Malmö högskola

Lärarutbildningen

Idrottsvetenskap

Examensarbete 15 högskolepoäng

Fotbollssupporterns dramaturgi The dramaturgy of the football supporter

Mattias Melkersson

770214-3376

Magisterexamen 60 poäng Handledare: Frans Oddner

Idrott i förändring Examinator: Bo Carlsson

Vårterminen 2008

- 2 -

Abstract

What kind of self images characterise a football supporter? This question is the main focus of

this thesis. Therefore, the thesis is trying to find distinguishing characteristic traits for football

supporters. This work has been carried out through qualitative interviews with individuals

who define themselves as football supporters. The interviews were mainly focused on two

different types of supporters, official supporters and other supporters. The official supporters

consist of individuals from official supporter clubs which are officially linked to a specific

team in the first division in Sweden, the Swedish Allsvenska. The other supporters consist of

individuals who are also supporters but they express their supportership in a different way.

The interviews were analyzed using the Canadian sociologist Erving Goffman’s theories of

dramatism, specifically from the book, The Presentation of Self in Everyday Life (1959). The

thesis concludes that the phenomena of supporters is affected by a widely spread

heterogeneity and has been exposed for a major differentiation, which has led to the design of

many different types of supporters. Some of these different types of supporters are noticed in

the thesis, such as Official supporters, Low commitment supporters, Lower division

supporters and TV-supporters. The thesis also casts light on, that more types of supporters

exist, for example Hooligans, Casuals, Ultras, Supporters of success etc. The analysis of the

interviews concludes that different roles are acted out in the performances of a supporter. All

the different types of supporters have different types of role-descriptions (actions, behaviors

and traits) which are characteristic for their type of supportership. Therefore, all supporters

can be seen as if they consist of two different types of characteristic role-descriptions as a

supporter. These characteristic roles are; the general supporter and the specific supporter. The

general supporter role is characterized by different types of actions and traits which are

general for all supporters. The specific supporter role is characterized by specific actions and

traits commonly connected to a specific type of supporter. The thesis also concludes that the

supporters are well aware of the on-going heterogeneity and therefore, all supporters can be

seen as smaller parts in the whole picture of supportership.

Keywords: Supporters, Football, Self-presentations, Performances, Roles, Teams.

- 3 -

Förord

Då denna uppsats markerar slutet för min utbildning och min tid på Malmö Högskola känns

det viktigt att rikta ett par uppskattande ord till personer som bidragit till en intressant och

inspirerande tid inom den Idrottsvetenskapliga Institutionen. Först vill jag rikta ett stort tack

till Kutte Jönsson, Torbjörn Andersson, Johan Norberg, Torsten Buhre och Jesper Fundberg

för inspirerande föreläsningar, seminarium, diskussioner och samtal.

Jag vill också rikta ett stort tack till min handledare Frans Oddner som väglett, guidat och

inspirerat mig genom arbetets gång. Frans, du har väckt ett omfattande intresse för sociala

relationer och i synnerhet Erving Goffmans livsvärld, det är jag evigt tacksam för och det

kommer att influera mig i både mitt framtida yrkes- och vardagsliv. Ett stort tack riktas även

till er som varit föremål för undersökningen i denna uppsats, utan er hade undersökningen inte

kunnat genomföras.

Till sist vill jag tacka min fru Karissa och min son Enzo. Tack för att ni har stått ut med mina

utlägg om allt mellan idrottshistoria och folkhälsa under fyra långa år. Utan ert stöd och er

kärlek hade jag aldrig kommit så här långt.

Mia moglie e figlio prediletto, Ti amo con tutto il cuore.

- 4 -

Innehållsförteckning

1 Inledning 6

2 Undersökningens syfte 9

3 Bakgrund – Vad är en supporter? 9

3.1 Fotbollssupporterns historik 9

3.2 Övrig forskning kring supportrar 11

3.3 Sammanfattning 16

4 Teori – Goffman och det dramaturgiska perspektivet 17

4.1 Framträdanden och roller 18

4.2 Team 21

4.3 Regioner 22

4.4 Hemligheter och diskrepanta roller 23

4.5 Avslutning – det dramaturgiska perspektivet 24

5 Metod 25

5.1 Val av metod 25

5.2 Avgränsningar och urval 26

5.3 Genomförande 28

5.4 Källkritik 29

6 Analys – Fotbollssupportrar 30

6.1 Supporter – Malmö FF 30

6.2 Supporter – Helsingborgs IF 34

6.3 Supporter – Kalmar FF 37

6.4 Supporter – AIK 41

6.5 Supporter – Lågt engagemang 43

6.6 Supporter – Lägre divisionstillhörighet 45

6.7 TV-supportern 47

7 Avslutande diskussion 49

- 5 -

Referenslista 56

Bilagor

Bilaga A – Allsvenskan 2008 - Klubbar och Supporterföreningar

Bilaga B – Intervjuguide – Supportrar

- 6 -

1 Inledning

– Hur går det med den nya bebisen Jocke?, frågar Tomas. Vad var det han hette nu igen, var

det Karl?

– Ja, lille Kalle. Det går bra, kan inte fatta att man har blivit farsa.

– Du får verkligen se till att han blir Djurgårdare, har du köpt någon matchtröja till honom än?

– Självklart, svarar Jocke och skrattar högljutt.

Det är i mitten av april och det är dags för den Allsvenska premiären i fotboll. Tillsammans

med en grupp djurgårdssupportrar (runt 15 stycken) befinner jag mig på restaurang Östra

Station bara ett stenkast från Stockholm Stadion. Lokalen är spartanskt inredd och har dagen

till ära utsmyckats med Djurgårdens klubbfärger rött, gult och blått. På väggen ovanför den

sparsamt utrustade baren hänger en fyra till fem meter bred flagga med klubbens emblem,

under emblemet står det; ”Djurgårdens IF – Stockholms Stolthet”. Gång efter gång skanderar

de allihop högljutt; HEJA DJURGÅR´N, HEJA DJURGÅR´N! Det är uppenbart att dessa

supportrar längtat efter den Allsvenska premiären, ett antal gånger hör jag personer göra

uttryck för detta; – Äntligen, fan vad jag har saknat detta!

Premiärmotståndare är Helsingborgs IF och det diskuteras vilt om hur det kan tänkas gå.

– Fan grabbar, nu gäller det verkligen att vi ligger på ”Henke” [Henrik Larsson, min anm.]. Vi

måste störa honom som bara den, skrika så fort han får bollen, säger Claudio.

– Äh han är slut, det är lugnt, kontrar Jocke. Jocke, som ofta får medhåll när han säger något

och ofta står i centrum för diskussioner, får medhåll av de flesta i sällskapet. Flera i gruppen

nickar instämmande och någon säger; Jo Henke är nog inte lika bra längre.

Den tydliga kollektiva samstämmighet som de övriga påvisar verkar göra Claudio obekväm;

Claudio skruvar på sig, flackar med blicken och tittar snabbt runt omkring sig för att sen

utbrista i en för Djurgården specifik hejaramsa. De övriga hakar omedelbart på och skanderar

högljutt tillsammans; Rött för blodet genom hjärta och ven, gult för solens värmande sken,

blått för himmel regn och hav, Stockholms stolthet vårat lag! Claudio ser åter sig omkring

bland sina kamrater och drar en lättnadens suck. Då Claudio tidigare uttalat sig om något som

övriga personer i gruppen inte höll med om, och på det sättet eventuellt visat en bristande

kunskap, verkade han orolig över att ha blivit ifrågasatt. Genom hans senare agerande verkar

det dock som om han lyckats återta sin plats i kollektivet och visat att han verkligen besitter

kunskapen om hur en supporter till Djurgårdens IF bör agerar.

- 7 -

Exemplet på föregående sida är hämtat från en observationsstudie som jag utförde under

inledningen av allsvenskan i fotboll 2007. Observationerna genomfördes i samband med en

pilotundersökning om fotbollskulturen i Sverige. Undersökningen väckte ett något oväntat

intresse för en specifik aspekt av supportrar, nämligen den socialiseringsprocess som

fenomenet omfattas av. Vad är det egentligen för slags självbilder, agerande och beteenden

som supportrar kännetecknas av? Ett sätt att förstå detta kan vara genom att supportrar

undersöks dels genom historiska faktorer, dels utifrån självpresentationer så som supportrar

själva ger uttryck för dem.

Fotboll och dess verksamheter har i alla tider starkt engagerat människor både på och utanför

spelplanen. Den moderna versionen av det vi idag kallar fotboll har sitt egentliga ursprung

från de brittiska öarna i de så kallade Public Schools (ett slags internatskola för övre medel-

och överklassbarn) under 1850-talets senare hälft (Blom & Lindroth, 1995). Från Public

Schools spreds sig senare fotbollen till resten av samhället, det vill säga allmänheten bildade

fotbollsföreningar och förbund. Detta berodde till stora delar på den rådande

industrialiseringen i samhället och den allmänna uppfattningen om fotboll som en god

uppfostringsmiljö. När fotbollen spreds till den stora allmänheten startades också ett intresse

av att beskåda det som ägde rum på planen och inte bara för att själv deltaga (Taylor, 1992).

De första åskådarna var oftast familjemedlemmar, äldre individer och sådana som av någon

anledning inte kunde deltaga själva. Runt sekelskiftet 1800 – 1900 skedde dock en lavinartad

ökning av antalet åskådare vilket bland annat berodde på att det under denna tidsperiod

startades tusentals nya fotbollsföreningar. Dessa föreningar var ofta knutna till en viss

stadsdel eller stad vilket skapade starka lokala band och identifikation bland dess

anhängare/supportrar (Taylor, 1992). Ett liknande mönster skedde också i Sverige under det

tidiga 1900-talet, där främst de lokala anknytningarna till en specifik fotbollsförening var

tydligast (Andersson & Raadman, 1998). Att vara supporter under den organiserade fotbollens

första tid antas dock ha varit relativt okomplicerat. Under 1900-talet skedde dock en

differentiering av fotbollen och således även av fenomenet supporter (Taylor, 1992). Fotboll

har vuxit och expanderat med stor kraft både globalt och nationellt under de senaste 50 åren

och engagerar miljontals människor. Tidigare var en supporter starkt lokalt förankrad medan

det i dag kan skilja hundratals mil mellan en fotbollsförening och dess supportrar. Det som

definierade en supporter för hundra år sedan är således inte detsamma som definierar honom

- 8 -

eller henne idag. Att vara supporter kan därför under senare tid sägas ha blivit ett allt mer

heterogent fenomen.

Den forskning som har gjorts visar exempelvis att det kan finnas olika grader av engagemang

som definierar supportrar och att det kan finnas olika typer av supportrar. Exempelvis

”vanliga” supportrar eller ”extrema” supportrar som ägnar sig åt våldshandlingar eller klär sig

på ett speciellt sätt (Ultras, Casuals och Huliganer) (Peitersen, 2004). Det har också forskats

kring vad som gör att individer blir supportrar och vilka de består av. Exempelvis så kan god

stämning på arenan, gemenskap eller livsstil locka individer till supporterverksamheter

(Damsgaard, Dengsøe & Jensen, 1997). Tidigare forskning gör också gällande att den

massmediala utvecklingen i samhället har kommit att påverka vad en supporter kännetecknas

av. Detta genom att massmedier numera är integrerade i individers vardagliga liv vilket lett

till att idrott blivit mer tillgängligt (Abercrombie & Longhurst, 1998). Vad en supporter kan

kännetecknas av behöver dock inte bara bero på yttre faktorer. Detta kan också bero på ”inre”

faktorer, det vill säga hur supportrarna själva uppfattar vad det är som kännetecknar en

supporter, samt deras egen självbild. Vad styr deras uppfattning och vad påverkas den av?

Vilka ageranden fordras av dem och vilka kunskaper krävs för att de ska kunna identifiera sig

själva som supportrar?

Genom föreliggande undersökning avser jag ge ett bidrag till förståelsen av vad som

kännetecknar fotbollssupporterns agerande och beteende. För att kunna undersöka denna

komplexitet finner jag det passande att en teoretisk ansats intas. Erving Goffman skriver i sin

bok Jaget och maskerna om hur individer iklär sig roller som de sedan använder sig av i

möten med andra individer. Supporterns vardag och självbild bygger i hög grad på möten och

hur han/hon identifierar sig och bekräftas som supporter. Goffman (2006) benämner dessa

möten som framträdanden eller självpresentationer och innebär att individer tillskriver olika

situationer vissa nödvändiga egenskaper som de sedan agerar ut för att på lämpligast sätt klara

av en specifik roll eller situation och finner legitimitet i sitt rollutförande. I vart och ett av

dessa möten agerar individen efter personliga mönster som är baserade på tidigare

erfarenheter, fördomar och upplevelser. De personliga mönster som individen innehar styr

beteendet och talar om för individen hur hon ska agera i olika situationer, vad som inte anses

passande och vad som anses passande (Goffman, 2006). Goffmans teoretiska resonemang

avser jag således ska hjälpa till att identifiera de grundläggande beståndsdelarna i det som

kallas supporter och vad det är som krävs för att agera som supporter.

- 9 -

2 Undersökningens syfte

Undersökningens övergripande syfte är att undersöka vad som definierar och karakteriserar en

supporter. För att kunna besvara undersökningens övergripande syfte ska arbetet genomföras

genom kvalitativa intervjuer med individer som på ett eller annat sätt upplever sig och

definierar sig själva som supportrar. Urvalet av intervjuobjekt har skett utifrån ett försök att

spegla den rådande heterogeniteten som fenomenet supporter omfattas av. Det övergripande

syftet kan specificeras genom följande frågeställningar;

Vad slags självbilder kännetecknar en supporter?

Vad slags beteenden kännetecknar en supporter?

På vilka sätt skiljer sig supporterns beteende från övriga åskådare?

3 Bakgrund – Vad är en supporter?

För att kunna svara på undersökningens frågeställningar om vad som kännetecknar en

fotbollssupporter och vad dennes beteende kännetecknas av bör även tidigare forskning om

supportrar undersökas. Genom att se på historiska faktorer och andra forskningsansatser ska

detta bidra till att öka förståelsen av den komplexitet som fenomenet supportrar omfattar.

Delar av denna forskning har valts ut för dess relevans till undersökningens syfte och

frågeställningar och kommer att presenteras i efterföljande text. I texten har de historiska

forskningsexemplen främst tagits från England. Att England tagits med som exempel kan

motiveras med att England allt som oftast kallas ”fotbollens vagga” (Peterson, 1989).

3.1 Fotbollssupporterns historik

I England sägs det att det var i samband med att det engelska fotbollsförbundet (FA) 1863

satte grundreglerna för fotbollsspelande, det vill säga elva spelare på varje sida och en

områdesbegränsad spelplan, som individer började beskåda fotboll. I samband med detta

skapades också de första organiserade fotbollsklubbarna. Dessa klubbar var ofta organiserade

av kyrkor, pubar eller arbetsplatser och hade till uppgift att både sköta klubben och att

arrangera matcher (Taylor, 1992). De första supportrarna antogs bestå av individer som var

medlemmar av en fotbollsklubb men inte var aktivt delaktiga i spelet, äldre spelare eller

släktingar till dem som spelade. På denna tid kan det också sägas att ett säsongskort och

medlemsavgiften var samma sak, detta gjorde att innehavaren både kunde se alla matcher men

- 10 -

också vara delaktig vid styrelsemöten. Under 1870 och 1900 tillkom tusentals fotbollsklubbar

och de startades ofta av vänner eller på grund av lokal anknytning. Det antas också att

majoriteten av dessa klubbar startades och sköttes av individer från arbetarklassen (Taylor,

1992).

Under 1800-talets slut fanns det en stor mängd olika idrottsevenemang som konkurrerade om

åskådare men trots detta växte intresset för fotboll enormt snabbt. Detta berodde troligtvis

dels på den idrottsliga spänningen som en fotbollsmatch levererade, dels på de starka lokala

anknytningar som det stora antalet lokala lag kunde erbjuda. Det skapades således på de här

sätten en stark identifikation mellan individer och en fotbollsklubb. Detta faktum tillsammans

med att arbetarklassen i och med industrialiseringen fick allt mer i lön och att matcherna

spelades på deras lediga dag gjorde att åskådarantalet till fotbollsmatcherna ökade lavinartat.

Under den första säsongen av den nya fotbollsligan (1888-89) var det genomsnittliga

publiksnittet cirka 4 600 personer, säsongen 1913-14 var siffran 23 100 personer (Taylor,

1992). Vi kan så långt se att det var många individer som fotbollen engagerade under denna

tidsperiod och att det var främst arbetarklassen som drogs till fotbollen. Detta berodde främst

på lokal anknytning, organisering av spelet och arbetarklassens möjligheter att ta del av

matcher.

Vilka var det då som gick på matcherna? Som det tidigare sagts så utgjordes många av

åskådarna under det sena 1800- och tidiga 1900-talet av män från arbetarklassen. Detta var

dock beroende på var och vilken typ av matcher som spelades. Det fanns dock också matcher

och lag som även engagerade majoriteter av individer från över- och medelklassen samt att

åskådarna bestod av gammal som ung och av både kvinnor och män. Det var också så att

åskådarna ofta var aktiva i styrelsebeslut (eftersom de i stor utsträckning var medlemmar i

föreningen) och hade ofta åsikter om vart och hur klubbens pengar skulle distribueras och

spenderas. Det var inte heller ovanligt att de anordnade vadslagning eller diverse försäljningar

för att uppbringa ekonomiska medel till klubben (Taylor, 1992). Den supporterverksamhet

som pågick under den organiserade fotbollens tidiga år skiljer sig således inte på vissa

centrala punkter från den verksamhet som pågår idag. Det vill säga att det engagemang för ett

visst lag och sättet som detta ges uttryck på kan se likadant ut hos dagens supportrar.

