MALMÖ HÖGSKOLA

MA

LMÖ

HÖ

GS

KO

LA

Seminarium kring kvalitetsgranskning av examensarbeten

MA

LMÖ

HÖ

GS

KO

LA

Bakgrund:

Högskoleverket inför med start 2011 ett nytt kvalitetsutvärderingssystem. Fokus ligger bland annat på resultat från studenters självständiga arbeten, som examensarbeten.

MA

LMÖ

HÖ

GS

KO

LA

I kraven för samtliga examina ingår att studenterna ska göra ett självständigt arbete. Det självständiga arbetet är viktigt för att visa om en student har uppnått kraven för en examen. Därför bör studenternas självständiga arbeten för merparten av utbildningarna utgöra en central del i det samlade omdömet.

Fokus på kunskap - kvalitet i den högre utbildningen (prop. 2009/10:139)

MA

LMÖ

HÖ

GS

KO

LA

1. Studenternas självständiga arbeten, 2. Självvärderingar i kombination med

platsbesök och 3. Enkäter till tidigare studenter (alumner).

Underlag för utbildningsutvärderingar:

MA

LMÖ

HÖ

GS

KO

LA

Högskoleverkets tidplan för utbildningsutvärderingar:

MA

LMÖ

HÖ

GS

KO

LA

Syfte med detta projekt:

Fördjupa vår kunskap om var kvalitetsnivån ligger på examensarbeten inom några olika program på Malmö högskola.

MA

LMÖ

HÖ

GS

KO

LA

Genomförande:

Disputerad personal inbjöds att läsa och bedöma 3-4 examensarbeten/uppsatser från ett program utanför det egna huvudområdet.

MA

LMÖ

HÖ

GS

KO

LA

Frågor:

1. Hur väl överensstämmer granskarnas bedömning med examinatorernas?

2. Vilka styrkor och svagheter hos arbetena uppmärksammas av granskarna?

3. Vilka kriterier finns för bedömning och vilket stöd ger de i bedömningsarbetet?

4. Hur väl svarar arbetena mot målen i styrdokumenten?

MA

LMÖ

HÖ

GS

KO

LA

Urval:

Internationella relationer 4 (varav1 E)Statsvetenskap 3Freds- och konfliktvetenskap 8

(varav 2 E)Mänskliga rättigheter 8

(varav 2 E)Medie- och kommunikationsvet. 4

Totalt 27 (varav 5 E)

MA

LMÖ

HÖ

GS

KO

LA

Hur väl överensstämmer granskarnas bedömning med examinatorernas?

RESULTAT

Examin. G V V G G G G V G V G G V G V V V G G V V G G G G V VGransk. U V G U G G U G U V U U G V V G V U U G V G U U U V G

MA

LMÖ

HÖ

GS

KO

LA

Hur väl överensstämmer granskarnas bedömning med examinatorernas?

RESULTAT

Examin. G G G G G G G G G G G G G G G V V V V V V V V V V V VGransk. U U U U U U U U U U U G G G G G G G G G V V V V V V V

Granskarna och examinatorerna är överens i cirka 2/5 av fallen.

MA

LMÖ

HÖ

GS

KO

LA

Examin. G G G G G G G G G G G G G G G V V V V V V V V V V V VGransk. U U U U U U U U U U U G G G G G G G G G V V V V V V V

Hur väl överensstämmer granskarnas bedömning med examinatorernas?

RESULTAT

Granskarna gör överlag en strängare bedömning än examinatorerna.

MA

LMÖ

HÖ

GS

KO

LA

Examin. G G G G G G G G G G G G G G G V V V V V V V V V V V VGransk. U U U U U U U U U U U G G G G G G G G G V V V V V V V

Hur väl överensstämmer granskarnas bedömning med examinatorernas?

RESULTAT

Granskarna och examinatorerna är i högre grad överens om var gränsen för VG ska gå, jämfört med gränsen för G.

