7/31/2019 "Hamn med politiskt turbulent lge", fr Sjbefl

1/3

tidskriten Sjbel nr 5/2009

UTLANDSREPORTAGE

Redan d hollndarna kom till Kaoh-siung 1624 anns hr en av det kine-

siska kejsardmets viktigaste hamnar.Ostindiska kompaniet brjade byggaut hamnen men blev slagna p yktenav kineserna 40 r senare. Kaohsiungskulle nu rbli under kinesisk admi-nistration ram till 1860-talet, d Kinaeter att ha rlorat det andra opiumkri-get tvingades ppna en rad hamnar rhandel med Europa. Kaohsiung blev enav dessa, dr europer byggde tullhusoch utsg ambassadrer.

1895 tvingades Kina dock lmna verTaiwan till Japan eter nnu ett krig.Det militaristiska Japan hade vid denna

tid expansionistiska tankar och tog vlvara p Taiwans strategiska position,endast 180 kilometer rn det kinesis-ka astlandet. Kaohsiung kom nu att blien av vrldens strsta hamnar. Taiwandammsgs p rvaror som skeppades

hem till Japan, och inrastrukturenbyggdes ut r att kunna rakta allt till

hamnen Kaohsiung.Total delggelse

Hamnen anvndes ocks som vapen-rrd under japanernas militra expe-ditioner i sydstra Asien under 1930-och 40-talet. Andra vrldskriget slutadedock med total delggelse, d hamnenbombades snder av de allierade. Japa-nerna snkte sedan hamnens samtligaskepp re sitt tillbakadragande. Denhamn som 1939 hade behandlat hela 3,2miljoner ton gods lg nu helt i spillror.

1949 ydde drygt tv miljoner man till

Taiwan eter att kommunisterna vunnitinbrdeskriget p det kinesiska astlan-det. Den pltsligt kande beolkningeninnebar en rad problem, men tack vareamerikanskt bistnd fck man snabbtordning p ekonomin. En ny plan lades

upp r hamnen i Kaohsiung, som redan

1955 rklarades terstlld och gick ini en ny as av utbyggnad.

Snabbaste terhmtningenTaiwans ekonomi vxte 195280 med igenomsnitt 9,21 procent, vilket var snab-bast i hela vrlden. Siran r exportenstillvxt under samma tid var otroliga16,5 procent, vilket har sin rklaringi landets tidiga industrialisering. Frnatt ha exporterat socker och ris, gickden industriella exporten redan i br-jan av 1960-talet rbi jordbruket. Det

var innan lnder som Kina och Koreaerbjd omvrlden lgprisvaror. Drrvar utlndska investeringar under den-na tid mnga, och hamnen i Kaohsiungblev eter decennier av rekordtillvxtunder 1980-talet vrldens tredje strstahamn. Hamnen anses vara en s viktiginstitution att den n i dag r ristendern staden Kaohsiung och styrs av ensrskild myndighet, som lyder undertransportministeriet.

Under 2000-talet har Kaohsiungshamn dock sett en stagnation i utveck-lingen och inte vuxit lika mycket som

andra asiatiska hamnar. Frklaringenfnns i att era andra lnder nu har br-jat tillverka liknande varor som Taiwan,men till nnu lgre priser. Kaohsiungvar en av hamnar vars trafk aktisktsjnk i jol jmrt med 2007, och r

Taiwan r en rik p rvaror och vars geografska lgeinneburit en turbulent politisk historia. Handeln har alltidvarit vital r landet, och hamnen i Kaohsiung har lngevarit en av vrldens strsta. n i dag behandlar dennahamn tv tredjedelar av alla varor som gr in och ut urTaiwan. Hamnen i Kaohsiung spelar ocks en central rollr relationerna mellan Kina och Taiwan.

Land medturbulent lge

7/31/2019 "Hamn med politiskt turbulent lge", fr Sjbefl

2/3

tidskriten Sjbel nr 5/2009

P Taiwan terfnns en avde starkaste marina ackr-eningarna i Asien. National

Chinese Seamens Union(NCSU) har i ver 60 rverkat r kinesiska sjmnsbttre villkor.

