3.2 Motorfordon - Trafikverket · Los oljebil och sopbil ... I Sverige saknas regler för motorfordons manövrerbarhet i kurvor med små radier. I princip är ett 24 m långt stelt

VU 94S-2 3 Grundvärden 9 (108) 3.2 Motorfordon

3.2 Motorfordon Motorfordons prestanda och egenskaper som: �� utrymmesbehov vid sväng i korsning och körning på sträcka �� stabilitet �� accelerations- och bromsförmåga �� bränsleförbrukning �� avgasutsläpp har avgörande betydelse för utformning av väganläggningar. VU 94 definierar fordonsparken med 14 typfordon, vilka valts så att de täcker dimensionerande egenskaper hos vanliga personbilar, bussar, lastbilar och lastbilskombinationer, se tabell 3.2-1. Typfordon är grundvärden i VU 94 för att dimensionera och utforma väg- och gatusektioner, korsningar, rastanläggningar m m. TABELL 3.2-1 Sammanställning av typfordon. Moment Typfordon 3.2.1.1 3.2.1.2 3.2.1.3 3.2.1.4 3.2.1.5 3.2.1.6 3.2.1.7 3.2.1.8 3.2.1.9 3.2.1.10 3.2.1.11 3.2.1.12 3.2.1.13 3.2.1.14

P personbil Ph personbil med husvagn LBm små lastbilar, minibussar mm Los oljebil och sopbil LBn 2- till 4-axliga stora lastbilar och stadsbussar Bf förlängd normalbuss Bb boggiebuss Bl ledbuss Lps lastbil med påhängsvagn eller släpvagn Ls skogsbil Ts traktor med släp S skördetröska Lm modulfordon Lsp specialfordon

Kommentar: Vägverket har sedan 1993 ansvaret för att trafiksystemet anpassas för personer med funktionshinder. Föreskrifter om bussutformning med hänsyn till detta planeras. Svensk Lokaltrafikförening, SLTF, ger i Normbuss 90 tekniska specifikationer för nio typbussar. Utrymmesbehov för dessa beskrivs av typbussarna i VU 94. Normbuss 90 redovisar också dörrplaceringar, instegshöjder och andra detaljer av intresse för utformning av bl a hållplatser. SLTF:s nio typbussar visas i figur 3.2-1 med kommentarer om körareor

VV Publikation 2002:113 2002-11

10 (108) 3 Grundvärden VU 94S-2 3.2 Motorfordon

FIGUR 3.2-1 SLTF:s nio typbussar i Normbuss 90.

2002-11 VV Publikation 2002:113

VU 94S-2 3 Grundvärden 11 (108) 3.2 Motorfordon Det finns fordonskombinationer som kräver större utrymme än det största typfordonet, framför allt vid sväng i korsning. Dessa fordon kan oftast ta sig fram i korsningarna med mindre bekvämt körsätt och lägre hastighet än typfordonen. Ibland behövs ändå en särskild utredning som underlag för dimensionering av korsningar som trafikeras med specialfordon. I sådana fall bör kontroll ske med Vägverkets körspårsprogram VV PC 2 Körspår. Kommentar: I Sverige saknas regler för motorfordons manövrerbarhet i kurvor med små radier. I princip är ett 24 m långt stelt fordon tillåtet. Efter Sveriges EU-inträde tillåts ett 25,25 m långt fordonståg (dragbil och påhängs- eller släpvagn), Lm. Detta godkänns om det kan köra i en cirkel med inner- och ytterradier 2,0 och 12,5 m, se figur 3.2-3. Avståndet från fordonets front till centrum på bakersta hjulet får vara högst 22,5 m. Avståndet mellan centrum på släpvagnens främre och bakre hjulkombination får vara högst ( . . ) (( . / )12 50 2 04 5 30 22 2

� � � L , där L är påhängsvagnens bredd, se figur 3.2-2. Vid L=2,6 m blir värdet 8,1 m.

FIGUR 3.2-2 Mått för typfordonet Lm. I många länder tillämpas den s k ECE-cirkeln. Inner- och ytterradierna ändrades i EG-Direktiv 9653 1996 från Ry=12,0 m till Ry=12,5 m. Fordonet ska klara att köra i cirkel enligt figur 3.2-3. VU 94:s typfordon Bb och Lps klarar inte detta.

FIGUR 3.2-3 ECE-cirkeln.



Vid besiktning av koppling mellan dragbil och släp/påhängsvagn använder Svensk Bilprovning det s k "gathörnsprovet" enligt figur 3.2-4. Provet innebär att fordonskombinationen ska klara av att svänga runt ett gathörn 8.5 m bredd.

FIGUR 3.2-4 Gathörnsprovet.



3.2.1 Geometri Följande typfordons geometrier har valts för att representera grupper av fordon, som finns i många modeller med varierande mått och prestanda. I avsnitt 3.2.2 ges grundvärden för accelerationsprestanda och i 3.2.3 för fordonseffekter och emissioner. 3.2.1.1 Personbil P Typfordon P är personbilar och övriga bilar med motsvarande storlek och prestanda, t ex små lastfordon typ "pickup" m fl, se tabell 3.2.1.-1. Mått och prestanda för typfordon P används i VU 94 för att utforma vägsektioner, korsningar och vändplatser, parkeringsplatser, etc. TABELL 3.2.1.1-1 Mått och prestanda för typfordon P, exempel. Exempel Mini Liten Mellan Stor Längd (m) Bredd (m) Höjd (m) Vändradie (m)

3,45 1,47 1,44 4,60

4,00 1,66 1,40 5,30

4,79 1,75 1,43 5,00

4,96 1,78 1,47 6,40

Typfordon P är ett fordon med mått enligt figur 3.2.1.1-1 Längd 5,0 m Bredd 1,8 m Axelavstånd 2,8 m Överhäng fram 0,8 m Höjd 1,5 m Vändradie 6,0 m

FIGUR 3.2.1.1-1 Mått för typfordon P.



3.2.1.2 Personbil med husvagn Ph Typfordon Ph är en personbil med husvagn eller vanlig släpvagn. Typfordon Ph:s mått och prestanda kan användas i VU 94 för att dimensionera uppställningsytor på rastplatser etc. Typfordon Ph är typfordon P med stor husvagn enligt figur 3.2.1.2-1.

