!

Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot anestesisjukvård 60 hp

Ämne: Omvårdnad, självständigt arbete Nivå: Magister Avancerad nivå 15 hp

Anestesisjuksköterskans upplevelse i samband med akutlarm -en kvalitativ intervjustudie

Aiden Dawod och Dlbar Kaki

Innehållsförteckning

Abstrakt………….……………………………………………………………………………………i Abstract………………………………………………………………………………………………ii Definitioner…………………………………………………………………………………….…iii Inledning……………………………………………………………………..……………………..1 Bakgrund…………………………………………………………………………………………….2

Anestesisjuksköterskans roll under akutlarm…………………………………………………….….2 Upplevelser i samband med akutlarm…………………………………………………………………..2 Koncept för akut omhändertagande……………………………………………………………………..3 Teamarbete………………………………………………………………………………………………………..4 Kommunikation………………………………………………………………………………………………….4 Etik……………………………………………………………………………………………………………………5 Travelbees omvårdnadsteori………………………………………………………………………………..6 Problemformulering……………………………………………………………………………………………7 Motiv för studien……………………………………………………………………………………………..…7 Syfte………………………………………………………………………………………………………………….7 Metod…………………………………………………………………………………………………..7 Design………………………………………………………………………………………………………………..7 Studiekontext……………………………………………………………………………………………………..7 Urval och tillvägagångssätt…………………………………………………………………………………..8 Datainsamlingsmetod…………………………………………………………………………………………8 Dataanalys…………………………………………………………………………………………………………8 Forskningsetiska överväganden……………………………………………………………………………9

Resultat………………………………………………………………………………………………..10 Att vara förberedd……..……………………………………………………………………………………………11

Ansvarsroll…………………………………………………………………………………………………………11 Förberedelse……………………………………………………………………………………………………….12 Patientsäkerhet………………………………………..…………………………………………………………12

Vikten av struktur………………………………………………………………………………………………..13 Simuleringsövningar underlättar förberedelser………………………………………………………13 Att hantera stress………………………………………………………………………………………………..…..13

Arbetsbelastning………………………………………………………………………………………………….14 Bearbetning………………………………………………………………………………………………………..14

Effektivitet………………………………………………………………………………………………………….15 Att kommunicera i teamet………………………………………………………………………………………..15 Kommunikationsstyrkor………………………………………………………………………………………15 Kommunikationsbrister…..…………………………………………………………………………………..16 Att uthärda svåra vårdsituationer……………………………………………………………………..………17 Barn i trauma………………………………………………………………………………………………………17

Svårt skadade………………………………………………………………………………………………………17 Diskussion………………………………………………………………………………………….18 Resultatdiskussion…………………………………………………………………………………………….18 Metoddiskussion ……………………………………………………………………………………………..22

Konklusion…………………………………………………………………………………………..23 Referenslista………………………………………………………………………………………..25 Bilagor…………………………………………………………………………………………………35

Bilaga 1: Information deltagare…………………………………………………………………………….35 Bilaga 2: Information verksamhetschef…………………………………………………………………36 Bilaga 3: Intervjufrågor……………………………………………………………………………………….37

Anestesisjuksköterskans upplevelse i samband med akutlarm -en kvalitativ intervjustudie

Abstrakt

Bakgrund:I anestesisjuksköterskans ansvarsområde ingår direkt omhändertagande av patienten på grund av försämrade vitalparametrar eller trauma som indikerar det akuta behovet av vård. Som anestesisjuksköterska finns beredskap för att upprätthålla fri luftväg vilket är det första som prioriteras. Ett akutlarm består av vårdpersonal med olika specia-listkunskaper med beredskap för att möta akuta vårdsituationer. Simuleringsövningar inom kommunikation och teamarbete genomförs för att förbättra patientsäkerheten. Vik-ten av god kommunikation i omvårdnadssituationer belyses genom Joyce Travelbee´s om-vårdnadsteori, vilken används som teoretiskt ramverk.

Motiv: Det finns begränsade studier om anestesisjuksköterskors upplevelser av deltagan-de i samband med akutlarm, därför är studien betydelsefull för att beskriva brister men även positiva upplevelser för framtida vårdutveckling.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka anestesisjuksköterskors upplevelser i samband med akutlarm.

Metod: Semistrukturerade individuella intervjuer med 12 anestesisjuksköterskorgenom-fördes. Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes för att insamla och analy-sera intervjuerna.

Resultat: Från deltagarnas intervjuer identifierades fyra kategorier, att vara förberedd, att hantera stress, att kommunicera i teamet och att uthärda svåra vårdsituationer.

Konklusion: Det behövs mer resurser till simuleringsövningar inom teamarbete för ett mer strukturerat arbete och bättre kommunikation i samband med akutlarm. Ökad ar-betsbelastning och stress är förknippat med risk för patientsäkerheten. Anestesisjukskö-terskan har en individuell upplevelse av arbetsbelastningens och stressens påverkan på ar-betet i samband med akutlarm. Förslag på framtida forskning är att undersöka patientens erfarenhet i samband med akutlarm och upplevelsen av att få vård av anestesisjuksköters-kan.

Tabell 1. Översikt över arbetets omfattning

Nyckelord: Anestesisjuksköterska, omvårdnad, upplevelse, akutlarm, teamarbete, kom-munikation, stress.

i

Magister (Max 8000 ord)

Antal sidor 34

Antal ord 6983

Antal tabeller 2

Antal figurer 0

Anesthesia Nurse´s experience in connection with emergency alarm -a qualitative interview study

Abstract

Backgrund: Anesthesia nurse´s area of responsibility includes direct care of the patient due to impaired vital parameters or trauma that indicates the urgent need for care. As an anesthesia nurse, there is readiness to maintain a free airway, which is the first priority. An emergency alarm consists of care staff with various specialist knowledge with readiness to meet emergency care situations. Simulation exercises in communication and teamwork are carried out to improve patient safety. The importance of good communication in nursing situations is illustrated by Joyce Travelbee´s nursing theory, which is used as a theoretical framework.

Motive:There are limited studies on anesthesia nurse´s experiences of participation in connection with emergency alarms, therefor the study is important for describing short-comings but also positive experiences for future care development.

Aim: The aim of the study is to investigate the experiences of anesthesia nurses in connec-tion with emergency alarms.

Methods: Semi structured individual interviews with 12 anesthesia nurses. Qualitative content analysis with an inductive approach was used to collect and analyze the interviews.

Result: From the participants´ interviews four categories were identified, to be prepared, to handle stress, to communicate in the team and to endure difficult care situations.

Conclusion: More resources are needed as more time for simulation exercises in team-work for more structured work and better communication in connection with emergency alarms. Increased workload and stress are associated with a risk to patient safety. The anesthesia nurse has an individual experience of the impact of workload and stress on the work in connection with emergency alarms. Suggestions for future research are to investi-gate the patients experience in connection with emergency alarms and the experience of receiving care from the anesthesia nurse.

Keywords: Anesthesia nurse, nursing, experience, emergency alarm, teamwork, commu-nication, stress.

ii

Definitioner

Anestesisjuksköterska: En sjuksköterska som genomfört en specialistutbildning inom

anestesi. Kan också benämnas som narkossjuksköterska.

Debriefing: En form av bearbetningsprocess hos personen genom att samtala till syfte att

minska stress efter en traumatisk situation

Informanter: Deltagande anestesisjuksköterskor som blivit intervjuad till denna studie.

Patient/vårdtagare: En person i behov av vård som är i kontakt med hälso- och sjuk-

vård

Sjuksköterska: En person med yrkesexamen och kandidatexamen med huvudinriktning

inom omvårdnad. Sjuksköterskan arbetar kliniskt inom hälso- och sjukvård.

Teamledare: En person som ger vägledning, instruktioner, undervisar och leder en

grupp. Kan vara en sjuksköterska eller läkare.

iii

Inledning

En specialistsjuksköterska inom anestesisjukvård har ett omvårdnadsansvar och krav på

kunskap byggd på vetenskap inom omvårdnad såväl som medicinsk forskning (Nilsson och

Jaensson 2014). Utöver detta krävs ett etiskt förhållningssätt, juridisk kunskap om lagar

och skyldighet till vetande om hur omhändertagandet ska ske vid större katastrofer och

trauma. Ett akutlarm på akutmottagning innebär att patienten sviktar i vitala organfunk-

tioner. Yrket som anestesisjuksköterska innebär till det vardagliga att arbeta på en opera-

tion eller anestesiavdelning. Yrket innebär också ett direkt omhändertagande av patienter

vid ett hjärtstopp eller trauma och att kunna upprätthålla fri luftväg, stabilisera patienter

cirkulatoriskt och respiratoriskt (Schreiber och MacDonald 2010).

Anestesisjuksköterskan arbetar med situationer där de snabbt måste besluta om vilka åt-

gärder som måste vidtas. Vid målet om att säkra fri luftväg vid intubation kan oväntade

resultat uppkomma, som exempelvis svårigheter att intubera och kunna tillgodose patien-

ten en fri luftväg (Sollid, Mellin‐Olsen och Wisborg, 2016). För att kunna behärska situa-

tionen och säkerställa fri luftväg är det nödvändigt med ett väl fungerande teamarbete

(Dulisse och Cromwell 2010). Det krävs att anestesisjuksköterskan har medicinteknisk

kunskap, både vad gäller att säkra fria luftvägar och att kunna förstå och behandla patien-

ter som har fått förluster av blodvolym. I sådana situationer är varje sekund betydande för

resultatet och därav krävs snabba beslut. Anestesisjuksköterskan ska i sådan situation

kunna hantera stress och prioritera ordning av åtgärder för att behandla patienten (Muckle

och Henderson 2011).Färdigheten för att kunna hantera akuta situationer vid akutlarm ut-

vecklas genom erfarenhet. Den erfarna anestesisjuksköterskan kan stödja mindre erfarna

anestesisjuksköterskor genom att de kan handleda dem (Brunn 2013, 17-31).

