Nr 4/ 2016Fackliga nyheter för STs medlemmar

Gästkrönika

Intervju

Utblick

Intervju

Sista sidan

Ylva Johansson sidan 2

Fredrik Andersson sidan 3

Erik Sandström sidan 5Göran Persson sidan 7

Johan Almén sidan 8Jerk Wiktorsson sidan 9

Redaktören har ordet sidan 12

I det här numret av STyr-kan så kommer vi att blicka lite framåt i tiden. Vi har intervjuer med vår arbets-marknadsminister, Ylva Jo-hansson och vår IT-chef Erik Sandström. Vi har även in-tervjuer med några fackliga kamrater från andra myn-digheter. Årets sista gäst-krönikör är vår ordförande Fredrik Andersson. Nu slänger vi oss in mot fram-tiden.

”Digitalt först” är regerin-gens program för digital förnyelse av det offentliga Sverige som genomförs un-der 2015-2018. Program-met är en viktig del i arbe-tet med att stärka styrningen och samordningen på om-rådet och skapa en enklare, öppnare och effektivare för-valtning. Digitalt först är även en princip som säger att digitala tjänster, när det är möjligt och relevant, ska vara förstahandsval i den offentliga sektorns kontak-ter med privatpersoner och företag. Vad kommer det att innebära för Arbetsförm-edlingen? Hur kommer det att påverka våra

arbetsuppgifter? Många frågor som väntar på svar. I det här numret kommer vi att försöka göra några nedslag för att se hur framtiden kan se ut. Vi tittar även lite när-mare på aktivitetsbaserade kontor.På ett aktivitetsbaserat kon-tor är det arbetsuppgifterna som styr var du arbetar. Blir du mer kreativ i grupp? Gil-lar du att sitta och bolla idéer eller behöver du ha tyst och lugn omkring dig? Allt fler arbetsgivare bygger nu om sina kontor, eller flyttar in i helt nya lokaler, i syfte att anpassa arbetsmiljön till da-gens teknik och nya sätt att arbeta. Ofta går det hand i hand med den digitala förnyelsen. Tekniken gör att du kan jobba och ha möten där det passar dig. De nya organisationssätten sveper över myndighetssverige. Frågan är om det är för att behovet finns eller om det är för att ”hänga med”?

Arbetsmarknadsminister

STyrkan nr 4 / 2016 2

Gränslöshet innebär också nya utmaningar för de an-ställda. Hur håller man isär arbete och fritid på ett bra sätt? Vad händer när man kombinerar självledarskapet med aktivitetsbaserade kon-tor? Hur hjälps vi åt med att sätta gränser för en rimlig arbetsbörda när vi hamnar längre ifrån varandra?När medarbetarna släpps fria, förväntas de ofta vara självledande och veta precis vad de ska göra. Klarar man inte det, är det lätt att känna att man inte lever upp till förväntningarna.Aktivitetsbaserade kon-tor, där mycket jobb ut-förs på andra platser än vid skrivbordet, ställer även nya krav på ledarskapet. Chefens roll blir att stötta och coacha och se till att medarbetarna har det som behövs för att jobbet ska gå smidigt. Men cheferna har fortfarande det yttersta ansvaret för ar-betsmiljön och ska se till att medarbetarna har bra arbets-förhållanden. De ska ha koll på att medarbetarna inte tar på sig för mycket. Har de koll på kartan och kompas-sen i det nya kontorsland-skapet? Många frågor som ni kan se.

Vi vet inte hur långt den nya vågen kommer att svepa över Arbetsförmedlingen. Vi vet bara att den sveper in över myndighetssverige med full kraft och att vi som fackför-bund måste vara förberedda med de rätta frågorna när vå-gen kommer till oss.

Med det så vill vi önska god läsning och ett gott slut på år 2016.

