K3, Malmö högskola

Referenser, citat, och att undvika plagiat

Inger Lindstedt / inger.lindstedt@mah.se 2013-01-14

1

Referenser i texten Referenser i texten kan du göra på två sätt. Det första kallas Harvard-systemet och innebär att du skriver författarens namn och årtal inom parantes i den löpande texten. Det andra kallas för Oxford-modellen. Oxford-modellen innebär att du anger referenserna i noter. Du ska använda Harvard-systemet, det vill säga skriva författarens namn + årtal inom parantes i den löpande texten. Fotnoter kan du då använda för att ge upplysning om något som kan vara viktigt för läsaren men som inte direkt hör hemma i den löpande texten. Använd fotnoter ytterst sparsamt.

I den löpande texten skriver du källhänvisningarna så här: Ögonrörelser vid läsning har också behandlats av Kirk (1994)...

Är det flera författare:

Ögonrörelser vid läsning har också behandlats av Dubois (1983) och Kirk (1994). Vill du ange sidhänvisningen skriver du så här:

Enligt Kirk (1994, s. 127) är ögonrörelser... Flera sidor anger du som:

Enligt Kirk (1994, s. 121-136) är ögonrörelser... Om du refererar till några sidor som följer på varandra kan du skriva:

Enligt Kirk (1994, s. 121 ff.) Om du refererar till samma författare flera gånger efter varandra kan du skriva:

(a.a.) eller (a.a., s. 121), där a.a. står för ’anfört arbete’. Ibland kan du också se att det står:

(ibid.) eller (ib.) Båda är förkortningar av ibidem ’på samma ställe’. Om det är en källhänvisning som saknar författarnamn skriver du titeln istället för författarnamn:

Forskning har visat att textmönstret är sämre vid informationsinhämtning (Ways with words 1993).

Är det två författare skriver du:

(Andersson & Lundström 1992) Är det fler än två författare till verket skriver du:

(Ludvigsson et al. 1989) et al. är en förkortning av latinets et alii och betyder ’och övriga’. Du kan också skriva m.fl. (med flera).

(Ludvigsson m.fl. 1989) Har du fler än en referens ska du ange dem kronologiskt och använda semikolon mellan författarna:

(Ludvigsson 1985; Lundström 1994; Lindstedt 1998)

2

Har du fler än en referens av en författare med samma årtal numrerar du dem med gemena bokstäver:

(Ludvigsson 1985a; Ludvigsson 1985b) I din litteraturförteckning återkommer dessa numreringar. Läsaren ska ju veta vilket verk som är vilket. En referens till en muntlig källa: ett telefonsamtal, en intervju eller en föreläsning skriver du namn samt datum för intervjun:

(Eriksson 2002) Du får dock inte citera någon utan personens medgivande! Så tänk på det när du samlar in ditt material. Fråga personen du intervjuar om du får citera med namns nämnande när du börjar intervjun. Det finns tillfällen när det svårt att få tag i originalkällan och du citerar från en sekundärkälla, det vill säga du citerar någon annans citat. Då skriver du:

(Schumacher 1932, cit. efter Lundström 1996)

Hur du ska ange en källa från Internet beror på vad det är för något. Är det en artikel eller liknande så ska det vara som ovan, det vill säga författare + årtal. Och i referenslistan ska du vara noga med att få med datum när du läste artikeln. Är det en webbplats ska du ange länken + datum. När du citerar från ett TV- eller radioprogram så ska du ange starttiden istället för sidan.

Litteraturförteckning eller Referenser Om du väljer att kalla det för Litteraturförteckning eller Referenser beror på vad du har refererat till. Har du bara litteratur så kan du kalla den Litteraturförteckning. Har du också andra verk, exempelvis konstnärliga produktioner, filmer, radioprogram, så ska du kalla den Referenser. Principen är enkel. Du ska lämna så mycket information om referensen att läsaren kan hitta den igen utan större besvär. Följande uppgifter ska därför alltid vara med: författarens namn, titel, publiceringsår, förlag eller länkadress. Förteckningen ska göras i bokstavsordning efter författarnas, eller motsvarande, efternamn. Titeln på en bok ska vara kursiverad. Är det en artikel eller del av bok ska tidskriften eller boken vara kursiverad. Namnet på artikeln eller kapitlet sätter du inom citattecken. Är det titlar på andra språk så behåll det svenska systemet, det vill säga första ordet med stor bokstav, resterande med gemena (små), om det inte är egennamn då du förstås skriver dem med stor bokstav. Sedan finns det många olika sätt att formatera förteckningen, med eller utan punkter efter årtalet och liknande. På K3 har vi bestämt oss för en princip som är ett praktiskt, enkelt och tydligt sätt att ställa upp referenslistan. Vi har valt att följa Harvard-systemet. Här kommer exempel på hur du ska göra. Bok av en författare:

Eco, Umberto (1994). Six walks in the fictional woods. Cambridge, Mass.: Harvard University Press eller Eco, U. (1994). Six walks in the fictional woods. Cambridge, Mass.: Harvard University Press

3

Var konsekvent, antingen skriver du ut hela förnamnet eller så använder du initialen för samtliga författare. Flera böcker av en författare utgivna under samma år:

Reimer, Bo (1986a). Medievåld och moralisk panik. Tvärsnitt, 8. Sid. 49-53. Reimer, Bo (1986b). Läsaren och tidningen. Memo-studier av en dags tidningsläsning.

