Samhällsaktören – Malmö högskola

FAKULTETEN FÖR HÄLSA OCH SAMHÄLLE

2 | Samhällsaktör Fakulteten för Hälsa och samhälle

Hälsa och samhälle främjar genom utbildning och forskning hälsa och goda liv

Samhällsaktör Fakulteten för Hälsa och samhälle | 3

Full fartMed professor Margareta Östman som dekan har forskning-en vid Hälsa och samhälle de senaste sex åren utvecklats mycket starkt. På de kommande sidorna ges spännande ex-empel ur fakultetens mångfacetterade verksamhet. Den har förverkligats genom att många medarbetare haft möjlighet att vara delaktiga och fått bidra till fakultetens forskning. Utbildningsutbudet har samtidigt utvecklats och breddats, och har i flera fall sitt ursprung i forskningen. Detta garan-terar att de studenter som utbildar sig vid fakulteten även framöver kommer att vara väl förberedda för sina framtida uppgifter i arbetslivet.

I januari 2011 tillträder professor Tapio Salonen som ny dekan. Fakulteten kommer att fortsätta att utveckla och fördjupa forskningen och samarbetet med det omgivande samhället för att befästa vår starka roll som samhällsaktör.

Fakulteten rymmer både medicinsk och samhällsvetenskaplig forskning. En kreativ utveckling av forskning om frågeställ-ningar i gränslandet mellan dessa fält pågår. Stora forskar-

grupper finns inom biomedicinsk teknologi, kriminologi, psykisk ohälsa och sexologi. Det drivs även framgångsrik forskning inom till exempel vårdkvalitet, drogmissbruk, funktionshinder och rehabilitering.

Flera av de beskrivna projekten har attraherat goda inter-nationella forskare som förlagt sin forskning till fakulteten under längre eller kortare perioder. Vi är stolta över detta, speciellt med tanke på att den internationella attraktions-kraften är en positiv kvalitetsindikator för god och fram-gångsrik forskning.

Malmö i november 2010

Ulla GertssonKanslichef

PÅ FAKULTETEN FÖR HÄLSA OCH SAMHÄLLE


Fakulteten präglas av nyfikenhet, nytänkande och kreativitet.



Synliggöra och påverkaVård på lika villkor 8

Service till nyanlända flyktingar 10

Kärlek och sex på Internet 12

Förebygga och diagnostiseraVaccination mot hjärtinfarkt 14

Bra liv efter en hjärtinfarkt 16

Forskare i fyra länder undersöker barns uppväxt 18

Plåster ersätter blodprov 20

Stödja och stärkaForskning om dövblindhet 22

Anhöriga får stöd på nätet 24

Livskunskap ger ungdomar makt i Nicaragua 26

Behandla och vårdaTandimplantat växer fast 28

Kräm i stället för piller 30

Rätt kost läker frakturen snabbare 32

SamhällsdebattörernaSprutbyte eller HIV 34

Plugga i MalmöUtbildningar på Hälsa och samhälle 36

INNEHÅLL.


Vård på lika villkor

I INVANDRARTÄTA OMRÅDEN

SYNLIGGÖRA OCH PÅVERKA.

I takt med att antalet personer med utländsk bakgrund ökar i Sverige ökar också behovet av kunskap när det gäller psykisk ohälsa och migration. Detta är en av anledningarna till att en grupp forskare vid Hälsa och samhälle in-ledde ett omfattande kartläggningsarbete när det gäller psykisk ohälsa och vårdutnyttjande i Malmöstadsdelen Rosengård, där uppemot 85 procent av invånarna har utländsk bakgrund. Projektet genomfördes i samarbete med Lunds universitet, Malmö stad och Region Skåne.

Forskarna slår fast att behovet av vård för psykisk ohälsa ligger mycket högt bland den vuxna be-

folkningen i Rosengård. Samtidigt utnyttjar ro-sengårdsborna vård och behandling i samband med psykisk ohälsa i betydligt lägre utsträck-ning än andra grupper. En förklaring skulle kunna vara att de söker sig till primärvården eller socialtjänsten istället för till psykiatrin för att få hjälp, men så är det inte.

– Vår forskning visar att det finns många olika förklaringar till att man inte söker psykiatrisk vård, säger Margareta Östman. Den sociala si-tuationen är för många invånare i Rosengård så ansträngd att man helt enkelt aldrig kommer till att ta tag i den psykiska ohälsan, man har fullt upp att hantera trångboddhet och arbetslöshet.

Det krävs särskilda och anpassade resurser inom socialtjänst och psykiatri för att

tillfredsställa vårdbehovet i Rosengård och andra invandrartäta bostadsområden.

Det visar ett omfattande och tvärvetenskapligt forskningsprojekt vid Fakulteten för

Hälsa och samhälle som väckt stor uppmärksamhet i såväl Sverige som utomlands.


Forskningsprojektet har väckt

stor uppmärksamhet i såväl

Sverige som utomlands.Forskningen visar även att psykisk ohälsa i många grupper är så stigmatiserande att man avstår från att söka hjälp. Man är helt enkelt rädd för att det ska påverka familjen negativt i andra sammanhang.

– Vi såg också att många av rosengårdsborna hade sina egna nätverk och stödsystem som man sökte hjälp genom. Det kunde till exempel vara släkten eller religiösa ledare, säger Marga-reta Östman.

För att skapa vård på lika villkor i Rosengård och andra invandrartäta bostadsområden måste de psykiatriska resurserna utökas och anpassas ef-ter de behov som finns, menar forskarna.

– Det finns kulturkompetens inom psykia-trin, men strukturerna är fortfarande mycket traditionella.

Forskningsprojektet har väckt stor uppmärk-samhet i såväl Sverige som utomlands och fors-karna föreläser och diskuterar regelbundet sina fynd med såväl forskarsamhället som represen-tanter för kommuner och landsting.

