Embed Size (px)
Citation preview
AKADEMIN FÖR TEKNIK OCH MILJÖ Avdelningen för industriell ekonomi, industridesign och maskinteknik
Riskhantering i samband med pandemier
Analys utifrån COVID-19s påverkan på fallföretagets Supply Chain
Amanda Jansson & Jennifer Andersson
2020
Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hp Industriell ekonomi
Industriell ekonomi - Industrial Management and Logistics
Handledare: Bo Lennart Andersson Examinator: Ming Zhao
1
2
Förord
Det här examensarbetet har utförts som en avslutande del i vår kandidatutbildning inom
Industriell ekonomi på Högskolan i Gävle. Vi vill därför passa på att tacka de personer
som har varit med genom hela processen som gjort det möjligt för oss att slutföra
utbildningen.
Examensarbetet har genomförts på ett fallföretag som på grund av sekretess inte
kommer nämnas i rapporten. Vi vill ändå rikta ett stort tack till de som ställt upp på
intervjuer med stort engagemang samt till vår mycket värdefulla kontaktperson på
företaget.
Tack till vår handledare Bo Lennart Andersson och vår examinator Ming Zhao som
alltid har funnits till hands och stöttat oss genom hela processen. Även ett extra stort
tack till Mia Mårdberg på skrivarverkstaden på högskolan som gett oss ovärderliga råd i
arbetet och även kunskap vi kommer bära med oss i framtiden.
3
Abstract
Increased economic growth and growing competition in the world market has led to an
increased need for Supply Chain Management (SCM). SCM leads to a complex network
between the parts in the entire flow chain and the complexity increases the vulnerability
to external disturbances. At the end of 2020, the COVID-19 pandemic start spreading,
an external disturbance, had a major impact on society. Because of the preventive
measures to prevent the spread of infection, many companies' supply chains are
affected. Today, it is a major challenge for companies to manage and mitigate the risk
on the company through well-functioning risk management, both to work proactively
and reactively, as well as structural flexibility in the supply chain.
This thesis examines how a Swedish medium-sized export company is affected by
COVID-19 and how they work proactively and reactively in reducing negative
consequences in the supply chain as a result of COVID-19. The study was conducted
with qualitative interviews at the case company and the result was compared with a
literature study of existing risk management theory in the event of disastrous events. A
literature survey shows that there is a clear research gap, as there is limited knowledge
about COVID-19 and its impact on corporate supply chains. Previous research on the
subject is not comparable to COVID-19, as all disease outbreaks are unique.
The result shows that the company has comprehensive risk management through an
appointed director of the group management who proactively works with risks and has
prepared a crisis management plan that is used during the outbreak of COVID-19. The
crisis management plan, on the other hand, does not address pandemics, but the plan has
been adapted to the current situation. However, supply chain risks should be seen not
only as a threat to the business, but also as opportunities. Both positive and negative
consequences for the case company have been identified. The results, however, contain
limitations as the pandemic during the study's time span is still going and can create
further direct and indirect consequences, and a future study can follow up on the
outcome of the pandemic on the case company and suggest improvements based on the
company's risk management.
Key words: Supply Chain Management, pandemics, external disturbances, Risk
Management, logistics.
4
Sammanfattning
En ökad ekonomisk tillväxt och växande konkurrens på världsmarknaden har lett till ett
ökat behov av supply chain management (SCM). SCM leder till ett komplext nätverk
mellan aktörerna i hela flödeskedjan och komplexiteten ökar sårbarheten för externa
störningar. I slutet av 2019 uppstod pandemin COVID-19, en extern störning, som gav
stora konsekvenser på samhället. På grund av de förebyggande åtgärderna för att
förhindra smittspridningen påverkas många företags supply chain. Idag är det en stor
utmaning för företag att hantera och mildra risken på företaget genom en väl fungerande
riskhantering, såväl att arbeta proaktivt och reaktivt, samt en strukturell flexibilitet i
supply chain.
Den här studien undersöker hur ett svenskt medelstort exportföretag påverkas av
COVID-19 och hur de arbetar proaktivt och reaktivt med att reducera negativa
konsekvenser i supply chain till följd av COVID-19. Undersökningen genomfördes med
kvalitativa intervjuer på fallföretaget och resultatet jämfördes med en litteraturstudie av
befintlig teori om riskhantering vid katastrofala händelser. En litteraturundersökning
visar att det finns ett tydligt forskningsgap, då det råder begränsad kännedom om
COVID-19 och dess påverkan på företagets supply chain. Tidigare forskning inom
ämnet är inte jämförbart med COVID-19, eftersom alla sjukdomsutbrott är unika.
Resultatet visar att företaget har en övergripande riskhantering via en tillsatt direktör i
koncernledningen som proaktivt arbetar med risker och har upprättat en
krishanteringsplan som används under utbrottet av COVID-19. Krishanteringsplanen tar
däremot inte upp pandemier, men planen har kunnat anpassats till rådande situation.
Risker i supply chain ska dock endast inte ses som ett hot mot verksamheten, utan det
handlar även om att se möjligheterna. Både positiva och negativa konsekvenser på
fallföretaget har identifierats. Resultaten innehåller dock begränsningar då pandemin
under studiens tidsspann är under spridning och kan skapa ytterligare direkta och
indirekta konsekvenser, och en framtida studie kan följa upp resultatet av pandemin på
fallföretaget och föreslå förbättringar utifrån företagets riskhantering.
Nyckelord: supply chain management, pandemi, externa störningar, logistik,
riskhantering.
5
Innehållsförteckning
1. Inledning ............................................................................................................................... 8
1.1 Bakgrund ............................................................................................................................. 8
1.2 Syfte .................................................................................................................................. 10
1.3 Frågeställningar ................................................................................................................. 10
1.4 Avgränsningar ................................................................................................................... 10
2. Metod .................................................................................................................................. 11
2.1 Vetenskapligt förhållningssätt ........................................................................................... 11
2.1.1 Positivismens och hermeneutikens förhållningssätt ................................................... 11
2.2 Vetenskapligt angreppssätt ................................................................................................ 12
2.2.1 Deduktion, induktion och abduktion .......................................................................... 12
2.3 Kvantitativ och kvalitativ metod ....................................................................................... 13
2.4 Val av datainsamling: Primär- och sekundärdatainsamling .............................................. 15
2.4.1 Litteraturinsamling ......................................................................................................... 15
2.4.2 Fallstudie .................................................................................................................... 16
2.5 Studiens kvalitet ................................................................................................................ 21
2.5.1 Reliabilitet. ................................................................................................................. 21
2.5.2 Validitet ...................................................................................................................... 21
2.5.3 Generaliserbarhet ....................................................................................................... 22
2.6 Etiska perspektiv ............................................................................................................... 22
2.7 Hållbarhetsperspektiv ....................................................................................................... 23
3. Teoretisk referensram .......................................................................................................... 24
3.1 Logistik ............................................................................................................................. 24
3.1.1 Produktionslogistik..................................................................................................... 24
3.1.2 Distributionslogistik ................................................................................................... 24
3.2 Supply Chain Management (SCM) ................................................................................... 25
3.3 Definition av en risk .......................................................................................................... 26
3.4 Supply Chain Risk (SCR) ................................................................................................. 26
3.4.1 Pandemier ................................................................................................................... 27
3.4.2 COVID-19 .................................................................................................................. 28
3.5 Supply Chain Risk Management (SCRM) ........................................................................ 28
3.6 Logistik påverkan av pandemier ....................................................................................... 29
3.7 Ekonomisk påverkan av pandemier .................................................................................. 30
3.7.1 Makronivå……………………………………………………………………………31
3.7.2 Mesonivå .................................................................................................................... 32
3.7.3 Mikronivå ................................................................................................................... 32
3.8 Politiska åtgärder vid pandemier ....................................................................................... 33
6
3.9 Riskhantering .................................................................................................................... 34
3.10 Proaktiv riskhantering ..................................................................................................... 35
3.10.1 Process för proaktiv riskhantering ............................................................................ 36
3.11 Supply Chain med strukturell flexibilitet ........................................................................ 40
4. Empiri ...................................................................................................................................... 43
4.1 Företagsbeskrivning .......................................................................................................... 43
4.2 COVID-19s påverkan på fallföretagets marknad .............................................................. 44
4.2.1 Asiatiska marknaden ....................................................................................................... 44
4.2.2 Europeiska marknaden ............................................................................................... 44
4.2.3 Skandinavien .............................................................................................................. 45
4.3 COVID-19s påverkan på ekonomin .................................................................................. 46
4.4 COVID-19s påverkan på produktionslogistiken ............................................................... 46
4.5 COVID-19s påverkan på distributionslogistiken .............................................................. 47
4.5.1 COVID-19s påverkan på sjötransporterna ................................................................. 47
4.5.2 COVID-19s påverkan på vägtransporterna ................................................................ 48
4.6 COVID-19s påverkan på personalen ................................................................................. 49
4.7 Riskhantering .................................................................................................................... 49
4.8 Proaktiv riskhantering ....................................................................................................... 52
4.8.1 Process för proaktiv riskhantering .............................................................................. 53
4.9 Supply Chain med strukturell flexibilitet .......................................................................... 56
4.10 Summering av empirin .................................................................................................... 57
5. Analys och diskussion ............................................................................................................. 59
5.1 Hur har fallföretaget påverkats av COVID-19? ................................................................ 59
5.1.1 COVID-19s påverkan på marknaden ......................................................................... 59
5.1.2 COVID-19s ekonomiska effekter på fallföretaget ..................................................... 60
5.1.3 COVID-19s påverkan på logistiken ........................................................................... 61
5.1.4 COVID-19s påverkan på de anställdas hälsa ............................................................. 62
5.2 Hur arbetar fallföretaget med riskhantering? .................................................................... 63
5.2.1 Hur arbetar fallföretaget proaktivt med riskhantering? .............................................. 64
5.2.2 Strukturell flexibilitet i Supply Chain ........................................................................ 65
6. Slutsats .................................................................................................................................... 68
6.1 Teoretiskt bidrag och praktiskt bidrag .............................................................................. 69
6.1.1 Studiens begränsningar .............................................................................................. 69
6.2 Förslag på framtida studier ................................................................................................ 70
Referenser ................................................................................................................................... 71
Appendix ..................................................................................................................................... 81
Bilaga 1. Intervjumall .............................................................................................................. 81
7
8
1. Inledning
Det inledande kapitlet skapar en överblick av bakgrunden till studiens syfte och
frågeställningar. Kapitlet inleds med bakgrund och problemformulering. Därefter
presenteras syfte, frågeställningar samt studiens avgränsningar.
1.1 Bakgrund
Logistik är i grunden en planeringsorientering som syftar till att skapa en helhet för
flödet av produkter och information genom hela verksamheten i ett företag (Jonsson,
2016; Lumsden, 2019). Supply chain management (SCM) används för att uppnå
koppling och samordning mellan processerna genom hela flödet. Den ökade
ekonomiska tillväxten och en växande konkurrens på världsmarknaden har resulterat i
ett större behov av SCM (Christopher, 2016; Christopher & Peck, 2004; Waters, 2011;
Lotfi et al., 2013; Prajogo et al., 2016). Förändringsprocessen leder till ett komplext
nätverk mellan aktörerna i hela flödeskedjan där sårbarheten för externa störningar ökar.
(Christopher, 2016; Manners-Bell, 2014; Waters, 2011; Jüttner, 2015; Christopher &
Holweg, 2011)
På dagens osäkra och turbulenta marknader har sårbarheten i supply chain blivit
betydande för många företag, hävdar Christopher (2016). I takt med att supply chain blir
mer komplexa till följd av globala inköp ökar risken för företags supply chain
(Christopher & Peck, 2004; Christopher, 2016; Waters, 2011). Utmaningen för företag
idag är att hantera och mildra risken genom att skapa en motståndskraftig supply chain
och ha en väl fungerande riskhantering, såväl arbeta proaktivt och reaktivt för att mildra
den negativa påverkan som kan uppstå. (Christopher & Peck, 2004; Waters, 2011;
Christopher, 2016)
I slutet av 2019 började viruset COVID-19 spridas i Wuhan, Kina. I mars hade
epidemin nått stora delar av världen och klassades som en pandemi av
Världshälsoorganisationen. Pandemin har skapat enorma konsekvenser för Europa och
många europeiska länder har stängt gränserna och samhället för att förhindra
smittspridningen. Samhällets åtgärder för att förhindra smittspridningen ger tydliga
konsekvenser på företagens globala komplexa flöden. (WHO, 2020)
9
Fallföretaget som studeras i studien är ett svenskt industriföretag som sågar och förädlar
trävaror och har Kina som sin största exportmarknad. En kritisk faktor för exporterande
företag är förmågan att hantera störningar i supply chain. Denna förmåga kräver hög
kostnadseffektivitet och hög leveransförmåga för att upprätthålla konkurrenskraften. I
rådande situation med längre leveranstider och begränsat antal transporter innebär det
utmaningar i supply chain för fallföretaget. Situationen ställer stora krav på flexibilitet
inom logistiken, kundservice och utlastning.
En litteraturundersökning visar att det finns ett tydligt forskningsgap, då det råder
begränsad kännedom om COVID-19 och dess påverkan på supply chain. I skrivande
stund finns inga studier som visar hur medelstora svenska exportföretag direkt påverkas
av pandemin COVID-19. Tidigare forskning om hur epidemier och pandemier påverkar
svenska medelstora exportföretag är inte jämförbara med COVID-19, då alla
sjukdomsutbrott är unika. Även företags supply chain har ökat komplexitet och den
globala ekonomiska situationen ser annorlunda ut idag jämförelsevis när tidigare
epidemier och pandemier inträffade. För att få en ökad förståelse för COVID-19 och
dess påverkan på supply chain, behöver kunskapen inom området utvecklas, även hur
proaktiv riskhantering samt strukturell flexibilitet i supply chain kan reducera negativa
konsekvenser för ett svenskt medelstort exportföretag.
10
1.2 Syfte
Syftet med studien är att undersöka hur ett svenskt medelstort exportföretags supply
chain påverkas av COVID-19 och hur de arbetar proaktivt, reaktivt och strukturell
flexibilitet med att reducera negativa konsekvenser till följd av pandemin.
1.3 Frågeställningar
Teoretiska frågeställningar:
• Hur kan riskhanteringen se ut vid pandemier?
• Hur kan arbetet med proaktiv riskhantering se ut vid pandemier?
• Hur kan arbetet med strukturell flexibilitet i supply chain se ut vid pandemier?
Praktiska frågeställningar:
• Vilka direkta konsekvenser skapar pandemin på fallföretaget?
• Hur arbetar fallföretaget proaktivt samt reaktivt med riskhantering?
• Hur arbetar fallföretaget med strukturell flexibilitet i supply chain?
1.4 Avgränsningar
Studien behandlar riskhanteringen för en katastrofal händelse och COVID-19s påverkan
på fallföretagets supply chain. Studien baseras på fallföretagets resultat och prognoser
från april månad 2020.
11
2. Metod
Metodkapitlet redogör för studiens metoder. Inledningsvis presenteras det
vetenskapliga förhållningssättet och dess tillvägagångssättet för att kunna svara på
studiens syfte och frågeställningen. Därefter presenteras kvalitativa och kvantitativa
metoder, val av datainsamling och studiens kvalité. Avslutningsvis förklaras studiens
etiska- och hållbarhetsperspektiv.
2.1 Vetenskapligt förhållningssätt
Vetenskapligt förhållningssätt handlar om att forskaren ska vara opartisk till
informationen och inte tolka resultatet i önskad riktning. Det vetenskapliga
förhållningssättet ställer krav på att författarna är tydliga och att det kritiska
förhållningssättet redovisas systematiskt (Augustsson, 2018; Stenbock-Hult, 2017). Det
vetenskapliga förhållningssättet inom forskningen delas oftast in i två grupper:
positivismens förhållningssätt respektive hermeneutikens förhållningssätt (Patel &
Davidson, 2013; Øyen & Solheim, 2015; Augustsson, 2018; Vikström, 2005; Jacobsen,
2002).
2.1.1 Positivismens och hermeneutikens förhållningssätt
Positivismens förhållningssätt är en vetenskaplig metodologi som grundar sig på logiskt
prövbara iakttagelser, där upprepningar av mätningarna ska ge samma resultat (Patel &
Davidson, 2013; Øyen & Solheim, 2015; Vikström, 2005). Thurén (2007) menar att
positivismens förhållningssätt är det säkraste förhållningssättet eftersom data kan
kalkyleras med logiska resonemang (Thurén, 2007). Däremot är hermeneutikens
förhållningssätt en tolkningslära, som innebär att förståelsen och tolkningarna av ett
forskningsobjekt utgår från ett mer subjektivt förhållningssätt (Patel & Davidson, 2013;
Vikström, 2005; Øyen & Solheim, 2015; Thurén, 2007). Med det hermeneutikens
förhållningssätt innebär därför att forskarna utgår från att det inte finns en objektiv
verklighet, utan att det finns flera olika perspektiv på verkligheten (Jacobsen, 2002).
Syftet med studien är att undersöka och beskriva COVID-19s påverkan på fallföretaget,
bedöma och föreslå förbättringar på fallföretagets riskhantering. Studiens syfte gör det
lämpligt att tillämpa hermeneutikens förhållningssätt, då det inte finns en uppenbar
12
tolkning av COVID-19s påverkan. Det är därför viktigt för författarna att förstå och
tolka de insamlade datamaterialet och skapa sig en tolkning av den rådande
situationen.
Förhållningssättet i studien kan illustreras som ett pussel: genom att se delarna kan en
förståelse för dess helhet skapas, där tolkningarna leder fram till en ny förståelse.
Genom att studera vetenskaplig litteratur inom ämnet och jämföra resultatet från
fallföretaget kan kunskap av COVID-19s påverkan skapas. Kunskapen om påverkan
kan därefter analyseras och diskuteras för att dra slutsatser av hur riskhanteringen kan
förbättras.
2.2 Vetenskapligt angreppssätt
Forskarens syfte är att skapa en teori som kan ge en korrekt kunskap om verkligheten
(Patel & Davidson, 2013). Det vetenskapliga angreppssättets syfte är att forskare ska
kunna närma sig den empiriska verkligheten, genom att hitta samband mellan empiri
och teori. Vetenskapligt angreppssätt delas in i tre grupper: deduktiva, induktiva och
abduktiva (Alvesson & Karreman, 2011; Stenbock-Hult, 2017; Bryman & Bell, 2017;
Ingemann, 2016).
2.2.1 Deduktion, induktion och abduktion
Relationen mellan teori och forskning delas vanligtvis in i deduktivt och induktivt
angreppssätt (Stenbock-Hult, 2017; Bryman & Bell, 2017; Alvesson & Karreman, 2011;
Ingemann, 2016). Deduktion utgår från en eller flera givna premisser som anses vara
logiska och sanna i det allmänna fallet (Ingemann, 2016). Forskaren skapar hypoteser
som prövas empiriskt för att sedan bekräfta teorin eller förkasta den. Det finns vissa
svagheter med det deduktiva angreppssättet då det anses svårt att välja rätt teorier till de
utvalda hypoteserna och att motbevisa antaganden förekommer (Bryman & Bell, 2017).
Till skillnad från deduktion har induktion sin utgångspunkt i enstaka premisser vilket
bygger på stora antal förekomster som skapar en generalisering. (Ingemann, 2016;
Bryman & Bell, 2017; Stenbock-Hult, 2017). Dock kan en generalisering av
datamaterial vara problematiskt, då den inte kan säkerställa ett sanningsenligt påstående
(Bryman & Bell, 2017). Vidare menar Alvesson och Karreman (2011) & Bryman och
Bell (2017) att induktion som angreppssätt inte tar hänsyn till studiens underliggande
13
struktur, därför är det förekommande att forskare kombinerar deduktion och induktion,
vilket kallas abduktion.