Bakgrund

Anestesisjuksköterskans roll under akutlarm Anestesisjuksköterskans kompetens är på avancerad nivå inom omvårdnad. Kroppens fy-

siologi övervakas vad gäller vitala parametrar och den kliniska blicken. Den kliniska blic-

ken innebär att ha en gedigen teoretiskt grund, erfarenhet i praktiken och strävan i att vara

uppmärksam på vad som behöver prioriteras (Tracy 2016; Hurwitz et al. 2017). Ett akut-

larm består av vårdpersonal med olika specialistkunskaper med beredskap för att möta

akuta vårdsituationer. För att kunna hantera en larmsituation krävs specialiteter inom oli-

ka områden för beredskap att vårda patienten.

Anestesisjuksköterskor som är luftvägsexperter har fokus på kritiskt sjuka patienter och att

stabilisera luftvägen vilket ingår i det primära ansvarsområdet. Anestesiolog och anestesi-

sjuksköterska står närmast patientens huvud och fokuserar på att hålla fria luftvägar, vida-

re består larmteamet ofta av en kirurg, akutläkare, akutsjuksköterska och undersköterska.

(Chakravarty och Bang 2019).

Upplevelser i samband med akutlarm

Enligt sjuksköterskans sex kärnkompetenser: teamsamverkan, personcentrerad vård, pati-

entsäkerhet, evidensbaserad vård, informationsgivande och förbättringsarbete utgör sjuk-

sköterskan en viktig roll vid omvårdnad av akut sjuka patienter (Clements et al 2015). Det

ställs höga krav på sjuksköterskan som ska behandla och tillgodose patienten god omvård-

nad under ett akutlarm i en ofta stressig miljö (Alzghoul 2014).

Arbetet som en sjuksköterska under ett akutlarm på en akutmottagning kan innefatta både

glädje och sorg. Detta kan upplevas som slitsamt och ansträngande. Det kan också upple-

vas stressigt att ta hand om akuta patientlarm och kännas som en överbelastning och mer

än vad sjuksköterskan ibland klarar av. Denna stressupplevelse kan vara individuell, vissa

klarar av att hantera stress mer än andra (Gholamsadeh, Sharif och Rad 2011). Stress är

kroppens försvarsmekanism och upplevs som en känsla av för lite tid till att kunna utföra

arbete eller krav som är för mycket för att kunna behärska. Kroppen reagerar då fysiskt

genom bland annat en ökad hjärtfrekvens samt ett adrenalinpåslag vilket kan leda till svå-

righeter att varva ner. En tillfällig stress är inte ohälsosamt men när kroppen inte får tid att

återhämta sig och stressen finns kvar kan den leda till ohälsa hos individen (Healy och Ty-

rell 2011).

Vården påverkas av etiskt beslutsfattande hos anestesisjuksköterskan. I vissa fall kan det

etiska ställningstagandes leda till moraliskt styrda handlingar. Moralisk stress är ett feno-

men som kan beskrivas som känslor som uppstår när det blir svårt eller omöjligt för en an-

estesisjuksköterska att fatta beslut som han eller hon anser vara det rätta valet för patien-

ten. Moralisk stress kan orsaka känslor av frustration, utbrändhet, rädsla, ilska, ångest och

maktlöshet. Stora utmaningar med ökad arbetsbelastning kan orsaka moralisk och etisk

stress bland anestesisjuksköterskor vilket kan äventyra patientsäkerheten (Wands 2018).

Samvetsstress förekommer bland personal som arbetar inom sjukvård. Att uppleva sam-

vetsstress innebär att hasitt samvete som en börda, och att uppleva känslor av känslomäs-

sig utmattning (Gustafsson 2010). Samvetsstress innebär att arbetet ställer höga krav på

sjuksköterskan och när hen inte når upp till de behov som patienten har upplever sjukskö-

terskan samvetsstress (Huang 2019). Att uppleva störande konflikter mellan medarbetare

kan vara associerat med samvetsstress. Vad som ofta kan orsaka samvetsstress är ned-

skärningar på arbetsplatsen och i och med detta ökad arbetsbelastning. Att kunna utrycka

sitt samvete i sitt arbete och få socialt stöd från överordnade är viktigt för att förbättra

vårdpersonalens samvetsstress (Gustafsson 2010).

Anestesisjuksköterskor kan vara dyra att ersätta för verksamheten. Är anestesisjuksköters-

kan missnöjd med sitt arbete på grund av att för höga krav ställts och upplevelsen av en

arbetsbelastning som anestesisjuksköterskan inte kan behärska är risken större till negativ

påverkan på vårdkvalitén, lägre produktivitet, ökade kostnader på grund av sjuklighet och

även större risk att denne väljer att sluta sin anställning och måste ersättas (Mahoney et al.

2020). Därför är det betydelsefullt att belysa anestesisjuksköterskors upplevelser av sin

arbetssituation.

Koncept för akut omhändertagande

I situationer där akutlarm förekommer finns en rad olika koncept som är användbara. Ett

exempel på ett sådant koncept är Advanced Trauma Life Support (ATLS). Detta verktyg

finns för stöd att använda rutiner utarbetade för bästa omhändertagande vid traumasitua-

tioner, framförallt den första timmen av omhändertagandet (Hall et al. 2017). ATLS kon-

ceptet är uppdelat i två steg, en primär och en sekundär. I den primära undersökningen

behandlas patientens livshotande skador utifrån ABCDE. A står för airway, då en obstruk-

tion i luftvägen är allvarligare än B breathing, som andningssvårigheter. C står för cirkula-

! 3

tion där patientens blodtryck och puls behandlas och stabiliseras, D: disability där man

bland annat undersöker medvetandegrad. E: environment and exposure, här undersöks

hela kroppen, temperatur och smärtstatus. I den sekundära undersökningen av ATLS så

behandlas patienten övergripande. Utifrån ATLS sker arbetet genom att utvärdera och

omvärdera, blir patienten åter försämrad så återgår man till att behandla patienten utifrån

ABCDE, det vill säga en primär undersökning (Kool och Blickman 2007).

Prehospital Trauma Life Support (PHTLS) är också ett väl etablerat koncept inom trauma-

vård. Med kunskap att använda PHTLS har studier visat att det minskar dödlighet bland

traumapatienter avsevärt (Johansson et al. 2012). Man bör genomgått minst en av dessa

arbetsverktyg för att kunna ta hand om en allvarligt skadad eller sjuk patient (Teuben et al

2019). Kombinationen av ATLS-programmet och PHTLS-programmet genom standardise-

rad utbildning, har visat sig ge bäst resultat vad gäller att omhänderta traumapatienter.

Resultatet av dessa program är att göra en snabb men också exakt bedömning av patien-

tens situation och därmed avgöra hur kritisk situationen är och vilka åtgärder som bör tas

till. Detta resulterar i att motverka ytterligare skador hos patienten, vinna tid och säker-

ställa optimal vård (Wölf, Gliwitzky och Wentzensen 2009).

Teamarbete

Enligt en studie som hade till syfte att undersöka interaktionen mellan patienter, anestesi-

läkare och anestesisjuksköterskor framkom att det är av stor vikt att de känner tillit till

varandra (Aagard et al. 2017). Att vara ett effektivt och strukturerat team inom sjukvården

har visat sig resultera i gynnsam vård för patienten och bättre prestationer. Viktiga egen-

skaper som arbetsledande anestesisjuksköterska inom teamarbete är att undvika hierarki-

er och vara effektiv i sin kommunikation, vara organiserad, trovärdig och ansvarstagande

(Cunningham et al. 2018). Resultatet av ett gott teamarbete vinner tid, effektiviseringen av

tiden från akutrum till undersökning, ankomst till röntgen, operationssal, intensivvårds-

avdelning och total sjukhusvistelse sker effektivare och snabbare(Capella 2010).

Kommunikation

Förmågor i att kommunicera inom akuta situationer underlättar teamarbete. Förmågor i

att kommunicera gör det lättare att inom teamet delegera uppgifter och uttrycka vad som

behöver prioriteras i akuta situationer (Billyard 2012). Strategier inom kommunikation

! 4

kan vara att vara stark i sin röst samtidigt som man uttrycker mildrande budskap. Vikt lig-

ger också i att upprepa och få bekräftelse för förståelse av vad som utryckts (Brindley

2011). Enligt WHO:s checklista safe surgery saves lives är god kommunikation av betydel-

se för utförandet av säker anestesi samt operation (Valberg 2013, 334).

Brist på kommunikation kan resultera i felaktig eller ofullständig vård av patienten (Nort-

vedt 2013, 51; Tan, Zhou och Kelly 2017). Brist på kommunikation kan upplevas som vård-

givaren inte blir lyssnad till, vilket gör att denne tappar tillit och förtroende för sin kollega

inom teamet (Foronda et al. 2016).

Effektiv kommunikation är nyckeln för personal att uppnå patientsäkerhet och effektivt

teamarbete. Ett sätt att uppnå effektiv kommunikation är via SBAR (Larira, Rasmiati och

Kasih 2020). SBAR är ett verktyg inom kommunikation vad gäller överrapportering av pa-

tienten mellan sjukvårdspersonal (Meester et al. 2013).SBAR står för Situation: kortfattad

beskrivning av problemet, Bakgrund: patientens sjukdomshistoria, diagnoser och eventu-

ella allergier, aktuell analys och överväga olika alternativ, vitalparametrar, Rekommenda-

tion: rekommendera en specifik åtgärd (Kostoff, Burkhardt, Winter och Shrader 2015).

Brister i kommunikation förekommer och beror ofta på överlämnande, missförstånd i

språket, svåra situationer, avbrott och tvekan att tala. Cloosed- loop Communication (CLC)

med call-out (CO) är ett viktigt koncept som brukar användas inom akuta situationer som

bevisat minskat brister i kommunikation. Modellen för kommunikationen CLC är uppdelat

i tre steg. Det första steget innebär att en avsändare ger ett budskap, i andra steget uppre-

par mottagaren det avsändaren meddelat och i tredje steget bekräftas och verifieras att

meddelandet tolkats korrekt. CO är det första avsändande steget av CLC (Härgestam et al.

2013). Att återberätta och bekräfta det man hört bevisar sig leda till bättre teamarbete och

kommunikation bland personal som vårdar kritiskt sjuka patienter (Boyd et al. 2014).