FA K TA R U TA

TrafkutvecklingenDen stabila utveckling som gjordeTaiwan till vrldens snabbast vxandeekonomi 19521980, gjorde ocks Kaoh-siung till vrldens tredje strsta hamn p1980-talet. P senare r har man dockinte vxt lika mycket som sina grannar,och ligger drr i dag just utanr topptio-listan. I jol var man den enda av vrl-dens 30 strsta hamnar som noteradeen nedgng i traken.Jmrelse i containertrak under

2000-talet med vrldens strsta hamn,Singapore:

r Kaoshiung Singapore2001 7 540 15 5712002 8 493 16 9412003 8 843 18 4102004 9 714 21 3292005 9 471 23 1922006 9 775 24 7922007 10 257 27 9362008 9 676 29 918(1 000 teu)

ven det totala antalet ton behandlat

gods sjnk i jol, till den lgsta nivn

Anrik ackrening

rsta gngen p decennier ligger mannu utanr topp tio-listan av vrldensmest trafkerade hamnar.

Hamnrestndaren har i media ut-tryckt sin oro, men ambitionen r attKaohsiung terigen ska bli en av vrl-dens strsta hamnar genom den ut-byggnad som ska vara klar 2013, ochge en ny containerterminal med yrakajplatser, alla med ett djup p 16 meter.

Den nya terminalen ska ka hamnensrliga kapacitet med 2 miljoner teu.

Politik kan vara rddningenFrutom handel, str Kaohsiung i dagven politiskt i centrum. D relationernamellan Kina och Taiwan sakta rbtt-ras, r handel och turism tv viktigasektorer. Tidigare har skepp och ygmellan Taiwan och Kina varit tvungnaatt g genom ett tredje omrde otaHongkong. Detta har inneburit kom-plikationer och ondiga utgiter, som

skert hindrat handeln rn att n sinulla potential.Eter 59 r av omvgar brjade dock

yg och skepp g direkt mellan ln-derna i december i jol. Kritiker menaratt det bara r brjan p ett allt strrekinesiskt inytande ver Taiwan, d Pe-king ortarande ser landet som kine-sisk provins. Icke desto mindre innebarde nya lagarna en kning av handeln iKaohsiung under 2009 rs rsta kvar-tal, jmrt med i jol. I mitten av marsi r brjade ven turistskepp g mellanlnderna, av vilka mnga kommer till

Kaohsiung.Taiwan r ocks ett av vrldens mest

ttbeolkade lnder, som p inget viskan vara sjlvrsrjande. Srskilt olja,kol och mineraler mste importeras istora mngder r att hlla i gng lan-dets industrier, rvaror som nstan ute-slutande anlnder till Kaohsiung. venom 2000-talet hittills sett mrkt ut, s rramtidsutsikterna goda r en av vrl-dens historiskt viktigaste hamnar.

Redan 1946 bildades organisationen iShanghai och ydde tre r senare medden gamla regeringen till Taiwan. 1951sattes organisationens stadgar i det r-sta mtet eter ykten rn astlandet.

NCSU hller nu kongress och val varttredje r. Enligt taiwanesisk lag mstevarje sjman vara medlem i NCSU, an-nars r en rad dokument gllande r-skring och arbete ogiltiga, och det rolagligt att g till sjss. I januari 2009

sedan 2003. Hr ligger man nrmarede strsta hamnarna, men riskerar attkomma eter om trenden inte vnder.

Totalt antal behandlat gods under2008, miljoner ton:

Shanghai 582Singapore 515Kaohsiung 448Gteborg 43

RepoRtage

JoJJe olsson

MutskandalI slutet av juni blev hela 46 anstlldai hamnen i Kaohsiung anklagader att ha blst upp och bett rederi-erna blsa upp containervolymernai hamnen r att ka p sin bonus.Det uppgav Lloyds List. Mer n 10av dem pstods ha mutat rederiernamed mer n 9 miljoner dollar (cirka70 miljoner kronor) r att de skulle

gra sdana alska redovisningar.

hade NCSU 21 839 taiwanesiska med-lemmar, samt 6 061 rn andra lnder.

