvaltningen

av Swedbank. Ansvarsfördelningen mellan styrelsen och verk-

ställande direktören framgår, utöver vad som följer av aktie-

bolagslagen, av styrelsens arbetsordning respektive styrelsens

instruktion för verkställande direktören. Verkställande direk-

tören leder arbetet i koncernledningen (Group Executive

Management) och fattar beslut efter samråd med dess ledamö-

ter. Koncernledningen utgörs av (i) verkställande direktören, (ii)

chefen för Baltisk bankrörelse, (iii) chefen för Svensk bank-

rörelse, (iv) chefen för Kunderbjudande och Produkter, (v) chefen

för Hansabank i Litauen, (vi) chefen för Ekonomi och Finans, (vii)

chefen för Swedbank Markets, (viii) chefen för Strategisk och

Internationell bankverksamhet och (ix) en arbetstagarledamot,

totalt nio ledamöter. Koncernledningen har möten normalt två

gånger per månad.

Intern kontroll

Nedanstående information avser endast organisationen av

intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen. Den

innehåller inte något yttrande över hur väl kontrollen har fung-

erat. Den externa finansiella rapporteringen i Swedbank omfat-

tar (i) delårsrapporter, (ii) bokslutskommuniké och (iii) större

delen av årsredovisningen.

Den interna kontrollen i de mest väsentliga processerna i den

finansiella redovisningen, med utgångspunkt i de största resul-

tat- och balansposterna i koncernen, har under året utvärderats

inom moderbolaget Swedbank AB inklusive Swedbank Markets,

Swedbank Hypotek, Swedbank Robur samt Baltisk bankrörelse.

Som grund för denna utvärdering och för redogörelsen nedan

har Swedbank använt den så kallade COSO-modellen.

Styrelsen fastställer den övergripande organisationen, finan-

siella mål för såväl verkställande direktören som verksamheten

och utvärderar verkställande direktörens prestationer och resul-

tat. Verkställande direktören tillser att utvärdering av övriga

ledande befattningshavare sker.

Verkställande direktören ansvarar för och tillser att koncernen

har en väl strukturerad process för kompetensförsörjning.

Styrelsen utfärdar policies som gäller för samtliga bolag i

koncernen efter fastställande i respektive bolag. Av styrelsen

fastställda policies finns bland annat inom områdena etik, jäm-

ställdhet och mångfald, kommunikation, krishantering, miljö,

regelefterlevnad, risker, säkerhet samt utlokalisering av verk-

samhet. Policies och instruktioner på styrelse- och verkställande

direktörsnivå följer en fastställd struktur. För den finansiella rap-

porteringen finns ett koncerngemensamt regelverk, Swedbank

Accounting Policies. Ett koncerngemensamt regelverk finns

även för internredovisningsprinciper, planerings- och uppfölj-

ningsprocesser samt rapportrutiner. På bolagsnivå finns mer

detaljerade instruktioner om praktiska konterings- och avstäm-

ningsrutiner.

Styrelsen fastställer rapporteringskrav i syfte att få ända-

målsenlig information av det ekonomiska utfallet samt riskerna i

koncernens verksamhet och hur utfall och risker påverkas i olika

scenarier. Rapporteringen, som sker månatligen, sammanställs

såvitt gäller risker av Group Risk Control och i övrigt av Group

Finance. Rapportering sker därutöver till verkställande direktö-

ren och koncernledningen. Sedan 2006 är regelefterlevnads-

och säkerhetsfunktionerna koncerngemensamma i syfte att

säkerställa koncernperspektivet och oberoendet.

Verkställande direktören fastställer årligen en verksamhets-

plan för koncernen, inklusive IT-plan. Koncernens risker omfattas

av planen. Verksamhetsplanen hanteras av varje affärsområde

utifrån lokala krav och behov.

