Femte Statsmakten nr 4 2010

en tidning av studentkåren vid jmk: inst. för journalsitik, medier och kommunikation, stockholms universitet

nummer 04 2010 : nytt

”Står man på ekonomisk grund är det lättare att inte bli bortsnackad av Anders Borg”� 18

aktuellt tema: nytt medievärlden”Journalisterna måste bli mer självkritiska”

08

”Vare sig folk gillar reklam eller inte så köper man produkterna som marknadsförs.” 12

”Frilansbranschen är en av de få branscherna där man kan starta från noll”

24

nummer 04 2010femte statsmakten02

reporterns gräddfil till drömlyan av julia brynolfsson

krönika: körnekelsen tar ut sin rätt av jessica s. säll

journalister tar plats i riksdagen av olle hammar-ström

”alliansen favoriserades i media” av leoen marja-vaara

60 sekunder med jenny sanner roosqvist av anna bremer

tema: nytt av leonard Goldberg

reklamfloden som uteblev av leonel marjavaara

kårens nya chef av mika wallgren

frilans i fokus på nya sajter av anna nordbeck

krönika: mina drömmars stad av malin bengtsson

profilen – knut kainz rogn-erud av caroline åkerlund

ta första klivet – börja frilansa av joanna davis och yvonne rogell

ritade sig genom valet av heather ferrigan

(k)ungarna av tylösand av john edward vallingstam

sparkrav hotar oberoende medievärld av carl ritter

så överlever kåren krisen av caroline kernen

ny kår lyser upp i höst-mörkret av sandra wiad-erny

från skivbolag till studi-evägledning av ludvig mjöbring

kårlösa riskerar sl-böter av johan edström

fs-debattav jenny andersson

18 15

30

04

06

18

16

15

14

12

11

10

08

07

34

24

27

33

32

30

26

29

28

innehåll

nummer 04 2010femte statsmakten 03

min absolut första artikel någonsin skrev jag för Femte Statsmakten för två år sedan. Jag minns hur nervös jag var när jag sträckte upp handen och med darrande röst föreslog ”ehum, jag kanske, eventuellt, skulle kunna skriva om en ny utställning på Moderna mu-seet, kanske”. ”Den tar vi”, sade den dåvarande chefredaktör bestämt, och innan jag visste ordet av hade jag blivit skribent för Femte Statsmakten.

i dag, två år senare, har chefredaktör-er, skribenter och redaktörer kommit och gått. Men jag är kvar, och med hopp om att kunna leda redaktionen i Matilda Lanns gemenskapsanda tar jag över efter henne nu när hon har praktik på Metro.

som ny chefredaktör finns det en sak jag tycker är viktigt att säga. Trots att jag är gammal på Femte Statsmak-ten slutar jag aldrig att lära mig nya saker. Hur mycket jag än skriver, re-digerar och fotar finns det alltid något nytt. Och det är det som gör det så roligt. Det tycker jag att både nya och gamla medarbetare ska komma ihåg och bära med sig i arbetet. Det finns alltid något nytt att lära sig.

nu är jag stolt över att presentera höstterminens första fullspäckade nummer som den (nästan) helt nya redaktion producerat.

Trevlig läsning!

ledare

Caroline ÅkerlundChefredaktör och ansvarig utgivarecaroline.akerlund@femtestatsmakten.se

femte statsmakten är ett webbaserat magasin som utkommer tre gånger per termin och erbjuder ett blandat innehåll av nyhetstexter, reportage och intervjuer. Tidningen produceras av studenterna vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation och tillhör JMK:s studentkår. Den är politiskt oberoende och fungerar som en fristående enhet som granskar kårens och institutionens verksamhet. Femte Statsmakten fungerar sendan 2005 som en plattform för blivande journalister, fotografer, illustratörer och redigerare som vill skaffa sig journalistisk erfarenhet inför arbetslivet.

skribenter Jessica S. Säll, Julia Brynolfs-son, John Edward Vallingstam, Olle Hammarström, Carl Ritter, Anna Bremer, Leonard Goldberg, Leonel Marjavaara, Anna Nordbeck, Caroline Kernen, Malin Bengtsson, Meeran Breseeg (MB), Caroline Åkerlund, Joanna Davis, Yvonne Rogell, Heather Ferrigan, Sandra Wiarny, Mika Wallgren (MW), Johan Edström, Ludvig Mjöbring, Jenny Andersson, Peter Dovärn (PD), William Jarting (WJ)

foto Dennis Andersson, Hanne Malmsten, Yvonne Rogell, Cecilia Träff, Anna Nilsson, Peter Dovärn, Meeran

Breseeg, Wiliam Jarting, Olle Hammar-ström, Caroline Åkerlund, Anna Nordbeck

illustration Tova Kurkiala, Helen Nord-lund, Sari Vettenranta

redigering Yvonne Rogell, Angela Blu-men, Malin Österberg, Joanna Davis, Caro-line Åkerlund, Jacob Sjölin, Emma Ohls-son, Sebastian Mattson, Leonard Goldberg, Olle Hammarström, Jessica S. Säll

nå oss på fornamn.efternamn@ femtestatsmakten.se

chefredaktör & ansvarig utgivareCaroline ÅkerlundredaktionschefMalin Österbergredigeringschef Jacob Sjölin grafisk formgivningNina KuosowebbredaktörerPatrik Lythell Simon HolménredaktörerSebastian Mattsson Leonard Goldberg

”Det finns alltid något nytt”

nummer 04 2010femte statsmakten04

År 1882 grundades ”Publicisternas understödsförening” med målsätt-ningen att ge alla publicister och deras familjer en tryggare tillvaro och en bra pension att leva på. I dag är namnet utbytt till PP Pension men målet är det-samma.

– Vi är en förening som ägs av med-lemmarna, allt överskott går tillbaka till dem. Till skillnad från dagens banker är det ingen aktieägare som plockar ut vinster ur företaget. I allt det vi gör finns en medlemmsnytta, pensionärer-na är de enda som får bonusar hos oss, förklarar Ylva Zachrisson, chef över kundcenter på PP Pension.

en anställning är inte ett måste, det enda kravet som ställs är att man skall vara verksam inom media. Frilanspub-licister välkomnas som privatkunder. Överskottet fördelas ut i form av PP Pensions bonus, rabatt på fondavgifter och att företagen får lägre premier.

– Vi följer alltid samma prislista. Oavsett vilken dörr du kommer in ge-nom, får alla ta del av lika fördelar, på-pekar Ylva Zachrisson

Det finns inget inkomstkrav och med tanke på de färre anställningarna inom media är ett frilanspaket på väg, in-nehållande allt från pensionssparande till olycksfallsförsäkringar.

PP Pension förvaltar drygt 9 miljard-er kronor och en stor del är placerat i

fastigheter ägda av företaget. – Vi erbjuder en egen lägenhets-

förmedling med idag nästan 1300 bostäder runt om i Stockholms in-nerstad, Solna och Malmö. Givetvis är Stockholm city attraktivast såsom lägenheter vid Odenplan och på Sö-dermalm. Det är svårt att uppskatta en exakt kötid, men allt från några månader för en lägenhet i Malmö och uppåt beroende på vad du söker, säger

Reporterns gräddfil till drömlyan

text julia brynolfsson foto hanne malmsten

SNABB BOSTAD? Även som frilans kan journalister få bostad genomm PP:s kö.

aktuellt

Som ung frilansande journalist kan det vara svårt att hitta ett boende, särskilt om man saknar fast inkomst. Då kan PP Pension vara ett alternativ. I dag är företaget det enda försäkringsbolaget som vänder sig till folk inom mediebranschen.

nummer 04 2010femte statsmakten 05

Reporterns gräddfil till drömlyanJMK får behålla studentkårenstudentkåren vid jmk kommer även i fortsättningen att representera institutionens studenter, efter att Överklagandenämnden underkänner universitetsstyrelsens beslut.

Avgående kårordföranden Johan Falkman är nöjd och betonar att den geografiska närheten till studenterna är avgörande för ett bra arbete.

– Det är viktigt att kåren fortsätter att finnas där studenterna är, säger Johan Falkman.Beslutet gäller i tre år och kan inte överklagas. (MW)

SNABB BOSTAD? Även som frilans kan journalister få bostad genomm PP:s kö.

Ylva Zachrisson.Lägenheterna förmedlas efter längst

kötid och är oberoende av hur mycket kunden sparar.

– Vi försöker ständigt presentera nya förmåner. PP Pension samarbetar

idag med Berghs School of Commu-nication, där våra kunder får rabatt på fem olika kurser, till exempel inom journalistisk, berättar Ylva Zachrisson.

