VA-plan för Norrtälje kommun 2018 · 2018-03-29 · filnamn: VA-plan 2018 v 1.1 Sid: 5(65) 1 Inledning 1.1 Syfte Norrtälje kommuns vatten- och avloppsplan (VA-plan) är ett verktyg

VA-plan för

Norrtälje kommun 2018

Version: 1.1

filnamn: VA-plan 2018 v 1.1 Sid: 2(65)

Innehåll 1 Inledning ....................................................................................................... 5

1.1 Syfte ...................................................................................................... 5

1.2 Definitioner ........................................................................................... 5

1.3 Bakgrund ............................................................................................... 6

1.4 Organisation .......................................................................................... 8

1.5 Sammanfattning av åtgärder sedan VA-plan 2017 ............................... 9

1.5.1 Påbörjad recipientklassificering ..................................................... 9

1.5.2 Dagvattenstrategi ........................................................................... 9

1.5.3 Åtgärder i den allmänna VA-anläggningen (Bilaga 1) .................. 9

1.5.4 VA-utbyggnad i befintlig bebyggelse (Bilaga 2) ......................... 10

1.5.5 Planerings- och dokumentationsverktyg ...................................... 11

1.5.6 Fortsatt översyn av VA-taxans konstruktion ............................... 11

1.6 Avgränsningar ..................................................................................... 12

1.6.1 Inga tidsatta utbyggnadsområden efter år 2022 ........................... 12

2 Planering för allmänna VA-tjänster ............................................................ 13

2.1 VA-planeringsprocessen ..................................................................... 13

2.2 Risker .................................................................................................. 15

3 Planeringsförutsättningar ............................................................................ 20

3.1 Mål ...................................................................................................... 20

3.2 Befolkningsprognos ............................................................................ 20

3.3 Pågående detaljplaner och exploateringar ........................................... 22

4 Plan för den allmänna VA-anläggningen ................................................... 31

4.1 Utveckling av planering- och dokumentationsverktyg ....................... 32

4.1.1 Hydrauliska modeller ................................................................... 32

4.1.2 VA-banken ................................................................................... 32

4.1.3 Drift och övervakningssystem ..................................................... 32

4.2 Planering för säker och långsiktig dricksvattenförsörjning ................. 33

4.2.1 Regional vattenförsörjningsplan .................................................. 33

4.2.2 Vattenskyddsområden för den allmänna VA-anläggningen ........ 34

4.2.3 Reservvattenförsörjning ............................................................... 35

4.2.4 Behov för att säkerställa dricksvattentillgång .............................. 38

4.3 Planering för en hållbar dricksvattenhantering ................................... 38


4.3.1 Behov i den befintliga dricksvattenanläggningen ........................ 38

4.4 Planering för hållbar spillvattenhantering ........................................... 39

4.4.1 Behov i den befintliga spillvattenanläggningen ........................... 40

4.4.2 Lindholmens avloppsreningsverk ................................................ 41

4.4.3 Kapellskärs avloppsreningsverk .................................................. 42

4.5 Planering för hållbar dagvattenhantering ............................................ 42

4.5.1 Klimatanpassad och långsiktigt hållbar dagvattenhantering ........ 42

4.5.2 Fördjupad dagvattenpolicy och dagvattenstrategi ....................... 43

4.5.3 Behov i den befintliga dagvattenanläggningen ............................ 43

4.6 Planering för säker arbetsmiljö i den allmänna VA-anläggningen ..... 44

4.7 Krisberedskap för den allmänna VA-försörjningen. ........................... 45

4.7.1 Beredskapsplan ............................................................................ 45

4.8 Hållbarhetsindex .................................................................................. 45

5 VA-försörjning utanför nuvarande verksamhetsområde ............................ 47

5.1 Utbyggnad av den allmänna VA-anläggningen .................................. 48

5.1.1 Syfte ............................................................................................. 48

5.1.2 Prioriteringsmodell ...................................................................... 48

5.1.3 Större sammanhang ...................................................................... 51

5.1.4 Prioritering och årtal för planerade utbyggnadsprojekt ............... 52

5.1.5 VA-försörjning i avvaktan på kommunal VA-utbyggnad ........... 52

5.2 VA-försörjning utanför kommunalt verksamhetsområde ................... 53

5.2.1 Enskild avloppsvattenrening ........................................................ 53

5.2.2 Enskild vattenförsörjning ............................................................. 54

5.2.3 Tillsyn av enskilda avloppsanläggningar ..................................... 55

5.2.4 VA-rådgivning ............................................................................. 57

6 Ekonomiskt hållbar utveckling ................................................................... 58

6.1 Avgifter för allmänna vattentjänster ................................................... 58

6.2 VA-kollektivets ekonomiska situation ................................................ 59

6.2.1 VA-taxan ...................................................................................... 60

6.2.2 Status på förslag till ändrade rutiner i finansieringsrapporten ..... 60

6.2.3 VA-kollektivets framtida ekonomiska situation .......................... 62

6.2.4 Utmaningar .................................................................................. 63

7 Fortsatt arbete ............................................................................................. 64


Bilagor ................................................................................................................ 65

Bilaga 1. Åtgärdsbehov i den befintliga allmänna VA-anläggningen ........... 65

Bilaga 2. VA-utbyggnadsplan i befintlig bebyggelse .................................... 65


1 Inledning

1.1 Syfte Norrtälje kommuns vatten- och avloppsplan (VA-plan) är ett verktyg för hållbar

planering av VA-försörjningen i hela kommunen, både inom och utom nuva-

rande VA-verksamhetsområde. VA-planen uppdateras och kompletteras lö-

pande med ambitionen att bli ett heltäckande styrdokument för VA-planering i

enlighet med Havs- och vattenmyndighetens vägledning för kommunal VA-pla-

nering. Ambitionen är att VA-planen årligen ska fastställas av kommunfullmäk-

tige i samband med planeringsförutsättningarna.

VA-planen består av 3 dokument, ett huvuddokument samt 2 bilagor.

I Bilaga 1 beskrivs åtgärdsbehov i den befintliga allmänna VA-anläggningen.

I Bilaga 2 beskrivs VA-utbyggnadsplanen i befintlig bebyggelse.

Bilagorna bör läsas som en del av VA-planen för att förstå sammanhanget mel-

lan den planerade VA-utbyggnaden och de underhåll och reinvesterings behov

som föreligger i den allmänna VA-anläggningen.

1.2 Definitioner Begrepp Förklaring ARV Avloppsreningsverk

HAV Havs- och Vattenmyndigheten

LAV Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster

PBL Lag (2010:900), Plan- och Bygglagen

p.e. Personekvivalent är ett mått på den mängd syre som går åt

för att bryta ner det organiska material som en människa pro-

ducerar på ett dygn. Måttet anges som BOD7 och beräknas

vara 70 gram/person och dygn.

Pst Pumpstation

VA Vatten- och avlopp (inkluderar vatten, spillvatten och dag-

vatten)

VV Vattenverk

Allmän

VA-anläggning

En VA-anläggning över vilken en kommun har ett rättsligt

bestämmande inflytande och som har ordnats och används

för att uppfylla kommunens skyldigheter enligt LAV.

