23-04-221

Riskbruk, missbruk, beroende

Samband med psykiska störningar och Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Mats FridellMargaretetorp 8 maj 2012

Lund University, Lund University, Department of PsychologyDepartment of Psychology

23-04-222

INNEHÅLLET

(1) Missbrukare med samsjuklighet och missbrukare utan psykiska störningar

(2) Vad betyder detta för valet av behand- lingsstrategier ?

23-04-223

OLIKA TYPER AV KUNSKAP OM STÖRNINGAR

1. Populationsstudier – epidemiologiska studier1. Populationsstudier – epidemiologiska studier a) Normalbefolkning, b) Missbrukspopulationer a) Normalbefolkning, b) Missbrukspopulationer

10% av befolkningen dricker 50% av all alkohol

2. Kohortstudier – studier på bestämda material2. Kohortstudier – studier på bestämda material avgränsade i tid och plats avgränsade i tid och plats

3. Kliniska material (tillgängliga grupper)3. Kliniska material (tillgängliga grupper)

FUNKTIONSNIVÅ

Arbete/skolaVissa livsområden – socialt/affektivt

KognitivtIntellektuellt

23-04-224

RISKBRUKRISKBRUK

MISSBRUKMISSBRUK

BEROENDEBEROENDE

23-04-225

23-04-226

RISKBRUK, MISSBRUK OCH RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE BEROENDE

FÖREKOMST I BEFOLKNINGENFÖREKOMST I BEFOLKNINGEN(Prevalens)(Prevalens)

Dryckesmönster

23-04-227

Toxiskaeffekter

Volym (ex cl/vecka)Dryckesmönster

Kroniska

sjukdomar

Dryckesmönster

23-04-228

Toxiskaeffekter

Volym (ex cl/vecka)Dryckesmönster

Kroniska sjukdomar

Berusning

Olyckor/skadorAkuta

effekter

Akuta sociala problem

Andelen 16–84-åringar med riskabla alkoholvanorAndelen 16–84-åringar med riskabla alkoholvanorefter kön och ålder. 2007.efter kön och ålder. 2007.

23-04-229

Identifikation riskbruk alkoholIdentifikation riskbruk alkohol

Fråga om konsumtionen Fråga om konsumtionen

- veckokonsumtion- veckokonsumtion max 14 glas man, max 9 glas kvinna max 14 glas man, max 9 glas kvinna

- berusningsdrickande per tillfälle- berusningsdrickande per tillfälle

max 4 glas per man, max 3 glas kvinna max 4 glas per man, max 3 glas kvinna

Screening - AUDIT (10 frågor) Screening - AUDIT (10 frågor)

23-04-2210

23-04-2211

Missbruk är en diagnos där kriterierna för alkohol-Missbruk är en diagnos där kriterierna för alkohol-beroende 1 av 4beroende 1 av 4

Under den senaste 12-månadersperioden uppfyllt ett av följande kriterier:

1. ej fullgjort sina skyldigheter (arbete, skola, hem)

2. risk för fysisk skada

3. fortsatt drickande trots återkommande problem med polis

för fylleri för fysisk skada

23-04-2212

Tabell 1. Tabell 1. DSM-IV kriterier för missbruk– minst 1 kriter. sen 12 månDSM-IV kriterier för missbruk– minst 1 kriter. sen 12 mån

1. Upprepad användning av alkohol och droger som resulterat i att man misslyckas med1. Upprepad användning av alkohol och droger som resulterat i att man misslyckas med att fullgöra sina skyldigheter i skola, arbete eller hemmet. att fullgöra sina skyldigheter i skola, arbete eller hemmet.

2. Upprepad användning av alkohol och droger i situationer som medför betydande risker2. Upprepad användning av alkohol och droger i situationer som medför betydande risker för fysisk skada. för fysisk skada.

3. Upprepade alkohol- och drogrelaterade problem med rättvisan.3. Upprepade alkohol- och drogrelaterade problem med rättvisan.

4. Fortsatt alkohol och droganvändande trots ständiga eller återkommande problem av 4. Fortsatt alkohol och droganvändande trots ständiga eller återkommande problem av social eller mellanmänsklig natur. social eller mellanmänsklig natur.