Längd 13,5 m Bredd 2,3 m Höjd 2,7 m FIGUR 3.2.1.2-1 Mått för typfordon Ph. 3.2.1.3 Minibuss LBm Typfordon LBm är minibussar och små lastbilar. Typfordon LBm:s mått och prestanda används i VU 94 för att dimensionera kollektivtrafikanläggningar etc. Typfordon LBm är ett fordon med mått enligt figur 3.2.1.3-1. Längd 7,0 m Bredd 2,2 m Axelavstånd 3,8 m Överhäng fram 1,4 m Höjd 2,0 m Vändradie 7,5 m

FIGUR 3.2.1.3-1 Mått för typfordon LBm.


VU 94S-2 3 Grundvärden 15 (108) 3.2 Motorfordon 3.2.1.4 Oljebil, sopbil Los Typfordon Los är oljebil, sopbil och liknande för distribution till och från bostadsområden. Typfordon Los:s mått och prestanda används i VU 94 för att dimensionera enskild körvägs anslutning till allmän väg. Typfordon Los är ett fordon med mått enligt figur 3.2.1.4-1.

Längd 9,4 m Bredd 2,6 m Överhäng fram 1,2 m Höjd 3,4 m FIGUR 3.2.1.4-1 Mått och prestanda för typfordon Los. Kommentar: Typfordonet är omodernt. Olje- och sopbilar är numer oftast 12 m. 3.2.1.5 Tunga lastbilar och normalbussar LBn Typfordon LBn är tunga lastbilar och normalbussar. Tunga, två- till fyraxliga lastbilar och normalbussar finns i flera modeller. Tunga lastbilar är vanligen kortare än normalbussar och har kortare överhäng fram. Typfordon LBn:s mått och prestanda används i VU 94 bl a för att utforma sektioner och korsningar (kanalbredder, korsningskurvor, refugplacering etc), beräkna siktsträckor för bussar och för att utforma kollektivtrafikanläggningar.



2,8 6,0 3,4 Längd 12,0 m Bredd 2,6 m Axelavstånd 6,0 m Överhäng fram 2,8 m Höjd 4,5 m för lastbil 3,2 m för buss Vändradie 12,0 m med 6,7 m körvidd FIGUR 3.2.1.5-1 Mått för typfordon LBn. 3.2.1.6 Förlängd normalbuss Bf Typfordon Bf är en förlängd normalbuss. Typfordon Bf:s mått och prestanda används i VU 94 för att utforma kollektivtrafikanläggningar. Typfordon Bf är ett fordon med mått enligt figur 3.2.1.6-1.

Längd 13,0 m Bredd 2,6 m Axelavstånd 6,5 m Överhäng fram 2,6 m Höjd 3,2 m FIGUR 3.2.1.6-1 Mått för typfordon Bf.


VU 94S-2 3 Grundvärden 17 (108) 3.2 Motorfordon 3.2.1.7 Boggibuss Bb Typfordon Bb är en buss med boggi bak. Typfordon Bb:s mått och prestanda används i VU 94 för att utforma korsningar (kanalbredder, korsningskurvor, refugplacering etc) och kollektivtrafikanläggningar. Typfordon Bb är ett fordon med mått enligt figur 3.2.1.7-1.

14,5

2,47,54,6

Längd 14,5 m Bredd 2,6 m Axelavstånd framaxel- boggis teoretiska tyngdpunkt 7,5 m Överhäng fram 2,4 m Höjd 3,2 m Vändradie 14,0 m med 7,0 m körvidd FIGUR 3.2.1.7-1 Mått för typfordon Bb. 3.2.1.8 Ledbuss Bl Typfordon Bl är en ledad buss. Vissa modeller har tvångsstyrd bakaxel. Typfordon Bl:s mått och prestanda används i VU 94 för att utforma kollektivtrafikanläggningar. Typfordon Bl är ett fordon med mått och prestanda enligt figur 3.2.1.8-1. Längd ca 18,0 m Bredd 2,6 m Höjd 3,2 m Vändradie 12,0 m med 6,7 m körvidd FIGUR 3.2.1.8-1 Mått för typfordon Bl.



3.2.1.9 Lastbil med påhängsvagn eller släpvagn Lps Typfordon Lps är dragbilar med påhängs- eller släpvagn. Utrymmesbehov vid körning i kurva beror på ett komplicerat sätt av axelplacering och -antal, ekipagets ledpunkter och körstrategi, se moment 3.5.3. En 24 meter lång dragbil med 3-axlig släpvagn har ungefär samma utrymmesbehov vid sväng i korsning som en 16 meter lång dragbil med påhängsvagn. En 24 meter lång kombination med 4-axlig släpvagn kräver vanligen något större utrymme. Det finns fordonskombinationer, som kräver större utrymme än typfordon Lps vid sväng i korsningar. Ett exempel är lastbil med 4-axlig släpvagn för skogstransporter. Ett annat är s k långgodsfordon, som utgörs av dragbil med påhängsvagn med ekipagelängd 16-24 meter. Vid flak med större längd än 13,5 meter har vanligtvis påhängsvagnen styrbar boggi, vilket minskar ekipagets utrymmesbehov. Typfordon Lps:s mått och prestanda används i VU 94 för bl a detaljutformning av korsningar och breddökning i kurva. Typfordon Lps är ett fordon med mått enligt figur 3.2.1.9-1.

Längd 16,0 m Bredd 2,6 m Höjd 4,5 m Vändradie ca 16,0 m med körvidd ca 8,5 m FIGUR 3.2.1.9-1 Mått för typfordon Lps.


VU 94S-2 3 Grundvärden 19 (108) 3.2 Motorfordon 3.2.1.10 Skogsbil Ls Typfordon Ls är fordon för skogstransporter. Den största typen är en 3-axlig lastbil med 4-axlig släpvagn med en total ekipagelängd på 24 meter. En sådan kombination kräver normalt något större utrymme vid sväng i korsning än typfordon Lps. Typfordon Ls mått och prestanda används för att utforma skogsvägsanslutningar till allmän väg. Typfordon Ls är ett fordon med mått enligt figur 3.2.1.10-1. Längd 23,8 m Bredd 2,6 m Höjd 4,5 m

FIGUR 3.2.1.10-1 Mått för typfordon Ls. 3.2.1.11 Traktor med släp Ts Typfordon Ts är en jordbrukstraktor med släp. Typfordon Ts mått och prestanda används i VU 94 för att dimensionera enskild körvägs anslutning till allmän väg, fri höjd vid vägportar etc. Typfordon Ts är ett fordon med mått enligt figur 3.2.1.11-1. Längd 9,2 m Bredd 1,8 m Höjd 2,5 m

FIGUR 3.2.1.11-1 Mått för typfordon Ts.



3.2.1.12 Skördetröska S Typfordon S är en skördetröska. Typfordon S mått och prestanda används i VU 94 för att dimensionera enskild körvägs anslutning till allmän väg, fri höjd och bredd vid vägportar etc. Skördetröska S är ett fordon med mått enligt figur 3.2.1.12-1.

