Därför är det svårt att prata om fetma med småbarnsföräldrar:

Erfarenheter från Skaraborg

22 och 23 januari 2014

Lena Ljungkrona-Falk, Med.mag, leg.dietistCentrala Barnhälsovården Skaraborg

Inspirationsdag om barn och fetma för BVC och BUMM

Skaraborg

SKARABORG

Invånarantal: 257 000

15 kommuner

Barnhälsovården

• Centralt BHV-team

Verksamhetsutvecklare, BHVöl

Dietist, Logoped, Sekreterare

• 15.000 barn inskrivna

• 24 BVC-mottagningar

+ 11 privata

• 80 BVC-sjuksköterskor

inkl. privata

• 40 läkare inkl. privata

• 13 psykologer

Implementering av handlingsprogram

• Fler runda barn på BVC i Skaraborg.• Ett handlingsprogram arbetades fram 2003 • Primärvården beslutade arbeta med det, start 2004

• Handlingsprogrammet inkluderade:– BMI och BMI-gränser enligt IOTF (International Obesity Task Force)

– Primär prevention = Utökat hälsosamtal vid 18 månader och 3 år (numera 2,5 år)

– Sekundärprevention = Föräldragrupper med KBT-metodik. Vi kallade dem ”Myrstegsgrupper”

• Utvärderingsprojekt - Skaraborgsinstitutet, finansierat av FOU och Skaraborgsinstitutet.

Handlingsprogram mot övervikt och fetma

hos barn och ungdomar i Skaraborg

Implementering

av handlingsprogrammet

och utvärdering av

personalens upplevelser

Skaraborgs

Institutet

Barnhälsovården

Utvärderar resultatet av

handlingsprogrammet

och föräldrarnas upplevelser

2004 var Skaraborg nästan först i Sverige med ett så omfattande handlingsprogram

Kartläggning

• Längd och vikt har samlats in i Skaraborg av SI

• 20 observationer och intervjuer av hälsosamtalet på BVC

har gjorts och även uppföljande telefonintervjuer

• Analys och bearbetning pågår fortfarande

• Preliminära data visar att föräldrarna upplever samtalen

som viktiga och att BVC-ssk sått ett frö eller bidragit till

en förändring.

HÄLSOSAMTALET på BVC i Skaraborg

- användbarheten av en ny metod för att

främja bra matvanor till barnfamiljer

Magisteruppsats 30 hp

3 november 2008

Sahlgrenska Akademin vid

Göteborgs universitet

Avdelningen för klinisk näringslära

Handledare:

Med Dr, Hilde Brekke

Dr Med Vet, Maria Nyholm

Examinator: Prof. Anna Winkvist

• Syftet är att utvärdera användbarheten av det nya hälsosamtalet och dietistkompetensen inom barnhälsovårdens verksamhet i Skaraborg

SYFTE

METOD

Kvalitativ del FOKUSGRUPPER

• 8 BVC-ssk (pilot) Ej med i uppsatsen

• 24 BVC-ssk (8 st x 3) Maximal variation

Innehållsanalys

Kvantitativ del

• 76 BVC-ssk totalt (27 BVC) 1 ENKÄT

HUVUD-

TEMAN

VIKTIGAST I

HÄLSO-

SAMTALET

STÖTA PÅ

HINDER

DEN

MODERNA

LIVSSTILEN

HÄLSO-

SAMTALET

DIETISTENS

ROLL

Subteman Skapa

kontakt och

medvetenhet

med

föräldrarna

Egen rädsla,

osäkerhet el

ambivalens

I mötet med

föräldrarna

I arbetet el

organisationen

Barn och

familjer

Maten

Förskola

och dagis

TV:ns roll

Stad eller

landsbygd

Tidigare

Nuvarande

Konsekvenser

Förslag till

ändringar

Inom BHV

Allmänt

RESULTAT - fokusgrupper

VIKTIGAST I HÄLSOSAMTALET

Skapa kontakt och medvetenhet

hos föräldrarna

”Hälsosamtalet i sej är för min del är nog

feedbacken jag får, känner jag.

Att man har förstått vad jag har velat

framföra, att skapa förtroende.”