Anläggningsavgift Engångsavgift som fastighetsägare inom verksamhetsområde

är skyldiga att betala när förbindelsepunkt för VA upprättats

och meddelats fastighetsägaren. Avgiften syftar till att finan-

siera fastighetens andel i den allmänna VA-anläggningen.

Avloppsvatten Samlingsnamn för dagvatten och spillvatten


Dagvatten Vatten som tillfälligt avrinner från markytan eller från annan

konstruktion, till exempel regnvatten, smältvatten, spolvatten

eller framträngande grundvatten.

Spillvatten Vatten från hushållsavlopp, WC samt bad, dusch, disk och

tvätt.

Kombinerat led-

ningsnät

När spill- och dagvatten samlas i samma ledning och inte de-

las upp i de olika kategorierna spillvatten och dagvatten.

Tillskottsvatten Är drän- och grundvatten som läcker in i otäta ledningar,

dagvatten som leds in genom felaktigt anslutna rännstens-

brunnar, stuprör eller spygatter eller överläckage från trasiga

dagvattenledningar.

Förnyelseplanering Strategisk planering för hur VA-ledningsförnyelsen ska se

ut.

Bräddning Innebär att avloppsvatten (till stora delar bestående av dag-

vatten) släpps ut

obehandlat till recipienten (se nedan) vid sådana förhållan-

den då avloppsledningsnätets eller avloppsreningsverkets ka-

pacitet överskrids, till exempel vid extrema skyfall.

Verksamhetsom-

råde

Verksamhetsområde är det geografiska område inom vilket

en eller flera vattentjänster har eller ska ordnas genom en all-

män VA-anläggning. Beslut om verksamhetsområde innebär

att lag (2006:412) om allmänna vattentjänster (LAV) samt

föreskrifter beslutade med stöd av denna lag (VA-taxa,

ABVA etc.) blir tillämpliga på förhållandet mellan huvud-

man för den allmänna VA-anläggningen och fastighetsägare

eller annan användare inom området.

1.3 Bakgrund Program för utveckling av kommunalt vatten och avlopp 2010-2030 (VA-pro-

grammet), antogs av kommunfullmäktige 2011-09-26, och var tidigare kommu-

nens planeringsverktyg i arbetet med utbyggnaden av den kommunala VA-an-

läggningen. Kommunfullmäktige beslutade 2015-03-30 § 45, att upphäva ut-

vecklingsprogrammet, bland annat till följd av de många och stora avvikelser

som uppstått under genomförandet sedan antagandet. I samband med upphävan-

det gavs kommunstyrelsen i uppdrag att revidera, uppdatera och förnya pro-

grammet. Uppdraget genomfördes i projektet Planering för långsiktigt hållbar

VA-försörjning och framtagande av en kommunal VA-plan under 2015-2016.


VA-översikten, som färdigställdes i april 2015, var det första steget i framta-

gandet av en kommunal VA-plan och syftade till att belysa nuläget, behov, pro-

blem och framtida strategiska frågor. VA-översikten har utgjort underlag för det

fortsatta arbetet med VA-policy och VA-plan. VA-översikten bör ses över un-

der varje mandatperiod. Norrtälje kommuns VA-policy antogs i kommunfull-

mäktige 2015-09-28 § 161, och fastställer strategiska vägval, riktlinjer och ställ-

ningstaganden i frågor som rör allmän och enskild VA-försörjning. VA-policyn

är ett viktigt styrdokument i VA-planeringsarbetet, och i arbetet med framta-

gande av en kommunal VA-plan, Figur 1.

Norrtälje kommuns VA-plan 2017 antogs i kommunfullmäktige 2017-04-03 §

49. VA-planen 2017 innehöll planering för den allmänna VA-anläggningen

samt en VA-utbyggnadsplan fram t.o.m. 2021. En uppdaterad version av VA-

planen kommer årligen att lyftas för beslut i kommunfullmäktige i samband

med beslut om övriga planeringsförutsättningar för kommande 3-årsperiod.

Figur 1. Arbetssätt för VA-planeringen i Norrtälje kommun


1.4 Organisation Inom Norrtälje kommun ansvarar Kommunstyrelsen (KS) för utveckling av den

tekniska infrastrukturen och Teknik- och Klimatnämnden (TKN) för drift och

förvaltning av kommunal vatten- och avloppsförsörjning.

VA-avdelningen inom samhällsbyggnadsavdelningen under kommunstyrelse-

kontoret verkställer huvudmannaskapet för den allmänna VA-anläggningen. I

det ingår sammanfattningsvis:

• planering av VA-verksamheten, VA-utbyggnad och förnyelse av den

allmänna anläggningen

• framtagande av underlag för VA-verksamhetens finansiering

• verkställande av utbyggnads- och reinvesteringsbeslut

• drift och underhåll av den allmänna VA-anläggningen, bland annat ge-

nom att agera beställare mot drift- och underhållsentreprenad

Planavdelningen och Mark- och Exploateringsavdelningen vid Kommunstyrel-

sekontorets Samhällsbyggnadsavdelning ansvarar för den fysiska planeringen

på översiktlig nivå likväl som detaljnivå samt för frågor gällande natur- och vat-

tenvård. Dessa avdelningar medverkar i VA-planeringsarbetet framförallt med

kunskap om den översiktliga planeringen, med prognoser för kommunens ex-

pansion, pågående detaljplanearbete samt för hantering av recipientfrågor.

Bygg- och miljönämnden är enligt miljöbalken tillsynsmyndighet för enskilda

vatten- och avloppsanläggningar, gemensamma avloppsanläggningar och all-

männa vatten- och avloppsverk med upp till 2000 anslutna personer. De är

också tillsynsmyndighet för vattenverk och för vattenförsörjningen i allmänna

nät enligt Livsmedelslagstiftningen. Bygg- och miljönämnden bidrar i VA-pla-

neringen med kunskap om områden i behov av att lösa vatten- och avloppsfrå-

gan i ett större sammanhang samt i arbetet med att ta fram handlingsplan för

områden med enskild VA-försörjning.

Drift av Norrtälje kommuns allmänna VA-anläggning sköts sedan 2002 av en

privat driftentreprenör, Veolia Sweden AB. Nuvarande funktionsentreprenad

sträcker sig från 2014 till 2023, med möjlighet till fem års förlängning. I upp-

draget ingår ansvar för driften av den allmänna VA-anläggningen och för att re-

dovisa behov av underhåll- och förnyelseåtgärder samt att delge VA-avdel-

ningen sin syn på prioritering av åtgärderna. De ansvarar även för att ta fram

underlag för miljörapportering, fakturering av brukningsavgifter och kundser-

vice.


1.5 Sammanfattning av åtgärder sedan VA-plan 2017

1.5.1 Påbörjad recipientklassificering Arbetet med att ta fram en recipientklassificering som påbörjades under 2016

och var tänkt att färdigställas under 2017, är avbrutet. Det arbete som hittills ta-

gits fram av WSP, är i dagsläget inte möjligt att använda som det handläggar-

stöd det var tänkt på grund av en dom i EU-domstolen (mål C-461/13), även

kallad Weserdomen. Domen innebär att en verksamhet eller åtgärd inte får tillå-

tas om den kan orsaka en försämring av ytvattenförekomstens status, oavsett

vilken status recipienten har. Mycket arbete återstår därför innan recipientklas-

sificeringen kan ha praktisk användning i VA-planeringen.

