View
241
Download
1
Category
Preview:
DESCRIPTION
Uttrycks bilaga Intryck
Citation preview
1
IntryckIntryckBila
ga
2012
2
Uttryc
k——
BIL
AG
A
Jag hade en gång en lärare som brukade inleda varje lektion med orden ”Hemma i...”, och så följde platser som Kabul, St. Peters-burg, Jerusalem – städer som varken han eller vi elever besökt, men som plötsligt kom helt nära. Han lärde mig att man kunde förvandla avlägset abstrakta platser till miljöer som näs-tan känns bekanta bara genom att berätta, fo-kusera på detaljer och konkretisera.
Idag skulle jag vilja höra min gamle lära-re säga ”Hemma i Doha, hemma i Lagos, Rio och Delhi” – platser som inte självklart finns på världspressens förstasidor idag, men som utan tvekan kommer att spela en stor roll i framti-den – i takt med att USAs inflytande i världen minskar. Vi har redan sett hur Brasilien försökt medla i Iran, hur Indien och Qatar blivit allt djärvare regionalt, trots sin ringa storlek. Vi har också upplevt hur USA delvis förlorat inflytan-de över till och med sina krig – genom att i allt
högre grad använda sig av privata beväpnade bemanningsföretag som det skandalomsusade Blackwater.
Hela denna utveckling speglas i detta nummer av Uttryck. Och faktum är att när jag läser dessa artiklar behöver jag inte längre längta efter att höra min gamle lärare säga
Förord ”Hemma i Indien…” – för det är en njutning att här se Indiens framtida geopolitiska och eko-nomiska ställning tacklas genom ett bussam-tal som inleds med den överraskande frågan ”använder du kondom?”. Eller att lära känna Nigerias ekonomi och religiösa motsättningar genom dess filmindustri. Och att få en inblick i kaxiga Qatars strategi att bli en respekterad spelare på världsarenan trots allvarliga brister i mänskliga rättigheter för landets gästarbetare.
Som utrikeskorrespondent är mitt motto i vanliga fall: man måste vara på plats! Man måste se med egna ögon för att kunna berätta. Men dessa nedslag i några av världens intres-santaste länder visar tydligt att det går att ska-pa närvaro och intresse också med relativt små medel.
Trevlig läsning!
Cecilia UddénSveriges Radios korrespondent i MellanösternMottagare av stora journalistpriset 2011
Foto: Mattias Ahlm/ Sveriges Radio
Bila
gan
pres
ente
ras
i sam
ar-
bete
med
For
um S
yd. Å
rets
te
ma
är ”G
loba
la u
tman
inga
r in
om h
ållb
ar u
tvec
klin
g, m
ed
foku
s på
dem
okra
ti, ti
llväx
t, oc
h ku
lture
lla rä
ttig
hete
r, i s
yd.”
3
Innehållsförteckning
(2) Första Sidan(4) Indiens kvinnor
(6) Qatar redo när oljan sinar
(10) Afrikas drömfabrik
(12) Elitstyrkor storstädar i Rio
(14) Krig till salu
Medverkande
Ansvarig utgivare: Marcus Lindberg Redaktörer: Matilda Skoglöw, Sebastian van Baalen Grafisk formgivning: Viktor Nyström Projektgrupp: Henrik Karlsson, Axel Eriksson, Julia Örtegren, Jens Lindqvist, Siri Sylvan.
Pub
licer
as i
sam
band
med
Utt
rck
01 2
012
Upp
sala
201
2, U
ppla
ga 10
00
Intr
yck
Framsidan: En av Rios många favelor.
Foto: UN Photo/Claudio Edinger
4
Uttryc
k——
BIL
AG
A
– Brukar du använda kon-dom? frågar hon mig. Jag blir lite förvånad över frågan – vi har bara känt varandra i lite drygt 30 sekunder. Vi sitter på en buss på väg mot Mandve, ett färjeläger strax söder om Mumbai i Indien. När jag klev på vinkade hon åt mig att sätta mig här. Padma är lärarinna och undervisar i engelska. På raden framför oss sitter hen-nes två söner, 10 och 12 år gamla. Hon klappar den ena på huvudet.
– Jag önskar att jag kunde ha fått tag på kondomer, säger hon.
Gissningsvis kan hennes barn inte engelska.
