Analys av kommunens ekonomiska läge 2007–2013 Munkedals kommun 2008-11-26

Analysgruppen – Munkedals kommun1

Analys av kommunens ekonomiska läge 2007–2013

Munkedals kommun 2008-11-26

Björn SundströmAnders Nilsson

[email protected]@skl.se


Vår grundanalys

• Nulägesanalys av ekonomin- Kommunens läge idag?

- Verksamheterna?• Framtidsanalys av ekonomin

- Hur ser det ut de närmaste åren?• Analys av ekonomistyrningen

- Hur fungerar det idag?- Förbättringsmöjligheter?

”Vi vill skapa en gemensam bild av situationen och behovet av åtgärder.”


Kommunalskatt år 2008

1 krona på skatten = ca 15,7 mkr i Munkedal (Redovisade skattesatser är ej viktade efter befolkning)

0,00%

5,00%

10,00%

15,00%

20,00%

25,00%

30,00%

35,00%

Pro

cent

Kommun Landsting

Landsting 10,45% 10,28% 10,45% 10,52%

Kommun 22,76% 21,09% 21,70% 21,48%

Munkedal Liknande kommuner Länet Hela riket

33,2131,38 32,15 32,00


Jämförbara kommuner

Kommuner med liknande:• Standardkostnad samtliga delmodeller• Folkmängd• Skattekraft

= Munkedal jämförbara

Obs! Olika för olika verksamheterDessa kommuner avser all verksamhet

Vingåker Essunga Vara Svalöv Örkelljunga Herrljunga Boxholm Gagnef Valdemarsvik Perstorp

Analysgruppen – Munkedals kommun

Årets resultat 2007, samtliga kommuner

-2 000

0

2 000

4 000

6 000

8 000

10 000

1 16 31 46 61 76 91 106 121 136 151 166 181 196 211 226 241 256 271 286

Kro

no

r p

er

invå

na

re

Munkedal


Kommunens långfristiga skulder

0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

kr/in

v Munkedal Liknande kommuner Länet Hela riket


Finansnetto 2007, samtliga kommuner

-2 000

-1 000

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

1 16 31 46 61 76 91 106 121 136 151 166 181 196 211 226 241 256 271 286

Kro

no

r p

er

invå

nare

Munkedal


Investeringar som andel av skatter och generella statsbidrag o. utjämning

,0%

2,0%

4,0%

6,0%

8,0%

10,0%

12,0%

14,0%

16,0%

18,0%

20,0%

1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007



Kommunens förmögenhet, eget kapital

0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

30 000

1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

kr/in



Eget kapital (Bokförd förmögenhet) 2007, samtliga kommuner

-20 000

0

20 000

40 000

60 000

80 000

100 000

120 000

140 000

160 000

180 000

1 16 31 46 61 76 91 106 121 136 151 166 181 196 211 226 241 256 271 286

Kro

no

r p

er

inv

ån

are

Munkedal


Reflektioner läget 2007

En skattesats som är förhållandevis hög

Liten reserv– stora skulder ger höga räntekostnader– litet eget kapital

Begränsat utrymme för satsningar

Negativ soliditet i kommunen (inkl pensioner)- kommunen har levt över sina tillgångar, sett i ett historiskt perspektiv.


Reflexioner (forts.)

Era finansiella mål om överskott, finansiering av investeringar och förbättrad soliditet är mycket relevanta!

Se bara till att målen blir skarpa och styrande !!Kommande lågkonjunktur är en utmaning !!!


Verksamheterna


Nyckeltal via Internet

På Kommunförbundets webbplats finns databasen WebOr http://www.webor.se

Här kan man:

– hitta ”liknande kommuner”

– studera nyckeltal på karta

– jämföra kommuner och grupper av kommuner, i tidsserier för nyckeltal om bl a ekonomi, verksamhet och demografi. Databasen innehåller även färdiga analyser om bl a vård och omsorgsverksamheten (s k boxanalyser)


