Vårdandets symfoni – fenomenet vårdrelation i skenet av två världsbilder

Linnaeus University Dissertations No 126/2013

VÅRDANDETS SYMFONI – fenomenet vårdrelation i skenet av två världsbilder

JUDY CHOW

LINNAEUS UNIVERSITY PRESS

Linnaeus University Dissertations No 126/2013

VÅRDANDETS SYMFONI – fenomenet vårdrelation i skenet av två världsbilder

JUDY CHOW

LINNAEUS UNIVERSITY PRESS

Abstract Chow, Judy (2013). Vårdandets symfoni – fenomenet vårdrelation i skenet av två världsbilder (The symphony of care - the phenomenon of care relationships as reflected in two perspectives) Linnaeus University Dissertations No 126/2013. ISBN: 978-91-87427-17-6. Written in Swedish with a summary in English. This thesis 'The Symphony of Care’ consists of four studies focusing on care relationships between patients and professional caregivers. Care relationships are central to the health process and a fundamental element in caregiving. The term care relationship is widely used in caring science but lacks a clear definition, which can create misunderstanding and can constitute an obstacle when attempting to optimize care relationships. The aim of this thesis is to describe the phenomenon of care relationships in order to add to the body of knowledge in caring science. The main research questions are:

What is a care relationship within the caring science field? How can a care relationship be optimized to improve its caring

function, in order to promote health? The ontological foundation of this thesis is caring science. Phenomenology and Lifeworld theory are used as its epistemological bases. Reflective Lifeworld Research is used as a methodological approach. The four studies were conducted in different contexts and cultures- the first two empirical studies were performed in China and the remaining two, a metasynthesis and a secondary analysis, were carried out in a Swedish context. The results show that care relationships are temporary intentional relationships between a person who needs help and a helper. The purpose of this relationship is to support the patient in his/her dynamic health process, which is unique for each person in different times and contexts. Care relationships are fragile because the patient is vulnerable and the demand on the helper is great. It is an inter-human relationship between equals, which can at the same time be an asymmetric relationship due to the professionalism with the caregiver and the vulnerability with the patient. A care relationship is not independent, but is affected by internal factors such as the two individuals’ lifeworlds and external factors such as health policies, organization, economics, health culture and environment. To optimize the effectiveness of caring, the relationship and its surrounding need to be in harmony. The view of care relationships should be broadened to include the external resources in order to optimize their caring potential. Keywords: care relationship, China, Sweden, phenomenology, qualitative research, reflective lifeworld research, metasynthesis, secondary analysis, patient, professional caregiver, professional-patient relationship, transcultural care study.

Vårdandets symfoni – fenomenet vårdrelation i skenet av två världsbilder Akademisk avhandling för filosofie doktorsexamen i vårdvetenskap vid institutionen för hälso- och vårdvetenskap, Linnéuniversitetet, Växjö, Sweden, 2013

ISBN: 978-91-87427-17-6 Printed by: Elanders Sverige AB, 2013

Abstract Chow, Judy (2013). Vårdandets symfoni – fenomenet vårdrelation i skenet av två världsbilder (The symphony of care - the phenomenon of care relationships as reflected in two perspectives) Linnaeus University Dissertations No 126/2013. ISBN: 978-91-87427-17-6. Written in Swedish with a summary in English. This thesis 'The Symphony of Care’ consists of four studies focusing on care relationships between patients and professional caregivers. Care relationships are central to the health process and a fundamental element in caregiving. The term care relationship is widely used in caring science but lacks a clear definition, which can create misunderstanding and can constitute an obstacle when attempting to optimize care relationships. The aim of this thesis is to describe the phenomenon of care relationships in order to add to the body of knowledge in caring science. The main research questions are:

What is a care relationship within the caring science field? How can a care relationship be optimized to improve its caring

function, in order to promote health? The ontological foundation of this thesis is caring science. Phenomenology and Lifeworld theory are used as its epistemological bases. Reflective Lifeworld Research is used as a methodological approach. The four studies were conducted in different contexts and cultures- the first two empirical studies were performed in China and the remaining two, a metasynthesis and a secondary analysis, were carried out in a Swedish context. The results show that care relationships are temporary intentional relationships between a person who needs help and a helper. The purpose of this relationship is to support the patient in his/her dynamic health process, which is unique for each person in different times and contexts. Care relationships are fragile because the patient is vulnerable and the demand on the helper is great. It is an inter-human relationship between equals, which can at the same time be an asymmetric relationship due to the professionalism with the caregiver and the vulnerability with the patient. A care relationship is not independent, but is affected by internal factors such as the two individuals’ lifeworlds and external factors such as health policies, organization, economics, health culture and environment. To optimize the effectiveness of caring, the relationship and its surrounding need to be in harmony. The view of care relationships should be broadened to include the external resources in order to optimize their caring potential. Keywords: care relationship, China, Sweden, phenomenology, qualitative research, reflective lifeworld research, metasynthesis, secondary analysis, patient, professional caregiver, professional-patient relationship, transcultural care study.

Vårdandets symfoni – fenomenet vårdrelation i skenet av två världsbilder Akademisk avhandling för filosofie doktorsexamen i vårdvetenskap vid institutionen för hälso- och vårdvetenskap, Linnéuniversitetet, Växjö, Sweden, 2013

ISBN: 978-91-87427-17-6 Printed by: Elanders Sverige AB, 2013

This thesis is dedicated with love and gratitude

to the memory of my two best friends.

They were a nurse and a patient when we first met.

I would like to thank the late

Ip Tse Siu Fong葉謝少芳 for guiding me into this wonderful profession,

and the late

Chan Chiu Ngor, Winnie陳翠娥 for teaching me how to live life.

How I wish that you could be here with me today!

This thesis is dedicated with love and gratitude

to the memory of my two best friends.

They were a nurse and a patient when we first met.

I would like to thank the late

Ip Tse Siu Fong葉謝少芳 for guiding me into this wonderful profession,

and the late

Chan Chiu Ngor, Winnie陳翠娥 for teaching me how to live life.

How I wish that you could be here with me today!

Acknowledgments

When I decided to start my study as a PhD student a few years ago, I had prepared myself for several years of hard working onwards. Never in my wildest fantasy could I imagine that I would have so much fun and so many memorable moments in the years to follow. Many have contributed with their help in this thesis or transformed my time as a PhD student into many enjoyable and precious moments.

I am indebted to Professor Karin Dahlberg, who invited me to conduct research and allowed me to take the time I needed to consider the offer, even if it had taken two years. I am also grateful for her guidance into the wonderful world of Phenomenology, Lifeworld Theory and the Reflective Lifeworld Research, in which I found myself at home. Those were the ways to conduct research which I was seeking in my previous years, but could not find. Thank you, Karin, also for all the trust and patience that you have given me and allowed my own way of being. I suppose that this is the main reason why my interest and joy in research did not fade away in all of these years. I am extremely lucky to have a knowledgeable, wise and open-minded supervisor like you.

I would like to thank Stig Wenneberg who contributed an alternative perspective to this thesis. Stig is my only supervisor who is not a phenomenologist. He showed me the other perspective in this thesis and pointed out all the details in this thesis that a phenomenologist would have taken for granted. I would also like to thank him for his humor in his comments, which usually brought a laugh or a smile to the never-ending monotony of writing and redrafting. Thank you for constantly showing your interest in my research.

To my third supervisor, Ulrica Hörberg, I would like to express my gratitude for your guidance in the phenomenology jungle. You put me back on the right track many times when I was about to get lost. I would also like to thank Ulrica for her sincerity and warmness, and for always being there when needed, for a sentence exchange or an emergency advice. Thank you for your encouragement at all times. Thank you for all the driving to Pajebo.

I would also like to thank Shirin Sandström and Carina Elmqvist who motivated me to this PhD education adventure, and Björn Albin for his help in opening the doors for my research in China. Thanks also to Professor Pang Mei-che, Samantha, Professor Chen Jinxiu, Professor Chi Jianhuai and many other staff in the universities in Hong Kong and China that I visited. I thank them for their kind reception and their help. A special thanks to Ge Li for her help and support.

To Professor Maria Berg, Professor Jan Bärmark, Professor Kerstin Peterson, Professor Carl-Magnus Stolt, Reet Sjögren who were the opponents

Acknowledgments

When I decided to start my study as a PhD student a few years ago, I had prepared myself for several years of hard working onwards. Never in my wildest fantasy could I imagine that I would have so much fun and so many memorable moments in the years to follow. Many have contributed with their help in this thesis or transformed my time as a PhD student into many enjoyable and precious moments.

I am indebted to Professor Karin Dahlberg, who invited me to conduct research and allowed me to take the time I needed to consider the offer, even if it had taken two years. I am also grateful for her guidance into the wonderful world of Phenomenology, Lifeworld Theory and the Reflective Lifeworld Research, in which I found myself at home. Those were the ways to conduct research which I was seeking in my previous years, but could not find. Thank you, Karin, also for all the trust and patience that you have given me and allowed my own way of being. I suppose that this is the main reason why my interest and joy in research did not fade away in all of these years. I am extremely lucky to have a knowledgeable, wise and open-minded supervisor like you.

I would like to thank Stig Wenneberg who contributed an alternative perspective to this thesis. Stig is my only supervisor who is not a phenomenologist. He showed me the other perspective in this thesis and pointed out all the details in this thesis that a phenomenologist would have taken for granted. I would also like to thank him for his humor in his comments, which usually brought a laugh or a smile to the never-ending monotony of writing and redrafting. Thank you for constantly showing your interest in my research.

To my third supervisor, Ulrica Hörberg, I would like to express my gratitude for your guidance in the phenomenology jungle. You put me back on the right track many times when I was about to get lost. I would also like to thank Ulrica for her sincerity and warmness, and for always being there when needed, for a sentence exchange or an emergency advice. Thank you for your encouragement at all times. Thank you for all the driving to Pajebo.

I would also like to thank Shirin Sandström and Carina Elmqvist who motivated me to this PhD education adventure, and Björn Albin for his help in opening the doors for my research in China. Thanks also to Professor Pang Mei-che, Samantha, Professor Chen Jinxiu, Professor Chi Jianhuai and many other staff in the universities in Hong Kong and China that I visited. I thank them for their kind reception and their help. A special thanks to Ge Li for her help and support.

To Professor Maria Berg, Professor Jan Bärmark, Professor Kerstin Peterson, Professor Carl-Magnus Stolt, Reet Sjögren who were the opponents

Elmqvist for reading and commenting, and also for their help to improve the writing of my manuscript.

I would like to thank Anna Kasén, Professor Barbara Paterson and Gunilla Carlsson for their inspirations. I would also like to give my thanks to Fyrklövern for their interesting and valuable course, ‘Att nyttiggöra forskning och vetenskap’. Thank you for the reflections and insights that were given and the great group spirit that was created in the class. Special thanks to Kjärstin and Emma. I wish good luck to our LNU group members, Henrietta, Anna, Sofia, Martin and Lars, for their PhD studies and their research.

I am truly grateful for all the help that I have received from Lars Nordblom, David Newkumet, Christina Frisk, Eva Britt Granath and all the members of the Växjö Symphonic Orchestra for their help and participation in the photo on the front page of this thesis. A special thanks to Magnus Arufeet for his beautiful citation which was used to end the thesis.

Since I moved to Sweden, Växjö University, alias Linnaeus University has more or less become my second home. I am grateful for the opportunity to study and to conduct research in this charming university where everything seems possible. I would like to thank all the excellent administrative staffs in the Department of Caring Science. Kristina Julin, what would we PhD students do without you? Thank you Fatema, Dennis, Mikael, Madeleine, Kristina H, Björn M and many others. Special thanks to Ingrid Bonnevier who is always available for others. I would also like to thank Ingrid Runeson, Kerstin Gynnerstedt, David Brunt, Håkan Hallmer, Elisabeth Carlsson for their understanding and concern as leaders in the organization. A sincere thanks to all the knowledgeable librarians at the library of Linnaeus University for their help at the different stages in my research. A special thanks to Ingemar Gunnarsson for his help when needed.

A very big thanks to many of my Chinese exchange students who shared their stories and time with me. Very special thanks to Du Dongyong, Li Zongyi, Chan Zewei and Liang Minyi for introducing many new and useful programs, apps and tools to me which made a PhD student’s life much more enjoyable and easy.

I would like to thank many of my patients for their contribution. Many of them helped with suggestions, advice and tips for literature and in many other ways in this thesis. A big thanks to all of the participants in the empirical studies. I have learned a lot from you.

I would like to express my great gratitude to my beloved family, my sister-in-law Lau Oi-kwan, my bother Chow Koon-yim, my beloved nephews Andy, Chi Shan, Aaron, and my parents in-law Ing-Margreth and Hans, for believing in me and always being there to offer their support and help. To my son, Kim, for his companionship to Hong Kong and China during my research periods. Much thanks and love to Magnus for the unconditional love, enormous patience, great support, the nice discussions and companionship. I

in the different stages of this thesis, I would like to thank them for the valuable and constructive comments that they have contributed in this thesis.

I would like to thank Gunilla Lindqvist and Johanna Norén for sharing all the ups and downs, and also for sharing the responsibilities as PhD student representatives at the HLK. It was fun to work with you two. And I wish good luck to Sofia and Ami who took over our posts there. And I would like to thank all the other members at the HLK for their kind considerations and cooperation. Thank you, Professor Margaretha Ekebergh, Professor Katarina Hjelm, Professor Eva Benzein, Professor David Brunt and all the other members at HLK. A special thanks to David for all the encouragement, constructive comments and kind words that has been given to me in all of these years and also for his help with the English texts.

I am honored to work as one of the members in the Committee for Internationalization at Linnaeus University together with our chairman Nils Nilsson and Professor Catherine Legrand, Professor Maria Olaussen, Professor Marcelo Milrad, Anna Lund, Björn Albin, Karin Lundhgren and the other members of the Committee. I want to thank them for the positive atmosphere and the nice inspirations and cooperation that were created in the group. Special thanks to Catherine for all the good memories and advices in Dublin and Anna for the co-working in the exciting project Global Lounge for LNU.

I would like to say thank you to all the past and present PhD students in the Department of Health Science at Linnaeus University for the fun and less funny periods of research. A big thanks to the blueberry gang: Anders, Susanne, Barbro, Anna for their companionship; and to Emina, Ann-Christin, Camilla, Niklas, Esther, Fortunate, Bengt-Olof and many others for sharing this intensive but interesting period in life. Thank you for the laughter and tears that we shared. A special thanks to Lise-lott Ozolins for the laughter, encouragement, support and friendship in all of these years.

Without the club members, Yushu Li, Sara Lin, Aihui Peng and Jane Yau, at the Chinese Lady’s PhD club at LNU, life would not be as meaningful and fun as a Chinese Female PhD student in Sweden. I would like to thank all of you for all the eating parties, memorable trips, the scientific and non-scientific discussions, inspirations and the genuine sharing of all kinds, including the expert knowledge in your fields. I am so happy to have you as my friends.

Sincere thanks to Professor Bengt Fridlund, Mikeal Rask, Professor Terese Bondas, Clas Ekenstam, Annika Larsson Mauleson, Anita Bengtsson Tops, Kerstin Wikby, Mitsuru Suzuki, Christina Linderholt who showed their interest, and with all their encouragement and the kind words that were given at the different stages of the thesis. Many thanks to my overseas colleagues Jen Shangren and Bakary Njie for their interesting discussions and all those enjoyable moments that we shared.

A special thanks to Åsa Roxberg, Sofia Almerud, Anna-Lena Norberg, Hock Khoe, Jane Yau, Helene Valdemarsson, Maarit Poikela Martin, Carina

Elmqvist for reading and commenting, and also for their help to improve the writing of my manuscript.

I would like to thank Anna Kasén, Professor Barbara Paterson and Gunilla Carlsson for their inspirations. I would also like to give my thanks to Fyrklövern for their interesting and valuable course, ‘Att nyttiggöra forskning och vetenskap’. Thank you for the reflections and insights that were given and the great group spirit that was created in the class. Special thanks to Kjärstin and Emma. I wish good luck to our LNU group members, Henrietta, Anna, Sofia, Martin and Lars, for their PhD studies and their research.

I am truly grateful for all the help that I have received from Lars Nordblom, David Newkumet, Christina Frisk, Eva Britt Granath and all the members of the Växjö Symphonic Orchestra for their help and participation in the photo on the front page of this thesis. A special thanks to Magnus Arnfelt for his beautiful citation which was used to end the thesis.

Since I moved to Sweden, Växjö University, alias Linnaeus University has more or less become my second home. I am grateful for the opportunity to study and to conduct research in this charming university where everything seems possible. I would like to thank all the excellent administrative staffs in the Department of Caring Science. Kristina Julin, what would we PhD students do without you? Thank you Fatema, Dennis, Mikael, Madeleine, Kristina H, Björn M and many others. Special thanks to Ingrid Bonnevier who is always available for others. I would also like to thank Ingrid Runeson, Kerstin Gynnerstedt, David Brunt, Håkan Hallmer, Elisabeth Carlsson for their understanding and concern as leaders in the organization. A sincere thanks to all the knowledgeable librarians at the library of Linnaeus University for their help at the different stages in my research. A special thanks to Ingemar Gunnarsson for his help when needed.

A very big thanks to many of my Chinese exchange students who shared their stories and time with me. Very special thanks to Du Dongyong, Li Zongyi, Chan Zewei and Liang Minyi for introducing many new and useful programs, apps and tools to me which made a PhD student’s life much more enjoyable and easy.

I would like to thank many of my patients for their contribution. Many of them helped with suggestions, advice and tips for literature and in many other ways in this thesis. A big thanks to all of the participants in the empirical studies. I have learned a lot from you.

I would like to express my great gratitude to my beloved family, my sister-in-law Lau Oi-kwan, my bother Chow Koon-yim, my beloved nephews Andy, Chi Shan, Aaron, and my parents in-law Ing-Margreth and Hans, for believing in me and always being there to offer their support and help. To my son, Kim, for his companionship to Hong Kong and China during my research periods. Much thanks and love to Magnus for the unconditional love, enormous patience, great support, the nice discussions and companionship. I

do know that I am lucky. By the way, thank you for putting all the å, ä and ö in their right places.

do know that I am lucky. By the way, thank you for putting all the å, ä and ö in their right places.

Vårdandets  symfoni

Vårdandets  symfoni  ­  fenomenet  vårdrelation  i skenet  av  två  världsbilder

symphoniaVårdandets  symfoni

symfoni

Vårdandets  symfoni

Vårdandets  symfoni  ­  fenomenet  vårdrelation  i skenet  av  två  världsbilder

symphoniaVårdandets  symfoni

symfoni

”genom olika former  av ansning,  lekande  och lärande  åstadkomma  ett  tillstånd  av  tillit,  tillfredsställelse,  kroppsligt  och andligt  välbehag samt en känsla av att  vara  i utveckling  i  syfte att  förändra (upprätthålla, igångsätta, eller stödja) hälsoprocesserna”

alter,

”genom olika former  av ansning,  lekande  och lärande  åstadkomma  ett  tillstånd  av  tillit,  tillfredsställelse,  kroppsligt  och andligt  välbehag samt en känsla av att  vara  i utveckling  i  syfte att  förändra (upprätthålla, igångsätta, eller stödja) hälsoprocesserna”

alter,

vårdrelation vårdande relationvårdande  relation

vårdrelation ”ett övergripande begrepp för att beteckna alla relationer mellan vårdare och patient”

rela’tiore’fero

vårdrelation vårdande relationvårdande  relation

vårdrelation ”ett övergripande begrepp för att beteckna alla relationer mellan vårdare och patient”

rela’tiore’fero

partiell­formellsemi­formell

hospis  hospitale

Sverige Kina

Population (in thousands) total 

9 380 (2010) 1 348 932 (2010)

Gross national income per capita (ppp international $)

39 660 (2010) 7 570 (2010)

GDP growth (annual %)*  3.9 (2011) 9.1 (2011) Per capita government expenditure on health (ppp international $)

2 902 (2009) 155 (2009)

General government expenditure on health as percentage of total expenditure on health 

81.5 (2009) 50.3 (2009)

Private expenditure on health as a percentage of total expenditure on health

18.5 (2009) 49.7 (2009)

Private prepaid plans as percentage of private expenditure on health 

1.2 (2009) 6.2 (2009)

Hospital beds per 10 000/population

28 (2007) 41 (2005)

Physician density per 10000 population

37.7 (2008) 14.15 (2009)

Nursing & Midwives density per 10000 population

118.61(2008) 13.8 (2009)

Källor: World Health Organization (2011) och *World Bank Group (2012) 

partiell­formellsemi­formell

hospis  hospitale

Sverige Kina

Population (in thousands) total 

9 380 (2010) 1 348 932 (2010)

Gross national income per capita (ppp international $)

39 660 (2010) 7 570 (2010)

GDP growth (annual %)*  3.9 (2011) 9.1 (2011) Per capita government expenditure on health (ppp international $)

2 902 (2009) 155 (2009)

General government expenditure on health as percentage of total expenditure on health 

81.5 (2009) 50.3 (2009)

Private expenditure on health as a percentage of total expenditure on health

18.5 (2009) 49.7 (2009)

Private prepaid plans as percentage of private expenditure on health 

1.2 (2009) 6.2 (2009)

Hospital beds per 10 000/population

28 (2007) 41 (2005)

Physician density per 10000 population

37.7 (2008) 14.15 (2009)

Nursing & Midwives density per 10000 population

118.61(2008) 13.8 (2009)

Källor: World Health Organization (2011) och *World Bank Group (2012) 

”bemöta de vårdbehövande med  vänlighet  och människokärlek  samt  tillhålla den honom underställda personalen att kärleksfullt mot dem uppfylla sina åligganden”

”att svara för att klinikens vårdplatser, personal och utrustning utnyttjas effektivt… att personalen noggrant fullgör sina åligganden… att se till att verksamheten bedrivas så ekonomiskt  som  möjligt

professional

diakoni

”bemöta de vårdbehövande med  vänlighet  och människokärlek  samt  tillhålla den honom underställda personalen att kärleksfullt mot dem uppfylla sina åligganden”

”att svara för att klinikens vårdplatser, personal och utrustning utnyttjas effektivt… att personalen noggrant fullgör sina åligganden… att se till att verksamheten bedrivas så ekonomiskt  som  möjligt

professional

diakoni

Vård  i NordenScandinavian Journal of Caring Sciences

Vård  i NordenScandinavian Journal of Caring Sciences

caring/care/vård/vårdande professional­/caregiver­/nurse­ /sjuksköterska­/läkare­ /psysician­patient relations, relationship/vårdrelation/encounter/

11/ 12,China/Kina Sweden/ Sverigeprofessional­patient relation caregiver­patient relation

Kina

caring/care/vård/vårdande professional­/caregiver­/nurse­ /sjuksköterska­/läkare­ /psysician­patient relations, relationship/vårdrelation/encounter/

11/ 12,China/Kina Sweden/ Sverigeprofessional­patient relation caregiver­patient relation

Kina

Interpersonal Relations

The  Interacting  Systems  Framework

Personal  systems,  individualsInterpersonal  systems,  groups Social 

Systems,  society

hjälpare–klientrelation vårdare–patientrelation

relation(s),  relationship,  interaktion, encounter, kommunikation, gemenskap, vårdmöte process

”en ömsesidighet och kan uppfattas som ett skeende  på  ontologisk  nivå,  medan  interaktionen  kan  uppfattas  som  ett skeende på teknologisk nivå”

tom teknik”

Interpersonal Relations

The  Interacting  Systems  Framework

Personal  systems,  individualsInterpersonal  systems,  groups Social 

Systems,  society

hjälpare–klientrelation vårdare–patientrelation

relation(s),  relationship,  interaktion, encounter, kommunikation, gemenskap, vårdmöte process

”en ömsesidighet och kan uppfattas som ett skeende  på  ontologisk  nivå,  medan  interaktionen  kan  uppfattas  som  ett skeende på teknologisk nivå”

tom teknik”

ökad risk

ökad risk

”relationer som var vårdande till sin natur oftare tedde sig som vision än verklighet”

virtue­based

contextual,  qing

ethical, li theoretical, zhipractical, xin

virtue­basedprinciple­based care 

based

”relationer som var vårdande till sin natur oftare tedde sig som vision än verklighet”

virtue­based

contextual,  qing

ethical, li theoretical, zhipractical, xin

virtue­basedprinciple­based care 

based

good encounter bad encounter

good encounter bad encounter

mothering

(helping­trust relationship)

(Faith­Hope)

(teaching­learning process)

mothering

(helping­trust relationship)

(Faith­Hope)

(teaching­learning process)

phaino´menon

Zu  den Sachen  selbst

”tries to give a direct  description  of  our  experience  as  it  is, without taking account of  its psychological origin and the causal explanations which the scientist, the historian or the sociologist may be able to provide”

”Med ”metod” menas vanligtvis ett antal principer eller regler som skall styra forskningen. Den fenomenologiska metod som här avses är emellertid en ”metod” av särskilt slag. Den går ut på att fenomenologiska undersökningar inte skall styras av förutbestämda regler överhuvudtaget, ty ett sådant regelföljande ger bara tillgång till det som reglerna medger. Fenomenologiska undersökningar skall i stället, som ovan betonats, styras av sakerna själva. Kanske vore det därför bättre att använda en mindre förpliktande beteckning, t.ex. förhållningssätt.”

phaino´menon

Zu  den Sachen  selbst

”tries to give a direct  description  of  our  experience  as  it  is, without taking account of  its psychological origin and the causal explanations which the scientist, the historian or the sociologist may be able to provide”

”Med ”metod” menas vanligtvis ett antal principer eller regler som skall styra forskningen. Den fenomenologiska metod som här avses är emellertid en ”metod” av särskilt slag. Den går ut på att fenomenologiska undersökningar inte skall styras av förutbestämda regler överhuvudtaget, ty ett sådant regelföljande ger bara tillgång till det som reglerna medger. Fenomenologiska undersökningar skall i stället, som ovan betonats, styras av sakerna själva. Kanske vore det därför bättre att använda en mindre förpliktande beteckning, t.ex. förhållningssätt.”

”i den omedelbara varseblivningen uppfattar vi huset, och inte varseblivningen”

”det är först i reflektionen som vi riktar oss mot varseblivningen och dess riktadhet mot huset”

noesisnoema

Die Krisis  der  europäischen  Wissenschaften  und  die  transzendentale Phänomenologie

Varat och tiden“i­världen­varon” ”vara­i­världen

”i den omedelbara varseblivningen uppfattar vi huset, och inte varseblivningen”

”det är först i reflektionen som vi riktar oss mot varseblivningen och dess riktadhet mot huset”

noesisnoema

Die Krisis  der  europäischen  Wissenschaften  und  die  transzendentale Phänomenologie

Varat och tiden“i­världen­varon” ”vara­i­världen

*  Informanter  (18  patienter,  13  F  och  5  M)  i  artiklar  17  och  30  i  studie  3  kan  vara desamma. 