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson

ska bidra till en väl fungerande arbetsmarknad. En väl fungerande arbets-marknad är till nytta för ar-betstagare och arbetsgivare och för samhället i stort. Den kännetecknas av en hög nivå på sysselsättningen och en produktiv användning av ar-betskraften. Vi ställde några frågor till Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson hur hon såg på arbetsförmedlingen ar-bete nu och framåt i tiden.Vad är ditt intryck av Ar-betsförmedlingen idag?Jag ser en myndighet som på många sätt både mår bät-tre och fungerar bättre än när regeringen tillträdde för två år sedan. När regeringen tog bort den politiska detaljstyr-ningen från regleringsbrevet så var det med en förhoppn-ing om att myndigheten och all dess kompetens skulle användas bättre.

Regeringen tillsatte i juni en utredning över framtidens arbetsmarknadspolitik. Det kommer att göras en bred översyn av hur statens åta-gande på arbetsmarknaden och Arbetsförmedlingens uppdrag kan utformas för att så effektivt som möjligt bidra till en väl fungerande arbetsmarknad. Regeringens mål med arbetsmarknad-spolitiken är att insatserna

STyrkan nr 4 / 2016 3

Ylva Johansson

Att handläggare skulle få mer stöd att göra egna bedömningar. Jag tycker jag ser framsteg och det kommer ofta fram personer som job-bar på Arbetsförmedlingen till mig som uttrycker att det har blivit mycket bättre och att det har blivit roligare att jobba. Det är förstås myck-et positivt. Men fortfarande är jag inte nöjd. Resultaten måste förbättras, matchnin-gen behöver fungera bättre och arbetssökande måste i högre utsträckning få ta del av insatser som leder till jobb. Mycket arbete återstår.Vad vill regeringen med framtidens Arbetsförm-edling?Jag ser Arbetsförmedlingen som ett nav på svensk arbets-marknad. Arbetsförmedlin-gen ska och kan inte göra allt, det kommer alltid finnas plats för andra aktörer. Ar-betsförmedlingen måste bli mer snabbfotade och kunna möta behov som skiftar med konjunkturen både på cen-tral- och regional nivå. Jag tror också att Arbetsförm-edlingen kommer att förfly-tta sig närmre och blir bättre på reguljär utbildning. Fler av de arbetslösa har behov av reguljär utbildning för att komma in och få fäste på

arbetsmarknaden. Arbets-förmedlingen måste därmed ha kunskap om reguljär ut-bildning och kunna uppmun-tra till sådan.Vilka punkter är viktigast att fokusera på under det kommande året?Arbetslösheten sjunker och vi har stort sug efter arbetsk-raft. Då blir det förstås vik-tigt för Arbetsförmedlingen att hjälpa arbetsgivare att hitta personal. En allt större andel står långt från arbets-marknaden och nästa år kommer många nyanlända in i etableringsuppdraget. Det kräver både ihärdighet och kreativitet för att lösa detta. Det gäller att höja ambition-snivån. Hur kan arbetsförm-edlingen hjälpa till för att få arbetsgivare att rekrytera lite annorlunda än vad de gjorde förr? Arbetsförmedlingen bör också fokusera mer på utrikesfödda kvinnor med kort utbildning. I Sverige ska alla som kan jobba, job-ba. Det är oerhört viktigt inte minst för jämställdheten.Hur ser du på framtiden för myndigheten?Nu har vi ju tillsatt en arbets-marknadspolitisk utredning som ska titta på bland annat vilken roll arbetsmarknad-spolitiken ska ha och jag

vill inte föregå den utrednin-gen. Men jag ser ett fortsatt stort behov av en statlig Ar-betsförmedling som kommer att spela en mycket viktig roll på svensk arbetsmarknad. Hur firar du in det nya året?Med mina tre underbara un-gar!

STyrkan önskar Ylva och hennes familj ett riktigt Gott Nytt År!