MA

LMÖ

HÖ

GS

KO

LA

Examin. G G G G G G G G G G G G G G G V V V V V V V V V V V VGransk. U U U U U U U U U U U G G G G G G G G G V V V V V V V

Hur väl överensstämmer granskarnas bedömning med examinatorernas?

RESULTAT

Granskarna och examinatorerna är i högre grad överens om var gränsen för VG ska gå, jämfört med gränsen för G.

MA

LMÖ

HÖ

GS

KO

LA

Examin. G G G G G G G G G G G G G G G V V V V V V V V V V V VGransk. U U U U U U U U U U U G G G G G G G G G V V V V V V V

Vilka styrkor och svagheter hos arbetena uppmärksammas av granskarna?

RESULTAT

MA

LMÖ

HÖ

GS

KO

LA

Examin. G G G G G G G G G G G G G G G V V V V V V V V V V V VGransk. U U U U U U U U U U U G G G G G G G G G V V V V V V V

Vilka styrkor och svagheter hos arbetena uppmärksammas av granskarna?

RESULTAT

Syfte och forskningsfråga: Otydligt syfte och oprecisa frågeställningarForskningsfråga av moralisk/etisk karaktär – kan inte besvaras

empiriskt

MA

LMÖ

HÖ

GS

KO

LA

Examin. G G G G G G G G G G G G G G G V V V V V V V V V V V VGransk. U U U U U U U U U U U G G G G G G G G G V V V V V V V

Vilka styrkor och svagheter hos arbetena uppmärksammas av granskarna?

RESULTAT

Koppling teori – analys: Teori vag eller alltför generell Svårt att använda teorin som analysverktyg Analysen får karaktären av allmänt tyckande, snarare än

vetenskapligt resonemang.

MA

LMÖ

HÖ

GS

KO

LA

Examin. G G G G G G G G G G G G G G G V V V V V V V V V V V VGransk. U U U U U U U U U U U G G G G G G G G G V V V V V V V

Vilka styrkor och svagheter hos arbetena uppmärksammas av granskarna?

RESULTAT

Otydlig kontext- eller teoribeskrivning: Svårt att förstå texten utan att vara insatt i ämnet (t.ex.

avatarer i WoW).

MA

LMÖ

HÖ

GS

KO

LA

Examin. G G G G G G G G G G G G G G G V V V V V V V V V V V VGransk. U U U U U U U U U U U G G G G G G G G G V V V V V V V

Vilka styrkor och svagheter hos arbetena uppmärksammas av granskarna?

RESULTAT

Oklar relevans: Problemområdet motiveras inte utifrån tidigare forskning (eller

motsvarande).

MA

LMÖ

HÖ

GS

KO

LA

Examin. G G G G G G G G G G G G G G G V V V V V V V V V V V VGransk. U U U U U U U U U U U G G G G G G G G G V V V V V V V

Vilka styrkor och svagheter hos arbetena uppmärksammas av granskarna?

RESULTAT

Tidigare forskning: Arbetet anknyter inte till tidigare forskning eller

forskningsresultat.

MA

LMÖ

HÖ

GS

KO

LA

Examin. G G G G G G G G G G G G G G G V V V V V V V V V V V VGransk. U U U U U U U U U U U G G G G G G G G G V V V V V V V

Vilka styrkor och svagheter hos arbetena uppmärksammas av granskarna?

RESULTAT

Teorianvändning: Teorier används okritiskt.Teorier beskrivs allt för kortfattat eller inte alls.

MA

LMÖ

HÖ

GS

KO

LA

Examin. G G G G G G G G G G G G G G G V V V V V V V V V V V VGransk. U U U U U U U U U U U G G G G G G G G G V V V V V V V

Vilka styrkor och svagheter hos arbetena uppmärksammas av granskarna?

RESULTAT

Jämn kvalitet: Alla delarna av uppsatsen håller en jämn och hög kvalitet.

