Beteendemedicin i tandvården föreläsningskopior

2012-10-24

1

Hur kan tandvården ha nytta av beteendemedicinsk prevention och behandling?

Gunilla Burell

Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap

Uppsala Universitet

[email protected]

Beteendemedicinsk behandling

Innebär att med hjälp av systematisk och

målinriktad beteendeförändring

påverka hälsa och välbefinnande

förhindra sjukdom

minska symptom av sjukdom

förhindra eller fördröja nya akuta tillstånd

Gunilla Burell, IFV, Uppsala Universitet

2012-10-24

2

Beteendemedicins kliniska bidrag

Att förstå mänskligt beteende och vad

som påverkar hur människor beter sig

i vardagslivet

Att utveckla den professionella kompetensen

att hjälpa människor att ändra beteende för

hälsans skull


Prevention

Hälsofrämjande

Primär prevention

Högriskprevention

Sekundär prevention


2012-10-24

3

Population and High Risk Interventions

BMI

High - Risk IndividualsSmall group of people are targeted

to change their very high risk

PopulationLower the mean level of risk factor within the

population to shift the whole distribution

%

Pop.

Source: Rose G. The Strategy of Preventive

Medicine Oxford Press, 1992.

Hälsoarbete

De största

effekterna på

befolkningens

hälsa har de små

förändringarna för

många människor.


2012-10-24

4

BETEENDE

lagstiftning

förebilder

kultur och

normer

prissättning

motivation kunskap

känslor

attraktivitet

personlig

situationkampanjer

tillgänglighet

information

erfarenheterpersonliga

egenskaper


stress

Oj oj oj! Han behöver …


… massor av goda råd!

2012-10-24

5

Vill han inte lyssna ???


Informera, argumentera -

höj rösten!

”Varför följer inte folk goda råd?”


2012-10-24

6

”Compliance” - följsamhet


”Compliance”/”adherence”/ följsamhet

C:a 50 % till medicinska ordinationer

Lägre vid komplexa ordinationer

Ingen överensstämmelse mellan vad läkaren/den

som gett ordinationen tror och vad patienten gör


2012-10-24

7

Faktorer som kan påverka följsamhet

Sociala och ekonomiska faktorer

Hälso- och sjukvårdssystemet

Sjukdomsrelaterade faktorer

Behandlingsrelaterade faktorer

Patientegenskaper

WHO: Adherence to long-term therapies (2003)


200 undersökta orsaker till låg följsamhet

Sjukdomen i sig?

Remissförfarandet?

Patientens ålder?

Kön?

Civilstånd?

Socialgrupp?

Utbildningsnivå?

Personlighet?

Biverkningar?


2012-10-24

8

Den starkaste faktorn som påverkar följsamhet?


Den starkaste faktorn som påverkar följsamhet

är kommunikationen

mellan vårdgivare

och patient

d v s dess kvalitet

och effektivitet


2012-10-24

9

Health coaching to improve healthy lifestyle behaviors: an integrative review.Olsen JM, Nesbitt BJ.Viterbo University, La Crosse, Wisconsin, USA. [email protected] J Health Promot. 2010 Sep-Oct;25(1):e1-e12.

AbstractOBJECTIVE: Chronic diseases account for 70% of U.S. deaths. Health coaching may help patients adopt healthy lifestyle behaviors that prevent and control diseases. This integrative review analyzed health coaching studies for evidence of effectiveness and to identify key program features.DATA SOURCE: Multiple electronic databases were utilized, yielding a final sample of 15 documents.STUDY INCLUSION AND EXCLUSION CRITERIA: The search was limited to peer-reviewed research articles published between 1999 and 2008. Studies were further analyzed if they (1) specifically cited coaching as a program intervention, and (2) applied the intervention to research.DATA EXTRACTION: Articles describing various quantitative and qualitative methodologies were critically analyzed using a systematic method.DATA SYNTHESIS: Data were synthesized using a matrix format according to purpose, method, intervention, findings, critique, and quality rating.RESULTS: All 15 studies utilized nonprobability sampling, 7 (47%) with randomized intervention and control groups. Significant improvements in one or more of the behaviors of nutrition, physical activity, weight management, or medication adherence were identified in six (40%) of the studies. Common features of effective programs were goal setting (73%), motivational interviewing (27%), and collaboration with health care providers (20%).CONCLUSIONS: Health coaching studies with well-specified methodologies and more rigorous designs are needed to strengthen findings; however, this behavioral change intervention suggests promise.


Hur går det till att ändra beteende?

VETA

information och kunskap räcker ofta inte

VILJA nödvändigt men inte

motivation alltid tillräckligt

HANDLA nödvändigt

beteendet i vardagslivet

2012-10-24

10

Människor förändrar beteende hela tiden

… men vi påverkas mer av konkreta konsekvenser

än av abstrakta

… mer av omedelbara effekter än av sådant

som händer långt in i framtiden


Alla beteenden har en funktion

Det finns en orsak till att en

människa gör det hon gör.

Orsaken kan vara en helt annan

än vad du själv skulle prioritera.

Lyssna och ta reda på den

andras tankar, föreställningar,

prioriteringar, och värderingar.


2012-10-24

11

Konsekvenser påverkar beteendet

Positiva konsekvenser

Negativa konsekvenser

När vi förlorar något

positivt

Undvikande av negativa

effekter

vi gör mer (belöning)

vi gör mindre (bestraffning)

minskar det beteende som

gjorde att det ”goda” försvann

(”guldkanten”, bekvämligheten)

”för husfridens skull”.