117

årsred

ovisning 2007

bolagss

tyrn

ingsrap

port

Riskbedömning – En strukturerad riskbedömning möjliggör

identifiering av verksamhetens väsentliga risker. Swedbank har

genom självutvärderingsprocesser dokumenterat var de väsent-

liga riskerna finns på såväl bolags-, affärsenhets-, funktions-

som processnivå. Organisationen för att bedöma riskerna utgörs

framförallt av Group Risk Control – som ansvarar för hantering

av operativ risk, kreditrisk, finansiell risk, säkerhet och regel-

efterlevnad (compliance) – och koncernens kreditstab. Därutöver

finns inom respektive affärsenheter funktioner för att följa och

begränsa risker, inklusive IT-risker. Vidare gör internrevisionen

en årlig oberoende riskanalys, som utgör grunden för internrevi-

sionens årliga revisionsplan, vilken fastställs av styrelsen efter

beredning i revisionsutskottet.

Kontrollaktiviteter – Koncernen har övergripande kontrollakti-

viteter som är gemensamma för flera processer. Ett kontinuer-

ligt arbete bedrivs för att utvärdera, förbättra och dokumentera

kontrollaktiviteter i alla väsentliga processer. Det finns en sär-

skild process för att tillse att identifierade brister åtgärdas.

Exempel på väsentliga processer är utlåning till allmänheten,

utlåning till kreditinstitut, inlåning från allmänheten, upplåning

från kreditinstitut, emission av värdepapper, kortinlösen, kapital-

förvaltning, personaladministration, fakturahantering, bokslut

och konsolidering av koncern- och intressebolag. Exempel på

kontrollaktiviteter är rutiner för dualitet, riskklassificering och

andra rutiner för kreditbeslut, utbetalning, granskning och upp-

följning av krediter, sammanställning av den totala kreditport-

följen och riskprofiler. Inom andra områden kan nämnas limitupp-

följning, såväl manuella som maskinella avstämningar av olika

positioner, stresstester, självutvärderingar samt risk- och sår-

barhetsanalyser.

Kontrollaktiviteter förknippade med den finansiella redovis-

ningen rör främst avstämningar, såväl manuella som maskinella,

mot reskontror och huvudbok och omfattar bland annat rutiner

för att säkerställa existens av tillgångar och skulder och att till-

gångar, skulder och affärstransaktioner blivit korrekt bokförda.

Den fortsatta systemutvecklingen förbättrar successivt olika

kontrollaktiviteter, bland annat genom att olika manuella rutiner

ersätts av maskinella.

För att säkerställa att nya produkter kan hanteras i system

och blir korrekt redovisade finns en särskild process för test och

godkännande av nya produkter.

Information och kommunikation – Under året har ett koncern-

gemensamt intranät introducerats. Respektive land har dess-

utom egna intranät där alla tillämpliga regler finns tillgängliga

för samtliga medarbetare. Aktuella policies, instruktioner, riktlin-

jer och manualer hålls löpande uppdaterade. Vidare finns kanaler

för alla medarbetare att kommunicera betydelsefull information

till relevanta mottagare, ytterst styrelsen, vid behov. Swedbank

har ett system för så kallad whistleblower, det vill säga möjlig-

het för anställda att anonymt anmäla regelöverträdelser.

För kommunikation med externa parter finns en tydlig policy

som anger riktlinjer för hur kommunikation bör ske. Syftet med

policyn är att säkerställa att informationsskyldigheter efterlevs

på ett korrekt och fullständigt sätt.

Uppföljning – Uppföljande enheter inom koncernen är främst

Group Finance, Group Risk Control och internrevisionen.

Uppföljning sker månatligen utifrån balanserade styrkort där

lönsamhet, effektivitet, risk, försäljning och marknadsandelar,

kundtillfredsställelse och medarbetarskap rapporteras och

utvärderas. Kvartalsvis sker fördjupade upp följningsmöten med

verkställande direktören, ekonomi- och finansdirektören och

chefen för Group Finance samt respektive affärsområde. Inom

respektive affärsområde finns månatliga uppföljningsrapporter

utifrån de balanserade styrkorten. Resultat, risker och händelser

är alltid spårbara till enskild kund och avdelning. Uppfölj nings-

möten sker månatligen eller minst kvartalsvis på alla olika nivåer

inom respektive affärsområde. Verksamhetens risker följs upp

minst månatligen av verkställande direktören och styrelsen.

