(Text-) samtalets betydelse

Om lärarens och (text-)samtalets betydelse för elevernas läsutveckling

och läsförståelse

And no doubt that is what reading is:

rewriting the text of the work within the text of our lives.

Den didaktiska triangeln

LÄRAREN ELEVEN

ÄMNET

1ff1F!!F!F

Den nödvändiga treeningheten

Att läsa texten

Att skriva sina frågor, tankar och reflektioner om texten

Att samtala om texten

Fråga till elevernas läsloggar:

Vad vill man tala om när man har läst denna text?

Ur elevernas läsloggar:

Jag undrar över det där med vidundret, hur det kom in i bilden. ”Det är mina ögon som vänder sig”, skriver hon.

Ena sekunden var hon i barnkammaren, andra inom sig själv och såg det läskigaste hon någonsin sätt. Det är förvirrande.

(Pojke, årskurs 9)

Ur elevernas läsloggar

När jag läste om draken kom jag att tänka på mig själv och mitt hat. Det är som ett svart illaluktande djur som äter mig inifrån. Den taggiga svansen river upp mig. Jag tvingar mig att inte hata och tvingar det groteska djuret in i sin håla. Där växer det genom att äta av mig och samtidigt krymper jag. Jag täcker mig med en yttre dräkt av siden och rosor för att dölja draken inom mig.(Flicka, åk 9)

Ur elevernas loggböcker:

När vi läste novellen Kortspelet förra lektionen så funderade jag inte så mycket kring personerna i texten. Men när vi idag skulle beskriva personerna från insidan till utsidan blev hela texten som en helt ny historia av tankarna som jag fick av karaktärerna.

(Flicka, årskurs 9)

Hon är en äldre dam runt 70årsåldern. Hon har grått hår, glasögon och är en riktig tävlingsmänniska. Hon vill så gärna vinna att hon oftast tar tillbaka de kort som hon tänkt lägga”(Pojke, årskurs 9)

Hon tycker att man ska inte undervärdera barn, men det var inte bara därför som hon lät Selma vara med, för utan Selma hade det inte blivit något kortspel. Lovisa ville verkligen spela kort. Hon satsade allt på att vinna.(Flicka årskurs 9)

Faster Lovisa har den rollen att hon är rättvis och gör det som hon tycker är rätt, samtidigt som hon är tävlingsinriktad.(Pojke årskurs 9)

Ur elevernas loggböcker:

Idag har vi beskrivit en person och sedan fick vi berätta i gruppen vad vi hade skrivit. Jag var faster Lovisa och fick berätta ur hennes perspektiv hur kvällen hade varit. Det var kul men det var ännu roligare att lyssna på dom andra. Det kändes som om man var inne i berättelsen.

Forts..

Forts…

Det fick mig också att förstå hur olika man kan tolka en person. Jag insåg att det gäller allt. Vi tolkar saker annorlunda och vi tolkar livet annorlunda. Det är som religioner. Man tolkar saker på olika sätt.

(Pojke, årskurs 9)

Ur elevernas loggböcker:

Jag tänker mig Selma som en liten flicka med brunt, platt hår, ett par slitna jeans och en t-tröja. Det raka och bruna håret tänker jag för att det nästan alltid är de barnen med blont, tjockt lockigt långt hår i filmer som är de små änglabarnen. Då kopplar jag motsatsen till brunt och platt hår. Varför kopplar jag Selma till ett elakt barn?

Forts…

Forts…

Jag vet inte riktigt….kanske för att hon har ett vansinnigt temperament och om det hänt en gång kan det väl hända igen.

Jensen och t-shirten tänker jag för att de bor ute på landet och för att det är väll rätt billigt också.

(Pojke årskurs 9)

Varför blir tolkningarna så

olika?

Ur elevernas loggböcker:

Jo, jag har en gissning! Jag tror att när man tolkar något så associerar man objektet till någonting som man faktiskt vet hur det ser ut. Om jag läser en gammaldags novell så blir det automatiskt en liten rund tant som gillar att baka. Inte just för att jag tyckte att hon verkade vara sådan, utan för att det är en sådan beskrivning jag har av gamla kvinnor i gamla filmer och böcker.

Forts…

Forts…

Samma sak med Daniel, som jag genast fick att se ut som min storebror. Man kan kalla det för förutfattade meningar, och det tycker jag att det är också, men samtidigt inte, för det är vardagen och mitt liv som jag använder och kopplar det till beskrivningen av någon eller något.

(Flicka årskurs 9)

Ur elevernas loggböcker:

Jag tycker det var skönt att få en orsak att gräva djupare i texten. Det är något som man aldrig får chansen att göra, så det var mycket roligt att göra det på lektionen. Man orkar inte göra det på fritiden på grund av läxor och aktiviteter, men det är väldigt intressant.

(Pojke, årskurs 9)

”Students are treated as thinkers, as if they can and do have interesting and cogent thoughts about the pieces they read, and also have questions they would like to discuss”.

Langer, Judith (1992)

Literature Instruction. A Focus on Student Respons

Ur elevens loggbok:

Jag tycker Sandor/Ida sög hårt. Jag hatar och läsa därför hatar jag alla böcker.

Jag ryser när jag ser en bok. Det är så tråkigt att läsa böcker, varför inte se en film, det är ju inte 1700talet. Fan jag är ju inte på 1700talet. Det är ju 2004.

Jag kommer ju inte att läsa tråkiga böcker när jag blir stor för det är ju bara så tråkigt”.

(Pojke åk 7)

Molloy, G. (2007) När pojkar läser och skriver.

Ett år senare…

Ur elevernas läsloggar:

Ursula var den person som stod emot när dom anklagade Matt för bombhot och det tycker jag var civilkurage, eftersom hon står för vad hon tycker och tänker plus att hon står emot allas andras åsikter och det kräver mod och bestämdhet.

(Pojke, åk 8)

Molloy. G (2007) När pojkar läser och skriver

Skolans dubbla uppdrag:

Kunskapsuppdraget

Demokratiuppdraget

Kunskapsuppdraget och demokratiuppdraget

Democracy and literature, the intertwined themes of this book, take on a special relevance to education for the contemporary world. When I was writing the book, democracy was threatened from without.

Rosenblatt, Louise M. (1995). Förordet till femte upplagan av Literature as Exploration

Kunskapsuppdraget och demokratiuppdraget

Narrativ fantasi är förmågan att leva sig in i hur andra människor – med annorlunda villkor, erfarenheter och värderingar – tänker, känner och lever. Det är en förmåga att skifta perspektiv och synvinkel, att se sig själv i den andre och den andre i sig själv.

Nussbaum, Marta i Persson, Magnus (2007)Varför läsa litteratur?

Ur elevernas loggböcker:

Jag tycker det var skönt att få en orsak att gräva djupare i texten. Det är något som man aldrig får chansen att göra, så det var mycket roligt att göra det på lektionen. Man orkar inte göra det på fritiden på grund av läxor och aktiviteter, men det är väldigt intressant.

(Pojke, årskurs 9)

Kursplanen i svenska

Språket är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära.

Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

LGR 11