Egen osäkerhet, rädsla eller ambivalens

”Jag tycker inte att det är så svårt egentligen med själva vad

man ska äta och inte äta och sånt utan det är mera hur

man ska ta upp det liksom. Det är det som är det svåra,

tycker jag och hur man pratar med föräldrarna om att er

son är överviktig över huvud taget. Det är laddat…”

HINDER

HINDER

Egen osäkerhet, rädsla eller ambivalens

Det kände jag ju skillnaden på när processen… som vi har haft inför våran start här med våran föräldraviktgrupp, att vi har ju haft täta kontakter med dietisten och ju mer man pratar med henne så blir det på ett så naturligt sätt.

Det är som den här svårigheten och den här genansen och säga det här, har liksom börjat att lägga sej, det börjar bli en del i vårat jobb… nu gör vi det här inom BVC …och det känns, både för mej och min kollega som lite mer naturligt nu.

HINDER

I mötet eller kommunikationen

med föräldrarna

”Men så finns det ju enstaka familjer där det …. ja, barnets

övervikt bara är en sak utan det finns massor med andra

problem ….då är det inte så lätt. ”

HINDER

I arbetet eller organisationen

”Vi får tillbaka ett svar som att; ja, det var inte så farligt, det är nog ni på BVC som tycker det här är ett större problem men…. ett antal sådan barn har vi haft alltså. Och då rör det sig om fetma och det är barn som ligger nånstans över så det inte syns på kurvorna alltså. Riktigt så där ordentligt feta barn….”

”För det känns som ett litet hån mot oss då … då kommer föräldrarna tillbaka och tycker att vi har överreagerat hos oss .…och man blir besviken då för att man...skrämmer verkligen föräldrarna och så sen liksom bagatelliserar det när dom väl kommer till kliniken.”

HINDER

Egen osäkerhet, rädsla eller ambivalens

”Det är inte lätt att veta vad som är sanning…så ska

man dra in ena dagen och så nästa dag läser man att

dom som dricker ordentlig mjölk, dom håller faktiskt

vikten bättre och vad ska man då råda?”

DEN MODERNA LIVSSTILEN

Barn och familjer

”Många har svårt idag att vara ensamma med

sej själva och vara trygga i det. ”

DEN MODERNA LIVSSTILEN

Maten

”Jag tänkte på vad psykologen sa en gång när hon skulle ringa till en

fyraåring och göra upp med mamman om en tid, jag bara kom att

tänka på det med mat och då …då ropade mamman till fyraåringen,

ska vi komma då …..?”

”Jag menar då kan man ju säga att barnen liksom får bestämma maten

också. Och det handlar ju …lite om detta… För att ett barn ska inte

behöva ta ställning till allt detta… Dom ska ta ställning till om dom

behöver en röd eller grön tröja på sej men inte om dom ska äta

middag eller om dom ska fisk eller kött….”

DEN MODERNA LIVSSTILEN

Förskola eller dagis

”Det finns ju olika sätt att fira barnen… men behöver inte

slopa firandet men det behöver alltid kanske inte ha

kopplas ihop med ätandet… man kan ju uppmärksamma

dom ändå.”

DEN MODERNA LIVSSTILEN

TV:ns roll

”…men det tänker jag också på många gånger, när man

kommer hem till folk TV:n står ju på, jämt.”

DEN MODERNA LIVSSTILEN

Stad eller landsbygd

RESULTAT

• Inget generellt resultat som visar skillnad på livsstilen i

stad eller landsbygd. Få familjer är rena jordbrukare,

utan föräldrarna arbetar ofta på annan ort. Barnen går

på dagis eller dagmamma precis som barnen i tätort.

HÄLSOSAMTALET

Tidigare

”Jag tror att var och en haft lite olika sätt att sköta detta på

utifrån vilket intresse man själv haft om kost och sådana

saker, väldigt individuellt alltså. Innan så penetrerade man

inte så noga kanske som man gör nu, det var mera, äter

dom bra, och får dom allt, lite så där, när funkar det bra…”

HÄLSOSAMTALET

Nuvarande

”Jag tycker att man har ju haft många fler bra kostsamtal

efter det att vi fick enkäterna*. Det är mycket lättare att

prata kring det, få med fler bitar…. och man har lite

broschyrer och lite material också, det underlättar.”

* Avser checklistorna/manualen

HÄLSOSAMTALET

Konsekvenser av hälsosamtalet

”Med en del känner ju verkligen att det blir en tankeställare…

jag pratade om en treåring där föräldrarna tittar på varann,

nej vi får sluta med det, för dom drack ju läsk till vardags i

maten ….ja, dom sa så i alla fall och om man ändå fått

dem att… ändra sina vanor det vet man ju inte men ändå

så var dom mottagliga för detta ….”

