Embed Size (px)
Citation preview
Mittuniversitetet
Är alla lärare språklärare?
Helena Andersson 1
Mittuniversitetet
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
• Pauline Gibbons
• Maaike Hajer
• Theun Meestringa
• Tua Abrahamsson
• Pirkko Bergman
• Anniqa Sandell Ring
• Britt Johanson
• David Rose
• J.R. Martin
… för att nämna några
Helena Andersson 2
Mittuniversitetet
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
”En undervisning som riktar in sig på både de
ämnesmässiga och de språkliga målen, samt använder
en didaktik som är kontextualiserad, främjar aktivt
deltagande i muntlig interaktion och skrivande samt
erbjuder riktad stöttning.”
”Kärnan i en språkinriktad didaktik är att stötta eleven i
att utveckla sitt språkbruk och gå från en mer vardaglig
till en mer skolrelaterad variant.”
Hajer & Meestringa
Helena Andersson 3
Mittuniversitetet
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
Den grundläggande utmaningen:
Skolspråket skiljer sig från vardagsspråket och
behöver tränas upp. Extra svårt är detta för den
som har ett annat förstaspråk.
Helena Andersson 4
Mittuniversitetet
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
Den grundläggande utmaningen:
Skolspråket skiljer sig från vardagsspråket och
behöver tränas upp. Extra svårt är detta för den
som har ett annat förstaspråk.
Hur löser vi det?
Aktiv fokusering på skolspråk och
ämnesspråk.
Helena Andersson 5
Mittuniversitetet
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
Varför?
”Läraren ska organisera och genomföra arbetet så att
eleven får stöd i sin språk- och kunskapsutveckling.”
Lgr11 och Lgy11
”Skolan ska ansvara för att varje elev efter
genomgången grundskola kan använda det svenska
språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt.”
Lgr11
Helena Andersson 6
Mittuniversitetet
Vardagsspråk och skolspråk
Skillnaden kan sägas vara gradskillnader i tre olika
dimensioner:
1. Kontextuellt stöd
2. Kognitiv komplexitet
3. Krav på skriftspråksanvändning
Typiskt för skolspråk: långa, sammansatta ord
Helena Andersson 7
Mittuniversitetet
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
Vilka krav ställer detta skolspråk på oss lärare?
Varje lärare måste analysera sitt ämnes språkliga krav och veta
hur språkutveckling går till.
— Ord och begrepp
Varje lärare måste explicit visa eleverna ämnets specifika språk.
—Vilka texttyper möter eleverna?
—Vilka texttyper förväntas eleverna producera?
—Vilket syfte, vilken struktur och vilka språkliga drag
kännetecknar de olika texttyperna?
Varje lärare måste explicit visa ämnets specifika språk och krav.
—Prata om skillnaden mellan vardagsspråk och skolspråk.
Helena Andersson 8
Mittuniversitetet
Texttyper/genrer
• En texttyp som är bunden till en viss slags social situation.
• I skolan finns en mängd olika texttyper som eleverna måste
behärska i både läsning och skrivning. I kunskapskraven uttrycks
detta genom begrepp som återge, beskriv, berätta, förklara,
argumentera, motivera med flera.
• Varje texttyp har sina speciella krav vad gäller innehåll, struktur
och språk.
Helena Andersson 9
Mittuniversitetet
Texttyper/genrer
• I klassrummet:
Diskutera med eleverna:
o Vilket uttryckssätt (språk) passar bäst för det du vill
förmedla?
o Varför passar det bäst?
o Vad händer med kommunikationen när man väljer det ena
eller andra uttryckssättet?
Helena Andersson 10
Mittuniversitetet
Texttyper/genrer
• För att åstadkomma detta behöver vi prata om språk i alla ämnen.
Då behövs ett metaspråk (ett språk om språket). Det får vi genom
att:
o diskutera mönster i texter,
o arbeta kontextbundet,
o gå från språkets helhet ner till mindre delar.