Exempel:”…tydlig och sammanhängande struktur…””…högaktuellt ämne /…/ valet av uppsatsämne motiveras…””…en teoretisk tolkningsram som innehåller relevant forskning på

området, tydliga begreppsdefinitioner och god applicering av teoretiska begrepp…”

”Reflekterande, argumenterande och tydlig beskrivning av de metoder som används.”

MA

LMÖ

HÖ

GS

KO

LA

Examin. G G G G G G G G G G G G G G G V V V V V V V V V V V VGransk. U U U U U U U U U U U G G G G G G G G G V V V V V V V

Vilka styrkor och svagheter hos arbetena uppmärksammas av granskarna?

RESULTAT

Tydlighet: Alla delarna av uppsatsen presenteras på ett TYDLIGT sätt.

Exempel:”…tydlig och sammanhängande struktur…””…högaktuellt ämne /…/ valet av uppsatsämne motiveras…””…en teoretisk tolkningsram som innehåller relevant forskning på

området, tydliga begreppsdefinitioner och god applicering av teoretiska begrepp…”

”Reflekterande, argumenterande och tydlig beskrivning av de metoder som används.”

MA

LMÖ

HÖ

GS

KO

LA

Examin. G G G G G G G G G G G G G G G V V V V V V V V V V V VGransk. U U U U U U U U U U U G G G G G G G G G V V V V V V V

Vilka styrkor och svagheter hos arbetena uppmärksammas av granskarna?

RESULTAT

Tydlighet: Alla delarna av uppsatsen presenteras på ett TYDLIGT sätt.

Exempel:”…tydlig och sammanhängande struktur…””…högaktuellt ämne /…/ valet av uppsatsämne motiveras…””…en teoretisk tolkningsram som innehåller relevant forskning på

området, tydliga begreppsdefinitioner och god applicering av teoretiska begrepp…”

”Reflekterande, argumenterande och tydlig beskrivning av de metoder som används.”

MA

LMÖ

HÖ

GS

KO

LA

Frågor:

1. Hur väl överensstämmer granskarnas bedömning med examinatorernas?

2. Vilka styrkor och svagheter hos arbetena uppmärksammas av granskarna?

3. Vilka kriterier finns för bedömning och vilket stöd ger de i bedömningsarbetet?

4. Hur väl svarar arbetena mot målen i styrdokumenten?

MA

LMÖ

HÖ

GS

KO

LA

Kriterier som använts av granskarna:

RESULTAT

Internationella relationer LUTStatsvetenskap LUTFreds- och konfliktvetenskap LUTMänskliga rättigheter LUT +

egnaMedie- och kommunikationsvet. MKV

MA

LMÖ

HÖ

GS

KO

LA

LUT

RESULTAT

Generella (dvs. ej ämnes- eller professionsanpassade) kriterier

Två nivåer (G och VG)

Uppdelade på flera aspekter

MA

LMÖ

HÖ

GS

KO

LALUT

MA

LMÖ

HÖ

GS

KO

LA

MKV

RESULTAT

Kriterier för: (a) Vetenskaplig uppsats

(b) Gestaltning

Tre nivåer (U, G och VG). Erbjuds även enligt ECTS (A-F)

Uppsats, två aspekter: Vetenskapligt hantverk & Analytisk reflektion

Gestaltning, fem aspekter:Koppling till idé, Kommunikativ självständighet, Teoretiska och

konstnärliga referenser, Reflexivitet & Kreativitet

MA

LMÖ

HÖ

GS

KO

LAMKV

MA

LMÖ

HÖ

GS

KO

LAMKV

MA

LMÖ

HÖ

GS

KO

LA

Granskarnas reflektioner kring användningen av kriterierna:

RESULTAT

LUT

Fullt möjligt att använda generella kriterier

MA

LMÖ

HÖ

GS

KO

LA

Granskarnas reflektioner kring användningen av kriterierna:

RESULTAT

LUT

Fullt möjligt att använda generella kriterier, men …

MA

LMÖ

HÖ

GS

KO

LA

Granskarnas reflektioner kring användningen av kriterierna:

RESULTAT

LUT

Fullt möjligt att använda generella kriterier, men … - kan inte bedöma ämnesinnehåll

MA

LMÖ

HÖ

GS

KO

LA

Granskarnas reflektioner kring användningen av kriterierna:

RESULTAT

LUT

Fullt möjligt att använda generella kriterier, men … - kan inte bedöma ämnesinnehåll, och

- det saknas viktning av kriterierna för betygsättning.

