Rutinerför att informera, förebygga

och motverka smitta och smittspridning vid musikförskolan

och pedagogisk omsorg Ålle-Bålle

Ett underlag till denna handlingsplan utgörSocialstyrelsens skrift Smitta i förskolan (2008).

1

Ansvar och information

Ansvar

Förskolechefen är ytterst ansvarig för smittskyddsarbetet på förskolan/pedagogisk omsorg.

Alla pedagoger har ett gemensamt ansvar för att denna handlingsplan efterlevs i varje spår. Alla pedagoger ansvarar för att lokalvården utförs enligt överenskomna rutiner. Dessa rutiner finnsnedskrivna.Kokerska ansvarar för att givna rutiner för hygien efterlevs i köket. Livsmedelslagen skall efterföljas och personalen i köket ska ha genomgått utbildning om hygienrutiner och uppföljning. Övrig personal som vistas i köket skall följa ovan givna riktlinjer, vad gäller t.ex. kläder och hygien.

Information till personal

Information till personal sker på följande sätt:

Vid nyanställning informerar förskolechefen om verksamhetens smittskyddsrutiner. Genom de anslag om rutiner som finns uppsatta t. ex. i köket och skötrummet. Personalen uppmuntras samt förväntas också själva aktivt söka information och kunskap vid tveksamhet. Boken Smitta i Förskolan utgiven av Socialstyrelsen finns i två exemplar i verksamheten.Denna handlingsplan utvärderas årligen, i september på ett arbetsmöte.

Information till barn

Barnen skall få en hälsofostran, anpassad till deras ålder och utveckling. Pedagogerna arbetar för att ge barnen kunskap kring hygien och smittspridning i verksamheten, till exempel:

Vi lär barnen att hosta i armvecket.Vi lär barnen att spola med toalettlocket stängt.Vi lär barnen god handhygien, att tvätta händerna efter 10-10-tvätta-torka-modelen.Personalen lär barnen HUR man tvättar händerna enligt 10-10 modellen.

10-10 tvätta - torka - modellen

Både barn och vuxna kan använda sig av 10-10 tvätta – torka - modellen:

1. Tvåla in händerna. 2. Gnid in tvållöddret i händerna under så lång tid som det tar att räkna till tio i lagom takt. Se till att hela händerna tvålas in, även fingertopparna och mellan fingrarna. 3. Skölj av tvållöddret från händerna under rinnande vatten så lång tid som det tar att räkna till tio i lagom takt. 4. Torka händerna så att de blir torra. Du bör då använda pappershanddukar.

2

Information till föräldrar

Information till föräldrar sker på föräldramöten, ibland riktade med BVC.Vid speciella sjukdomar, ex barnsjukdomar, magsjuka, springmask sker informationen genom anslag på anslagstavla.Genom att denna handlingsplan finns tillgänglig för föräldrar att läsa.

Smittvägar och rutiner för att förebygga smitta i verksamheten

Allmänt om smitta

Spridning av infektioner i förskolan/pedagogisk omsorg går inte helt att undvika. Om personal och föräldrar har kunskap om de vanliga infektionssjukdomarna och om hur de smittar är det möjligt att hindra onödig smittspridning eller oro för smittspridning. Det är omöjligt att sätta upp regler för alla situationer. Till sist måste de vuxnas omdöme vara avgörande.

Ett barn som är yngre än fyra år har i genomsnitt 6-8 infektioner om året. De följande åren sjunker injektionstillfällena till 3-5 gånger i åldrarna 4-15 år.

Kontaktsmitta

Smitta som sker via direktkontakt mellan personer som vid t.ex. en hälsning där man skakar hand. Direktkontakt är också en vanlig smittväg för förkylningsvirus, t.ex. genom att skaka hand med varandra. Exempel på infektioner som smittar via direktkontakt är huvudlöss som smittar via kontakt med infekterat hår och impetigo (svinkoppor) som smittar via direktkontakt med den infekterade huden.

Smittan kan också överföras indirekt via förorenade föremål.