Längd 10,3 m Bredd 6,0 m Höjd 4,0 m FIGUR 3.2.1.12-1 Mått för typfordon S. 3.2.1.13 Lastbil med släpvagn av modultyp Lm Typfordon Lm är fordonståg av modultyp utformade enligt de nya EU-reglerna, se kapitel 3.2. Fordonet är uppbyggda av ett dragfordon samt en dolly med släpvagn. Utrymmesbehov vid körning i kurva beror på ett komplicerat sätt av axelplacering och -antal, ekipagets ledpunkter och körstrategi, se moment 3.5.3. Typfordonet har mindre utrymmesbehov i korsningar än typfordon Lps. Det kan användas i VU för kontroll av längder på kömagasin, P-fickor od samt för vändplatser. Typfordon Lm är ett fordon med mått enligt figur 3.2.1.13-1. Längd 25,25 m Bredd 2,60 m Höjd 4,50 m Vändradie12,5 med 10,5 m körvidd

FIGUR 3.2.1.13-1 Mått för typfordon Lm.


VU 94S-2 3 Grundvärden 21 (108) 3.2 Motorfordon 3.2.1.14 Specialfordon Lsp Typfordon Lsp är fordon för specialtransporter. Lsp är störst bland typfordonen med en 3-axlig lastbil med 4-axlig trailer med en total ekipagelängd på 19 meter. Detta specialfordon kan liknas vid en grävmaskintrailer. Fordonets framkomlighet begränsas ytterligare beroende på en frigångshöjd på endast ca 25 cm. Fordon över denna längd har dock ofta styrbara bakre axlar, vilket gör att de reducerar sitt utrymmesbehov. Typfordon Lsp mått och prestanda kan användas vid korsningar där det frekvent kan uppstå problem med längre specialfordon. Typfordonet bör då kunna ta sig igenom korsningen genom att utnyttja trafiköar, ytor för GC-trafik od. Typfordon Lsp är ett fordon med mått enligt figur 3.2.1.14-1. Längd 19,0 m Bredd 2,6 m Höjd 4,5 m

FIGUR 3.2.1.14-1 Mått för typfordon Lsp.



3.2.2 Acceleration Fordons accelerationsförmåga bestäms främst av förhållandet mellan fordonets vikt och motorns effektiva dragkraft, massa/effekt-talet, samt i högre hastigheter också av fordonets aerodynamiska utformning. Accelerationen bestäms i de flesta trafiksituationer mer av förares beteende, se avsnitt 3.3.3. Accelerationsförmågan är ett grundvärde i VU 94 för att dimensionera accelerationssträckor på påfarter i trafikplatser, bestämma hastighetsprofiler för vägavsnitt mm. Accelerationsförmågan för ett fordon vid en viss hastighet och lutning ges av kraftekvationen om fordonets egenskaper definierats: dvdt

pv

C A vm

C glr� �

� �

� � �

2

sin i

dv/dt = acceleration eller retardation (m/s2) v = fordonets punkthastighet (m/s) t = tiden (s) p = effektiv dragkraft (W/kg) Cl = luftmotståndskoefficient (kg/m3) A = frontarea (m2) m = fordonsvikt (kg) Cr = rullfriktion (N/kg) g = tyngdacceleration (m/s2) i = lutning (grader) Grundvärden för typfordon P, Bl och LPs ges i tabell 3.2.2-1. TABELL 3.2.2-1 Grundvärden vid bestämning av accelerations-

förmågan för typfordon P, Bl och Lps. Typfordon Grundvärde P Bl Lps Luftmotståndskoefficient Cl, (kg/m3) 0,275 0,500 0,500 Rullfriktion Cr (N/kg) 0,11 0,11 0,11 Frontarea A (m2) 1,73 7,5 6,5 Dragkraft p (W/kg)* 22,1 8,2 5,2 Vikt (ton) 1,0 13,41) 31,51) *1 hk = 746 W 1) Tunga fordon med släp har enligt nyare mätningar en medelvikt av 33,3 ton, 20-30 ton för tvåaxliga dragbilar och 30-45 ton för treaxliga dragbilar. Accelerationsförmågan illustreras i figurerna 3.2.2-1 till 3.2.2-4. De kan användas för att konstruera hastighetsprofiler för att analysera effekter av vertikal linjeföring, se 3.3.4 Hastighetsprofil.



FIGUR 3.2.2-1 Accelerations- och retardationssträckor för typfordon P.

FIGUR 3.2.2-2 Accelerations- och retardationssträckor för typfordon Bl. VV Publikation 2002:113 2002-11


FIGUR 3.2.2-3 Accelerations- och retardationssträckor för typfordon Lps.

FIGUR 3.2.2-4 Accelerationssträckor vid horisontell väg.



3.2.3 Fordonseffekter och avgaser Fordonseffekter/kostnader och avgaseffekter/kostnader behövs för att jämföra och analysera alternativa utformningar. För planeringsbehov redovisas beräkningsmodeller i KAN/EVA baserade på ÅDT-hastigheter. VU 94 ger en metod att bedöma fordonseffekter/kostnader och avgaseffekter/kostnader för timrelaterade trafikförhållanden för: �� stopp och hastighetsförändringar för korsningar med given trafikmiljö

och trafik i moment 3.2.3.1 �� länkar med given trafikmiljö och trafik i moment 3.2.3.2 Vid omräkning från effekter till kostnader gäller för närvarande värderingar och priser enligt tabell 3.2.3-1. TABELL 3.2.3-1 Värderingar och priser 1993-01. Tid Gods- Nypris Däck Bränsle Rep Värde- Kap

Stat Kom värde fordon minsk kost (kr/h) (kr/h) (kr/h) (kkr) (kr/st) (kr/l) (kr/h) (kr/km) (kr/h) P 85,5 72,5 0 112 435 2,65 105 0,34 0,64 LB 168 168 10 475 1200 2,98 105 1,46 2,71 Lps 168 168 40 1100 1200 2,98 105 3,37 6,28 AVGAS (kr/kg) Natur-

effekt Cancer-effekt

Hälso-effekt

Landsbygd Tätort Medel

NOx 22 23 32 25 80 40 HC 15 23 15 40 20 CO2 0,25 0,25 0,25 0,25 För typfordonen redovisas tre undergrupper A, B och C, beroende på avgasrening. Personbilar P: �� A Genomsnitt av fordonsparken år 1986 �� B Fordon av 1990 års modell �� C Fordon av 1997 års modell enligt SNV miljöklass 1 enligt SNV

rapport 3740. Bussar, lastbilar utan och med släp, LB och Lps: �� A Genomsnitt av fordonsparken år 1986 �� B 1993 års modeller, miljöklass 3 �� C Fordon av 1997 års modell med LETT-krav (miljöklass 1 enligt

A31-bestämmelserna) Kommentar: Redovisade avgaseffekter är exklusive kallstarts- och avdunstningseffekter efter stopp. Dessa ges i KAN/EVA som ett länklängds/reslängdsberoende tillägg. Redovisade effekter är exklusive åldring (ingår i KAN/EVA), Effekterna avser plan väg.