VAD ÄR BEROENDE 3 AV 6 KRITERIER VAD ÄR BEROENDE 3 AV 6 KRITERIER

1 begär 1 begär 2 Kontrollförlust 2 Kontrollförlust

3 Tolerans3 Tolerans

4. Abstinens4. Abstinens

5. Drickandet tar över 5. Drickandet tar över

6. Fortsätter dricka6. Fortsätter dricka

23-04-2214

VEM DRABBAS

23-04-2215

23-04-2216

Alkohol:Alkohol: I normalbefolkningen har I normalbefolkningen har 14% ngn gång ett beroendetillstånd, 14% ngn gång ett beroendetillstånd,

vid ett givet tillfälle - ca 8%.vid ett givet tillfälle - ca 8%.350.000 personer, 30 miljarder/år350.000 personer, 30 miljarder/år

Narkotika: Narkotika: Regelbunden användning Regelbunden användning – tungt narkotikamissbruk (> 12 mån, – tungt narkotikamissbruk (> 12 mån, 2-3 ggr/vecka) – 28.000 - 30.000 pers.2-3 ggr/vecka) – 28.000 - 30.000 pers.

Källa: CAN 2008Källa: CAN 2008

23-04-2217

SÖKER HJÄLP: sent 45 år

SÖKER FÖR VAD: Somatiska sjukdomar

30% av alla sjukhussängar har enpatient med alkoholproblem

23-04-2218

KOSTNADER

Gerhard Larsson 2010: 30 – 120 miljarder/år

23-04-2219

Prognosen ?

23-04-2220

Personer ur normalbefolkningenhar en bättre ”prognos”

än de från patientmaterial

Upp till 75% förbättrade inormalbefolkningen

Ca. 25% förbättrade i kliniska grupper

23-04-2221

Några test och skalor som nämns

(1) Addiction Severity Index (ASI)

(2) Dokumentationssystem inom missbru-karvården - DOK

(2) DSM-IV – särskilt SCID II

(3) Symptoms Checklist 90 (SCL-90)Global Severity Index (GSI)

(4) Time-Line-Follow-back

23-04-2222

NÄR OCH VAR I NÄR OCH VAR I VÅRDKEDJAN VÅRDKEDJAN

UPPTÄCKER VIUPPTÄCKER VIOLIKA TYPER AV OLIKA TYPER AV

STÖRNINGARSTÖRNINGAR

23-04-2223

TRE FÖRLOPPSMODELLER:

I. Patienter utan initiala psykiska problem som ut- vecklar alkohol-/tablettberoende.

II. II. Patienter med psykiska sjukdomar som utvecklar missbruksproblem (30-50%)

  III. III. Narkomaner som tidigt har problem men vilka förvärras av missbruket.

Syns inte om man inte undersöker.

23-04-2224

MODELL I

I. Patienter utan initiala psykiska problem som ut- vecklar alkohol-/tablettberoende.

Somatisk sjukvård, ofta indirekta indikatorer via hjärtbesvär, högt blodtryck, stroke, diabetes, övervikt (bröstcancer).

Generellt sen upptäckt av problemnivåerna

23-04-2225

MODELL I: Låg psykisk belastning men MODELL I: Låg psykisk belastning men allvarligt beroende - Iallvarligt beroende - I

Studier av 12-steg, Minnesotabehandling, & själv-hjälpsrörelser (sällan RCT) indikerar att:

- Kroniskt alkohol- och/tablettberoende - Relativt välordnad social tillvaro- Arbete, bostad, tidigare eller nuvarande familj- Försörjning – lön i första hand- Låg nivå av psykiska symtom- Låg nivå av personlighetsstörning (17%) och- Ingen person med anti-social Pd (Nämndemansg)- Mkt låg nivå av kriminellt beteende

Ouimette, Finney & Moos (1997a,b,c,1998,1999)Fridell et al (2002; Rehn 2001) – Nämndemansgården)Konwalski & Shadish (2000) – meta-analys av AA.