PP Pension är själva på marknaden

om att vända sig till mediebranschen och blir sällan jämförda med pension-sjättarna i och med sina speciella krav på medlemmarna.

– Tittar man på en tioårsperiod har vi högst avkastning och därmed gått om våra konkurrenter. Det bevisar att man inte behöver vara stor för att vara bäst.

aktuellt

Henrik Nygren är JUG:s nya ansikteunder journaliststudenter utan gränsers, JUG, möte på JMK i septem-ber utsågs en ny lokal representant, Henrik Nygren. Nyfikna studenter kan nu vända sig direkt till honom för att få information om JUG:s verksamhet.

Föreningens mål är att öka kunskapen om vilka förutsättningar journaliststuderande har i olika länder. Detta utbyte får man genom resor och studiebesök.

Startskottet för internationella samarbeten blir i december då cirka tio medlemmar reser till Moskva. (WJ)

Henrik Nygren

nummer 04 2010femte statsmakten06

några veckor innan valdagen tog jag min sedvanliga powernap. Halvvägs in i djup-sömnen satte jag mig förskräckt upp, blinkade förvirrat och sa högt till tomheten i mitt lilla studentrum: men varför har ingen sagt något om invandringen?

Dagen efter valnatten pratade jag med min mor. Hon ringde med gråten i halsen. Min far, som är snickare, bankade lite extra hårt på spikarna den dagen. Folk jag mötte på bussen var allmänt halvhängiga. Sverigedemokrat- ernas valresultat hade sänkt sig som en förkyl-ning över hela landet. Moralpaniken spred sig som en löpeld på Facebook och Twitter. Många ville utlysa omval. Men man kan inte sudda ut historien, det svenska folket hade sagt sitt.

men om det hade varit en bättre hantering och rapportering av SD:s frammarsch, hade valnattens resultat fortfarande kommit som en chock?

Jag kan inte annat än erinra mig att det har varit knäpptyst på invandringspolitikfronten. Vi har skapat förorter och problemen som utspelas i förorterna. Efter stenkastningar i Tensta, Rosengård och Rinkeby, valde man ändå att ignorera hopplösheten och klyftorna som existerar där.

Våra folkvalda politiker tycks inte ha förstått, och då menar jag alla, Mona, Fredrik, alla, att det har funnits en önskan om att dryfta invan-

dringsproblematiken. I stället för att utmana SD valde våra folkvalda politiker att ignorera ett ämne av rädsla för dess laddning. Våra räddharar till toppolitiker borde ha stämt upp till kampsång innan valet avgjordes.

media kanske är likvärdiga bovar i dramat. Varför bjöds aldrig SD in till offentlig debatt? Aktivt valde man att utestänga ett parti, som så tydligt var på väg in i riksdagen, från valdebat-ten. Våra förmedlare och kritiska granskare av politisk agenda valde en förnekelsens valrörelse. Dock är medias skyldighet till SD:s intåg i riksdagen något som inte kan förnekas.

Avsaknad av stake bland partiledare och media har varit utan dess like. Man kan tycka att de avgjorde detta val åt oss. Resultatet kanske är vad vi förtjänar efter en valrörelse av godtycklig sörja som politikerna frotterat sig i. Den bittra eftersmaken är att SD kan livnära sig på sitt martyrskap en lång tid framöver.

jag har insett att jag inte är mest besviken på de som röstade på SD, jag är mer besviken på de som har makt och medel att utmana dem i rampljuset, men valde att låta bli. Så inför nästa val hoppas jag på mer stake i media och fler politiker med stake åt folket, helst innan man står utanför SVT:s sminkloge och inser att valet är över.

Jess

ica

S. S

äll

jess

ica.

sall@

fem

test

atsm

akte

n.se

”Förnekelsen tar ut sin rätt”

krönika

nummer 04 2010femte statsmakten

Både Gunnar Andrén och Josefin Brink har efter arbete inom journalistiken valt att ge sig in i det politiska fältet, Gunnar Andrén sedan åtta år tillbaka och Josefin Brink sedan 2006. Detta var dock inte starten på deras politiska engagemang. Båda säger sig ha varit politiskt intresserade länge, utan att för den sakens skull vara politiker. vad är det då en politiker kan lära sig av journalistiken? Mycket, menar Gunnar Andrén. Han har lärt sig ta fram uppgifter och känner sig kunnig inom det politiska fältet.

– När någon undrar någonting kom-mer de till mig, säger Gunnar Andrén.

Han får backning av Josefin Brink, som säger att just insamling och in- läsning av information är egenskaper hon har hämtat från journalistiken och haft stor nytta av inom politiken.

Att vara journalist och sedan bli poli-tiker verkar vara en bra väg att gå, men hur är det med att göra båda samtidigt?

Det ser Josefin Brink en ”uppen-bar konflikt” med, eftersom det hotar journalisternas trovärdighet. Gunnar Andrén är av samma åsikt och fram-håller även att journalister, vare sig de tror det själva eller inte, påverkas av sina åsikter och sympatier och därför inte kan vara objektiva till politiska frågor om de själva är politiskt aktiva.

josefin brink säger dock att det är möjligt för en politiker att vara jour-nalistiskt aktiv i områden som inte är politiska. Däremot inte att vara skribent i en dagstidning eftersom det involverar alldeles för mycket politik. På frågan om höger- eller vänster-partier attraherar fler journalister anser inte vare sig Gunnar Andrén eller Josefin Brink att den ena sidan skulle

ha större dragningskraft än den andra. Dessutom poängterar Gunnar Andrén att det är en definitionsfråga.

– Vad är höger och vänster, och vem är en journalist? säger han.

enligt de tillfrågade är alltså journalister väl lämpade för den poli-tiska arenan eftersom de ofta är duktiga på att ta fram information och hålla sig uppdaterade.

Skulle då en ökning av mängden journalister kunna leda till en annor-lunda riksdag?

– Nej, säger både Josefin Brink och Gunnar Andrén.

Andrén utvecklar resonemanget:– Det är bara de personliga egen-skaperna som du bär med dig in här, säger han.

07aktuellt

Journalister tar plats i riksdagenKan man vara politiker och journalist samtidigt, och vad kan en politiker ha för användning av journalistik?

Femte Statsmakten har ställt nyblivna riksdagsledamöterna Gunnar Andrén (FP) och Josefin Brink (V) mot väggen.

text och fotoolle hammarström

FOLKVALD. Gunnar Andrén har ett nytt kontor i riksdagshuset.

nummer 04 2010femte statsmakten08

aktuellt

Påverkar de stora tidningarnas ägarför-hållanden journalisternas objektivitet? Vann Alliansen valet tack vare orätt-vis draghjälp? Ja, om man får tro vissa experter och oppositionspolitiker.

– Det är framförallt bildjourna-listiken som är slående. Vi har fått se många bilder på en Reinfeldt som tornar upp sig, med utsträckt hand och visionär blick, som ”Den store tala-ren”. Med Mona Sahlin är det tvärtom. Hon porträtteras ofta med nedslagen blick och bortvänt ansikte, säger Ester Pollack, docent på JMK.

hon har tillsammans med P1:s Ka-rin Wirenhed kartlagt förstasidor från DN, SvD, Aftonbladet och Expressen från Almedalsveckan i juli till första september. Resultatet, som presentera-des i P1-Morgon i början av september, visade att Mona Sahlin fått 18 negativa förstasidor, medan Fredrik Reinfeldt

bara fick fem. Omvänt, det vill säga gällande positiva förstasidor, blev siff-rorna 12-3 i statsministerns favör.

även flera tunga S-sympatisörer har ifrågasatt mediernas politiska rapportering. Göran Persson, Ingvar Carlsson och 21 andra socialdemokra-ter skrev på DN Debatt 7 september att ”det är tydligt att socialdemokratin i detta val har den ekonomiska, den politiska och den mediala makten emot sig.” Jan Guillou skrev i sin kolumn i Aftonbladet 12 september att ”Expressens personförföljelse mot Mona Sahlin på nyhetsplats utgör den politiska journalistikens absoluta låg-vattenmärke under de senaste 82 åren”. Även Dala-Demokratens chefredaktör Göran Greider har vädrat sitt missnöje med de borgerliga medierna.