Åldringsfaktorer och trafikarbetesandelar Åldringsfaktor Kåg och andel av trafikarbete för olika klasser av personbilar med femårs intervaller ges i tabell 3.2.3-2. TABELL 3.2.3-2 Åldringsfaktor Kåg och andel

personbilar med femårsintervaller.

År Personbil Åldringsfaktor Trafik- Kategori NOx HC Arbetessandel KågNOx KågHC TA

Basår A 1,17 1,58 0,711990 B 1,16 1,64 0,29

C 1 1 0Prognos A 1,20 1,69 0,30

1995 B 1,32 2,28 0,58 C 1,33 1,25 0,12

Prognos A 1,20 1,69 0,062000 B 1,50 2,99 0,38

C 1,57 1,43 0,56Prognos A 1,20 1,69 0,01

2005 B 1,53 3,1 0,12 C 1,77 1,58 0,87

Prognos A 1,20 1,69 02010 B 1,53 3,1 0,02

C 1,81 1,62 0,98Prognos A 1,20 1,69 0

2015 B 1,53 3,1 0 C 1,83 1,63 1

Prognos A 1,20 1,69 02020 B 1,53 3,1 0

C 1,83 1,63 1 TABELL 3.2.3-3 Bränsleförbrukning, kväveoxider och kolväten

vid tomgångskörning.

Fordon Bränsle NOx HC Kategori cm3/s mg/s mg/s

TomgB TomgNOx TomgHCP A 0,45 6,2 9,9P B 0,47 0,52 0,2P C 0,45 0,42 0,14

LB A 0,34 16 8LB B 0,34 13 6,7LB C 0,33 10 3Lps A 0,52 29 11Lps B 0,29 19 7Lps c 0,29 11 4


VU 94S-2 3 Grundvärden 27 (108) 3.2 Motorfordon Tomgångseffekter Vid tomgång ges effekter av tabell 3.2.3-3 Korrektionsfaktor väg Korrektionsfaktor Kv är beroende av driftklass och underhållsklass (vägyta). Kv hamnar i intervallet enligt tabell 3.2.3-4 där de bättre vägarna har de lägsta korrektionsfaktorerna. De högsta korrektionsfaktorerna gäller grusvägar. Tabell 3.2.3-4 Korrektionsfaktorer Kv.

Kv P LB Lps Kommentar: KorrektionsfaktorBensin 1,04 - 1,07 - - för HC för LB och Lps sjunker vidNOx 1,07 - 1,14 1,04 - 1,07 1,16 - 1,69 sämre vägHC 1,08 - 1,16 0,99 - 0,97 1,00 - 0,99

Exempel: Räkna ut tomgångsutsläpp av NOx för medelpersonbil år 2000. (6,2*0,06*1,2)A + (0,52*0,38*1,5)B + (0,42*0,56*1,57)C = 1,11 mg/s



3.2.3.1 Stopp och hastighetsändring Den totala trafikekonomiska kostnaden TEi för ett stopp eller en hastighetsändring (inbromsning och efterföljande acceleration) består av tidskostnader samt fordons- och avgaskostnader. Den kan för given trafikmiljö och trafik bedömas för ett fordon av typ i enligt: TEi=TKi + FKi +AKi TKi tidskostnad (kr/stopp) FKi fordonskostnad (kr/stopp) AKi avgaskostnad (kr/stopp) Tidskostnaden TKi (kr/stopp) är: Ti=(Tfi+Tgi)*�Ti/3600 där �Ti är restidsförlust/fördröjning pga stopp (s/stopp) eller hastighetsändring, se figur 3.2.3.1-1. Restidsförlust (s/stopp) för P, LB och Lps.

stopkost.xls

0,00

5,00

10,00

15,00

20,00

25,00

30,00

35,00

40,00

45,00

20 30 40 50 60 70 80 90 100

Stopp från hastighet V (km/h)

Lps

LB

P

s/stopp

FIGUR 3.2.3.1-1 Restidsförlust/fördröjning pga stopp eller

hastighetsändring för typ P, LB och Lps. Tfi tidvärde (kr/h) för förare och passagerare, se tabell 3.2.3-1. Tgi tidvärde (kr/h) för gods, se tabell 3.2.3-1.


VU 94S-2 3 Grundvärden 29 (108) 3.2 Motorfordon Fordonskostnaden FKi (kr/stopp) består av bränsleförbrukning Bi, däckslitage Di och kapitalkostnad KKi: FKi=Bi*KBi+Bi*KBi/1000+Di*KDi+KKi*Ti/3600 Bi bränslemerförbrukning (ml/stopp) enligt figur 3.2.3.1-2 för

personbil P, figur 3.2.3.1-3 för lastbil utan släp (buss) LB och figur 3.2.3.1-4 för lastbil med släp Lps.

KBi bränslekostnad (kr/l) enligt tabell 3.2.3-1. Merbränsleförbrukning per stopp (ml bensin/stopp) för Pb.

stopkost.xls

0

5

10

15

20

25

20 40 60 80 100


T yp AT yp CT yp B

ml/stopp

FIGUR 3.2.3.1-2 Bränslemerförbrukning B (ml/stopp) för

personbil P. Kommentar: Fordonsslitage och värdeminskning försummas i nuvarande KAN/EVA modell



Merbränsleförbrukning per stopp (ml diesel/stopp) för lastbil utan släp (buss) LB.

stopkost.xls

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

20 30 40 50 60 70 80 90 100


Typ A + B

Typ C

ml/stopp

FIGUR 3.2.3.1-3 Merbränsleförbrukning B (ml diesel/stopp) för

lastbil utan släp (buss) LB. Merbränsleförbrukning per stopp (ml diesel/stopp) för lastbil med släp Lps.

stopkost.xls

0

100

200

300

400

500

600

20 30 40 50 60 70 80 90 100


Typ A + B

ml/stopp

Typ C

FIGUR 3.2.3.1-4 Merbränsleförbrukning B (ml diesel/stopp) för

lastbil med släp Lps.