Etik

Personal som arbetar inom vården utgår från etiska principer som grundar sig i normer

som omarbetas och förs på tal. Att respektera en individs autonomi och integritet samti-

digt som vårdgivare strävar efter att dämpa lidande, öka hälsa, behandla människor rätt-

vist och respekterar det värde och den värdighet som varje människaäger är exempel på

etiska principer (Sandman och Kjellström 2018 s. 34). Etiska dilemman är något som en

legitimerad anestesisjuksköterska ofta får hantera inom arbetet. Etiska samt moraliska

! 5

utmaningar kan ofta orsaka känslor som ilska, skuld och nedstämdhet. Utifrån en etisk

stresskala som granskats av anestesisjuksköterskor visar det sig att de visste hur de skulle

agera moralisk korrekt men inte kunnat genomföra arbetet som de önskat på grund av om-

ständigheter. Anestesisjuksköterskor kan hamna i situationer där de måste ta snabba be-

slut för att rädda patienten, då är det viktigt med kompetenta medarbetare för att undvika

konflikter och istället agera moraliskt korrekt gentemot patienten (Radzvin 2011).

Travelbees omvårdnadsteori

Sjuksköterskans ansvarsområde är omvårdnad. Omvårdnad av en patient sker kliniskt och

patientnära och även genom en formad teori utifrån vetenskap av sjuksköterskans yrkes-

roll (Mackey och Bassendowski 2017). Vårdvetenskap beskriver fokus på att befrämja hälsa

hos patienten inom autonom vetenskap med vetenskaplig ansats. Vårdvetenskap betonar

mänskligt vetande och vård beskrivs som ett fenomen där patientens värld, sårbarhet, häl-

sa och lidande står i centrum (Arman et al. 2015). Vårdvetenskap innebär att vara upp-

märksam, respektfull, öppen och behandla patienten som en medmänniska för att förbätt-

ra sin egen och patientens känsla av personlig mening i vårdrelation. Sjuksköterskan kan

reflektera för att skapa medvetenhet om omvårdnad, vård och etiska värderingar i vården

(Karlsson och Pennbrant 2020).

Enligt Joyce Travelbee´s omvårdnadsteori har den vårdgivande sjuksköterskan och vård-

tagande patienten ett band med varandra där sjuksköterskan har en interpersonell kopp-

ling. Enligt denna omvårdnadsteori är det viktigt för patientsäkerheten att sjuksköterskan

kan hantera stress och lindra patientens lidande. Genom att lindra lidande och vårda pati-

entens sjukdom upplever sjuksköterskan god mening med omvårdnaden. Grunden i denna

teori bygger på kommunikation. Kommunikation med patienten, men också med kollegor

är nödvändigt för god omvårdnad och en viktig del till Travelbee´s teori. Genom kommu-

nikation kan man möta den sjuka personen och på så vis kunna tillgodose de omvårdnads-

behov som personen behöver (Shelton 2016). Delar av omvårdnadsprocessen enligt denna

teori är också att sjuksköterskan ska kunna tänka kritiskt och reflektera tillsammans med

kollegor över kliniska resonemang för att kunna fatta beslut (Moeira, Moura och Feitosa

2018). Joyce Travelbee´s teoretiska referensram lämpar sig till denna studie då den lägger

vikt på patienten i fokus genom personcentrerad vård. Denna teoretiska referensram

kommer att diskuteras mot studiens resultat.

! 6

Problemformulering

Anestesisjuksköterskan har en viktig roll gällande omvårdnad av patienten i akuta situa-

tioner. Vanligtvis arbetar anestesisjuksköterskan på en operationsavdelning. Att arbeta

med akutlarm kan vara utanför den trygga zonen.En ny arbetsmiljö som anestesisjukskö-

terskan inte är van vid kan vara krävande.Arbetsbelastning, stress och bristande kunskap

kan vara en risk för patientsäkerheten. En stor utmaning för anestesisjuksköterskan på

akutlarm är teamarbete och kommunikationsfärdigheter som enligt litteraturen i vissa fall

har visat sig vara bristande. Det är därför betydelsefullt att beskriva anestesisjuksköters-

kans upplevelse i samband med akutlarm för att belysa problematiken och hur arbetet kan

ske mer patientsäkert.

Motiv för studien

Valet av ämne har uppkommit i arbete på akutmottagningar och deltagandet i akutlarm.

Det är betydelsefullt att känna till upplevelsen av deltagande i akutlarm utifrån olika speci-

aliteter och erfarenheter. Det finns begränsade studier om anestesisjuksköterskors upple-

velser av deltagande i akutlarm och har varit ett intressant ämne att studera vidare. För oss

författare är det viktigt att belysa anestesisjuksköterskors upplevelser av deltagandet i

samband med akutlarm för att ta fram brister men även värdefulla positiva upplevelser

som finns för framtida utveckling.

Syfte

Syftet med studien är att undersöka anestesisjuksköterskors upplevelser i samband med

akutlarm.

Metod Design

I studiens design används kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats för att insamla

och analysera intervjuer (Graneheim, Lindgren och Lundman 2017).

Studiekontext

Deltagarna som har blivit intervjuade är anestesisjuksköterskor som arbetar vid två sjuk-

hus i norra Sverige, ett medelstort sjukhus och ett mindre sjukhus. Samtliga deltagare ar-

betar vanligtvis på operationsavdelning och har varit tillgängliga att delta i akutlarm som

! 7

också ingått i deras arbetsuppgifter. På deras arbetsplats arbetar olika yrkesgrupper till-

sammans, bland annat andra specialistsjuksköterskor, läkare och undersköterskor.

Urval och tillvägagångssätt

Sammanlagt har vi samlat data från 12 intervjuer. Intervjuerna som skedde separat med

varje deltagare pågick mellan 8-25 minuter. Inklusionskriterierna för att kunna delta i stu-

dien var utbildad anestesisjuksköterska och deltagit i akutlarm under minst ett år. Delta-

garna var sju kvinnor och fem män med en varierande ålder mellan 29- 59 och de hade oli-

ka erfarenheter inom yrket. Exklusionskriterier är arbetat mindre än ett år som anestesi-

sjuksköterska och ej deltagit i akutlarm.

Datainsamlingsmetod

Individerna som deltagit fick när som helst lämna studien enligt etiska principer utan att

behöva tala om varför. Enligt bifogade dokument nedan har deltagande och verksamhets-

chefer på de olika sjukhusen fått besvara en förfrågan om deltagande och godkännande.

Intervjuerna har skett genom att ställa intervjufrågor som finns bifogat som dokument.

Genom en semistrukturerad kvalitativ intervjustudie har informanterna fått utrymme för

att kunna fylla ut sina beskrivningar med egna upplevelser. Dock med fokus på upplevel-

sen i samband med akutlarm för att hålla sig inom tidsramen för intervjun. Intervjuerna

har spelats in via ljud och överförts till extern hårddisk.

Dataanalys

För att kunna besvara studiens syfte har en kvalitativ intervjustudie bedömts vara mest

lämpligt. Det material som framkommit till resultatet har bearbetats flertalet gånger för att

få en helhet och inte missa viktiga fynd. Skratt och kommentarer som inte rör ämnet har

inte avbrutits men försökt minimeras och exkluderats från studien Graneheim, Lindgren &

Lundman, 2017). Författarna har transkriberat sex intervjuer vardera. Efter att intervjuer-

na transkriberades döptes dokumenten enligt siffror ett till och med tolv. Intervjuerna

överfördes därefter till en extern hårddisk och har endast varit tillgängliga för berörda för-

fattare och handledare (CODEX, 2019). Först lästes intervjuerna som helhet för att få ett

sammanhang. Därefter delades innehållet upp i meningsenheter och analyserades. Analy-

sen skedde genom att först dela upp texten i meningsenheter, därefter en kondenserad text

för att förkorta texten, kod, subkategorier och kategorier. Slutligen av analysen färgkoda-

des kategorierna för att kunna urskiljas.

! 8

Forskningsetiska överväganden

Innan intervjuerna börjat har information om sekretess lämnats och att inga namn eller

personlig information om patienter får nämnas för att dessa inte ska kunna identifieras.

Enligt lagen (SFS 2003:460) om etikprövning av forskning syftar den till att skydda den

enskilda individen, det värde och den värdighet som varje människa äger vid forskning. En

av de forskningsetiska principerna som finns är informationskravet. Enligt lagen innebär

detta att ”information om samtycke tillämpas”. Denna information om samtycke medde-

lades i brev om deltagande och har även inför varje intervju tagits upp muntligen. Konfi-

dentialitetskravet sker genom att avidentifiera deltagande i studien. Nyttjandekravet inne-

bär att det insamlade materialet endast används med ändamål till forskning. Det insamla-

de materialet raderades när studien är klar. Etiska riktlinjer innebär att anestesisjukskö-

terskor har en värdegrund för omvårdnad utifrån ICN:s etiska principer för sjuksköters-

kor. Vilket även gäller etiska principer i alla tillfällen (Naes och Strand 2013, 23).

! 9

Resultat Anestesisjuksköterskornas upplevelser i samband med akutlarm redovisas i kategorier och subkategorier. Se tabell 3. Varje subkategori avslutas med ett citat.

Tabell 2: Redovisning av kategorier och subkategorier

Kategorier Subkategorier

Att vara förberedd Ansvarsroll

Förberedelse

Patientsäkerhet

Vikten av struktur

Simuleringsövningar

Att hantera stress Arbetsbelastning

Bearbetning

Effektivitet

Att kommunicera i

teamet

Kommunikationsstyrkor

Kommunikationsbrister

Att uthärda svåra

vårdsituationer

Barn i trauma

Svårt skadade

! 10

Att vara förberedd Förberedelse inför ett akutlarm var något som anestesisjuksköterskorna tog upp som bety-

delsefullt. De subkategorier som framkom var:ansvarsroll, att vara förberedd, patientsä-

kerhet, vikten av struktur samt simuleringsövningar

Ansvarsroll

Det upplevs som en viktig och rimlig arbetsroll att ansvara för luftvägen under ett akut-

larm och vara handlingsberedd, om det finns tillräckligt med resurser och kunna be om

hjälp. Det är ett delat ansvar med anestesiologen och de samarbetar för att ta hand om pa-

tientens luftväg och därav vikten av ett bra teamarbete mellan anestesisjuksköterska och

anestesiolog fungerar bra. Ansvaret som anestesisjuksköterska upplevs också som en hel-

het att kunna ansvarsfördela och vara lyhörd. När anestesisjuksköterskan är färdig med

sitt huvudansvar så upplevs det också som ett ansvar i helhet att hjälpa övriga i teamet och

göra andra arbetsuppgifter som inte ligger i ens huvudansvar, för att avlasta andra.