1.5.2 Dagvattenstrategi En projektgrupp från samhällsbyggnadsavdelningen har under 2017 tagit fram

en dagvattenstrategi för Norrtälje kommun. Dagvattenstrategins riktlinjer utgör

den praktiska tillämpningen av kommunens dagvattenpolicy och antogs av

kommunfullmäktige 2017-11-06.

1.5.3 Åtgärder i den allmänna VA-anläggningen (Bilaga 1) Investerings- eller reinvesteringsåtgärder i den allmänna VA-anläggningen som

genomförts sedan VA-plan 2017:

Kapellskärs ARV har byggts om för att säkerställa driften för 1900 p.e.

med bland annat ett nytt styr och övervakningssystem.

En 785 meter lång utloppsledning från Kapellskärs ARV har färdig-

ställts som ett steg i att möjliggöra utbyggnaden av avloppsreningsver-

kets kapacitet för att möjliggöra ökad anslutning.

Grisslehamns ARV förnyelse och kapacitetsökning pågår.

Grisslehamns vattenförsörjning förnyelse och kapacitetshöjande åtgär-

der pågår.

Lindholmens avloppsreningsverk skall byggas ut för 50 000 p.e. Dessa

arbeten planeras vara klara år 2024. För att säkerställa driften fram till

2024, då anläggningen skall vara utbyggd till 50 000 p.e., har behovet

av att vidta ett antal akuta åtgärder vid anläggningen identifierats. Det

har beslutats att de akuta och långsiktiga entreprenadarbetena i Lindhol-

mens avloppsreningsverk ska ske i strategisk samverkan. Arbetssättet

strategisk samverkan har valts för det komplexa och varierade förutsätt-

ningar som det innebär att bygga om- och ut ett reningsverk under på-

gående drift och där många discipliner behöver samarbeta.

Mätarbrunnar har monterats i Rånäs, Älmsta, Skebobruk samt på vissa

ställen i Norrtälje stad för att få ett bättre analysunderlag så att åtgärder

för att minska läckage i dricksvattenledningsnätet underlättas samt att

driftsäkerheten säkerställs.


Pumpstation P3 i Norrtälje tätort har byggts om för att klara den ökade

belastningen från bland annat ombyggnaden av Norrtälje hamn.

Rimbo ARV, som renar spillvatten från Rimbo tätort är i behov av upp-

rustning bland annat med avseende på slamhanteringen. Föreläggande

från Länsstyrelsen rörande nyttjande av bildad rötgas samt beslut från

Räddningstjänsten att rötkammaren inte får drivas i nuvarande skick lig-

ger till grund. Rötkammaren är avstängd och tömd för inspektion och

väntar på upprustning, gasanläggningen behöver förnyas.

Rimbo ARV är i behov av utbyggnad av ett kvävereningssteg för att gäl-

lande tillståndskrav avseende kväve och biologiskt syreförbrukande äm-

nen ska kunna efterlevas. Länsstyrelsen har med stöd av Miljöbalken fö-

relagt kommunen att vidta åtgärder för uppfyllnad av ställda krav. Ut-

redning har genomförts och åtgärder planeras till 2018.

Utbyte av styrutrustning VA-verk pågår löpande. Under 2017 har Ka-

pellskär ARV fått nytt övervakningssystem. Utbyte av styr och övervak-

ning påbörjat på Lindholmens ARV. Hallstavik ARV har fått nytt styr

och övervakningssystem.

I Älmsta har vi ett föreläggande från Länsstyrelsen om åtgärder för att

minska mängden tillskottsvatten i spillvattennätet. Under året har en in-

ventering av spillvattennätet genomförts med rök- och färgspårning för

att lokalisera fler källor till den stora mängden tillskottsvatten. Flödes-

mätning och TV-inspektion av spillvattenledningsnätet har tidigare ut-

förts. Information från utredningar har sammanställts i en åtgärdsplan

som skickats in som svar till Länsstyrelsen. Komplettering av arbetet

pågår.

I Trafikverkets projekt E18, Kapellskärsvägen mötesfri 2+1-väg har en

omläggning av VA-ledningar krävts på tre ställen.

1.5.4 VA-utbyggnad i befintlig bebyggelse (Bilaga 2) VA-utbyggnad i befintlig bebyggelse som genomförts sedan VA-plan 2017:

Grisslehamn - utbyggnad av VA-ledningsnätet till fastigheter i norra de-

larna av Grisslehamn har pågått under 2017 och beräknas vara klart i

slutet på året.

Köpmanholm - VA-utbyggnad till fastigheter sydväst om färjeläget i

Köpmanholm pågår och entreprenaden beräknas preliminärt vara klart

under våren 2018.

Bergshamra by - projektet för VA-utbyggnad till fastigheter i Bergs-

hamra by har påbörjats och byggstart planeras under 2018. Ett informat-

ionsmöte för berörda fastighetsägare hölls i juni 2017.

Bergshamra tätort - projektet för VA-utbyggnad till fastigheter i Bergs-

hamra tätort har påbörjats. Entreprenör har utsetts och planerat byggstart

beräknas under 2018. Ett informationsmöte för berörda fastighetsägare

hölls den 22 november 2017.


Skärsta (Hallstavik) - projekteringen av VA-utbyggnaden till fastigheter

i Skärsta påbörjades under oktober. Informationsmöte och byggstart pla-

neras till första halvår 2018.

Skebobruk - en projektledare har utsetts och projektering av VA-ut-

byggnad till fastigheter i Skebobruk beräknas starta under 2018.

1.5.5 Planerings- och dokumentationsverktyg Hydrauliska modeller – i dagsläget finns en spillvattenmodell för Norr-

tälje stad och en dricksvattenmodell över området som försörjs av Norr-

vatten. Båda modellerna har uppdaterats under 2017.

VA-banken - är det kart- och dokumentationssystem som Norrtälje

kommuns VA-avdelning i huvudsak använder för att dokumentera sin

anläggning. Ett arbete med att ta fram en plan för utveckling och för-

valtning av geodata för kommunens VA-avdelning har påbörjats under

2017.

Drift- och övervakningssystem - under 2016 beställdes en utredning

som hade till uppgift att inventera nuläget, staka ut en väg framåt samt

genomföra en jämförelse mellan förekommande system för drift och

övervakning som finns på marknaden. Utredningen blev klar 2017 och

VA-avdelningen arbetar nu utifrån utredningens rekommendation att ar-

beta med respektive delar var för sig, det vill säga centralt övervak-

ningssystem, kommunikationslösningar, rapporter och elskåp inklusive

styrutrustning. I denna fråga samarbetar VA-avdelningen med kommu-

nens IT-avdelning som redan idag har tagit över en del av ansvaret för

kommunikation via fiber och mobilnät.

1.5.6 Fortsatt översyn av VA-taxans konstruktion Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster trädde i kraft 1 januari 2007. Lagen

avser fyra vattentjänster; vatten, spillvatten, dagvatten (fastighet) och dagvatten

(gata). Enligt punkt 4 i övergångsbestämmelser i lagen ska en VA-taxa vara

upprättad i enlighet med lagen senast 1 januari 2009. Norrtälje kommuns VA-

taxa uppfyller fortfarande inte lagkraven fullt ut. Norrtälje kommuns taxekon-

struktion följer inte heller Svenskt Vattens basförslag eller något av deras alter-

nativförslag.