Alla lärare måste ha kunskaper om genrer och deras språkliga krav!
Helena Andersson 11
Mittuniversitetet
Texttyper/genrer
Resultat:
En medveten kunskap om hur språket fungerar i olika sammanhang.
Eleverna får möjligheten att lära sig språket och att lära på
språket.
Helena Andersson 12
Mittuniversitetet
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
• Är alla lärare därmed språklärare?
Det är väl inte mitt ansvar!
Hur ska vi hinna med språket också?
Helena Andersson 13
Mittuniversitetet
Sju konkreta tips
1. Ställ öppna frågor som stimulerar tänkandet!
2. Ge mycket visuellt och taktilt stöd!
3. Erbjud många olika texter!
4. Låt eleverna träna på att använda nya begrepp!
5. Använd olika arbetssätt som lockar till interaktion!
6. Lär eleverna att själva reflektera över sina språkproblem och sin
språkutveckling!
7. Ha kontinuerliga utvärderingar som en fast punkt!
Hajer & Meestringa
Helena Andersson 14
Mittuniversitetet
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
Förutsättningar för språkutveckling:
Rikt språkligt inflöde (input).
Möjlighet till aktiv språkanvändning (output).
Tillräcklig återkoppling (feedback).
Helena Andersson 15
Mittuniversitetet
Förutsättningar• Alla lärare kompetensutvecklas med språkfokus.
• Elevernas språkutveckling ska kartläggas.
• Alla lärare bekräftar och förstärker elevernas flerspråkiga identitet.
• Alla lärare tillvaratar och aktiverar elevernas förförståelse.
• Alla lärare ska veta hur man bygger upp språkinlärningen.
• Genom samarbete ska skolan arbeta målmedvetet för att bygga ut
skolspråket.
Helena Andersson 16
Mittuniversitetet
Förutsättningar i klassrummet
1. Kontextrikedom
Att se, höra och känna det man talar om.
Att konkretisera.
Att aktualisera det eleverna redan vet och undrar.
MEN:
Eleverna behöver lära sig ett kontextoberoende språk:
skolspråket.
Helena Andersson 17
Mittuniversitetet
Förutsättningar i klassrummet
2. Interaktion
• Det är när eleverna interagerar som läraren kan få syn på
kunskaperna och bilda sig en uppfattning om de tillägnar sig
stoffet.
• Läraren kan bedöma om de är på rätt spår.
• Lärande äger rum mellan människor i interaktion.
• Att förhandla om betydelse: tillsammans diskutera sig fram till en
definition av ett begrepp. Alla tillför sin kunskap.
Helena Andersson 18
Mittuniversitetet
Förutsättningar i klassrummet
3. Stöttning
”De åtgärder som vidtas för att begränsa friheten vid utförandet av
vissa svåra uppgifter så att barnet kan koncentrera sig på den svåra
färdighet som hon håller på att förvärva.” (Bruner 1978)
”Den tillfälliga hjälp som läraren ger eleverna för att de så
småningom ska kunna utföra samma uppgift utan hjälp.” (Maybin,
Mercer & Stierer 1992, Gibbons 2013)
Helena Andersson 19
Mittuniversitetet
Om det är för svårt
• Vad ska man som lärare göra om innehållet är för svårt för
eleverna?
A: Tycka att eleverna inte hör hemma på lektionen?
B: Byta ut, förkorta, förenkla och undvika svåra ord/krävande
uppgifter?
C: Låta det ta tid. Aktivera klassen. Prata, lyssna, interagera,
läsa och skriva mer!
Ska man förenkla?
Höga förväntningar, bättre resultat?
Helena Andersson 20
Mittuniversitetet
Vad kan man när man kan ett språk?
1. Form: ljud, ord och meningar
I skolan: svåra ord, stavning, komplex syntax
2. Funktion: anpassning av språket till situationen
I skolan: lärarinteraktion, fråga-svar-återkoppling
3. Innehåll: ordens betydelse i en kontext
I skolan: ämnesord, vad betyder ordet i detta
sammanhang
4. Strategi: att styra hur och när man pratar, läser m.m.
I skolan: urskilja det viktigaste, be om förklaringar,
hur man antecknar, hur man läser ”noga” osv.
