Upload
ulricehamnsbloggen
View
585
Download
1
Embed Size (px)
DESCRIPTION
Över 400 000 går inte till jobbet i Sverige. För de har inget jobb att gå till. Samtidigt minskar regeringen antalet utbildningsplatser på landets högskolor och universitet. Regeringens lösning är sänkta skatter och försämrade arbetsvillkor. Socialdemokraterna i Boråsregionen menar att Sverige kan bättre!
Citation preview
Boråsregionen
Sverige kan bättre! - om jobb och utbildning i landet och i Boråsregionen
– Det talas bara om jobbskatteavdrag och om de som stått utanför arbetsmarknaden under
lång tid, vilket förstås är jätteviktigt. Men det saknas en satsning på kompetensutveckling.
Tillgången på högkvalificerad arbetskraft måste säkras om vi ska få fler jobb i tjänstesektorn.
Då handlar det inte om att sänka momsen inom hotell- och restaurangbranschen.
(Lena Hagman, chefsekonom Almega i Svenska Dagbladet den 17 december 2012)
Sverige kan bättre!
2
Arbetslösheten – ett misslyckande för landet
Drygt 400 000 personer är arbetslösa i Sverige. Det motsvarar en arbetslöshet på 8,6 procent.
Enligt Arbetsförmedlingens siffror är över 100 000 av dessa ungdomar mellan 18-24 år eller
motsvarande 18,4 procent. Ungefär hälften av alla arbetslösa ungdomar saknar fullständig
gymnasieutbildning.
Antalet långtidsarbetslösa har nästan tredubblats under Reinfeldts tid vid makten. Cirka
70 000 personer har varit inskrivna på Arbetsförmedlingen i mer än 24 månader. Över 30 000
unga har i dag varit arbetslösa i mer än sex månader.
Arbetslösheten väntas fortsätta att stiga. I november 2012 varslades närmare 9 900 personer
om uppsägning varav 1 600 i Västra Götaland. Det är en ökning med cirka 30 procent jämfört
med motsvarande månad 2011.
Tyvärr är Boråsregionen inget undantag. Närmare 8 000 personer i vår region tvingas varje
dag stanna hemma från jobbet. För de har inget jobb att gå till. Drygt 2 200 ungdomar är
arbetslösa i Boråsregionen. Det är ett misslyckande för Sverige och för Boråsregionen.
Färre får möjlighet till utbildning
I det skede som Sverige och omvärlden befinner sig i är det viktigt att rusta för framtiden och
stärka svensk konkurrenskraft – att investera i utbildning och åtgärder för att få fler i arbete.
Under 2012 skar regeringen ned antalet studieplatser på högskolor och universitet med cirka
10 000. Under 2013 skär man bort ytterligare runt 6 000 platser. Det innebär att
utbildningsnivån i Sverige sjunker och försämras i förhållande till andra länder.
Samtidigt som regeringen minskar antalet högskoleplatser ökar efterfrågan på utbildning.
Antalet sökande till kurser och program vid landets universitet och högskolor har aldrig
någonsin varit fler. Under de senaste fem åren har antalet sökande ökat stadigt – främst i
gruppen upp till 24 år.
Strax innan julen 2012 presenterade Högskolverket en rapport som visar att andelen
högskoleexaminerade i Sverige sjunker och kommer att fortsätta sjunka framöver. Det får
effekten att allt färre av våra unga ges möjlighet att studera, och Sveriges långsiktiga
konkurrenskraft urholkas.
Sverige kan bättre!
3
Regeringens medicin – sänkta skatter och försämrade villkor
Den moderatledda regeringen tror inte på fler utbildningsplatser för att stärka Sveriges
konkurrenskraft. Däremot har man under sina år vid makten genomfört en hel del
förändringar och försämringar under parollen ”Det ska löna sig att arbeta”. Bland annat har
jobbskatteavdraget införts, arbetsgivaravgiften för unga har sänkts och krogmomsen har
sänkts. Åtgärderna har kostat skattebetalarna åtskilliga miljarder utan att någon kunnat bevisa
att det gett fler jobb. Även flera arbetsrättsliga försämringar har drivits igenom med motivet
att det ska ge fler jobb.
Jobbskatteavdraget
Jobbskatteavdraget tillhör kärnan i regeringens så kallade arbetslinje. Genom sänkt skatt för
dem som arbetar ska det bli mer lönsamt att arbeta. Flera bedömare är dock tveksamma till
dess effekter.