Kritiken slogs dock tillbaka på mo-derata SvD:s ledarsida 8 september:

Alliansen favoriserades i mediernaSnedvriden, orättvis och osund. Det är vad många ledande politiker och medieforskare kallat tidningarnas valrapportering i höst. – Journalisterna måste bli mer självkritiska, säger JMK:s docent Ester Pollack.

text Leonel Marjavaara foto Tova Kurkiala

RADIO JMK DRAR IGÅNGvarje tisdagskväll mellan 20.00 och 21.00 kommer Radio JMK att sända ”världens bästa radio” på frek-vens 95,3 mhz. Linn Ogelid och Anna Bremer håller i Radio JMK och upp-muntrar alla studenter, nya som gamla, att testa att vara med.

– Det roliga är att det är så himla fritt, man får göra vad man vill, man får testa sina vingar, säger Linn.

– Full konstnärlig frihet, lägger Anna till.

Utöver att sända radio ska Linn och Anna också uppdatera radiobloggen mer och få igång podcasten.

– Vi ska göra världens bästa radio, säger både Anna och Linn.

FLER PLATSER I JMK-SALENjmk-salen har fått en rejäl upp-fräschning med bland annat flera stolar, ny ljudanläggning och förbätt-rad ventilation.

– Anledningen till detta är delvis utökad undervisning men främst förbättrad undervisning säger Tytti Soila, professor på JMK.

Tidigare har det inneburit stora problem om en lärare ska visa upp ett ljudklipp eller behöver använda mik-rofon för att göra sin röst hörd. Det har det nu blivit ändring på genomen uppiffning av JMK-salen.

Anna Bremer och Linn Ogelid

(PD)

(MB)

nummer 04 2010femte statsmakten 09

aktuellt

”Att medierna intresserar sig för det faktum att Sveriges i särklass mest ton-givande, makthavande och agendasät-tande parti länge har landat under den i S-sammanhang magiska 30-procents-gränsen är inte märkligt. I ett historiskt perspektiv är det helt enkelt fascineran-de siffror.”

johan Ehrenberg, chefredaktör på tidningen ETC, har en annan för- klaring. I en diskussion i P1 sa han att ”90 procent av alla medier i Sverige är borgerligt styrda och borgerligt ägda. Att det inte skulle påverka bilden som medierna ger i detta fall av ett parti är naivt att tro. Det handlar om politiska intressen.”

Ester Pollack håller med om den tolkningen.

– Ja, jag har svårt att se att det inte har betydelse. Man måste vara blind för att missa det sambandet. Men det är ju inte så att ägarna kliver in på redaktionen, det är mer komplicerat än så, säger hon.

förutom ägarförhållandena ser Ester Pollack även andra tendenser i dagens medieklimat. Framför allt är det kommentarjournalistiken som fått allt mer utrymme. I dagens tidningar pla-ceras ofta de politiska kommentatorer-nas ord inte bara på ledarsidorna, utan även på förstasidor och på nyhetsplats. Lena Mellin med sin stora bildbyline i Aftonbladet är ett exempel på detta.

Det blir allt svårare att skilja på nyheter och åsikter.

Samtidigt sitter många skribenter på dubbla stolar: ena dagen kan man som chef på ett analysföretag beställa under-sökningar, för att sedan kommentera dem politiskt i tidningen dagen efter.

– Jag är kritisk till rollupplösningarna mellan journalistik, pr- och opinionsfö-retag och valmätningar. Marie Söder-qvist, till exempel, skriver i Expressen samtidigt som hon är VD på opinions-institutet United Minds.

rollblandningarna borde man titta närmare på, journalisterna måste bli mer självkritiska. Någon måste våga ge sig på detta, avslutar Ester Pollack.

Alliansen favoriserades i medierna

nummer 04 2010femte statsmakten10

Grattis till det nya uppdraget. Hur känns det?

– Tack! Det känns jättekul, det är mycket man inte vet om de nordiska länderna egentligen. Jag kommer att vara stationerad i Helsingfors från och med årsskiftet varifrån jag dessutom kommer att bevaka Baltikum, vilket även det känns spännande.

Hur kom det sig att du blev Norden-korrespondent?

– Jag har arbetat på Sveriges Radio sedan 2001 och tidigare vikarierat

som korrespondent i både New York och Sydafrika. Men jag är glad att jag hamnade i Helsingfors, det är närmare hem till Sverige. Dessutom håller mina barn på med ishockey och konståkning, vilket gör det något mer praktiskt att vara stationerad i Finland.

Hur är det med dina egna special-intressen?

– Jag tycker om att träffa människor och tycker det är viktigt att låta de som annars inte får komma till tals göra det. I övrigt skulle jag vilja säga att jag har ett ganska brett spektrum intressen: Allt från ekonomi till djur och natur.

Vad ser du mest fram emot i jobbet?– Att få komma ut och träffa folk!

Och självklart att få resa mycket, till exempel till Färöarna som också ingår i bevakningsområdet.

Jenny Sanner RoosqvistJenny Sanner Roosqvist, 40, är Sveriges Radios nya Nordenkorrespondent. Hon är född i Umeå men har en examen från JMG i Göteborg.

text anna bremer

aktuellt

[ 60 SEKUNDER MED ] foto micke grönberg/sveriges radio

NYA ANSIKTEN SYNS I JMK-TVI höst kommer JMK-TV att starta igen. Angela Blumen och Ebba Wangler är ansvariga för att starta om verksamheten efter att tv:n legat nere det senaste året.

Båda har arbetat med tv och film tidigare, men erfarenhet är inget krav för att engagera sig i verksamheten.

– Vi hoppas bara att vi får ihop ett gäng taggade personer med roliga idéer, säger Ebba Wangler.

– Och som är intresserade och kan bidra med olika saker, fyller Angela Blumen i. (CÅ)

Angela Blumen och Ebba Wangler

SR:s nya Nordenkorrespondent

”För var och en handlar det inte om så mycket pen-gar, men för kåren blir det en stor utgifts-post...”

Läs mer på 29

femte statsmakten ägnar detta nummer åt allt som är nytt.

Det är svårt att bortse från att vår generation älskar samtiden. Vi älskar att dela med oss och att ta del av. Att bejaka det nya. Vi tycker om att tipsa om ny musik, haka på nya trender, läsa om nya forskningsframsteg. Vi älskar att ta del av den information andra delar med sig av.

ja, vi har ett tämligen oproblematiskt förhållande till det moderna. Vi är ofta odelat positiva till det aktuella. Nya fenomen och företeelser tas emot med öppna armar. Vi spanar ständigt mot framtiden.

Men vad är den nya punken? Vilka protest-erar mot vår samtid?

Har vi denna fråga i bakhuvudet kanske vi hittar ett nyttigt förhållningssätt till hur vi ska möta Det Nya.

Nytt

text leonard goldbergillustration tova kurkiala

nummer 04 2010femte statsmakten 11

tema

nummer 04 2010femte statsmakten12

tema

Reklamfloden som uteblevDen nya reklamlagen skulle göra tv-tittandet olidligt trodde många. Men någon större effekt fick den inte.

– Det var en storm i ett vattenglas, säger TV4-chefen Mikael Grimborg, som får medhåll av reklamgurun Viggo Cavling.

text leonel marjavaarafoto tova kurkiala

nya reklam-lagen• Infördes 1 augusti 2010.

• Tillåter upp till tolv minutlånga reklamavbrott per timme. Dessa får disponeras fritt i programmen. • Friare regler för produktplacering och programsponsring. • Slopat krav om lokalt innehåll för kommersiell radio.

källa: Sydsvenska Dagbladet.

Två månader har gått sedan Sveriges reklampo-litik tog steget mot ytterligare EU-anpassning, med generösare reklamregler för tv. I samband med lagens införande slog tidningarna upp svarta rubriker i stil med ”NU BLIR DET ÄNNU MER REKLAM I TV”, vilket utlöste en mindre folk-storm i bloggar och kommentarsfält. ”Nu kastar jag ut tv:n” var en återkommande kommentar. Men Mikael Grimborg, TV4:s försäljnings- direktör, menar att folkstormen var ute i ogjort väder. Skillnaden för tittarna blev knappt märkbar.

– Det var en storm i ett vattenglas. Det har blivit lite mer reklam i nattsändningarna, men vi kommer inte att göra några förändringar i våra så kallade ”primetime”-sändningar, säger han.

mikael grimborg är nöjd med den nya lagen eftersom den innebär ökad flexibilitet.

– Absolut. Det är bra att vi kan bryta programmen som vi vill.

Även Viggo Cavling, chefredaktör på tid-ningen Resumé, välkomnar den nya lagen efter-som den kan bidra till att svenska företag vågar stanna i Sverige.