För att förhindra kontaktsmitta gäller det att använda barriärskydd, d.v.s: tvätt, handtvätt, handskar, engångshanddukar mm.

God handhygien för barn

Barn behöver tvätta händerna:

När händerna är smutsiga.Efter toalettbesök/blöjbyte (på blöjbarn tvättas barnens händer efter blöjbyte).Före dukning, servering och måltid.Efter måltid.Före medverkan vid bakning/matlagning.Efter utevistelse.Efter att barnet snutit sig.När barnet kommer hem från förskolan/pedagogisk omsorg.

Det är lämpligt att låta de yngre barnen tvätta händer under vuxens uppsikt. Flytande tvål samt egen handduk eller engångshanddukar används alltid.

3

God handhygien för vuxna

Personal behöver tvätta händerna:

När händerna är smutsiga.Efter toalettbesök.Efter blöjbyte och hjälp vid barns toalettbesök. Före varje måltid, dukning och servering.Efter måltid.Före matlagning/bakning.Efter utevistelse.Efter att man snutit sig.Efter att man hjälpt ett barn att snyta sig.Efter hantering av smutstvätt.När den vuxne kommer hem.

Flytande tvål och engångshandduk används alltid.

När ingen smuts är synlig kan handsprit ersätta tvål och vatten. Händerna skall lufttorka efter att handsprit använts.

Blöjbyten

Engångshandskar, engångsunderlägg, engångshanddukar och handsprit behöver finnas inomräckhåll. Hygienrutiner finns uppsatta i skötrummet.

Bjöjbyte utförs på skötbord med avtorkbar dyna som tål desinfektionsmedel.Vid blöjbyte används engångshandskar.Barnen tvättas och torkas med engångstvättlappar/handduk.Blöjorna kastas i hink med lock.Dynan torkas av med desinfektionsmedel efter varje blöjbyte.Handdesinfektion behöver utföras efter att skyddshandskarna tagits av och slängt.Personalens handhygien är viktig för att förebygga utbrott av mag-tarmsmittor.Skötbord inklusive tvättho behöver rengöras med rengöringsmedel varje dag.

Barnens toalettbesök/pottor

God handhygien, se ovan.Rengör pottorna med rengöringsmedel efter varje barn. Vid bajs ”sprita” pottorna efter varje barn.Personalen ”spritar” alla pottorna när dagen är slut.

Leksaker, nappar, näsdukar, vattenlek

Saker som barn suger på smittar mest. Vid svåra infektionsutbrott kan man behöva kasta saker som barn stoppar i munnen, t.ex. kritor, pennor mm som inte går att göra rena. Andra saker rengörs och desinfekteras regelbundet.Föräldrarna ansvarar för att barnens nappar kontrolleras och byts ut med jämna mellanrum. Små barn har en märkt burk där deras napp ligger då den inte används. Nappen används bara vid vila. Glasburkarna rengörs 1 gånger per vecka (fredagar).

4

Vi använder pappersnäsdukar som slängs efter varje person som använt den. Tvätta händerna eller använd handdesinfektionsmedel när du snutit barn.

Vattenlek kan förekomma på sommaren. Vi använder vattenspridare utomhus. Smittade och sjuka barn får ej delta.Lokalerna städas dagligen. Städrutiner finns nedskrivna. Vi använder inte tandborstar på förskolan.Gemensamma kammar och borstar används inte.Händerna desinficera efter kontakt med små sår.

Droppsmitta - luftburen smitta

Inomhus kan smittämnen sväva länge i luften. Barn och vuxna som befinner si i rummet kan då andas in smittämnet. För att förhindra dropp- luftburen smitta gäller att försöka minska koncentrationen av smittämnen i luften.