– Man måste vara ödmjuk när det gäller för-ändringar. De tar tid. Att överföra kunskap och starta en dialog är ett första steg på vägen, kon-staterar Margareta Östman.

Kontaktperson Margareta Östman, professor, tfn: 040–665 79 15



Skolning för hälsa


Forskning vid Hälsa och samhälle har visat att nästan 70 pro-cent av deltagarna vid SFI-utbildningar i Malmö har svåra sömnproblem och drygt 40 procent har så allvarliga ut-brändhetssymptom att de borde vara sjukskrivna. Många har såväl psykiska som fysiska hälsoproblem till följd av krig och traumatiska upplevelser, vilket kan vara en förkla-ring till att så få SFI-deltagare fullföljer utbildningen.

De insikter forskningen vid Hälsa och samhälle gav, ledde till att Malmö stad, på förslag från forskarna, beslöt att starta

en Hälsoskola för nyanlända flyktingar.Sedan hösten 2009 finns Hälsoskolan i Malmö. Verk-

samheten drivs i samarbete med Malmö stad, Region Skå-ne och Röda Korset, där en representant från Hälsa och samhälle sitter med i styrgruppen och bidrar med uppfölj-ning och kvalitetssäkring av verksamheten.

– Vi har fått mycket positiv feedback av såväl deltagarna som SFI-lärare och samordnare på IntroRehab, säger Tina Eriksson Sjöö, adjunkt vid Hälsa och samhälle.

År 2008 genomförde Fakulteten för Hälsa och samhälle och Malmö stad en

kartläggning av flyktingars livssituation. Resultatet av kartläggningen blev

startskottet för en ny verksamhet, en Hälsoskola för nyanlända flyktingar,

som drivs i samarbete med Malmö stad, Region Skåne och Röda Korset,

där Hälsa och samhälle står för kvalitetssäkringen av projektet.

SERVICE TILL NYANLÄNDA FLYKTINGAR


Skolning för hälsa


Hälsoskolan, som är en del av introduktionsverksamheten i Malmö, vänder sig till nyanlända flyktingar och bygger på dialog snarare än uteslutande information om migration, stress och hälsa. Deltagarna träffas vid sju olika tillfällen vid vilka lärarna, till exempel läkare, psykolog, tandläkare, sjuksköterska och sjukgymnast föreläser och samtalar kring ett visst tema. Det handlar bland annat om det svenska sjuk-vårdssystemet, samspelet mellan fysisk och psykisk hälsa och stresshantering i samband med flyktingskap. Men även om vanliga sjukdomar, egenvård, näringslära och tandvård.

– Målet är att ge de nyanlända flyktingarna möjlighet att ta hand om sin egen hälsa på bästa sätt samtidigt som de får kunskap om det svenska sjukvårdssystemet, säger Tina Eriksson Sjöö, som är mycket positiv till det omfattande sam-arbetet mellan de olika myndigheterna och organisationerna.

Kontaktperson Tina Eriksson Sjöö, adjunkt, tfn: 040–665 74 74

De insikter forskningen vid Hälsa och samhälle

gav, ledde till att Malmö stad, på förslag från

forskarna, beslöt att starta en Hälsoskola för

nyanlända flyktingar.


Internet har inneburit enorma möjligheter när det gäl-ler ökade kontaktytor och tillgång till information om sex. Den första större studien om kärlek och sex på Internet genomfördes år 2002 av en forskargrupp vid Hälsa och samhälle. Forskningsresultatet innebar bland annat att forskarna kunde dementera bilden av att detta var en manlig sfär, studien visade nämligen att kvinnor, i stort sett, var lika aktiva som män när det gäller kärlek och sex på nätet.

– Vi kunde konstatera att kvinnorna var mer rela-tionsorienterade medan männen i större utsträckning var sexuellt orienterade, vilket var ett väntat resultat. Internet är ibland en arena som bekräftar traditio-nella och förväntade mönster och ibland en plats som gynnar och underblåser trendbrott och förändringar, säger Sven-Axel Månsson, professor vid Hälsa och samhälle.

Sju år senare fick forskargruppen, som förutom fors-kare från Malmö också består av forskare från Göte-borgs universitet och University of Texas i Houston, möjlighet att göra en uppföljande studie.

Precis som år 2002 var dating något som många nätbesökare ägnade sig åt. Forskningen visar dock att bilden differentierats, det finns betydligt fler arenor för kärlek och sex på nätet idag, jämfört med för sju år sedan.

– För sju år sedan dominerade chatten, idag är nät-besökarna aktiva inom en rad olika forum och com-munities, säger Månsson. Man söker information om sex och datar, men ägnar sig också åt sexshopping.

Att forskarna i den internationella forskargruppen har olika bakgrund gynnar forskningen.

– Vi kommer från olika akademiska discipliner och


KÄRLEK OCH SEX PÅ INTERNET

År 2002 gjorde forskare vid Fakulteten för Hälsa och samhälle den första större studien om kärlek och sex

på Internet. Nu har man gjort en uppföljning i samarbete med forskare i USA och Göteborg.

Flytande sexualitet


representerar olika metoder. Det innebär bland an-nat att vi kan analysera forskningsresultaten ur så-väl kvantitativa som kvalitativa aspekter.

Tack vare den breda kompetensen fick den inter-nationella forskargruppen nyligen ett genombrott då man konstruerade en modell för det som brukar benämnas sexual fluidity, flytande sexualitet.

– I denna liksom i andra studier ser man en ten-dens till att unga människor attraheras, har sexu-ella fantasier och sexuella kontakter med personer av samma kön utan att för den skull identifiera sig själva som homosexuella. Denna tendens är extra tydlig bland unga kvinnor, säger Månsson.

