1

Kvalitetsredovisning2013 - 2014

MusikförskolanÅlle-Bålle

2

InnehållsförteckningPresentation av musikförskolan Ålle-Bålle 3Arbetsorganisation 4Underlag för kvalitetsredovisning

5Sammanfattning av läsåret 2012-2013

6Normer och värden 8Strävansmål

8Processbeskrivning 8Resultat och måluppfyllelse 9Strategier för vidareutveckling 9Uppföljning av Likabehandlingsplan

10Det främjande arbetet

11Förankring av Likabehandlingsplan

11Uppföljning och utvärdering 11Strategier för vidareutveckling 11Utveckling och lärande

12

3

Strävansmål12

Strategier för att nå mål12

Processbeskrivning 12Musik 13Språk 13Matematik 15Skapande 15Naturkunskap 15Övriga pedagogiska moment 16Resultat och måluppfyllelse 16Strategier för vidareutveckling 16Barninflyttande 18Processbeskrivning 18Resultat och måluppfyllelse 19Strategier för vidareutveckling 19Förskola och hem 20Strävansmål

20Processbeskrivning 20Resultat och måluppfyllelse 21Strategier för vidareutveckling 22Samverkan med förskoleklassen och fritidshemmet

23Strävansmål

23Processbeskrivning 23Resultat och måluppfyllelse 23Strategier för vidareutveckling 23Hälsa och livsstil 24Strävansmål

24Processbeskrivning 24Resultat och måluppfyllelse 25Strategier för vidareutveckling 25Analysresultat och bedömning av måluppfyllelsen i verksamheten som helhet 26Pågående och kommande utvecklingsområden

26Presentation av musikförskolan Ålle-Bålle

Musikförskolan Ålle-Bålle är en nyetablerad enskild förskola med en huvudsaklig inriktning på musik och musikens möjligheter att utveckla barns kreativitet och lärande. Detta innebär att musik/musikaktiviteter går som en röd tråd genom hela dagen på förskolan utifrån barnens egna önskningar och lärarledd planerad verksamhet.

Musikförskolan Ålle-Bålle med platser för 15 barn startade sin verksamhet 08.05 2012. Det var många barn som ville börja hos oss därför bestämde

4

förskolepersonalen att ansöka om tre extra förskoleplatser. I februari 2013 beviljade den pedagogiska nämnden i Hallstahammar vår ansökan och sedan dess har vi platser för18 barn.

Vår förskola ligger i det mångkulturella bostadsområdet i centrala Hallstahammar. Vi har sett det som en förmån att få samverka med barn och vuxna från olika länder, med dess mångfald av språk och kultur. I förskolans närhet finns biblioteket, naturområden och flera lekplatser. Vi finns i en nyrenoverad, mysig, ljus lokal i ett trevåningsbostadshus. Lokalen är inte så stor men med hjälp av ”lek öar” har personal och barn tagit vara på alla utrymmen. Lokalernas utformning förutsätter gott samarbete mellan all personal och ger möjligheter att se alla barn, använda verksamhetens resurser på bästa möjliga sätt och att få rutiner att fungera väl.

Vi lagar all mat i vårt kök och följer livsmedelsverkets rekommendationer angående mat till förskolebarn.

Förskolan består av en avdelning för barn i åldern 1-5 år, fördelat på två barngrupper efter ålder: 

1. Mozart för barn 1-3 år. 2. Beethoven för barn 3-5 år.

I nuläget har vi 18 inskrivna barn -10 flickor och 8 pojkar.

Barngruppen Mozart består av 9 barn. Barngruppen Beethoven av 9 barn.

Vi har arbetat utifrån de riktlinjer som ges i våra styrdokument:

Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010 SkollagenFn:s barnkonvention LikabehandlingsplanLokal Arbetsplan för musikförskolan Ålle-Bålle

Under vårt verksamhetsår 2013-2014 har vi haft följande personalbemanning:

1 pedagog med filosofie magisterexamen i musikpedagogik; arbetstiden - 40 timmar/vecka.1 förskollärare, arbetstiden – 30 timmar/vecka.1förskolepedagog; arbetstiden – 40 timmar/vecka.1 somaliskspråkig barnskötare; arbetstiden – 40 timmar/vecka.1 kokerska & barnskötare; arbetstiden – 40 timmar per vecka.

Vår personal är flerspråkig till glädje för de barnen som behöver stöd i sitt modersmål.

5

Arbetsorganisation

Huvudman/förskolechef

Ansvar för hela verksamheten: ekonomi, materiella resurser, förskolepersonal, kontakt med berörda myndigheter, barnssäkerhet, arbetsmiljö, administration, inköp av lek- och pedagogiskt material, matvaror, förbruknings och hygienartiklar.

Som pedagogisk ledare och chef för förskolepersonal har förskolechefen det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med målen i läroplanen och uppdraget i dess helhet. Förskolechefen har ansvaret för förskolans kvalitet och har därvid, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att:

Systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. Det systematiska kvalitetsarbetet genomförs under medverkan av förskolepersonalen. Barnens föräldrar/vårdnadshavare har också möjlighet till deltagande i förskolans kvalitetsarbete.Utveckla förskolans arbetsformer så att det gynnar barnens aktiva inflytande.Utforma förskolans lärandemiljö så att barnen får tillgång till ett bra pedagogiskt material för utveckling och lärande.Att ge barn det särskilda stöd, den hjälp och de utmaningar de behöver.Upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera förskolans handlingsplan för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling, såsom mobbning och rasistiska beteenden bland barn och anställda.Ett förtroendefullt samarbete mellan förskolan och hemmen samt att föräldrarna får information om förskolans mål, arbets- och förhållningssätt. Utveckla samarbetsformer med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet.Kontinuerlig kompetensutveckling för personalen som krävs för ett professionellt utförande av arbetsuppgifter.

Förskolepersonalen som arbetar på Ålle-Bålle kalas för pedagoger. Varje pedagog ansvarar för ett antal barn, vanligen 4-5. Antalet barn kan varieras beroende på barnens behov, ålder, förutsättningar m.m. Varje pedagog har enskilda pedagogiska planeringar för var och ett barn hon ansvarar för. Planeringen gäller det individuella pedagogiska arbetet och omsorg, t.ex. potträning, utveckling av fin och grov motorik, språkutveckling, barnets intresse m.m. På detta viset blir det lättare att se/observera varje barn, tillgodose barnens olika behov, arbeta med pedagogisk dokumentation och den individuella utvecklingsplanen m.m.

Varje pedagog ansvarar för vissa arbetsuppgifter.

Förskollärare ansvarar för vecko-, månads eller terminplanering av pedagogiska aktiviteter inom områden: språk, bokläsning, matematik, naturkunskap, samhälle, utflykter och utevistelse, idrott, traditioner, barnomsorg och hygien samt pedagogisk dokumentation.Musikpedagog ansvarar för all musikverksamhet, drama, skapande, traditioner, samhälle, kulturprojekt och temaarbete, modersmålstöd för två barn, barnomsorg och hygien samt personalens kompetensutveckling inom estetisk verksamhet. Båda förskollärare och musikpedagog turas om att ansvara för musik/morgonsamlingar. En pedagog ansvarar för det skapande arbetet, utflykter samt barnomsorg och hygien.

6

En barnskötare ansvarar för matlagning och servering samt disk, barnomsorg och hygien.Somalisktalande barnskötare ansvarar för kommunikation med somalisktalande föräldrar, modersmålstöd för 10 barn, vilostund för 13 barn, barnomsorg och hygien.