Könikör Fredrik Andersson

STyrkan nr 4 / 2016 4

Vår resa i förnyelse har pågått nu i ungefär två och ett halvt år och har vi nu kommit framåt, har vi förnyat oss? Ja det är en fråga som inte är helt en-kel att svara på, men visst är det otvivelaktigt så att vi un-der Mikael Sjöbergs tid på Af börjat en resa till något helt nytt. Vi har gått ifrån en sty-rning som var osund och som verkligen hämmade kreativ-iteten i var och en. Det finns utrymme att tycka och tänka vilket inte alltid kunde tas för givet för ett antal år sedan.

Jag brukar själv fundera över ledare för stora organi-sationer, hur bygger dom sitt ledarskap, vilka är deras ledstjärnor etc? Det finns ju oftast givna förutsättningar för ett visst uppdrag, det finns mål som är uppsatta, styrn-ing, direktiv mm. Men sen handlar det om vad man själv som ledare väljer att fylla sitt ledarskap med.

Ett helgnöje i min familj är att se på tv-programmet ”Så my-cket bättre” där kända artister tolkar varandras låtar. Där handlar det om att det finns ett antal givna förutsättningar med en låt och en text men sedan är det upp till den tol-kande artisten att fylla den nya låten med sitt innehåll. Ofta blir det väldigt lycko-samt och ger en många

gånger bortglömd låt nya di-mensioner som t.o.m. kan bli en hit igen – kanske till och med större än den en gång var när den släpptes. Så min förhoppning med Arbets-förmedlingen är att vi kan bli en hit, att förtroendet för myndigheten skjuter i höjden och vi får det anseende vi förtjänar.

Men digitaliseringen måste ändå växa tillsammans med organisationen, risken är an-nars att den tar över och än-damålet försvinner och vi vet inte var vi landar. Det krävs en bredare analys och berättelse för att övertyga om att t ex, aktivitetsbaserade arbetsplat-ser är det nya. Vi i ST köper inte ord som: ”modernt” och ”kreativt”, vi vill se bevis på att det faktiskt fungerar.

Vi står samtidigt inför en allt-mer orolig och kylig omvärld med krig och händelser som direkt påverkar oss, populist

iska ledare tycks få större möjligheter i dessa tider. Det är därför min övertygelse om att det fackliga arbetet är ännu viktigare nu än det varit på många år.

Genom att ena sig kan män-niskor bli starka, detsamma gäller faktiskt inom vår myn-dighet. Jag är övertygad om att det fackliga medlemskapet är nödvändigt (kan låta lite klyschigt i min roll jag vet) då vi som är med och stöt-tar när medlemmar hamnat i besvärliga situationer ser hur man blir utsatt. Detta till trots vårt moderna samhälle och förnyelseresan vi befinner oss i, när man är utsatt så blir man oftast väldigt ensam.

Nu står vi snart inför ett nytt spännande år 2017 med alla olika utmaningar det kan tänkas innehålla. Min över-tygelse är att det kommer att bli bra så länge vi stöttar var-andra och verkligen tillåter oss säga vad vi tycker och tänker, endast då kan dialo-gen bli konstruktiv och leda oss framåt!

Jag vill passa på att önska alla en riktig God Jul och Gott Nytt År

Fredrik Andersson

IT-chef Erik Sandström

STyrkan nr 4 / 2016 5

I våras så fick Arbetsförm-edlingen kritik för att sats-ningen på att ta fram en ny infrastruktur för digitalisering var försenad och hade gett dåligt resultat. Det hade tagit längre tid än förväntat, men nu så har vi börjat se de första resultaten av satsningen. Ett antal arbetsförmedlingskon-tor har varit försökskontor och alla handläggare har se-dan i somras haft möjlighet att testa systemen. Oavsett hur det går så kommer det att påverka både personal och kunder. Går allt enligt plan så kommer våra kunder i allt större utsträckning att kunna sköta sina ärenden via webben utan att fysiskt behöva besöka ett arbetsförmedlingskontor. Matchningen kommer att ske utan oss som mellanhand. Hur påverkar det våra arbet-suppgifter? Vad händer om satsningen misslyckas? Finns det någon framtid för Arbets-förmedlingen då?