Kommunernas årskostnad per person

0

50 000

100 000

150 000

200 000

250 000

300 000

350 000

400 000

450 000

0 5

10

15

20

25

30

35

40

45

50

55

60

65

70

75

80

85

90

95

100

Ålder

Kost

nad p

er

pers

on

Kommunal grundkostnad Övriga kostnader

Äldreomsorg Barnomsorg och skola


Avvikelser från utjämningssystemets standardkostnader (ersättning)

-10,00

-5,00

0,00

5,00

10,00

15,00

20,00

25,00

Barnomsorg Grundskola Gymnasieskola Äldreomsorg Ifo

Pro

cent

Munkedal Liknande kommuner Länet


Kostnader jämfört med struktur 2007

Nettokostnad (mkr)

Standardkostnad (mkr)

Differens (mkr)

Differens (kr/inv)

BARNOMSORG 47,2 39,5 7,7 747GRUNDSKOLA 100,9 94,9 6,0 581GYMNASIESKOLA 43,1 42,0 1,1 109INDIVID OCH FAMILJEOMSORG 21,4 18,0 3,3 326ÄLDREOMSORG 122,5 103,9 18,6 1 818Summa 36,7 3 582


Kostnadsutvecklingen inom grundskolan

25 000

30 000

35 000

40 000

45 000

50 000

55 000

60 000

65 000

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

kr/e

lev



Grundskolans kostnader

0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

30 000

35 000

40 000

45 000kr

/ele

v (s

kolk

omm

un)


Munkedal 39 700 2 800 1 570 4 500 12 400 17 130

Liknande kommuner 37 240 2 530 1 597 4 660 13 270 14 223

Länet 37 582 2 635 1 914 4 344 14 016 11 679

Hela riket 39 502 2 845 1 790 4 575 14 653 12 734

Undervisning

Läromedel Elevvård*

Skolmåltider* Lokaler Övrigt*

•= 2006 års värden beroende på att elevvård och skolmåltider inte separerats från

övrigt i Munkedal år 2007


Äldreomsorg - kostnadsutveckling

40 000

42 000

44 000

46 000

48 000

50 000

52 000

54 000

56 000

58 000

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

kr/i

nv

65-w

år



Kostnader inom äldreomsorgen (per vårdtagare i ordinärt resp. särskilt boende,

per invånare 65-w för öppen verksamhet)

0

100 000

200 000

300 000

400 000

500 000

600 000

700 000kr

/vå

rdta

ga

re r

esp

inv

65

-W (

öp

pe

n v

erk

s.)


Munkedal 236 198 576 582 82

Liknande kommuner 275 185 534 803 379

Länet 248 823 501 423 807

Hela riket 219 639 511 457 660

ordinärt boende särskilt boende öppen verksamhet


Servicenivå inom äldreomsorgen(%-andel 65 åringar och äldre som erhåller omsorg)

,0%

1,0%

2,0%

3,0%

4,0%

5,0%

6,0%

7,0%

8,0%

9,0%

10,0%

Pro

cent


Munkedal 8,5% 6,4%

Liknande kommuner 8,3% 5,6%

Länet 8,3% 6,2%

Hela riket 9,0% 5,9%

ordinärt boende särskilt boende


Kostnadsutveckling – Individ- och familjeomsorg

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

kr/in



Socialtjänstens kostnader (per invånare)

0

200

400

600

800

1 000

1 200

1 400

kr/i

nv Munkedal Liknande kommuner Länet Hela riket

Munkedal 825 517 804

Liknande kommuner 1 043 328 675

Länet 1 272 457 669

Hela riket 1 220 414 730

Barn- och ungd.vård Missbruksvård vuxna Ekonomiskt bistånd


Kostnadsutvecklingen för socialtjänstens olika verksamheter i Munkedal

0

100

200

300

400

500

600

700

800

900

1 000

1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

r/in

vBarn- och ungdomsvård Missbruksvård vuxna Ekonomiskt bistånd


Nettokostnader övrig verksamhet år 2006

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

kr/in


Munkedal 621 2 320 497 781 683 90

Liknande kommuner 780 2 598 885 841 286 571

Länet 634 2 542 876 836 338 641

Hela riket 695 2 730 1 036 885 325 666

PolitikInfrastruktur

o skyddFritid Kultur

Särskilda insatser

Affärs-verksamhet


Reflektioner kring verksamheten

Kostnadsnivån är högre än standardkostnaden för samtliga kärnverksamheter, speciellt beträffande barn- och äldreomsorgen

