Nr 1Februari 2016

Årg 49 30 kr

StudieförbundetVuxenskolans

tidning

…OCH SÅSVERIGE RUNT, PULS, NOTERAT OCH KRYSS

ALEXANDRAPASCALIDOU:

Sättstopp förrasist-retoriken

Miljö-satsning

Miljarderska räddaÖstersjönUtredningen

klar

Så får vien bättre

demokratiFler

berättelser

Så flydde de till det

nya landet

Handarbetetsbästa vänPORTRÄTTET:

LottaAhlvar

IMPULS GRANSKARDEN NYA EKONOMIN

DELA,BYTA,LÅNASEX SIDOR SPECIAL

IMPULS GRANSKARDEN NYA EKONOMIN

DELA,BYTA,LÅNASEX SIDOR SPECIAL

2 IMPUL S NR 1 2016

Impuls ges ut av Studie förbundet Vuxenskolan och kommer ut med åtta nummer per år.

REDAKTIONTelefon08-587 686 00

PostadressBox 30083104 25 Stockholm

BesöksadressFranzéngatan 6

E-postimpuls@sv.se

Internetwww.impuls.nu

Ansvarigutgivare John Hillstierna070-855 30 96john.hillstierna@sv.se

RedaktörMats Nilsson08-587 686 39070-855 30 81mats.nilsson@sv.se

Grafisk form och layoutAnders GustafsonEditor Publishing ABanders@editor.se

AnnonserBjörn Fingal,Alstrax Resurs AB08-410 646 60annons@alstraxresurs.se

PrenumerationHelår 225 krPg: 9 11 18-0

Tryck och reproSörmlands Grafiska ABKatrineholm

Vi förbehåller oss rätten att publicera allt material även i elektronisk form. Redaktionen ansvarar inte för insänt, ej beställt material. Impuls är medlem i Sveriges Tidskrifter. TS-kontrollerad upplaga: 26 200

Omslagsfoto THRON ULLBERG

LEDARE // INNEHÅLL // BREV // #1 2016

Vi kan göra merför demokratin

ANDERS ÖHBERG, LEDARSKRIBENT

ANDERS ÖHBERGanders.ohberg@sv.se

KALLT MEN SNÄLLT– SV-boken – får ett bra mottagande hos landets be-slutsfattare. Berättelser som berör och engagerar. En mot-vikt till alla mytbilder.

VALBEREDNINGENSroll i föreningslivet kan aldrig underskattas. Där startar förnyelsearbetet och kom-petensbehovet avgörs. Upp-värdera valberedningen.

ETT ÅR SEDANattacken mot Charlie Hebdo. 250 år sedan Sverige införde tryckfrihetsförordningen. Att uttrycka sig fritt är grunden för demokratin.

I januari presenterade demokratiutredaren Olle Wästberg utredningen ”Låt fler forma framti-den” (SOU 2016:5). I slutet av februari presen-terar Dan Ericsson sin utredning ”För ett starkt och självständigt civilsamhälle”. Inom kort ska

Maria Strömvik presentera sin utredning ”Delaktig-het i EU” med förslag om hur medborgarnas och civilsamhällets möjligheter att vara delaktiga i EUs beslutsprocesser kan förbättras.

Tre viktiga utredningar med sikte på att stärka medborgare och civilsamhällets inflytande.

Demokrati ska aldrig tas för givet och är inte något som beslutas av en riksdag utan är en ständigt pågående process. Det handlar om att förankra och visa på bety-delsen vid middagsbordet, i kamratkret-sen, i fikarummet på jobbet med mera. Det är i vardagen som demokratin byggs och utvecklas.

Man behöver inte titta särskilt långt ut i världen för att förskräckas. Terrorn, ode-mokratiska statsledningar, krig och för-följelser av individer och grupper, ibland hela folkslag, tillhör vardagen. Och Olle Wästberg pekar på att bara i Stockholms-regionen skiljer det hela 54 procentenhe-ter mellan det valdistrikt med högst valdeltagande och det med lägst. Det finns också ett tydligt sam-band mellan valdeltagande och socioekonomisk struktur.

FÖR OSS SOM arbetar inom folkbildningen är och mås-te demokratiarbetet vara grundläggande. Genom att ge människor verktyg att utvecklas, öka sin bildning, i dialog med andra få insikt och växa gör vi bra saker.

I det första av statens fyra syften slås fast: ”Syf-tet med statens stöd till folkbildningen är att stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin”. En självklarhet oavsett om det ges an-

slag eller inte. Tar vi den uppgiften på fullaste allvar? Är vi tillräckligt på hugget? Har vi alltid med oss detta pers pektiv i vår verksamhet?

Med viss stolthet kan vi nog delvis svara ja på dessa frågor. ”Mitt val”, studiecirkelns pedagogik, arbetet med verksamhet på asylboenden, ”SV Are-na”, med mera, är bra verksamhet som förstärker de-mokratin. Men är det tillräckligt?

På den frågan blir mitt svar nej. Vi kan och måste göra mycket mer. Med verksamhet i 260 av landets 290 kommuner. Med närmare 700 anställda och med

en omsättning på cirka 700 miljoner har vi sammantaget resurser att spänna bågen högre än vi gör idag.

VI KAN OCH ska alltid göra mer, och då framförallt i vardagen. Lyfter vi demo-kratisamtalet tillräckligt ofta i vårt arbete med cirkelledarna? Ställer vi frågan i sty-relsen hur ”denna vår insats” bidrar till att stärka demokratin? Tittar vi på hur valdeltagandet ser ut i vårt verksamhetsom-råde och vilka skillna-der som finns? Är vi beredda att satsa på

verksamheter och grup-per som inte alltid är lättfångade men viktiga att nå för att stärka demokratin?

Vi har många spän-nande utmaningar framför oss. Låt oss gemensamt greppa dem.«

»Vi har många spän-nande utma-ningar fram-för oss. Låt oss gemen-samt greppa dem.»

ANDERS ÖHBERG

FOTO

: THR

ON

ULLBER

G

ANDERSTRE

BÄSTA

Ingång

NR 1 2016 IMPUL S 3

Ska Europa behålla sin befolkningsstorlek med dagens födelsetal så behöver vi fördubbla invandringen. (Hans Rosling, professor i internationell hälsa vid Karolinska Insitutet.)”

17 18

INNEHÅLL

4 Trendigt med hållbart EKONOMI. Låna slagborren på biblioteket, återan-vänd kasserad mat och byt dina kläder i stället för att köpa nytt – cirkulationsekonomin är här!

14 Demokrati för allaUTREDNING. Studieförbundet Vuxenskolans (SV) studiekampanj Mitt val får beröm i Demokratiutred-ningen, som nyligen lämnats till regeringen.

18 Mode & design med LottaPORTRÄTTET. Lotta Ahlvar, vd för Handarbetets Vänner i Stockholm, tror på det småskaliga och hållbara hantverket.

24 Östersjön ska renasMILJÖ. Havs- och vattenmyndigheten satsar två mil-jarder på ett åtgärdsprogram för att rädda miljön i Östersjön och andra hav.

26 Vägen till SverigeFLYKTINGAR. Hasoon Kasim och Almaz Okubami-chael berättar om hur de kom till Sverige och hur de har tagits emot. Båda medverkar i Studieförbundet Vuxenskolans (SV) bok ”Kallt men snällt”.

30 Cirkeln i topp 2016PULS. Att lära sig ett nytt språk står fortfarande högt på önskelistan för 2016, när folket får säga sitt. Och studiecirkeln är i topp för att uppfylla önskan, enligt Studieförbundens undersökning.

10 Sverige runt 13 Krönika Bekämpa vardags-rasism//Alexandra Pascalidou 17 Tio frågor Unik utbildning i SV // Frieda Wentworth 32 Puls 34 Kryss 35 Noterat 36 Bak sidan Stöd till kvinnor på flykt // Anna Carlstedt

DESSUTOM I DETTA NUMMER

4

Tipsa gärna om vad som händer i din SV-avdel-ning! Och inte minst - tyck till om Impuls, både utseende och innehåll.

Och vad händer på sociala medier? Impuls följer Facebook- och Twitterflödet noga. Sms: 0708-553081, Mejl: impuls@sv.se eller mats.nilsson@sv.se

Skola för vetgiriga» Politikerskola – så himla bra. Kan verkligen rekommendera vetgi-riga invånare. Arrangör: Studieförbundet Vux-enskolan. #Kungsbacka #Halland

Anneli Zell

Har ni några garner över?» Vi tar gärna emot rest-garner. De kommer till användning på kommu-nens asylboenden. Det går bra att lämna in på SVs expedition på Eriks-gatan 4 i Älmhult.

SV Älmhult

SV finns i hela Norrbotten» Visste du att Studie-förbundet Vuxenskolan finns i alla 14 kommuner i Norrbotten?

SV Norrbotten

Impuls rättar» Gonzalo J Reyes heter initiativtagaren till boken ”Kallt men snällt”, som getts ut av Studieför-bundet Vuxenskolan. Han startade också Hiphopakademien i Gö-teborg. Impuls beklagar namnförväxlingen i Im-puls nr 8/2015.» Fotograf till bilden på biodlare i Norrbotten på Sverige Runtsidorna i Impuls nr 8/2015 är Tage Jacobson.

14

»Mitt val, en studiecirkel för personer med funktionsnedsättning, nämndes som ett bra exempel på mellan- valsdemokrati.»

På Rude Food i Malmöerbjuder volonärer cateringav kasserad mat.

DEMOKRATIUTREDNINGEN

4 IMPUL S NR 1 2016

KONSUMTION » DELNING

»

Vi som enskilda individer kan göra något för miljön varje dag, men ansvaret kan inte ligga på den en-skilde, säger Yuliya Voy-

tenko, fil dr i miljövetenskap och miljöpolitik, som forskar om hållbar konsumtion vid Internationella mil-jöinstitutet vid Lunds universitet.

Många av oss känner en form av klimatångest med tanke på barnens och barnbarnens framtid. Att välja ekologiska närproducerade matva-ror och miljövänliga energislag har betydelse, liksom att välja kollektiva färdmedel. Men mer måste göras för en hållbar framtid. En del gör något konkret av sin oro genom att engagera sig i något av det växande antalet initiativ som tas för en miljö-mässigt hållbar framtid.

Intresset för nya konsumtions-mönster och delningsekonomi ökar men anledningarna är inte enbart en oro för miljön, enligt Yuliya Voyten-ko. Hon ser även ekonomiska och sociala orsaker.

– Man kan spara pengar om man lånar eller byter. Man behöver inte äga saker utan kan låna, byta eller återsälja till en andrahandsmarknad.

DEN SOM KÖPER prylar på en andra-handsmarknad har pengar att spara medan den som säljer kan tjäna en slant. En anledning till uppsvinget för bytes- och andrahandsmarkna-der är den ekonomiska krisen 2008. Frågan för många blev hur man kan spara pengar och ändå ha tillgång till saker man vill kunna använda. Ibland behöver vi till exempel ett

hål i väggen, men vi behöver inte äga borrmaskinen.

Sociala faktorer är en annan or-sak till delningsekonomins upp-sving, framhåller Yuliya Voytenko. Människan är en social varelse men den moderna samhällsutvecklingen har i stor utsträckning ryckt undan länkarna som tidigare förband oss. Genom att låna ett rum eller en bo-stad av en okänd person när vi reser skapas tillfällen att göra nya bekant-skaper. Att låna redskap och annat öppnar också för fler kontaktytor.

INTERNET BIDRAR TILL att nya model-ler för delningsekonomi skapas.

– Att dela varor är inget nytt. In-ternet gör att vi lättare kan hitta varandra. Det nya är att vi nu kan dela med människor vi inte känner.

Vi delar, lånar och byter som aldrig förr

Nya konsumtionsmönster poppar upp i snabb takt. Vår oro för miljön är en orsak, men det finns fler. Yuliya Voytenko som forskar om hållbar konsumtion möter ett stort intresse för delningsekonomi men ser också problem.TEXT SVEN ROSELL FOTO MARTIN LINDEBORG

DEN NYAHÅLLBARAEKONOMIN

Yuliya Voytenko.FOTO: PRIVAT

NR 1 2016 IMPUL S 5

Kunderna strömmar till trots att Erik Stenberg inte marknadsfört cateringen Rude Food. Allt fler vill göra något åt mat-svinnet. Mycket av den mat som hamnar i soporna slängs helt i onödan, anser Erik.

6 IMPUL S NR 1 2016

KONSUMTION » DELNING

Innan delade vi med familjen, vän-ner och våra nätverk. Nu får vi träffa nya människor, fortsätter hon.

Miljön är den tredje anledningen till delningsekonomins utbredning. Allt fler anser att något måste göras för vår planets framtid. Det leder till nya miljöinitiativ. Genom att dela kläder och verktyg förlänger vi de-ras livstid. Det gynnar miljön och minskar vår klimatpåverkan.