Supporterskapet idag omfattar dock en heterogenitet som inte tidigare fanns. Detta kan

eventuellt förklaras med en ökad globalisering av fotboll som skett via media och

utvecklandet av nya transportmedel (Abercrombie & Longhurst, 1998). Denna historiska

- 11 -

återblick av hur det såg ut i England kan bidra till att öka förståelsen av varför fotboll och

dess supportrar ser ut som den gör idag.

När det gäller fotbollens intåg i Sverige så skedde detta någon gång mot slutet av 1800-talet

och hade som första syfte att hjälpa samhället med att forma och engagera unga män i en

disciplinerad aktivitet. Idrotten kom först till mellan-, och västra Sverige från England och i

söder från Danmark (dock så var den danska fotbollen influerad av den engelska). Utövandet

av fotboll var dock initialt en aktivitet för ungdomar från medel- och överklassen. Den väckte

dock blandad kritik, vissa ansåg att den var alltför brutal och opassande medan andra såg dess

potential som en fostrare av unga män. Det manliga idealet var nämligen att en man skulle

vara hård och kunna ta fysiska motgångar, detta för att stärka den personliga karaktären. Då

fotbollsutövning tidigare varit förbehållen medel- och överklassens ungdomar fanns det under

det tidiga 1900-talet ett intresse att sprida fotboll till alla samhällsskikt. Allt eftersom fler

arbetarklassföreningar startades började de också utmana medel- och överklassföreningarna

vilket ledde i flera fall till att en slags klasskamp utspelades på fotbollsplanen. Detta

tillsammans med en allt större ökning av fotbollsföreningar gjorde att det skapades ett allt

större intresse för fotboll som åskådarsport (Andersson, Radmann, 1998).

3.2 Övrig forskning kring supportrar

Historiskt sett var det således den lokala anknytningen och fotbollens nymodernitet som

främst lockade individer att beskåda idrotten. Den brittiske sociologen Garry Crawford (2004)

lyfter i sin bok Consuming sport: fans, sport and culture fram att det existerar en komplexitet

i individers intresse av idrott. Crawford menar att ett fan ofta ses som en individ som i någon

grad har ett intensivt intresse för något. Han menar också att de allmänt setts som instabila,

fanatiska och besatta individer. Detta kan ses i två olika stereotyper; den manlige samlaren

och den kvinnliga groupien (Crawford, 2004). Vidare menar Crawford att begreppet supporter

historiskt har ansetts vara ett nedsättande uttryck för att benämna de som, på ett osportligt sätt,

hoppades att en specifik sida skulle vinna. Enligt Crawford kan också supportrar utgöras av

gradskillnader; en individ kan följa ett lag sporadiskt under en säsong medan en annan kan

följa varje match, träning och artikel som skrivs, de kan dock båda benämna sig själva som

supportrar. Det är enligt författaren därför ett komplext problem att entydigt definiera vad en

supporter är (Crawford, 2004).

- 12 -

I boken Audiences behandlar sociologerna Abercrombie och Longhurst (1998) den

komplexitet som begreppet åskådare omfattar. Abercrombie och Longhurst menar att en

åskådarskara består av en grupp individer som bevittnar någon form av uppträdande.

Uppträdande beskriver de som en aktivitet där en eller flera individer verkar inför en samling

individer som granskar dem både på ett genomtänkt och omedvetet sätt. Detta gör att det

skapas en interaktion mellan de som uppträder och de som är åskådare. Dessa interaktioner

ser olika ut för olika situationer och uppträdanden, det vill säga de har olika normer och regler

för vad som gäller i den specifika situationen. Det är också dessa normer som ligger till grund

för hur de olika typerna av åskådare definieras. Alla uppträdanden inkluderar också grader av

ceremoniella ritualer. Exempel på detta är att som åskådare klä sig, transportera sig, agerar

etc. på ett specifikt sätt inför ett specifikt uppträdande (Abercrombie & Longhurst, 1998).

Abercrombie och Longhurst säger vidare att desto intensivare en åskådarskara ger ett

uppträdande uppmärksamhet desto mer involverade kommer de att bli i själva uppträdandet.

En åskådares grad av uppmärksamhet har dock att göra med vilken typ av uppträdande det är,

genom vilket massmedium (Tv, Radio, Live etc.) uppträdandet sker och att det kan variera

över tid. Författarna menar också att ett teaterbesök har hög grad av uppmärksamhet medan

en Tv-pjäs har låg grad av uppmärksamhet. De menar också att typen av uppträdande är av

central betydelse för konstruktionen av åskådare och att olika typer av uppträdande ger olika

grader av uppmärksamhet (Abercrombie & Longhurst, 1998). Abercrombie och Longhurst

(1998) delar därför in en åskådare i tre olika kategorier; den enkla åskådaren, massåskådaren

och den diffusa åskådaren. Massåskådaren och den diffusa åskådaren är utvecklade från den

enkla åskådaren men de ersätter dock inte den enkla åskådaren utan de kompletterar den.

Figur 1 visar vad som kännetecknar de tre olika typerna av åskådare.

Kommunikation

Enkel åskådare

Direkt

Massåskådare

Förmedlande

Diffus åskådare

Blandad

Lokal/Global Lokal Global Universell

Ceremonier/Ritualer Hög användning Medel användning Låg användning

Allmän/Privat Allmän Privat Allmän & Privat

Avstånd Långt Väldigt långt Kort

Uppmärksamhet Hög Varierande Allmän ouppmärksamhet

Fig. 1 Åskådartyper (Abercrombie & Longhurst, 1998).

- 13 -

När det gäller den enkla åskådarskaran så sker det en direkt kommunikation mellan åskådare

och den/de uppträdande. Uppträdandet sker på allmänna platser och har lokala tydliga rumslig

gränser. Det finns också en tydlig gräns mellan de som producerar ett uppträdande och de som

komsumerar det, konsumenterna agerar med stor inlevelse och ger uppträdandet stor

uppmärksamhet. Den enkla åskådarskara omfattas av tydliga och starka rituella och

ceremoniella handlingar i samband med ett uppträdande eftersom dessa inte är vardagliga

händelser (Abercrombie & Longhurst, 1998).

Massåskådarna ses som en utveckling av den enkla åskådarskaran, denna process beror på

utvecklingen av masskommunikationer (radio, Tv, Internet etc.). Masskommunikationerna har

haft en enorm påverkan av vad som kan definieras som att vara en medlem av en

åskådarskara. Massåskådarna tar del av uppträdanden som inte nödvändigtvis har en lokal

anknytning. Uppträdandet sker genom medier på främst privata platser och är mer en del av

de vardagliga händelserna. Massåskådarna omfattas inte av lika tydliga och starka rituella och

ceremoniella handlingar som hos den enkla åskådarskaran men de kan existera i mindre

utsträckning. Den uppmärksamhet som massåskådarna ger ett uppträdande kan vara av

varierande grad beroende på det specifika uppträdandets natur (Abercrombie & Longhurst,

1998).

Med den tredje typen, den diffusa åskådarskaran, menar Abercrombie och Longhurst att alla

individer i det moderna samhället är en del av en åskådarskara hela tiden. Att vara en åskådare

är inte längre vare sig en enstaka eller en vardaglig händelse utan det är integrerat i det

vardagliga livet. Abercrombie och Longhurst (1998) säger dock att de enkla åskådarna och

massåskådarna fortfarande existerar i hög grad men att dessa sker i bakgrunden av de diffusa

åskådarna. Den diffusa åskådaren har sin förklaring i att individer spenderar en stor mängd tid

att konsumera masskommunikationer, detta har lett till att media numera är integrerade i

individers vardagliga liv. Medias påverkan gör bland annat därför att individer ser omvärlden

som ett skådespel där den egna individens funktion tar allt större plats. Detta har enligt

författarna lett till att individer uppfattar sig själva både som åskådare och uppträdare, det vill

säga att de betraktar och blir betraktade på samma gång (Abercrombie & Longhurst, 1998).

I boken Det handlar ikke om att vinde… behandlar och analyserar författarna Damsgaard,

Dengsøe och Jensen danska fotbollssupportrar för att få reda på vilka de danska

fotbollssupportrarna var och vad det var de sökte i supporterskapet. Damsgaard, Dengsøe och

- 14 -

Jensen (1997) riktade sin kvantitativa undersökning mot officiella supporterföreningar till

fotbollsklubbar i den danska högsta divisionen. De kom fram till att den genomsnittliga åldern

för en supporter var 22 år och att män var representerade med 85 procent och följaktligen 15

procent kvinnor. Genom enkätundersökningarna försökte de finna vad det är en supporter

söker genom att vara delaktig i en supporterverksamhet. De kunde utkristallisera fyra olika

kategorier av vad det är som en supporter söker; stämning, gemenskap, livsstil/identitet och

ritualer/myter (Damsgaard, Dengsøe & Jensen, 1997).

Enligt resultaten av Damsgaard, Dengsøe och Jensens undersökning angav flertalet att de

värdesatte stämningen högt. Vidare säger de att den stämning som skapas på en match ofta

beror på ett samspel mellan spelare och supportrar. De undersökta supportrarna angav också

att tack vare den höga stämningen kunde de visa både glädje och aggressivitet på ett sätt som

de annars inte kan göra i vardagen. Det vill säga att de kunde ge utlopp för och agera ut sina

känslor utan att bli nämnvärt ifrågasatta för det (Damsgaard, Dengsøe & Jensen, 1997).

Gemenskap, i undersökningen uppgav 82 procent av de tillfrågade att gemenskapen som

skapas mellan supportrar var en stor och viktig del av att vara supporter. Genom att vara en

del av en gemenskap som styrs av intresset till fotbollen fick de tillfrågade nya vänner och en

betydande roll i en helhet. När det gäller livsstil och identitet menar författarna att det genom

en stark koppling och känsla av gemenskap till ett fotbollslag skapas en viss typ av livsstil.

Den livsstil som skapas genom supporterverksamheterna bidrar således till att forma

individers identitet. De menar att vissa individer är supportrar ett par gånger i månaden medan

andra är supportrar 24 timmar om dygnet. De centrala komponenterna i livsstilen för denna

typ av individer är fotbollslaget och supporterklubben. Damsgaard, Dengsøe och Jensen

menar slutligen att olika ritualer och myter bidrar till att individer söker sig till

supporterkulturen. Exempel på dessa ritualer och myter är att supportrar kan träffas en till två

timmar innan matchstart för att dricka ett par öl och samtala. Andra exempel på ritualer kan

vara att sjunga hejaramsor eller att ikläda sig matchtröjor och halsdukar med klubbemblem

med mera (Damsgaard, Dengsøe & Jensen, 1997). Damsgaard, Dengsøe och Jensen (1997)

konstaterar således att det i stora drag finns fyra olika huvudgrupper av vad det är som en

supporter söker i och med sitt engagemang för ett fotbollslag. Det som kan engagera en

individ till att bli supporter är; stämning, gemenskap, livsstil/identitet och ritualer/myter. En

annan dansk författare (Peitersen, 2004) gör emellertid en annan typ av indelning när det

gäller vilka olika varianter av supportrar det finns.

- 15 -

Peitersen (2004) menar att det finns skillnader mellan åskådare och supportrar. En åskådare

”bara” tittar och övervakar en match medan en supporter även aktivt deltar i matchen. Vidare

menar Peitersen att utvecklingen inom den moderna och professionella fotbollen visar

tendenser på att det blir en allt tydligare åtskillnad mellan åskådare och supportrar. Peitersen

säger att de som besöker en fotbollsmatch har olika grader av engagemang för det som

utspelar sig. Engagemanget (inlevelsen) beror enligt Peitersen på en tidsfaktor, denna

tidsfaktor grundas på hur ofta en match ses eller besöks. Detta är något som påverkar hur stark

anknytning en individ får till ett visst fotbollslag (Peitersen, 2004). Det är också så att en

individs engagemang kopplas till dess agerande på arenan. Peitersen graderar detta enligt

följande;

Åskådare Pilens riktning anger graden av engagemang och

Fans inlevelse som en individ har i samband med en

Supportrar fotbollsmatch. Åskådaren består av en eller ett par

– Ultras bekanta som sitter längs långsidan, långt borta från

– Casuals supporterklacken. De agerar lugnt och låter sig inte

– Huliganer bli allt för uppspelta. Deras agerande består av

Fig. 2 Grad av engagemang (Peitersen, 2004). sporadiskt klappande och de bestämmer själva när

och med vilken intensitet som de vill klappa. De ser

matchen som en isolerad händelse och resultatet påverkar inte resten av dagen. Besöket kan

ofta vara en engångsföreteelse eller en familjeutflykt (Peitersen, 2004). Individer som

Peitersen betecknar som fans består oftast av mindre grupper som står eller sitter bakom

målen på kortsidorna och de tar initiativ till eller deltar ofta i andra gruppers aktiviteter. De

har god insyn i klubbens verksamheter och om spelarna och de bär klubbens färger,

matchtröjor och dylikt. Fansen är dessutom känslomässigt engagerade och utgången av

matchresultatet kan påverka dem under resten av dagen. En supporter enligt Peitersen är

däremot en individ som ingår i medlems- och organiserade verksamheter. De har oftast en

bestämd plats på arenan där de engagerar andra individer i storskaliga aktiviteter både före,

under och efter matchen. Supportrarna reagerar kollektivt på händelser som sker ute på planen

och de försöker också påverka spelet genom ramsor och burop. Matchens resultat påverkar

inte bara resten av dagen utan hela vardagslivet (Peitersen, 2004).

Peitersen menar vidare att det inom supportergruppen existerar mer extrema varianter av

supportrar. Ultras är ett begrepp som härstammar från Italien men har på senare tid även

börjat användas i allt fler länder. Fenomenet som kom att kallas Ultras sågs för första gången

- 16 -

någon gång under 1960- och 1970-talet och de bestod till störst del av missnöjda ungdomar.

Ultras placerade sig själva på de platser som hade de billigaste biljettpriserna och markerade

in sitt område med banderoller. De ville heller inte förknippas med andra supportrar och de

bär därför inte klubbens färger utan de är oftast klädda i Armani-jeans och T-shirt. Ultras är

ofta kritiska till klubbens agerande, tränarens och spelarnas prestationer. Detta till trots vill de

hävda att de är de äkta supportrarna och de gör vad som helst för att stötta sitt lag (Peitersen,

2004).

Casuals är ytterligare en extrem variant av supportern. När bekämpningen av huliganer var

som störst i England i mitten av 1980-talet så bytte huliganerna stil. Istället för att som

tidigare vara klädda i typisk skinheadstil med kängor och rakat hår valde huliganerna att klä

sig i dyra märkeskläder. På detta sätt infiltrerade de en redan existerande samhällsgrupp,

nämligen Casuals. Casuals var en livsstil som kännetecknades av modeintresse, musik och till

viss del mindre kriminella aktiviteter. På fotbollsarenan placerar sig Casuals på långsidorna.

När det inträffar våldshandlingar i samband med fotbollsmatcher är Casuals oftast inblandade

(Peitersen, 2004).

Den sista typen av supporter i Peitersens gradering är huliganen. Huliganen är en individ som

i samband med en fotbollsmatch söker upp och deltar i våldshandlingar med motståndarlagets

supportrar. Den våldsfixering som finns kring huliganbegreppet har gjort att frågor om

huruvida en huligan verkligen är intresserad av fotboll har väckts. Huliganer organiserar

mycket av sina aktiviteter med hjälp av Internet via nätverk som kallas Firmor (Peitersen,

2004).

3.3 Sammanfattning

Detta avsnitt har behandlat olika aspekter som kan ligga bakom vad som definierar en

supporter. Att definiera vad en supporter är, är således en komplex fråga. En supporter kan ses

utifrån det historiska perspektivet, hur och vem som var de tidiga supportrarna och vilka

faktorer det var som drev dem. Fenomenet ”supporter” kan också ses utifrån den

differentiering som skett av fotboll, och som vi står inför idag i och med professionalisering,

globalisering och kanske framförallt den massmediala utvecklingen. Att vara supporter i dag

kännetecknas inte på samma sätt som det gjordes för 100, 50 eller ens 10 år sedan.

Abercrombie och Longhurst (1998) visar på denna differentiering när de talar om den

- 17 -

massmediala utvecklingen och den komplexitet som den innefattar. Så vad är det egentligen

som gör att olika individer blir mer eller mindre engagerade och finner olika grader av

identifikation med ett fotbollslag? Att supportrar visar mer eller mindre engagemang kan ses

som en viktig ingrediens i analysen av fotbollssupporterns dramaturgi. Detta då graden av

engagemang kan styra det som kännetecknar olika typer av supportrar (Peitersen, 2004). Men

vad är det då som skapar engagemang och identifikation i dagens läge? Damsgaard, Dengsøe

och Jensen (1997) har undersökt vad den danska supporterns intressen för att deltaga i

supporterverksamheter styrs av. De kom bland annat fram till att gemenskap, stämning och

livsstil var viktiga påverkansfaktorer. Det kan dock vara intressant att undersöka kvalitativt

vad det är som styr supporterns agerande och beteende, det vill säga på vilket sätt de

presenterar sig själva som supportrar. Detta för att undersöka och synliggöra den komplexitet

som fenomenet supporter omfattar. En supporter påverkas således av både inre och yttre

faktorer, dessa styr bland annat vilket lag som supportern visar engagemang för och i vilken

utsträckning supportern agerar. Som tidigare sagt menar Peitersen (2004) att det också måste

göras en distinktion mellan åskådare och supportrar och en åtskillnad mellan olika typer av

supportrar. Supportrar är således ett heterogent fenomen där gränserna mellan olika typer av

supportrar förändras och där flera olika faktorer påverkar individen i olika riktningar och där

det existerar gradskillnader inbördes mellan supportrar. I undersökningen kommer denna

heterogenitet att undersökas genom kvalitativa intervjuer med individer som själva benämner

sig och andra som supportrar. Hur definierar och presenterar de sig själva? Hur uppfattar och

definierar de vad som kännetecknar respektive inte kännetecknar en supporter? I nästföljande

kapitel kommer den teoretiska ansatsen att presenteras, denna har här till syfte att användas

för att försöka förstå hur supportrars livsvärldar kan tolkas.