VU 94S-2 3 Grundvärden 31 (108) 3.2 Motorfordon Di däcksmerslitage (‰ av värdet av nytt däck/stopp) enligt figur

3.2.3.1-5. KDi däckspris enligt tabell 3.2.3-1. Däckmerslitage per stopp (‰ däck/stopp) Personbil P och lastbil utan släp (buss) LB Lastbil med släp Lps

stopkost.xls

00,20,40,60,81

1,21,41,61,8

20 30 40 50 60 70 80 90 100


Lps

(promille däck/stopp)

stopkost.xls

0

0,050,1

0,150,2

0,25

20 40 60 80 100


Pb

Lb

(promille däck/stopp)

FIGUR 3.2.3.1-5 Däcksmerslitage D (‰ av värdet av nytt

däck/stopp). KKi kapitalkostnad (kr/stopp), se tabell 3.2.3-1. Avgaskostnaden AKi (kr/stopp) består av NOx-effekt, HC-effekt och CO2-effekt: AKi=(NOxi*KNOx + HCi*KHC+CO2i*KCO2) / 1000 NOxi merutsläpp av NOx (g/stopp) enligt figur 3.2.3.1-6 för


KNOx NOx-kostnad (kr/kg), se tabell 3.2.3-1.



Merutsläpp NOx per stopp (g/stopp) för personbil P typ A typ B och C

stopkost.xls

0

0,005

0,01

0,015

0,02

0,025

0,03

20 30 40 50 60 70 80 90 100


(g/stopp)

B

C

stopkost.xls

0

0,05

0,1

0,15

0,2

0,25

0,3

0,35

0,4

0,45

20 30 40 50 60 70 80 90 100


(g/stopp)

A

FIGUR 3.2.3.1-6 Merutsläpp NOx (g/stopp) för personbil P. Merutsläpp NOx per stopp (g/stopp) för lastbil utan släp (buss) LB.

stopkost.xls

0

0,5

1

1,5

2

2,5

20 30 40 50 60 70 80 90 100


typ A typ B

typ C

(g/stopp)

FIGUR 3.2.3.1-7 Merutsläpp NOx (g/stopp) för lastbil utan släp

(buss) LB.


VU 94S-2 3 Grundvärden 33 (108) 3.2 Motorfordon Merutsläpp NOx per stopp (g/stopp) för lastbil med släp Lps.

stopkost.xls

0

5

10

15

20

25

30

20 30 40 50 60 70 80 90 100


Typ A

g/stopp

Typ B

Typ C

FIGUR 3.2.3.1-8 Merutsläpp NOx (g/stopp) för lastbil med släp

Lps. HCi merutsläpp av HC (g/stopp) enligt figur 3.2.3.1-9 och 10 för


KHC HC-kostnad (kr/kg), se tabell 3.2.3-1. Merutsläpp HC (g/stopp) för personbil P typ A.

stopkost.xls

0

0,2

0,4

0,6

0,8

1

1,2

20 30 40 50 60 70 80 90 100


Pb

(g/stopp)

FIGUR 3.2 3.1-9 Merutsläpp HC (g/stopp) för personbil P typ A



Merutsläpp HC (g/stopp) för personbil P typ B och C.

stopkost .xls

0

0,002

0,004

0,006

0,008

0,01

0,012

0,014

0,016

0,018

0,02

20 30 40 50 60 70 80 90 100

Stopp från has tighet V (km/h)

(g/stopp)

Typ C

Typ B

FIGUR 3.2.3.1-10 Merutsläpp HC (g/stopp) för personbil P typ B

och C. Merutsläpp HC (g/stopp) för lastbil utan släp (buss) LB.

stopkost.xls

-0,6

-0,5

-0,4

-0,3

-0,2

-0,1

0

0,1

20 30 40 50 60 70 80 90 100


A B

C

FIGUR 3.2.3.1-11 Merutsläpp HC (g/stopp) för lastbil utan släp

(buss) LB.


VU 94S-2 3 Grundvärden 35 (108) 3.2 Motorfordon Merutsläpp HC (g/stopp) för lastbil med släp Lps.

stopkost.xls

-1,2-1,1

-1-0,9-0,8-0,7-0,6-0,5-0,4-0,3-0,2-0,1

00,10,2

20 30 40 50 60 70 80 90 100


(g/stopp)

A

B

C

FIGUR 3.2.3.1-12 Merutsläpp HC (g/stopp) för lastbil med släp

Lps. CO2i merutsläpp av CO2 (g/stopp) För P CO2=2,36*B För LB och Lps CO2=2,61*B B=bränsleförbrukning enligt 3.2.3.1-2 till 4. KC02 C02-kostnad (kr/kg), se tabell 3.2.3-1 Kommentar: Med priser och värderingar 1993-01 erhålls: �� tidskostnader (persontid och godsvärde) enligt figur 3.2.3.1-13 �� fordonskostnader för personbil enligt figur 3.2 3.1- 14 �� fordonskostnader för lastbilar enligt figur 3.2 3.1-15 �� avgaskostnader för personbil typ A enligt figur 3.2 3.1-16 �� avgaskostnader för personbil typ B och C enligt figur 3.2 3.1-17 �� avgaskostnader för lastbil utan släp enligt figur 3.2 3.1-18 �� avgaskostnader för lastbil med släp enligt figur 3.2 3.1-19 �� trafikekonomisk kostnad per stopp för personbil enligt figur 3.2 3.1-20 �� trafikekonomisk kostnad per stopp för lastbil utan släp enligt figur 3.2 3.1-21 �� trafikekonomisk kostnad per stopp för lastbil med släp enligt figur 3.2 3.1-22



Tidskostnader (1993-01) per stopp för personbil P, lastbil utan släp(buss) LB och lastbil med släp Lps.

stopkost .xls

0,00

0,50

1,00

1,50

2,00

20 30 40 50 60 70 80 90 100

Stopp från hastighet (km(h)

(kr/s topp)

Lps

LB

P land

P tät

FIGUR 3.2.3.1-13 Tidskostnader (1993-01) för stopp för personbil

P, lastbil utan släp (buss) LB och lastbil med släp Lps.

Fordonskostnader (1993-01) för personbil P (kr/stopp).

st o p k o st .x ls

0,000,010,020,030,040,050,060,070,080,090,100,110,12

20 30 40 50 60 70 80 90 100

Sto p p från h as tig h et V (km(h )

T y p A T yp B

T yp C

FIGUR 3.2.3.1-14 Fordonskostnader (1993-01) för stopp för

personbil P.