MA

LMÖ

HÖ

GS

KO

LA

Granskarnas reflektioner kring användningen av kriterierna:

RESULTAT

LUT

Fullt möjligt att använda generella kriterier, men … - kan inte bedöma ämnesinnehåll, och

- det saknas viktning av kriterierna för betygsättning.Är det rimligt att alla

VG-kriterier uppfylls för högre betyg?

Hur kan betygsättning ske

likvärdigt?

MA

LMÖ

HÖ

GS

KO

LA

Granskarnas reflektioner kring användningen av kriterierna:

RESULTAT

MKV

Extern granskare kan inte göra kvalificerad värdering av gestaltning, utan endast av vetenskaplig uppsats.

Vilka risker finns med att fokusera

främst på generella kriterier och inte på det som är specifik för respektive ämne

eller profession?

MA

LMÖ

HÖ

GS

KO

LA

Frågor:

1. Hur väl överensstämmer granskarnas bedömning med examinatorernas?

2. Vilka styrkor och svagheter hos arbetena uppmärksammas av granskarna?

3. Vilka kriterier finns för bedömning och vilket stöd ger de i bedömningsarbetet?

4. Hur väl svarar arbetena mot målen i styrdokumenten?

MA

LMÖ

HÖ

GS

KO

LA

Hur väl svarar arbetena mot målen i styrdokumenten?

”Det självständiga arbetet är viktigt för att visa om en student har uppnått kraven för en examen.”

Fråga:Vad säger det självständiga arbetet om en examen (som helhet)?

MA

LMÖ

HÖ

GS

KO

LA Vad krävs för en högskoleexamen?

 - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet förutbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupninginom någon del av området samt orientering om aktuellaforskningsfrågor.

För kandidatexamen skall studenten:- visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolkarelevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer, - visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar, - visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och - visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser.

- visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen görabedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga,samhälleliga och etiska aspekter, - visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens.

Ur Högskoleförordningen (1993:100), Bilaga 2.

MA

LMÖ

HÖ

GS

KO

LA Vad krävs för en högskoleexamen?

- visa kunskap om och ha utvecklat en förståelse för freds- och konflikt-vetenskapens vetenskapliga grund, centrala problem-ställningar och tillämpliga metoder;

- ha goda kunskaper i konfliktanalys, konflikt-lösning, konfliktförebyggande samt det organiserade våldets historiska och kulturella sammanhang;

- vara insatt i aktuella forskningsfrågor inom freds- och konfliktvetenskapen

- visa goda kunskaper om den typ av kontexter i vilken organiserat våld och väpnade konflikter utspelas, och konfliktförebyggande och fredsarbete sker.

För kandidatexamen i freds- och konfliktvetenskap skall studenten:

- självständigt kunna söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information, exempelvis genom egen konfliktanalys och författandet av rapporter

- självständigt kunna lösa problem inom givna tidsramar, muntligen och skriftligen kunna sammanfatta och analysera komplexa resonemang och sakuppgifter samt samarbeta i och föra dialog med olika grupper, exempelvis inom ramen för muntliga förhandlingar

- visa sådan färdighet som fordras för att arbeta självständigt inom områden som rör organiserat våld, väpnade konflikter och deras lösning, antingen i statliga, mellanstatliga eller icke-statliga organisationer

- visa förmåga att inom freds- och konfliktvetenskap göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter;

- visa insikt om kunskapens och vetenskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används och

- visa insikt om hur organiserat våld, väpnade konflikter och fredsarbete formas av lokala kontexter, samt kunna göra bedömningar av hur dessa kontexter förändras till följd av organiserat våld, väpnade konflikter och fredsarbete

- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens.