4 Teori – Goffman och det dramaturgiska perspektivet

Det dramaturgiska perspektivet har sitt upphov i litteraturteoretikern Kenneth Burkes

forskning (Burke, 1969). Det är dock framförallt genom Erving Goffmans bok Jaget och

maskerna som perspektivet fått störst genomslag. Goffman (1959/2006) menar att det ständigt

sker möten mellan samhällets olika individer, alla dessa möten har dock olika koder för hur

ett lämpligt beteende bör se ut. Det vill säga att något som kan vara avgörande för individens

trovärdighet som agerande i en situation kan vara betydelselös i en annan situation. Detta kan

synliggöras genom följande exempel. Låt oss se på hur en person förväntas agera som

närvarande på ett bröllop respektive en begravning. Under ett bröllop förväntas personen ha

- 18 -

ett leende på läpparna, skratta högljutt och vara allmänt upprymd. Under en begravning

förväntas däremot personen vara sorgsen, samtala med låg och vördnadsfull röst samt inte

röra sig på ett alltför yvigt sätt. Låt oss nu leka med tanken att personen agerar på ett motsatt

sätt av vad som förväntas. Att vara sorgsen, samtala med låg och vördnadsfull röst och vara

lågmäld är ett beteende som normalt sett inte förknippas med ett bröllop. På samma sätt är det

att vara upprymd, skratta och le helt klart oförenligt med hur ett beteende förväntas vara vid

en begravning. Dessa två något överdrivna ytterligheter av en persons verbala och kroppsliga

uttryck hjälper oss dock att förstå hur avgörande ett specifikt beteende kan vara för en specifik

situation.

I Jaget och maskerna försöker Goffman förklara sådana vardagliga (ordinära och

extraordinära) situationer genom ett dramaturgiskt perspektiv; det vill säga han använder sig

av teaterinspirerade begrepp och ett dramaturgiskt synsätt för att förtydliga den problematik

och de utmaningar som existerar i samband med en individs identitet och självpresentation.

Just självpresentationen är ett centralt begrepp i Goffmans forskning. Självpresentationen är

relaterad till både medvetna och omedvetna definitioner av specifika situationer där

individens uppfattning om sig själv är av central betydelse. Det handlar dock även om att

övertyga andra individers uppfattning om presentationens trovärdighet. Goffman menar

vidare att individens självuppfattning är av betydelse för individens sociala verklighet, det vill

säga att individen byggt upp delar av sin personlighet genom social interaktion och

identifierar sig således därefter. Om en individ inte har nödvändiga definitioner av en specifik

situation kan detta påverka självuppfattningen och således skapa en otydlig bild av hur en

specifik situation ska definieras (Goffman, s. 11-23, 2006) För att förklara och förstå vad

dessa situationer och dess beteende påverkas av och hur de är uppbyggda använder sig

Goffman av ett antal begrepp som är relaterade till begreppet självpresentation. Några av de

övergripande begreppen är framträdanden, roller, publik, regioner, och team och kommer att

redovisas i efterföljande text. Presentationen av dessa begrepp kommer att vara relativt

extensiv, detta är dock en nödvändighet då den fulla teoretiska ansatsen har en betydande roll

för undersökningen.

4.1 Framträdanden och roller

I det tidigare nämnda exemplet med närvaranden på bröllop och begravningar visas det att det

kan finnas olika situationer där olika typer av beteende är de rådande, det vill sägas vad som

- 19 -

anses som det förväntade beteendet. Goffman menar dock att det sociala livet är mer

komplicerat än så. Den sociala interaktionen består av ett konstant rollskiftande, dels mellan

specifika situationsbundna beteenden och ageranden, dels mellan att vara den agerande och

publik. Med publik menas den roll som individen träder in i när ett framträdande presenteras

inför honom. Publiken utgörs således av individer som ett framträdande presenteras inför och

det är publiken som avgör om individens framträdande i en viss roll ses som trovärdigt eller ej

(Goffman, s. 25-67, 2006). Då individen agerar, uppvisar ett visst beteende, gör hon detta för

att visa att hon förstår situationen eller att hon vill förvissa de andra individerna om att hon

förstår och har legitimitet att agera i den sociala situationen. I situationen använder sig

individen av redan befästa kunskaper och erfarenheter om de andra individerna eller så

försöker hon skaffa nya informationer om dem. Detta görs för att individen ska kunna tolka

den rådande situationen på ett korrekt sätt så att hon kan styra sitt beteende till att optimalt

passa den specifika situationen. Goffman (2006) benämner detta sammanlagda agerande som

ett framträdande. I framträdandet agerar individen utefter specifika roller, dessa roller i

samband med framträdandet kommer att behandlas nu närmast.

Då individen i sitt framträdande agerar efter ett specifikt mönster kan detta benämnas som

agerandet i en roll. Agerandet i rollen används för att övertyga sig själv och de som agerandet

sker gentemot ska ses som trovärdigt. Goffman menar att när en individ agerar i en specifik

roll utgår hon från att hon anses som trovärdig i den specifika rollen. I grunden kan det sägas

att rollens trovärdighet avgörs dels utifrån den agerande individen och dels utifrån de som

agerandet sker inför. Den agerande individen kan dock ställas inför viss problematik. Om

individen inte initialt är övertygad om sin egen trovärdighet i agerandet kan hon dock bli det.

Detta sker genom att hon agerar så pass övertygande att de hon agerar inför anser henne som

trovärdig vilket i sin tur gör att hon själv blir övertygad. Det kan dock ifrågasätta om det

specifika agerandet verkligen är trovärdigt. Denna individ skulle kunna sägas vara duperad av

sitt eget agerande (ibid. s. 25-57, s. 182-206, 2006).

En annan problematik kan vara att individen inte låter sig bli övertygad av sitt eget agerande

eller att agerandet sker för att kunna manipulera en situation. En individ som inte tror på sitt

eget agerande eller agerar för att utnyttja andra kan kallas för cynisk. En cynisk individ

behöver dock inte vara det för att dra egen vinning av situationen utan kan agera så för andra

individers skull. Detta kan individen göra för att till exempel belysa en politisk ståndpunkt

eller för att se till individernas, som hon agerar inför, eget bästa. Dessa två exempel (individen

- 20 -

som kan ses duperad av sitt eget agerande och den cyniske individen) ska dock ses som något

av ytterligheter och att det är i gråzonen där emellan som de flesta individer befinner sig i.

Dessa exempel belyser dock att olika individer kan agera utefter olika orsaker och att bara för

att en individ ses som trovärdig i sitt agerande inte nödvändigtvis måste vara det (ibid. s. 25-

36, 2006).

Att uppfattas som trovärdig i sitt agerande är av en central betydelse i framställandet av

rollen, det vill säga självpresentationen. Det är således upp till de som agerandet sker inför,

publiken, att avgöra om framställandet av rollen ses som trovärdigt eller inte. Om publiken

misstror agerandet kan detta leda till att den agerandes självpresentation ifrågasättas, det vill

säga att den bild som den agerande har försökt projicerat av sig själv kan raseras. Detta kan

leda till en förvirring bland publiken som kan ifrågasätta inte bara den specifika

rollframställningen utan även tidigare och kommande framställningar av roller (ibid. s. 25-72,

2006).

I framträdandet (agerandet) använder således individen olika mönster och uttryck för att agera

på ett så övertygande sätt som möjligt. Detta gör hon för att kunna vara en del av, och förstå

en specifik situation. Goffman använder sig av begreppet fasad för att beskriva de allmänna

normer som är gällande för en specifik situation. Fasaden är uppbyggd av flera komponenter

och består av de redskap (kunskaper, kläder, attribut, etc.) som individen använder sig av för

att uttrycka sig (medvetet eller omedvetet) i en specifik situation. Ett av dessa redskap är

inramningen, som innefattar den fysiska platsen där framträdandet äger rum, det vill säga att

den fysiska platsen och dess utformning är avgörande för individens trovärdighet i agerandet

(ibid. s. 28-35, 2006). Detta kan synliggöras genom ett exempel. Om en person som har en

högt uppsatt position i ett företag ska tala till sina anställd krävs det med stor sannolikhet att

han bör ha en fysisk placering där han syns, hörs och ges en upphöjd position. Detta för att

förstärka, eller kanske snarare inte förringa hans roll, som en ledare med högre position än de

han talar till. Skulle det vara så att hans fysiska placering var på samma fysiska nivå som de

anställda, att hans röst inte skulle höras och att de anställda knappt såg honom så skulle nog

hans trovärdighet som ledare och hans högre position i hierarkin ifrågasättas av både de

anställda och honom själv. Detta exempel belyser att en fysisk plats och placering kan vara

avgörande för ett framträdandes trovärdighet.

- 21 -

En komponent av fasaden är den personliga fasaden. Till skillnad från inramningen så är den

personliga fasaden bunden till själva individen (personliga attribut) istället för till en fysisk

plats. Exempel på dessa attribut kan vara kön, ålder, social status, utseende, uttryck etc.

Goffman menar också att dessa attribut skiljer sig inbördes åt, en del av dem kan vara

permanenta medan andra kan växla under tid. Den personliga fasaden delar Goffman in i

uppträdande och manér (ibid. s. 28-35, 2006). Uppträdande är den del som beskriver vilken

social status som individen har och som påverkar hennes beteende. Manér kan ses som den

del där individens val av roll som hon valt för den specifika situationen/framträdandet. När

det gäller den personliga fasaden förväntas det finnas en överensstämmelse mellan

uppträdande och manér. Detta betyder att om en person har en högre social status än de hon

agerar med också agerar utefter detta. Det är dock inte alltid så att det finns en

överensstämmelse mellan uppträdande och manér. Exempel på detta kan vara att en person

med högre social status än de hon agerar med agerar på ett sådant sätt som inte hör samman

med vad som förväntas av henne. Goffman menar också att det finnas ett samband mellan

uppträdande, manér och inramning. Detta samband hjälper till att skapa och definiera ideala

specifika situationer, detta medför dock också att det synliggörs när ett framträdande bryter

mot idealet (ibid. s. 28-72, 2006).

4.2 Team

Begreppet team använder Goffman för att benämna en samling individer som på något sätt

agerar tillsammans i ett framträdande. Relationen mellan teamets medlemmar grundar sig i att

de alla har samma avsikt med framträdandet. Detta gör att de samarbetar utefter uppsatta

normer för att framträdandet ska ses som trovärdigt. Medlemmarna i teamet består således av

individer som är ömsesidigt beroende av varandra för att framställa en specifik definition av

en situation. Detta kan benämnas som ett dramaturgiskt samarbete (ibid. s. 73-96, 2006). När

ett team agerar i ett framträdande finns det dock risker för att en, eller flera, av medlemmarna

i teamet på något sätt skadar framställningen. Medlemmarna i teamet måste således lita på

varandra så att de inte bryter mot de uppsatta normerna för framträdandet. Det kan också

sägas att även om teamets medlemmar består av individer med olika social status, och därför

har olika personliga fasader, står de enade bakom teamets framställande. Framställandet av

teamets framträdande är dock viktigare än personliga åsikter då det handlar om teamets

samlade trovärdighet. En teammedlems personliga åsikter kan ibland skilja sig från övriga

teamets, det gäller då för individen att inte agera på ett sådant sätt som går emot teamets

- 22 -

normer. I teamet råder det således en slags förtrolighet mellan teamets medlemmar. Detta

betyder att teamet måste samarbeta och de slår därför vakt om teamspecifika hemligheter som

de använder för att definiera olika situationer. Dessa hemligheter utgör de beståndsdelar som

skiljer medlemmarna i teamet åt från dem som inte är medlemmar i teamet. Teamets

medlemmar bör inte heller kritisera varandra öppet inför publiken, detta kan nämligen skada

framträdandet och teamets trovärdighet. En medlems roll i teamet kan dock tas ifrån henne

genom att de andra undanhåller teamets ställningstaganden och synpunkter (hemligheter) i

specifika situationer (ibid. s. 73-96, s. 149-206, 2006).

4.3 Regioner

Region är ett begrepp som Goffman använder sig av för att förklara en plats som till viss del

styrs av någon form av begränsning som är av betydelse för den sociala ordningen.

Begränsningen kan vara visuell, det vill säga att det som utspelar sig på platsen inte är hörbart

för vissa individer medan det kan vara möjligt för individerna att se vad som utspelas. Det kan

dock också vara så att begränsningen är auditiv, det vill säga motsatsen till det föregående

exemplet, att vissa individer kan höra men inte se vad som utspelas. Den tredje begränsningen

är en plats där vissa individer inte kan ta del av det som utspelas vare sig visuellt eller

auditivt. I en region är det oftast bara ett framträdande som utspelas åt gången, det finns dock

tillfällen då det utspelas flera framträdanden samtidigt (ibid. s. 97-125, 2006). Detta kommer

att belysas längre fram i texten.

Goffman särskiljer begreppet regioner i tre olika delar, främre och bakre regionen samt

utsidan. Den främre regionen kan kopplas samman med det som tidigare har behandlats om

inramning. Det vill säga att ett framträdande som äger rum i den främre regionen innefattar en

fysisk plats som inverkar på individens trovärdighet och där det finns individer att agera inför

(en formell verksamhet). När ett framträdande sker i den främre regionen försöker den

agerande individen ge uppfattningen av att hans agerande bevarar vissa normer. Goffman

delar in dessa normer i två övergripande grupper; hövlighetsnormer och anständighetsnormer.

Hövlighetsnormer innefattar på vilket sätt den agerande individen talar och gestikulerar inför

de han agerar. Anständighetsnormer omfattar hur den agerande individen beter sig när han är

inom hör- eller synhåll för de individer han agerar inför (ibid. s. 97-125, 2006). När det gäller

det som Goffman kallar för anständighetsnormerna så delas dessa in i två olika typer, de

moraliska och de instrumentala normerna. De moraliska normerna innefattar regler och

- 23 -

normer så som exempelvis att inte störa andra, sexuellt ofreda andra eller att visa respekt för

vissa institutioner etc. När det gäller de instrumentala normerna omfattar dessa normer mer

skyldigheter som kommer i samband med något annat, exempelvis arbetsmoral eller att vara

lojal mot en vän. Båda dessa typer av normer påverkar dock den agerande individen på ett

liknande sätt, det vill säga de används av individen för att skilja på rätt och fel beteende. Det

framträdande som sker i den främre regionen är synligt för alla och det är därför av stor vikt

att upprätthålla de givna normerna (ibid. s. 97-125, 2006).

När det gäller den bakre regionen så menar Goffman att detta är en plats där det som sker i

den främre regionens framträdande kan uttryckas på ett annat sätt, inom ramen för en

informell verksamhet. I den bakre regionen kan det vara tillåtet att bryta mot de normer som

styr framträdandet i den främre regionen. Den bakre regionen tillåter att agerande individer

eller team öppet ventilerar sina personliga fasader. Till skillnad från den främre regionen kan

de agera utan att vara rädda för att avslöja hemligheter om teamet eller riskera att sakna

trovärdighet i sin rollframställning. Det är även i den bakre regionen som rollpresentationer

för framträdanden i den främre regionen förbereds och tränas. Gränsdragningarna mellan den

främre och bakre regionen är ofta satta av fysiska ramar (byggnader, väggar etc.). Det kan

dock vara så att gränserna mellan regionerna inte är totalt utestängda från varandra, de kan

även antingen vara auditivt eller visuellt avgränsade/begränsade (ibid. s. 97-125, 2006).

Den tredje regionen, utsidan, kan beskrivas som de föreställningar individer har om vilken typ

av agerande och i vilken region (främre eller bakre) som ett dolt framträdandet sker i. Detta

kan vara att individer förknippar en specifik byggnad/inrättning (exempelvis ett fängelse, en

idrottsarena etc.) med ett visst framträdande. Det vill säga att ett specifikt framträdande

existerar men att det inte är synligt för tillfället. Sammanfattningsvis kan det sägas om

regioner att det i den främre regionen gäller att ”hålla masken” medan känslorna kan ”flöda

fritt” i den bakre regionen (ibid. s. 97-181, 2006).

4.4 Hemligheter och diskrepanta roller

När en individ eller ett team agerar i ett framträdande gäller det således att försöka

upprätthålla de normer och regler som definierar och organiserar den specifika situationen och

inramningen. Då det hela tiden krävs av de agerande att upprätthålla specifika normer gör

detta också att framträdandet kan bli bräckligt vilket kan leda till att framträdandets

- 24 -

trovärdighet ifrågasätts. Publiken som det ageras inför bör inte heller få ta del av det som

utspelar sig i den bakre regionen eller teamets hemligheter då detta kan göra att publiken

tvivlar på framträdandets trovärdighet. Hemligheterna och normerna är nämligen det som

definierar skillnaderna mellan medlemmarna i teamet och publiken som de agerar inför (ibid.

s. 126-148, s. 182-206, 2006). Teamets hemligheter består enligt Goffman av tre olika typer;

mörka hemligheter, strategiska hemligheter och inside-hemligheter. Mörka hemligheter är det

som omfattas av den bild som teamet försöker upprätthålla av sig själva. Strategiska

hemligheter är de egenskaper och intentioner som teamets framträdande baseras på. När det

gäller inside-hemligheter omfattas dessa av det som definierar en medlem av teamet, det vill

säga vad det är som skiljer en teammedlem från andra individer. De ovan nämnda hemligheter

som teamet försöker bevara är således saker som teamet måste undanhålla för dem som de

agerar inför (ibid. s. 126-148, 2006).