Alla pedagoger arbetar med alla pedagogiska aktiviteter oavsett ansvarsområde. Detta innebär att den ansvariga tillsammans med den övriga personalen planerar temaarbete och praktiska riktlinjer.

Alla hjälpas åt att plocka undan lekmaterial och städa efter sig.

Uppföljning av veckoarbete ca 15 minuter - varje måndag klockan 13.15.

Under dagen kan vi alltid hitta en kort stund ca 30 minuter för att få diskutera eller ventilera olika frågor och lösa dagens problem tillsammans.

Personalmöten – en gång per månad. På våra personalmöten tar vi upp frågor som vi behöver diskutera när all personal är med. Vid våra enskilda och gemensamma planeringar går vi igenom hur det pedagogiska arbetet fortskrider med barnen. Extra personalmöte anordnas vid behov.

Tiden för reflektion, planering och kompetensutveckling för:

Förskollärare - 2 timmar per vecka, 1 dag per vecka/månad vid behov.Musikpedagog - flexibel tid, vid behov kan vara 4 dagar i månaden.Övriga pedagoger - vid behov.

Underlag för kvalitetsredovisning

FöräldramöteUtvecklingssamtal med föräldrarIntervjuer/samtal med barnenFortlöpande diskussioner i arbetslagetBarnobservationerPedagogisk dokumentation

All personal på förskolan har varit delaktig i diskussionerna inför skrivandet av kvalitetsredovisningen, sedan har sammanställningen gjorts av förskolechefen.

Arbetet med barnen har dokumenterats genom minnes- och reflektionsanteckningar, barns portfolio, barnens individuella utvecklingsplaner (IUP) och digitala bilder.

Pedagoger har gjort en avstämning av Lokal Arbetsplan och Likabehandlingsplan i september 2013.

Sammanfattning av läsåret 2013/2014

7

På musikförskolan Ålle-Bålle har vi arbetat med musik och all slags skapande för att skapa positiva upplevelser vilket är en viktig aspekt i den lustfyllda pedagogiken. Vi har skapat en fin, välkommande, glad stämning på Ålle-Bålle.

Åle-Bålle är berikad med många barn från andra länder. Med mångfalden i fokus arbetar vi medvetet med framförallt språket och med förståelsen för att allas värde är lika viktigt.Likabehandlingsplanen ligger till grund för arbetet för det goda mötet och respekt förvarandra.

Ålle-Bålle har skolat in nya barn under hela året.

Vi har fått en positiv respons från föräldrar på det arbete vi utfört och på vårt bemötande gentemot barn och föräldrar. Vi har haft en god samverkan med barnens föräldrar, vilket har varit av stor betydelse för vårt arbete.

Ålle-Bålle erbjuder ett fullgott modersmålsstöd . De flerspråkiga pedagogerna som arbetar på musikförskolan har använt sin kompetens så långt det varit möjligt i den vardagliga kommunikationen med barn och vårdnadshavare. Ett bra samarbete med specialpedagogen Monica Berg ökade våra kunskaper inom olika områden om hur vi kan bemöta och arbeta med barn som har språkiga och kommunikationssvårigheter.

Vår verksamhet genomsyras av synsättet: Varje barn är unikt. Våra pedagoger arbetar medvetet och aktivt utifrån detta synsätt. Därför upprättar och följer vi individuella utvecklingsplaner (IUP) för varje barn i samarbete med föräldrarna. Vid behov skriver vi utvecklingsplan i samarbete med specialpedagogen. Vi stödjer våra barn på ett mer individuellt sätt.

Pedagogerna för ständiga diskussioner om hur vi ska använda våra resurser och kompetenser på ett bäst sätt. Vi har blivit mer medvetna och gjort förändringar i vår pedagogiska miljö för att bättre kunna stimulera barnens utveckling och lärande. Inköp av pedagogiskt material, utrustning, böcker m.m. har gjords kontinuerligt under hela året. Vi använder musik, lek och pedagogiskt material som väcker barnens intresse och nyfikenhet, stimulerar barnens kreativitet och utveckling både inne- och utomhus. Ofta möblerar vi om i vår lokal vilket skapar nya möjligheter för lek och olika aktiviteter.

Vi har genomfört flera projekt- och temaarbete, några tillsammans med föräldrar under detta läsår, t.ex. pågående teaterprojekt Kotten som besöker oss en gång per månad, Tomten som besöker oss vid Jul, bokläsning av barn från Fredriksberg skolan i Västerås, projektarbete Hallstahammar är den staden som jag gillar mest, Här är polisen, Skräpplockardagen, Barnssäkerhetens dag. Allt detta ger positiva resultat i vårt integrationsarbete av både barn och vuxna i det svenska samhället

Vi förbättrar ständigt vår utemiljö/lekgården. Inköp av lekutrustning för utelekar har gjords och utvidgningsprocessen av lekgården har påbörjats. Vi hoppas att till september 2014 blir vår lekgård större.

Vår kvalitetsredovisning för verksamhetsåret 2013-2014 visar att vi uppnått bra resultat.

Lekutrustning för utelek som vi har köpt

8

Normer och värden

9

Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem.

Läroplan för förskolan 98, reviderad 2010.

Strävansmål

Barnet:

Utvecklar respekt för andra barn, vuxna och levande varelser.Utvecklar empati och vilja att hjälpa andra.Visar hänsyn och respekterar att vi är olika och unika som människor.Utvecklar förmåga till samspel och konfliktlösning, att reda ut missförstånd och att kompromissa.Utvecklar sin sociala kompetens.Visar omsorg om sin närmiljö såsom materiel och leksaker.Lär sig ta ansvar för sina egna tillhörigheter och sig själv.

På Ålle-Bålle finns barn från andra olika änder och kulturer. Utifrån detta, med våra olika bakgrunder, var det naturligt att väva in Likabehandlingsplanen i dessa mål.

Processbeskrivning

Vi har verkligen skapat den fina, varma, välkommande stämningen som råder hos oss. Pedagogiskt arbete med barngruppen börjar egentligen med personalgruppen. Om inte arbetslaget fungerar, hur kan barngruppen ska göra det? Bara om vi vuxna verkligen respekterar och sätter värde på varandra kan vi fungera som positiva förebilder för våra barn. Vi står upp för allas lika värde, ser och respekterar varandra för den vi är. Vi arbetar ständigt för god kommunikation och bästa möjliga möte mellan barn, föräldrar och pedagoger.En bra stämning, en trevlig samtalston och artighet är ett sätt att visa varandra respekt. Respekt för det enskilda barnet/individen är vad vårt förhållningssätt bygger på.

Barn och pedagoger har tillsammans skrivit enkla regler för samvaron på förskolan. På så vis har vi något att referera till vid en eventuell barnkonflikt, t.ex. vi har kommit överens att lyssna på varandra och tala lugnt. Dessa regler satte vi upp i lekrummet för föräldrarnas kännedom.

Vi har arbetat med värdegrundsfrågorna, utifrån Likabehandlingsplanen, samt musik/musikaktiviteter, skapande och lek. Vi ser musik, drama, skapande och lek som mycket viktiga då det gäller samspel/samarbete och konfliktlösning samt att ha roligt tillsammans.

Vi pratar tillsammans om att vi alla är olika, kan olika saker, lär av varandra och att vi kan göra en handling på olika sätt. Detta bekräftar vi genom skapande och musikaktiviteter. Vi betonar också vikten av att lyssna på varandra, både vuxna och barn. Ofta arbetar vi med drama och handdockor. (Vår handdocka Denis brukar hjälpa oss!) Med hjälp av drama aktiviteter blir det lättare att visa, beskriva och förklara olika situationer som uppstår bland barnen. Ett verkningsfullt sätt att arbeta med barnens inbördes relationer är genom musikaktiviteter. Detta har genomförts på olika sätt, t.ex. barnorkester, olika improvisationer, instrumentspel.