Ett arbete har påbörjats med syftet att omarbeta den nuvarande VA-taxans kon-

struktion och se över avgiftsnivån avseende både anläggnings- och bruknings-

avgifter samt skapa en modell för framtida taxeberäkning. Konstruktionen ska

innebära att VA-taxan blir skälig och rättvis samtidigt som nödvändiga taxein-

täkter säkras. VA-taxans konstruktion ska följa gällande lagkrav och bli mer an-

passad efter principerna i Svenskt Vattens basförslag. Ambitionen var att den

nya taxekonstruktionen skulle införas i VA-taxan 2018 men arbetet har tagit

mer tid än beräknat och kommer kunna implementeras i VA-taxan först 2019.


1.6 Avgränsningar Enligt HAV:s vägledning är en kommunal VA-plan ett styrdokument som be-

skriver hur kommunen ska lösa VA-försörjningen i hela kommunen, det vill

säga både inom och utanför kommunalt verksamhetsområde. Med VA-försörj-

ning avses vattenförsörjning och omhändertagande av avloppsvatten. Med be-

greppet avloppsvatten avses vanligtvis spill- och dagvatten. En komplett VA-

plan bör innehålla en plan för den befintliga allmänna VA-anläggningen, en

dagvattenplan, en plan för kommande VA-utbyggnad samt en handlingsplan för

områden med fortsatt enskild VA-försörjning, Figur 1.

1.6.1 Inga tidsatta utbyggnadsområden efter år 2022 VA-utbyggnadsplanen, Bilaga 2, omfattar endast områden med behov av all-

männa VA-tjänster i befintlig bebyggelse. Endast de utbyggnadsprojekt som

planeras påbörjas under de nästkommande 5 åren är tidsatta i VA-utbyggnads-

planen. Då förutsättningarna för behov av kommunal VA-försörjning i befintlig

bebyggelse kontinuerligt förändras, kommer VA-utbyggnadsplanen årligen att

behöva uppdateras.


2 Planering för allmänna VA-tjänster

2.1 VA-planeringsprocessen VA-planen uppdateras löpande och ambitionen är att den årligen ska fastställas

i kommunfullmäktige i samband med antagande av planeringsförutsättningarna

för mål och budget. Den planerade processen för den årliga uppdateringen av

VA-planen beskrivs nedan samt illustreras i Figur 2.

Behov av allmänna VA-tjänster kan uppstå i befintlig bebyggelse eller vid ex-

ploatering. Behov av åtgärder uppstår även kontinuerligt i den befintliga all-

männa VA-anläggningen. Behovet framförs till VA-avdelningen från Bygg-

och miljönämnden, från kommunens driftentreprenör Veolia Sweden AB samt

från Planavdelningen och Mark- och Exploateringsavdelningen.

Figur 2. Processbeskrivning för uppdatering av VA-planen.

Behovet av att lösa VA-försörjningen i ett större sammanhang i befintlig bebyg-

gelse utreds av bygg- och miljönämnden. En behovslista levereras årligen till

VA-avdelningen. Hos VA-avdelningen analyseras möjligheten att tillgodose be-

hovet av allmänna VA-tjänster. Behovet analyseras utifrån tekniska, juridiska

och ekonomiska möjligheter. Prioriteringsmodellen för behovsutredningen samt

möjlighetsanalysen som tillämpats sedan 2016 beskrivs i avsnitt 5.1.2.

Veolia Sweden AB samlar kontinuerligt in behov av underhåll och förnyelse i

den befintliga allmänna VA-anläggningen. Behoven gås igenom tillsammans

med kommunens anläggningsingenjörer och analyseras av kommunen tillsam-

mans med behov av andra investeringar för prioritering och bedömning av

eventuella samordningsvinster. För att prioritera mellan nödvändiga åtgärder i

befintlig allmän VA-anläggning tas ett risktal fram för de olika behoven. Risk-

talet baseras på konsekvensen av utebliven åtgärd och sannolikheten att denna

inträffar under perioden till dess att åtgärden utförs. Risktalet erhålls genom att

multiplicera faktorerna konsekvens och sannolikhet.

Bedömning av konsekvens görs utifrån 5 kriterier:


Arbetsmiljö

Miljö & Myndighet

Driftsäkerhet = typ av konsekvens (kvalitet)

Ekonomi

Påverkan på andra, miljö eller hälsa (kvantitet)

Prioriteringskriterierna för riskbedömningen redovisas i Bilaga 1 lik-

som riskklassade och prioriterade åtgärder i den befintliga allmänna

VA-anläggningen. Utifrån de gjorda analyserna skall behoven kunna

prioriteras sinsemellan. Behoven lyfts i den årliga uppdateringen av

VA-planen som fastställs i kommunfullmäktige.

Behov av allmänna VA-tjänster i kommande bebyggelse är svårare att planera

och inkommer kontinuerligt till kommunen genom ansökan om planläggning

och/eller exploatering. Om behovet av VA-tjänster behöver ordnas i ett större

sammanhang med hänsyn till skyddet för människors hälsa och eller miljön i

den kommande exploateringen skall VA-huvudmannen tillgodose behovet ge-

nom en allmän VA-anläggning. Problem uppstår när kapaciteten i den befint-

liga allmänna VA-anläggningen inte räcker till för den tänkta exploateringen.

Detta problem är vanligt förekommande och lyfts vidare i avsnitt 2.2.

Efter att kommunfullmäktige har fastställt VA-planen utgör den underlag för

planeringen av VA-anläggningens utveckling.

2.2 Risker Ett antal risker knutna till nuvarande VA-planering och VA-verksamhet kan identifieras och förtjänar att poängteras även om de

lyfts även på andra håll i VA-planen.

Tabell 1. Uppmärksammade risker med nuvarande VA-planering och i nuvarande VA-verksamhet.

Nuläge Risk Orsak Förslag till åtgärd 1. Omfattande behov av allmänna

VA-tjänster i kommunen

Olösta miljö- och hälsoproblem

p.g.a. bristfällig VA-hantering.

Resursbrist (ekonomi, personal)

påverkar genomförbarheten.

Bygg- och miljönämnden, som

har störst kännedom, prioriterar

behoven i befintlig bebyggelse.

2. Exploatering och planläggning

inom kommunen sker i hög takt.

Exploatering i berörda områden

bromsas p.g.a. att VA-anslutning

inte är möjlig.

Kapaciteten i den befintliga all-

männa VA-anläggningen är be-

gränsad.


påverkar genomförbarheten.

Prioritera behov av kapacitetshöj-

ningar i den befintliga allmänna

VA-anläggningen generellt och

specifikt i de områden där stor

befolkningsökning prognostice-

rats.

3. Den befintliga allmänna VA-

anläggningen har begränsad kapa-

citet och vissa av avloppsrenings-

verken klarar i dagsläget inte gäl-

lande utsläppskrav.

Olösta miljö- och hälsoproblem

samt inbromsning av exploatering

och tillväxt i kommunen.

Beslutade utbyggnadsprojekt kan

inte tas i drift.

Planeringen för den befintliga all-

männa VA-anläggningen har inte

samordnats med utbyggnadstakt i

befintlig bebyggelse och kom-

mande exploateringar.


påverkar genomförbarhet.