STyrkan bad Erik Sandström, direktör för avdelningen Dig-itala tjänster, att ge oss en lägesrapport.

Nu har de nya funktioner-na på webbplatsen börjat att lanseras. Går allt enligt plan?

Det är sällan allt går enligt plan, men den här gången har väldigt mycket gått vår väg.

Ett av målen med lanseringen den 31 oktober var ett nytt tekniskt underrede som gör att vi fortsättningsvis kan lansera förbättringar mycket oftare än tidigare och i små steg. Men vi har haft en del frustration hos kunderna till följd av att det saknats funktionalitet som fanns i den tidigare versionen av Platsbanken. Några exem-pel är möjligheten att skriva ut sin sökandeprofil/ CV samt möjligheten för arbetsgivare att söka på bostadsort. Men med den nya tekniken på plats har vi kunnat lansera förbät-tringar löpande och mycket snabbare än tidigare. Det har gjort att läget nu efter en del barnsjukdomar börjar bli sta-bilt. Det stora lyftet med det nya sättet att hitta arbete och arbetskraft är att man numera inte bara anger vad man söker, utan även anger vad man har att erbjuda. En bit in i nästa år tror jag också att både ar-betsgivare och arbetssökande kommer att ta tillvara de nya möjligheter som finns och söka på kompetenser som komple-ment till att på traditionellt vis söka via yrkeskoder.

Funktionen finns där sedan den 31 oktober men själva ordlistan med kompetensord fylls på successivt.

Hur har responsen varit?

Vi har fått positiv respons kring de stora förändrin-garna och då framför allt möjligheten att söka på kompetenser. Den negativa responsen på de borttagna funktionerna har varit större än vi förväntat oss. Det beror på att vi i några fall inte fullt ut lyckades förutsäga hur kunderna skulle använda tjänsterna och därmed inte förutsåg vilka hinder förän-dringarna ledde till. Men eftersom vi är en lärande organisation så vi tar med oss all respons in i utvecklingsar-betet, positiv som negativ.

Erik Sandström

STyrkan nr 4 / 2016 6

IT-chef Erik Sandström

Hur ser det fortsatta arbe-tet ut?

Nu börjar en kul resa där vi förbättrar tjänsterna i nära di-alog med kunderna. Vilken utveckling vi väljer att prior-itera beror på hur kunderna och arbetsförmedlarna an-vänder tjänsterna och hur de-ras respons ser ut.Om du tittar framåt några år. När Arbetsförmedlingen har blivit mer digitaliserad och vi har förändrat vår kultur och våra arbetsme-toder. Hur ser arbetsförmedlingen ut då?

Då ligger Arbetsförmedlin-gen i den absoluta toppen av-seende medarbetares digitala kompetens. Varje förmedlare arbetar dagligen med moder-na verktyg både i kundmötet och i det interna arbetet. Ap-ropå det interna arbetet så har det blivit betydligt mindre administrativa uppgifter eft-ersom dessa har automatiser-ats och istället sköts av tekni-ken. Många kunder klarar sig dessutom själva med de digitala tjänsterna så att våra förmedlare kan ägna mer tid åt de kunder som behöver det. Kunderna är också mer delak-tiga och kan styra mer över sin egen process med hjälp av de digitala verktygen.

Hur har arbetsförmedlar-nas arbetsuppgifter förän-drats? Vart jobbar de, i kundtjän-stcentra eller finns kon-toren kvar i de flesta kom-munerna?

Vi kommer att ha en utbyggd kundtjänst jämfört med idag. Men jag är ganska säker på att vi kommer att ha kontor på många ställen i Sverige. Det är viktigt dels för att sköta lokal samverkan med kommuner och andra parter, dels för att dra nytta av möj-ligheter och förutsättningar som är lokalt specifika. Den lokala servicen är ett bra komplement till den enhet-liga service vi erbjuder via digitala kanaler och där vi kan garantera hög tillgäng-lighet till alla.Erik är och kommer att vara en av myndighetens vikti-gaste personer under de när-maste åren. Vi kommer alla att påverkas av honom och hans medarbetares arbete. Vi tackar honom för att han tog sig tid och önskar honom stort Lycka till!