VU 94S-2 3 Grundvärden 37 (108) 3.2 Motorfordon Fordonskostnader (1993-01) för lastbil utan släp (buss) LB och lastbil med släp Lps (kr/stopp).

stopkost.xls

0,00

0,50

1,00

1,50

2,00

2,50

3,00

3,50

4,00

20 30 40 50 60 70 80 90 100

Stopp från has tighet V (km(h)

Lps

LB

FIGUR 3.2.3.1-15 Fordonskostnader (1993-01) för stopp för

lastbil utan släp (buss) LB och lastbil med släp Lps.

Avgaskostnader (1993-01) per stopp (kr/stopp) för personbil P typ A.

st o p ko st .x ls

0

0,01

0,02

0,03

0,04

0,05

0,06

0,07

0,08

20 30 40 50 60 70 80 90 100

Stopp från has tighet V (km/h )

A tä t

A la nd

kr/s to p p

FIGUR 3.2.3.1-16 Avgaskostnader (1993-01) per stopp för

personbil P typ A.



Avgaskostnader (1993-01) per stopp (kr/stopp) för personbil

P typ B och C.

st op k o st .x ls

0

0,002

0,004

0,006

0,008

0,01

0,012

0,014

20 30 40 50 60 70 80 90 100

Stopp från has tighet V (km/h )

B tä t

C tä tB la nd

C la nd

kr/s topp


personbil P typ B och C. Avgaskostnader (1993-01) per stopp (kr/stopp) för lastbil utan släp

(buss) LB.

s t o p k o s t .xls

0

0 ,0 5

0 ,1

0 ,1 5

0 ,2

0 ,2 5

2 0 3 0 4 0 5 0 6 0 7 0 8 0 9 0 1 0 0

S t o p p frå n h a s t ig h e t V (k m / h )

B tä t

C tä t

B la n d

C la n d

A tä t

A la n d

k r/s t o p


lastbil utan släp (buss) LB.


VU 94S-2 3 Grundvärden 39 (108) 3.2 Motorfordon Avgaskostnader (1993-01) per stopp (kr/stopp) för lastbil med släp Lps.

stopkost.xls

0

0,5

1

1,5

2

2,5

20 30 40 50 60 70 80 90

Stopp från hastighet V(km/h)

B tätC tät

A land

B land

C land

A tät

kr/stopp

FIGUR 3.2.3.1-19 Avgaskostnader (1993-01) per stopp för lastbil

med släp Lps. Stoppkostnad (tid, foko, avgas) för personbil (kr/stopp).

stopkost.xls

0,00

0,05

0,10

0,15

0,20

0,25

0,30

0,35

0,40

0,45

0,50

20 30 40 50 60 70 80 90 100


A

Streckad=Tät

Heldragen=Land B, CB, C

kr/stopp

FIGUR 3.2.3.1-20 Trafikekonomisk stoppkostnad (1993-01) för

personbil.



Stoppkostnad (tid, foko, avgas) lastbil utan släp (buss) LB.

stopkost.xls

0,00

0,20

0,40

0,60

0,80

1,00

1,20

1,40

1,60

1,80

2,00

2,20

20 30 40 50 60 70 80 90 100


Streckad=Land

A B C

kr/stopp

A,B,C

Heldragen = Tät


lastbil utan släp (buss) LB. Stoppkostnad (tid, foko, avgas) för lastbil med släp Lps.

stopkost.xls

0,00

1,00

2,00

3,00

4,00

5,00

6,00

7,00

8,00

20 30 40 50 60 70 80 90 100


Streckad=Land

Heldragen=Tät A B C

A, B, C

kr/stopp


lastbil med släp Lps.


VU 94S-2 3 Grundvärden 41 (108) 3.2 Motorfordon 3.2.3.2 Länk Den totala trafikekonomiska kostnaden TEi för körning på länk (kr/fkm) består av tidskostnader samt fordons- och avgaskostnader. Den kan för given vägmiljö och trafik bedömas för ett fordon av typ i enligt: TEi=TKi + FKi + Aki TKi tidskostnad (kr/fkm) FKi fordonskostnad (kr/fkm) AKi avgaskostnad (kr/fkm) Effekterna redovisas här för fyra vägmiljöer används följande markeringar enligt KAN/EVA:

Tidskostnaden TKi (kr/fkm) beräknas som: TKi=(Tfi+Tgi)*Ti där Ti=1/Vi är tidseffekten Vi reshastighet (km/h) för aktuell trafikmiljö och trafik, se figur

5.5.1.2-2 och följande eller KAN/EVA Tfi tidvärde (kr/h) för förare och passagerare, se tabell 3.2.3-1 Tgi tidvärde (kr/h) för gods, se tabell 3.2.3-1 Fordonskostnaden FKi (kr/fkm) består på sträcka av bränsleförbrukning Bi, fordonsslitage - arbete RAi och ersättningsmaterial KFi- däckslitage Di, värdeminskning VMi och kapitalkostnad KKi: FKi=Bi*KBi+RAi* KRAi +RMi*KFi+Di*KDi/1000+VMi+KKi*Ti Bi bränsleförbrukning (l/fkm) enligt figur 3.2.3.2-1 för personbil P,

figur 3.2.3.2-2 för lastbil utan släp (buss) LB och figur 3.2.3.2-3 för lastbil med släp Lps

KBi bränslekostnad (kr/l) enligt tabell 3.2.3-1 Kommentar: Värdeminskning beror endast av körsträcka



Personbil P – Bränsleförbrukning B (l/fkm) P typ A P typ B

Bränsleförbrukning personbil B

0

0,02

0,04

0,06

0,08

0,1

0,12

0,14

40 50 60 70 80 90 100 110

Reshastighet V (km/h) EFFAB93.xls

dm3/km

Bränsleförbrukning personbil A

0

0,02

0,04

0,06

0,08

0,1

0,12

0,14

40 50 60 70 80 90 100 110


dm3/km

FIGUR 3.2.3.2-1 Bränsleförbrukning (l/fkm) för personbil P.

Typ C kan approximeras med typ B.

Lastbil utan släp (buss) LB – Bränsleförbrukning B (l/fkm) LB typ A LB typ B

Bränsleförbrukning lastbil utan släp, B

0

0,05

0,1

0,15

0,2

0,25

0,3

40 50 60 70 80 90 100 110


dm3/km

Bränsleförbrukning lastbil utan släp, A

0

0,05

0,1

0,15

0,2

0,25

0,3

0,35

40 50 60 70 80 90 100 110


dm3/km

FIGUR 3.2.3.2-2 Bränsleförbrukning (l/fkm) för lastbil utan släp

(buss) LB. Typ C kan approximeras med typ B.