Att få tag på sexualun-dervisning i världens största demokrati kräver djärvhet. Ett sätt är att fråga ut väster-ländska turister. Det är därför hon har bett mig att sätta mig här. Hon ber mig berätta allt som jag vet om preventivme-del. Endast omkring fem pro-cent av Indiens par använder kondom vid samlag och på grund av felaktigt användande spricker var femte. Det är klart vanligare för gifta par som inte önskar barn att låta sterilisera kvinnan. Ofta ligger beslutet hos mannen. Padma frågar om det är sant att vi får gifta oss med den vi är kär i Europa.
– Det vore underbart, sä-ger hon och klappar mannen på andra sidan mittgången på axeln.
Det är hennes man. Giss-ningsvis kan inte han heller engelska.
Självmordsinflation
Indien är ett land i föränd-ring. Idag är runt 70 procent av alla nyingångna äktenskap ar-rangerade. Men i den växande medelklassen, bland de unga, växer nya preferenser fram. I restaurangen, när vi stannar för att äta, turas de unga ser-vitörerna och den äldre kocken om att byta kanal på TVn. Ser-vitörerna vill titta på en hiphop-video där två indiska rappare åker omkring i en Hummer till-sammans med horder av lätt-klädda vita tjejer. Kocken vill titta på typiska indiska musikal-filmer där man klipper en se-kund innan kärleksparet kysser varandra för att inte uppmuntra syndiga tankar.
Tradition och förnyelse är aldrig lätt att förena. Kan-ske är motsättningarna kring äktenskapets utformning en av förklaringarna till inflationen av självmord i Indien. Imorse satte en ung kvinna eld på sig själv i Barra Vishwabank, en man åt gift på väg till sitt bröllop och kollapsade i brudens famn.
Hundra miljonprogram
Jättelika satsningar görs för att bygga bort alla slum-områdena till 2015. Man skulle kunna jämföra det med det svenska miljonprogram-met – men istället för en mil-jon bostäder handlar det här om hundra miljoner. Det finns en tydlig politisk vilja att bli ett modernt land, även om
övertygelsen bakom försöken att förändra maktstrukturerna och utrota fattigdomen har ifrågasatts.
Och att utrota fattigdo-men är implicit en jämställd-hetsfråga. Mer en två tredje-delar av Indiens utblottade är kvinnor.
I Kolkata, nära gränsen till Bangladesh, sitter en grupp hemlösa kvinnor och barn och väntar utanför ett soppkök. Här delas det ut mat, men bara en gång i veckan. Det är osäkert om de kommer få någon gläd-je av det nya bostadsprojektet. Inte en enda vuxen man går att finna bland det dryga femtiota-let hemlösa som svälter. En av kvinnorna, Moushimi, berättar att hon var gift med en buss-chaufför innan hon hamnade här. De hade en lägenhet med två rum ihop, men Moushimi kunde inte bli gravid, så hen-nes man kastade ut henne.
– Det var lika bra, för han drack alltid, säger hon. Men det är ingen lätt värld att vara ensamstående kvinna i. Det går inte att få jobb, säger hon, allt är män, män, män!
Hon har på sig en sari som är alldeles för extravagant för att passa in i sällskapet, hon är den yngsta av de vuxna kvinnorna och den enda som har läppstift på sig.
Var sjätte prostituerad i Indien bär på HIV. Många kö-pare vägrar betala om man ber dem använda kondom.
– Jag önskar att jag kun-de ha råd med ett rum, sä-ger Moushimi. Men ett rum i slummen kostar motsva-rande 100 kronor i månaden. Så mycket pengar kan inte Moushimi skära emellan när hon säljer sig.
Henrik KarlssonSkribent & Foto
Indiens kvinnorIndien är på uppgång. Det säger de ekonomiska graferna. Samtidigt lever kastsystem och andra
maktstrukturer kvar och färgar utvecklingen. Uttryck har träffat två kvinnor som ger sin bild av verkligheten
i friktionen mellan tradition och förnyelse.