EN CENTRAL FRÅGA är om en delnings-ekonomi och modeller för hållbar konsumtion är förenliga med vinst-intresset. Initiativ till att låna, dela och byta varor som drivs av volontä-rer löper alltid risk att rinna ut i in-tet när de frivilliga krafternas uthål-lighet klingar av.

Intresset för delningsekonomi tilltar hos storföretag som söker modeller där delning går att förena med deras vinstintresse. Företaget Uber, som är en plattform på nätet som kopplar bilförare med passa-gerare, och lägenhetsförmedlaren Airbnb är exempel på företag på global nivå. De tjänar pengar på var-je transaktion.

Delningsekonomi är inte oproble-matisk. Andra intressen kan hotas och det är inte säkert att miljön gyn-nas när alla faktorer vägs in. Bil-pooler och samåkning konkurrerar med taxiföretag och förmedlare av privatrum är ett störande inslag för hotellen.

Det är inte givet att en bilpool främjar miljön. Personer som anslu-ter sig till en bilpool kanske cyklade eller åkte kollektivt tidigare. Några kanske rentav väljer att därefter köpa en bil av bekvämlighetsskäl. En annan fråga är vad som händer med produktionen av kläder om klädbyten blir en utbredd företeelse. Om människor i den rikare delen av världen byter kläder så kanske pro-duktionen i utvecklingsländer hotas.

FORSKNINGEN HAR INGA färdiga svar, men Yuliya Voytenko tror att små-skaliga modeller har bäst utsikter att gynna miljön. Ett problem är få dessa ekonomiskt bärkraftiga.

I ett av Internationella miljöin-

stitutets pågående forskningspro-jekt, Delningsekonomin och staden, studeras kommunernas roll i del-ningsekonomier. Här har mycket förändrats under senare år. Yuliya Voytenko och hennes kollegor på Internationella miljöinstitutet an-litas emellanåt när ett nytt bostads-område planeras för att infrastruk-turen ska bli så miljömässigt hållbar som möjligt. Mycket av institutets forskning är direkt tillämpbar för kommuner och näringsliv.

I ETT ANNAT forskningsprojekt, Urban Reconomy, står frågan om delnings-ekonomins förmåga att förlänga varors livstid. Där tillfrågas konsu-menter om de minskar sin konsum-tion genom att byta kläder eller om de handlar lika mycket eller kanske mer kläder än tidigare.

Hittills finns inte många studier gjorda om hur lån, delning och byte påverkar den mängd som konsu-meras. Det finns heller ingen studie som gjort en systematisk granskning av varför storföretag börjat enga-gera sig för delningsekonomi. Vi kan dock anta att det handlar om ett sätt för dem att gardera sig inför framti-den. Om konsumenter och politiker drar åt ett miljövänligare håll är det svårt för företagen att dra åt ett an-nat. De vill fortsätta tjäna pengar helt enkelt.

– Jag tror att de är tvungna att titta på nya lösningar. Bilföretag ska kanske inte sälja bilar längre utan i stället sälja tjänster, mobilitetstjäns-ter.

DE SENASTE TVÅ, TRE årtiondena har sådana lösningar blivit vanligare. Vi konsumenter är i första hand intres-serade av tjänsterna, inte av att äga produkterna. En del affärsdrivande bolag har jobbat så länge, till exem-pel företag som tillhandahåller ko-pieringsmaskiner och kaffemaski-ner till arbetsplatser.

Delningsekonomi är inget nytt. Det nya är att intresset för delning och återbruk ökar explosionsartat och att dagens samhälle möjliggör den typen av gröna alternativ i stor skala.«

Rude Food kapar matsvinnet. Kasserade livsmedel samlas in och avgör matsedeln. Maten tillagas av volontärer och allt ekonomiskt överskott går till välgörenhet.TEXT SVEN ROSELL FOTO MARTIN LINDEBORG

En inbjudande doft av mat möter besökaren på Rude Food i Malmö. Ett tiotal personer jobbar i restau-rangköket. En gryta av bö-

nor och pumpa ska strax serveras när volontärerna i Rude Food sam-

Volontärer gör menyer av kastad mat

»Att dela varor är inget nytt. Internet gör att vi lättare kan hitta varandra. Det nya är att vi nu kan dela med människor vi inte känner. Nu får vi träffa nya människor.»

YULIYA VOYTENKO

NR 1 2016 IMPUL S 7

samlats in komponeras matsedeln till cateringkunder. Råvarorna styr, inte recepten. ”Man tager vad man haver” med andra ord. Vilka råvaror som finns tillgängliga matas in i en mjukvara som heter Chef Watson. Den ger förslag till möjliga maträt-ter. Catering till 200–300 matgäster tillhör de stora utmaningarna.

Alla rätter är vegetariska. Bland de återkommande kunderna finns Ikea och föreningar som håller håll-barhetsfrågorna högt.

– Vi har också haft ett bröllop som kund, säger Erik Stenberg, en av ini-tiativtagarna till Rude Food.

IBLAND MÅSTE NÅGON vara som fattas köpas in, men runt 95 procent av rå-varorna är sådant som annars skulle

hamnat bland soporna. Han under-stryker att inget hämtas från con-tainrar. En eller två dagar i veckan cyklar volontärerna ut till matbuti-ker, restauranger, torghandlare och ett bageri som skänker varor som annars skulle ha slängts.

KRYDDOR OCH OLIVOLJA kommer från matmässor; när de medverkande reser tillbaka till sina hemländer vill de oftast inte ta med sig överblivna varor tillbaka.

– Alla som jobbar här är volontä-rer, men vi skulle gärna vilja ha en kock anställd några timmar, säger Erik Stenberg.«

Fotnot: ”Rude” betyder bland annat oförskämd, ful och rå. »

las till planeringsmöte denna fre-dagskväll. Sabeth Häublein, Lucie Rey och Raluca Munteanu smakar av.

– Varför ska man kasta mat när så många går hungriga? frågar sig Raluca Munteanu som studerar hållbarhet vid Lunds universitet.

Raluca hittade Rude Food på nä-tet när hon letade efter något där hon kunde göra en insats för en bra sak medan hon studerar. Nu är hon en av de som varit med sedan projektet för att minska matsvinnet startade i september 2014.

MAT BLIR SOPOR först när den slängts är den idé som Rude Food bygger på. Mycket av det som kasseras är det inget fel på. Av varorna som

Volontärer gör menyer av kastad matDags att smaka av. Lucie Rey, Raluca Munteanu, Annika Stark och Sabeth Häublein är samlade kringgrytorna. Marlis Wullenkord (i förgrunden) håller i sleven.

Flera butiker och restauranger skänker matvaror tillcateringen.

Marlis Wullenkord använder sin känsliga näsa när den mat som skänktes på mor-gonen ska kollas.

8 IMPUL S NR 1 2016

KONSUMTION » DELNING

Här har vi verktygen, för-utom slagborren som är utlånad, säger Tina Haglund, bibliotekarie på Helsingborgs stadsbiblio-

tek, och pekar.På ett grönt ställ intill lånediskar-

na hänger 28 verktyg och verktygs-satser prydligt upphängda. ”Här kan du låna verktyg”, står det på en skylt. I uppsättningen ingår ham-mare, mejslar, vattenpass och hyls-nycklar, men också större verktyg som skruvdragare och slipmaskin. Alla är märkta med streckkod pre-cis som böckerna.

Den som har ett bibliotekskort-kort och har fyllt 18 år får låna verktyg utan kostnad i en vecka åt gången.

Låntagarna har enbart haft lovord för bibblans initiativ, uppger Tina Haglund. Utlåningen av verktyg startade i september förra året, men det nya inslaget i utbudet marknads-förs först nu i vår.

– Återbruk ligger i vår grundfilo-sofi. Vi lånar ut spel och på somma-ren även hängmattor som folk kan använda ute i parken här.

MÅNGA AV STUDENTERNA vid högsko-lan i Helsingborg är inflyttare och behöver kanske bara borra upp en

hylla under sina studieår. Då är ett lån på biblioteket en billig och enkel lösning.

Biblioteket har inte gjort någon undersökning av vilka som lånar verktygen, men Tina Haglund be-dömer att unga personer utgör en majoritet. För personer utan bil är det lättare att ta sig till ett cent-ralt beläget bibliotek i stället för en byggmarknad i stadens utkant.

Inget har förstörts under det halvår som verktygen funnits på biblioteket. En borrsats har dock försvunnit.

VERKTYGEN TILLHÖR företaget Grann-saker, som vill främja en kultur där vi lånar av varandra i stället för att köpa nytt. Företaget är mest känt för sin bytesmarknad på internet.

Idén med denna är att privatper-soner där annonserar vad man kan tänka sig att låna ut. Därigenom kan saker som större maskiner och par-tytält användas av flera personer i stället för att ligga på en hylla och samla damm.«

Bibliotek lånar ut verktygNu behöver vi inte längre köpa slagborr och skruvdragare som vi kanske bara använder några gånger i livet. Den som har lånekort kan låna verktyg på Helsingborgs stadsbibliotek.TEXT SVEN ROSELL FOTO MARTIN LINDEBORG

Bibliotek har lång erfarenhet av återbruk. Nytt är att bibblan även lånar ut verktyg. I vår ska Tina Haglund slå ett slag för det breddade utbudet.

NR 1 2016 IMPUL S 9

med inlämnandet eller vid annan tidpunkt.

Det är även fritt att handla i buti-ken utan krav på att lämna in något.

– I början skrattade folk, men inte nu längre. Vårt beteende har änd-rats, säger Jane Olsson medan hon granskar kläder som just lämnats in för värdering.

KUNDERNA, ELLER ”SWOPPARNA” som hon kallar dem, lämnar in kläder av två anledningar. Man vill göra en in-sats för miljön genom att dra ner på överkonsumtionen eller så vill man spara pengar. Eller så rör det sig om en kombination av båda. De flesta är miljömedvetna kvinnor som vill

göra slut med ”köp, slit och släng”. De bestämmer sig för att rensa ut i sina garderober.

– Helst tar jag emot vintage, mär-kesplagg och unika plagg. Jag ställer krav på bra skick, förklarar hon.

Kläderna i ställ och på hyllor är prydligt exponerade. Allt känns nytt och fräscht trots att det är begagna-de kläder som säljs och byts.

I BÖRJAN FICK Jane ständigt förklara hur bytessystemet fungerar och var-för hon måste ta en serviceavgift. Men nu har hon 1 700 registrerade kunder och allt fler vet hur det går till. Man lämnar in plagg man inte använder och tar med sig plagg man vill ha i stället. Att bli miljövänlig i hur man handlar kläder kan samti-digt vara ekonomiskt smart.

När Jane öppnade butiken gick det trögt. Hon var tvungen att göra inhopp som bartender och på ho-telljobb för att klara försörjningen. Inhoppen har blivit färre och nu hoppas hon kunna anställa någon för att korta sin arbetsvecka.«

Den som har en överfull garderob kan ta med klä-derna till Jane Olssons Swop shop i Malmö. Kun-derna uppmanas att inte

ta med mer än tio plagg åt gången. Hon värderar kläderna och tar en serviceavgift för de plagg hon väljer att sälja i butiken.

Den som lämnat in kläderna får poäng som visar hur mycket plag-gen värderats till. För det beloppet är det fritt att välja bland kläderna i butiken. Valet kan göras i samband

Klädberg blev bytesbutikEfter tio år utomlands återvände Jane Olsson hem med över 100 kilo kläder. Klädberget hon samlat på sig ledde till tankar på uthyrning. Men det blev en klädbutik för smart shopping med miljöprofil.TEXT SVEN ROSELL FOTO MARTIN LINDEBORG

Ylva Andersson har rensat hemma i garderoberna. Nu hoppas hon kunna hitta ett par jeans i Jane Olssons bytesbutik.

10 IMPUL S NR 1 2016

DET HÄNDER I SV Redaktör: Mats Nilsson // mats@sv.se // 08-587 686 39Sverige Runt

Vid en nationell cirkel-ledarutbildning i Borås i november låg tonvikten på att öka och bredda cir-kelledarnas kompetens inom olika konstformer.

UTBILDNING. Dag ett ägna-des åt rörelser och sam-spel under ledning av Anne Brolin Birath. Dag två ledde Ulla Zimmer-

man en workshop i mål-ning och Lars Lundborg i Spela tillsammans.

De som planerat och genomfört utbildningen för cirkelledare inom området funktionsned-sättning är representan-ter från sex olika avdel-ningar i Studieförbun-det Vuxenskolan (SV) Västra Götaland.

– Med utbildningen ville vi stärka och ut-veckla cirkelledarna inom funktionsnedsätt-ning, berättar Anna Anteryd, SV Västra Gö-taland.

– Vi beslutade att kursinnehållet skulle öka och bredda kom-petensen inom olika konstformer och stärka

cirkelledarna i sitt cir-kelledarskap.

