Click here to load reader

Matematiklyftet norrtälje tommy lucassi

  • View
    73

  • Download
    5

Embed Size (px)

Text of Matematiklyftet norrtälje tommy lucassi

1. Formativ bedmning i matematik i praktiken Tommy Lucassi Ma/NO-lrare p hgstadiet 2. Matematiklyftet Norrtlje Tommy Lucassi" www.slideshare.net 3. Twitter: @MatteTommy Pedagog Stockholm: pedagogstockholmblogg.se/provfrimatematik 4. Innehll 1.Hur jag kom igng 2.Bakgrund 3.Vggmatrisen 4.Hur det pverkat mig 5.Ett dilemma 5. Del 1. Hur jag kom igng. 2008 Eleven Kollegan Forskaren 6. Mste stta det i system 7. FORMATIV BEDMNING 1. Synliggra vad eleven ska gra fr att lyckas 2. Skapa klassrumsaktiviteter som synliggr lrandet 3. Ge feedback som fr lrandet framt 4. Aktivera eleven som brare av sin egen kunskapsutveckling 5. Aktivera klasskamrater som lranderesurs 8. 2. Bakgrund Hsten 2011 9. Skolverket (augusti 2011): Stdmaterial i hst NP vren 2012 Rektor bestmmer lokalt = Jag fick gra som jag ville nd. D kr vi! 10. Elevexempel slr vilken matris som helst. Svida den inte ser ut shr... 11. Jobbar du tillsammans med dina kollegor fr att tolka och frst kunskapskraven? I s fall hur och nr gr ni det? Prata 2-3 st, med ngon frn annan skola n din egen. 12. ARBETSGNG MED VGGMATRISEN 1. Rika problem 2. Lsa enskilt 3. Visa bedmningsaspekt(er) 4. I grupp skapa tre lsningar 5. Stta upp p rtt stlle i vggmatrisen 6. Bedma egna lsningen, hitta utv.omrde 7. Nytt liknande problem 8. Bedmning och dokumentation 13. 1. RIKA PROBLEM 14. 2. Lsa enskilt 3. Visa bedmningsaspekt(er) E C A Resonemang enkla visar ett exempel utvecklade visar ngra vl valda exempel vlutvecklade systematisk underskning Anvnda och frklara begrepp i huvudsak fungerande stt Anvnder begrepp relativt vl fungerande stt anvnder flera begrepp och visar hur de hnger ihop vl fungerande stt generella samband mellan begrepp 15. 4. I GRUPP: SKAPA 3 LSNINGAR 16. 5. STTA UPP I VGGMATRISEN D hnder det grejer: En grupp kan inte => annan grupp fr frklara. Tv grupper bedmer olika => motivera och kom verens. Elever hller inte med mig => kollegor Elever mter sina egna lsningar Tips om nsta steg Bedmning r inte lngre min hemlighet 17. 6. BEDMA EGNA LSNINGEN : Detta ska jag utveckla: Jag ska utveckla mina resonemang. S hr ska jag gra det: Jag ska gra en systematisk underskning Strategi fr att lyckas: Jag ska stlla upp mina berkningar i en tabell i stegvis ordning s att man ser frndringen. 18. 7. NYTT LIKNANDE PROBLEM Jag visste inte att det var s man skulle gra! Jag vill gra om uppgiften! Ta fram din bedmning! 19. 8. BEDMNING/DOKUMENTATION 20. Medveten Matte 21. Mste jag gra provet? 22. Fundera - para ihop er - bertta 1. Vlj en sak du tyckte varit extra intressant hittills. 2. Vlj en sak som du inte frstod eller inte hll med om. 3. Har du ftt ngon id som du tnker att du vill testa i din klass? 23. Del 4 Hur det pverkat mig 24. Sen jag ppnade upp bedmningen har jag blivit skickligare p mina mnen blivit skickligare p bedmning ndrat mitt stt att prata med elever 25. Om metoder Vilken metod anvnder du? (istf hur gjorde du) Visa mig hur du anvnder din metod. (istf Har du rttat uppgifterna) r din metod anvndbar i flera olika uppgifter? (istf Har du gjort alla sidorna) 26. Om strategier Varfr valde du den strategin? Vet du ngra andra strategier? Fr jag visa dig en annan strategi? Hitta en kompis med en annan strategi och testa den. 27. Bedma och tolka Ensam: svrt, oskert, tidskrvande Med kollegor: enklare, skrare, fortfarande tidskrvande Med elever: enklare, snabbare, skrare, omedelbart utvecklande 28. Del 5 Ett dilemma 29. Begreppsfrmgan Kunskapskraven fr E gllande begreppsfrmgan: Eleven har grundlggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att anvnda dem i vlknda sammanhang p ett i huvudsak fungerande stt. Eleven kan ven beskriva olika begrepp med hjlp av matematiska uttrycksformer p ett i huvudsak fungerande stt. I beskrivningarna kan eleven vxla mellan olika uttrycksformer samt fra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. (fyra fetstilta ord = fyra aspekter) 30. Eller? 