5
trots Indiens snabba ekonomiska uppsving har många kvinnor det svårt. I Mumbai finns Asiens största red-light district, en plats där kvinnorna försörjer sig genom att sälja sina kroppar. Foto: Jon Hurd
Mer
än
två
tred
jede
lar av
Indi
ens
fattig
a är
kvi
nnor
. Fo
to: Sha
hnaw
az S
id
6
Uttryc
k——
BIL
AG
A
Foto: Lubaib Gazir
7
Qat
ar red
o nä
r ol
jan
sina
r
Sidr
aträ
der
växe
r bä
st
i ök
enkl
imat
och
åte
rfinn
s ba
ra
i Q
atar
. Fö
rr m
ötte
s lä
rda
och
krin
gres
ande
i s
kugg
an a
v trä-
det
för
att
utby
ta k
unsk
ap o
ch
åsik
ter
med
var
andr
a. I
Qat
ar
utm
ålas
trä
det so
m trä
det so
m
sym
bol f
ör e
n fram
tid s
om in
te
står
och
falle
r m
ed d
en o
lja o
ch
natu
rgas
som
ber
ikat
land
et.
Den
up
pmär
ksam
ma
ny-
hets
läsa
ren
har
med
all
säke
r-he
t lag
t mär
ke ti
ll at
t Qat
ar h
örs
och
syns
i
allt
fler
sam
man
-ha
ng.
Land
et är
in
te m
ycke
t st
örre
än
Skån
e, m
en i
nneh
ar
ändå
vä
rlden
s tred
je
stör
sta
gasr
eser
v oc
h ka
n i
och
med
de
t tit
uler
a si
g so
m v
ärld
ens
per ca
pita
rik
aste
land
. D
e se
nast
e tju
go å
ren
har
insi
kten
om
att d
essa
res
urse
r en
dag
kom
mer
att t
a sl
ut b
li-vi
t al
lt st
arka
re.
Utm
anin
gen
har
varit
– o
ch ä
r –
att
se d
e m
öjlig
hete
r so
m k
an le
da fra
m
till e
n ek
onom
i som
stå
r på
fler
be
n än
två.
–
Ekon
omin
i
Qat
ar va
r al
ldel
es f
ör e
nkel
spår
ig f
örut
, fö
rkla
rar
Ale
xand
er
Ata
rodi
, M
ella
nöst
erex
pert
vi
d To
tal-
förs
vare
ts
fors
knin
gsin
stitu
t FO
I. D
et i
nsåg
man
i s
lute
t på
198
0-ta
let. S
edan
des
s ha
r am
bitio
nen
varit
att o
msä
tta
ri-ke
dom
arna
för fram
tiden
.So
m
ett
led
i
omor
ient
erin
gen
av e
kono
min
ha
r Q
atar
job
bat
hårt
för
att
etab
lera
sig
som
ett n
ytt
cen-
trum
för
for
skni
ng o
ch u
tbild
-ni
ng. D
et h
ar b
land
ann
at y
ttra
t si
g i i
nstif
tand
et a
v Q
atar
Fou
n-da
tion.
O
rgan
isat
ione
n in
för-
des
av e
mir
Ham
ad b
in K
halif
a 19
95 o
ch s
tolts
erar
med
sid
ra-
träd
et s
om s
ymbo
l. Upp
gifte
n är
att g
öra
Qat
ar v
ärld
sled
an-
de in
om k
unsk
apss
ekto
rn.
På
Qat
ar
Foun
datio
ns
hem
sida
är
or
gani
satio
nens
in
stäl
lnin
g ty
dlig
– ”
ett
land
s vi
ktig
aste
na
turr
esur
ser
är
män
nisk
orna
.”–
Det
ta ä
r et
t st
eg i
den
st
ora
förä
ndrin
gspr
oces
sen,
sä
ger
Ata
rodi
. M
en
för
att
lyck
as k
rävs
att m
an k
an a
tt-
rahe
ra
utlä
ndsk
a pr
ofes
sore
r oc
h do
ktor
ande
r.En
fö
ruts
ättn
ing
för
att
lock
a ut
länd
ska
förm
ågor
til
l Q
atar
är
att
land
et h
ar e
tt g
ott
rykt
e. D
ärfö
r ha
r de
t bl
ivit
allt
vikt
igar
e at
t vi
sa u
pp l
ande
ts
goda
sid
or f
ör o
mvä
rlden
. Att
syna
s i
milj
ösam
man
hang
har
va
rit e
tt s
ätt, o
ch Q
atar
är
i sl
utet
av
detta
år v
ärd
för
FN:s
ar
tond
e kl
imat
möt
e.