Forskargruppen kommer inom kort att avsluta analysarbetet för att framöver testa modellen.

Kontaktperson Sven-Axel Månsson, professor, tfn: 040–665 78 19



FÖREBYGGA OCH DIAGNOSTISERA.

Forskarna vet idag att immunförsvaret har stor bety-delse för hur åderförfettning, ateroskleros, utvecklas. Det betraktas numera som en kronisk inflammatorisk sjukdom, eftersom det står klart att det är en inflam-matorisk process som leder till plackbildning, en inlag-ring av kolesterol och vita blodkroppar i kärlväggen.

Forskning inom detta område startades i slutet av 1990- talet i Malmö. Idag bedrivs forskningen i samarbete mellan Clinical Research Centre, CRC, som tillhör Lunds universitet, och Fakulteten för Hälsa och sam-hälle. Hittills har två tänkbara framtida immunbase-rade behandlingar tagits fram.

En möjlighet är att genom vaccination med konstgjorda antikroppar hämma den inflammatoriska processen och därigenom minska plackbildningen. Lundaföreta-

get BioInvent International, som tagit fram antikrop-parna i samarbete med forskarna, arbetar nu vidare med att testa vaccinet. En av tre faser av kliniska pröv-ningar är slutförd. Om prövningarna utfaller väl kan den nya behandlingen tas i bruk om 5-10 år.

Det andra alternativet är ett vaccin baserat på peptider. – Det skulle kunna leda både till minskad plackbild-ning och till att placken som finns blir mer stabila och därigenom mindre benägna att bilda blodproppar, berättar Gunilla Nordin Fredrikson som är profes-sor vid Hälsa och samhälle och docent i experimentell kardiovaskulär forskning vid CRC. Forskningen har skett tillsammans med en forskargrupp i Los Angeles. Vaccinet är på väg in i klinisk prövning och arbetet har övertagits av ett amerikanskt företag, CardioVax, som startats för ändamålet.

Hjärtat i centrumVACCINATION MOT HJÄRTINFARKT

Ungefär hälften av dödsfallen i västvärlden orsakas av hjärtinfarkt och stroke. De förebyggande

behandlingar som finns idag är inriktade på riskfaktorer, och hjälper endast en tredjedel av patienterna.

Med hjälp av aktuell forskning utvecklar forskarna nya verktyg i kampen mot hjärt-kärlsjukdom.


/citat/”Forskarna hoppas att ökad

kunskap om bakomliggande

mekanismer ska leda till nya framtida

behandlingar.”


Forskningen i Malmö är nu inriktad på att förstå mer om de bakomliggande mekanismerna. Vid Hälsa och samhälle sker detta främst i samarbete med de forskare i gruppen som studerar biologiska gränsy-tefenomen. I ett nyligen publicerat arbete studeras

till exempel hur lipoprotein och antikroppar växel-verkar vid ytor. Förhoppningen är att få idéer som kan leda till nya framtida behandlingar som verkar direkt på den inflammatoriska och immunologiska sjukdomsprocessen i kärlväggen.

Kontaktperson Gunilla Nordin Fredrikson, professor tfn: 040–665 77 52

Om prövningarna utfaller väl kan den nya

behandlingen tas i bruk om 5-10 år.


I en pågående nationell studie undersöks effekten av olika typer av eftervård. I projektets styrgrupp ingår en representant vardera från Fakulteten för Hälsa och samhälle, Skånes universitets-sjukhus, SUS, och Uppsala universitet. I Uppsala finns ett nationellt kvalitetsregister som används i studien.

Det är patientens välbefinnande och upplevda livskvalitet som står i centrum. Därför har det

bildats en referensgrupp med Hjärt- och lungsju-kas förening som en viktig part.

– De ger många exempel på hur viktig efter-vården är, berättar Carin Alm-Roijer, som själv varit kranskärlssjuksköterska på SUS.

Tjugo svenska sjukhus deltar i studien. Sjukhusen är olika stora och spridda över hela landet. Vid en grupp sjukhus sköts eftervården av hjärtin-farktpatienter som tidigare, medan sjukhusen i en annan grupp erbjuder patienterna ett sinse-mellan likartat strukturerat omhändertagande under det år studien pågår.

Det strukturerade omhändertagandet bygger främst på frekventa individuella besök hos kranskärlssjuksköterska, där både omvårdnad och medicinsk uppföljning erbjuds. Undersök-ningsresultaten följs upp och motiverande sam-

BRA LIV EFTER EN HJÄRTINFARKT

För den som drabbats av en hjärtinfarkt är det viktigt att se över sitt

levnadssätt. Det gäller att kunna hantera den rädsla och andra känslor

som sjukdomen fört med sig. Den specialiserade sjuksköterskan kan

fylla en viktig stödjande funktion vid förändring av livsstil. Mer forskning

behövs om vilka åtgärder som har bäst effekt på patientens hälsa och

livskvalitet.

Omhänder- tagande



Det är patientens välbefinnande som står i centrum.

Därför har det bildats en referensgrupp med Hjärt-

och lungsjukas förening som en viktig part.

tal används som pedagogisk metod för att öka graden av följsamhet till livsstilförändringar och farmakologisk behandling. I det strukture-rade omhändertagandet ingår också så kallad hjärtskola där grupper av patienter möts för att lära mer, och dela sina erfarenheter med andra.

Utvärderingen av studien kommer att baseras dels på egna insamlade data och dels på upp-gifter från kvalitetsregistret. Stor vikt kommer att fästas såväl vid upplevd livskvalitet som vid medicinska mätdata. Resultaten kommer också att relateras till sjuksköterskans yrkesroll. En sidoeffekt, som man iakttagit redan under stu-diens gång, är att kraven på vårdcentralerna, som tar över patienterna, ökar när patienterna är kunniga. Det har lett till ökad konsultation av specialistläkare från vårdcentralerna. Denna extra kunskapsöverföring kommer sannolikt redan fler patienter till del än de som ingått i studien.