– Ja, det är positivt. Vi bör sträva efter en enhetlig medielagstiftning i EU. Många varumärken är globala så det är konstigt att

olika regler gäller i olika länder. Det är till exempel olyckligt att TV3 känner sig tvungna att sända från London, säger han. viggo cavling, vars tidning bevakar journ-alistik-, pr- och reklambranschen, menar att folk måste vänja sig vid reklam i rutan.

– Allt fler företag inser att de måste kommu-nicera med kunderna, så reklam är något man satsar på. Vare sig folk gillar reklam eller inte så köper man produkterna som marknadsförs.

men en punkt i den nya lagen är Viggo Cavling kritisk till: att produktplaceringen släpps lös. Det har till exempel nu blivit möjligt för kanalerna att i efterhand digitalt redigera in en Coca Cola-flaska på Robinson-ön.

– Produktplacering är ett riktigt otyg. Det är en otydlig och kladdig reklamform, folk förstår inte vad det är. Och eftersom varken företagen eller konsumenterna förstår sig på produkt-placering är det en dålig mediekanal, säger Viggo Cavling.

och bloggarna då? Jo, de verkar ha lugnat ned sig. En sökning på ”reklamlagen” på bloggsök.se gav i mitten av september noll träffar.

nummer 04 2010femte statsmakten 13

tema

STARKA REAKTIONER. När nyheten om den nya reklam-lagen kom rea-gerade folk med ilska, eftersom man trodde att reklamen skulle ta över tv-rutan. Så blev det inte.

nummer 04 2010femte statsmakten14

tema

Kårens nya boss är en veteran i medie- sammanhang. Hon har varit med i Sommar-lovsmorgon, spelat mot Mikael Persbrandt i långfilmen Alla älskar Alice och varit gran-skande reporter i konsumentmagasinet REA, barnens svar på Plus. Sedan september läser hon medie- och kommunikationsvetenskap med siktet inställt på reklambranschen.

– Tankarna bakom olika budskap är intres-sant. Media påverkar samhället och då vill jag vara med och påverka. Reklam formar olika normer som till exempel hur män och kvinnor ska vara. Sådana saker ändrar jag gärna på.

Hur känns det att bli vald till ny ordförande för JMK:s studentkår?

– Det känns jättebra och samtidigt lite läskigt. Jag hoppas att jag inte får underkänt på tentorna för att jag lägger ner så mycket tid. Mest av allt känns det ju givande och jag kommer få ut mer

av utbildningen. Det är ett jättebra sätt för mig att lära känna andra på skolan.

Vilka områden inom kårens verksamhet är extra viktiga?

– För mig är det viktigt med JMK-dagen när studenter får chans att träffa sina framtida arbetsgivare. Det är viktigt att få veta vad man kan göra när man är klar. Jag vill också bidra till ökad gemenskap. Som en del i det hoppas jag kunna anordna föreläsningar, olika aktiviteter och gärna fester. Det vore till exempel kul att ha en fest där alla klär ut sig till en karaktär ur en film, vi går ju på en medieskola.

Vad tycker du om att JMK fortsätter ha sin egen studentkår?

– Det är bra med en liten kår med nära till studenterna. En speciell skola som JMK be- höver en kår som engagerar sig i det vi gör här. Utan en särskild kår tror jag det skulle vara svårt för studenterna här att engagera sig. Nu blir det mera fokus på oss.

Vad vill du säga till läsarna?– Jag bits inte. Man får jättegärna komma och

prata med mig. Betala avgiften och engagera er!

Kårens nya chef

Kåren har fått en ny ordförande i Natalie Björk. Hon vill vara den sociala länken mellan studenterna och föreslår fler fester med filmtema.

– Det är roligt att gå i skolan om man känner de man pluggar med. text mika wallgren

foto cecilia träff

PÅ PLATS. Natalie Björk, framför sitt nya kontor.

nummer 04 2010femte statsmakten xxTema

Mediesverige.se har för syfte att erbjuda en inspirerande och vägledande samlingsplats för frilansare. Enligt Emelie Fågelstedt, ansvarig för sociala medier på sajten, behövs sidan både som mötesplats och som kontaktknytare; dels med uppdragsgivare, dels med andra frilansare.

– Vår förhoppning är att medlemmarna ska vilja bidra till en kollektiv känsla där de själva tipsar om olika arbeten eller uppdrag som de fått nys på och på så vis hjälper varandra, säger Emelie Fågelstedt.

På mediesverige.se ska skribenter kunna uppdatera sig om branschen, ta del av andras arbeten, få rabatt på produkter eller utbildning-

ar samt få råd och svar på frågor om frilans. En bra CV-mall och portfolio ska också finnas för jobbsökande journalister som vill referera till en seriös hemsida. I förlängningen ska användarna själva styra utbudet.

Anders Nordlund, biträdande redaktions-chef på Dagens Nyheter tycker inte att sajten är aktuell vid anställning av frilansare.

Men Emelie Fågelstedt tror ändå att sidan är ett bra medium att presentera sig genom.

– I stället för att bifoga en fil i ett mejl kan man skicka länken till sin portfolio på mediesverige.se, där man har möjlighet att skriva om arbetslivs-erfarenhet, lägga upp arbeten från tidigare upp-drag och på så vis presentera sig själv på ett mer levande sätt än i ett traditionellt CV, säger hon.

Vidare påpekar hon att chansen till jobb ökar av att synas på flera ställen, vilket mediesverige.se ger möjlighet till.

Under hösten lanseras också sajten frilans- ager.nu, en annan hemsida som ska stödja frilansjournalister.

Frilans är någonting som de flesta journaliststudenter kommer i kontakt med förr eller senare.

Men hur gör man? Vad ska man tänka på?

Två nyskapade sajter sätter frilansen i fokus.

text & foto Anna Nordbeck

Frilans i fokus på nya sajter

nummer 04 2010femte statsmakten16

som ny i stockholm finns det en del tabbar som ska avklaras innan man nonchalant kan glida på tunnelbanan som om man aldrig har gjort något annat. För min del är en hel del av tabbarna av-klarade. Det har inte varit helt smärtfritt, tro mig. Jag har åkt fel, glömt att kliva av, gått upp fel och gått vilse. Tittat på gatuskyltar som inte säger mig någonting egentligen och försökt fråga mig fram (med varierande resultat – hittar någon här egent-ligen?).

det svåraste med att vara ny här är nog att hitta rätt på andra sätt än geografiskt. Hur ska jag bland två miljoner människor hitta dem som pas-sar mig bäst? Vill de ens umgås med mig? Kan de stå ut med min dialekt? Jag har nämligen blivit lite nojig efter alla hån. Men efter lite tid, många nya människor och en existentiell kris har jag insett – det kommer nog att gå. Det är inte bara jag som inte talar stockholmska. Det tar sin tid att hitta rätt, både fysiskt och psykiskt. Och trots allt, jag är ju här. Jag vågar i alla fall testa.

Att komma från en by med 600 invånare till Stockholm med sina två miljoner är såklart en omställning. Att gå från en huvudgata till betydligt fler än så. Är det konstigt att man går fel, menar jag? Trots mina små missöden så har jag inte gett upp. Här finns det jag vill ha: möjligheterna, människorna, klubbarna och butikerna som har öppet längre än till klockan 18. Vem klagar? Inte jag.

såklart finns det dåliga saker med Stockholm också, som det gör med alla städer. Men jag vill inte vakna upp än. Jag vill förbli nykär i Stock-holm ett tag till, se allt det fula genom ett skimmer ytterligare ett par månader. Jag tycker att det finns få saker som slår att åka med Djurgårdsfärjan under kvällen och se alla ljusen från staden som välkomnar dig. Kanske idylliserar jag Stockholm, kanske är jag lite för naiv. Men, när Per Anders Fogelström talade om ”Mina drömmars stad”, så kan jag inte annat än att hålla med.

”Mina drömmars stad”

Mal

in B

engt

sson

mal

in.b

engt

sson

@fe

mte

stat

smak

ten.

setema

nummer 04 2010femte statsmakten 17

illustration helen nordlund

tema

nummer 04 2010femte statsmaktenxx nummer 06 2010femte statsmakten24 Krönika

text caroline åkerlundfoto dennis andersson

I oktober börjar ekonomijournalisten Knut Kainz Rognerud sitt nya jobb på Sveriges Television. Där ska han arbeta med deras nya satsning på grävande journalistik.

Men själv säger han sig inte vilja synas i rutan.