23-04-2226

MODELL I: Exempel: Låg psykisk belastning men allvarligt beroende

II EvidensEvidens

- Minnesotabehandling i välstrukturerade behandlings- program – manualbeskrivning - Nämndemansgården (2001; 2002) – 4 års uppföljning: 44% helnyktra, 20% kontrollerat drickande vid enstaka tillfällen: 64% - både drop-outs och fullföljare completers Ca 55% beräknat på Intent-To-Treat (Fridell m fl 2002).

- Strukturerade öppenvårdsprogram (Andreásson och Öjehagen i SBU (2001)

- Ej enbart självhjälp: AA - Konwalski & Shadish 2000

23-04-2227

- - Kroniskt alkoholberoende Kroniskt alkoholberoende

- Personlighetsstörning – 17%- Personlighetsstörning – 17%

- Ingen anti-social störning- Ingen anti-social störning

- Ringa kriminalitet- Ringa kriminalitet

- Låg nivå av psykiska symtom- Låg nivå av psykiska symtom (29%) – även vid uppföljning (29%) – även vid uppföljning Ångest och depressionstillstånd Ångest och depressionstillstånd

23-04-2228

Figur 1. Alkoholdiagnos enligt DSM-IV, vid intagning till behandling

samt vid intervjutillfället - Procentuell fördelning (n=54).

Förändringen är signifikant (Chi2(2) = 59,25, p < .000)

0

70,4

54,7

20,445,3

9,3

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Intag Intervju

Beroende

Missbruk

Ej diagnos

23-04-2229

De studier som gjorts på Minnesotabehandling visar inte att narkomaner är en stor grupp inom behandlingstypen och resultaten är

sämre än för alkoholmissbruk-kare av den typ som redovisas

23-04-2230

MODEL 2 – PSYKISK SJUKDOM - IMODEL 2 – PSYKISK SJUKDOM - I

V. RIKSSTUDIE AV 10 PROGRAM FÖR MISSBRU- KARE MED ”SVÅR PSYKISK STÖRNING” (Schaar & Öjehagen 1999, 2001;2003;2004)

Population ca 1.000 personer – deltagare n=358 personer

PSYKOSER 29%EGENTLIG DEPRESSION 17%BORDERLINE/SCHIZOTYPAL 23%”ÖVRIGA” STÖRNINGAR 31%

ALKOHOL 77%NARKOTIKA 33%

23-04-2231

MODEL 2 . PSYKIATRISK STÖRNING - IIMODEL 2 . PSYKIATRISK STÖRNING - II

FUNGERANDE BEHANDLINGSMODELLER:

Case-management (Björkman – psykoser i allmänhet)

Psykiatriska team (Teague; Mueser & Drake)

Skyddat boende (Tre psykologexamensuppsatser)

Förbättrad somatisk och psykisk hälsa, livskvalitet,

minskade inläggning på sjukhus, bättre komplians

23-04-2232

MODEL 2 . PSYKIATRISK STÖRNING - IIIMODEL 2 . PSYKIATRISK STÖRNING - III

Socialstyrelsens utvärdering (Schaar och Öjehagen1999; 2001).

Förbättrad somatisk och psykisk hälsa, livskvalitet, minskadinläggning på sjukhus, bättre komplians

Schaar & Öjehagen Sign minskning av problemtyngd i18 månader (1999) 6 av 7 områden i ASI

Förbättring i symtom (SCL-90 p < .001)Förbättring i livskvalitet (p < .001)GAF – global funktionsnivå (p < .001)Minskning i slutenvård > 3 miljoner

5-års (2004) bäst för dem där behandlingsinsatserna fortsatt

Identifikation av riskbruk hos personer med psykisk sjukdom (Cruze 2008)

Förhindra negativ inverkan på den psykiska sjukdomen och dess behandling

Förhindra att riskbruk leder till beroende

Tidig intervention vid riskbruk av alkohol hos personer som sökt somatisk sjukvård har visat god effekt

Samtidigt missbruk/beroende gör den kliniska bilden oklar i de flesta typer av behandling.