DIETISTENS ROLL

I Barnhälsovården

”Jag tycker man kan jämföra dietisten i barnhälsovården

med våra barnpsykologer som vi har som ett stöd…

och en dietist kan ju vara precis samma stöd när det

gäller just kostfrågor… och har specialkunskaper som

är inriktade just på barn.”

HÄLSOSAMTALET

Förslag till ändringar i manualen/checklistan

• 3-års besöket diskuterades mest

• Viktigt göra ”lika för alla”

• Mer visuellt informationsmaterial efterfrågades

• Förslag att auskultera hos varandra

RESULTAT - enkäten

• 76 BVC-sjuksköterskor

• Svarsfrekvens 82 % (62 av 76)

• Resultatet av enkäten bekräftar resultatet

från fokusgrupperna

HÄLSOSAMTALET - som metodSvarsfrekvens 82 % (62 av 76)

Ja Nej

Ska vi fortsätta använda metoden med

checklista/manual vid 1,5 år?

57

(95%)

3

(5%)

Ska vi fortsätta använda metoden med

checklista/manual vid 3 år?

59

(98%)

1

(2%)

Använder du alltid informationsmaterialet till

hälsosamtalet vid 1,5 och 3 år?

58

(95%)

3

(5%)

KONKLUSION

• Tydligare hälsosamtal med manual/checklista,

ger mer trygghet i budskapet

• Förenklar, strukturerar samtalet

• Dietistens roll inom barnhälsovården är som

”Bollplank”, handledare, utbildare, stöd i att

främja goda matvanor

• Nytt material (utifrån MI-metod):

Mat, aktivitet och viktutveckling

Barn 1-2 år Barn 2-4 år

• DVD-film att användas i de ordinarie föräldragrupperna

Materialet gratis för alla i VGR

www.google.se :Mat, aktivitet och viktutveckling

Primärprevention i hela VGR

Finns på olika språk:

Arabiska, Engelska,

Somaliska, Sorani,

Spanska, Turkiska

Sekundär Prevention

• Föräldragrupper: Välkänd metod på BVC

• Definition: Skilja på övervikt o fetma

- Tillväxtkurvor används

- iso BMI tillsammans

Myrstegsgrupper• Modellen framtagen av psykolog Unni Bonnedal, VGR

• Byggde upp utifrån en utvärderad modell på skolbarn och

föräldrar men ej tidigare använd på föräldrar till barn 4-6 år

• Byggde på kognitiv beteendeförändring med mål att förebygga

ej behandla fetma

• BVC-ssk skulle vara gruppledare

• 10 träffar och Dagbok – mat och fysisk aktivitet

• Föräldrarna valde olika mål varje träff

• Förändringen skulle ske steg för steg = MYRSTEG

• Totalt medverkade föräldrar till 20 barn med fetma (2005-2008)

• Svårt rekrytera föräldrar och gruppledare (hög arbetsbelastning och

omorganisationer)

• 11 familjer har följts upp med enkäter och intervjuer

• Insamling, bearbetning och analys pågår

Myrstegsmetoden

• Förslag?

• Det handlar om många och komplexa

saker – här kommer några av mina tankar,

funderingar och erfarenheter

• OBS! EJ vetenskap………

Varför är det då så svårt att prata om

fetma med småbarnsföräldrar?

Ola, Lasse & jag – juni 1968

14 mån 8 år 11 år

Föräldrar har

svårt att se att

deras barn har

övervikt eller

fetma.

S.Regberet al. BMC

Nursing 2013,12:27

Varför är det så känsligt?

Är vi rädda förlora

kontakten med föräldrarna?

Blir våra egna jag för

involverade?

Fler förslag?

Mat omfattar mycket……….

Universellt Privat

Förutsättning för liv Makt

Socialt privat sfär, vanor, samhörighet Avstånd

Etik Moral

Påverkar kroppen

Positivt NegativtNjutning Rädsla

Lust Giftigt

Belöning Tillsatser

Tröst Kontroll

Tidsfördriv Över/undervikt

Hur många har aldrig

tänkt på sin vikt?

Hur många har aldrig bantat?

EGNA REFLEKTIONER (ej vetenskap)• Alla har egna erfarenheter kring detta område = tar vi alla med för

mycket av våra egna erfarenheter i det?

• Mycket privat tyckande och tänkande = det har fungerat för MIG!