Tv-profilen som inte vill synas i rutan

nummer 04 2010femte statsmakten xxnummer 06 2010femte statsmakten 25Krönika

nummer 04 2010femte statsmakten20

” Personligen, efter 20 år som journalist, tycker jag

att det är obehagligt att synas i tv.”

edan det blev känt att Knut Kainz Rognerud fått jobb på Sveriges Television, SVT, berättar han att många har kommit fram till honom och sagt ”vad kul att du ska bli tv-stjärna”.

– Att synas i rutan strider egentligen mot mina principer. Det är ju inte jag som ska synas, utan de som programmet handlar om, säger han.

Ändå går han med på att synas ibland.– Men bara om det behövs för att ge en

förklaring eller kommentar. Personligen, efter 20 år som journalist, tycker jag att det är obeha-gligt att synas i tv.

svt slog i våras samman sina nyhetsorgani-sationer till en. Därför kommer Knut att få göra nyheter för bland andra Rapport, Aktuellt och A-ekonomi.

Samtidigt vill SVT satsa mer på grävande journalistik.

– Jag ska jobba undersökande i SVT:s politiska och ekonomiska grupp. Där ska jag arbeta med den dagliga rapporteringen, men tanken är att jag också ska ta fram egna nyheter. SVT vill ju gärna bli citerade i stället för att citera andra, säger han.

Knut har i nästan tio års tid arbetat som eko-nomireporter på Dagens Nyheter. Därifrån har han erfarenhet av att arbeta med grävande journalistik och 2005 fick han Guldspaden för sitt avslöjande reportage om stiftelsen Anna Johansson-Visborg. Han kunde avslöja att stiftelsens ledning hade förmedlat lägenheter till sig själva och sina barn, i stället för till be- hövande kvinnor, vilket var stiftelsens syfte.

Dessutom är han sedan tidigare även bekant med tv-mediet.

– Jag var bland annat med när TV4 började sända ekonominyheter. Det var en otroligt lärorik tid, säger han.

samtidigt tycker han att den journalistiken han producerade då inte alltid var så bra.

– När man arbetar med tv tar logistiken ofta överhanden. Många gånger handlade research-en om att rycka ett TT-meddelande som jag läste i bilen på väg till intervjun. Jag skulle säga att 90 procent av tiden gick till logistik och tio procent till journalistik.

Att logistiken, till exempel att få bra bilder och att synkronisera dem, tar så mycket tid är ett problem, tycker han. Då finns det mindre plats kvar åt att göra research. Därför menar Knut att det är positivt att SVT uppmärksam-mar problemet och försöker ändra på det.

– Mitt nya jobb är ett led i arbetet med att korta tiden för logistiken och lägga mer tid på researchen, säger han.

sedan knut blev journalist har hans drivkraft varit att göra granskande journalistik. Men i dag tycker han att journalister har blivit sämre på att granska samhället och ekonomin.

– Jag är förvånad över att så få journalister i dag gör egna nyheter. Det är lätt att peka på felaktigheter i samhället och det har aldrig varit lättare att göra god nyhetsjournalistik, ändå är det sällan medierna producerar egna nyheter.

Att det ser ut så tror han beror på att nyhets-journalistiken håller på att effektiviseras.

profilen

Stips till blivande journalister 1: Tänk själv!2: Gå på magkän-slan. ”Det är lätt att glömma detta när man ska vara saklig och opartisk, men det är en bra drivkraft att låta sig uppröras över felaktigheter i samhället.”3: Ta reda på hur det är. ”Man behöver inte vara professor i ekonomi för att skriva journalistiska artiklar, enkel hu-vuräkning är i princip allt som behövs för att klara sig.”

nummer 04 2010femte statsmakten xxnummer 06 2010femte statsmakten 25Profilen

nummer 04 2010femte statsmaktenxx

nummer 04 2010femte statsmakten 23

– Man ska producera fler nyheter med mindre resurser. Det är visserligen naturligt, så fungerar de flesta företag där man strävar efter att bli bättre på det man gör, men inom journalistiken har man varit dålig på att ana-lysera sin egen produkt.

att definiera nyheterna som produkt tror han därför är nyckeln till att förbättra och utveckla journalistiken i dag.

Men för att göra god journalistik tror Knut att det också krävs att man tar reda på hur saker och ting faktiskt är.

I researcharbetet hjälper det att känna till lite om ekonomi.

– Man behöver inte vara professor i ekonomi för att skriva journalistiska artiklar, lite enkel huvudräkning är i princip allt som behövs för att klara sig.

Han har som ekonomireporter lagt märke till att journalister i allmänhet har en ”ljum inställ-ning” till ekonomijournalistik.

– Jag tror att det beror på en tradition av marxistiska teorier där man är kritisk till ekonomi-journalistik för att man tycker att det gynnar det kapitalistiska samhället. Vissa tycker att det är en typ av journalistik som ska bekämpas.

men det håller inte Knut med om.Tvärtom tycker han att det är viktigt att

diskutera ekonomijournalistik och att det borde tas upp mer på journalistutbildningen.

– Det är jätteviktigt att granska ekonomiska faktorer i samhället. Det är säkert jättekul att

vara frilansande kulturjournalist i London, men det är ännu viktigare att känna till ekonomiska faktorer i samhället och dess strukturer.

Därför förespråkar han att alla journalister bör ha grundläggande ekonomiska kunskaper, för att förstå samhället och kunna dra rätt slut-satser.

– Alla som är intresserade av samhället borde läsa lite ekonomi. Särskilt om man är intresserad av makt. Står man på en ekonomisk grund är det så mycket lättare att inte bli bortsnackad av till exempel finansminister Anders Borg, säger han.

men det är inte bara om man vill arbeta som ekonomijournalist man behöver ekonomiska kunskaper. Vill man arbeta med nyhets- eller kommunjournalistik är det lika viktigt att känna till något om ekonomi.

– Kan man lite om ekonomi förstår man lättare hur de kommunala bolagen drivs. Där finns det stora nyheter att hämta, men det är lätt att man missar dem om man inte har grund-läggande ekonomiska kunskaper.

Kanske är det sådana nyheter Knut hoppas på att ta fram när han nu börjar arbeta på SVT. Trots sin ovilja att synas i rutan tycker han att det ska bli roligt att börja jobba med något nytt och på sikt strävar han efter att få arbeta med större projekt som tar längre tid.

Men vilken typ av projekt det är vill han inte berätta.

– Jag har en lång lista med idéer, men de vill jag inte berätta mer om, säger han och ler.

”Man behöver inte vara professor i ekonomi... Lite enkel huvudräkning är i princip allt som behövs”

knut kainz rognerudålder: 41 år.Utbildning: Jour-nalisthögskolan i Göteborg 1991-94, skrev magisterup-psats på JMK 2007, och kurser ifilosofi och affärsjuridik.Priser: Guldspaden 2005, för sin artikelserie i DN om lägenhetsskandalen i stiftelsen Anna Johansson-Visborg.

profilen

nummer 04 2010femte statsmakten24

Hennes egen karriär startade när hon sålde en artikel till Cosmopolitan.

– Jag hade inget sommarjobb när jag kom hem till Sverige efter att ha gått första året på min journalistutbildning i England. Jag satt och läste Cosmo-

politan och tänkte att sådant här kan jag skriva om! Det här är inte alls svårt!

Hon bestämde sig för att skriva om en jobbig relation hon just haft och kom på idén att skriva om varför tjejer aldrig faller för den snälla killen.

– Jag såg i Cosmopolitan att de van-ligtvis intervjuar tre vanliga tjejer och en expert, så jag intervjuade mina kompisar och en psykolog jag hittat på Google. Det var en sådan kick att få första artikeln såld, en grymt skön

Det första som en blivande journalist ställs inför är steget att våga stå på egna ben och marknadsföra sig själv, med andra ord: frilansa.

Frilansjournalisten Camilla Björkman vågade och i dag, vid 26 års ålder, har hon redan tre företag.

Ta första klivet börja frilansa

text joanna davis och yvonne rogell foto yvonne rogell

illustration sari vettenranta

medivärlden

nummer 04 2010femte statsmakten 25

känsla. Det levde jag på i flera månader.Camilla Björkman försörjde sig

sedan under studietiden på att arbeta som frilansjournalist. Hennes tips är att det är just då man ska börja eftersom man har en någorlunda fast inkomst genom studiebidraget och inte behöver känna pressen på att behöva försörja sig. Frilansbranschen beskriver hon som väldigt tacksam.

– Det är en av de få branscherna där man kan starta från noll, vem som helst kan lyckas.