Roger Mörtvik, samhällspolitisk chef på TCO, konstaterar på bloggen utredarna.nu i maj
2012: ”Många tycks tro att det finns ett akademiskt, vetenskapligt stöd för att
jobbskatteavdraget har skapat runt 100 000 nya jobb. Så är inte fallet. Det finns ingen
vetenskaplig studie som visar att det har haft den effekten, eller ens någon effekt. Helt enkelt
för att det inte går att visa annat än som antaganden. Det finns teorier, modellskattningar och
utländsk empiri som visar att det kan ha effekt.”
Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU konstaterar: ”vår
slutsats efter en omfattande analys är att resultaten inte på ett trovärdigt sätt kan tolkas som
effekter av jobbskatteavdraget”. (Rapport 2012:2)
Regeringen är själv tveksam till jobbskatteavdraget betydelse: ”Modellskattningarna är dock
inte signifikanta, vilket medför att resultaten måste tolkas med stor försiktighet”. (Prop.
2011/2012:100 Bilaga 5, sid 36)
Sänkt krogmoms
Vid årsskiftet 2011/2012 sänktes krogmomsen till en kostnad av 5,4 miljarder kronor.
Motiveringen var att det skulle leda till fler jobb. Kritiken mot åtgärden lät inte vänta på sig.
Regeringens egen expertgrupp, det Finanspolitiska rådet, sågade sänkningen och ser det
snarare som ett branschstöd än en åtgärd för fler jobb.
Även EU-kommissionen har ifrågasatt om det är en relevant och effektiv reform för att
minska den stora ungdomsarbetslösheten i Sverige.
Samtidigt visar siffror från Statistiska centralbyrån att antalet anställda inom
restaurangbranschen minskade med 6,4 procent under tredje kvartalet 2012 jämfört med
samma period 2011.
Sverige kan bättre!
4
Sänkt arbetsgivaravgift för unga
Från och med januari 2009 halverades arbetsgivaravgiften för alla under 26 år. Kostnaden för
staten är cirka 14 miljarder kronor per år. Även här är det många som ifrågasätter om åtgärden
fått avsedd effekt. Långtidsutredningen konstaterade 2011: ”De empiriska resultaten har
hittills varit en stor besvikelse sett ur ett sysselsättningsperspektiv”.
Samma slutsats drar Anders Forslund, professor vid Uppsala universitet och biträdande chef
vid IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, som till Dagens
Nyheter i mars 2012 säger:
– Det är ungefär samma andel ungdomar som jobbar före och efter reformen. Det kan tyda
på att de flesta av de jobb som vi ser efter halveringen av arbetsgivaravgiften skulle vi ha sett
ändå.
Vid samma tidpunkt konstaterar Lars Calmfors, professor i nationalekonomi:
– Att sänka arbetsgivaravgifter är en dyr metod med osäkra effekter. En hel del tyder på att
det inte har någon effekt alls.
Sverige kan bättre!
5
Försämringar i arbetsmarknadslagar
Sedan den borgerliga regeringen tillträdde 2006 har en rad försämringar i flera
arbetsmarknadslagar drivits igenom. Det handlar bland annat om a-kassan, sjukförsäkringen,
lagen om anställningsskydd och semesterlagen.
A-kassan
A-kassan har försämrats kraftigt inom flera områden. Förutom att avgiften har höjts kraftig
och villkoren för att kvala in till a-kassa har försvårats har taket sänkts från 730 kronor per
dag till 680 kronor per dag. Det betyder att en person som tvingas ut i arbetslöshet maximalt
kan få 14 960 kronor per månad före skatt.
Siffror från Arbetslöshetskassornas samorganisation visar att endast 4 procent av alla
arbetslösa har 80 procent av sin tidigare inkomst i dagpenning. Bland byggnadsarbetare är 97
procent underförsäkrade.
Över 40 procent, eller motsvarande närmare 2 000 personer, som var inskrivna som aktivt
arbetssökande i november i Borås var inte berättigade till någon ersättning över huvud taget
från a-kassan. Det visar siffror från Arbetsförmedlingen.
Från att ha legat på 6:e plats år 2002 har Sverige rasat och ligger 2010 på 24:e plats när
OECD jämför vad löntagare får i nettoersättning från sin arbetslöshetsförsäkring i olika
länder. Av de jämförda länderna har bara Turkiet, Korea, Polen, Australien, Nya Zeeland,
Grekland, Irland och Storbritannien sämre ersättningsnivå än Sverige.