**Artiklar nummer 6, 9, 12, 15, 16, 24 och 29 som ingår i studie 3 (bilaga 4 och bilaga 5) redovisar  inte  tydligt  könsfördelningen  i  sina  studier  vilket  är  anledningen  till  att  totalt antal informanter i samtliga studier (n= 782) inte motsvarar totalsumman av kvinnor och män (n= 635 varav F=506 och M= 129) i tabellen.  

*  Informanter  (18  patienter,  13  F  och  5  M)  i  artiklar  17  och  30  i  studie  3  kan  vara desamma. 

**Artiklar nummer 6, 9, 12, 15, 16, 24 och 29 som ingår i studie 3 (bilaga 4 och bilaga 5) redovisar  inte  tydligt  könsfördelningen  i  sina  studier  vilket  är  anledningen  till  att  totalt antal informanter i samtliga studier (n= 782) inte motsvarar totalsumman av kvinnor och män (n= 635 varav F=506 och M= 129) i tabellen.  

“carefully peeling away the surface layers of studies to find their hearts and souls in a way that does least damage to them”

“carefully peeling away the surface layers of studies to find their hearts and souls in a way that does least damage to them”

”en musiker använder musikinstrument för sin föreställning, en musikpedagog använder det som ett läromedel, men för en musikterapeut är det ett hjälpmedel för patientens fysik och psyke i en rehabiliteringsprocess”.

”en musiker använder musikinstrument för sin föreställning, en musikpedagog använder det som ett läromedel, men för en musikterapeut är det ett hjälpmedel för patientens fysik och psyke i en rehabiliteringsprocess”.

relations and Sweden’ ’caring and encounter and Sweden’

Vård i Nordenvårdrelation

Professional­patient  relations caring encounter vårdrelation 

Vård i Norden

’professional­patient relations and Sweden’ ’caring and encounter and Sweden’

’professional och patient relations’ ’nurse­patient relation’ ’physican­patient relation’

’encounter’

’professional­patient 

relations and Sweden’ ’caring and encounter and Sweden’

Vård i Nordenvårdrelation

Professional­patient  relations caring encounter vårdrelation 

Vård i Norden

’professional­patient relations and Sweden’ ’caring and encounter and Sweden’

’professional och patient relations’ ’nurse­patient relation’ ’physican­patient relation’

’encounter’

’professional­patient 

”Det första han  sa när jag kom in var att mitt besvär var spinalstenos. Han bara tittade på mig  så  visste  han  vad  det  var.  Det  stämde  sedan  med röntgenbilderna. Vad han sa var helt rätt. Jag kände… jag hade en känsla av att jag kommit till den rätta läkaren. För att han kunde ge rätt diagnos. Diagnosen var mitt  i prick. Jag trodde på den direkt. Och sedan efter alla undersökningar, utredningar och konsultation hos olika läkare så var diagnosen densamma. På en del ställen har de  funderat  fram  och  tillbaka  länge  innan  de  haft  detta  klart  för sig.”

”Det första han sa när jag kom in var att mitt besvär var spinalstenos. Han bara tittade på mig så visste han vad det var”

”de har funderat fram och tillbaka länge innan de haft detta klart för sig”.

”funderat fram och tillbaka länge””Jag kände… jag

hade en känsla av att jag kommit till den rätta läkaren.”

”På en del ställen har de funderat fram och tillbaka länge innan de haft detta klart för sig.”

”Det stämde sedan med röntgenbilderna. Vad han sa var helt rätt.  Och  sedan  efter  alla  undersökningar,  utredningar  och  konsultation hos  olika  läkare så var diagnosen densamma”.

”Det första han  sa när jag kom in var att mitt besvär var spinalstenos. Han bara tittade på mig  så  visste  han  vad  det  var.  Det  stämde  sedan  med röntgenbilderna. Vad han sa var helt rätt. Jag kände… jag hade en känsla av att jag kommit till den rätta läkaren. För att han kunde ge rätt diagnos. Diagnosen var mitt  i prick. Jag trodde på den direkt. Och sedan efter alla undersökningar, utredningar och konsultation hos olika läkare så var diagnosen densamma. På en del ställen har de  funderat  fram  och  tillbaka  länge  innan  de  haft  detta  klart  för sig.”

”Det första han sa när jag kom in var att mitt besvär var spinalstenos. Han bara tittade på mig så visste han vad det var”

”de har funderat fram och tillbaka länge innan de haft detta klart för sig”.

”funderat fram och tillbaka länge””Jag kände… jag

hade en känsla av att jag kommit till den rätta läkaren.”

”På en del ställen har de funderat fram och tillbaka länge innan de haft detta klart för sig.”

”Det stämde sedan med röntgenbilderna. Vad han sa var helt rätt.  Och  sedan  efter  alla  undersökningar,  utredningar  och  konsultation hos  olika  läkare så var diagnosen densamma”.

”För att han kunde ge rätt diagnos. Diagnosen var mitt i prick. Jag trodde på den direkt”.

”Vad han sa var helt rätt. Jag kände… jag hade en känsla av att jag kommit till den rätta läkaren. För att han kunde ge rätt diagnos”.

”Han gav ett mycket djupt intryck på mig för att han var oerhört duktig. Det var han som tog bort min ryggsmärta så att jag kan stå rak igen.”

”Det första han sa när jag kom in var att mitt besvär var spinal stenos. Han   bara tittade på mig så visste han vad det var.”

”Jag  berättade  för  läkaren men han  verkade  inte  lyssna  allvarligt. Inte  som  om  han  är  seriös. Ibland lyssnar han lite och ibland inte. Missar detaljer. Ibland tittade han inte på mig… när jag berättade hur jag kände för honom. Ibland pratade han med någon annan. Det har hänt att  jag upprepat några gånger, men han  hade  fortfarande  ingen  reaktion.  Som  ibland  på  vårdcentralen, jättesnabbt... ordinerade han...”

”diagnosen stämde sedan med röntgenbilderna. Vad han sa var helt rätt. //För att han kunde ge rätt diagnos. Diagnosen var mitt i prick”

”trodde på den direkt.”

”För att han kunde ge rätt diagnos. Diagnosen var mitt i prick. Jag trodde på den direkt”.

”Vad han sa var helt rätt. Jag kände… jag hade en känsla av att jag kommit till den rätta läkaren. För att han kunde ge rätt diagnos”.

”Han gav ett mycket djupt intryck på mig för att han var oerhört duktig. Det var han som tog bort min ryggsmärta så att jag kan stå rak igen.”

”Det första han sa när jag kom in var att mitt besvär var spinal stenos. Han   bara tittade på mig så visste han vad det var.”

”Jag  berättade  för  läkaren men han  verkade  inte  lyssna  allvarligt. Inte  som  om  han  är  seriös. Ibland lyssnar han lite och ibland inte. Missar detaljer. Ibland tittade han inte på mig… när jag berättade hur jag kände för honom. Ibland pratade han med någon annan. Det har hänt att  jag upprepat några gånger, men han  hade  fortfarande  ingen  reaktion.  Som  ibland  på  vårdcentralen, jättesnabbt... ordinerade han...”

”diagnosen stämde sedan med röntgenbilderna. Vad han sa var helt rätt. //För att han kunde ge rätt diagnos. Diagnosen var mitt i prick”

”trodde på den direkt.”

’struggle’ ’fight’

struggle/fight

’struggle’ ’fight’

struggle/fight

”Patienten var redan mycket arg och skrek:– HÄR BORTA!!”

”Nu helt klart på grund av jag ligger här inne i ett sjukhus är jag en patient  .”

”Jag tycker att då har man ingen Qongde 1.”

Du är ju precis som vi!”

”Patienten var redan mycket arg och skrek:– HÄR BORTA!!”

”Nu helt klart på grund av jag ligger här inne i ett sjukhus är jag en patient  .”

”Jag tycker att då har man ingen Qongde 1.”

Du är ju precis som vi!”

V3: Det  är mycket  viktigt  att  vi  har  en  lämplig  attityd  när  vi  gör detta för patienten. 

V3: Jag förstår inte att du kan ställa en sådan fråga! 

V3: Hur kan du inte förstå vad lämplig attityd innebär? Att du kan säga  att  du  inte  vet  vad  en  lämplig  attityd  betyder?  Det  är  ju  så självklart! Du  kan  inte mena  på  allvar  att  du  inte  vet  vad  som är lämplig och inte lämplig? Skojar du med mig? Du kan kinesiska så bra så du bör förstå vad det innebär.  

V3: Det  är mycket  viktigt  att  vi  har  en  lämplig  attityd  när  vi  gör detta för patienten. 

V3: Jag förstår inte att du kan ställa en sådan fråga! 

V3: Hur kan du inte förstå vad lämplig attityd innebär? Att du kan säga  att  du  inte  vet  vad  en  lämplig  attityd  betyder?  Det  är  ju  så självklart! Du  kan  inte mena  på  allvar  att  du  inte  vet  vad  som är lämplig och inte lämplig? Skojar du med mig? Du kan kinesiska så bra så du bör förstå vad det innebär.  

vi har inte noterat några som helst olikheter i forskningspersonernas berättelser eller innebörder beroende på var de rekryterats. Bilden var förvånansvärt samstämmig.”

vi har inte noterat några som helst olikheter i forskningspersonernas berättelser eller innebörder beroende på var de rekryterats. Bilden var förvånansvärt samstämmig.”

Att  vara  sjuk  är  när  jag  inte  klarar mig  längre. När  jag  inte  kan stiga upp,  inte kan arbeta. Om jag kan gå då är jag inte sjuk. När jag  inte  kan  göra  det,  inte  kan  hantera  det,  kroppen  inte  orkar längre,  då  är  jag  sjuk.  När  jag  inte  orkar  längre  då  går  jag  till läkaren. 

P: Jag har inte känt att jag är en patient från början till slut.  

P: Även nu känner jag inte att jag är allvarligt sjuk. Från början till slut, det känns inte som jag är... en allvarligt sjuk patient.  

P: Nu helt klart på grund av jag ligger här inne i ett sjukhus är jag en patient.    

Så  fort som jag kommer  in på ett  sjukhus känner  jag att  jag är en patient. Så fort som jag kommer därifrån känner jag att jag inte är en patient. 

“naturliga”, ”vanliga”, ”normala” ”självständiga”

”psykiska och fysiska””tankar och emotioner ”

“naturliga”, ”vanliga”, ”normala” ”självständiga”

”det har sina höjdpunkter  och  dalar  på  en  ständigt  flytande  skala  mellan  balans  och obalans”

”skötas” ”underhållas”

Att  vara  sjuk  är  när  jag  inte  klarar mig  längre. När  jag  inte  kan stiga upp,  inte kan arbeta. Om jag kan gå då är jag inte sjuk. När jag  inte  kan  göra  det,  inte  kan  hantera  det,  kroppen  inte  orkar längre,  då  är  jag  sjuk.  När  jag  inte  orkar  längre  då  går  jag  till läkaren. 

P: Jag har inte känt att jag är en patient från början till slut.  

P: Även nu känner jag inte att jag är allvarligt sjuk. Från början till slut, det känns inte som jag är... en allvarligt sjuk patient.  

P: Nu helt klart på grund av jag ligger här inne i ett sjukhus är jag en patient.    

Så  fort som jag kommer  in på ett  sjukhus känner  jag att  jag är en patient. Så fort som jag kommer därifrån känner jag att jag inte är en patient. 

“naturliga”, ”vanliga”, ”normala” ”självständiga”

”psykiska och fysiska””tankar och emotioner ”

“naturliga”, ”vanliga”, ”normala” ”självständiga”

”det har sina höjdpunkter  och  dalar  på  en  ständigt  flytande  skala  mellan  balans  och obalans”

”skötas” ”underhållas”

Det  första han    sa när  jag kom  in var att mitt besvär var spinal stenos. Han bara tittade på mig så visste han vad det var. Det stämde  sedan med  röntgenbilderna.  Vad  han  sa  var  helt  rätt.  Jag kände… jag hade en känsla av att jag kommit till den rätta läkaren. För att han kunde ge rätt diagnos. Diagnosen var mitt  i prick. Jag trodde på den direkt. 

”en yrkeshjälpare”

Vi   vill  gärna  få  information    om  vår sjukdom,  sjukdomens orsak,  behandlingsåtgärder,  behandlingsplan och  prognos.  Vi  vill  gärna  veta  även  på  vilken  nivå  det  påverkar kroppen.  Läkare,  om  de  är  seriösa,  de  ska  förklara  det  för  oss  i detalj. Sådana läkare tycker vi bättre om. 

Jag som en patient, har mycket lite kunskap om vad som gäller inom detta område. Vad  jag  ska göra och hur  jag  ska göra det bestäms huvudsakligen  av  läkaren. Om  läkaren  inte  tar mig  på  allvar  och inte  verkligen  vill  hjälpa mig  att  analysera… och hjälpa mig med vad som helst. Som patient känner jag… inne i mitt hjärta känner jag mig mycket osäker. Det bästa skulle vara om relationen mellan läkare och patient var jämlik … Liksom att han  har denna speciella  kunskap  som  jag  inte har. Allting är  i hans händer. Han kan göra vad han vill. Denna typ av relation mår man inte bra av. 

P:  Helt  klart,  då  hela  kroppen  i  alla  områden  har  blivit  mycket sämre.  Kraften,  har  blivit  mycket  sämre,  så  patientens  tillstånd framträdde tydligt.  

P:  Inte  som  JAG.  Vanligtvis  tycker  jag  om  att  idrotta,  träna med hantlar, vandra i berg. I alla fall, alla på min arbetsplats säger att jag har  en utmärkt  kropp. Den  var  toppen. Efter  operationen,  den havererade hela kroppen.  

P: Ja visst,   hade inte det tillståndet tidigare. Tidigare när jag gick   nu  går  jag mycket  långsamt.  Sådant tillstånd. En patients tillstånd.”   

”allvarligt”

Vanligtvis är jag så livlig som en drake och tiger. Nu ligger jag här som  en  död  mus  i  sängen  utan  att  kunna  göra  något.  Det  känns jobbigt. Oerhört jobbigt. Inte bara lite jobbigt, utan mycket, mycket jobbigt. Jag kan inte göra någonting. Inget kan jag göra. Jag är ju en patient. 

Det  första han    sa när  jag kom  in var att mitt besvär var spinal stenos. Han bara tittade på mig så visste han vad det var. Det stämde  sedan med  röntgenbilderna.  Vad  han  sa  var  helt  rätt.  Jag kände… jag hade en känsla av att jag kommit till den rätta läkaren. För att han kunde ge rätt diagnos. Diagnosen var mitt  i prick. Jag trodde på den direkt. 

”en yrkeshjälpare”

Vi   vill  gärna  få  information    om  vår sjukdom,  sjukdomens orsak,  behandlingsåtgärder,  behandlingsplan och  prognos.  Vi  vill  gärna  veta  även  på  vilken  nivå  det  påverkar kroppen.  Läkare,  om  de  är  seriösa,  de  ska  förklara  det  för  oss  i detalj. Sådana läkare tycker vi bättre om. 

Jag som en patient, har mycket lite kunskap om vad som gäller inom detta område. Vad  jag  ska göra och hur  jag  ska göra det bestäms huvudsakligen  av  läkaren. Om  läkaren  inte  tar mig  på  allvar  och inte  verkligen  vill  hjälpa mig  att  analysera… och hjälpa mig med vad som helst. Som patient känner jag… inne i mitt hjärta känner jag mig mycket osäker. Det bästa skulle vara om relationen mellan läkare och patient var jämlik … Liksom att han  har denna speciella  kunskap  som  jag  inte har. Allting är  i hans händer. Han kan göra vad han vill. Denna typ av relation mår man inte bra av. 

P:  Helt  klart,  då  hela  kroppen  i  alla  områden  har  blivit  mycket sämre.  Kraften,  har  blivit  mycket  sämre,  så  patientens  tillstånd framträdde tydligt.  

P:  Inte  som  JAG.  Vanligtvis  tycker  jag  om  att  idrotta,  träna med hantlar, vandra i berg. I alla fall, alla på min arbetsplats säger att jag har  en utmärkt  kropp. Den  var  toppen. Efter  operationen,  den havererade hela kroppen.  

P: Ja visst,   hade inte det tillståndet tidigare. Tidigare när jag gick   nu  går  jag mycket  långsamt.  Sådant tillstånd. En patients tillstånd.”   

”allvarligt”

Vanligtvis är jag så livlig som en drake och tiger. Nu ligger jag här som  en  död  mus  i  sängen  utan  att  kunna  göra  något.  Det  känns jobbigt. Oerhört jobbigt. Inte bara lite jobbigt, utan mycket, mycket jobbigt. Jag kan inte göra någonting. Inget kan jag göra. Jag är ju en patient. 

P: Hon har ett äkta leende.  

P: Ett äkta leende kan du se i ansiktet... det är mycket naturligt. Du kan skilja det från ett oäkta leende. Om en läkare vill ditt bästa och har  ett  äkta  leende...  det  leendet  kommer  inifrån.  Om  det  är  ett oäkta leende, om det är ytligt och har en känsla av stelhet, då är det inte det samma.  

P: Det känns skrämmande. Under tiden jag varit här har  all  personal  haft  mycket  naturliga  leenden.  Jag  har  sett  ett 

  på  den  tidigare  avdelningen.  Jag  såg  en  vårdare. Trots  att  hon  log  med  ansiktet  var  ansiktsmusklerna  mycket  stela när hon frågade den gamle mannen hur han mådde. Det leendet hon gav vill man helst vara utan.  // Att bry sig om någon är en känsla som kommer inifrån, inte enbart bry sig om på ett ytligt sätt. En ytlig omtanke om en patient är falskhet. 

Att  födas, att bli äldre, att bli  sjuk och att dö  tillhör  livet vilket är omöjligt för oss människor att undvika. Ingen kan ju leva i evighet, eller hur? Det viktigaste för mig är att jag gör mitt bästa och att han 

 gör  sitt bästa åt det. Hur utgången blir  kan vi  inte alltid bestämma. Han har  redan gjort  vad han kan,  tagit  sitt ansvar. Att jag har fått denna sjukdom, ska jag klandra honom? Hur skulle jag kunna göra så?

En vårdrelation bör vara en  jämlik  relation.  Inte att man befinner sig mycket  lågt och han är där uppe. När läkaren pratar med mig, använder  han  en  hel  del  medicinska  termer...  jag  förstår  det  inte riktig... Han ska... använda ett språk, det vardagliga språket som vi pratar,  så  att  vi  kan  förstå.  En  del  läkare...  de  har  inte  en  bra relation  till  patienterna...  sådana  läkare...  de  använder  sitt  språk. 

Hon   skickade ut mig. Jag måste gå. Min dotter, min  fru och  en annan anhörig,  alla  tre  hjälpte mig ut. Det var så varmt där ute, men jag skulle ut och vänta. Solen var så stark och den sken på mig. Det är  ingenting  jag kan göra. Jag är  ju en patient? Eller hur?  

 Ingenting, ingenting, man kan inte göra ett enda dugg. 

När vi kom in var han mycket vänlig och visade oss plats att sitta. Han  var  en  sådan överläkare,  egentligen hade han en mycket hög status, men  han  kunde  bjuda mig plats  att  sitta  och  skakade hand med mig. Läkaren gav mig en mycket varm och nära känsla. 

P: Hon har ett äkta leende.  

P: Ett äkta leende kan du se i ansiktet... det är mycket naturligt. Du kan skilja det från ett oäkta leende. Om en läkare vill ditt bästa och har  ett  äkta  leende...  det  leendet  kommer  inifrån.  Om  det  är  ett oäkta leende, om det är ytligt och har en känsla av stelhet, då är det inte det samma.  

P: Det känns skrämmande. Under tiden jag varit här har  all  personal  haft  mycket  naturliga  leenden.  Jag  har  sett  ett 

  på  den  tidigare  avdelningen.  Jag  såg  en  vårdare. Trots  att  hon  log  med  ansiktet  var  ansiktsmusklerna  mycket  stela när hon frågade den gamle mannen hur han mådde. Det leendet hon gav vill man helst vara utan.  // Att bry sig om någon är en känsla som kommer inifrån, inte enbart bry sig om på ett ytligt sätt. En ytlig omtanke om en patient är falskhet. 

Att  födas, att bli äldre, att bli  sjuk och att dö  tillhör  livet vilket är omöjligt för oss människor att undvika. Ingen kan ju leva i evighet, eller hur? Det viktigaste för mig är att jag gör mitt bästa och att han 

 gör  sitt bästa åt det. Hur utgången blir  kan vi  inte alltid bestämma. Han har  redan gjort  vad han kan,  tagit  sitt ansvar. Att jag har fått denna sjukdom, ska jag klandra honom? Hur skulle jag kunna göra så?

En vårdrelation bör vara en  jämlik  relation.  Inte att man befinner sig mycket  lågt och han är där uppe. När läkaren pratar med mig, använder  han  en  hel  del  medicinska  termer...  jag  förstår  det  inte riktig... Han ska... använda ett språk, det vardagliga språket som vi pratar,  så  att  vi  kan  förstå.  En  del  läkare...  de  har  inte  en  bra relation  till  patienterna...  sådana  läkare...  de  använder  sitt  språk. 

Hon   skickade ut mig. Jag måste gå. Min dotter, min  fru och  en annan anhörig,  alla  tre  hjälpte mig ut. Det var så varmt där ute, men jag skulle ut och vänta. Solen var så stark och den sken på mig. Det är  ingenting  jag kan göra. Jag är  ju en patient? Eller hur?  

 Ingenting, ingenting, man kan inte göra ett enda dugg. 

När vi kom in var han mycket vänlig och visade oss plats att sitta. Han  var  en  sådan överläkare,  egentligen hade han en mycket hög status, men  han  kunde  bjuda mig plats  att  sitta  och  skakade hand med mig. Läkaren gav mig en mycket varm och nära känsla. 

P: När jag är en patient och ligger inne på ett sjukhus, behöver jag följa  de  regler  som  finns.  Jag måste  också  vara  snäll  mot  andra. Läkare  är  snälla  mot  mig  och  jag  måste  också  vara  snäll  mot personalen...  inte  göra  stort  väsen  för  ingenting,  liksom...  ha denna... attityd, att  jag har betalt och du måste göra  si och  så  för mig. Jag tycker att då har man ingen Qongde.  

P: Det är helt klart att det inte är bra för ditt psyke. Du mår inte bra av  det.  Och  läkare  kommer  att  känna  att  du...  inte  är  lätt  att ”betjäna”. När jag säger ”betjäna” menar jag inom citationstecken.  Det  jag  menar  är  att  du  som  patient  är  mycket jobbig. Vill gärna... hitta utlopp för dina besvär. Behöver få ut det på någon annan. Det tycker jag inte är bra.   

P: Ja, både när min pappa och min svärfar låg inne på sjukhus. Jag har  sett  alla  typer  av  patienter. De  döende  och  de med  bara  små besvär som skällde på vårdpersonalen. Skällde på ett mycket hemskt sätt. 

Vår  läkare  är  mycket  bra.  Han  skrev  en  rapport  till  sin  chef,  de ledande cheferna. Det betyder att  ifall om det blir godkänt, då kan jag  få  bidrag  från  sjukhusförsäkringen.  Senare  sa  han  till  mig: kamrat, det lyckades inte. Vad han menade var att det var för sent, att det inte hade godkänts. Jag sa att du redan har gjort ditt ansvar, och mer än det. Det spelar ingen roll, vad du gjorde för mig är jag redan mycket nöjd, väldigt mycket nöjd över. 

”önskemål från de andra. De önskemål som har en bra mening, är rätta inom lagens ramar, är rätta inom moralens ramar, då ska vi uppfylla dem.”

P: När jag är en patient och ligger inne på ett sjukhus, behöver jag följa  de  regler  som  finns.  Jag måste  också  vara  snäll  mot  andra. Läkare  är  snälla  mot  mig  och  jag  måste  också  vara  snäll  mot personalen...  inte  göra  stort  väsen  för  ingenting,  liksom...  ha denna... attityd, att  jag har betalt och du måste göra  si och  så  för mig. Jag tycker att då har man ingen Qongde.  

P: Det är helt klart att det inte är bra för ditt psyke. Du mår inte bra av  det.  Och  läkare  kommer  att  känna  att  du...  inte  är  lätt  att ”betjäna”. När jag säger ”betjäna” menar jag inom citationstecken.  Det  jag  menar  är  att  du  som  patient  är  mycket jobbig. Vill gärna... hitta utlopp för dina besvär. Behöver få ut det på någon annan. Det tycker jag inte är bra.   

P: Ja, både när min pappa och min svärfar låg inne på sjukhus. Jag har  sett  alla  typer  av  patienter. De  döende  och  de med  bara  små besvär som skällde på vårdpersonalen. Skällde på ett mycket hemskt sätt. 

Vår  läkare  är  mycket  bra.  Han  skrev  en  rapport  till  sin  chef,  de ledande cheferna. Det betyder att  ifall om det blir godkänt, då kan jag  få  bidrag  från  sjukhusförsäkringen.  Senare  sa  han  till  mig: kamrat, det lyckades inte. Vad han menade var att det var för sent, att det inte hade godkänts. Jag sa att du redan har gjort ditt ansvar, och mer än det. Det spelar ingen roll, vad du gjorde för mig är jag redan mycket nöjd, väldigt mycket nöjd över. 

”önskemål från de andra. De önskemål som har en bra mening, är rätta inom lagens ramar, är rätta inom moralens ramar, då ska vi uppfylla dem.”

Jag  var  så  arg.  Jag  hade  så  ont  då.  Men  läkaren,  det  gjorde ingenting,  spelade  ingen  roll  hur  otrevlig  jag  var,  han  pratade vänligt med mig,  om att min  sjukdom  inte  var  så  farlig,  något  jag inte behövde oroa mig för, att jag skulle slappna av och inte ha för bråttom. För att om jag gjorde det så skulle min sjukdom bli värre, och lidandet skulle öka. Det ser du, bara de här få orden, är mycket bättre  än  vad  som  helst.  Jag  ska  ge  ett  exempel.  Jag  är  mycket fattig.  Jag  har  det  inte  lätt  ekonomiskt.  Om  någon  skulle  ge  mig pengar  så att  jag kunde  söka vård, ge mig 1000 yuan  för att  söka vård. Det vore inte lika bra som de få orden han just sagt. 

När läkarna gick runt skickade de ut alla mina anhöriga från salen. En del sjuksalar på sjukhuset är större, att ha en eller två anhöriga där stör egentligen inte. Men de tillåter inte anhöriga att vara där. Anhöriga, de sköter patienterna… det är ett tungt arbete. Att ha en sådan attityd mot anhöriga gör att alla, inklusive patienten, inte mår så bra. Det är också en fråga om Yide. 