23-04-2233

studier undersökt effekt efter 6 mån:studier undersökt effekt efter 6 mån:

Australien: sluten vårdAustralien: sluten vård- kort rådgivning bättre än skriftlig information- kort rådgivning bättre än skriftlig information Hulse & Tait 2002, 2003Hulse & Tait 2002, 2003

Sverige: öppen vård - allmän psykiatr.patienter Sverige: öppen vård - allmän psykiatr.patienter- kort telefonrådgivning bättre än ingen rådgivning- kort telefonrådgivning bättre än ingen rådgivning ( (Eberhard et al 2009)Eberhard et al 2009)

Intervention vid riskbruk alkohol vid psykisk sjukdom

23-04-2235

Ex. Case-management och Ex. Case-management och missbruksbehandlingmissbruksbehandling

Cochrane-analys (2007) som gick igenom 1.280

utvärderingar varav 15 i meta-analysen visar att CM har en låg till medelhög effekt för ”linking” (d = 0,42) men ingen effekt på alkohol-, eller narkotikamiss-bruket.

Hesse, M., Vanderplasschen, W., Rapp, RC., Broekaert, E.,

Fridell, M. (2007)

SammanfattningSammanfattning

Identifiera beroende, missbruk och samtidig Identifiera beroende, missbruk och samtidig oberoende diagnos psykisk sjukdomoberoende diagnos psykisk sjukdom

- - Ansvarsfördelning Ansvarsfördelning - tydlig i Nationella riktlinjer- tydlig i Nationella riktlinjer

- - Behandlingarna - samtidiga och samordnade - samtidiga och samordnade

- - Samverkansformer efter lokala förutsättningar. efter lokala förutsättningar.

- - Avtal mellan huvudmännen ger stabilitet mellan huvudmännen ger stabilitet

Metoder med evidens för endera tillstånd föredrasMetoder med evidens för endera tillstånd föredras23-04-22

36

SOCIALSTYRELSEN BEHANDLINGSASPEKTER

Vid psykisk sjukdom – samma aspekterVid psykisk sjukdom – samma aspekterpå farmakologisk och andra insatser sompå farmakologisk och andra insatser som

vid psykisk sjukdom utan missbrukvid psykisk sjukdom utan missbruk

Långsiktiga insatser med social stöd &Långsiktiga insatser med social stöd &kombinationsbehandlingkombinationsbehandling

Samordnade insatser socialtjänst och psykiatrisk vård: Samordnade insatser socialtjänst och psykiatrisk vård: boende, ekonomi, funktionsstödjande insatserboende, ekonomi, funktionsstödjande insatser

23-04-2238

MODEL I I I MODEL I I I NARKOTIKAMISSBRUKARENARKOTIKAMISSBRUKARE

23-04-2239

Figure 1Figure 1. Dominerande psykiatriska störningar hos. Dominerande psykiatriska störningar hos patienter med drog/substansberoende patienter med drog/substansberoende

Uchtenhagen & Zieglgänsberger (2000), Fridell (1990, 1991)Uchtenhagen & Zieglgänsberger (2000), Fridell (1990, 1991)

Depressions & anxiety Depressions & anxiety disorders 20-60% disorders 20-60%

Personality Personality disordersdisorders 50-90%50-90%

PsychosesPsychoses 15-20%15-20%

ADHD20%

23-04-2240

Figur 2 . DSM-III-r personlighetsstörningar - 1:a dignos - bland tunga narkotikamissbrukare vårdade

kohorten 1977 -1995 (n=1.052).

UNS2%

Antisocial22%

Histrion5%

Narcissistisk5%

Schizotyp1%

Paranoid2%

Schizoid3%

Borderline5%

Tvångsmässig2%

Passivt-aggressiv4%

Masochistisk2%

Uppgift saknas23%

Ej personlighetsst.