VID MIDDAGEN underhöll Thomas Dahlberg och Lars Hedlund från SV Sjuhärad. De har en mu-sikcirkel för personer med funktionsnedsätt-ning och de berättade med ord och sång hur de jobbar.«

1

5

9

7

4

2

0

q

w

e3

8

6

10ONSDAG

2016

FEBRUARIPÅGÅNGI SV

GÖTEBORG 18 FEBRUARI”Nock, ragg och rya – det glänser om ullen” heter ett föredrag av Susanne Harrysson, hemslöjds-konsulent, Slöjd i Väst. Hon berättar om den svenska ullen 18/2 kl 11 på Redbergsteatern, Gö-teborg. Arr: SV Göteborg

RAVLUNDA 15 MARSSlöjdträff i Ravlunda gamla skola 15/3 kl 18. Arr: SV Syost/Österlen

2SÖLVESBORG

Afrikanskt stödLÄXHJÄLP. Den afrikanska ungdomsföreningen i Söl-vesborg erbjuder läxhjälp till både barn och elever på SFI.

Föreningen samarbetar bland andra med Studie-förbundet Vuxenskolan och Röda Korset. Den har cirka 50 medlemmar och startades 2008.

Cirkelledare bättre på konst1BORÅS

Cirkelledarna deltog under utbildningen i Borås i en workshop i målning.

3LIDKÖPING

Maj-Britt kan inte leva utan sina studiecirklarMöt Maj-Britt Essgren, en hängiven cirkelledare som ägnat hela sitt vux-na liv åt studiecirklar och föreningsliv.

CIRKELLEDARE. Maj-Britt föddes i Särestad, mellan Lidköping och Grästorp, men flyttade som femår-ing till Kinnekulle. Däri-från till Låstad utanför Mariestad, där hon bod-de i många aktiva år.

– I Låstad tillbringade

jag mycket fritid i för-samlingshemmet med cirklar och som sön-dagsskollärare. Många studiecirklar passerade revy. Jag var inte alltid

ledare, men drog igång verksamheter, allt från sömnad, batik och tra-fikkunskap till att spela cittra, säjer Maj-Britt. Jag satt även i styrelsen

för Studieförbundet Vuxenskolan i 30 år.

Maj-Britt har också fått förtjänsttecken, för långt och troget engage-mang i Skaraborgs Hus-hållningssällskap.

Efter flytten till Lid-köping blev det nya cirklar:

– Jag har fortsatt med studiecirklar i Lidkö-ping, säjer Maj-Britt.

Monica NilssonSV SKARABORG

Maj-Britt Essgren leder cirkeln.

NR 1 2016 IMPUL S 11

DET HÄNDER I SV Redaktör: Mats Nilsson // mats@sv.se // 08-587 686 39

6MUNKEDAL

TågträdgårdTRÄDGÅRD. Museiföre-ningen Munkedals Jernväg vill gärna ha en tidstypisk trädgård runt stationshuset i Åtorp.

Nu har föreningen startat en studiecirkel tillsammans med Stu-dieförbundet Vuxenskolan (SV) för att dels planera och plantera en trädgård, dels för att få med fler kvinnor som aktiva.

Då handlar det också om att bli konduktörer, bromsare och att köra ånglok.

7NYBRO

SkogscirkelSKOG. Grundläggande skogskunskap är en het studiecirkel i SV i Nybro med omnejd. Ledare är Kjell Haraldsson, tidi-gare engagerad i Södra Skogsägarna.

8KÖPING

Succé i reprisNOSTALGI. ”Minns gamla Köping” är en succécir-kel i Köping. SV startar den nionde omgången cirklar i vår och har re-dan över 80 anmälda deltagare.

4ÖREBRO

Nu ska de få igång läsningen SV Örebro län har till-sammans med Tullängs-gymnasiet startat ett treårigt läsprojekt. Pa Modou Badjie från grup-pen Panetoz och verk-samhetsutvecklare i SV var där och föreläste för runt 200 elever om vik-ten av att läsa.

LÄSNING. Läsprojektet startades tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan (SV) och biblioteket på Tullängs-gymnasiet.

– Vi kunde inte vänta. Med det här läsprojektet hoppas vi kunna öppna nya dörrar för eleverna, öka intresset för att läsa litteratur och höja läs-förståelsen, säger Helena Salo Ohlsson, förstelärare på Tullängs-gymnasiet.

– Vårt mål är att ele-verna ska ta del av det skrivna ordet och göra det till en naturlig del i sin vardag, säger Ken Dahlberg, rektor, BA-programmet på Tullängs gymnasiet.

Läsprojektet kommer att innehålla föreläs-ningar för både elever och lärare. Först ut i föreläsningsserien i de-cember var Pa Modou

Badjie, sångare i bandet Panetoz och verksam-hetsutvecklare på SV.

PA MODOU berättade om vägen från Gambia till

att bli sångare i ett av Sveriges populäraste band och hur han har hittat kraften att ut-trycka sig i tal och skrift.

Frida Olsson

Pa Modou Badjie, verksamhetsutvecklare i SV, besöker Tullängsskolan i Örebro.

1945För 71 år sedan befria-des förintelselägret Auschwitz-Birkenau. Sedan 2005 har den 27 januari varit en interna-tionell minnesdag. I Vara uppmärksammades den genom en manifestation i samarbete mellan po-litiska partier, Vara folk-högskola, flera före ningar och organisationer samt studieförbunden ABF och Studieförbundet Vuxenskolan (SV).

5ÖRNSKÖLDSVIK

Afasimedlemmar överraskades med hattparad Deltagarna i en cirkel i Örnsköldsvik för perso-ner med afasi bjöds den 7 december på en över-raskning i form av en hattparad. Den inleddes med att alla sjöng ”Min hatt den har tre kanter” och Lennart Jonsson spe-lade dragspel.

HATTPARAD. Ett antal da-mer visade hattar från olika tidsepoker. Det var hattar av strå, filt och i

mink. Tovade hattar, ja till och med en ”piller-burk”.

DAMERNA HAR UNDER hös-ten träffats i en studie-cirkel i Studieförbundet Vuxenskolan. De har un-der Barbro Bonnedahls ledning samtalat om modets växlingar under 1900-talet med fokus på kläder av alla de slag: högtidskläder, arbets-kläder med mera. De

har inte bara pratat om kläder utan även haft med och visat olika klä-der. Vilma Holmström hade vid en träff med sig den svarta brudklänning som hon gifte sig i.

Gruppen har bestått av Vilma Holmström. Mary Olsson. Maj Grundberg. Irene Pers-son och Aina Mark-ström, som dock inte var med denna dag.

Hillevi Nylander

9

Mary Olsson med dottern Eva Olsson, som håller i en hattask. FOTO: HILLEVI NYLANDER

12 IMPUL S NR 1 2016

DET HÄNDER I SVSverige Runt

Två Vi Ungaföreningar – Östvind Vi Unga och Unga Ukrainare i Sverige – gick ihop och genom-förde en gemensam mu-sikalisk afton.

KULTUR. Den 20 novem-ber stod banduraartis-ten Boghdan Shutka i centrum på Aliasteatern i Vasastan i Stockholm. Lokalen blev snabbt fullsatt och publiken hänförd av Boghdan Shutkas instrument och låtar. Det är inte ofta man får höra klas-siska stycken med ett 68-strängat instrument som låter som en bas

och en harpa på samma gång.

Irina Serotyuk från Ukraina framförde ett stycke på dragspel.

Kvällen avslutades med en improviserad ”ukrainsk allsång” där

publiken ackompanje-rades av kvällens båda artister.

Olga Maattgaard, ordförande i Östvind Vi Unga, stod bakom ini-tiativet och var huvud-ansvarig. Tillsammans

med styrelsen och rep-resentanter från Unga Ukrainare i Sverige togs en projektplan fram och man sökte bidrag för att kunna göra denna mu-sikkväll till verklighet. Eventet finansierades

av Vi Ungas Crowdfun-dingbidrag Dream It Do it.

TVÅ DAGAR SENARE ar-rangerades en work-shop tillsammans med Studieförbundet Vuxen-skolans Internationellt Kulturcentrum, SV IKC. Syftet var att ge del-tagarna möjlighet att bekanta sig med den ukrainska måleritekni-ken petrykivka painting under ledning av Oksa-na Khyzhniak.

Efter evenemanget startades studiecirklar i sång och teckning.

Olga Biba

Gammal vante på modet0VALBO

Fullsatt i Aliasteatern i Stockholm… …när Bogdhan Shutke och Irina Serotyuk spelade.

qSTOCKHOLM

Helkväll med ukrainsk musik och allsång

wLYCKSELE

Gammal teknik

eHASSELFORS

Fotoutställning

SAMISK SÖMNAD. Att utveckla samisk söm-nadsteknik är ett av målen med det samiska sömnadscafét i Studie-förbundet Vuxenskolans (SV) lokaler i Lycksele.

Ett annat mål är att umgås, fika och ha det trevlig tillsammans.

I tre terminer har det samiska sömnadscafét haft öppet varannan måndag. Anne Wuolab i sameföreningen säger till Folkbladet:

– Det är både lust-fyllt och folkbildande. Det handlar om att lära sig samisk sömnad av varandra och att bruka språket. Det är som en gammaldags syjunta men där olika generatio-ner möts.

HASSELFORS. Byalaget anordnar fotoutställning på temat natur i Hassel-gården. Medarrangör är SV.

I Överhärde, Valbo, har byborna skapat en fin mötesplats i den gamla IOGT-lokalen. Här finns plats för träffar och kalas men också för en kamratcirkel med stick-ning som förtecken.

HANTVERK. Vi har nu träffats i flera år och har vid det här laget hittat den rätta formen för själva fortbildningsde-

len. Vi samlas kring en teknik, stickar en prov-lapp eller börjar med något projekt. Det är härligt att se hur samma teknik kan uppvisa så många variationer.

UNDER DEN SENASTE ter-minen har vi provat estnisk resår och nästa kommer att ägnas åt frensch brioche. Vi hin-ner med mer än att en-bart traggla en teknik. Det är ett flitigt gäng och under hösten har många olika par vantar

producerats. En vante som är

särskilt populär i guppen är vatten-

bärarvanten som en gång i tiden utsågs till Gästriklands land-skapsvante

Karin LöfgrenCIRKELLEDARE

Ann-Christin Wanke och Lisbeth Öberg har använt tekni-ken från vattenbärarvanten till sina pannband.

NR 1 2016 IMPUL S 13

Vi måste förändra detvi inte kan acceptera

Krönika …OM ATT STÖRA DEN RASISTISKA RETORIKEN

Alexandra Pascalidou är journalist, författare, bloggare och programledare.

ALEXANDRAPASCALIDOU

Vardagen kan man fly men inte verkligheten. Heta solstrålar ti-nar upp våra vinterfrusna krop-par. De turkosa vågorna sköljer upp tång längs den pudervita

stranden. Dottern och jag är i Cancún i Mexiko.

På hotellet där vi bor känns först hela världen som en enda liten by bebodd av vänligt sinnade själar. Algerisk-haitiske kanadensaren Karim som sköter vatten-skidåkningen berättar om deras nya pre-miärminister Justin Trudeau som gjort mångfald och jämställdhet till sin ledstjär-na. När en journalist frågade premiärmi-nistern varför halva regeringen bestod av kvinnor svarade han: ”För att det är 2015”. Även försvarsministerns förordnande blev en global viral snackis. En svart man med stort skägg och turban såg mer ut som en terrorist i de fördomsfullas ögon.

MARCELO ÄR SPORTCHEFEN från Rio med bärnstensblick och kinesiska tecken ta-tuerade vertikalt längs tvättbrädemagen. Han berättar om de växande klyftorna på Brasiliens bakgator bortom de fattiga fa-velorna. OS har trissat upp priserna och gröpt ur ekonomin. Vi talar om korruptio-nen som följer i de olympiska spelens spår. I Grekland som i Brasilien.

Min tennistränare Miguel från Mexico City rycker in. ”Korruptionen finns till och med inom tennisen. Man köper matcher och platser i landslaget. Det handlar inte om att vara bäst utan att muta mest”, säger han. Hans hemland är ärrat av knarkkri-gen, kartellerna och kriminaliteten. Knark-baronerna håller politikerna i handen och deras springpojkar hotar och mördar jour-

nalister som avslöjar dem. Snart får vi säll-skap av en argentinare och en uruguayan. De vill också tala om korruptionen som förenar makthavare världen över.

”NJET”, SÄGER DE ryska ingenjörssystrarna Larissa och Nadja. De säger att de aldrig känt sig så stolta över sitt land som nu med Vladimir Putin. ”Vi är så starka att vi till och med bombar IS. Vi är fria och alla får skämta med presidenten. Han är

mycket bättre än alla andra vi haft”, säger de och vi andra skakar på huvudet.

Jag lunchar med ett gäng unga män-niskor från världens alla väderstreck som spontant diskuterar politik på spanska, franska, engelska. Trots tacos och gua-camole är det inget fredagsmys.