31. Ur Kommentarmaterial till kunskapskraven 32. Hur begrepp anvnds i olika situationer Nr det gller anvndningen av matematiska begrepp i olika sammanhang och situationer innebr en hgre kvalitet bland annat att anvnda begrepp i kad omfattning. En hgre kvalitet innebr ocks en kad precision i anvndningen av begrepp. Bedmningen kan ven handla om att frst anvnda begrepp i en speciell, ofta vlknd situation till att sedan, med en hgre kvalitet, anvnda begrepp i olika situationer, som inte r lika vlknda. 33. Hur begrepp tolkas En aspekt av att analysera matematiska begrepp innebr att begrepp ska tolkas i relation till uppgiften. Det kan till exempel handla om att i en procentuppgift tolka innebrden av olika andelar som nmns i uppgiften. En hgre kvalitet innebr en kad verensstmmelse med uppgiften och kan ocks handla om att mer komplexa begrepp ska tolkas. 34. Hur begrepp jmfrs och samband visas Ytterligare en aspekt av att anvnda och analysera matematiska begrepp handlar om hur begrepp jmfrs och hur samband eller relationer mellan begrepp visas. Hr innebr en lgre kvalitet att visa enkla samband, som till exempel sambandet mellan cirkelns diameter och omkrets. En hgre kvalitet omfattar mer komplexa samband eller relationer mellan begrepp, som till exempel sambandet mellan lngdskala och areaskala. 35. Hur resonemang frs kring begreppen Elevens resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra r ytterligare en aspekt av begreppsfrmgan. En lgre kvalitet kan omfatta en bild som beskriver relationen mellan brk och del av helhet, medan en hgre kvalitet kan vara att redogra fr hur omkretsen fr olika geometriska objekt kan vara konstant medan arean fr samma objekt varierar. En hgre kvalitet kan ocks innebra att flera begrepps samband eller relationer tolkas och beskrivs, men ocks att sambanden motiveras med matematiska argument. Det kan till exempel vara att fra generella resonemang om relationen area, vinkel och omkrets och motivera svaren eller slutsatserna med systematiska underskningar och berkningar. 36. Hur olika matematiska uttrycksformer anvnds fr att beskriva begrepp Att beskriva begrepp med olika uttrycksformer och att vxla mellan olika uttrycksformer visar hur vl eleven anvnder, men ocks visar frstelse fr begreppen. Att kunna beskriva begrepp med olika matematiska uttrycksformer med en hgre kvalitet innebr att olika uttrycksformer anvnds i kad utstrckning och att det finns en kad verensstmmelse mellan uttrycksformerna och uppgiften. Det kan till exempel handla om att beskriva en funktion med bde formel och graf. 37. Hur uttrycksformerna anvnds i olika sammanhang Kvaliteten i hur uttrycksformerna anvnds i olika sammanhang handlar om kad precision i anvndningen av uttrycksformerna, till exempel hur lmpliga och anpassade symboler, algebraiska uttryck, formler och grafer r till sammanhanget. En kad kvalitet handlar ocks om uttrycksformens anvndning i en speciell, ofta vlknd situation vergr till att uttrycksformen anvnds ven i generella, ofta nya situationer. 38. 15 mjliga aspekter fr en frmga! kar mjligheten att visa sitt kunnande, men: Hur synliggr vi det fr eleverna? Ska vi ens det? Hur dokumenterar vi det? Min nsta utmaning: f eleverna att frst att man kan visa en frmga p mnga olika stt. 39. Med elever: enklare, snabbare, skrare, omedelbart utvecklande 40. Twitter: @MatteTommy Pedagog Stockholm: pedagogstockholmblogg.se/provfrimatematik VARSGODA OCH TACK!

Search related