Abduktion är ett samspel mellan teori och empiri (Alvesson & Karreman, 2011;
Bryman & Bell, 2017; Patel & Davidson, 2013), och det är besläktat med deduktion och
induktion, men är inte lika begränsat som de två angreppssätten (Patel & Davidson,
2013; Bryman & Bell, 2017). Abduktion handlar om att dra logiska slutsatser baserat på
situationen och en pendling sker mellan empirin och teorin, där en förståelse successivt
växer fram. (Bryman & Bell, 2017)
Det förekommer vissa svagheter med den abduktiva angreppssättet enligt Bryman och
Bell (2017), då forskare tenderar att välja den mest lämpade tolkningen bland de
konkurrerande förklaringarna av datamaterialet, vilket gör att det kognitiva synsättet lätt
förbises. En annan nackdel med abduktiva angreppssättet kan vara att det inte finns en
uppenbar struktur och därmed kan anses vara ostrukturerat (Bryman & Bell, 2017).
Danermark et al. (2018) påpekar att en ytterligare begränsning med abduktiva är att
vikten läggs på tidigare forskning och det induktiva angreppssättet ignoreras.
Utifrån det valda syftet har det abduktiva angreppssättet varit mest lämpligt för
studien. Eftersom studien består av ett flertal argumentationer och därmed är det
betydelsefullt att inte låsa sig vid förutbestämda teorier. Det gör att begränsningarna
minskar och anpassningsförmågan ökar. Pendlingen och kombinationen mellan
deduktion och induktion ger en ökad förståelse för det valda ämnet samt en möjlighet
till att besvara syftet med studien.
Det empiriska datamaterialet har lett till en förståelse för det teoretiska perspektivet och
dess begrepp, såsom strategier och föreställningar inom Supply chain risk management.
Den teoretiska referensramen har omvänt gynnat bearbetningen av data och tolkning av
resultatet. Studien har samlat in material i form av vetenskapliga artiklar och därefter
analyseras den empiriska informationen tillsammans med teoretiska referensramen.
2.3 Kvantitativ och kvalitativ metod
Forskning kan genomföras med hjälp av kvantitativ eller kvalitativ metod. Den
kvantitativa metoden innebär att forskaren systematisk samlar in empiriska och
kvantifierbara data. Forskaren sammanfattar datan i statistisk form, analyserar utfallet
med utgångspunkt i testbara hypoteser (Bryman & Bell, 2017; Borgström, et al., 2015;
14
Sohlberg & Sohlberg, 2019). Den kvalitativa metoden är baserad på verbal information
och innebär olika arbetssätt där forskaren själv befinner sig i den sociala verklighet som
analyseras (Øyen & Solheim, 2015; Sohlberg & Sohlberg, 2019; Bryman & Bell, 2017).
Datainsamlingen och analys pågår samtidigt och i växelverkan och strävar efter att
skapa en helhetsbeskrivning av det som undersöks (Sohlberg & Sohlberg, 2019).
Bryman och Bell (2017) anser dock att kvalitativa metoder bör betraktas med viss
skepsis, med hänsyn av att metoden kan förbise viktiga aspekter i analysen av
informationen och därmed inte alltid helt sanningsenligt. Kvantitativa metoder kan
också brista i sanningsenlighet då urvalsstorleken vanligtvis är för liten för att kunna dra
exakta slutsatser (Bryman & Bell, 2017).
Studiens utformning, syfte och frågeställningar ligger till grund för att avgöra vilken
metod som ska användas (Trost 2010). En studie använder vanligtvis en kombination av
kvantitativa och kvalitativa metoder för att åstadkomma ett mer sanningsenligt resultat
(Bryman & Bell, 2017; Øyen & Solheim, 2015; Sohlberg & Sohlberg, 2019;
Denscombe, 2009). Fördelen med en kombination av metoderna är att forskaren kan
göra en djupare och bredare analys av informationen (Trost, 2010). Att kombinera
kvantitativa och kvalitativa forskningsstrategier benämns metodkombination. Dock är
metoden tidskrävande och det finns en risk att datamaterialet inte pekar i samma
riktning (Denscombe, 2009).
För att skapa en helhetssyn är det betydelsefullt att förstå samspelet mellan fallföretaget
och dess yttre miljö samt lyfta de ekonomiska konsekvenserna, varav en
metodkombination av kvantitativa och kvalitativa data är angeläget för studien.
Fördelarna med att tillämpa en metodkombination i studien är för att se om de olika
metoderna överensstämmer och därmed få kännedom om metoderna bekräftar varandra.
Metodkombinationen ger även en bättre förståelse för studien och en tydligare koppling
mellan den kvantitativ och kvalitativa datainsamlingen.
Kvalitativa datamaterialet har samlats in i form av intervjuer med fallföretaget och gav
författarna en djupare förståelse för hur och varför företaget har påverkats. Författarna
fick ta del av fallföretagets ställningstagande till situationen och därmed få en bättre
förståelse för dess samband. Metoden kombinerades med kvantitativt datamaterial för
15
att kunna dra allmängiltiga slutsatser genom att få svar på hur mycket som fallföretaget
har påverkats. Det genom att ta del av fallföretagets försäljningsstatistik för april 2020
och jämföra det med prognosen för samma period.
2.4 Val av datainsamling: Primär- och sekundärdatainsamling
En primärdatainsamling innebär att forskare samlar in information själva samt
genomför en analys av materialet det kan exempelvis vara intervjuer, observationer och
enkäter (Svensson, et al.,1996; Walliman, 2011). Den sekundära datainsamlingen är
bearbetad av någon annan, det vill säga att informationen finns redan tillgänglig via
vetenskapliga artiklar, kurslitteratur, dokument med mera. Den sekundära källan kan
användas som referensinformation för att lägga grunden för exempelvis uppsatser och
litteraturstudier (Bryman & Bell, 2017; Borgström, et al. 2015; Thurén, 2013).
Kombinationen av primära- och sekundära datamaterial är förekommande i studier
(Bryman & Bell, 2017; Øyen & Solheim, 2015; Walliman, 2011). Thurén (2013) anser
att det finns vissa svagheter med datainsamlingsmetoderna. De sekundära
datainsamlingsmetoderna främsta brister är att informationen inte är anpassad till
studien, medan den primära datainsamlingen kräver djupare kännedom hos insamlaren
och är tidskrävande (Thurén, 2013).
I studien finns det inslag av både primära- och sekundära datainsamlingar. De
sekundära källorna lägger grunden för studien med vetenskapliga artiklar, kurslitteratur
och trovärdiga hemsidor. Den primära datainsamlingen består av fem intervjuer på
fallföretaget för att kunna få förstahandsinformation till frågeställningarna samt att få en
ökad förståelse för fallföretagets påverkan.
2.4.1 Litteraturinsamling
Det betydelsefullt med en litteraturgenomgång, då det är ramverket och strukturen för
studien (Murray & Hughes, 2008; Blomström, 2015; Thurén, 2013). Det skapar
förutsättningar för en sammanställning och för att kritiskt granska materialet (Murray &
Hughes, 2008), dock är den främsta begränsning är att litteraturinsamlingen inte är
skräddarsydd för studiens frågeställningar och syfte (Thurén, 2013).
16
Litteratursinsamlingen tillämpas för att få en ökad förståelse för ämnett, där lämplig och
relevant litteratur och tidskrifter har använts inom de valda området via högskolan i
Gävles bibliotek databas för tidskrifter samt via deras fysiska bibliotek. Fördelen med
att studera den existerande litteraturen är att få en bra inblick till det valda ämnet, för att
kunna använda ett bra underlag till intervjuerna samt att få kännedom om tidigare
forskning för att undvika att studera samma sak.
En ytterligare anledning med en litteraturinsamling är att kunna argumentera till varför
det valda ämnet är betydelsefullt. En genomgång av den befintliga litteraturen gjordes
innan ett syfte formulerades. Med hänsyn till att COVID-19 är nytt, kunde det
konstateras att det finns bristfällig forskning om hur COVID -19 påverkar ett medelstort
exportföretag samt dess supply chain. Även om litteraturinsamlingen har lagt grunden
för studien i form av tidigare pandemier är det inte tillräckligt för att helt besvara
studiens syfte och frågeställningar.
2.4.2 Fallstudie
En fallstudie är en undersökning av en företeelse i dess verkliga kontext. Som namnet
härleder handlar det om att undersöka ett specifikt fall, där vanliga områden inom
fallstudier är platser, organisationer, personer eller specifika händelse (Denscombe,
2016; Yin, 2007; Jensen, 2016). Datainsamlingen av en fallstudie kan kombineras av
flera olika metoder, såsom intervjuer, observationer, dokument, formulär (Bryman &
Bell, 2017; Denscombe, 2016; Yin, 2007).
Denscombe (2016) & Jensen (2016) menar att fallstudier tillämpas för att forskarna ska
testa den teoretiska referensramen i den verkliga miljön. Syfte är att antingen förstärka
teorin alternativt se om teorin råder under specifika omständigheter (Denscombe, 2016;
Jensen, 2016). Det är lämpligt att göra en fallstudie när forskningsfrågorna är skrivna i
hur respektive varför format (Jensen, 2016; Yin, 2007).
Tillvägagångssättet vid fallstudier har kritiserats av många forskare, då dem anser att
forskningsstrategin saknar vetenskaplig trovärdighet, då författarens inställning till
forskningsprojektet är styrande (Pettigrew, 1990; Jensen 2016; Yin, 2007). Jensen
(2016) menar vidare att fallstudier sällan är generaliserbara för flera verksamheter.
17
Med hänsyn till den begränsade forskningen inom det valda syftet är det därmed
lämpligt att göra en fallstudie för att få en djupare förståelse till hur ett medelstort
exportföretag och dess supply chain har påverkats av COVID -19. Studiens syfte och
frågeställningarna inte är att verifiera hypoteser. Utan snarare som utgångspunkt att
förklara COVID-19 påverkan på svenska medelstora exportföretag och kunna klargöra
dess giltighet i likartade situationer. I studien valde författarna att intervjua flera
personer på fallföretaget.
2.4.2.1 Intervjuer
En intervju kan betraktas som ett samtal med ett syfte som formuleras före
sammankomsten och skiljer sig därmed från ett traditionellt samtal (Hallin, 2018).
Intervjuer är en metod för att samla in material till studier och få en glimt av
intervjuades värld (Corbetta, 2003; Blomström, 2015; Bryman & Bell, 2017; Trost,
2010; Hallin, 2018; Denscombe, 2016), där metoden är passande för att bland annat
komma ett företaget närmare genom att undersöka mer djupgående om deras
tillvägagångssätt, erfarenheter och människor ställningstagande till ett visst ämne
(Trost, 2010; Hallin, 2018; Denscombe, 2016 Bryman & Bell, 2017). Intervjuer är
lämplig för att förstå komplexa frågor i dess sammanhang. (Denscombe, 2016)
Att göra intervjuer för studien är lämpligt för att få information till att besvara studiens
syfte och frågeställningar. Där fallföretagets upplevelser, erfarenheter och åsikter för
ämnet ger en ökad förståelse för COVID- 19 och dess påverkan på fallföretagets supply
chain. I studien valdes det att göra fem stycken intervjuer med fallföretaget, för att
skapa ett bredare perspektiv av hur fallföretaget har påverkats.
2.4.2.2 Problematisering med interjuver
Att samla fakta och information genom intervjuer kan anses vara en enkel process, dock
innehåller intervjuer många olika tolkningsmöjligheter (Alvesson, 2011; Jensen, 2016;
Bryman & Bell, 2017). Varje intervju innehåller många tolkningsmöjligheter, likaså har
forskarna många olika tillvägagångssätt som de anser vara lämpligast för intervjuer
exempelvis den strukturerade, ostrukturerade och semistrukturerade metod intervjuer.
(Jensen, 2016)
18
Det förekommer att intervjuer är utformade utan ett forskningssyfte (Hallin, 2018; Trost
, 2010) eller att intervjuaren styr frågeställningarna efter ett önskat resultat (Alvesson,
2011). Det krävs därför djupare kunskaper för att skapa och kunna genomföra en
intervju på ett vetenskapligt sätt. (Hallin, 2018; Bryman & Bell, 2017; Trost, 2010)
Ett annat förekommande problem är att intervjupersonen har kännedom om ämnet, men
svårigheter med att förmedla kunskapen alternativt att kunskapen är underförstådd och
därmed svår att kommunicera. Likaså kan det inträffa att den intervjupersonen kan göra
uttalande om saker som hen inte har en djupare kannedom om, dar tillagg som “tror jag”
kan signalera att personen egentligen inte vet. (Alvesson, 2011)
Det finns många olika tolkningsmöjligheter vid intervjuer samt att forskningen
presenterar olika intervjutekniker. Författarna för studien har haft ett ansvar för
kontrollera intervjuernas innehåll med ett kritiskt förhållningssätt, genom att säkerställa
att intervjuerna med reliabilitet, validitet och generaliserbarhet.
Utförandet av intervjuerna var en komplicerad process, där svaren från intervjuerna kan
tolkas olika. Frågeställningarna till telefonintervjuerna var baserade på kurslitteraturen
och vetenskapliga artiklar, ändå fanns det begränsningarna i intervjutekniken hos
författarna. Respondenterna till intervjuerna besatt en annan form av kunskap än
studenterna, vilket ledde till att den intervjuade personen hade svårigheter med att
särskilja på frågeställningarna.
2.4.4.3 Intervjuernas struktur
Hur detaljerade intervjufrågorna ska utformas är en kombination mellan intervjuarens
egen bekvämlighet och dels vilken intervjuansats som tillämpas (Hallin, 2018; Øyen &
Solheim, 2015). En semistrukturerad intervju görs inte för att testa en specifik hypotes,
utan för att förstå sammanhanget (Corbetta, 2003; Øyen & Solheim, 2015; Bryman &
Bell, 2017; Hallin, 2018). Såväl som vid ett abduktivt som induktivt angreppssätt kan
det vara lämpligt med semistrukturella intervjuer, det är en uppsättning frågeområden
eller teman har listats upp i förväg, snarare än att exakta frågeställningar ställs (Hallin,
2018).
Däremot för att få svar som är jämförbara kan det vara angeläget med en strukturerad
intervju, där ett deduktivt angreppssätt är lämplig vetenskapligt tillvägagångssätt
19
(Hallin, 2018). Vid den strukturerad intervju har forskarna ett starkt kontrollspann över
frågorna samt dess svar (Denscombe, 2016; Bryman & Bell, 2017; Hallin, 2018). Vid
induktivt angreppssätt kan ostrukturerade intervjuer vara lämplig, där inga exakta
frågeställningar formuleras i förhand, där temat löper fritt i samtalet. Dess fördelar kan
vara att det ger den intervjuade möjligheten att uttrycka sig, men risken är att samtalet
blir snävt (Hallin, 2018; Bryman & Bell, 2017).
Den semistrukturerade intervjutekniken tillämpades då det är lämpligt för ett abduktivt
vetenskapligt angreppssätt, men även för att behandla förhållandevis specifika
intresseområden, där frågorna har delats in i två olika kategorier: Supply chains
påverkan av COVID -19 samt fallföretagets strategier vid riskhantering.
Intervjuformen har valts för att ge möjligheten för fallföretaget att utveckla sina svar
med egna ord och förtydliganden samt ge personliga resonemang. Där
frågeställningarna behövs inte presenteras i en turordning och tillåter forskarna att ställa
eventuella följdfrågor som på förhand inte var förutbestämda, men blev
intresseväckande under samtalet. Semistrukturella intervjumetoden och dess flexibilitet
är lämplig för att bemöta studiens syfte och frågeställningar.
2.4.2.3 Ljudinspelning, videoupptagning och transkribera
Ljudupptagningar ger en nästintill fullständig och permanent dokumentation för en
intervju och är också enkelt för andra forskare att kontrollera innehållet (Denscombe,
2016; Bryman & Bell, 2017). Vid ljudinspelningar behövs det vanligtvis göras en
transkribering. Transkriberingen gör det lättare för att undersöka och jämföra data,
däremot är det tidskrävande (Denscombe, 2016; Øyen & Solheim, 2015; Borgström, et
al., 2015; Bryman & Bell, 2017).
Det är mycket som sker under en intervju som inte fångas upp i en ljudupptagning,
såsom samspelet med miljön och kroppsspråk. Under intervjuer finns det mycket som
händer runt omkring som är centrala för analysen och därför viktigt att dokumentera
(Hallin, 2018; Blomström, 2015; Bryman & Bell, 2017; Jensen, 2016). Även den
intervjuade personen kan känna ett obehag med att spela in ett samtal och bete sig
annorlunda. Det är viktigt att ljudupptagningen används enbart när det finns en tydlig
fördel med användningen (Denscombe, 2016; Bryman & Bell, 2017).
20
Videoupptagning ger en fullständig dokumentation som fångar även upp de icke-
verbala kommunikationerna och andra kontextuella aspekter. Det är ovanlig metod, då
det kan anses vara påträngande och störande för intervjun. Ljudinspelningar brukar
vanligtvis vara tillräcklig för forskningssyften. (Denscombe, 2016; Bryman & Bell,
2017)
På grund av den rådande situationen med COVID-19 kunde inte intervjuerna äga rum
på plats utan telefonintervjuer gjordes. På grund av att författarna och den intervjuade
inte hade samma program för att ha videokonferens, utfördes intervjuerna via telefon
istället. Telefonintervjuerna hade sina fördelar med att det var tidseffektiv och
lätthanterligt, dock var nackdelen att kroppsspråk inte kunde läsas av. Vilket gjorde att
telefonintervjun vid ett flertal tillfällen pratade den intervjuade och intervjuaren i mun
på varandra.
En transkribering gjordes efter att samtalet hade ägt rum, även om det är tidskrävande
var det angeläget för studien för att noggrann kunna analysera innehållet. Vid ett flertal
tillfällen förkastades delar av intervjuerna då den intervjuade själv uttalade sig om att
hen inte hade djupare kännedom om frågeställningen och baserade frågorna på
personliga antagande utan faktaunderlag.
2.4.4.5 Fallföretagets hållbarhetsredovisning
Hållbarhetsredovisningen har inte funnits lika länge som den traditionella
redovisningen, skillnaden mellan redovisningarna är att den traditionella ska företaget
göra medan hållbarhetsredovisningen är frivillig. Sedan 1987 när FN framställde
Brundtland Kommissionen för miljö- och hållbarhetsredovisning som intresse för
hållbarhetsfrågor tog fart hos företag (Bergström et al. 2002; Forstenson, 2018). Med
fallföretagets hållbarhetsredovisning kunde författarna ta del av siffror och andra
visioner och strategier som företaget tillämpar. Speciellt var det angeläget kapitlet med
deras transporter, för att få kännedom om de transportsätt som fallföretaget använder sig
av. Dock betydelsefullt att ett kritiskt förhållningssätt till fallföretagets
hållbarhetsredovisning, då den främst är framtagen till deras intressenter.
21
2.5 Studiens kvalitet
2.5.1 Reliabilitet
Reliabiliteten mäter sanningsvärdet och tillförlitligheten i studien, där det oftast är
aktuellt när det är en kvantitativ undersökning (Bryman & Bell, 2017; Biggam, 2015;
Sohlberg & Sohlberg, 2019). Den handlar om följdriktigheten, överensstämmelsen och
pålitligheten på ett begrepp. Då studien undersöker en aktuell och pågående situation
kan reliabiliteten i resultatet brista, vilket innebär att måttet inte är stabilt för ämnet.
Situationen kan ändras i tidsförloppet av studien vilket gör att attityden till problemet
fluktuerar och resultatet kan skilja sig i intervjuerna. För att minska skillnaderna i
resultatet kommer intervjuerna genomföras i ett kort tidsspann.
Det finns inte mycket forskning än att tillgå om COVID-19 och den vetenskapliga
litteraturen är generell för globala risker då alla externa störningar är unika. Den
teoretiska referensramen kommer därför att bygga på tidigare erfarenheter av pandemier
såsom SARS och svininfluensan. Även förändringar har skett på marknaden efter
liknande händelser. Den teoretiska referensramen kan därför endast ge en generell bild
av riskhanteringen som behöver anpassas på COVID-19´s effekter i supply chain.