Sällskapet utökas med tandläkaren Claire från franska Champagne med sina två döttrar Apolline och Delphine och flygvärdinnan Sabrina. Den franske dj:n samt tennisläraren Jean-Philippe från den forna franska kolonin Senegal slår sig också ner vid vårt bord. Jean-Philippe ta-lar en rund och varm afrofranska när den bullriga dj:n börjar driva med hans accent, solbränna, kroppshydda, matintag. Sedan landar han i terrorattackerna i Paris.

Ordväxlingen ökar hastigt och min skol-franska sviker mig. Jag urskiljer Front Na-tional, Le Pen och röstläget accelerar tills tandläkaren Claire duttar bort brödsmu-lorna från de röda läpparna och briserar som en bomb över de rasistiska gliringarna. Snart bevittnar jag ett fullskaligt bråk tills dj:n lämnar sin tortilla. Jean-Philippe reser sig också upp och går med orden: ”Merci men förstör inte era semestrar för min skull. Det här är min vardag. Folk blir för-närmade om jag protesterar så jag har lärt mig att acceptera det jag inte kan förändra”.

MEN VI MÅSTE göra tvärtom. Vi måste för-ändra det vi inte kan acceptera. Vi måste störa den rasistiska retoriken. Även i ett semesterparadis. Om fler gjorde som Claire skulle färre uttrycka sig kränkande. Nästa gång kan det nämligen vara din tur. Och då får vi hoppas att någon står upp. Även om det förstör stämningen.«

14 IMPUL S NR 1 2016

SAMHÄLLE » DEMOKRATIUTREDNINGEN

När Demokratiutredningen presenterades den 18 ja-nuari anordnade Studie-förbunden (tidigare Folkbildningsförbundet),

en paneldebatt med politiker och företrädare för det civila samhället i ABF-huset på Sveavägen i Stock-holm.

Olle Wästberg, ordförande i utred-ningen, och Daniel Lindvall, huvud-sekreterare, drog de viktigaste punk-terna i utredningen innan debattö-rerna släpptes loss. Olle Wästberg:

– Demokratiutredningen tar små steg för medborgerligt inflytande. Det handlar primärt om mellanvals-demokrati. En demokrati ska känne-tecknas av delaktighet och jämlik-het. Det behövs en kulturrevolution inom de politiska partierna. De har blivit elitistiska och framför allt har de blivit mindre.

Olle Wäsberg kommenterade bland annat hur de socioekonomis-ka förhållandena styr valdeltagan-det. Etnicitet, var man bor och vilken utbildning man har spelar stor roll för om man röstar eller inte.

UNDERSÖKNINGAR HAR OCKSÅ visat att åtta av tio röstberättigade perso-ner med funktionsnedsättning inte röstar.

– För personer med funktions-nedsättning ska demokratisk delak-tighet och inflytande utgöra ett eget mål i den kommande funktionshin-derstrategin, sa Olle Wästberg.

Studieförbundet Vuxenskolans (SV) Mitt val, en studiecirkel för personer med funktionsnedsättning, nämndes som ett bra exempel på mellanvalsdemokrati. I Mitt val tas bland annat upp hur och var man

röstar och vad de olika politiska partierna står för.

DET MEST OMFATTANDE förslaget i Demokratiutredningen handlar om att alla röstberättigade ska kunna lämna förslag på motioner till riks-dagen via en demokratiportal på internet.

Man ska även kunna samla in namn till kommunala folkomröst-

4 steg mot enbättre demokratiSänk rösträttsåldern till 16 år på prov i några kommuner, inför en folkmotion där enskilda kan väcka förslag till riksdag, kommun- och landsting och underlätta villkoren för förtroendevalda.Det är några av förslagen i Demokratiutredningen som överlämnades till regeringen i januari.TEXT MATS NILSSON FOTO ANNA MORIN

4 Sänkt rösträttsålder på prov4 Motioner till riksdagen från allmänheten4 Bättre villkor för unga politiker4 Lättare att rösta för personer med funktionsnedsättning

Många ville höra vad den nya demokrati-utredningen skulle innehålla när den presenterades av Studieförbunden i ABF-huset i Stock-holm i januari.

NR 1 2016 IMPUL S 15

ningar från dem som är folkbokför-da i kommunen.

Finland har länge varit en förebild för deltagardemokrati, och det är också därifrån som Demokratiut-redningen har hämtat inspiration för en demokratiportal. Bland an-nat gick ett förslag om samkönade äktenskap igenom tack vare en folk-motion till riksdagen. En så kallad folkmotion som får stöd av en pro-

cent av de röstberättigade på natio-nell nivå ska tas upp som en motion i riksdagen och behandlas på samma sätt som andra motioner.

DET SKA VARA möjligt att samla in un-derskrifter via internet till initiativ till folkomröstningar i kommuner. Sedan lagen om förstärkt folkinitia-tiv kom 2011 har det startats cirka 100 lokala folkomröstningar.

Olle Wästberg, ut-redare i Demokrati-utredningen.

Mitt val, Studieförbundet Vuxenskolans (SV) cirklar som vill få fler att rösta, får beröm för att de ger fler personer infly-tande över politiken. David Karlsson, Josefin Larsson, Fredrik Sjöberg Nord och, längst fram, Emil Kaufeldt har läst Mitt val. Alla utom Fredrik går på SV Kultur-college i Örebro. FOTO: FRIDA OLSSON »

16 IMPUL S NR 1 2016

SAMHÄLLE » DEMOKRATIUTREDNINGEN

Insamlingen av namn ska under-lättas via internet i stället för att samla in alla namnunderskrifter på ett papper.

– Att medborgare ska komma till tals innan beslut fattas måste ses som en demokratisk princip, sa Olle Wästberg, och pekade på ytterligare förslag till åtgärder i utredningen som ska öka den kommunala demo-kratin.

– Kommunfullmäktige behöver in-hämta folkets åsikter i god tid innan de politiska besluten fattas. Folket be-höver vara delaktigt i hela processen från början. Vi föreslår att det skrivs in i kommunlagen och att man sedan utarbetar en praxis i kommunerna.

Även remissförfarandet ska un-derlättas så att det blir digitalt.

Kommuner som är intresserade av att ha en försöksverksamhet med sänkt rösträttsålder till 16 år kan an-söka om det till regeringen. Det gäl-ler för valen 2018 och 2022.

NÄSTAN HÄLFTEN AV de nyinvalda un-der 29 år hoppar av de kommunala fullmäktigeförsamlingarna före nästa val.

– Det är ett problem för demokra-tin att kommunpolitiker måste sluta när de får barn och är barnlediga. Det är viktigt att unga blir kvar i po-litiken. Det behövs också åtgärder för att öka möjligheterna för perso-ner med funktionsnedsättningar att utöva sitt demokratiska inflytande.

Demokratiutredningen föreslår att förtroendevalda får möjlighet till föräldraledighet och att de kan be-hålla sina uppdrag även om de flyttar från orten för till exempel studier.

DEMOKRATIUTREDNINGEN SÄGER nej till att registrera lobbyister. Det kan bli en negativ effekt på demokratin om påverkansrollen ska skötas av registrerade lobbyister i stället för enskilda individer.

– Mycket av det politiska har flyt-tat från folkrörelser och partier till intresseorganisationer, tankesmed-jor och pr-byråer. Risken är att en-skilda får sämre möjlighet att delta eller bli representerade i politiken och att påverkan i högre grad blir en fråga om resurser.

– Det är inte bra för demokratin utan har snarare en negativ effekt på den, sa Olle Wästberg.

Även partistöden ska ses över, fö-reslår utredningen, för att klargöra om de olika formerna av partistöd används till och bidrar till lokal re-presentation.«

Olle Wästberg, Maria Johansson, Lika Unika, Seher Yilmaz, Rättvise-

förmedlingen, och Ida Östensson,

Crossing Boarders.

Matilda Wärmark, biträdande utredningssekreterare i Demokratiutredningen.

Olle Wäsberg ledde paneldebatten med Bengt Göransson, Britta Lejon, Jens Orback (S) och Birgitta Ohlsson (L).

NR 1 2016 IMPUL S 17

10 frågor

>> FaktaNamn Frieda Wentworth.Ålder 34 år.Bor Stockholm.Familj Ja.Gör Verksam-hetsutvecklare och projektledare på Studieförbun-det Vuxenskolan Stockholm. Jobbar även som yogalä-rare.

till FriedaWentworth

1Du är projektledare för ett pilot-projekt för nyanlända läkare och an-nan vårdpersonal. Vad går projektet ut på?

– Syftet med pilotprojektet är att utbilda nyanlända läkare, sjukskö-terskor och övrig vårdpersonal. Vi vill ta vara på den kompetens som finns hos nyanlända. Deltagarna får en utbildning som ska ge dem kun-skap om det svenska vårdsystemet, studiebesök och kontakter som förhoppningsvis ska leda till prak-tikplatser och jobb i framtiden.2Varför har SV engagerat sig i detta?

– Vi har träffat många nyanlända i våra studiecirklar i svenska och samhällskunskap. Vi har märkt att de flesta nyanlända har en stark drivkraft att snabbt etablera sig i Sverige med arbete, boende och

samhällsengagemang. Projektet är ett svar på den alltför långa etable-ringstiden för nyanlända.3På vilket sätt skiljer sig projektet från andra snabbspår?

– Projektet är unikt genom att det vänder sig direkt till asylsökan-de som alltså inte behöver ha fått beslut om uppehållstillstånd och inte heller ha genomgått SFI. Det innebär att etableringsprocessen kan bli mycket snabbare.4Är det en fördel att ett studieför-bund driver projektet?

– Med projektet kan vi visa på folkbildningens möjligheter där de formella vägarna tar för lång tid. Nuvarande vägar för att etablera sig i Sverige är både byråkratiska och stelbenta men framför allt tids-krävande.

5På vilket sätt har Studieförbundet Vuxenskolan i Stockholm arbetat med asylsökande under 2015?

– Under hösten 2015 startade vi en stor verksamhet för asyl-sökande, dels för vuxna, dels för ensamkommande ungdomar. 250 personer deltog i cirklar i svenska och samhällskunskap. Arbetet fort-sätter under 2016.6Var äger verksamheten rum?

– Verksamheten bedrivs på asylboenden, folkhögskolor och i Studie förbundet Vuxenskolans lokaler i centrala Stockholm. Cirk-larna genomförs ofta i samarbete med andra, till exempel Kista träff eller olika föreningar.7Hur kan ni genomföra projektet?

– Tack vare läkare och andra personer i vårt nätverk som på fri-tiden varit cirkelledare i många år hos oss. De verkar bland annat i företaget Atheneum Medicum som är samarbetspartner och utförare i projektet. Vi har fått stöd från Till-växtverket.8När börjar utbildningen?

– Vi har påbörjat planering och rekrytering. Den första utbildning-en startar i mars 2016.9Vad är din förhoppning med pro-jektet?

– Jag hoppas att vi snabbt ska kunna visa ett bra resultat så att metoden kan spridas!0Vad kan det här projektet betyda för en deltagare?

– Förutom att ge förståelse för det svenska sjukvårdssystemet så kan det skapa sammanhang, delak-tighet och ge ett brett nätverk inom det område som deltagaren arbetar inom.

– I stället för att utsättas för den passivisering som sker på asylbo-endet i väntan på besked om uppe-hållstillstånd så aktiveras deltaga-ren och påbörjar sin integrering omgående.«

TEXT SARA KRISTENSSON FOTO ANNA INGELS

Pilotprojekt: ”Vi vill ta vara på den kompe-tens som finns hos nyanlända läkare, sjuk-sköterskor och vårdpersonal.”

18 IMPUL S NR 1 2016

PORTRÄTTET » LOTTA AHLVAR

Stora scenen på Formex, Nordens största mässa för inredningsdesign. Talaren som trollbinder publiken talar om trenderna inom hantverk. Hon heter Lotta Ahlvar och är verkställande direktör för formgivarinsti-

tutionen Handarbetets vänner. Lite motvilligt för egen del kallas hon för trendguru inom mode- och design-världen. Ändå kanske inte helt obefogat med tanke på alla hennes föredrag runt om i Skandinavien, hennes tolv år som vd på Svenska Moderådet och hennes en-gagemang som styrelseledamot i NFA, Nordic Fashion Association, vilken hon var med och grundade.

Världen har upplevt industrirevolutionen, masspro-duktionen liksom en hyperdesignad era. Nu stundar en ny era.

– Vi står närmast inför ett paradigmskifte inom de-signvärlden. Det småskaliga hantverket av naturmate-

rial som görs med schyssta lönevillkor och hållbart sätt vinner mark, säger hon.