Socialtjänstens kostnader, speciellt beträffande barn- och ungdomsvården samt missbruksvården, har ökat oroväckande mycket under senare år

För övriga verksamheter är kostnaderna inte anmärkningsvärt höga

Nettokostnadernas andel av intäkterna (skatter o bidrag) uppgår f.n. till cirka 96 procent vilket svarar upp mot god ekonomisk hushållning och ger ett överskott trots ett negativt finansnetto

God ekonomisk hushållning bör ge ett överskott på minst 2 procent efter finansnettot, helst mer beroende på att kommunen behöver resurser för erforderliga nyinvesteringar


Den ekonomiska utvecklingen 2007-2013

Framtidsanalys baserad på en demografisk framskrivning


Förutsättningar för kalkylen

• Utgångspunkten är räkenskaperna för år 2007

• Skatteunderlaget ökar enligt vår senaste samhällsekonomiska bedömning för åren fram till 2013

• Antagande om samma löneutveckling i kommunen som på arbetsmarknaden i stort

• Antagande om oförändrad servicenivå (2007)

• Kostnaderna skrivs fram med de demografiska förändringarna, dvs. befolkningsutvecklingen

Utöver demografin finns ett extra pålägg på 2 procent årligen för LSS-kostnaderna fram till 2011. Om kommunens kostnadsutveckling blir lägre kommer LSS-utjämning att påverkas negativt vilket kommer påverka resultatet i samma riktning

• I genomsnitt skrivs 73 procent av kostnaderna fram med löneutvecklingen och 26 procent med prisutvecklingen (KPI)


Kalkylens två delar

• En framskrivning av de demografiskt betingade behoven utifrån framtagna befolkningsprognoser. Beräkningen görs i fasta priser.

• En beräkning av de ekonomiska resultatet. Prognosen baserar sig på den demografiska framskrivningen och SKL:s bedömning av samhällsekonomin (oktober 2008). Kommunen har bistått med uppgifter om pensioner, avskrivningar samt finansiella kostnader och intäkter. Beräkningen görs i löpande priser.


BefolkningsutvecklingBefolkningsutveckling

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Förändr. Förändr. i %

1-5 488 487 480 477 471 476 488 0 0,0

6-15 1 224 1 173 1 117 1 082 1 082 1 074 1 047 -177 -14,5

16-19 591 591 594 588 533 509 489 -102 -17,3

65-79 1 555 1 598 1 645 1 686 1 730 1 790 1 825 270 17,4

80- 633 634 651 650 665 663 682 49 7,7

Summa 10 256 10 169 10 132 10 096 10 072 10 050 10 016 -240 -2,3


Behovsutveckling i kommunenBehovsutveckling i kommunen

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Grundskola 100,0 96,8 90,6 87,9 87,5 87,0 84,3

Gymnasieskola 100,0 100,0 100,5 99,5 90,2 86,1 82,7

Barnomsorg 100,0 99,2 98,3 97,0 96,1 96,7 98,4

Äldreomsorg 100,0 100,4 102,5 101,9 104,2 105,2 107,4

Handikappomsorg 100,0 100,4 101,1 102,2 103,2 104,3 105,3

Övrigt 100,0 98,0 97,4 96,4 95,9 95,1 94,4Totalt 100,0 99,0 98,2 97,2 96,8 96,7 96,6


Verksamhetens kostnader år 2007 och 2013 (i 2007 års priser)

2007 2013 FörändringMkr Mkr Mkr %

Grundskola 97 82 -15,2 -16%Gymnasieskola 43 36 -7,5 -17%Barnomsorg 56 56 -0,9 -2%Äldreomsorg 140 150 10,4 7%Handikappomsorg 51 54 2,7 5%Övrigt 118 111 -6,6 -6%Totalt 505 488 -17,1 -3%