10

Måltiderna är ett viktigt tillfälle för kommunikation. Här liksom i många andra situationer finns det många tillfällen att skratta och ha roligt tillsammans (barn-barn, barn-vuxen, vuxen-vuxen). Positiv anda och vilja att se det goda hos varandra är en strategi vi använt för att stödja barnen att utveckla sin sociala kompetens och empatiska förmåga.

Vi har roligt ihop med barnen. Det är viktigt att barnen ser att vi trivs tillsammans och gläds med barnens framsteg. Det ger dem självförtroende. Lusten till lek, musik och nya utmaningar smittar när glädjen finns med.

Resultat och måluppfyllelse

Vi anser att barnens sociala kompetens har utvecklats väl. Vi ser att barnen ofta hjälper varandra med kläder i hallen när vi går ut eller kommer in efter utevistelse. Vi hör att barnen säger: ”Jag ska hjälpa dig”, ”jag kan göra det åt dig”, ”jag gör på mitt egna sätt”, ”man kan göra på olika sätt”, ”du får låna mitt hårspänne, mina strumpor, min tröja m.m.”

Vid maten hjälper barnen varandra med att skicka glas, matsked, gaffel, bröd; att hälla upp mjölken eller vatten.

De äldre leker ofta med de yngre barnen, finns med där i lekar och vid t.ex. mellanmål. De äldre barnen hjälper de yngre att tvätta och torka händer, att byta om tröja, visar hur man använder penna, sax, klister, lera m.m. Det känns att de äldre barn trivs att få ”vara stor” och hjälpa den som är yngre.

Strategier för vidareutveckling

Inför hösttermin 2014 kommer vi att fundera vidare över hur arbetet fortlöper och hur vi ska gå vidare utifrån ovanstående beskrivna mål och strategier.

På varje personalmöte kommer vi att ta cirka 30 minuter för diskussion och reflektion av värdegrundsarbete. På så sätt kan vi utveckla och förbättra arbetet i barngruppen. Vi vill utveckla den ”lösningsinriktad pedagogik” med olika metoder av skapande karaktär i arbetslaget.

Uppföljning av Likabehandlingsplan

11

Syftet med en Likabehandlingsplan är att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling i förskolan. Förskolechef, pedagoger, övrig personal, barn och föräldrar/vårdnadshavare ska hjälpas åt att ta fram en Likabehandlingsplan för att skapa en trygg förskolemiljö. I planen ska det stå vad förskolan ska göra för att alla barn ska behandlas på lika villkor oavsett kön, etnisk

tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning.

”Det är i det dagliga mötet mellan vuxen och barn som de grundläggande värderingarna kommer upp till ytan. Detta kommer till uttryck genom samtal med barnen i vardagssituationer, vid konfliktlösning, genom att medvetandegöra barnen om betydelsen av att lyssna på varandra och att stödja dem att ta ansvar för sina egna handlingar. Pedagogerna arbetar med att vara goda förebilder i verksamheten. Genom att dela in barnen i mindre grupper skapas ökade möjligheter att se och möta varje barn respektfullt. Slutsatsen är att vi på musikförskolan Ålle-Bålle ska arbeta för ett respektfullt förhållningssätt i alla led; vuxen - vuxen, vuxen - barn, barn – barn och förmedla viktiga värden till barnen.”

Nolltolerans mot diskriminering och kränkande behandling! Detta är lagens krav och huvudmannens/förskolechefens ansvar.

Vi arbetar för att främja likabehandling genom att:

Vara respektfulla mot varandra.Behandla andra så som du själv vill bli behandlad.Stå upp för demokratiska värden och att mångfald berikar.Samtala med barnen om människors olika förutsättningar.Inte avbryta vuxna eller barn som samtalar, istället lägga handen på personens hand om man vill få kontakt.Bejaka barnens förslag, för att ge barnen ökat inflytande och delaktighet.Stötta barnen i att hantera konflikter.Kontinuerligt samtala i personalgruppen om vårt sätt att förhålla oss i olika situationer.Utmana oss själva i vuxenrollen - våga ta ställning för barnen.

(Utdrag ur: Plan mot diskriminering och kränkande behandling, musikförskolan Ålle-Bålle)

Vi märker att barnen blir mer uppmärksamma på vad och hur man pratar med varandra. Dekommer till oss, vuxna, för att få ett stöd när de upplever att kompisar ”säger fel” eller ”gör fel”. Vi upplever att för barnen är det naturligt att vi är olika och ser olika ut. Detta är viktigt att ta tillvara för att lägga grunden

12

till ett förhållningssätt som bör prägla synen på varje enskild människas värde under hela livet.

Det främjande arbetet

Förskolans Likabehandlingsplan uppdateras varje år, diskuteras bland personalen, frågor ställs till barnen och den tas upp på föräldramöten.

I det dagliga arbetet bland barnen uppmärksammas hur man på olika sätt kan hjälpa en kompis, t.ex. hjälpa någon med ett blixtlås, hälla upp mjölk eller vid behov hämta en vuxen. Eftersom Ålle-Bålle är berikad med barn från olika länder och kulturer så ingår det naturligt att se till allas lika värde och att positivt ta tillvara varandras olikheter.Kartläggning

På Ålle-Båle har vi samtalat med barnen om var och när man kan känna sig otrygg eller rädd. Vi är också uppmärksamma på dagliga situationer, i vilka sammanhang ser vi att barnen verkar otrygga. Vi samtalar ofta med föräldrar om barnens trygghet.

Vid uppkomna ärenden

Det som inträffar är ”vanliga” konflikter mellan barnen och det hanteras direkt genom att pedagogerna stöttar barnen i att sätta ord på det som hände och att komma överens om hur man ska reda upp konflikten.

Förankring av Likabehandlingsplan

I personalgruppen är den levande och den genomsyrar hela verksamheten!I barngruppen förankras Likabehandlingsplanen genom att vi hela tiden arbetar praktiskt med den genom lekar, skapande, temaarbete m.m.Vi tar tillvara vårdnadshavarnas tankar om Likabehandlingsplanen. Vår strävan är att planen diskuteras på föräldramöten.

Uppföljning och utvärdering

13

Vi kom fram till att det som står i den gäller fortfarande. Våra slutsatser är att fortsätta att arbeta i samma anda som tidigare.

Strategier för vidareutveckling

Just nu så behöver vi fortsätta att arbeta utifrån den nuvarande planen. Genom att dokumentera och diskutera dilemman så kan vi hela tiden bli bättre på att hantera olika situationer.

Utveckling och lärande

”Förskolan ska sträva efter att varje barn: utvecklar sin nyfikenhet, och sin lust samt förmåga att lära”

Läroplan för förskolan 98, reviderad 2010.

Strävansmål

Musikpedagogik och metodik som stimulerar barns utveckling och lärande.Vi ska stödja barnen i deras individuella utveckling på olika sätt för att stötta deras livslånga lärande. Barnens nyfikenhet och upptäckarglädje ska lockas fram för att stimulera lärandet och lusten att söka nya kunskaper. Vi vill att barnen ska utveckla sin sociala kompetens, få förståelse, kunskap och respekt för miljö och natur.Barn med behov av särskilt stöd ska få extra stimulans.