De
inte
rnat
ione
lla
aktiv
ite-
tern
a är
någ
ot s
om h
ar p
åsky
n-da
t utv
eckl
inge
n m
ot e
tt m
er li
be-
ralt
och
dem
okra
tiskt
sam
hälle
. –
När
utb
ytet
med
om
värl-
den
ökar
, oc
h m
an i
allt
högr
e gr
ad
mås
te
sam
arbe
ta
med
andr
a lä
nder
, ök
ar o
ckså
för
utsä
ttni
ngar
na f
ör e
n de
mok
ratis
k ut
veck
ling,
säg
er A
taro
di. D
en k
an g
å sn
abbt
elle
r lå
ngsa
mt, m
en
riktn
inge
n är
tydl
ig o
ch d
et g
år in
te a
tt v
rida
tillb
aks
kloc
kan.
–
Åke
r du
till
Qat
ar o
ch K
uwai
t mär
ker du
att k
vinn
ors
stat
us
är s
tark
are
än i
mån
ga a
ndra
länd
er i
Gul
freg
ione
n. M
an m
ärke
r at
t det
finn
s en
sta
rk k
vinn
orör
else
. Q
atar
har
bes
täm
t sig
för at
t stå
förs
t i k
ön n
är v
ärld
en m
öter
fram
tiden
, oc
h pl
aner
na ä
r til
l st
or d
el r
edan
för
verk
ligad
e. M
en
kika
r m
an b
akom
den
rid
å so
m lo
ckar
om
värld
en till
Qat
ar m
ärke
r m
an a
tt fram
gång
ssag
an fo
rtfa
rand
e ha
r fle
ra m
örka
sid
or.
– I Q
atar
och
För
enad
e Ara
bem
irate
n fin
ns m
iljon
er g
ästa
r-be
tare
frå
n til
l ex
empe
l Ba
ngla
desh
. Fö
r de
ssa
är r
ättig
hete
rna
myc
ket
säm
re ä
n fö
r qa
tarie
rna,
vilk
et ä
r vi
ktig
t at
t ko
mm
a ih
åg
när em
iren
geno
mfö
r re
form
er, f
örkl
arar
Ata
rodi
. Em
ir H
amad
bin
Kha
lifa
tog
mak
ten
från
sin
far
199
4 ge
nom
en
sta
tsku
pp, o
ch h
ar s
edan
des
s va
rit Q
atar
s öv
erhu
vud.
Äve
n om
em
iren
har
geno
mfö
rt r
efor
mer
som
let
t til
l vi
ssa
liber
ala
förä
nd-
ringa
r i
land
et ä
r yt
tran
defrih
eten
ytte
rst
begr
änsa
d oc
h ut
lova
de
val ha
r sk
jutit
s up
p. D
en s
enas
te f
örfa
ttnin
gen,
frå
n 20
05,
utlo
var
mak
tdel
ning
, men
all
mak
t är fo
rtfa
rand
e ce
ntre
rad
till k
unga
huse
t. M
an k
an t
a fo
tbol
len
som
exe
mpe
l på
hur
Qat
ar f
örsö
ker
vinn
a po
sitiv
pub
licite
t. F
otbo
llskl
ubba
r vä
ljer
allt
ofta
re a
tt f
ör-
lägg
a si
na t
räni
ngsl
äger
i Q
atar
. H
är v
änta
r nu
mer
a po
tent
iel-
la s
pons
orer
ivr
igt
på a
tt a
rran
gera
trä
ning
smat
cher
och
ska
ka
hand
med
lee
nde
fotb
olls
stjä
rnor
. Vä
rt a
tt n
ämna
är
ocks
å de
t fa
ktum
att Q
atar
202
2 bl
ir sk
ådep
lats
för
ett a
v vä
rlden
s st
örst
a id
rottse
vene
man
g, d
å la
ndet
stå
r vä
rd fö
r fo
tbol
ls-V
M.
– Att Q
atar
hör
s oc
h sy
ns i
fot
bolls
sam
man
hang
har
fler
a sy
ften,
men
det
han
dlar
inte
om
att tjä
na p
enga
r. Is
tälle
t vi
ll m
an
visa
att m
an ä
r på
väg
någ
onst
ans,
och
vis
a up
p la
ndet
s go
da s
i-do
r fö
r om
värld
en. M
ed d
etta
vill
man
ock
så v
isa
att m
an in
te ä
r rä
dd fö
r öp
penh
et, f
örkl
arar
Ata
rodi
.O
ch n
og g
ör s
atsn
inga
rna
på idr
ott
att
värld
ens
blic
kar
rik-
tas
mot
Qat
ar.