Effekterna kan komma att pågå efter tidsramen för denna studie vilket ger svårigheter
att dra en slutgiltlig slutsats. Slutsatsen kommer således bygga på den kunskap som
finns att tillgå i dagsläget.
2.5.2 Validitet
Validiteten i studien mäter mätningens relevans och styrka, och är en korrelation mellan
den teoretiska definitionen och den operationella definitionen. Det handlar om huruvida
de slutsatser som dras hänger ihop eller inte (Bryman & Bell, 2017; Biggam, 2015;
Sohlberg & Sohlberg, 2019). Biggam, (2015) & Sohlberg och Sohlberg, (2019) menar
vidare det är betydelsefullt att forskarna tillämpar rätt mätmetoder efter det valda syftet.
Datainsamlingstekniken är angelägen för att ge författarna information om de utvalda
ämnet, där den primära datainsamlingen är baserad på intervjuer på fallföretaget.
Respondenterna till intervjuerna har olika ansvarsområden på fallföretaget, vilket kan
22
leda till att intervjufrågorna besvaras olika. I studien är det viktigt att leda och ställa rätt
typ av frågor som behövs för att få rätt information baserat på studiens syfte.
En viss del av informationen som ges är sekretessbelagt vilken kan göra respondenten
obekväm när känsligt material tillkännages. Detta leder till att det kan bli svårt att få
hela bilden av verkligheten i materialet. De kan ha ett syfte att marknadsföra sin
verksamheten och ge en bättre bild av verkligheten eller vara partisk till sitt eget arbete.
För att undvika partiska svar kommer flera intervjuer genomföras och för att säkerställa
giltigheten kommer också frågorna skickas i förväg i samband med missivbrevet så att
respondenten har möjlighet att förbereda och ge svar som är relevanta för forskningen.
2.5.3 Generaliserbarhet
Generaliserbarhet visar om det som kommer fram i studien kan generaliseras, där
studien ska kunna utföras av andra och ge samma resultat (Bryman & Bell, 2017;
Sohlberg & Sohlberg, 2019; Biggam, 2015). Bryman och Bell (2017) & Jensen (2016)
riktar kritik mot fallstudier som forskningsmetod inte alltid är generaliserbart. Jensen
(2016) & Denscombe (2014) menar vidare att författarna till fallstudien ska säkerställa
att fallstudien är generaliserbar.
Studiens frågeställningar och syfte är baserat på en komplex situation, där fallstudie
som forskningsmetod har möjliggjort en ökad förståelse för hur ett svenskt medelstort
exportföretag har påverkats av COVID-19.
Hur ett svenskt medelstort exportföretag kan arbeta med riskhantering vid framtida
pandemier är en komplex frågeställning. Där många olika faktorer är avgörande, såsom
pandemins egenskaper, exportkunderna, vilka politiska åtgärder som vidtas i både
Sverige och i länderna där kunderna har sina verksamheter samt vilka produkter eller
tjänster som företaget säljer. För att öka generaliserbarheten har ett ramverk
riskhanteringsstrategier gjorts, baserat på identifiering, mätningar, analys samt respons
på riskerna, som kan antas vara tillämpbart även hos andra svenska medelstora
exportföretag.
2.6 Etiska perspektiv
Etik inom forskningen rör frågor om forskningens innehåll och om forskarens relation
till uppgiften. Studien följer de fyra huvudkrav Vetenskapsrådet (2002) lagt till grund
23
för god forskningssed: Informationskravet, Samtyckeskravet, Konfidentialkravet och
Nyttjandekravet. (Vetenskapsrådet, 2002)
Informationskravet uppfylls genom att respondenterna i intervjuerna informeras om
deras uppgift i studien och vilka villkor som gäller för deras deltagande. De upplyses
om det frivilliga deltagandet och att de har rätt att när som helst avbryta sin
medverkan. Informationen som ges omfattar alla dem inslag i den aktuella studien.
Denna förhandsinformation skickas ut i ett missivbrev till respondenterna och skickas
tillbaka signerat av respektive för att bekräfta att de tillgodosetts med rätt information.
Detta uppfyller även samtyckeskravet.
Då sekretessbelagd information analyseras i studien kommer författarna till studien
underteckna en förbindelse om tystnadsplikt beträffande sekretessen för att förhindra
spridning av känsliga strategiska uppgifter från verksamheten. Respondenternas svar i
intervjuerna kommer antecknas, lagras och avrapporteras på ett sådant sätt att obehöriga
inte kan tillgå uppgifterna. På så vis kan studien fullgöra konfidentialkravet.
Informationen som tas fram under intervjuerna och fallstudien kommer inte användas
eller utlånas för kommersiellt bruk eller andra icke-vetenskapliga syften.
Personuppgifterna kommer vara sekretessbelagda för att inte kunna användas för beslut
eller åtgärder som direkt påverkar den enskilde utom efter särskilt medgivande av den
berörda. Med denna åtgärd uppfylls även nyttjandekravet.
2.7 Hållbarhetsperspektiv
Studien beaktar de ekonomiska, sociala och miljömässiga faktorerna ur ett
hållbarhetsperspektiv. Utmaningar finns dock med att skapa en balans mellan dessa
faktorer då vissa ekonomiska faktorer kan vara sämre ur ett socialt och miljömässigt
perspektiv. (Johansson, 2013; Frostenson, et al., 2017)
Studiens syfte är baserat på att undersöka fallföretagets ekonomiska påverkan samt ge
förbättringsförslag för att reducera de ekonomiska förlusterna. Förbättringsförslagen
kommer därmed inte enbart gynna det ekonomiska perspektivet, utan även tillgodose de
sociala och miljömässiga faktorerna. Då med hänsyn till att alla tre perspektiv är
nödvändiga för att skapa hållbara konkurrensfördelar på marknaden.
24
3. Teoretisk referensram
Teorikapitlet presenterar studiens litterära referensram som ligger till grund för
fallstudien. Avsnittet inleds med en övergripande litteraturöversikt och presentationen
övergår sedan i ett smalare forskningsområde för att skapa en djupare förståelse av
ämnet
3.1 Logistik
Logistik är ett samlingsnamn för läran om ett effektivt materialflöde menar Lumsden
(2019), där produkter och material ska finnas tillgängliga på rätt plats vid rätt tidpunkt.
Genom att optimera logistiken ökar företagets konkurrenskraft och det ekonomiska
utfallet (Lumsden, 2019).
Det bör poängteras att logistiken inte enbart innefattar metoder, tekniker eller verktyg,
utan den spelar en roll i att administrera material i och mellan verksamheter (Fugate,
Mentzer, & Stank, 2011). Jonsson (2016) menar vidare att logistiken handlar även om
att organisera, styra och planera aktiviteterna i materialflödet. Det gäller alla delar av
materialflödet, från utvinning av råmaterial till slutkonsument, samt returflödet av
material och produkter. Målsättningen är att minimera kostnader, skapa en god
kundservice, reducera kapitalbindning, minska miljöbelastningen och skapa goda
sociala förutsättningar (Jonsson, 2016; Lumsden, 2019).
3.1.1 Produktionslogistik
Produktionslogistik handlar om planering, samordning och styrning av företagets
materialflöden och resursflöden med utgångspunkt från sitt produktionssystem, att det
primära målet i ett vinstdrivande industriföretag är att skapa lönsamhet genom en
effektiv produktförädling (Olhager, 2013; Mattsson, 2013). Målsättningen vid
utformning och planering av produktionssystemet är ett högt kapacitetsutnyttjande som
anpassas väl till efterfrågan. (Olhager, 2013)
3.1.2 Distributionslogistik
Distributionslogistik är de funktioner som fysiskt förflyttar produkten, vanligtvis från
producent till konsument. Funktionerna skapar nytta genom att köparen kan disponera
produkten, samt lagerhållning och transporter (Lumsden, 2019; Jonsson, 2016;
25
Sandberg, 2015.). Lumsden (2019) menar vidare att distributionslogistik har utvecklats
till att bli ett av producentens viktigaste konkurrensmedel, genom att företag kan
differentiera sig från andra företag genom att erbjuda en bra leveransservice. Om
produktens egenskaper inte skiljer sig nämnvärt från andra konkurrenters, kan det sättet
företaget levererar på vara en avgörande faktor för framgång (Lumsden, 2019).
3.2 Supply Chain Management (SCM)
Supply chain är ett nätverk mellan ett företag och dess leverantörer för att producera och
distribuera en specifik produkt till slutanvändaren. Nätverket innehåller olika aktiviteter,
personer, enheter, information, företag och resurser (Christopher, 2016; Waters, 2011;
Prajogo et al., 2016; Lotfi et al., 2013). Där Supply chain management (SCM) bygger
på logistik och försöker uppnå koppling och samordning hos aktörerna mellan
processerna i supply chain. (Christopher, 2016)
Den ökade globala konkurrensen har lett till att verksamheter inte bara vill förbättra den
inre verksamheten, utan även integrera leverantörerna i supply chain (Prajogo et al.,
2016). Det är en avgörande faktor att integrera sina leverantörer för att konkurrera på
den globala marknaden, då det finns ett stort behov av att dela och sprida kunskap.
Integrationen gör det angeläget att flera verksamheter fokuserar på att förbättra
hanteringen av sin SCM (Lotfi et al., 2013; Christopher, 2016; Prajogo et al., 2016).
Syftet med SCM hävdar Christopher (2016) kan vara att exempelvis att minska eller
eliminera buffertlager som finns mellan organisationer i en supply chain genom att dela
information om efterfrågan och aktuella lagernivåer (Christopher, 2016). SCM har blivit
ett populärt koncept till följd av trender som global outsourcing och högre konkurrens
inom ledtid och kvalitet. Globaliseringen har gjort att företag måste finna sätt att
effektivisera samordna och flödet av ingående och utgående material för att konkurrera
på den globala marknaden (Mentzer et al., 2001).
Företags supply chains är vanligtvis inte robusta för att hantera konsekvenserna av en
pandemi (Manners-Bell, 2016). På senare år har utbredda störningar framkommit av
händelser som till exempel SARS-utbrottet i Kina 2003 vilket har förändrat
uppfattningen av säkerhet inom supply chain och också styrkt sårbarheten. (McKibbin
& Fernando, 2020)
26
3.3 Definition av en risk
Att definiera vad en risk innebär är problematiskt, då risk och osäkerhet eller liknande
begrepp vanligtvis blandas ihop (Manuj & Mentzer, 2008). Båda begreppen handlar om
bristande kännedom om framtiden. Dock är en risk mätbart, medan en osäkerhet inte går
att mäta (Waters, 2011). Begreppet risk har ett flertal definitioner beroende på
forskningsområde (Dias et al., 2020). Inom exempelvis entreprenörskap kan en risk
betyda att våga (Rao & Goldsby, 2009).
Mitchell (1999) definierar en risk som en subjektivt bestämd förväntan på förlust; ju
större sannolikheten är för denna förlust, desto större är risken (Mitchell, 1999). ISO-
standarden definierar en risk som en följd av att en organisation sätter upp och strävar
efter mål i en osäker miljö, däremot behöver det inte innebära negativa påföljder (Purdy,
2010). I supply chain uppfattas risken i allmänhet för dess oönskade konsekvenser (Dias
et al., 2020). Där enligt Kaplan (1997) är definitionen av en risk inom supply chain en
framställning av dess konsekvenser och sannolikhet. Konsekvenserna har olika mätetal,
exempelvis antal skadade, människoliv eller ekonomiska förluster. (Kaplan, 1997)
3.4 Supply Chain Risk (SCR)
Supply chain risk (SCR) har blivit alltmer uppmärksammat inom forskning och för
utövare (Jüttner, 2015). SCR kan delas in i två kategorier, externa respektive interna
oförutsägbara händelser. De externa oförutsägbara händelser är det som inträffar utanför
supply chain såsom naturkatastrofer, krig, industriella åtgärder, sjukdomsutbrott,
prisökningar, brist på råvaror (Waters, 2011; Manners-Bell, 2014). Interna händelser
uppstår inom företagets egna supply chain (Christopher, 2016; Jüttner, 2015; Manners-
Bell, 2014). Manners-Bell (2014) menar vidare att de interna och externa oförutsägbara
händelsernas inverkan benämns intern respektive externa effekter.
Ett företags nätverk av aktörer kan befinna sig på många olika platser runt om i världen
och har lett till ett komplext supply chain. När komplexiteten i ett företags supply chain
ökar har också sårbarheten inför externa händelser ökat. Det är inte de externa
händelserna i sig som blivit fler, utan när en extern händelse idag inträffar leder det till
större konsekvenser för företag. (Manners-Bell, 2014)
Sårbarheten i supply chain har ökat i samband med implementering av olika strategier
för att förbättra företagets resultat, exempelvis Just-in-time och Lean (Dias et al., 2020).
27
Där Manners-Bell (2014), menar att transportsträckorna mellan aktörerna i supply chain
har blivit längre och då ökar också riskerna vid valutaförändringar, högre
fraktkostnader, korruption, stölder, naturkatastrofer, sjukdomsutbrott, politiska problem
med mera (Manners-Bell, 2014).
Externa händelser kan uppstå i alla möjliga områden och vara isolerade incidenter där
somliga oförutsägbara händelser är kontrollerbara, medan andra inte. Alla händelser
betraktas som ett hot för supply chain, där vissa anses ha större konsekvenser än andra
(Christopher & Holweg, 2011; Manners-Bell, 2014). Externa händelsers påverkan på
supply chain är dock omöjliga att förutsäga (Christopher, 2016).
Enligt Hendricks och Singhal (2003) visar en studie att 34 procent av störningarna i
supply chain uppstår från den interna verksamheten och 13 procent kommer från
kunderna. Fyra procent kommer från miljömässiga aspekter eller regeringen, varav en
kombination mellan regering och natur var på sex procent (Hendricks & Singhal, 2003).
Jüttner (2015) åsyftar att de flesta företag förväntar sig att externa händelser påverkar
deras supply chain inom de kommande fem åren (Jüttner, 2015). I slutet av 2019 utbröt
pandemin COVID-19 som skapade negativa konsekvenser för många företags supply
chain (McKibbin & Fernando, 2020).
3.4.1 Pandemier
Externa händelser kan delas in i miljömässiga, ekonomiska, samhälleliga,
säkerhetsmässiga och tekniska händelser som kan komma att påverka företagets supply
chain negativt (Manners-Bell, 2014). Miljömässiga risker omfattar alla risker som
uppstår till följd av samverkan mellan supply chain och miljön (Jüttner, Peck, &
Christopher, 2003), där pandemier klassificeras som en miljömässig extern händelse
(Manners-Bell, 2014).
Skillnaden mellan en epidemi och en pandemi är att, en epidemi definieras som ett
sjukdomsutbrott som sprids och drabbar många individer samtidigt. Däremot är en
pandemi är typ av epidemi som förekommer över ett brett geografiskt område och
påverkar en högre andel av befolkningen (Socialstyrelsen, 2012). Vetenskapen har gjort
stora framsteg under det senaste århundradet att ta fram vetenskap och medicin om
epidemier och pandemier. Dock påminns vi ständigt om att vi lever i en värld av virus
28
och bakterier som för evigt förändrar sig och anpassar sig till människan och dess
försvaret som människan bygger upp (Homeland security council, 2006).
Pandemier är ofta inte den första risken chefer inom supply chain identifierar och
prioriterar, men är kanske en av de mest allvarliga externa riskerna. Risken kan bland
annat leda till en omedelbar effekt av samhällets förebyggande krisåtgärder på grund av
den offentliga och privata sektorns förmåga att upprätthålla verksamheten, särskilt inom
transport och logistik. (Manners-Bell, 2014)
3.4.2 COVID-19
Utbrottet av COVID-19 startade i Wuhan i Hubei-provinsen i Kina i slutet av 2019.
Första fallet av viruset COVID-19 i Europa rapporterades i januari. Viruset fortsatte att
spridas och kort därefter utlyste Världshälsoorganisationen (WHO) globalt nödläge. I
slutet av januari rapporterades det första fallet av viruset i Sverige, varav i Italien hade
spridningen nått så långt att hela samhället sattes i karantän. WHO klassade utbrottet av
COVID-19 som en pandemi i mars 2020 och några dagar efter förklarade
organisationen Europa som epicentret för pandemin. (WHO, 2020a)
Viruset har en stor omfattning och innebär en osäkerhet som ligger långt utöver
erfarenheterna från många företagsledare. Den senaste epidemin som liknade COVID-
19 mest är utbrottet av SARS. Utbrottet smittade mer än 8000 människor och varade i
nio månader. På mycket kortare tid har COVID-19 redan infekterat mer människor, dess
spridningshastighet är betydligt värre än SARS (Liu, et al. 2020). Den 2020.06.02 fanns
det 6,2 miljoner bekräftade fall världen över, varav 36 500 i Sverige. Dock finns det ett
stort mörkertal på antal smittade (Nyteknik, 2020).
3.5 Supply Chain Risk Management (SCRM)
Supply chain risk management (SCRM) är en del av utav riskhanteringen (Waters,
2011). Hanteringen av störningar i supply chain har framkommit som en av de
viktigaste forskningsfrågorna i SCM-litteraturen. Intresset för ämnet växte av den
fortsatta osäkerheten för världsekonomin, affärstrender som ökad outsourcing och en
utvecklad informationsteknologi vilket har framkallat utvecklingen av komplexa
globala supply chains. Trots att stora fördelar kan skapas med utökade supply chains
ökar också sårbarheten vid störningar (Giannakis & Papadopoulos, 2016).
29
Målet med SCRM är att minimera den externa händelsens påverkan på verksamheten
(Paulson, et.al, 2016). Carter och Rogers (2008) definierar SCRM som ett företags
förmåga att förstå och hantera dess ekonomiska, miljömässiga och sociala risker i
supply chain, som skulle kunna reduceras genom beredskapsplanering och en elastisk
och smidig supply chain (Carter & Rogers, 2008). Riskerna ska identifieras innan
händelserna inträffar och en beredskapsplan ska finnas (Waters, 2011).
Global hantering av supply chain innefattar identifikation och utvärdering av risker och
negativa effekter som förluster samt implementering av lämpliga strategier genom en
samordnad strategi bland medlemmarna i supply chain. Målet är att till exempel minska
förluster, sannolikhet, händelsens hastighet, förlusthastigheten, frekvens och
exponering. Riskhanteringen bör beaktas för att uppnå kostnadsbesparingar och
lönsamhet. (Christopher, 2016)
En robust supply chain är däremot kostsamt och kommer under vanliga omständigheter
att innebära en konkurrensnackdel på grund av de ökade kostnaderna med mer resurser
och högre samordning (Christopher & Holweg, 2011). De komplexa egenskaperna i
supply chain kräver skräddarsydda riskhanteringsåtgärder med tanke på att flera företag
utsätts för störningar (Hernandez & Rébula de Oliveira, 2020; Waters, 2011).
3.6 Logistik påverkan av pandemier
Oförutsägbara händelser i supply chain kan förhindra material från att levereras och
orsaka förseningar i kedjan. Råmaterial som inte kan levereras kan orsaka stopp i
produktionen, vilket kan innebära att alternativa material, operationer eller transporter
måste användas. (Waters, 2011; Kumar & Chandra, 2010; Manners-Bell, 2014) Externa
händelser som en pandemi kan också leda till restriktioner för export/import, högre
kostnader och lägre kapacitet på transporter. Vid pandemier kan regeringar stänga
gränser för att förhindra smittspridning, som direkt skapar störningar i
distrubitionslogistiken. Transportkostnader har också en betydande del av den totala
kostnaden för produkter. Brist på kapacitet och störningar i leveransscheman kan hota
företaget, då många företag har byggt sina distributionsstrategier på pålitliga och
konsekventa servicenivåer. (Manners-Bell, 2014)
Manners-Bell (2016) menar att stängning av gränserna för att förhindra
smittspridningen av pandemier har en direkt påverkan på godstransporterna. Stora
30
mängder av godsen transporteras med passagerarflygplan, och leder till en negativ
påverkan i samband med att flygbolagen minskar på antalet flygningar. Färre flygningar
innebär att logistikplanerare använder alternativa transportvägar för att transportera
inom Europa. Det största problemet är att hantera interkontinental trafik, där
transporterna får ta betydligt längre transportvägar för att nå slutdestinationen.