Kontaktperson Carin Alm-Roijer, enhetschef, tfn: 040–665 74 57



Ungdomar FORSKARE I FYRA LÄNDER UNDERSÖKER BARNS UPPVÄXT



Vi hoppas kunna bidra till kunskapsöverföring

så att praktikerna på fältet får underlag till

preventiva åtgärder.

Vilken betydelse har olika sociala miljöer för individer

med olika egenskaper och erfarenheter? Det ska forskare

i kriminologi vid Fakulteten för Hälsa och samhälle, i

samarbete med universitet i Storbritannien, Nederländerna

och Spanien, ta reda på när de undersöker barns uppväxt,

vardag och levnadsförhållanden i fyra europeiska städer.

För att ta reda på vilken betydelse olika sociala miljöer har för individer med olika egenskaper och erfarenheter när det gäller utveckling och beslutsfattande har forskare vid Hälsa och samhälle inlett en omfattande studie av barn i Malmö. Målsättningen är att forskningsresultaten ska leda till för-bättringar, till exempel genom utveckling av brottspreventiva och trygghetsskapande strategier.

– Förutom samarbetet med internationella forskare sam-verkar vi också med Malmö stad. Här hoppas vi kunna bidra till kunskapsöverföring så att praktikerna på fältet får under-lag till preventiva åtgärder, säger Marie Torstensson Levan-der, professor vid Hälsa och samhälle.

Cirka 600 barn, födda under 1990-talet och som bodde i Malmö år 2007, kommer att ingå i forskningsprojektet. Fors-karna kommer initialt att intervjua barnens föräldrar för att kartlägga barnets uppväxtförhållande och ta reda på hur dess situation ser ut idag. Barnen kommer därefter att genomgå tre olika moment, där de bland annat får besvara frågor om sin hälsa, fritid och kamratrelationer. De kommer även att få göra en space-time budget, en geografisk tidsbudget.

Barnen kommer att få se en karta över Malmö. Med hjälp av denna ska de sedan, timme för timme, markera var de be-fann sig, med vem och vad de gjorde under fyra veckodagar. Tanken är att ta reda på vilken betydelse sociala miljöer har för olika typer av individer. Lite förenklat kan man säga att det handlar om att förstå och kunna förklara varför två in-divider som tillbringar lika mycket tid på en viss plats kom-mer att reagera och påverkas på helt olika vis, vilket i sin tur kommer att få konsekvenser för individen på längre sikt, till exempel i avseende på brottsrekrytering.

Forskare vid University of Cambridge, Leiden University och Universidad Nacional de Education a Distancia gör motsva-rande studier i Storbritannien, Nederländerna och Spanien.

– Det internationella samarbetet innebär att vi får chans att se om forskningsresultaten är allmängiltiga eller om det finns nationella variationer, säger Torstensson Levander.

Kontaktperson Marie Torstensson Levander, professor,

tfn: 040–665 79 61



Utöver Malmö högskola ingår åtta europeiska uni-versitet samt ett svenskt och ett danskt företag. Deltagarna bidrar med olika kompetenser och me-toder. De kompletterar varandra, så att projektet formar en helhet med både mångsidig forskning och teknisk utveckling.

Ett av de långsiktiga målen är att utveckla prototy-per av plåster som dels kan fastställa halten av oli-ka ämnen i blodet, dels kan överföra uppgifterna trådlöst till en person som kan tolka dem. Tanken är att plåstren ska vara så enkla att använda att det kan göras av patienten själv i hemmet, eller av till exempel hemtjänstpersonal utan medicinsk utbild-ning. När analysresultatet tolkats i vården kan råd om exempelvis ändrad medicinering ges på distans. Pågående forskning har som mål att utveckla ett

Plåster ersätter blodprov

PROVTAGNING UTAN MEDICINSKT SKOLAD PERSONAL

Den nanotekniska forskningen om nya diagnostik-

metoder vid Fakulteten för Hälsa och samhälle

bedrivs av en internationell forskargrupp, där de

anställda representerar fem olika nationaliteter. Till

det kommer gästande forskare och doktorander

från andra lärosäten som förlägger sin forskning hit

under kortare perioder. Basen för forskningen är ett

EU-projekt som leds från Hälsa och samhälle.



NANOTEKNIK

Nanoteknik är en samlad beteckning på tekniker där objekt i storleksordningen 1-100 nanometer, nm, konstrueras och används. En nm är en miljon-dels millimeter och en atom har en diameter kring 0,1 – 0,2 nm. Nanoteknik används till exempel för medicinsk diagnostik och för att skapa nya material för implantat och proteser. Ett annat viktigt tillämpningsområde är elektronik.

plåster för att mäta blodsockerhalten. För patien-ter som har svårt att förflytta sig, och för dem med behov av frekvent provtagning, skulle detta un-derlätta vardagen.

Nanoteknik används för att utveckla den datorut-rustning som måste finnas i plåstren. Även de sen-sorer som användas för att bestämma halten av olika ämnen i blodet tillverkas av nanopartiklar eller andra typer av nanomaterial. Genom nano-teknik öppnas helt nya möjligheter att diagnos-tisera sjukdomar utan att ta blodprov eller göra kirurgiska ingrepp, det kallas icke invasiva diag-nostikmetoder.

Ett annat exempel på en ny diagnostikmetod un-der utveckling är analys av hormoner. Vid vissa tumörsjukdomar ökar produktionen av hormo-ner i gruppen katekolaminer som utsöndras i små mängder i blodet. Det vanligaste sättet att mäta produktionen i kroppen är att analysera urin in-samlad under ett helt dygn. Forskarnas ambition är att utveckla en metod där produktionen kan bestämmas via ett plåster i stället.