Inte
min
st n
är v
ärld
ens
bäst
e fo
tbol
lspe
lare
, Li
o-ne
l Mes
si, k
liver
in p
å fo
tbol
lsst
adio
n Cam
p N
ou i
Barc
elon
a in
för
70 0
00 å
skåd
are.
Fot
oblix
tarn
a sm
attr
ar n
är h
an r
ör b
olle
n fö
r fö
rsta
gån
gen.
Brös
tet p
ryds
av
två
ord
i gul
text
– ”
Qat
ar F
ound
atio
n”.
Jens
Lin
dqvi
stSk
riben
t
8
Uttryc
k——
BIL
AG
A
2022 riktas alla världens blickar mot Qatar när landet arrangerar fotbolls- VM. Spekulationerna om att Qatar använt sig av mutor för att vinna kampen om det prestigefyllda mästerskapet har varit svåra
att tysta. Oavsett om ryktena stämmer eller ej kan turneringen bli en av de mest storslagna i VM-
historien. Grafik: Pressbilder Qatar 2022
9
10
Uttryc
k——
BIL
AG
A
11
Afrikas drömfabrik
Hollywood i all ära, men Nollywood är det oslagbara ex-emplet på hur den amerikanska drömmen kan förverkligas. Den nigerianska filmindustrin har på kort tid kommit att bli världens näst största. Bara Indien produ-cerar fler filmer, och USA är om-sprunget för länge sedan. Flera afrikanska länder börjar nu ta ef-ter exemplet.
Att just Nigeria blev cen-trum för filmproduktion i Afrika är ingen slump. Lagos är en av Afrikas största städer, och där råder ingen brist på arbetskraft eller efterfrågan. Ytterligare en orsak är den nigerianska teaterkulturen, menar Wumi Raji, gästforskare vid Nordiska Afrikainstitutet.
– Nigeria har en rik teater-tradition. Innan Nollywood var det vanligt med kringresande te-atergrupper som åkte från stad till stad och spelade. Det var så det började, genom att några av dessa grupper började filma sina föreställningar och sälja dem på VHS.
Det var i början av 90-talet som nigeriansk film fick sitt sto-ra uppsving, när filmen Living in Bondage släpptes. Producenter-na var två importörer av tomma videokassetter, som tänkte att de kanske skulle sälja mer om det redan fanns en film bandad. Men att filmen skulle sälja i över 500 000 exemplar på bara ett par veckor hade de nog inte vän-tat sig. Living in Bondage blev Nollywoods första blockbuster, den har haft stor stilbildande på-verkan på sina efterföljare och räknas idag till klassikerna. Den ockulta dramathrillern anspelade på de vidskepliga föreställningar som fortfarande är vanliga i lan-det, något som senare filmma-kare har tagit efter. Även om kristendomen och islam är do-minerande, så lever traditioner
från de gamla stamreligioner-na kvar och många nigerianer praktiserar en blandvariant.
– Afrikansk film skiljer sig från västerländsk på tre punk-ter, berättar Raji. Den knyter dels an till folktro och ockul-tism, och så använder den an-dra kulturella uttryck som tradi-tionell afrikansk sång och dans. Men många berättelser hand-lar också om dagens Nigeria, med teman som fattigdom och korruption.
Fenomenet Nollywood har växt utanför landets gränser. Alla filmer har engelska under-texter, och inspelningarna tar bara runt två veckor. Snabb och billig produktion är Nolly-
woods recept, och har gjort att filmerna fått stor spridning över hela Afrika. Alla tittar, oavsett etnicitet och klass. På grund av den snabba produktionstakten har filmerna dessutom kom-mit att nästan helt utkonkur-rera TV-tittandet. Flera närlig-gande länder har börjat ta efter Nigerias framgångsexempel, och numera har även Ghana och Benin egna framträdande filmindustrier.