(Manners-Bell, 2016)
3.7 Ekonomisk påverkan av pandemier
Att minska smittspridningen i samband med pandemier och epidemier handlar lika
mycket om att konfigurera med de ekonomiska och finansiella systemen (Peckham,
2013). Där ekonomiska konsekvenser uppstår inte av pandemin eller epidemin i sig,
utan av själva hanteringen. (Paulson, et.al, 2016)
Den ekonomiska påverkan till följd av pandemier och epidemier kan delas in i; mikro,
meso och makronivåer. Mikroekonomi är en småskalig ekonomi, där efterfrågan och
utbudet är centralt och omfattar familjer, enskilda personer eller företag. På mesonivå
studeras de ekonomiska aktiviteter inom såsom industrier, ekonomi sektorer och
koncernföretag. Däremot är makroekonomi en del av nationalekonomin som behandlar
större ekonomier såsom arbetslöshet, tillväxt, inflation och deflation (Lundmark, 2017;
Eklund, 2017; Burbank, 2012). Oavsett förutsatter och kompletterar mikro, meso- eller
makroaspekterna varandra (Burbank, 2012). I studien kommer endast de viktigaste
ekonomiska konsekvenserna till följden av COVID-19 att presenteras.
3.7.1 Makronivå
Bland de flesta externa händelserna, som till exempel jordbävningar, återgår de
ekonomiska och finansiella systemen till det normala relativt snabbt. Däremot tar
pandemier längre tid innan de ekonomiska systemen kan återställas (Christopher &
Holweg, 2011). Ett flertal tidigare pandemier har visat tydliga nedgångar i de
ekonomiska systemen, för långsamma pandemier såsom HIV/AIDS har det haft mindre
ekonomisk påverkan (Olga, 2013).
Den ekonomiska påverkan på makroekonomin kan delas in i direkt och indirekt
påverkan, där den direkta påverkan kan identifieras direkt efter att den händelsen har
inträffat. Den indirekta påverkan kan visa sig flera månader eller år senare och är
svårare att identifiera. (Manners-Bell, 2016; Olga, 2013)
31
Olga (2013) menar att när en pandemi uppstår skapas en ekonomisk nedgång i samband
med förändringar i efterfrågan, drastiska förändringar i utbudet samt ekonomiska och
sociala störningar. Länder är beroende av varandra genom resor, handel och
kapitalrörelser. Förändringarna i ekonomin sprider sig därför över de sammankopplade
ekonomiska och finansiella systemen mellan länderna, eventuellt före pandemin når
länderna (Olga, 2013). Företagslogistik, vars tillväxt är direkt proportionell mot den
ekonomiska aktiviteten, påverkas negativt av en nedgång i den globala efterfrågan och
utbud (Manners-Bell, 2016).
I företag över hela världen, oavsett storlek, finns det märkbara sammandragningar i
produktionen på grund av COVID-19, menar McKibbin och Fernando (2020).
Transporten är begränsad mellan länder som ytterligare bromsar den globala
ekonomiska verksamheten (McKibbin & Fernando, 2020). Oro bland konsumenter och
företag har förvrängt vanliga konsumtionsmönster och skapat marknadsavvikelser i
samband med COVID-19 (McKibbin & Fernando, 2020b). En ekonomisk påverkan
kunde även konstateras under SARS-epidemin 2003 genom drastiska minskningar av
konsumtionen av olika varor och tjänster (Lee och McKibbin, 2004).
Erfarenheterna av den negativa ekonomiska påverkan från tidigare epidemier och
pandemier är värdefull information om hur den tänkbara ekonomiska konsekvensen för
COVID- 19 förväntas bli (McKibbin & Fernando, 2020). Den snabba spridningen av
SARS 2003 och H1N1-influensa 2009 resulterade både i ekonomiska förluster då vissa
globala handelsnätverk stängdes ned (Morse, et.al., 2012), samt under H1N1- influensan
stoppade även den mexikanska regeringen produktionen för att förhindra spridningen
och landets BNP sjönk med cirka 0,3 - 0,5 procent (Manners-Bell, 2014).
Att uppskatta effekterna av en pandemi är svårt (McKibbin & Fernando, 2020; WHO,
2020b). Epidemin SARS uppskattas till att ha kostat cirka 40 miljarder US-dollar.
Internationella valutafonden har beräknat att COVID-19s effekter kommer minska
tillväxten och andra internationella organisationer uppskattar att den globala tillväxten
kommer bli hälften så stor (WHO, 2020). Enorma störningar i globala supply chain för
företag har uppstått, och det finns en risk att om spridningen av viruset fortsätter
kommer många arbetsplatser läggas ned (WHO, 2020b; McKibbin & Fernando, 2020).
32
Det verkliga utfallet av COVID-19 och dess ekonomiska påverkan kommer att visa sig
flera år efter att smittspridningen tog fart (McKibbin & Fernando, 2020).
3.7.2 Mesonivå
När pandemier uppstår är samhällets åtgärder såsom social distansering en strategi för
att minska smittspridningen, men det leder till snabba och betydande negativa
störningar i efterfrågan vilket utgör hälften av den totala ekonomiska effekten. Den
ekonomiska effekten av störningar i efterfrågan på marknaden är betydligt högre än de
direkta och indirekta kostnaderna för sjukvården. (Olga, 2013)
Konsekvenser av en pandemi är svåra att förutsäga, men påverkan på samhället beror
bland annat på pandemins epidemiologi (andelen insjuknade och dödsfall).
Befolkningens reaktioner som kan komma att påverka möjligheterna att implementera
förebyggande åtgärder för att förhindra smittspridning och samhällets förmåga att
hantera ökande frånvaro av personal och ökande krav på offentlig service kommer
påverka konsekvenserna. (Socialstyrelsen, 2012).
3.7.3 Mikronivå
Sannolikheten att en pandemi inträffar är relativt låg påstår Manners-Bell (2014),
däremot ska risken inte överskattas. Pandemier har en stor negativ påverkan i
humanitära termer, men även allvarliga effekter på den ekonomiska utvecklingen för
företag (Manners-Bell, 2014).
Direkta effekter är till stor del den ekonomiska påverkan av pandemier på supply chain
såsom förseningar av export och importer, valutaförändringar, minskad arbetskraft,
efterfrågechocker, dvs att efterfrågan ökar eller minskar i förhållande till utbudet.
Efterfrågechockerna kan antingen vara positiva eller negativa för produktionen och
supply chain, dock har den vanligtvis negativ påverkan och kraftig nedgång i
efterfrågan kan resultera i en kris för hela supply chain (Manners-Bell, 2014).
Effekterna kan innebära allvarliga ekonomiska påverkan över hela nätverket
(Christopher, 2016).
Små företag består av 99 procent av det totala antalet företag i världen och dessvärre är
det just dem som har störst negativa ekonomiska konsekvenser i samband med COVID-
33
19. Framförallt restaurang och turistbranschen branschen är hårt drabbade
(Businessinsider, 2020). Svenska myndigheter har satt in krispaket för att rädda
småföretagen (Svenskt näringsliv, 2020), det bör uppmärksammas att det finns företag
som profiterar under krisen (Ozili & Arun, 2020).
Enligt Skogsindustrierna (2020) har en majoritet av skogsindustriföretagen påverkats av
COVID- 19 där 95 tillfrågade träföretag svarade på en enkätundersökning. 80 procent
menar att exporten har försvårats. Efterfrågan har minskat i samband med pandemin,
hela 70 procent av företagen har märkbara minskningar av försäljningen eller
orderingång jämfört med samma period under fjolåret. 10 procent av företagen har
märkt en minskning av sin försäljning med 50 procent, medan 20 procent av företagen
har en minskning mellan 20 och 49 procent av försäljningen (Skogsindustrierna, 2020).
3.8 Politiska åtgärder vid pandemier
De politiska förberedelserna för en pandemi kräver utnyttjande av alla nationella
maktinstrument och samordnade åtgärder från alla delar av regeringen och samhället
(Homeland security council, 2006), dock kan det politiska åtgärderna i samband med en
pandemi, ha globala konsekvenser på människors hälsa och de ekonomiska systemen,
enligt Garoon och Duggan (2008).
Ett växande hot om pandemisk influensa har lett till en ökad politisk beredskap för att
minska de ekonomiska och sociala konsekvenserna. Världshälsoorganisationen WHO
har tidigare utfärdat rekommendationer vid ett utbrott (Garoon, & Duggan, 2008).
Forskare har dock förkastat WHO:s föreskrifter, då det etiska och kulturella perspektivet
inte uppmärksammats tillräckligt (Barnett et al., 2005; Coker & Mounier-Jack, 2006).
Många länder står inför stora utmaningar med COVID-19, då belastningen på
politikerna är stor (Open government partnership, 2020). I ett försök att rädda liv och
inte belasta sjukvården har länder liknartade åtgärder för att möta COVID-19 i europa.
Italiens och Spaniens befolkning sattes i karantän under en period. I Storbritannien kan
de lämna hemmet under en timme per dag med träning och införskaffning av matvaror
(QZ, 2020). Även mitt i de olika politiska strategierna har Sverige väckt stor
uppmärksamhet i sin inställning till COVID-19, med betydligt mildare restriktioner
(Juranek & Zoutman, 2020).
34
I Sverige har medborgarna ett individuellt ansvar för social distans, och regeringen
håller det mesta av samhället öppet. Det finns undantagsregler - gymnasier och
universitet är stängda och sammankomster med mer än 50 personer är förbjudna.
Företagen förblir till stor del öppna, och samhället kan flyta på i stort sett normalt.
Företags vars anställda uppmanas att arbeta hemifrån om det är möjligt. (Juranek &
Zoutman, 2020)
3.9 Riskhantering
Strategier rörande supply chain kräver djupare kunskaper för att hantera externa
händelser (Waters, 2011). Företag tenderar att ha bättre kännedom om de interna
riskerna inom supply chain, men förbiser vanligtvis de kritiska faktorerna utanför
supply chain (Jüttner, Peck & Christopher, 2003; Cetinkaya et al., 2011). Att få djupare
kännedom om de potentiella externa störningarna är utmanande, då de nuvarande
strategierna inte fångar de flerdimensionella och interberoende beteendet hos riskerna.
Råmaterial passerar genom olika processer, geografiska och politiska regioner,
verksamheter och transportsätt innan de når slutkunderna (Handfield & Ernest, 2002;
Stecke & Kumar, 2009). Även kontrollspannet varierar beroende på den externa
störningen (Cetinkaya et al., 2011).
Implementeringsteamet av riskhantering bör vara tvärfunktionellt eftersom
konsekvenserna av katastrofala händelser skärs över hela supply chain hävdar
Knemeyer et al. (2009), vidare menar hen att om en anläggning går förlorad till följd av
en katastrofisk händelse påverkas supply chain, finansiella flöden och eventuellt
informationsflöden (Knemeyer et al., 2009).
Konsekvenserna av en katastrofal händelse kan också påverka relationer med kunder
och leverantörer. För att öka företagets förmåga vid riskhantering krävs ett brett
spektrum av funktionell expertis för att förutse potentiella katastrofala risker och
utvärdera deras sannolika konsekvenser. (Knemeyer et al., 2009). Waters (2011) menar
att riskhantering bygger på tron att ledningen fattar de beslut som är bäst för
verksamheten, dessvärre görs beslut under mycket komplicerade omständigheter.
Enligt Manuj och Mentzer (2008) innebär omständigheterna att den existerande risk
management är en förenklad modell av verkligheten och tar inte hänsyn till omvärldens
35
komplexitet som till exempel snabbt förändrade marknadsförhållanden, osäkra mål,
bristande information, snäva tidsfrister, begränsningar, olika intressen och politiska
övervägningar (Manuj & Mentzer, 2008). Den förenklade modellen innebär att chefer
aldrig kan garantera att rätt beslut fattas, utan de gör det bästa under rådande
förhållanden (Waters, 2011).
Riskhantering är ett begrepp som används löst, där begreppet risk tillämpas på ett vagt
sätt till alla situationer där det råder tvivel om resultatet. Risk management är ett bredare
begrepp för att ta hänsyn till större framtida händelser, där det huvudsakliga arbetet ska
identifiera riskerna och analysera dess konsekvenser som ska ligga till grund för en
bedömning av risken. Riskhantering handlar inte nödvändigtvis om att eliminera eller
minska risken, utan även söka möjligheterna med osäkerheterna och riskerna.
Ledningen ser sällan potentiella fördelar med risker, utan ser det mer som ett hot för
verksamheten. (Waters, 2011)
Många händelser kan inträffa i supply chain, dock är det de externa händelserna som har
störst negativ påverkan på supply chain, med hänsyn av att verksamheter inte alltid är
förberedda på händelserna. Det är därför angeläget att se över tidigare händelser, snarare
än att identifiera svagheter med nuvarande supply chain. Att ta itu med sårbarheterna är
det bästa sättet att mildra oförutsägbara händelser och dess effekter på supply chain.
(Manners-Bell, 2016; Waters, 2011)
Bättre kännedom kan förbättra beredskapen för de externa effekterna (Manners-bell,
2014). Pandemier är oundvikliga där en underskattning av dess konsekvenser, bristande
beredskap och otillräckliga förebyggande strategier är förekommande i företag (Olga,
2013).
3.10 Proaktiv riskhantering
I en dynamisk miljö, med föränderliga riskkällor, bör arbetet med riskhanteringen bli
proaktivt och inte baseras på tidigare händelser. Proaktivt arbete betyder förebyggande
arbete (Rasmussen & Svedung, 2000; Waters, 2011). Vidare menar Knemeyer, Zinn
och Eroglu (2009) att investeringar som gjorts under de senaste åren för att minska
kostnaden i supply chain är färre personal- och kapitalresurser, och speciellt för
lagerkostnader. Minskning av resurser leder därför också till en minskad förmåga att
hantera katastrofala händelser. Således bör proaktiv planering för dessa typer av externa
36
händelser prioriteras av chefer inom supply chain. En katastrofisk händelse har låg
sannolikhet att uppstå men har betydande konsekvenser för ett företag om den inträffar.
(Knemeyer, Zinn & Eroglu, 2009)
Nyckeln till att hantera en katastrofal händelse i supply chain är de personer som
ansvarar för genomförandet. Ramverket som föreslagits kan endast omvandlas till en
proaktiv planeringsprocess om det finns policyer för att ledningen och teamet i
implementeringen ska motiveras. Därför finns det behov av att ta itu med frågorna om
teambildning, ledarskap och motivation. (Knemeyer et al., 2009)
3.10.1 Process för proaktiv riskhantering
Sheffi (2005) ger en analys av behovet för företag att undersöka resiliensen i supply
chain. Resiliens är lika med ett företags förmåga att överleva, anpassa sig och växa vid
förändringar och osäkerhet (Sheffi, 2005). Utmaningen är att arbeta med en proaktiv
process för att identifiera möjliga källor till katastrofala händelser, mäta potentiella
effekter på supply chain och sedan välja lämpliga åtgärder som kan förhindra eller
mildra effekterna. (Knemeyer et al., 2009). Denna process illustreras i fyra punkter i
figur 1.
Figur 1. En process för proaktiv planering av katastrofala händelser i supply chain.
Källa: Egen bearbetning av författarna.
Steg 1. Riskidentifiering: Identifiera nyckelplatser, risker och hot
Första steget i riskhanteringsprocessen är riskidentifiering. Syftet med riskidentifiering
är att ta fram en lista med de viktigaste riskerna i verksamhetens supply chain. En
beskrivning av riskerna ska presenteras samt dess sannolikhet att uppstå och eventuella
konsekvenser (Jüttner, Peck & Christopher, 2003; Waters, 2011). Det bör poängteras att
37
alla företags supply chain är mottagliga för en mängd olika risker, men att det finns
risker som innebär en katastrof för det enskilda företaget (Brindley, 2004).
Knemeyer et al. (2009) hävdar att det första steget i planeringsprocessen bör vara att
identifiera nyckelplatser i supply chain. Nyckelplatserna kan vara lagerplatser,
transportterminaler eller en offentlig hamn och behöver nödvändigtvis inte vara en
anläggning företaget ägs eller drivs av i supply chain. En metod för att identifiera
nyckelplatser kan vara en kartläggning av supply chain. (Knemeyer et al., 2009)
Till särskilt viktiga platser hör platser till om ett avbrott i dess verksamhet resulterar i en
stor störning av flödet av varor i supply chain där ledningens bedömning avgör vilka
som är nyckelplatserna. Nyckelplatser representerar en enda källa för ett råmaterial eller
som det huvudsakliga distributionscentret för en större marknad. Platser som snabbt kan
kringgås eller ersättas är därför inte kritiska. (Knemeyer et al., 2009)
Vad som klassificeras som en oförutsägbar händelse är bristande kännedom om dess
inverkan, där det inte förekommer tidigare tecken för ett inträffande. Det är därför
angeläget att försöka identifiera riskerna i förväg och därmed vara bättre förberedd när
den externa effekten inträffar genom att kunna undvika den och minska dess effekter.
Dock innebär det höga kostnader och minskad effektivitet för ett förberedande arbete
för reducering av externa effekter. (Waters, 2011)
Svårigheterna med riskidentifiering är att ledningen ska identifiera företagets risker
samt finna korrekta hanteringar för dessa. Det har även visat sig finnas ett bristande
engagemang i organisationen gällande riskhantering, där dem har haft svårigheter med
att kunna relatera till ett förebyggande arbete med oförutsägbara händelser när det inte
finns kännedom om det kan komma inträffa eller inte. (Waters, 2011)
Den största utmaningen med att identifiera de externa riskerna är att det är omöjligt att
kunna förutse alla oförutsägbara händelser i framtiden (Waters, 2011). En pandemi kan
inte förutsägas innan människor har smittats och därmed är det svårt att förbereda
företaget (Morse, et.al., 2012; Manners-Bell, 2016).
Steg 2. Mätningar: Uppskatta sannolikheter och förlust för varje nyckelplats
38
Vid slutet av det första steget i den proaktiva planeringsprocessen kommer ledningen att
ha utvecklat en lista över nyckelplatser med en tillhörande specifikation av potentiella
katastrofala händelser som bör beaktas för varje nyckelplats. Nästa steg i processen är
att uppskatta sannolikheter för varje potentiell katastrof för varje nyckelplats.
(Knemeyer et al., 2009)
Det är svårt att göra mätningar på konsekvenserna av en oförutsägbar händelse. Vid
mätningar av risker är det även betydelsefullt att ta hänsyn till följande aspekter: riskens
omfattning, vilka intressenter som påverkas och förhållandet till andra risker (Waters,
2011). Den enklaste modellen för att mäta risker är emellertid genom att betrakta risken
som en produkt av sannolikheten för en given händelse multiplicerad med dess
svårighetsgrader, det vill säga: Supply chain risk = Probability x Business impact
(Waters, 2011; Knemeyer et al., 2009).
Figur 2. Riskkategoriseringsschema. Källa: Egen bearbetning från författarna.