Att ha tid för reflektion och planering är a och o för att ha en väl strukturerad vardag.Barnobservationer och reflektioner ökar också vårt seende för lärandeprocesser, vilket vi tar tillvara på ännu mer. Pedagogernas pedagogiska målmedvetenhet är det viktigaste.

Strategier för att nå mål

Vi uppnår målet genom att:

Ta vara på och utveckla barnens lust att lära genom musik, lek och skapande aktiviteter.Ett bejakande, främjande förhållningssätt.Göra barnen delaktiga i beslut som rör deras egen vardag.Dokumentera och synliggöra barnens lärprocess. Alla pedagoger ska se vad barnet tidigare arbetat med.

14

När barnet går vidare till förskoleklass ska hon/han ha provat arbetsmaterial från alla ämnesområden: praktisk, språk, matematik, geografi, naturkunskap, historia, idrott m.m.

Processbeskrivning

Pedagoger har arbetat för att ge barn utrymme att utveckla sina idéer och intressen, i för dem meningsfulla sammanhang. Barnen har mötts av positiva förväntningar, vi har uppmuntrat barnen att försöka på sitt eget sätt. En förutsättning är en pedagogiskt stimulerande miljö som ger rika tillfällen till lärande och nya utmaningar. Vi anser att vår miljö motsvarar barnens behov av frihet, ordning och meningsfull sysselsättning. Här kan barnen samla kunskap och erfarenheter i sammanhang som är naturliga och verklighetsanpassade. En lärande miljö måste alltid vara föränderlig. Miljö och material på Ålle-Bålle är anpassade för barnens lek, skapande och lärande samt används av barnen på ett flexibelt sätt. Barnens rollekar och lärande har utvecklats genom att vi tillfört nytt pedagogiskt material och leksaker.

Vi stödjer barnets individuella utveckling och utgår utifrån barnets egna förutsättningar. Detta ger barnet såväl som självrespekt som respekt för andra människor. Vi tränar våra barn att ta ansvar för och vårda sin omgivning. Genom att låta barnen vara delaktiga i omsorgen om vår miljö, visar vi att vi tar våra barn på allvar.

Barnen har erbjudits variation mellan lärande stunder, rörelse med fysiska aktiviteter både inom- och utomhus och vila. Alla barn har haft en lugn stund mitt på dagen. Barngruppen Mozart i form av sovstund på madrasser eller lässtund med barngruppen Beethoven. Vi uppmuntrar barn att använda lämplig röststyrka vid samtal och undvika höga röster och skrik.

Lärandet sker i varje situation under hela dagen vilket vi, pedagogerna, uppmärksammar och tar tillvara. Genom att uppmuntra barnens framsteg och att vara närvarande vid barnens olika aktiviteter och lekar är det lättare att bejaka och ta vara på barnens intressen.

Vi har arbetat mycket med:

Musik

Musiksamlingar på morgonen och flera musikstunder under dagen med instrumentspel, sånger, sångpåsar, rörelsesånger, dans, rim, ramsor, improvisationer, imitationslekar, musiklyssning m.m. Musikaliska aktiviteter utvecklar både språk och matematiska förmåga hos barn samt socialkompetens, samspel, självförtroende; grov och fin motorik. I musiksamlingarna blir alla barn bekräftade, även de som är frånvarande genom att vi pratar om frånvarande barn och sjunger deras favoritsånger. Ofta arbetar vi med temat Känslor på våra musiksamlingar.

Under detta läsår har flera musikinstrument och material köpts.

15

Språk

Vår målsättning är att varje barn ska ha ett välfungerande språk för såväl relationer med andra människor som kunskapsinlärning. Vi vill att våra barn upplever språk/ordglädje och försöker därför ge en riklig språklig stimulans på varierande sätt.

Varje dag läser vi flera böcker för gruppen Mozart och gruppen Beethoven. Under detta skolår hade vi flera besök av skolbarn och ungdomar hos oss som läste böcker för våra barn. Detta var mycket uppskattat av båda barn och pedagoger.

Vi sjunger mycket för att musik, sånger, rim och ramsor är otrolig språkstimulans! Vi spelar olika språklekar som utvecklar ord- och begreppsförståelse samt minne. Alfabetet har funnits uppsatt synligt på väggen.

Vi samtalar medvetet med barnen för att öka ordförrådet så att de ska kunna uttrycka sina åsikter. Vi ger alla barnen ”talutrymme”. Vi har pratat om vad vi gör tillsammans och händelser under dagen har skapat tillfällen för språkutvecklande samtal. För att berika barnets ordförråd benämner vi saker med synonymer. Genom att alla får säga/prata om något i musiksamlingen tränas barn att prata i grupp. Barnens teckningar och bilder på aktuella händelser, som pedagoger satt upp i barnens höjd, gett barnen möjlighet att reflektera enskilt och tillsammans med de andra. Här har den spontana dialogen utvecklats mellan barn-barn och barn-vuxna. Barnets förmåga att sätta ord på egna och andras upplevelser har då stärkts.

I det dagliga samtalet har också tillvaratagits barns och vuxnas olika språk. Vi har flerspråkiga pedagoger som uppmuntrar barn att använda de språk de behärskar. I vår hall hänger det kort som barnen gjorde själva. På korten står det ”Hej” på alla våra olika språk. Detta ger tillfällen att prata om att ord uttalas och skrivs olika på olika språk men också att bokstäverna kan se olika ut och kan även läsas från olika håll.

Våra pedagoger är medvetna om vikten av att använda ett rikt och nyanserat språk i mötet med barnen och erbjuder dem olika språkupplevelser i olika miljöer, till exempel biblioteksbesök, teater, lässtunder och naturupplevelser. Vi har regelbundet gått till biblioteket tillsammans med barngruppen Beethoven. Genom att regelbundet gå till biblioteket har barnen varit delaktiga i urvalet av barnlitteratur. Böcker med anknytning till barn med annan kulturell bakgrund har också lånats och använts med barnen och i kontakten med pedagogen som kan barnets modersmål. På så vis gjorde vi barnets egna kulturella bakgrund mer synlig på Ålle-Bålle.

16

Pedagogerna uppmuntrar barnen och föräldrar att låna en bokpåse. Låna en bokpåse är ett av våra pedagogiska arbetssätt. På Ålle-Bålle finns ganska många barnböcker: sagor, faktaböcker, klassiska barnböcker, modern barnlitteratur, verser m.m. Därför började vi med bokpåsar för utlåning. I påsen finns böcker som föräldrar kan läsa tillsammans med sitt barn. Böckerna är anpassade för barn i åldern 0 till 6 år. Barnen får låna hem böckerna i 2 veckor. Vi uppmuntrar föräldrarna att ta gärna även en titt på bokhyllan där det finns mycket intressanta barnböcker.

Från mars 2013 började vi med teaterprojekt. Kotten besöker oss en gång per månad. Han har berättat många olika sagor och historier om djur och växter som finns i skogen, sjunger barnsånger och dansar tillsammans med barnen.

Barnen från gruppen Beethoven har, i takt med sin egen utveckling, med pedagogers hjälp eller på egen hand hittar på egna berättelser som illustrerats med hjälp av egna teckningar. Allt detta stödjer barnen i att sätta ord på känslor och att benämna saker med ord.

Under mars 2014 hade vi en praktikant från Yrkesutbildningen/Barnprogram i Västerås. Vår praktikant var mycket duktig. Hon erbjöd stora barnen en aktivitet med bokstavsskrivning.Barnen skrev, målade och klippte ut bokstäver. De arbetade med bokstäver på olika sätt och deras prestationer var verkligen fina.