Mannen  jämte  mig  rökte  och  jag  hostade  av  röken...  Den  första dagen där... aja49... det var jobbigt. Kan du tänka dig, röka i salen, så ohygieniskt! Han hade ingen Qongde. Och sedan fruktskalen… efter att han hade ätit  frukt  kastade han skalen på golvet. Sen  ska andra städa sedan. Han borde ha en plastpåse. Även när anhöriga inte  finns  i  närheten,  och  du  ligger  där  i  sängen,  kan  du  lägga skalen  på  bordet.  Du  behöver  inte  kasta  dem  på  golvet.  Detta handlar också om Qongde. 

Jag  kan  inte  fortsätta  att  vara  arg.  Alla  människor  har  ett  snällt hjärta  innerst  inne  egentligen… jag hade så ont. Jag kunde inte tänka  ordentligt.  Det  gjorde  så  ont  och  jag  var  inte  tillräckligt stabil.  Ibland var det  jag sa  inte rätt och  trevligt, eller hur? Sa en del elaka meningar. Den här läkaren jobbar så hårt för att behandla mig. Mitt i natten på sitt pass kom hon över och gav mig en spruta och akupunktur. Hon höll på en hel timma. Hon har inte fått någon uppskattning  från  oss  patienter.  Jag  skällde  bara. Hur  tror  du  att hon  kände sig då? Men hon tog det lugnt och tröstade mig. Hon sa:  – Aja, du kan inte säga på detta sätt. Jag vet att du har ont och inte mår bra. Det gör inget. Slappna du bara av och ta det lugnt. Jag ger dig  en  spruta  omedelbart.  Först  lindrar  vi  smärtan  och  imorgon kommer det att bli bättre.  Hon  kunde  bara  göra  på  detta  sätt.  Sedan  efter  hon  gått  skämdes jag mycket själv. 

Jag  var  så  arg.  Jag  hade  så  ont  då.  Men  läkaren,  det  gjorde ingenting,  spelade  ingen  roll  hur  otrevlig  jag  var,  han  pratade vänligt med mig,  om att min  sjukdom  inte  var  så  farlig,  något  jag inte behövde oroa mig för, att jag skulle slappna av och inte ha för bråttom. För att om jag gjorde det så skulle min sjukdom bli värre, och lidandet skulle öka. Det ser du, bara de här få orden, är mycket bättre  än  vad  som  helst.  Jag  ska  ge  ett  exempel.  Jag  är  mycket fattig.  Jag  har  det  inte  lätt  ekonomiskt.  Om  någon  skulle  ge  mig pengar  så att  jag kunde  söka vård, ge mig 1000 yuan  för att  söka vård. Det vore inte lika bra som de få orden han just sagt. 

När läkarna gick runt skickade de ut alla mina anhöriga från salen. En del sjuksalar på sjukhuset är större, att ha en eller två anhöriga där stör egentligen inte. Men de tillåter inte anhöriga att vara där. Anhöriga, de sköter patienterna… det är ett tungt arbete. Att ha en sådan attityd mot anhöriga gör att alla, inklusive patienten, inte mår så bra. Det är också en fråga om Yide. 

Mannen  jämte  mig  rökte  och  jag  hostade  av  röken...  Den  första dagen där... aja49... det var jobbigt. Kan du tänka dig, röka i salen, så ohygieniskt! Han hade ingen Qongde. Och sedan fruktskalen… efter att han hade ätit  frukt  kastade han skalen på golvet. Sen  ska andra städa sedan. Han borde ha en plastpåse. Även när anhöriga inte  finns  i  närheten,  och  du  ligger  där  i  sängen,  kan  du  lägga skalen  på  bordet.  Du  behöver  inte  kasta  dem  på  golvet.  Detta handlar också om Qongde. 

Jag  kan  inte  fortsätta  att  vara  arg.  Alla  människor  har  ett  snällt hjärta  innerst  inne  egentligen… jag hade så ont. Jag kunde inte tänka  ordentligt.  Det  gjorde  så  ont  och  jag  var  inte  tillräckligt stabil.  Ibland var det  jag sa  inte rätt och  trevligt, eller hur? Sa en del elaka meningar. Den här läkaren jobbar så hårt för att behandla mig. Mitt i natten på sitt pass kom hon över och gav mig en spruta och akupunktur. Hon höll på en hel timma. Hon har inte fått någon uppskattning  från  oss  patienter.  Jag  skällde  bara. Hur  tror  du  att hon  kände sig då? Men hon tog det lugnt och tröstade mig. Hon sa:  – Aja, du kan inte säga på detta sätt. Jag vet att du har ont och inte mår bra. Det gör inget. Slappna du bara av och ta det lugnt. Jag ger dig  en  spruta  omedelbart.  Först  lindrar  vi  smärtan  och  imorgon kommer det att bli bättre.  Hon  kunde  bara  göra  på  detta  sätt.  Sedan  efter  hon  gått  skämdes jag mycket själv. 

Jag  kände  liksom,  aja50,  varför  får  jag  denna  sjukdom,  som  jag behöver  betala  för. Det  kostar  600  yuan  och  inte  enbart  60,  vilka jag  ska betala ur min  egen  ficka.  Jag,  som enbart  är  en arbetare, har redan gått i pension. Varifrån får jag dessa pengar? 

Vi som är arbetare har inte mycket pengar över, eller hur? Och jag har  betalat  så  mycket  pengar,  och  min  sjukdom  finns  fortfarande kvar, naturligtvis klagar jag. 

Min man var inte där de här dagarna. Jag hade ingen nära omkring mig. De  var som beskyddare för mig. De tog hand om mig och brydde sig om mig, som anhöriga. 

P: Min fru är här och håller mig sällskap varje dag.  

P:  Ja,  hon  sköter  mig,  till  exempel  matar  hon  mig.  För  att sjuksköterskor inte gör sådant.  

P: De har inte sådant ansvar.  

P:  Helt  klart,  om  familjen  inte  finns  eller  inte  kan  göra  det  då hjälper  de  till,  till  exempel  då  kommer  sjuksköterskan och  hjälper mig med maten. Detta är annars familjens ansvar.  

P: Ja, ja, ja. 

Jag  kände  liksom,  aja50,  varför  får  jag  denna  sjukdom,  som  jag behöver  betala  för. Det  kostar  600  yuan  och  inte  enbart  60,  vilka jag  ska betala ur min  egen  ficka.  Jag,  som enbart  är  en arbetare, har redan gått i pension. Varifrån får jag dessa pengar? 

Vi som är arbetare har inte mycket pengar över, eller hur? Och jag har  betalat  så  mycket  pengar,  och  min  sjukdom  finns  fortfarande kvar, naturligtvis klagar jag. 

Min man var inte där de här dagarna. Jag hade ingen nära omkring mig. De  var som beskyddare för mig. De tog hand om mig och brydde sig om mig, som anhöriga. 

P: Min fru är här och håller mig sällskap varje dag.  

P:  Ja,  hon  sköter  mig,  till  exempel  matar  hon  mig.  För  att sjuksköterskor inte gör sådant.  

P: De har inte sådant ansvar.  

P:  Helt  klart,  om  familjen  inte  finns  eller  inte  kan  göra  det  då hjälper  de  till,  till  exempel  då  kommer  sjuksköterskan och  hjälper mig med maten. Detta är annars familjens ansvar.  

P: Ja, ja, ja. 

Enligt min  ideologi  ska  vi  som konsumenter  ha  lite  högre  status... som en köpare i ett varuhus. Där är konsumentens status högre, och de ger oss service. Vi som konsumenter, skattebetalare, bör ha lite högre status, en relation som en konsument och säljare   

Tidigare  sa  vi  att  lärare  är  ett  yrke  i  vilket man  bränner  upp  sig själv som en veke. Sjuksköterskeyrket är likadant. En lärare… lyser upp andra genom att offra sig själv  ­ som en veke  i ett stearinljus. Jag  tycker  det  gäller  sjuksköterskor  också.  De  bränner  upp  sig själva. Sjuksköterskan är veken som brinner upp till aska. 

Enligt min  ideologi  ska  vi  som konsumenter  ha  lite  högre  status... som en köpare i ett varuhus. Där är konsumentens status högre, och de ger oss service. Vi som konsumenter, skattebetalare, bör ha lite högre status, en relation som en konsument och säljare   

Tidigare  sa  vi  att  lärare  är  ett  yrke  i  vilket man  bränner  upp  sig själv som en veke. Sjuksköterskeyrket är likadant. En lärare… lyser upp andra genom att offra sig själv  ­ som en veke  i ett stearinljus. Jag  tycker  det  gäller  sjuksköterskor  också.  De  bränner  upp  sig själva. Sjuksköterskan är veken som brinner upp till aska. 

Jag brukar till exempel fråga patienter:  – Hur mår du?  – Har du sovit bra i natt?  På så sätt kan jag klippa avståndet mellan oss, mellan sjuksköterska och  patient,  och  vi  kommer  närmare  varandra.  Han  kommer  att känna sig lite bättre för att någon bryr sig om honom. Detta är vårt kinesiska sätt att vara, vilket vi tycker är mycket viktigt. Att det finns någon där som bryr sig om en, att någon frågar efter en. Då känns det bra. // Om det inte finns någon som bryr sig om dig kommer du att känna att hela världen är så kall. Ingen värme finns någonstans, sådana känslor. 

När vi planerar ett samtal med en patient, dvs med ett mål att vi ska informera  honom  om  något,  då  kanske  han  inte  kommer  på någonting  att  fråga.  Vilket  leder  till  att  sådana  planerade  samtal inte når det önskade målet. Att de inte är så effektiva. Men om jag visar mig  i  salen  ofta,  helt  plötsligt  kommer  han  på  en  fråga  som han  vill  ta  reda  på.  Då  kan  han  fråga  mig.  Och  jag  ger  honom omedelbart  ett  rimligt  svar.  En  sådan  kommunikation  är  mera effektiv jämfört med det planerade samtalet då jag sitter där längre tid. 

C:  En  del  kan  tycka:  Hur  viktigt  kan  det  vara?  Att  prata?  Att snacka?  Vikten  av  samtal  är  inte  mätbar  och  därför  kan  en  del strunta  i  att  samtala med patienten. Man kan  jämföra med att  om jag  inte  ger  patienten  medicin  kommer  han  inte  att  bli  bra.  Han kommer  att  ha  ont,  därför  måste  jag  göra  det.  Men  om  jag  inte överför denna  kunskap och  information  till  honom går det  inte att mäta.  Det  finns  inte  många  som  är  medvetna  om  hur  viktigt  det egentligen är... 

När vi pratar ett par meningar med honom då vet vi. Vad är i hans tankar? Vad är det som gäller för honom? Som denne patient... det var  när  jag  gjorde  morgonens  omvårdnadsarbete  för  honom.  Vi behövde  bädda  hans  säng  och  så.  Han  sa  till  mig  att  det  kändes mycket jobbigt för honom.  – Varför hade jag en sådan otur att behöva ligga här inne? Och... det är  inte bara det, utan även att  jag behöver  lida. Det gjorde så ont i fötterna, kunde inte sova på hela natten.  Hans emotionella växlingar är mycket stora.  I  samband med att vi gör medicinska och omvårdnadsinsatser samtalar vi med honom. Så att  vi  förstår  hans  emotionella  växlingar.  Förstår  hans  behov. 

Jag brukar till exempel fråga patienter:  – Hur mår du?  – Har du sovit bra i natt?  På så sätt kan jag klippa avståndet mellan oss, mellan sjuksköterska och  patient,  och  vi  kommer  närmare  varandra.  Han  kommer  att känna sig lite bättre för att någon bryr sig om honom. Detta är vårt kinesiska sätt att vara, vilket vi tycker är mycket viktigt. Att det finns någon där som bryr sig om en, att någon frågar efter en. Då känns det bra. // Om det inte finns någon som bryr sig om dig kommer du att känna att hela världen är så kall. Ingen värme finns någonstans, sådana känslor. 

När vi planerar ett samtal med en patient, dvs med ett mål att vi ska informera  honom  om  något,  då  kanske  han  inte  kommer  på någonting  att  fråga.  Vilket  leder  till  att  sådana  planerade  samtal inte når det önskade målet. Att de inte är så effektiva. Men om jag visar mig  i  salen  ofta,  helt  plötsligt  kommer  han  på  en  fråga  som han  vill  ta  reda  på.  Då  kan  han  fråga  mig.  Och  jag  ger  honom omedelbart  ett  rimligt  svar.  En  sådan  kommunikation  är  mera effektiv jämfört med det planerade samtalet då jag sitter där längre tid. 

C:  En  del  kan  tycka:  Hur  viktigt  kan  det  vara?  Att  prata?  Att snacka?  Vikten  av  samtal  är  inte  mätbar  och  därför  kan  en  del strunta  i  att  samtala med patienten. Man kan  jämföra med att  om jag  inte  ger  patienten  medicin  kommer  han  inte  att  bli  bra.  Han kommer  att  ha  ont,  därför  måste  jag  göra  det.  Men  om  jag  inte överför denna  kunskap och  information  till  honom går det  inte att mäta.  Det  finns  inte  många  som  är  medvetna  om  hur  viktigt  det egentligen är... 

När vi pratar ett par meningar med honom då vet vi. Vad är i hans tankar? Vad är det som gäller för honom? Som denne patient... det var  när  jag  gjorde  morgonens  omvårdnadsarbete  för  honom.  Vi behövde  bädda  hans  säng  och  så.  Han  sa  till  mig  att  det  kändes mycket jobbigt för honom.  – Varför hade jag en sådan otur att behöva ligga här inne? Och... det är  inte bara det, utan även att  jag behöver  lida. Det gjorde så ont i fötterna, kunde inte sova på hela natten.  Hans emotionella växlingar är mycket stora.  I  samband med att vi gör medicinska och omvårdnadsinsatser samtalar vi med honom. Så att  vi  förstår  hans  emotionella  växlingar.  Förstår  hans  behov. 

D: När vi tar på oss den vita rocken blir det ett rollbyte.  C: Det är vändpunkten.  A: Det spelar ingen roll vad som har hänt tidigare. I detta moment ska jag omedelbart gå in i min roll och ta mitt ansvar.  

C: Att jag ska träda in en roll som en sjuksköterska. A: Att  jag  ska  byta  roll.  Vi  alla  har många olika  roller  i  vårt  liv. Ibland har jag rollen som någons barn, ibland som någons förälder eller någons  fru. Alla dessa roller är olika och vi har de med oss. Som ett exempel när jag sitter på soffan och pratar med min man, så är min  roll hans  fru, hans älskade. Men helt plötslig  springer min son fram till mig, då förändras min roll omedelbart. Min roll är då en mammas. Detta  sker  på  ett  ögonblick.  Dessa  roller  förvandlas hela tiden i vårt dagliga liv.  D: Men detta  betyder  inte att  vårdarrollen  suddar  ut min  tidigare roll… C: Den finns kvar där… D: Det betyder inte att jag glömt bort rollen som har varit tidigare. Det  betyder  enbart  att  jag måste  lämna den åt  sidan. Rollen  finns kvar  i  mitt  hjärta men  jag  gömmer  den.  Visar  det  inte  för  någon annan.  

B,C,D  :  När  jobbet  slutar  och  jag  tar  av  mig  rocken.   

A: Då kommer jag tillbaka till min privata tid.  C: Vad jag än vill göra kan jag göra… A: Om jag vill skrika, gråta eller bråka… Vad jag än vill är mitt privata, mitt eget.  

A,B,C,D: Rätt, rätt, rätt. 

I början av behandlingen kunde vi inte kommunicera med varandra . Genom 

tolkens  hjälp  skrev  jag  upp  en  del  meningar  i  ett  block  för kommunikation. Hennes man var med och vi försökte kommunicera så att jag kunde få en grundförståelse av henne. Men det var svårt.  – Vi ska spela lite piano idag, sa jag.  Hon la sina händer på pianot.  – Kan du spela? frågade hon mig.  Hon frågade mig om jag kunde spela  . Men jag svarade inte om jag kunde eller inte. Inte heller frågade jag henne om hon kunde spela  eller  inte.  Jag  kom  upp  och  satte mig  där,  och  spelade  den första delen av Månskenssonaten av Beethoven.  Hon  var  mycket  glad.  Hon  sa  att  hon  älskade  detta  stycke. Egentligen hade jag redan tidigare tagit reda på det av hennes man. Hon blev mycket glad. Och det kändes som vi hade kommit mycket nära  varandra. Efter  att  ha  fått  en  känsla  av  närhet  blev  hindren emellan oss mindre och mindre. Och en del saker som jag tog upp blev mycket lättare för henne att acceptera. 

D: När vi tar på oss den vita rocken blir det ett rollbyte.  C: Det är vändpunkten.  A: Det spelar ingen roll vad som har hänt tidigare. I detta moment ska jag omedelbart gå in i min roll och ta mitt ansvar.  

C: Att jag ska träda in en roll som en sjuksköterska. A: Att  jag  ska  byta  roll.  Vi  alla  har många olika  roller  i  vårt  liv. Ibland har jag rollen som någons barn, ibland som någons förälder eller någons  fru. Alla dessa roller är olika och vi har de med oss. Som ett exempel när jag sitter på soffan och pratar med min man, så är min  roll hans  fru, hans älskade. Men helt plötslig  springer min son fram till mig, då förändras min roll omedelbart. Min roll är då en mammas. Detta  sker  på  ett  ögonblick.  Dessa  roller  förvandlas hela tiden i vårt dagliga liv.  D: Men detta  betyder  inte att  vårdarrollen  suddar  ut min  tidigare roll… C: Den finns kvar där… D: Det betyder inte att jag glömt bort rollen som har varit tidigare. Det  betyder  enbart  att  jag måste  lämna den åt  sidan. Rollen  finns kvar  i  mitt  hjärta men  jag  gömmer  den.  Visar  det  inte  för  någon annan.  

B,C,D  :  När  jobbet  slutar  och  jag  tar  av  mig  rocken.   

A: Då kommer jag tillbaka till min privata tid.  C: Vad jag än vill göra kan jag göra… A: Om jag vill skrika, gråta eller bråka… Vad jag än vill är mitt privata, mitt eget.  

A,B,C,D: Rätt, rätt, rätt. 

I början av behandlingen kunde vi inte kommunicera med varandra . Genom 

tolkens  hjälp  skrev  jag  upp  en  del  meningar  i  ett  block  för kommunikation. Hennes man var med och vi försökte kommunicera så att jag kunde få en grundförståelse av henne. Men det var svårt.  – Vi ska spela lite piano idag, sa jag.  Hon la sina händer på pianot.  – Kan du spela? frågade hon mig.  Hon frågade mig om jag kunde spela  . Men jag svarade inte om jag kunde eller inte. Inte heller frågade jag henne om hon kunde spela  eller  inte.  Jag  kom  upp  och  satte mig  där,  och  spelade  den första delen av Månskenssonaten av Beethoven.  Hon  var  mycket  glad.  Hon  sa  att  hon  älskade  detta  stycke. Egentligen hade jag redan tidigare tagit reda på det av hennes man. Hon blev mycket glad. Och det kändes som vi hade kommit mycket nära  varandra. Efter  att  ha  fått  en  känsla  av  närhet  blev  hindren emellan oss mindre och mindre. Och en del saker som jag tog upp blev mycket lättare för henne att acceptera. 

Eftersom  han  fortfarande  sov,  gick  jag  till  honom  och  sänkte min röst,  inte  så  högt,  kunde  inte  ha  så  högt  ljud  på  grund  av  han fortfarande  sov.  Om  jag  skulle  ha  en  hög  röst  skulle  han  kunna vakna och bli skrämd. Jag sa till honom med låg röst:  – Yibo51, yibo, vi ska ta ett blodprov nu.  Rösten var  lägre än när vi pratade vanligtvis,  inte  för högt, om vi skulle  tala  för högt då...  en del personer  skulle  inte acceptera det. En del äldre personer som han skulle tycka det var jobbigt.  Han sa: Bra.  Troligtvis hade han inte hunnit vakna helt ännu. Då knäppte jag upp hans skjorta vid ärmen.  Han sa:  – Kanske det inte är lätt att hitta?  Han talade om för mig att det inte brukade vara lätt.  Jag såg ett kärl där och jag svarade:  – Det är inte så farligt.  Och sedan stack jag. Efteråt sa jag till honom:  – Det är färdigt nu, yibo.  Och  sedan  gick  jag.  Jag  hade  enbart  sagt  tre  meningar,  gjort  en uppgift som ingick i mitt ansvar. 

Idag  tog  sköterskan  X    blodprov  på  mig.  Mycket  bra teknik.  Gjorde  inte  det minsta  ont.  Attityden  var  utmärkt.  Jag  vill gärna ge henne beröm. 

”en total mental koncentration”

A: Min far gick bort hastigt och oväntat. Jag hade bara tre dagars ledighet  sen  återvände  jag  till  jobbet  igen.  Det  kändes  oerhört jobbigt i början. Men jag stod redan där, tiden var ute. Många par ögon  tittade  förväntansfullt  på  mig.  Jag  kunde  bara  ta  ett  djupt andetag i smyg och tysthet… lägga mina känslor åt sidan. Och, efter att jag fått kontroll på mina känslor och hittat min balans... när jag väl hade börjat då kunde jag så småningom koncentrera mig på det jag gjorde. Och de andra känslorna bleknade... Jag kan kontrollera mina  egna  känslor. För att,  för  det  första,  på  grund  av  att  jag  är vuxen. Jag bör kunna kontrollera dem. För det andra finns ansvaret. När jag är där, har jag ansvar att göra det bra. Jag kan inte ta med mitt  privata  problem  till  jobbet.  I  detta  avseende  är  vi  kineser mycket  noga.  Att  jobbet,  och  familjen  eller  andra  privata angelägenheter  ska  särskiljas. För det  tredje,  har  jag en  tanke att jag ska dölja det. Jag tycker inte att min sorg är något jag kan ge till någon annan. Den är min egen. Jag måste göra mitt bästa ochinte belasta någon annan, påverka någon annan. När du jobbar ska du  jobba.  Även  om  det  är  hur  allvarligt  som  helst.  Det  som  hänt hemma ska du  lägga bakom dig när du kommer  till  jobbet. Vi kan inte ta med privata känslorna till arbetsplatsen. Om vi gör det är det inte bra för vårt arbete. Och vi vill absolut inte göra det. Jag måste vara redo när jag jobbar. Jag ska lägga hela mitt hjärta i arbetet. När jobbet slutar då kan jag fundera på det efteråt. 

Eftersom  han  fortfarande  sov,  gick  jag  till  honom  och  sänkte min röst,  inte  så  högt,  kunde  inte  ha  så  högt  ljud  på  grund  av  han fortfarande  sov.  Om  jag  skulle  ha  en  hög  röst  skulle  han  kunna vakna och bli skrämd. Jag sa till honom med låg röst:  – Yibo51, yibo, vi ska ta ett blodprov nu.  Rösten var  lägre än när vi pratade vanligtvis,  inte  för högt, om vi skulle  tala  för högt då...  en del personer  skulle  inte acceptera det. En del äldre personer som han skulle tycka det var jobbigt.  Han sa: Bra.  Troligtvis hade han inte hunnit vakna helt ännu. Då knäppte jag upp hans skjorta vid ärmen.  Han sa:  – Kanske det inte är lätt att hitta?  Han talade om för mig att det inte brukade vara lätt.  Jag såg ett kärl där och jag svarade:  – Det är inte så farligt.  Och sedan stack jag. Efteråt sa jag till honom:  – Det är färdigt nu, yibo.  Och  sedan  gick  jag.  Jag  hade  enbart  sagt  tre  meningar,  gjort  en uppgift som ingick i mitt ansvar. 

Idag  tog  sköterskan  X    blodprov  på  mig.  Mycket  bra teknik.  Gjorde  inte  det minsta  ont.  Attityden  var  utmärkt.  Jag  vill gärna ge henne beröm. 

”en total mental koncentration”

A: Min far gick bort hastigt och oväntat. Jag hade bara tre dagars ledighet  sen  återvände  jag  till  jobbet  igen.  Det  kändes  oerhört jobbigt i början. Men jag stod redan där, tiden var ute. Många par ögon  tittade  förväntansfullt  på  mig.  Jag  kunde  bara  ta  ett  djupt andetag i smyg och tysthet… lägga mina känslor åt sidan. Och, efter att jag fått kontroll på mina känslor och hittat min balans... när jag väl hade börjat då kunde jag så småningom koncentrera mig på det jag gjorde. Och de andra känslorna bleknade... Jag kan kontrollera mina  egna  känslor. För att,  för  det  första,  på  grund  av  att  jag  är vuxen. Jag bör kunna kontrollera dem. För det andra finns ansvaret. När jag är där, har jag ansvar att göra det bra. Jag kan inte ta med mitt  privata  problem  till  jobbet.  I  detta  avseende  är  vi  kineser mycket  noga.  Att  jobbet,  och  familjen  eller  andra  privata angelägenheter  ska  särskiljas. För det  tredje,  har  jag en  tanke att jag ska dölja det. Jag tycker inte att min sorg är något jag kan ge till någon annan. Den är min egen. Jag måste göra mitt bästa ochinte belasta någon annan, påverka någon annan. När du jobbar ska du  jobba.  Även  om  det  är  hur  allvarligt  som  helst.  Det  som  hänt hemma ska du  lägga bakom dig när du kommer  till  jobbet. Vi kan inte ta med privata känslorna till arbetsplatsen. Om vi gör det är det inte bra för vårt arbete. Och vi vill absolut inte göra det. Jag måste vara redo när jag jobbar. Jag ska lägga hela mitt hjärta i arbetet. När jobbet slutar då kan jag fundera på det efteråt. 

Vi måste hitta harmoni med naturen och vår balans. På vintern är det mycket kallt och vi måste använda värme  för att balansera det för  att  uppnå  jämvikt. Om  du  äter  något  kallt  på  vintern  kommer ’Yin’ att öka och balansen för ’Yang’ tappas53.  Det  blir  obalans vilket leder till sjukdom. På sommaren är dagarna långa och vi kan somna  senare  och  vakna  tidigare...//  Vi  människor  är  en  del  av naturen. Vi måste gå  i  takt med naturen och hitta  balansen  inne  i oss  själva  och  med  naturen.  Om  du  inte  gör  det  hamnar  du  på motståndspolen och i längden konsumerar det för mycket energi och då kommer sjukdom. 

Känslorna är som tidvatten. Ibland är det upp och ibland är det ner under  olika  omständigheter.  Vi  kunde  trösta  honom  med  lämplig musik för att underlätta hans känslor. När han var arg kunde vi ge honom stöd. Eller låta honom blir ännu argare och låta känslorna få utlopp. 

”ger näring till livet”

V: När det gäller förebyggandet, kallar vi kineser det ’yangsheng’ ().  ’Yang’ betyder näring, ’sheng’ betyder liv. Yangsheng

betyder skydda och ge näring till livet.  