19%

Dependent4%

Undvikande1%

23-04-2241

PERSONLIGHETSSTÖRNINGAR – PERSONLIGHETSSTÖRNINGAR – DSM-III-RDSM-III-R (n (n=1.052) =1.052) BeskrivandeBeskrivande

En personlighetsstörning En personlighetsstörning 77,2%77,2%

Två personlighetsstörningar Två personlighetsstörningar 32,0% 32,0%

Tre eller fler personlighetsstörn.Tre eller fler personlighetsstörn. 12,0%12,0%

23-04-2242

National Epidemiologic Survey on Alcohol andNational Epidemiologic Survey on Alcohol andRelated Conditions – NESARC 2004Related Conditions – NESARC 2004

(Grant, B., Stinson, F.S., Dawson, D.A., et al 2004)(Grant, B., Stinson, F.S., Dawson, D.A., et al 2004)

12 månaders samsjuklighet av alkohol eller drug use dis- order (DuD) Personlighetsstörning enligt ICD eller DSM-IV.

Face-to-Face intervju 2001 – 2002 n = 43.093 personer

- 47,7% drug use disorder (95% CI, 43,9 – 51,6%) har minst en personlighetsstörning (Pd)

- 16,4% av patienterna med en Alcohol Use disorder hade minst en 1 Pd.

- Vanligast förekommande Pd är Anti-social Pers. disorder.

23-04-2243

TTable 2. able 2. Psykiska sjukdomar i en kohort av patienter med Psykiska sjukdomar i en kohort av patienter med drog-/substamsberoende 1977 – 1995, (n=1.052) drog-/substamsberoende 1977 – 1995, (n=1.052) BedömdaBedömda DIAGNOSDIAGNOS No. % No. %

695695 PsychopatiPsychopati 97 97 (14,0%)(14,0%)

1.0251.025 Ngn psykosNgn psykos 152 152 (14,8%)(14,8%)SchizofeniSchizofeni 36 36 (3,4%)(3,4%)Schizo-affektiv Schizo-affektiv 2 2 (0,02%)(0,02%)Schizofrenityp Schizofrenityp 4 4 (0,04%)(0,04%)Toxiskt utlöst Toxiskt utlöst 7 7 (0,07%)(0,07%)Toxisk psykosToxisk psykos 64 64 (6,2%)(6,2%)(alla typer)(alla typer)Reaktiv PsykosReaktiv Psykos 12 12 (1,2%)(1,2%)Cycloid PsykosCycloid Psykos 5 5 (0,04%)(0,04%)Affektiv PsykosAffektiv Psykos 18 18 (1,8%)(1,8%)

23-04-2244

DÄRTILL KOMMER …..DÄRTILL KOMMER …..

Neuropsykologiska störningarNeuropsykologiska störningar(oklar prevalens: 20%, 25%, 35%) ’(oklar prevalens: 20%, 25%, 35%) ’

Sekundära hjärnskadorSekundära hjärnskadorEn stor psykosocial belastningEn stor psykosocial belastning

- Tidiga relationsproblem- Tidiga relationsproblem- Trauman- Trauman

- Låg begåvning bland LVU- och LSU- Låg begåvning bland LVU- och LSU

NEUROPSYKOLOGISKA PROBLEM

DSM-V ändras från 7 år till 12 årAntal uppfyllda kriterier minskas från 6 till 4

FÖREKOMST:4% hos barn

2,5% hos vuxna (typ II diabetes)jmfr egentlig depression 3% män, 7% kvinnor

Bör vara ca 3000 i Lund, 5000 i Malmö, 30 000 i Öresundsregionen

Antal vuxna som hämtat ut recept med metylfenidat 2011 i Skåne = 3244 personer

23-04-2245

Remissregler: Remissregler: En diagnos bör innehållaEn diagnos bör innehålla

1. Kriteriediagnos enl ADHD (DSM-IV)1. Kriteriediagnos enl ADHD (DSM-IV)

2. WURS el annan självskattning2. WURS el annan självskattning

3. Beskrivning av funktionsnedsättning3. Beskrivning av funktionsnedsättning

23-04-2246

SAMSJUKLIGHET

60-70% med ADHD uppfyller kriterier för minst en psykiatrisk diagnos

20% samtidigt bipolär sjd (Kessler 2006)> 50% har ngn personlighetsstörning

20-30% har depressionca 50% har ngt ångestsyndrom

(Rydén 2009)