Barnen skall vistas utomhus dagligen. Utevistelse är en friskfaktor!Vid vila inomhus, vädras rummet varje dag före och efter vilan, täcken/madrasser

vädras/tvättas regelbundet, oftare vid behov, till exempel, vid epidemier.Lokalerna vädras innan barnen kommer på morgonen, dessutom ordentligt ett par gånger dagligen. Vädra så länge att luften byts ut, ca 10 minuter. Lär barnen hosta och nysa i armvecket.När barnet snutit sig skall de tvätta händernaOm man hjälper barn att snyta sig - använd engångsnäsdukar som slängs efter att den använts en gång. Händerna tvättas och/ desinficeras.Vid infektionsperioder bör kontakten minskas mellan barngrupper mellan förskolan och pedagogisk omsorg.

Springmask

Springmask lever i tarmen och sprids genom att man får i sig äggen. De sprids via fingrar,leksaker, underkläder, sängkläder och i damm. Äggen kan förbli smittsamma i flera veckor utanför människokroppen. Barn återinfekteras ofta av sina egna maskars ägg om de stoppar fingrarna i munnen efter att tidigare ha kliat sig i stjärten. God hand- och toaletthygien förebygger smitta (se kontaktsmitta).

Blodburen smitta

Utgångspunkten är att allt blod ska betraktas som smittsamt och skall hanteras med försiktighet. Hepatit och hiv sprids främst genom blod. Den som får blod från en smittad person in i sina egna blodbanor genom ett öppet sår kan smittas. Blod i munnen eller stänk i ögat medför viss risk för smittöverföring, liksom om ett barn med blodsmitta biter en annan person så svårt att ett sår i huden uppstår. Blod på oskadad hud medför ingen eller ytterligt liten risk.

För att förhindra att blodburen smitta överförs gäller följande:

Använd alltid engångsplasthandskar vid all kontakt med blod, t.ex., näsblod eller annan blödning hos barnen eller vuxna.Desinficera händerna med alkoholbaserat desinfektionsmedel när du tagit av dig handskarna.

5

Blodfläckar ska behandlas med desinfektionsmedel.Blodiga kläder förpackas i plastpåse och skickas hem.Blodigt avfall förpackas i plastpåse omgående och påsen läggs i sopkärl.

Livsmedelsburen smitta

Livsmedel kan utgöra en smittväg framförallt för magsjuka. Vid all hantering av livsmedel är det viktigt att god livsmedelshygien tillämpas. Det gäller att verka för att smittämnen inte tillförs maten och att maten tas om hand på sådant sätt att smittämnen inte trivs och utvecklas.

Det är särskilt viktigt med god handhygien när det gäller livsmedel som hanteras med händerna och som är avsedda att ätas upp utan uppvärmning. Barn som är infekterade, t.ex. snuviga, hostiga och har variga sår, skall inte vara med vid mathantering eller bakning.

För att förhindra livsmedelsburen smitta gäller det att arbeta med livsmedlen så att smittämnen inte tillförs maten och att ta hand om maten på ett sätt så att smittämnen inte trivs och utvecklas.

Enligt livsmedelslagen med kompletterande författningar gäller bland annat följande principer för livsmedelsarbete.

Handhygien

Naglarna ska vara korta och ringar, armband och andra smycken ska inte bäras i samband med livsmedelshantering.Händerna ska tvättas noggrant före arbete i köket och mellan smutsiga och rena arbetsmoment.Arbetsdräkten ska vara ren.

Mathantering

Håll varm mat varm (minst 60 grader), inte ljummen.Håll kall mat kall (högst 8 grader), inte i rumstemperatur.Uppmärksam känsliga livsmedel, t.ex. rå köttfärs, mjölk och såser.Förvara råvaror och lagad mat för sig.Håll arbetsytor och redskap rena. Smittämnen kan tillföras maten vid matlagning via dåligt diskade skärbrädor, knivar, köksredskap mm.Om du är tveksam om ett livsmedel är bra – kasta det.Vid bakning skall deg förbrukas eller kastas.Upplagd mat kastas, får ej läggas tillbaka i originalförpackningen.Variga sår på händer och nysningar från en person med maginfluensa kan överföra

smittämnen och ge matförgiftningar.

