of 34/34
EXAMENS ARBETE Grundlärarutbildningen 4-6, 240 hp Att undvika svengelska En kunskapsöversikt över metoder för ordinlärning i det engelska språket Hanna Olsson och Emelie Östergren Examensarbete I för grundlärare åk 4-6, 15 hp Halmstad 2018-02-12

ARBETE Att undvika svengelska - hh.diva-portal.orghh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1182272/FULLTEXT02.pdf · Akademi Akademin för lärande, humaniora och samhälle Sammanfattning

  • View
    213

  • Download
    0

Embed Size (px)

Text of ARBETE Att undvika svengelska -...

  • EXAMENSARBETE

    Grundlrarutbildningen 4-6, 240 hp

    Att undvika svengelska

    En kunskapsversikt ver metoder fr ordinlrningi det engelska sprket

    Hanna Olsson och Emelie stergren

    Examensarbete I fr grundlrare k 4-6, 15 hp

    Halmstad 2018-02-12

  • Titel Att undvika svengelska: En kunskapsversikt ver metoder fr

    ordinlrning i det engelska sprket

    Frfattare Hanna Olsson & Emelie stergren

    Akademi Akademin fr lrande, humaniora och samhlle

    Sammanfattning Ordfrrdet utgr en viktig del fr att kunna navigera sig i ett

    sprk, speciellt engelskan som fr en strre roll i en allt mer

    globaliserad vrld. Dremot finns brister i elevers ordfrrd

    vilket frsvrar sprkutvecklingen. Syftet med studien r

    sledes att underska vad forskning sger om hur lrare kan

    pverka elevers ordfrrdsutveckling. Detta kommer att gras

    utifrn frgestllningen: Vad belyser forskning som

    stimulerande fr elevers ordfrrdsutveckling nr det kommer

    till ordinlrning. Resultatet visar att det finns flera faktorer som

    pverkar om undervisningen stimulerar elevernas

    ordfrrdsutveckling. Dribland elevernas motivation, vilket

    inte pverkas av enbart valet av metod utan hur undervisningen

    genomfrs. Resultatet frn studie visar att elevers motivation r

    en strre bidragande faktor till huruvida undervisning stimulera

    en utveckling, vilket gr att vidare forskning behvs av

    kvalitativ karaktr. Ytterligare krvs forskning som undersker

    grundskolans ldrar, dr forskning frn Sverige saknas, detta

    fr att gynna en tidig sprkutveckling.

    Nyckelord Ordfrrdsutveckling, Engelska, Undervisningsmetoder,

    Ordinlrning

    Handledare Ingrid Gyllenlager & Pernilla Granklint Enochson

  • 2

    Frord

    Uttrycket Rom byggdes inte p en dag stmmer vl verens med denna kunskapsversikt.

    Drfr vill vi tillgna ett tack till vra handledare, Ingrid Gyllenlager och Pernilla Granklint

    Enochson, som har sttt ut med vra stora vida tankar, och tagit ner oss p jorden till realistiska

    ml. Framfrallt vill vi sga ett stort tack till varandra, fr alla djupa diskussioner, fr alla knslor

    och motgngar men framfrallt alla utvecklande stunder och obetald kuratortid vi tilldelat

    varandra. Vi vill ocks tillgna ett stort tack till vra familjer som sttt ut med vrt eviga tjat om

    engelskundervisning. Det strsta tacket av alla vill vi ge till vra sambos, utan er hade det inte

    varit en text.

    Vi vill ven tillgna ett tack till Veronica Brock, den lrare vi fick mta under engelskakursen

    p Hgskolan i Halmstad. Hennes engagemang smittade av sig p oss. Hon har lagt grunden fr

    vrt engagemang och intresse fr engelskundervisning.

    Hanna Olsson & Emelie stergren

  • 3

    Innehllsfrteckning Frord ........................................................................................................................................... 2

    1. Inledning ................................................................................................................................... 4

    2. Bakgrund................................................................................................................................... 5

    2.1 Vad r ordfrrd? ................................................................................................................ 5

    2.2 Ordinlrning - en utveckling av ordfrrdet ....................................................................... 6

    2.4 Sammanfattning & Problemomrde.................................................................................... 7

    3. Syfte .......................................................................................................................................... 7

    4. Metod ........................................................................................................................................ 7

    4.1 Datainsamling ..................................................................................................................... 8

    4.1.1 ERIC ............................................................................................................................. 8

    4.1.2 SwePub & Libris .......................................................................................................... 9

    4.1.3 Manuell skning ......................................................................................................... 10

    4.2 Bearbetning av data ........................................................................................................... 10

    4.3 Metoddiskussion ............................................................................................................... 11

    5. Resultat ................................................................................................................................... 12

    5.1 Ordinlrning via digitala verktyg ...................................................................................... 13

    5.2 Ordinlrning via analoga verktyg ..................................................................................... 16

    5.3 Ordinlrning p fritiden .................................................................................................... 19

    6. Diskussion .............................................................................................................................. 20

    6. Resultatdiskussion ............................................................................................................... 20

    7. Konklusion och implikation ................................................................................................... 22

    8. Referenslista ........................................................................................................................... 24

    Bilaga A - Skordstabell ............................................................................................................. 30

    Bilaga B - Artikelversikt ........................................................................................................... 28

    Bilaga C - Kodversikt ............................................................................................................... 32

  • 4

    1. Inledning

    Samhllet vi lever i idag beskrivs som ett globaliserat samhlle, vilket i sin tur gr att

    sprkkunskaper har betydelse fr den enskilde individens frmga att navigera sig i vrlden

    (Skolinspektionen, 2010). Med denna globalisering fljer ven en frndring av sprket, dr

    engelska gr allt mer t att bli ett globaliserat sprk (Crystal, 2003). Fr att ett sprk skall

    definieras som ett globaliserat sprk anser lingvisten Crystal att sprket behver uppn en av tv

    aspekter globalt. Den ena aspekten r att sprket blir ett officiellt sprk vid sidan av modersmlet.

    Den andra aspekten r att sprket har en stark roll i hela landet, ett exempel r att eleverna mter

    det tidigt i sin skolgng. I Sverige har engelska ftt en allt strre roll, sprket introducerar tidigt

    i ldrarna och tillsammans med matematik samt svenska bildar de grundskolans krnmnen

    (Schrter & Molander Danielsson, 2016).

    Engelskundervisningens uppgift, enligt Lundberg (2010), syftar inte enbart till att frbereda

    elever fr en framtida sprkanvndning utan skall ven vara demokratisk likvrdig fr alla och

    ta till vara p elevers nyfikenhet. Dessutom menar Lundberg att en tidig introduktion av det

    engelska sprket gynnar ett fortsatt intresse fr vidare inlrning hos eleverna. Som lrare r det

    viktigt att ta till vara p elevernas nyfikenhet fr att vcka en lust till att vilja lra (Skolverket,

    2017).

    Det engelska sprkets roll i samhllet speglas inte minst i den svenska Lroplanen fr

    grundskolan, frskoleklassen och fritidshemmet 20111 (Skolverket, 2017):

    Engelska sprket omger oss i vardagen och anvnds inom s skilda omrden som politik,

    utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska kar drfr individens mjligheter att ing i

    olika sociala och kulturella sammanhang och att delta i internationellt studie- och arbetsliv.

    (Skolverket, 2017, s.35)

    Vidare beskriver Lgr11 (Skolverket, 2017) sprket som mnniskans frmsta redskap vilket

    anvnds nr vi kommunicerar, tnker och lr. Fr att kunna kommunicera p ett givande stt

    anser Read (2000) att det krvs ett stort ordfrrd. Frfattaren belyser att ord r en av

    grundstenarna i ett sprk, d ord mjliggr att strre konstruktioner av sprk kan ske. ven

    Shastri (2010) beskriver hur viktigt ordfrrdet r, d det avgr i vilken utstrckning individen

    kan kommunicera med andra.

    1 Hdanefter kommer vi att benmna Lroplanen i grundskolan, frskoleklassen och fritidshemmet 2011 som Lgr11.

  • 5

    2. Bakgrund

    Som vi nmnde ovan r ordfrrdet en av byggstenarna i ett sprk, men vad definierar egentligen

    ett ordfrrd? Vi har valt att under detta avsnitt presentera vad begreppet ordfrrd innebr samt

    sammanfatta vad som krvs fr att lra sig och anvnda ett ord. Tidigare forskning kommer att

    presenteras dr det har relevans.

    2.1 Vad r ordfrrd?

    Alqahtani (2015) definierar begreppet ordfrrd som den mngd ord som krvs fr att kunna

    uttrycka sina ider och tankar i ett sprk. Ordfrrdet begrnsas sledes inte enbart till det talade

    eller det skrivna sprket utan innefattar bda delar. Det frsta steget i att konkretisera begreppet

    ordfrrd r att skilja p tv olika typer av ordfrrd. Lundahl (2012) vljer att skilja p de ord

    som behvs fr att lsa och lyssna samt de ord som behvs fr att tala och skriva. Ordfrrdet

    som behvs fr att lyssna och lsa benmner Lundahl som det receptiva ordfrrdet medan

    ordfrrdet som krvs fr att tala och skriva benmns som det produktiva ordfrrdet.

    Frhllandet mellan det produktiva och receptiva ordfrrdet r ngot som undersks i en studie

    av Karako och Kse (2017). I studien deltog 175 studenter frn ett universitet i Turkiet. Fr att

    samla in data genomfrdes tv ordtester i det receptiva respektive produktiva ordfrrdet. Data

    samlades ven in frn studenternas kursresultat i lsning och skrivning samt ven frn ett test

    som mter ordfrrdet. Karako och Kse har ven valt att underska sambandet mellan det

    produktiva ordfrrdet och frmgan att skriva samt mellan det receptiva ordfrrdet och

    frmga att lsa. Resultatet visar att studenterna i studien behrskade ett strre receptivt

    ordfrrd i frhllande till det produktiva. Resultatet r i linje med det Lundahl (2012)

    presenterar i Engelsk sprkdidaktik, nmligen att vi oftast frstr mer n vad vi kan frmedla i

    tal eller skrift. Lundahl redogr sledes fr att det receptiva ordfrrdet alltid r strre n det

    produktiva. Resultatet frn studien av Karako och Kse (2017) visar ven p ett samband mellan

    frmgan att lsa och storleken p det receptiva ordfrrdet. Ytterligare ett samband upptcktes,

    nmligen att det produktiva ordfrrdet gav bttre resultat p det skriftliga testet.