• Mat är ett stort samtalsämne. Man byter recept, erfarenheter, njutning…

• Det finns mycket skuldkänslor kring området - Varför?

• Vet vi för lite om belöningseffekten eller vill vi inte veta?

• Varför är det sällan ”Matkrångel” med fika?

• Problemet är komplext = inte bara en sak som är ”fel”.

Därför finns inget enskilt ”botemedel/lösning” = vi testar fortfarande = det behövs säkert olika metoder.

• Viktigt att säga att man HAR fetma inte att någon är FET?

= man HAR ett problem man ÄR inte problem?

Studier med liknande resultat:

• Barriers to and ficiliators of nurse-parent interaction intended

to promote healthy weight gain and prevent childhood obesity

at Swedish child health centers. S.Regber, S.Mårild, J.Johansson Hanse. BMC Nursing 2013, 12:27

• Swedish Child Health Care nurses conceptions of overweight in

children: a qualitative study. GE. Isma et al. BMC Fam Pract 2012, 13:57

• Raising issues about children´s overweight-materanal and child

health nurses´experiences. K. Edvardsson, D. Edvardsson, A. Hornsten. J Adv Nurs 2009, 65:2542-2552

• Discussing childhood overweight and obesity with parent: a

health communication dilemma. JK. Mikhailovich, P.Morrison. J Child Healt Care 2007, 11:311-322

• Infrequent attention to dietary and physical activity behaviours

in conversation in Swedish child health services. B. Bohman et al. Acta

Pediatrica 2013, 102:520-524

• Erfarenheter av att vara förälder till barn med övervikt – Ett

föräldraperspektiv. A.Nyman, H-K Olsson. C-uppsats, Högskolan i Borås 2012:80

Erfarenheter av att vara förälder till barn med övervikt

- Ett föräldraperspektiv. A.Nyman, H-K Olsson. C-uppsats, Högskolan i Borås 2012:80

• Enbart en litteraturstudie (12 artiklar) men viktiga

sammanfattande slutsatser att reflektera över:– En känsla av utanförskap (mest det sociala).

– En känsla av skam och skuld (känslan av att vara dålig förälder).

– Att förlora kontrollen (andra tar sig rätten att ge råd, svårt sätta gränser).

– Ensam i sin strävan att hjälpa sitt barn (dyrare med nyttig mat, oenighet i

uppfostran, kulturella skillnader).

– Att distansera sig (svårigheter att se sitt barns vikt pga förträngning,

hänvisning till genetik, ödet, barnets personlighet).

• Överföring av känslor till er behandlare?

• Tänk på att det är mycket föräldrarnas känslor ni får

härbärgera!

Ska vi ge upp då…..?

• Så klart INTE!• Vi har betydligt mer erfarenheter idag av olika

behandlingsmodeller.

• MI, KBT, SoS sjukdomsförebyggande metoder,

ekonomiska modeller för att förebygga mm.

• Tänk *Befolkningsindividualisering!

• Glöm inte ”Paritetsprincipen” 80/20 el 20/80.

• Vad är alternativet?

• Behöver vi själva förändra vårt arbetssätt steg för steg =

egen beteendeförändring?

* Hälsovägledning i BHV – syntetisering av två uppdrag. Ewy Olander, 2003.

Biografi fem korta kapitelKapitel 1

Jag promenerar på en gata. Där finns ett djupt stort hål. Jag faller i. Varför händer

detta alltid mig ? Det är inte mitt fel !! Jag kämpar och det tar lång tid för mig att

komma upp.

Kapitel 2

Jag promenerar på samma gata. Där finns ett djupt stort hål. Jag faller i. Det är

ingens fel. Jag hade mina ögon öppna. Det tar lång tid för mig att komma upp.

Kapitel 3

Jag promenerar på samma gata. Där finns ett djupt stort hål. Jag faller i. Jag kommer

kvickt upp.

Kapitel 4

Jag promenerar på samma gata. Där finns ett djupt stort hål. Jag går runt det.

Kapitel 5

Jag promenerar på en annan gata.

En droppe droppad

i livets älv

har ingen kraft till

att flyta själv.

Det ställs ett krav på

varenda droppe:

-Hjälp till att hålla

de andra oppe!

Tage Danielsson

Definition av

prevention……?

Lycka till i ert

viktiga arbete och

Tack för mig

Kom också ihåg att

det ställs krav på ALLA

droppar inte bra på

DIN droppe!