Skeppet viktigastI uppgiterna ingr naturligtvis att med-

la i tvister. Huang Yu-Sheng r ansvarigr verksamheten i Kaohsiung och be-rttar om ett all i jol, dr skeppetJangXin hade blivit lmnat i hamnen av sinkinesiska gare. Kvar ombord anns 12kinesiska besttningsmn:

7/31/2019 "Hamn med politiskt turbulent lge", fr Sjbefl

3/3

tidskriten Sjbel nr 5/2009

De hade inte mat, inte vatten, ing-enting. Vi rhandlade med regeringeni Kina och till slut var det ngon sombetalade deras ygbiljetter hem och r-hoppningsvis ven lnen. garen villevl ha tillbaka skeppet och blev trtt patt vnta ut de anstllda.

Under de sex mnader som bestt-ningen tvingades stanna p skeppet,rsg NCSU dem med rndenheter.

Hur besttningsmnnen annars hadetagit sig hem, eller ens hat mat r da-gen, r enligt Huang Yu-Sheng oklart.Frmodligen hade regeringen i Kinainte brytt sig om deras klagoml. Hanunderstryker dock att dessa situationerinte r srskilt vanliga p Taiwan, vil-ket delvis kan bero p NCSUs ver sexdecennier lnga arbete.

Positiva till direkttrafkSvl Huang Yu-Sheng som sekretera-ren och r dagen tolken Gavin Hsu ser

vldigt positivt p att det nu gr skeppdirekt mellan Kina och Taiwan.

FA K TA R U TA

Relationen till Kina1949 slutade det kinesiska inbr-deskrig som gav Mao Zedong ochkommunistpartiet makten. ChiangKai-Shek och hans parti Kuomintangtvingades fy till Taiwan.

Kuomintang satte p Taiwan upp enstat med namnet Republiken Kina,

som gjorde ansprk p astlandet ochbland annat representerade Kina i FNsskerhetsrd ram till 1971. Ekonomiskoch politisk utveckling har dock srjtr att Peking i dag anses vara denriktiga kinesiska regeringen.

Politisk instabilitet har varit normvid det 18 mil breda sund som skiljerde tv lnderna t. Missiler har avlos-sats men ullt krig har aldrig brutit ut,dels r att USA ser som sitt ansvar attskydda Taiwan militrt.

Taiwan r en demokrati dr politikendomineras av tv partier; Kuomintangsom vill strka banden med Kina, och

Democratic Progressive Party som vr-nar om Taiwans sjlvstndighet. Kuo-mintang terck makten eter valet ijol, och lnderna har sedan dess rrtsig nrmare varandra.

Kina ser Taiwan som en provinsoch har erbjudit landet en lsning liktden i Hong Kong, med ett land, tvsystem. Majoriteten av taiwanesernaredrar dock status quo.

Det underlttar otroligt r han-deln och drmed r vra medlemmar.Vi r inte en politisk organisation ochser drr hellre till vra medlemmarsarbetsmilj n att delta i rena politiskadiskussioner, sger Huang Yu-Sheng.

Frutom en ackrenings sedvanligatjnster erbjuder NCSU bland annat gra-tis resor r medlemmar med amiljerunder ledighet, en rad stipendier r

utbildning t medlemmarnas barn ochextra std samt ansvar r begravningvid ddsall. En mindre pension erbjudsocks, baserad p antal tjnster. Kost-naden r medlemskap i NCSU varierarberoende p arbete och rank, men kos-tar i snitt cirka 50 kronor i mnaden.

Det fnns i dag 695 skepp med tai-wanesiska gare, varav 495 r bekvm-lighetsaggade. NCSU har 28 kontors-anstllda som tar hand om de byrkra-tiska rendena, och en av de rmstauppgiterna r att genom ortbildning

se till att medlemmarna mter arbets-givarnas krav p kompetens. Man harocks nra samarbete med den marinaackreningen i Indonesien, och harsom uppsatt ml att skapa nya bandoch samarbeta med broderreningar.D Taiwans politiska klimat under lngtid varit stabilare n vad som r norm iAsien, har NCSU kunnat utvecklas ochntt ramgngar som rmodligen kaninspirera andra lnder i regionen.

FA K TA R U TA

Jmrelse med Sverige Taiwan SverigeYta, km2 34 507 449 964Beolkning 23 milj 9,2 miljBNP/cap (USD) 31 900 36 900