Än så länge är de frälsta fåtaliga och hantverket måste kämpa för sin överlevnad. Hon drar en aktuell historia om en kvällstidningsjournalist som raljerande undrade i en krönika om behovet av träslöjdsundervisning i sko-lan. Svaret från träslöjdslärare runt om i landet lät inte vänta på sig. Snart överbelamrades tidningsredaktionen av smörknivar. Där tog smörknivsrevolutionen avstamp.

– Träslöjd är en omistlig del av vårt kulturarv. Alice Bah Kuhnke bör också få en smörkniv!

BLINKNINGEN TILL KULTURMINISTERN är knappast en fel-sägning, vilket framgår när Lotta Ahlvar efter varma applåder slår sig ner för en välbehövlig lunch. Fru-kosten bestod som vanligt av kaffe, koppvis med svart kaffe.

Hantverk är blodigt allvar och närmast synonymt med hållbarhet för Lotta Ahlvar. Det har krävt både god tajming och en stor portion envishet för att bli en av designvärldens frontfigurer i Skandinavien. Och en livsavgörande uppenbarelse.TEXT EYAL SHARON KRAFFT FOTO THRON ULLBERG

”Träslöjd en del av vårt kulturarv”

»

Handarbetets vänners vdvälkomnar smörknivsrevolutionen

NR 1 2016 IMPUL S 19

Bakom Lotta Ahlvar hänger en prototyp av ett verk av Ann Edholm. Originalet hänger i FN-högkvarteret. Till vänster ett verk av Katrine Helmersson.

20 IMPUL S NR 1 2016

PORTRÄTTET » LOTTA AHLVAR

– Det vore roligt om Handarbetets vänner kunde få statligt bidrag. Vi har varit bärare av svenskt kulturarv i 142 år. Hantverk är en traderad kunskap som är bero-ende av sina utövare. På sina håll kan oumbärliga kun-skaper vara på väg att dö ut. Då uppstår ett kunskaps-glapp som blir svårt att fylla igen.

Förvisso går det att bevara enskilda exemplar för ef-tervärlden på Nordiska museet, men ett hantverk har så många trådar till vår egen historia och ska hållas le-vande, framhåller hon.

– För ett tag sedan träffade jag en av våra sista kop-parslagare. Att behärska detta hantverk är en viktig del av vår historia och vårt uttryckssätt. Det vore förfärligt om dessa unika kunskaper skulle försvinna, säger hon och synar restaurangens gröna linneservett bokstavli-gen i sömmarna.

– Det syns i sömmarna att den inte är hantverks-mässigt vävd. Det är hantverkets största problem, det blir inte automatsikt snyggt bara för att det är hand-vävt.

DET MÄRKS ATT hon inte är det minsta förtjust i ordet slöjd. Det är ”lite väl präktigt”, medger hon när hon har fått i sig sotad lax på en salladsbädd. Även om det inte är hennes primära uppgift på Handarbetets vän-ner anser hon att slöjdens präktighetsstämpel bör tvät-tas bort, eller, som hon säger på pr-språk, ”laddas med nytt innehåll”.

Dels handlar det om att revolutionera design- och produktionsprocessen med alla till buds stående digitala verktyg, dels om språkbruk. Som alternativ till präktiga slöjden lyfter hon fram ”hantverk” eller, ännu hellre, ett begrepp som sätter fokus på exklu-siviteten i ett skickligt skapat hantverk av ypperliga material: ”craft couture”.

Ett begrepp vi kanske får leva med framöver.Centralt för hennes drivkraft är ständig nyfikenhet

– ”men ingen sjuklig nyfikenhet” – på allt som händer inom modet. Hon är en flitig besökare av konstutställ-ningar och hänger med i populärkulturens sväng-ningar.

FÖR ATT HITTA embryot till hennes livslånga modeintres-se får vi ta oss till ett borgerligt villaområde i Linkö-ping, där hon växte upp med en lillebror, en förvärvs-arbetande mamma och en plastpappa.

– Min pappa var flygare och han gick bort när jag var sex år. Mamma jobbade heltid så vi fick klara oss själva, min bror och jag. På den tiden var det ovanligt med nyckelbarn. Som storasyster var jag väldigt bossig, jag fick lirka med honom för att han skulle gå hem ef-ter skolan. Jag var väldigt självständig, en hästtjej som åkte buss själv till stallet som elvaåring.

Mamma var konstnärligt begåvad och arbetade med tekniska ritningar. Denna konstnärliga ådra hade nog dottern fått i sig och hon hade lätt för att rita och teck-na, dock utan att det gjordes en stor sak av det. Alla barn tecknar…

Hon berättar om en tidig minnesbild: Hon är två år och instruerar sin faster att knyta sjalen på ett visst sätt.

UNDER HELA UPPVÄXTEN var hon ständigt engagerad i att designa och göra fint i sitt rum. Därutöver lärde hon sig att sy utan att för den skull behärska tekniken.

– Men jag är så envis så jag skulle kunna göra en del saker på ren envishet. Det finns för- och nackdelar med att vara envis. Med åren har jag blivit mer kom-promissvillig.

Under tonåren hände saker. Klädintresset spirade än mer och hon umgicks med ett gäng som klädde sig bra. Hemma fattades inte pengar. Men hon jobbade extra på en konfektionsbutik, en klädbutik av det mer exklu-siva slaget.

– Det var kul! Och med pengarna fick jag råd att köpa ännu mer kläder.

Därmed torde väl vägen varit utstakad för en karriär inom mode- och designvärlden. Men nej. Hon hade bra betyg och skulle studera juridik vid Lunds univer-sitet.

DÄR GREP DOCK slumpen in i elfte timmen, personifierad av en kompis som skulle som au pair till världsmetro-polen New York. Visst ville hon hänga med på äventy-ret?

Hon omfamnade New York med öppna armar. Gick på klubbar, insöp atmosfären och mötte en mängd kreativa människor som fick henne att se världen med nya ögon.

– Jag fick en uppen-barelse! Tänk att man kunde jobba och försörja sig på att göra något kreativt, något annat än juridik eller ekonomi.

Denna omdanande insikt banade väg för en ny inriktning i livet, för något som hon alltid vurmat för: Mode och

design.Återbördad i Sverige gick hon hela långa vägen och

blev utbildad designer inom mode och textil på Len-nings Textilinstitut, Tillskärarakademin, Handarbetets vänner och Beckmans School of Design.

SOM 25-ÅRING BLEV hon uppringd. Hennes & Mauritz var på jakt efter en designer. ”Skulle du kunna visa oss din portfolio?”

Hon visste knappt vad ordet betydde, men hade tre dagar på sig.

Hon skrapade ihop underlag från sitt examensarbete och tre dagar senare var hon på plats med skisser på egendesigande plagg.

– Det gick jättebra!w Så varifrån detta självförtroende?

– Om man växer upp i en trygg miljö och får mycket beröm och förtroende blir man trygg i sig själv. Man behöver inte vara rädd att göra bort sig. Man har mycket att vinna på att kliva av sina rädslor.

Detta gäller speciellt för egenföretagare, vilket hon har varit under stor del av sitt yrkesliv. Som egenföre-tagare bör man ta tillvara alla chanser och hellre säga ja än nej till utmaningar. Samla mod, hålla andan och tacka ja.

– Man vet inte vad som döljer sig bakom nästa dörr. Det vore dumt att gå miste om en chans. Visst kan det kännas jobbigt att gå på mottagningar och knyta nya

1 Kicki Mattila klip-per till.2 Lotta Ahlvar. 3 Skyltfönster för Textile Studios in Europe.4 Flinka fingrar.

»Vi står närmast inför ett paradigm-skifte inom designvärlden. Det små-skaliga hantverket av naturmaterial som görs med schyssta lönevillkor och hållbart sätt vinner mark.»

LOTTA AHLVAR

NR 1 2016 IMPUL S 21

1

3

2

4

22 IMPUL S NR 1 2016

PORTRÄTTET » LOTTA AHLVAR

kontakter, men det lönar sig, ofta i alla fall, tillägger hon och storler.

EFTER H&M BLEV hon designer på Esprit i Tyskland och så småningom vd på Svenska Moderådet.

– Det går inte att komma längre i modevärlden. Jag hade tur. Jag lyckades tajma in det med branschens mest blommande år. Det var bra år för svenskt mode och jag har kunnat bidra lite och hjälpa nystartade mo-deföretag. Det är jag stolt över.

Med andra ord, hon har all anledning att vara nöjd.– Med facit i hand är jag väldigt nöjd med mitt yr-

kesval. Ibland känner jag att jag hade kunnat uträtta viktigare saker än designa kläder, men jag har fått resa, se världen och gjort mycket roliga saker.

Och efter en nanose-kunds eftertänksamhet för att smutta på bordsvattnet:

– Om man känner att man vill uppnå någonting väldigt starkt så ska man lita på den intuitionen och göra allt för att ta sig dit. Det kan vara svårt, det kan finnas massa av hinder på vägen, men svårigheterna kan vara en eggande drivkraft. Min drivkraft är min vilja att åstadkomma saker och min envishet. Trots motgångar ger jag mig inte.

MOTGÅNGAR? HON TÄNKER efter en stund utan att några lämpliga exempel dyker upp.

– Äsch, det har funnits bakslag, men jag tänker alltid full fart framåt. Jag grämer mig inte om jag till exem-pel inte får ett visst jobb, utan ser det som erfarenhet… Jag kanske ältar, men det brukar gå över.

Ett utvecklingsområde är hennes inneboende rast-löshet, något som hon har god insikt om.

– Jag är rastlös, jag tycker inte om när det går för långsamt och skulle gärna vilja se en snabbare utveck-ling på Handarbetets vänner, medger hon.

SAMTIDIGT LÅTER HON inte ryggmärgsreaktioner styra.– Som chef måste jag ge mina medarbetare utrymme

att ta egna beslut. Med åren har jag lärt mig att komma dit jag vill utan att peka med hela han-den. Jag har gått på olika ledarskapskurser, men viktigast är nog livs-erfarenheten. Eller att ha varit storasyster.

Och vart skulle hon vilja komma med Hand-

arbetets vänner?– När jag började hade föreningen en föråldrad

struktur och en gammal organisation som inte följt med sin tid; ingen fungerande digitalisering i adminis-trationen och förfärligt bokslut med förlust i miljon-klassen. Nu har vi haft svarta siffror två år i rad. Men vi är bara i början av förändringsprocessen där vi bygger långsiktigt hållbara strukturer. Bara för att vi för tillfäl-let har bra beläggning i skolan, med 48 studerande för

närvarande, och bra försäljning så säger det inte att vi har bra strukturer.

HON GÖR EN konstpaus som för att ta sats innan hon delar med sig av sin stora dröm:

– Vi behöver titta på hela världen som potentiell marknad. Handarbetets vän-ner är tillräckligt bra för att kunna erövra världen, vi har duktiga hantverkare och bra skola. Med lite modernisering blir vi Europas intressantaste hantverksskola med hälften av eleverna från Europa, sä-ger Lotta Ahlvar.

Med hennes envishet är det nog bara en tidsfråga innan denna storvulna vision blir verklighet.«

Namn Lotta AhlvarGör Vd på Handarbetets vänner sedan maj 2014.Ålder 54 år.Bor Lägenhet i Vasastan i cen-trala Stockholm. Ett lantställe.Familj Man, en 18-årig dotter och katten Elvis av rasen ragdoll.Säkra kort ”Vi gifte oss förra året efter att ha känt varandra i 30 år.”Fritidsintressen ”Jag tränar ab-solut inte. Jag är konstintresserad och en trädgårdsmänniska som gillar att gräva på lantstället.”

Kuriosa Har fyra vackra folkdräk-ter som hon aldrig använder.Fäbless för humoristiska ting ”I min glassamling i köket har jag en mjölkkanna som ser ut som en gris med byxor. Förtjusande ful, men jag blir glad av att titta på den.”Egna garderoben ”Min garde-rob består till 99 procent av svar-ta kläder. Det skvallrar om att jag länge har rört mig i designkretsar, eller att jag inte är så fantasifull.”Om att ha lämnat Svenska Moderådet ”Modebranschen är en grym bransch att åldras i.”

Exklusivt Lotta Ahlvar>>

www.slojd-detaljer.se

Vårkatalog 2016

Fjädrar C049-1006 och 4343-0000, silkespapper 0256-1096 och 0256-1296, hittar du i vår webbshop.

10% på hela

vårt sortiment

Gäller för alla SV:s cirkelledare,

medarbetare och förtroendevalda.

Ange giltig kod vid beställning. Saknar

du kod kontakta din SV avdelning.

Ny katalog Ute nu!

Vaxduk & Jerseytyger

55:-

från 99:-

Worbla Ett termoplastiskt material som med värme kan formas, slipas och målas

till vad du vill.

79:-

179:-

SKARA * STOCKHOLM * MALMÖ www.slojd-detal jer.se 0511-267 67

»Vi behöver titta på hela världen som potentiell marknad. Handarbe-tets vänner är tillräckligt bra för att kunna erövra världen, vi har duktiga hantverkare och bra skola.»