Figur 2 visar ett kategoriseringsschema för potentiella risker i supply chain baserat på
ekvationen i ett sannolikhets- och svårighetsperspektiv (Knemeyer et al., 2009). I den
här rapporten ligger fokuset på händelser i det nedre högra hörnet, katastrofala
händelser, vilka har låg sannolik att inträffa men hög nivå av konsekvens. Katastrofala
händelser inkluderar bland annat pandemier, terrorattacker och naturkatastrofer som
39
oväntat kan störa flödet av produkter i supply chain när som helst. Sannolikheten är låg,
men kan ge stora konsekvenser för företaget. (Knemeyer et al., 2009)
När ledningen har uppskattat sannolikheten för en katastrofal händelse är det
nödvändigt att uppskatta konsekvenserna och förlusten till följd av händelsen. Den bör
beakta den totala effekten av förlusten på anläggningen i supply chain. Därför
inkluderas förlusten i samband med händelsen effekten på intäkter och kostnader, och
immateriella förhållanden som potentiell förlust av marknadsandel och kundförtroende
(Knemeyer et al., 2009; Waters, 2011). Helferich och Cook (2002) menar att följande
aspekter i supply chain kan påverkas av en pandemi: mänskliga resurser, produkt/lager,
fysiska tillgångar, offentlig infrastruktur, information och ekonomiskt kapital.
Steg 3. Riskanalys
En viktig del i riskhantering är att analysera riskerna och hur förekommande de är. Trots
att sällsynta händelser per definition är ovanliga, betyder inte det att de aldrig inträffar.
Den tidigare ekvationen som presenterats där sannolikheten av en riskfylld händelse
inträffar multiplicerat med konsekvenserna av den kan den ge ett förväntat värde. Denna
ekvation är användbar till chefer för att identifiera riskerna som bör prioriteras. Dock är
faktorerna (sannolikhet och konsekvenser) svåra att utvärdera, och chefer använder ofta
breda uppskattningar, subjektiva värden och överenskomna kategorier. (Goodwin &
Wright, 2010)
Flera verktyg kan användas till att hjälpa till med analysering av risker. De vanligaste
verktygen är systematiska sökningar av operationer, scenarioanalys, simulering och
nätverksmodeller. Företag kan skapa en bild av risktyperna med hjälp av olika diagram,
till exempel ABC-analys, riskkarta och sannolikhetsmatris. Riskanalysen avslutas med
en ordnad lista över risker där chefer skapar en identifiering av graden av oro för varje
risk. (Waters, 2011)
Steg 4. Respons vid risker: Åtgärder i riskhanteringen
Det finns många olika typer av risker vilket också gör att det finns flera olika strategier
för att svara på risker. Waters (2011) hävdar att det minsta ett företag svarar på risker är
att låta supply chain fungera som vanligt eller med minimal störning. Ett företags
40
supply chain ska vara uppbyggd på så sätt att den kan fortsätta vara effektiv även under
en period med störningar (Waters, 2011). Även om det är fördelaktigt att minska
riskerna eller uppskattade förluster förknippade med en katastrofal händelse som
påverkar en del av supply chain, bör inte alla risker mildras. I vissa fall kan kostnaderna
för åtgärderna överstiga effekterna av den katastrofala händelsen (Waters, 2011;
Manners-bell, 2016).
3.11 Supply Chain med strukturell flexibilitet
För att bibehålla företagets lönsamhet måste supply chain kunna svara snabbt på externa
och interna händelser (Waters, 2011; Manners-bell, 2016). Supply chain måste därmed
vara motståndskraftig mot oväntade katastrofala händelser (Christopher, 2016). Detta
kräver en djupgående förståelse för riskerna i supply chain och hur hanteringen ska ske
(Aqlan & Lam, 2015; Waters, 2011: Manners-bell, 2016; Naim et al., 2006).
Flexibilitet är viktigt i globala supply chains på grund av att det underlättar processen
att samordna och skapar en förmåga att hjälpa företag att hantera de höga nivåerna av
miljö- och operativ osäkerhet som ingår i den global verksamhet. Flexibilitet är dock en
kostnad för företag, och behövs inte i alla avseenden. (Manuj & Mentzer, 2008)
Forskare tenderar att fokusera enbart på produktionsflexibilitet och supply chain
flexibilitet åsidosätts, då det endast finns ett fåtal studier om flexibilitet i supply chain
(Gosling, Purvis & Naim, 2010; Sánchez & Pérez, 2005). För att möta turbulens i den
yttre miljön, behövs en strukturell flexibilitet som bygger på alternativa utformningar av
supply chain (Christopher & Holweg, 2011; Naim et al., 2006). Vickery, Calantone och
Dröge, (1999) definierar flexibilitet i supply chain som en sammanslagning av
produktflexibilitet, volymflexibilitet, ny produktflexibilitet, distributionsflexibilitet och
lyhördhet flexibilitet (Vickery, Calantone & Dröge,1999). För att arbeta med flexibilitet
är det angeläget med en öppen kommunikationskanal med viktiga kunder, för att snabbt
finna alternativa leveranser och hitta en väg för att minimera förluster (Kilpatrick &
Barters, 2020).
Naim et al., (2006) framställer att flexibilitetstyperna kan delas in i olika sektioner:
41
Figur 3. Flexibilitetstyper. Källa: Egen bearbetning av författarna
För att anpassa sig till en snabbt och effektivt till miljöförändringar har många företag
ökat flexibiliteten inom sin supply chain, dock är flexibiliteten kostsam (Merschmann &
Thonemann, 2011, Swafford et al., 2006). Komplexiteten med ett flexibelt supply chain
kan vilseleda utövare, där forskningen om perspektiven och definitionerna visar olika
resultat (Gosling, Purvis & Naim, 2010). Även om det finns tvetydigheter gällande
terminologin är fortfarande de grundläggande idéerna liknande (Naim et al., 2006).
Pujawan (2004) betonar att företag därför noggrant måste utvärdera hur mycket
flexibilitet de verkligen behöver.
Den viktigaste tyngdpunkten är att göra företagets supply chain lätt konfigurerad för
hantering av förändringar. Där de flesta rådande supply chain saknar förmågan till att
snabbt anpassa sig för förändrade marknads- och miljöförhållanden (Christopher &
Holweg, 2011; Waters, 2011; Manners-bell, 2016). Christopher & Holweg (2011)
menar vidare att det beror främst på utformningen av supply chain är mer anpassad efter
effektivitet snarare än flexibilitet. Ett fokus från att uppnå lägsta globala kostnad till att
tyngdpunkten istället skapa en flexibel supply chain struktur. Det innebär att inköpen
ska vara mer lokala än globala, då upphandlingar på globala nivåer medför stora risker.
(Christopher & Holweg, 2011)
Supply chain som uppvisar strukturell flexibilitet har vanligtvis uppnått denna status
genom ett antal åtgärder som alternativa källor för viktiga råvaror och
huvudkomponenter, delning av fysiska tillgångar såsom fabriker, distributionscenter
eller lastbilar med andra företag samt outsourcing till externa leverantörer (Christopher
& Holweg, 2011). Det är betydelsefullt att företag utvärderar alternativa
logistiklösningar i samband med COVID-19, då hamnstoppningar och brist på
lastbilsförare gör att företag måste utvärdera alternativa rutter i ett marknads- och
logistikperspektiv under denna period av störningar. Det är även angeläget med att fatta
42
beslut på kortsiktig efterfrågan, för att överleva som företag under krisen. (Kilpatrick &
Barters, 2020)
43
4. Empiri
Empirin inleds med en beskrivning av fallföretaget och därefter presenteras resultatet
av de genomförda kvalitativa intervjuerna med personal på företaget. Kapitlet besvarar
inledningsvis påverkan på fallföretagets affärs- och logistikflöde. Därefter beskrivs
fallföretagets tillvägagångssätt och hur de arbetar proaktivt med riskhantering.
4.1 Företagsbeskrivning
Det studerade fallföretaget är ett svenskt trävaruföretag som huvudsakligen exporterar
sågade och förädlade trävaror. Företaget består av åtta sågverk och två förädlingsenheter
som bemannas av cirka 800 anställda. Företaget är ett av Sveriges största trävaruföretag
och 65 procent av produkterna exporteras till Europa, Nordafrika, Mellanöstern och
Asien. Affärsflödet börjar i den svenska skogen där råvaran utvinns och transporteras
till något av företagets åtta sågverken eller två förädlingsenheterna. Där sågas och
förädlas råvaran till sågade och förädlade trävaror och bioprodukterna (bark, spån och
flis) blir till förnybar energi som biobränsle och pyrolysolja. Till Mellanöstern och
Asien transporteras varorna via sjötransport i containerns och bulkbåtar, medan i Europa
sker det framför allt via vägtransport med lastbilar. Figuren nedanför illustrerar
försäljningsandelarna av fallföretagets trävaror.
44
Figur 4. Marknadsfördelning i fallföretaget. Källa: Egen bearbetning av författarna
4.2 COVID-19s påverkan på fallföretagets marknad
Marknadsdirektören på fallföretaget menade att ett stort problem under pandemin är
oron över hur marknaden kommer att utveckla sig och hur efterfrågan på produkterna
påverkas. Även personalens hälsa på företaget kan komma att påverkas i framtiden,
vilket var enligt marknadsdirektören en hög prioritet. Direktören för riskhantering
berättade också att då krisen är på makronivå, har de inte möjlighet att ändra
produktsortiment eller marknader, då alla företag påverkas på något sätt.
4.2.1 Asiatiska marknaden
Den asiatiska marknaden inkluderar fallföretagets export till Kina, Japan och Sydkorea. Kina är
företagets största exportmarknad. Marknadsdirektören berättade i intervjun att fallföretagets
kinesiska marknad påverkades först av pandemins efterverkningar i mitten av januari, på grund av
att pandemin startade där. Stora problem uppstod på grund av att fallföretaget inte kunde leverera
till Kina, även om efterfrågan på produkterna var densamma. Leveransproblemet uppstod till följd
av Kinas “lockdown” en åtgard som samhället vidtog för att förhindra smittspridningen av viruset
COVID-19. Samhällets förebyggande åtgärder i kina pausade verksamheten i hamnarna och inga
containers transporterades till Europa, vilket skapade containerbrist för fallföretaget.
4.2.2 Europeiska marknaden
Fallföretagets försäljning till den europeiska marknaden utgör 62 procent av deras
omsättning, varav 34 procent är på den svenska marknaden. Försäljningschefen för
Europa kunde konstatera en halverad försäljning under april månad 2020 gentemot
prognosen för samma period, där vissa marknader påverkades mer än andra. Hen
menade dock att Europa inte kan klassificeras som en homogen marknad, då varje land
är unikt och handeln har påverkats olika i regionerna. I Skandinavien, Belgien och
Nederländerna har marknaden i stort sett varit oförändrad gentemot prognosen, medan
försäljningsvolymerna i Tyskland har minskat med 30 procent, i Frankrike med 50
procent och i Storbritannien med 80 procent.
Figuren nedanför visar de största marknaderna i Europa, där prognosen för april 2020
gentemot det verkliga utfallet illustreras i procent.
45
Diagram 1. Prognos och försäljning april. Källa: Egen bearbetning av författarna
Försäljningschefen berättar vidare att den svenska marknaden har ökat då Sverige inte
har haft lika strikta politiska restriktioner och hen menar vidare att det också kan bero
på svenskarna uppmanas att stanna hemma och därför snickrar mer. Däremot har de
övriga länderna vidtagit liknande politiska restriktioner, men utfallet visar helt olika
utfall.
Fallföretaget upplevde en osäkerhet kring hur länge COVID-19 kommer att påverka
företagets försäljning. I företaget spekulerades det mycket om vilka politiska åtgärder i
Sverige och övriga länder i Europa som kommer att vidtas under 2020 och dess
konsekvenser för företaget. Beräkningar på företaget visar att försäljningen på den
europeiska marknaden under 2020 kommer att minska med 10 - 30 procent gentemot
prognosen.
4.2.3 Skandinavien
Försäljningen på den skandinaviska marknaden har i stort sett varit oförändrad sedan
pandemin bröt ut, enligt försäljningschefen för Europa på fallföretaget. På den svenska
marknaden har försäljningen ökat med cirka 10 procent, berättade en försäljare för
marknaden. Denna ökning trodde hen dels beror på att Sverige har mildare restriktioner
än övriga länder i Europa. En avgörande aspekt är att i Sverige har många anställda
46
blivit permitterade eller arbetar hemifrån, vilket ökar efterfrågan på trävaror då de nu
har tid att renovera.
4.3 COVID-19s påverkan på ekonomin
Under årets första kvartal påverkades inte ekonomin nämnvärt av pandemin, hävdade
ekonomichefen på fallföretaget. Hen trodde att ekonomin kommer att påverkas mer
under andra kvartalet till följd av den minskade försäljningen på vissa marknaderna med
stängda gränser. Ekonomichefen berättade att pandemin kommer att påverka ekonomin
makroekonomiskt, därför trodde hen att detta kommer att få långtgående effekter på
fallföretagets ekonomi.
Merkostnader för fallföretaget är i dagsläget svåra att identifiera, förklarade direktören
för riskhantering, men ekonomichefen berättade att det har blivit problematiskt att få
kreditförsäkringar på försäljningarna. Vanligtvis har företaget alltid kreditförsäkringar
på sin försäljning men hen förutspår att priserna på kreditförsäkringar kommer att öka.
Ökad kostnad på kreditförsäkringar och minskad försäljning kommer att påverka
kassaflödet negativt och ekonomin på företaget, menar hen. För att förbättra situationen
med en minskad likviditet hade företaget kunnat ha en tidigare kontakt med
kreditgivarna, hävdar ekonomichefen
4.4 COVID-19s påverkan på produktionslogistiken
Fallföretaget har till skillnad från sina konkurrenter inte tagit beslut om att pausa
produktionen till följd av den övergripande minskade efterfrågan. Logistikchefen
förklarade att det dels beror på vilka marknader trävaruföretagen levererar till.
Marknadsdirektören berättade också att det är kostsamt att bromsa verksamheten i
produktionen då produktionen är en del av ett supply chain flöde, från råvaruförsörjning
till slutprodukt. Vid en minskad försäljning och en normal produktionskapacitet ökar
lagernivåerna och företaget binder mer kapital i lagret. Företaget upplever för
närvarande att lagernivåerna har varit högre tidigare på grund av att deras marknad är
dynamisk beroende på säsong. Den säsongsbetonade marknaden medför att företaget
redan innan pandemin hade en reducerad produktionsplan under maj. Råvaran företaget
använder i produktionen har kort ledtid och innebär att de inte behöver bygga upp ett
reservlager.
47
4.5 COVID-19s påverkan på distributionslogistiken
Fallföretaget transporterar stora volymer långa sträckor. Transporterna utgör ungefär 10
- 15 procent av företagets kostnader. Logistikchefen berättade att företaget har goda
samarbeten och uppföljningar med rederier och speditörer. Fallföretaget har långa avtal
med transportörer för inrikestransporter samt rederierna som organiserar sjötransporter.
Diagrammet nedan visar hur uppdelningen ser ut av fraktsättet för den sålda volymen
2019.
Diagram 2. Andel fraktsätt för den sålda volymen 2019. Källa: Egen bearbetning av
författarna.
4.5.1 COVID-19s påverkan på sjötransporterna
COVID-19 har främst påverkat containerkapaciteten, berättade logistikchefen på
fallföretaget. Företaget använder sjötransport för sina produkter till den asiatiska
marknaden, medelhavsländerna och Nordafrika med sjötransport i containerfartyg och
bulkbåtar. När verksamheten i hamnarna i Kina pausades till följd av pandemin
transporterades inga containers tillbaka till Europa, vilket resulterade i containerbrist.
48
Företaget fick på grund av containerbristen några leveransförseningar med
sjötransporterna.
Fallföretagets tillgång på containers ser bättre ut än många av deras konkurrenter, enligt
logistikchefen. Företaget har tidigare erfarenheter med brist på containers och hade
redan innan pandemin uppstod skrivit avtal med några rederier för att säkerställa att de
alltid skulle ha tillgång på en viss mängd containers till ett fast pris. Priserna på
containers är rörliga, vilket gör att företaget ibland får betala mer på avtalsbundna
containers än det rådande prisläget. För att företaget ändå ska få tillgång till billigare
priser har de inte avtal på hela behovet av containers. När containerbristen uppstod
ökade priserna på containers rejält och de containers de inte hade avtal på blev dyrare än
vanligt. Försäljningschefen för Europa berättade att större företag med större likvididet
har möjlighet att betala högre priser för tillgängliga containers. Företaget har inte
samma resurser och containerbristen har därför påverkat företagets möjligheter att
omfördela volymerna till andra marknader.
Containerbristen resulterade i att många sjötransporter ställdes in och fallföretaget
kunde inte transportera de planerade produktvolymerna, vilket medförde
leveransförseningar till kunder. Avtalen med rederierna ledde dock till att företaget
prioriterades när rederierna fick tillgång till containers. Fallföretaget har valt att trots
prishöjningarna i logistiken, fortfarande transportera produkterna de sålt till kunderna.
Logistikchefen förklarade att det är viktigt att de kan fortsätta leverera för att kunna
fakturera kunderna, samt visa pålitlighet gentemot dem.
4.5.2 COVID-19s påverkan på vägtransporterna
Den största delen av leveransen till Europa går via vägtransport i trailers.
Logistikchefen på fallföretaget berättade att det vanligtvis är en brist på trailers i början
av året när personal har varit långlediga. Hen hävdade att denna trailerbrist fortsatte
längre än vanligt 2020 och företaget behövde betala högre priser på transporterna. När
pandemin började spridas i Europa och länder stängde sina gränser för att förhindra
smittspridningen, blev det istället ett överutbud på trailers. Priserna sänktes på grund av
en minskad efterfrågan, vilket gynnade fallföretaget. Logistikchefen drog ingen slutsats
än om det beror på pandemin, men försäljningschefen för Europa hävdade att den
minskade fraktkostnaden och ökade kapaciteten på trailers beror på COVID-19.
49
4.6 COVID-19s påverkan på personalen
I den rådande situationen uppmanas den svenska befolkningen med hemarbete och
direktören för riskhanteringen påpekade att det inte fanns någon beredskap på
fallföretaget i sin riskhantering för att säkerställa de anställdas fysiska och psykiska
hälsa vid hemarbete. Omställningen till hemarbete, till exempel ergonomiskt
kontorsmaterial, det sociala, ett ledarskap på distans.
4.7 Riskhantering
50
Figur 5. Källa: Egen bearbetning av författarna
Figuren illustrerar de risker som fallföretaget har identifierat, analyserat och satt upp
en riskhanteringsplan för. Värderingen på risken är en skala mellan grön, gul och röd
markering, vilket innebär låg, mellan respektive hög riskvärdering. I riskvärderingen
vägs fallföretagets arbetssätt samman med riskens sannolikhet och konsekvens.
Då pandemin fortfarande är under spridning under den här studiens tidsperiod kan inte
den exakta påverkan på fallföretaget fastställas, men marknadsdirektören hävdade att
det kommer att vara svårt att hantera situationen då en pandemi är oberäknelig och det
är svårt att veta hur länge utbrottet kommer att fortsätta. Ekonomichefen menar att
beroende på hur pandemin kommer att utveckla sig kan de komma att behöva sätta in
fler åtgärder än de har gjort hittills.
Fallföretaget har tidigare tillsatt en direktör som enbart arbetar med riskhantering
företags koncernledning. Direktören för riskhantering behandlar alla övergripande
frågor om riskhantering. Direktörens huvudsakliga syfte är att tillhandahålla, leda och
utveckla fallföretagets processer inom området. Hen berättade att huvudinriktningen för
hens roll är att identifiera, förebygga, reducera och ta bort risker för att företaget ska
kunna nå sina övergripande verksamhetsmål. Direktören för riskhantering menar att
hens arbete handlar till stor del om att utföra försäkringsprogram och upprätta
styrdokument för hur riskhanteringen ska se ut på fallföretaget.
51
Riskhantering är en stödjande funktion i fallföretaget men är avgörande för att företaget
ska ha möjlighet att nå verksamhetsmålen, hävdade direktören för riskhantering. År
2018 - 2019 upprättade direktören en krishanteringsplan för krissituationer, där en
krisledningsgrupp grundades som aktiveras vid krissituationer. Krisledningsgruppen
består av koncernledningen och kommunikationsavdelningen, och har täta och
regelbundna möten där de uppdaterar läget och diskuterar eventuella åtgärder. En gång i
veckan på krisledningsmötena bjuder krishanteringsgruppen in alla tjänstemän i
fallföretaget så att all information kan kommuniceras ut till företagets alla enheter.