Det finns dock andra risker med att försöka bevara ett teams hemligheter, mer än utomstående

faktorer. Det kan nämligen också finnas hot mot teamets hemligheter inom själva teamet och

dess medlemmar. En teammedlem kan således utgöra ett sådant hot, en roll som en sådan

medlem agerar i definierar Goffman som diskrepanta roller. En diskrepant roll är en roll som

är motstridig till det som det övriga teamet försöker att upprätthålla. Goffman menar att det

finns flera olika typer av diskrepanta roller, två av dessa är; angivaren och lockfågeln.

Angivaren är en individ som först låtsas vara en teammedlem, och som delar de hemligheter

teamet har, för att sedan förråda och synliggöra dessa hemligheter för alla. En teammedlem

behöver dock inte först ha till avsikt att förråda teamet men kan under tiden ändra sina

intentioner till att ta på sig angivarens roll. Angivarens avsikter med förräderiet kan också

variera från ekonomiska vinster, politisk uppfattning eller sociala skäl etc. När det gäller

lockfågeln så är detta en individ som agerar som en publikmedlem, men i själva verket är en

teammedlem. Denna typ av roll används för att förstärka (öka trovärdigheten) av ett teams

framträdande genom att lockfågeln påverkar, genom att vara en del av, de individer som

agerandet sker inför (ibid. s. 126-148, 2006).

4.5 Avslutning – det dramaturgiska perspektivet

När individer agerar utefter en specifik roll gör hon således detta för att hon har kunskap om

en specifik social situation och hon vill bevisa för sin publik att hon har förståelse för

situationen. Då det är upp till publiken att avgöra om hennes agerande är trovärdigt eller inte

- 25 -

är det av största vikt att presentera rollen på ett korrekt sätt. Att framställa rollen på ett korrekt

sätt är således av största vikt för framträdandets trovärdighet. Om individen inte ses som

trovärdig av publiken i sitt agerande riskerar hon således att framstå som en individ som så att

säga har ”tappat masken”. Det vill säga att den agerande individen inte kan upprätthålla den

bild av sin självpresentation som hon har framställt i agerandet. Att inte ses som trovärdig av

sin publik är det ofördelaktigaste som kan ske i rollframställandet. Detta kan nämligen göra

att den agerande individen förlorar sin plats i gemenskapen eller ännu värre, hon förlorar sin

identitet i ett specifikt sammanhang (ibid. s. 25-206, 2006).

5 Metod

5.1 Val av metod

Teoriavsnittet har haft till syfte att bidra med förståelsen för hur supportrars beteende,

agerande och vad slags självbilder som kännetecknar dem kan tolkas. Undersökningen har

dock också till syfte att undersöka individers, som på ett eller annat sätt uppfattar sig själva

som supportrar, självbilder om att vara supporter. För att kunna erhålla dessa självbilder hos

supportrar har kvalitativa intervjuer valts som metod. Avsikten med denna metod är att kunna

erhålla specifik data så att undersökningens frågeställningar och syfte besvaras på bästa sätt

(Gratton & Jones, 2004). Kvalitativa intervjuer benämns ofta som ett möte mellan en eller

flera individer och en intervjuare där den sistnämnde försöker få fram svar på specifika frågor

(Kylén, 2004). Den kvalitativa intervjuns övergripande avsikt är att bidra till förståelsen av

den intervjuades relation och förhållning till ett specifikt problemområde. Kvalitativa

intervjuer försöker erhålla kvalitativa kunskaper istället för att erhålla ett kvantifierat vetande

(Kvale, 1997). Kvalitativa kunskaper är det centrala i den kvalitativa intervjun och syftar till

att finna kvalitativa tendenser eller mönster. Det är således upp till undersökningen

(intervjuaren) att tolka de svar som ges i de kvalitativa intervjuerna för att besvara

undersökningens frågeställningar, istället för att söka ett konstaterande av hur ett

problemområde ser ut. Den kvalitativa intervjun är också ofta upplagd kring teman som det

diskuteras kring istället för att innehålla specifika frågor som är mer eller mindre

strukturerade (Kvale, 1997). För att kunna besvara undersökningens frågeställningar (Vad

slags självbilder kännetecknar supportrar, vad kännetecknar deras beteenden? Skiljer sig

supportrars beteenden från övriga åskådares beteenden?) konstruerades en intervjuguide med

tematiska mönster (se bilaga B). Intervjuguiden innehåller en rad uppsatta teman av

- 26 -

ämnesspecifik natur relaterade till supporterskapets innebörder. Detta gjordes för att kunna

erhålla nödvändig data på ett tillfredsställande sätt.

5.2 Avgränsningar och urval

Valet av intervjupersoner har skett utifrån ett strategiskt urval för att kunna finna lämpliga

individer för undersökningen. Ett strategiskt urval är ett urval som grundar sig på att ett antal

kriterier satts upp för att finna lämpliga intervjupersoner för undersökningen. Kriterierna kan

till exempelvis innefatta ålder, kön, socioekonomisk ställning etc. (Trost, 1994). Fenomenet

supportrar består idag av, som vi skall gå närmare in på framöver, en omfattande heterogenitet

och det kan således därför också existera ytterligare kategorier och varianter av supportrar

som undersökningen inte innefattar. Detta är dock något som vidare forskning inom området

eventuellt kan utröna.

För att kunna undersöka fenomenet fotbollssupportrar, dess komplexitet och den rådande

differentieringen, var det således nödvändigt att finna lämpliga intervjupersoner. Dessa

intervjupersoner bestämdes till att omfatta individer som på ett eller annat sätt definierar sig

själva som fotbollssupportrar. För att kunna nå dessa individer var det tvunget att analysera

vilka olika typer och former av supporterskap som existerar. Peitersen (2004) menar bland

annat att olika individer kan drivas av olika engagemang för att se en match och att detta

också kan sammankopplas till det engagemang gällande (det fysiska) agerandet som en

individ visar i samband med en match. En individ som sitter stilla under de nervkittlande

delarna av en match har troligtvis ett mindre engagemang för utgången av matchen än en

individ som fysiskt ”lever sig in i matchen” (Peitersen, 2004). Det finns också olika faktorer

som avgör vad en supporter anser viktigt med själva supporterverksamheten, dessa faktorer

kan enligt Damsgaard, Dengsøe och Jensen (1997) bland annat vara gemenskap, livsstil och

god stämning på arenan. Det kan således finnas flera olika typer av individer som omfattas av

fenomenet supportrar och dessa kan i sin tur ha olika typer av självbilder av sig själva som

supportrar.

Mot bakgrund av den heterogenitet som fenomenet supportrar omfattar borde

intervjupersonerna således bestå av individer som på något sätt antingen deltar regelbundet

eller oregelbundet i supporterverksamheter. Med supporterverksamheter menas här att besöka

fotbollsmatcher mer eller mindre regelbundet, vara engagerad i ett specifikt fotbollslags mot-

- 27 -

respektive medgångar, vara insatt i fotbollsverksamheter och ha generell kunskap om fotboll.

För att finna lämpliga intervjupersoner för undersökningen valdes två huvudgrupper ut, den

första benämndes som officiella supportrar, den andra gruppen benämndes som övriga

supportrar. Detta gjordes för att enkelt visa på den omfattande heterogenitet som fenomenet

supportrar innefattar. Gruppen officiella supportrar bestämdes till att omfatta individer som

tillhör en supporterförening till ett Allsvenskt lag (Bilaga A). Allsvenskan är den högsta

serien inom svensk fotboll och innefattar år 2008 16 stycken lag. Av de 16 Allsvenska lagens

supporterföreningar valdes fem ut för undersökningen. Dessa supporterföreningar var AIK

(Stockholm), Helsingborgs IF, Kalmar FF, Malmö FF och GIF Sundsvall. Individer från dessa

fem föreningar valdes således ut för att representera gruppen officiella supportrar. Det bör

dock klargöras att dessa individer inte på något sätt representerar alla de supportrar som är

knutna till respektive supporterförening eller Allsvensk fotbollsförening. Intervjupersonernas

värderingar, synpunkter och tankar ska således enbart ses som individuella åsikter, dock

åsikter som en officiell supporterindivid.

Då det även finns andra (än de officiella supportrarna) typer av individer som definierar sig

själva som supportrar var det således nödvändigt att även ta med dessa i undersökningen. Den

andra gruppen, övriga supportrar, har tagits med för att ytterligare visa på den komplexitet

som fenomenet omfattar. Då supportrar till lag i den högsta serien tagits med var det därför

intressant att ta med supportrar från de lägre divisionerna. Detta för att se om de finns några

klara skillnader mellan supportrar från olika divisionstillhörigheter. På samma sätt kan det

tänkas att supportrar till lag i den högsta divisionen drivs av ett annat slags engagemang

(Peitersen, 2004) än andra typer av supportrar. I undersökningen blev därför även supportrar

som drivs av olika slags engagemang (ibid. 2004) också väsentliga att ta med för att visa på

den komplexitet som fenomenet fotbollssupporter innefattar. När det gäller en individ med

högt engagemang kan denna definieras som en individ som regelbundet besöker/ser

fotbollsmatcher och är i hög grad påverkad av matchens utgång och har starka känslor och

kopplingar till ett specifikt lag (ibid. 2004). En individ med lågt engagemang kan definieras

enligt följande; inte se/besöka fotbollsmatcher regelbundet, vara mer eller mindre opåverkad

av matchens utgång och inte nödvändigtvis ha en stark känsla för ett specifikt lag. För att

ytterligare visa på fenomenets differentiering och komplexitet har ännu en typ av supportrar

tagits med. Denna typ kännetecknas främst av den tekniska utvecklingen av massmedier

vilket har lett till att en ny kategori supportrar kan urskönjas. I undersökningen kommer denna

kategori att kallas TV-supportrar. Det bör även här påpekas att de intervjupersoner som tillhör

- 28 -

kategorin övriga supportrar först och främst endast representerar sina egna individuella

värderingar, tankar och synpunkter. Det kan således inte göras en generalisering av olika typer

av supportrar, de kan däremot synliggöra tendenser och visa på den komplexitet som

fenomenet supportrar omfattas av.

5.3 Genomförande

För att få kontakt med lämpliga intervjupersoner var en insamling av kontaktinformationer

nödvändig. De Allsvenska fotbollsklubbarnas hemsidor söktes igenom efter lämpliga

kontaktpersoner till deras respektive officiella supporterföreningar. Därefter kontaktades ett

antal individer (medlemmar) från de fem utvalda supporterföreningarna (AIK, Helsingborgs

IF, Kalmar FF, Malmö FF och GIF Sundsvall) för en första kontakt. Fyra individer (från AIK,

Malmö FF, Kalmar FF och Helsingborgs IF) sa sig vara villiga att deltaga i undersökningen,

en kunde inte kontaktas (GIF Sundsvall) och föll därmed ut ur undersökningen.

Undersökningen kom således att omfatta supportrar knutna till fotbollsföreningarna AIK,

Helsingborgs IF, Kalmar FF och Malmö FF. Det visade sig dock relativt snabbt att det inte

skulle kunna gå att genomföra alla intervjuer genom personliga möten. Lösningen blev att det

i två fall var nödvändigt med korrespondens via e-post, en intervju genomfördes via telefon

och en intervju genom ett personligt möte. När det gällde övriga tre intervjupersoner i

undersökningen, supporter med lågt engagemang, supporter från lägre divisioner och Tv-

supportern kontaktades dessa genom ett personligt nätverk av, för undersökningen, relevanta

individer. Varje intervju pågick under en tidsperiod som sträckte sig mellan cirka 30 och 60

minuter. Inledningsvis fick de berätta om sig själva, därefter diskuterades de i intervjuguide

uppsatta teman. Intervjuguiden (se bilaga B) konstruerades efter att en stor faktainsamling om

supportrar gjorts, detta för att se vilka ämnen, aspekter och faktorer som skulle kunna främja

och vara av nytta för undersökningens syfte och frågeställningar. För att få intervjuobjekten

att svara så uttömmande som möjligt kompletterades diskussionen med följdfrågor när det var

nödvändigt. När alla intervjuer var genomförda behandlades de för att ge en tydligare bild och

för att icke-relevant data skulle kunna sorteras ut. Efter en genomgång av intervjuerna kunde

vissa mönster utläsas av svaren och de kategoriserades därför utefter undersökningens

frågeställningar. För att kvalitetssäkra arbetet var det också nödvändigt att kontinuerligt gå

tillbaka till intervjusvaren för att se om någonting har förbisetts (Gratton & Jones, 2004). I

presentationerna av intervjuerna kommer intervjupersonernas individuella värderingar,

synpunkter och tankar om supporterskap att analyseras. Intervjupersonerna har dessutom

- 29 -

tilldelats pseudonymer för att inga klara kopplingar ska kunna göras mellan en specifik

intervjuperson och sin specifika supporterförening. Detta har gjorts för att skapa en

anonymitet, dels för att ingen individ ska kunna pekas ut och identifieras. Dels för att skydda

intervjupersonernas egna värderingar, synpunkter och tankar om supporterskap.

5.4 Källkritik

I undersökningen har bara fakta och data medtagits som ansetts vara relevant för ämnet och

att det kommit från en trovärdig källa, detta för att säkerställa undersökningens kvalitet. Vid

undersökningar är det viktigt att se till vissa faktorer för att kvalitetssäkra sitt arbete. Detta

kan göras genom att se på undersökningens validitet och reliabilitet. Med validitet menas att

insamlade uppgifter, fakta och information ifrågasätts för att se om de är relevanta,

användbara och nödvändiga. Kontrollen av validitet sker genom en jämförelse av den

insamlade informationen med undersökningens syfte (Gratton & Jones, 2004). De

problemställningar som kan uppkomma när det gäller validitet kan annars dock innebära att

relevant fakta råkar förbises eller att dess betydelse negligeras. Det är därför av största vikt att

göra fortlöpande uppföljningar av undersökningens validitet. Detta är något som har varit en

kontinuerlig process i undersökningen där teorin, historiken och tidigare forskning hela tiden

haft en nära anknytning till undersökningens frågeställningar.

Den andra faktorn för att kvalitetssäkra undersökningen är reliabilitet och innebär egentligen

tillförlitlighet. Tillförlitligheten rör dels insamlad information, fakta och data, dels vilken

källa som materialet kommer ifrån. Informationen bör också vara så sakligt och opartiskt

återgiven som möjligt (Gratton & Jones, 2004). Detta har gjort att den litteratur, de

elektroniska källor och den personliga informationen som påträffats under arbetets gång hela

tiden granskats hårt. Då flera av undersökningens intervjuer skett via telefon eller som i ett

par fall, korrespondens via e-post, kan betydelsefull information ha missats. Detta kan bero på

att intervjusubjekten visat en synpunkt och åsikt genom språkbruket/ordvalen men på samma

gång använt sig av kroppsspråk eller gester som tenderat en annan åsikt. Detsamma kan sägas

om de skriftliga svar som lämnats, dessa kan nämligen tolkas annorlunda beroende på hur

mycket utrymme de intervjuade har haft att förtydliga och förklara sig. Det kan dock sägas att

när tvivel eller frågetecken kring lämnad fakta stötts på har följdfrågor via e-post eller frågor

om förtydligande alltid förekommit.

- 30 -

6 Analys – Fotbollssupportrar

I denna del kommer de kvalitativa intervjuerna som genomförts med supportrar redovisas och

analyseras. Intervjuerna kommer att analyseras genom Erving Goffmans dramaturgiska

perspektiv för att synliggöra och förklara fenomenet supportrar och dess komplexitet och på

så vis tydliggöra hur supportrarna definierar sig själva och andra som supportrar. Först

kommer fyra stycken intervjuer med individer som vi vanligtvis (jfr Peitersen) brukar

förknippa med fenomenet supportrar. Det vill säga de som tidigare benämnts som officiella

supportrar. Dessa deltar regelbundet i supporterverksamheter i samband med deras specifika

lags matcher. De fyra individerna är supportrar till de Allsvenska lagen; AIK (Stockholm),

Helsingborgs IF, Kalmar FF, och Malmö FF. Efter de inledande intervjuerna med de officiella

supportrarna kommer intervjuer med individer som representerar andra slags supporterskap

att presenteras. Dessa är; supporter - lågt engagemang, supporter – lägre divisionstillhörighet

samt TV-supporter, det vill säga undersökningsgruppen övriga supportrar.

6.1 Supporter – Malmö FF

Malmö FF-supportern heter Patrik, är 23 år gammal, ensamstående och studerande. Patriks

intresse för klubben började någon gång under hans tidiga skolår:

”Den första match jag såg, kring 8-9 år, hade fått fribiljetter från Malmö FF till vårt

fotbollslag. Det var väl den första direkta kopplingen till Malmö FF, blev inget jättestort

intresse direkt, kanske det inte blir när man är 8 år. 1997 blev jag genuint intresserad och

följde laget”.