V:  Det  kan  vi  göra  på  många  olika  sätt  i  vardagen.  Emotionellt, kosten, motion, och tar hand om oss själva.  Emotionellt betyder det mentala. Hur ska man vägleda sina starka känslor? Det finns en hel del metoder för att underlätta och hantera känslor som vi brukar lära ut till våra patienter.  Kosten, vad ska vi äta? Vad ska vi  inte äta? Vad ska vi äta under denna årstid? Vad ska vi inte äta denna årstid? Vad bör vi inte äta över huvudtaget och varför?  Och om motion, vilken motion för vilken ålder? Hur mycket? Vilken tid ska vi motionera? 

Eftersom  behandlingstiden  är  begränsad  och  patienten  måste  ta hand  om  sig  själv  och  detta    är mycket  viktigt. Det finns ett kinesiskt ordspråk: 30 % behandling och 70 % omsorg (

) .  Det  betyder  att  i  vårdandet  är  enbart  30  % behandling  medan  resterande  70  %  handlar  om  omsorg  och omvårdnad, att bevara hälsa. Vårt  lärande  till patienter utgår här ifrån. 

Vi måste hitta harmoni med naturen och vår balans. På vintern är det mycket kallt och vi måste använda värme  för att balansera det för  att  uppnå  jämvikt. Om  du  äter  något  kallt  på  vintern  kommer ’Yin’ att öka och balansen för ’Yang’ tappas53.  Det  blir  obalans vilket leder till sjukdom. På sommaren är dagarna långa och vi kan somna  senare  och  vakna  tidigare...//  Vi  människor  är  en  del  av naturen. Vi måste gå  i  takt med naturen och hitta  balansen  inne  i oss  själva  och  med  naturen.  Om  du  inte  gör  det  hamnar  du  på motståndspolen och i längden konsumerar det för mycket energi och då kommer sjukdom. 

Känslorna är som tidvatten. Ibland är det upp och ibland är det ner under  olika  omständigheter.  Vi  kunde  trösta  honom  med  lämplig musik för att underlätta hans känslor. När han var arg kunde vi ge honom stöd. Eller låta honom blir ännu argare och låta känslorna få utlopp. 

”ger näring till livet”

V: När det gäller förebyggandet, kallar vi kineser det ’yangsheng’ ().  ’Yang’ betyder näring, ’sheng’ betyder liv. Yangsheng

betyder skydda och ge näring till livet.  

V:  Det  kan  vi  göra  på  många  olika  sätt  i  vardagen.  Emotionellt, kosten, motion, och tar hand om oss själva.  Emotionellt betyder det mentala. Hur ska man vägleda sina starka känslor? Det finns en hel del metoder för att underlätta och hantera känslor som vi brukar lära ut till våra patienter.  Kosten, vad ska vi äta? Vad ska vi  inte äta? Vad ska vi äta under denna årstid? Vad ska vi inte äta denna årstid? Vad bör vi inte äta över huvudtaget och varför?  Och om motion, vilken motion för vilken ålder? Hur mycket? Vilken tid ska vi motionera? 

Eftersom  behandlingstiden  är  begränsad  och  patienten  måste  ta hand  om  sig  själv  och  detta    är mycket  viktigt. Det finns ett kinesiskt ordspråk: 30 % behandling och 70 % omsorg (

) .  Det  betyder  att  i  vårdandet  är  enbart  30  % behandling  medan  resterande  70  %  handlar  om  omsorg  och omvårdnad, att bevara hälsa. Vårt  lärande  till patienter utgår här ifrån. 

Eftersom  dessa  patienter  ,efter att de har fått diagnosen från läkare, oftast känner att de har fått  sin  dom.  Ingen  kan  göra  något  mer. Om  vi  kan  erbjuda  dem ytterligare en behandling blir det ytterligare ett hopp. I och med densnabba  samhällsutvecklingen  i modern  tid  uppkommer många  nya problem  som  inte  fanns  tidigare  och  som  vi  inte  har  någon förklaring  på.  Det  finns  problem  som  inte  går  att  lösa  med vetenskap  och medicin. Om  det  finns  ett  sådant  fönster,  en  sådan plattform, som kan erbjuda möjlighet för en del metoder utanför den naturvetenskapliga, jag vet inte hur ni tänker i västerlandet, men vi kineser... om det finns ett litet hopp, även om det är så litet som en liten tråd, vill jag gärna ge mina patienter denna möjlighet.    

”en del kunskap kan man inte lära sig i böckerna, utan man lär sig mycket i praktiken”

D: Du kommer inte att lyckas eftersom droppet finns ju här. Det är omöjligt  att  du  kan  byta  mina  kläder  på  grund  av  det,  sa  han 

till mig.  Jag sa till honom:  – Jag kan, tro på mig. Du kan lita på mig. Jag kan göra det.  Och sedan bytte jag hans kläder och sängkläder.  Han var oerhört tacksam. 

I början var det helt klart att jag inte kunde det   och det  gjorde  ont  på  patienten.  När  det  gjorde  ont  på  patienten  den första gången sa han till mig:  – Din teknik är så dålig och jag vill inte att du gör det på mig mera. 

Hon  hade  inte  spelat  piano  tidigare,  hade  aldrig  lärt  sig.  Hon härmade det jag gjorde med stor koncentration. Hon tyckte inte att det  var  tråkigt  och  hon  reagerade...  mycket  snabbt,  med  ständig förbättring.  Människor  tar  emot  nyheter  mycket  lätt  på  grund  av nyfikenhet...  Hennes man berättade  – Vad  konstig! Det  var  länge  sedan hon  var  så här  koncentrerad, tyckte något var så intressant, med ett leende i ansiktet.  Pianot blir i detta fall ett verktyg som förändrar henne. Underhåller hennes mentala  och  kroppsliga  tillstånd. Det  är  ett  sätt  att  hjälpa henne att återvända till ett jämförelsevis normalt tillstånd. Den sista gången de kom54 berättade hennes man  för mig att hon paddlade  i havet hemma. Det var starkt gjort av henne. Hon hade också börjat lära  sig  att  dansa. Hon  lärde  sig dansa  balett. Hon  fick  en  sådan stark  känsla  efteråt.  Han  berättade  att  han  aldrig  hade  tänkt  att hans  fru  kunde  göra  så.  Det  skulle  vara  omöjligt.  Men  denna process, denna emotionella vändning, fortsätter att rulla på. 

”en vattenslang och varför det blir stopp där inne”

Eftersom  dessa  patienter  ,efter att de har fått diagnosen från läkare, oftast känner att de har fått  sin  dom.  Ingen  kan  göra  något  mer. Om  vi  kan  erbjuda  dem ytterligare en behandling blir det ytterligare ett hopp. I och med densnabba  samhällsutvecklingen  i modern  tid  uppkommer många  nya problem  som  inte  fanns  tidigare  och  som  vi  inte  har  någon förklaring  på.  Det  finns  problem  som  inte  går  att  lösa  med vetenskap  och medicin. Om  det  finns  ett  sådant  fönster,  en  sådan plattform, som kan erbjuda möjlighet för en del metoder utanför den naturvetenskapliga, jag vet inte hur ni tänker i västerlandet, men vi kineser... om det finns ett litet hopp, även om det är så litet som en liten tråd, vill jag gärna ge mina patienter denna möjlighet.    

”en del kunskap kan man inte lära sig i böckerna, utan man lär sig mycket i praktiken”

D: Du kommer inte att lyckas eftersom droppet finns ju här. Det är omöjligt  att  du  kan  byta  mina  kläder  på  grund  av  det,  sa  han 

till mig.  Jag sa till honom:  – Jag kan, tro på mig. Du kan lita på mig. Jag kan göra det.  Och sedan bytte jag hans kläder och sängkläder.  Han var oerhört tacksam. 

I början var det helt klart att jag inte kunde det   och det  gjorde  ont  på  patienten.  När  det  gjorde  ont  på  patienten  den första gången sa han till mig:  – Din teknik är så dålig och jag vill inte att du gör det på mig mera. 

Hon  hade  inte  spelat  piano  tidigare,  hade  aldrig  lärt  sig.  Hon härmade det jag gjorde med stor koncentration. Hon tyckte inte att det  var  tråkigt  och  hon  reagerade...  mycket  snabbt,  med  ständig förbättring.  Människor  tar  emot  nyheter  mycket  lätt  på  grund  av nyfikenhet...  Hennes man berättade  – Vad  konstig! Det  var  länge  sedan hon  var  så här  koncentrerad, tyckte något var så intressant, med ett leende i ansiktet.  Pianot blir i detta fall ett verktyg som förändrar henne. Underhåller hennes mentala  och  kroppsliga  tillstånd. Det  är  ett  sätt  att  hjälpa henne att återvända till ett jämförelsevis normalt tillstånd. Den sista gången de kom54 berättade hennes man  för mig att hon paddlade  i havet hemma. Det var starkt gjort av henne. Hon hade också börjat lära  sig  att  dansa. Hon  lärde  sig dansa  balett. Hon  fick  en  sådan stark  känsla  efteråt.  Han  berättade  att  han  aldrig  hade  tänkt  att hans  fru  kunde  göra  så.  Det  skulle  vara  omöjligt.  Men  denna process, denna emotionella vändning, fortsätter att rulla på. 

”en vattenslang och varför det blir stopp där inne”

B: Det är inte som vänner. Vänner är ömsesidiga. Jag tar hand om dig och du tar hand om mig. Om jag är arg kan jag vara arg på min vän  men  det  kan  jag  inte  vara  på  mina  patienter.  När  han 

  inte mår bra kan han prata med mig. Men när  jag  inte mår  bra,  kan  jag  inte  tala  om  det  för  honom.  Jag  kan  bara  ge omsorg och ge honom en bra omvårdnad. I verkligheten vill varken patient  eller  sjuksköterska  se  det  som  ett  vänskapsförhållande. Vårdrelation är bara en kortvarig relation. 

A: När min familjemedlem är sjuk hemma, då får jag mycket psykisk belastning. Jag känner mig ledsen och det gör ont. När jag tar hand om  honom    känns  det  mycket  tungt,  vilket  lätt påverkar min  rationella och  intellektuella bedömning. Men om det är  min  patient.  Den  förändring  han    har  kan  jag möta med en mycket rationell och intellektuell attityd, ta hand om och ge omsorg till honom. 

”Mitt förhållande med mina anhöriga kräver lång tid att bygga upp och det finns blodsband emellan oss.”

”att ge den bästa omsorgen till patienterna”

”som människa har man ett gemensamt ansvar för sig själv och andra människor”

Förra  året  hade  vi  översvämning  i  sjukhuset,  hela  bottenvåningen och köket var under vatten. Patienterna hade ingen mat att äta. Jag var ledig hemma. Jag tänkte:  ­ Aja, patienterna har ingen mat. De som är gamla, de som inte kan röra sig, de som inte har familj här… Men  jag hade mat hemma. Jag  tog all mat  jag hade dit.  Jag hade inte mycket, hade bara några portioner. Jag delade ut de till de mest behövande.  Inte på grund av om de hade pengar,  eller  om de  var särskilt  snälla mot mig,  inte alls. Det var bara på grund av att de inte  hade  familj  här medan  de  andra  hade. De  andra  patienterna tyckte det  jag gjorde var mycket bra. Trots att det  inte var de som fick maten. Det är likadant när vi hör om någon som har det svårt, eller om någon naturkatastrof har hänt, när vi hör det vill vi gärna hjälpa till. Vi är villiga att hjälpa till. Det är liksom: jag har redan det  bra,  redan  tillräckligt  för  mig  själv.  Jag  är  villig  att  dela  det överflödiga jag har till dem som behöver det. När jag vårdar ser jag till att patienten får det han behöver, mår bra och åker hem. Det jag gör sker helt naturligt. Och  jag mår mycket bra av att kunna göra så. 

.

B: Det är inte som vänner. Vänner är ömsesidiga. Jag tar hand om dig och du tar hand om mig. Om jag är arg kan jag vara arg på min vän  men  det  kan  jag  inte  vara  på  mina  patienter.  När  han 

  inte mår bra kan han prata med mig. Men när  jag  inte mår  bra,  kan  jag  inte  tala  om  det  för  honom.  Jag  kan  bara  ge omsorg och ge honom en bra omvårdnad. I verkligheten vill varken patient  eller  sjuksköterska  se  det  som  ett  vänskapsförhållande. Vårdrelation är bara en kortvarig relation. 

A: När min familjemedlem är sjuk hemma, då får jag mycket psykisk belastning. Jag känner mig ledsen och det gör ont. När jag tar hand om  honom    känns  det  mycket  tungt,  vilket  lätt påverkar min  rationella och  intellektuella bedömning. Men om det är  min  patient.  Den  förändring  han    har  kan  jag möta med en mycket rationell och intellektuell attityd, ta hand om och ge omsorg till honom. 

”Mitt förhållande med mina anhöriga kräver lång tid att bygga upp och det finns blodsband emellan oss.”

”att ge den bästa omsorgen till patienterna”

”som människa har man ett gemensamt ansvar för sig själv och andra människor”

Förra  året  hade  vi  översvämning  i  sjukhuset,  hela  bottenvåningen och köket var under vatten. Patienterna hade ingen mat att äta. Jag var ledig hemma. Jag tänkte:  ­ Aja, patienterna har ingen mat. De som är gamla, de som inte kan röra sig, de som inte har familj här… Men  jag hade mat hemma. Jag  tog all mat  jag hade dit.  Jag hade inte mycket, hade bara några portioner. Jag delade ut de till de mest behövande.  Inte på grund av om de hade pengar,  eller  om de  var särskilt  snälla mot mig,  inte alls. Det var bara på grund av att de inte  hade  familj  här medan  de  andra  hade. De  andra  patienterna tyckte det  jag gjorde var mycket bra. Trots att det  inte var de som fick maten. Det är likadant när vi hör om någon som har det svårt, eller om någon naturkatastrof har hänt, när vi hör det vill vi gärna hjälpa till. Vi är villiga att hjälpa till. Det är liksom: jag har redan det  bra,  redan  tillräckligt  för  mig  själv.  Jag  är  villig  att  dela  det överflödiga jag har till dem som behöver det. När jag vårdar ser jag till att patienten får det han behöver, mår bra och åker hem. Det jag gör sker helt naturligt. Och  jag mår mycket bra av att kunna göra så. 

.

Min kollega gick på rast och jag tog över hennes patienter. En elev kom  och  berättade  att  ett  dropp  till  en  patient  var  slut.  Och  jag skyndade mig omedelbart  dit. Patienten  var  redan mycket  arg och skrek:  – HÄR BORTA!  Jag var mycket rädd inne i mitt hjärta. Han hade en sådan hög röst. Jag  var  rädd. Och  jag  tittade. Hans  dropp  var  redan  slut  och  det fanns  blod  i  slangen.  Jag  mådde  mycket  dåligt  och  det  kändes jobbigt.  Jag  sa  ingenting  och  tog  bort  hans  dropp.  Han  var fortfarande mycket upprörd.  – VAD HÅLLER DU PÅ MED? VARFÖR TAR DET HELA HALVA DAGEN  ATT  KOMMA  HIT?  VAD  GÖR  NI  HÄR  I  DETTA SJUKHUS?  JAG  MÅSTE  GÅ  OCH  ANMÄLA  DETTA  TILL CHEFEN!  Jag kände då att jag inte orkade förklara någonting för honom. Men när jag gick därifrån kände jag inom mig... så orättvist! Jag kunde inte  lugna ner mig  längre.  Jag kände, aja... hur  kom det  sig...  jag hade  aldrig  haft  sådana  känslor  förut.  Trots  att  jag  tidigare  hade haft  en  del  patienter...  trots  att  de  var  arga,  men  jag  hade  alltid kunnat  förstå  dem. Men  idag  kändes  det  särskilt  jobbigt.  Och  det kändes  mycket  tråkigt.  Sedan  gick  jag  ut  till  korridoren.  När  jag kom tillbaka kändes det lite bättre. Och jag kände att jag måste gå till  patienten  och  förklara  lite.  För  trots  allt  hade  jag missat mitt jobb. Och det kändes nödvändigt att be om förlåtelse. Jag gick  till honom och sa:  –  Jag är  ledsen att  jag  inte kom  i  tid. Hoppas du kan  förlåta mig, och förstå.  Efteråt  kände  jag mig  bättre,  trycket  som  fanns  i mitt  hjärta  hade lättat.  Jag  kunde  förstå  patienten  trots  att  det  fortfarande  kändes orättvist,  men  jag  kunde  förstå  det  utifrån  patientens  synvinkel. 

D: När  jag  var  en ny  elev,  dog  en  patient  en  kväll  och  jag  skulle göra eftervård. Det var en trafikolycka. Han blev ihjälkörd. Och det hela såg så hemskt ut… Jag var oerhört rädd… och det var mitt i natten, klockan var fyra...  A:  Om  jag  inte  hade  jobbat  när  jag  befunnit  mig  i  en  sådansituation, skulle jag ha sprungit iväg, eller gömt mig i ett hörn och gråtit.  D: Den gamla sköterskan som stod bredvid mig sa, “Var inte rädd”. Hon sa, ”Du har den heliga vita rocken på dig, inget oxens spöke eller ormens ande ( )55 kan komma dig nära”.

D: Ja, det hjälpte. Psykologiskt tycker jag. Eftersom jag själv inte är religiös.  Ja,  denna  vita  rock  är  verkligen  helig.  En  sådan  känsla. 

En gång sa den gamla Yibo   till mig att han ska avbryta sin behandling och åker hem. Han måste åka hem för att han vill ta ett bad hemma. Han ville inte vara här längre. Jag sa till honom att han inte kan göra så för att i sjukhus finns det regler att patienterna inte  får  åka  hem  under  sin  behandling.  Jag  skojade  med  honom eftersom vi  har  ett  bra  förhållande.  Jag  sa: Du kan  inte åka hem. Om  du  gör  så  då  kommer  läkaren  att  bli  mycket  arg  på  mig, eftersom jag inte har skött mitt jobb att hålla dig kvar här. Kan du stå ut med tanken att han kommer att bli arg på mig?” Han  tänkte  lite,  och  tyckte  så  kan  vara  fallet. Och  sedan  erkände han att han faktiskt kunde ta ett bad här istället, för att det faktiskt fanns  badrum här. Då  insisterade  han  inte  på  att  han måste hem. Jag  förstår  han  gjorde  detta  på  grund av  han  litade  på mig. Han kunde sätta sig in i min situation och ta mitt perspektiv. 

Min kollega gick på rast och jag tog över hennes patienter. En elev kom  och  berättade  att  ett  dropp  till  en  patient  var  slut.  Och  jag skyndade mig omedelbart  dit. Patienten  var  redan mycket  arg och skrek:  – HÄR BORTA!  Jag var mycket rädd inne i mitt hjärta. Han hade en sådan hög röst. Jag  var  rädd. Och  jag  tittade. Hans  dropp  var  redan  slut  och  det fanns  blod  i  slangen.  Jag  mådde  mycket  dåligt  och  det  kändes jobbigt.  Jag  sa  ingenting  och  tog  bort  hans  dropp.  Han  var fortfarande mycket upprörd.  – VAD HÅLLER DU PÅ MED? VARFÖR TAR DET HELA HALVA DAGEN  ATT  KOMMA  HIT?  VAD  GÖR  NI  HÄR  I  DETTA SJUKHUS?  JAG  MÅSTE  GÅ  OCH  ANMÄLA  DETTA  TILL CHEFEN!  Jag kände då att jag inte orkade förklara någonting för honom. Men när jag gick därifrån kände jag inom mig... så orättvist! Jag kunde inte  lugna ner mig  längre.  Jag kände, aja... hur  kom det  sig...  jag hade  aldrig  haft  sådana  känslor  förut.  Trots  att  jag  tidigare  hade haft  en  del  patienter...  trots  att  de  var  arga,  men  jag  hade  alltid kunnat  förstå  dem. Men  idag  kändes  det  särskilt  jobbigt.  Och  det kändes  mycket  tråkigt.  Sedan  gick  jag  ut  till  korridoren.  När  jag kom tillbaka kändes det lite bättre. Och jag kände att jag måste gå till  patienten  och  förklara  lite.  För  trots  allt  hade  jag missat mitt jobb. Och det kändes nödvändigt att be om förlåtelse. Jag gick  till honom och sa:  –  Jag är  ledsen att  jag  inte kom  i  tid. Hoppas du kan  förlåta mig, och förstå.  Efteråt  kände  jag mig  bättre,  trycket  som  fanns  i mitt  hjärta  hade lättat.  Jag  kunde  förstå  patienten  trots  att  det  fortfarande  kändes orättvist,  men  jag  kunde  förstå  det  utifrån  patientens  synvinkel. 

D: När  jag  var  en ny  elev,  dog  en  patient  en  kväll  och  jag  skulle göra eftervård. Det var en trafikolycka. Han blev ihjälkörd. Och det hela såg så hemskt ut… Jag var oerhört rädd… och det var mitt i natten, klockan var fyra...  A:  Om  jag  inte  hade  jobbat  när  jag  befunnit  mig  i  en  sådansituation, skulle jag ha sprungit iväg, eller gömt mig i ett hörn och gråtit.  D: Den gamla sköterskan som stod bredvid mig sa, “Var inte rädd”. Hon sa, ”Du har den heliga vita rocken på dig, inget oxens spöke eller ormens ande ( )55 kan komma dig nära”.

D: Ja, det hjälpte. Psykologiskt tycker jag. Eftersom jag själv inte är religiös.  Ja,  denna  vita  rock  är  verkligen  helig.  En  sådan  känsla. 

En gång sa den gamla Yibo   till mig att han ska avbryta sin behandling och åker hem. Han måste åka hem för att han vill ta ett bad hemma. Han ville inte vara här längre. Jag sa till honom att han inte kan göra så för att i sjukhus finns det regler att patienterna inte  får  åka  hem  under  sin  behandling.  Jag  skojade  med  honom eftersom vi  har  ett  bra  förhållande.  Jag  sa: Du kan  inte åka hem. Om  du  gör  så  då  kommer  läkaren  att  bli  mycket  arg  på  mig, eftersom jag inte har skött mitt jobb att hålla dig kvar här. Kan du stå ut med tanken att han kommer att bli arg på mig?” Han  tänkte  lite,  och  tyckte  så  kan  vara  fallet. Och  sedan  erkände han att han faktiskt kunde ta ett bad här istället, för att det faktiskt fanns  badrum här. Då  insisterade  han  inte  på  att  han måste hem. Jag  förstår  han  gjorde  detta  på  grund av  han  litade  på mig. Han kunde sätta sig in i min situation och ta mitt perspektiv. 

Varje  dag  skriver  vi  ut  en  faktura  för  medicinkostnader  som patienten ska betala. Nuförtiden tycker patienten att han har betalat så mycket att han är en konsument, en köpare. Han ser mig som en säljare.  Vi  måste  acceptera  och  ge  honom  service.  Erbjuda  en service som han är helt nöjd med. 

A:  Jag  tycker  inte  det  är  rättvist  att  patienterna  jämför  oss  med servitriser.  D: I vårt jobb krävs kunskap och teknik.  C: Vi är inte en maskinskötare, är inte… servitriser, några… tekniska arbetare.  B: Vi är absolut inte servitriser! 

Jag  tycker mycket  synd om en hel  del av dem    för att vårdkostnaderna  är  så  höga.  Om  en  patient  stannar  en  dag  till betalar  han  för  ytterligare  en  dags  kostnad.  Jag  önskar  dig återställd  så  fort  som möjligt.  Jag vill ge dig alla mina kunskaper och  jag  skyndar mig på  så att du  kan  lämna sjukhuset och att din sjukdom blir botad. Så tänker jag. 

Patienten  dör.  Kunde  inte  rädda.  Som  sjuksköterska  känner  jag, liksom, ett  liv bara gick bort helt plötsligt. Om vi kunde ha räddat honom… Denna gång kunde jag inte sova på många nätter, kände... trots  allt,  mycket  ångest.  Att  jag  inte  hade  räddat  honom.  Men egentligen  har  de anhöriga  inte  klagat  på  oss. De  var  tacksamma för att vi gjorde jättemycket den dagen, utan paus. De tyckte att vi verkligen försökte, att vi jobbade med hela vårt hjärta. 

Varje  dag  skriver  vi  ut  en  faktura  för  medicinkostnader  som patienten ska betala. Nuförtiden tycker patienten att han har betalat så mycket att han är en konsument, en köpare. Han ser mig som en säljare.  Vi  måste  acceptera  och  ge  honom  service.  Erbjuda  en service som han är helt nöjd med. 

A:  Jag  tycker  inte  det  är  rättvist  att  patienterna  jämför  oss  med servitriser.  D: I vårt jobb krävs kunskap och teknik.  C: Vi är inte en maskinskötare, är inte… servitriser, några… tekniska arbetare.  B: Vi är absolut inte servitriser! 

Jag  tycker mycket  synd om en hel  del av dem    för att vårdkostnaderna  är  så  höga.  Om  en  patient  stannar  en  dag  till betalar  han  för  ytterligare  en  dags  kostnad.  Jag  önskar  dig återställd  så  fort  som möjligt.  Jag vill ge dig alla mina kunskaper och  jag  skyndar mig på  så att du  kan  lämna sjukhuset och att din sjukdom blir botad. Så tänker jag. 

Patienten  dör.  Kunde  inte  rädda.  Som  sjuksköterska  känner  jag, liksom, ett  liv bara gick bort helt plötsligt. Om vi kunde ha räddat honom… Denna gång kunde jag inte sova på många nätter, kände... trots  allt,  mycket  ångest.  Att  jag  inte  hade  räddat  honom.  Men egentligen  har  de anhöriga  inte  klagat  på  oss. De  var  tacksamma för att vi gjorde jättemycket den dagen, utan paus. De tyckte att vi verkligen försökte, att vi jobbade med hela vårt hjärta. 

32.902  (p)You are a person who is more than a disease…I have been a professional woman that is my identity”. The women wanted to  keep  their  identity  intact  and  unaltered  and  did  not wish  to  be seen as “the person suffering from cancer”, “the amputee”, “the childless”, or “the helpless”.

32.906 (p) They [the professional caregivers] didn’t know where it [the urethra] was and they probed me with several mysterious tubes from every direction. …you feel so exposed and excluded. 

17.584 (p) You kind of needed a little help to get started. And I must say,  that I got  that at  the rehabilitation clinic at  the hospital. I  felt like I sort of managed one thing after another. . . . you need help to get on with your life. 

28.846  (v)  I  think  he  recognised,  really.  Anyhow,  recognized  my hands, I think my hands more then me, me as a human. /…/ I could work with him. /…/ I was really surprised and proud, really. He was still confused /…/ couldn’t be calm. If he came in the afternoon /…/ he couldn’t calm down at once and the medicine couldn’t help him. But I think he felt, he wanted to, to feel better. Wanted someone to help  him,  to  be  there  for  him. 

32.902  (p)You are a person who is more than a disease…I have been a professional woman that is my identity”. The women wanted to  keep  their  identity  intact  and  unaltered  and  did  not wish  to  be seen as “the person suffering from cancer”, “the amputee”, “the childless”, or “the helpless”.