Gruppens primära syfte är att se hur företaget hanterar situationen och vad de kan göra
för att potentiellt minska negativa konsekvenser. Marknadsdirektören och
ekonomichefen ingår i denna krisledningsgrupp och upplevde att dessa möten har varit
en tillgång för företaget för att hållas uppdaterade.
Fallföretaget hanterar händelsen på så sätt att de försöker hitta nya försäljningskanaler
till produkterna som inte kan levereras enligt prognoserna, till de marknader där
gränserna är stängda, berättade alla respondenter i intervjuerna på företaget. Till
exempel när Kina pausade verksamheten i hamnarna, fokuserade företaget på att sälja
mer volym till Europa. När Europa blev mer drabbat och stängde gränser, omfördelade
fallföretaget volymen till Kina istället. Marknadsdirektören menade att de har ökat
leveranser till marknader som är mindre påverkade av pandemin, men generellt sett
minskat försäljningen från vad prognosen visat.
Fallföretaget hade tidigare erfarenheter av att finna alternativa försäljningskanaler vid
sämre tider. Fjolåret var utmanande för företaget och en stor del av
försäljningsvolymerna fick omfördelas. Omfördelning av försäljningsvolymerna innebär
att företaget säljer volymer till marknader/kunder som har möjlighet att få leveranser,
istället för de marknader/kunder som det inte finns förutsättningar att leverera till på
grund av politiska restriktioner. Försäljningschefen för Europa hävdade att på grund av
tidigare erfarenheter hade dem redan riskberedskaper när COVID-19 bröt ut. Hen menar
dock att företaget inte hade tidigare erfarenheter av COVID-19s hastighet och unika
konsekvenser.
52
Försäljningen blev lägre än vad prognoserna visat för första kvartalet 2020 och för att
inte bygga för stora lager och binda för mycket kapital hade de tagit beslut om att
minska produktionen under maj månad. Marknadsdirektören menade att det är kostsamt
för fallföretaget att ställa om i produktionen. Kostnaden är en del av anledningen till att
de inte har stängt produktionen till skillnad från några av sina konkurrenter som pausade
produktionen när försäljningen minskade. Andra åtgärder som har satts in är att
diskutera med leverantörer om förlängda leverantörsfakturor, prata med ägarna om de
kan stötta på något sätt och se om deras kreditgivare kan hjälpa till att förbättra
likviditeten på företaget.
Försäljningschefen ansåg att företaget inte hade kunnat agera på ett annorlunda sätt på
grund av att de inte hade kunnat förutse den snabba politiska omställningen i Europa.
Det är inte ovanligt att enstaka företag går i konkurs, men att hela länder stängs ned var
ingenting som fallföretaget hade en beredskap för.
En potentiell förbättring på sitt agerande ansåg hen att fallföretaget kunde ha haft bättre
kontakt med kunderna för att säkerställa att leveranserna kunde fullföljas. Sex stycken
trailers kunde inte levereras till Frankrike på grund av restriktioner som infördes i
landet. Transportörerna fick återvända tillbaka till Sverige och innebar höga
transportkostnader samt uteblivna intäkter. Dock menade hen vidare att situationen
skedde drastiskt och troligtvis hade varit svårt att förhindra trots en god kommunikation.
4.8 Proaktiv riskhantering
Marknadsdirektören berättade att det finns en krishanteringsplan och en
krisledningsgrupp som aktiveras när till exempel allvarliga olyckor uppstår, men ingen
plan för när katastrofala händelser uppstår. Logistikchefen menade också att det inte
finns någon beredskapsplan på när katastrofala händelser som en pandemi uppstår, men
de avtal som gjordes upp med rederierna om containerkapacitet till fasta priser var ett
resultat på tidigare erfarenheter av containerbrist som påverkade fallföretagets
leveranskapacitet negativt.
Direktören för riskhantering berättade att det finns en krishanteringsplan för när
krissituationer uppstår som till exempel översvämningar i hamnar, flygplanskrascher
53
eller att någon begår ett grovt skattebrott som kan påverka varumärket negativt.
Krishanteringsplanen tar dock inte hänsyn till pandemier, men har varit möjlig att
använda och tillämpa i den här situationen. Krishanteringsplanen har legat som grund i
de åtgärder som tagits, och anpassats till den rådande situationen.
Anledningen till en avsaknad av en specifik riskhantering vid pandemier i
krishanteringsplanen antog direktören för riskhantering berodde på att det inte fanns
någon förståelse på fallföretaget att det skulle inträffa och med den här digniteten. Hen
tror att fallföretaget inte hade den mentala förberedelsen för att se att pandemier kunde
inträffa, trots att det fanns en kännedom om att de kan och kommer att inträffa.
Direktörens uppfattning är att det är enklare att se risker som ligger nära verksamheten,
som till exempel rätt produkter, investeringar, bemanning och processer, än de globala
riskerna som ligger långt ifrån. Fokuset på arbetet med riskhanteringen låg till stor del
på de interna riskerna i supply chain.
4.8.1 Process för proaktiv riskhantering
För att ta fram en standard för riskhantering i fallföretaget går direktören för
riskhantering enligt en process. Det första direktören har i åtanke vid skapandet av ett
styrdokument är verksamhetens övergripande mål, för att säkerställa att riskhanteringen
är anpassad till företagets förutsättningar. Vid analys av målen kan direktören identifiera
vilka hot och risker som finns för att företaget ska riskera att inte nå målen. Närliggande
risker för verksamheten kan vara strategiska risker, förändringar i marknaden,
otillfredsställande produkter, verksamhetsrisker, otillräckliga processer för att bedriva
produktion eller försäljning, personal med bristande kompetens. Risker på makronivå,
som en pandemi, är också ett exempel på en händelse som kan hota företaget att inte nå
verksamhetsmålen. Vid identifiering av hot och risker har direktören ett övergripande
synsätt över koncernen, för att förhindra att inte fastna i specifika skador.
Direktören för riskhantering berättade om nästa steg i processen för riskhanteringen tar
fallföretaget hänsyn till dess egendom: fabriker och produktionsenheter. Processens del
heter försäkringsbesiktningar, det vill säga besiktningar av företagets egendom och
industrier. Försäkringsbesiktningarna har ett stort fokus på brand, och genomförs på
varje produktionsenhet en gång om året, tillsammans med försäkringsgivare.
Besiktningarna görs både på distans och med fysiska besök, och där ingår
54
riskreducerande åtgärder och rekommendationer. De riskreducerande åtgärderna är
relaterade till den enskilda fabriken och syftar till att reducera risker för att förhindra att
det uppstår skador i olika åtgärdsprogram. Åtgärdsprogrammen arbetar direktören för
riskhantering med kontinuerligt.
Riskobservationer och tillbud rapporteras av alla anställda i ett IT-system, där de
anställda till exempel kan rapportera om någon insjuknat i COVID-19, förklarade
direktören för riskhantering. Syftet med rapporteringen är att reducera risker i
fallföretaget. De tre första stegen i processen, försäkringsbesiktningar, åtgärdsprogram
och riskobservationer leder fram till ett styrdokument som författas av direktören.
Styrdokumentet är en standard och en instruktion vid risker och finns tillgänglig för alla
anställda i fallföretaget. I instruktionen kan personalen läsa hur de ska agera vid olika
situationer.
Efter att styrdokumentet är författat av direktören för riskhantering genomför hen
riskinventeringar med både platsledningar på produktionsenheterna och andra
funktioner i fallföretaget. I riskinventeringarna går företaget genom strategiska,
verksamhetsrelaterade, finansiella och globala risker. I de globala riskerna har
fallföretaget främst behandlat miljömässiga risker som översvämningar. Hen framhöll
att företaget hade stor hjälp av krishanteringsplanen som hen författade 2018 - 2019
under pandemins gång.
Riskinventeringarna ugår från varje enhets strategiska mål i fallföretaget och det är
målstyrningen som driver enheten framåt i en styrningsprocess. Företaget beslutar om
de enskilda enheternas strategiska mål som ska aggregera hela vägen upp till vad hela
koncernen ska leverera samt de finansiella målen. I styrningsprocessen identifierar
direktören för riskhantering hur riskbilden ser ut, vad är sannolikt att hända och vilka
konsekvenser kan uppstå. Direktören gör en plan om vilka åtgärder som behöver sättas
in för att ta bort risken. Om åtgärderna inte är tillräckliga för att ta bort risken beslutas
det om fler åtgärder för att riskerna kan reduceras för att enheterna ska ha
förutsättningar att leverera de strategiska målen. Sannolikheten och konsekvenserna
räknas ut genom en matematisk modell samt en riskmatris.
55
Försäkringsbesiktningen, åtgärdsprogrammen, riskobservationerna, styrdokumentet och
riskinventeringen summeras och leder till att direktören för riskhantering tecknar ett
försäkringsprogram. Försäkringsprogrammen täcker egendomarna (enheterna), avbrott,
ansvar, krediter och transporter med mera. Fallföretaget äger ett stort kapital som ska
förvaltas i supply chain, från inkommande timmer till slutbetalande kund, och då är det
betydelsefullt att företaget har försäkringsprogram, berättade direktören för
riskhantering.
Direktören beskrev att hen ingår i ett nätverk i sitt arbete. Hen arbetar efter en process
som är anpassad utifrån fallföretagets förutsättningar. I nätverket ingår koncernledning,
platschefer, enhetschefer, kunder och leverantörer, för att hen ska kunna lösa
uppgifterna. Försäkringsgivare, banker, revisorer och jurister ingår också i nätverket.
Direktören har dialoger med ägarna och menade att de som är mest lämpade att lösa
problemen finns med i nätverket. Hen berättade vidare att det är viktigt att ha erfarenhet
av verksamheten och djup kunskap om till exempel logistik och marknad för att kunna
hantera de risker och hot som finns i fallföretaget.
Hittills hävdade direktören för riskhantering att hen tycker hanteringen av denna
situation med pandemin har fungerat bra. Hen var nöjd med att fallföretaget har agerat
konsekvent och tagit snabba beslut. Företaget tog ett snabbt beslut om ett arbetssätt
anpassat till situationen med utgångspunkt från krishanteringsplanen. Direktören
menade att fallföretaget är situationsanpassade och har tidigare erfarenheter av externa
händelser som lett till att de byggt upp en flexibel supply chain. Hen ansåg att företaget
hade kunnat öva mer på en krishanteringsplan om en pandemi skulle uppstå, för att
reducera fler negativa konsekvenser och fastställa att alla anställda har möjlighet att
arbeta hemifrån.
Vid COVID-19 har det uppkommit problem i hur ledarskapet bör se ut. Arbetssättet, där
de flesta tjänstemännen arbetar hemma, kan leda till en lägre effektivitet hos personalen,
påpekade direktören för riskhanteringen. Ledarskapet kräver en uppföljning och
fallföretaget kan behöva ta beslut om tydliga förhållningsregler vid pandemier,
berättade hen vidare. Företaget skulle kunnat hjälpa personalen att klara den nya
arbetssituationen och ha rätt förutsättningar att fortsätta vara effektiva i sin roll.
56
Fallföretaget har utgått från folkhälsomyndighetens rekommendationer och allmänna
råd, men har i vissa avseenden beslutat om fler restriktioner för att minska
konsekvenserna av pandemin på företaget, poängterade direktören för riskhantering.
Hen fortsatte förklara att företaget har tagit beslut om besöksförbud på
produktionsenheterna om det inte krävs fysisk närvaro, då fysisk närvaro behövs när en
maskin behöver lagas eller repareras, samt reseförbud mellan marknaderna.
Ekonomichefen på fallföretaget poängterade att hen tror att en lösning till att hantera
katastrofala händelser som COVID-19 är att synliggöra problemen som uppstår.
Direktören för riskhantering menar att i den process för riskhantering fallföretaget
tillämpar identifieras riskerna som kan inträffa och att de sannolikt kommer tillämpa en
riskhantering för pandemier.
4.9 Supply Chain med strukturell flexibilitet
För att vårda och bibehålla supply chain har fallföretaget på senare år tillsatt en egen
funktion för supply chain. I funktionen för supply chain har de en ansvarig, som också
ingår i koncernledningen, för råvaruanskaffning, produktionsplanering, tillförsel till
industrierna, lagerhållning och att bibehålla lagernivåerna. Med funktionen för supply
chain kan fallföretaget förbereda och utforma supply chain utifrån ett
riskhanteringsperspektiv, berättar direktören för riskhantering. Företaget har genom
olika åtgärder utformat supply chain med en strukturell flexibilitet för att öka
motståndskraften i supply chain. Sánchez & Pérez (2005) menar att just supply chain
flexibiliteten brukar åsidosättas.
Den strukturella flexibiliteten är inbyggd i verksamheten på olika sätt, förklarar
direktören för riskhantering. Om en av produktionsenheterna pausas till följd av en
störning, kan någon av de andra verksamheterna leverera samma produkt till kunden.
Fallföretaget har möjlighet att samverka och producera tvärfunktionellt över flera
57
enheter. Företaget är inte uppbyggt av en supply chain, utan har flera parallella supply
chain när produktionsenheterna kopplas ihop.
Figur 6: Flexibilitetstyper hos fallföretaget. Källa: Egen bearbetning av författarna
Den inbyggda flexibiliteten i fallföretagets supply chain gör det möjligt för
produktionsenheterna att samverka. Det har till exempel flera gånger uppstått bränder på
produktionsanläggningar som gör att en enhet kan stå stilla i några månader, och då är
det en fördel om företaget har andra produktionsenheter som kan leverera, hjälpa och
stötta. Fallföretaget kan då behålla affären och också hålla supply chain i sin helhet.
Flexibiliteten i supply chain är även en tillgång ifall hela produktionsanläggningar
behöver stå stilla till följd av pandemin.
Logistiken i fallföretagets supply chain menar direktören för riskhantering också har en
strukturell flexibilitet för att säkra leveranser när störningar uppstår. Företaget kan säkra
en del av leveranserna med de långsiktiga avtalen de har satt upp tillsammans med
transportörerna, både containertillgången och trailertillgången.
4.10 Summering av empirin
De fem intervjuerna resulterade i kunskap om fallföretagets påverkan av COVID-19 i
supply chain och hur företagets proaktiva och reaktiva riskhantering såg ut.
Marknadsdirektören och försäljningschefen gav information om hur marknaden
påverkades av pandemin, där både negativa och positiva försäljningssiffror
identifierades vid en jämförelse av kvantitativa data. Ekonomichefen berättade om
fallföretagets ekonomiska situation, där pandemin främst påverkade likviditeten på
58
företaget till följd av den minskade försäljningen. Logistikchefen gav en bild av hur
pandemin påverkade distrubitionslogistiken, även där med både negativa och positiva
konsekvenser, men containerbristen var den mest kostsamma konsekvensen.
Direktören för riskhantering gav i intervjun en bild av hur fallföretagets proaktiva och
reaktiva riskhantering såg ut. Fallföretaget har en omfattande riskhantering med den
tidigare uppsatta krishanteringsplanen, men där en beredskap för pandemier och
hemarbete inte tas till hänsyn. Även den strukturella flexibiliteten i fallföretagets supply
chain presenteras, med tvärfunktionell produktion och en hög grad av flexibilitet vid
omfördelning av försäljning till marknader som företaget kan transportera till.
59
5. Analys och diskussion
Det här kapitlet analyserar och diskuterar den teoretiska referensramen och empirin.
Kapitlet delas upp i de frågeställningar som studien besvarar utifrån syftet.
5.1 Hur har fallföretaget påverkats av COVID-19?
5.1.1 COVID-19s påverkan på marknaden
Fallföretagets påverkan på marknaden av COVID-19 kunde både positiva och negativa
effekter identifieras. Där företagets europeiska marknaden halverades gentemot
prognosen för april månad 2020. Försäljningschefen att Europa som marknad inte kan
klassificeras som en homogen marknad, där varje land är unikt och påverkas olika av de
politiska restriktionerna för att förhindra smittspridningen av pandemin.
Generellt har försäljningen minskat på de flesta marknaderna i Europa, däremot har
fallföretaget ökat försäljningen på den svenska marknaden med 10 procent
jämförelsevis mot prognosen för april 2020. Ozili och Arun (2020) poängterar att det
också finns företag som profiterar under COVID-19 och att en pandemi inte alltid
behöver innebära ekonomiska förluster för företag och dess marknader.
Riskhantering innebär inte bara att se vad som hotar verksamheten, utan att även se
vilka möjligheter företaget står inför. Möjligheterna i den här situationen kan hänvisas
till den ökade försäljningen på den svenska marknaden. De politiska åtgärderna i
Sverige har alltså inneburit en positiv trend på den svenska marknaden för fallföretaget.
Det som är viktigt att poängtera att företaget säljer sågade och förädlade trävaror, en
produkt som kan påverkas mindre på grund av att det är en råvara som alltid efterfrågas.
Fallföretaget har heller inga underleverantörer som kan skapa störningar i
verksamheten, då råvaran utvinns direkt från den svenska skogen och transporteras till
sågverken och förädlingsenheterna.
En annan förklaring till att den svenska marknaden har ökat under COVID-19 kan
grunda sig i att svenskar uppmanas att arbeta hemifrån och därmed har mer tid till att
renovera enligt försäljningschefen. Juranek och Zoutman (2020) menar att dessutom har
den svenska marknaden har till skillnad från de flesta andra marknader varit öppna på
grund av mildare restriktioner.
60
Fallföretaget fick en ökad försäljning under våren på grund av detta på den svenska
marknaden och därmed kan man alltså spekulera om att trenden kan komma att
fortsätta. Det här bekräftar Manners-Bells (2014) teori om att särskilda situationer även
kan innebära positiva konsekvenser för företag. Marknadsdirektören på fallföretaget
hävdar också att i byggnationer, där deras trävaror till största del används och därmed
kommer det finnas en efterfråga på deras produkter inom företag och för
privatpersoner.
Den svenska marknaden är vanligtvis sämre under sommarsäsongen, då en stor del av
den svenska befolkningen har semester och åker på resor. De svenska politiska
restriktionerna leder dock till att en stor del av befolkningen måste stanna hemma på
semestern, då flygbolagen också begränsar resorna. Det finns också en osäkerhet bland
befolkningen om de kan resa under sin semester, och därför inte kan boka resor. Det
finns även en oro att bli smittad av COVID-19, främst bland riskgrupperna. Detta kan
komma att leda till att folk istället stannar hemma och får tid över till att renovera och
bygga, varvid det kan leda till en ökad försäljning på trävaror.
5.1.2 COVID-19s ekonomiska effekter på fallföretaget
I samband med de politiska restriktionerna för att minska smittspridningen påverkades
den globala efterfrågan på makronivå och industrier på mesonivå, som i sin tur påverkar
fallföretagets försäljning på mikronivå. Makro, meso- och mikroaspekter kompletterar
varandra oavsett omständigheter, menar Burbank (2012).
Under 2020 förväntar sig fallföretaget en minskning av försäljningen på den europeiska
marknaden med 10 - 30 procent gentemot prognosen. Marknadsdirektören uttrycker en
oro om COVID-19 för de anställdas både fysiska och psykiska hälsa, men även de
ekonomiska konsekvenserna för fallföretaget. Peckham (2013) menar just att ta hand
om människors hälsa handlar lika mycket om att konfigurera med ekonomin.
Ekonomichefen menar att COVID-19 kommer ha påverkan på makroekonomi och
påverka fallföretaget under en längre period. Bland de flesta externa händelserna återgår
de ekonomiska och finansiella systemen till det normala relativt snabbt, däremot tar
pandemier längre tid innan de ekonomiska systemen kan återställas, anser Christopher
och Holweg (2011). Ett virus som sprider sig snabbare har dock större ekonomiska
konsekvenser, där COVID-19 klassificeras som ett snabbspridande virus. (Olga, 2013)
61
Effekterna på fallföretagets långsiktiga ekonomi är inte självklara i dagsläget, utan
McKibbin och Fernando (2020) menar att den indirekta inverkan på ekonomin kommer
att visa sig flera år efter att smittspridningen tog fart. Dock var den är den direkta
påverkan enklare att identifiera, såsom fallföretagets sjunkande intäkter på vissa utav
marknaderna, efterfrågechocker och svårigheter med transportering till leverantörer.