Matematik

Vi leker räknelekar, använder olika sifferpusslar, använder musik och dans för att åstadkomma sådana matematiska begrepp som lång - kort, störst - minst, över – under. Siffror har funnits uppsatt synligt på väggen och pedagogerna räknar dagligen tillsammans med barnen, t.ex. hur många barn vi är idag, hur många pojkar, flickor eller fröknar har vi.

Matematik sker i varje situation under hela dagen vilket vi uppmärksammar och tar tillvara. Ofta används matematiken utomhus. Barnen tycker mycket om att leta efter ett visst antal saker, t.ex. 5 sten, 8 maskrosor, 7 träpinnar o.s.v. Med hjälp av geometriska mallar gillar

barnen att måla, hus eller skapa geometriska djur: katter, fåglar, hästar, hundar o.s.v.

Skapande

Vi har arbetat mycket med, skapande, bild, form, färg, mosaik, gips, lera och vatten. Detta ger barnen möjlighet att uppleva olika material med alla sina sinnen, utveckla fantasi och sin kreativitet. Bilder och skapande aktiviteter har också

använts för att stärka barnets ordförståelse och begrepp. Ett annat mål

17

med skapande aktiviteter är att ge barn möjlighet att bearbeta händelser och känslor.

Naturkunskap

Barns och vuxnas gemensamma upplevelser i naturen har gett barnen en god känsla och skapat engagemang för djur och natur. Vi har letat efter djurspår i snön, iakttagit myrornas aktiviteter i mystacken vid olika årstider, plockat växter och blommor. I omgivningen har olika djur som till exempel igelkott, kanin, katter, hundar gett många goda samtal och upplevelser. Barnen har även undersökt och iakttagit småkryp som nyckelpigor, maskar, humlor, spindlar, flugor, myror m.m. Detta har gett barnen ytterligare möjligheter till språkupplevelser. De fick höra om myrstack, stig, kantarell, blåbärsris, skidspår, fotspår, trädkrona, enbuske, taggar, svans, upp, ner etc. Detta har även stärkt barnens empati i förhållande till varandra och till djur av olika slag. Vi har gått till olika lekparker i området för att barnen ska få uppleva olika miljöer.

Vi har gjort några teknikexperiment som väckt mycket tankar hos barn, t.ex. volym och vikt, hur hård substans – is övergår till lös substans – vatten, balansövningar, byggkonstruktioner av stora och små klossar.

Under året köptes pusslar, böcker, utrustning för experiment och undersökning inom ämnen: geografi, historia, biologi för att väcka barnens nyfikenhet och intresse för naturkunskap.

Övriga pedagogiska moment

Samtliga föräldrar erbjudits två utvecklingssamtal per år tillsammans med någon av musikförskolans pedagoger.

Vi har som pedagoger haft regelbundna tillfällen för uppföljning av vårt arbete. Vi har även fått använda oss av de mycket korta stunder som eventuellt uppstått under en dag för de spontana och nödvändiga reflektionerna över det som pågått under dagen. Pedagogerna har gjort fortlöpande återkopplingar till gällande styrdokument och Lokal Arbetsplan. Kontinuerlig avstämning brukade också genomföras på dessa stunder. Arbetet har dokumenterats genom minnesanteckningar och egna noteringar, underlag för utvecklingssamtal, barnens pärmar och digitala bilder.

Resultat och måluppfyllelse

Vi tycker att vi uppnått våra mål. Vardagen har en god struktur och ett tydligt sammanhang mellan olika aktiviteter. Barnens val är centrala. Barnen får ett större självförtroende, vilket vi ser genom att de tar för sig mer och mer och vågar anta utmaningar. Barnen är mycket duktiga på att musicera och sjunga. De kan och älskar svenska traditionella barnsånger, de vet på vilket sätt används olika musikinstrument, har rytmkänsla och

18

har lätt att uttrycka sig på flera sätt. De leker i olika konstellationer, skapar rollekar och involverar i leken kompisar. De är kreativa och självständiga. Även de minsta barnen började klä på sig efter bästa förmåga. Vi är stolta över att våra barn har lätt för att uttrycka känslor och visar empati. Barnen lär och hjälper varandra och vi stödjer dem med utmaningar, leksaker och utrustning.

Vi ser att barnen ofta tittar och pratar om målningar, teckningar, bilder, foto som finns uppsatta på väggarna. Vi ser att barnen pratar för sig själva eller ihop med kompisar om olika bokstäver och siffror som finns på bokstavs- och siffras plansch. De diskuterar även olika utflykter och besök som de deltog i. Detta har betydelse att barnen har en tanke/tankar om det som de upplever. Dels att dokumentera tillsammans med barnen, dels att låta barnen utmanas i sina tankar för att gå framåt i sitt lärande.

Varje förälder har erbjudits två utvecklingssamtal under detta läsår. I samband med dessa har vi samtalat om barnets intressen, trivsel, bemötande, utveckling och lärande. Vi har i dessa samtal fått mycket god och positiv respons om bemötande, förmågan att se barnets behov och personlighet.

Våra avstämningar och reflektioner över material, aktiviteter som erbjudits, vår gemensamma miljö, vilken funktion de haft i barnens lek och lärande samt dess tillgänglighet har lett fram till ökad medvetenhet hos oss som pedagoger och viss förändring i organisation och miljö.

Strategier för vidareutveckling

1. Vi ska fortsätta att ha gemensamma arbetsplatsträffar en gång per månad oavsett allas närvaro. Arbetsträffar ska ha följande innehål: avstämning, aktuella frågor, kompetensutveckling, gemensam pedagogisk planering.

2. Kartlägga barnens språk. Utarbeta en blankett om barnens språkdomäner som kan underlätta för pedagoger i deras arbete med språkutveckling.

3. Involvera en data eller surfplattor för stora barnen i lärande syfte.4. Vi fortsätter med nya arbetsformer t.ex. flera små barngrupper och separata

barnaktiviteter relaterande till barnens ålder, utveckling, intresse.5. Erbjuda kontinuerliga idrottsaktiviteter en gång i veckan. Olika tävlingar: höst, vinter

vår och sommartävlingar minst var tredje månad och högst varje månad.6. Vi behöver arbeta mer medvetet med att uppmuntra och utmana barnens intresse för

natur och teknik med enkla experiment. Detta kan vara mycket spännande för både barn och pedagoger. Under läsåret 2014-2015 ska vi anordna kunskapskväll och vernissage med enkla experiment, konstruktioner och skapande arbete av olika slag för att mer praktiskt och målmedvetet arbeta med kunskaper, lärande och utveckling.

7. Vi ska köpa flera läromedel inom områden naturkunskap för att erbjuda intressanta och spännande inlärningssituationer till våra nyfikna barn.

8. Synliggöra mer naturkunskap och teknik för barnen.9. Barn behöver använda mer återvinningsmaterial i sitt skapande arbete och inom

områden bygg, teknik och konstruktion. 10. Barn behöver använda och arbeta mer med naturmaterial i sitt skapande.11. Vi fortsätter med olika utflykter som ger tillgång till olika lärmiljöer, socialisering och

sätt att lära in samt tillfälle att få nya intryck och upplevelser.

19

12. Vi behöver en bättre koll på att alla barns dokumentationspärmar är uppdaterade med till exempel kort, bilder, beskrivningar o.s.v.

13. Det är viktigt att göra barnen medvetna om sin hälsa, naturen och vår miljö. Barnen är delaktiga i sopsorteringen. Två år i rad deltog vi i Skräpplockardagen. Vi arbetar mot stress genom vårt förhållningssätt, lugna barnaktiviteter och lekar. Det faller sig naturligt att börja arbeta med Grön Flagg.