32.906 (p) They [the professional caregivers] didn’t know where it [the urethra] was and they probed me with several mysterious tubes from every direction. …you feel so exposed and excluded. 

17.584 (p) You kind of needed a little help to get started. And I must say,  that I got  that at  the rehabilitation clinic at  the hospital. I  felt like I sort of managed one thing after another. . . . you need help to get on with your life. 

28.846  (v)  I  think  he  recognised,  really.  Anyhow,  recognized  my hands, I think my hands more then me, me as a human. /…/ I could work with him. /…/ I was really surprised and proud, really. He was still confused /…/ couldn’t be calm. If he came in the afternoon /…/ he couldn’t calm down at once and the medicine couldn’t help him. But I think he felt, he wanted to, to feel better. Wanted someone to help  him,  to  be  there  for  him. 

24.750  (p) Depression  and  psychosis  are  so  powerful,  you  feel  so weak  and  defenceless  – so it’s extra important that the staff treat you right, you’re so easily hurt. All it needs is a brusque tone of voice, or that you see they haven’t been listening to what you’ve been saying – and  there you are,  feeling even more guilty, putting the blame on yourself, more desperate and unhappy than ever…

19.634  (p)  I  found  him  as  a  very,  very  good  physician;  he  really was. He gave us time and explained….Maybe in the way as he explained  it  there was more that was negative…. The decision we came to was ours…. We had the firm feeling that we made the right decision and we haven’t changed our opinion.

21.686  (p) When  the  stroke  struck me my  first  thought was  to  get help as soon as possible. As I live alone it was a scary experience to fall  ill.  At  the  same  time  it  is  awful  to  be  forced  to  ask  others  for help. 

15.544 (p) I ring the call button. The nurse comes  in, shuts off  the call  button  and  leaves.  She  shows  her  aggression.  I  feel  totally abandoned  and  afraid. I’m afraid and yell: Sorry.

24.760 (p) For one thing you haven’t really got the energy to cope with it, and you feel ever so small and vulnerable – and I don’t thinkthe staff are aware of what power they’ve got in relation to us patients. So you don’t dare say  no  as  often  as  you  ought  to.  

24.750  (p) Depression  and  psychosis  are  so  powerful,  you  feel  so weak  and  defenceless  – so it’s extra important that the staff treat you right, you’re so easily hurt. All it needs is a brusque tone of voice, or that you see they haven’t been listening to what you’ve been saying – and  there you are,  feeling even more guilty, putting the blame on yourself, more desperate and unhappy than ever…

19.634  (p)  I  found  him  as  a  very,  very  good  physician;  he  really was. He gave us time and explained….Maybe in the way as he explained  it  there was more that was negative…. The decision we came to was ours…. We had the firm feeling that we made the right decision and we haven’t changed our opinion.

21.686  (p) When  the  stroke  struck me my  first  thought was  to  get help as soon as possible. As I live alone it was a scary experience to fall  ill.  At  the  same  time  it  is  awful  to  be  forced  to  ask  others  for help. 

15.544 (p) I ring the call button. The nurse comes  in, shuts off  the call  button  and  leaves.  She  shows  her  aggression.  I  feel  totally abandoned  and  afraid. I’m afraid and yell: Sorry.

24.760 (p) For one thing you haven’t really got the energy to cope with it, and you feel ever so small and vulnerable – and I don’t thinkthe staff are aware of what power they’ve got in relation to us patients. So you don’t dare say  no  as  often  as  you  ought  to.  

4.97 (p) I remember the delivery as a long fight from my side. And then  I  mean  not  only  fighting  with  the  delivering  of  my  baby  but fighting in order to get the staff to understand how I would like it. In Somalia,  the midwives know how to deal with us. We need to have help because we are sutured. We can’t become like Swedes, and we can’t deliver like Swedes. We are more afraid because we are sutured. 

6.172 (p) Man blir avklippt direkt, men det kan jag ju förstå… om det  är  många  som  ringer  så  måste  de  ju  skynda  på  lite  men  det känns nästan som om man inte är värd någonting, fast de kan ju inte bry sig om alla, men när man ringer dit är man ju sjuk och om de är korta  i  tonen då så känner  jag att det är  ingen  i hela världen som bryr sig om mig. 

18.614 (v) A meeting cannot just be one­sided. It must be mutual. … The most important thing is to build a relationship, to build bridges. … I must establish a line of communication so that she can learn to trust and understand me. Feel  safe with what I’ve got to offer and trust  in  it  so  that  we  can  work. 

4.97 (p) I remember the delivery as a long fight from my side. And then  I  mean  not  only  fighting  with  the  delivering  of  my  baby  but fighting in order to get the staff to understand how I would like it. In Somalia,  the midwives know how to deal with us. We need to have help because we are sutured. We can’t become like Swedes, and we can’t deliver like Swedes. We are more afraid because we are sutured. 

6.172 (p) Man blir avklippt direkt, men det kan jag ju förstå… om det  är  många  som  ringer  så  måste  de  ju  skynda  på  lite  men  det känns nästan som om man inte är värd någonting, fast de kan ju inte bry sig om alla, men när man ringer dit är man ju sjuk och om de är korta  i  tonen då så känner  jag att det är  ingen  i hela världen som bryr sig om mig. 

18.614 (v) A meeting cannot just be one­sided. It must be mutual. … The most important thing is to build a relationship, to build bridges. … I must establish a line of communication so that she can learn to trust and understand me. Feel  safe with what I’ve got to offer and trust  in  it  so  that  we  can  work. 

4.103 (p) They (the caregivers) didn’t ask me, but I heard how they talked to each other that I didn’t look so severely damaged after all. I  thought  that  they might  have  seen  a  lot  of  other  women  before.Another time they looked at me there with faces full of disgust. But nobody  has  even  asked  me  about  it.

10.371 (p) I’ve had to make a disturbance and consequently become one of those patients I just don’t want to be. A real surly shrew –and I don’t like it one bit! I feel  this  has  been  forced  on  me. 

28.837 (v) …but he wouldn’t listen, he was in his world /…/trapped. I remembered that he called for the police /…/ he was hallucinating and called for John or someone that he saw. He screamed ‘come and help me’ and then ‘police’. Then, when I closed the door to the dining room and sat down next to him he turned very aggressive. I might  have  said something inappropriate. I don’t remember and suddenly he throws a chair at the table!!! 

4.103 (p) They (the caregivers) didn’t ask me, but I heard how they talked to each other that I didn’t look so severely damaged after all. I  thought  that  they might  have  seen  a  lot  of  other  women  before.Another time they looked at me there with faces full of disgust. But nobody  has  even  asked  me  about  it.

10.371 (p) I’ve had to make a disturbance and consequently become one of those patients I just don’t want to be. A real surly shrew –and I don’t like it one bit! I feel  this  has  been  forced  on  me. 

28.837 (v) …but he wouldn’t listen, he was in his world /…/trapped. I remembered that he called for the police /…/ he was hallucinating and called for John or someone that he saw. He screamed ‘come and help me’ and then ‘police’. Then, when I closed the door to the dining room and sat down next to him he turned very aggressive. I might  have  said something inappropriate. I don’t remember and suddenly he throws a chair at the table!!! 

9.321  (p)  Jag  upplevde  henne  som  fruktansvärt  påträngande  och totalt gränslös, hon satte sig nästan i knät på mig och skulle börja trösta mig och jag kände att det var totalt fel, jag ville inte ha henne så  nära  över  huvud  taget,  och  hon  nästan  satt  och  grät  och  jag tyckte  det  var  fruktansvärt obehagligt.  //  ..det  var  en  väldigt  otäck känsla då man nästan blev lite våldtagen på något sätt utsatt, för jag menar man är ganska naken i den här situationen när man har fått en diagnos och så jag upplevde det väldigt obehagligt och där inte jag tyckte att hon såg mig eller, det handlade mer om hennes egna behov, hennes känslor tog överhanden och det var inte bra för mig. 

26.794 (v) She had carried on like this for so long that, in a way, it wears you down. So it didn’t work that time and nope not today either,  so  then you  just have  to do what you have  to do and get  it performed as usual, that is if you’re ever going to get it performed at all. To try and say something to someone,  that  in principle only screams and hollers, is not that easy either. 

14.499 (p) The various doctors I’ve met during these years have had a  lot  of  complaints  about my  lifestyle  and  [the  fact]  that  I  do  not exercise…I know that very well, but they are just talking about my diabetes  and  the  blood  sugar,  and  forget  my  back  pain  and dizziness. 

9.321  (p)  Jag  upplevde  henne  som  fruktansvärt  påträngande  och totalt gränslös, hon satte sig nästan i knät på mig och skulle börja trösta mig och jag kände att det var totalt fel, jag ville inte ha henne så  nära  över  huvud  taget,  och  hon  nästan  satt  och  grät  och  jag tyckte  det  var  fruktansvärt obehagligt.  //  ..det  var  en  väldigt  otäck känsla då man nästan blev lite våldtagen på något sätt utsatt, för jag menar man är ganska naken i den här situationen när man har fått en diagnos och så jag upplevde det väldigt obehagligt och där inte jag tyckte att hon såg mig eller, det handlade mer om hennes egna behov, hennes känslor tog överhanden och det var inte bra för mig. 

26.794 (v) She had carried on like this for so long that, in a way, it wears you down. So it didn’t work that time and nope not today either,  so  then you  just have  to do what you have  to do and get  it performed as usual, that is if you’re ever going to get it performed at all. To try and say something to someone,  that  in principle only screams and hollers, is not that easy either. 

14.499 (p) The various doctors I’ve met during these years have had a  lot  of  complaints  about my  lifestyle  and  [the  fact]  that  I  do  not exercise…I know that very well, but they are just talking about my diabetes  and  the  blood  sugar,  and  forget  my  back  pain  and dizziness. 

26.797 (v)  It’s just that, it can look a bit bad perhaps when we hold somebody down like that, but we feel that we have to do so, if we areto  show  her  who  is  in  charge  and  who  makes  the  decisions. 

28.840  (v)  ...Horrible!  Really  horrible!  Because  I  felt  that  I  was mean to the patient and I held him hard. And the patient said ‘It hurts’. And still I tried to hold him so he wouldn’t hurt himself /…/ and you feel that this is bad treatment. I’ve done this against their will and you feel that you don’t want to be a part of this anymore... 

32.904  (p)  They  [the  professional  caregivers]  maintained  a balance…they kept their distance but yet were close…they managed the  situation. 

26.797 (v)  It’s just that, it can look a bit bad perhaps when we hold somebody down like that, but we feel that we have to do so, if we areto  show  her  who  is  in  charge  and  who  makes  the  decisions. 

28.840  (v)  ...Horrible!  Really  horrible!  Because  I  felt  that  I  was mean to the patient and I held him hard. And the patient said ‘It hurts’. And still I tried to hold him so he wouldn’t hurt himself /…/ and you feel that this is bad treatment. I’ve done this against their will and you feel that you don’t want to be a part of this anymore... 

32.904  (p)  They  [the  professional  caregivers]  maintained  a balance…they kept their distance but yet were close…they managed the  situation. 

12.464 (v) The therapists described several of their roles, such as an encouraging  role,  a  coach  role,  a  supportive  role  and/or  a pedagogic role. These roles could change during  the course of  the client–therapist  relationship.  Therapists  expressed  even  trying  to adjust themselves to the clients with regard to gesture, tone of voice or even humour: “In a way, I adjust myself,  try  to adapt myself  is probably what I do, maybe it is pedagogical, and I often do it. I am like a chameleon that adapts with jokes and I pretty much listen in on  how  people  are  and  express  myself  according  to  their expectations.”

12.464 (v) The therapists described several of their roles, such as an encouraging  role,  a  coach  role,  a  supportive  role  and/or  a pedagogic role. These roles could change during  the course of  the client–therapist  relationship.  Therapists  expressed  even  trying  to adjust themselves to the clients with regard to gesture, tone of voice or even humour: “In a way, I adjust myself,  try  to adapt myself  is probably what I do, maybe it is pedagogical, and I often do it. I am like a chameleon that adapts with jokes and I pretty much listen in on  how  people  are  and  express  myself  according  to  their expectations.”

23.737  (p)  ...I don’t believe in forced commitment to psychiatric care, I don’t think it leads anywhere, and it was really devastating for me.”/“ It was simply like being  locked­up  and  safe­kept,  they didn’t do anything.

9.312  (p)  Jag  var  en  gång  för  undersökning  på  X­sjukhuset, cyskopering.  Jag  hade  urinvägsbesvär.  Ja,  där  fick  man  springa runt  i  korridorer  utan  kalsonger  ens,  och  kort  skjorta,  och  folk sprang  fram  och  tillbaka.  Det  är  ungefär  som  i  ett koncentrationsläger. Totalt utan mänsklig värdighet. Det var  ju en ren förnedring. Dom som jobbade där brydde sig säkert inte om det, men  kommer  det  en människa  från  produktionen,  en  tekniker,  och vet ingenting om sjukhus, man tror inte att det är sant…

”ett normalt liv”

25.768  (p) The nurse  told me  there was a whole bundle of  people ahead of me, I don’t know how  many  there  are  in  a  bundle! (agitated and angry). I felt so neglected, you get treated, yes, worse than an animal, because you can take an animal to the veterinary. If I went to the hospital and said that I could not stand it any longer, what can be done, they would not admit me because nobody listens. I feel so powerless.  

”gatekeeper”

13.473 (v) Of course everything would be easier – for oneself too –if  everyone  who  calls  could  be  given  a  doctor’s appointment. Sometimes I feel like a gatekeeper.

13.485 (v) I am always afraid of misjudging something important or misinterpreting the patient’s signals – that  I  am  not  getting  the whole  picture.  There  are  patients who  tell me  their  symptoms  but maybe  it  is  much  worse  – and the contrary too…

23.737  (p)  ...I don’t believe in forced commitment to psychiatric care, I don’t think it leads anywhere, and it was really devastating for me.”/“ It was simply like being  locked­up  and  safe­kept,  they didn’t do anything.

9.312  (p)  Jag  var  en  gång  för  undersökning  på  X­sjukhuset, cyskopering.  Jag  hade  urinvägsbesvär.  Ja,  där  fick  man  springa runt  i  korridorer  utan  kalsonger  ens,  och  kort  skjorta,  och  folk sprang  fram  och  tillbaka.  Det  är  ungefär  som  i  ett koncentrationsläger. Totalt utan mänsklig värdighet. Det var  ju en ren förnedring. Dom som jobbade där brydde sig säkert inte om det, men  kommer  det  en människa  från  produktionen,  en  tekniker,  och vet ingenting om sjukhus, man tror inte att det är sant…

”ett normalt liv”

25.768  (p) The nurse  told me  there was a whole bundle of  people ahead of me, I don’t know how  many  there  are  in  a  bundle! (agitated and angry). I felt so neglected, you get treated, yes, worse than an animal, because you can take an animal to the veterinary. If I went to the hospital and said that I could not stand it any longer, what can be done, they would not admit me because nobody listens. I feel so powerless.  

”gatekeeper”

13.473 (v) Of course everything would be easier – for oneself too –if  everyone  who  calls  could  be  given  a  doctor’s appointment. Sometimes I feel like a gatekeeper.

13.485 (v) I am always afraid of misjudging something important or misinterpreting the patient’s signals – that  I  am  not  getting  the whole  picture.  There  are  patients who  tell me  their  symptoms  but maybe  it  is  much  worse  – and the contrary too…

Jag ser den här kvinnan komma till affären och hon ser så barsk ut och  kom  släpande  på  två  tunga  kassar  och  liten  var  hon. Och  så tänkte jag… tänk den som kommer och vara vårdbiträde hos henne. Det  blir  nog  inte  lätt!    Och  vem  tror  du  det  kom  att  bli? 

  Så  blev  det  att  jag  börja  sitta  där  om middagarna. Hon  sa att  hon  inte  var  sjuk och hon  skulle  inte ha hjälp. Men  så började vi passa in mig och sitta vid middag, och jag läste  lite  för henne. Sen pratade  jag med henne och  så pratade hon om de här stora molnen med djur, och hon sa: ser inte du dem?  Ja, jag visste inte. Det är ju så svårt hur man ska handskas med det. 

5.150 (v) I think you have the strength to work if you can come out to the office and ventilate to those you work with after you’ve experienced some aggression…that turns things around, that’s what I feel. // …just to come out with it and say what you think without being  judged,  because  then  maybe  you  can  go  in  and  be professional again. 

Jag ser den här kvinnan komma till affären och hon ser så barsk ut och  kom  släpande  på  två  tunga  kassar  och  liten  var  hon. Och  så tänkte jag… tänk den som kommer och vara vårdbiträde hos henne. Det  blir  nog  inte  lätt!    Och  vem  tror  du  det  kom  att  bli? 

  Så  blev  det  att  jag  börja  sitta  där  om middagarna. Hon  sa att  hon  inte  var  sjuk och hon  skulle  inte ha hjälp. Men  så började vi passa in mig och sitta vid middag, och jag läste  lite  för henne. Sen pratade  jag med henne och  så pratade hon om de här stora molnen med djur, och hon sa: ser inte du dem?  Ja, jag visste inte. Det är ju så svårt hur man ska handskas med det. 

5.150 (v) I think you have the strength to work if you can come out to the office and ventilate to those you work with after you’ve experienced some aggression…that turns things around, that’s what I feel. // …just to come out with it and say what you think without being  judged,  because  then  maybe  you  can  go  in  and  be professional again. 

En del har ju väldigt mycket tråkigheter att berätta om. De har varit med om mycket tråkig. Och ändå så är de rätt så positiva och glada även  om  livet  har  gått  hårt  fram.  Ja,  det  finns  ju många  som har mist barn och har haft jobbigt under sin levnad då. Men det ändå, ja där kan man  ju också  förundras över varför en del går ner sig dåoch andra inte gör det. Varför är vi så? Vi är ju så olika. En del är ju... står ju med huvudet ovanför vattenytan trots detta. 

Det var roligt att jag har varit till nytta för någon människa som har varit så här sjuk som hon var. Och kunna blivit så här frisk. Och nu kan  hon  sitta  och  prata  och  hon  kan  ge  mig  feedback  och  hon fungerar  ute  i  sitt  samhälle.  Det  känns  ju  väldig  roligt.  Man  kan känna  sig  stolt  att man  har  faktisk  varit  till  nytta. Och  så  känner man  ju  själv  att man  kanske har  vuxit  som människa  eftersom  jag har  lärt mig  tålamodet. Var det  tålamod? Var det  temat  jag skulle lära mig  tillsammans med  den  här  personen  till  exempel?  Så  kan man ödmjukt  tacka  för det då att: Ja, nu har  jag  lärt mig det. Jag har blivit lite lite bättre som människa. 

Som ung, man förstod inte riktigt det här. Att det kan vara svårt att vara gammal utan... Ja, nu har man  förståelse. 

 Det är när man ser hur de har det och hur de mår.   Ja de... en del är ju... så beroende av hjälp. Att de kanske inte klarar en vanlig dag som en annan gör. 

”sin sista anhalt”

Jag  var  då  20  år  gammal,  då  lyssnade  jag  gärna  på  vad  äldre patienter hade att berätta som gått igenom ett helt liv. Till exempel: Det var krig. De hade upplevt mycket. Det var elände. De hade gått igenom fattigdom. Något som för oss var något helt främmande. 

  ...inte förundran  utan...  medkänsla  eller  aktning.  Aktning  kände  man. Aktning  för att de  ligger någon person där kanske en 80­årig dam som har mycket att berätta. Som har gått igenom ett helt liv. Och det är jag som bara är 20 år och egentligen är ingenting. 

”lämna spår”, ”ge avtryck”, ”ge ett nytt ljus” ”etsa fast”

En del har ju väldigt mycket tråkigheter att berätta om. De har varit med om mycket tråkig. Och ändå så är de rätt så positiva och glada även  om  livet  har  gått  hårt  fram.  Ja,  det  finns  ju många  som har mist barn och har haft jobbigt under sin levnad då. Men det ändå, ja där kan man  ju också  förundras över varför en del går ner sig dåoch andra inte gör det. Varför är vi så? Vi är ju så olika. En del är ju... står ju med huvudet ovanför vattenytan trots detta. 

Det var roligt att jag har varit till nytta för någon människa som har varit så här sjuk som hon var. Och kunna blivit så här frisk. Och nu kan  hon  sitta  och  prata  och  hon  kan  ge  mig  feedback  och  hon fungerar  ute  i  sitt  samhälle.  Det  känns  ju  väldig  roligt.  Man  kan känna  sig  stolt  att man  har  faktisk  varit  till  nytta. Och  så  känner man  ju  själv  att man  kanske har  vuxit  som människa  eftersom  jag har  lärt mig  tålamodet. Var det  tålamod? Var det  temat  jag skulle lära mig  tillsammans med  den  här  personen  till  exempel?  Så  kan man ödmjukt  tacka  för det då att: Ja, nu har  jag  lärt mig det. Jag har blivit lite lite bättre som människa. 

Som ung, man förstod inte riktigt det här. Att det kan vara svårt att vara gammal utan... Ja, nu har man  förståelse. 

 Det är när man ser hur de har det och hur de mår.   Ja de... en del är ju... så beroende av hjälp. Att de kanske inte klarar en vanlig dag som en annan gör. 

”sin sista anhalt”

Jag  var  då  20  år  gammal,  då  lyssnade  jag  gärna  på  vad  äldre patienter hade att berätta som gått igenom ett helt liv. Till exempel: Det var krig. De hade upplevt mycket. Det var elände. De hade gått igenom fattigdom. Något som för oss var något helt främmande. 

  ...inte förundran  utan...  medkänsla  eller  aktning.  Aktning  kände  man. Aktning  för att de  ligger någon person där kanske en 80­årig dam som har mycket att berätta. Som har gått igenom ett helt liv. Och det är jag som bara är 20 år och egentligen är ingenting. 

”lämna spår”, ”ge avtryck”, ”ge ett nytt ljus” ”etsa fast”

fick man veta det.   Ja då sa hon till en att man var minsann inte värd vare sig det ena eller det andra och då hade man inte där att göra  Man blir ledsen men samtidigt så förstår man att... Det är inte så lätt för dem heller utan det är ju så. 

Jag  sa  till  henne direkt  att  var ärlig och sa… Förstår du inte hur tokigt det är? Hur tokigt det låter för mig? Att du påstår att vi går in genom  låsta  dörrar  och  tar  saker  och  ting.  Så  att  jag  försökte  få henne att  förstå att  ...  hennes  sjukdom, hon hade  ju  såna problem med nerverna, gjorde att hon fick de här tankarna. Det var ju aldrig någon som hade pratat med henne om det. Hon sa ju hela tiden hon var  galen.  Det  var  det  hon  skämdes  för. 

 Helt naturligt! Och  jag märkte att hon började  lita på mig. Och  jag  märkte  att  en  del  av  mina  kollegor  som  var  yngre  och kanske  lite osäkra. De skyllde på någonting. Alltså när de pratade med henne så skyllde de på någonting. Men det genomskådade hon alltså. Så hon litade inte så mycket på dem. 

Det var ett par, de hade det väldigt...  ja, det var eländigt kan man säga, lite halv misär. Mannen låg helt... jag uppfattade det som: fick han mat  till  exempel?  Var  han  uppe? Eller  låg  han  hela  dan  och hela natten? Och frun hon... behövde ju ha hjälp med mediciner och ordna  mat  och  så.  Men  hon  ville  inte  ta  emot  hjälp.  Men  vår biståndshandläggare hjälpte oss med och  slussa  in oss,  från att  vi över huvud  taget  inte  fick  lov att  komma  in,  alltså hon hade  inget förtroende för någon... 

Hon    var  bitter  på  livet  tror  jag.  Väldigt  principfast. Hade sina rutiner för hur saker och ting skulle vara och såg till om man inte gjorde de sakerna precis så som det skulle vara så kände man sig ganska liten… Man kunde avsky att gå in till henne för att man visste att nu kommer det någonting man ska göra. Å Gud om jag gör fel. Vad ska jag göra då? // Det var just att man var rädd att göra  nånting  fel  för  att...  Dels  gjorde  man  ju  henne  ledsen  och besviken  och  sen  blev man  ju  själv  lite  så  där  nertryckt  i  skorna liksom. För hon kunde säga vad hon tyckte och det gjorde hon. Då 

fick man veta det.   Ja då sa hon till en att man var minsann inte värd vare sig det ena eller det andra och då hade man inte där att göra  Man blir ledsen men samtidigt så förstår man att... Det är inte så lätt för dem heller utan det är ju så. 

Jag  sa  till  henne direkt  att  var ärlig och sa… Förstår du inte hur tokigt det är? Hur tokigt det låter för mig? Att du påstår att vi går in genom  låsta  dörrar  och  tar  saker  och  ting.  Så  att  jag  försökte  få henne att  förstå att  ...  hennes  sjukdom, hon hade  ju  såna problem med nerverna, gjorde att hon fick de här tankarna. Det var ju aldrig någon som hade pratat med henne om det. Hon sa ju hela tiden hon var  galen.  Det  var  det  hon  skämdes  för. 

 Helt naturligt! Och  jag märkte att hon började  lita på mig. Och  jag  märkte  att  en  del  av  mina  kollegor  som  var  yngre  och kanske  lite osäkra. De skyllde på någonting. Alltså när de pratade med henne så skyllde de på någonting. Men det genomskådade hon alltså. Så hon litade inte så mycket på dem. 

Det var ett par, de hade det väldigt...  ja, det var eländigt kan man säga, lite halv misär. Mannen låg helt... jag uppfattade det som: fick han mat  till  exempel?  Var  han  uppe? Eller  låg  han  hela  dan  och hela natten? Och frun hon... behövde ju ha hjälp med mediciner och ordna  mat  och  så.  Men  hon  ville  inte  ta  emot  hjälp.  Men  vår biståndshandläggare hjälpte oss med och  slussa  in oss,  från att  vi över huvud  taget  inte  fick  lov att  komma  in,  alltså hon hade  inget förtroende för någon... 

Hon    var  bitter  på  livet  tror  jag.  Väldigt  principfast. Hade sina rutiner för hur saker och ting skulle vara och såg till om man inte gjorde de sakerna precis så som det skulle vara så kände man sig ganska liten… Man kunde avsky att gå in till henne för att man visste att nu kommer det någonting man ska göra. Å Gud om jag gör fel. Vad ska jag göra då? // Det var just att man var rädd att göra  nånting  fel  för  att...  Dels  gjorde  man  ju  henne  ledsen  och besviken  och  sen  blev man  ju  själv  lite  så  där  nertryckt  i  skorna liksom. För hon kunde säga vad hon tyckte och det gjorde hon. Då 

Vi har ju gamla människor och de flesta är ju lite dementa. Men de är charmiga allihop. Jag har inte tyckt om gamla människor när jag var  ung.    Inte  alls!    Jag tycker de är nu, vet du? Jag tycker de har alltid något roligt och de kan berätta. Har man  tid sätter sig ner och pratar, de kan berätta om nånting som de har upplevt. De har ju jättemycket att berätta…

 "kunna ge värme, trygghet och medkänsla”

”en genuin, okonstlad””självklar och naturlig mänsklig handling”

I  första planet så handlar vårdrelation om en mänsklig kontakt om två människor som möts. Då sker ju en omvårdnad automatiskt för att man bryr  sig om varandra. Tänker man på: Nej,  nu måste  jag vara professionell. Och då glömmer man den mänskliga sidan utav det, vilket är, den viktiga, genuina. Det är det som är i första hand, sen kommer alla de andra rollerna i andra hand. 