Medans andra anestesisjuksköterskor upplevde att det är viktigt att enbart hålla sig till sin

huvuduppgift (luftvägshantering) för att inte tappa fokus på detta i samband med akut-

larm. Anestesisjuksköterskorna upplevde att de känner sig trygga i sin roll under ett akut-

larm och orsaken till det var de hade erfarenheter och hade genomgått simuleringsövning-

ar som givit trygghet i ansvarsrollen.

En anestesisjuksköterska nämnde att traumaledaren ibland upplevdes vara olämplig, då

alla inte är passande i sin yrkesroll och detta påverkade arbetet negativt. Anestesisjukskö-

terskan upplever att detta kan delvis bero på att denne traumaledare inte har tillräckligt

med erfarenheter eller förmåga att ta ledande roll. Upplevelsen av en opassande traumale-

dare beskrevs som att arbetet blir ostrukturerat, tar längre tid och flyter på sämre. När det-

ta förekommit fick istället någon annan i teamet ta ledarrollen i samband med akutlarmet.

”Ansvaret vilar på att tillsammans med andra läkare och hela teamet prestera på max.

Om patientens hälsa är livshotande upplevs situationen mer stressande, då tror jag att

arbetet sker reflexmässigt och effektivt på grund av erfarenhet jag fått genom åren”

Förberedelse ! 11

För att kunna vara förberedd inför ett akutlarm så beskrev alla tolv deltagande anestesi-

sjuksköterskor att det är viktigt att göra sig bekant med arbetsmiljön på akutrummet ge-

nom att gå dit ibland och kolla runt vart saker och ting ligger. Att vara bekant med arbets-

miljön inne på akutrummet minskar upplevelsen av stress i samband med ett akutlarm.

Vissa deltagare kunde ha som rutin att gå till akutrummet och bekanta sig med akutmiljön

en gång i veckan medan andra gick dit mer sällan och erkände sig då mer ringrostig.

Ofta finns lite tid att förbereda sig när väl akutlarmet gått.

Det är en ”speciell känsla” när akutlarmet går och då ställs hjärnan om. Anestesisjukskö-

terskorna upplevde att de inte hinner tänka mycket innan ett akutlarm kommer. Ibland ges

en kort beskrivning om patienten innan, med exempelvis information om vitalparametrar.

När larmet går så tänker anestesisjuksköterska olika scenarion. Utifrån den korta beskriv-

ningen som ges innan patienten anländer till akutrummet förbereder anestesisjuksköters-

kan genom att strukturera upp hur arbetet ska ske.

Anestesisjuksköterskan har lärt sig att det är svårt att förutsäga hur svårt sjuk patienten

verkligen är. Ibland förbereder anestesisjuksköterskan sig för att patienten inte ska vara

lika sjuk och så visar det sig att det varit tvärtom. Därför går det inte att veta i förväg vad

det är för patientfall som kan väntas komma. Med anledning av det så håller anestesisjuk-

sköterskorna sig till rutiner och kommunicerar med teamet om olika förslag som kan tän-

kas vara nödvändiga åtgärder.

”förberedelsen går bra framförallt när jag är mentalt förberedd, att jag har rela-

tiv en plan, att inte gå oförberedd och att jag vet precis vart all utrustning finns”

Patientsäkerhet

Anestesisjuksköterskorna uppger att fullt fokus ligger på att patientsäkerheten ska vara

god. Risker med patientsäkerheter förekommer om larmets allvarlighetsgrad nedgrade-

rats. Patientsäkerhetsrisker undviks om samma strukturer följs oavsett patientfall. Om det

benämns patientfall i teamet från tidigare akutlarm för att beskriva olika scenarion, görs

detta utan att identifiera patienter för en god patientsäkerhet. Att patientsäkerheten blir

lidande kan också bero på vilka förutsättningar narkossjuksköterskan har. Exempelvis pa-

tientens läge.

! 12

”Patientsäkerheten är olika beroende på vilka förutsättningar jag har för att op-

timera. Det är svårare att intubera på knä exempelvis om patienten är på golvet”

Vikten av struktur

Anestesisjuksköterskorna har fått träna på strukturering av akutlarm och upplever att det

på så vis blir lättare att förbereda sig inför ett akutlarm och kunna fokusera. Strukturering-

en sker enligt ABCDE konceptet. Strukturering kan innebära att prioritera nödvändiga åt-

gärder först genom en utarbetad plan.

”Omhändertagandet är strukturerat, alla är med på samma bana, arbetar utifrån

a-e problem och hänger med”

Simuleringsövningar

Några anestesisjuksköterskor tog upp att desto mer simuleringsövningar man deltagit i,

desto lättare gick det att förbereda sig inför ett akutlarm. Scenarioträningar upplevs leda

till att anestesisjuksköterskan blir mer effektiv. Speciellt om anestesisjuksköterskan inte

går på många akutlarm så är det extra viktigt med simuleringsövningar för att hålla kun-

skapen färsk. Deltagande upplevde att det behövs mer resurser till fler simuleringsövning-

ar.

”Träning, HLR-utbildningar, KTC-övningar eller andra simuleringsövningar är

jättebra för att alla i teamet ska bli mer effektiv och lära sig hur samarbetet ska

flyta på finare. Vi är inte på många trauman, därför är det viktigt med simule-

ringsövningar”

Att hantera stress Upplevelsen av anestesisjuksköterskans deltagande i samband med akutlarm är beskriven

genom att vara närvarande. Subkategorierna som framkom var: arbetsbelastning, bearbet-

ning och effektivitet.

Arbetsbelastning

Under själva intubationen och hantering av luftvägen i samband med ett akutlarm upple-

ver anestesisjuksköterskan en stor arbetsbörda och stress. Under ett sådant akutlarm kan ! 13

arbetstempot och belastningen bli stor. En stressad traumaledare kan riskera att arbetet

genomförs forcerat. När en del anestesisjuksköterskor arbetar på akutlarm upplever de ett

adrenalinpåslag och stresspåslag som en positiv känsla och de blir mer effektiv, medan vis-

sa andra anestesisjuksköterskor kan uppleva denna stress som en nackdel i arbetet. Nack-

delen kan göra att anestesisjuksköterskan blir mer stressad och arbetar sämre och blir

mindre fokuserade på helheten. Stressupplevelsen minskar i teamen om de hjälps åt med

arbetsuppgifter. Om teamet är underbemannat upplever anestesisjuksköterskan mer ar-

betsbelastning. En anestesisjuksköterska tog upp att det kan vara besvärligt då stressen

och adrenalinpåslaget kan sitta kvar även efter deltagandet i akutlarmet och göra det be-

svärligt att komma ner i varv för att återgå till sina ordinarie arbetsrutiner. Anestesisjuk-

sköterskorna beskrev blandade känslor av deltagande i samband med akutlarm, det be-

skrevs som: ”bra, intressant, spännande och tragiskt”

Anhöriga under ett akutlarm kan upplevas som en bra resurs vid vissa tillfällen, vid andra

tillfällen kan de tvärtom kräva väldigt mycket resurser som går åt att ta hand om de anhö-

riga.

”När inte iva-sköterskan är med, som nu under Corona-tider, är inte personalen

full styrka på akutlarmet och då får den enskilde mer arbetsuppgifter än vad den-

ne är van med”

Bearbetning

Vid akutlarm upplevde anestesisjuksköterskan olika händelser som kan påverka personen

på olika sätt. Detta ledde till en bearbetningsprocess både direkt efter och efter arbetspas-

set. Speciellt om det gällde små barn och äldre. Anestesisjuksköterskorna hade olika upp-

levelser av att gå igenom efter ett akutlarm. En del anestesisjuksköterskor var aldrig med

på en debriefing, det vill säga en bearbetande sammankomst direkt efter akutlarm medan

andra beskrev att det var vanligt med debriefing tillsammans med berörd personal att gå

igenom vad som gått bra och mindre bra, eller upplevt betungande händelser på akutlar-

met. Det har heller aldrig varit något problem om anestesisjuksköterskan behöver prata

med någon och bearbeta akutlarmet för att kunna släppa det. Några anestesisjuksköters-

kor uppgav att de aldrig tänker på ett akutlarm hemma och på fritiden.

”Jag kan tänka på larm efteråt, vissa saker önskar jag att jag inte sett men det

påvekar inte mitt välmående negativt. Jag har aldrig kritiserat mig själv i om-

! 14

händertagandet av en patient under akutlarm, det är ofta omständigheterna

kring akutlarm som jag däremot tänker på”.

Effektivitet

Anestesisjuksköterskan uppgav att när arbetet går effektivt, snabbt och smidigt med ”ett

bra flow” och patienten lindras så känns det bra. Bra upplevelser kan exempelvis vara då

de tagit hand om stora trauman där teamarbetet gått väldigt bra och effektivt. Effektivt ar-

bete beror på att narkossjuksköterskan är professionell och duktig och gör ett bra upplägg

för arbetet. Ineffektivitet och osäkerhet kan bero på felaktiga beslut från arbetsledande

håll. En narkossjuksköterska upplevde att akutsjuksköterskorna ibland inte hänger med

när det gäller att ge läkemedel och borde istället skötas av anestesisjuksköterskan för att

arbetet ska ske mer effektivt.

”Ibland blir arbetet oeffektivt och beror väldigt mycket på en osäkerhet, relativt

ofta bland läkares beslut och omständigheter. Det är dåliga situationer när det

görsåtgärder som inte bör göras, som till exempel någon drar en uppenbar pati-

ent som inte ska opereras till CT kamera.”

Att kommunicera i teamet Kommunikation togs upp av deltagande gällande upplevelsen i samband med akutlarm. De

subkategorier som framkom var: Kommunikationsstyrkor och Kommunikationsbrister.