Rättelse:I förra numret så skrev vi att Per Samuelsson hade två söner. Det var bara delvis korrekt. Det visade sig att Samuelssons far fram som en farsot över landet. Per har tre barn och fem barnbarn, trots att han inte verkar vara en dag över 25.

Per Samuelsson

STyrkan nr 4 / 2016 7

Göran Persson har ordet

Förberedelserna inför utbyg-gnaden av piloten Digitala Arbetsförmedlingen (Arbets-förmedlingen Distansservice) har pågått sedan i våras. Från 3 oktober kan arbetssökande i Umeå, Gävle, Norra Dalarna och Nordöstra Göteborg välja att få all handläggning och service på distans. STyrkan ringde upp Göran Persson, chef för MO-Västra Svea-land, för att ta reda på hur ar-betet fortskrider ute i landet.

Hur går tankarna kring digitaliseringen hos er?

Digitaliseringen är viktig uti-från medborgarnas förvänt-ningar på oss som myndighet. Kunder vill ha möjlighet att ta del av Arbetsförmedlingens erbjudanden och tjänster digi-talt, precis som de kan göra från andra myndigheter

och företag.

Hur kommer man att mär-ka ute på kontoren, när vi har fått den nya infrastruk-turen för digitaliseringen på plats?

Den stora skillnaden jämfört med idag är att kunden kan använda olika kanaler för att lösa sitt ärende, samt att all information runt kunden ska kunna följa med oavsett vilk-en kanal hen befinner sig i. Mycket av den service som nu levereras via fysiska möten på arbetsförmedlingen kommer att kunna levereras digitalt. Utifrån de piloter som redan är igång kan vi dra slutsatsen att många kunder kommer att välja den digitala vägen för att få sitt ärende löst. Det öppnar för möjligheten att prioritera tiden annorlunda jämfört med

idag och lägga mer resurser på t ex arbetsgivarkontakter och lösa arbetsgivares behov av arbetskraft.

Har ni någon preliminär tidsplan för de här förän-dringarna? Norra Dalarna har varit ett pi-lotkontor under hösten. Nästa år räknar vi med att kunna koppla på ett par kontor yt-terligare, men det finns inget beslut om detta ännu.Den digitala utvecklingen sker stegvis och redan nu måste vi fundera över vad det innebär för oss. Det här är en viktig del i utvecklingen och kulturförändringen. För att ly-ckas med det behöver vi möta kundernas behov och anpassa vårt arbetssätt och förhålln-ingssätt utifrån det.

Vi tackar Göran för att han ville ställa upp och önskar Västra Svealand lycka till med genomförandet!

Göran Persson

STyrkan nr 4 / 2016 8

Digitalisering och aktivitetsbaserat arbetssätt i andra myndigheter

ST inom Arbetsförmedlingen har mycket kontakter med fackliga representanter från andra myndigheter. Många gånger så har de erfarenheter från saker som vår myndighet är på väg in i. Det är ett utbyte som är väldigt värdefullt. STyrkan passade på att prata lite med ett par fackliga kol-legor från andra myndigheter för att få en bild av hur det har gått med deras införande av digitalisering och aktiv-itetsbaserade arbetssätt. Vi börjar med Johan Almén från Försäkringskassan.

Försäkringskassan ligger i framkant vad gäller digital-iseringen inom myndighets-världen. Hur ser utvecklin-gen ut hos er?

Externt är vår myndighet an-gelägen om att driva på ut-vecklingen mot digitalisering. Vi går gradvis över till att bli mer och mer digitala och flera förmåner hanteras idag per

Johan Almén automatik. På sikt skall my-cket (allt utan själva bedömn-ingsmomenten) kunna ske digitalt och våra försäkrade skall själva kunna lösa en hel del ärenden hos oss genom in-loggning på vår hemsida eller app.