”personkemi"

Man har fått negativt tillbaka från patienter. När en patient kanske har skällt ut en någon gång och sagt hemska saker till en … Det finns ett ordspråk som säger att: ’Älska mig som mest när jag förtjänar det som minst.’ För att jag är så jävlig! För det är då jag behöver dig som mest. För att du står ut och älskar mig även fast att jag är otrevlig och hemsk. Och då, tror jag, kan man lära sig att stå ut i de situationerna. Och så tänka att: den här människan rår inte. För  att  hon  inte  menar!  För  det  är  sjukdomen  som  talar  genom henne nu. Men  jag ska  inte ta åt mig personligt utan  jag ska ändå stå på mig. Ha det här tålamodet och vara den här hjälparen. Även fast  jag inte är vatten värd  i hennes sjukdoms...  syn  just nu så kan man  stå  ut  den  tiden.  Så  får man  tillbaka  det  sen. Och  då  kan  ju patienten komma tillbaka och tacka: Tack så mycket för att du stod ut med mig. När  jag  var  så  jävlig mot  dig. För det  jag  egentligen behövde det var ju att få din hjälp. Att du skulle ha tålamodet att stå ut  och  fortsätta  och  hjälpa  och  inte  bara  försvinna.  Det  har  hon 

sagt till mig. 

”en ingång att möta patienten och ett sätt för patienten att förstå på rätt nivå”

”ett ärligt och okonstlat plan”

Vi har ju gamla människor och de flesta är ju lite dementa. Men de är charmiga allihop. Jag har inte tyckt om gamla människor när jag var  ung.    Inte  alls!    Jag tycker de är nu, vet du? Jag tycker de har alltid något roligt och de kan berätta. Har man  tid sätter sig ner och pratar, de kan berätta om nånting som de har upplevt. De har ju jättemycket att berätta…

 "kunna ge värme, trygghet och medkänsla”

”en genuin, okonstlad””självklar och naturlig mänsklig handling”

I  första planet så handlar vårdrelation om en mänsklig kontakt om två människor som möts. Då sker ju en omvårdnad automatiskt för att man bryr  sig om varandra. Tänker man på: Nej,  nu måste  jag vara professionell. Och då glömmer man den mänskliga sidan utav det, vilket är, den viktiga, genuina. Det är det som är i första hand, sen kommer alla de andra rollerna i andra hand. 

”personkemi"

Man har fått negativt tillbaka från patienter. När en patient kanske har skällt ut en någon gång och sagt hemska saker till en … Det finns ett ordspråk som säger att: ’Älska mig som mest när jag förtjänar det som minst.’ För att jag är så jävlig! För det är då jag behöver dig som mest. För att du står ut och älskar mig även fast att jag är otrevlig och hemsk. Och då, tror jag, kan man lära sig att stå ut i de situationerna. Och så tänka att: den här människan rår inte. För  att  hon  inte  menar!  För  det  är  sjukdomen  som  talar  genom henne nu. Men  jag ska  inte ta åt mig personligt utan  jag ska ändå stå på mig. Ha det här tålamodet och vara den här hjälparen. Även fast  jag inte är vatten värd  i hennes sjukdoms...  syn  just nu så kan man  stå  ut  den  tiden.  Så  får man  tillbaka  det  sen. Och  då  kan  ju patienten komma tillbaka och tacka: Tack så mycket för att du stod ut med mig. När  jag  var  så  jävlig mot  dig. För det  jag  egentligen behövde det var ju att få din hjälp. Att du skulle ha tålamodet att stå ut  och  fortsätta  och  hjälpa  och  inte  bara  försvinna.  Det  har  hon 

sagt till mig. 

”en ingång att möta patienten och ett sätt för patienten att förstå på rätt nivå”

”ett ärligt och okonstlat plan”

”De som ville ha pengar de sökte sig inte till vården. För de visste att där kan de inte få så mycket pengar.”

Ja  det  är den  glädjen  att  gå  till  jobbet  och... Det  är  ett  bra  jobb! Alltså man  ger  någonting  och man  får  så mycket  tillbaka. Många skratt, många leenden, många... tryck i handen som... som patienten ibland trycker i handen när man går och pratar med dem. Och då... då på det viset visar du att: Visst! Du håller på att göra någonting bra. Och det räcker! 

”varit till nytta”

”ett avbrott i patienters ensamma, trista och tråkiga tillvaro” ”en länk ut till samhället”

Det är glädjen över att hon kände sådan glädje över att komma ut ifrån sin lägenhet. Att hon har upplevt det så positivt. Att hon är så dement  i sin glömska men ändå kommer ihåg detta, att hon var på någonting som var så roligt. Och nu skulle hon på utfärd i dag. Det är  ju ett väldigt  förvirrat  tillstånd egentligen. 

Det är det som är så svårt att sätta ord på, men det ger ju en inre tillfredsställelse. En glädje. 

Jag kände att jag fick respekt … alltså de var inte kuvade av mig. Det är inte det har gått ut på. Utan de kunde säga till mig saker och ting  som  inte var  så  trevliga ändå. Men då har dem ändå så pass stor  respekt  för mig  så att  jag kunde säga  till dem att: nää, du är orättvis, eller det här kan jag inte tolerera. Utan att då respekterade dem det. Så att det är inte bara… att man får guldet tillbaka utan det  finns  stunder ändå där, då deras  tålamod brister, på grund av att de inte mår bra. 

Man  kan  prata med  patienter,  skoja med  patienter  och  så  de  kan slappa  av.  Det  är  kommunikationen  mellan  människor. 

  Jaa...  men  det  är  inte  riktigt samma... med PC så får du inte tillbaka... spontant svar... det du får tillbaka är det förväntade eller det som du letar efter, är alltså lite mer fyrkantigt... lite mer kallt... 

Ja...  det  är  som  skrattet, alltså  det  får  du  aldrig  ett  skratt  från  en  PC.    Men  med patienten, som den kvinnan som jag gick förbi och bara vinkade till. Och hon ler, hela henne. Det är en varm kommunikation. Även om jag inte kunde prata. För att jag var på väg till någon annan patient och hade inte tid. Men just bara den lilla ”smile”. Det ger värme. Där är kommunikation mellan människor. 

”De som ville ha pengar de sökte sig inte till vården. För de visste att där kan de inte få så mycket pengar.”

Ja  det  är den  glädjen  att  gå  till  jobbet  och... Det  är  ett  bra  jobb! Alltså man  ger  någonting  och man  får  så mycket  tillbaka. Många skratt, många leenden, många... tryck i handen som... som patienten ibland trycker i handen när man går och pratar med dem. Och då... då på det viset visar du att: Visst! Du håller på att göra någonting bra. Och det räcker! 

”varit till nytta”

”ett avbrott i patienters ensamma, trista och tråkiga tillvaro” ”en länk ut till samhället”

Det är glädjen över att hon kände sådan glädje över att komma ut ifrån sin lägenhet. Att hon har upplevt det så positivt. Att hon är så dement  i sin glömska men ändå kommer ihåg detta, att hon var på någonting som var så roligt. Och nu skulle hon på utfärd i dag. Det är  ju ett väldigt  förvirrat  tillstånd egentligen. 

Det är det som är så svårt att sätta ord på, men det ger ju en inre tillfredsställelse. En glädje. 

Jag kände att jag fick respekt … alltså de var inte kuvade av mig. Det är inte det har gått ut på. Utan de kunde säga till mig saker och ting  som  inte var  så  trevliga ändå. Men då har dem ändå så pass stor  respekt  för mig  så att  jag kunde säga  till dem att: nää, du är orättvis, eller det här kan jag inte tolerera. Utan att då respekterade dem det. Så att det är inte bara… att man får guldet tillbaka utan det  finns  stunder ändå där, då deras  tålamod brister, på grund av att de inte mår bra. 

Man  kan  prata med  patienter,  skoja med  patienter  och  så  de  kan slappa  av.  Det  är  kommunikationen  mellan  människor. 

  Jaa...  men  det  är  inte  riktigt samma... med PC så får du inte tillbaka... spontant svar... det du får tillbaka är det förväntade eller det som du letar efter, är alltså lite mer fyrkantigt... lite mer kallt... 

Ja...  det  är  som  skrattet, alltså  det  får  du  aldrig  ett  skratt  från  en  PC.    Men  med patienten, som den kvinnan som jag gick förbi och bara vinkade till. Och hon ler, hela henne. Det är en varm kommunikation. Även om jag inte kunde prata. För att jag var på väg till någon annan patient och hade inte tid. Men just bara den lilla ”smile”. Det ger värme. Där är kommunikation mellan människor. 

”ett  ständigt  givande och  tagande och det är  en  rundgång  i  den hela tiden”

Det är väldigt lätt att blanda ihop rollerna och då kan det bli väldigt fel. För ibland kan det ju bli: Är det för ens egna behov? Och det får det  ju  inte  vara.    Nej,  utan  man  måste  hela  tiden  vara introspektiv  och...  och  verkligen  försöka  att...  inse  så att man  inte själv  tillfredsställer  sina  behov. 

 Då... då blir man ingen bra vårdare. 

”oersättliga”

Det är glädje att... Jag gör ett bra jobb. Ja, det är bra att jag är här och  gör  skillnaden.  Kanske  någon  annan  är  här  och  gör  samma jobb. Men kanske  inte  så  snäll... med samma värme, eller med det lilla  extra  som  jag  kan  ge. För  att  jag  vet  att  jag  kan ge  det  lilla extra: den extra ”smile”, den extra beröring, det extra skämtet. Så att patienten mår bra. 

, ”att vem som helst kan göra jobbet... säger du upp dig så blir ingen ledsen”.

Jag  har  blivit  äldre  och  jag  har  begrundat  väldigt  mycket  idag. Varför har jag egentligen sökt till vården? Då var det, kanske bara därför att  jag ville ha tillfredställelse eller så. Då blir  jag skrämd, för att då känner  jag: Är  jag kanske någon egoistisk människotyp, som bara är ute efter att … att tillfredsställa mina behov utan att i själva  verket  verkligen  vara  intresserad  av  att  vårda  personer,  att någon blir frisk. Men, men det får man inte tänka på tror jag…

 Nej det har jag inte. Jag har inte hittat något svar och det kan kännas betungande, och det är ju lite… lite vånda också inblandad för att om verkligen så är fallet så skulle ju alla mina yrkesår vara till spillo. Och jag har ju också haft den tendensen att söka mig från vården vid flera tillfällen …

”ett  ständigt  givande och  tagande och det är  en  rundgång  i  den hela tiden”

Det är väldigt lätt att blanda ihop rollerna och då kan det bli väldigt fel. För ibland kan det ju bli: Är det för ens egna behov? Och det får det  ju  inte  vara.    Nej,  utan  man  måste  hela  tiden  vara introspektiv  och...  och  verkligen  försöka  att...  inse  så att man  inte själv  tillfredsställer  sina  behov. 

 Då... då blir man ingen bra vårdare. 

”oersättliga”

Det är glädje att... Jag gör ett bra jobb. Ja, det är bra att jag är här och  gör  skillnaden.  Kanske  någon  annan  är  här  och  gör  samma jobb. Men kanske  inte  så  snäll... med samma värme, eller med det lilla  extra  som  jag  kan  ge. För  att  jag  vet  att  jag  kan ge  det  lilla extra: den extra ”smile”, den extra beröring, det extra skämtet. Så att patienten mår bra. 

, ”att vem som helst kan göra jobbet... säger du upp dig så blir ingen ledsen”.

Jag  har  blivit  äldre  och  jag  har  begrundat  väldigt  mycket  idag. Varför har jag egentligen sökt till vården? Då var det, kanske bara därför att  jag ville ha tillfredställelse eller så. Då blir  jag skrämd, för att då känner  jag: Är  jag kanske någon egoistisk människotyp, som bara är ute efter att … att tillfredsställa mina behov utan att i själva  verket  verkligen  vara  intresserad  av  att  vårda  personer,  att någon blir frisk. Men, men det får man inte tänka på tror jag…

 Nej det har jag inte. Jag har inte hittat något svar och det kan kännas betungande, och det är ju lite… lite vånda också inblandad för att om verkligen så är fallet så skulle ju alla mina yrkesår vara till spillo. Och jag har ju också haft den tendensen att söka mig från vården vid flera tillfällen …

Hade man inte haft en relation då hade man ju inte haft obehag av när  hon   mådde dåligt  heller.  Så  att  det  är nånting  jag tror  inte man som vårdare kan värja  sig  från det, helt enkelt. Hur mycket  man  än  säger  att  det  är  ens  jobb.  Och  du  vet  vi  går  där morgon, middag,  kväll,  år  ut  och  år  in,  då måste  jag  vara  någon slags maskin om jag inte får känna så. 

”fick de som var hemma äta upp istället”

Vi  hade  en  oerhörd  förmåga  att  prata. Vi  pratade  väldigt,  väldigt mycket.  Det  var  mycket  mycket  mycket  prat  om  det  hade  hänt någonting. Så jag tror vi pratade av oss där. Vi hade våra tider. Det var mycket så och på akuten plockades de undan, den personal som hade  varit med  om  saker. Andra  fick  gå  in  och  jobba  och  de  fick sitta och prata av sig. Det  tror jag är jätte,  jätteviktigt. Jag menar jag kunde ju inte komma hem och prata om det... Och då menar jag inte att jag inte kunnat på grund av att det är sekretessbelagt. Men det  finns  ingen  som  förstår mig  hemma  heller...  Nej  det  hade  jag aldrig kunnat. 

Egentligen kan hon   göra det själv, för att det inte är så svårt, hon kom in på grund av yrsel så att hon kan klara att ge sig ögondroppar,  hon  har  säkert gjort det hemma också… ”GE MIG ÖGONDROPPAR NU!  Jag behöver det NU  för att  det  är  så  torrt här på lasarettet!” Hon vill att JAG  ska  göra  det  för  att  jag  har varit  hos  den  andra  patienten. Och  sådana  patienter  upplever  jag som  onödigt  krävande... 

  Jag känner mig  lite besvärad.  Jag hade mycket annat att göra. Det finns många andra som behöver min hjälp. Alltså det som jag  upplever  att  den  hjälp  hon  behöver  med  det  som  hon  vill  ha stämmer inte, och då blir det kollision.

   Jag  var  ju  på  avdelning  X  då  som  är  hjärtavdelning  vi  hade  ju sådan  oerhörd  genomströmning  av  patienter.  De  har  ju  korta vårdtider  idag. Alltså det  gäller  att  ladda upp hela  tiden och man ska  ge  helhjärtat  och man  ska  engagera  sig. Och  det  gör  ju man också! Man engagerar sig i de patienterna man har och sedan så... sedan ska de ut. Och de hinner ju knappt ut innan det ligger en ny i sängen. Och  då måste  jag  ladda  om  igen! 

Ja, då måste jag ju börja tänka i andra banor. Då är det någon annans problem jag måste ta. Och så ska man ju då hjälpa dem med det. Och ja, det frestar på rätt mycket! 

Hade man inte haft en relation då hade man ju inte haft obehag av när  hon   mådde dåligt  heller.  Så  att  det  är nånting  jag tror  inte man som vårdare kan värja  sig  från det, helt enkelt. Hur mycket  man  än  säger  att  det  är  ens  jobb.  Och  du  vet  vi  går  där morgon, middag,  kväll,  år  ut  och  år  in,  då måste  jag  vara  någon slags maskin om jag inte får känna så. 

”fick de som var hemma äta upp istället”

Vi  hade  en  oerhörd  förmåga  att  prata. Vi  pratade  väldigt,  väldigt mycket.  Det  var  mycket  mycket  mycket  prat  om  det  hade  hänt någonting. Så jag tror vi pratade av oss där. Vi hade våra tider. Det var mycket så och på akuten plockades de undan, den personal som hade  varit med  om  saker. Andra  fick  gå  in  och  jobba  och  de  fick sitta och prata av sig. Det  tror jag är jätte,  jätteviktigt. Jag menar jag kunde ju inte komma hem och prata om det... Och då menar jag inte att jag inte kunnat på grund av att det är sekretessbelagt. Men det  finns  ingen  som  förstår mig  hemma  heller...  Nej  det  hade  jag aldrig kunnat. 

Egentligen kan hon   göra det själv, för att det inte är så svårt, hon kom in på grund av yrsel så att hon kan klara att ge sig ögondroppar,  hon  har  säkert gjort det hemma också… ”GE MIG ÖGONDROPPAR NU!  Jag behöver det NU  för att  det  är  så  torrt här på lasarettet!” Hon vill att JAG  ska  göra  det  för  att  jag  har varit  hos  den  andra  patienten. Och  sådana  patienter  upplever  jag som  onödigt  krävande... 

  Jag känner mig  lite besvärad.  Jag hade mycket annat att göra. Det finns många andra som behöver min hjälp. Alltså det som jag  upplever  att  den  hjälp  hon  behöver  med  det  som  hon  vill  ha stämmer inte, och då blir det kollision.

   Jag  var  ju  på  avdelning  X  då  som  är  hjärtavdelning  vi  hade  ju sådan  oerhörd  genomströmning  av  patienter.  De  har  ju  korta vårdtider  idag. Alltså det  gäller  att  ladda upp hela  tiden och man ska  ge  helhjärtat  och man  ska  engagera  sig. Och  det  gör  ju man också! Man engagerar sig i de patienterna man har och sedan så... sedan ska de ut. Och de hinner ju knappt ut innan det ligger en ny i sängen. Och  då måste  jag  ladda  om  igen! 

Ja, då måste jag ju börja tänka i andra banor. Då är det någon annans problem jag måste ta. Och så ska man ju då hjälpa dem med det. Och ja, det frestar på rätt mycket! 

care  relationship  or psysician­patient  relations  or  nurse­patient  relations

professional­patient  relations och Sweden

“A body of publications produced by government, academia, or business and industry, in print and/or electronic forms, which is not published in easily accessible journals and may not appear in databases or through web searches. Examples Conference proceedings, abstracts of the research presented at conferences, unpublished theses, dissertations, 

care  relationship  or psysician­patient  relations  or  nurse­patient  relations

professional­patient  relations och Sweden

“A body of publications produced by government, academia, or business and industry, in print and/or electronic forms, which is not published in easily accessible journals and may not appear in databases or through web searches. Examples Conference proceedings, abstracts of the research presented at conferences, unpublished theses, dissertations, 

government reports, technical reports, standards and specifications, translations, or other types of documentation.”

government reports, technical reports, standards and specifications, translations, or other types of documentation.”

G.52 B: ”Det är inte som vänner. Vänner är ömsesidiga. Jag tar hand om dig och du tar hand om mig. Om jag är arg kan jag vara arg på min vän men det kan jag inte vara på mina patienter. När han inte mår bra kan han prata med mig. Men när jag inte mår bra, kan jag inte tala om det för honom. Jag kan bara ge omsorg och ge honom en bra omvårdnad. I verkligheten vill varken patient eller sjuksköterska se det som ett vänskapsförhållande. Vårdrelation är bara en kortvarig relation.”

G.60 A: ”När min familjemedlem är sjuk hemma, då får jag mycket psykisk belastning. Jag känner mig ledsen och det gör ont. När jag tar hand om honom känns det mycket tungt, vilket lätt påverkar min rationella och intellektuella bedömning. Men om det är min patient. Den förändring han har kan jag möta med en mycket rationell och intellektuell attityd, ta hand om och ge omsorg till honom.”

6.228 ”Varje dag skriver vi ut en faktura för medicinkostnader som patienten ska betala. Nu för tiden tycker patienten att han har betalat så mycket att han är en konsument, en köpare. Han ser mig som en säljare. Vi måste acceptera och ge honom service. Erbjuda en service som han är helt nöjd med.”

G.52 B: ”Det är inte som vänner. Vänner är ömsesidiga. Jag tar hand om dig och du tar hand om mig. Om jag är arg kan jag vara arg på min vän men det kan jag inte vara på mina patienter. När han inte mår bra kan han prata med mig. Men när jag inte mår bra, kan jag inte tala om det för honom. Jag kan bara ge omsorg och ge honom en bra omvårdnad. I verkligheten vill varken patient eller sjuksköterska se det som ett vänskapsförhållande. Vårdrelation är bara en kortvarig relation.”

G.60 A: ”När min familjemedlem är sjuk hemma, då får jag mycket psykisk belastning. Jag känner mig ledsen och det gör ont. När jag tar hand om honom känns det mycket tungt, vilket lätt påverkar min rationella och intellektuella bedömning. Men om det är min patient. Den förändring han har kan jag möta med en mycket rationell och intellektuell attityd, ta hand om och ge omsorg till honom.”

6.228 ”Varje dag skriver vi ut en faktura för medicinkostnader som patienten ska betala. Nu för tiden tycker patienten att han har betalat så mycket att han är en konsument, en köpare. Han ser mig som en säljare. Vi måste acceptera och ge honom service. Erbjuda en service som han är helt nöjd med.”

Vårdare 1: Jag tror inte att vårdrelation är en anhörigrelation. 

Vårdare  1:  Nej!  Den  kan  inte  vara  det.  Är  den  en  jämställd relation?  Ja,  jag  kan hålla med  lite  grann att  den är en  jämställd relation,  men  inte  fullt  ut,  helt  och  hållet.  Är  det  en konsumentrelation?  Ja,  patienten  är  konsument  men  vi  är  inte betjänter. 

Vårdare 1: Svårt att säga med en enda mening… jag menar att, vi är  liksom  deras  anhöriga,  men  vi  är  inte  deras  anhöriga  i verkligheten. Vårdrelation är en  jämställd relation, men ändå  inte. Patient är konsument och de betalar, men vi är inte … den är diffus… den är en relation som finns där, som bara existerar… nej, jag vet inte vad det är för sorts relation… .Vårdare 2: Jag kan känna  igen de  tre  förhållandena, att vara som en anhörigrelation, en jämställd relation, en konsumentrelation, de existerar samtidigt i en vårdrelation… men ändå inte…

Vårdare 2: Nej, det kan vara olika hos olika patienter, en del som en anhörigrelation, ja… ibland kan den vara så. Men för en annan patient, kan det vara en jämställd relation… men ändå inte, vi kan faktiskt inte vara arga på dem när vi jobbar… nej, jag vet faktiskt inte vad den är för typ av relation. 

Vårdare 1: Jag tror inte att vårdrelation är en anhörigrelation. 

Vårdare  1:  Nej!  Den  kan  inte  vara  det.  Är  den  en  jämställd relation?  Ja,  jag  kan hålla med  lite  grann att  den är en  jämställd relation,  men  inte  fullt  ut,  helt  och  hållet.  Är  det  en konsumentrelation?  Ja,  patienten  är  konsument  men  vi  är  inte betjänter. 

Vårdare 1: Svårt att säga med en enda mening… jag menar att, vi är  liksom  deras  anhöriga,  men  vi  är  inte  deras  anhöriga  i verkligheten. Vårdrelation är en  jämställd relation, men ändå  inte. Patient är konsument och de betalar, men vi är inte … den är diffus… den är en relation som finns där, som bara existerar… nej, jag vet inte vad det är för sorts relation… .Vårdare 2: Jag kan känna  igen de  tre  förhållandena, att vara som en anhörigrelation, en jämställd relation, en konsumentrelation, de existerar samtidigt i en vårdrelation… men ändå inte…

Vårdare 2: Nej, det kan vara olika hos olika patienter, en del som en anhörigrelation, ja… ibland kan den vara så. Men för en annan patient, kan det vara en jämställd relation… men ändå inte, vi kan faktiskt inte vara arga på dem när vi jobbar… nej, jag vet faktiskt inte vad den är för typ av relation. 

patie´ntispa´tior

patie´ntispa´tior

”en enbart humanistisk, bara mot människan riktad nästankärlek utan Gudskärlek är otänkbar”

”en enbart humanistisk, bara mot människan riktad nästankärlek utan Gudskärlek är otänkbar”

Den svenska paradoxen’

Den svenska paradoxen’

Kompositören komponerar sitt verk, sedan gäller det för dirigenten att tolka kompositören på rätt sätt. Och det gör varje dirigent efter sitt kunnande, tycke och smak. 

Men det gäller givetvis också att orkestermedlemmarna har en viss kvalitet 

för att kunna utföra arbetet så att det blir så bra som dirigenten vill och i slutänden så som kompositören har velat uttrycka verket. 

Ju bättre varje orkestermedlem är desto bättre blir hela orkestern och tolkningen av symfonin 

­ av Magnus Arufeet, 

medlem i Växjö stadssymfoniorkester 

Kompositören komponerar sitt verk, sedan gäller det för dirigenten att tolka kompositören på rätt sätt. Och det gör varje dirigent efter sitt kunnande, tycke och smak. 

Men det gäller givetvis också att orkestermedlemmarna har en viss kvalitet 

för att kunna utföra arbetet så att det blir så bra som dirigenten vill och i slutänden så som kompositören har velat uttrycka verket. 

Ju bättre varje orkestermedlem är desto bättre blir hela orkestern och tolkningen av symfonin 

­ av Magnus Arufeet, 

medlem i Växjö stadssymfoniorkester 

161

’Vårdrelation’ är inte en självständig, oberoende relation

Vårdrelationen är en del av ett större sammanhang. Relationens förutsättningar och potential styrs även av dess yttre horisont. Det finns resurser utanför vårdrelationen som kan bidra med stöd till vårdrelationen för att nå dess vårdande mål, såsom

stöd från patientens familj och närstående stöd från vårdarens medarbetare stöd till vårdrelationens ramstruktur från

vårdpolitik och vårdorganisationer stöd genom resurstilldelning från

vårdekonomi stöd till en harmonisk omgivning från

vårdkultur, vårdmiljö och medpatienter. Som en vårdande symfoni krävs alla parters samverkan för det ska bli samklang och harmoni i fenomenet vårdrelation. Vårdrelationens vårdande potential främjas bäst i en harmonisk omgivning.

Det är min önskan att kunskaper som fås från denna avhandling kan bidra till en förändringsprocess i vårdideologin. Att en vårdrelation ska kunna betraktas från en bred synvinkel med sin mening och sitt sammanhang. En vårdande vårdrelation kräver samarbete mellan olika nivåer, vilket kan genera kraft mot ett gemensamt mål. Kunskaper som fås från denna avhandling kan även användas för kulturutbyte inom vården, och brobyggande för internationellt samarbete inom vården eller vårdforskning genom att visa den andres perspektiv på en vårdrelation. Avslutningsvis vill jag använda ett citat som kom till mig när jag ville söka innebörden av avhandlingens titel.