Internrevisionen har till uppgift bland annat att granska och

utvärdera den interna kontrollen. All revisionsverksamhet i kon-

cernen är samordnad, det vill säga granskning planeras, genom-

förs och rapporteras med samma angreppssätt och metoder.

Internrevisionen är en av den verkställande ledningen obero-

ende granskningsfunktion, direkt underställd styrelsen. Chefen

för internrevisionen rapporterar regelbundet till styrelsen, revi-

sionsutskottet, verkställande direktören samt till den externa

revisorn. Granskningen sammanfattas kvartalsvis i rapporter till

styrelsen som också erhåller en separat avrapportering av

internrevisionens granskning av års- och delårsbokslut. I den

skriftliga rapporteringen lämnas ett omdöme om den interna

kontrollen inom olika områden, även avseende den finansiella

rapporteringen, baserat på genomförda granskningar.

118

årsred

ovisning 2007

vinstutd

elning

Vinstutdelning

Styrelsens yttrande om föreslagen vinstutdelning

Swedbanks styrelse föreslår årsstämman att besluta om en

kontant utdelning om 9,00 kronor per aktie. Detta motsvarar

en utdelning på sammantaget 4 638 mkr och en utdelningsgrad

om 39 procent. Målet är att utdelningen ska uppgå till omkring

40 procent av årets resultat exklusive engångsposter. Den årliga

utdelningens storlek tar sin utgångspunkt i den senaste utdel-

ningen och bestäms med hänsyn till förväntad resultatutveck-

ling, det kapital som bedöms nödvändigt för att utveckla verk-

samheten samt marknadens avkastningskrav. Vidare måste

lagstadgade kapitaltäckningskrav alltid vara uppfyllda.

Det är styrelsens uppfattning att förslaget till utdelning är väl

motiverat med hänsyn till ovanstående. Swedbanks kapitalise-

ring förväntas även efter föreslagen utdelning vara god och väl

anpassad till de krav som verksamhetens art, omfattning och

risker ställer på storleken av det egna kapitalet, och koncernens

konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Som avstämningsdag för rätt till utdelning föreslås den 30

april 2008. Sista dagen för handel med Swedbanks aktie med

rätt till utdelning blir därmed den 25 april 2008. Om bolagsstäm-

man beslutar enligt styrelsens förslag beräknas kontantutdel-

ningen komma att utbetalas genom VPC:s försorg den 6 maj

2008.

Stockholm den 13 februari 2008

Styrelsen

119

årsred

ovisning 2007

årsstäm

ma

Årsstämma

Årsstämman äger rum i Stockholm på Cirkus, Djurgårdsslätten

43–34 i Stockholm, fredagen den 25 april 2008.

Anmälan

Aktieägare som vill deltaga i årsstämman ska:

• dels vara införd i den av VPC förda aktieboken den 19 april

2008. Eftersom avstämningsdagen är en lördag måste aktie-

ägare se till att vara införda i aktieboken senast fredag den

18 april 2008.

• dels anmäla sitt deltagande och det antal biträden (högst två)

som aktieägaren eventuellt avser medföra senast den 21

april 2008 klockan 15:00.

Anmälan görs antingen per brev till Swedbanks huvudkontor,

Box 47022, 100 74 Stockholm, per telefon 08-775 44 66, per

telefax 08-775 80 08 märkt ”Swedbanks årsstämma” eller via

internet http://www.swedbank.se/ir under rubriken Årsstämma.