Kontaktpersoner Tautgirdas Ruzgas, professor, tfn: 040–665 74 31 Sergey Shleev, forskare, tfn: 040–665 74 14



Att få en grav såväl syn- som hörselnedsättning innebär en enorm livsomställning för den drabbade. Att varken kunna höra eller se betyder att personen i fråga måste lära sig ett helt nytt sätt att kommunicera, vilket i sin tur ändrar förutsätt-ningar för i stort sett allt i tillvaron, från umgänget med familj och vänner till möjligheten att förflytta sig och ta aktiv del av samhället.

I ett nordiskt forskningsprojekt, som sker i samarbete med kun-skapscentret Mo Gård Gruppen i Sverige, dess motsvarigheter i Norge och Danmark och Nordiska ministerrådet, kartlägger

forskarna från de tre länderna vad tiden från diagnos till dess att dövblindheten är ett faktum innebär för den drabbade.

– Syftet med forskningsprojektet är att ta fram en modell för hur omhändertagande bör se ut för denna patientgrupp, det vill säga när man skall sätta in vilka åtgärder, säger Ann-Christine Gullacksen, lektor vid Hälsa och samhälle.

Tiden från diagnos till dövblindhet är ofta lång och präglas av ovisshet. Den drabbade personen vet inte när funktions-hindret kommer att vara ett faktum och skjuter ofta diagno-sen ifrån sig. Forskarna vill inhämta mer kunskap om hur de

Att få veta att man kommer att bli dövblind är för de flesta människor en katastrof. Forskare från Fakulteten

för Hälsa och samhälle deltar i ett nordiskt forskningsprojekt som kartlägger livsomställningen från diagnos

till dess att dövblindheten är ett faktum.

Att hantera ovisshet

STÖDJA OCH STÄRKA.

FORSKNING OM DÖVBLINDHET


Forskarna vill inhämta mer kunskap om hur de drabbade

personerna tänker, känner och agerar under den ofta långdragna

livsomställningen så att samhället kan erbjuda rätt hjälp.


drabbade personerna tänker, känner och agerar under den ofta långdragna livsomställningen så att samhället kan er-bjuda rätt hjälp.

Man utgår från en livsomställningsmodell och har fått hjälp av en grupp resurspersoner som lever med dövblindhet för att ta fram relevanta frågeställningar som sedan diskuteras i fokusgrupper i de tre länderna.

– Med hjälp av brukarorganisationerna har vi kunnat samla deltagare till fokusgrupperna. Organisationerna har ordnat ledsagare och tolkar, berättar Gullacksen. Att samla

deltagarna med sina tolkar och ledsagare under två dagar är ett stort arrangemang som nästan inte varit möjligt utan samarbete med respektive brukarorganisation.

Genom analyser av materialet kommer forskarna också att studera skillnader i de olika ländernas insatser och hur dessa upplevs.

Resultaten kommer att spridas genom publikation från Nordens Välfärdscenter, Nordiska ministerrådet.

Kontaktperson Ann-Christine Gullacksen, lektor tfn: 040–665 74 78.


Depression räknas till en av våra folksjukdomar. En-ligt Världshälsoorganisationen, WHO, är sjukdomen en av de vanligaste orsakerna till att en människa inte klarar av sin vardag.

– Sjukdomen har även en stark inverkan på de an-hörigas tillvaro, säger Sigrid Stjernswärd, lektor vid Hälsa och samhälle.

Den krävande livssituationen, svårigheten att ba-lansera relationen och den ständiga oron innebär att många anhöriga upplever en känsla av att inte leva sitt eget liv. Det innebär att de närstående ofta har ett stort behov av stöd och information, något som vår-den inte alltid erbjuder på ett tillfredsställande sätt.

Detta är en av anledningarna till att man i ett forsk-ningsprojekt vid Hälsa och samhälle har kartlagt hur e-hälsolandskapet ser ut när det gäller depression. Ut-budet av tjänster är stort, men hemsidornas karaktär och kvalitet varierar kraftigt.

– Det behövs tillförlitliga hemsidor med kvalita-tivt material dit vården kan hänvisa anhöriga, säger Stjernswärd.

För att undersöka möjligheterna att stödja anhöriga via Internet har hon tagit fram ett innovativt nätbase-rat självhjälpsverktyg i ett tvärprofessionellt samar-bete med Malmö högskolas profil ”Nya Medier”.


ANHÖRIGA FÅR STÖD PÅ NÄTET

När en familjemedlem drabbas av psykisk ohälsa påverkas hela familjen. Forskning vid

Fakulteten för Hälsa och samhälle visar att stödet till anhöriga brister, något som man försökt

råda bot på. I samarbete med bland annat ”Nya medier” har forskare vid Hälsa och samhälle

tagit fram en hemsida som ska stödja de närstående.

Depression i familjen


På sikt kan man utveckla

liknande hemsidor även för

andra anhöriggrupper.


Hemsidans innehåll, ett forum och en dagbok, har tagits fram i samarbete med anhöriga.

– Min forskning visar att hemsidan fyller en rad an-vändbara funktioner. Den ger bland annat utrymme för eftertanke och skapar möjlighet att uttrycka käns-lor och tankar. Som anhörig har du också möjlighet att komma i kontakt med andra i liknande situation för att utbyta erfarenheter, ge råd och tips, säger Stjernswärd,

som ser stora möjligheter att utveckla hemsidan till en produkt.

Forskningen har väckt stort intresse i anhörigfören-ingar. På sikt kan man utveckla liknande hemsidor även för andra anhöriggrupper.

Kontaktperson Sigrid Stjernswärd, lektor tfn: 040–665 78 76


Kunskap, framtidshopp

och medvetenhet

om rättigheter och

möjligheter är viktiga

faktorer när det gäller att

ta makt över sitt eget liv.