Barns inflytande”De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten. ”

Läroplan för förskolan 98, reviderad 2010.

Vi anser att en väl planerad och reflekterad dagsstruktur ökar barnens möjligheter till medinflytande. När vi är trygga med strukturen, har ingen brist på personal och känner ingen överbelastning av arbetsuppgifter så finns mer tillfällen för barnens olika önskemål och det är lättare att säga ja. Då är det enkelt att låta barnen ha inflytande.

Processbeskrivning

20

Vi har arbetat för att skapa ett tillåtande och positivt klimat, som ger barnen utrymme och möjligheter att uttrycka egna initiativ och hjälp att genomföra dem. Med vår frukostbuffé får barnen möjlighet att välja sin frukost. Barnen får välja plats vid matbordet själva i samband med måltider. Detta skapar en lugn inledning på dagen. Vi har erbjudit aktiviteter utifrån barnens intresse. Genom att ge barnen valmöjligheter under hela dagen är de själva med och påverkar sin vardag på Ålle-Bålle. Bland annat om de vill leka, musicera, måla, vilken bok de vill läsa osv. Vid vissa tillfällen röstar vi för att komma fram till ett gemensamt beslut. Genom att uppmuntra att välja själva och inte efter hur kompisar gör, försöker vi göra barnen medvetna om att alla är olika och att det är okej att tycka annorlunda.

I samband med skapande aktiviteter har barnen olika material tillgängligt som de kan välja att använda. Barnen väljer själva ut sånger och musikinstrument på musiksamlingar. Vi stödjer barnen att fundera och reflektera tillsammans kring olika frågor, t.ex. om vilka utflykter de tycker är spännande, om olika mat, att vara delaktig i att ta fram maträtter till en önskemåltid m.m.

Då det inte har varit möjligt att genomföra barnens förslag på en gång, har vi visat dem att vi tagit vara på deras initiativ genom att skriva upp deras förslag. När vi sedan genomfört det har vi påmint barnet om, att detta är utifrån deras förslag. Med barngruppen Mozart har vi försökt att ta tillvara på barnens förslag på en gång, små barnen har svårt med begreppet ”sen”. Barnen visar eller säger vad de vill göra till exempel måla, spela musikinstrument, baka eller leka ute.

Lekmaterial har funnits tillgänglig och synligt för barnen, vi har undvikit att avbryta pågående aktiviteter och lekar om så varit möjligt. Alla barn har inte behövt göra allt samtidigt och barnen har fått avsluta det de påbörjat. Vi tycker att vi varit bra på att lyssna på vad barnen vill och vi har varit tillåtande. Barnen har fått välja om de vill leka på förskolans lekgård eller på en närliggande lekplats. De har fått fortsätta lekarna/aktiviteterna senare och sparat sakerna istället för att städa undan eller fortsatt leken/aktiviteten ute och tagit med sakerna ut som de behövt.

Genom bilddokumentation, samtal och reflektioner mellan barn-barn och barn-vuxna har barnets medvetande om sitt inflytande på Ålle-Bålle stärkts. När dokumentationen får sitta kvar en längre har det blivit många samtal om vem, vad och när vi gjort olika saker. Detta har lett fram till språkstärkande samtal mellan barnen och mellan barn och vuxna om det som pågått under dagen.

Resultat och måluppfyllelse

Barnen på Ålle-Bålle har haft ett verkligt inflytande över sin dag på musikförskolan. De har varit med och format dagen utifrån initiativ, intressen och det som skett ”här och nu” tillsammans med vägledande pedagoger.

De har möjlighet att välja sin frukost och sitt mellanmål samt föreslår maträtter till lunch.Barnen väljer aktiviteter: lekar, skapande arbete, musik, böcker.Ett eller några barn får delta i vår veckas planering och föreslå vad vi ska göra. Barnen föreslog att besöka Lek och Bus, Leos Lekland, Polishuset i Västerås, åka bus till Kolbäck. Allt detta genomfördes under detta läsår.

21

Barnen önskade vissa leksaker och lekutrustning som de också fick.Barnen bestämmer vilka teckningar och målningar ska placeras i deras portfolio.

I utvecklingssamtal med föräldern har föräldrar berättat att barnen även visat en förväntan på andra vuxna som finns i deras närhet, att de ska lyssna till dem och ta dem på allvar.

Strategier för vidareutveckling

Samtala kring vad ”barns inflytande” innebär för oss här på Ålle-Bålle och vid vilka tillfällen under dagen kan vi öka barnens inflytande. Göra barnen mer medvetna om olika material. Ge barnen mer inflytande i planeringen av temaarbete och musiksamlingar.Att förstå demokrati och att ta ansvar för sina egna handlingar är något som behöver genomsyra vardagen. Att ständigt visa på exempel och att vara goda föredömen är viktigt. Detta är något som ständigt behöver arbetas med. Vi samarbetar och har ett öppet klimat där alla känner sig lyssnade på. Det är viktigt att se till situationen och ta eget ansvar för den och inte alltid låta regler styra. ”Att behandla olika för att vi är unika” är en slogan som vi alltid behöver komma ihåg.

Förskola och hem”Alla som arbetar i förskolan ska visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer”.

Läroplan för förskolan 98, reviderad 2010.

Strävansmål

Arbetet med barnen ska ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen.

22

Alla vuxna runt barnen måste genom sina egna handlingar visa omtänksamhet och respekt för andra. Det viktigaste är att ha tillit till varandra och att ha respekt för varandras olikheter. Föräldrar till barn på Ålle-Bålle ska känna sig delaktiga och uppleva att de har insyn och inflytande över sitt barns utveckling. Det är viktigt att alla föräldrar får möjlighet att dela med sig av sina kunskaper om det egna barnet och dess förutsättningar.

Processbeskrivning

Vi är lyhörda för föräldrarnas önskemål, tar till vara på deras erfarenheter och kunskaper, lyssnar på föräldrarnas förslag. Den dagliga kontakten med barnens föräldrar är oerhört viktig och i de mötena skapas förtroenden för varandra och för verksamheten som barnen finns i. Detta gör vi genom att berätta, tillsammans med barnen, om hur dagen har varit och att visa på barnens lärande. Det görs med ord, genom bilder som finns uppsatta och barnens skapande.Vi uppmuntrar våra flerspråkiga barn att använda sitt hemspråk i samråd med föräldrarna.

Alla nya familjer har erbjudits två veckors inskolning.

Föräldern har mött någon pedagog i det dagliga samtalet vid lämning och hämtning på förskolan. Vi har uppmuntrat föräldrarna att komma in, prata en stund, dricka en kopp te/kaffe eller titta på förändringar som skett.

Alla familjer har erbjudits två utvecklingssamtal under höst- och vårtermin utifrån ett samtalsunderlag. Om föräldrar önskar kan ytterligare samtal erbjudas. Vid dessa tillfällen har föräldern tillsammans med en pedagog gått igenom barnets dokumentationspärm för att synliggöra barnets utveckling. På utvecklingssamtalen har föräldrarna getts möjlighet att uttrycka sina åsikter och tankar om hur de upplevt sitt barns dag på förskolan och hur kontakten mellan hem och förskola fungerat.