Hur har digitaliseringen påverkat er verksamhet?

Digitaliseringen på vår myn-dighet har påverkat, påverkar och kommer påverka vår verksamhet i väldigt hög grad. Den har förändrat ar-betssätt och hur vi kommu-nicerar med varandra och omgivningen och den anges som en av tre ”möjliggörare” för att myndigheten skall nå sina uppsatta mål i framtiden. Jag skulle nog säga att digi-taliseringen genomsyrar hela vår verksamhet och avseende förhållandet till det aktivitets-baserade arbetssättet är det en absolut grundförutsättning att det finns en viss uppnådd grad av digitalisering för ett sådant kontor.

Johan berättar lite om det aktivitetsbaserade ar-betssättet inom Försäkring-skassan. Hur har det påver-kat arbetssättet?

Eftersom det på aktivitets-baserade arbetsplatser finns stor rörlighet bland

personalen, där det kan vara svårt att veta var någon sitter, samt att alla som flyttar runt behöver kunna arbeta utan tekniska hinder (tidstjuvar) så förutsätter det att medarbetar-na har teknisk kunskap och utrustning för att kunna job-ba så. Papperslösa samhället är idealbilden. Hos oss sker möten i hög grad över nätet – även när de som möts sitter i samma rum då det förutom minskade resor också bety-der möjligheter att dela doku-ment eller kommunicera med varandra på fler sätt än rent verbalt.

Problemet hos oss har kort-fattat varit att konceptet inte förankrats tillräckligt i de behov som medarbetare har. Följden har blivit att medar-betarnas behov tolkats och det har inte blivit helt rätt. Därtill finns stor okunskap kring konceptet, inte bara hos medarbetare utan även hos chefer. Detta har lett till att istället för att anpassa arbet-splatsen utifrån arbetssätt så har det tvingat fram ett annat arbetssätt genom en förän-dring av arbetsplatsen. Och den har inte alltid upplevts positiv. Medarbetare svarar med de medel de har vilket ger uttryck av att de i högre grad än tidigare väljer att ar-beta på annan plats (ex. hemi-från). Detta har i sin tur

STyrkan nr 4 / 2016 9

Försäkringskassan Trafikverket

effekter på chefers möj-ligheter att leda och styra verksamheten.

Då utvecklingen går snabbt är det inte alla medarbetare som hänger med och det är svårt att hantera. Samtidigt kan vi konstatera att vår arbetsgivare ibland har lite väl bråttom – man kanske kommer fram snabbare om man springer men inte om man springer åt fel håll, liksom. Om det gjorts fler ansträngningar att invol-vera personalen i denna ut-veckling och inte alltid ha så bråttom så kunde det ha lan-dat mycket bättre än vad det hittills gjort. Detta till trots så är alla inte emot exempelvis aktivitetsbaserade arbetsplat-ser. Men om de skall fungera så krävs att det i hög grad byggs åt medarbetarna uti-från deras behov och inte ska-pas ett fast koncept som skall gälla för alla och innebära ett helt nytt arbetssätt där medar-betaren förminskas till en ren utförare, en maskindel.

Har du några råd att ge till oss som fackförbund?

Mitt råd till er är att uppma-na arbetsgivaren till att agera klokt, att fundera ordentligt kring behovet för varje me-darbetare som är tilltänkt att arbeta vid en sådan plats. Att värdera alternativ som t.ex flexkontor – i många fall ser jag att det skulle vara en bät-tre lösning (som dessutom har starkare stöd i vetenskapen kring vilka effekter som kan förväntas uppnås). Att före införandet ge alla medarbe-tare möjlighet till insyn och delaktighet i processen mot ett sådant kontor så att när det i så fall sker, känns som deras skapelse.

Vi tackar Johan så mycket och önskar honom och våra kolle-gor på Försäkringskassan, Ett riktigt Gott Nytt År!