Att det blev Malmö FF anser han dock bero på den lokala identifikationen, att Malmö FF är

det stora laget i regionen och skapar därför lokal anknytning. ”Man identifierar sig i och med

att man är skåning och malmöit…”. Patrik menar också att det finns en stark känsla av

identitet mellan staden, laget och supportrarna; ”Identifikationen med Malmö FF och Malmö

stad och mina medsupportrar är så stor alltså, det är det som är det bästa med

supporterskapet. Det finns en stark identifikation med det man håller på, de man umgås

med”. Han säger också att den gemenskap som finns mellan supportrar är viktig för

identifikationen.

- 31 -

På frågan hur han är aktiv som supporter får jag svaret att detta kan se olika ut för olika

matcher; ”Om det är en riktigt stor match, en toppmatch i guldstriden i Allsvenskan eller om

det är ett Champions League kval så är man mentalt förberedd, tänker mycket på matchen,

ser fram emot den. Tankarna, planering inför match, mycket mer minutiös än bara en match i

mängden i Allsvenskan”. Vart de samlas innan match, vilka som är där och intensiteten av

deras agerande styrs således av den specifika matchens betydelse. ”Vad man ska göra, vart

man ska samlas, vem man ska samlas med, boka bord någonstans, ifall man ska peppa upp

stämningen på Internet, skicka sms till sina polare, tagga upp inför match och verkligen visa

vart skåpet ska stå”. Väl på plats handlar det främst om gemenskap (dela minnen och

erfarenheter, samtala om framtiden) och identifikation (lokal anknytning, känslor för laget)

med andra Malmö FF supportrar.

När det är matchdag samlas Patrik och hans medsupportrar oftast två till tre timmar innan

match i en park, på en pub eller liknande. Väl där diskuteras inte bara möjliga scenarios för

matchens utgång utan även saker som hänt i det vardagliga livet. ”Det är väl inte

fotbollen/matchen i sig som bara är viktigt eller hur det går, det är också kulturen,

gemenskapen. Man identifierar sig men sina medsupportrar och har väldigt roligt ihop. Det

blir mycket gamla minnen, nostalgi… framtiden och hur det kommer att gå nu”. Den

gemenskap som finns kan också ges uttryck i kollektiva handlingar; ”Möllan, som många som

är aktiva i kulturen MFF innan match samlas, är den traditionella vandringen från Möllan

genom Pildammarna fram till Stadion som är ganska klassisk, som man går med sina

medsupportrar”.

På frågan om vad en supporter är svarar han; ”Att man håller på ett lag, sen på vilket sätt man

uttrycker det kan skilja sig hur mycket som helst. Det finns så många subkulturer inom

supporterkulturen. Ett stort intresse runt omkring, det skapas ju olika inriktningar. Det finns

ju Ultras, Casuals, brittisk influerade, det finns så många inriktningar”. Han säger också att;

”Det finns ju de som sitter hemma till kvart i sju och sen går på match, det är ju också

intressant…”. När jag ber honom utveckla detta svar säger han; ”Finns de som sitter på

Södra [Södra läktaren på Malmö Stadion där många sponsorer och inbjudna personer sitter,

min anm.] som kanske inte kallar sig supportrar men håller stenhårt på sitt lag, går dit några

minuter innan match”. På frågan om varför han tror att det kan skilja sig så mycket mellan

olika individer och deras engagemang och agerande på matcher svarar Patrik; ”Fotboll är en

så stor sport som engagerar så många människor, då blir det naturligt att det finns många

- 32 -

individer med olika personligheter och olika åldrar. Finns kanske inte så många 45-åringar

som klär sig som Ultras och inte så många 14-åringar som sitter på Södra”. På frågan om en

huligan kan vara en god supporter ges svaret; ”Faktiskt, det finns mycket fotbollsforskning

som pekar på det, fotboll har ju sina rötter i stor utsträckning i huliganism och folkfotboll,

[Folkfotboll var en våldsam förlaga till det vi idag kallar fotboll, min anm.]. det finns faktiskt

en naturlig koppling om man ser historiskt sett”. Han menar dock att tendenserna på senare

tid visat att våldet och dess koppling till fotboll börjat försvinna.

Den starka identifikation som finns mellan supportrar (till exempel lokal anknytning,

gemensamma intressen för Malmö FF, etc.) kan ses som om att en supporter agerar i en roll i

samband med match och matchuppladdning. Rollframställandet är således en individuell

självpresentation. Detta gör individen för att kunna delta i samlade supporterverksamheter på

ett, för den specifika situationen, lämpligt sätt. Då Patrik och hans medsupportrar samlas

innan match för att diskutera hur det kan tänkas gå på matchen, gamla fotbollsminnen eller

hur det kan tänkas gå i framtiden krävs det en viss typ av förståelse, erfarenhet och kunskap

för att kunna delta i framträdandet. Om en individ som deltar i detta framträdande saknar

kunskap om Malmö FF (namn på spelare, tränare, historia, etc.) eller om det är första gången

som individen besöker en match med Malmö FF så kommer denna individ inte att kunna ses

som en trovärdig supporter. Det bör dock sägas att han kanske inte ses som trovärdig

supporter i sammanhanget med ”erfarna” supportrar, utifrån sett (andra typer av supportrar,

spelare, etc.) kan han dock ses som trovärdig. När eller om nödvändiga kunskaper och

erfarenheter inhämtats gäller det således därefter för individen att presentera sig själv på ett

trovärdigt sätt som Malmö FF-supporter för att kunna bli en del av gemenskapen. När en

supporter i sin rollframställan inte lyckats övertyga sin publik som trovärdig riskerar

supportern att förlora sin plats i gemenskapen och sitt supporterskap. Patrik kommenterar

vidare att vissa individer kan sitta hemma innan match eller att de kommer till arenan bara

några minuter innan matchstart. Detta kan ses som att han anser att dessa typer av individer

inte skulle kunna kvalificeras till att räknas som supportrar, att de inte ses som trovärdiga i

agerandet som en Malmö FF supporter.

Patriks kommentar synliggör dock tydligt den heterogenitet som fenomenet supportrar

omfattar genom att visa att olika typer av supportrar kan ha olika självbilder av vad en

supporter bör kännetecknas av i agerandet som supporter. Rollen som Malmö FF-supporter

och vad som anses vara trovärdigt eller inte kan således se olika ut för olika typer av

- 33 -

supportrar. Trovärdigheten i rollframställningen beror också på vem som agerandet sker inför.

Detta är något som synliggörs när Patrik talar om de individer som sitter på Södra läktaren

(sponsorer, inbjudna gäster, etc.) eller individer från en subkultur (Ultras, Casuals etc.). Det

kan därför ses som att rollen som Malmö FF supporter kan se olika ut för vem eller vilka

typer av supportrar självpresentationen sker inför. Detta betyder således att det kan finnas

olika varianter att agera utefter i rollen som Malmö FF-supporter. Det finns enligt intervjun

också individer som agerar som Malmö FF-supportrar men inte anses vara det då de bryr sig

mer om att vara en del av en gemenskap än i att stötta ett lag. Det kan således tolkas som att

denna typ av individer agerar i rollen som Malmö FF-supportrar men att de inte anses

trovärdiga i sitt framträdande.

Att det finns individer som inte anses som trovärdiga i sitt framställande av sig själva som

supportrar kan ses bero på två saker. För det första, det finns olika typer av supportrar som har

olika självbilder och föreställningar (hur ofta en match ses/besöks, hur länge individen varit

supporter, typ av supporter, etc.) om vad som kännetecknar en supporter. När det synliggörs

en skillnad mellan dessa olika typer av supportrar skapas också frågor om supportrarnas

trovärdighet dem emellan. För det andra, supportrar som deltar i supporterverksamheter kan

även bryta sin egen trovärdighet som supporter inom sin egen grupp av supportrar. Detta gör

individen genom att agera på ett sådant sätt som inte accepteras av den grupp av supportrar

som han tillhör. Detta kan ses i Patriks exempel när en 45-åring klär sig som en Ultras och

agerar våldsamt, eller när en 14-åring sitter på sponsorläktaren.

Intervjun med Patrik synliggör den heterogenitet som fenomenet supportrar omfattas av. Detta

ses bland annat genom att det krävs en specifik rollkunskap för att kunna ta del av ett

supporterframträdande. Det finns också en komplexitet med att individer som vill ta del av ett

supporterframträdande har olika självbilder av vad som kännetecknar en supporter och att

dessa styrs av olika normer och intressen. Individernas olika typer av normer och intressen

kan bland annat handla om graden av engagemang (se Peitersen, 2004) för det specifika laget

eller att andra former av uttryckssätt används. Vad som kännetecknar en Malmö FF-supporter

kan således omfatta en rad olika typer av individer med en rad olika definitioner av vad det är

som står på spel, den sociala ordningen eller trovärdigheten i agerandet. I intervjun med Patrik

framgår det också att den typ av supporter som huliganen utgör kan ha en naturlig plats inom

fotbollsväsendet. Han menar att det finns, sett till historiska aspekter, en naturlig koppling

mellan våld och fotboll. Detta är även något som tidigare forskning gör gällande (se Taylor,

- 34 -

1992, Andersson & Raadman, 1998). Att våldet inom fotbollen har börjat mattas av (i relation

till 1900-talet) kan eventuellt förklaras med att det utbredda våldet i samhället har minskat i

sin omfattning. Det kan nämligen tänkas att de moraliska aspekterna i samhället har ändrats

under tidens gång.

6.2 Supporter – Helsingborgs IF

Supportern till Helsingborgs IF heter Mikael, är 26 år gammal och sambo. Han arbetar med

utvecklingsarbete på ett medelstort företag. Mikaels intresse för Helsingborgs IF startade då

hans far började ta med honom på matcher när han var i tioårsåldern. Att det var Helsingborgs

IF som blev hans favoritlag ser han inte som ett val, utan att det blev så ”naturligt”. På frågan

om vad en supporter är svarar han enligt följande;

”Supporter kommer givetvis från support, och således är alla personer som stöttar och har

känslor för ett lag supportrar. En äkta supporter är en person som oavsett hur det går för

laget fortsätter följa dem och stötta dem efter bästa förmåga”.

Han anser dock att det finns flera olika typer av supportrar och att de ger uttryck för detta på

olika sätt. ”Alla som står i klacken är supportrar, de äldre herrarna i HIF-Vänner som drar

in en massa pengar till ungdomsverksamheten är definitivt supportrar… Sponsorer KAN vara

supportrar. De som ser sponsringen som en ren marknadsföringsgrej är inte supportrar, men

de som sponsrar för att hjälpa laget till framgång utan större tanke på vad man får tillbaka är

supportrar”. Att uttrycka sitt supporterskap anser han är något som kan se olika ut för varje

individ och grundar sig främst på ålder, livserfarenhet och social bakgrund. ”Jag anser att

man ska göra sitt bästa utifrån sina förutsättningar, sedan kan man givetvis stötta på olika

sätt. Något som är väldigt viktigt är också en ömsesidig respekt mellan olika typer av

supportrar, så att det inte blir att man klankar ner på ”busarna i klacken” eller ”den gnälliga

gubbmaffian”. Han anser dock att en individ som på något sätt skadar klubben inte egentligen

borde kallas för supporter, ett exempel på denna typ kan vara huliganen. ”Huliganer kan

givetvis vara precis lika duktiga som alla andra på att köpa biljetter, skapa stämning på

matcherna och liknande, men orsakar samtidigt badwill för klubben och merkostnader i form

av säkerhetsarrangemang”. Han menar vidare att mot bakgrund av ovanstående exempel att

en ”äkta” supporter är en individ som stöttar och följer ett lag i både med- och motgångar

efter sin egen förmåga. Att fotboll engagerar människor tror han har att göra med att väldigt

- 35 -

starka känslor skapas inom idrott. ”Alla starka känslor finns representerade inom fotbollen,

och det kan svänga fort mellan dem. Dessutom medför supporterskapet ett kamratskap som är

mycket svårt att hitta på andra ställen”. Detta kamratskap menar han är väldigt starkt och att

detta till stora delar grundar sig på att supportrar delar så många känslor och upplevelser

tillsammans. ”… kamratskapet mellan supportrar är väldigt stark. Det blir så när man är

med om så mycket tillsammans. Medgångar, motgångar, bortaresor… Det blir en andra

familj”. På frågan om det starka kamratskapet mellan supportrar kan brytas svarar han; ”Det

finns tillfällen i svensk supporterhistoria då man brutit med varandra, men det är framförallt

när det är olika typer av supportrar, till exempel grupper för respektive emot fri pyroteknik

och liknande”.

I intervjun med Helsingborgs IF-supportern Mikael synliggörs också en uppfattning av

heterogeniteten som fenomenet supportrar präglas av. Det framkommer tydligt att Mikael

menar att det finns olika typer av supportrar (klacken, äldre herrar, sponsorer, etc.) som agerar

och ger uttryck för sitt supporterskap på olika sätt (verbalt, ekonomiskt, etc.). Heterogeniteten

uppfattas dock också vara accepterad bland supportrarna, detta kan ses i intervjun om att de

olika typerna av supportrar, enligt Mikael, bör visa varandra ömsesidig respekt.

Resonemanget visar att det inte bara är ett specifik agerande inom en grupp av supportrar som

existerar utan att det också finns olika normer hur ett agerande mellan olika typer av supporter

bör se ut. Mikael menar att varje supporter bör agera utefter sina egna förutsättningar. Detta

betyder att en vidare bild av vad som kännetecknar en supporter kan ses. Då supportrar, enligt

Mikael, bör agera efter deras egna förutsättningar kan detta ses som att det finns tydliga

sociala ordningar som också accepteras av de olika typerna av supportrar. Under ett

supporterframträdande kan olika typer av supportrar således urskiljas utefter deras agerande,

det vill säga bland annat; ”…busarna i klacken…” och ”…den gnälliga gubbmaffian…”.

Detta visar att varje typ av supporter är en viktig komponent i helheten, (äldre herrarna bidrar

ekonomiskt, klacken bidrar med stämning) och att dessa ska accepteras. Han menar således att

de olika typerna av supportrar likväl ska ses som supportrar trots att de agerar och uttrycker

sitt supporterskap på olika sätt, det vill säga att en ömsesidig respekt mellan olika typer av

supportrar visas. Enligt intervjun kan således många olika varianter av supportrar existera och

de anses även vara en förutsättning för framträdandet i sin helhet. Exempel på detta är de

äldre supportrarna som bidrar med ekonomisk hjälp, klacken som bidrar med stämning,

sponsorer som (om de inte agerar för egen vinning) bidrar ekonomiskt och så vidare.

- 36 -

I intervjun framgår det också att gemenskapen mellan supportrar är en av de centrala delarna i

att vara supporter. Detta är något som kan synliggöras med Goffmans begrepp team.

Begreppet team används för att benämna en samling individer som på något sätt agerar

tillsammans i ett framträdande (Goffman, 2006). Teamet omfattar här de individer som

benämns som supportrar, det är dock så att det inom teamet finns olika typer av supportrar;

”de äldre herrarna”, ”busarna i klacken”, ”huliganerna” etc. Alla de olika typerna av

supportrar innefattas dock av ”det övergripande teamet” supportrar. Att vara deltagare i

teamet ”supportrar” kräver dock en viss kunskap om hur en supporter bör vara. Kunskapen

innefattar att kunna agera och uttrycka sig för att kunna ses som trovärdig i

självpresentationen som supporter. Agerandet och uttrycken kan innefatta allt från att kunna

reglerna för själva fotbollsspelandet, ha kunskaper om laget (spelare, tränare, historia, etc.)

eller att kunna texten till hejaramsor. Denna ”supporterkunskap” skulle kunna beskrivas som

att en roll spelas (Goffman, 2006). Idealtypen av rollen som supporter ser dock olika ut för

olika typer av supportrar. Trots att supportrarnas roller ser olika ut finns det dock

gemensamma drag; de är supportrar och de söker en form av upplevelse och gemenskap, de är

således medlemmar i samma team. Mikael talar vidare om den speciella gemenskapen som

existerar mellan fotbollssupportrar och att denna kan bero på att många olika känslor och

upplevelser delas. Gemenskap och identitet är också något som de danska sociologerna

Damsgaards, Dengsøes och Jensens (1997) forskning visat vara starka påverkansfaktorer för

en fotbollssupporters agerande och beteende. Då fotbollssupportern utsätts för varierande

känsloyttringar kan det antas att de ges olika specifika riktlinjer (att inte agera våldsamt, att

inte gnälla på laget, att inte kritisera andra typer av supportrar, etc.) som definierar hur ett

agera bör se ut i ett framträdande. Det kan därför också tolkas som om att de vill agera på ett

sådant sätt som inte bryter mot dessa riktlinjer. Exempel på hur dessa riktlinjer kan brytas kan

dock se olika ut. I Intervjun med Mikael framkom det att sponsorer som ses som supportrar

kan bryta mot dessa riktlinjer genom att inte värdesätta det specifika laget i första hand utan

enbart fokusera på de egna sponsorintäkterna. Det framkom också att de som benämns som

huliganer kan vara goda supportrar men om de utför våldsrelaterade handlingar så kan de

istället bidra till att skada klubben. Dessutom kan de individer som befinner sig i klacken å

ena sidan bidrar med god stämning men å andra sidan benämns som busar. Eller att de

supportrar som benämns som ”äldre herrar” å ena sidan bidrar med ekonomiska medel men å

andra sidan benämns som gnälliga. Detta resonemang visar på en vid komplexitet. Det verkar

således finnas beteenden och ageranden som dels kännetecknar en god sida av supportern och

dels en mindre god sida av densamme. Detta visar att den heterogenitet som fenomenet

- 37 -

supportrar omfattar består av en acceptans mellan olika typer av supportrar men att även ett

konfliktförhållande existerar, vilket ses när ett agerande eller beteende från en viss typ av

supporter går helt emot det accepterade agerandet och beteendet av en annan typ av supporter.