Hur gör man då för att komma igång med frilanskarriären? Först och främst gäller det att komma på en bra idé. Camilla Björkman tipsar om att köpa tidningar, läsa och studera dem. Där kan man få mycket inspiration till egna idéer och lära sig hur de olika tidnin-garna skriver, vilken vinkel de oftast har.

lättast är om man ser till sig själv och tittar på hur ens eget liv ser ut och vad man kan skriva om utifrån det. Har flera av dina vänner gjort slut med sina pojk- eller flickvänner i början av universitetsåren? Varför då? Finns det någon ny trend på gång som du kan skriva om? Man kan även ta reda på vad som hänt i forskningsvärlden och vad som skrivs i utländska tidningar.

Steg två är att mejla antingen red-

aktionschefen eller chefredaktören (eller båda två) för olika tidningar och presentera tre till fem bra artikelidéer.

– Då får de dåligt samvete och kän-ner att de måste ta en i alla fall, säger Camilla Björkman och tillägger att man ska skriva fem till sex rader om varje idé, presentera vad de ska handla om och vilka som ska vara med i dem.

– Många ger upp på första försöket och efter ett första nej, men skriv nya mejl till fler tidningar. Någon kommer att säga ja till slut. Ge inte upp!

camilla björkman poängterar att man ska vara noga med att göra ett bra intryck i första kontakten med tidning-en. Stava inte fel och ställ inte hundra nervösa frågor när du blir erbjuden ett jobb. Det är bättre att lusläsa instruk-tionen, fixa allt själv och sedan lämna på, eller innan, deadline. Då ska rub-rikförslag, ingress och faktarutor vara klara och artikeln korrekturläst.

– Skolka från plugget en vecka om du måste. I början gäller det att visa att man är jättebra för att de ska vilja anställa en igen.

Det är viktigt att direkt följa upp efter att man fått en artikel publicerad. Fråga redaktionschefen om ni kan träffas och prata om fler artikelidéer. På det sättet får tidningsredaktionen ett ansikte att associera till och du kan visa hur trev-

lig du är. Chansen blir då större att de tänker på dig nästa gång de behöver en artikel, menar Camilla Björkman.

Föreställningen om att det skulle vara ensamt att frilansa, tycker Camilla Björkman inte stämmer.

– Nej, man intervjuar, man ringer folk. För mig är det enorm mycket roligare och mer självutvecklande att ha egen firma.

camillabjörkmanålder 26bor Vasastanfamilj sambon Nils.yrke Frilansjour-nalist och egen företagare.utbildning Journalistutbild-ning vid University of Westminister.på gång Driver tre företag, varav en är ett tidningsproduk-tionsbolag och två är tidningar.

medievärlden

•�Läs�tidningen�du�vill�skriva�för.�Vad kan du skriva om som inte redan har skrivits?

•�Föreslå�flera�artikelidéer,�inte�bara�en.

•�Var�ute�i�god�tid!�Julrepotagen planeras redan efter sommaren.

•�Gör�din�text�unik.�Särskilt om det redan skrivits mycket artiklar i ämnet.

•�Om�du�har�bra�bilder,�skicka�med�dem.

•�Ta�regelbundna�pauser,�då�kan�nya�idéer�dyka�upp.

•�Kom�överrens�om�priset.

•�Ta�alla�uppdrag�du�får!��Begränsa dig inte till ett ämne utan skriv om så mycket som möjligt.

•�Lämna�alltid�in�artikeln�med�det�mesta�klart,�korrekturläst�och�se�till�att�hålla�deadline!

Camilla Björkman tipsar

nummer 04 2010femte statsmakten26

– Jag tror att satirillustrationer kan bidra just till att fånga upp människor, som kanske inte är benägna till att ta till sig långa texter och kanske möjligen engagera dem känslomässigt, inte minst i det politiska, säger Magnus Bard.

Satir tycks vara något som generellt uppmanar till humor och eftertanke, speciellt under en valperiod. Huruvida satiriska illustrationer påverkar männi-skors politiska åsikter är svårt att säga.

– Jag hoppas ju det. Jag kanske kan så ett frö till en tanke som kan bita sig fast, man kan göra det på ett väldigt kort-fattat okomplicerat sätt, säger Magnus Bard.

genom sina illustrationer har Magnus Bard makten att iscensätta politikerna i olika vardagsscenarion, utifrån egen regi väljer han att illus-trera det som han tycker bör ifråga- sättas. Kristdemokraternas “godhet” och även “präktighet” tycks vara något som får igång honom. Han förklarar att det är lättare att ge sig på en politiker, vars politik han kan ogilla.

– Göran Hägglund, han står för någon sorts godhet, och det är väldigt

provocerande. Det är inte Göran Hägg-lund i sig, utan det parti han företräder som man verkligen kan ifrågasätta. Maud Olofsson kommer från samma län som jag själv kommer ifrån så där finns det någonting annat att jobba med. Det finns något om “präktiga västerbottenkvinnor” som provocerar mig väldigt mycket. Det är mer det som de står för, som jag ger mig på, säger Magnus Bard.

Han visar en illustration som byg-ger på likande retorik. Här skildrar bilden det som Jan Björklund utstrålar. Magnus Bard förmedlar genom bilden sin uppfattning av Jan Björklund som osympatisk och hård.

– Det är riktat gentemot föräldrar. I illustrationen förenklade jag allt väldigt mycket för att kunna föra fram en poäng.

enligt magnus bard så är det inte menat att bilderna ska vara teoretiska utan hans syfte är att få igång männis-kor och få dem att förstå att vissa bud-skap är viktiga.

– Jag vill väcka känslor också, och det tror jag verkligen att jag kan göra.

Avslutningsvis får Magnus Bard frågan hur han själv skulle beskriva sina illustrationer. Han svarar kort och med ett skratt.

– Det är en gerillaverksamhet.

Under valperioden i höst var det illustratören Magnus Bards satiriska illustrationer som avbildade och kommenterade de svenska politikerna på Dagens Nyheters ledarsida. Att läsa mellan raderna tycks vara ett uttryck som stämmer in på hans ironiserande bilder.

text heather ferrigan

ILLUSTRATION av Magnus Bard (publicerad i Dagens Nyheter 22/6-2010).

Ritade sig genom valet

medivärlden

nummer 04 2010femte statsmakten 27

Philip Lieff, stationschef på Uppsala Student TV, tycker att dokumentation av verkligheten är nyttig och att även vulgära inslag behövs.

– Tittarna har ett ansvar att betrakta innehållet som dokumentation av nu-tida festande och inte se deltagarnas handlingar med rationella ögon då väldigt få människor festar med målet att ta rationella beslut. Däremot säger festande mycket om vår samtid och exempelvis vaskning av 10 000 kronor champagne utgör en irrationell mot-pol till miljömedvetenhet och undan- röjande av världens fattigdom, säger han.

upplägget i kungarna av Tylösand är simpelt. Åtta ungdomar ska under en

månads tid driva en surfshop samtidigt som de förses med obegränsade mäng-der alkohol.

– Personer under 20 år borde inte se det här programmet och tro att det återspeglar ett normalt beteende, säger JMK-studenten Josephine Thoursie.

pernilla lindberg, som studerar juridik vid Uppsala universitet, tyck-er tvärtom att det finns mycket som påminner om hur många lever vad gäller festande och samliv. Men att den nya dokusåpa-nivån kommer att för-ändra svensk tv tror hon inte.

– Publiken har vant sig allt för mycket vid att gränserna i dokusåpor gång på gång flyttats fram. Föregångare som Paradise Hotel skapade stora rubriker

för att ha visat sex i tv 2005, men gick obemärkt förbi vid sin comeback 2009, säger hon.

cecilia blomstedt, student vid JMK, säger att det enda underhåll-ningsvärdet i Kungarna av Tylösand är att chocka för att vinna tittarsiffror, något som programmets producent Calle Schulman inte håller med om.

– Många tror att vi vill visa det värsta som har visats, det är inte riktigt så. Kanal 5 är angelägna om att alla som är med i programmet ska tycka att det är roligt. Det är så skönt att kunna ha helt rent samvete, skriver han på sin blogg.

på kanal 5 stoltserar man med sin nya publiksuccé då 340 000 tittare såg premiären. Men majoriteten av de stu-denter Femte Statsmakten  har pratat med är överens om att de endast tittade på programmet för att alla hade pratat så mycket om det.

De flesta kommer även att fortsätta följa programmet för att se hur långt de kan dra konceptet. 

Hypen var enorm redan innan premiäravsnittet hade visats. Kungarna av Tylösand har liknats vid MTV:s skandalsåpa Jersey Shore, men vad gäller exponering har produktionen tagit ett steg längre.