Tidskrävande att få nödvändiga

tillstånd för utbyggnad av re-

ningsverk.

Prioritera åtgärder för kapacitets-

höjningar i den befintliga all-

männa VA-anläggningen i områ-

den där stor befolkningsökning

prognosticerats.

Prioritera förnyelseåtgärder och

underhåll på befintliga anlägg-

ningar.

Ett nära samarbete mellan VA-,

Plan-, samt Mark- och Exploate-

ringsavdelningen.


Nuläge Risk Orsak Förslag till åtgärd 4. Utläckage från vattenledningsnätet Miljöbelastning samt ekonomisk

belastning, särskilt gäller det vat-

ten som vi köper från Norrvatten.

Otätt vattenledningsnät. Utreda risker, förnyelseplanera

och utreda behov av förnyelse i

vattenledningsnätet. 5. Stora mängder tillskottsvatten och

dagvatten från kombinerade led-

ningar i spillvattennätet

Miljöbelastning. Stor belastning

på reningsverken, bräddning, på-

verkan på recipient.

Otätt avloppsledningsnät och delar

av kommunen har i dagsläget kombi-

nerade ledningar.

Utreda risker, förnyelseplanera

och utreda behov av förnyelse i

spillvattenledningsnätet.

6. Exploaterings- och detaljplane-

projekt ingår som planeringsun-

derlag i VA-planen, men målen

för antagande av detaljplaner är

högre satta än vad VA-huvud-

mannen ser sig kunna tillgodose

med kommunal VA-försörjning.

Justeringar/omprioriteringar i

fastställd VA-plan kan behöva

göras. Icke inplanerade infra-

strukturåtgärder kan bli nödvän-

diga för att klara behoven från ex-

ploateringsprojekt.

Exploatering och planläggning i

kommunen sker i enlighet med

politiskt antagna mål i hög takt

och är svåra att förutse.

Prioritera mellan planerade explo-

aterings- och detaljplaneprojekt i

den övergripande planeringen.

Uppdatera VA-planen löpande för

att kunna anpassa planeringen till

ändrade förutsättningar.

7. Beslutade utbyggnadsprojekt

som inte ryms inom befintlig ka-

pacitet.

Inte möjligt att snabbt lösa even-

tuella VA-behov i befintlig och

blivande bebyggelse.

Exploatering bromsas.

Beslutade utbyggnadsprojekt kan

inte tas i drift.


påverkar genomförbarhet.

Lång handläggningstid vid till-

ståndsgivning.

Tidskrävande att få nödvändiga

tillstånd för utbyggnad av re-

ningsverk.

Revidera tidplan löpande och

kommunicera till berörda.


Nuläge Risk Orsak Förslag till åtgärd 8. Ca 2000 fastigheter i kommu-

nen anslutna via samfälligheter.

Avtal saknas och/eller är i många

fall inte uppdaterade.

Risk för övertagande av huvud-

mannaskapet, med risk för tek-

niska problem och komplicerat

administrativt arbete.

Ekonomiskt betungande.

Ingen kontroll på skick på de pri-

vata anläggningarna.

I tidigare VA-planering arbetades

aktivt för att ansluta fler VA-sam-

fälligheter till den allmänna VA-

anläggningen.

Oenighet bland samfällighetens

medlemmar.

Utred omfattning av samfällig-

heter där behov inte längre bör

tillgodoses genom enskilt huvud-

mannaskap.

Restriktivt förhållningssätt vid

frågor gällande anslutning av nya

samfälligheter.

9. Många behov behöver tillgodo-

ses samtidigt med begränsad per-

sonal.

Ohälsosam arbetsmiljö Skapa tydliga prioriteringssystem.

10. Dagvattenproblem i kommu-

nen, både i befintlig anläggning

och vid nyexploatering.

Ansvarsfrågan kring dagvatten

liksom hur finansieringen av drift

och underhåll fördelas är inte ut-

redd.

Kostnaderna för dagvattenhante-

ring överstiger eventuellt intäk-

terna för detsamma enligt VA-

taxan.

Oklart drift- och underhållsan-

svar. Diken och dagvattenanlägg-

ningar sköts i varierande utsträck-

ning.

Översvämningar och vattensjuka

områden.

Övergripande planering för dag-

vattnets avrinningsvägar saknas.

Drift och underhållsansvar för be-

fintliga öppna diken och dagvat-

tenanläggningar i kommunen lig-

ger på VA-huvudmannen eller på

väghållaren (kommunens

Gata/Parkavdelning, Trafikverket

eller privata aktörer). Anlägg-

ningsavgifterna för dagvatten är

inte anpassad till kostnaderna för

anläggandet. Det saknas en taxa

för brukningsavgift för dagvatten.

Prioritera framtagande av riktlin-

jer för dagvattenhantering samt

en dagvattentaxa för kommunen.

Riktlinjer för dagvattenhantering

bör innehålla översiktlig hydrau-

lisk plan samt fastläggande av an-

svar.

VA-taxan ska ses över och ett

förslag på brukningstaxa för dag-

vatten tas fram.


Nuläge Risk Orsak Förslag till åtgärd 11. Områden med behov av VA-

utbyggnad är inte alltid detaljpla-

nelagda.

Försvårar förutsättningarna för

väldimensionerade VA-anlägg-

ningar.

Försvårar framkomlighet (mark-

avtal/servitut) vid VA-utbyggnad.

Försvårar fastställande av behovet

av kommunalt VA för enskilda

fastigheter, och effektivt upprät-

tande av förbindelsepunkter.

Detaljplaneläggning på kommu-

nens initiativ prioriteras inte i

kommunen.

Detaljplanelägga områden som

planeras för kommunal VA-ut-

byggnad.

12. Bristfällig arbetsmiljö i flera

av kommunens VA-anläggningar.

Krav i arbetsmiljölagstiftning kla-

ras inte.


påverkar genomförbarhet av nöd-

vändiga arbetsmiljöförbättringar.

Arbetsmiljö ingår som priorite-

ringskriterium vid riskklass-

ningen av åtgärder i den befint-

liga allmänna VA-anläggningen.

Samarbete med Veolia Sweden

AB i frågan.

13. VA-kollektivet klarar inte

ökade kostnader i den omfattning

som föreligger.

Att VA-taxan blir för hög. Gammal VA-anläggning med

stort reinvesteringsbehov.

Behov av utbyggnad p.g.a. be-

folkningsökning och lagkrav.

Skattefinansiering av viss utbygg-

nad och upprustning. Kontinuer-

liga och förutsägbara höjningar

av VA-taxan. Strukturerad plane-

ring för effektiva och prioriterade

åtgärder.

14. Planerad ny taxekonstruktion

2019

Avtal med samfälligheter och en-

skilda behöver skrivas om.

Hänvisningar till taxeskrivningar

i avtal kan bli inaktuella.

Gå igenom befintliga avtal.


Nuläge Risk Orsak Förslag till åtgärd 15. Exploatering av antagna de-

taljplaner initieras med väldigt

kort varsel och detaljplanernas

och exploateringsavtalens inne-

håll är inte alltid kända hos VA-

huvudmannen.

Resurser för genomförande sak-

nas.

Arbetsmiljörisk.