Kommunikationsstyrkor

Kommunikationsstyrkor beskrevs som tydliga och raka frågeställningar från traumaleda-

ren. Tydlig kommunikation kunde vara då teammedlemmarn pratar direkt till kollegan,

och ibland tilltalar med namn, i andra tillfällen att man pratar till hela teamet. Alla delta-

gande anestesisjuksköterskor tog upp cloosed-loop kommunikation som en styrka och ef-

fektivt kommunikationsredskap. Detsamma gäller att göra en ”Call out”. För att bli bra på

cloosed-loop kommunikation krävs det träning på detta. En kommunikationsstyrka be-

skrevs också som att fylla ut och prata om någon glömmer att ta upp något och hålla ”goda

toner”. Kommunikationsstyrkor med tydlighet beskrevs som att prata högt, inte för fort

och visa ögonkontakt. SBAR tog några anestesisjuksköterskor upp som kommunikations-

styrkor gällande överlämning av rapport.

! 15

”Upplevelsen av bra kommunikation förbättras genom simuleringsövningar. På

simuleringar tränar vi på att prata högt och tydligt, inte för fort och gärna be-

nämna personer med namn”

Kommunikationsbrister

Otydlighet hos en traumaledare beskrevs som en kommunikationsbrist. Otydligheten kan

innebära att det inte beskrivs vart personalen befinner sig i undersökningen. Då personal

som arbetar under ett akutlarm inte kan kommunicera på ett bra sätt sker fler misstag. Då-

lig kommunikation upplevdes då alla pratar i mun på varandra och om onödiga saker som

inte rör traumat, eller att budskap inte kommer fram. Kommunikationsbrister upplevs

också leda till att arbetsteamet inte vet vem som ska göra vad under akutlarmet. Kommu-

nikationen kan brista om teamet inte vet vad teammedlemmarna heter.

Anestesisjuksköterskorna belyste att de upplevde att stress kunde försämra kommunika-

tion i helhet i teamet. De hade däremot aldrig upplevt att irritation i teamet på något sätt

försämrat kommunikationen i helhet. I teamet håller personalen för det mesta god ton och

ber om hjälp när det behövs. Det kan upplevas som otydligheter i teamet när anestesisjuk-

sköterskan är klar med sitt arbete. Att inte prata upplevdes som en kommunikationsbrist i

teamet.

”Det fungerar dåligt när alla i teamet pratar samtidigt eller inte vet vad teammed-

lemmarna heter”

Att uthärda svåra vårdsituationer Anestesisjuksköterskorna beskriver svårigheter att uthärda vårdsituationer. De subkatego-

rier som framkom var: Barn i trauma och svårt skadade

Barn i trauma

Barn som kommer in som traumapatienter beskrev tre anestesisjuksköterskor som svårig-

heter att uthärda. En av anestesisjuksköterskan beskrev att det var speciellt svårt på grund

av att hon själv har barn och därför upplevdes det som ”jättejobbigt”. Det gör att anestesi-

sjuksköterskan tänker mycket på akutlarmet efteråt när barn varit inblandat. Det upplevs

! 16

alltid stressigt inför ett akutlarm men extra stressigt när det handlar om barntrauma. De

upplever att de önskar att de kunnat arbeta snabbare än vad som är möjligt.

”Jobbig upplevelse när barn är inblandat i akutlarm. Då önskar jag att jag kunnat arbe-

ta snabbare. Jag vill mer än vad som är möjligt”

Svårt skadade

Anestesisjuksköterskor beskriver svåra situationer med att uthärda stora trauman. Det be-

skrivs som att det sitter kvar i minnet på ett annat sätt och kvarstår. I samband med trau-

maär det ofta många människor inblandat och de har beskrivit situationer där personalen

upplever chock. Det har förekommit akutlarm där patienten direkt förs till operation för

att spara tid. Sådana situationer upplever anestesisjuksköterskorna som stressiga och of-

tast ”otrevliga händelser”. Sådana situationer har behövts bearbetas genom debriefing.

”Hon var så livshotande hon höll på att dö, vi drog in henne direkt på operation.

Det var en otrevlig händelse som jag behövde bearbeta efteråt genom debriefing”

! 17

Diskussion

Resultatdiskussion

Syftet med intervjustudien var att beskriva anestesisjuksköterskans upplevelse i samband

med akutlarm. Vad som framkom av anestesisjuksköterskans upplevelser utifrån resultatet

var beskrivna i kategorierna: ”att vara förberedd”, ”att hantera stress”, ”att kommunicera i

teamet”, och ”att uthärda svåra vårdsituationer”.

Informanterna beskrev upplevelser av anestesisjuksköterskans ansvarsroll. Anestesisjuk-

sköterskor upplever att fokus på luftvägen är ett rimligt ansvarsområde och hens huvudan-

svar i samband med akutlarm. Anestesi och luftvägshantering som anestesisjuksköters-

kans ansvarsområde beskrivs enligt en studie av Siddiqui och Kim (2020). Informanterna

upplevde däremot delade meningar vad gäller ansvaret i teamet som helhet. En del aneste-

sisjuksköterskor upplevde att det ingår i hens ansvar att hjälpas åt i teamet och vara be-

hjälplig med andras ansvarsområden. En studie beskriver att när anestesisjuksköterskan

behöver hjälp och extra händer i akutsituationer är det viktigt att också andra hjälper anes-

tesisjuksköterskan, då denne kan behöva hjälp av teamets resurser (Fabich, Franklin och

Langan 2020). Medan andra anestesisjuksköterskor upplevde att det är viktigt att hålla sig

till sitt huvudansvar vilket är ansvar för luftvägen för att inte tappa fokus på sitt arbete.

Detta kan jämföras med (Elkarta och Eldegwy 2020) en studie som beskriver att luftvägs-

hantering kan vara utmanande nog i kritiska situationer. Informanternas trygghet i hens

arbetsroll beror delvis på erfarenhet som de har fått genom att bland annat delta i simule-

ringsövningar. Detta kan stödjas av en studie som beskriver att simuleringsövningar fak-

tiskt ger mer trygghet och erfarenhet i arbetet som anestesisjuksköterska (Muckler 2017).

Anestesisjuksköterskor upplever att arbetet inför ett akutlarm underlättas om denne är

bekant med akutrummet och vart saker är placerade. Denna upplevelse stöds av tidigare

forskning som beskriver att det oftast inte finns tid till att förbereda sig i en främmande

miljö där arbetet ska ske snabbt. Det kan orsaka ökad stress om anestesisjuksköterskan

inte hunnit orienterat sig i akutmiljön (Kongsuwan et al, 2016). Enligt Joyce Travelbee´s

omvårdnadsteori måste sjuksköterskan vara observant och medveten i den miljön där pa-

tienten befinner sig (Shelton 2016).

Informanterna beskrev patientsäkerheten som god om de hade de förutsättningar som

krävdes i samband med akutlarm. Tidigare forskning beskriver att om anestesisjukskö-! 18

terskan upplever arbetsbelastning kan patientsäkerheten vara i risk (Mcmullan, Thomas-

Hawkins och Shirey 2017). Detta kan appliceras på Joyce Travelbee´s omvårdnadsteori

som beskriver att sjuksköterskan ska kunna hantera stress för att kunna finnas där för pa-

tienten och lindra dennes lidande. Det är viktigt enligt denna omvårdnadsteori att sjukskö-

terskan och patienten upplever tillit till varandra och god mellanmänsklig relation. Om

sjuksköterskan upplever för mycket stress på grund av ökad arbetsbelastning kan omvård-

naden avhumaniseras och påverka patientsäkerheten (Shelton 2016). Informanterna till

resultatet beskrev att patientsäkerheten kan hamna i risk om patienten nedprioriteras.

Med nedprioritering innebär att patientens sjukdom inte upplevs allvarlig utifrån vitalpa-

rametrar, klinisk blick och sjukdomssituation. Detta kan stödjas av forskning som menar

att prioritera upp patientens sjuklighet än det motsatta i mån om god patientsäkerhet

(Saghafian et al. 2014). Enligt patientsäkerhetslagen ingår det i sjuksköterskans ansvars-

område att minska risker och vårda enligt en hög patientsäkerhet (SSF 2010).

Studiens resultat beskrev upplevelsen av strukturering i samband med akutlarm. De be-

skrev att arbetet blev lättare och mer strukturerar genom att få öva på ABCDE- konceptet.

Forskningen kan jämföras med denna upplevelse där det beskrivs att arbeta utifrån ABC-

DE gör arbetet mer strukturerat och patienten får större chans att överleva (Smith och

Bowden 2017). Enligt en annan forskningsstudie beskrevs att en allvarligt sjuk patient

snabbare behandlas om arbetet sker genom ABCDE vid akutsituationer (Olgers et al.

2017).

Informanterna upplevde att simuleringsövningar varit användbart och gjort att anestesi-

sjuksköterskan blivit mer erfaren. Detta stöds av forskning som beskriver att simulerings-

övningar förbättrar erfarenhetsförmågan avsevärt. Forskningen beskriver också att det är

patientsäkert att simulera och träna på att hantera svåra luftvägar på en simuleringsdocka

vilket leder till ökad erfarenhet och beredskap vid akuta situationer och patientsäkerhet

när arbetet väl sker med en patient (Forbis 2018).

Anestesisjuksköterskan har mycket att göra under själva intubationen och hantering av

luftvägen, detta kan upplevas som stressigt. Forskning beskriver att i de fall där anestesi-

sjuksköterskan känner sig skicklig och har en högre kompetensnivå att hantera åtgärder

som anses vara viktiga upplevs situationerna mindre etiskt stressande (Wands 2018).