Ur utbildningsplan för Freds- och konfliktvetenskap, 180 hp.

MA

LMÖ

HÖ

GS

KO

LA Vad krävs för en högskoleexamen?

- visa en breddad förståelse av freds- och konfliktvetenskapens analytiska ansatser

- visa en fördjupad förståelse för freds- och konflikt-vetenskapens metoder och metodologi

För kurs III (inkl. examensarbete) i freds- och konfliktvetenskap skall studenten:

- visa förmåga att självständigt analysera konflikter, deras konsekvenser och lösningar genom att använda sig av vetenskapliga teorier och metoder

- visa förmåga att skriftligt presentera ett självständigt akademiskt arbete på kandidatnivå inom freds- och konflikt-vetenskap

- visa förmåga att slutföra uppgifter inom givna tidsramar

- visa fördjupad förmåga att självständigt analysera och kritiskt förhålla sig till forskningsutvecklingen inom området freds- och konfliktvetenskap,

- visa fördjupad förmåga att själv-ständigt värdera sina kunskaper i ämnet och att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap om freds- och konfliktvetenskap.Ur kursplan för Freds- och konfliktvetenskap III,

61-90 hp.

MA

LMÖ

HÖ

GS

KO

LA Vad krävs för en högskoleexamen?

- visa en breddad förståelse av freds- och konfliktvetenskapens analytiska ansatser

- visa en fördjupad förståelse för freds- och konflikt-vetenskapens metoder och metodologi

För kurs III (inkl. examensarbete) i freds- och konfliktvetenskap skall studenten:

- visa förmåga att självständigt analysera konflikter, deras konsekvenser och lösningar genom att använda sig av vetenskapliga teorier och metoder

- visa förmåga att skriftligt presentera ett självständigt akademiskt arbete på kandidatnivå inom freds- och konflikt-vetenskap

- visa förmåga att slutföra uppgifter inom givna tidsramar

- visa fördjupad förmåga att självständigt analysera och kritiskt förhålla sig till forskningsutvecklingen inom området freds- och konfliktvetenskap,

- visa fördjupad förmåga att själv-ständigt värdera sina kunskaper i ämnet och att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap om freds- och konfliktvetenskap.Ur kursplan för Freds- och konfliktvetenskap III,

61-90 hp.

MA

LMÖ

HÖ

GS

KO

LA

Hur väl svarar arbetena mot målen i styrdokumenten?

Problem:Examensarbeten bedöms utifrån lärandemålen i kursplanen, men kursplanen riktar sig sällan specifikt mot examensarbetet, utan mot kursen som helhet.

MA

LMÖ

HÖ

GS

KO

LA Vad krävs för en högskoleexamen?

HögskoleförordningenProgra

mKURS

Program

Program

Program

Program

Program

KURS

KURS

KURS

KURS

KURS

KURS

KURS

KURS

KURS

KURS

KURS

KURS

KURS

KURS

KURS

KURS

KURS

LMLMLM

LMLMLM

LMLMLM

LMLMLM

LMLMLM

LMLMLM

LMLMLM

LMLMLM

LMLMLM

LMLMLM

LMLMLM

LMLMLM

LMLMLM

LMLMLM

LMLMLM

LMLMLM

LMLMLM

LMLMLM

Uppsats

MA

LMÖ

HÖ

GS

KO

LA

Hur väl svarar arbetena mot målen i styrdokumenten?

Vilka lärandemål prövas i uppsatsen?Vilka programmål prövas i uppsatsen?Vilka generella mål för högskoleexamen prövas i uppsatsen?