    Utver indelningen av det receptiva och produktiva ordfrrdet menar Qian (2002) att det finns

    fyra dimensioner fr att kunna anvnda sitt ordfrrd. Den frsta dimensionen r ordfrrdets

    storlek, vilket innebr den mngd ord individen har i sitt ordfrrd. Den andra dimensionen r

    ordfrrdets djup, nmligen den frstelse som finns bakom enskilda ord. Den tredje

    dimensionen handlar om hur individen lagrar ordet i minnet. Den sista dimensionen behandlar

    det receptiva och produktiva ordfrrdet, mer specifikt hur individen kan anvnda olika ord

  • 6

    beroende p sammanhanget. Vidare beskriver Qian att dimensionerna har kopplingar

    sinsemellan och spelar alla en roll i individens anvndande av ord.

    2.2 Ordinlrning - en utveckling av ordfrrdet

    Fr att tillgna sig nya ord i sitt ordfrrd krvs ngon form av inlrning. Lundahl (2012)

    beskriver att inlrning pverkas av huruvida ordet ingr i det receptiva eller det produktiva

    ordfrrdet. Det receptiva ordfrrdet kan stimuleras genom att lyssna och lsa, medan det

    produktiva ordfrrdet kan stimuleras genom att samtala och skriva. Slutligen tar frfattaren upp

    att studera ord och fraser som ytterligare ett stt fr lra sig nya ord, men detta kopplas inte till

    vare sig det receptiva eller produktiva ordfrrdet. Emellertid anser Lundahl (ibid.) att

    inlrningsstten inte br utesluta varandra utan br istllet verka som komplement.

    Enligt Qian (2002) kan en utveckling av ordfrrdet ske med hjlp av de ord som redan finns i

    individens ordfrrd. Frfattaren menar att ordfrrdet br ses som en databas, vilken kan hjlpa

    individen nr hen senare mter nya ord. Med hjlp av de ord som redan r knda skapas en

    mjlighet till att gissa betydelsen av frmmande ord, men ven att se nya sammanhang (Qian,

    2002). Antalet ord samt hur djup frstelsen r kan sledes pverka vidare ordinlrning.

    Antalet ord i ordfrrdet kan ven pverka utvecklingen av andra frmgor. I en studie av Sthr

    (2008) undersks sambandet mellan ordkunskap och elevernas frmga till att lsa, lyssna och

    skriva i det engelska sprket. I studien deltog 88 elever frn rskurs 9 i Danmark. Deltagarna

    genomfrde sammanlagt fyra olika tester: ett frtest, lstest, skrivtest samt ett hrtest. Som

    tidigare nmnt ses ordfrrdet som en av sprkets byggstenar, vilket gr i linje med resultaten

    frn studien. Resultatet visar ett tydligt samband mellan individers ordfrrd och de olika

    frmgorna. Den frmga som r beroende av ordfrrdet i strre utstrckningen n de andra r

    frmgan att lsa (ibid.). Resultatet frn studien visar ven att elevernas ordfrrd r bristflligt.

    Sthr (ibid.) anser att eleverna efter sju r och 750 undervisningstimmar br ha ett bttre

    ordfrrd n det resultatet visar. Forskaren drar sledes slutsatsen att den undervisning eleverna

    erhllit brister i stimuleringen av ordfrrdet. Vidare presenterar Sthr att resultatet visar att det

    krvs en bred och djup frstelse fr att kunna anvnda ett ord. Resultatet gr i linje med det

    Nation (2001) beskriver, nmligen att det krvs en frstelse fr att kunna uttrycka sig med ord.

    Nation anser att det finns tre grupper med sammanlagt nio olika aspekter som krvs fr att frst

    ett ord. Den frsta gruppen handlar om ordets form, vilket innefattar att man frstr ordets talade

    form, skrivna form samt ordets olika delar. Den andra gruppen behandlar ordets betydelse, vilket

    innefattar ordets form, associationen mellan ord och dess konkreta definition. Den sista gruppen

  • 7

    behandlar anvndandet av ordet. Hr ingr frstelsen fr ordets grammatiska funktion, nr, var

    och hur vi kan anvnda ordet samt kollokationer.2

    Alqahtani (2015) anser att genom stimulering och utmaning kan elever bli mer motiverade, vilket

    frfattaren beskriver som nyckeln till en bra lrprocess inom det engelska sprket. Liknande

    tankegngar terfinns i Lgr11 (Skolverket, 2017), dr det uttrycks att engelskundervisningen ska

    stimulera elevernas intresse fr sprket. Alqahtani (2015) beskriver ven att en frmga hos en

    bra lrare r att skapa en stimulerande undervisning. Alla elever r olika individer som skapar

    kunskap utifrn egna erfarenheter, sledes br undervisning anpassas i den mn att den utmanar

    och stttar alla elever.

    2.4 Sammanfattning & Problemomrde

    I takt med att det engelska sprket antar ett mer globaliserat uttryck stlls mer krav p individers

    sprkliga kunskaper. Det engelska sprket skapar mjligheter fr kommunikation vilket i sin tur

    bidrar till att utveckla nya mjligheter fr exempelvis jobb och utbildning. Dremot krvs det en

    bra sprklig grund fr att kommunicera p ett givande stt. Denna grund terfinns i ordfrrdet,

    dr antalet ord och den frstelse som finns bakom r viktiga fr anvndningen. Fr att individen

    skall kunna anvnda ordfrrdet krvs det ngon form av ordinlrning. Dremot ser Sthr (2008)

    i sin studie att elever inte har det ordfrrd som krvs fr att kommunicera bra i engelska. Sthr

    anser att den undervisning eleverna i studien erhllit visar tydliga tecken p bristfllig

    stimulering av ordfrrdet. Detta d sju r av engelskundervisning inte bidragit till en

    ordfrrdsutveckling, vilket genererar vrt problemomrde.

    3. Syfte

    Utifrn problemomrdet blir syftet med kunskapsversikten att underska vad forskning sger

    om hur lrare kan pverka elevers ordfrrdsutveckling. Fr att vidare kunna underska syftet

    har vi utgtt frn fljande frgestllning:

    Vad belyser forskning som stimulerande fr elevers ordfrrdsutveckling nr det

    kommer till ordinlrning?

    4. Metod

    Detta avsnitt presenterar hur insamlingen samt bearbetning av data har genomfrts i

    kunskapsversikten. En kunskapsversikt innefattar att man systematiskt sker efter relevanta

    kllor som sedan kritiskt granskas och sammanstlls (Eriksson Barajas, Forsberg & Wengstrm,

    2 Kollokation: Sammanhang som ett ord kan eller brukar ing i.

  • 8

    2013). Vi har drfr i frsta hand anvnt oss av systematiska databasskningar, och kompletterat

    med manuella skningar. En manuell skning innebr enligt Eriksson Barajas et al. (2013) bland

    annat en skning i referenslistan i ett forskningsarbete.

    4.1 Datainsamling

    Den systematiska skningen har genomfrts i fljande databaser: Educational Resources

    Information Center (ERIC), Libris och SwePub. The Campbell Collaboration (u..) anser att en

    systematisk litteraturskning mste innehlla en tydlig beskrivning av skmetoder, hur urvalet

    genomfrts samt en tydlig skstrategi. Fr att skningarna skulle flja ett systematiskt arbetsstt

    sammanstlldes en skordstabell (Se bilaga A) samt en tabell fr varje steg i urvalet som slutligen

    mynnade ut i en artikelversikt (Se bilaga B).

    Skningen pbrjades med att utg frn egna kunskaper kring de begrepp som kan vara relevanta

    fr kunskapsversiktens syfte och frgestllningar. Genom att hitta relaterade ord

    operationaliserades begreppen. Skorden som utarbetades frn start genererade en del trffar

    men dessvrre var majoriteten av trffarna irrelevanta i relation till vrt syfte. Fr att tgrda

    problemet med skorden granskades olika vetenskapliga texter fr att finna relevanta nyckelord.

    Engelska skord anvndes av tv anledningar, dels ville vi n ut till internationell forskning och

    dels var det p grund av att ven svenska forskare ofta skriver p engelska. De skningar vi

    utfrde verifierade vr tankegng, anvndningen av engelska skord genererade fler relevanta

    trffar.

    Fr att begrnsa mngden kllor till en hanterbar mngd anvnde vi oss av tv avgrnsningar.

    Den frsta avgrnsningen var peer-reviewed, vilket genomfrdes med anledning att f fram

    granskad forskning. Peer-reviewed innebr att minst tv oberoende experter kritiskt granskat

    artikeln (Eriksson Barajas et al., 2013). Dremot gick inte denna avgrnsning att genomfra

    direkt i databaserna Libris och SwePub utan avgrnsningen fick ske manuellt. Den andra

    avgrnsningen som genomfrdes var en tidsbegrnsning. Samhllet har frndrats p bara ngra

    r, drfr ansg vi att en 10 rs intervall fngar en mer adekvat bild av samhllet idag.

    Fljaktligen uteslts forskning som var ldre n tio r.

    4.1.1 ERIC

    Den version av ERIC som anvndes fr skningar var den version som Hgskolan i Halmstad

    erbjd genom campusbiblioteket. Eriksson Barajas et al. (2013) beskriver ERIC som en databas

    som inriktar sig p utbildningsvetenskaplig forskning och drfr ansgs den vara relevant fr

    vrt omrde.

  • 9

    Fr att kombinera de olika skorden anvndes booleska operatorer. Petticrew och Roberts (2006,

    refererad i Eriksson Barajas et al., 2013) redovisar att de booleska operatorerna innefattar

    bindeorden AND, OR och NOT. Samtliga operatorer anvnds i vra skningar. Dremot

    anvndes operatorn AND mer kontinuerligt d den skapade en mjlighet att ska p flera ord.

    Utver de booleska operatorerna anvndes ven citationstecken, fr att ska p exakta fraser.

    Utan frasskningen skte databasen p de enskilda orden i vocabulary development och inte p

    helheten.

    En funktion vi fann anvndbar i hgskolans version av ERIC var Thesaurus. Med Thesaurus var

    det mjligt att ska p olika begrepp och f fram olika definitioner samt synonymer till

    begreppet. Slutligen valde vi att anvnda Thesaurus fr tv skord. Det frsta skordet var

    Teaching methods (Se bilaga A) vilket har ett flertal olika definitioner och synonymer, vi valde

    att inkludera Educational Methods, Classroom Techniques, Educational Strategies & Learning

    Strategies i skningen. Det andra skordet var ESL, vilket resulterade i att skningen ven

    inkluderade English Second Language och Second Language Learning.