På ett aktivitetsbaserat kon-tor är det arbetsuppgifterna som styr var du arbetar. Ar-betsplatsträffar i storgrupp, fokusering i tysthet, telefon-samtal eller småprat inom arbetsgruppen är exempel på några aktiviteter som utförs bäst i vitt skilda miljöer. Allt fler företag och organisation-er bygger nu om sina kon-tor, eller flyttar in i helt nya lokaler, i syfte att anpassa ar-betsmiljön till dagens teknik och nya sätt att arbeta.

Ett aktivitetsbaserat kontor är oftast uppdelat i olika zoner: en aktiv zon, en mellanzon och en lugn zon. Den som ar-betar väljer plats beroende på sina behov för stunden. I den lugna zonen arbetar man tyst och ostört. I mellanzonen sit-ter man tillsammans med sina kollegor på liknande sätt som i ett öppet kontorslandskap. I den aktiva ytan möts man för diskussioner, arbete i grupp eller enskilt.

En annan myndighet som har provat på det här är Trafikver-ket. Där har man på flera håll infört aktivitesbaserade kontor. STyrkan besökte huvudkontoret och tog en pratsstund med Jerk Wiktors-son, ordförande för ST inom Trafikverket.

STyrkan nr 4 / 2016 10

Bild Tobias Johqvist

Hur har processen med att införa aktivitetsbaserat kontor sett ut?

Arbetsgivaren har varit noga med att personalen ska få vara med och bestämma. Man har suttit ned i arbetsgrup-perna och försökt uppskatta hur fördelningen mellan de olika ”rumstyperna” ska se ut. Hur många skärmar behöver man? Hur mycket förvaring? Vanligtvis så har man fått ett skåp och en hyllmeter till sina personliga ägodelar. På något ställe så behövde personalen 2 m, men där har det blivit trångt. Det viktiga är dock att personalen får komma till tals och att även de som är kritis-ka får chansen att uttrycka sig. Aktivitetsbaserade kontor passar inte alla.

Hur har verksamheten hos er påverkats av det?

På många håll så upplever man en brist på rum för lync-möten, s k webrum. Det är ett problem när man sitter i ett storrum och behöver gå un-dan för att ta ett samtal. Vi har mer och mer lyncmöten och rummen räcker inte till.

Det har fått till följd att fler an-ställda väljer att arbeta hemi-från. Det är svårare att hitta folk idag än det var förr. Du kan inte gå till personens rum för att dryfta en fråga, utan du måste söka rätt på personen först.

Hur har personalen upplevt det?

Det finns många som tycker att det är bra. Det är mer so-cialt och man kan dra nytta av överhörningen som blir. Andra störs och upplever att det är drygt att byta plats hela tiden. Vi har personalgrupper som har arbetsuppgifter som inte innebär tjänsteresor etc. De är på kontoret varje dag, men måste ändå hålla på och byta plats. Om man aldrig byter aktivitet, varför ska man då byta plats? - Vi måste diskutera om det är rimligt att man har samma regler för en som är på kontoret varje dag, som

någon som är inne högst en gång i veckan. Där har man gjort undantag när man har låtit de här personerna ha ”första tjing” på en speciell plats. Men de måste ända plocka undan sina saker var-je dag. Principen om ”clean desk” gäller alla. Här säger Jerk att han tror att man måste vara öppen för att diskutera individuella ordningsregler.

Vad har ni för råd till oss?

Gör studiebesök! Diskutera inom personalgrupperna hur behoven ser ut hos er.Bygg inte för tight. Loka-lerna måste vara flexibla om verksamheten ändras. Vår arbetsgivare har varit väldigt lyhörd och låtit personalen få komma till tals. Det är väldigt viktigt när man genomför en sån här förändring. Har man upptäckt att något blev fel, så har man också varit öppen för att ändra. Vi tackar Jerk för intervjun och önskar honom och per-sonalen på Trafikverket en God Jul och ett Gott Nytt År!