LOTTA AHLVAR

NR 1 2016 IMPUL S 23

”Handarbetets Vänner är tillräckligt bra för att kunna erövra hela världen”, säger Lotta Ahlvar, här med Inger Broström och Anna Eriksson.

24 IMPUL S NR 1 2016

MILJÖ » ÖSTERSJÖN

utredare på Havs- och vattenmyn-digheten.

Enligt EU:s havsmiljödirektiv ska Europas havsområden ha en god miljöstatus år 2020, något som medlemsländerna förbundit sig att genomföra. För Sveriges del hand-lar det om delar av Östersjön och om Västerhavet. 2012 presenterade HaV en rapport som visade på pro-blem i alla Sveriges havsområden.

Miljarderska räddaÖstersjönHavs- och vattenmyndigheten drar igång ett ”rädda Östersjön”-paket på 32 punkter för en beräknad kostnad av två miljarder.Några av de största problemen är övergödning, farliga ämnen och fiske. Men nya åtgärder behövs också mot exempelvis marint skräp och främmande arter. TEXT MATS NILSSON

Havs- och vattenmyndighe-ten, HaV, är nu klar med Sveriges första åtgärds-program för havsmiljön. Det innehåller 32 åtgär-

der som rör allt från strandstädning, fredningsområden för fisk till att utreda varför ämnen som TBT ökar trots förbud mot miljöfarliga båt-färger.

Även näringar som turism, en-

ergi och transporter ska granskas för deras roll i nedsmutsningen av Öster sjön.

– DET BEHÖVS FLERA nya åtgärder för att rädda havet, och inte bara i ha-vet utan även på land. Sverige kan inte lösa problemen på egen hand, det krävs samarbete och dialog med andra länder – kring Östersjön och Västerhavet, säger Ylva Engwall,

FOTO: ISTOCKPHOTO

NR 1 2016 IMPUL S 25

ta hand om 19 av de 32 åtgärder som finns med i programmet.

När det gäller fiske kommer HaV till exempel att se om det behövs fler fredningsområden för fisk i kustområden, fler fredningstider el-ler nya fiskeregler.

– Vi kommer också, i ett pilotpro-jekt, att se om vi kan bekämpa främ-mande arter som etablerat sig i våra vatten, till exempel svartmunnad smörbult och amerikansk hummer, säger Ylva Engwall.

ARBETET MED ÅTGÄRDER mot marint skräp och farliga ämnen kräver samarbete mellan myndigheter. Bland annat ska HaV och Natur-vårdsverket ta fram en informa-

tionskampanj som riktar sig till allmänheten, stödja strandstädning och att försöka koppla samman avfallshantering på land med ned-skräpningen till havs.

– Ett av de farligaste ämnena för vår havsmiljö är TBT (tributyltenn) som förr var vanligt i båtfärger. Trots att TBT varit förbjudet i flera år hittas det ofta i havsmiljön och på vissa ställen ökar det till och med. Här behöver vi utreda vad det beror på och vad vi kan göra mer, säger Ylva Engwall.

ÅTGÄRDSPROGRAMMET BERÄKNAS KOS-

TA cirka två miljarder kronor att ge-nomföra. För samhället i stort anses det vara väl investerade pengar.«

Havs- och vattenmyndigheten har i drygt två år arbetat med att identifiera vilka nya åtgärder som behövs för att förbättra havsmiljön och ta fram ett åtgärdsprogram.

– Vi har haft ett brett samarbete, både internt på vår egen myndighet, men också med flera andra myndig-heter och en dialog med kommuner och intresseorganisationer. I pro-cessen har vi också haft en viktig dialog med andra länder inom EU och inom de regionala konventio-nerna Helcom och Ospar, säger Ylva Engwall.

DET BLIR MYNDIGHETER och kommu-ner som får ta tag i en stor del av åtgärderna. HaV kommer att själv

Impuls har i flera reportage avslöjat förorening-arna i Östersjön.

26 IMPUL S NR 1 2016

FLYKTINGAR » DET NYA LIVET I SVERIGE

– DET VAR EN tuff tid i början. Mitt första jobb fick jag efter två år i Sverige. Då fick jag också svenska vänner.

Hasoon Kasim flydde från Sad-dam Husseins regim i Irak till Alge-riet i början av 1979. Hans fru och dotter kom strax efter. Familjen stannade i tolv år och fick ytterli-gare ett barn innan islamisternas framfart gjorde familjen orolig.

– Algeriet var ingen trygg plats i slutet av 1980-talet. Vi ville flytta till Sverige. Jag hade ett jobb som lä-rare men inga giltiga papper för att bo och arbeta i Algeriet.

– Vi hade haft kontakt med FNs kontor för att kunna resa till Euro-pa. Men det tog så lång tid att vänta på att alla papper skulle bli klara. Min fru hade ett giltigt pass så hon och barnen åkte i förväg.

DE KOM TILL Polen och tog färjan till Ystad. Det var 1989.

De bodde en kort tid i Ystad och Malmö innan de hamnade på en flyktingförläggning i Virserum. Ef-ter ett par månader där fick de up-pehållstillstånd.

I Algeriet vände sig Hasoon Ka-sim till FNs kontor igen och fick hjälp med giltiga papper och en en-kel biljett. Den 12 oktober 1990 kom han till Sverige.

– Då hade familjen fått bostad och dagisplats för barnen i Mölndal. Jag började på SFI, Svenska för invand-rare, efter tolv dagar i Sverige.

– Vi hade planerat resan till Sve-rige och vi hade lärt oss mer om lan-det redan innan vi lämnade Algeriet. Med kunskap är det mycket lättare att klara sig i ett nytt land.

HASOON KASIM VÄXTE upp och gick i skolan i Bagdad. Efter examen på universitetet arbetade han i tio år. Som regimkritiker och kurd blev det dock ohållbart att stanna kvar i Irak.

– Jag var politiskt aktiv redan som student. När vi som var emot Saddam Hussein och regimen blev attack-erade blev många tvingade att fly. Det var en kompis till mig som tipsade om att det fanns jobb i Algeriet.

I Sverige bestämde Hasoon sig för att byta spår då hans utbildning från Bagdad inte var mycket värd här. Hasoon gav ut en tidning för in-vandrare. Han gick en utbildning på en folkhögskola och började arbeta tillsammans med olika föreningar. Han blev cirkelledare i ABF och 2001 började han på Studieförbun-det Vuxenskolan i Mölndal.

– Jag har alltid varit samhällsin-tresserad. Det är jätteviktigt att lära sig hur samhället fungerar. Som aktiv politiker har jag haft uppdrag i flera nämnder och styrelser i kom-munen.

FAMILJENS TREDJE BARN föddes i Sve-rige.

– Vi har tre barn, de är födda i olika världsdelar.

2003 kunde Hasoon åka tillbaka till Bagdad för att besöka sina för-äldrar som han inte sett på 25 år.

– Sverige är hemma för mig och för hela familjen, säger Hasoon.

Hasoon Kasim är i dag konsult och föreläser bland annat om inte-gration och mångfald.«

Hasoon: Att komma in på arbetsmarknaden var det svåraste

700 politiker och beslutsfattare får boken ”Kallt men snällt” från Studieförbundet Vuxenskolan (SV). Det är 16 berättelser om Sverige och vägen hit som skickas till riksdagsledamöter och chefer i kommuner, landsting och regioner.- Vår förhoppning är att bredda bilden av Sverige och porträttera olika människor som lever här, säger John Hillstierna, press- och kommunikationschef på SV.Hasoon Kasim och Almaz Okubamichael är två av dem som medverkar i ”Kallt men snällt”. BERÄTTAT FÖR MATILDA ASP OCH MATS NILSSON

Boken ”Kallt men snällt” finns att be-ställa på SVs webb-plats sv.se eller bläddra i en digital version.

Så flydde de tilldet nya landet- Det svåraste som flykting och nyan-länd till Sverige var att komma in på arbetsmarknaden. Det tar tid. Jag fick börja om och skaffa en ny utbildning.Det säger Hasoon Kasim som flyd-de från Irak till Algeriet och senare till Sverige.

Hasoon Kasim kom till Sverige från Irak via Algeriet. FOTO: PRIVAT

NR 1 2016 IMPUL S 27

ALMAZ LÄMNADE ERITREA när hennes man var på resa i Etiopien och mi-litären begärde att få veta var han var. Almaz blev rädd för militären och flydde till Sverige via Etiopien, Sudan och Libyen. Hon har åkt buss men också gått många och långa sträckor till fots. Flera veckor i ök-nen med väldigt lite mat och vat-ten. Hon har också suttit i fängelse i Libyen.

Almaz: Jag vill lära mig mer svenska – och bli sjuksköterska– Jag lyckades fly och har betalat

mycket pengar längs vägen.– Tiden i fängelset var svår. Och

sedan kände jag en massa oro och stress under min första tid här, det var när jag väntade på besked om jag skulle få stanna. Men nu är jag glad. Efter nio månader här fick jag uppehållstillstånd.w Vad hoppas du på?

– Jag vill lära mig saker nu. Först vill jag lära mig mer svenska. Nu går jag på SFI, svenska för invandrare. Sedan vill jag bli sjuksköterska. Jag vill jobba inom vården.

DE FÖRSTA DAGARNA i Sverige bodde Almaz i Märsta och sedan fick hon resa norrut, till Boden.

– Där var det ännu kallare och mycket snö. Det var lättare för mig i somras, vädret var bättre då.

I Boden bodde Almaz på ett stort

boende med många andra. Sedan en tid tillbaka delar hon lägenhet med fem andra unga kvinnor.

– Vi är fem stycken som bor till-sammas. Fyra tjejer kommer från Eritrea, en från Somalia.

Almaz deltar också i Let’s go Swedish, svenskaundervisning som drivs ideellt av Linda Olofsson, Jessica Bergman och Lina Häll-ström i Boden. Studieförbundet Vuxenskolan samarbetar med Let’s Go Swedish och har bland annat ordnat en aktivitetsdag med bränn-boll, volleyboll och kubb. Verksam-heten startade 2013. Människor från bland annat Eritrea, Sudan, Etio-pien, Brasilien, Nigeria, Gambia och Ukraina deltar.

FRAMTIDEN FÖR ALMAZS man är oviss. Han finns i Sudan och hoppas få komma till Sverige.«

– Jag kom till Sverige i januari 2015. Det var väldigt kallt men Migrationsverkets personal var mycket snäll.Så berättar Almaz Okubamichael om sina första intryck av Sverige. Intervjun sker på flera språk och med stor hjälp av tolk, det blir en blandning av tigrinska, engelska och svenska.

Från Eritrea till Boden – Almaz Okubamichael tyckte det var kallt att komma till Sverige för ett år sedan. I dag delar hon lägenhet med fyra andra kvinnor i Boden och hoppas att i framtiden kunna studera till sjuksköterska. FOTO: KARL OLOV LILJESTRAND

28 IMPUL S NR 1 2016

Välkommen till den nya frihetstiden. En dag händer det. Arbete och barn tar inte upp varje tanke längre. Dina egna funderingar blir inte avbrutna. Då kommer idéerna. Slumrande intressen vaknar. Skulle man kunna? Det är klart du kan. Skapa områdets vackraste trädgård. Se till att äntligen få sjunga i ett bluesband. Fördjupa dig i klassisk yoga eller hönsskötsel. Engagera dig i den lokala föreningen för att skolan ska få vara kvar. Eller bara träffa lite nya trevliga människor. Hittar du inte det du söker bland fler än 200 olika ämnen, kan du alltid starta en egen cirkel. I vad du vill. Var du vill. Vi finns på fler platser än något annat studieförbund. Gå in på sv.se och botanisera lite.

NR 1 2016 IMPUL S 29

Välkommen till den nya frihetstiden. En dag händer det. Arbete och barn tar inte upp varje tanke längre. Dina egna funderingar blir inte avbrutna. Då kommer idéerna. Slumrande intressen vaknar. Skulle man kunna? Det är klart du kan. Skapa områdets vackraste trädgård. Se till att äntligen få sjunga i ett bluesband. Fördjupa dig i klassisk yoga eller hönsskötsel. Engagera dig i den lokala föreningen för att skolan ska få vara kvar. Eller bara träffa lite nya trevliga människor. Hittar du inte det du söker bland fler än 200 olika ämnen, kan du alltid starta en egen cirkel. I vad du vill. Var du vill. Vi finns på fler platser än något annat studieförbund. Gå in på sv.se och botanisera lite.

IMPULS DEBATT- OCH INSÄNDARSIDORPuls

30 IMPUL S NR 1 2016

I EN NY UNDERSÖKNING AV AKTUELLA BILDNINGSTRENDER I SVERIGE UPPGER SJU AV TIO ATT NYFIKENHET ÄR DERAS STÖRSTA DRIVKRAFT FÖR ATT LÄRA NYTT, SKRIVER STUDIEFÖRBUNDEN.