    Utver skordet Teaching methods anvndes bde begreppet fr engelska som ett frmmande

    sprk3 och som ett andrasprk4. Vi valde att anvnda den booleska operatorn OR fr att finna

    texter som innehll antingen ESL eller EFL. Anledningen till att anvnda bda begreppen var att

    inte utesluta forskning, d det existerar delade sikter om huruvida engelska r ett andrasprk

    eller inte i Sverige. Utver skorden teaching methods, EFL och ESL anvndes ven vocabulary

    development. Vi valde ven att gra en avgrnsning p utbildningsnivn. Detta fr att utesluta

    kllor som behandlar akademiskt skrivande. Avgrnsningen gjordes med hjlp av skorden

    College, University och Higher education samt den booleska operatorn NOT. ven efter en

    avgrnsning p utbildningsnivn terfanns trffar som handlade om akademiskt skrivande,

    sledes valde vi att ven att utesluta ordet academic.

    4.1.2 SwePub & Libris

    Nr det kommer till skningarna i databaserna SwePub och Libris fick vi tnka om. D bda

    databaserna genererade endast ett ftal trffar fick skorden bearbetas ytterligare en gng.

    Slutligen anvndes skorden EFL, ESL och vocabulary i SwePub, vilket gav trffar inom vrt

    3 Engelska som ett frmmande sprk kommer att frkortas EFL, utifrn den engelska versttningen English as a

    Foreign Language. 4 Engelska som ett andra sprk kommer att frkortas ESL, utifrn den engelska versttningen English as a

    Second Language.

  • 10

    syftesomrde. Dremot genererade de nya skorden enbart en trff i Libris, sledes fick skorden

    bearbetas ytterligare en gng. Slutligen valdes skorden English och vocabulary.

    4.1.3 Manuell skning

    Under tiden kllorna bearbetades fann vi intressanta referenser i olika bcker som fljdes upp.

    De manuella skningarna genomfrdes med hjlp av Hgskolan i Halmstads bibliotekstjnst

    ONESEARCH. En manuell skning som genomfrdes var p enstaka forskare som terkom i

    referenser. Dremot genererade skningarna inga relevanta kllor.

    Vid bearbetningen av kllorna i urval ett upptcktes ett samband, flera kllor var publicerade i

    samma tidskrift. Vilket resulterade i en manuell skning i tidskriften English Language Teaching

    (ELT), vilket genererade ytterligare en klla (Se bilaga B).

    4.2 Bearbetning av data

    Under arbetets gng dokumenterades varje urval i olika tabeller fr att systematisk flja

    processen. Urval ett bestod av att lsa skresultatens abstrakts och nyckelord fr att hitta de

    kllor som var relevanta fr kunskapsversikten. Relevansen baserades p om innehllet i kllan

    behandlade ordinlrning inom det engelska sprket. Nsta steg var urval tv, dr kllorna frn

    urval ett granskades ytterligare en gng fr att ta reda p relevansen till vr frgestllning. Under

    urval tv undersktes kllornas syfte, metod, urval, etiska principer samt resultat mer ingende.

    Fr att bekrfta relevansen i forskningen valde vi drefter att genomfra ett tredje och sista urval.

    Under urval tre granskades kllorna med hjlp av checklistor tagna ur Eriksson Barajas et al.

    (2013). Syftet med att granska kllorna ytterligare en gng utifrn en checklista var fr att

    kvalitetsskra. Drefter utgick vi frn de fem steg som beskrivs i Eriksson Barajas et al. (2013),

    men med modifikationer fr att passa vr studie. Det frsta steget innefattar att lsa texterna mer

    ingende var fr sig. Nsta steg var att genom koder underska kllorna. Koderna formades

    utifrn de aspekter fr ordfrstelse som synliggjordes i bakgrunden (Se 2.2). Kllorna

    frgkodades sedan utifrn tre koder: Ordets form, ordets betydelse och anvndandet av ordet.

    Efter en frsta granskning valde vi ven att anvnda ordet engagemang fr att koda kllorna.

    Utver de frbestmda koderna hittades flera sm samband som exempelvis motivation och

    problematik, vilka frgkodades. Meningen med koderna var att f en tydlig inblick i studiernas

    innehll och fr att se samband mellan kllorna (Se bilaga C). Slutliga kllor kategoriserades i

    teman och utifrn innehllet omformulerades de till rubriker. De teman som uppkom var

    ordinlrning via Digitala verktyg och Analoga verktyg. Det uppkom ven ytterligare ett tema,

    nmligen Fritidsengelska. Under kategorin Digitala verktyg placerades de studier vars metoder

  • 11

    inkluderade digitala verktyg, exempelvis dator eller mobiltelefon. I kategorin Analoga verktyg

    ingick de studier som behandlade analoga verktyg, exempelvis skrivhfte eller whiteboard. Ett

    kriterium fr bda teman var att verktyget var en del av metoden som undersktes och inte

    studiens metod. Det tredje temat behandlar Fritidsengelska, vilket inkluderar de studier som

    diskuterar hur engelska utanfr klassrummet kan stimulera elevers ordinlrning.

    Fr att besvara studiens frgestllning har begreppen Frstelse och Stimulering anvnds fr att

    analysera kllornas resultat. Tanken bakom begreppet Frstelse var att underska vad forskning

    belyser som stimulerande fr elevers ordfrrdsutveckling. Fr att underska frstelsen har vi

    valt att anvnda tre koder baserade p Nations (2001) nio aspekter till frstelse fr ett ord.

    Frstelsen kommer att analyseras utifrn tre koder: ordets form, betydelse samt anvndningen

    av ordet. Ordets form innebr att ordet behver frekomma i bde muntlig och skriftlig form.

    Det kan ven hrledas till de fyra frmgorna, som innebr att man kan frst ordet nr man hr

    eller lser det, och dels att man kan anvnda ordet i tal och skrift. Kortfattat har vi valt att ordets

    skrivna form belyser elevers frmga att skriva och lsa samt ordets talade form behandlar

    elevernas frmga att lyssna och tala. Ordets betydelse innebr att arbeta med dess definition,

    betydelse eller associationer mellan ord. Slutligen kommer vi analysera utifrn hur ordet

    anvnds, som innefattar nr, var och hur man anvnder ordet, eller kollokationer. Vidare krvs

    det en stimulans fr att f en frstelse, och detta kommer att analyseras med hjlp av begreppet

    Stimulering.

    4.3 Metoddiskussion

    Den frsta problematiken som framkommer r det faktum att engelska inte r vrt frstasprk,

    vilket i sin tur leder till att skorden i frsta hand utformades utefter vra kunskaper i sprket.

    Sledes kan valet av skord ha pverkats negativt, gentemot om vra kunskaper i sprket hade

    varit p samma niv som om det vore ett modersml. Vidare r det av vikt att belysa att det

    engelska sprket r mer invecklat och har mer specifika ord som p svenska kan vara samlade

    under ett mer generellt begrepp. Ett exempel p detta r begreppet vocabulary development som

    har en mer specifik betydelse p engelska n p svenska. Detta har medfrt att den svenska

    versttningen inte enbart kan vara ordfrrd utan vi anvnder ordet ordfrrdsutveckling.

    Skord ska drfr inte enbart baseras p en direkt versttning utan br noga vervgas s att

    rtt definition anvnds.

    Vidare finns det ytterligare aspekter att ta upp kring vrt val av skord och de databaser vi valt

    att anvnda. Vi har frn brjan utgtt frn samma skord vid alla tre databaser, med viss skillnad

  • 12

    i avgrnsningarna. D ERIC tcker internationell forskning bidrog det till att vi var tvungna att

    gra avsevrt fler avgrnsningar i den databasen, gentemot SwePub och Libris. I de tv

    sistnmnda databaser var vi ven tvungna att tnka om i vra skningar. Vilket resulterar i att

    kllor frn Libris och SwePub erhlls genom andra skord. Anvndandet av olika skord medfr

    att skningen inte blir helt systematisk.

    Det som blev problematisk vid uppstarten var att finna relevant forskning om

    engelskundervisningen i Sverige. Detta r anledningen till vrt val att utka skningen till

    engelskundervisningen generellt i vrlden och inte begrnsa oss till studier inom Sverige. ven

    hr har vi sttt p hinder, dr en faktor ligger i att det engelska sprket har olika stor roll i olika

    lnder. I vissa delar av vrlden betraktas det som ett andrasprk, i andra som ett frmmande

    sprk. Denna faktor r en av anledningarna till att vi utkade skningen frn engelska som ett

    frmmande sprk till att ven inkludera begreppet engelska som ett andrasprk. D vr studie

    inriktar sig p att underska vad forskning sger om ordfrrdsutveckling och inte berr

    socioekonomiska aspekter, anser vi att internationell forskning kan anvndas till vr studie. Nr

    det kommer till ldersbegrnsningen p de deltagande i kllorna valde vi att inte begrnsa

    skningarna. Vrt val att inte begrnsa ldersnivn baserades p att ordinlrning sker genom hela

    sprkutvecklingen, oavsett om det handlar om mellanstadieelever eller gymnasieelever.

    Vid databasskningarna uppkom det forskning frn Sverige som behandlade omrdet extramural

    english, vilket vi valde att verstta till fritidsengelska. De tv studier som inkluderades i

    kunskapsversikten under temat fritidsengelska behandlar den engelska eleverna mter p

    fritiden gentemot deras kunskaper i engelska. Studiernas syfte lg inte i tydlig linje med

    ordinlrning men dremot med vrt syfte att underska vad som stimulerar ordfrrdsutveckling.

    Vad som ocks br lyftas r att majoriteten av studierna som bearbetades var kvantitativa. En

    stor del av studierna fljde en experimentell5 design som analyserades med hjlp av fr- och

    eftertester. Endast ett ftal av studierna innefattade intervjuer eller observationer. Emellertid r

    avsikten med kunskapsversikten att granska och jmfra effekterna av olika metoder vilket gr

    att vi kan jmfra dem trots att studierna innehller olika tillvgagngsstt.

    5. Resultat

    I fljande avsnitt presenteras den forskning som valts ut och dess resultat utifrn de titlar som

    framgr under databearbetningen (Se 4.2).

    5 En experimentell design knnetecknas av minst en experimentgrupp som tilldelas ex en uppgift och en

    kontrollgrupp. Deltagarna randomiseras till grupperna (Eriksson Barajas et al., 2013).

  • 13

    5.1 Ordinlrning via digitala verktyg

    Jafari och Chalak (2016) har utfrt en studie p tv olika skolor i Iran. Sammanlagt deltog 60

    elever frn junior high, vilket motsvarar Sveriges rskurs 5-7. Syftet med studien r att underska

    hur anvndandet av applikationen WhatsApp6 kan pverka elevernas ordkunskap. I studien

    slumpades eleverna till en kontrollgrupp samt en experimentgrupp dr eleverna fick installera

    applikationen p mobiltelefoner, surfplattor samt datorer. Genom WhatsApp fick eleverna ta del

    av instruktioner, bilder, videos och vningar kopplade till utvalda ord. Meningen med

    videofilmerna var fr att hra ordet uttalas. Den data som tagits fram av de fr- och eftertest som

    genomfrdes visar p en strre utveckling hos elever som deltagit i experimentgruppen n

    kontrollgruppens deltagare. Sledes drar forskarna slutsatsen att anvndandet av WhatsApp fr

    ordinlrning haft en positiv inverkan p elevernas ordfrrdsutveckling.