Det verkar dock som att när en supporter bryter mot uppsatta riktlinjer framkallas ett icke

önskvärt beteende och framträdandets trovärdighet kan ifrågasättas. Detta väcker frågan om

vems beteende och vilken grad av icke önskvärt beteende som antingen kan accepteras eller

inte accepteras. Kan det vara så att ett visst agerande som utförs av en viss typ av supporter

accepteras men inte när en annan typ av supporter utför samma agerande? Detta verkar till

stor del handla om invanda föreställningar (jfr Peitersen, 2004) av hur vissa typer av

supportrar beter sig. Genom detta resonemang kan det därför tänkas att äldre herrar antas vara

gnälliga, individer i klacken antas vara busar och att sponsorsupportern endast antas vara ute

efter egen vinning. Det finns dock också ett motsatt förhållande, det vill säga ett slags idealtyp

för vad en supporter bör kännetecknas av. I intervjun kan detta ses när Mikael talar om den

”äkta” supportern. Den ”äkta” supportern är enligt Mikael en individ som stöttar och följer ett

lag i både med- och motgångar och han gör detta efter egen förmåga. Att stötta laget är

således kärnan i individens trovärdighet (den sociala ordningen) i agerandet som supporter.

Det finns enligt intervjun dessutom en fara för supporterns trovärdighet för i vilken

utsträckning laget stöttas. Stöttandet får inte vara för litet eller för mycket, båda dessa

ytterligheter kan således påverka supporterframställandets trovärdighet. Trots att det finns en

acceptans i den rådande heterogeniteten finns det således också en tydlig dissonans mellan de

olika typerna av supportrar. Att vara en del i teamet handlar således dels om att ett stort antal

roller som supporter kan ageras utefter, dels att det måste finnas en förståelse av detta för att

kunna agera som supporter. När Crawford (2004) definiera en supporter som en individ med

någon grad av intensivt intresse för något, eller när Peitersen (2004) menar att graden av

engagemang avgör om individer kan definieras som åskådare eller supporter så visar detta

bara fragment av den omfattande komplexitet som fenomenet supportrar innefattas av. Detta

är något som ovanstående resonemang tydligt visar och som efterföljande intervjuer kommer

att synliggöra ytterligare.

6.3 Supporter – Kalmar FF

Kalmar FF-supportern heter Tomas, är 28 år, ensamstående och studerande. Att det blev

Kalmar FF som blev hans favoritlag tror han har att göra med geografiska band, det vill säga

att han bott i staden. På frågan vad en supporter är svarar han;

- 38 -

”Supporter är en person som håller på ett lag oavsett vad som händer i laget. Man ska kunna

påpeka fel till klubben, tränaren eller ledare, men ändå hålla på laget”.

Tomas anser däremot att det finns saker som man inte bör göra som supporter. Han menar att

det finns personer som håller på specifika spelare istället för ett lag. Detta ger han ett exempel

på; ”Många personer började hålla på Juventus [Juventus FC, fotbollslag i italienska Serie

A, min anm.] när Zlatan [Ibrahimovic, min anm.] spelade där, när sen Juventus hamnade i en

muthärva och Zlatan lämnade klubben för Inter [FC Internazionale, fotbollslag i italienska

Serie A, min anm.] bytte de till att hålla på Inter istället för Juventus bara för att Zlatan bytte

klubb, detta tycker jag är ett stort svek mot klubben”. Denna typ av individer anser han

utnyttja fotbollslagen och att det samtidigt är ett stort svek mot sina tidigare medsupportrar.

När vi senare under intervjun talar om medgångssupportrar [individer som endast är

supportrar till ett lag när det går bra för det specifika laget, min anm.] säger han att dessa

visserligen kan ses som individer som hjälper till att öka intresset för en klubb. ”De vill vara

en del av gemenskapen och det är de välkomna till att vara”. Tomas menar också att det dock

finns andra supportrar, de som han benämner fanatiska. Dessa kännetecknas enligt honom av

deras vilja att använda sig av våldshandlingar. Han menar dock att dessa likväl bör ses som

supportrar då de ofta är starkt engagerade i lagets med- och motgångar.

Att fotboll engagerar så många tror han beror på fotbollens enkelhet och att alla kan delta;

”Det krävs inga direkta saker, en boll. Sen tror jag också att alla gillar att ha något

gemensamt att diskutera kring. Analysera och diskutera, vad hände? Varför? Vad kan göras

bättre? Det handlar om gemenskap – något som skapar tillhörighet”. Tomas anser dock att

det finns tendenser som visar att definitionen av att vara supporter kan komma att förändras.

Detta tror han dels har att göra med att det konsumeras allt mer idrott via Internet och andra

massmedier. Dels tror han att detta kan bero på att de ekonomiska aspekterna blir allt mer

viktiga inom fotboll. ”Pengar styr, sponsorer och idrottsturister kan ta över på arenan –

supporterkulturen i den form vi har nu kan dö ut. I England är det ju nästan så redan,

supportrarna står utanför och de rika tar över”. Han säger också att den gemenskap som

finns mellan supportrar kan leva vidare trots den tekniska utvecklingen; ”På Svenskafans

[www.svenskafans.com är en Internetbaserad community för nordiska fotbollssupportrar, min

anm.] finns också gemenskapen, man pratar om matcher och så”. Tomas menar också att om

han sitter själv i sitt hem och ser en fotbollsmatch på TV känner han likväl ett stort behov av

att vara i förbindelse med andra individer. Denna form av gemenskap ges uttryck genom att

- 39 -

han sänder sms (Short Message Service) via mobiltelefonen till kamrater där han uttalar sig

om någon specifik händelse som utspelats i matchen. Han menar att detta är ett sätt att bevara

gemenskapen och samtidigt skapa en form av tillhörighet.

I intervjun med Kalmar FF-supportern Tomas framgår det även här att Goffmans begrepp om

team kan bidra till att öka förståelsen för fenomenet fotbollssupportrar och dess komplexitet.

När trovärdigheten i ett teams framträdande ifrågasätts av publiken kan detta således bero på

att en eller flera av teamets medlemmar bryter mot existerande riktlinjer för hur ett korrekt

beteende och agerande bör se ut. Dessa riktlinjer kan också innefatta hemligheter som teamet

(supportrarna) har för att kunna agera i framträdandet på ett trovärdigt sätt. Det som sades i

intervjun med Helsingborgs IF-supportern Mikael om den rådande komplexiteten med att

olika typer av supportrar styrs och kännetecknas av olika riktlinjer kan således tas till

ytterligare nivåer. Det verkar alltså vara så att supportrarna antar att det finns riktlinjer för hur

en viss typ av supporter bör agera och bete sig och att det finns upplysningar om att det kan

existera olika typer av supportrar. Detta skulle kunna förklaras med Goffmans begrepp om

teamets hemligheter. Teamets hemligheter kan omfatta agerande, beteende eller koder för hur

ett korrekt och trovärdigt framträdande som supporter bör se ut. Hemligheterna kan till

exempelvis innefatta att som supporter stödja sitt lag i både med- och motgång eller att ha

relevant kunskap för att kunna diskutera och analysera fotbollshändelser med övriga

supportrar. När en supporter bryter mot de av teamet uppsatta hemligheter, så kan detta brott

se olika ut och få olika konsekvenser för olika typer av supportrar. I intervjun med Kalmar

FF-supportern Tomas synliggörs en variant av att bryta mot teamets hemligheter. Nämligen

genom de individer som väljer att stötta en enskild spelare istället för ett lag (exemplet om

Zlatan Ibrahimovic när han lämnade Juventus FC för att börja spela för FC Internazionale).

Att enbart stötta ett lag för att en viss spelare för tillfället spelar i det specifika laget anser

Tomas vara ett svek mot lagets övriga supportrar. Detta kan förstås som att de individer som

väljer att stötta enskilda spelare istället för ett lag antingen inte har lärt sig, eller också bortsett

från teamets hemligheter om hur en supporter bör agera och bete sig. Det verkar dock som om

denna typ av individer trots allt även blir supportrar till det specifika laget som spelaren spelar

i, om än tillfälligt. Detta kan ses som att de maskerar sitt supporterskap till en enskild individ

genom att även stötta det lag som spelaren tillhör. Att göra detta kan ses som att dessa

individer vet att de bryter mot de hemligheter som teamet ”supportrar” innefattar men att de

gör det för att inte ses som icke trovärdiga supportrar. Detta kan således uppfattas som ett

svek eller även som, i värsta fall, förräderi mot laget. Enligt intervjun med Tomas kan

- 40 -

individer som bryter mot teamets hemligheter också innefatta de som utför våldsrelaterade

handlingar i samband med fotbollsmatcher. Denna grupp av individer innefattar den typ av

supportrar som ofta benämns som huliganer. Genom intervjun kan det dock också tolkas som

att det kan finnas ytterligare en problematik i och med huliganens deltagande i

supporterframträdandet. Våldsverkarna ses ofta som dedikerade supportrar som stöttar sitt lag

i med- och motgångar men som också har en sida som kan motarbeta trovärdigheten i övriga

supportrars framträdande. Detta visar att om teamets hemligheter om hur en supporter bör

agera och bete sig bryts kan detta påverka trovärdigheten i supportrarnas framträdande och det

kan således också göra att publiken ifrågasätter övriga supportrars trovärdighet.

Resonemanget ovan visar att det finns hemligheter inom teamet som existerar för att kunna

bestämma och definiera trovärdigheten hos supportrarnas framträdande inför deras publik.

Dessa hemligheter definieras av teamets medlemmar, det är dock så att teamet ”supportrar”

innefattar flera olika typer av supportrar som beskrivits tidigare. Detta kan betyda att en typ

av supportrar kan acceptera ett visst agerande och beteende samtidigt som andra typer av

supportrar inte accepterar det. Detta visar tydligt den komplexitet som fenomenet supportrar

innefattas av. Då det är publiken (som agerandet sker inför) som avgör framträdandets

trovärdighet krävs det således att teamet hela tiden strävar efter att samarbeta för att övertyga

sin publik. Detta gör att krav ställs på supportrarna att veta inför vilken typ av publik som de

olika typerna av supporterbeteende är accepterat respektive inte accepterat. Det är således en

fråga om att anpassa rätt beteende till rätt situation och för rätt grupp, när detta inte sker

beror det på att fel framträdande framställs inför fel publik. Det vill säga att till exempelvis;

inte vara supporter till en enskild spelare om dennes publik består av supportrar som bara

accepterar att ett helt lag, och inte en enskild individ, stöttas.

I intervjun med Tomas framgår det också att supportrar har ett behov av att vara i förbindelse

med andra supportrar, detta synliggörs när han talar om telefonkontakt under matchen eller att

diskutera matcher på diverse Internetbaserade communities. Det kan således sägas att

gemenskapen är en förutsättning för självpresentationen som supporter, det vill säga att få

legitimitet och erkännande för sin identitet som supporter genom andra supportrar.

- 41 -

6.4 Supporter – AIK

AIK-supportern heter Jarmo, är 37 år. Han är sambo och har ett barn, han arbetar med ett

klassiskt hantverksyrke. På frågan hur hans intresse för AIK startade svarar han; ”Jag

kommer inte ihåg riktigt hur intresset startade men jag har ett svagt minne av att det var mina

kompisar som var AIK:are. En skolkamrat var den som fick mig att börja gå på matcherna i

fotboll och hockey”. När han var runt 12 år gick han på sin första match; ”AIK – Örgryte i

fotboll. Tror att AIK vann med 1-0”.

På frågan vad en supporter är svarar han; ”För mig är en supporter en person som stöttar sitt

lag i med och motgång. Man visar även sina färger offentligt i form av klubbemblem eller

liknande. Kanske inte på daglig basis men ibland”. Senare utvecklar han att det också kan

finnas olika typer av supportrar. ”Det finns de som går på ALLA matcher i en specifik idrott

som t.ex. fotboll. Vissa går bara på hemmamatcherna. En del går på hemma och borta

matcher i fler idrottsgrenar. En del går enbart på hemmamatcherna om det är fint väder”.

Jarmo utvecklar vad en supporter är vidare; ”En äkta supporter för mig är en person som

stödjer sitt lag i med och motgång på bästa sätt efter sin egen förmåga utan att klanka ned på

någon som kanske inte ser lika många matcher under en säsong”. Dessutom menar han att

det inte bara är inom supportervärlden som det skapas definitioner, ibland är det samhället

som definierar olika typer av supportrar. ”Sen finns ju de kategoriserade supportrarna…

supportrar som enligt polisen tillhör de olika s.k. "firmorna" i detta fall är det alltså polisen

som har kategoriserat dessa supportrar”. Huliganer och andra våldsverkare kan exempelvis

vara en typ av supportrar som passar in i denna kategori. På frågan om vilka faktorer det kan

vara som avgör vilken typ av supporter en individ blir, ges svaret; ”… jag tror att ens egen

personlighet avgör vilken typ av supporter man blir. Samtidigt så kan en person som

vanligtvis betraktas som strikt och/eller tråkig i sin yrkesroll eller som privatperson bli en helt

annan människa i samband med en match”. Att fotboll engagerar så många individer tror han

kan ha att göra med gemenskap och känsla av tillhörighet som finns i samband med matcher.

”Att vara en supporter och tillhöra en bestämd gemenskap är speciellt men den kan jämföras

med mycket annat som t.ex. MC-klubbar, båtbyggarklubbar. Syföreningar …Alla har sin

specifika gemenskap som man trivs med och försöker utveckla på olika sätt”. Vidare säger

han, på frågan om det finns något som kan bryta gemenskapen; ”Denna gemenskap bryts

bara om man går ur föreningen och flyttar från stan. Men den finns fortfarande kvar när man

kommer på besök”.

- 42 -

Problematiken med huliganens och andra våldsverkares deltagande kan också enligt intervjun

med Jarmo förstås genom att individer bryter mot teamets hemligheter och på det sättet

påverka framträdandets trovärdighet. Denna problematik kan också förklaras med Goffmans

begrepp om regioner. Det som Goffman (2006) benämner som den främre regionen består av

en fysisk plats där ett specifikt agerande sker inför en publik. Detta kan här förstås som

fotbollsarenan där supportrarna utgör de agerande i framträdandet. I framträdandet har

supportrarna specifika normer och riktlinjer som påverkar deras beteende och agerande. Dessa

handlar bland annat om vad som kan ses vara rätt eller fel, eller att ha vissa skyldigheter till en

viss gemenskap eller liknande. Normerna och riktlinjerna innefattar bland annat det som

tidigare sagts om teamets hemligheter. Liksom de andra intervjuerna visar även denna intervju

att supportrars agerande och beteende kan se olika ut för olika typer av supportrar. Enligt

intervjun med Jarmo kan det också vara så att en individ kan agera i ett visst beteende i

samband med en fotbollsmatch och agera i ett annat beteende i andra sammanhang. Detta kan

ses när han talar om individer som normalt sett har en låg framtoning men visar ett intensivare

beteende i samband med en fotbollsmatch. Jarmos exempel kan således delvis förklaras med

begreppet regioner. I den främre regionen strävar individen alltid mot att övertyga sin publik

om framträdandets trovärdighet. I den bakre regionen kan individen dock agera på ett sådant

sätt att det inte behöver finnas en oro för att inte anses som trovärdig supporter. Den bakre

regionen kännetecknas således av att det inte är lika strikt att upprätthålla normer och

riktlinjer inför en publik. Det bör dock påpekas att det mellan medlemmar i teamet också

pågår ett rollskiftande (att vara agerande respektive publik) gällande inre

supporterframträdanden. Att agera i roller är således ständigt pågående processer. När det

gäller problematiken med våldsverkare inom supporterskapet kan detta ses på två sätt. För det

första kan våldsverkarna ses som att de agerar på ett icke trovärdigt sätt som supportrar när de

utför våldshandlingar i den främre regionen, det vill säga i direkt samband med en

fotbollsmatch. För det andra kan dessa individer ses som att de agerar på ett trovärdigt sätt

som supporter om detta sker i den bakre regionen. Detta kan förklaras genom att se på vilka

våldsverkarna agerar inför. Om dessa våldsverkare agerar i ett framträdande inför andra

individer som inte omfattas av samma typ av normer och riktlinjer, som omgärdar denna typ

av supportrar, finns det en risk att agerandet inte ses som trovärdigt. När de dock agerar i

situationer där individerna (publiken) delar samma normer och riktlinjer kan beteendet och

agerandet ses som trovärdigt i framställandet av ett framträdande.

- 43 -

Problematiken som lyfts fram här om våldsverkarens roll visar en del av den heterogenitet

som fenomenet supportrar omfattar. Intervjun med Jarmo liksom övriga intervjuer visar att

heterogeniteten omfattar som vi har sett både stereotyper och idealtyper av supportrar. Detta

visar att ett stort antal olika typer av supportrar existerar. Hur olika typer av supportrar agerar

och beter sig ser således olika ut beroende på vem deras framträdande sker inför, platsen för

agerandet samt vilken typ av supporter som agerar. Det vill säga att den självbild som de olika

typerna av supportrar presenterar av sig själva stämmer överrens med den situation de

befinner sig i. När en individ som benämns som huligan agerar våldsamt i samband med en

fotbollsmatch beror det således på framträdandets inramning om hans agerande ska ses som

trovärdigt eller inte. Det kan därför exempelvis sägas att en huligan kan ses som en idealtyp

(stöttar i med- och motgång) av supporter i vissa situationer men en stereotyp (våldsverkaren)

i andra. Det existerar dock risker med det agerande som en stereotypisk eller idealtypisk

supporter ägnar sig åt. Skulle ett icke trovärdigt agerande framställas inför publiken riskerar

supportern att mista sitt deltagande i teamet och framförallt skulle hon riskera att förlora sin

identitet som supporter. Att inte agera på ett trovärdigt sätt i rollframställandet har således stor

inverkan på individens trovärdighet som supporter, det vill säga att individen kan mista rollen

som supporter.