23-04-2247

23-04-2248

SÄRSKILT PROBLEMSÄRSKILT PROBLEM

ANTI-SOCIAL ANTI-SOCIAL PERSONLIGHETSSTÖRNINGPERSONLIGHETSSTÖRNING

23-04-2249

Drogmissbrukare med anti-social personlighetsstörning

1. Mer fortsatt missbruk2. Mer kriminalitet3. Mer socialhjälp

4. Mer sjukhusvård5. Färre drogfria perioder

MEN6. Inte högre dödlighet

än de som inte har anti-social Pd

23-04-2250

Diagram 11. Andel patienter í kriminalregister per fem-årsintervall och anti-social personlighetsstörning & ålder. Beräknat på Kohort 1977-1995 (n=1.052)

23-04-2251

Tabell 5 : Faktorer som predicerar dödsfall uppTabell 5 : Faktorer som predicerar dödsfall upp till femton år till femton år

- Högt symtompåslag i SCL-90 - GSI-index

- Låg upplevelse av sammanhang – KASAM

- Poäng under 70 i GAF – Global assessment of Functioning

23-04-2252

Diagram 12. Överlevnad efter fem-års-uppföljning fördelat på patienter med normal/hög GAF resp mycket låg GAF

23-04-2253

MYT NO. 1

Alla narkomaner dör avöverdos

23-04-2254

KOHORTSTUDIE 1970-1977(N=561) 40-årsuppföljning

Nyhlén, Fridell, Hesse, Krantz (2011):Nyhlén, Fridell, Bäckström, Hesse, Krantz

(2011)

Avlidna (n=204), ICD-10Obduktionsprotokoll &

Dödsorsaksintyg Rättsmedicinska lab-svar

Nyhlén, Fridell, Hesse & Krantz – obduktioner Nyhlén, Fridell, Hesse & Krantz – obduktioner (Journal of Forensic and Legal (Journal of Forensic and Legal Medicine 2011)Medicine 2011)

Causes of death n= 204

Drug related deathn=120 Non drug related death

n=84

Suiciden=25

Suiciden=14

Others: •Violent death (not suicide)

-accidents (n=3) -homicide (n=1)

•Overdoses (n=46) •Accidental intox. (n=45)

Others:•Violent death (not suicide)

-accidents (n=9)-homicide (n=2)

•Somatic disease (n=59)

23-04-2256

BEHANDLING OCH BEHANDLING OCH BEHANDLINGSKARAK-BEHANDLINGSKARAK-

TERISTIKATERISTIKA

23-04-2257

GRUNDLÄGGANDE KARAKTERISTIKAGRUNDLÄGGANDE KARAKTERISTIKA

1. FOKUS PÅ KÄRNPROBLEMET – MISSBRUK

2. HÖG GRAD AV STRUKTUR I PROGRAMMET

3. TILLRÄCKLIGT LÅNG TID FÖR EFFEKT - (EJ < 3 MÅN)

4. FOKUS BÅDE PÅ PSYKISK STÖRNING OCH MISSBRUK

23-04-2258

VAD ÄR STRUKTUR – En kvalitetsfaktor

MANUALER: Noggrann beskrivning av vad behandlarengör under varje fas i ett behandlingsförlopp. – Operationell definition – men det finns alltid behovav merkunskap kring varje patientgrupp.KRITIK: Projekt inom kriminalvård – kort utbildn

ENTUSIASM – ENGAGEMANG: Ofta det som gör att nyabehandlingar lyckas bättre inledningsvis än i det lån-ga loppet. Att ex ”hålla ut” är avgörande i miss-bruksbehandling.

ORGANISATIONSFAKTORER: Ledarskap, kunskaper,tydlighet kring ramar, regler, normer, delegering,stöd, tillsyn, kontroll – Förutsägbarhet

23-04-2259

Subutexprogram i Lund ?Subutexprogram i Lund ?

177 patienter behandlade med Subutex och med krav på arbete och drogfrihet

Utskrivning vid sidomissbruk men fort- satt kontakt under utskrivningstiden

1 år – 50% utan sidomissbruk och i arbete bostad.

7 år - 63% av de som gick in i studien är i behandling och drogfria och i arbe-

te/studier 7 dödsfall

23-04-2260

VAD ÄR KVALITET I BEHANDLING ?VAD ÄR KVALITET I BEHANDLING ?