    Ytterligare en forskare som genomfrt en studie i anvndandet av WhatsApp r Lai (2016), men

    till skillnad frn fregende studie undersks WhatsApp enbart som en mobilapplikation. Syftet

    med studien r att underska om anvndningen av mobila verktyg kan frbttra inlrningen av

    verb i det engelska sprket. I studien deltog 45 elever frn grade 7 i Kina, vilket motsvarar

    rskurs 6 i Sverige. Den stora skillnaden mellan fregende studie och Lais studie r att resultaten

    inte verensstmmer. Genom ett fr- och eftertest samlades data in, resultatet frn studien visar

    inte p ngon signifikant skillnad mellan grupperna. Det resulterade i att forskaren analyserade

    studiens data i form av chatthistorik och anvnda ord mer ingende. Resultatet av sidospret gr

    i linje med Jafari och Chalaks (2016) resultat, nmligen att de elever som varit aktiva i chatten

    presterade bttre n de elever som varit mindre aktiva eller befann sig i kontrollgruppen (Lai,

    2016).

    Vidare vljer Lai (2016) att problematisera valet att inte styra deltagarnas anvndning av

    applikationen. Istllet fr att styra innehllet fick deltagarna sjlva skapa chattgrupper samt

    bestmma samtalsmnen i chatten. Varje veckodag skickade Lai ut fem anvndbara verb i de

    olika grupperna, men deltagarna fick sjlva styra hur och om de anvndes i appen. Lai menar att

    elevernas valfrihet pverkade den data som samlats in, vilket skiljer sig mot Jafari och Chalak

    (2016) dr deltagarna erhll tydliga instruktioner via applikationen.

    ven Wang och Huang (2016) har underskt en applikation. Den stora skillnaden frn de tv

    fregende studierna r att applikationen konstruerades av forskarna. Applikationen r baserad

    6 WhatsApp r en applikation till telefonen som lter anvndaren samtala och skriva meddelanden till andra inom

    appen (https://www.whatsapp.com).

  • 14

    p ordinlrning i det engelska sprket genom stavelser med bildstd och enkla meningar. Syftet

    med studien skiljer sig frn de studier som presenterats tidigare i avsnittet d man istllet vljer

    att fokusera p vilka attityder eleverna har till ordinlrningen. Deltagarna i studien var 63 elever

    frn grade 4 i Taiwan, vilket motsvarar Sveriges rskurs 3. Eleverna delades in i tv grupper, en

    experimentgrupp och en kontrollgrupp. Studien delades sedan in i tv delar, den frsta delen

    genomfrdes av bda grupperna och innefattade ordinlrning via appen I SEE. I den andra delen

    separerade man grupperna s att enbart experimentgruppen anvnde appen. Applikationen

    berrde ven tal d eleverna kunde f ordet upplst samt behvde uttala ordet fr att g vidare

    till nsta niv. Fr att samla in data genomfrdes enkter samt ett fr- och eftertest (ibid.).

    Resultatet visar att deltagarna i experimentgruppen erhllit en strre utveckling av ordfrrdet.

    Vidare visar resultatet frn studien att eleverna i experimentgruppen hade mer positiva knslor

    och attityder till ordinlrning i det engelska sprket. Enkten visar ven p att det inte var

    surfplattan som var den motiverande faktorn, utan tillvgagngssttet i sig, det vill sga

    applikationen. Eleverna i experimentgruppen var mer motiverade till att lra sig, vilket bland

    annat visade sig genom att de fortsatte anvnda applikationen ven efter studiens avslut.

    ven Ebrahimzadeh (2017) har underskt hur elever pverkas av att anvnda olika digitala

    verktyg fr ordinlrning. Syftet med studien r att underska hur digitala spel p datorn pverkar

    elevers ordinlrning. Genom att inte enbart underska elever som spelar p datorn, utan ven

    inkludera elever som tittar p, samlar studien in data ven frn passivt deltagande. I studien

    deltog 241 elever frn ett high school i Iran, i Sverige r motsvarigheten rskurs 8-9 samt r 1-2

    p gymnasiet. Eleverna placerades i tre grupper: readers, players och watchers. Alla tre grupper

    fick brja med att se en film som berrde temat och de utvalda orden. Den frsta gruppen,

    readers, fick sedan lsa en text inom samma mne medan players och watchers fick spela ett

    digitalt spel. Skillnaden mellan players and watchers r att watchers enbart tittade p. De utvalda

    orden var en del av spelet dr orden bde uttalades och uppkom i textform naturligt. Det

    genomfrdes ven ett fr- och eftertest fr att samla in data. Resultatet av studien visar att elever

    som spelat eller enbart tittat p ett digitalt spel presterade bttre n elever som enbart lst.

    Dremot var det ingen signifikant skillnad mellan de elever som tittade p eller spelade det

    digitala spelet. Ebrahimzadeh drar sledes slutsatsen att det inte pverkar inlrningen om

    eleverna r passiva eller aktiva deltagare vid anvndning av digitala spel.

  • 15

    Mohsen (2016) har genomfrt en studie fr att underska tv olika typer av hjlpmedel som kan

    appliceras vid undervisning med multimedia7 verktyg. I studien deltog 34 elever som

    slumpmssigt drogs ur grade 7-9, motsvarigheten r rskurs 6-8 i Sverige, p en skola i

    Saudiarabien. Deltagarna delades sedan in i tv grupper, bda grupperna fick se en film men med

    olika hjlpmedel. Den frsta gruppen fick kommentarer och bildtexter till hjlp och den andra

    gruppen fick kommentarer samt manus till hjlp. Kommentarerna bestod av bde den engelska

    definitionen av ordet samt versttningen p modersmlet. Studien genomfrde utver ett fr-

    och eftertest ytterligare ett test frlagt fem veckor efter studien fr att underska metodernas

    effekt p minnet. Resultatet av studien visar att bda hjlpmedlen r bra verktyg fr att stimulera

    elevers ordfrrdsutveckling, samt hjlpte eleverna att lra sig orden i ett lngre perspektiv. I

    synnerhet visar sig kommentarer och bildtexter ha en starkare positiv inverkan p ordinlrningen.

    Samtliga studier berr frstelse, p ett eller annat stt. Vad som dock blir tydligt r att varje

    inlrningsmetod fr sig inte uppfyller alla aspekter fr frstelse. Nr det kommer till att frst

    ordets form r det enbart studierna av Ebrahimzadeh (2017) och Jafari och Chalak (2016) som

    berr bde ordets talade och skrivna form. Dremot berr inlrningsmetoderna som presenterats

    ovan inte samtliga fyra frmgor, lyssna, lsa, tala och skriva. De elever som deltog i studierna

    av Ebrahimzadeh (2017) samt Jafari och Chalak (2016) arbetade med att lsa och lyssna, dock

    skiljer studierna sig t. Eleverna som deltog i Jafari och Chalaks studie arbetade nmligen ven

    med frmgan att skriva p engelska. Utav de fem studier som presenteras ovan r det enbart i

    Wang och Huangs (2016) studie som eleverna arbetade med sin frmga att uttrycka sig i talad

    engelska. Nr det kommer till att frst ett ord r det enbart inlrningsmetoden i Lais (2016)

    studie som ger eleverna mjlighet att arbeta med ordets betydelse. Av de fyra studierna r det

    enbart i Wang och Huangs (2016) studie som inlrningsmetoden innefattade att eleverna explicit

    arbetade med bildstd fr att n en frstelse fr ordet. Den inlrningsmetod som presenteras i

    Jafari och Chalaks (2016) studie mjliggjorde fr eleverna att arbeta med bilder, dremot mer

    som ett komplement. Resterande studier innefattade inlrningsmetoder dr eleverna i studien

    arbetade med versttning av orden direkt till modersmlet. Samtliga studier, s nr som p en

    studie, innefattade metoder som berrde anvndning av ordet. Den studie, vars inlrningsmetod

    inte berrde anvndningen av ordet r den Wang och Huang (2016) genomfrde. Ordet som

    presenterades i ett sammanhang, men enbart i en enkel mening. I de andra studierna arbetade

    7 Multimedia - system av flera olika medier som r integrerade med varandra och syftar till att ge mottagaren

    rikare information, starkare upplevelse etc. n vad bara ett medium kan erbjuda (NE,2017).

  • 16

    eleverna med hur ett ord kan anvndas genom att placera ordet i olika sammanhang samt i en

    kontext.

    Resultaten som har presenterats tidigare i avsnittet visar p skillnader i hur undervisningen kan

    stimulera elevers ordinlrning. I sin studie ser Lai (2016) en problematik i att anvnda metoder

    som inte r genomtnkta. Den chattapplikation, WhatsApp, som anvndes i studien anvndes

    ostyrt, vilket inte bidrog till en utveckling hos eleverna d de blev icke aktiva deltagare.

    Ebrahimzadeh (2017) kommer i sin studie dock fram till att ven om man inte r en aktiv

    deltagare kan en stimulerande ordinlrning ske. Vidare har ven Jafari och Chalak (2016) anvnt

    WhatsApp, men fick ett positivt resultat som visade att elevernas ordfrrd utvecklades efter

    anvndandet av applikationen. Skillnaden mellan studierna r att Jafari och Chalak (2016) styrde

    innehllet i chatten, medan Lai (2016) enbart tillfrde ord. ven den egenkonstruerade

    applikation som Wang och Huang (2016) anvnder i sin studie resulterar i en utveckling av

    ordfrrdet. Eleverna blev ocks mer motiverade men utifrn resultatet kan man se att den

    motiverande faktorn inte var verktyget i sig utan hur det anvndes. Utver faktorn att motivera

    eleverna till vidare inlrning undersker Mohsen (2016) om anvndandet av olika hjlpmedel

    kan hjlpa eleverna att minnas orden i framtiden. Resultatet visar att eleverna kunde bibehlla

    orden i minnet ven efter att studien avslutats med hjlp av de tv olika hjlpmedlen.

