Missbruk bland barn och ungdomar

BA Johansson

bjorn_axel.johansson@med.lu.se

Akutavdelningen

BUP Slutenvård, Skånevård Sund

Seminarium, Malmö, VT- 2016

CigaretterAlkoholCannabisEcstasy

Ångor, gaserNätdroger

“Non substance addiction”

Varför missbruk?

Hereditet

Tillgång

Grupptryck

Tillåtande omgivning

Samsjuklighet

Cigaretter

Problemets omfattning

40% av eleverna i andra ring har prövat röka

40% av de niondeklassare som röker köper egna

cigaretter

Risker

• drogkultur

• lungcancer

• KOL

• kärlsjuka

Åtgärder

• föräldrar

• handlare

• tobakspolicy

Alkohol

Problemets omfattning

18%46%34%15%Berusad 1 gång

22%54%37%28%Intensivdrickande (binge) vid

1 tillfälle

35%74%51%58%1 drink

USAEnglandSverigeFrankrike

Alkoholkonsumtion bland 15-16 åriga elever de senaste 30 dagarna

Samsjuklighet

• ADHD

• Ångestsjukdom

• Affektiv sjukdom

Gignac M, AACAP, NYC, 2010

Attityd

Nolltolerans

eller

Harm reduction

Vad säger lagen?

18 år

• alkoholförtäring på restaurang

• inköp av cigaretter och folköl

20 år

• inköp på Systembolaget

• införsel från utlandet

Tidig debut

Tidig alkoholdebut ökar risken för

högkonsumtion och missbruk senare i livet

Risker

• Död

• Våld/övergrepp

• Osäker sex

• Ångest, nedstämdhet

• Rattfylleri

Intervention vid alkoholintoxikation

• Psykiatrisk undersökning

• AUDIT (Alcohol Use Disorder Inventory Test)

• DUDIT (Drug Use Disorder Inventory Test)

• Risker/skadeverkningar/konsekvenser

• Kognitiva strategier för att säga “Nej”

• Föräldrastöd

• Uppföljning BUP?

• Anmälan till Socialtjänsten?

• Remiss till Maria Malmö?

Preventionsmetoderför de minsta barnen

• Stärka relationen mellan barn och föräldrar

• Stärka samarbetet mellan hem och skola

• Minska riskfaktorer och öka skyddsfaktorer

Spoth et al., 2008

Preventionsmetoderför de äldre barnen

• Diskutera myter och förnekelse

• Copingstrategier med KBT inriktning

• Motivationsarbete till drogfria alternativ

Spoth et al., 2008

Psykosocial behandling ungdomar

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda

• korta insatser (MI eller MET), motivationshöjande behandling i

kombination med kognitiv beteendeterapi (MET/KBT)

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan erbjuda

• haschavvänjningsprogrammet (HAP)

• multisystemisk terapi (MST)

Farmaka

• Disulfiram (Antabus)

• Akamprosat (Campral)

• Naltrexon (Revia)

Missbrukskarriären

• Rökning

• Alkohol

• Cannabis

• Centralstimulantia

• Bensodiazepiner

• Analgetika

• Illegala opioider

Heilig & Mossberg, 2007

Olika faser

• Experimentell fas

Inkörsport

Skola

BUP

PV

• Rekreationsfas

• Adaptationsfas

• Kompulsiv fas

Heilig & Mossberg, 2007

Tidiga tecken

• Pengar försvinner

• Humörsvängningar

• Frånvaro i skolan

• Minskad förtrolighet

• Gamla kompisar försvinner

• Drar sig undan

• Normbrytande beteende

• Andra oroar sig

• Socialtjänst/polis hör av sig

Samverkande aktörer

• Socialtjänst

• Barn- och ungdomspsykiatri

• Hem

• Skola

Intervention i samverkan mellan BUP och Socialtjänst

• Avgiftning

• Nätverk (inkl. privat)

• Maria Malmö

• Familjecentrum

• FMN

Illegala droger bland 15-16 åriga eleverLivstidsprevalens

---4%2%9%29%UK-07

ESPAD

(n=2179)

---5%5%6%25%Danmark-07

ESPAD

(n=877)

---1%1%6%7%Sverige-09

CAN (n=5192)