Resultatutveckling 2007–2013

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Verksamhetens intäkter 117 113 116 119 122 126 130

Verksamhetens kostnader 516 533 549 564 584 605 628

Avskrivningar 20 21 20 22 22 23 23

Verksamhetens nettokostnader -420 -440 -453 -467 -484 -503 -521

Skatteintäkter 336 354 362 374 386 401 415

Generella statsbidrag och utjämning 102 101 104 103 108 107 110

Finansnetto -7 -8 -9 -10 -10 -10 -10

Resultat före extraordinära poster 10,8 6,9 4,3 0,1 0,6 -4,5 -6,5


Nödvändig (total) besparing för att uppnå 3 respektive 2 procents överskott inkl.

finansnettot

3 procent

2 procent

2007 2008 2009 2010 2011 2012 201398% 421,7 438,2 448,2 458,3 474,6 488,1 504,5Faktisk 419,5 448,2 462,0 477,5 493,6 512,6 531,4Besparingskrav -2,2 10,0 13,9 19,2 19,0 24,5 26,8

2007 2008 2009 2010 2011 2012 201397% 417,4 433,7 443,6 453,6 469,7 483,1 499,4Faktisk 419,5 448,2 462,0 477,5 493,6 512,6 531,4Besparingskrav 2,1 14,5 18,4 23,9 23,9 29,5 32,0


Slutsatser – demografiska framskrivning

1. Förutsättningarna att uppnå ekonomisk balans t.o.m. 2011 är goda.

2. Det krävs dock att kommunen förmår att anpassa verksamheten till förändringarna i befolkningens sammansättning

3. Fram till 2013 behöver såväl grund- som gymnasieskolan minska sina kostnader med 16-17 procent (totalt ca 20 mkr) enbart beroende på ett minskat elevunderlag

4. Om kommunen har ambitionen att leva upp till kravet på god ekonomisk hushållning under den aktuella perioden krävs ytterligare besparingar på 20-30 mkr

5. Kommunen bör således planera för åtgärder som reducerar kostnaderna med ca 50 mkr under den kommande femårs-perioden

Analysgruppen – Värmdö kommun

Vår grundanalys

Del 1: Nulägesanalys av ekonomin– Kommunens ekonomiska läge idag?– Verksamheter och kostnader jämfört med andra?

Del 2: Framtidsanalys av ekonomin– Hur ser det ut de närmaste åren?

Del 3: Analys av ekonomistyrningen


Transparent och stödjande resursfördelningssystem

Krav på ett fungerande styrsystem

Tydliga idéer om vad man vill med verksamhetenSe sig själva i helheten

Tydliga uppdrag

Tydlig finansiell målsättning som ger en långsiktigt hållbar ram för verksamheten

Löpande uppföljning som markerar ansvar och ger vägledning

Tydliga signaler- Politiskt beredda att sätta ramar i linje med ekonomiska mål

- Tilldelade ramar läggs till grund för verksamhetsplaneringen

- Önskemål utöver ram bromsas politiskt

- Budgeten skall hållas – omprioriteringar inom ram


Styrsystemet – intervjuernaNågra synpunkter på styrningen

By- och nämndpolitiken är fortfarande stark.

Helhetsperspektivet kan bli mycket starkare.

Demografiska förändringar har haft marginell påverkan på resursfördelningen.

Svårt att nå samsyn för strukturella förändringar av verksamheten


Utvecklat styrsystem

ny inriktningsplanering

Problemet:• Har anpassningsbehov av verksamhet och ekonomi• Starka by- och nämndsintressen, svagare helhetssyn• Finns oklarheter vid strukturbeslut• Realismen i budgetar delvis ifrågasatt• Nuvarande system skapar något av ’vi och dom’• Nuvarande system ger inte tillräckligt stark koppling mål -resurser

Förutsätter utvecklad planeringsprocess före rambeslut där verksamhetsföreträdare ges aktiv roll


Är nuvarande styrsystem riggat för att hantera utmaningarna?