    5.2 Ordinlrning via analoga verktyg

    Kang (2015) har genomfrt en studie fr att underska om lsning av texter inom samma tema

    genererar en bra ordinlrning. Studien omfattade tv klasser, med sammanlagt 61 elever frn

    grade 11 i Korea, vilket motsvarar r 1 i det svenska gymnasiet. Eleverna delades in i tv grupper,

    en grupp som lste texter frn olika teman och en grupp vilka lste texter inom ett och samma

    tema. Den frsta texten som presenterades lste bda grupperna och som std fanns en

    versttning av de utvalda orden i marginalen. Stdet med ord i marginalen upprepades inte i

    fler texter, dremot arbetade eleverna i experimentgruppen med samma ord i alla texter. Genom

    ett fr- och eftertest inom det receptiva och produktiva ordfrrdet samlades data in. Resultatet

    visade att de elever som deltagit i studien stimulerades i sin ordfrrdsutveckling. Resultatet

    visar ven p att bde det receptiva och produktiva ordfrrdet utvecklades hos de elever som

    deltagit i underskningen. Kang (2015) anser att eleverna stimuleras av att f mta orden i olika

    former samt kontexter. Tv olika typer av ordtest genomfrdes, med syfte att underska

    skillnaden mellan isolerade ord och ord i kontext. Resultatet visar att eleverna presterade bttre

    i ordtesten med isolerade ord, oberoende grupptillhrighet. Emellertid visar resultatet utifrn en

    enkt att eleverna knde att de frstod orden bttre i en kontext. Resultatet frn enkten visade

  • 17

    ven att lsning inom samma tema gjorde det mjligt fr eleverna att minnas orden bttre, genom

    att orden associerades med varandra.

    Fler studier har gjorts p omrdet texter, och hur det kan bidra till en utveckling av ordfrrdet.

    Min (2008) vljer i likhet med fregende studie att underska lsning av texter inom samma

    tema. Syftet med studien r att underska om lsning och ordvningar leder till strre

    ordinlrning n om eleverna enbart lser inom samma tema. I studien deltog 50 elever frn ett

    senior high school i Taiwan, vilket motsvarar det svenska gymnasiet. Deltagarna delades in i tv

    grupper, som i studien benmns som RV-gruppen (Reading Plus Vocabulary-Enhancement

    Group) och NR-gruppen (Narrow Reading Group) (ibid.). En likhet var att bda grupperna erhll

    en lsfrstelsetext veckovis. Studiens data samlades in med hjlp av fr- och eftertest samt ven

    ett frdrjt eftertest. Resultatet visar att bda metoderna gav effekt p elevernas receptiva och

    produktiva ordfrrd. Vid en jmfrelse av resultaten frn de bda grupperna blir det dock tydligt

    att RV-gruppen var den grupp som visade p den frmsta utvecklingen. Vidare visar eftertestet

    som genomfrdes tre mnader senare att RV-gruppen kunde fler ord n NR-gruppen men att

    bda grupperna utvecklat sitt ordfrrd. Emellertid visar resultatet att ord frn det receptiva

    ordfrrdet var svrare att lgga p minnet n frn det produktiva ordfrrdet.

    Ytterligare en studie som undersker elevernas frmga att anvnda ord frn ordfrrdet r en

    studie av Davoudi och Yousefi (2016). Syftet r att underska effekten av att anvnda Keyword

    metoden som en metod fr ordinlrning med fokus p bevarandet av ord under en lngre period.

    Metoden som anvnds innebr kortfattat att eleverna associera ordet med andra ord och bilder

    fr att minnas. I studien deltog 38 elever frn en grade 4 i Iran, vilket motsvarar rskurs 3 i

    Sverige. Deltagarna delades in i en experiment- och en kontrollgrupp. Experimentgruppen

    anvnde den metod som studien mnade att underska, och deltagarna i gruppen fick brja med

    att lra sig om sjlva metoden och vad den innebar. Eleverna fick utvalda ord som hmtades frn

    lromedlets innehll, dremot fick eleverna sjlva utarbeta Keywords fr ordet. Kontrollgruppen

    fick emellertid ordinarie undervisning. Studiens data samlades in med hjlp av ett frtest samt

    tv eftertester, varav ett var frdrjt. Resultatet p det frsta eftertestet visar att

    experimentgruppen presterade signifikant bttre n kontrollgruppen. ven p det andra

    eftertestet presterade experimentgruppen bttre. Sledes visar resultatet frn studien att

    anvndandet av Keyword metoden, i det hr fallet, pverkade elevernas ordfrrdsutveckling och

    deras minne i en positiv bemrkelse.

    I en studie av Coyle och Gmez Gracia (2014) r syftet att underska vilken potential snger har

    nr det kommer till elevers frstelse och anvndande av ord i det receptiva samt produktiva

  • 18

    ordfrrdet. I studien deltog 25 elever i ldern 5-6 r frn Spanien. Den sng som forskarna valde

    att anvnda till studien var The wheels on the bus, och de ord som eleverna skulle lra sig

    hmtades frn sngen. Lraren brjade med att introducera bussens olika delar med bildstd,

    varje del fick ven en unik rrelse. Eleverna fick tillsammans med lraren sedan sjunga lten

    med hjlp av rrelser, under ltens gng anvnde lraren ven bilder som std. Genom att utfra

    ett frtest samt tv eftertester, varav ett var frdrjt, samlades data in. Vid en jmfrelse av

    studiens frtest och eftertest hittade Coyle och Gomez Gracia en signifikant utveckling p

    experimentgruppens receptiva ordfrrd. Resultatet frn studien visar dock att elevernas

    produktiva ordfrrd inte pverkades. Vidare presterade majoriteten av eleverna bttre p det

    frdrjda eftertest n det test som utfrdes direkt efter studien. Utifrn observationer kunde

    forskarna ven dra ytterligare slutsatser. Det visade sig att eleverna var vldigt fokuserade p att

    hrma lrarens tal och rrelser, snarare n att frst orden. Sledes argumenterar forskarna fr

    att lrare behver fundera ver eventuella distraktioner som kan leda till att eleverna endast

    hrmar.

    Tidigare i texten beskrivs vad som krvs fr att f en frstelse, vilket innefattar ordets form,

    betydelse samt att f kunskap ver hur ordet kan anvndas. I de fyra studier som presenteras

    under avsnittet r det ingen som behandlar bde ett ords talade och skrivna form. Mins (2008)

    och Davoudi och Yousefis (2016) studier behandlar bde lsning och skrivning inom det skrivna

    sprket medan Kang (2015) enbart behandlar lsning. Vi kan sledes se att majoriteten av

    studierna berr frmgan att lsa. Den fjrde studien av Coyle och Gmez Gracia (2014)

    anvnder enbart det talade sprket som innebr frmgorna att tala och lyssna. En skillnad man

    mste ha i beaktning r att den sistnmnda studiens deltagare r mellan 5-6 r, vilket innebr att

    det skrivna sprket troligen inte r fullt utvecklat. Nr det kommer till ordets betydelse r den

    stora skillnaden mellan studierna att Coyle och Gmez Gracia (2014) anvnde bildstd. Alla

    studier behandlar hur ord kan anvndas genom att arbeta kring ordets sammanhang. Davoudi och

    Yousefi (2016) anvnder ord inom samma tema som elevernas lromedel. Kang (2015) dremot

    anvnder ord tagna ur de tema som texterna behandlar, dock varierar han orden genom att isolera

    dem eller stta dem i en kontext. Resultatet frn studien visar att eleverna knde att de fick en

    strre frstelse fr ord nr dem sattes i kontext, dremot visar resultatet p en strre utveckling

    av de isolerade orden. Tre av fyra studier ovan arbetar med att stta orden i kontext, studien som

    avviker frn detta r Davoudi och Yousefis (2016) som endast arbetar med isolerade ord.

    Nr vi lser och lyssnar anvnder vi ord frn det receptiva ordfrrdet, nr vi sedan skriver eller

    talar anvnder vi ord frn det produktiva ordfrrdet. I studien av Coyle och Gmez Gracia

  • 19

    (2014) kan man se detta tydligt. Studiens resultat visar att det receptiva ordfrrdet frbttrades

    genom sng men att det produktiva ordfrrdet frblev opverkat. Coyle och Gomez Gracia

    (ibid.) observerade ven eleverna, och mrkte att de var mer engagerade i att hrma lrarens

    rrelser och uttal n att lra sig orden. Bde lsning inom samma tema (Kang, 2015; Min, 2008)

    och lsning med tillhrande vningar (Min, 2008) utvecklade elevernas produktiva och receptiva

    ordfrrd. ven Keyword metoden (Davoudi & Yousefis, 2016) utvecklade elevers ordfrrd

    men dremot valde forskarna att inte underska effekterna i det produktiva eller receptiva

    ordfrrdet explicit. En aspekt som pverkades av de metoder som presenterats ovan r minnet,

    elevernas frmga att minnas orden i efterhand utvecklades. I studien av Min (2008) kunde man

    dremot genom ett frdrjt ordtest se en skillnad i minneshanteringen, eleverna tappade fler ord

    i det receptiva ordfrrdet n i det produktiva. Motsatsen sg man i studien av Coyle och Gmez

    Gracia (2014), dr eleverna presterade bttre i testet som genomfrdes en tid efter studiens avslut

    n testet som genomfrdes vid slutet p perioden.

    5.3 Ordinlrning p fritiden

    En faktor som kan pverka elevers ordinlrning presenterar Sundqvist (2009) i sin studie r den

    engelska som eleverna mter utanfr skolan. I studien deltog 74 elever frn rskurs 9 p tre olika

    skolor i Sverige. Studiens data baseras p resultat frn en enkt, muntliga sprktest, ordtest,

    intervjuer samt tv veckodagbcker. Meningen med dagbckerna var att elever noterade

    kontakten med engelska utanfr klassrummet. Resultatet frn veckodagbckerna visar att den

    vanligaste aktiviteten var att lyssna p musik, fljt av att spela videospel. Att lyssna p musik

    vljer Sundqvist att benmna som en passiv aktivitet. Dock visade det sig att ngra elever

    versatte lttexter frn engelska till svenska, och blev sledes aktiva deltagare. Resultatet frn

    studien visar att fritidsengelskan har ett samband med elevernas ordfrrdsutveckling. De

    aktiviteter som visade sig pverka ordfrrdet mest var videospel och att surfa p internet.

    verlag visar resultatet att fritidsengelska gynnar, enligt studien, elevers kunskaper i engelska.