Inbromsning av exploatering och

tillväxt i kommunen.

Okunskap om vad tidigare an-

tagna detaljplaner och exploate-

ringsavtal och vad dessa har för

påverkan på VA-anläggningen.

Strukturera upp alla antagna de-

taljplaner och gällande exploate-

ringsavtal och dokumentera vad

dessa har för påverkan på VA-an-

läggningen i VA-planen.

3 Planeringsförutsättningar

Nuläge och förutsättningar för VA-planeringen beskrivs i VA-översikt v 1.1,

daterad 2015-04-30 (Dnr: KS 2014-002077). Uppdaterade förutsättningar sedan

VA-översikten beskrivs nedan.

3.1 Mål Kommunfullmäktige antog 2017-11-06 (§ 224) Mål och Budget 2018-2020,

med övergripande mål för kommunen.

Kommunfullmäktiges mål är:

Hållbar tillväxt och utveckling

Barn och ungas framtid

En välfärd i framkant

Inom ramen för kommunfullmäktiges mål har nämnderna beslutat om mål inom

sina respektive verksamheter, varav ett par av målen har en direkt påverkan på

VA-planeringen. Under målet Hållbar tillväxt och utveckling, är Teknik- och

klimatnämndens mål bl.a. att leverera klimatsmart infrastruktur till invånarna

medan ett av Kommunstyrelsens mål är att Norrtälje kommun skall växa. Under

målet En välfärd i framkant är ett av Teknik- och klimatnämndens mål att Norr-

tälje kommuns invånare ska ha en trygg och säker infrastruktur.

3.2 Befolkningsprognos Befolkningsökningen förväntas ligga på en fortsatt hög nivå i hela Norrtälje

kommun, med de största ökningarna i Norrtälje och Norrtälje södra randzon. En

stor procentuell ökning beräknas även uppstå i Drottningdal, Tabell 2. Befolk-

ning och befolkningsprognoser i Norrtälje kommun, uppdelat på VA-distrikt.

Siffrorna är hämtade från Befolkningsprognos för Norrtälje kommun 2017-

2026 daterad 2017-05-19 och framtagen av Norrtälje kommun och WSP. Be-

folkningsprognosen för de nästkommande 10 åren visar en förväntat större be-

folkningsökning än prognosen året innan, med en ökning på 29 %, till drygt 76

500 invånare, redan till år 2026. Prognoserna baseras på en uppföljning av tidi-

gare års utfall, demografi och kommunens befintliga bostadsbestånd samt kända

exploateringsprojekt och planerad detaljplaneläggning.

Kommunfullmäktige antog 2017-08-28 (§ 165) Bostadsförsörjningsstrategi för

Norrtälje kommun. Detta är en inledning på ett fördjupat arbete med kommu-

nens uppdrag och ansvar att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i

goda bostäder och att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörj-

ningen förbereds och genomförs. Efter antagen plan påbörjas arbetet med att ta

fram en åtgärdsplan till bostadsförsörjningsstrategin, i vilken ansvarsområden,


tidsplaner, nyckeltal och uppföljning för de i Bostadsförsörjningsstrategin

nämnda åtgärder preciseras.

Det är nödvändigt att VA-planeringen beaktar de pågående och planerade bo-

stadsprojekten, framför allt i tätortsnära lägen då möjligheten att tillgodose be-

hovet av allmänna VA-tjänster i nybyggnadsområden, liksom i områden med

befintlig bebyggelse, ofta är beroende av kapacitet i den befintliga allmänna

VA-anläggningen.

Tabell 2. Befolkning och befolkningsprognoser i Norrtälje kommun, uppdelat på VA-distrikt. (Endast permanentboende)

VA-distrikt 2016 2026 Prognos

Förändring (antal)

Förändring (%)

Bergshamra 686 747 61 9

Bergshamra fritidsom-

råde

369 379 10 3

Blidö gård 58 60 2 4

Drottningdal 150 305 155 103

Edsbro 481 535 54 11

Finsta 214 259 45 21

Furusund 130 135 5 4

Grisslehamn 217 224 7 3

Gräddö 257 263 6 3

Hallstavik Västra 491 517 26 5

Hallstavik Östra 4040 4182 142 4

Herräng 375 388 13 3

Köpmanholm 95 138 43 45

Malsta 441 486 45 10

Norrby 227 254 27 12

Norrtälje 19206 29505 10299 54

Norrtälje södra rand-

zon

622 3118 2496 401

Nysättra 207 277 70 34

Rimbo 5080 5801 721 14

Rånäs Norra 407 452 45 11

Rånäs Södra 138 140 2 2

Skebobruk 312 374 62 20

Spillersboda 320 435 115 36

Svanberga 453 502 49 11

Södersvik 213 250 37 18

Älmsta 1174 1188 14 1

Ej VA-distrikt 23057 25710 2653 12

Totalt 59420 76622 17202 29

3.3 Pågående detaljplaner och exploateringar Kommunstyrelsens mål gällande bostadsbyggande under perioden 2018-2020

är att antalet bostadsenheter i antagna detaljplaner skall uppgå till 1000 stycken/

år (KS 2017-06-19 § 159). De detaljplaneprojekt som för närvarande pågår i

kommunen och där exploateringen kommer att ha behov av en kommunal VA-

försörjning framgår av Tabell 3.

Utöver pågående detaljplaneprojekt finns ett antal redan antagna detaljplaner,

där behovet av kommunal VA-försörjning kommer att uppstå vid en eventuell

exploatering, dessa framgår av Tabell 4.

Tillkommande bebyggelse inom, eller i anslutning till, kommunalt VA-verk-

samhetsområde ställer inte bara krav på kapacitet i aktuellt vatten- och av-

loppsreningsverk, utan också på ledningsnätets kapacitet och status. Därför är

det av största vikt att investeringar och reinvesteringar i den allmänna VA-an-

läggningen prioriteras i hela kommunen, och specifikt i de områden där exploa-

tering förväntas.

Tabell 3. Pågående detaljplaner (exkl. vilande), som innebär exploatering, i Norrtälje kommun med mål för antagande under åren 2017-2019 och där behov av kommu-nal VA-försörjning kommer att uppstå. Detaljplanearbeten som endast innebär förändring av verksamhet eller planvillkor är inte uppräknade.

Detaljplan för fastighet

Mål för antagande (år)

Syfte Antal lgh (ca)

PE1 Aktuell vatten- försörjning

Aktuellt ARV Kommentar

Norrtälje hamn2 2017-

2020

Bostäder 390 975 Norrvatten Lindholmen3 Inom nuvarande kommunalt VA-verksamhetsom-

råde. Förnyelse av anslutande ledningsnät är konsta-

terat nödvändig.

Färsna 1:2, Södra

Nånö 4:6 m.fl

2018 Bostäder,

skola

80 200 Norrvatten Lindholmen Aktuellt med utökning av VA-verksamhetsområdet.

Begränsad kännedom om anslutande ledningsnät,

behöver utredas.

Gräddö 2:41–

2:43

Osäkert Bostäder 60 150 Norrvatten Kapellskär4 På sikt aktuellt med utökning av VA-verksamhets-

området. Dagvattenfrågan högaktuell, dagvattenan-

läggning nödvändig. Eventuella förstärkningar/upp-

dimensionering av befintligt ledningsnät nödvän-

diga.