Nyfikenhet – största drivkraften att lära

”BILDNINGSTRENDER 2016” visar att människor i Sverige vill lära sig mer språk och helst till-sammans med andra i en stu-diecirkel. Utöver språk är mat och hälsa populära ämnen. Migration har ökat nyfikenhe-ten för nya kulturer och olika mattraditioner. Detta märks bland annat i en ökad efter-frågan på studiecirklar om religion, identitetsfrågor och trosuppfattningar hos studie-förbunden.

Varannan vill lära sig mer genom att delta i en studiecir-kel, och varannan skulle också vända sig till ett studieförbund för att lära sig mer.

I EN TID när det finns ett så stort, brett och varierat utbud av utbildningar och sätt att hitta kunskap är det roligt att stu-dieförbunden kommer före till exempel universitet, bibliotek, och Komvux på listan över vart människor vill vända sig för att lära sig nytt.

Den främsta anledningen till varför människor vill lära sig mer under 2016 är ren nyfiken-het, sju av tio anger det som främsta anledning. Hos de tio studieförbunden står ett fritt deltagarstyrt lärande i fokus.

Det är väldigt hoppingi-vande att ren nyfikenhet är den allra starkaste kraften som får människor att vilja lära sig mer. Undersökningar visar klart att utbildning, bildning och kun-skap handlar om så mycket mer än nytta, krav och plikt.

Det flexibla lärandet blir allt viktigare och efterfrågan på distansstudier och nätbase-rade hjälpmedel ökar, särskilt bland yngre och medelålders med högre utbildning.

FLER VILL FÅ hjälp och stöd med att starta nya föreningar och ordna studiecirklar inom dessa. Det kan handla om allt från föreningar bildade på et-nisk grund, miljöföreningar, kulturutövare och nätverk som

vill stötta nyanlända som kom-mit till Sverige.

Många av dessa föreningar är intresserade av att lära sig mer om föreningsstrukturer i Sverige vilket ökar efterfrågan på studiecirklar i förenings-kunskap.

Vi lever i en föränderlig tid med ständigt nya sätt att ut-trycka sig och interagera med människor – i hela världen. Det påverkar inte bara vad människor vill lära sig mer om

utan också hur de vill lära sig. Det läggs mer vikt i att kunna vara flexibel i sitt lärande vil-ket både märks i efterfrågan av distansstudier, användandet av digitala hjälpmedel samt i nya konstellationer av möten i nät-verk och föreningar.

ATT SÖKA SIG information på in-ternet och/eller delta i distans-studier som sker exempelvis på internet är mer förekom-mande bland yngre och de

0

10

20

30

40

50%

DETTA VILL SVENSKA FOLKET LÄRA SIG MER OM

Böck

er

Hål

lbar

utv

eckl

ing

Träd

gård

jord

bruk

Polit

ik o

ch s

amhä

lle

Reso

r

Släk

tfor

skni

ng o

ch h

isto

ria

Dat

a, IT

och

tekn

ik

Häl

sa o

ch fr

iskv

ård

Mat

och

dry

ck

Språ

k

NR 1 2016 IMPUL S 31

Redaktör: Mats Nilsson // 08-587 686 39Skriv till: impuls@sv.se eller

Impuls, Box 30083, 104 25 StockholmRedaktionen förbehåller sig rätten att korta i artiklar

Nyfikenhet – största drivkraften att lära

mellan 30–49 år samt de med något högre utbildning men jämt fördelat mellan könen.

Viljan att lära sig nya saker på mer flexibla sätt märker studieförbunden både genom att fler och fler studiecirklar bedrivs helt eller delvis på internet samt att intresset att anordna och delta i semiarier, workshops och kurshelger bara fortsätter att öka.

Allmänheten fick också sva-ra på frågan om det finns något

som hindrar dem att lära sig mer. Det främsta hindret som 53 procent angav är tidsbrist och var femte upplever sig inte ha råd. Endast 13 procent av de över 65 år anger att de saknar tid och sex av tio i samma ål-dersgrupp menar att det inte finns något alls som hindrar dem från att lära mer.

28 PROCENT AV kvinnorna och 22 procent av männen anger att det inte finns något som

hindrar dem från att ägna tid åt att lära sig mer om något ämne 2016. Totalt anger en av fyra att det inte finns något som hindrar dem att lära mer. Tidsbrist kräver flexiblare for-mer för lärande och kulturutö-vande samt att uppleva kultur. Studieförbunden vittnar om ökat behov av nya former.

StudieförbundenBRANSCH- OCH

INTRESSEORGANISATION FÖR DE TIO STUDIEFÖRBUNDEN

Fotnot: Undersökningen ”Bildningstrender 2016” är genomförd av Novus på upp-drag av Studieförbunden. Rap-porten speglar vad, hur och varför allmänheten vill lära sig mer 2016. Resultaten bygger på Novus undersökning samt de tio studieförbundens egna iakttagelser.

Så här kul är det att lära sig span-ska hos Studieförbundet Vuxen-skolan. FOTO: VERONICA KURKKO

IMPULS DEBATT- OCH INSÄNDARSIDORPuls

32 IMPUL S NR 1 2016

DE SEXUELLA TRAKASSERIERNA I STOCKHOLM, TYSKLAND OCH KALMAR ÄR INGET NYTT – MÄN HAR ALLTID UTSATT ANDRA FÖR ÖVERGREPP, SKRIVER ELVA PERSONER, SOM LISTAR SEX PUNKTER FÖR ATT STOPPA DE KRIMINELLA HANDLINGARNA.HÄNDELSERNA I KÖLN, på Eriks-dalsbadet, i Kalmar och We are Sthlm är odiskutabelt fruk-tansvärda och oacceptabla.

Det är brottsliga handlingar. Men de är inte unika. I debat-ten som pågår nu framställs dessa händelser som om de vore nya och främmande före-teelser vilket är helt felaktigt.

Män har utsatt kvinnor, barn, transpersoner och andra män för sexuella övergrepp, trakasserier och våld genom alla tider, i alla städer och i alla länder världen över.

Oavsett var i världen det sker, finns en gemensam näm-nare hos förövarna – att de är män.

Det måste vi våga benämna och analysera för att få till en förändring.

DET HANDLAR INTE bara om en-skilda mäns inneboende egen-skaper och förmågor, utan om strukturer och normer.

Vi måste utveckla det vålds-förebyggande arbetet, och poli-tiker och myndigheter behöver ta problemet på större allvar och ta initiativ till förändring.

Det måste tas på allvar varje dag och inte bara vid medias rapportering av vad sexuella trakasserier och sexuellt våld är.

2014 anmäldes 20 300 sex-ualbrott i Sverige, av dessa rubricerades 6 700 som våld-täkt. 98 procent av de som misstänktes för sexualbrotten var män.

Sexualbrotten pågår dagli-gen i klassrum, på arbetsplat-ser, i hemmen, på festivaler och i folksamlingar och är ett enormt problem.

Att dessa frågor får ljus på sig och nu debatteras och dis-kuteras mer än på länge är väl-kommet.

DOCK HAR DELAR av debatten varit kontraproduktiv när den bortsett från de samhällsöver-gripande problemen som sex-uellt våld och sexuella över-grepp innebär.

I stället har hätska diskus-sioner förts kring att försöka peka ut vissa grupper av män som mer ansvariga för över-greppen, endast baserat på etnicitet och kultur, vilket är förkastligt och osakligt.

Trots den livliga debatten kommer det en dag då det me-diala ljuset slocknar och dis-kussionerna tonar ut.

Men grundproblemet kom-mer att kvarstå och behovet av insatser kommer vara lika stort som tidigare.

Det finns många organi-sationer och personer som har många års erfarenhet av att jobba med dessa frågor varje dag, både på individ- och strukturnivå.

FOKUS FÖR ALLA insatser måste vara att förändra de destruk-tiva maskulinitetsnormer som skapar våldtäktskultur och att få fler män att engagera sig och ifrågasätta sexism, destruktiva normer för maskulinitet, våld och kvinnohat.

Detta måste ske hela tiden på alla nivåer och i alla grup-per i samhället. Vad är det då som behöver göras?

HÄR FÖLJER ETT antal krav och förslag på insatser: 1Inför utbildning om hur

sexistiska kommentarer och sexuella trakasserier förhind-ras och motarbetas samt ut-bildning kring normer, masku-linitet, sexualitet och våld från förskoleklass till högskola.

Gör det till en obligatorisk del i alla lärarutbildningar och på juristutbildningen.2Anslå statliga medel till ut-bildning och långsiktigt, struk-turerat våldsförebyggande arbete. 3Sexuella trakasserier och sexuellt våld är brottsligt och ett demokratiproblem, vilket måste synas i lagen.

Rättsväsendet måste se sexuellt våld, i allt från sexuel-la ofredanden, sexuella hand-lingar utan samtycke till vad som i dag är våldtäkt som kriminella handlingar och be-möta dem därefter.4Det är män och män i grupp som utför dessa handlingar. Politikförslag som fokuserar på detta och som leder till att fler män engagerar sig, reage-rar och agerar mot sexism och sexuella trakasserier måste utvecklas.

Politiker som är män bör vända sig till de personer och organisationer som länge dri-vit frågan, sätta sig in i kun-skapsområdet på allvar och ta ansvar för att ny politik skapas.5Utveckla politikförslag, främst för utbildningssektorn, som leder till att populärkul-turen, porrindustrin och de berättelser som där i dag ofta förmedlas behandlas, diskute-ras och problematiseras på ett kunskapsbaserat sätt.6Vi lever i en dubbelkultur där vi har ett offentligt jäm-ställdhetsideal med en femi-

nistisk regering. Samtidigt har vi en populärkultur där kvin-nor nedvärderas och där killar ska vara macho.

Porrindustrin är tillgäng-lig för alla, barn som vuxna, dygnet runt där många av sce-nerna innehåller fysisk aggres-sion som strypningar, slag och verbalt våld som ”bitch” och ”slut”.

ATT DET SER ut så och vad det innebär för våra liv och för maktfördningen mellan kvin-nor och män på strukturell nivå är något vi behöver ny kunskapsutveckling och ett se-riöst och öppet samtal om.

Att vi fortfarande får läsa om att lösningen på problemet är att de utsatta och de som ris-kerar att bli utsatta förväntas begränsa sina livsutrymmen är fullkomligt oacceptabelt.

Om alla ska få möjlighet och makt att leva sina liv fria från trakasserier, övergrepp och våld måste det förebyggande arbetet lägga ansvaret på förö-varna och fokusera på de fak-torer i våra samhällen som le-der till att män och pojkar blir förövare.

Kunskapen finns – vi behö-ver bara använda den.

UNDERTECKNANDE organisatio-ner och sakkunniga personer har flerårig erfarenhet av att arbeta med dessa frågor på såväl individ- och grupp- som strukturnivå.

Så återigen, kunskap och kompetens finns, men för att det vålds- och normförändran-de arbetet ska få ännu bredare effekt krävs det att makten tar ansvar och vidtar kraftiga åt-

Sex åtgärder för att stoppa övergreppen

NR 1 2016 IMPUL S 33

Redaktör: Mats Nilsson // 08-587 686 39Skriv till: impuls@sv.se eller

Impuls, Box 30083, 104 25 StockholmRedaktionen förbehåller sig rätten att korta i artiklar

gärder likt de som är nämnda ovan.

Frågan är akut och kan inte vänta, det krävs agerande nu.

Ida ÖstenssonGRUNDARE CROSSING BOARDERS

Anna ThomassonORDFÖRANDE FATTA

Madeleine LejionhufvudPROFESSOR EMERITUS

I STRAFFRÄTT Tomas Agnemo

GENERALSEKRETERARE MÄN FÖR JÄMSTÄLLDHET

Luis LineoORDFÖRANDE

MÄN FÖR JÄMSTÄLLDHET

Olga Persson GENERALSEKRETERARE UNIZON

Nina RungINITIATIVTAGARE HUSKURAGE

Peter Svensson INITIATIVTAGARE HUSKURAGE

Emma LundqvistUTBILDARE/FILMPRODUCENT,

AMPHI PRODUKTION

Lisa MalmbergUTBILDARE/FILMPRODUCENT,

AMPHI PRODUKTION Zandra Kanakaris

FÖRBUNDSORDFÖRANDE UNIZON

Fotnot: Debattartikeln har tidigare publicerats på SVT Opinion.

Sex åtgärder för att stoppa övergreppen

Kompetensen för att motverka mäns våld mot kvinnor finns men kunskapen måste sprida, anser elva debattörer, men anledning av händelserna ibland annat Köln och Stockholm. FOTO: ALEXANDER TILLHEDEN/SCANPIX

34 IMPUL S NR 1 2016

MISSA

FÅR-PÄLS

DRICKABÄRS

LITENATT FÖR-

VARA I

ERNMANSOM TAR

TON

TOR OCHODEN

DEL AVPJÄS

FÖDDESHON I

KANFRÄTA

HORN

PAPPASOM

RESERLOCKA

HURSA?