    Olsson (2012) har valt att underska fritidsengelska som en pverkande faktor p elevers

    frmga att skriva p engelska. Utver att enbart underska skrivfrmgan vljer Olsson (ibid.)

    att inkludera ordfrrd i studien. Data samlades in genom granskningen av tv texter, en

    sprkdagbok, en enkt samt intervjuer. I studien deltog 37 elever i rskurs 9 frn en skola i

    Sverige. Resultatet frn studien belyser att det finns ett starkt samband mellan fritidsengelska

    och hur eleverna presterade. De elever som mtte fritidsengelska i strre grad fick ett hgre

    slutbetyg i engelska. Resultatet visar ven att de elever som inte fick ett godknt slutbetyg i

    engelska hade ett lgre antal kontakter med engelska p fritiden. Olsson presenterar ven

  • 20

    resultatet att de elever som varit aktiva med engelska p fritiden visade tecken p ett rikare

    ordfrrd, genom antalet ord och ordval, samt frmgan att skriva lngre meningar. Studien

    presenterar ven att antalet kontakter med engelska utanfr klassrummet varierar starkt frn elev

    till elev, vissa mter det hela tiden och andra endast ett ftal gnger om inte alls. Vidare framkom

    det att den vanligaste aktiviteten p fritiden dr eleverna mtte engelska var att lyssna p musik.

    Att lyssna p musik eller titta p tv anses vara passiva aktiviteter men dremot menar Olsson

    (2012) att aktiviteterna kan vara aktiva d det kan trigga knslor, fantasi och aktivera vra sinnen.

    Resultaten frn bde Sundqvist (2009) och Olsson (2012) visar att den engelska som eleverna

    mter p fritiden har en pverkan p elevernas kunskaper inom det engelska sprket och kan

    sledes pverka ordfrrdsutvecklingen. Fljaktligen visar studierna ovan p ett starkt samband

    mellan fritidsengelska och elevernas ordfrrd. Resultatet frn Sundkvist (2009) visar att det

    specifikt var videospel och att surfa p internet som frmst stimulerade ordfrrdsutvecklingen.

    Emellertid belyser resultaten frn bda studier att lyssna p musik var den vanligaste aktiviteten.

    De studier som presenterats under avsnittet redogr att lyssna p musik i grunden r en passiv

    aktivitet, men att en passiv aktivitet inte ndvndigtvis mste vara det. Sundqvist (2009) ser i sin

    studie att aktiviteten lyssna p musik blir aktiv nr lttexterna exempelvis verstts, medan

    Olsson (2012) belyser att musik kan vcka aktiva knslor och sinnesstmningar.

    6. Diskussion

    6. Resultatdiskussion

    Under fljande avsnitt kommer vi att med utgngspunkt i kunskapsversiktens syfte och

    frgestllning diskutera resultatet i relation till bakgrund, tidigare forskning och egna

    reflektioner.

    Resultatet av kunskapsversikten visar att olika verktyg och metoder kan anvndas fr att

    stimulera elevers ordfrrdsutveckling. Vidare pekar inte resultatet p ngon skillnad mellan att

    anvnda analoga och digitala verktyg i undervisningen. En aspekt som lyfts i resultatet r att

    eleverna inte knde att det var verktyget i sig som skapade motivationen till att lra utan hur

    undervisningen konstruerades. Vilket gr i linje med det Alqahtani (2015) belyser, att motivation

    inte enbart kommer frn elevers intresse fr materialet utan genom hur lrare utmanar och

    stimulerar eleverna. ven om en inlrningsmetod i grunden r motiverande fr eleverna att

    anvnda, betyder det inte ndvndigtvis att den stimulerar ordinlrning. Vidare framkommer det

    att hur undervisningen konstrueras har en stor roll i huruvida den stimulerar eleverna. Tydliga

    instruktioner och tydligt innehll r ngonting som r av relevans nr det kommer till elevernas

  • 21

    ordinlrning. Om detta inte r tydligt kan det resultera i att eleverna blir icke deltagande, och

    drmed inte heller lr sig. Dremot kan undervisningen styra eleverna till att fokusera mer p

    lrarens instruktioner n att ta till sig kunskap.

    I kunskapsversiktens bakgrund belyser Staehrs (2008) studie en brist i elevers ordfrrd. Vilket

    kan kopplas till dimensionerna (Se 2.1) som Qian (2002) menar krvs fr ett anvndbart

    ordfrrd. Dimensionerna handlar kortfattat om antalet ord, hur ordet kan anvndas, vilken

    frstelse som ligger bakom ordet samt hur ordet lagrats i minnet. En stimulerande undervisning

    mste sledes gra det mjligt fr eleverna att utveckla alla fyra dimensionerna i sitt ordfrrd.

    Resultatet frn kunskapsversikten visar att lrare kan genom ordinlrning utveckla antalet ord

    en individ har i sitt ordfrrd. Antalet ord i ordfrrdet kan i sin tur pverka att individen med

    hjlp av gamla ord frvrvar nya (Qian, 2002).

    Hur, var och nr ett ord kan anvndas kopplar vi till det receptiva och produktiva ordfrrdet.

    Ordfrrden skiljer sig frn varandra nr det kommer till hur de anvnds och hur man kan

    stimulera en utveckling inom vardera (Lundahl, 2012). Sledes har undervisningen en viktig roll

    i att stimulera denna utveckling, ngot som kunskapsversikten visar p inte alltid r s enkelt

    att gra. Resultatet ger en indikation p att det receptiva ordfrrdet kan utvecklas genom att

    arbeta med texter av olika slag, ngonting som gr i linje med det som Lundahl (2012) menar,

    att det receptiva ordfrrdet utvecklas genom bland annat lsning. Majoriteten av studierna som

    presenterats under resultat anvnder lsning fr att stimulera ordfrrdsutveckling. Resultatet

    kan styrkas av bde det som Staehr (2008) och Karako och Kse (2017) presenterar, nmligen

    det samband som finns mellan lsning och det receptiva ordfrrdet. Resultatet visar ven p att

    undervisning genom en produktiv metod, exempelvis sng, inte behver innebra att eleverna

    utvecklar det produktiva ordfrrdet. Sledes drar vi slutsatsen att man inte kan hvda att

    ordinlrning inom det receptiva eller produktiva ordfrrdet r isolerat till en specifik typ av

    frmga, utan precis som Lundahl (2012) anser, krvs det ett samarbete mellan dem.

    Den tredje dimensionen som krvs fr att anvnda ett ord r att det finns en frstelse bakom

    sjlva ordet. Vi har drfr valt att utg frn Nations (2001) nio aspekter (Se 2.2) som krvs fr

    att frst ett ord. Resultatet frn vr studie visar dock p att det r svrt att behandla alla aspekter

    med hjlp av enbart en inlrningsmetod. Detta blir tydligt d ingen av studierna presenterar

    inlrningsmetoder som berr ordets form, betydelse och anvndning simultant. Sledes anser vi,

    utifrn vrt resultat, att det krvs mer n en inlrningsmetod fr att frst ett ord.

  • 22

    Den sista dimensionen Qian (2002) anser r viktig fr anvndandet av ordfrrdet r hur ordet

    lagras i minnet. Utifrn vrt resultat kan vi se att det finns flertalet metoder som kan ge en positiv

    effekt p elevernas frmga att bibehlla sin frstelse kring ett ord. Dock finns det tillfllen d

    eleverna visar sig ha ett strre ordfrrd vid ett senare skede n nr orden frst testas. Drmed

    finns det en problematik i att frhra eleverna p ord i samband med lrtillfllet, fr att sedan

    inte gra en terkoppling och se hur kunskaperna eventuellt har utvecklats.

    Elevernas engagemang har ocks en bidragande roll i ordfrrdsutvecklingen. Ovan lyfter vi en

    typ av engagemang, nmligen elevernas motivation. En stimulerande undervisning kan

    fljaktligen skapa engagemang hos eleverna i form av motivation. Utifrn vrt resultat kan vi

    ven se att den engelska som eleverna mter utanfr klassrummet kan vara en bidragande faktor

    till elevernas engagemang i klassrummet. Detta p grund av att den engelska som eleverna

    engagerar sig i p fritiden r ngot de valt sjlva genom aktiviteter som de finner intressanta. Fr

    att kunna behlla det engagemanget behver lraren ven tnka p att inte bara utforma en

    undervisning som stimulerar ordinlrning, utan som ven stimulerar motivation. Detta gr ven

    i linje med det som krvs av Lgr11 (Skolverket, 2017), nmligen att undervisningen ska vcka

    en lust till att lra. Vidare br aktiviteter som anses vara passiva inte avvisas direkt fr att dem

    inte kan stimulera ordinlrning. Passiva aktiviteter kan dels bidra enskilt till en stimulerande

    undervisning men ven omvandlas till aktiva d exempelvis knslor och sinnen kopplas in.

    Slutligen vill vi trycka p att vrt resultat ven styrker vikten av att ha en varierande

    undervisning. Alqahtani (2015) belyser att vi alla r olika och har sledes olika erfarenheter vilket

    gr att kunskap konstrueras olika frn individ till individ. Detta kan kopplas ihop med

    fritidsengelska, vissa elever mter troligen fritidsengelska mer frekvent n andra. I lrares

    uppdrag blir det drmed viktigt att utmana och stimulera alla elever. Vilket innebr att anvnda

    metoder som inte endast kan stimulera en ordinlrning utan ven tar till vara p de kunskaper

    eleverna tar med sig in i klassrummet.

    7. Konklusion och implikation

    Syftet med studien r att underska hur lrare kan pverka elevers ordfrrdsutveckling genom

    ordinlrning. Vilket undersks genom fljande frgestllning: Vad belyser forskning som

    stimulerande fr elevers ordfrrdsutveckling nr det kommer till ordinlrning?

    Resultatet frn studien visar att det finns ett flertal aspekter att ta i beaktning nr det kommer till

    att utveckla en stimulerande undervisning. Elevernas engagemang och motivation har en

    bidragande effekt p huruvida undervisningen stimulerar en utveckling av ordfrrdet. Dremot

  • 23

    har versikten visat att valet av verktyg inte r det som i frsta hand stimulerar en

    ordfrrdsutveckling hos eleverna, utan det r det faktiska materialet undervisningen utgr ifrn

    som r den bidragande faktorn. En stimulerande undervisning innefattar dock inte enbart att

    skapa motivation utan syftet br ven vara att skapa en frstelse fr de ord som berrs. Utifrn

    resultatet kan vi dra slutsatsen att enskilda inlrningsmetoder har svrt att tcka alla de

    dimensioner som behvs fr att kunna anvnda orden likvl som att frst dem.

    Inlrningsmetoder br istllet verka kompletterande fr att kunna innefatta alla dimensioner som

    krvs fr att utveckla ett anvndbart ordfrrd.