- Förutsägbarhet i organisationen- Tydlighet i alla led, mål, planering etc.- Ordentliga bedömningar av patienterna- Högt kvarstannande (retention)- Fokus på avvikande beteende och stöd för konstruktiva insatser- Hög genomförandegrad av mål- Metoder som är väl beskrivna- God monitorering av resultat

23-04-2261

META-ANALYSER

- Amata et al (2004) 8 RCT - Opiatbehandling- Amata et al (2005) – 5 RCT – drogfri opiatbehandl,- Brewer et al (1982) – 69 studier prediktorer- Burke et al (1999) – 30 RCT - MI- Carter et al (1999) – 30 st - Crits-Christoph (1992) 11 RCT – dynam.- Fridell (2001;2003) Opiat, Kokain, Cannabis- Fridell & Hesse (2005) 112 st - Opiatbehandling- Fridell & Hesse (2005) Behandl kriminellt beteende- Hettema et al (2005) – 69 studier MI - Irvin et al (1999) – 26 studier – Contingency - Littell (2006/7). - Prendergast (2000;2002) 69 studier- Stanton & Shadish (1997) 15 RCT - familj

23-04-2262

UppföljningsstudierUppföljningsstudier

23-04-2263

Utfall i droganvändning vid fem år Utfall i droganvändning vid fem år för hela urvalsgruppen för hela urvalsgruppen

23-04-2264

Missbruksbild vid femårsuppföljning (n=112 av 125 - 90% - korrigerat 2005)

6,25%

23,21%

9,82%

12,50%

5,36%4,46%

21,43%

16,96%

0%

5%

10%

15%

20%

25%

23-04-2265

Diagram 3. Missbruksbild för kvinnor och män vid femårsuppföljning (112 av 125, korrigerat 2005)

6,1%

24,2%

12,1%

3,0%

54,5%

5,1%

39,2%

19,0%

6,3%

30,4%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

Avliden Missbruk ellerdrogfri mindre än

en månad.

Periodiskt drogfrieller drogfri

senaste halvåret.

Drogfri senasteåret.

Drogfri senastetvå åren eller

längre.

Missbrukbild

Kvinnor (n=33)

Män (n=79)

23-04-2266

Diagram 5. SCL-90-poäng för patienter med drogberoende vid fem års uppföljning (n=90) vid tre nivåer av utfallssituation

30

40

50

60

70

80

90

100

Som

atiz

atio

n

Obs

essi

ve-

com

puls

ive

Inte

rper

sona

lse

nsiti

vity

Dep

ress

ion

Anx

iety

Agg

ress

ive-

ness

Fob

ic A

nxie

ty

Par

anoi

did

eatio

n

Psy

chot

icis

m

Glo

bal S

ever

ityIn

dex

Pos

itive

Sym

ptom

Dis

tress

Inde

x

SCL-90

Mea

n

Non stable abstinence (n=38)

Abstinence from 6 months to 2 years (n=12)

Stable abstinence (2 years or more) (n=40)

****** ****** ***

*****

*** ******

***

23-04-2267

Tvångsvårdade kvinnorTvångsvårdade kvinnor

23-04-2268

TYPER AV DATA - indexvårdtillfälletTYPER AV DATA - indexvårdtillfället

Bakgrundsdata: DOK (LVM) & ADAD (LVU)Test och skattningsskalor: Personlighetsinventorier (BCT, CMPS), Psykiatriska skattningsskalor (SCL-90) Global funktion (GAF), SCID I och SCID II DSM-III-R-diagnos.PCL-R – psykopatiHjärnskadediagnostik och ADHD-utredning -

behov Begåvnings och resursbedömning

23-04-2269

Uppväxtvillkor och allmän situation vid Uppväxtvillkor och allmän situation vid indexvårdtillfället indexvårdtillfället