Det är problematiskt att spekulera kring hur fallföretagets strategier på den externa
händelsen kommer att påverka deras ekonomi, där strategierna om att finna kortsiktiga
kunder, omfördelning av volymerna och finna alternativa marknader är svårt att göra
beräkningar på dels för att det kommer visa sig i de ekonomiska systemen tidigast inom
några månader samt att krisen fortfarande pågår i skrivande stund. Det är dock
angeläget att fallföretaget behöver en full förståelse över situationen eftersom att svåra
beslut måste fattas inom företag och risken är att bristande beslut kan leda till ytterligare
ekonomiska konsekvenser.
5.1.3 COVID-19s påverkan på logistiken
Manners-Bell (2016) konstaterar att politiska åtgärder såsom stängda gränserna har en
stor påverkan på logistiken mellan länder. Fallföretaget hade trailers som inte kunde
levereras till slutdestinationen i Frankrike, med hänsyn till att de stängde gränserna samt
att verksamheter stoppades och företagets godstransport påverkades i samband med de
politiska restriktionerna förhindra smittspridningen.
Fallföretaget har sin största marknad i Sverige och kan därför behålla en del av
försäljningen, inrikestransporterna påverkas mindre än utrikestransporter (Manners-
Bell, 2016). När pandemin uppstod påverkades exportmarknaden mer än den svenska
marknaden på grund av stängda gränser mellan länderna.
Manners-Bell (2016) menar att det är vanligt att företag använder alternativa transporter
vid särskilda händelser, för att kunna säkerställa transporterna till sina kunder. Att finna
alternativa transportsätt under COVID-19 har varit problematiskt, då många länder
stängde sina gränser. Alternativa transportsätt hindras om marknaderna befinner sig på
en viss geografisk placering. Containerbristen ledde till att företaget kunde inte leverera
till den asiatiska marknaden samt medelhavsländerna och nordafrikanska marknaden,
och transporterna kunde inte ersättas med alternativa transporter.
62
En fördel med att fallföretaget exporterar till fler olika marknader är att de kan
omfördela försäljningen till de länder med öppna gränser för import. Waters (2011)
hänvisar att företag sällan ser potentiella fördelar med risker, utan ser det mer som ett
hot för verksamheten. Försäljningschefen kunde dock se fördelarna med den minskade
efterfrågan på den generella marknaden på produkter i Europa, vilket ledde till en ökad
tillgång på trailers och därmed minskade fraktkostnader att transportera via trailers.
Det som dock förbryllade fallföretaget är att försäljningen i princip är oförändrad i
länderna Nederländerna och Belgien, som har liknande restriktioner som övriga delar av
Europa. Försäljningschefen för Europa gör en jämförelse med Storbritanniens marknad
som hade en minskad försäljning med 80 procent, medan Nederländerna och Belgien
hade en i princip oförändrad försäljning. Manners-Bell (2014) menar att den geografiska
placeringen kan vara avgörande, då vissa områden kommer påverkas mer av
transporterna än andra. Till exempel kan Storbritanniens geografiska placering vara en
nackdel då en nyckelplats för transport är hamnar, där verksamheten pausats till följd av
pandemin, som kan transportera trailerna över havet via båt.
5.1.4 COVID-19s påverkan på de anställdas hälsa
För att minska risken för smittspridningen har regeringen i sverige uppmana
befolkningen att arbeta hemifrån, vilket även fallföretaget har valt att göra. Direktören
för riskhanteringen menade att dem inte hade beredskapen för att de anställda skulle
kunna arbeta hemifrån. Distansarbete kan utmaningarna vara att säkerställa bra
ergonomi, särskilja privatlivet och arbetslivet och de anställda går miste om det sociala
samspelet.
Arbetsgivaren har ett ytterst ansvar att säkerställa att det finns goda förutsättningar för
hemarbete samt att den anställdes mår fysiskt och psykiskt bra. Direktören för
riskhantering kan se att de hade behövt öva mer på krishantering vid pandemier då det
kräver en ny typ av ledarskap när arbetssättet förändras. Ett anpassat ledarskap behövs i
den här situationen för att fastställa att alla anställda kan fortsätta arbeta effektivt även
hemifrån. Studien kommer inte behandla ämnet distansarbete djupgående, eftersom att
det inte är studiens syfte. Dock är det en intressant aspekt för framtida studier vad
resultat blev för fallföretaget och förbättringsförslag vid hemarbete.
63
5.2 Hur arbetar fallföretaget med riskhantering?
Konsekvenserna av en katastrofal händelse kan påverka relationer med kunder och
leverantörer i supply chain. För att öka företagets förmåga vid riskhantering krävs ett
brett spektrum av funktionell expertis för att förutse potentiella katastrofala risker och
utvärdera deras sannolika konsekvenser, påpekar Knemeyer et al., (2009). Fallföretaget
har tillsatt en direktör för riskhantering i koncernledningen som har lång erfarenhet av
riskhantering och stor kunskap om företagets förutsättningar.
Direktören för riskhanteringen menade att pandemier som risk har underskattas, men på
grund av COVID-19 kommer pandemier läggas till i deras riskhantering för att kunna
möta framtida pandemier bättre. Manners-Bell, (2016) menar att se över tidigare
pandemier i riskhanteringen är en är angeläget för att kunna ta itu med sårbarheterna på
bästa möjliga sätt. Det är enkelt att förstå konsekvenserna i efterhand och ett företag
kan inte heller förbereda sig för alla potentiella risker som existerar, då det inte är
kostnadseffektivt att eliminera alla risker och inte heller är möjligt att täcka
komplexiteten hos riskerna. Det som ett företag inte har tidigare erfarenheter ifrån, är
heller ingenting som företag vanligtvis har beredskapsplaner för.
Vidare menar direktören för riskhantering att det är svårt att förutspå konsekvenserna av
en pandemi och försäljningschefen tillägger att COVID-19 är unik och att hastigheten är
ingenting de kunde förbereda sig på. Manners-Bell (2014) menar att sannolikheten är
låg för att en pandemi inträffar, men att det innebär en stor påverkan på människors
hälsa och ekonomiska system.
Även om fallföretaget skulle haft en allmän riskhantering för pandemier, så kunde den
inte täcka den komplexitet som COVID-19 innebär. Enligt Waters (2011) bygger
riskhantering på tron att ledningen fattar de beslut som är bäst för verksamheten, dock
baseras besluten på mycket komplicerade omständigheter. Manuj och Mentzer (2008)
menar att de existerande riskhanteringarna är en förenklad modell av verkligheten, där
ledningen aldrig kan garantera att rätt beslut fattas. Under krisen är det därför viktigt att
göra kontinuerliga riskbedömningar, eftersom situationen ständigt förändras och vara
bättre förberedd.
64
5.2.1 Hur arbetar fallföretaget proaktivt med riskhantering?
Fallföretaget har hittills upplevt att den befintliga krishanteringsplanen har varit till
hjälp vid hanteringen av COVID-19, trots att planen inte är skräddarsydd för pandemier.
Problemet med pandemier är att de ofta är oberäkneliga i spridningshastighet och det är
därför svårt att förbereda sig helt på det. Kombinationen av den proaktiva
riskhanteringen och det reaktiva arbetet som anpassar sig helt till den här situationen är
en väl fungerande lösning för företaget. Fallföretaget har en grundläggande strategi vid
särskilda situationer som kan anpassas till den rådande situationen.
Första steget i riskhanteringen processen är att identifiera riskerna enligt Waters
(2011). Allmänhet har fallföretaget fokuserat på de interna riskerna inom sin supply
chain, där framförallt skydda företagets varumärke, klimatförändringar, brandrisker,
personalens hälsa och finansiella risker varit högprioriterat inom företaget. Direktören
för riskhanteringen menade att pandemier varit med som en potentiell risk i deras
rapporteringar, dock ingenting som fallföretaget har en riskhantering för. Enligt Jüttner,
Peck och Christopher (2003) är det vanligt att företag förbiser de kritiska faktorerna
utanför sin supply chain.
När risker har identifierats är det angeläget att mäta dess konsekvenser och sannolikhet,
menar Knemeyer et al.,(2009). Fallföretaget har gjort mätningar på deras identifierade
risker, där dem har valt att markera riskernas sannolikhet och konsekvenser med färger.
Det gör det enkelt att få en överblick över de risker som är rödmarkerad och vilka risker
som fallföretaget behöver se över. Dock är det ingen enkel process att beräkna
potentiella riskernas konsekvenser och sannolikhet, då det är inte möjligt att täcka en
risk komplexitet menar Waters (2011). Pandemier som risk fanns inte med eftersom
dess sannolikhet är låg.
En del av riskhanteringen är att analysera riskernas förekommande, menar Goodwin &
Wright (2010). Även här är det svårt att få fram att pandemier betraktas som
förekommande, utan därmed har försvunnit i rapporteringen av som en potentiell supply
chain risk. Det är även viktigt att analysera konsekvenserna av de risker som har en låg
sannolikhet.
65
De åtgärder som fallföretaget tillämpar vid sin proaktiva riskhantering utgår från
verksamhetsmålen och företagets förutsättningar. Fallföretagets styrdokument är en
viktig och övergripande policy för hållbarhetsarbetet. Syftet är att bättre och mer
effektivt förebygga och hantera de risker som identifierats i verksamheten.
Ansvaret för riskhantering ligger ytterst på direktören för riskhantering. I
styrdokumentet ingår krishanteringsplanen, som dock inte tar hänsyn till pandemier. I
den här studien identifierades risken pandemi som en extern störning baserat på
litteraturstudien och nedan visas ett förslag på tillägg till styrdokumentet, i syfte att
effektivt förebygga och hantera pandemier.
Figur 7. Förslag på tillägg till styrdokumentet för riskhantering. Källa: Egen
bearbetning av författarna.
5.2.2 Strukturell flexibilitet i Supply Chain
Fallföretaget arbetar med strukturell flexibilitet i verksamheten under flera års tid, där
Waters (2011) betonar att företag snabbt bör kunna reagera på interna och externa
händelser när de inträffar. Direktören för riskhanteringen menar att flexibiliteten är
viktig för deras verksamhet för att kunna konkurrera med andra aktörer.
Företaget har en tvärfunktionell produktion, där produktionsenheter kan ersätta andra
enheter om en enhet utsätts för externa störningar. Knemeyer et al., (2009) konstaterar
att riskhanteringen bör vara tvärfunktionellt eftersom konsekvenserna av katastrofala
händelser skärs över hela supply chain. Knemeyer et al., (2009) berättar vidare att om
en anläggning går förlorad till följd av en katastrofal händelse påverkas supply chain,
finansiella flöden och eventuellt informationsflöden. En pandemi kan innebära att
viruset sprids till en hel produktionsenhet och pausas till följd av ledningens beslut för
att förhindra smittspridningen. Om en enhet pausas kan därför en annan enhet ersätta
dess produktion, och leveranserna till kunderna kan fortsätta.
66
Som tidigare nämnt i kapitlet är fallföretaget vana vid negativa efterfrågechocker, där
omfördelning av volymerna och att finna alternativa marknader är strategier som
fallföretaget har tidigare erfarenheter av. Waters (2011) poängterar alltså att en viktig
del av riskhanteringen är att söka efter möjligheterna med risken. Genom att
fallföretaget har funnit nya kunder att sälja till för att säkerställa försäljningen på
kortsiktigt under den rådande krisen, Kilpatrick och Barters (2020) menar att det kan
vara betydelsefullt att göra för att klara av COVID-19. Även om det vanligtvis är
strategiskt bättre att säkerställa en långvarigare försäljning hos sina kunder, är den
rådande situationen ett undantag.
Då trävaror utvinnas och transporteras till sågverken eller förädlingsenterna, ökar även
deras flexibilitet när det sker lokalt istället för globalt. Det gör att om en störning
inträffar, kan en annan produktionsenhet leverera samma produkt till kunden.
Christopher och Holweg (2011) menar att det är just de globala nivåerna som medför
större risker och för att skapa en effektivare flexibilitet ska tyngdpunkten vara på att
skapa en flexibilitet inom supply chain och inte enbart fokusera på att minimera
kostnaderna.
Det är betydelsefullt för företaget att alltid kunna leverera trävarorna till sina kunder,
och för att möjliggöra det har företaget bundit upp långsiktiga avtal tillsammans med
transportörer för att få en viss mängd containers och trailers som alltid ska vara
tillgängliga för dem. Dock är nackdelen att flexibiliteten är kostsam menar Manuj och
Mentzer (2008). Fallföretaget har därför utvärderat den flexibilitet som dem behöver,
för att inte betala för någonting som inte ger värde till företaget.
En potentiell förbättring på sitt agerande anser fallföretaget kunde ha haft bättre kontakt
med sina kunder, det vill säga haft bättre samordning inom supply chain management.
För att säkerställa att leveranserna kunde fullföljas till frankrike. Kilpatrick och Barters
(2020) betonar de faktum att öppna kommunikationskanaler är viktigt med kunderna.
Med en bättre kommunikation kunde fallföretaget har minskat risken för att skicka
tillbaka lastbilarna som inte kunde levereras till landet, nu handlar det enbart om sex
stycken lastbilar. Dock skulle det kunna ha blivit en större ekonomisk påverkan om det
hade varit fler.
67
I samband med att fallföretaget söker kortsiktiga försäljningar för att säkerställa sin
överlevnad finns det en risk för att företagets kontrollmekanismer åsidosätts.
Störningarna i supply chain kan leda till att när alternativa leverantörer tas in utan en
grundläggande bakgrundsundersökning. Trots att fallföretaget undersöker de kortsiktiga
kundernas likviditet är likviditeten inte densamma som i början av 2020 och därmed kan
innebära en stor risk för fallföretaget. Företag som förlorar pengar till följd av COVID-
19 utvecklar en potential att drivkrafterna för ett beteende som ökar risken till
ekonomiska oegentligheter. viktigt att genomföra en bakgrundskontroll hos de nya
kunderna för att säkerställa en kreditvärdighet samt en uppdaterad kreditvärdering.
Marknadsdirektören hävdar i intervjun att deras riskhantering under pandemin har
baserats på den information som finns att tillgå i nuläget. Direktören kan inte under
tidsspannet för den här studien se att företaget hade kunnat agerat annorlunda för att
minska den negativa påverkan. Resultatet på fallföretagets riskhantering är dock
problematiskt att analysera i nuläget då utbrottet av pandemin under den här studien
fortfarande sprids och resultatet av pandemins påverkan på företaget är omöjligt att
förutspå.
68
6. Slutsats
Den här studien undersöker hur ett svenskt medelstort exportföretag påverkas av
COVID-19 och hur de arbetar proaktivt och reaktivt med att reducera negativa
konsekvenser i supply chain till följd av pandemin. COVID-19 påverkar till största del
av distributionslogistiken för företaget negativt på sjötransporten till exportmarknaderna
Asien, Nordafrika, Mellanöstern och Storbritannien. Företaget har påverkats positivt av
pandemin av vägtransporten till följd av högre kapacitet och lägre kostnad på trailers för
exportmarknaden i Europa, men också negativt till följd av stängda gränser på några
europeiska marknader. Företaget har även påverkats positivt på den svenska marknaden,
då inrikestransporterna inte påverkas nämnvärt, Sverige har mildare samhälleliga
restriktioner än övriga länder och efterfrågan på trävaror har ökat.
Fallföretaget har tidigare tillsatt en direktör för riskhantering som utfärdat en
krishanteringsplan när kriser uppstår som en del av en proaktiv riskhantering. I
krishanteringsplanen ingår inte pandemier, men planen har varit till användning under
pandemin. Planen har anpassats till situationen genom reaktiv riskhantering. Det finns
däremot aspekter som behöver uppföljning, till exempel ett ledarskap som anpassas till
hemarbete. Ett tillägg i krishanteringsplanen presenteras i rapporten i syfte att effektivt
förebygga och hantera pandemier i fallföretaget.
Som en del av riskhantering bör en supply chain ha en strukturell flexibilitet och en
tvärfunktionell produktion, då katastrofala händelser skärs genom supply chain.
Fallföretaget har en inbyggd strukturell flexibilitet i supply chain med flera
produktionsenheter som kan ersätta produktionen för en annan enhet om enheten
stoppas till följd av smittspridning. Företagets försäljning är också flexibel i den
aspekten att de kan omfördela försäljningen till de marknader de har möjlighet att
transportera till.
Då en pandemi sällan uppstår, och ofta är oberäkneliga i form av spridningshastighet
och svårigheter med att förutspå konsekvenserna i samhället, kan det konstateras att
fallföretaget har haft en bra riskhantering. Då företaget arbetat proaktivt med
riskhantering har de skapat konkurrensfördelar av till exempel långsiktiga avtal med
transportörer och rederier.
69
Betydelsen av en väl fungerande proaktiv riskhantering kvarstår dock då företag
tenderar att fokusera på att minska kostnader i supply chain och den strukturella
flexibiliteten i företagen minskar, och kan minska företagets förutsättningar att hantera
externa störningar. När företaget inte längre påverkas av COVID-19 bör företaget följa
upp hur riskhanteringen sett ut och anpassa krishanteringsplanen utifrån pandemier.
6.1 Teoretiskt bidrag och praktiskt bidrag
Studien undersöker hur en riskhantering kan se ut vid pandemier och hur arbetet med
proaktiv riskhantering och struktuell flexibilitet i supply chain kan genomföras. Studien
bidrar teoretiskt med en ökad förståelse för hur COVID-19 påverkar fallföretags supply
chain, där ett tidigare forskningsgap har identifierats. Det identifierade forskningsgapet
beror på att COVID-19 är en pågående och unik pandemi med begränsad forskning, och
tidigare studier om pandemiers påverkan på företags supply chain kan inte relatera till
den här studien. Det råder begränsad kännedom om den faktiska påverkan på företagens
supply chain av COVID-19 och betydelsen av en väl fungerande riskhantering för att
reducera de negativa konsekvenser som kan hota svenska medelstora exportföretag. En
process för proaktiv riskhantering presenteras, som kan anpassas till andra företag
utifrån deras verksamhetsmål och förutsättningar. Kunskapen inom betydelsen av en väl
fungerande proaktiv och en reaktiv riskhantering för supply chain har utvecklats i
studien. Studien kan bidra med kunskap över hur företag kan hantera framtida externa
störningar från katastrofala händelser, inte bara vid pandemier.
Studien bidrar praktiskt med att bekräfta hur fallföretaget arbetar med riskhantering och
hur företaget kan förbättra sin proaktiva riskhantering om en extern störning inträffar
igen. Ett tillägg i företagets krishanteringsplan presenteras då betydelsen för att
förebygga negativa konsekvenser av pandemier i studien bekräftas som nödvändig i ett
företags proaktiva riskhantering.
6.1.1 Studiens begränsningar
Studien innefattar en del begränsningar som kan påverka resultatet. Då pandemin
COVID-19 under studiens tidsspann fortfarande är under spridning, kan resultatet
endast baseras på de konsekvenser som hittills uppstått, det vill säga den direkta
påverkan. Situationen kan innebära att fler konsekvenser uppstår för fallföretaget, som
inte kunde identifieras under studiens tidsspann. Utvecklingen av smittspridningen och
70
politiska restriktioner kan både minska och öka och förändra hur resultatet tolkades i
rapporten.
Studien baseras en del på spekulationer och framtida prognoser samt de direkta
konsekvenserna som kan identifieras nu, men i framtiden kommer fallföretaget även att
påverkas av indirekta konsekvenser som inte kan identifieras i nuläget. På grund av
osäkra data är det angeläget att genomföra en uppföljning på resultatet och även
fortsätta identifiera problemen under pandemins tidsspann.