Finansminister Anders Borg vägrar att höja taket i a-kassan med motiveringen att det leder till
att 30 000 jobb skulle försvinna. Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström å sin sida
välkomnar att flera fackförbund idag erbjuder en kompletterande försäkring som ger högre
ersättning än a-kassan.
Finansministern oroas med andra ord för högre arbetslöshet vid en höjd statlig ersättning i a-
kassan och arbetsmarknadsministern lovordar fackens kompletterande försäkringar.
Det grundläggande problemet med fackens försäkringar är den osolidariska finansieringen.
Arbetstagare inom branscher med större risk för arbetslöshet får betala högre riskpremie än
arbetstagare inom branscher där risken är lägre.
På en direkt fråga i Ekots lördagsintervju i november 2012 kan inte arbetsmarknadsministern
svara på om fackens försäkringar i enlighet med Anders Borgs resonemang leder till ökad
arbetslöshet. Hon kan heller inte svara på hur många jobb en sänkt ersättning i a-kassan ger,
som borde vara det logiska om höjd ersättning ger färre jobb. Däremot försvarar hon att en
höjd ersättning leder till färre jobb.
Sverige kan bättre!
6
Frågor:
Hur många jobb har den sänkta a-kassan gett?
Varför är en höjd statlig a-kassa skadlig medan fackliga tilläggsförsäkringar
välkomnas?
Om den borgerliga regeringen verkligen anser att sänkt a-kassa ger fler jobb har då
regeringen i avsikt att sänka a-kassan nu när arbetslösheten väntas stiga?
Sverige kan bättre!
7
Lagen om anställningsskydd, Las
Lagen om anställningsskydd, Las, är ständigt i blickfånget hos regeringspartierna. Lagen, som
är till för att skapa trygghet för arbetstagare samt ordning och reda på arbetsmarknaden sägs
skapa trösklar, vara omodern och försvåra nyanställningar. Regeringen har drivit igenom flera
försämringar.
Sedan den 1 juli 2007 är det enligt lag tillåtet att vara daglönare i upp till två år i Sverige,
genom så kallad allmän visstidsanställning. Många starka krafter tryckte på för att få fram ett
politiskt beslut i frågan. Motiveringen till denna försämring var att det skulle leda till fler
jobb.
Las pekas också ut av flera regeringspartier som boven till Sveriges höga
ungdomsarbetslöshet. Bland annat hävdas att dagens huvudregel, sist in först ut, försvårar för
ungdomar att komma in på arbetsmarknaden.
Till huvudregeln finns också kravet att individen ska ha tillräckliga kvalifikationer för att
klara arbetsuppgifter efter neddragningen. Om individen inte har tillräckliga kvalifikationer
blir den uppsagd, för att någon annan med kvalifikation ska bli kvar och klara produktionens
gång.
Om ett företag lägger ett varsel om uppsägning omfattas inte eventuell inhyrd personal eller
anställda med tidsbegränsad anställning. Samtidigt visar siffror från Statistiska Centralbyrån
att högst andel med tidsbegränsade anställningar finns i åldersgruppen 16-24 år, där 56
procent av kvinnorna och 44 procent av männen har en tidsbegränsad anställning.
Det innebär att äldre personer ska kunna sägas upp för att ge plats åt yngre. Det ökar
otryggheten för alla. Men frågan är om det ger några nya jobb.
På uppdrag av regeringen presenterades i höstas nya förslag på ytterligare försämringar i Las.
Det ska bli billigare att säga upp personal utan giltigt skäl, arbetsgivaren ska inte behöva
betala någon lön under den tid avskedet prövas och ska heller inte behöva leta efter
möjligheter till omplacering.
Idag är det en försumbar del av alla uppsägningar som på grund av personliga skäl avgörs i
domstol. Resten av fallen löses inom bara några månader. Av de fall som blir domstolstvist,
cirka 600 per år, är det bara en tredjedel som prövas. Resten förlikas.
Modellen och lagen fungerar med andra ord relativt bra idag. Däremot skulle en försämring i
lagen öka otryggheten på arbetsmarknaden ytterligare.
Frågor:
Hur många jobb har försämringarna i Las gett?
Hur många jobb skulle förslagen om ytterligare försämringar i Las ge?
Hur hög arbetslöshet hade Sverige haft om lagen inte hade försämrats?
Sverige kan bättre!
8
Semesterlagen
Från och med den 1 april har Sverige, som regeringen själva uttrycker det, en förenklad
semesterlag. I praktiken innebär denna förenkling att beräkningsgrunden för semesterlön per
dag sänkts från en månadslön x 0,48 procent till en månadslön x 0,43 procent. En anställd
med en månadslön på 24 000 kronor och som inte omfattas av kollektivavtal förlorade i ett
klubbslag drygt 4 000 kronor per år i semesterlön.
