6
SPRÅKRÖRET MEDLEMSBLAD FÖR SFSS SÖDRA FINLANDS SVENSKA SPRÅKLÄRARE R.F ordförandens spalt maj 2014 ann-lois edström Den stora träffen i Tammerfors blev äntligen av! Ett stort tack till er alla som kom och bidrog till den fina stämningen! Det var en stor glädje för oss att se så många av Svenskfinlands språklärare på ett och samma ställe. Det verkar som om många tyckte att detta var en tradition att fortsätta med, kanske inte varje år, men lite oſtare än hittills. Det känns bra att kunna förena våra kraſter i de olika föreningarna och göra något gemensamt. Det ska vi fortsätta med! Har ni också elever som ibland tror att saker och ting sker automatiskt? T.ex. om de meddelat ”någon” att de ska vara borta så tror de automatiskt att även grupphandledaren vet det och snällt fyller i grönt på WILMA? Kanske det bara är jag... Det är inte så många saker som sker automatiskt, oſtast är det ”någon” som aktiverar sig och gör något. På SUKOLs vårmöte blev jag igen påmind om hur mycket arbete som sker i kulisserna av bl.a. SUKOL när det gäller de nya läroplanerna. En liten delseger är att grundskolans läroplan införs gradvis under en övergångsperiod. Men, ännu finns det mycket kvar att påverka. Om du ännu inte gjort det, ta genast tillfället i akt och gå in på adressen: http://oph.fi/ lp2016 senast 23.5 kl. 16.15. På SUKOLs vårmöte fick vi även lyssna till en föreläsning av en ung man i rutig skjorta med en Mac dator, Sami Paju. Han är forskare vid Aalto universitetet och jobbar med forskningsgrup- pen MIND, läs mer på http://www.mindspace.fi/ en. Han talade om innovation och nytänkande. Det var intressant att lyssna till någon från ett helt annat område än skolvärlden. Han berättade om olika projekt/kampanjer som de varit med och planerat, bl.a. ”hidas kassa” och ”sinkkukori” på ett köpcentrum i Esbo. Idéen med ”den långsamma kassan” var att gå mot strömmen så att säga. Istället för att se till att alla snabbt betalar och går hem så ville man låta människor få ta tid på sig när de betalar, kanske byta några ord, inte behöva stressa. Experimentet blev så lyckat att det har fortsatt. Hans föreläsning uppmuntrade mig att våga pröva nya tillvägagångssätt, även när jag inte har 100 % kontroll över resultatet. Att våga utmana mig själv och mina elever att vara kreativa och testa på. Man vet inte om det fungerar innan man provat. Eſter sommarlovet planerar vi någon form av workshop till hösten. Vi har redan en del olika idéer och tankar, men tar gärna emot förslag av er också. Jag önskar er redan nu alla en fin sommar! Gör det ni tycker är roligt! Vi hörs igen till hösten. Språklärarna samlade i Svenska samskolan i Tammerfors MAJ. NR2/2014

MAJ. NR2/2014 · 2014. 12. 11. · inblick i retorikens historia som fått sin början redan för 2500 år sedan. Men vi fick också lära oss hur retoriken fortfarande i dag kan

  • Upload
    others

  • View
    1

  • Download
    0

Embed Size (px)

Citation preview

Page 1: MAJ. NR2/2014 · 2014. 12. 11. · inblick i retorikens historia som fått sin början redan för 2500 år sedan. Men vi fick också lära oss hur retoriken fortfarande i dag kan