I anmälan ska namn, personnummer/organisationsnummer,

adress och telefonnummer uppges. Deltagande kan ske med

stöd av fullmakt, om fullmakten är högst ett år gammal, och

skickas till Swedbank i god tid före årsstämman och helst senast

den 21 april 2008. Om fullmaktsgivaren är juridisk person ska

även registreringsbevis eller annan handling utvisande firma-

tecknares behörighet insändas.

Förvaltarregistrerade aktier

Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste, för att

äga rätt att deltaga i årsstämman, tillfälligt registrera aktierna i

eget namn i den av VPC förda aktieboken. Sådan registrering,

som normalt tar några dagar att genomföra, måste vara regist-

rerad den 19 april 2008. Eftersom avstämningsdagen är en lör-

dag måste aktieägare underrätta förvaltaren i god tid före denna

dag så att omregistreringen är genomförd senast den 18 april

2008.

Kallelse och ärenden

Föredragningslista med uppgift om vid årsstämman förekom-

mande ärenden anges i kallelsen till årsstämman. Kallelsen

beräknas publiceras den 20 mars i bland annat Dagens Nyheter,

Svenska Dagbladet och Dagens Industri. Från nämnda datum

finns kallelsen även tillgänglig via internet http://www.swed-

bank.se/ir under rubriken Årsstämma.

Utdelning

Styrelsens förslag till utdelning är 9,00 kronor per aktie. Som

avstämningsdag för utdelning föreslås den 30 april 2008. Sista

dagen för handel med Swedbanks aktie med rätt till utdelning

blir därmed den 25 april 2008. Beslutar årsstämman enligt sty-

relsens förslag, beräknas utdelningen komma att utbetalas

genom VPC:s försorg den 6 maj 2008.

120

årsred

ovisning 2007

reg

iste

r

Register

Aktieindexobligationer s. 18, 33, 58 not; 45

Aktieägare s.50, 113

BarclayCard, kortbolag s. 19

Derivat s.68 noter; 2, 6, 26, 44, 45

Efterställda skulder s. 13, 60, 69 noter; 3, 37, 43, 47

EnterCard s. 18, 57 noter; 24, 49, 50

Ersättningar till styrelse, verkställande direktörenoch andra ledande befattningshavare not; 8

Fondförvaltning s. 10, 37, 39, 56 not; 53

Goodwill noter; 2, 15, 27, 42, 45, 49, 52

Hansabank s. 21 noter; 27, 42

Hållbar utveckling s.17, 24, 39, 43, 47

IAS 39, verkligt värde för finansiella instrument not; 2, 5, 43, 32

IFRS, se Redovisningsprinciper

Inlåning s. 10, 11, 19, 25, 28, 57 noter; 46

Kapitaltäckningsanalys not; 49

Kapitaltäckningsregler s. 60 not; 27

Kontaktpersoner omslagets bakre flik

Kreditförluster s. 13, 20, 26, 32, 36, 40, 42, 53, 57, 63, 67 noter; 2, 12, 40,44

Kundnöjdhet s. 1, 12, 16, 17, 44

Känslighetsanalys not; 51

Marknadsandelar s. 10, 17, 21, 33, 34, 39, 40

Miljömål s. 17, 47

Nyckeltal s. 12

OJSC Swedbank 1, 27, 43, 52, 57 noter; 27, 42

Optionsprogram (se teckningsoptioner)

Organisation, rörelsegrenar s. 52 noter; 2, 41

Osäkra lånefordringar not; 2

Personaluppgifter (medarbetare) s. 2, 43–44 not; 8

Primärkapitaltillskott (hybridkapital) noter; 37, 49

Rating s. 61

Redovisningsprinciper s. 56 not; 2

Resultatandelsstiftelse, Kopparmyntet s. 51, 55 not; 8

Risker, operativa, compliance och säkerhet s. 59–60, 65, 66 not; 49

Risker, finansiella s. 59, 64 not; 45

Risker, kredit s. 59–60, 62–63 noter; 44, 49

Risker, ränte- s. 61, 64, noter; 26, 45, 49

Risker, valutakurser s. 33, 64 noter; 26, 45, 47, 49

Ryssland s. 2, 6, 21, 27, 53 not; 44

Spintab (se Swedbank Hypotek)