6

Rutiner vid insjuknande av barn i verksamheten

Föräldrakontakt

När barnet insjuknar akut i verksamheten och/eller när personalen bedömer att barnet inteorkar delta i aktiviteter, kontaktas föräldern och en överenskommelse görs om när och hur barnet ska hämtas. Viktigt att verksamheten har aktuella telefonnummer så att vi kan nå föräldrarna.

I de fall vi inte kan nå föräldrarna försöker vi ge barnet en så avskild plats som möjligt.

Återgång till verksamheten efter sjukdom

Det är omöjligt att ge regler som passar alla barn eftersom infektioner kan utvecklas på olika sätt. Beroende på vilken sjukdom frånvaron gäller kan samråd med läkare eller personalen påförskolan/pedagogisk omsorg behövas.

Några saker att tänka på vid bedömning om huruvida barnet kan återgå tillverksamheten:

Det är barnets behov som är avgörande för om barnet ska vara hemma. Det är barnets allmäntillstånd d.v.s. hur han/hon äter, sover och orkar delta i gruppverksamhet som är avgörande för om barnet kan vistas på förskolan/pedagogisk omsorg.

Med ett gott allmäntillstånd menas att barnet ska vara piggt, feberfritt (utan febernedsättande medicin i kroppen) och orka delta i verksamhetens vanliga aktiviteter, som även innebär utomhusvistelse. Många barn kan vara aktiva hemma men orkar inte vara med i barngruppen.En bra tumregel är att barnet bör ha minst ett feberfritt dygn utan febernedsättande medicin hemma innan återgång tillverksamheten.Lugn och ro i början av en infektion kan förkorta sjukdomstiden. Efter en längre sjukdomstid kan det vara bra att låta barnet vistas kortare tid i barngruppen de första dagarna.Vid kräkning/diarré ska barnet vara hemma minst 48 timmar efter sista kräkningen. Barnet ska även ha ätit en fullvärdig måltid och fått behålla den innan det kommer tillbaka tillverksamheten. Allmäntillståndet hos barnet är också avgörande om det kan komma tillbaka till förskolan/pedagogisk omsorg efter 48 timmar.Ett barn som behandlas med antibiotika kan komma tillbaka till verksamheten när

smittsamheten beräknats minska och när barnet orkar delta i aktiviteter. En vanlig orsak till att barn får antibiotika är öroninflammation. Smärtorna och febern försvinner efter något/några dygn med medicin och då kan barnet återgå till verksamheten om han/hon är tillräckligt piggt. Barn med streptokockinfektion, t.ex. halsfluss, bör stanna hemma minst två dygn i samband med antibiotikabehandling. Föräldrarna ansvarar själva för medicingering av sina barn. Förskolan/pedagogisk omsorg ger inte mediciner mer än i nödfall. Överlåtelse av medicinering och rutin för medicinering skall ifyllas innan medicinering kan ske av pedagog på förskolan /pedagogisk omsorg.

7

Behöver syskon vara hemma?

Vi rekommenderar att syskon bör vara hemma även om syskonen inte visar symtom då det gäller smittsamma sjukdomar, t.ex. magsjuka. Förälder med magsjuka ska ej heller lämna/hämta sina barn på förskolan/pedagogisk omsorg. Vid upprepade återfall av vissa sjukdomar och vid epidemier är denna åtgärd mycket viktig att följa. Samråd sker då med personalen.

Rutiner för uppföljning och kontroll

Förälder meddelar alltid förskolan/pedagogisk omsorg när barnet är sjukt och av vilken sjukdom.Förälder meddelar också verksamheten dagen innan barnet kommer tillbaka.Daglig rapportering av närvaro/sjukfrånvaro.