6.2 Förslag på framtida studier
Det är nödvändigt att genomföra en uppföljning på hur fallföretaget har hanterat
COVID-19 när pandemin inte längre påverkar företaget. En framtida studie kan jämföra
prognoserna och vad utfallet blev för företaget för att skapa ett mer exakt resultat över
hur de hanterade situationen. Den indirekta påverkan kan endast identifieras i framtiden
och bör tas till hänsyn vid en framtida studie. En framtida studie kan också utveckla
kunskapen över hur ledarskapet ska anpassas efter hemarbete, för att säkerställa att de
anställda kan fortsätta vara effektiva i sin roll även under pandemier och politiska
restriktioner som kräver social distansering.
Globala händelser som pandemier leder till stora konsekvenser och förändringar i
världen. Dagens globaliserade marknad med det komplexa nätverket av aktörer i
företags supply chain kan på så sätt leda till ett skifte över hur företag väljer att utforma
supply chain, då COVID-19 innebär att företag har uppmärksammat de risker ett globalt
och komplext nätverk kan leda till. Framtida studier kan därför också studera hur
företag förändrar synen och utformandet på deras supply chain.
71
Referenser
Alvesson, M. (2011). Intervjuer, genomförande, tolkning och reflexivitet (1,.uppl).
Stockholm: Liber
Alvesson, M., & Kärreman, D. (2011). Qualitative research and theory development:
mystery as method (1,.uppl). Thousand Oaks: SAGE Publications.
Aqlan, F., & Lam, S. S. (2015). A fuzzy-based integrated framework for supply chain
risk assessment. International Journal of Production Economics, 161(1), 54–63.
https://doi.org/10.1016/j.ijpe.2014.11.013
Augustsson, G. (2018). Akademisk skribent, om att utveckla sitt vetenskapliga skrivande
(3,. uppl). Lund: Studentlitteratur AB
Barnett, D., Balicer, R.D., Lucey, D.R., Everly, G.S., & Steinhoff, M.C,. (2005). A
systematic analytic approach to pandemic influenza preparedness planning.
Bergström, S., Catasus, B. & Ljungdahl, F. (2002) Miljöredovisning (2,.uppl).
Stockholm: Liber
Blomström, V. (2015). Akademiskt lärande och skrivande (1,.uppl). Lund:
Studentlitteratur AB
Borgström, B., Helin, J., Norbäck, M., & Raviola, E. (2015). Skrivande om skrivande
(1,.uppl). Lund: Studentlitteratur AB
Bryman, A., & Bell, E. (2017). Företagsekonomiska forskningsmetoder (3.,uppl.).
Burbank, J. (2012). Empires in World History. Power and the Politics of Difference
(1,.uppl). New Jersey: Princeton University Press
Businessinsider.(2020). Coronavirus business impact. Hämtad den 2020.05.18
från: https://www.businessinsider.com/coronavirus-business-impact?r=US&IR=T
Carter, C.R., Rogers, D.S., (2008). A framework of sustainable supply chain
management: moving toward new theory. International Journal of Physical
72
Distribution and Logistics Management 38(5), 360-387. DOI:
10.1108/09600030810882816
Cetinkaya, B., Ewer, G., Piotrowicz, W., Cuthbertson, R., Klaas-Wissing, T., & Tyssen,
C. (2011). Sustainable supply chain management: Practical ideas for moving towards
best practice (1,.uppl). Berlin: Springer-verlag GmbH Co.K.
https://doi.org/10.1007/978-3-642-12023-7
Christopher, M & Peck, H. (2004). Building the resilient supply chain. International
Journal of Logistics Management, 15(2), 1-13. DOI:10.1108/09574090410700275
Christopher, M., & Holweg, M. (2011). Supply Chain 2.0: Managing supply chains in
the era of turbulence. International Journal of Physical Distribution and Logistics
Management, 41(1), 63–82. https://doi.org/10.1108/09600031111101439
Christopher, M., & Peck, H. (2004). Building the Resilient Supply Chain. The
International Journal of Logistics Management, 15(2), 1–14.
https://doi.org/10.1108/09574090410700275
Coker, R. & Mounier-Jack, S. (2006). Pandemic influenza preparedness in the Asia-
Pacific region, 368(9538), 886–889. https://doi.org/10.1016/S0140-6736(06)69209-X
Corbetta, P. (2003). Social Research Theory, Methods and Techniques (1,.uppl).
London: SAGE Publications.
Danermark., et al. (2018). Att forklara samhallet (1,.uppl). Lund: Studentlitteratur AB
Delivorias, A. & Scholz, N. (2020). Economic impact of epidemics and pandemics via
European Parliament. European Parliament: Members' Research Service.
Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken: for smaskaliga forskningsprojekt inom
samhallsvetenskaperna (3.,uppl). Lund: Studentlitteratur AB
Eklund, K. (2017). Vår ekonomi, en introduktion till samhällsekonomi (14,.uppl). Lund:
Studentlitteratur AB
Forstenson, M. (2018). Hållbarhetsredovisning: grunder, praktik och funktion.
(3,.uppl). Stockholm: Liber
73
Frostenson, M., Hashe, N. Helin, S., & Prenkert, F. (2017). E-handel: organisering,
distribution och hållbarhet (1,.uppl). Lund: Studentlitteratur AB
Fugate, B., Mentzer, J., & Stank,. T. (2011). Logistics Performance: Efficiency,
Effectiveness, and Differentiation. Journal of Business Logistics, 31(1),43-62.
lhttps://doi.org/10.1002/j.2158-1592.2010.tb00127.x
Garoon, J. P., & Duggan, P. S. (2008). Discourses of disease, discourses of
disadvantage: A critical analysis of National Pandemic Influenza Preparedness Plans.
Social Science and Medicine, 67(7), 1133–1142.
https://doi.org/10.1016/j.socscimed.2008.06.020
Gartner. (2020). As the coronavirus outbreak spreads rapidly and exceeds the SARS
outbreak in 2003, supply chain leaders must mitigate instant disruption and plan for
future incidents. Hämtad 2020.02.13 från
https://www.gartner.com/smarterwithgartner/coronavirus-how-to-secure-your-supply-
chain/
Giannakis, M., & Papadopoulos, T. (2016). Supply chain sustainability: A risk
management approach. In International Journal of Production Economics, 171(1), 455–
470. https://doi.org/10.1016/j.ijpe.2015.06.032
Goodwin, P and Wright, G. (2010). Decision Analysis for Management Judgment.
Scandinavian Journal of Management, 8(19),76-78.
https://doi.org/10.1002/mcda.4020020209
Gosling, J., Purvis, L., & Naim, M. M. (2010). Supply chain flexibility as a determinant
of supplier selection. In International Journal of Production Economics, 128 (1), 11-21.
https://doi.org/10.1016/j.ijpe.2009.08.029
Hallin, A. (2018) Intervjuer. (1,.uppl). Lund: Studentlitteratur AB
Handfield, R.B. and Ernest, L.N. (2002). Supply Chain Redesign: Transforming Supply
Chains into Integrated Value Systems (1,.uppl). London: Pearson education
Hendricks, K. B., & Singhal, V. R. (2003). The effect of supply chain glitches on
shareholder wealth. Journal of Operations Management, 21(5), 501–522.
74
https://doi.org/10.1016/j.jom.2003.02.003
Hernandez, G, & Rébula de Oliveira, U. (2020). Supply chain risk management and risk
ranking in the automotive industry, International Journal of Production Economics,
131(1) 242-249. https://doi.org/10.1590/0104-530x3800-20
Homeland security council. (2006). National strategy for pandemic influenza:
Implemetation plan. Washington: Homeland security council
Ingemann, J. (2016). Vetenskapsteori för samhällsvetare (1,.uppl). Malmö: Gleerups
utbildning AB
Jacobsen, D.,I. (2002). Vad, hur och varfor? Om metyodval i foretagsekonomi och
andra samhallsvetenskapliga amnen (1,.uppl). Lund: Studentlitteratur A.
Jensen, T. (2016). Fallstudier (1,.uppl). Lund: Studentlitteratur AB
Jonsson, P. (2016). Logistik, läran om effektiva materialflöden (3,.uppl). Lund:
Studentlitteratur AB
Juranek, S., & Zoutman, F. (2020). The Effect of Social Distancing Measures on
Intensive Care Occupancy: Evidence on COVID-19 in Scandinavia. SSRN Electronic
Journal, 19(1), 61-67. https://doi.org/10.2139/ssrn.3577213
Jüttner, U. (2005). Supply chain risk management: Understanding the business
requirements from a practitioner perspective. The International Journal of Logistics
Management, 16(1), 120–141. https://doi.org/10.1108/09574090510617385
Jüttner, U. (2005). Supply chain risk management: Understanding the business
requirements from a practitioner perspective. The International Journal of Logistics
Management, 16(1), 120–141. https://doi.org/10.1108/09574090510617385
Jüttner, U., Peck, H., & Christopher, M. (2003). Supply chain risk management:
outlining an agenda for future research. International Journal of Logistics Research and
Applications, 6(4), 197–210. https://doi.org/10.1080/13675560310001627016
75
Kaplan S. (1997). The Words of Risk Analysis. Risk Analysis, 17(4),407-417.
https://doi.org/10.1111/j.1539-6924.1997.tb00881.x
Kilpatrick, J. & Barter, L. (2020). COVID-19 Managing supply chain risk and
disruption COVID-19: Managing supply chain risk and disruption. Hämtad 2020.05.10
från https://www2.deloitte.com/content/dam/Deloitte/ca/Documents/finance/Supply-
Chain_POV_EN_FINAL-AODA.pdf
Knemeyer, A. M., Zinn, W., & Eroglu, C. (2009). Proactive planning for catastrophic
events in supply chains. Journal of Operations Management, 27(2), 141–153.
https://doi.org/10.1016/j.jom.2008.06.002
Kumar, S., & Chandra, C. (2010). Supply Chain Disruption by Avian flu Pandemic for
U.S. Companies: A Case Study. Transportation Journal, 49(4), 61-73.
DOI:10.2307/40904915
Lee, W. & McKibbin, W. (2004). Learning from SARS: Preparing for the Next Disease
Outbreak: Workshop summary (1,.uppl). Washington: The national academies press.
Liu, Y., Gayle, A. A., Wilder-Smith, A., & Rocklöv, J. (2020). The reproductive
number of COVID-19 is higher compared to SARS coronavirus. Journal of Travel
Medicine, 27(2), 1–4. https://doi.org/10.1093/jtm/taaa021
Lumsden, K. (2019). Logistikens grunder (4,.uppl). Lund: Studentlitteratur AB
Lundmark, R. (2017). Mikroekonomi: teori och tillämpningar (3,.uppl). Lund:
Studentlitteratur AB
Manners-bell, J. (2014). Supply chain risk: understanding emerging threats to global
supply chains (1,.uppl). London: Kogan Page
Manners-Bell, J. (2016) Introduction to Global Logistics: Delivering the Goods
(1,.uppl). London: Kogan Page
76
Manuj, I., & Mentzer, J. T. (2008). Global supply chain risk management strategies.
International Journal of Physical Distribution and Logistics Management, 38(3), 192–
223. https://doi.org/10.1108/09600030810866986
Mattsson, S.A. (2003). Produktionslogistik (1,.uppl). Lund: Studentlitteratur AB
McKibbin, W. J., & Fernando, R. (2020). The Global Macroeconomic Impacts of
COVID-19: Seven Scenarios. SSRN Electronic Journal, 19(1) 1-45.
https://doi.org/10.2139/ssrn.3547729
Mentzer, et.al.,(2001). Defining supply chain management. Journal of Business
Logistics, 22(1),1-25. doi:10.1002/j.2158-1592.2001.tb00001.x
Merschmann, U., & Thonemann, U. W. (2011). Supply chain flexibility, uncertainty
and firm performance: An empirical analysis of German manufacturing firms.
International Journal of Production Economics, 130(1), 43–53.
https://doi.org/10.1016/j.ijpe.2010.10.013
Mitchell, V.W. (1999). Consumer perceived risk: conceptualizations and models.
European Journal of Marketing, 33(2), 95-163.
https://doi.org/10.1108/03090569910249229
Morse, S.S., Mazet, J.A.K., Woolhouse, M., Parrish, C.R., Carroll, D., Karesh, W.B.,
Zambrana-Torrelio, C., Lipkin, W.I., & Daszak, P. (2012). Prediction and prevention of
the next pandemic zoonosis, 380(1),1956–1965.https://doi.org/10.1016/S0140-
6736(12)61684-5
Murray, N. & Hughes, G. (2008). Writing up your university assignments and research
projects: A practical handbook (1,.uppl). Maidenhead: McGraw-Hill Open University
Press
Naim, M. M., Andrew, T., Potter, R. & Bateman, N. (2006). The role of transport
flexibility in logistics provision. The International Journal of Logistics Management,
17(3), 297–311. https://doi.org/10.1108/0957409
77
0610717491
Nytenik. (2020). Det här vet vi om coronaviruset. Hämtad den 2020.06.02 från:
https://www.nyinteik.se/samhalle/det-har-vet-vi-om-coronaviruset-6985117
Olga, J. (2013). Pandemic risk: World development report. Hämtad 2020.05.10 från
https://openknowledge.worldbank.org/bitstream/handle/10986/16343/WDR14_bp_Pand
emic_Risk_Jonas.pdf?sequence=1&isAllowed=y
Open government partnership. (2020). Collecting open goverment approaches to
COVID-19. Hämtad den 2020.05.20 från:
https://www.opengovpartnership.org/collecting-open-government-approaches-to-covid-
19/
Ozili, P. K., & Arun, T. (2020). Spillover of COVID-19: Impact on the Global
Economy. SSRN Electronic Journal. 2(1), 1-23. https://doi.org/10.2139/ssrn.3562570
Patel, R & Davidson, B. (2013). Forskningsmetodikensgrunder: att planera, genomföra
och rapportera en undersökning (4.,uppl.). Lund: Studentlitteratur
Pauchant, T & Mitroff, I. (1992). Transforming the Crisis-Prone Organization. Journal
of Contingencies and Crisis Management, 1(1), 63–65.
https://doi.org/10.1002/sres.3850090410
Paulson, et.al. (2016). Säkrare flöden genom effektivare riskhantering (1,.uppl). Lund:
Studentlitteratur AB
Peckham, R. (2013). Economies of contagion: Financial crisis and pandemic. Economy
and Society, 42(2), 226–248. https://doi.org/10.1080/03085147.2012.718626
Pettigrew, A. M. (1990). Longitudinal Field Research on Change: Theory and Practice.
Organization Science, 1(3), 267–292. https://doi.org/10.1287/orsc.1.3.267
PLoS Medicine, 2(12), 1235-1241. DOI: 10.1371/journal.pmed.0020359
PLoS Medicine, 2(12), 1235-1241. DOI: 10.1371/journal.pmed.0020359
78
Prajogo, D, Oke, A & Olhager, J 2016, 'Supply chain processes: Linking supply
logistics integration, supply performance, lean processes and competitive performance',
International Journal of Operations & Production Management, 36(2), 220-238.
https://doi.org/10.1108/IJOPM-03-2014-0129
Pujawan, I. N. (2004). Assessing supply chain flexibility: a conceptual framework and
case study. International Journal of Integrated Supply Management, 1(1), 79–97.
https://doi.org/10.1504/IJISM.2004.004599
Purdy, G. (2010). ISO 31000:2009 - Setting a new standard for risk management:
Perspective. Risk Analysis, 30(6), 881-886. https://doi.org/10.1111/j.1539-
6924.2010.01442.x
QZ. (2020). Sweden is taking a very different approach to COVID-19. Hämtad den
2020.05.20 från https://qz.com/1842183/sweden-is-taking-a-very-different-approach-to-
covid-19/
Rao, S., & Goldsby, T. J. (2009). Supply chain risks: A review and typology. The
International Journal of Logistics Management, 20(1), 97-
123. https://doi.org/10.1108/09574090910954864
Sánchez, A. M., & Pérez, M. P. (2005). Supply chain flexibility and firm performance:
A conceptual model and empirical study in the automotive industry. International
Journal of Operations and Production Management, 25(7), 681–700.
https://doi.org/10.1108/01443570510605090
Sandberg, E. (2015). Logistik och strategi, för lönsamhet och tillväxt (1,.uppl). Lund:
Studentlitteratur AB
Skogsindustrierna. (2020).Vikande efterfrågan oroar skogsindustrin. Hämtat den 2020-
04-16 från https://www.skogsindustrierna.se/aktuellt/nyheter/2020/04/vikande-
efterfragan-oroar-skogsindustrin/
Sohlberg, P., & Sohlberg, B. (2019). Kunskapens former, vetenskapsteori,
forskningsmetod och forskningsetik. Stockholm: Liber
79
Stecke, K.E. and Kumar, S. (2009). Sources of supply chain disruptions, factors that
breed vulnerability, and mitigating strategies. Journal of Marketing Channels, 16(3),
193-226. https://doi.org/10.1080/10466690902932551
Stenbock-Hult, B. (2017). Kritiskt förhållningssätt, en vetenskaplig, etisk attityd och ett
högskolepedagogiskt mål (2,.uppl). Lund: Studentlitteratur AB
Swafford, P. M., Ghosh, S. & Murthy, N. (2006). The antecedents of supply chain
agility of a firm: Scale development and model testing. Journal of Operations
Management, 24(2), 170–188. https://doi.org/10.1016/j.jom.2005.05.002
Svenskt näringsliv. (2020). COVID-19. Hämtad den 2020.05.18 från:
https://www.svensktnaringsliv.se/fragor/corona-covid-19/information-om-corona-
covid-19-till-dig-som-foretagare_771509.html
Svensson, et al. (1996). Kvalitativa studier i teori och praktik (1,.uppl). Lund:
Studentlitteratur AB
Thurén, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare (2,.uppl). Stockholm: Liber
Thurén, T. (2013). Källkritik (4 .,uppl.). Stockholm: Liber
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. (4.,uppl). Lund: Studentlitteratur AB
Walliman, N. (2011). Research Methods: The Basics (2,.uppl). London: Taylor &
Francis Ltd
Waters, D. (2011). Supply chain risk management, vulnerability and resilience in
logistics. (2,. uppl), London: Kogan
Vickery, S. N., Calantone, R., & Dröge, C. (1999). Supply Chain Flexibility: An
Empirical Study. Journal of Supply Chain Management, 35(2), 16–24.
https://doi.org/10.1111/j.1745-493X.1999.tb00058.x
Vikström, B. (2005). Den skapande läsaren (1,.uppl). Lund: Studentlitteratur AB
80
World Health Organization (WHO). (2020). Hämtad 12 mars, 2020, från
https://www.who.int/
Yin, R. (2007). Fallstudier, design och genomförande (1,.uppl). Stockholm: Liber
Øyen, S. & Solheim, B. (2015). Akademiskt skrivande, en skrivhandledning (1., uppl.).
Malmö: Gleerups Utbildning
81
Appendix
Bilaga 1. Intervjumall
COVID-19s påverkan på affärs- och logistikflödet
1. Marknad: Hur påverkar pandemin marknaden för företaget? T.ex kundförluster,
avbokningar.
2. Logistik: Hur påverkar pandemin logistiken för företaget? T.ex. ökade
transportkostnader, störningar i leveranskedjan.
3. Ekonomi: Hur påverkar pandemin ekonomin för företaget?
Riskhantering
1. Hur agerar ni för att minska effekterna av pandemin och merkostnader som
uppstår?
2. Vilka åtgärder sätter ni in för att hantera följderna?
Proaktiv riskhantering
1. Hur ser ni på risker och riskhantering vid katastrofala händelser som en pandemi?
2. Jobbar ni med proaktivt för att förhindra effekterna som eventuellt uppstår?
3. Finns någon beredskapsplan för när katastrofala händelser uppstår, om ja, hur ser
den ut samt hur ser processen ut för att ta fram en sådan plan?
4. Logistik: Finns det en flexibilitet i supply chain för att hantera riskerna?