Nollywood fick sitt genom-slag strax innan demokratin gjorde sitt stapplande intåg i Ni-geria. Demokratin, hur svajan-de den än må vara, har trots allt haft effekt på ekonomin, och tillväxten har de senaste åren legat på uppemot 7 %. Frågan är om Nollywood hade varit möjligt om militärregimen sut-tit kvar vid makten. Men vägen
till stabilitet är ännu lång för Ni-geria. Korruptionen i landet är omfattande och förtroendet för president Goodluck Jonathan mycket lågt. Trots landets stora oljeresurser är Nigerias folk ett av världens fattigaste. Dessut-om är landet fortfarande splitt-rat av den seglivade konflikten mellan kristna och muslimer.
2012 har börjat oroligt för Nigeria, med massdemonstra-tioner och islamistiska terror-dåd som hittills skördat 100-tals människoliv. När jag frågar Raji vad han tror är de största utma-ningarna för landet, så nämner han just korruptionen och den ekonomiska ojämlikheten. För även om konflikten mellan mus-limer och kristna har en etnisk dimension, så är den ekono-miska aspekten sannolikt ännu viktigare. I norr, den muslimska delen av landet, är arbetslöshe-ten hög och få har möjlighet till utbildning. Med sådana utsikter är det lätt att skylla sina pro-blem på den andre. En positiv utveckling kräver krafttag mot korruptionen, säger Raji.
– Våra politiker är tjuvar som bara ser till sina egenin-tressen. Men det finns hopp. Medborgarna blir allt mer med-vetna, och demonstrationerna i början av januari visar på de-ras styrka. Regeringen kan inte längre ta sin maktställning för given. De måste börja se till all-mänintresset, annars kommer folket att resa sig.
Och den ökade medveten-heten är något som Raji menar att filmindustrin faktiskt kan ha bidragit till. Vilka övriga ef-fekter som Nollywood har haft på samhället är en fråga som framtiden får utvisa. Klart är att inget, varken korruption eller terrordåd, verkar kunna stoppa filmens framgångståg i Afrika.
Siri SylvanSkribent
Nollywood omsätter 250 miljoner dollar årligen, och producerar runt 200 filmer varje månad. Det är dubbelt så många mot Hollywoods produktion. En genomsnittlig film kostar 15 000 dollar att producera, och tar mindre än två veckor att spela in. De flesta filmer går inte upp på bio, utan säljs direkt på VHS eller DVD för två dollar styck.
12
Uttryc
k——
BIL
AG
A
Elitstyrkor storstädar i Rio
Minskat våld men höjda TV-avgifter. Det blir följden av ett tryggare liv i Rio de Janei-ros centrala kåkstäder. Myn-digheterna utformar en säker-hetsstrategi inför fotbolls-VM 2014 där anfall ses vara bästa försvar.
Värdskapet i fotbolls-VM ställer hårda krav på säkerhe-ten i Rio de Janeiro. Det har gett myndigheterna skäl att rensa upp bland våldsamma drogligor som kontrollerar stadens kåkstäder, så kall-lade favelor. Favelorna upptar 20 procent av stadens yta och dess olagliga styre bekämpas av den särskilt insatta elit-styrkan Bope. Trots att Bopes ingripanden hittills varit fram-gångsrika återstår cirka 750 favelor som ännu inte är under offentlig kontroll. Målsättning-en med Bopes arbete är utöver maktskifte att införa grundläg-gande renhållning, sjukvård och utbildning åt favelornas invånare. Något som ses vara en minst lika stor utmaning.
Problemen med den kri-minella kontrollen är framfö-rallt missbruksproblematik, ligabråk och våld. Men styret har också haft sina fördelar. Tjuvkopplade system har gett favelornas invånare billig el, vatten och kabel-TV, vilket möjliggjort en snabb klassresa uppåt för invånarna i de rikare södra delarna av Rio. Statens interventioner ses därför inte positivt av alla då priserna höjs rejält i takt med att de kriminella gängen störtas och systemen legaliseras.
Även i stadskärnan sti-ger priserna. Uttryck har pra-tat med Manuela, en upprörd kvinna som bor i centrala Rio. Hon vill vara anonym och heter
egentligen något annat.– Boendepriserna här har
skjutit i höjden samtidigt som lönerna stått helt stilla efter att värdskapet till VM annonsera-des 2007, berättar hon.
En annan aspekt på de höga priserna är att de kan bi-dra till mindre segregation i fa-velorna. Höga hyror i centrum ger nämligen stadsbor som aldrig förr tänkt tanken på att bo i favelor större anledning att flytta dit.