Ett sådant beteende kan vara

mycket svårt att förändra.


”Stages of change”

1. Är inte beredd att göra förändring (”Bra som det är”/

”Det är ingen idé”)

2. Funderingar (”Man borde kanske, men …”)

3. Beslut och förberedelse (”Det här tänker jag göra”)

4. Handling/aktivitet/program (”Sätt igång – håll på, träna, träna”)

5. Vidmakthållande av nya vanor (”Nu funkar det och känns bra”)

6. Långsiktighet (”Självklart, automatiskt, behöver aldrig

fundera”) Gunilla Burell, IFV, Uppsala Universitet

2012-10-24

12

Här är chansen för påverkan av

information liten - ge inte en massa

information och råd, men väck en

fundering.

Här är platsen att ställa öppna frågor,

lyssna på argument för och emot.

Här behövs information

och argument.

Här behövs konkret träning:

håll på och håll ut!

Här behövs socialt stöd

och återfallsprevention.

Är inte beredd att göra förändring (”Bra som det är”/

”Det är ingen idé”)

Funderingar (”Man borde kanske, men …”)

Beslut och förberedelse (”Det här tänker jag göra”)

Handling/aktivitet/program (”Sätt igång – håll på, träna,

träna”)

Vidmakthållande av nya vanor (”Nu funkar det och

känns bra”)

Långsiktighet (”Självklart, automatiskt, behöver aldrig

fundera”)

Här automatiseras de nya vanorna och

förändringen integreras med värderingar ,

livsmål, självbild och identitet.

Beredskap för förändring

inte beredd

erbjud information

osäker

utveckla ambivalensen

följ upp

beredd

stöd handling


2012-10-24

13

Kommunikativa ”dörröppnare”


Att skapa ett fruktbart samtal:

Ställ öppna frågor Reflektera Sammanfatta Bekräfta Ge information enligt behov

Några enkla frågor

Om du skulle börja … / … sluta … / ändra …

Vad skulle dina egna tre viktigaste skäl vara?

Hur tror du att du skulle gå tillväga om du gjorde

det här?

På en skala mellan 1 och 10, hur troligt är det att

du kommer att göra det? Gunilla Burell, IFV, Uppsala Universitet

2012-10-24

14

Skalning

Hur viktigt är … ?

Vilken tilltro har du till att du … ?

Hur beredd är du att göra det här nu?


1-------------------------------- 10

realism

små steg

upprepning

monitorering

feedback

långsiktighet

socialt stöd

återfallsprevention


2012-10-24

15

Models for individual oral health promotion and their effectiveness:

a systematic review.

Yevlahova D, Satur J.

Melbourne Dental School, The University of Melbourne, Victoria.

Aust Dent J. 2009 Sep;54(3):190-7.

Abstract

BACKGROUND:

There is a recognized need to deliver oral health information to people during clinical

encounters to enable them to develop personal skills in managing their own oral health.

Traditional approaches to individual oral health education have been shown to be largely

ineffective and new approaches are required to address personal motivations for preventive

behaviour. This systematic review aims to identify and assess the effectiveness of behaviour

models as a basis for individual oral health promotion.

METHODS:

Electronic databases were searched for articles evaluating the effectiveness of health

behaviour models in oral and general health between 2000 and 2007. Eighty-nine studies were

retrieved and data were extracted from the 32 studies that met the inclusion criteria.

RESULTS:

Thirty-two studies were identified in the fields of clinical prevention and health education,

motivational interviewing (MI), counselling, and models based interventions. MI interventions

were found to be the most effective method for altering health behaviours in a clinical setting.

CONCLUSIONS:

There is a need to develop an effective model for chairside oral health promotion that

incorporates this evidence and allows oral health professionals to focus more on the underlying

social determinants of oral disease during the clinical encounter. There is potential to further

develop the MI approach within the oral health field.

Review of Motivational Interviewing in promoting health behaviors.Martins RK, McNeil DW.

Clin Psychol Rev. 2009 Jun;29(4):283-93. Epub 2009 Feb 23.

West Virginia University, 53 Campus Drive, P.O. Box 6040, Morgantown, West Virginia

26506-6040, USA. [email protected]

Abstract

There is considerable evidence for the effectiveness of Motivational Interviewing (MI) in

the treatment of substance abuse, as well as a number of other health behavior areas.

The present paper summarizes and critically reviews the research in three emerging areas

in which (MI) is being applied: diet and exercise, diabetes, and oral health. Although 10

prior reviews focused in part on MI studies in the areas of diet, exercise, or diabetes, the

present paper provides an up-to-date review, and includes oral health as another

emerging area of MI research. Overall, 37 articles were reviewed: 24 in the areas of diet

and exercise, 9 in the area of diabetes, and 4 in the oral health area. Research in these

areas suggests that (MI) is effective in all these health domains, although additional

research is needed, particularly in the oral health arena. Specifically, future research in the

areas of diet and exercise should examine the clinical utility of MI by health care

professionals (other than dietitians), studies in the area of diabetes should continue to

examine long-term effects of MI on glycemic control, and research in the area of oral

health should focus on developing additional trials in this field. Further, future studies

should demonstrate improved research methodology, and investigate the effects of

possible outcome mediators, such as client change talk, on behavior change.

Health & Medicine

Beteendemedicin i tandvården föreläsningskopior