Lastbil med släp Lps – Bränsleförbrukning B (l/fkm) Lps typ A Lps typ B

Bränsleförbrukning lastbil med släp, B

0

0,1

0,2

0,3

0,4

0,5

0,6

0,7

0,8

40 50 60 70 80 90 100 110


dm3/km

Bränsleförbrukn ing las tbil m ed släp , A

0

0,1

0,2

0 ,3

0 ,4

0 ,5

0 ,6

0 ,7

0 ,8

40 50 60 70 80 90 100 110

R esh astigh et V (km /h ) E FFAB93.xls

dm 3/km

FIGUR 3.2.3.2-3 Bränsleförbrukning (l/fkm) för lastbil med släp

Lps. Typ C kan approximeras med typ B.


VU 94S-2 3 Grundvärden 43 (108) 3.2 Motorfordon RAi fordonsslitage arbetstid (‰ av värdet av 1 arbetstimme/fkm) RAi=0,57583/1000 för P RAi=1,34694/1000 för LB RAi=1,895/1000 för Lps KRAi reparationsarbetstidskostnad (kr/h) enligt tabell 3.2.3-1 RMi fordonsslitage material (‰ av värdet av nytt fordon/fkm) RMi=0,00076/1000 för P RMi=0,00032/1000 för LB och Lps KFi nypris fordon (kr/fordon) enligt tabell 3.2.3-1 Di däckslitage (antal däck/1000fkm) enligt figur 3.2.3.2-4 för

personbil P, figur 3.2.3.2-5 lastbil utan släp (buss) LB och figur 3.2.3.2-6 lastbil med släp Lps

KDi däckspris enligt tabell 3.2.3-1



Däckslitage Di (däck/1000 fkm). Personbil P

Däckslitage, personbil

0

0,02

0,04

0,06

0,08

0,1

0,12

40 50 60 70 80 90 100 110


Antal däck/1000 km

FIGUR 3.2.3.2-4 Däckslitage Di (däck/1000fkm) för personbil P. Däckslitage Di (däck/1000 fkm) Lastbil utan släp LB

Däckslitage, lastbil utan släp

0

0,02

0,04

0,06

0,08

0,1

0,12

0,14

40 50 60 70 80 90 100 110Reshastighet V (km/h) EFFAB93.xls

Antal däck/1000 km

FIGUR 3.2.3.2-5 Däckslitage Di (antal däck/1000fkm) för

lastbil utan släp (buss) LB. Däckslitage Di (däck/1000 fkm) Lastbil med släp Lps

D ä c k s lita g e , la s tb il m e d s lä p

0

0 ,0 5

0 ,1

0 ,1 5

0 ,2

0 ,2 5

0 ,3

0 ,3 5

0 ,4

4 0 5 0 6 0 7 0 8 0 9 0 1 0 0 1 1 0R e s h a s tig h e t V (k m /h ) E F F A B 9 3 .x ls

A n ta l d ä c k /1 0 0 0 k m

FIGUR 3.2.3.2-6 Däckslitage Di (antal däck/1000fkm) för

lastbil med släp Lps. VMi värdeminskning (kr/fkm), se tabell 3.2.3-1 KKi kapitalkostnad (kr per h/fkm), se tabell 3.2.3-1


VU 94S-2 3 Grundvärden 45 (108) 3.2 Motorfordon Avgaskostnaden AKi (kr/fkm) består av NOx-effekt, HC-effekt och CO2-effekt: AKi=(NOxi*KNOx + HCi*KHC+CO2*KCO2) / 1000 NOxi NOxi utsläpp av NOx (g/fkm) enligt figur 3.2.3.2-7 för personbil

P, för figur 3.2.3.2-8 lastbil utan släp (buss) LB och figur för 3.2.3.2-9 lastbil med släp Lps

KNOx NOx-kostnad (kr/kg), se tabell 3.2.3-1.

NOx-utsläpp (g/fkm) för personbil P. C kan approximeras med typ B. P typ A P typ B

Utsläpp av NOx, personbil B

0

0,05

0,1

0,15

0,2

0,25

0,3

40 50 60 70 80 90 100 110


g/km

Utsläpp av NOx, personbil A

0

0,5

1

1,5

2

2,5

3

3,5

40 50 60 70 80 90 100 110


g/km

FIGUR 3.2.3.2-7 NOx-utsläpp (g/fkm) för personbil P. Typ C

kan approximeras med typ B.

NOx-utsläpp (g/fkm) för lastbil utan släp (buss) LB. C kan approximeras med typ B. LB typ A LB typ B

Utsläpp av kväveoxider, lastbil utan släp och buss, B

0

1

2

3

4

5

6

7

8

40 50 60 70 80 90 100 110


g/km

Utsläpp av kväveoxider, lastbil utan släp och buss, A

0

2

4

6

8

10

12

40 50 60 70 80 90 100 110


g/km

FIGUR 3.2.3.2-8 NOx-utsläpp (g/fkm) lastbil utan släp (buss)

LB. Typ C kan approximeras med typ B.



NOx-utsläpp (g/fkm) för lastbil med släp Lps. C kan approximeras med typ B. Lps typ A Lps typ B

Utsläpp av NOx, lastbil med släp, B

0

5

10

15

20

25

30

40 50 60 70 80 90 100 110


g/km

Utsläpp av NOx, lastbil med släp, A

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

40 50 60 70 80 90 100 110


g/km

FIGUR 3.2.3.2-9 NOx-utsläpp (g/fkm) för lastbil med släp Lps.

Typ C kan approximeras med typ B. HCi utsläpp av HC (g/fkm) enligt figur 3.2.3.2-10 för personbil P, för

figur 3.2.3.2-11 lastbil utan släp (buss) LB och figur 3.2.3.2-12 för lastbil med släp Lps.

KHC HC-kostnad (kr/kg), se tabell 3.2.3-1.

HC-utsläpp (g/fkm) för personbil P. C kan approximeras med typ B. P typ A P typ B

Utsläpp av kolväten, personbil B

0

0,02

0,04

0,06

0,08

0,1

0,12


g/km

Utsläpp av kolväten, personbil A

0

0,5

1

1,5

2

2,5

3

3,5

40 50 60 70 80 90 100 110


g/km

FIGUR 3.2.3.2-10 HC-utsläpp (g/fkm) för personbil P. Typ C kan

approximeras med typ B.