Dessutom försämrades villkoren kraftigt för de som är långtidssjukskrivna.
Frågor:
På vilket sätt är det lättare för arbetsgivare att beräkna semesterlönen med faktorn 0,48
istället för faktorn 0,43?
Hur många nya order har företag fått tack vare denna försämring?
Sverige kan bättre!
9
En politik för stärkt konkurrenskraft och fler jobb
Socialdemokratisk politik utgår från den enkla idén att det är efterfrågan på företagens varor
och tjänster som skapar fler jobb. Samtidigt behöver vår konkurrenskraft stärkas mot
omvärlden. Sverige och Boråsregionen ska inte konkurrera med sänkta löner och försämrade
arbetsvillkor utan med kunskap.
Stäng utbildningsgapet
Behoven av utbildning är stora och växande. För individen handlar det om att få bättre
möjligheter till ett arbete, det finns ett tydligt samband mellan arbetslöshet och
utbildningsnivå. För samhället handlar det om att tillgodose efterfrågan på kvalificerad
arbetskraft och stärka Sveriges konkurrenskraft. När företag inte kan rekrytera personal med
rätt kompetens kan vi inte stå och se på. Vi behöver investera i utbildning och forskning.
Socialdemokraterna har på riksplanet föreslagit massiva utbildningsinsatser för unga. Bland
annat har vi föreslagit ungdomskontrakt för unga arbetslösa utan gymnasieutbildning,
yrkesintroduktionsprogram för unga och anställningsstöd riktade till långtidsarbetslösa
ungdomar.
Dessutom investerar vi i:
7 000 nya högskoleplatser. För Borås Högskola innebär det ytterligare cirka 250
utbildningsplatser.
17 000 nya utbildningsplatser på kommunal vuxenutbildning och yrkesvux. För
Boråsregionen innebär det cirka 340 utbildningsplatser.
4 500 nya utbildningsplatser på Yrkeshögskolan. För Boråsregionen innebär det cirka
90 utbildningsplatser.
Socialdemokratisk jobb- och utbildningspolitik i Boråsregionen
Det är regering och riksdag som ansvarar för arbetsmarknadspolitiken och har störst möjlighet
att påverka arbetslösheten i form av olika politiska insatser. Men som kommunpolitiker kan vi
inte ställa oss på läktaren och se på när regeringen inte kliver fram och tar ansvar. Även om
verktygen är trubbiga behöver vi göra vad vi kan. Det gör vi genom tydliga politiska
ambitioner. Och det har Socialdemokraterna i Boråsregionen. Detta har vi drivit i våra
kommuner under mandatperioden:
Borås
Beslut om heltid till alla anställda i Borås Stad under mandatperioden
Lokalt kunskapslyft för unga under 25 år utan gymnasieutbildning
Feriearbete till alla från år 9 och under gymnasietiden
Riktade feriearbeten till särskilt utsatta unga
Aktivt arbete med att växla bidrag mot arbete för personer med försörjningsstöd
Sverige kan bättre!
10
AB Bostäder ska bygga många student- och hyreslägenheter
Arbetet med ”Vita jobb” påbörjas
Mark
Motion om rätt till heltid för nyanställda i kommunal verksamhet
Motion om nattdagis
Motion om bredband med god kapacitet till alla hushåll och företag
15 elever per år som är skrivna i Mark och med godkända betyg från vård- och
omsorgsprogrammet erbjuds tillsvidareanställning på heltid inom äldreomsorg och
verksamhet för personer med funktionsnedsättning
50 extra feriearbetsplatser för studerande ungdomar
Ulricehamn
Öppna för fler praktikplatser genom att stärka samarbetet mellan framför allt skolan,
arbetsförmedlingen och kommunens egen arbetsmarknadsorganisation.
Vid upphandlingar i största möjliga mån ställa krav på nyanställningar, lärlingsplatser
och praktikplatser.
Samordna insatser mellan kommunens arbetsmarknadsorganisation, kommunala
näringslivsbolaget och den dagliga verksamheten för personer med
funktionsnedsättningar i syfte att fler människor ges möjlighet att vara en del av
arbetslivet på verksamma företag.