I oktober 2013 inbjöds vårdnadshavare till ett föräldramöte. Vi presenterade hur vi arbetar med förskolans läroplan, Likabehandlingsplanen samt vårt musik- och språkutvecklande arbetssätt. Vi försökte genom dialogen/samtalet få ta del av föräldrars tankar och synpunkter på de dokument som vi arbetat utifrån. Vi sjöng och spelade även tillsammans och åt äppelpaj och kakor som vår kokerska Zalina bakade tillsammans med stora barnen. Vi hade mycket varm och rolig stämning. Av 18 inskrivna barn var 16 familjer representerade. De övriga är ensamstående föräldrar som har svårt att komma under kvällstid på grund av brist på barnvakt.

Vi har anordnat även diverse gemensamma trevliga aktiviteter tillsammans med föräldrarna vilket ökar gemenskapen, t.ex. barnets födelsedagskallas, Luciafirande, Julfirande med Tomte. Den 21 december 2012 hade vi besök av Tomten på Ålle-Bålle. Barnen uppträdde med sång, dans kring julgrannen. Barnen och pedagogerna fick lämna sina önskelistor och de fick julklappar. Vi bjöd på julmust, bullar, pepparkakor, julgodis m.m. Denna aktivitet var mycket uppskattad av barn, föräldrar och pedagoger!

23

Påsken firade vi tillsammans med föräldrarna. Vi sjöng, dansade, lekte med barnen. Barnen visade sina påskkort som de gjorde själva. De flesta av föräldrarna kom med maträtter som de lagade hemma. Vi åt tillsammans påsklunch. Pedagogerna erbjöd fiskdamm för barnen. Det var verkligen en mycket härlig dag!

Avslutningsfest i samband med midsommarfirande den 20 juni 2013 var också mycket uppskattad aktivitet. Alla, både vuxna och barn, sjöng, dansade och hade roligt. De stora barnen som börjar förskoleklassen fick sina barnpärmar och presenter. Sedan åt vi jordgubbstårta som är ett MÅSTE på midsommar. Mål för dessa aktiviteter är att:

Föräldrarna skulle få en trevlig stund med oss pedagoger påÅlle-Bålle, men även som en möjlighet att få möta andra föräldrar.

Pedagoger, barn och föräldrar skulle få uppleva en ”vikänsla” och dela en innehållsrik stund tillsammans, med både glädje och allvar.

Alla svenska traditioner som vi firar på Ålle-Bålle brukar ha ett mångkulturellt tema. Alla sessa aktiviteter och firande är välbesökta. Och föräldrarna är med på alla musikaktiviteter oavsett religion. Sådana ”knytkalas” verkligen skapar gemenskapen och solidaritet.

Resultat och måluppfyllelse

Vi anser att vi har en god samverkan med våra föräldrar. Nästan varje familj har tagit vara på något eller några av de tillfällen förskolan inbjudit till för samverkan mellan förskola och hem. Föräldramötet var mycket roligt, alla planerade utvecklingssamtal har fullföljts och även några samtal vid behov. Föräldrarna visar att de är trygga och nöjda med sina barns verksamhet.

Personalen hjälper till föräldrarna på många olika sätt, t.ex. under hösten 2013 stängde vi Ålle-Bålle 3 timmar sent på grund av att en ensamstående mamma hade läkarbesök i Västerås och hann inte med förskolans ordinarie tid. En av våra pedagoger hjälpte till en familj med läkarbesök och skjuts till Arlanda. Den andra pedagogen hjälpte till en ensamstående mamma med barnpassning när mamma blev inlagd på sjukhus i Köping. Förskolechefen besökte domstol i Västerås som gällde föräldrarnas tvist om ett barn som är inskriven hos oss. Vi hjälper till föräldrarna med kontakten hos barnavårdscentralen och socialtjänsten. Allt detta uppskattas av föräldrarna.

Pedagogernas strävan att nå ut till föräldrarna vad det gäller det dagliga arbetet med barnen både vad gäller att informera och att göra föräldrarna delaktiga har utfallit väl. Detta upplever vi genom de positiva möten som oftast förekommer när barnen lämnas och hämtas samt genom att pedagoger kan tala samma språk som föräldrar.

Den goda relation vi haft till våra föräldrar ser vi som en förutsättning och grund för vårt arbete. De flesta av föräldrarna som vi under året samverkat med uttrycker stor tilltro till det

24

arbete vi utfört. Föräldrar har uttryckt att de är trygga med oss som pedagoger, att de som familjer blir väl bemötta, att vi är tillmötesgående så långt det är möjligt, att de kunnat samtala med oss om olika frågeställningar, även det som har varit svårt. De flerspråkiga pedagoger som funnits på förskolan har använt sin kompetens så långt det varit möjligt i det vardagliga samtalet med barn och vårdnadshavare.

Strategier för vidareutvecklingErbjuda Öppet hus någon gång per termin för att ge möjlighet till föräldrar att se hur deras barn har det, ställa frågor gällande förskoleverksamhet i Sverige, uppmuntra föräldrar att vara mer delaktiga och skapa kontakt med de andra föräldrarna. Många föräldrar har svårt att komma på ett föräldramöte under kvällstid på grund av brist på barnvakt. Vi har börjat fundera på alternativa möten istället för de traditionella. Ska vi ha Öppet hus eller ”Dropp in” istället? Kanske ska vi bjuda in barn och föräldrar till en vernissage eller teknikkväll för att mer praktiskt kunna visa på hur vi tänker kring lärande och utveckling?Vi ska dela ut vår Lokal Arbetsplan till alla föräldrar på ett föräldramöte i oktober 2014.Uppmuntra föräldrarna att delta i föräldraforum på ett mer aktivt sätt.Erbjuda enkät där föräldrar får svara på frågor om sin delaktighet och sitt inflyttande.

Vi vill fortsätta att arbeta i samma anda som förut; att i de dagliga mötena ta tillvarapå och använda oss av varandras gemensamma målsättning - våra barns bästa!

Samverkan med förskoleklassen och fritidshemmet ”Förskolan sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshem”.

25

Läroplan för förskolan 98, reviderad 2010.

Strävansmål

Att barnen ska känna sig trygga och få en bra övergång till en ny verksamhet. Vi vill skapa gemenskap mellan vår förskola, förskoleklassen och fritidshemmet.

Processbeskrivning

Vi har arbetat utifrån gällande styrdokument och dess värdegrund, barnsyn och kunskapssyn. Musikförskolan Ålle-Bålle har följt den överenskomna aktivitets- och tidsplanen för överlämnande och mottagande som funnits i Hallstahammars kommun. Tre barn som börjar i förskoleklassen i augusti 2014 har besökt sin blivande skola två gånger tillsammans med pedagoger från Ålle-Bålle.

Vi hade även en kort besök av en av förskoleklassens pedagoger som lämnade skriftlig information till föräldrar. Vi lämnar en sociogram för våra barn som slutar förskolan. Sociogrammen visar barnets socialkompetensutveckling och kan bli en stor hjälp i fortsatt pedagogiskt arbete.

Vi kom också överens om att en av våra pedagoger kan träffa personal i förskoleklassen. Då kan vi lämna mer ingående information om barnet som börjar i förskoleklassen och fritidshemmet samt diskutera samarbetsformer mellan förskoleklassen och vår förskola. Vi har några förslag som kan vara intressanta och givande för båda barn och pedagoger.

Ibland flyttar barn till andra städer. Men vi är tillgängliga för ett samarbete med förskoleklassen och fritidshemmet i andra städer på distans och kan bistå med all nödvändig information gällande barnet.

Resultat och måluppfyllelse

Vi har fullföljt sitt uppdrag enligt gällande överenskommelser mellan förskola och förskoleklass. Barnet som börjar i förskoleklassen i Hallstahammar känner till både personal och lokaler innan han börjar i förskoleklassen.