TAND-TANT

UTANER-

FAREN-HET

FEM IROM

SERMANTIDEN

THUR-MAN

GÄRDE-STAD

FÄRG-NYANS

SNETT

LEDERHON I ÅR

ÄTSINLAGD

STRÖM

HA DETBRA

HAN ÄRSTARK

NORPA

ASSIETTSOM

TUNNA

RUNDSAL

STÖRI SÅR

HEL-LENIUSPÅ TV

FOT PÅTAX

LYSERI SKYN

FÖRST

VATTEN-DRAGET

ÖLMUGGDET

LEVERMAN I?

KUFISK

PLATTI HEM

DISKAS ILADDASNED TILLIPHONE

MILNE

FLOD IITALIEN

KANNÖJD

PUBLIK

HANKAN BO

INOMEU

GÅ AN

DERING-LAR I

GRÄSETATKIN-SON

FÅGELI HUVEN

PIKATREV-

BENS-DAM

DRIVSKLOCKA

MED?

BLAD

SKOTSKSLÄKT

MÅRD-DJUR

GLIDER

LÖV-TRÄD

VÅRDA

SKÄRET

BACON

BLÖTA

SESROAD

ÄGG-RUND

URANSTOET

SLÅRSPELARE

TOY PRYDERMEDROS I

BANK-GIRO

KATT ISKOGEN

MURKET

METER

VAR HON 2015

BRORTILL

GEORGEW. BUSH

VASSAPÅ

KNIVAR

LARS-GÖRAN BEDÖVA

LÄSESGRATIS

© B

ulls

SD R A C K Q A

R A Y A R T U RN A S S E A GI V I K E N

H E L A N U T ET U V L Y R O R U R

S P E C T R E C A R A M M AK I L S A T I R R O D E O N

M Y L L R E T D A N N Y S FF E O R T S I A A P S O

M A N E T A V G R Ä L A O SL D A R R I G I D E E L L T

B L Å G R Ö N U N G E L E AS A D A M H A L L O C K

N A R R A A L L T O A E K

INTOGVÄTSKABRAD-BURY

SAGO-KUNG

BESKEDGRIS

SOM ÄRVÄN TILL

PUH

HALV-GRÄS

UNION

GÅR ISNAPS-

VISA

PASSÉ

BILDARKÖANDE

KLOCKA

HARIGFÅGEL?

SÅDANATAS I

BRÄNN-BOLL

CIRKA

PALLAR

KÖRAPÅ

RADONI KEMIN

MATTA O VEHANS

FÖRSTABOND-FILM

DOMÄNFÖR

QATAR

VRÅLA-DE

HANSANDRABOND-FILM

SÄGSSE

RÖTT

BUKTEN

KULA

DENKASTASLASSO ITORRA

BIO-BOLAG

SPANSKRISRÄTT

EPOKEN

SKIVATPÅLÄGG

KON-KURSKORT

TRÄDMED

OLLON

SVIN-HONA

RETAR INÄSANJUNI-MAN

FIRASMED

RAKEL

ÖVERSTPÅ KA-STRULL

DASSSLUT-ORD

GLATT

BARN

PROTO-TYP

OEGEN-NYTTIGTHOCKEY-

LIGA

KIVASGRÖNUNG-DOM

KANDEM

STYRSMED

SAU-CEDO

SOM ÄRARTIST

SPÅNÅRSINATÅR?

ASSO-CIATEDPRESSUTSÖKT

HANSFJÄRDEBOND-FILM

HANSTREDJEBOND-FILM

DENKANVISA

VÄGEN

ARM-BORST-SKYTT

KORAR

DRIFT

LETARIVRIGT

ITU

KOKASKRÄFTOR

BEDRA

I TVÅFÄRGER

MELLANKNEKTOCH

KUNG

SKARA

ALLANPOE

SPRINT

VIMLET

TINGE-LING

KANBRÄNNA

TILL

SKAKIG

PÅSTOD

MITT IKANAN

ROM-SON

100 IROM

© B

ulls

KULTURKRYSSET

Lösning till Kulturkrysset nr 6/2015.

Nu är det dags för ett nytt kryss. Lösningen vill vi ha senast den 18 mars. Adressen är Impuls, Box 30083, 104 25 Stockholm. Märk kuvertet med ”Kulturkryss nr 1/16”. Tre lyckliga vinnare får var sitt exemplar av boken ”Kloka råd, huskurer & mormorsknep”.

VINNARE I KULTURKRYSSET NR 7/2015Janne Jansson, Klockrike, Gunilla Ekholm, Uppsala, och Erja Berggren, Järbo.

Namn

Adress

Postadress

Vinn bok om huskurer

SV OCH OMVÄRLDEN » NOTERAT

NR 1 2016 IMPUL S 35

Ordförande Göran Domeij (till höger) tillsammans med Thage G Peterson, som delade ut utmärkelsen Årets lokala utvecklingsgrupp. FOTO: ANNE HELGESSON

STUDIEFÖRBUNDEN. Folkbild-ningsförbundet, som funnits sedan 1903, har bytt namn och heter numera Studieförbunden.

– Namnbytet till Studieför-bunden gör vår roll som före-trädare för de tio studieförbun-den tydligare, säger generalsek-reterare David Samuelsson.

De tio studieförbunden är Sveriges största arrangör av studiecirklar i alla ämnen och kulturprogram som konserter, teater och föreläsningar.

– Hösten 2015 satte studie-förbunden avtryck genom Värl-dens största musikfestival och genom att 78 000 asylsökande i över 200 kommuner fick börja öva svenska, säger David Samu-elsson och fortsätter:

– Vi tänker fortsätta visa stu-dieförbundens stora samhälls-betydelse även med nytt namn.

Källa: Studieförbunden

LÄRARE HJÄLPER. Lärarnas Riks-förbund har tagit initiativ till samarbetet ”Lärare hjälper”, där exempelvis pensionerade lärare och lärarstudenter kan bidra genom att arbeta som vo-lontärer på flyktingboenden.

– Det känns oerhört värde-fullt att all den erfarenhet som dessa lärare besitter kan kom-ma till nytta för de nyanlända, säger Bo Jansson, ordförande Lärarnas Riksförbund.

– Det finns ett intresse av att bidra med sin kunskap till ny-anlända bland våra medlemmar.

Lärarnas Riksförbund har därför, tillsammans med Stu-dieförbundet Vuxenskolan (SV), skapat möjlighet för in-tresserade att jobba som volon-tärer på asylboenden.

Intresseanmälan och kon-taktuppgifter kan skickas till lararehjalper@lr.se, så förmed-las kontakten vidare till SV.«

– Folkbildning är ett viktigt in-strument för att människor ska få mer makt över sina liv. Civil-samhällets betydelse ökar och SV har nu stor potential att göra skillnad för än fler.” Det säger Nina Larsson, ny för-bundschef för Studieförbundet Vuxenskolan (SV). Hon tillträder tjänsten den 1 maj.

SV. – Jag är väldigt glad över att kunna anställa Nina Larsson. Hon blir en utmärkt förbunds-chef. Hon har stort intresse för

folkbildningsfrågor och är en erfaren ledare, säger Ulrika Carlsson, förbunds-ordförande, SV.

– Jag ser mycket fram emot att börja jobba för SV. Folk-bildning är ett viktigt instrument för att människor ska få mer makt över sina liv. Civilsamhäl-lets betydelse ökar och SV har nu stor potential att göra skill-nad för än fler. Det vill jag vara

en del av, säger Nina Larsson.

Nina Larsson har varit riksdagsledamot och partisekreterare för Folkpartiet, nume-ra Liberalerna.

Hon har också en bakgrund som officer, hon har bland annat arbetat i Kosovo.

Nina Larsson bor på Dalarö i Haninge utanför Stockholm, har bott i Karlstad och är upp-vuxen utanför Säffle.«

Nina Larsson.FOTO: SVERIGES RIKSDAG

Nina Larsson utsedd tillny förbundschef för SV

Prisade för sin kamp för landsbygdenUtmärkelsen Årets lokala ut-vecklingsgrupp 2015 gick till Gideåbygdens ekonomiska före-ning i Örnsköldsviks kommun i Västernorrland.

PRIS. Gideåbygdens ekonomiska förening har funnits sedan 2009 och har omkring 250 medlemmar.

Nu driver före ningen en lant-handel med tre anställda samt en säsongsanställd som delas med idrottsklubben, och har precis öppnat en stängd ben-sinmack på nytt.

– Det är många runt om i Sverige som jobbar med samma saker som vi gör, så det är hed-rande att få utmärkelsen. Vår

förening är startmotorn, men ortsborna är själva motorn – utan deras stöd är inget möjligt, säger Göran Domeij, styrelse-ordförande.

ÅRETS LOKALA utvecklingsgrupp delas ut sedan 1986, sedan 1993 av Hela Sverige ska leva.

Källa: Hela Sverige ska leva

Folkbildnings-förbundetbyter namn

Hjälp tillatt hjälpanyanlända!

Tusentals kvinnor och flickor i flyktingläger har blivit traumati-serade av pågående väpnade kon-flikter. Tvångsäktenskap och våld i den nära relationen är vardag

för väldigt många.För de kvinnor som har modet att fly

väntar en hård tid där några tappar bort sina familjer utmed flyktvägen medan and-ra utsätts för sexuellt våld av obekanta.

Livet för kvinnor och flickor på flykt är oerhört utsatt och därför är det bra att fem partier tidigare i år bjöd in till en diskussion i riksdagen om migration och jämställdhet.

För Röda Korset är det uppenbart. Vi måste göra mer för kvinnor som är på flykt. Det gäller både de som valt att stanna kvar som internflyktingar, de som bor i ett flyktingläger eller de som valt att fly till Europa.

Väpnande konflikter leder ofta till att familjer tappar bort varandra. Män, soldater som civila, försvinner oftare än kvinnor. Eftersom mannen oftast försörjer familjen orsakar hans försvinnande ekono-miska problem för de som blir kvar.

MÖJLIGHETEN ATT EFTERFORSKA är ofta viktiga-re för kvinnor eftersom de ofta möter svårig-heter vad gäller arv, vårdnad av barn, ansökan om uppehållstillstånd/pass/medborgarskap. Även om de misstänker att en familjemedlem är död hindrar ovissheten dem från att sörja och gå vidare i livet i det nya landet.

Vi vet också att barn som skiljs från vuxna familjemedlemmar löper större risk att traumatiseras, skadas fysiskt

eller psykiskt, bli föräldralösa eller utsättas för olaglig adoption eller människohandel.

FYRA SAKER ÄR avgörande för att underlätta för kvinnor på flykt:w EU-länderna måste följa den internatio-nella humanitära rätten och upprätthålla människors rätt att få information om en saknad anhörig. Människor måste kunna återupprätta kontakten med familjemed-lemmar som har försvunnit eller få infor-mation om dem.w EU-länderna måste öka ansträngningar-na med att identifiera avlidna migranter på resvägar till och genom Europa. Det krävs att EU skapar entydiga rutiner och riktlin-jer för hur detta arbete ska genomföras.

Insamlad information om avlidna perso-ner, liksom en adekvat och värdig hante-ring av kroppar, kan förhindra att avlidna försvinner spårlöst och underlätta för an-höriga i sorgeprocessen.w EU-länderna måste öka medlen till kvinnojourer för att kvinnor på flykt ska få skydd undan våld, oavsett legal status. Kvinnor som blir utsatta för sexuella över-grepp på resvägen till och genom Europa

riskerar annars att bli avskurna från sina familjer. w EU-länderna måste ge människor på flykt rätt till vård, inklusive till mödra- och förlossningsvård, oavsett legal status.

RÖDA KORSET FORTSÄTTER att stödja kvinnor som drabbats av krig eller väp-nad konflikt.

Vi förebygger sexuellt våld genom att sprida kunskap om att alla former av

sexuellt våld är förbjudet enligt internatio-nell lag. Vi bistår de som drabbats genom att se till att kvinnor får tillgång till kata-strofhjälp och hälso- och sjukvård.

Riksdagsseminariet om kvinnor på flykt var ett steg i rätt riktning. Framför allt var det glädjande att se en så bred partipolitisk uppslutning kring rätten att söka asyl och familjeåterförening.

Nu förväntar sig Röda Korset att delta-garna i sin tur påverkar moderpartierna för att uppnå en bred överenskommelse i flyktingfrågan som värnar genusperspekti-vet och de mänskliga rättigheterna i svensk migrationspolitik.«

Anna Carlstedt är ordförande Röda Korset

Posttidning B-EconomiqueRETURADRESS:Impuls, Box 30083, 104 25 STOCKHOLM

Anna Carlstedt: Vi måste göra mer för kvinnor som är på flykt.

»Barn som skiljs från vuxna familjemedlemmar löper större risk att traumatiseras, skadas fysiskt eller psykiskt.»

ANNA CARLSTEDT