! 19

Anestesisjuksköterskorna som intervjuades till studien beskrev delade meningar vad gäller

upplevelsen av stress i samband med akutlarm. En del såg det som en fördel, att de arbetar

mer effektivt, medan andra beskrev det som en nackdel i arbetet genom att det upplevs

svårare att få en helhet. Stress på en arbetsplats kan leda till stora konsekvenser för en

verksamhet. Utöver att det är kostsamt leder det till minskad produktivitet, mer frånvaro

bland kollegor och ökad personalomsättning. För mycket stress kan leda till utmattnings-

symptom hos vårdgivaren visar forskning (Kendrick 2000: Grant et al 2020). Det finns ett

samband med upplevelsen av arbetsbelastning och ökad stress då sjuksköterskor arbetar

mer skiftarbete, helg, nätter och övertid (Bardhan et al. 2019). Forskningen beskriver

stress i samband med moralisk nöd då anestesisjuksköterskan ställs inför etiska utma-

ningar vilket kan leda till utbrändhet (Radzwin 2011). Upplevelsen av samvetsstress före-

kommer då sjuksköterskan ställs inför utmanande etiska dilemman (Lamb et al. 2019). En

studie beskriver att upplevelsen av stress minskar om anestesisjuksköterskan erhåller mer

erfarenhet i arbetet (Chipas och McKenna 2011). Medan annan forskning beskriver att er-

farenhet också i sig kan leda till mer stress om personalen upplever att de är lågavlönade

(Badil och Rehman 2018). En studie beskriver att oförutsägbara händelser inom akutverk-

samhet upplevs mer stressigt och denna stress gör att personalen blir mer fokuserad (Yu-

wanich, Sandmark och Akhavan 2015).

Resultatet visar att en del anestesisjuksköterskor kan uppleva svårigheter att hantera och

bearbeta ett akutlarm om det handlat om barn eller svårt skadade patienter. Medan andra

anestesisjuksköterskor hade lätt att släppa svåra upplevelser och utryckte att de inte tar

med sig arbetet hem. I forskningen beskrivs förekommande av svårigheter med bearbet-

ning av akutsituationer bland sjuksköterskor då det orsakat posttraumatisk stress (Wolf et

al 2020). Bristande förståelse för traumans dynamik kan begränsa sjuksköterskornas för-

måga att interagera på ett meningsfullt och säkert sätt med patienter och respektive när-

stående. Det är viktigt att bearbeta den långsiktiga resan för att lösa känslor av sorg och

förlust på jobbet och bygga en stark professionell identitet (Missouridou 2017). Det är ock-

så viktigt att administrativ ledning identifierar arbetsmiljöstrategier och förbättrar arbets-

belastningskraven för sjuksköterskan (Macphee, Dahinten och Havae 2017). Debriefing

tillåter teammedlemmar att reflektera över och diskutera alternativ till förbättrat arbete i

samband med akutlarm (Berg 2014).

! 20

Det finns inom kommunikationsforskning ett begrepp som benämns relationssamordning.

Relationssamordning innebär att kommunicera med kollegor och relatera i syfte att inte-

ragera uppgifter. Relationssamordning är signifikant relaterat till ökad nöjdhet med sitt

arbete, arbetsengagemang och minskad utbrändhet (Havens, Gitter och Vasey 2018).

Av resultatet framkom att det är viktigt att kommunikationen fungerar bra i samband med

akutlarm. Joyce Travelbees omvårdnadsteori beskriver att kommunikation är nödvändig,

både med patienter och andra vårdgivare, för god omvårdnad i att kunna tillgodose de om-

vårdnadsbehov som uppstår. Upplevs inte mening med kommunikation försämras förut-

sättningar till att lindra patientens lidande (Shelton 2016). Informanterna beskrev att

kommunikationens syfte kunde brista om otydlighet uppstår. En studie beskriver att medi-

cinska fel inom vården ofta härrör från dålig kommunikation och brist på samarbete i tea-

met. Något som kunde förbättra detta var simuleringsträning inom kommunikation (Dun-

nack 2020). Informatörerna beskrev också att kommunikationen kunde brista om alla pra-

tar i mun på varandra eller pratar om saker som inte rör akutlarmet. Sådana brister i

kommunikation finns beskrivet av Calder et al (2017), som tar upp att arbetsmiljöproblem

kan vara orsak till kommunikationsproblem. Miljön gällande kommunikation beskrevs

som för mycket personal på ett och samma ställe vilket gör att arbetet blir rörigt och höga

ljudnivåer som försämrade teamarbetet. Informanterna upplevde att det behövs mer re-

surser till simuleringsövningar, däribland kommunikationsträning. Något som forskning-

en beskriver kan förbättra sådana kommunikationsproblem som finns är genom att träna

på att kommunicera i team, en djupare förståelse i kommunikationskompetenser, förbätt-

rad ledarkommunikation, erbjuda hjälp, delegera uppgifter, ta emot feed-back och kontrol-

lera emotionella uttryck (Raley et al. 2017).

Anestesisjuksköterskorna upplevde att SBAR var ett bra arbetsverktyg i samband med

överrapportering i samband med akutlarm. Dels att få rapport genom SBAR men även att

överlämna rapport enligt detta arbetsverktyg. Forskningen beskriver att rapportverktyg

inom traumavård minskar medicinska fel (Fortune 2010). World Health Organisation

(WHO) beskriver att SBAR är ett effektivt kommunikationsverktyg för patienternas välmå-

ende. SBAR är pålitligt och har bevisat minska negativa händelser och förbättrat kommu-

nikation mellan vårdgivare och främjande av patientsäkerhet (Shahid och Thomas 2018).

Av resultatet framkom att alla tolv deltagande informanter upplevde att cloosed-loop

kommunikation underlättar kommunikationen i samband med akutlarm. Forskningen be-

! 21

visar att kommunikation med sluten slinga enligt cloosed-loop kommunikation förhindrar

medicinska fel inom vården och ökar arbetshastigheten (Abd El-shafy et al. 2018). Kom-

munikation med sluten slinga beskrevs enligt en studie som tydligare uttryck och bekräf-

telse gällande akut information till teammedlemmar under simuleringsträning (Emani et

al 2018; Salik och Ashurst 2019).

Metoddiskussion En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats har valts för att undersöka anestesisjuk-

sköterskornas upplevelse i samband med akutlarm. Kvalitativa metoder är passande till

syfte att lyfta information om andras erfarenheter och upplevelser. Människors subjektiva

upplevelser används för att förstå deras berättelser, därför valdes intervjuer som datain-

samlingsmetod till detta arbete. Semistrukturerade intervjuer valdes att utföras för att del-

tagarna skulle få möjlighet till att djupgående kunna beskriva sina upplevelser.

För att studien ska kunna bli bra och trovärdig krävs att författaren är påläst inom det

ämne som rör upplevelser av akutlarm. Detta utan att påverka informatörernas svar.

Den som genomför en studie eller forskning ska sträva efter att arbetet är trovärdigt. Det

kan ske genom en väl bearbetad metod och urval med bearbetningsprocesser som avsatts

tid till. En svaghet i denna studie är att författarnas begränsade vana att genomföra inter-

vjuer. Desto fler intervjuer som utfördes desto mer bekväma blev författarna med detta

och förbättrades efter varje tillfälle. Intervjuerna delades enskilt upp genom att intervjua

sex deltagare vardera och dessa utfördes på två olika sjukhus. Nackdelen i att intervjuerna

utfördes enskilt är att nyanser kanske inte noterats.

Det ses som en fördel att intervjuerna skedde på två olika sjukhus för att kunna upptäcka

skillnader men också likheter. Deltagarna fick själva välja plats att intervjuas av praktiska

skäl, två intervjuer avbröts kort då andra personer kom in i rummet en stund men inter-

vjuerna kunde därefter fortsätta. Malterud (2014, 157-158) menar att bestämma i förväg

antal informanter inte kan styra om hur innehållet i materialet kommer att bli. Att ständig

analysera materialet och se till att mättnaden styr antalet informanter rekommenderas

(Elo et al. 2014, ss. 4-5).

Om ytterligare intervjuer kunnat tillföra något mer till studien är oklart för författarna. Till

största delen av intervjuerna upplevde informanterna liknande upplevelser i samband med

akutlarm. En svaghet med denna studie var att några intervjuer gjordes i samband med ! 22

praktiktid och parallellt med författarnas begränsade tid till övriga studier. En styrka med

studien var att tolv anestesisjuksköterskor intervjuades och ledde till ett mättat och inne-

hållsrikt resultat. Författarna hade först enbart intervjuat sex personer och insåg att det

krävdes mer innehåll för att kunna skriva ett bra arbete. För att utöka studiens tillförlitlig-

het och ge en varierande och informativ beskrivning så valdes deltagare med olika kön, ål-

der och med minst ett års yrkeserfarenhet (Henricsson och Billhult 2017).

Intervjuerna spelades in med mobiltelefon. Ljudfilerna som sparades har kunnat spelas

om igen för att transkriberas korrekt och inte gå miste om förståelsen av informanterna.

Nackdelen med att spela in ljud är att deltagare kan känna sig ovan, obekväm och därför

inte tala på ett naturligt sätt (Polit och Beck 2018).

Under studiens gång har kontakt erhållits genom mail och Skype med en handledare på

universitet som kontinuerligt granskat studien vilket ökat tillförlitligheten. Subkategorier-

na som sammankopplades enligt flera steg hade samma typ av innehåll, därför fanns det

vissa svårigheter i att dela upp och skapa separata subkategorier och kategorier, vilket får

tas i beaktande i kvalitativa studier (Graneheim, Lundgren och Lindman 2017). Då det är

två personer som arbetar med studien minskar risken för partiskhet enligt Bettany-Salti-

kov och Mcsherry (2016, s 33).

Konklusion Att arbeta som anestesisjuksköterska i samband med akutlarm är patientsäkert om de för-

utsättningar som krävs finns att tillgå. Det behövs mer resurser till simuleringsövningar

inom teamarbete för ett mer strukturerat arbete och bättre kommunikation i samband

med akutlarm. En tydlig traumaledare med tillräcklig kompetens och erfarenhet är en vik-

tig faktor i samband med teamarbete. Bearbetning av ett akutlarm efteråt är individuellt då

en del anestesisjuksköterskor behöver bearbeta mer än andra. Ökad arbetsbelastning och

stress är förknippat med risk för patientsäkerheten enligt forskning. Anestesisjuksköters-

kan har en individuell upplevelse av arbetsbelastningens och stressens påverkan på arbetet

i samband med akutlarm. Lagom stress leder till att anestesisjuksköterskan blir mer foku-

serad medan för mycket stress under för lång tid utan bearbetning försämrar arbetskvali-

tén. Finns det förutsättningar som krävs för en god patientsäkerhet leder detta till minskat

lidande för patienten och mindre risk för att anestesisjuksköterskan slutar arbeta på grund

av utbrändhet. Förslag på framtida forskning är att undersöka patientens erfarenhet i ! 23

samband med akutlarm och upplevelsen av att få vård av anestesisjuksköterskan för ännu

mer gynnsam patientsäkerhet.