s p r å k r ö r e tM E D L E M S B L A D F Ö R S F S S

S Ö D R A F I N L A N D S S V E N S K A S P R Å K L Ä R A R E R . F

ordförandens spalt maj 2014 ann-lois edströmDen stora träffen i Tammerfors blev äntligen av! Ett stort tack till er alla som kom och bidrog till den fina stämningen! Det var en stor glädje för oss att se så många av Svenskfinlands språklärare på ett och samma ställe. Det verkar som om många tyckte att detta var en tradition att fortsätta med, kanske inte varje år, men lite oftare än hittills. Det känns bra att kunna förena våra krafter i de olika föreningarna och göra något gemensamt. Det ska vi fortsätta med! Har ni också elever som ibland tror att saker och ting sker automatiskt? T.ex. om de meddelat ”någon” att de ska vara borta så tror de automatiskt att även grupphandledaren vet det och snällt fyller i grönt på WILMA? Kanske det bara är jag... Det är inte så många saker som sker automatiskt, oftast är det ”någon” som aktiverar sig och gör något. På SUKOLs vårmöte blev jag igen påmind om hur mycket arbete som sker i kulisserna av bl.a. SUKOL när det gäller de nya läroplanerna. En liten delseger är att grundskolans läroplan införs gradvis under en övergångsperiod. Men, ännu finns det mycket kvar att påverka. Om du ännu inte gjort det, ta genast tillfället i akt och gå in på adressen: http://oph.fi/lp2016 senast 23.5 kl. 16.15. På SUKOLs vårmöte fick vi även lyssna till en föreläsning av en ung man i rutig skjorta med en Mac dator, Sami Paju. Han är forskare vid Aalto universitetet och jobbar med forskningsgrup-pen MIND, läs mer på http://www.mindspace.fi/en. Han talade om innovation och nytänkande. Det var intressant att lyssna till någon från ett helt annat område än skolvärlden. Han berättade om olika projekt/kampanjer som de varit med och planerat, bl.a. ”hidas kassa” och ”sinkkukori” på ett köpcentrum i Esbo. Idéen med ”den långsamma kassan” var att gå mot strömmen så att säga. Istället för att se till att alla snabbt betalar och går hem så ville man låta människor få ta tid på sig när de betalar, kanske byta några ord, inte behöva stressa. Experimentet blev så lyckat att det har fortsatt. Hans föreläsning uppmuntrade mig att våga pröva nya tillvägagångssätt, även när jag inte har 100 % kontroll över resultatet. Att våga utmana mig själv och mina elever att vara kreativa och testa på. Man vet inte om det fungerar innan man provat. Efter sommarlovet planerar vi någon form av workshop till hösten. Vi har redan en del olika idéer och tankar, men tar gärna emot förslag av er också. Jag önskar er redan nu alla en fin sommar! Gör det ni tycker är roligt! Vi hörs igen till hösten.

Språklärarna samlade i Svenska samskolan i Tammerfors

MAJ. NR2/2014

Page 2: MAJ. NR2/2014 · 2014. 12. 11. · inblick i retorikens historia som fått sin början redan för 2500 år sedan. Men vi fick också lära oss hur retoriken fortfarande i dag kan

Multimedial pedagogik och det sociala rummet i inlärningen

s p r å k r ö r e t 2 / 2 0 1 42

Peppi Taalas talar om utvärdering - För vems skull utvärderar vi?

Peppi Taalas var en av våra två föreläsare på Tammerfor-smötet. På eftermiddagen höll hon även en workshop där hon vidareutvecklade sina tankar och tog upp mer konkreta sätt att arbeta i klass. Under sin föreläsning behandlade hon utmaningarna och möjligheterna med en multi-medial pedagogik. Här följer några av hennes tankar som fastnade och fortsatte hos mig. Om vårt fokus tidigare mer legat på att lära ut, så be-höver vi bli mer medvetna om hur inlärningen sker. Jag ser tydligt att största delen av den engelska som mina elever lärt sig har de lärt sig utanför mitt klassrum. Inlärningen kan alltså ske på olika sätt, på olika ställen. I våra klassrum sitter elever som lever i parallella världar, de är redan ”digital natives” och använder sig flitigt av teknologi, främst för att

kommunicera med vänner och ta del av underhållning. Det skapas en del klyftor, dels mellan elever som behärskar teknologin och de som inte gör det (eller lärare som inte gör det), dels mellan skola och fritid. Vi vistas tidvis i olika världar. Online existensen är viktig och verklig för många. Det som ibland saknas är förmågan att reflektera och analysera. Eleverna kan ha en hel del ytkunskap, men vet kanske inte hur de ska fördjupa den. De behöver ofta vägledning och hjälp med de praktiska studiefärdigheterna. Det kan vara en så enkel sak som att lära sig att googla inte är detsamma som att behärska informationssökning. Skolan sak är ändå inte att simulera ungdomarnas medieanvändning på fritiden, utan skolans uppgift är att utbilda dem till upplysta medieanvändare.