Kompositören komponerar sitt verk,

sedan gäller det för dirigenten att tolka kompositören på rätt sätt. Och det gör varje dirigent efter sitt kunnande, tycke och smak.

Men det gäller givetvis också

att orkestermedlemmarna har en viss kvalitet för att kunna utföra arbetet så att det blir så bra som dirigenten vill

och i slutänden så som kompositören har velat uttrycka verket.

Ju bättre varje orkestermedlem är desto bättre blir hela orkestern och tolkningen av symfonin

- av Magnus Arnfelt,

medlem i Växjö stadssymfoniorkester

Patient­ och sjuksköterskealliansen: En ömsesidig påverkan.

Health Research Policy and Systems, 8(20).

Journal of Psychiatric & Mental Health Nursing, 

Korta arbetsskadefakta Nr. 7/2009.

International Journal of Nursing Practice

Social Science and Medicine,

Journal of Phenomenological Psychology,

Expansion och kontraktion: utmaningar för högskolesystemet och utbildningsforskare.

Vi sjuksköterskor anser.

Det är ju mitt liv!.

Women's issues in social policy.

Människor på sjukhus.

Western journal of nursing research,

Den fenomenologiska rörelsen i Sverige: Mottagande och inflytande 1900­1968. 

Fenomenologiska utflykter.

Patient­ och sjuksköterskealliansen: En ömsesidig påverkan.

Health Research Policy and Systems, 8(20).

Journal of Psychiatric & Mental Health Nursing, 

Korta arbetsskadefakta Nr. 7/2009.

International Journal of Nursing Practice

Social Science and Medicine,

Journal of Phenomenological Psychology,

Expansion och kontraktion: utmaningar för högskolesystemet och utbildningsforskare.

Vi sjuksköterskor anser.

Det är ju mitt liv!.

Women's issues in social policy.

Människor på sjukhus.

Western journal of nursing research,

Den fenomenologiska rörelsen i Sverige: Mottagande och inflytande 1900­1968. 

Fenomenologiska utflykter.

British Journal of Psychiatry,

Den läkande Buddha. 

Omvårdnad som vetenskap och ideologi.

Culture, Medicine and Psychiatry,

Medicine, science, and the Law,

Det våldsamma motets fenomenologi ­ om hot och våld I psykiatrisk vård.

Mental Health Nursing,

The five disciplines for creating what customers want.

Tort Law Review,

Asia Pacific Education Review

Social science & medicine,

Medicine in China.

The Analects.

Omsorgens belöning.

Public Law 1982.12.4. Chapter 2 The Fundamental Rights and Duties of Citizens:  Article 49.

Forum: Qualitative Social Research

Forum: Qualitative Social Research

Journal of Advanced Nursing,

Caritas – en organisation i förändring. 

Sammanflätningar ­ Husserls och Merleau­Pontys fenomenologi.

Entreprenörskap och företagande i akademiska miljöer. 

Genuine caring in caring for the genuine.

Att stödja och stärka – vårdande vid barnafödande. 

Vårdande relation I dagliga möten – en studie av samspelet mellan patienter med långvarig sjukdom och sjuksköterskor i medicinsk vård.

International Journal of Nursing Practice,

Vårdvetenskapliga vägskal. 

Journal of Transcultural Nursing,

Scandinavian Journal of Caring Sciences,

Den Mänskliga i sjukvården. 

Att vara invandrare och patient i Sverige: Ett individorienterat perspektiv.

Vård i Norden,

Journal of Clinical Nursing,

Mot en existentiell relationistisk helhetssyn: en studie av långtidssjuka och handikappade personers syn på sin livssituation.

New England Journal of Medicine,

Vård i Norden,

International Journal of Qualitative Studies on Health and Well­Being,

Qualitative Health Research

International Journal of Qualitative Studies on Health and Wellbeing,

Secondary data sources for public health: A practical guide.

British Journal of Psychiatry,

Den läkande Buddha. 

Omvårdnad som vetenskap och ideologi.

Culture, Medicine and Psychiatry,

Medicine, science, and the Law,

Det våldsamma motets fenomenologi ­ om hot och våld I psykiatrisk vård.

Mental Health Nursing,

The five disciplines for creating what customers want.

Tort Law Review,

Asia Pacific Education Review

Social science & medicine,

Medicine in China.

The Analects.

Omsorgens belöning.

Public Law 1982.12.4. Chapter 2 The Fundamental Rights and Duties of Citizens:  Article 49.

Forum: Qualitative Social Research

Forum: Qualitative Social Research

Journal of Advanced Nursing,

Caritas – en organisation i förändring. 

Sammanflätningar ­ Husserls och Merleau­Pontys fenomenologi.

Entreprenörskap och företagande i akademiska miljöer. 

Genuine caring in caring for the genuine.

Att stödja och stärka – vårdande vid barnafödande. 

Vårdande relation I dagliga möten – en studie av samspelet mellan patienter med långvarig sjukdom och sjuksköterskor i medicinsk vård.

International Journal of Nursing Practice,

Vårdvetenskapliga vägskal. 

Journal of Transcultural Nursing,

Scandinavian Journal of Caring Sciences,

Den Mänskliga i sjukvården. 

Att vara invandrare och patient i Sverige: Ett individorienterat perspektiv.

Vård i Norden,

Journal of Clinical Nursing,

Mot en existentiell relationistisk helhetssyn: en studie av långtidssjuka och handikappade personers syn på sin livssituation.

New England Journal of Medicine,

Vård i Norden,

International Journal of Qualitative Studies on Health and Well­Being,

Qualitative Health Research

International Journal of Qualitative Studies on Health and Wellbeing,

Secondary data sources for public health: A practical guide.

Caring as Healing: Renewal Through Hope. 

Pro caritate ­ En lägesbestämning av caritativ vård.

Vårdvetenskap som akademisk disciplin.

Den Lidande Människan.

Vårdandets idé.

Hoitotiede,

Den trojanska hästen ­ Evidensbaserat vårdande och vårdarbete ur ett vårdvetenskapligt perspektiv.

Gryning ­ En vårdvetenskaplig antologi.

Journal of Clinical Nursing,

Från kall till akademi : Ideologiska faser i sjuksköterskeutbildningen under 1900­talet.

Var anrika historia.

Qualitative Health Research

Lagen om patientens ställning och rättigheter.

Filosofilexikonet.

Uncertain motherhood ­ Negotiating risk in the childbearing year.

.

Lagstadgad skyldighet och moraliska skyldighet för vårdpersonal.

.

Patientens rättighet och skyldighet.

Qualitative Health Research,

Journal of Clinical Nursing

Journal of Advanced Nursing

Nurse Researcher,

Journal of Advanced Nursing.

Det vårdande samtalet.

Att inte räcka till.

Expansion och kontraktion: utmaningar för högskolesystemet och utbildningsforskare.

När jag var sjuk.

Reflective Lifeworld Research.

Vård i Norden,

Att förstå vårdvetenskap.

The Humanistic Psychologist,

Phenomenology and psychological science: Historical and philosophical perspectives. 

International Journal of Qualitative Studies on Health and well­being,

Reflective Lifeworld Research.

Medicine, Health Care and Philsoophy,

Hälsa och vårdande: I teori och praxi.

World Medical Association (WMA) declaration of Helsingki – Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects.

Gesammelte Schriften.

International Journal of Technology Assessment in Health Care,

Image,

Positivism, fenomenologi, hermeneutik: Konsekvenser för didaktik och vårdvetenskap.

Tillägnandet av vårdvetenskaplig kunskap ­ Reflexionens betydelse för lärandet.

Vetenskaplig metod. 

Introduktion till vårdvetenskap.

Vårdandets idé.

Pausen: En beskrivning av vårdvetenskapens kunskapsobjekt.

Vårdprocessen.(Fjärde upplagan)

Hälsans idé.

Caring as Healing: Renewal Through Hope. 

Pro caritate ­ En lägesbestämning av caritativ vård.

Vårdvetenskap som akademisk disciplin.

Den Lidande Människan.

Vårdandets idé.

Hoitotiede,

Den trojanska hästen ­ Evidensbaserat vårdande och vårdarbete ur ett vårdvetenskapligt perspektiv.

Gryning ­ En vårdvetenskaplig antologi.

Journal of Clinical Nursing,

Från kall till akademi : Ideologiska faser i sjuksköterskeutbildningen under 1900­talet.

Var anrika historia.

Qualitative Health Research

Lagen om patientens ställning och rättigheter.

Filosofilexikonet.

Uncertain motherhood ­ Negotiating risk in the childbearing year.

.

Lagstadgad skyldighet och moraliska skyldighet för vårdpersonal.

.

Patientens rättighet och skyldighet.

Qualitative Health Research,

Journal of Clinical Nursing

Journal of Advanced Nursing

Nurse Researcher,

Journal of Advanced Nursing.

Det vårdande samtalet.

Att inte räcka till.

Expansion och kontraktion: utmaningar för högskolesystemet och utbildningsforskare.

När jag var sjuk.

Reflective Lifeworld Research.

Vård i Norden,

Att förstå vårdvetenskap.

The Humanistic Psychologist,

Phenomenology and psychological science: Historical and philosophical perspectives. 

International Journal of Qualitative Studies on Health and well­being,

Reflective Lifeworld Research.

Medicine, Health Care and Philsoophy,

Hälsa och vårdande: I teori och praxi.

World Medical Association (WMA) declaration of Helsingki – Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects.

Gesammelte Schriften.

International Journal of Technology Assessment in Health Care,

Image,

Positivism, fenomenologi, hermeneutik: Konsekvenser för didaktik och vårdvetenskap.

Tillägnandet av vårdvetenskaplig kunskap ­ Reflexionens betydelse för lärandet.

Vetenskaplig metod. 

Introduktion till vårdvetenskap.

Vårdandets idé.

Pausen: En beskrivning av vårdvetenskapens kunskapsobjekt.

Vårdprocessen.(Fjärde upplagan)

Hälsans idé.

Scandinavian Journal of Public Health,

Scandinavian Journal Of Caring Sciences,

Journal of Advanced Nursing,

The Crisis of European Sciences and Transcendental phenomenology: An introduction to phenomenological philosophy.

Cartesianska meditationer: En inledning till fenomenologin.

Fenomenologins idé. 

Logiska undersökningar.

Idéer: Till en ren fenomenologi och fenomenologisk filosofi. 

Väst om Öst ­ Kinaforskning och kinasyn under 1800 och 1900­talen. 

Att vårdas eller fostras ­ Det rättspsykiatriska vårdandet och traditionens grepp.

Omsorg och relationer: Om det känslomässiga samspelet i hemtjänsten.

Våld mot vårdare i sjukhemsvård.

Hur patienten upplever sjukhuset. 

På bredband rakt in i väggen­ om stress och utbränning i arbetslivet.

Patient Education And Counseling,

Att hålla lågan levande ­ om bemästrande av utbrändhet.

Qualitative Health Research,

Fundamentals of Nursing. Del 1.

Fundamentals of Nursing. Del 2.

Medicinens öga: Sjukdom, medicin och samhälle ­ historiska erfarenheter.

International Journal of MentalHealth Nursing,

Fujian.

Truth and method

Sanning och metod

Physiotherapy Theory and Practice

A phenomenological analysis of descriptions of conceptions of learning obtained from a phenomenographic perspective

Jaget och maskerna.

Jaget och maskerna: en studie i vardagslivets dramatik.

Anteckningar om omvårdnadsteorier 1­4.

Makten i vården.

Occupational Therapy International, 

Bekräftande omvårdnad ­ SAUK­modellen för vård och omsorg.

Caring and Uncaring Encounters in Nursing and Health Care­Developing a Theory.

Nursing Ethics,

Journal of Advanced Nursing,

Journal of Advanced Nursing,

Social Research Update,

Reworking Qualitative Data.

Varat och tiden Del 1.

Vetenskapsteori.

The nature of nursing : Reflections after 25 years. 

Scandinavian Journal of Public Health,

Scandinavian Journal Of Caring Sciences,

Journal of Advanced Nursing,

The Crisis of European Sciences and Transcendental phenomenology: An introduction to phenomenological philosophy.

Cartesianska meditationer: En inledning till fenomenologin.

Fenomenologins idé. 

Logiska undersökningar.

Idéer: Till en ren fenomenologi och fenomenologisk filosofi. 

Väst om Öst ­ Kinaforskning och kinasyn under 1800 och 1900­talen. 

Att vårdas eller fostras ­ Det rättspsykiatriska vårdandet och traditionens grepp.

Omsorg och relationer: Om det känslomässiga samspelet i hemtjänsten.

Våld mot vårdare i sjukhemsvård.

Hur patienten upplever sjukhuset. 

På bredband rakt in i väggen­ om stress och utbränning i arbetslivet.

Patient Education And Counseling,

Att hålla lågan levande ­ om bemästrande av utbrändhet.

Qualitative Health Research,

Fundamentals of Nursing. Del 1.

Fundamentals of Nursing. Del 2.

Medicinens öga: Sjukdom, medicin och samhälle ­ historiska erfarenheter.

International Journal of MentalHealth Nursing,

Fujian.

Truth and method

Sanning och metod

Physiotherapy Theory and Practice

A phenomenological analysis of descriptions of conceptions of learning obtained from a phenomenographic perspective

Jaget och maskerna.

Jaget och maskerna: en studie i vardagslivets dramatik.

Anteckningar om omvårdnadsteorier 1­4.

Makten i vården.

Occupational Therapy International, 

Bekräftande omvårdnad ­ SAUK­modellen för vård och omsorg.

Caring and Uncaring Encounters in Nursing and Health Care­Developing a Theory.

Nursing Ethics,

Journal of Advanced Nursing,

Journal of Advanced Nursing,

Social Research Update,

Reworking Qualitative Data.

Varat och tiden Del 1.

Vetenskapsteori.

The nature of nursing : Reflections after 25 years. 

The Chinese Learner: Cultural, Psychological and Contextual influences. 

Health Affairs,

Öppet brev till en medpatient.

Scandinavian Journal of Caring Sciences, 

Ensamhetskänslan sviker inte. En kvalitativ studie rörande patienters upplevelser av vårdkultur och vårdrelation på psykiatriskt sjukhus.

Helping the Elderly: The complementary roles of informal networks and formal systems.

Health Policy and Planning,

Journal of Clinical Nursing, 

Health Policy,

Ålderdoms ­ Sverige: En stridsskrift. 

Scandinavian Journal Of Caring Sciences,

Birth,

Journal of Psychiatric & Mental Health Nursing, 

Qualitative Health Research, 

Acupuncture Today,

Omsorg, sykepleie og medisin.

Klokhet, omdöme och skicklighet.

Instructional Science,

Utbränd: En bok om omsorgens pris

Utbränd ­ en bok om omsorgens pris. 

Sanningen om utbrändhet.

Sanningen om utbrändhet : hur jobbet förorsakar personlig stress och vad man kan göra åt det.

Introduktion till vetenskapsteorin

När människan möter medicinen: Livsvärldens och berättelsens betydelse för förståelsen av sjukdom och medicinsk teknologi.

Möt medeltiden – Landets Kyrkor och kloster.

Psychological Qualitative Research from a Phenomenological Perspective.

Rapport över patientombudsmannens verksamhet år 2009

Vårdrelationen ­ en begreppsanalytisk studie.

Vårdrelationen: verklighet och vision i patientens värld.

Den vårdande relationen.

International Journal of Lifelong Education,

Nursing research

A theory for nursing : systems, concepts, process.

Conceptual models for nursing practice

Work,

The illness narratives: suffering, healing and the human condition.

Research in Nursing and Health,

Using grounded theory in nursing

Inter Views: an introduction to Qualitative Research Interviewing.

Den kvalitativa forskningsintervjun.

I skuggan av en hotad existens: Om den onödiga striden mellan biologi och existens i vården av patienter med malignt lymfom.

Stressutlösta utmattningsreaktioner och utbrändhet.

Transcultural Nursing: concepts, theories, and practices.

Journal of Transcultural Nursing,

The Chinese Learner: Cultural, Psychological and Contextual influences. 

Health Affairs,

Öppet brev till en medpatient.

Scandinavian Journal of Caring Sciences, 

Ensamhetskänslan sviker inte. En kvalitativ studie rörande patienters upplevelser av vårdkultur och vårdrelation på psykiatriskt sjukhus.

Helping the Elderly: The complementary roles of informal networks and formal systems.

Health Policy and Planning,

Journal of Clinical Nursing, 

Health Policy,

Ålderdoms ­ Sverige: En stridsskrift. 

Scandinavian Journal Of Caring Sciences,

Birth,

Journal of Psychiatric & Mental Health Nursing, 

Qualitative Health Research, 

Acupuncture Today,

Omsorg, sykepleie og medisin.

Klokhet, omdöme och skicklighet.

Instructional Science,

Utbränd: En bok om omsorgens pris

Utbränd ­ en bok om omsorgens pris. 

Sanningen om utbrändhet.

Sanningen om utbrändhet : hur jobbet förorsakar personlig stress och vad man kan göra åt det.

Introduktion till vetenskapsteorin

När människan möter medicinen: Livsvärldens och berättelsens betydelse för förståelsen av sjukdom och medicinsk teknologi.

Möt medeltiden – Landets Kyrkor och kloster.

Psychological Qualitative Research from a Phenomenological Perspective.

Rapport över patientombudsmannens verksamhet år 2009

Vårdrelationen ­ en begreppsanalytisk studie.

Vårdrelationen: verklighet och vision i patientens värld.

Den vårdande relationen.

International Journal of Lifelong Education,

Nursing research

A theory for nursing : systems, concepts, process.

Conceptual models for nursing practice

Work,

The illness narratives: suffering, healing and the human condition.

Research in Nursing and Health,

Using grounded theory in nursing

Inter Views: an introduction to Qualitative Research Interviewing.

Den kvalitativa forskningsintervjun.

I skuggan av en hotad existens: Om den onödiga striden mellan biologi och existens i vården av patienter med malignt lymfom.

Stressutlösta utmattningsreaktioner och utbrändhet.

Transcultural Nursing: concepts, theories, and practices.

Journal of Transcultural Nursing,

Generic and Professional caring in a Chinese setting: an ethnographic study.

Health & Social Care in the Community,

Relationer i formell och informell hjälp med daglig livsföring till äldre.

Nursing: Concepts of Practice

The Dynamic Nurse­Patient Relationship.

Beröringens fenomenologi i vårdsammanhang.

Hermeneutics – Interpretation Theory in Schleiermacher, Dilthey, Heidegger, and Gadamer (8th edition)

Nursing introduction.

Nursing Ethics,

Nursing Ethics,

Journal of Medical Ethics,

Nursing Ethics in Modern China: conflicting values and competing Role Requirement.

Nursing Ethics,

Journal of Advanced Nursing,

Chinese Journal of Nursing,

Man­living­health: A theory of nursing.

Nursing Science: Major Paradigms, Thories and Critiques.

Meta­study of qualitative health research ­ A practical guide to meta­analysis and meta­synthesis.

Humanistic nursing.

Qualitative evaluation and research methods.

Interpersonal Relations in Nursing.

(1995). Great Thinkers of the Eastern World. Harper Collins Publishers.

Health care pricing and payment reforms in China: The inmplications for health service delivery and cost containment.

Phenomenology of perception.

Administrative Rules of Urban Medical and Health Care Agents Classification, Circular of the Ministry of Health.

Journal of Advanced Nursing

Introduction to phenomenology.

Advanced Nursing Science, 

Socialvetenskaplig tidskrift,

Katie Eriksson, Hedersmedlem I NCCS 2011.

The Neuman systems model: application to nursing education and practice.

Anteckningar om sjukvård.

Meta­ethnography: Synthesizing qualitative studies.

Formal and informal care in an urban and a rural elderly population:Who? When? What?

European Journal Of Cardiovascular Nursing, 

Sensibilitet och reflektion : filosofi och vetenskapsteori för vårdprofessioner. 

Generic and Professional caring in a Chinese setting: an ethnographic study.

Health & Social Care in the Community,

Relationer i formell och informell hjälp med daglig livsföring till äldre.

Nursing: Concepts of Practice

The Dynamic Nurse­Patient Relationship.

Beröringens fenomenologi i vårdsammanhang.

Hermeneutics – Interpretation Theory in Schleiermacher, Dilthey, Heidegger, and Gadamer (8th edition)

Nursing introduction.

Nursing Ethics,

Nursing Ethics,

Journal of Medical Ethics,

Nursing Ethics in Modern China: conflicting values and competing Role Requirement.

Nursing Ethics,

Journal of Advanced Nursing,

Chinese Journal of Nursing,

Man­living­health: A theory of nursing.

Nursing Science: Major Paradigms, Thories and Critiques.

Meta­study of qualitative health research ­ A practical guide to meta­analysis and meta­synthesis.

Humanistic nursing.

Qualitative evaluation and research methods.

Interpersonal Relations in Nursing.

(1995). Great Thinkers of the Eastern World. Harper Collins Publishers.

Health care pricing and payment reforms in China: The inmplications for health service delivery and cost containment.

Phenomenology of perception.

Administrative Rules of Urban Medical and Health Care Agents Classification, Circular of the Ministry of Health.

Journal of Advanced Nursing

Introduction to phenomenology.

Advanced Nursing Science, 

Socialvetenskaplig tidskrift,

Katie Eriksson, Hedersmedlem I NCCS 2011.

The Neuman systems model: application to nursing education and practice.

Anteckningar om sjukvård.

Meta­ethnography: Synthesizing qualitative studies.

Formal and informal care in an urban and a rural elderly population:Who? When? What?

European Journal Of Cardiovascular Nursing, 

Sensibilitet och reflektion : filosofi och vetenskapsteori för vårdprofessioner. 

Socialtjänstlag (SOL).  

International Journal for Human Caring,

Kvinnor villkor vård ­ Kvalitetsutveckling i äldrevården.

Att vårda på uppdrag kräver visdom: En studie om lidandet hos och vårdandet av patienter som sexuellt förgripit sig på barn.

International Journal of Nursing Studies,

Socialmedicinsk tidskrift,

International Journal for Human Caring, 

Journal of Clinical Nursing,

Journal of Oita Nursing and Health sciences,

Doing Social Psychology.

Research Methods in Psychology

Patientens rätt till information delaktighet och medinflytande ­ läget efter lagändringarna 1 januari 1999.

Omsorg människor emellan ­ en översikt av omsorgsgivande i den svenska befolkningen.

Lex Sarah­ tillämpning av 14 kap. 2§ SoL och 24a§ LSS ­ Handbok för socialtjänsten.

Socialstyrelsens allmänna råd i omvårdnad inom sluten somatisk vård och primärvård.  

Betänkande: Utredningen om vissa vårdutbildningar inom högskolan.  

Slutbetänkande: Ledighet för anhörigvård. 

Vårdens svåra val: Slutbetänkande

International Nursing Review

International Journal of Nursing Studies, 

Scandinavian Journal of Caring Sciences,

Archives of Psychiatric Nursing,

Stress and Burnout in healthcare workers.

International Emergency Nursing,

Essentials of nursing research: Methods, appraisal, and utilization.

Vårdens idéhistoria

Nursing Inquiry,

Prioriteringar inom hälso­ och sjukvården.

Journal of Advanced Nursing,

Från magi till bioteknik.

Anhöriga som kombinerar förvärvsarbete och anhörigomsorg.

Research in Nursing & Health,

Nursing Outlook,

Research in Nursing and Health,

Nursing Research,

Handbook for synthesizing qualitative research.

Completing A Qualitative Project: Details and Dialogue

Journal of Clinical Nursing,

Kungl. Majestäts kungörelse 1920 angående instruktion för inspektrisen över sjuksköterskeväsendet. 

Arbetsmiljölag.

Högskolelag. 

Hälso­ och sjukvårdslagen (HSL).  

Om ändring i hälso­ och sjukvårdslagen

Lagen om yrkesverksamhet på hälso­ och sjukvårdens område (LYHS).  

Patientdatalagen. 

Offentlighets­ och sekretesslag. 

Socialtjänstlag (SOL).  

International Journal for Human Caring,

Kvinnor villkor vård ­ Kvalitetsutveckling i äldrevården.

Att vårda på uppdrag kräver visdom: En studie om lidandet hos och vårdandet av patienter som sexuellt förgripit sig på barn.

International Journal of Nursing Studies,

Socialmedicinsk tidskrift,

International Journal for Human Caring, 

Journal of Clinical Nursing,

Journal of Oita Nursing and Health sciences,

Doing Social Psychology.

Research Methods in Psychology

Patientens rätt till information delaktighet och medinflytande ­ läget efter lagändringarna 1 januari 1999.

Omsorg människor emellan ­ en översikt av omsorgsgivande i den svenska befolkningen.

Lex Sarah­ tillämpning av 14 kap. 2§ SoL och 24a§ LSS ­ Handbok för socialtjänsten.

Socialstyrelsens allmänna råd i omvårdnad inom sluten somatisk vård och primärvård.  

Betänkande: Utredningen om vissa vårdutbildningar inom högskolan.  

Slutbetänkande: Ledighet för anhörigvård. 

Vårdens svåra val: Slutbetänkande

International Nursing Review

International Journal of Nursing Studies, 

Scandinavian Journal of Caring Sciences,

Archives of Psychiatric Nursing,

Stress and Burnout in healthcare workers.

International Emergency Nursing,

Essentials of nursing research: Methods, appraisal, and utilization.

Vårdens idéhistoria

Nursing Inquiry,

Prioriteringar inom hälso­ och sjukvården.

Journal of Advanced Nursing,

Från magi till bioteknik.

Anhöriga som kombinerar förvärvsarbete och anhörigomsorg.

Research in Nursing & Health,

Nursing Outlook,

Research in Nursing and Health,

Nursing Research,

Handbook for synthesizing qualitative research.

Completing A Qualitative Project: Details and Dialogue

Journal of Clinical Nursing,

Kungl. Majestäts kungörelse 1920 angående instruktion för inspektrisen över sjuksköterskeväsendet. 

Arbetsmiljölag.

Högskolelag. 

Hälso­ och sjukvårdslagen (HSL).  

Om ändring i hälso­ och sjukvårdslagen

Lagen om yrkesverksamhet på hälso­ och sjukvårdens område (LYHS).  

Patientdatalagen. 

Offentlighets­ och sekretesslag. 

Tradition, change and variation: past and present trends in public old­age care.

Palliative medicine,

Utbrändhet? Läkare och annan vårdpersonals funderingar kring diagnosen utbrändhet.

Researching lived experience: Human science for an action sensitive pedagogy.

Writing in the Dark: Phenomenological Studies in Interpretive Inquiry.

Vårdvetenskap i tiden ­ En kartläggning av Vetenskapsrådets satsning under åren 2001­2004. 

Vad är god forskningssed? – Synpunkter, riktlinjer och exempel. 

Milestones: China’s New Law on Tort Liability.

Florence Nightingale ­ En granskning i nutida perspektiv.