! 24

Referenslista

Aagaard, K., Laursen, B. S., Rasmussen, B. S. och Sørensen, E. E. 2017. Interaction between nurse anesthetists and patients in a highly technological environment. Journal of Perianesthesia Nursing, 32(5), 453-463. Doi: https://doi.org/10.1016/j.jopan.2016.02.010.

Abd El-Shafy, I., Delgado, J., Akerman, M., Bullaro, F., Christopherson, N. A. och Prince, J. M. 2018. Closed-loop communication improves task completion in pediatric trauma re-suscitation. Journal of surgical education, 75(1), 58-64. Doi: https://doi.org/10.1016/j.j-surg.2017.06.025.

Assarroudi, A., Heshmati Nabavi, F., Armat, M. R., Ebadi, A. och Vaismoradi, M. 2018. Directed qualitative content analysis: the description and elaboration of its underpinning methods and data analysis process. Journal of Research in Nursing, 23(1), 42-55. Doi: https://doi.org/10.1177/1744987117741667.

Alzghoul, M. M. 2014. The experience of nurses working with trauma patients in critical care and emergency settings: A qualitative study from Scottish nurses’ perspective. In-ternational journal of orthopaedic and trauma nursing, 18(1), 13-22. doi: https://doi.org/10.1016/j.ijotn.2013.04.004.

Assarroudi, A., Heshmati Nabavi, F., Armat, M. R., Ebadi, A. och Vaismoradi, M. 2018. Directed qualitative content analysis: the description and elaboration of its underpinning methods and data analysis process. Journal of Research in Nursing, 23(1), 42-55. Doi: https://doi.org/10.1177/1744987117741667.

Arman, M., Ranheim, A; Rydenlund, K., Rytterström, P. och Rehnsfeldt, A. 2015. The Nordic tradition of caring science: the works of three theorists. Nursing science quarterly, 28(4), 288-296. doi: https://doi.org/10.1177/0894318415599220.

Badil, B. och Rehman, R.U. 2018. Association of Working Experience and Salary with Oc-cupational Stress among Nurses. Journal of the Dow University of Health Sciences, 12, 13-16. Doi: https://doi.org/10.36570/jduhs.2018.1.553.

Bardhan, R; Heaton, K., Davis, M; Chen, P., Dickinson, D. A. och Lungu, C. T. 2019. A cross sectional study evaluating psychosocial job stress and health risk in emergency de-partment nurses. International journal of environmental research and public health, 16(18), 3243. Doi: https://doi.org/10.3390/ijerph16183243. Bettany-Saltikov, J och McSherry, R. 2016. How to do a systematic literature review in nursing. 2. Uppl, Glasgow: Bel ans Bain Ltd.

Berg, G. M., Hervey, A. M., Basham-Saif, A., Parsons, D., Acuna, D. L., & Lippoldt, D. 2014. Acceptability and implementation of debriefings after trauma resuscitation. Journal of Trauma Nursing, 21(5), 201-208. Doi: 10.1097/JTN.0000000000000066

! 25

Billyard, T. 2012. Handbook of Communication in Anaesthesia and Critical Care. Anaes-thesia, 67(4), 450-451. Doi: https://doi.org/10.1111/j.1365-2044.2011.07007.x.

Boyd, M., Cumin, D., Lombard, B., Torrie, J., Civil, N., & Weller, J. 2014. Read-back im-proves information transfer in simulated clinical crises. BMJ quality & safety, 23(12), 989-993. Doi: http://dx.doi.org/10.1136/bmjqs-2014-003096.

Brindley, P. G., & Reynolds, S. F. 2011. Improving verbal communication in critical care. Journal of Critical Care. April 2011, Pages 155-159. Doi: https://doi.org/10.1016/j.jcrc.2011.03.004.

Bruun, A. 2013. Anestesisjuksköterskans kompetens. I I. Hovind (Red.), Anestesiologisk omvårdnad (2 uppl.). (s.17-31). Lund: Studentlitteratur.

Calder, L. A; Mastoras, G., Rahimpour, M., Weitzmann, B., Cwinn, A., Hobin, T. och Parush, A. 2017. Team communications pattern in emergency resuscitation: a mixed methods qualitative analysis. International Journal of Emergency Medicine. 10(1). doi:10.1186/s12245-017-0149-4.

Capella, J., Smith, S., Philp, A., Putnam, T., Gilbert, C., Fry, W. och Ranson, S. 2010. Teamwork training improves the clinical care of trauma patients. Journal of surgical edu-cation, 67(6), 439-443. Doi: https://doi.org/10.1016/j.jsurg.2010.06.006.

Chakravarty, C. och Bang, A. 2019. Creation of Trauma Team. Critical Care Update 2019, 74.

Chipas, A. och McKenna, D. 2011. Stress and burnout in nurse anesthesia. AANA journal. 79 2, 122-8.

Clements, A., Curtis, K., Horvat, L. och Shaban, R. Z. 2015. The effect of a nurse team leader on communication and leadership in major trauma resuscitations. International Emergency Nursing, 23(1), 3-7. doi: https://doi.org/10.1016/j.ienj.2014.04.004

CODEX: Regler och riktlinjer för forskning. 2019. Personuppgifter. http://www.-codex.vr.se/manniska3.shtml (Hämtad 2020-12-09).

Cunningham, U., Ward, M. E., De Brún, A. och McAuliffe, E. 2018. Team interventions in acute hospital contexts: a systematic search of the literature using realist synthesis. BMC health services research, 18(1), 536.

Dahlberg, K. och Segesten, K. 2010. Hälsa och vårdande: I teori och praxis. Stockholm: Natur & Kultur Akademisk

Del Grosso, B. 2019. Burnout and the Nurse Anesthetist: An Integrative Review. AANA journal,87(3).

! 26

Dulisse, B. och Cromwell, J. 2010. No harm found when nurse anesthetists work without supervision by physicians. Health Affairs, 29(8), 1469-1475. Doi: https://doi.org/10.1377/hlthaff.2008.0966.

Dunnack, H. J. 2020. Health care providers’ perceptions of interprofessional simulation: A meta-ethnography. Journal of Interprofessional Education & Practice, 21, 100394. doi: https://doi.org/10.1016/j.xjep.2020.100394.

Elkarta, E. och Eldegwy, M. 2020. Airway Management in Critical Settings. In Special Considerations in Human Airway Managements. IntechOpen. Doi: 10.5772/intechopen.93923.

Elo, S. och Kyngäs, H. 2008. The qualitative content analysis process. Journal of advanced nursing, 62(1), 107-115. Doi: https://doi.org/10.1111/j.1365-2648.2007.04569.x.

Elo, S., Kääriäinen, M., Kanste, O., Pölkki, T., Utriainen, K. och Kyngäs, H. 2014. Qualitative content analysis: a focus on trustworthiness. SAGE open, January-March. ss. 1-10. Doi: https://doi.org/10.1177/2158244014522633.

Emani, S. S., Allan, C. K., Forster, T., Fisk, A. C., Lagrasta, C., Zheleva, B.c och Thiagarajan, R. R. 2018. Simulation training improves team dynamics and performance in a low-re-source cardiac intensive care unit. Annals of pediatric cardiology, 11(2), 130. Doi: 10.4103/apc.APC_117_17.

Fabich, R. A., Franklin, B. T., & Langan, N. 2020. Definitive Management of a Traumatic Airway: Case Report. Military Medicine, 185(1-2), e312-e316. doi: https://doi.org/10.1093/milmed/usz167.

Forbis, K. 2018. Student Registered Nurse Anesthetists’ Perception of Simulation as a Pos-itive Reinforcement to Classroom Lecture in Handling a Difficult Airway.

Foronda, C., MacWilliams, B.och McArthur, E. 2016. Interprofessional communication in healthcare: An integrative review. Nurse education in practice, 19, 36-40. Doi: https://doi.org/10.1016/j.nepr.2016.04.005.

Fortune, S. 2020. Implementation of a Handoff Report Tool Among Trauma Intermedi-ate Care Nurses (Doctoral dissertation).

Gholamzadeh, S., Sharif, F., & Rad, F. D. 2011. Sources of occupational stress and coping strategies among nurses who work in Admission and Emergency Departments of Hospitals related to Shiraz University of Medical Sciences. Iranian journal of nursing and mid-wifery research, 16(1), 41.

Gustafsson, G., Eriksson, S., Strandberg, G. och Norberg, A. 2010. Burnout and percep-tions of conscience among health care personnel: a pilot study. Nursing ethics, 17(1), 23-38. Doi: https://doi.org/10.1177/0969733009351950

! 27

Graneheim, U.H., Lindgren, B-M. & Lundman, B. 2017. Methodological challenges in qual-itative content analysis: A discussion paper. Nurse Education Today, 56: 29-34.

Grant, S., Davidson, J., Manges, K., Dermenchyan, A., Wilson, E. och Dowdell, E. 2020. Creating Healthful Work Environments to Deliver on the Quadruple Aim: A Call to Action. JONA: The Journal of Nursing Administration, 50(6), 314-321. Doi: doi: 10.1097/NNA.0000000000000891.

Hall, A. B., Boecker, F. S; Shipp, J. M. och Hanseman, D. 2017. Advanced trauma life sup-port time standards. Military Medicine, 182(3-4), e1588-e1590. doi: https://doi.org/10.7205/MILMED-D-16-00172.

Havens, D. S., Gittell, J. H. och Vasey, J. 2018. Impact of relational coordination on nurse job satisfaction, work engagement and burnout: Achieving the quadruple aim. JONA: The Journal of Nursing Administration, 48(3), 132-140. doi: 10.1097/NNA.0000000000000587.

Healy, S. och Tyrell, M. 2011. Stress in emergency departments: experiences of nurses and doctors. Emergency nurse. 19(4), 36-54. Doi: 10.7748/en2011.07.19.4.31.c8611. Henricsson, M. och Billhult, A. 2017. Kvalitativ metod. I Henricsson, M. (red). 2017. Vetenskaplig teori och metod.2:1. uppl. Lund: Studentlitteratur, 111–120.