LIVSKUNSKAP GER UNGDOMAR MAKT I NICARAGUA


Framtidshopp


Oönskade graviditeter är ett stort problem bland

unga kvinnor i Nicaragua. Genom ett deltagarbaserat

forskningsprojekt i samarbete med lokala

ungdomsorganisationer har forskare från Fakulteten

för Hälsa och samhälle arbetat med att försöka förstå

förutsättningarna för ungdomarnas möjligheter att ta

makt över sina egna liv.


Den vanligaste dödsorsaken bland unga kvinnor i Nicaragua är komplikationer vid illegala aborter. Orsaken till detta är, förutom lagstiftning, bland annat könsroller samt en kultu-rellt och religiöst rotad ambivalens till preventivmedel. Att många avstår från att använda kondom innebär dessutom ökade risker att drabbas av sexuellt överförbara sjukdomar som HIV och aids.

– Kunskap, framtidshopp och medvetenhet om rättigheter och möjligheter är viktiga faktorer när det gäller att ta makt över sitt eget liv, säger Staffan Berglund, professor i Folkhälsove-tenskap.

I samarbete med de lokala ungdomsorganisationerna CA-RAS och Club en Conexión har han varit verksam i ett delta-garbaserat aktionsforskningsprojekt i Nicaragua. Syftet med forskningsprojektet var att öka ungdomarnas kunskaper när det gäller sex och samlevnad samt att förstå förutsättning-arna för och mekanismerna bakom ungdomars möjlighet att ta ansvar för sina liv.

DELTAGARBASERAD AKTIONSFORSKNING

I deltagarbaserad aktionsforskning, en typ av interaktiv forskning, utvecklas ny kunskap i nära samspel med praktisk verksamhet. Kunskapen produceras gemensamt av forskare och berörda. Den kunskap som tas fram gemensamt ska ha både samhällelig och akademisk relevans. Dessutom ska kunskapen ligga till grund för praktisk handling i syfte att förändra rådande förhållanden.

Källa: Swedish Interactive Research Association, SIRA

CARAS och Club en Conexión arbetar båda med att bygga ungdomars egenmakt och därigenom inte minst med att minska antalet ungdomsgraviditeter. Detta gör man bland annat genom att utbilda ungdomar, som i sin tur utbildar an-dra ungdomar i sex och samlevnad. CARAS erbjuder även gratis medicinsk rådgivning och undersökningar, inte minst till gravida flickor, tar fram utbildningsmaterial och erbjuder ungdomar en plats att träffas, se film och umgås.

– Dessa organisationer spelar en mycket viktig roll då de erbjuder lättillgänglig och skambefriad sexual- och livskun-skap samtidigt som ungdomarna får tillgång till förtroligt vuxenstöd och en chans att bygga upp understödjande nät-verk, säger Berglund, som är övertygad om att detta är vik-tiga bidrag till utvecklingen av ungdomars egenmakt som på sikt leder till förändringar.

Kontaktperson Staffan Berglund, professor, tfn: 040–665 79 70


Titan är det dominerande materialet i tandimplantat. Profes-sor Ann Wennerberg vid Odontologiska fakulteten studerar hur ytan ska vara utformad för att implantatet ska växa fast bra. En viss ojämnhet behövs för att proteiner och celler från kroppen ska kunna fästa på implantatet. I den kliniska forsk-ningen studeras också kroppens respons och eventuella reak-tioner från immunförsvaret. Vid Odontologiska fakulteten sker viss beskrivning av ytstrukturen på implantaten.

I Hälsa och samhälles laboratorier sker ytterligare karaktäri-seringen av ytans struktur, framförallt med så kallad atom-kraftsmikroskopi som ger mycket detaljrik information. Här studeras också processen innan implantatet växer fast. Först kommer det i kontakt med blod och då binds blodproteiner in på ytan. I nästa fas ska celler från vävnaden bindas in och ta över processen. Forskarna studerar i detalj vad som hän-der i ytskiktet, till exempel hur hårt proteinerna binder till ytan och hur mobila de är.

Forskarna har inlett ett samarbete med Promimic AB för att utveckla en film av hydroxyapatit på implantatet. Hydrox-

TANDIMPLANTAT VÄXER FAST

För att forskning ska bli framgångsrik och leda till

användbara resultat behöver ofta forskargrupper

med olika specialiteter samarbeta. Arbetet med

tandimplantat är ett exempel på detta. Den kliniska

forskningen bedrivs vid Odontologiska fakulteten,

medan den prekliniska forskningen, i laboratorier,

är förlagd till Fakulteten för Hälsa och samhälle.

Tänder

Implantatforskning är stort både nationellt

och internationellt, men verksamheten vid

Malmö högskola är unik.

BEHANDLA OCH VÅRDA.


Den goda forskningen och de metodologiska möjligheter

som finns gör att internationella forskare söker sig hit

och förstärker kompetensen ytterligare.

yapatit är mineralkomponenten i ben. Idén är att filmen ska göra att implantatet växer fast bättre. Denna möjlighet finns tack vare ny teknik för att fästa filmen och kontrollera dess struktur. För att utveckla metoden behöver lämplig tjocklek och partikelstorlek i filmen fastställas. För detta behövs fors-karnas bidrag i form av avancerad kunskap, mikroskopi och ytkemisk metodik.

– Implantatforskning är stort både nationellt och interna-tionellt, men verksamheten vid Malmö högskola är unik, be-rättar professor Thomas Arnebrant från Hälsa och samhälle. Den goda forskningen och de metodologiska möjligheter som finns gör att internationella forskare söker sig hit och förstär-ker kompetensen ytterligare.