Motion om teknikskola för tjejer som feriearbete
Herrljunga
Motion om att företag som utför entreprenad åt kommunen ska ha
kollektivavtalsliknande anställningsvillkor
Motion om att vid upphandlingar kräva att företag tar in arbetslösa ungdomar i sin
verksamhet under entreprenadperioden
Motion om att erbjuda arbetslösa ungdomar visstidsanställningar i kommunens
verksamheter så att de kan få arbetslivserfarenhet och kvalificera sig för a-kassa
Motion om barnomsorg på obekväm arbetstid för att man ska kunna ta, och behålla,
anvisade arbeten
Bollebygd
Motion om att erbjuda alla heltid i kommunen
Motion om att erbjuda riktiga jobb till personer med funktionshinder
Motion om att kommunen tar över ansvaret för arbetslösa ungdomar
Motion om att erbjuda praktikplatser till personer med försörjningsstöd
Motion om extra feriearbeten
Sverige kan bättre!
11
Svenljunga
Önskad sysselsättning – heltid en rättighet, deltid en möjlighet
Öka personaltätheten inom vård och skola
Öka antalet feriearbeten
Alla under 24 år erbjuds sysselsättning, praktik eller aktiviteter inom 48 timmar
Motionerat om lokal arbetsmarknadspolitik och näringslivsprogram för att underlätta
nyetableringar av nya företag och fler arbetstillfällen.
Källor:
http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/sverige/tvarstopp-i-den-privata-tjanstesektorn_7760514.svd
http://www.utredarna.nu/rogermortvik/2012/05/09/tveksamma-och-osakra-jobbeffekter-av-jobbskatteavdraget/
http://www.regeringen.se/content/1/c6/19/05/90/a3e45765.pdf
http://www.hogskoleverket.se/kvalitet/utvardering.4.7b18d0f311f4a3995d57ffe3709.html
Sänkt krogmoms http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5130610
http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/sverige/sankt-krogmoms-sagas-av-experter_7196664.svd
http://www.restaurangvarlden.se/Nyhetsarkiv/Arkiv/Nej-till-sankt-restaurangmoms-sager-Finanspolitiska-radet/?ExpandComments=true
http://www.dn.se/ekonomi/arbetsgivarna-restaurangjobben-har-blivit-fler
Sänkt arbetsgivaravgift http://www.regeringen.se/sb/d/12401
http://www.dn.se/ekonomi/dyr-reform-har-skapat-fa-nya-jobb
http://www.dn.se/ekonomi/lagre-arbetsgivaravgift-for-unga
A-kassa http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5263003
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/111575?programid=3071
http://www.tco.se/Templates/Page1____238.aspx?DataID=12859
http://www.samorg.org/so/filer.aspx?typ=dokument&id=-16347448452292
Sverige kan bättre!
12
Semesterlagen
http://www.regeringen.se/sb/d/11638/a/127237
http://www.ifmetall.se/ifmetall/home/home.nsf/docs/S%C3%A5%20sl%C3%A5r%20f%C3%
B6r%C3%A4ndringarna%20i%20semesterlagen.pdf/$FILE/S%C3%A5%20sl%C3%A5r%20
f%C3%B6r%C3%A4ndringarna%20i%20semesterlagen.pdf
Lagen om anställningsskydd, Las
http://www.svensktnaringsliv.se/multimedia/archive/00002/Ett_manifest_f_r_500__2091a.pdf
http://www.regeringen.se/content/1/c6/08/02/70/fccae736.pdf
http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____316775.aspx
http://www.konj.se/download/18.2c258249128ed055eaf80007643/Tidsbegr%C3%A4nsade+a
nst%C3%A4llningar+05.pdf
http://www.svd.se/naringsliv/fack-befarar-samre-anstallningsskydd_7537384.svd
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/risk-for-stora-forandringar-i-las_7536522.svd
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/arbetsgivarna-for-en-kampanj-mot-las_7557172.svd
Socialdemokratisk jobbpolitik i Boråsregionen
http://ulricehamnsbloggen.wordpress.com/2012/10/09/skapa-nya-jobb-via-kommunens-
upphandlingar/
http://ulricehamnsbloggen.wordpress.com/2012/12/04/lat-flickor-prova-teknikskola-som-
sommarjobb/
http://www.socialdemokraterna.se/Webben-for-alla/Arbetarekommuner/Socialdemokraterna-
i-Mark/Politik-i-mark/Motioner-till-kommunfullmaktige-/
http://www.socialdemokraterna.se/upload/webbforalla/Mark/Budgetf%c3%b6rslag%20(S)%2
0%202013%20-%202016%20i%20kommunfullm%c3%a4ktige%2020121122.1.pdf