På grund av den utbredda korruptionen har tidigare stat-liga interventioner i favelorna misslyckats. Polisen har varit ett alltför lättköpt byte för de välbärgade ligorna. Men nu har 18 av Rios mest våldsam-ma favelor tagits över av Bope på mindre än tre år. I slutet av november 2011 intogs den sista kåkstaden i den rika cen-trala zonen, Rocinha.
Betyder detta att Rio med hjälp av stundande mäs-terskap plötsligt är på fram-marsch gällande levnadsvillkor och välfärdsutveckling för sin befolkning?
Inte om du frågar Manu-ela. Hon menar att myndig-heternas övertag i favelorna knappast har en långsiktig hållbarhet.
– Jag anser att det hela är en fasad för att porträttera en situation där brottsligheten i Rio är under kontroll. Polisstyrkan som har tagit över kåkstäderna består fortfarande av samma korrupta medlemmar vilket är ett problem. Droghandeln exis-terar fortfarande. Den är bara mer dold nu, menar hon.
Gällande landets välfärd är Manuela också skeptisk. Vis-serligen är det bra att Brasilien växer ekonomiskt men det har så vitt hon kan se inte lett till di-rekta förbättringar för invånarna.
Dag Retsö, historiker vid Latinamerikanska institutionen
vid Stockholms universitet tillika Brasilienexpert menar att det inte finns något direkt samband mellan ekonomisk tillväxt och social utveckling i Brasilien.
– Det är snarare tvärtom. Brasilien har haft flera perio-der i sin historia med mycket stark tillväxt och samtidigt ökande klyftor. Det avgörande är att Brasiliens tillväxt nu ver-kar stabilare än förut och att regeringen samtidigt satsar på fattigdomsbekämpning och minskade klyftor, säger Retsö.
Han understryker den strukturella korruptionen som ett stort hinder för landets utveckling.
– Nuvarande presidenten Dilma Rousseffs parti är det i särklass mest renhåriga men korruptionen kommer knap-past någonsin helt försvinna. I Latinamerika finns det alltid en risk för att ett parti som vill genomföra förändring självt förändras av historiska struk-turer, berättar Retsö.
Han anser även att det är av stor vikt att Brasiliens formella demokrati fylls med innehåll och inte bara slogans för att valdeltagandet ska öka.
Att räkna med guldfiran-de sommaren 2014 ses som en självklarhet i Brasilien. Att arrangemanget ska lösa Rio de Janeiros problematik med maf-fia, milis, korruption och fat-tigdom ger högre odds. Retsö förmodar att mästerskapet på kort sikt genererar en hel del arbetstillfällen men att det på lång sikt säkerligen är ganska betydelselöst.
– Brasilien är en stor, his-torisk skuta som kräver helt andra insatser och lång tid för att vända åt rätt håll, säger han.
Julia ÖrtegrenSkribent
13
Live
t i
fave
lorn
a ka
n va
ra h
årt. M
ånga
bar
n oc
h un
gdom
ar h
amna
r tid
igt i k
rimin
ella
kre
tsar
till
föl
jd u
tbre
dd a
rbet
slös
het oc
h fa
ttig
dom
.Fo
to: Fl
ickr
ant
hony
_got
o
14
Uttryc
k——
BIL
AG
A
Krig till saluDe första tolv åren av 2000-talet har sett
en mängd konflikter uppstå och ett antal av dessa utvecklas till fullskaliga krig. Detta har i sin tur rosat marknaden och skapat otaliga möjligheter för entreprenörer, något som inte minst utnyttjats av de privata militära
organisationerna.
I september 2007 rullade fyra tungt be-väpnade militärfordon in på Nisour-torget i Baghdad. Någon timme senare kantades ga-torna av brinnande bilar och livlösa kroppar.
Militära fordon var ingen ovanlig syn på Baghdads gator, så till en början var det ing-en större uppståndelse. En irakisk trafikpolis såg fordonen köra in på torget för att sedan göra en skarp u-sväng och köra iväg mot en enkelriktad gata. Förbryllad över beteendet bevittnade han och hans kollegor hur fordo-nen gjorde tvärstopp och helt plötsligt – utan förvarning – avfyrade de tunga maskingevären monterade ovanpå fordonstaken.