Strategi s. 6, 14, 24, 27, 47

Styrelsen s. 53–54, 106 not; 8

Styrelsen, ersättningar not; 8

Swedbank Hypotek s. 17, 19, 54, 61 not; 25

Teckningsoptioner s. 12

Tradingverksamhet s. 33 not; 45

Ukraina s. 1, 3, 6–7, 10, 27–28, 44, 57 not; 44

Utdelning s. 1, 8, 12, 50, 52, 58, 67

Utlåning s. 1–3, 10–11, 16–17, 21, 24–15, 30, 36, 57–58, 62–63, 64 noter; 19, 20, 21, 2, 3, 5, 43, 44, 45, 47, 48

Valberedning s. 53, 113

Value-at-Risk (VaR) s. 59, 64, not; 45

Vinstdisposition s. 58

Återköp av egna aktier s. 50

årsred

ovisning 2007

121

def

initioner

DefinitionerAndel osäkra fordringar

Osäkra fordringar netto i förhållande till bokfört värde för utlåning

till kreditinstitut och allmänheten.

Antal anställda

Antal anställda vid årets utgång, exklusive långtidsfrånvarande,

i relation till tjänstgöringsgrad uttryckt i heltidstjänster.

Avkastning på totalt kapital

Rörelseresultat i relation till genomsnittlig balansomslutning.

Börskurs/Eget kapital

Börskurs vid årets utgång i relation till utgående eget kapital

per aktie.

Direktavkastning

Utdelning per aktie i relation till börskursen vid årets utgång.

Duration

Den genomsnittligt vägda löptiden på det nuvärdesberäknade

betalningsflödet uttryckt i antal år.

Eget kapital per aktie

Eget kapital i relation till antalet utestående aktier.

Kapitalbas

Summan av primärt och supplementärt kapital minus poster enligt

3 kap. 5-8 § i Lag om kapitaltäckning och stora exponeringar.

Kapitaltäckningsgrad

Kapitalbas i relation till riskvägt belopp.

Kapitaltäckningskvot

Kapitalbas i relation till kapitalkrav.

Kassaflöde per aktie

Årets kassaflöde i relation till ett vägt genomsnitt av antalet under

året utestående aktier.

K/I-tal före kreditförluster

Kostnader i relation till intäkter.

Kreditförluster, netto

Årets konstaterade och sannolika förluster med avdrag för åter-

förda reserveringar och återvinningar avseende fordringar, årets

nettokostnad för infriande av garantier och andra ansvarsförbin-

delser samt värdeförändringar på övertagen egendom.

Kreditförlustnivå, netto

Kreditförluster netto i förhållande till ingående balans för utlåning

samt övertagen egendom och kreditgarantier.

Löptid

Tid fram till en fordran eller skuld har villkorsändringsdag eller

förfallodag.

Osäkra fordringar

Fordringar där betalningarna sannolikt inte kommer att fullföljas

enligt kontraktsvillkoren. En sådan fordran anses inte som osäker om

det finns säkerhet för den som med betryggande marginal täcker

både kapital, räntor och ersättningar för eventuella förseningar.

Osäkra fordringar brutto med avdrag för specifika reserveringar för

individuellt värderade fordringar samt reserveringar för gruppvis

värderade homogena fordringar utgör osäkra fordringar netto.

P/E-tal

Börskurs vid årets utgång i relation till resultat per aktie.

Placeringsmarginal

Räntenetto i relation till genomsnittlig balansomslutning.

Primärkapital

Eget kapital med avdrag för föreslagen utdelning, uppskjutna

skattefordringar och immateriella tillgångar samt vissa andra

justeringar. Kapitaltillskott och reserver som får ingå i kapitalbasen

som primärt kapital enligt 3 kap. 4 § i Lag om kapitaltäckning och

stora exponeringar tillkommer.