6.5 Supporter – Lågt engagemang

Supportern med lågt engagemang heter Johnny, är 60 år, gift och har två vuxna barn. Han

anser att en supporter är en individ som stödjer ett lag i både med- och motgångar. ”Håller

blint på ett lag…engagera sig på olika sätt, kepsar och tröjor. Jag skulle aldrig köpa

matchtröja”. Detta svar gjorde att han först ifrågasatte om han verkligen var en supporter.

Han anser dock att det finns olika typer av supportrar och att deras engagemang och sätt att

uttrycka sig på kan skilja sig åt. Johnny anser att en supporter egentligen skulle kunna delas

upp i minst fyra olika kategorier. Den första kategorin var den han själv tillhörde, ”Jag håller

väl lite på Hammarby, om två lag spelar och det ena är Hammarby så håller jag på dem”.

Han skulle dock aldrig själv få för sig att bära matchtröja eller skrika högljutt i samband med

match. Den andra kategorin anser han vara de som bär matchtröja, agerar ut mera och går

regelbundet på matcher. När det gäller den tredje kategorin anser Johnny att dessa är de som

inte missar vare sig hemma- eller bortamatcher och är mer engagerade och har stor förståelse

för fotboll. Den sista kategorin anser han vara de som drivs av fanatism, det vill säga de som

klassas som huliganer eller andra våldsverkare. ”Den typen av supportrar tycker jag faktiskt

- 44 -

egentligen inte är äkta supportrar, de motarbetar ju på många sätt fotbollens syfte”. Vidare

tror Johnny att det som gör att individer dras till att bli supportrar mycket handlar om

gemenskap. Men han menar också att den lokala anknytningen till laget spelar stor roll. ”Om

en person kommer från en stad så håller han oftast på stadens lag, men det finns också

personer från andra städer som kan hålla på samma lag”. Detta tror han beror på att en

specifik stad kan ha en viss påverkan på andra individer. Exempel på detta menar han är

stockholmslaget Hammarby IF som ofta ses som ett arbetarklasslag och har därför fått många

supportrar som identifierar sig själva som arbetarklass. Johnny menar också att fotbollen har

nått sin status i världen på grund av dess enkelhet och tillgänglighet; ”Vem som helst kan göra

det när som helst och var som helst”.

Hittills har intervjuer med supportrar till Allsvenska lag analyserats (officiella supportrar).

Genom intervjun med Johnny visas dock ytterligare exempel på den heterogenitet som

fenomenet supportrar omfattas av (övriga supportrar). I intervjun med Johnny framgår det hur

supportrar kan kännetecknas genom olika typer av engagemang. Det vill säga att olika typer

av supportrar definieras utefter deras engagemang, kunskap och intresse. Att kategorisera

supporterindivider efter deras engagemang är något som Peitersen (2004) gör. Peitersen

menar att en individs (supporters) grad av engagemang beror på ett antal faktorer. Dessa

faktorer innefattar bland annat en tidsfaktor (hur ofta och hur många matcher som ses/besöks)

och en agerandefaktor (med vilken inlevelse en individ stödjer ett specifikt lag). Peitersen

menar också att det finns en klar distinktion mellan åskådare och supportrar. Åskådaren

agerar på ett lugnt och återhållsamt sätt medan en supporter är en individ som visar starka

känsloyttringar och visar sitt stöd för laget genom att klä sig i lagets färger etc. (Peitersen,

2004).

Intervjun med Johnny och intervjuerna med de övriga supportrarna visar dock att en individ

med det som Peitersen definierar som lågt engagemang ändock kan få legitimitet att

benämnas som supporter. Detta åskådliggör därför ytterligare den komplexitet som fenomenet

supportrar omfattas av. Johnny menar först att alla individer som stödjer ett lag i med- och

motgång kan benämnas som supportrar. Han reviderar dock detta påstående när han inser att

han själv inte då skulle kunna benämnas som en supporter enligt definitionen. Detta visar på

en mycket intressant aspekt vid analysen av vad som kännetecknar en supporter, nämligen

den att en individ kan omdefiniera vad som kännetecknar en supporter för att kunna anpassas

till det egna agerandet. Detta kan kopplas åter till resonemangen i tidigare intervjuanalyser

- 45 -

gällande det att agerandet i framträdandet anpassa till en specifik situation. Exempelvis

resonemanget om legitimiteten i att en supporter kan stötta antingen en enskild spelare eller

ett helt lag.

När inga andra supportrar finns i närheten är det således lättare att presentera sig själv som

supporter. Om de som supportern agerar inför inte har kunskapen om att en supporter bör

(eller inte bör) stötta ett helt lag och inte bara en enskild spelare kan detta supporterbeteendet

ses som trovärdigt. Detta beror således på att individerna (publiken) utan supporterkunskap

inte kan ifrågasätta trovärdigheten i det specifika framträdandets beteende, utan det anses

automatiskt som trovärdigt. Att agera som supporter kan dock också innebära en fara, detta är

något som inte minst synliggörs när supporterskapet övergår till fanatism menar Johnny. I

intervjun menar han att individer som drivs av en fanatism inte bör ses som supportrar. Det

finns också en risk i att inte ses som supporter genom att inte vara tillräckligt engagerad eller

ha tillräcklig kunskap. Detta innebär att fenomenet supporter kan ses som ett spektrum som

begränsas genom dessa ytterligheter. Den som inte är tillräckligt engagerad och den som är

överdrivet engagerad. Båda dessa typer kan således ses som individer som inte anses som

trovärdiga i sina rollutföranden som supportrar. När det gäller den senare typen, det vill säga

den fanatiska, karaktäriseras dessa individer oftast av deras våldsamma agerande. Detta kan

dock betyda att de agerar i rollen som supportrar på ett trovärdigt sätt gällande kunskap,

erfarenhet och intresse men att trovärdigheten ifrågasätts när våldsrelaterade handlingar

utförs. Det är dock upp till betraktaren (publiken) som framträdandet sker inför att avgöra om

supporterns beteende och agerande kan ses som trovärdigt eller inte. Det är dock som tidigare

sagts att ett visst agerande (exempelvis våldsrelaterade handlingar) kan ses som ett icke

trovärdigt framträdande i en situation (våld på arenan) medan det kan ses som trovärdigt i en

annan (våldshandlingar mellan rivaliserande supportrar).

6.6 Supporter – Lägre divisionstillhörighet

Supportern till ett lag i de lägre divisionerna heter Kerstin, hon är 50 år, gift och har fyra

vuxna barn. Hon menar att en supporter är en individ som följer och stödjer sitt lag i både

med- och motgång. Hon tycker också att det är viktigt att inte bara applådera och visa

uppskattning till det egna laget utan även till motståndarna. Vidare menar hon att det finns

flera olika typer av supportrar. ”Det finns sociala supportrar som värdesätter gemenskapen

och fotbollen i sig, sen finns det medgångssupportrar som egentligen inte är äkta

- 46 -

supportrar”. Med det sociala menar hon; ”Vem man ska träffa, vem man ska åka med,

gemenskapen”. När det gäller medgångssupportrarna anser hon att dessa är; ”egoistiska

individer som bara bryr sig om sig själva och inte laget”. Vidare säger hon; ”Sen finns det de

som kallar sig supportrar men inte bryr sig om fotbollen alls, de som bara ställer till med

bråk och skriker på domaren”. Hon menar att det som supporter handlar om att representera

laget på ett så fördelaktigt sätt som möjligt och att inte svärta ner lagets namn genom att bete

sig på ett för laget icke stödjande sätt. För denna typ av supporter handlar det mesta om

gemenskap och att presentera sig själv och laget på ett så fördelaktigt sätt som möjligt. Att

blanda in verbala påhopp och våldshandlingar i samband med fotboll är för henne helt

förkastligt. Hon menar att en individ som ägnar sig åt denna typ av handlingar inte bör ses

som en äkta supporter, dock så tror hon att många klubbar är rädda att förlora denna typ av

supportrar [Huliganer, min anm.]. Detta tror hon beror på att fotbollsklubbarna anser att denna

typ av individer hjälper till att skapa stämning inne på arenan. ”Lagen är rädda om dem. De

vill bara synas och höras, de har inget med fotboll att göra. Kanske de kan utvecklas till

riktiga supportrar när de mognar”.

Genom intervjun med Kerstin som är supportern till ett lag i en lägre division framgår det att

en supporter inte bara bör stödja det egna laget i med- och motgång utan att även premiera

motståndarnas insatser. För Kerstin är det således viktigt att inte bara visa uppskattning för det

egna lagets insatser utan också att kunna värdesätta god fotboll i sig, även om det innebär att

motståndarlaget ges uppskattning. Att inte bry sig om laget eller att agera och uttrycka sig på

ett våldsamt sätt anser hon vara ett icke önskvärt beteende. Detta resonemang kan ses som att

det gäller för en supporter att förhålla sig på ett korrekt sätt gentemot vissa uppsatta moraliska

normer. Detta är något som kan kopplas till det Goffman (2006) kallar moraliska och

instrumentala normer. De moraliska normerna handlar bland annat om att inte fysiskt eller

verbalt störa andra individer. I intervjun kan detta ses genom att supportrar inte ska agera eller

uttrycka sig genom våldsrelaterade ord eller handlingar. De instrumentala normerna handlar

bland annat om lojalitet och skyldigheter (Goffman, 2006). Detta synliggörs i intervjun då

supportrar anses ska stötta sitt eget lag i med- och motgångar och att visa uppskattning för

motståndarna. Det som kännetecknar en supporter kan enligt intervjun med Kerstin således

även omfatta att regler och normer för hur ett moraliskt beteende kan avgöra supporterns

trovärdighet i ett framträdande.

- 47 -

6.7 TV-supportern

TV-supportern heter Aleksandr, han är 32 år, gift och arbetar som produktionsansvarig inom

industrin. Aleksandr berättar att intresset för sitt specifika lag (Arsenal FC) startade efter en

TV-sänd match mellan två lag från den högsta divisionen i England (Liverpool och Arsenal).

Matchen såg han i sin kamrats hem, kamraten är en dedikerad Liverpool-supporter och av den

anledningen hoppades därför Aleksandr att Arsenal skulle vinna. Hur matchen slutade

förtäljer inte historien men efter den specifika matchen ökade hans intresse för Arsenal.

Aleksandr menar också att det var lagets spelidé och att de spelade en underhållande fotboll

som avgjorde valet av lag. På frågan om han kunde tänka sig byta lag om hans lag började

spela tråkig och idéfattig fotboll gavs det spontana svaret; ”Man kan ju inte bara byta”. På

samma sätt som de officiella supportrarna använder sig Aleksandr också av speciella ritualer

inför match. Eventuellt matchscenarios tänks igenom, vilka som kommer att spela och hur det

kommer att gå. Typen av uppladdningen inför match beror också på vilken typ av match det

är, om det är en extra viktig match eller i ett större sammanhang. ”Man laddar, tänker på

matchen hela veckan. Inte bjuda hem folk som inte tycker om fotboll, de måste förstå

passionen”. På samma sätt som en supporter som befinner sig på en arena har även Aleksandr

på sig matchtröja och agerar ut i yviga gester och skriker ut sin glädje eller sitt missnöje. Han

anser att en supporter är en individ som stödjer sitt lag och att vara supporter anser han handla

om tillhörighet och identifikation. Han anser också att det kan finnas olika typer av

supportrar. ”Det finns lugna supportrar som ser fotbollen som underhållning och en plats för

gemenskap, sedan finns det supportrar som är mer engagerade i supporterverksamheter och

till sist de som bedriver våldshandlingar i samband med match”. Aleksandr anser dock att

vissa våldsverkare [huliganer, min anm.] kan klassas som supportrar men att de kanske inte

bör vara välkomna in på arenorna. Våldshandlingar och fotboll anser han absolut inte höra

ihop. ”Våld i samband med fotboll är helt förkastligt och har inte med fotboll att göra”. Det

är dock så att han anser att huliganerna faktiskt utför våldshandlingar på grund av fotbollen.

Aleksandr tror vidare att vara huligan i stor utsträckning handlar om dålig social kompetens

och att det är en klick av våldsverkare som påverkar andra genom tidig initiering i

våldskulturen. Att de andra hakar på tror han också beror på en önskan att få känna

tillhörighet och få ett erkännande. Han anser dock att mer dedikerade supportrar är svårt att

finna eftersom de gör allt för sitt lag. Att vara supporter anser han handla om graden av

distans, han menar att för honom är fotboll en hobby och ett sätt att koppla av och att det är

viktigt att ha distans till fotbollen. Aleksandr anser också att fotbollen engagerar många

- 48 -

individer beror främst av två anledningar. ”Den första anledningen är fotbollens storlek, att

det är den största idrotten med flest utövare och anhängare i världen, den andra anledningen

är massmedias utveckling”. Han menar vidare att TV tar upp en stor del av individers liv, att

den är en naturlig och integrerad del i det vardagliga livet. ”I och med TV-rättigheter och

sponsoravtal får fotbollslagen mer pengar vilket gör att spelarna tjänar mer pengar, vilket i

sin tur leder till att de inte behöver arbeta vid sidan om och gör att det blir bättre kvalitet på

fotbollen”. Han menar också att media bidrar till fotbollens tillgänglighet, en match kan ses

live var man än befinner sig i världen.

Intervjun med TV-supportern Aleksandr visar tydligt på den differentiering som skett med

fenomenet supportrar. Att vara supporter har under senare tid nått andra dimensioner än

tidigare, detta kan främst förstås genom den massmediala utvecklingen och framtagandet av

allt fler tekniska resurser. Aleksandr visar att det inte behöver finnas nämnvärda skillnader

mellan supportrar som ser matcher live på arenan och supportrar som ser matcher live via

diverse massmedier. Detta kan ses då det i tidigare intervjuer framkommit att en supporter i

stora drag kan sägas kännetecknas av en individ som stödjer ett specifikt lag i med- och

motgångar. Andra drag anses också vara att agera och bete sig på ett mer eller mindre

engagerat sätt. Således kan på liknande sätt som den traditionelle supportern som besöker

matcher in persona och TV-supportrar ses som likvärdiga, de är båda engagerade i ett

specifikt lag och de agerar utefter liknande mönster. Detta visar att TV-supportern inte

nödvändigtvis är en avvikande art från den traditionelle supportern utan att han mer är en

utveckling av denne. I sociologerna Abercrombies och Longhursts (1998) forskning kring

åskådarens utveckling synliggörs denna komplexitet som rör fenomenet supportrar.

Abercrombie och Longhurst menar att åskådare och således supportrar kan kategoriseras i tre

olika kategorier; enkel, mass- och diffus åskådare. Den enkla åskådaren kan här ses som den

traditionelle supportern som besöker matcher på plats, massåskådaren är här TV-supportern

och den diffusa åskådaren är en individ som är helt integrerad i en massmedial kultur.

Abercrombie och Longhurst menar vidare att åskådarens utveckling har lett till en ökad

globalisering då massmedier kan erbjuda idrottsevenemang i realtid till individer globalt

(Abercrombie & Longhurst, 1998).

På samma sätt som Abercrombie och Longhurst beskriver utvecklingen tror TV-supportern

Aleksandr också att denna beror på den tekniska utvecklingen av olika massmedier. När det

gäller fotboll tror han dock att det också beror på fotbollens inre struktur och utseende. Media

- 49 -

har således bidragit till en ökad tillgänglighet av fotboll och detta har på så sätt skapat nya

varianter av supporterskap. Den gemenskap som supporterskap inom fotboll omfattar verkar

dock inte gå förlorad i och med den massmediala utvecklingen. Detta synliggörs då Aleksandr

menar att identifikation och gemenskap är nyckelord för alla olika typer av supporterskap.

Detta kan i sin tur göra att det skapas en global gemenskap mellan ett specifikt lags supportrar

runt om i världen. Exempelvis kan detta göra att en person i Japan och en annan person i

Ghana, genom ett massmedialt supporterskap, kan känna gemenskap med och en tillhörighet

till varandra. Intervjun visar också att kamraters påverkan till val av lag kan se olika ut och

påverka på olika sätt. Det geografiska sambandet mellan supportrar och ett specifikt lag har

gått från att enbart vara av lokal karaktär till att vara både lokal och global. Den gemenskap

och känsla av tillhörighet som fotbollssupportrar omfattas av kan således se olika ut för olika

typer av supportrar.

7 Avslutande diskussion

Undersökningens övergripande syfte är att undersöka vad som definierar och karakteriserar en

supporter. För att besvara syftet gjordes dels en genomgång av forskning på området och dels

genomfördes kvalitativa intervjuer med individer som på ett eller annat sätt upplever sig och

definierar sig själva som supportrar. Intervjuerna gjordes för att kunna få inblick i hur de

själva uppfattar supporterrollen. Undersökningen vill på detta sätt bidra till att visa på hur den

rådande heterogeniteten som fenomenet supporter omfattar kan uppfattas. De frågeställningar

som använts som vägledning i denna uppsats innefattar frågor om vad det är för slags

självbilder som kännetecknar en supporter och vad slags beteenden som kännetecknar dem

samt på vilket sätt som supporterns beteenden skiljer sig från övriga åskådares.