    De kunskapsluckor som upptckts i kunskapsversikten r avsaknaden av forskning som berr

    flera metoder samt belyser negativa aspekter. Den forskning som presenterats i studien baseras

    p anvndandet av en specifik metod i experimentgruppen, medan kontrollgruppen fr ordinarie

    undervisning. Fr att underska vad som stimulerar elevers ordfrrdsutveckling anser vi att

    forskning ven behver behandla flera metoder i samma studie, alternativt specificera vad

    ordinarie undervisning innebr. Under granskningen av forskning fann vi ytterligare en

    kunskapslucka. Majoriteten av kllorna innefattar kvantitativa studier, vilket skapar en nskan

    om vidare forskning av kvalitativ karaktr fr att kunna underska elevers attityder till

    ordinlrning. Den forskning som presenterats mjliggr inte en generalisering, d studierna till

    strsta del genomfrts i Asien och Mellanstern. Fljaktligen behvs fortsatt forskning inom den

    svenska skolan, ven specifikt i de lgre ldrarna. Slutligen generar kunskapsluckorna kring

    avsaknaden av kvalitativ forskning inom lgre ldrar i Sverige ett nytt problemomrde, dr

    elevers attityder kan underskas, vilket r av intresse fr examensarbete II.

  • 24

    8. Referenslista

    Alqahtani, M. (2015). The importance of vocabulary in language learning and how to be taught.

    International journal of teaching and education, 3(3), 21-34. Doi:10.20472/TE.2015.3.3.002

    Crystal, D. (2003). English as a global language. (2. ed.) Cambridge: Cambridge University Press.

    Eriksson Barajas, K., Forsberg, C. & Wengstrm, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i

    utbildningsvetenskap: vgledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. (1. utg.)

    Stockholm: Natur & Kultur.

    Karako, D. & Kse, G. D. (2017). The impact of vocabulary knowledge on reading, writing and

    proficiency scores of EFL learners. Journal of language and linguistic studies, 13(1), 352-378. Frn

    http://www.jlls.org/index.php/jlls/article/view/603

    Lundberg, G. (2010). Perspektiv p tidigt engelsklrande. I M. Estling Vannestl & G. Lundberg

    (Red.), Engelska fr yngre ldrar (s. 15-34). Lund: Studentlitteratur

    Lundahl, B. (2012). Engelsk sprkdidaktik: texter, kommunikation, sprkutveckling (3. Rev. uppl.).

    Lund: Studentlitteratur.

    Nation, P. (2001). Learning vocabulary in another language. Cambridge: Cambridge University

    Press.

    Qian, D.D. (2002). Investigating the relationship between vocabulary knowledge and academic

    reading performance: an assessment perspective. Language learning, 52(3), 513-536.

    Doi:10.1111/1467-9922.00193

    Read, J. (2000). Assessing vocabulary. Cambridge: Cambridge Univ. Press.

    Schrter, T. & Molander Danielsson, K. (2016). English for Young Learners in Sweden: Activities,

    materials and language use in the classroom. I Litteratur och sprk nr 11 (s. 47-73). Mlardalens

    hgskola.

    Shastri, P.D. (2010). Communicative Approach to the Teaching of English as a Second Language.

    Himalaya Pub. House. Hmtad 20 november, 2017. Frn:

    http://biblasso.hh.se/sv/katalog/detailed_record.lasso?id=663037

    Skolinspektionen. (2010). Undervisningen i engelska i grundskolan (Rapport, 2010:17). Stockholm.

    Hmtad 18 november, 2017. Frn: https://www.skolinspektionen.se/sv/Beslut-och-

    rapporter/Publikationer/Granskningsrapport/Kvalitetsgranskning/Undervisningen-i-engelska-i-

    grundskolan/

    Skolverket. (2017). Lroplan fr grundskolan, frskoleklassen och fritidshemmet, 2011 (1. rev. och

    utk. uppl.). Stockholm: Skolverket.

    Sthr, L. S. (2008). Vocabulary size and the skills of listening, reading and writing. The Language

    Learning Journal, 36(2), 139-152. doi:10.1080/09571730802389975

  • 25

    8.1 Kllmaterial

    Coyle, Y. & Gmez Gracia, R. (2014). Using songs to enhance L2 vocabulary acquisition in

    preschool children. English Language Teaching, 68(3), 276-285. Doi:10.1093/elt/ccu015

    Davoudi, M. & Yousefi, D. (2016). The Effect of Keyword Method on Vocabulary Retension of

    Senior High School EFL Learners in Iran. Journal of Education and Practice, 7(11), 106-113.

    Hmtad 30 november, 2017. Frn: http://www.iiste.org/Journals/index.php/JEP/article/view/29852

    Ebrahimzadeh, M. (2017). Readers, Players and Watchers: EFL Students Vocabulary Acquisition

    through Digital Video Games. English Language Teaching, 10(2), 1-18. Doi:10.5539/elt.v10n2p1

    Jafari, S. & Chalak, A. (2016). The role of WhatsApp in teaching vocabulary to Iranian EFL

    learners at Junior High School. English Language Teaching, 9(8), 85-92. Doi:10.5539/elt.v9n8p85

    Kang, E. Y. (2015). Promoting L2 Vocabulary Learning through Narrow Reading. RELC Journal,

    46(2), 165-179. Doi:10.1177/0033688215586236

    Lai, A. (2016). Mobile immersion: an experiment using mobile instant messenger to support

    second-language learning. Interactive learning environments, 24(2), 277-290.

    Doi:10.1080/10494820.2015.1113706

    Min, H-T. (2008). EFL Vocabulary Acquisition and Retention: Reading Plus Vocabulary

    Enhancement Activities and Narrow Reading. Language Learning, 58(1), 73-115.

    Doi:10.1111/j.1467-9922.2007.00435.x

    Mohsen, M. A. (2016). Effects of Help Options in a Multimedia Listening Environment on L2

    Vocabulary Acquisition. Computer Assisted Language Learning, 29(7), 1220-1237.

    Doi:10.1080/09588221.2016.1210645

    Olsson, E. (2012). "Everything I read on the Internet is in English": On the impact of extramural

    English on Swedish 16-year-old pupils writing proficiency. (Licentiate dissertation, Gothenburg

    University, Faculty of Arts) . Hmtad 4 december, 2017. Frn

    https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/30417

    Sundqvist, P. (2009). Extramural English Matters: Out-of-School English and Its Impact on

    Swedish Ninth Graders' Oral Proficiency and Vocabulary. (Doctoral Dissertation, Karlstad

    University, Faculty of Arts and Education). Hmtad 17 november, 2017. Frn http://kau.diva-

    portal.org/smash/get/diva2:275141/FULLTEXT03.pdf

    Wang, W-Y. & Huang, Y-M. (2016). Interactive Syllable-Based English Vocabulary Learning in a

    Context-Aware Environment. Journal of Educational Computing Research, 55(2), 219239.

    Doi:10.1177/0735633116663212

    8.2 Internetkllor

    The Campbell Collaboration. (u..). What is a systematic review?. Hmtad 2017-11-29, frn

    https://www.campbellcollaboration.org/research-resources/writing-a-campbell-systematic-

    review/systemic-review.html

  • 26

    Bilaga A - Skordstabell

    Databas Skord Begrnsningar Trffar Urval

    1

    Urval

    2

    Valda

    kllor

    Datum

    Eric

    (hh.se)

    Teaching methods8 Peer Reviewed + 10 rs begrnsning + Educational Level: Elementary Education, Grade

    1 - 12, High Schools, Junior High Schools, Middle Schools, Primary Education,

    Secondary Education)

    18 563 - - - 1/12

    Teaching methods* AND

    (EFL OR ESL9)

    Peer Reviewed + 10 rs begrnsning + Educational Level: Elementary Education, Grade

    1 - 12, High Schools, Junior High Schools, Middle Schools, Primary Education,

    Secondary Education

    1 890 - - - -II-

    Teaching methods* AND

    (EFL OR ESL) AND

    vocabulary development

    Peer Reviewed + 10 rs begrnsning + Educational Level: Elementary Education, Grade

    1 - 12, High Schools, Junior High Schools, Middle Schools, Primary Education,

    Secondary Education)

    186 - - - -II-

    Teaching methods* AND

    (EFL OR ESL) AND

    vocabulary development

    NOT (College OR university

    OR higher education)

    Peer Reviewed + 10 rs begrnsning + Educational Level: Elementary Education, Grade

    1 - 12, High Schools, Junior High Schools, Middle Schools, Primary Education,

    Secondary Education)

    142 - - - -II-

    Teaching methods* AND

    (EFL OR ESL) AND

    vocabulary development

    NOT (College OR university

    OR higher education) NOT

    academic

    / Peer Reviewed + 10 rs begrnsning + Educational Level: Elementary Education,

    Grade 1 - 12, High Schools, Junior High Schools, Middle Schools, Primary Education,

    Secondary Education)

    103 46 26 8 -II-

    Swepub EFL OR ESL 10 rs begrnsning:(2007, 2008, 2009, 2010, 2011, 2012, 2013, 2014, 2015, 2016, 2017)

    + refereegranskat

    147 - - - 1/12

    8 I skordet ingr: Educational Methods, Classroom Techniques, Educational Strategies & Learning Strategies. 9 I skordet ingr: English Second Language & Second Language Learning.

  • 27

    (EFL OR ESL) AND

    vocabulary

    10 rs begrnsning:(2007, 2008, 2009, 2010, 2011, 2012, 2013, 2014, 2015, 2016, 2017) 23 - - - 1/12

    EFL Vocabulary 10 rs begrnsning:(2007, 2008, 2009, 2010, 2011, 2012, 2013, 2014, 2015, 2016, 2017) 21 5 3 1 19/12

    ESL Vocabulary 10 rs begrnsning:(2007, 2008, 2009, 2010, 2011, 2012, 2013, 2014, 2015, 2016, 2017) 15 0 0

    0 19/12

    Libris

    EFL OR ESL 10 rs begrnsning:(2007, 2008, 2009, 2010, 2011, 2012, 2013, 2014, 2015, 2016, 2017)

    mat:(avhandling) + refereegranskat

    326 - - - 1/12

    EFL OR ESL AND vocabulary 10 rs begrnsning:(2007, 2008, 2009, 2010, 2011, 2012, 2013, 2014, 2015, 2016, 2017)

    mat:(avhandling)

    1 0 0 0 1/12

    English AND vocabulary 10 rs begrnsning:(2007, 2008, 2009, 2010, 2011, 2012, 2013, 2014, 2015, 2016, 2017)

    mat:(avhandling)

    11 2 2 1 1/12

  • 28

    Bilaga B - Artikelversikt

    Eric:

    Titeln Frfattare

    (r / land)

    Syfte Metod Resultat Urval

    The Role of WhatsApp

    in Teaching Vocabulary

    to Iranian EFL Learners

    at Junior High School

    Jafari, S &

    Chalak, A (2016 /

    Iran)

    Om WhatsApp har en

    signifikant roll i att

    frbttra EFL-elevers

    ordkunskap

    Kontroll samt

    experimentgrupp. Fr

    och eftertest

    genomfrdes.