Teknologin i klassrummet är här för att stanna. Hur använder vi den för att befrämja inlärningen? text: ann-lois edström

Retorik på agendan

På vårt gemensamma Tammerforsmöte den 5 april fick vi språklärare bekanta oss med ett ämne som allt för sällan varit på tapeten i språklärarsammanhang. Retorik är dessutom ett ämne som man inte kan studera i Finland. Ändå är väl just retorik det vi lärare dagligen sysslar med i vårt människonära arbete- dvs kommunikation. Men hur ofta tänker vi på vad som ligger som grund för sätten på vilka vi själva framför våra argument och på hur vi kan lära eleverna att bli duk-tigare på att strukturera sina tankar, analysera information, att lyssna på andra och att framlägga sina åsikter. Det är lätt att hålla med om att argumentationsfärdigheter bl.a. skyddar oss mot att bli lurade av dåliga argument,

ytliga resonemang och manipulativ kommunikation. Eleverna, och varför inte vi själva, kan väl bara dra nytta av kritiskt tänkande. Doc. Mika Hietanen, universitetslektor i retorik vid Uppsala universitet, invigde oss lyssnare i ”den effektiva kommunikationens tidlösa hemlighet”. I ord, bild och med hjälp av intressanta videosnuttar, men framför allt genom sitt trevliga sätt att berätta, fick vi språklärare en inblick i retorikens historia som fått sin början redan för 2500 år sedan. Men vi fick också lära oss hur retoriken fortfarande i dag kan hjälpa oss att bemästra mer eller mindre vardagliga situationer såsom att skriva ett över-tygande brev, en blogg eller att hålla tal vid en släktmiddag.

Enligt Mika Hietanen är mekanismerna för övertygelse de samma på en blogg år 2014 som i Athen år 500 f.K. Han konstaterade att retorikens insikter är tidlösa. Efter den givande och mångsidiga föreläsningen deltog en del av oss lärare i en minnesvärd workshop där Mika Hietanen delade in oss i två lag som fick som uppgift att argumentera sinsemellan. Vi fick tydliga instruktioner om hur vi skulle gå till väga då båda lagen skulle ”välja sida” i en fråga och argumentera ”mot varandra”. Inte alls så lätt som det låter! Och vilken var då den kvistiga frågan vi valde? Jo, ”för eller emot användning av mobiler i klassrummet”. Alldeles på skoj alltså… eller kanske ändå inte? Men roligt hade vi!

I det sammanhanget blir följande frågor kanske viktiga att ställa:-Vad används klassrumstiden till?-Vad utvärderas?-Vem utvärderar?-Hur blir inlärningen meningsfull för eleven?-Hur/Var dokumenteras det hela? Teknologin – på 90-talet fyllde vi i luckor, övade och repeterade. På 2000-talet kom länklistorna och på 2010-talet de sociala medierna. Nu tycks spel-mekanismernas principer med tävlingsmoment och individuella val vara intressanta. Vilka frågor behöver då varje lärare ställa sig?-Vad får eleverna ut av det här – vad är bestående?-Hur får jag själv tag i inlärningsprocessen? Hur ser jag utvecklingen?-Hur förklarar jag för mina elever så att de får grepp om helheten och ser poängen?-Vad använder jag ”face to face” tiden i klassrummet till?

Under Tammerforsmötet höll Mika Hietanen en givande föreläsning om retorik och kritiskt tänkande.

text: lotta särkkä

Mika Hietanen - mästare i retorik

Page 3: MAJ. NR2/2014 · 2014. 12. 11. · inblick i retorikens historia som fått sin början redan för 2500 år sedan. Men vi fick också lära oss hur retoriken fortfarande i dag kan

3

intervju.Vi kommer att få träffa några språklärare runt om i Södrafinland och be dem svara på några frågor. Först i tur är Karin Hollsten vid Tammerfors svenska samskola.

1.Vilka ämnen och på vilket stadium undervisar du?