Primärkapitalrelation

Primärkapital i relation till riskvägt belopp.

Reserveringsgrad för individuellt identifierade osäkra

fordringar

Specifika reserveringar för individuellt värderade fordringar samt

reserveringar för gruppvis värderade homogena grupper av ford-

ringar i relation till osäkra fordringar brutto.

Resultat per aktie före utspädning

Årets resultat hänförligt till aktieägarna i relation till ett vägt

genomsnitt av antalet under året utestående aktier.

Resultat per aktie efter utspädning

Årets resultat hänförligt till aktieägarna i relation till ett vägt

genomsnitt av antalet under året utestående aktier justerat för

utspädningseffekten av potentiella aktier.

Riskvägt belopp

Summa tillgångar i balansräkningen och åtaganden utanför balans-

räkningen, uppdelade i kredit- och marknadsrisker, värderade och

riskvägda enligt gällande kapitaltäckningsregler.

Räntemarginal

Skillnaden mellan medelräntan på samtliga tillgångar och medel-

räntan på samtliga skulder.

Räntabilitet på eget kapital hänförligt till aktieägarna

Årets resultat hänförligt till aktieägarna i relation till genomsnittligt

eget kapital hänförligt till aktieägarna.

Räntebindningstid

Avtalad tid under vilken räntan på en tillgång eller skuld är bunden.

Substansvärde per aktie

Eget kapital enligt balansräkningen samt kapitalandelen av skill-

naden mellan bokfört värde och verkligt värde på tillgångar och

skulder i relation till det utgående antalet utestående aktier.

Supplementärt kapital

Tidsbundna förlagslån, efter viss reduktion om den återstående

löptiden understiger fem år, eviga förlagslån samt kapitaltillskott

och reserver som får ingå i kapitalbasen som supplementärt kapital

enligt 3 kap. 4 § i Lag om kapitaltäckning och stora exponeringar.

Total reserveringsgrad osäkra fordringar

Samtliga reserveringar för fordringar i relation till osäkra fordringar

brutto.

Produktion: Solberg • Foto: Omslag Peter Gerdehag, Briljans.se, övriga bilder Johan Olsson • Tryck: Intellecta, Solna

HUVUDKONTORSwedbank ABOrg.nr 502017–7753Säte: StockholmBesöksadress: Brunkebergstorg 8Postadress: 105 34 StockholmTelefon: 08-585 900 00Spärr av kort: 08-411 10 11Telefonbanken: 0771-22 11 22Telefax: 08-796 80 92Swift: SWEDSESSe-post: [email protected]

DANMARKSwedbankKalvebod Brygge 45DK-1560 KöpenhamnTelefon: +45 88 97 9000Swift: SWEDDKKKe-post: [email protected]

ESTLANDAS HansapankBesöksadress: Liivalaia 8Postadress: Tallinn 15040, EstlandTelefon: +372 6310 310Telefax: +372 6310 410Swift: HABAEE2Xe-post: [email protected]

FINLANDSwedbankMannerheimvägen 14 BPO Box 1107FIN-00101 Helsingfors Telefon: +358 20 74 69 100Telefax: +358 20 74 69 101Swift: SWEDFIHHe-post: [email protected]

JAPANSwedbank8F Shibakoen 32 Mori Building3–4–30 Shibakoen, Minato-ku 105-0011 Tokyo Telefon: +81 357 772 081Telefax: +81 357 772 084e-post: [email protected]

KINASwedbankCitigroup Tower 601No. 33 Huayuanshiqiao Road200122 ShanghaiTelefon: +86 21 386 126 00Telefax: +86 21 386 127 11 www.swedbank.cn

LETTLANDAS HansabankaBalasta dambis 1ALV-1048 RigaTelefon: +371 7 024 555Telefax: +371 7 024 400Swift: HABALV22e-post: [email protected]