STyrkan nr 4 / 2016 11

Redaktionen

STyrkan utges av avdelningsstyrelsen för ST inom Arbetsförmedlingen och är öppen för alla medlemmar i ST inom Arbetsförmedlingen. STyrkan får citeras med angivande av källa. STyrkan tar gärna emot material från skribenter runt om i landet.Redaktionen: Postadress: Johan Eklund, Chefredaktör och ansvarig utgivare. 010-486 24 24 STyrkans redaktionjohan.eklund@arbetsformedlingen.se ST inom Arbetsförmedlingen Carola Jonsson, 010-486 51 71 Box 183, 791 24 Faluncarola.jonsson@arbetsformedligen.se E-post: Sandra Lundin Hedlund, 010-487 97 56 st-centralt@arbetsformedlingen.se sandra.lundin-hedlund@arbetsformedlingen.se

STs chefsombudsman Inger Ehn-Knobblock har kunskap om ledarskapsfrågor och kan hjälpa dig utvecklas i din chefsroll inom staten. Kontakta henne på tel. 08-790 51 86 eller mejla inger.ehn-knobblock@st.org

Kontaktpersoner på Arbetsförmedlingens chefssektion: Samir Rajic tel. 010-488 17 78 eller Fredrik Andersson 073-068 19 74.

Läs mer om andra förmåner som ingår i ditt chefsmedlemskap på www.st.org/chef

BEHÖVER DU KONKRET STÖD FÖR DITT LEDARSKAP?

Sista sidan

Redaktörens spalt den här gången blir några återanvända ord. Dels för att det är bra med återvinning, men framförallt för att jag vill skicka med er dom här orden. Det är ursprungli-gen ord som jag skrev i slutet på 2013 efter att min pappa hade gått bort samt en hel del an-dra motgångar. Jag tänkte först att jag skulle ha ändrat om så att det hade blivit mer aktuellt. Samtidigt så vill jag förmedla att livet går upp och ner. När det är som eländigast kan det vara svårt att se ljuset i horisonten, men det finns alltid där. Därför lät jag texten behålla sin ursprungsform. Här kommer den!

December har alltid varit en av mina favoritmånader. Dels för att jag gillar ljuset med julen och dels för att det är en månad då man gör bokslut över året som har varit. Bokslut innebär också att man får en sista chans att göra något positivt av året. Bry sig lite extra, skänka lite om man kan, försöka att göra något roligt som man kan ta med sig in i nästa år. Ett kort tag i höstas så tänkte jag att 2013 blev ett riktigt skitår. Det här varit ett år med hän-delser som har gjort mig otroligt ledsen, men det har också varit ett år med händelser som jag aldrig skulle vilja vara utan. Ett skitår för mig är när det inte händer någonting. Det här har varit ett år med många händelser som kommer att betyda mycket för hur jag utvecklas framöver. Tar man sig igenom smärtan så lär man sig alltid saker både om sig själv och om sin omgivning.

Livet kan kännas väldigt mörkt ibland. Då måste man påminna sig själv om att det finns alltid nya saker att fylla det med, saker som du kan göra för att fylla ditt och andras liv med glädje och värme. Saker att förändra och saker att slåss för. Du kan inte påverka allt som händer i ditt liv, men du kan själv se till att det händer saker som utvecklar dig och utmanar dig. Jag vet inte hur mitt 2014 kommer att bli, men jag vet att det kommer att bli ett år då jag engagerar mig extra mycket för att göra bra saker både för mig själv och för andra. Ett år då jag vill slåss igen för saker som jag tror på. Ett år med engagemang. Framförallt ett år med medmänsklighet, för det vet jag att både jag och min omgivning mår bra av. På en av årets sista promenader så hittade jag den här rosa golfbollen. Det är också en av sakerna som jag gillar med december. Hur ledsen du än är i slutet på året, så kan du alltid gå in i ett nytt år med förhoppningen att det här ska bli det bästa året någonsin. Med dom avslut-ningsorden så vill redaktionen skicka in er i det nya året med förhoppningen att det kommer att bli ert bästa år någonsin!

Ett Gott slut och ett riktigt Gott Nytt År önskar vi eder!