Den som vill se synden i vitögat blir inte besviken.text john edward vallingstam

Kungarna av TylösandSKANDALSÅPA? Festlivet i Tylösand har berört och upprört – även i SVT:s Debatt. foto magnus selander/kanal 5

medivärlden

nummer 04 2010femte statsmakten

Trenden är tydlig inom svensk media. Antalet utrikeskorrespondenter blir färre när det skärs i kostnaderna. Därmed har också förutsättningarna för tidningar, radio och tv att bedriva en oberoende bevakning av världs-händelser minskat.

– Det behövs fler rapportörer i världen för att skapa konkurrens om verklighetsbilden, säger Johan Myrsten, mångårig internationell reporter på SvD Näringsliv.

– När redaktionerna kallar hem sina korrespondenter ökar beroendet av externa källor som till exempel tanke-smedjor. Men denna utveckling är

inte oproblematisk, menar TT:s Grim Berglund.

han framhåller att tankesmed-jorna ofta har dubbla budskap. Sam- tidigt som de tillhandahåller ett gediget faktamaterial företräder de inte sällan en politisk agenda.

Bortsett från nedskärningarna har dagens globaliserade värld skapat andra utmaningar för journalistiken. Gränsdragningen mellan inrikes- och utrikesbevakning har blivit suddigare samtidigt som det har blivit svårare att skilja på ekonomi och politik. Av debatten framgår att den traditionella ämnesuppdelningen därför har blivit ett problem när det gäller att skildra en komplicerad omvärld.

erik halkjaer, före detta utrikes-reporter på GP, nämner som ex-empel den livsmedelskris som drab-bade den fattiga världen för några år sedan. Nyheterna rapporterades då om upplopp i hungerns spår.

Samtidigt kunde ekonominyheterna innehålla glädjerapporter om hur lön-samt det var att spekulera i matvaror på grund av de höga priserna.

Grim Berglund påpekar att TT har försökt lösa detta genom att flytta redaktionerna närmare varandra. På så vis kan utrikes- och ekonomiredaktion-erna i högre utsträckning samordna sin rapportering.

att naturkatastrofer och krig upptar för mycket plats i utrikes- rapporteringen är de samlade journali-sterna överens om. Positiva händelser och långsiktiga utvecklingstendenser riskerar att hamna i skymundan. Johan Myrsten beklagar att man inte fokuserar tillräckligt på till exempel minskningen av antalet fattiga i världen under de senaste 20 åren. Ingrid Thörnqvist från SVT håller med.

– Det är viktigt att vi visar upp även de positiva tendenserna i världen för att ge en så sann bild som möjligt, säger hon.

Sparkrav hotar enoberoende mediebild

När redaktionerna krymper blir möjligheterna till egen oberoende utrikesbevakning mindre.

I stället kan tankesmedjor med dolda agendor komma att påverka den svenska mediebilden.

Det varnade några av utrikesreportrarna på Sveriges främsta redaktioner för under en debatt i september.

text & foto carl ritter

RUTINERADE REPORTRAR. Från vänster: Erik Halkjaer, Bror Perjus, Ingrid Thörn-qvist, Johan Myrsten och Grim Berglund.

medievärlden28

Tankesmedjor påverkar svensk utrikesbevakning

nummer 04 2010femte statsmakten

Tidigare år har man kunnat räkna ut hur stor budget kåren kommer att kunna röra sig med, beroende på hur många elever som kommit in på skolan. Numera är kåravgiften frivillig, därmed minskar kårens största inkomstkälla. Kårordförande Johan Falkman ser bara en lösning på problemet.

– För att budgeten ska hålla långsik-tigt krävs att vi avskaffar arvodet för verksamma inom kåren, säger Johan Falkman.

i dag får verksamhetsansvariga inom JMK:s kår en symbolisk summa på mellan 1 000 och 2 000 kronor per termin för sitt arbete. Därutöver tillkommer timlön för de personer som sitter i kårexpeditionen tio timmar i veckan.

– För var och en handlar det inte om så mycket pengar, men för kåren blir det en stor utgiftspost på nära 30 000 kronor, vilket vi inte har råd med, säger Johan Falkman.

Mari Norberg, ansvarig för ut- bytesstudenter inom kåren, stöder kårordförandes förslag.

– Nöden har ingen lag. Även om kårarvodet är en bra ide, får det inte stå över faktumet att vi överhuvudtaget har en kår, säger hon.

Att fortsätta med kårarvode skulle innebära nedskärningar på andra utgiftsposter för kåren, aktiviteter och liknande, vilket enligt Mari Norberg vore en större förlust.

även om hon stöder förslaget om slopat arvode, uttrycker hon en oro för kårens framtid.

– Jag engagerar mig utan att få något arvode över huvud taget. Jag hoppas att andras engagemang också bygger på ett intresse för kåren och inte på ekonomiska intressen, men det kan man aldrig veta.

– Jag är rädd att det blir svårt att få folk att kandidera till tidskrävande poster utan någon ersättning, säger Mari Norberg.

Johan Falkman tror däremot inte att förslaget kommer att få några konsekvenser överhuvudtaget. Att det skulle leda till ett mindre visat intresse och svårigheter i att få folk att engagera sig är något han avvisar.

– Om den där tusenlappen spe-lar någon roll kanske man inte ska engagera sig i kåren över huvud taget. Då kanske man ska skaffa sig ett extra-jobb i stället, säger han.

Så överlever kårenSedan kårobligatoriet avskaffades 1 juli har villkoren för studentkårerna landet över förändrats. På JMK befarar man att kårens ekonomi får ta en stor smäll.

Johan Falkman, kårens ordförande, menar att den långsiktiga lösningen är att avskaffa kårarvodet.

text caroline kernenfoto caroline åkerlund

studentliv 29

nummer 04 2010femte statsmaktenxx

NYA ANSIKTEN. Nathalie Björk, ny kårordförande, flankeras av kollegorna Cathrine Bergström (till vänster) och Johan Edström (till höger).

nummer 04 2010femte statsmakten 31

Nya presidiet består av ordförande Natalie Björk, vice ordförande Johan Edström med stenkoll på budgeten och kassörskan Cathrine Bergström. Både Natalie Björk och Cathrine Bergström går tillsammans första året på JMK. Johan Edström har däremot hängt med ett tag, så han har koll på kårens verk-samhet.

– Vad tycker du om att vi har en sitt-ning Johan? undrar kårens nya ord- förande Natalie Björk.

natalie björk har precis börjat som kårens ordförande men har en rad idéer som hon vill börja jobba med så fort som möjligt. Den förra sittningen resulterade i minus i kassan, samt litet engagemang.

– Jag tror att marknadsföringen gick

fel. Man borde nå ut till klasserna så fort som möjligt och se hur många som är intresserade, säger Natalie Björk.

en del poster kräver viss erfarenhet, därför har några gamla ansikten också valts. Caroline Åkerlund blir chefre-daktör för Femte Statsmakten, Laura Kettunen likabehandlingsombud och Linn Ogelid ansvarig för Radio JMK tillsammans med Anna Bremer. Också tv-posten tillsätts av två personer, näm-ligen Ebba Wangler och Angela Blu-men.

Det blir en blandad kår med både inbitna JMK:are och nya som läser A-kursen i journalistik- eller medieve-tenskap.

Efter ovisshet om kårens framtid så är den nya kåren redo att göra allt för att

stanna och med ambitionen att bli ännu bättre.

före detta ordförande Johan Falkman höll i terminsmötet. Men han lämnar inte kåren helt utan tillträder posten som revisor.

På mötet sågs också budgeten över och arvodet för presidiet togs bort. Det här lämnar utrymme för en spännande höst, med färre pubtillfällen men med fler möjligheter för andra aktiviteter.

En händelserik hösttermin vän-tar med bland annat praktiska före-läsningar av kända ansikten och en rolig sittning för alla studenter på JMK.

Kåren har klart för sig hur vi ska klara av hösten.

Studentliv

Ny kår lyser upp i höstmörkretEfter en turbulent vår och sommar med risk för nedläggning kom beskedet att kåren på JMK får vara kvar. På höstens terminsmöte valdes en ny kår.