LITAUENAS HansabankaSavanori pr. 19LT-03502 VilniusTelefon: +370 5 268 44 44Telefax: +370 5 268 4700Swift: HABALT22e-post: [email protected]

LUXEMBURGSwedbank (Luxembourg) S.A.Besöksadress: 8–10 Avenue de la GareL-1610 LuxembourgPostadress: PO Box 1305L-1013 LuxembourgTelefon: +352 404 94 01Telefax: +352 40 49 07Swift: BNELLULLe-post: [email protected]

NORGESwedbankFjordalléen 16, Aker BryggePO Box 1441 Vika 0115 OsloTelefon: +47 23 11 62 00Telefax: +47 23 11 62 01Swift: SWEDNOKKe-post: [email protected]

First Securities ASAFjordalléen 16, Aker BryggePostadress: P.b. 1441 Vika N-0115 Oslo, NorgeTelefon: +47 23 23 80 00Telefax: +47 23 23 80 01Swift: FISANOK1www.first.no

RYSSLANDOAO SwedbankSadovaya-Spasskaya str., 24107078 MoskvaTelefon: +7 495 777 63 63Telefax: +7 495 777 63 64www.swedbank.rue-post: [email protected]

SPANIENSwedbank (Luxembourg) S.A.Representative Office SpainCentro Comercial Plaza, Oficina 19ES-29660 Nueva Andalucia (Marbella)Telefon: +34 952 81 48 62Telefax: +34 952 81 93 86e-post: [email protected]

SVERIGESwedbank MarketsBesöksadress: Regeringsgatan 13Postadress: 105 34 StockholmTelefon: 08-585 918 00Telefax: 08-723 71 31e-post: [email protected]/swedbankmarkets

Swedbank Hypotek ABBesöksadress: Regeringsgatan 13Postadress: 106 11 StockholmTelefon: 08-585 921 00e-post: [email protected]/hypotek

Swedbank Robur ABBesöksadress: Malmskillnadsgatan 32Postadress: 105 34 StockholmTelefon: 08-585 924 00e-post: [email protected]

Swedbank Finans ABBesöksadress: Junohällsvägen 1Postadress: 105 34 StockholmTelefon: 08-585 922 00 e-post: [email protected]/finans

Swedbank Företagsförmeding ABBesöksadress: Södra Hamngatan 19–21Postadress: 411 14 GöteborgTelefon: 031-739 01 70e-post: [email protected]

Swedbank Fastighetsbyrå ABBesöksadress: Klarabergsviadukten 80Postadress: Box 644, 101 32 StockholmTelefon: 08-545 455 00e-post: [email protected]

Swedbank Juristbyrå AB Besöksadress: Klarabergsviadukten 80, 6 trPostadress: Box 371, 101 27 StockholmTelefon: 08-545 451 00www.juristbyran.com

UKRAINAOJSC Swedbank30 Kominterna Str., KievUkraina 01032Telefon: +38 44 481 48 58e-post: [email protected]

Swedbank ABRepresentative Office in Ukraine42–44 Shovkovychna Str, off. 306Kiev, 01601Telefon: +380 44 490 1238Telefax: +380 44 490 1294

USASwedbank New York BranchOne Penn Plaza, 15th floor,New York, NY 100119Telefon: +1 212 486 84 00Telefax: +1 212 486 3220Swift: SWEDUS33www.swedbank.us

Swedbank First Securities LLCBesöksadress: 570 Lexington Avenue, 35th fl.Postadress: N.Y. 10119, New York, USATelefon: +1 212-906 08 20Telefax: +1 212-759 92 05Swift: SWED US 33www.swedbankfs.com

KONTAKTPERSONER Tobias Wagner KommunikationsdirektörTelefon: 08-585 912 65e-post: [email protected]

Anna SundbladPresschefTelefon: 08-585 921 07e-post: [email protected]

Johannes Rudbeck Chef InvesterarrelationerTelefon: 08-585 933 22e-post: [email protected]

Documents

Swedbanks årsredovisning