Kontaktperson Thomas Arnebrant, professor, tfn: 040–665 79 27



Huden är en skyddande barriär för kroppen. För att skapa ett nytt läkemedel som ska tas upp genom hu-den krävs god forskningsbaserad kunskap. Vid Fa-kulteten för Hälsa och samhälle finns en forskargrupp som arbetar med just dessa frågor.

Huden avläser skillnaden mellan ut- och insidan och transport sker sedan för att utjämna denna skillnad. Det är oftast fuktigare innanför huden än utanför och därför transporteras vatten ut genom huden. Om skillnaden blir för stor finns en risk för uttorkning och då stänger huden för vattentransport. När kräm med läkemedel i stryks på huden uppstår en skillnad

med hög läkemedelskoncentration utanför huden, och låg innanför. För att minska skillnaden sker då en läkemedelstransport in genom huden. Det är dessa grundläggande principer som tillämpas på olika sätt vid utveckling av nya produkter. Forskningens syfte är att lära mer om hur transporten av olika substan-ser genom huden fungerar och hur dessa mekanismer kan styras med nya produkter.

Kunskaperna kan också användas vid utveckling av mjukgörande krämer, till exempel för behandling av eksem. Det är då viktigt att huden blir mjuk utan att den samtidigt görs mer genomsläpplig för allergi-framkallande ämnen i vår omgivning. En defekt hud-


KRÄM I STÄLLET FÖR PILLER

Från molekyl till patient

Det har blivit vanligare att läkemedel tillförs på huden i form av plåster eller kräm. När det gäller

nikotinplåster eller medel mot åksjuka eftersträvas ett snabbt upptag direkt i blodet och spridning

i hela kroppen. För till exempel smärtstillande läkemedel kan fördelen med applicering på huden i

stället vara att behandlingen blir lokal.


barriär ökar inte bara risken för att utveckla eksem, utan kan också kopplas till ökad risk att drabbas av astma.

Inom universitetsvärlden är Lunds universitet en viktig samarbetspartner, men kontakter finns även med andra forskare nationellt och interna-tionellt. Forskningen bedrivs i samverkan med ett flertal företag, däribland ACO Hud Nordic AB och Ytkemiska Institutet AB. Inom projek-ten bedrivs både grundläggande forskning, som syftar till att öka kunskapen inom området, och ren produktutveckling.

Beroende på vad man vill uppnå, kan samarbe-tet med företagen se olika ut:• Ett alternativ är att forskaren själv driver

processen fram till patent och att ett företag kopplas in först därefter.

• En andra möjlighet är att produkten tas fram av forskaren själv eller i samarbete med företaget. Därefter tar företaget ansvar för patent och övriga processer fram till produktion.

• En tredje variant av samverkan är att ny kunskap tas fram genom forskning, men att forskningsprojektet ligger utanför det samverkande företagets produktutveckling.

Kontaktperson Johan Engblom, docent, tfn: 040–665 74 83


Forskningens syfte är att lära mer om hur

transporten av olika substanser genom huden fungerar

och hur dessa mekanismer kan styras med nya produkter.


Undernäring bland äldre

Många äldre som kommer till sjukhus med höftfraktur är multisjuka och undernärda. Vi vet att

undernäringen gör att skadan läker sämre. Dessutom ökar risken för att drabbas av tryckskador.

Fakulteten för Hälsa och samhälle och Ortopediska kliniken vid Skånes universitetssjukhus, SUS, i Malmö

samarbetar för att finna nya sätt att ta hand om dessa riskpatienter.

Projektet syftar till att skapa nya synsätt och rutiner som gör att vården av varje patient blir ännu bättre än idag. Det är också angeläget att all den kunskap som finns om kostens betydelse sprids och används i vården.

– Vår undersökning handlar också om personalens attity-der och vilka förutsättningar det finns för att införa nya ru-tiner, berättar Ewa Idvall som är klinisk professor vid Hälsa och samhälle.

Hon framhåller att det är många olika förutsättningar som måste vara uppfyllda för att förändringen ska nå patienten och påverka tillfrisknandet. Det man först tänker på är att vårdpersonalen måste utbildas och få tillfälle att knyta den

nya kunskapen till den egna erfarenheten och vardagen. Om man vill ha en förändring måste också praktiska förutsätt-ningar skapas. Det kan exempelvis handla om att ta fram aptitliga och näringsrika drycker.

Projektet ovan är ett exempel på det nära samarbete som finns mellan Skånes universitetssjukhus och Hälsa och samhälle. Den kliniska professorn och de kliniska lektorer som finns vid Hälsa och samhälle finansieras av, och verkar i, båda or-ganisationerna. Dessutom finns gemensamma doktorander.

Kontaktperson Ewa Idvall, professor tfn: 040–665 79 58


RÄTT KOST LÄKER FRAKTUREN SNABBARE


Vårdakademin

Den som är inlagd på sjukhus behöver både medicinsk behand-ling och god vård. När det gäller vården är sjuksköterskan en sammanhållande kraft. För att samla och synliggöra vårdforsk-ningen har en gemensam vårdakademi bildats inom Skånes universitetssjukhus, SUS. Vårdakademin är ett tvärprofessionellt nätverk med uppgift att främja forskning och utveckling inom om-rådet. Ledamöter är personal från SUS, Malmö högskola (Hälsa och samhälle) och Lunds universitet. Fokus ligger i den patientnära forskningen samt att bidra till att forskningsunderbyggda metoder används i vården. Detta görs bland annat genom att anordna semniarier som når såväl personal inom vården som de som utbil-dar, till exempel morgondagens sjuksköterskor.



FORSKARNA HAR TAGIT STÄLLNING

SAMHÄLLSDEBATTÖRERNA.