Akuta hygienåtgärder vid utbrott av diarré/kräkning

Särskilda åtgärder vid ett utbrott av maginfektion

Förutom att följa allmänna och förebyggande rutiner för att förhindra smittspridning i verksamheten behövs särskilda åtgärder vid ett utbrott av maginfektion. Om ett barn kräks eller får diarré i verksamheten är det viktigt att vidta åtgärder direkt för att förhindra smittspridning:

Ta hand om barnet och se till att andra barn inte är nära för att förhindra smittspridning.Använd engångshandskar när du tar hand om barnet och kräkning/diarré.Om ett barn kräkts på golv eller annan yta ska golvet/ytan desinficeras noga. Använd

engångshandskar, rengöringsmedel och desinfektion.Öppna fönster och vädra igenom rummet.Det engångsmaterial du använt vid städning/desinfektion kastas i separat avfallspåse som försluts noga innan det kastas.

Generell sammanfattande hygienåtgärd vid diarré/kräkningar

Tvätta händer och använd handdesinfektion vid alla situationer, se god handhygien.Barn och vuxna använder engångshanddukar efter handtvätt. De kastas i för detta avsedd avfallskorg.Vid blöjbyte använd engångshandskar, engångsunderlägg och engångshanddukar och tvätta händerna med handsprit/handdesinfektion. Före och efter blöjbyte torkas skötbordets yta av med desinfektionsmedel innan det används. Locket på innan du spolar på toaletten. Lock på blöjhinken som bör placeras oåtkomligt för barn.Pottan tvättas ur och desinficeras efter användning. Extra städning av toaletterna.Dörrhandtag desinficeras med desinfektion.Vid diskning i diskmaskin använd alltid programmet med högst temperatur (ej snabbprogram).Madrassöverdrag och örngott till barnens sovmadrasser byts dagligen.

8

Tänk på att öppna fönster och vädra igenom lokalen regelbundet.Tänk på att utevistelse är bra för att minska koncentrationen av smittämnen i luften.Minska kontakten mellan spåren för att förhindra ytterligare smitta

Övriga rutiner för att förebygga smitta i verksamheten samt hålla en god miljö för barnen

Frånvarouppgifter

Barnens närvaro/sjukrapportering sker dagligen.Årlig sammanställning av sjukfrånvaron görs vid årsskiftet.

Rengöring av möbler och leksaker

Möbler och leksaker rengörs kontinuerligt och en mer omfattande rengöring sker minst två gånger per/år, oftast vinter- och sommartid. Vissa gånger sker rengöring oftare, t, ex. vid en mer långdragen sjukdomsperiod.

Rutiner för kontroll av inomhusmiljön

En tillsyns/skyddsrond genomförs två gånger per år.Personalen håller ordning genom att, till exempel, sopa/våtmoppa efter måltiderna, hålla ordning i hallen och ateljé mm.

Varmvatten- och inomhustemperatur

Mätning av varmvattentemperaturen görs en gång per termin. Inomhustemperaturen mäts också en gång per termin eller oftare vid behov.

Rutiner för rökande personal

Barn får inte utsättas för tobaksrök i förskola/pedagogisk omsorg. Personal som röker får inte röka inomhus.

Tobaksrökning är också förbjuden på utelekplatser knutna till förskolan/skolan (tobakslag, 2§1993:561)

Rökning sker utanför verksamhetens område. När rökarna går ut för att röka får inte samma ytterkläder användas som används i barngrupp. Innan personalen återgår till barngruppen måste händerna tvättas, dessutom gärna tandborstning alternativt en halstablett. Cigaretter förvaras uåtkomligt för barnen.

9

Rutiner för personal med pälsdjur

Personal som har pälsdjur hemma får inte använda samma kläder i verksamheten som används vid nära kontakt med djuret. Personalen bör också tänka på att inte ha en alltför nära kontakt med djuret direkt innan hemmet lämnas. Handtvätt bör ske om djuret klappats.

Rutiner för särskilda fall

Viktigt vid alla sjukdomsfall är att tänka på sekretessen vilken kan kringgås med föräldrarsmedgivande.

Kontakt med smittskyddsläkare

Vid utbrott av smitta kontaktas vårdcentralen eller smittskyddsenheten. Denna kontakt tas vid behov avförskolechefen.

Mer information

www.1177.sewww.smittskyddsinstitutet.sewww.folkhalsomyndigheten.sewww.socialstyrelsen.se

10