Strategier för vidareutveckling

Besöka varandras enheter för att lära känna både personal och barn. Gemensamma aktiviteter eller projektarbete, t.ex. skogsutflykt, idrottstävling, teater och biblioteksbesök, vernissage.

Hälsa och livsstilSträvansmål

26

Barn och personal ska må bra. Öka medvetenhet hos våra barn om livsstilens betydelse för god hälsa.Stödja barn i att söka kunskap som stärker dem i viljan att påverka sin egen framtid.

Processbeskrivning

Vår lokal är nyrenoverad med en modern ventilations och värmesystem vilket bidrar till en sund miljö och bra hälsa. Vår lokal är liten, vi har inte möjlighet att anordna för våra barn idrottssal eller utrustning som tar större plats. Men musikinriktning som vi har på Ålle-Bålle inbjuder bland annat till dans och rörelse vilket motverkar passivitet på alla möjliga sätt. Dans och musikgymnastik är bland annat en återkommande aktivitet hos oss.

Kost, utevistelse, rörelse, vila, god hygien, hälsa är viktiga komponenter när vi planerar barnens vardag på Ålle-Bålle. Därigenom grundlägger vi goda vanor, balanserad vardag och sund livsstil.

Måltiden är en viktig stund på dagen och får ta tid.  Vid matbordet brukar vi samtala med barnen i lugn och ro. Vi vill att måltiderna är trevliga och lugna stunder. Vi stressar aldrig barnen. De får sitta länge vid varje måltid och äta i sin takt.

Vi försöker lära våra barn vad som är nyttigt och vad kroppen behöver för att må bra. Vi följer Livsmedelsverkets råd Bra mat i förskolan. Vi följer också matcirkeln och tallriksmodellen som hjälper att äta varierat och i lämpliga proportioner. Matcirkeln hjälper att se till att vi får i oss alla näringsämnen vi behöver. Om barn varje dag äter något livsmedel från varje grupp i matcirkeln får de en bra variation av näringsämnen. Tallriksmodellen åskådliggör hur vi komponerar en bra måltid.

Varje dag serverar vi olika frukt, barn får välja vilken frukt de vill ha. Vi serverar dagligen mjölk, grönsaker, fullkornsbröd. En gång per vecka serverar vi fisk, en gång per vecka olika soppor. Vi uppmuntrar barnen att våga smaka på ny mat. De flesta av våra barn äter inte grönsaker. Genom drama aktiviteter försöker vi ändra denna matvana. Vi köpte grönsaksleksaker herr Morot och herr Broccoli som står på en fönsterbräda bredvid matbordet. Vi använder aldrig såser, soppor, potatismos, kräm och annan mat av pulver och undviker socker i möjligaste mån. Under läsåret hade vi ganska många firande - 18 födelsedagskalas, olika högtider, avslutningsfest. Det var ganska många tårtor, glass och kakor som hör till dessa sammanhang och ingen vill skapa en sockerfri zon på vår förskola. Men vår kokerska försöker använda mer frukter och baka hälsosamma kakor och pajer.

Vi vistas dagligen ute med undantag på kalt väder, stark regn och barnens hälsotillstånd.

Vi har låg ljudnivån. I februari 2014 testade vi vår ljudnivå med hjälp av ett ljudöra som varnar när decibelnivån blir för hög. Detta ljudöra fick vi låna av en annan förskola i Västerås. Vi satte ljudörat på väggen så att barnen själva kunde se när ljudnivån är för hög. Men vår ljudnivå var ganska låg. Men det återstår att arbeta med röstläge som är högt hos vissa barn.

Vi har mycket bra hygienrutiner. Vi använder bara flyttande tvål med bakteriedödande effekt och pappershanddukar i stort sätt. Barnens sängkläder tvättas varannan vecka eller oftare vid behov. Alla föräldrar har märkt att det är mycket rent på vår förskola, ingen sand och grus i

27

hallen, torkskåpet är glänsande liksom toaletterna och köket. Miljö och livsmedelshygien inspektionen poängterade också att det är mycket rent hos oss.Vi har välfungerande hygien och städrutiner.

Resultat och måluppfyllelse

Våra barn följer dagens ordning utan några svårigheter.Vi har lärt barn att tvätta händer och munnen efter måltider, utevistelse, toabesök. Barn har börjat hosta i armvecket och använda papper för att torka näsan.Alla våra barn gillar mjölk.Våra barn äter bra, vissa barn äter några portioner. De tycker om vår mat och föräldrarna har börjat handla matvaror som vi använder. Barnen har sköna vilostunder. Förskolan har välfungerande hygien och städrutiner.

Strategier för vidareutveckling

Öka medvetenheten hos barnen om en sund livsstil och god hälsa.Involvera föräldrar i hälsoperspektiv.Erbjuda mer naturutflykter och promenader samt arbeta mer med utomhus upplevelser och aktiviteter.Uppmuntra barn att smaka på olika slags mat och äta grönsaker.Involvera metoden ”Sapere” som kan lära barnen om olika grönsaker samt utveckla barnens förmåga att uttrycka vad de känner och hur grönsaker luktar och smakar.Utveckla idrottsaktiviteter utifrån våra möjligheter.Fortsätta att ha låg barnens och pedagogernas sjukfrånvaro.

Analysresultat och bedömning av måluppfyllelsen

28

i verksamheten som helhetAlla pedagoger på musikförskolan Ålle-Bålle tycker att det var ett bra arbete som har utförs.

Verksamheten är innehållsrik, rolig och kreativ.Det råder varm, välkommande och glad stämning hos oss.Vår inne miljö är trygg, trivsam och präglas av hemkänsla.Pedagoger är professionella, lyhörda, hjälpsamma, har intuitiv pedagogisk förmåga och hög arbetsmoral. Vid lämning och hämtning välkomnas varje barn och vi tar oss tid att möta och samtala med föräldrar.Föräldrar känner sig nöjda och trygga när de lämnar sina barn på Ålle-Bålle. Vi har hög personaltäthet, barn delas in i små barngrupper under olika stunder på dagen för att alla barn ska bli sedda och uppmärksammade. De barn som är i behov av särskilt stöd får extra uppmärksamhet och pedagogiska insatser.

Verksamhetens andra läsår har visat att vi måste arbeta både strukturerat och flexibelt på samma gång. De viktiga egenskaperna hos vår personal är samarbetsförmågan och flexibilitet.

Resultat

Vi har två väl fungerade barngrupper där barnen anammat och förstår regler och rutiner.Barn ger uttryck i att vara trygga och glada. De skrattar och skojar både med varandra och med de vuxna.Barn vågar säga vad de tycker och önskar.Barn vågar ta en plats och prata i grupp.Barn vågar prova nya saker och utmaningar.Barn hjälper gärna varandra.

Barnen sjunger, musicerar och skapar mycket, det är en del av vår förhållnings och arbetssätt.

Slutsats

Ju tydligare rutiner, mer erfarenhet och pedagogiska kunskaper vi har desto högre kvalitet får vårt verksamhetsarbete.

Pågående och kommande utvecklingsområden

VärdegrundsfrågornaNaturkunskap & TeknikUtomhuspedagogiken Hälsofrämjande arbetet Grön Flagg-arbete

Vi firar Lucia och Jul

29

December 2013

30

31

Kotte besöker oss

32

Besök till lek och Bus i VästeråsSeptember 2013

33

FN - dagen den 24 oktober

34

Skräpplockardagen Maj 2014

35

Vi älskar vår lilla musikförskola Ålle-Bålle!