Huang, L., Zhang, Q. R., Liu, X. och Cai, C. F. 2019. Stress of Conscience and Job Satisfac-tion Among Registered Nurses Working in China’s Hospital. Journal of Nursing Science, 5(3), 17-24.

Härgestam, M., Lindkvist, M., Brulin, C., Jacobsson, M. och Hultin, M. 2013. Communica-tion in interdisciplinary teams: exploring closed-loop communication during in situ trau-ma team training. BMJ open, 3(10). doi: http://dx.doi.org/10.1136/bmjopen-2013-003525.

Karlsson, M. och Pennbrant, S. 2020. Ideas of caring in nursing practice. Nursing Philoso-phy, 21(4), e12325. doi: https://doi.org/10.1111/nup.12325.

Kool, D. R. och Blickman, J. G. 2007. Advanced Trauma Life Support®. ABCDE from a radiological point of view. Emergency radiology, 14(3), 135-141.

Kostoff, M., Burkhardt, C; Winter, A. och Shrader, S. 2015. An Interproffesional Simula-tion Using the SBAR Communikation Tool. American Journal of Pharmaceutical Educa-tion, 80(9). doi:10.5688/ajpe809157.

Kongsuwan, W., Matchim, Y., Nilmanat, K., Locsin, R; Tanioka, T. och Yasuhara, Y. 2016. Lived experience of caring for dying patients in emergency room. International Nursing Review, 63(1), 132-138. doi: https://doi.org/10.1111/inr.12234.

Lamb, C., Evans, M., Babenko-Mould, Y., Wong, C. A. och Kirkwood, K. W. 2019. Con-science, conscientious objection, and nursing: A concept analysis. Nursing ethics, 26(1), 37-49. doi: https://doi.org/10.1177/0969733017700236.

! 28

Larira, D. M., Rasmiati, K. och Kasih, F. I. 2020. The Relationship Between Implementa-tion of SBAR Communication Techniques and Patient Safety in ICU and ICCU Depart-ments at Kendari General Hospital. Sorume Health Sciences Journal, 1(1), 1-8.

Mackey, A. och Bassendowski, S. 2017. The history of evidence-based practice in nursing education and practice. Journal of Professional Nursing, 33(1), 51-55. Doi: https://doi.org/10.1016/j.profnurs.2016.05.009.

MacPhee, M., Dahinten, V. S. Och Havaei, F. 2017. The impact of heavy perceived nurse workloads on patient and nurse outcomes. Administrative Sciences, 7(1), 7. doi: https://doi.org/10.3390/admsci7010007.

Mahoney, C. B., Lea, J. D. N. P. M. B. A. C., Schumann, P. L. och Jillson, I. A. 2020. Turnover, burnout, and job satisfaction of certified registered nurse anesthetists in the United States: Role of job characteristics and personality. AANA journal, 88(1), 39-48.

Malterud, K. 2014. Kvalitativa metoder i medicinsk forskning: En introduktion. Lund: Studentlitteratur.

McMullan, S. P., Thomas-Hawkins, C. och Shirey, M. R. 2017. Certified Registered Nurse Anesthetist Perceptions of Factors Impacting Patient Safety. Nursing administration Quar-terly, Vol. 41 (1), 56–69. doi: https://doi.org/10.1097/NAQ.0000000000000204.

Meester, K., Verspuy, M; Monsieurs, K. G. och Van Bogaert, P. 2013. SBAR improves nur-se–physician communication and reduces unexpected death: A pre and post intervention study. Resuscitation, 84(9), 1192-1196. doi: https://doi.org/10.1016/j.resuscitation.2013.03.016.

Missouridou, E. 2017. Secondary posttraumatic stress and nurses' emotional responses to patient's trauma. Journal of Trauma Nursing, 24(2), 110-115. doi: 10.1097/JTN.0000000000000274.

Moreira de Freitas, R. J., de Moura, N. A., Feitosa, R. M. M., Cavalcante Guedes, M. V., de Freitas, M. C., de Fátima da Silva, L. och Macêdo Monteiro, A. R. 2018. NURSING PROCESS BASED ON THE JOYCE TRAVELBEE MODEL. Journal of Nursing UFPE/Re-vista de Enfermagem UFPE, 12(12). doi: https://doi.org/10.5205/1981-8963-v12i12a235051p3287-3294-2018.

Muckle, T. J. och Henderson, J. P. 2011. Advancing recertification for nurse anesthetists in an environment of increased accountability. AANA journal, 79(5), 413.

Muckler, V. C. 2017. Exploring suspension of disbelief during simulation-based learning. Clinical Simulation in Nursing, 13(1), 3-9. doi: https://doi.org/10.1016/j.ecns.2016.09.004.

Nilsson, U. och Jaensson, M. 2016. Anesthetic nursing: keep in touch, watch over, and be one step ahead. Journal of PeriAnesthesia Nursing, 6(31), 550-551. doi: 10.1016/j.jopan.2016.09.005.

! 29

Nortvedt, P. 2013. Etiska Utmaningar. I Hovind, I. L. (Red.). Anestesiologisk omvårdnad. 2:a Uppl. Lund: Studentlitteratur, 51.

Olgers, T. J., Dijkstra, R. S., Drost-de Klerck, A. M. och Ter Maaten, J. C. 2017. The ABCDE primary assessment in the emergency department in medically ill patients: an observa-tional pilot study. Neth J Med, 75(3), 106-11.

Patientsäkerhetslag (SFS 2010:659). Hämtad från Riksdagens webbplats: http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/pa-tientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659

Polit, D. och Beck, C. T. 2006. Essentials of nursing research : methods, appraisal, and utilization (6th ed.). Philadelphia: Lippincott.

Radzvin, L. C. 2011. Moral distress in certified registered nurse anesthetists: implications for nursing practice. AANA journal, 79(1), 39.

Raley, J., Meenakshi, R., Dent, D., Willis, R; Lawson, K. och Duzinski, S. 2017. The role of communication during trauma activations: investigating the need for team and leader communication training. Journal of Surgical Education, 74(1), 173-179. doi: https://doi.org/10.1016/j.jsurg.2016.06.001.

Saghafian, S., Hopp, W. J., Van Oyen, M. P., Desmond, J. S. och Kronick, S. L. 2014. Com-plexity-augmented triage: A tool for improving patient safety and operational efficiency. Manufacturing & Service Operations Management, 16(3), 329-345. doi: https://doi.org/10.1287/msom.2014.0487.

Salik, I. och Ashurst, J. V. 2019. Closed Loop Communication Training in Medical Simula-tion.

Sandman, L. och Kjellström, S. 2018. ETIKBOKEN etik för vårdande yrken.Studentlitter-atur AB Lund.

Schreiber, R.och MacDonald, M. 2010. Keeping vigil over the patient: A grounded theory of nurse anaesthesia practice. Journal of Advanced Nursing, 66(3), 552-561. doi: https://doi.org/10.1111/j.1365-2648.2009.05207.x.

Siddiqui, B. A. och Kim, P. Y. 2020. Anesthesia Stages. In StatPearls [Internet]. StatPearls Publishing.

Shahid, S., och Thomas, S. 2018. Situation, Background, Assessment, Recommendation (SBAR) communication tool for handoff in health care–a narrative review. Safety in Health, 4(1), 7.

Shelton, G. 2016. Appraising Travelbee’s human-to-human relationship model. Journal of the advanced practitioner in oncology, 7(6), 657.

Smith, D. och Bowden, T. 2017. Using the ABCDE approach to assess the deteriorating pa-tient. Nursing Standard (2014+), 32(14), 51. Doi:10.7748/ns.2017.e11030.

! 30

Sollid, S. J. M., Mellin-Olsen, J. och Wisborg, T. 2016. Emergency airway management–by whom and how?. Acta Anaesthesiologica Scandinavica, 60(9), 1185. Doi: 10.1111/aas.12759

Tan, T. C; Zhou, H.och Kelly, M. 2017. Nurse–physician communication–An integrated review. Journal of Clinical Nursing, 26(23-24), 3974-3989. Doi: https://doi.org/10.1111/jocn.13832.

Teuben, M., Löhr, N., Jensen, K. O., Brüesch, M., Müller, S., Pfeifer, R. och Sprengel, K. 2019. Improved pre-hospital care efficiency due to the implementation of pre-hospital trauma life support (PHTLS®) algorithms. European Journal of Trauma and Emergency Surgery, 1-5.

Tracy, AJ. 2016. A Phenomenographical Study on the Perceived Factors Affecting Certified Registered Nurse Anesthetist Role Transition. Medicine. 78440497

Valeberg, T. B. 2013. Preoperativ information och bedömning. I Hovind, I. L. (Red.). Anestesiologisk omvårdnad. 2:a Uppl. Lund: Studentlitteratur

Wands, B. A. 2018. A survey of moral distress in certified registered nurse anesthetists: A theoretical perspective for change in ethics education for advance practice nurses. Interna-tional journal of nursing sciences, 5(2), 121-125. doi: https://doi.org/10.1016/j.ijnss.2018.03.006.

Wolf, L. A., Delao, A. M., Perhats, C., Clark, P. R., Edwards, C. och Frankenberger, W. D. 2020. Traumatic stress in emergency nurses: Does your work environment feel like a war zone?. International emergency nursing, 52, 100895. Doi: https://doi.org/10.1016/j.ienj.2020.100895.

Wölfl, CG., Gliwitzky, B. och Wentzesen, A. 2009. [Standardised primary care of multiple trauma patients. Prehospital Trauma Life Support und Advanced Trauma Life Support]. Der unfallchirurg. Oct; 112 (10): 846-53. doi: 10.1007/s00113-009-1685-z.

Yuwanich, N., Sandmark, H. och Akhavan, S. 2015. Emergency department nurses' experi-ences of occupational stress: A qualitative study from a public hospital in Bangkok, Thai-land. Work, 53 4, 885-97. Doi: 10.3233/WOR-152181.

! 31

Bilagor

Bilaga 1: Information deltagande

! 32

Bilaga 2: Förfrågan verksamhetschef

! 33

Bilaga 3: Intervjufrågor

! 34