LVM LVU

Psykisk störning i familjen 40% 29%

Missbruk i uppväxtfamiljen 58% 46%

Suicidförsök ngn gång 48% 42%

Saknar egen bostad 35% 54%

Prostitution 41% 23%

23-04-2270

PSYKIATRISKA STÖRNINGAR (AXEL I) I EN KOHORT UNGA PSYKIATRISKA STÖRNINGAR (AXEL I) I EN KOHORT UNGA KVINNOR MED MISSBRUK I LVM- OCH LVU-VÅRD 1997-2000 KVINNOR MED MISSBRUK I LVM- OCH LVU-VÅRD 1997-2000 (N=132) (N=132)

DIAGNOSDIAGNOS LVM (80)LVM (80) LVU (52) LVU (52) AXEL IAXEL I PsykopatiPsykopati 3% 3% 6% 6% Ngn drogutlöst psykosNgn drogutlöst psykos 17% 17% 15% 15% SchizofreniSchizofreni 0% 0% 5% 5%SociofobiSociofobi 1% 1% 2% 2%DepressionDepression 13% 13% 13% 13%Depressiv störningDepressiv störning 13% 13% 13% 13%DysthymiDysthymi 3% 3% 0% 0%Ångest - ngn typÅngest - ngn typ 25% 25% 20% 20%

TOTALTTOTALT 60% 60% 61% 61%

23-04-2271

Personality Disorders (N=132) Personality Disorders (N=132)

AXIS II diagnosis LVM (80) LVU (52)

Borderline 26% 17%

Anti-social PD 23% 0%

Conduct Disorder 1% 44%

ANY Pd 62% 69%

23-04-2272

GenerelltGenerellt

Ca. 40% hade minst en AXEL-1 diagnos vidSidan om missbruksdiagnos och personlighets-störningsdiagnos.

Ca 70% hade minst en personlighetsstörnings-diagnos.

Ca 50% hade gjort minst ett självmordsförsök.

Bara ca 8% har ett beroende av alkohol trots ettmycket kroniskt missbruk av droger.

23-04-2273

59,0%

44,0%

38,0%

23,0%

14%

49,0%

31,0%

15%

37,0%

54,0%

0,0%

10,0%

20,0%

30,0%

40,0%

50,0%

60,0%

70,0%

Drogfri senaste30 dgr

Drogfri senastehalvåret

Drogfri senasteåret.

Drogfri senastetvå åren eller

längre.

Drogfri sedanutskrivning

Längd på drogfrihet

Pro

cen

t d

rog

fria

LVM

LVU

Figur 7. Andel drogfria vid olika tidsintervall före uppföljningsintervjun beräknat på hela samplet (Intention-to-treat; n=132 varav 109 interv juade (88%)

23-04-2274

PERSONLIGHETSSTÖRNING PERSONLIGHETSSTÖRNING OCH PROGNOS/ UTFALLOCH PROGNOS/ UTFALL

Conduct disorder och och anti-social Pdanti-social Pdhar en negativ inverkan på missbrukhar en negativ inverkan på missbruk

och kriminalitet och kriminalitet

23-04-2275

FÖRLOPPET DE FÖRSTA TRE ÅREN EFTERFÖRLOPPET DE FÖRSTA TRE ÅREN EFTERUTSKRIVNING FRÅN LUNDENUTSKRIVNING FRÅN LUNDEN

23-04-2276

Time-line-diagrammen visar max antal missbruks-Time-line-diagrammen visar max antal missbruks-dagar upp till tre år efter behandlingen.dagar upp till tre år efter behandlingen.

Missbruksdagar delas i fem grupper:Missbruksdagar delas i fem grupper: 0 dgr 0 dgr1-2 dgr1-2 dgr3-5 dgr3-5 dgr6-15 dgr6-15 dgr

16-30 dgr 16-30 dgr

23-04-2277

Diagram 2. Missbruksförloppet halvårsvis under tre år efter utskrivning utifrånmissbruket de senaste 6 månaderna före intervju – klusteranalys (Ward´s metod).Analysen utförd på 101 kvinnor. Time-Line-Follow-Back-modell (TLFB)

654321

Mätpunkter varje halvår

4,00

3,00

2,00

1,00

Est

ima

ted

Mar

gin

al M

ean

s 2,001,00,00

mbgrupp2--- --- missbrukmissbruk

--- --- sporadiskt míssbr

__ Kontin.

drogfri

23-04-2278

SLUT