Jag undervisar i tyska (åk 7-9 och gymnasiet) och ryska (endast gymnasiet).

2. Vad fick dig att välja språklärarbanan?Jag har alltid varit intresserad av språk och haft läraryrket som en säker plan B. Jag kom dock aldrig på en bra plan A, så på den vägen är det. Med en pensionerad lärarmamma och två syskon som är lärare blir det mycket skolsnack då alla träffas.3. Vad är det bästa med ditt jobb?Det bästa med mitt jobb måste nog vara friheten. Friheten att få undervisa på mitt sätt, använda de metoder och det material jag tycker lämpar sig bäst. Läroplanen dikterar vad eleverna ska lära sig, men inte hur. Jag trivs också väldigt bra med att jobba med ungdomar och är glad över att jag undervisar både i åk 7-9 och i gymnasiet.4. Vad är det svåraste?Det finns flera saker jag upplever som svåra så här i början av lärarkarriären. Är jag rättvis? Har jag tillräckligt varierande prov och uppgifter? Och sen är det nog bara att acceptera att alla elever inte är lika intresserade av dina ämnen som du själv är ☺5. Hur var du själv som elev i skolan?Jag var en riktig mönsterelev med högt medeltal då jag gick ut både grundskolan och gymnasiet. Och det är inte alltid till min fördel att ha den bakgrunden, eftersom jag ibland inte alls förstår de elever som ofta har läxorna ogjorda.

6. Har du haft någon lärare som påverkat dig positivt/negativt?Ingen nämnd, ingen glömd. Jag kommer ihåg att jag blev imponerad av hur mycket de kunde, hurdan ämneskunskap de besatt. Jag ville också! Nu då jag själv snart jobbat fem år som lärare uppskattar jag det de gjorde om möjligt ännu mer.7. Vad har du lärt dig av dina elever?Att ha tålamod. Och att inte ta allt så allvarligt eller personligt. Och vissa tekniska grejer förstås.

8. Hur ser du på läroböcker vs eget material?Jag använder gärna läroböcker i min undervisning, förutsatt att de är bra. Jag börjar dock så småningom ha en ganska stor materialbank av eget material, som jag kompletterar lärobokens övningar med. Lagom är bäst. Och allt beror på klassen, på vad de kan, på hur snabbt de lär sig. Huvudsaken är att man har varierande övningar och att eleverna får öva sig inom alla delområden.

9. Hur kopplar du av?Jag kopplar av med träning av olika slag. Jag älskar långa cykel-turer, skvallerpromenader med en god vän. Jag läser också gärna om tiden tillåter. Lyssnar på musik och försöker vara ute så mycket som möjligt. Reser så ofta jag kan, men det är kanske inte alltid så avkopplande ☺10. Vad ska du göra i sommar?I sommar har jag för en gångs skull inte många programpunkter inbokade. Min sambo och jag är bjudna på två bröllop och utöver det ska jag försöka vara så mycket som möjligt på stugan, besöka släkten på Högsåra, åka båt, sola, läsa en bra bok eller två. Ett besök till Åland och en utlandsresa är också i planeringsskedet. I sommar är ledorden flexibel och spontan.

Jag önskar er alla en riktigt skön och avkopplande sommar!

KOM IHÅG LP 2016!KOMMENTERA UTKASTEN TILL GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN OCH VAR MED OCH PÅVERKA.

FÖR OSS SPRÅKLÄRARE FINNS MYCKET ÖVRIGT ATT ÖNSKA VAD GÄLLER INNEHÅLLET OCH DET KRYMPANDE ANTALET SPRÅKTIMMAR.

UPPLÄGGET AV SPRÅKTIMMARNA PASSAR INTE DEN FINLANDSSVENSKA KONTEXTEN OCH VI BÖR FÅ EN EGEN MODELL ATT TILLÄMPA.

Möjligheten att kommentera utkasten på webben slutar 23.5. kl. 16.15.

http://www.oph.fi/lp2016/utkast_till_grunderna_for_laroplanen

s p r å k r ö r e t 2 / 2 0 1 4

Page 4: MAJ. NR2/2014 · 2014. 12. 11. · inblick i retorikens historia som fått sin början redan för 2500 år sedan. Men vi fick också lära oss hur retoriken fortfarande i dag kan

4

Frågor: 1. Vad har du tyckt om dagen så här långt?