HeroinKokainHallu-cinogenerEcstacyAmfetaminInhalation av

flyktiga

substanser

Cannabis

http://www.emcdda.europa.eu/stats11

Cannabis

Cannabis bland 15-16 åriga eleverde senaste 30 dagarna

22%Frankrike

20%England

8%Danmark

1%Sverige

http://www.emcdda.europa.eu/stats08

Kindling/Gateway

I Sverige är all hantering av cannabis brottslig

-Kindling

-Gateway

Pro et. contra legalisering

THC- tabletter mot smärta, ångest och aptitlöshet

Risker

Drogkultur

Kognitiva symptom - uppbromsning av mental tillväxtPassivisering, nedsatt socialiseringsförmåga

Olyckor, personlighetsförändring, suicid

Positiva psykostecken, om fortsatt cannabismissbruk-> ökad risk för psykossjukdom (Kuepper, BMJ, 2011)

Flertalet heroinister har börjat med cannabis

Effekter

Eftersträvad effekt:

• Eufori

• Avslappning

Negativa effekter:

• Rödögdhet

• Ökad aptit

• Muntorrhet

• Takykardi

Effekter, forts

Negativa effekter, forts:

Ångest

Konfusion

Derealisation (ljud, färger, lukter)

Positiva psykostecken, ibland med aggressivitet

Kognitiv reduktion

Behandling

Lundamodellen, haschavvänjningsprogram (HAP)

• Medicinsk fas

• Psykologiskt stöd (KBT- inriktning)

• Sociala aspekter

Behandling, forts

Evidensbaserad farmakologisk behandling saknas

mot både abstinens och craving

Abstinens; hypotes: inbyggd nedtrappning. Klinisk praxis: neuroleptika, antihistaminer

Ecstasy

Bakgrund

CentralstimulatiaSyntetiska

Amfetamin, Metamfetamin, MDMA (ecstasy)Naturliga

KokainLäkemedel

Gamma-hydroxy-butyrat (GHB)

Prevalens, 15-16 åriga elever

Livstid1-2% har missbrukat ecstasy vid minst ett tillfälle

Eftersträvad effekt

EuforiÖkad vakenhet (dansa längre)

HallucinosFörändrade sinnesintryck

Symptom vid intoxikation

HyperaktivitetTakykardi

FeberUttorkning

RiskerPanikångestFörvirring

Hallucinos -> stark ångestArytmi

ÖvervätskningDepressivitet (tömda serotonindepåer)

Abstinessymptom

Inga direkta abstinenssymptomAvgiftningsprogram saknas

Farmakologisk behandling

Bensodiazepiner om patienten kan kontrollerasLugn miljö

Ingen specifik antidotSvårare fall till IVA

Ångor och gaser

Sniffning (ångor)Substanser

• Bensin

• Lim

• Färg

• Tinner/lacknafta

• Aceton

Eftersträvad effekt

• Eufori

Negativa konsekvenser

• Aggressivitet

• Förvirring

• Hallucinos

http://www.vardguiden.se/

Boffning (gaser)Drivgaser

• Butangas

Eftersträvad effekt

• Eufori

Negativa konsekvenser

• Aggressivitet

• Överdosproblem

• Konfusion

• Hallucinos

• Arytmi

• Död

Mekanism

Gas hypoxi alarm adrenalininsöndring arytmi

http://www.vardguiden.se/

Nätdroger

Vad kan man köpa på nätetExempelvis:

Sömnmediciner (bensodiazepiner)

Tramadol (analgetika, opioid)

Efedrin (bantning)

Androgena anabola steroirder (kroppsbygge)

Sprutor, kanyler

Subutex (opioid, partiell agonist)

Syntetiska centralstimulantia/ hallucinogener

Sammanfattningsvis: receptbelagda mediciner, “legal high” och illegala droger kanbeställas hem till brevlådan

Internetdroger – försök till definition• Narkotiska substanser som saluförs via näthandel

• Liknar narkotikaklassade droger

• De aktiva substanserna har inte ingått i registrerade läkemedel eller förekommit i

missbruksdroger

• Lagen om förbud mot vissa hälsofarliga varor (snabbare klassning jmf med

fullständig narkotikaklassning)