Gustavslund 1-2 2019 Bostäder 100 250 Norrvatten Lindholmen Inom nuvarande kommunalt VA-verksamhetsom-

råde. Begränsad kännedom om anslutande lednings-

nät, behöver utredas.

1 Den genomsnittliga belastningen per bostadsenhet har antagits vara 2,5 personekvivalenter (PE) oberoende av storleken på bostaden. 2 Brännäset 15 (kv Åkeriet), Brännäset 16 (kv Ångsågen), Tälje 3:1 m.fl (kv Fartyget). 3 Fördjupad förstudie för utbyggnad av avloppsreningsverket till 50 000 p.e. påbörjad i syfte att inte begränsa samhällets tillväxt eller överskrida gällande

gränsvärden för utsläpp till Norrtäljeviken. Även stora behov av att förnya verket ur drift- och arbetsmiljösynpunkt. 4 En kapacitetshöjning av Kapellskärs avloppsreningsverk till motsvarande 15000 p.e. behöver genomföras innan kommunal spillvattenanslutning till plan-

området kan möjliggöras.







Görla 1:7 m.fl. 2018 Verksam-

heter

Oklart Norrvatten Lindholmen Delvis utanför nuvarande kommunalt VA-verksam-

hetsområde, eventuell utökning aktuell. Begränsad

kännedom om anslutande ledningsnät, behöver utre-

das.

Hårnacka 1:1 2018 Bostäder 75 188 Norrvatten Lindholmen Utanför nuvarande kommunalt VA-verksamhetsom-

råde, utökning aktuell.

Karljohansvam-

pen 1

2018 Bostäder 40 100 Norrvatten Lindholmen Eventuellt byte till högre servisdimension.

Marknadshagen

15-17

2018 Bostäder 81 203 Norrvatten Rimbo Inom nuvarande kommunalt VA-verksamhetsom-



Mellingeholm

aktivitetspark

2018 Verksam-

heter

Norrvatten Lindholmen Utanför nuvarande kommunalt VA-verksamhetsom-


Mora 3:55 2019 Skola,

förskola

Norrvatten Lindholmen Eventuellt anläggning av servis.

Motormannen 1 2018 Bostäder,

kontor, han-

del

1900 4 750 Norrvatten Lindholmen Inom nuvarande kommunalt VA-verksamhetsom-



Måsholmen

Humlö 1:4

2020 Bostäder 3 8 Kapellskär Samfällt när Spillersboda och Kapellskär är ut-

byggda.

Niord 1 2018 Bostäder 90 225 Norrvatten Lindholmen Troligen ny servis.

Orren 1 och 10 2018 Bostäder 15 38 Norrvatten Lindholmen Ny servis och förlängning av ledningsnätet.







Rimbo-Tomta

7:1, Bålbrosko-

gen

2018 Bostäder 350 875 Norrvatten Rimbo Utanför nuvarande kommunalt VA-verksamhetsom-

råde, utökning aktuell. Begränsad kännedom om an-

slutande ledningsnät, behöver utredas.

Sandvik 1:2 2018 Bostäder 20 50 Norrvatten Vattensamfällighet. Kommunalt spillvattennät finns

ej i närheten.

Skridskon 54 2018 Bostäder 76 190 Norrvatten Lindholmen Utanför nuvarande kommunalt VA-verksamhetsom-



Skärsta 1:138,

1:201 m.fl.

Osäkert Verksam-

heter

Hallstavik Hallstavik Inom nuvarande kommunalt VA-verksamhetsom-

råde. Behöver ledningsnät utbyggt.

Spillersboda 1:20 2018 Bostäder Norrvatten Spillersboda Servis finns färdig.

Tälje 2:103,

Tallhöjden

Osäkert Bostäder 200 500 Norrvatten Lindholmen Utanför nuvarande kommunalt VA-verksamhetsom-



Tälje 2:195,

Montessoritom-

ten

2019 Bostäder 50 152 Norrvatten Lindholmen Inom nuvarande kommunalt VA-verksamhetsom-



Tälje 2:153 m.fl. Osäkert Verksam-

heter

Oklart Norrvatten Lindholmen Utanför nuvarande kommunalt VA-verksamhetsom-



Tälje 3:1,

Tulpansvampen

2018 Bostäder 76 198 Norrvatten Lindholmen Troligen enbart servis.

Tälje 3:327,

Solbacka Norr

2018 Bostäder 88 220 Norrvatten Lindholmen Utanför nuvarande kommunalt VA-verksamhetsom-








Tälje 4:62,

Lommarstranden

2018 Bostäder,

skola

1200 3 000 Norrvatten Lindholmen Utanför nuvarande kommunalt VA-verksamhetsom-

råde, utökning aktuell. Ny överföringsledning för

spillvatten till Lindholmen nödvändig.

Älmsta 1:95,

2:58 och 4:9

Osäkert Industri Oklart Hallstavik Älmsta Delvis inom nuvarande VA-verksamhetsområde,

eventuell utökning aktuell.

Övre

Bryggårdsgärdet5

2018 Bostäder,

skola

500 1250 Norrvatten Lindholmen Inom nuvarande kommunalt VA-verksamhetsom-



Östhamra 1:54

m.fl.

2018 Bostäder 45 113 Norrvatten Lindholmen Inom nuvarande kommunalt VA-verksamhetsom-

råde. Eventuellt ytterligare serviser.

Östhamra 1:15,

Björnö etapp 2

och 3

2018 Bostäder,

skola

800 2 000 Norrvatten Lindholmen Utanför nuvarande kommunalt VA-verksamhetsom-

råde, utökning aktuell. Överföringsledning för spill-

vatten från området till Lindholmens ARV är nöd-

vändig.

5 Handelsmannen 1 och Nordkap 4.


Tabell 4. Antagna detaljplaner i Norrtälje kommun där exploatering inte påbörjats och där utbyggd kommunal VA-försörjning kommer att behöva genomföras vid en framtida exploatering.


Antagen år Syfte Antal lgh (ca)



Oxhalsö 2:185,

2:190 m.fl. 2009

Bostäder/

Verksamhet 45

Norrvatten Köpmanholm I anslutning till befintlig VA-samfällighet

Blidö 1:517 2013 Bostäder 13 33 Blidö Blidö

Utanför nuvarande kommunalt VA-verksamhetsom-

råde. Behöver utredas.

Hårnacka 2:7

och 3:2 2010 Bostäder

8 (kvar-

stående)

20 Norrvatten Lindholmen

Delvis utanför nuvarande kommunalt VA-verksam-

hetsområde, utökning aktuell.

Östhamra 1:15,

Björnö - etapp 1 2010 Bostäder 257



hetsområde, utökning aktuell.

Tälje 4:60,

kv Siktet 2010

Ungdoms-

Bostäder 21

53 Norrvatten Lindholmen Oklart

Nysättra 11:25 2010 Bostäder 15

38 Oklart Nysättra

Planbeskrivningen anger anslutning till det kommu-

nala VA-nätet. Dock långt från nuvarande VA-verk-

samhetsområde.

Rånäs 4:211 1982 Bostäder 4

10 Norrvatten Rånäs

Byggplanen anger kommunalt vatten och avlopp.

Fastigheten är i angränsande område till verksam-

hetsområde.