2. Vad tar du med dig till skolan/klassen/undervisningen från föreläsningarna?

Heidi Järvinen Lagstads skola i Esbo, undervisar finska

1. Jag har tyckt jättemycket om den. Man har fått mycket nytt att fundera på och mycket man vill pröva på.

2. Olika muntliga övningar, t.ex. hålla ett tal. Mika Hietanen hade många tips att komma med. Också det som Peppi Taalas talade om bedömning och hur man utformar en mer konkret bedömning väckte tankar.

Karin Hollsten Svenska samskolan i Tammerfors, undervisar tyska och ryska1. Det har varit en riktigt trevlig dag; passligt med varierande program.

2. Jag tänker bl.a. på den autentiska biten som Peppi Taalas talade om och vad vi egentligen menar med autentiskt material. En annan bra sak var för- och mot-övningarna. Jag tänker också att man borde sänka tröskeln för sig själv att använda digitala verktyg, stoffet (t.ex. grammatiken) är ju det samma ändå.

Tom Nyman Borgå gymnasium, undervisar finska

1. Dagen har varit intressant. Båda föreläsarna var mycket kunniga och kunde rikta sina ord bra till publiken.

2. En tankeställare jag fick under Peppi Taalas föreläsning var det hon sade om feedbacken till eleverna. Hurdan feedback ska vi ge för att den ska ge dem något? Jag förväntar mig fler konkreta idéer i Peppis workshop senare idag.

gallup. På fortbildningsdagen Språk i Fokus i Tammerfors 5.4. passade Språkröret på att göra en liten gallup under kaffepausen. Då hade vi fått lyssna på båda föreläsarna och jag frågade några lärare vad de tyckt om programmet hittills.text och foto: benita lindström

s p r å k r ö r e t 2 / 2 0 1 4

Page 5: MAJ. NR2/2014 · 2014. 12. 11. · inblick i retorikens historia som fått sin början redan för 2500 år sedan. Men vi fick också lära oss hur retoriken fortfarande i dag kan

5

Nina Miettinen St Olofsskolan i Åbo, undervisar finska och engelska

1. Peppi Taalas föreläsning gav aha-upplevelser; egentligen var båda föreläsningarna intressanta. Man får alltid någon tankeställare.

2. Jag kan inte direkt säga någonting nu, men kommer att reflektera vidare och så kommer det fram i kommande planering.

Sofie Nyman Strömborgska skolan i Borgå, undervisar franska och engelska

1. Jag har just blivit medlem och tycker det har varit jätteintressant att vara med på något sådant här första gången. Det har varit en trevlig dag.

2. Debattexemplen Mika Hietanen gav med för- och motargument. Jag fick många bra idéer.

PRICKA IN 8.11 I KALENDERN!

På agendan: höstens SFSS-workshop med fokus på material-produktion för undervisningen. Hur göra en snygg PP, Prezi-presentation, etc? Vi delar med oss av vårt material.

Läroplan 2016 behandlas också.

Plats: Helsingfors (skola oklar)

s p r å k r ö r e t 2 / 2 0 1 4

Page 6: MAJ. NR2/2014 · 2014. 12. 11. · inblick i retorikens historia som fått sin början redan för 2500 år sedan. Men vi fick också lära oss hur retoriken fortfarande i dag kan

6

Styrelsemöte maj 2014

STYRELSEN FÖR 2014. VÅRA KONTAKTUPPGIFTER:

Ordförande Ann-Lois Edström [email protected]

ViceordförandeTherese Almén [email protected]

Sekreterare Lotta Särkkä [email protected]

Kassör Benita Lindström [email protected]

VärdinnaKatja Wide

Språkrörsansvariga:

Isabelle Silin [email protected]

Maj-Len Vigård-Stocks [email protected]

LayoutKasper Gustavsson

[email protected] www.kaspergustavsson.com

s p r å k r ö r e t 2 / 2 0 1 4