Sprutbyte eller HIVVar fjärde artikel som skrevs om Malmö högskola i

pressen i september 2010 handlar om verksamheten vid

Fakulteten för Hälsa och samhälle. Ofta är det forskare

som uttalar sig i aktuella frågor, men ibland ger de sig

mer aktivt in i samhällsdebatten.


UNDERHÅLLSBEHANDLING

De syntetiska opioiderna metadon och buprenorfin används som ersättningsmedel för personer med ett omfattande heroinmissbruk. Medicineringen innebär att begäret efter heroin minskar eller för-svinner. Tanken är att personen ska bli mottaglig för psykosociala stödåtgärder. Underhållsbehandling har mycket god evidens och bidrar till förbättrad livskvalitet, bättre hälsa, längre liv och minskat narkotikamissbruk för patienten. Även om underhållsbehandling har funnits i Sverige sedan mitten av 1960-talet har den först på senare år blivit politiskt accepterad här.

SPRUTBYTE

I Malmö, Lund och numera även Helsingborg erbjuds narkomaner att gå till infektionskliniken och byta använda sprutor mot rena. Detta leder till minskad spridning av HIV och hepatit. Dessutom kan det upprepade mötet med personalen leda till att besökarna blir motiverade för vård för att komma ifrån missbruket.

Inom narkotikaforskningen finns två medarbetare som aktivt valt att delta i debatten för att påverka samhällets insatser för, och bemötande av, personer med missbruksproblem. På frågan om vad som fick dem att engagera sig i debatten ger de olika svar. Professor Bengt Svensson, som har 20 års erfa-renhet som socialarbetare, utgår från ställningstagandet att den som har problem med missbruk måste få stöd och insat-ser som är anpassade efter individen och hans/hennes livs-situation. Det finns inga standardmodeller som passar alla. Han ser sig som talesperson för personer som har fastnat i ett drogberoende, och blev forskare för att bidra till att öka kunskapen inom området. Docent Björn Johnson kom in på narkotikafrågor under sitt avhandlingsarbete och blev förvå-nad över att den vård och behandling som erbjöds inte över-ensstämmer med vad forskningen förespråkar.

För båda är det, som forskare, självklart såväl att bidra med ny kunskap genom egen forskning, som att förmedla egna och andras forskningsresultat. Forskarna inom området är eniga i många frågor, även om de har olika fokus. Men poli-tiken bygger ofta på moraliska och ideologiska ställningsta-ganden. Det medför att tonläget i narkotikadebatten är högt. Bengt Svensson och Björn Johnson menar att vetenskap och professionell kunskap ofta värderas lågt, vilket leder till att löst tyckande tillåts styra samhällets insatser. Åsiktsskillna-derna i stridsfrågorna är ofta inte partiskiljande, utan finns inom de politiska partierna, vilket bidrar till att det är svårt

SAMHÄLLSDEBATTÖRERNA.

att få upp frågorna på dagordningen. Reaktioner från be-slutsfattarna uteblir ofta, menar de båda forskarna.

Det är svårt att veta vad forskarnas opinionsbildning har lett till, men det har skett en ökad tillgänglighet av adekvata in-satser, som underhållsbehandling och sprutbyte. Dessutom leder debattdeltagandet till att de blir inbjudna till seminarier med politiker och yrkesverksamma och till att pressen skri-ver artiklar i ämnet.

Ansvarsutkrävande av politiker och ledande tjänstemän är en viktig aspekt i Bengt Svenssons och Björn Johnsons debattin-lägg. De riktar sig ofta till de beslutsfattare som är ansvariga för att personer med missbruksproblem har svårt att få efter-frågad vård, och att insatser inte görs för dem som är inne i ett missbruk.

Kontaktpersoner Bengt Svensson, professor, tfn: 040–665 74 63 och Björn Johnson, docent, tfn: 040–665 76 90


ForskarnivåFakulteten har rättigheter att examinera på forskar-nivå inom ämnena; Biomedicinsk vetenskap, Hälsa och samhälle, Socialt arbete samt Vårdvetenskap. I dagsläget bedriver sex av doktoranderna sina fors-karstudier inom ramen för anställning inom kom-mun eller region. Detta kan ses som ett erkännande av att fakultetens forskning uppfattas som relevant av viktiga avnämare.

Programutbildningar på avancerad nivå• Biomedical Methods and Technology, Master´s

Programme • Kriminologi, masterprogram • Public Health, Master´s Programme • Sexologi, masterprogram • Specialistsjuksköterskeprogrammet med

inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar

• Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot psykiatrisk vård

Programutbildningar på grundnivå• Biomedicinska analytikerprogrammet• Biomedicinsk teknologi – teknik, ekonomi

och ledarskap (TELMah)• Folkhälsovetenskapliga programmet• Kriminologiprogrammet• Psykiatriskt omvårdnadsprogram, psykisk hälsa

med inriktning mot särskild problematik• Sjuksköterskeprogrammet• Socionomprogrammet• Äldrepedagogprogrammet

Fristående kurserFakultetens kursutbud utvecklas ständigt, bland an-nat för att motsvara de behov av vidareutbildning som finns hos yrkesverksamma. Vi har också möj-lighet att specialutforma uppdragsutbildningar ef-ter beställning från arbetsgivare. Inom till exempel handikapp- och rehabiliteringsvetenskap har vi ett stort utbud av distanskurser.

PLUGGA I MALMÖ.

UTBILDNINGAR PÅ HÄLSA OCH SAMHÄLLE

För mer information se www.mah.se/hs


PLUGGA I MALMÖ. PLUGGA I MALMÖ.

Fakulteten utvecklar

och fördjupar

internationellt

samarbete, såväl

i utbildning som

forskning.




Fakulteten för Hälsa och samhälleBesöksadress: ingång 49, Skånes universitetssjukhus SUS, MalmöTfn: 040–665 70 00www.mah.se/hs

Documents

Samhällsaktören – Malmö högskola