Jeremy Scahill beskriver en blodig och hänsynslös massaker i boken ”Blackwater USA – The rise of the world’s most powerful mercenary army”. Företaget som utpekades som ansvariga – Blackwater USA – hävdar att man blev provocerade och agerade i självför-svar. Hur historien egentligen utspelade sig är inte klart, men massakern på Nisour-torget och Scahills efterföljande bok skapade stora rubriker i världen; rubriker som kastade ljus på en relativt okänd organisationstyp – privata militära organisationer (PMC:s).
Marcus Mohlin är doktorand vid För-svarshögskolan och forskar om PMC:s. Han berättar att det finns olika typer av organisa-tioner med olika funktioner. Livvaktsskydd, transporter och logistik hör till de vanligare tjänsterna.
I vissa fall tar organisationerna hand om hela logistiklösningar åt försvarsmakter. Man kan till exempel se att USA:s militär har orga-niserat sig på ett sådant sätt att de är helt be-roende av stöd från marknaden, säger Mohlin.
Blackwater USA, som efter två namn-byten nu heter Academi, är kanske det mest kända exemplet på den här typen av organisa-tioner. Det är dock inte det första. Företagen har funnits med i bilden sedan slutet av 90-ta-let då det Sydafrikanska Executive Outcomes opererade i Sierra Leone och Angola. Därefter
har liknande företag med olika funktioner bil-dats världen över, där den största koncentra-tionen återfinns i USA. Mohlin berättar också att det i det långa loppet förmodligen är billiga-re att hyra in PMC:s än att själv ha funktioner-na inom landets armé, något som kan förklara marknadens omfattning.
Hur effektivt och billigt det än blir att hyra in företagen, finns det dock en baksida. I många länder är lagstiftningen knapp eller obefintlig och insynen i företagens verksam-het är minimal. Detta har till exempel tagits upp i den amerikanska debatten. I slutet av november 2011 gjorde Janice Schakowsky, re-presentant i det amerikanska representanthu-set, ett uttalande om USA:s ökande beroende av PMC:s.
Vi bör vara oroade. PMC:s bär inte de För-enta Staternas färger. De svarar inför ett före-tag, inte en amerikansk officer. Eftersom lag-stiftningen fortfarande är diffus, blir det svårt att åklaga PMC:s för påstådda överträdelser utomlands.
Sverige använder sig också av PMC:s, även om det inte sker i samma utsträckning som av USA eller Storbritannien. Enligt Marcus Mohlin är dock detta på väg att förändras. Hans uppfattning är att den traditionella försvarsin-dustrin håller på att stöpas om i grunden. En anledning till det är den förändring som nu sker i hela västvärlden i form av ett skifte från indu-stri- till tjänstesamhälle.
Resultaten av min forskning tyder på att vi i framtiden kommer att använda fler företag för att utföra en mängd olika i grunden mili-tära tjänster, både här hemma och utomlands. Detta gäller likväl Sverige som många andra stater.
Ett ökat användande och inflytande av PMC:s är att vänta i framtiden. Dels genom att marknaden växer och dels genom att stora re-surser används på lobbyverksamhet. Även om det är lätt att måla upp en skräckbild av rika fö-retag som kontrollerar privata arméer, ska man komma ihåg att den bilden knappast överens-stämmer med verkligheten. Det finns dock fort-farande fundamentala problem med använd-ningen av PMC:s. Schakowsky pekar på några faror. Oklarheterna kring massakern på Nisour-torget exemplifierar hur dessa kan komma att återspeglas i verkligheten.
Axel ErikssonSkribent
15
Bild
text
: En
amer
ikan
sk h
elik
opte
r ci
rkul
erar
öve
r ce
ntra
la B
agda
d. P
rivat
a sä
kerh
etsf
öret
ag h
ar lä
nge
gara
nter
at s
äker
hete
n kr
ing
till e
xem
pel a
mba
ssad
er i
Irak
s hu
vuds
tad.
Fot
o: U
S A
rmy
16
Uttryc
k——
BIL
AG
A
Den olja och naturgas som berikat Qatar kommer att vara slut om 50 år – då kommer dessa kranar att vara överflö-
diga. I nuläget ser det dock ut som om det lilla emiratet kommer att klara sig alldeles utmärkt ändå. Foto: Shell
Recommended