Helena Andersson 21
Mittuniversitetet
Ytflyt
Helena Andersson 22
Mittuniversitetet
Ytflyt
Elever som tycks ligga på samma nivå som enspråkigt svenska
• Skenet kan bedra!
• På väg mot tvåspråkighet.
• De behöver stöttning på rätt nivå och på rätt sätt.
”Brasilien har oerhörda naturtillgångar.”
Helena Andersson 23
Mittuniversitetet
Ytflyt
Elever som tycks ligga på samma nivå som enspråkigt svenska
• Skenet kan bedra!
• På väg mot tvåspråkighet.
• De behöver stöttning på rätt nivå och på rätt sätt.
”Brasilien har oerhörda naturtillgångar.”
”Brasilien har många tysta vägar till naturen.”
En språkinriktad undervisning gynnar alla!
Helena Andersson 24
Mittuniversitetet
Cummins fyrfältare
Helena Andersson 25
Mittuniversitetet Helena Andersson 26
Mittuniversitetet
Hög kognitiv nivå
”Ett barns intellektuella utveckling löper parallellt med dess förmåga
att behärska det sociala medlet för att tänka, nämligen språket.”
(Vygotskij)
o Abstraktioner
o Klassificeringar
o Logiska relationer
o Förklaringar
o Slutsatser
o Kombinationer av handlingar
Helena Andersson 27
Mittuniversitetet
Hög kognitiv nivå kräver stöttning
Stöttning ger eleverna en möjlighet att arbeta på en
högre kognitiv nivå:
Utmana eleverna
Höga förväntningar och mycket stöttning är en bra
kombination för lärande
Helena Andersson 28
Mittuniversitetet
Sammanfattningsvis
• Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt:
• Kontextrikedom
• Interaktion
• Stöttning
• Hög kognitiv nivå
• Höga förväntningar
• Explicit om utvecklingen vardagsspråk skolspråk
• Ha koll på ditt ämnes språkliga krav!
• Språkpolicy
• Alla lärare (och övrig personal?) med på tåget
Helena Andersson 29
Mittuniversitetet
Fördelar
• Både språk- och kunskapsutveckling gynnas.
• Passar både första- och andraspråkselever.
• En god skrivutveckling där eleverna lär sig skrivprocessen, att
bearbeta texter, att skriva olika typer av texter.
• Eleverna är bättre förberedda då de möter nya texter.
• Elever och lärare utvecklar ett gemensamt metaspråk.
Helena Andersson 30
Mittuniversitetet
Från vardagsspråk till skolspråk
• Titta, den gör så att de rör sig! De där fastnade inte.
• Vi upptäckte att nålarna fastnade på magneten.
• Vårt experiment visade att magneter attraherar vissa metaller.
• Magnetisk attraktion inträffar enbart mellan ferromagnetiska ämnen.
Helena Andersson 31
Mittuniversitetet
Är alla lärare språklärare nu?
Helena Andersson 32
Mittuniversitetet
Är alla lärare språklärare nu?
Språket är nyckeln till framgång!
Helena Andersson 33
Mittuniversitetet
Boktips
• Stärk språket, stärk lärandet – Pauline Gibbons
• Lyft språket, lyft tänkandet – Pauline Gibbons
• Språkinriktad undervisning – Maaike Hajer & Theun Meestringa
• Språkarbete i alla ämnen – Gun Hägerfelth
• Framgång genom språket – Löthagen, Lundenmark & Modigh
• Språkutvecklande SO-undervisning – Bjerregaard & Kindenberg
• Skrivhjulet – Kristina Asker
• Låt språket bära – genrepedagogik i praktiken – Britt Johansson &
Anniqa Sandell Ring
Helena Andersson 34