VU 94S-2 3 Grundvärden 47 (108) 3.2 Motorfordon HC-utsläpp (g/fkm) för lastbil utan släp (buss) LB. C kan approximeras med typ B. LB typ A LB typ B

Utsläpp av kolväten, lastbil utan släp och buss, B

0

0,5

1

1,5

2

2,5

40 50 60 70 80 90 100 110


g/km

U ts lä p p a v k o lv ä te n , la s tb il u ta n s lä p o c h b u s s , A

0

0 ,5

1

1 ,5

2

2 ,5

3

40 50 60 70 80 90 100 11 0

R esh as tig h e t V (km /h ) E F FA B 9 3 .xls

g /km

FIGUR 3.2.3.2-11 HC-utsläpp (g/fkm) lastbil utan släp (buss) LB.

Typ C kan approximeras med typ B. HC-utsläpp (g/fkm) för lastbil med släp Lps. C kan approximeras med typ B. Lps typ A Lps typ B

Utsläpp av kolväten, lastbil m ed släp, B

0

0,5

1

1,5

2

2,5

3

40 50 60 70 80 90 100 110

R eshastighet V (km /h) E FFAB93.xls

g/km

Utsläpp av kolväten, lastbil med släp, A

0

0,5

1

1,5

2

2,5

3

3,5

40 50 60 70 80 90 100 110


g/km

FIGUR 3.2.3.2-12 HC-utsläpp (g/fkm) för lastbil med släp Lps.

Typ C kan approximeras med typ B. CO2i utsläpp av CO2 (g/fkm)

För P CO2=2,36*B För LB och Lps CO2=2,61*B B bränsleförbrukning (ml/fkm)

KCO2 CO2 kostnad, se tabell 3.2.3-1 Kommentar: Med priser och värderingar 1993-01 erhålls �� fordonskostnader enligt figur 3.2.3.2-13 för personbil P, figur 3.2.3.2-14 för lastbil

utan släp (buss) LB och figur 3.2.3.2-15 för lastbil med släp Lps. �� avgaskostnader enligt figur 3.2.3.2-16 för personbil P, figur 3.2.3.2-17 för lastbil

utan släp (buss) LB och figur 3.2.3.2-18 för lastbil med släp Lps



Personbil P.

Kostnad för bränsle, däck, arbete och material för reparation, personbil

0

0,1

0,2

0,3

0,4

0,5

0,6

40 50 60 70 80 90 100 110


kr / km

FIGUR 3.2.3.2-13 Fordonskostnad 1) (bränsle, däck och underhåll)

(kr/fkm 1993-01 prisnivå) för personbil P. Lastbil utan släp LB.

Kostnad för bränsle, däck, arbete och material för reparation, lastbil utan släp och buss

0

0,2

0,4

0,6

0,8

1

1,2

1,4

40 50 60 70 80 90 100 110


kr / km

FIGUR 3.2.3.2-14 Fordonskostnad 1) (bränsle, däck och underhåll)

(kr/fkm 1993-01 prisnivå) för lastbil utan släp (buss) LB.

Lastbil med släp Lps.

Kostnad för bränsle, däck, arbete och material för reparation, lastbil med släp

0

0,5

1

1,5

2

2,5

3

40 50 60 70 80 90 100 110


kr / km

FIGUR 3.2.3.2-15 Fordonskostnad 1) (bränsle, däck och underhåll )

(kr/fkm 1993-01 prisnivå) för Lps. 1) Exklusive tidsberoende kapitalkostnad och längdberoende värdeminskning.


VU 94S-2 3 Grundvärden 49 (108) 3.2 Motorfordon Personbil P typ A. Personbil P typ B.

Miljövärdering av koldioxid, NOx och kolväten, personbil B

0

0,02

0,04

0,06

0,08

0,1


kr / km

Miljövärdering av koldioxid, NOx och kolväten, personbil A

0

0,05

0,1

0,15

0,2

0,25

0,3

0,35

0,4


kr / km

FIGUR 3.2.3.2-16 Avgaskostnader (kr/fkm, prisnivå 1993-01) för

personbil P. Typ C kan approximeras med typ B. Lastbil utan släp LB typ A. Lastbil utan släp LB typ B.

M iljövärdering av kold iox id , NO x och kolväten, lastb il utan s läp och buss B

0

0,2

0,4

0,6

0,8

1

1,2

40 50 60 70 80 90 100 110

Reshastighet V (km /h) EFFA B.xls

kr / km

M iljö v ä rd e r in g a v k o ld io x id , N O x o c h k o lv ä te n , la s tb il u ta n s lä p o c h b u s s A

0

0 ,2

0 ,4

0 ,6

0 ,8

1

1 ,2

4 0 5 0 6 0 7 0 8 0 9 0 1 0 0 1 1 0R e s h a s t ig h e t V (k m /h ) E F F A B 9 3 .x ls

k r / k m


lastbil utan släp (buss) LB . Typ C kan approximeras med typ B.

Lastbil med släp Lps typ A. Lastbil med släp Lps typ B.

Miljövärdering av koldioxid, NOx och kolväten, lastbil med släp, B

0

0,5

1

1,5

2

2,5

3

3,5

4

40 50 60 70 80 90 100 110


kr / km

Miljövärdering av koldioxid, NOx och kolväten, lastbil med släp, A

0

0,5

1

1,5

2

2,5

3

3,5

4


kr / km


lastbil med släp Lps. Typ C kan approximeras med typ B.



3.2.4 Strålkastare och bromsljus Dimensionerande strålkastarhöjd är 0,6 m och bromsljushöjd är 0,35 m. Strålkastar- och bromsljushöjd är grundvärden i VU 94 för att beräkna omkörningssikt och stoppsikt.

FIGUR 3.2.4-1 Strålkastarhöjd och bromsljushöjd. För bussar är strålkastarhöjden ca 1,0 m. Ljusspridning vid halvljus är 1�, se figur 3.2.4-2. Kommentar: Siktsträckan vid halvljus är cirka 50 till 60 m vid halvljus och vid helljus cirka 150 - 250 m beroende på siktobjekt och bakgrund. Minsta tillåtna höjd för underkant halvljus är 0,50 m.

FIGUR 3.2.4-2 Ljusspridning


VU 94S-2 3 Grundvärden 51 (108) 3.2 Motorfordon Ljusspridning används tillsammans med strålkastarhöjd för att bestämma minimiradier i konkava vertikalkurvor, se figur 3.2.4-3.

FIGUR 3.2.4-3 Princip för beräkning av konkav vertikalradie. Kommentar: Regler för strålkastarhöjd, bromsljushöjd, ljusspridning mm ges i Regler för Fordon.




Documents

3.2 Motorfordon - Trafikverket · Los oljebil och sopbil ... I Sverige saknas regler för motorfordons manövrerbarhet i kurvor med små radier. I princip är ett 24 m långt stelt