Och den är hungrigare än någonsin. text sandra wiaderny

foto cecilia träff

nummer 04 2010femte statsmakten32

Peter Lindholm provade på mycket innan han kom in på den akademiska banan. Det som sticker ut mest är arbetet som produktchef på ett skiv- bolag, där han fick arbeta en del med PR. Från den PR-kopplingen började sedan Peter Lindholm på en nystartad kurs med tv-inriktning, och han titulerar sig snarare tv-vetare än filmvetare. Mycket av vad han läst överlappar med me-diastudier och Peter Lindholm känner därför att han är mer lämpad att jobba på JMK än till exempel Filminstitutet.

som studievägledare har Peter Lindholm i början av terminen hjälpt studenter som vill byta till eller från JMK.

– I början av terminen är det många som har läst första terminen i till exem-pel Göteborg och vill hoppa över hit. Då har jag fått de samtalen, säger Peter Lindholm.

Han har också ansvaret för studen-ter med funktionshinder, såväl fysiska

som psykiska. Dyslexi är ett av hindren han har ansvaret för, och han ser till att studenterna får rätt hjälp genom att skicka de vidare till centralstationen för funktionshindrade på Frescati. Där kan studenter få dyslexiutredningar och andra hjälpmedel från universitetet.

även studenter som behöver stöd i sina studier utan att ha några direkta funktionshinder kan komma till Peter Lindholm, som talar varmt om språk-verkstaden där studenter kan få hjälp med sitt skrivande. Han hoppas att informationen om språkverkstaden ska sprida sig, eftersom han tycker att det är en väldig resurs.

– Jag skulle behövt något sådant när jag studerade, säger Peter Lindholm.

Han fick sitt vikariat efter att Gunilla

Hjorth gick i pension. Han tillbringade början av terminen tillsammans med henne för att lära sig jobbet och jobbade då mer än de 50 procent han är anställd för. Peter Lindholm säger också att halv-tid är vad riktlinjerna från Stockholms universitet säger att studievägledarna ska vara anställda, och han har hittills inte upplevt några problem med detta. resten av sin tid försöker Peter Lindholm bli klar med sin doktors-avhandling om tv-praktik på 50- och 60-talen och planerar att bli klar med den under året.

Förutom det lyssnar han gärna på musik, helst vinylskivor med 60- och 70-tals-country, jazz eller rock. All kvarvarande tid läggs på familjen, speciellt barnen.

Från skivbolag till studievägledningMed tidigare erfarenhet som produktchef på ett skivbolag, bartender, förskolelärare och doktor-and är nu Peter Lindholm ny studievägledare på JMK. Efter att ha testat flera yrken har han hittat hem och hoppas kunna fortsätta efter vikariatets slut.

text ludvig mjöbringfoto anna nilsson

studentliv

STUDIEPROBLEM? Peter Lindholm, ny studievägledare, hjälper gärna till.

nummer 04 2010femte statsmakten xx

Kårobligatoriet startade 1908 i Sverige, men redan 1667 infördes ett obliga-toriskt medlemskap i de dåvarande nationsföreningarna. Det är med andra ord en långvarig sed som tas ur bruk höstterminen 2010.

Anledningen till detta är att reger-ingen beslutat att en sådan bestäm-melse inte tillhör ett demokratiskt sys-tem och strider mot föreningsfriheten enligt regeringsformen. Kårobligatoriet har länge varit omstritt och har tidigare varit uppe för prövning hos Europa-kommissionen för mänskliga rättig-heter, som dock fann att bestämmelsen inte stred mot nämnda rättigheter.

regeringen anser att obligatoriet bör ersättas av en modern variant då kårerna har en konkurrenssituation gentemot varandra om att ha kårstatus. De som har en sådan status kommer att inneha den i treårsperioder och få ett visst statligt bidrag för att bedriva ut-bildningsbevakande uppgifter.

En student kan alltså nu själv välja att vara eller inte vara ansluten till en kår. Om valet blir det senare finns det fyra olika kårer att välja mellan för de studerande vid Stockholms universitet: JMK:s studentkår, Stockholms univer-sitets studentkår, studentkåren DISK och Socialhögskolans studentkår.

om man vill behålla sin plats i SSSB:s bostadskö eller redan bor i en av deras studentbostäder måste man vara medlem i en av kårerna. Vid JMK:s studentkår går det dock att teckna ett halvt medlemskap, som kostar 100 kronor och berättigar till studentkort och SSSB:s lägenheter.

För en student vid JMK som inte betalar kåravgiften till JMK:s stu-dentkår blir det vissa förändringar. De privilegier och möjligheter som finns på kåren får endast användas av dess medlemmar. Till detta räknas en prenumeration på DN, fribiljetter till Dramaten, möjligheten att skriva för

Femte Statsmak-ten, jobba med studentradion och JMK-TV.

för att få ta del av SL:s studentrabatt måste man dock, till skillnad mot tidigare, inte vara ansluten till någon kår. Däre-mot måste man bära med sig en giltig studentlegitimation, såsom student-kortet, för hela tiden som studentbiljet-ten gäller. Dessa är från och med i år giltiga i antingen en 30- eller 90-dagars period.

Studentkortet erhåller man dock bara genom att vara medlem i en kår.

För den som ändå inte vill ansluta sig till en kår för att få kortet går det att få ett SL-intyg utfärdat av student-kåren eller SL Center. Detta gäller dock bara en viss period och måste förnyas för att det fortfarande ska fungera som studentlegitimation.

Vid en biljettkontroll måste student-en, som tidigare, utöver sitt SL-kort kunna uppvisa giltig legitimation och studentlegitimation.

07

Kårlösa riskerar SL-böterDen 1 juli i år avskaffades kårobligatoriet. För första gången på över 100 år får svenska studenter själva välja om de vill vara medlemmar i en studentkår.

Men studenter utan kårmedlemsskap får inget student-kort och riskerar böter på tunnelbanan. text johan edström

foto peter dovärn

studentliv

Fotograf: Melker Larsson/SL

nummer 04 2010femte statsmakten34

tänk dig att du föds till en värld, snabbt förstår du att det finns en annan djurart som bestämmer över dig. I den här världen kan du inte göra dig förstådd ni pratar helt enkelt olika språk, de stänger in dig i en liten bur direkt när du föds. Där ger dem dig mat som ska göra att du ska bli så stor som det bara går. Din kropp väger nu så mycket att du inte kan gå. Då dödar de dig och äter upp dig. Senaste gången jag åt kött var jag 13 år gammal. För att klar-göra: jag äter inte rött eller vitt kött, inte kyck-ling, inte skaldjur, inte fisk, inga djur.

många har frågat mig varför jag blev vegetarian och mina anledningar har varierat genom åren. Mitt engagemang började i någon form av sökande efter en identitet där jag som 13-åring ville vara lite annorlunda. Det är lite pinsamt att erkänna men så var det. Den fasen gick över väldigt snabbt och jag började enga-gera mig i Djurens rätt och liknande organi-sationer för att jag tyckte synd om djuren. Än i dag tycker jag att det sättet som vi behandlar djur på är förfärligt.

De flesta anser att allt liv är lika mycket värt. De flesta anser att det inte finns några raser inom människosläktet. De flesta anser att män-niskan inte har rätt att äga andra människor. De flesta människor accepterar även Darwins lära om evolutionen. Vi härstammar alla från djurriket. Om allt liv är lika mycket värt har människan ingen rätt att ställa sig över djuren.

Vi människor har länge fördömt diskrimine-ring gentemot andra på grund av fysiska skill-nader.

att acceptera argument om att människan skulle stå högst i rang på grund av fysiska skill-nader är samma sak som att acceptera rasis-tiska argument om människor. Eller argument om att handikappade skulle ha mindre värde än friska. Jag kan inte acceptera sådana argu-ment om människor och därför kan jag inte acceptera dem om djur.

Många anser att det är naturligt att äta kött men att äta döda djur är ingen nödvändighet. Vi lever på 2000-talet och behöver inte gå ut och jaga för att få tag på mat. Vi behöver inte äta kött för att få i oss alla viktiga näringsäm-nen. Många saker som ansågs naturligt som incest, kvinnoförtryck, att tvinga vänsterhänta att skriva med högerhand, homofobi och våldtäkt är i dag inte accepterade av samhäl-let. På samma sätt som vi har gått ifrån dessa uråldriga mönster ska vi gå ifrån köttätande.

Ät vegetariskt! Det är dessutom billigt, nyttigt och smakar godare.

/Jenny Andersson

”Kött? Nej tack!”

fs-debatt

Ta chansen och tyck till du också!Maila ditt inlägg till: debatt@femtestats-makten.se

DEBATTFS

Kommentera artikeln på:www.femtestatsmakten.se/wordpress

nummer 04 2010femte statsmakten xx

www.femtestatsmakten.se