Rapport Nr 9. Göteborg: Avdelningen för masskommunikation, Göteborgs universitet.

Fler än en författare:

Milroy, James och Lesley Milroy (1991). Authority in language: Investigating language prescription and standardisation. London: Routledge.

Del av bok:

Harrowitz, Nancy (1983). “The body of the detective model: Charles S. Pierce and Edgar Allan Poe.” I: The sign of three: Dupin, Holmes, Peirce. Red. Umberto Eco och Thomas A. Sebeok. Bloomington: Indiana University Press.

Artikel:

Punathambekar, A. och P. Scannell (2013). Back to the future: media and communication studies in the 21st century. Media, Culture & Society, 35 (1). Sid. 3-8.

Äldre verk som getts ut på nytt Där ska du ange både det första året och året för nytrycket. Annars kan man missuppfatta kronologin i hur idéer och annat uppstått, och vem som bygger sina idéer på vem. Årtalet för den första utgåvan sätter du inom hakparantes [ ].

Marx, Karl (1997 [1867]). Kapitalet: kritik av den politiska ekonomin. Bok 1, Kapitalets produktionsprocess. Lund: Clarté.

Bok som saknar författarnamn:

Ways with words; A research report of the literacy committee (1993). American Society of Newspaper Editors. In co-operation with the Poynter Institute for Media Studies, the St. Petersburg Times and the University of Wisconsin-Madison. Reston: ASNE Foundation.

Källor som inte är tryckta böcker, tidskrifter eller tidningar behandlar du så långt det går på samma sätt. Här kommer exempel på olika typer av källor och hur du ska skriva.

Otryckta källor Sven Sandstedts samlingar. Volym 3. Pressarkivet, Stockholm.

Material från internet:

Ramsay, Marc och Jakob Nielsen (2000). WAP usability. Déjà vu: 1994 All over again. Report from a field study in London, Fall 2000. Fremont: Nielsen Norman Group. http://www.NNgroup.com/reports/wap. (2002-03-24).

Et plagieringseventyr (2010). Universitetsbiblioteket i Bergen, Norge.

http://www.youtube.com/watch?v=Mwbw9KF-ACY&cc=1 (2012-01-14)

När du refererar till material från internet är det viktigt att du dels anger hela länkadressen, dels anger vilken dag du hämtade materialet. Internet förändras så fort att det material du refererar till kanske inte finns kvar imorgon eller har förändrats.

4

Konstnärliga verk Svensson, Pål (2011). Utsikt & Insikt. Förslag till utsmyckning av Posthusplatsen, Malmö. Del

av utställningen ”Konst i Inre hamnen”, Form/Design Center, Malmö, 21 december 2011 – 22 januari 2012.

Radio, film och TV

Julius Caesar (2006 (1953)). [DVD] Turner Entertainment Co. and Warner Bros. Entertainment Company. Directed by Joseph Mankiewicz.

Reepalu, Ilmar (2012) i Sydnytt, SVT 1, 2012-01-12, kl. 19.15.

Om du inte såg inslaget på TV, eller hörde det på radio, när det sändes utan har tittat på det eller lyssnat på det på SVT Play respektive SR så ska referenser se ut så här:

Heligt krig. Uppdrag granskning. (2011) SVT 1. Sändes 14 december 2011. http://svt.se/ug/hela_program/20111214172457/heligt_krig?autostart=false (2012-01-14)

Intervjuer och liknande material

Anders Andersson (2012). Telefonintervju 14 januari 2012. Tänk på att du inte får citera någon utan personens medgivande! Så tänk på det när du samlar in ditt material. Fråga personen du intervjuar om du får citera med namns nämnande när du börjar intervjun. Personer som uttalar sig i tidningar, TV eller radio får du förstås citera med angivande av referensen.

Så här kan du enkelt göra korrekta referenser Gå till LIBRIS – det nationella bibliotekssystemet som finns på Kungliga Biblioteket i Stockholm, länken: http://libris.kb.se/ . Skriv in namnet på boken, artikeln eller författaren i sökrutan

Om du exempelvis skriver in ”Six walks in the ficional woods” av Umberto Eco, får du upp följande sida:

5

Nertill finns det fyra flikar: SPARA; SKAPA REFERENS; MEJLA; BEVAKA. Klicka på SKAPA REFERENS, och du får upp följande sida.

Skrolla fram till formatet HARVARD och du får upp den korrekta referensen. Sedan är det bara att kopiera och klistra in i ditt dokument. Så här kan du göra med alla tryckta verk som finns i LIBRIS, och där finns allt som finns i svenska bibliotek.