Så vad kännetecknar då en supporter? Att denna fråga skulle visa en vid komplexitet var

redan innan undersökningens start ett antagande. Frågan visade sig dock innefatta en betydligt

mer komplex bild än vad jag tidigare hade trott. I undersökningen uppger de flesta intervjuade

att det som främst karakteriserar en supporter innefattar ett särskilt typ av stöd till ett specifikt

lag i både med- och motgång. Det framgår dock också att varje typ av supporter som

intervjuats har varit starkt präglade av sin egen självbild som supporter. Detta visar att när

supportrar definierar vad som kännetecknar, respektive inte kännetecknar, en supporter måste

de främst ses utifrån deras egen självbild. Supporterns typ av rollframträdande kan därför

också sägas karakteriseras av den heterogenitet som fenomenet supportrar omfattas av. Detta

- 50 -

betyder att det dels existerar övergripande karakteriseringar för vad som kännetecknar en

supporter, dels att det existerar särskiljande karakteriseringar mellan olika typer av supportrar.

Undersökningen visar att det finns individer som kan karakteriseras och definieras som

supportrar på många olika sätt. Det finns supportrar som drivs av olika typer av engagemang

(supportrar med lågt engagemang, officiella supportrar, TV-supportrar etc.), det finns även

supportrar som har varierande kunskaper och erfarenheter av fotboll (officiella supportrar,

supportrar till lägre divisioner, TV-supportrar etc.). Enligt intervjun med AIK-supportern

Jarmo framgår det också att för en del supportrar kan det räcka med att ett fåtal matcher ses

eller besöks varje år, medan andra anser att alla säsongens matcher måste ses eller besökas.

Det finns även supportrar som anser att en viss typ av agerande och beteende är acceptabelt

medan andra supportrar helt förkastar dessa. Exempel på detta kan vara de som benämns som

huliganer, de kan å ena sidan ses som trogna och dedikerade supportrar för att å andra sidan

förråda laget då de agerar utefter våldsrelaterade mönster. Ett annat exempel är de som anses

vara medgångssupportrar, denna typ av supportrar kan också visa på fenomenet supportrars

komplexitet. I undersökningen anser Kalmar FF-supportern Tomas att de som benämns som

medgångssupportrar kan bidra till en ökad fokusering för ett specifikt lag och deras rådande

framgång och är på detta sätt välkomna till supporterskapet. Kerstin (supporter till ett lag i en

lägre division) menar dock att medgångssupportrar enbart styrs av egenintresse och att de

istället kan bidra till att skada laget på lång sikt.

Att det finns flera olika typer av supportrar kan enligt intervjun med Helsingborgssupportern

Mikael bero på att individer påverkas av olika personliga, samhälleliga och sociala faktorer.

Då fotboll i dagsläget anses vara den största idrotten i världen omfattas fenomenet supportrar

således av en stor mängd individer. Dessa individer kan antas komma från olika klasser och

skikt i samhället. Individerna är således individuellt påverkade i stor utsträckning av olika

ekonomiska, sociala och kulturella faktorer. Faktorerna kan enligt mig benämnas som

personliga beståndsdelar och kan bidra till att försöka förstå hur och varför individer agerar

och beter sig olika i rollframträdandet som supportrar. De personliga beståndsdelarna kan

bland annat bestå av ålder, socioekonomisk status och geografisk anknytning till laget.

Beståndsdelarna kan dock främst förstås genom intresse, kunskap och erfarenhet. Genom

undersökningen kan det tydligt ses att alla individer har varierande grad av intresse, kunskap

och erfarenhet av fotboll. Detta betyder att en supporter behöver ha nödvändiga insikter om

dessa områden för att kunna agera som supporter. Resonemanget visar således att det krävs

- 51 -

olika grader av förståelse, kunskaper och erfarenheter integrerade i de personliga

beståndsdelarna.

En supporter bör enligt undersökningen således kännetecknas av att ha intresse, kunskap och

erfarenhet för att kunna agera i rollframställandet som supporter på ett (inför publiken)

trovärdigt sätt. Då supportrar är påverkade av olika personliga beståndsdelar kan även detta

inverka på rollframställandets trovärdighet. Det kan därför ses som att det existerar två

övergripande typer av rollframträdanden som supportrar agerar utefter. Dessa delar av

supporterrollen definierar jag som den generella supportern och som den specifika

supportern. Alla olika typer av supportrar består således av två olika kännetecken för

supporterskap, dels den generella supportern och dels den specifika supportern. Figur tre på

nästföljande sida visar att det som kännetecknar en supporter dels kan bestå av generella

faktorer och dels av specifika faktorer samt att dessa påverkas av personliga beståndsdelar.

Fig. 3 Supporterskapets struktur.

Alla typer av supportrar består således av dels en generell roll och dels en specifik roll. Den

generella supportern kan genom undersökningen ses som en individ som på ett eller annat sätt

stöttar ett specifikt lag i både med- och motgång. Att stötta ett lag i med- och motgång var en

återkommande och allmän beskrivning i intervjuerna av vad som kännetecknar en supporter.

Det kan därför ses som att dessa egenskaper är centrala faktorer för ett supporterskap. Den

generella sidan av vad som kännetecknar en supporter innehåller också kunskaper och

erfarenheter om fotboll. Kunskaper och erfarenheter kan här innefatta allt från fotbollens

Vad kännetecknar en

supporter?

Generell

supporter

Specifik

supporter

Officiell

supporter

Supporter

lågt engagemang

Supporter

lägre divisioner

TV-supporter

Personliga

beståndsdelar

- 52 -

regelverk och uppbyggnad till dess faktiska utövning och praktiker. Dessa kan dock se olika

ut för olika supportrar och påverkas och formas genom deras personliga beståndsdelar

(exempelvis ålder, socioekonomisk status eller geografisk anknytning, etc.). Dessa nämnda

faktorer ska dock ses som generella delar av supporterskapet då det är kunskaperna och

erfarenheterna som har väckt och bibehållit intresset för fotboll. Den generella supportern är

således något som alla supportrar bär med sig när de agerar i rollframställandet som supporter.

Det finns dock även en annan aspekt av supporterskapet, nämligen det som här benämns som

den specifika supportern. Denna del av supporterskapet är det som definierar och särskiljer

olika typer av supportrar.

Den specifika supportern omfattas av olika typer av supporterskap, hur deras självbild ser ut

har vi delvis sett genom denna undersökning. Dessa inkluderar bland annat; officiella

supportrar, supportrar med lågt engagemang, supportrar till lag i lägre divisioner, TV-

supportrar. Rollen som specifik supporter innefattar hur individer presenterar sig själva

(och/eller sitt team) genom att agera som supportrar utefter deras egen självbild av vad som

kännetecknar respektive inte kännetecknar en supporter. Den specifika supportern påverkas

även han av de individuella personliga beståndsdelarna i sitt framträdande. Detta har att göra

med att exempelvis individernas ålder, kulturella eller ekonomiska faktorer kan inverka på

den specifika supporterns utformning (exempelvis TV-supporter, huligan eller officiell

supporter etc.). Det ska dock belysas att en supporter kan agera i olika roller som specifik

supporter både samtidigt eller växelvis. Det bör också sägas att flera olika typer av specifikt

supporterskap i supporterns framträdande kan kombineras och skiftas genom olika

tidsperioder. Det vill till exempel säga att en individ kan agera som huligan vid ett tillfälle i

sitt liv och som TV-supporter vid ett annat.

Vad som kännetecknar en supporter ska således förstås som att det existerar två övergripande

rollframställningar i framträdandet som supporter. Den generella supporterns rollframställning

styrs (som alla rollframställningar) av att anses som trovärdig i sitt supporterskap inför sin

publik. För att ses som trovärdig i den generella supporterns framträdande måste individen

således stödja ett specifikt lag i både med- och motgångar. Framträdandet bör även bland

annat innehålla nödvändiga kunskaper och erfarenheter om fotbollens regelverk, uppbyggnad

och utövning. När det gäller den specifika supporterns rollframställande styrs även det av att

agerandet ska ses som trovärdigt inför sin publik. För att ses som trovärdig i sitt agerande som

specifik supporter behöver individerna dock ha kunskaper om ett ”korrekt” agerande och

- 53 -

beteende för det som karakteriserar det supporterskap han agerar inför. Ett agerande som till

exempelvis är gångbart inom de officiella supportrarnas supporterskap (medverka i

supporterverksamheter; sjunga hejaramsor, bära klubbens färger etc.) kanske dock inte ses

gångbart för en annan typ av supporterskap (exempelvis supportern med lågt engagemang

som inte klär sig i klubbens färger eller tar del i sånger).

Resonemanget visar att det hela tiden pågår ett växelspel mellan rollen som generell supporter

och rollen som specifik supporter i framträdandet som supporter. Detta kan dock göra att det

ibland uppstår situationer där den specifika supporterns roll kommer i konflikt med den

generella supporterns roll. Detta kan exempelvis ske som när Helsingborgs IF-supportern

Mikael kommenterar huliganernas roll i supporterframträdandet. Huliganen kan ses som en

trogen supporter som stödjer laget i med- och motgångar (rollen som generell supporter) men

samtidigt agera på ett våldsrelaterat sätt (rollen som specifik supporter) som kan skada laget.

Detta betyder att när den specifika rollen inte stämmer överens med den generella rollen sker

en dissonans i framträdandet. Detta kan benämnas som om att ett icke trovärdigt agerande

som supporter har framställt, vilket beror på att den självpresentation som supportern har

framställt inte matchar den specifika situationen.

Figur fyra på nästa sida visar en modell för att ytterligare förtydliga den heterogenitet som

fenomenet supportrar omfattas av. Modellen visar att olika typer av supportrar dels har en

generell faktor (den generella supportern) och dels att det finns specifika faktorer som

kännetecknar ett supporterskap. Den generella supportern består, så långt jag har kunnat se i

den föreliggande undersökningen, av en individ som stödjer ett lag i både med- och motgång

samt har erhållit generella kunskaper och erfarenheter om fotboll genom hans personliga

beståndsdelar. De specifika faktorerna är de som avgör vilken typ av supporter som individen

presenterar sin självbild som. Exempel på specifika supportrar kan vara; Officiella supportrar,

TV-supportrar, Supporter med lågt engagemang, Huliganer etc. Då alla supportrar är dels en

generell supporter och dels en specifik supporter bör det lyftas fram att en individ snabbt kan

gå från att vara generell till specifik supporter genom sitt agerande. Individen kan också gå

från att vara en typ av specifik supporter till en annan typ, det kan således ske ett kontinuerligt

rollskiftande i framträdandet mellan att agera som generell, specifik eller annan typ av

specifik supporter.

- 54 -

Fig. 4 Supporterfenomenets heterogenitet.

Den heterogenitet som fenomenet supportrar omfattar kan dock också förstås genom den

differentiering som skett gällande den massmediala och tekniska utvecklingen i samband med

supporterskap. Den massmediala och tekniska utvecklingen har gjort det möjligt för individer

(supportrar) att följa sitt favoritlag vart de än befinner sig på jordklotet. Genom

undersökningen har det framkommit att den lokala anknytningen är av stor vikt i den

förbindelse som en individ känner med ett specifikt lag. Det visar sig dock i intervjun med

TV-supportern Aleksandr att tendenserna eventuellt pekar på en differentiering i

supportrarnas lokala anknytning. Historiskt sett, då supportrar främst omfattades av

familjemedlemmar och individer med stark lokal koppling till laget (Taylor, 1992) omfattar

supporterskapet numera även individer globalt. Den massmediala differentieringen av

supporterskapet visar även på den omfattande och rådande heterogeniteten som fenomenet

supportrar innefattar.

Att presentera sig själv som supporter omfattas således av en vid komplexitet. Det bör därför

förstås som att en individ i sitt rollframställande som supporter måste beakta två övergripande

aspekter. Individen bör vara medveten om dels hur rollbeteendet som generell supporter ser ut

och dels hur rollbeteendet för en specifikt supporter ser ut. Genom att ha tillgång till rollerna

TV-

supporter

Supporter

lågt

engageman

g

Supporter

lägre

division

Ultra

Casual

Huligan

Medgångs-

supporter

Åskådare

Officiell

supporter

Den

generella

supportern

- 55 -

som generell respektive specifik supporter kan individen ta del av supporterframträdandet

utan att riskera att ses som icke trovärdig. Individen måste dock vara medveten om att det

existerar en rad av olika typer av supportrar (specifika supporterroller) och att dessa styrs,

influeras och ageras utefter specifika normer och beteenden. Det bör dock sägas att då det

existerar flera olika typer av specifika supporterroller finns det således också en risk att ”fel”

typ av supporterroll ageras utefter i ”fel” situation. Att framställa en roll på ett icke trovärdigt

sätt är den största faran som en agerande individ kan göra. När en individ presenterar ett

rollframställande som upplevs som icke trovärdig riskerar hon att utestängas av den

gemenskap som hon omfattas av. Det är därför av yttersta vikt för den agerande att framställa

rollen på ett ”korrekt” sätt. Om ett ”felsteg” sker i rollframställandet kan dock individen så att

säga ”rädda masken” genom att agera eller uttrycka sig på ett antingen rollspecifikt eller

rollgenerellt sätt. Det var detta som Claudio gjorde i det inledande exemplet med supportrarna

till Djurgårdens IF. Claudio använde sig av en specifik rollkunskap relaterad till Djurgårdens

IF och lyckades på så sätt ”rädda masken” i rollframställandet som supporter. Det är således

en fråga om att anpassa rätt agerande till rätt situation, när detta inte sker beror det på att

fel rollframträdande framställs inför fel publik.

- 56 -

Referenslista

Litteratur

Abercrombie, Nicholas & Longhurst, Brian (1998). Audiences. A Sociological Theory of

Performance and Imagination. London: SAGE Publications.

Andersson, Torbjörn & Radmann, Aage (1998). Från Gentleman till Huligan? Svensk

fotbollskultur förr och nu. Stockholm/Stehag: Brutus Östlings Bokförlag Symposion.

Blom, Arne K. & Lindroth, Jan (1995). Idrottens Historia. Från antika arenor till modern

massrörelse. Farsta: SISU Idrottsböcker.

Burke, Kenneth (1969). A grammar of motives. Berkeley: University of California Press.

Crawford, Garry (2004). Consuming Sport: fans, sport, and culture. London; New York:

Routledge.

Damsgaard, Kenneth, Dengsøe, Poul & Jensen, Steffen M. (1997). Det handler ikke om at

vinde…Bogen om de danske fodboldsupportere. Højbjerg: Forlaget Hovedland.

Goffman, Erving (2006). Jaget och maskerna. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.

Goffman, Erving (2007). Totala institutioner: fyra essäer om anstaltslivets sociala villkor.

Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.

Gratton, Chris & Jones, Ian (2004). Research methods for sport studies. London, New York:

Routledge.

Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Kylén, Jan-Axel (2004). Att få svar: Intervju, enkät, observation. Stockholm: Bonnier

Utbildning AB.

- 57 -

Peitersen, Birger (2004). Dem der ikke hopper: forståelse af den frodige supporterkultur i

Danmark og Europa. København: Ekstra Bladet.

Peterson, Tomas (1989). Leken som blev allvar: Halmstads Bollklubb mellan folkrörelse, stat

och marknad. Lund: Studentlitteratur.

Taylor, Rogan (1992). Football and its Fans: Supporters and their relations with the game,

1885-1985. Leicester, London, New York: Leicester University Press.

Trost, Jan (1994). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.

Internet:

Black Army (2008). www.blackarmy.se/index.shtml (2008-03-28).

Kärnan (2008). www.karnan.nu (2008-03-28).

MFF Support (2008). www.mffsupport.com (2008-04-08).

Kalmar FF (2008). www.kalmarff.se (2008-04-08).

Svenska Fotbollförbundet (2008). www.svenskfotboll.se (2008-03-28).

- 58 -

Bilaga A

Allsvenskan 2008 – Klubbar och Supporterföreningar

Allsvenska Klubbar: Officiella Supporterföreningar:

IFK Göteborg Änglarna

Kalmar FF Club 1910

Djurgårdens IF Järnkaminerna

Hammarby IF Bajen Fans

AIK Black Army

Elfsborgs IF Guliganerna

Gefle IF Sky Blues

GIF Sundsvall Patronerna

Ljungskile SK LSK Fans

Helsingborgs IF Kärnan

GAIS Makrillarna

Halmstads BK Kvastarna

Trelleborgs FF True Blues

Örebro SK Kubanerna

IFK Norrköping Peking Fanz

Malmö FF MFF Support

- 59 -

Bilaga B

Intervjuguide – Supportrar

Bakgrund:

Berätta kort om vem du är. (Ålder, kön, arbetssituation, familjestatus etc.)

Intresse för en specifik klubb? (Hur startade intresset?)

Påverkad av någon/något vid val av lag? Var det ett val?

Medlem i supporterförening? Hur länge?

Hur är du aktiv som supporter?

– speciella ritualer innan, under eller efter match?

– Vilka är där?

– Hur ser en typisk matchdag ut?

Supportrar:

Vad kännetecknar en supporter?

Finns det olika typer av supportrar? (Vilka?)

Tror du något påverkar vilken typ av supporter man blir?

Finns det skillnader beroende var på arenan man står, hur många matcher som ses per år,

hur länge man stöttat klubben eller hur man agerar på matcherna etc.?

Tror du att det finns personer som agerar som supportrar men egentligen inte bryr sig om

laget i någon större utsträckning?

Vad tror du kännetecknar en sådan person?

Anser du att en person som benämns som huligan kan vara en god supporter?

Varför inte, varför?

Varför tror du att fotboll engagerar så många människor?

Tror du att det finns en speciell gemenskap mellan ett lags supportrar och kan den brytas?

I så fall hur?

Hur tror du att framtidens supportrar kommer att se ut? Medias påverkan?