    Anvndandet av WhatsApp hade en

    positiv pverkan p elevernas

    ordfrrdsutveckling.

    60 junior high elever, 14 r.

    Slumpmssigt urval frn

    tv skolor.

    Mobile immersion: an

    experiment using

    mobile

    instant messenger to

    support second-

    language

    learning

    Lai, A (2016/

    Kina)

    Underska om mobile

    immerson kan frbttra

    inlrningen av

    hgfrekventa engelska

    verb

    Genomfrde fr och

    eftertest + analys av

    chatthistorik

    anvndandet samt

    ordval.

    Ingen skillnad mellan grupperna. Men

    nr detta underskte p djupet sg han

    ett samband mellan hur aktiv man var

    i chatten och hur vl man presterade.

    Inuti experimentgruppen var

    anvndandet av chatten varierande!

    I Hongkong placeras

    secondary schools i tre

    fack, 1-3 band. (efter

    elevernas akademiska

    prestationer) Urvalet r ur

    band 3.

    45 deltagare frn 7th grade

    11-14r. Eleverna fick

    sjlva skriva upp sig fr att

    delta.

    Promoting L2

    Vocabulary Learning

    through Narrow

    Reading

    Kang, E, Y. (2015

    / Korea)

    Underska om lsning

    inom samma tema

    resulterar i ordinlrning.

    Kontroll samt

    experimentgrupp. Fr

    och eftertest

    genomfrdes.

    Tematisk lsning resulterade i att

    eleverna presterade bttre i det

    receptiva ordfrrdet n

    kontrollgruppen. Testen visade ocks

    att bda grupperna presterade bra i

    testet dr man testar isolerade ord.

    Samma gllde fr det produktiva

    ordfrrdet.

    61st elever i grade 11,

    lder 17-18r. deltagarna

    var frn tv klasser.

    The Effect of Keyword

    Method on Vocabulary

    Retention of Senior

    Davoudi, M. &

    yousefi, D. (2016

    / Iran)

    Underska effekten p

    anvndandet av Keyword

    som en metod fr att

    minnas.

    Kontroll samt

    experimentgrupp. Fr

    och eftertest samt ett

    frdrjt eftertest.

    Det frsta post testet visade skillnad

    mellan grupperna (experiment 1). Det

    lite senare eftertestet visade ocks p

    att experimentgruppen presterade

    38st elever frn ett senior

    high school- grade 4 frn

    tv klasser. lder 1718 r.

  • 29

    High School EFL

    Learners in Iran

    signifikant bttre. Sldes dras

    slutsatsen att det pverkar minnet.

    Samma lrare i bda

    klasserna.

    Readers, Players, and

    Watchers: EFL

    Students'

    VocabularyAcquisition

    through Digital Video

    Games

    Ebrahimzadeh, M.

    (2017 / Iran)

    Underska hur ett digitalt

    videospel pverkar

    ordinlrningen hos elever.

    3 grupper: Readers,

    players & watchers.

    Ett frtest och 5

    eftertester som gavs

    varje vecka.

    Resultatet av studien visar att elever

    som spelat eller tittat p ett digitalt

    spel presterade bttre n elever som

    enbart lst. Ingen signifikant skillnad

    mellan eleverna som tittade eller

    spelade det digitala spelet

    241 i ldern 12-18.

    25 valdes bort i resultatet

    p grund av olika

    anledningar (fuskat/spelat

    hemma/missat fr mnga

    lektioner)

    Effects of Help Options

    in a Multimedia

    Listening Environment

    on L2 Vocabulary

    Acquisition

    Mohsen, M, A.

    (2016 /

    Saudiarabien)

    Undersker tv olika

    multimedia hjlpmedel

    som hjlp i ordinlrning.

    ACA annotations,

    captions, Animation

    ATA annotations,

    transcripts, animation

    Kontroll och

    experimentgrupp.

    Genomfrde ett fr

    och eftertest samt ett

    frdrjt eftertest.

    Bde hjlpmedlen var bra fr

    inlrningen. Bda hjlpmedlen var bra

    fr det produktiva ordfrrdet.

    34 elever, 7-9 grade. 14-16

    r. slumpmssigt urval ur

    en population p 88 elever

    Interactive Syllable-

    Based English

    Vocabulary Learning in

    a Context-Aware

    Environment

    Wang, W-Y &

    Huang, Y-M

    (2016 / Taiwan)

    Underska om elevernas

    attityder till ordinlrning

    pverkas av metoden

    stavelse baserad metod.

    Experiment och

    kontrollgrupp -

    Tv enkter med + ett

    fr och eftertest

    Experimentgruppen hade signifikant

    strre positivitet infr

    inlrningsmetoden n

    kontrollgruppen. Resultatet visade

    ven p att experimentgruppen hade

    strre motivation.

    63 elever frn grade 4.

    Medelldern var 10r.

    EFL Vocabulary

    Acquisition and

    Retention: Reading plus

    Vocabulary

    Enhancement Activities

    and Narrow Reading

    Min, H-T. (2008 /

    Taiwan)

    Studien undersker om

    lsning tillsammans med

    aktiviteter kring ord leder

    till strre ordinlrning n

    om man endast lser.

    Frtest, eftertest samt

    ett frdrjt eftertest.

    Bda stten var effektiva stt fr att

    lra sig ord. Den grupp som fick bde

    lsa och gra vningar gjorde dock

    mycket bttre ifrn sig i slutndan,

    gentemot de som endast lste.

    I post testet kunde inte lsa + vnings

    gruppen en tredjedel av orden, medan

    lsgruppen inte kunde knappt halva.

    50 elever frn en high

    school i Taiwan.

  • 30

    Libris:

    Titeln Frfattare

    (r / land)

    Syfte Metod Resultat Urval

    Extramural English

    matters: out-of-school

    English and its impact

    on Swedish ninth

    graders oral proficiency

    and vocabulary

    (Avhandling)

    Sundqvist, P.

    (2009 / Sverige)

    Syftet r att underska om

    extramural engelska

    (engelska p fritiden) har

    en effekt p elevers

    muntliga frdig samt

    ordfrrd

    Studien strcker sig

    under tio mnader,

    frn augusti till juni.

    Enkt, Muntligt

    sprktest, Ordtest, 2st

    veckodagbcker fr att

    mta och underska

    elevers fritidsengelska

    + Intervjuer, 8 elever

    Alla elever r inte aktiva med

    fritidsengelska. Det finns ett strre

    samband mellan fritidsengelska och

    ordfrrd.

    Hon hittar ett samband mellan vilka

    aktiviteter som kan hjlpa elever i

    ordfrrdsutveckling.

    Desto mer tid som spenderades med

    fritidsengelska desto strre ordfrrd.

    De aktiviteter dr man r aktiv -

    datorspel, lsning r viktigare fr

    inlrningen

    De som deltog i studien var

    niondeklassare frn fyra

    klasser frn tre olika skolor.

    Sammanlagt deltog 89

    elever.

    Swepub:

    Titeln Frfattare

    (r / land)

    Syfte Metod Resultat Urval

    Everything I read on

    the Internet is in

    English On the impact

    of extramural English on

    Swedish 16-year-old

    pupils writing

    proficiency

    Licentiatuppsats

    Olsson, E. (2012

    / Sverige)

    Syftet r att underska

    vilken pverkan

    fritidsengelska har p

    elevernas frmga att

    skriva p engelska.

    Granskning av 2

    texter, en

    sprkdagbok, en enkt

    samt intervjuer.

    Samband finns mellan fritidsengelska

    och de betyg eleverna erhll. Eleverna

    med mest fritidsengelska aktiviteter

    erhll hga betyg. Elever som r

    aktiva med engelska p fritiden =

    rikare ordfrrd.

    37 elever rskurs 9

  • 31

    Manuell skning English Language Teaching:

    Titeln Frfattare

    (r / land)

    Syfte Metod Resultat Urval

    Using songs to

    enhance L2

    vocabulary acquisition

    in preschool

    children

    Yvette Coyle

    and Remei

    Gmez Gracia

    Syftet r att underska

    vilken potential snger

    har i relation till barns

    frstelse och

    anvndning av ord.

    Frtest, eftertest

    som genomfrdes

    direkt efter studien,

    samt ett eftertest

    fem veckor senare.

    Generellt utvecklades elevernas

    receptiva ordfrrd, medan ingen

    signifikant skillnad kunde ses i det

    produktiva.

    I det receptiva ordfrrdet gjorde

    eleverna bttre ifrn sig p det

    frdrjda eftertestet n det direkt

    efter.

    25 barn i ldern 5-6 r.

  • 32

    Bilaga C - Kodversikt

    Titel, frfattare, r Ordets

    form

    Ordets

    betydelse

    Hur ordet

    anvnds

    Engagemang Tema

    Effects of help options in a multimedia listening environment on L2 vocabulary acquisition,

    Mohammed Ali Mohsen (2016)

    X X D

    EFL Vocabulary Acquisition and Retention: Reading plus Vocabulary Enhancement Activities and

    Narrow Reading, Hui-Tzu Min (2008)

    X X A

    Interactive Syllable-Based English Vocabulary Learning in a Context-Aware Environment, Wen-Yen

    Wang, Yueh-Min Huang (2016)

    X X D

    Mobile immersion: an experiment using mobile instant messenger to support second-language

    Learning, Arthur Lai (2016)

    X X D

    Promoting L2 Vocabulary Learning through Narrow Reading, Eun Young Kang (2015) X X A

    Readers, Players, and Watchers: EFL Students' Vocabulary Acquisition through Digital Video Games,

    Mohsen Ebrahimzadeh (2017)

    X X X D

    The Effect of Keyword Method on Vocabulary Retention of Senior High School EFL Learners in Iran,

    Mohammad Davoudi & Dina Yousefi (2016)

    X X A

    The Role of WhatsApp in Teaching Vocabulary to Iranian EFL Learners at Junior High School,

    Sanaz Jafari & Azizeh Chalak (2016)

    X X X X D

    Extramural English matters: out-of-school English and its impact on Swedish ninth graders' oral

    proficiency and vocabulary, Pia Sundqvist (2009)

    X E

    Using songs to enhance L2 vocabulary acquisition in preschool children.

    Yvette Coyle, & Remei Gmez Gracia (2014)

    X X A

    "Everything I read on the Internet is in English": On the impact of extramural English on Swedish 16-

    year-old pupils writing proficiency, Eva Olsson (2012)

    X E

  • Besksadress: Kristian IV:s vg 3Postadress: Box 823, 301 18 HalmstadTelefon: 035-16 71 00E-mail: [email protected]

    Hanna Olsson

    Emelie stergren