• Narkotikaklassning leder ofta till att en ny substans med liknade effekt som den

narkotikaklassade börjar säljas

• Förstörandelagen – polis och tull har rätt att beslagta syntetiska droger om

syftet med innehavet bedöms vara missbruk

Tramadol• Mild agonist på my-opiat-receptorn

• Mindre andningsdeprimerande än heroin

• Mer begränsad effekt av naloxon som antidot

• Terapeutisk max dos: 400 mg/d

• Missbruksdoser: 200-2000 mg/d

• Klinisk bild:

- lugn

- viss eufori

• Höga doser associerade med epileptiska anfall

Håkansson A,

2015

Tramadol - abstinenssymptom

• Känselnedsättning

• Ökad svettning

• Darrningar

• Ångest

• Irritation

• Sömnrubbning

• Hjärtklappning

• Hallucinos

Androgena anabola steroiderEftersträvad effekt

• Ökad muskelmassa

• Ökad träningsförmåga

• Snabbare återhämtning

• Aggressivitet

Eriksson & Scartok, 2007

Androgena anabola steroider, fortsNegativa konsekvenser

• Minskad testosteronhalt

• Gynekomasti

• Slutning av tillväxtzoner

• Aggressivitet

• Avvikande alkoholbeteende

• Akne

Eriksson & Scartok, 2007

Spice

• Kombination av olika syntetiska cannabinoider - rökmix

• Lanserat som ’legal high’ – numera narkotikaklassat

• Troligen högre risk för psykosutveckling jämfört med cannabis

Håkansson A, 2015

Spice - negativa effekter

• Kramper

• Takykardi

• Hyperreflexi

• Agitation

• Psykos

Nya droger över Internet

• Substanser med kraftfulla, ofta okända effekter på CNS

• Vanligen hallucinogener och/eller centralstimulantia

• Dominerande bieffekter

- Psykos, agitation, arytmier

• Inga antidoter

• Understödjande behandling

- vb bensodiazepiner, undivk neuroleptika

• Giftinformationscentralen

Håkansson A, 2015

Kliniska utmaningar

• Nya substanser, variationer

• Negativ u-tox

• Urinprov till KS- Huddinge

MDPV-”kannibaldrogen”

• MDPV (metylen-dioxi-pyrovaleron)

• Amfetaminliknande, farlig och svårdoserad drog

• ”badsalt”/ ”monkey dust”/ ”kannibaldrogen”

• Återupptagshämning av dopamin och noradrenalin

• Klinisk bild: agitation, takykardi, psykos

Håkansson A, 2015

Lindeman & Feychting, LT, 2015

PMMA-”supermandrogen”

• Para-metoxy-metamfetamin (PMMA)

• Frisätter serotonin och agerar MAO- hämmare

• Stimulerande och hallucinogena egenskaper

• Ca 20 dödsfall i Norge 2010-2012

Håkansson A, 2015

Non-substance addiction

“Non substance addiction”Reward seeking behaviour

Spelberoende

• Dataspel

• Nätpoker

Mekanismer

• Sannolikt liknande

mekanismer som vid

substansberoende

• Dopamin

• Belöning

Konklusion

• Drogmissbruk bland ungdomar

är ett allvarligt och växande problem

• Näthandel med droger är en stor utmaning

• Viktigt med tidig identifiering, diagnostik och behandling

• Behandlingsmetoder finns

• Samverkan är centralt

• Mer forskning efterfrågas

Referenser

CAN, 2011

Deas, 2005

Dilbaz & Hendriks, 2006

Eriksson & Scartok, 2007

Gignac M, AACAP, NYC, 2010

Gomez et al., 2011

Heilig & Mossberg, 2007

Håkansson A, föreläsning, SK- kurs i Akut barnpsykiatri, BUP,

Malmö,150327

Johnston et al., 2006

Referenser - forts

Lindeman E et al., Ökat missbruk av Internetdrogen MDPV iVästmanland, Läkartidningen, 2012

Lindeman E, Feychting K, MDPV: ny missbruksdrog som kommit för attstanna, Läkartidningen, 2015

Läkemedelsverket, 2006Niederhofer & Staffen, 2003Olsson M, föreläsning, Bakjoursskola, BUP, Malmö, 131011Spoth et al., 2008 Täljemark M & Johansson BA, 2012http://vardguiden.sehttp://www.emcdda.europa.eu/stats11