Hur är ekonomin just nu?(enkät vid intervjudagen)

3 = mycket goda 2 = goda 1 = ganska goda-1 = ganska dåliga -2 = dåliga -3 = mycket dåliga

• Infrastruktur och skydd 0,8• Kultur och fritid 0,3• Förskola, skolbarnomsorg 1,1• Grundskola 1,4• Gymnasieskola 1,6• Äldreomsorg -0,9• Handikappomsorg -0,7• Individ o familjeomsorg -1,0• Kommunens företag 1,5• Kommunen som helhet 0,5


Styrsystemet – hur arbetar ni

• Planerar med små marginaler

• Finansiell målsättning ej helt styrande

• Ni tillåter budgetavvikelser


Ekonomistyrningen kan behöva vässas

• Utmaningen ligger i att – ha kontroll över den ekonomiska utvecklingen.– låta de finansiella målen styra.– Se helheten och hantera kommande

omfördelningsbehov i verksamheten.– skapa incitament för verksamhetsförändringar.– tydliggöra rollfördelningen mellan KF, KS och nämnder,

politik och tjänstemän.– skapa utrymme för politiska prioriteringar

• ”spara för att få råd att satsa”• ”våga utvärdera verksamheternas resultat”


• Fastställ skarpa finansiella mål

• Tydliggör styrreglerna– skall ramar hållas i budgetarbetet?– vem har ansvar för vad?– vem skall fatta beslut om strukturförändringar?

• Utveckla budgetmodellen– ”fasta” eller ”rörliga” budgetramar– utveckla verksamhetsdialogen vid fastställande av ram– fortsätt med styrkorten och gör dom viktiga i uppföljningen

”Fortsätt med att utveckla ert styrsystem och er budgetprocess. Lär av erfarenheter och justera efterhand.”

Fortsätt att förädla - styrsystem


För att lyckas krävs

• Politiken är aktiv och involverad ― Tendenser till ’nämnd-/bypartier’ hålls tillbaka― Politiskt mod, beredd att ifrågasätta ”heliga kor”― Sträva efter bred politisk konsensus, det underlättar ― Informera invånarna om omvärldsanalysen

• Verksamhetsföreträdarna ges aktiv roll

― Mognad att ta helhetsansvar inom tjänstemannaorganisationen

• Analyskapacitet centralt

― Förtroende i organisationen Tänk och agera långsiktigt !

Analysgruppen – Värmdö kommun

Sammanfattning i tre punkter:

1. Förstärk helhetsperspektivetHelheten består av kunskaperna om delarna, men helhetsperspektivet måste vara styrande.

2. Ta fram och förankra en gemensam omvärldsanalys av verksamhetsförut-sättningarna.

3. Tydliggör rollfördelningen mellan KF, KS, nämnd och förvaltning. - löpande verksamhet- smärre verksamhetsförändringar- större strukturförändringar


Att utveckla styrningen

• Från• Budgetfokus• Hålla budget• Intern förvaltning• Tjänstemannamål• Innevarande år o nästa

år• Många mål• Försöker fånga allt• Följa upp• Prat

• Till• Resultatfokus• Vad fick vi för pengarna• Medborgar-/brukarperspektiv• Politikermål (inriktning)• De närmaste tre åren• Strategiska inriktningar• Fokus på viktiga förbättringar

• Utvärdera• Handling


Några råd på vägen

• Förändringar som sparar pengar behöver inte innebära

försämrad service (något blir sämre och annat blir bättre).

• Det krävs personal (med politisk sanktion) som driver

förändringar.

• Samförstånd om spelregler, nejsägare måste finansiera ett nej!

• Ett tydligt budskap till invånare och personal!

• Era styrdokument med målstyrning känns bra, gör dom viktiga i

uppföljningen och sprid resultaten.

• Ni äger problemen och lösningarna själva. Fortsätt att arbeta

med och utveckla och förfina er styrmodell!


Vår uppmaning !

Ta en öppen diskussion av de hinder ni ser för att nödvändiga åtgärder skall kunna genomföras

– Inom politiken– Inom tjänstemannaorganisationen– ”I gråzonen” – Kommunikationen med

invånarna/brukarna

Documents

Analys av kommunens ekonomiska läge 2007–2013 Munkedals kommun 2008-11-26