Nursing: the philosophy and science of caring

En teori för omvårdnad: omvårdnad och humanvetenskap. 

Encounters in Nursing Homes ­ Experiences from Nurses, Residents and Relatives. 

Journal of Advanced Nursing,

International Journal of Nursing Studies, 

Holist Nursing Practice,

Data­GDP growth. 

Global Health Observatory Data Repository.

Journal of Advance Nursing,

Nursing and Health Sciences,

Journal of Nursing Education,

Nursing Ethics, 

Kaos och kunskap: Medicinens historia till år 2000.

Medicinen och det mänskliga ­ Vårdkonst och vardagsetik, humanism och humaniora.

Scandinavian Journal of Caring Sciences,

Journal of Clinical Nursing,

Accident and Emergency Nursing

The hermeneutics of medicine and the phenomenology of health: Steps towards a philosophy of medical practice.

Sjukdomens mening: Det medicinska mötets fenomenologi och hermeneutik.

Journal of Occupational Rehabilitation,

Advances in Nursing Science,

Kunskap för välstånd. Universiteten och omvandlingen av Sverige.

Journal of Advanced Nursing, 

Nursing Ethics,

Vardagslivet och vårdandet för kvinnor och män med alkoholberoende ­ En studie om alkoholberoende kvinnor och mäns levda erfarenhet av att leva med och vårdas för alkoholberoende.

Community Care: New, Agendas and Challenges from the UK and overseas. 

Medicine, Health Care and Philosophy,

Nursing Theorists and their work.

Tradition, change and variation: past and present trends in public old­age care.

Palliative medicine,

Utbrändhet? Läkare och annan vårdpersonals funderingar kring diagnosen utbrändhet.

Researching lived experience: Human science for an action sensitive pedagogy.

Writing in the Dark: Phenomenological Studies in Interpretive Inquiry.

Vårdvetenskap i tiden ­ En kartläggning av Vetenskapsrådets satsning under åren 2001­2004. 

Vad är god forskningssed? – Synpunkter, riktlinjer och exempel. 

Milestones: China’s New Law on Tort Liability.

Florence Nightingale ­ En granskning i nutida perspektiv.

Nursing: the philosophy and science of caring

En teori för omvårdnad: omvårdnad och humanvetenskap. 

Encounters in Nursing Homes ­ Experiences from Nurses, Residents and Relatives. 

Journal of Advanced Nursing,

International Journal of Nursing Studies, 

Holist Nursing Practice,

Data­GDP growth. 

Global Health Observatory Data Repository.

Journal of Advance Nursing,

Nursing and Health Sciences,

Journal of Nursing Education,

Nursing Ethics, 

Kaos och kunskap: Medicinens historia till år 2000.

Medicinen och det mänskliga ­ Vårdkonst och vardagsetik, humanism och humaniora.

Scandinavian Journal of Caring Sciences,

Journal of Clinical Nursing,

Accident and Emergency Nursing

The hermeneutics of medicine and the phenomenology of health: Steps towards a philosophy of medical practice.

Sjukdomens mening: Det medicinska mötets fenomenologi och hermeneutik.

Journal of Occupational Rehabilitation,

Advances in Nursing Science,

Kunskap för välstånd. Universiteten och omvandlingen av Sverige.

Journal of Advanced Nursing, 

Nursing Ethics,

Vardagslivet och vårdandet för kvinnor och män med alkoholberoende ­ En studie om alkoholberoende kvinnor och mäns levda erfarenhet av att leva med och vårdas för alkoholberoende.

Community Care: New, Agendas and Challenges from the UK and overseas. 

Medicine, Health Care and Philosophy,

Nursing Theorists and their work.

 Journal of Psychiatric & Mental Health Nursing, 15 (6), 484­91.

International Journal of Nursing Practice, 10 (6), 248­56.

International Journal of Nursing Practice, 13 (2), 100­106

Journal Of Transcultural Nursing, 17 (1), 50­7. 

Journal of Clinical Nursing, 16 (2), 244­54 .

Vård i Norden, 27(4), 4­8.

Culture, Medicine And Psychiatry, 32 (3), 386­405.

Journal of Nursing Administration,

Sociological Perspectives,

Methodlogical Issues in Nursing Research,

Landskapslag om tillämpning i landskapet Åland av lagen om patientens ställning och rättigheter. 

 Journal of Psychiatric & Mental Health Nursing, 15 (6), 484­91.

International Journal of Nursing Practice, 10 (6), 248­56.

International Journal of Nursing Practice, 13 (2), 100­106

Journal Of Transcultural Nursing, 17 (1), 50­7. 

Journal of Clinical Nursing, 16 (2), 244­54 .

Vård i Norden, 27(4), 4­8.

Culture, Medicine And Psychiatry, 32 (3), 386­405.

Journal of Nursing Administration,

Sociological Perspectives,

Methodlogical Issues in Nursing Research,

Landskapslag om tillämpning i landskapet Åland av lagen om patientens ställning och rättigheter. 

Birth, 29 (3), 192­9. 

Journal of Psychiatric & Mental Health Nursing, 14 (4), 338­45.

Qualitative Health Research, 15 (6), 778­90.

European Journal Of Cardiovascular Nursing, 6 (2), 121­9.

Archives Of Psychiatric Nursing, 17 (5), 218­27.

Journal of Clinical Nursing, 15 (1), 93­102.

International Journal Of Nursing Studies, 42 (5), 539­47.

Journal of Clinical Nursing, 13 (4), 515­25.

International Journal of Nursing Studies, 45 (11), 1577­85.

Issues in Mental Health Nursing, 25 (2),191­217.

Vård i Norden, 22(1), 4­8.

 Journal Of Clinical Nursing, 16 (3), 438­46. 

Physiotherapy Theory And Practice, 23 (1), 47­55.

Occupational Therapy International, 9 (4), 257­76.

Scandinavian Journal Of Caring Sciences, 16 (2), 142­8.

Journal of Advanced Nursing, 51 (6), 609­17.

Patient Education And Counseling, 75(2), 199­204.

International Journal of Mental Health Nursing, 15 (4), 242­50.

Work, 22 (3), 247­54.

Scandinavian Journal Of Caring Sciences, 21 (2), 220­8.

Birth, 29 (3), 192­9. 

Journal of Psychiatric & Mental Health Nursing, 14 (4), 338­45.

Qualitative Health Research, 15 (6), 778­90.

European Journal Of Cardiovascular Nursing, 6 (2), 121­9.

Archives Of Psychiatric Nursing, 17 (5), 218­27.

Journal of Clinical Nursing, 15 (1), 93­102.

International Journal Of Nursing Studies, 42 (5), 539­47.

Journal of Clinical Nursing, 13 (4), 515­25.

International Journal of Nursing Studies, 45 (11), 1577­85.

Issues in Mental Health Nursing, 25 (2),191­217.

Vård i Norden, 22(1), 4­8.

 Journal Of Clinical Nursing, 16 (3), 438­46. 

Physiotherapy Theory And Practice, 23 (1), 47­55.

Occupational Therapy International, 9 (4), 257­76.

Scandinavian Journal Of Caring Sciences, 16 (2), 142­8.

Journal of Advanced Nursing, 51 (6), 609­17.

Patient Education And Counseling, 75(2), 199­204.

International Journal of Mental Health Nursing, 15 (4), 242­50.

Work, 22 (3), 247­54.

Scandinavian Journal Of Caring Sciences, 21 (2), 220­8.

Scandinavian Journal of Caring Sciences, 21 (4), 515­22.

Journal Of Clinical Nursing, 12 (1), 107­16.

 Journal of Occupational Rehabilitation, 13 (3), 183­95 .

Journal of Advanced Nursing, 30 (6), 1368­74.

Journal of Advanced Nursing, 61 (5), 540­8.

International Journal Of Nursing Studies, 44 (5), 714­22.

Scandinavian Journal of Caring Sciences, 21 (4), 515­22.

Journal Of Clinical Nursing, 12 (1), 107­16.

 Journal of Occupational Rehabilitation, 13 (3), 183­95 .

Journal of Advanced Nursing, 30 (6), 1368­74.

Journal of Advanced Nursing, 61 (5), 540­8.

International Journal Of Nursing Studies, 44 (5), 714­22.

NA=Nursing Aid EN= Enrolled Nurse/Auxiliary Nurse 

 M=Male 

 

RN= Registered Nurse           

  F= Female   

 

Dr =Physician   

  p=patient    

 

OT=occupational therapist       

 v=caregiver      

 

PT= physiotherapist        

 g= group      

SW= social worker          

HCA= homecare aide 

  

NA=Nursing Aid EN= Enrolled Nurse/Auxiliary Nurse 

 M=Male 

 

RN= Registered Nurse           

  F= Female   

 

Dr =Physician   

  p=patient    

 

OT=occupational therapist       

 v=caregiver      

 

PT= physiotherapist        

 g= group      

SW= social worker          

HCA= homecare aide 

  

Linnaeus University Dissertations Nedan följer en lista på skrifter publicerade i serien Linnaeus University Disser-tations. För fler titlar och mer information se Linnaeus University Press sidor på Lnu.se 75. Anders Bremer, 2012. Vid existensens gräns – Etiskt vårdande och profession-ellt ansvar vid hjärtstopp utanför sjukhus (vårdvetenskap/caring scinece) ISBN: 978-91-86983-25-3. 76. Viacheslav Mutavchi, 2012. Solid waste management based on cost-benefit analysis using the WAMED model (miljövetenskap/environmental science), ISBN: 978-91-86983-30-7. 77. Stina Israelsson, 2012. Tissue tropism and oncolytic potential of enteroviruses (biomedicinsk vetenskap/biomedical sciences), ISBN: 978-91-86983-32-1. 78. Susanne Sandberg, 2012. Internationalization processes of small and medium-sized enterprises: Entering and taking off from emerging markets (företags-ekonomi/business administration), ISBN: 978-91-86983-35-2. 79. Karina Adbo, 2012. Relationships between models used for teaching chemistry and those expressed by students (naturvetenskap med utbildningsvetenskaplig in-riktning/science education), ISBN: 978-91-86983-36-9. 80. Kirsten Husung, 2012. Écriture comme seul pays. Construction et subversion des discours identitaires : hybridité et genre chez Assia Djebar et Nina Bouraoui (franska/french), ISBN: 978-91-86983-41-3. 81. Anna Thurang, 2012. Vardagslivet och vårdandet för kvinnor och män med al-koholberoende. En studie om alkoholberoende kvinnor och mäns levda erfarenhet av att leva med och vårdas för alkoholberoende (vårdvetenskap/caring science) ISBN: 978-91-86983-43-7. 82. Cecilia Jonsson, 2012. Volontärerna: Internationellt hjälparbete från missions-organisationer till volontärresebyråer (socialt arbete/social work) ISBN: 978-91-86983-44-4. 83. Per Nilsson, 2012. Interactions between platelets and complement with impli-cations for the regulation at surfaces (biomedicinsk vetenskap/biomedical science) ISBN: 978-91-86983-46-8. 84. Lina Hellström, 2012. Clinical pharmacy services within a multiprofessional healthcare team (vårdvetenskap/caring science) ISBN: 978-91-86983-47-5.

Linnaeus University Dissertations Nedan följer en lista på skrifter publicerade i serien Linnaeus University Disser-tations. För fler titlar och mer information se Linnaeus University Press sidor på Lnu.se 75. Anders Bremer, 2012. Vid existensens gräns – Etiskt vårdande och profession-ellt ansvar vid hjärtstopp utanför sjukhus (vårdvetenskap/caring scinece) ISBN: 978-91-86983-25-3. 76. Viacheslav Mutavchi, 2012. Solid waste management based on cost-benefit analysis using the WAMED model (miljövetenskap/environmental science), ISBN: 978-91-86983-30-7. 77. Stina Israelsson, 2012. Tissue tropism and oncolytic potential of enteroviruses (biomedicinsk vetenskap/biomedical sciences), ISBN: 978-91-86983-32-1. 78. Susanne Sandberg, 2012. Internationalization processes of small and medium-sized enterprises: Entering and taking off from emerging markets (företags-ekonomi/business administration), ISBN: 978-91-86983-35-2. 79. Karina Adbo, 2012. Relationships between models used for teaching chemistry and those expressed by students (naturvetenskap med utbildningsvetenskaplig in-riktning/science education), ISBN: 978-91-86983-36-9. 80. Kirsten Husung, 2012. Écriture comme seul pays. Construction et subversion des discours identitaires : hybridité et genre chez Assia Djebar et Nina Bouraoui (franska/french), ISBN: 978-91-86983-41-3. 81. Anna Thurang, 2012. Vardagslivet och vårdandet för kvinnor och män med al-koholberoende. En studie om alkoholberoende kvinnor och mäns levda erfarenhet av att leva med och vårdas för alkoholberoende (vårdvetenskap/caring science) ISBN: 978-91-86983-43-7. 82. Cecilia Jonsson, 2012. Volontärerna: Internationellt hjälparbete från missions-organisationer till volontärresebyråer (socialt arbete/social work) ISBN: 978-91-86983-44-4. 83. Per Nilsson, 2012. Interactions between platelets and complement with impli-cations for the regulation at surfaces (biomedicinsk vetenskap/biomedical science) ISBN: 978-91-86983-46-8. 84. Lina Hellström, 2012. Clinical pharmacy services within a multiprofessional healthcare team (vårdvetenskap/caring science) ISBN: 978-91-86983-47-5.

101. Ewa Bergh Nestlog, 2012. Var är meningen? Elevtexter och undervisningsprak-tiker (svenska språket med didaktisk inriktning) ISBN: 978-91-86983-83-3 102. Helene Jacobson Pettersson, 2012. Creating social citizenship: young people, ethnicity and participation in a Swedish local context (socialt arbete/social work) ISBN: 978-91-86983-84-0. 103. Haidar Al-Talibi, 2012. A Differentiable Approach to Stochastic Differential Equations – The Smoluchowski Limit Revisited (matematik/mathematics) ISBN: 978-91-86983-85-7. 104. Pauline Johansson, 2012. Mobil IKT inom omvårdnad – studier om sjukskö-terskors och studenters användning av handdatorer (vårdvetenskap/caring science) ISBN: 978-91-86983-88-8. 105. Lena Wennersten, 2012. Population-level consequences of variation (evolu-tionsbiologi/evolutionary ecology) ISBN: 978-91-86983-90-1. 106. Carina Werkander Harstäde, 2012. Guilt and shame in end-of-life care - the next-of-kin's perspective (vårdvetenskap/caring sciences) ISBN: 978-91-86983-91-8. 107. Tobias Bromander, 2012. Politiska skandaler! Behandlas kvinnor och män olika i massmedia (statsvetenskap/political science) ISBN: 978-91-86983-93-2. 108. Karthikeyan Baskaran, 2012. Optimal Use of Peripheral Vision (optome-tri/optometry) ISBN: 978-91-86983-94-9. 109. Anna Thyberg, 2012. Ambiguity and Estrangement: Peer-Led Deliberative Dialogues on Literature in the EFL Classroom (engelska/english) ISBN: 978-91-86983-95-6. 110. Hanna Farnelid, 2013. Distribution and activity of nitrogen-fixing bacteria in marine and estuarine waters (mikrobiologi/microbiology) ISBN: 978-91-86983-96-3. 111. Ola Österström, 2013. The impact of evolution, growth rate and mode of de-velopment on the structure and function of the avian eggshell (cell- och organismbi-ologi/cell and organism biology) ISBN: 978-91-86983-98-7. 112. Gunilla Lindqvist, 2013. Informal caregivers’ conceptions of daily life with a spouse having chronic obstructive pulmonary disease (vårdvetenskap/caring scienc-es) ISBN: 978-91-86983-99-4. 113. Johanna Sjöstedt, 2013. Effect of environmental factors on bacterioplankton community composition, diversity and functionality (mikrobiologi/micro biology) ISBN: 978-91-87427-00-8. 114. Jörgen Forss, 2013. Microbial treatment of textile wastewater applicable in developing countries (kemiteknik/chemical engineering) ISBN: 978-91-87427-02-2.

85. Magdalena Sterley, 2012. Characterisation of green-glued wood adhesive bonds (byggteknik/civil engineering) ISBN: 978-91-86983-57-4. 86. Nina Jonsson, 2012. Development of novel methods for studying picornaviruses (biomedicinsk vetenskap/biomedical science) ISBN: 978-91-86983-59-8. 87. Therese Sjödén, 2012. Sensitivity Analysis and Material Parameter Estima-tion using Electromagnetic Modelling (fysik/physics) ISBN: 978-91-86983-60-4. 88. Neus Latorre-Margalef, 2012. Ecology and Epidemiology of Influenza A virus in Mallards Anas platyrhynchos (mikrobiologi/microbiology) ISBN: 978-91-86983-61-1. 89. Stefan Karlsson, 2012. Modification of Float Glass Surfaces by Ion Exchange (glasteknologi/glass technology) ISBN: 978-91-86983-62-8. 90. Kaisa Lund, 2012. Transfer of brand associations over time: The brand exten-sion of Nivea (företagsekonomi/business administration) ISBN: 978-91-86983-63-5. 91. Joel Karlsson, 2012. Issues of Complex Hierarchical Data and Multilevel Anal-ysis. Applications in Empirical Economics (nationalekonomi/economics) ISBN: 978-91-86983-63-5. 92. Christina Nilsson, 2012. Förlossningsrädsla - med fokus på kvinnors upplevel-ser av att föda barn (vårdvetenskap/caring science) ISBN: 978-91-86983-65-9. 93. Lottie Giertz, 2012. Erkännande, makt och möten. En studie av inflytande och självbestämmande med LSS att föda barn (socialt arbete/social work) ISBN: 978-91-86983-66-6. 94. Michael Andersson, 2012. Functional aspects of inorganic phosphate transport (biokemi/biochemistry) ISBN: 978-91-86983-67-3. 95. Jenny Johansson, 2012. Drivers of polymorphism dynamics in Pygmy grasshop-pers (evolutionär ekologi/evolutionary ecology) ISBN: 978-91-86983-70-3. 96. Marcus Ohlström, 2012. Justice and the Prejudices of Culture. On Choice, So-cial Background and Unequal Opportunities in the Liberal Society (statsveten-skap/political science) ISBN: 978-91-86983-75-8. 97. Andreas Nordin, 2012. Kunskapens politik – en studie av kunskapsdiskurser i svensk och europeisk utbildningspolicy (pedagogik/education) ISBN: 978-91-86983-77-2. 98. Simon Hartling, 2012. L’Autorité dissimulée – l’autorité manifeste. L’écriture de la violence chez Yasmina Khadra (franska/French) ISBN: 978-91-86983-79-6. 99. Marie Rusner, 2012. Bipolär sjukdom – ur ett existentiellt perspektiv (vårdve-tenskap/caring science) ISBN: 978-91-86983-80-2. 100. Palanivelu Sengottaiyan, 2012. Functional characterization of the Saccharo-myces cerevisiae high-affinity phosphate uptake system and a regulatory GTPase (biokemi/bio chemistry) ISBN: 978-91-86983-82-6.

101. Ewa Bergh Nestlog, 2012. Var är meningen? Elevtexter och undervisningsprak-tiker (svenska språket med didaktisk inriktning) ISBN: 978-91-86983-83-3 102. Helene Jacobson Pettersson, 2012. Creating social citizenship: young people, ethnicity and participation in a Swedish local context (socialt arbete/social work) ISBN: 978-91-86983-84-0. 103. Haidar Al-Talibi, 2012. A Differentiable Approach to Stochastic Differential Equations – The Smoluchowski Limit Revisited (matematik/mathematics) ISBN: 978-91-86983-85-7. 104. Pauline Johansson, 2012. Mobil IKT inom omvårdnad – studier om sjukskö-terskors och studenters användning av handdatorer (vårdvetenskap/caring science) ISBN: 978-91-86983-88-8. 105. Lena Wennersten, 2012. Population-level consequences of variation (evolu-tionsbiologi/evolutionary ecology) ISBN: 978-91-86983-90-1. 106. Carina Werkander Harstäde, 2012. Guilt and shame in end-of-life care - the next-of-kin's perspective (vårdvetenskap/caring sciences) ISBN: 978-91-86983-91-8. 107. Tobias Bromander, 2012. Politiska skandaler! Behandlas kvinnor och män olika i massmedia (statsvetenskap/political science) ISBN: 978-91-86983-93-2. 108. Karthikeyan Baskaran, 2012. Optimal Use of Peripheral Vision (optome-tri/optometry) ISBN: 978-91-86983-94-9. 109. Anna Thyberg, 2012. Ambiguity and Estrangement: Peer-Led Deliberative Dialogues on Literature in the EFL Classroom (engelska/english) ISBN: 978-91-86983-95-6. 110. Hanna Farnelid, 2013. Distribution and activity of nitrogen-fixing bacteria in marine and estuarine waters (mikrobiologi/microbiology) ISBN: 978-91-86983-96-3. 111. Ola Österström, 2013. The impact of evolution, growth rate and mode of de-velopment on the structure and function of the avian eggshell (cell- och organismbi-ologi/cell and organism biology) ISBN: 978-91-86983-98-7. 112. Gunilla Lindqvist, 2013. Informal caregivers’ conceptions of daily life with a spouse having chronic obstructive pulmonary disease (vårdvetenskap/caring scienc-es) ISBN: 978-91-86983-99-4. 113. Johanna Sjöstedt, 2013. Effect of environmental factors on bacterioplankton community composition, diversity and functionality (mikrobiologi/micro biology) ISBN: 978-91-87427-00-8. 114. Jörgen Forss, 2013. Microbial treatment of textile wastewater applicable in developing countries (kemiteknik/chemical engineering) ISBN: 978-91-87427-02-2.

85. Magdalena Sterley, 2012. Characterisation of green-glued wood adhesive bonds (byggteknik/civil engineering) ISBN: 978-91-86983-57-4. 86. Nina Jonsson, 2012. Development of novel methods for studying picornaviruses (biomedicinsk vetenskap/biomedical science) ISBN: 978-91-86983-59-8. 87. Therese Sjödén, 2012. Sensitivity Analysis and Material Parameter Estima-tion using Electromagnetic Modelling (fysik/physics) ISBN: 978-91-86983-60-4. 88. Neus Latorre-Margalef, 2012. Ecology and Epidemiology of Influenza A virus in Mallards Anas platyrhynchos (mikrobiologi/microbiology) ISBN: 978-91-86983-61-1. 89. Stefan Karlsson, 2012. Modification of Float Glass Surfaces by Ion Exchange (glasteknologi/glass technology) ISBN: 978-91-86983-62-8. 90. Kaisa Lund, 2012. Transfer of brand associations over time: The brand exten-sion of Nivea (företagsekonomi/business administration) ISBN: 978-91-86983-63-5. 91. Joel Karlsson, 2012. Issues of Complex Hierarchical Data and Multilevel Anal-ysis. Applications in Empirical Economics (nationalekonomi/economics) ISBN: 978-91-86983-63-5. 92. Christina Nilsson, 2012. Förlossningsrädsla - med fokus på kvinnors upplevel-ser av att föda barn (vårdvetenskap/caring science) ISBN: 978-91-86983-65-9. 93. Lottie Giertz, 2012. Erkännande, makt och möten. En studie av inflytande och självbestämmande med LSS att föda barn (socialt arbete/social work) ISBN: 978-91-86983-66-6. 94. Michael Andersson, 2012. Functional aspects of inorganic phosphate transport (biokemi/biochemistry) ISBN: 978-91-86983-67-3. 95. Jenny Johansson, 2012. Drivers of polymorphism dynamics in Pygmy grasshop-pers (evolutionär ekologi/evolutionary ecology) ISBN: 978-91-86983-70-3. 96. Marcus Ohlström, 2012. Justice and the Prejudices of Culture. On Choice, So-cial Background and Unequal Opportunities in the Liberal Society (statsveten-skap/political science) ISBN: 978-91-86983-75-8. 97. Andreas Nordin, 2012. Kunskapens politik – en studie av kunskapsdiskurser i svensk och europeisk utbildningspolicy (pedagogik/education) ISBN: 978-91-86983-77-2. 98. Simon Hartling, 2012. L’Autorité dissimulée – l’autorité manifeste. L’écriture de la violence chez Yasmina Khadra (franska/French) ISBN: 978-91-86983-79-6. 99. Marie Rusner, 2012. Bipolär sjukdom – ur ett existentiellt perspektiv (vårdve-tenskap/caring science) ISBN: 978-91-86983-80-2. 100. Palanivelu Sengottaiyan, 2012. Functional characterization of the Saccharo-myces cerevisiae high-affinity phosphate uptake system and a regulatory GTPase (biokemi/bio chemistry) ISBN: 978-91-86983-82-6.

115. Åsa Bolmsvik, 2013. Structural-acoustic vibrations in wooden assemblies. Ex-perimental modal analysis and finite element modelling (byggteknik/civil engineer-ing) ISBN: 978-91-87427-04-6. 116. Muhammad Sarfraz Iqbal, 2013. Environmental modeling and uncertainty (miljövetenskap/environmental science) ISBN: 978-91-87427-05-3. 117. Ola Kronqvist, 2013. Om sanningen skall fram – polisförhör med misstänkta för grova brott (socialt arbete/social work) ISBN: 978-91-87427-06-0. 118. Helene Persson, 2013. Computer simulation studies for evaluation and opti-mization of solar, pellets, heat pump combisystems and of bio fuel lift-off properties in a diesel environment (miljövetenskap/environmental science) ISBN: 978-91-87427-07-7. 119. Julie Dinasquet, 2013. Substrate control of community composition and func-tional adaptation in marine bacterioplankton (miljövetenskap/environmental sci-ence) ISBN: 978-91-87427-08-4. 120. Erik Rosell, 2013. Entreprenörskap som kommunikativ handling – skapande av interaktion, uppmärksamhet och manifestationer (företagsekonomi/business administration) ISBN: 978-91-87427-09-1. 121. Karl-Johan Persson, 2013. Influence of cyanobacterial blooms on coastal fish recruitment (akvatisk ekologi/aquatic ecology) ISBN: 978-91-87427-11-4. 122. Hongzhen Wang, 2013. Studies on the expression of enzymes related to the artemisinin biosynthesis in Artemisia annua L. (biokemi/biochemistry) ISBN: 978-91-87427-12-1. 123. Linda Fälth, 2013. The use of interventions for promoting reading develop-ment among struggling readers (pedagogik/education) ISBN: 978-91-87427-13-8. 124. Minh-Dao Duong-Thi, 2013. Introducing weak affinity chromatography to drug discovery with focus on fragment screening (biokemi/biochemistry) ISBN: 978-91-87427-14-5. 125. Einat Karpenstam, 2013. Causes and consequences of niche differentiation be-tween color morphs of pygmy grasshoppers (biologi/biolog) ISBN: 978-91-87427-15-2. 126. Judy Chow, 2013. Vårdandets symfoni – fenomenet vårdrelation i skenet av två världsbilder (vårdvetenskap/caring science) ISBN: 978-91-87427-17-6.