6

Citat När du citerar något ska det alltid vara exakt och ordagrant! Om du citerar intervjupersoner så får du skriva om deras uttalande till en mer skriftspråklig form. Det betyder att du tar bort hummanden, harklingar och liknande. Om personen använder ”dom” så ska du skriva det.

När du citerar ska du använda ” ”, det vill säga citattecken, runt själva citatet.

Andersson (2011) menar att ”det nya samhället är långt ifrån självförsörjande på energi”.

Det finns en tumregel som säger att om citatet är längre än tre meningar eller sträcker sig över flera rader, ska man göra vad som kallas för blockcitat. Det innebär att du markerar texten genom indrag, ofta kan du också använda en mindre storlek på typsnittet. Du ska inte använda citattecken. Referensen ska stå sist. Här kommer ett exempel:

Inom litteraturen spänner samtalet från dramatik till romaner och noveller som kan innehålla länge eller kortare konversationsstycken. Till de professionella samtalen hör den journalistiska intervjun, det rättsliga förhöret, den akademiska muntliga tentamen, den religiösa bekännelsen, den terapeutiska dialogen och det som här kommer att diskuteras – den kvalitativa forskningsintervjun. Var och en av dessa samtalsgenrer har sina egna regler och tekniker. (Kvale 1997)

Här är citatet markerat genom att marginalen både på höger och vänster sida är indragen 1 cm. Det är därför det kallas för blockcitat, texten bildar en fristående del i den löpande texten. Storleken på typsnittet är detsamma som övrig text.

Om det finns citattecken i den text du citerar så måste du byta citattecknen inne i texten till enkla. Så här:

”Menexenus svarar: ’Alltid gycklar du, Sokrates, över talarna’, men han undrar hur Sokrates själv skulle reagera på en sådan utmaning.” (Mral 1999)

Om citatet du vill använda är långt, och du egentligen bara behöver delar av det, ska du markera att det finns utelämnad text med hakparentes och punkter, […]. Så här:

Mycket av det som människor bär med sig i form av preferenser, fördomar och normer, det som kan kallas för mentalitet, har sin grund i mytologiska skrifter och andra skönlitterära verk, som läses från generation till generation. […] De tidigaste verken förmedlades vidare över århundraden och deras bild av sociala mönster och önskvärda beteenden blev till riktmärken för människors tänkande och handlande. (Mral 1999)

Det spelar ingen roll hur långt citatet är – om du utelämnar något måste du markera det med hakparenteser och punkter. Till sist en liten varning. Oftast blir det bättre språkligt om du skriver om innehållet med egna ord och gör en referens på vanligt sätt. För mycket citat i en text gör den svårläst.

Plagiat så här står det i Refero, Antiplagieringsguiden, som du kan hitta på Malmö högskolas hemsida. http://www.mah.se/Bibliotek/Stod-i-ditt-arbete/Citera-och-referera/

7

Vid Malmö högskola använder vi Urkund som är ett helt automatiserat system mot plagiering. Så här står det på högskolans hemsida.

8

På Malmö högskolas bibliotek finns en liten guide Refero - antiplagieringsguiden om varför du ska göra referenserna korrekt och undvika plagiat. Länken hittar du här:

http://mah.se/Bibliotek/Stod-i-ditt-arbete/Citera-och-referera/

Där kan du också ladda ner och läsa URKUNDs plagiathandbok.

Vill du se antiplagieringsguiden i Flash kan du gå till Linnéuniversitetet, Högskolan i Ronneby

http://www.bi.hik.se/Refero/1intro.php

Skrivtips och hjälp Om du vill läsa mer om skrivande, hur du ska använda skiljetecken och annat så föreslår vi följande: Lindstedt, Inger (2012) Textens hantverk. Om retorik och skrivande. 2. omarb. uppl. Lund: Studentlitteratur. Svenska skrivregler (2010) Utg. av Språkrådet. Stockholm: Liber. Finns också som e-bok. En bra ordlista kan också vara bra att ha, till exempel Svenska Akademins ordlista, för att kontrollera stavning och betydelse. Går att ladda ner som gratisversion på nätet: SAOL Plus hittar du här: http://www.svenskaakademien.se/svenska_spraket/svenska_akademiens_ordlista/saol-plus-nedladdning. Den har också en alldeles utmärkt funktion eftersom den kan hantera felstavningar! Finns också som gratis app för iPhone. Du hittar bra ordböcker på Malmö högskolas bibliotek, här är länken: http://www.mah.se/Bibliotek/Soka-information/Sok-i-uppslagsverk-och-ordbocker/

9

Språkverkstaden Glöm inte bort Språkverkstaden på Malmö högskola som finns till för att stödja dig i din utveckling som akademisk skribent! Du hittar mer information på http://www.mah.se/Ar-student/Studentservice/Studieverkstaden/Sprakverkstad/

Hjälp oss göra denna guide bättre! Det här är andra versionen av denna guide, och vi behöver din hjälp att göra den bättre. Skicka e-post till Inger Lindstedt, som ansvarar för texten, inger.lindstedt@mah.se. Berätta för oss vad som var oklart, om det var något du saknade eller om du upptäckt något som är fel. Tack!