6 Den genomsnittliga belastningen per bostadsenhet har antagits vara 2,5 personekvivalenter (PE) oberoende av storleken på bostaden.






Toftinge 1:2 2010 Bostäder

29

68 Hallstavik Älmsta


hetsområde, utökning aktuell. (8 tomter avstyckade,

2 i dagsläget bebyggda)

Görla 1:15 2011 Bostäder 2


Inom nuvarande kommunalt VA-verksamhetsom-

råde. Ledningsnät finns, inga upprättade serviser.

Baldersgatans

södra del, Balder 5 2011 Bostäder 22



råde. Ledningsnät och upprättade serviser finns.

Älmsta 1:31, Ka-

nalstaden 2011 Bostäder 200



råde. Kapacitet i befintlig VA-anläggning inklusive

ledningsnät behöver utredas och eventuellt utökas.

Tälje 2:66 (Gam-

melgården 1-3) 2012 Bostäder 4



råde. Ledningsnät och upprättad servis finns.

Sparven 6 2013 Bostäder 16



råde. Ledningsnät finns, inga upprättade serviser.

Järnlodet 13

och 16 2013 Bostäder 38



råde. Ledningsnät finns, delvis upprättade serviser.

(bygglov för 38 servicelgh)

Norra Sund 28:13 2013 Bostäder 6



råde. Inget ledningsnät eller upprättade serviser.






Solö 1:54, etapp 1 2014 Bostäder 6

15 Norrvatten Kapellskär7

På sikt aktuellt med utökning av VA-verksamhets-

området.

Tälje 3:51, Varvet 2014 Bostäder 8-9


Delvis inom nuvarande kommunalt VA-verksam-

hetsområde, aktuellt med utökning. Ledningsnät och

upprättade serviser finns.

Älmsta 3:63 2014 Bostäder 3-8

20

Hallstavik Älmsta

Utanför nuvarande kommunalt VA-verksamhetsom-

råde, eventuell utökning aktuell. (3 villatomter

eller 8 kedjehustomter)

Tälje 3:186, Sol-

backa trädgård 2014 Bostäder 11-30

75

Norrvatten Lindholmen


råde. Ledningsnät och upprättade serviser finns. (30

radhus eller 11 villatomter)

Tälje 3:187 och

Tälje s:35 2015 Bostäder 10-33


Utanför nuvarande VA-verksamhetsområde, aktuellt

med utökning. Ledningsnätsutbyggnad samt upprät-

tande av serviser pågår. (10 villatomter,

30 lgh)

Övre Bryggårds-

gärdet8 2015 Bostäder 125


7 En kapacitetshöjning av Kapellskärs avloppsreningsverk till motsvarande 15 000 p.e. behöver genomföras innan kommunal spillvattenanslutning till plan-

området kan möjliggöras. 8 Förrådet 2.






Åkerö 1:13 och

4:1 2016 Bostäder 23

58 Norrvatten Kapellskär7

Utanför nuvarande verksamhetsområde. För möjlig

avloppsanslutning måste en kapacitetshöjning av

Kapellskärs avloppsreningsverk ske. Ledningsnät

finns i närheten.

Hensvik 2:61 2016 Bostäder 7

17,5 Herräng Herräng

Utanför nuvarande VA-verksamhetsområde. Led-

ning passerar planområdet men inga upprättade ser-

viser finns.

Görla 8:1, Tälje

4:45 och 4:62 2016 Verksamheter

Brand-

station

etc.

Norrvatten Lindholmen

Utanför nuvarande VA-verksamhetsområde, utök-

ning aktuell. Norrvattenledningen passerar planom-

rådet.

Norrtälje hamn9 2017 Bostäder 130



råde. Förnyelse av anslutande ledningsnät är konsta-

terat nödvändig.

9 Brännäset 4 (kv Brännäset), Brännäset 6 (kv Brännäset).

4 Plan för den allmänna VA-anläggningen

I VA-policyn har kommunfullmäktige beslutat om riktlinjer som påverkar pla-

neringen av den allmänna VA-anläggningen:

Den allmänna VA-anläggningens kapacitet ska säkerställas för nuva-

rande behov samt för den utbyggnad och förtätning som kommunen pla-

nerar.

Systematisk underhållsplanering ska ligga till grund för beslut kring

ekonomiskt hållbar förnyelsetakt.

VA-åtgärder för att bidra till att uppnå miljökvalitetsnormerna för vat-

ten, prioriteras vid de recipienter där dessa ger störst positiv påverkan.

I frågor som rör kommunens VA-försörjning ska behovet av anpassning

till ett förändrat klimat beaktas.

I VA-översikten (Dnr: KS 2014-002077) avsnitt 4.2 - 4.4 ges en översiktlig be-

skrivning av den allmänna VA-anläggningens funktion med avseende på vat-

tenförsörjning, spillvattenhantering och dagvattenhantering, och i avsnitt 4.5 i

VA-översikten beskrivs det generella förnyelsebehovet i anläggningen.

Planerade och prioriterade investeringsbehov i den allmänna VA-anläggningen

beskrivs i Bilaga 1. I Bilagan beskrivs även den prioriteringsmodell som an-

vänts vid riskklassning av prioriterade reinvesterings- och nyinvesteringspro-

jekt.

För att uppnå en framtida hållbar VA-anläggning behöver åtgärder för att nå

miljökvalitetsnormerna för vatten prioriteras. Det kräver ett strategisk och lång-

siktigt arbetssätt där man utreder och bedömer vilka miljörisker som finns i den

befintliga anläggningen. Bedömda miljörisker kan sedan användas som en del

av underlaget för att ta fram förnyelseplaner för den befintliga VA-anlägg-

ningen. Utredningar har påbörjats på spillvattenledningsnäten som på sikt ska

ligga till grund för förnyelseplanering (se avsnitt 4.4.1).


4.1 Utveckling av planering- och dokumentationsverktyg

4.1.1 Hydrauliska modeller För att uppnå målet att säkerställa kapaciteten i den allmänna VA-anläggningen

både för nuvarande behov samt för den utbyggnad och förtätning som kommu-

nen planerar behöver framtagande av hydrauliska MIKE-modeller prioriteras. I

dagsläget finns en spillvattenmodell för driftområdet som hör till Lindholmen

ARV och en dricksvattenmodell över området som försörjs av Norrvatten. Båda

modellerna har uppdaterats under 2017. Behovet av modeller gäller dagvatten,

spillvatten och dricksvatten. En ramavtalsupphandling av konsult, för att arbeta

med modellering, har påbörjats och kommer att slutföras under våren 2018. Det

som kommer att inkluderas i upphandlingen är nybyggnad/utbyggnad/uppdate-

ring av befintliga och nya modeller inklusive kalibrering och flödesmätning

samt simulering/utredning exempelvis för dimensionering av nya ledningar och

framtidsscenario, kapacitetsutredningar på befintliga ledningar och kontrollbe-

räkning vid källaröversvämning. I samband med upphandlingen kommer en

plan för hur nybyggnaden av modellerna ska prioriteras att tas fram.

4.1.2 VA-banken Det kart- och dokumentationssystem som Norrtälje kommuns VA-avdelning i

huvudsak använder för att dokumentera sin anläggning (framförallt ledningsnä-

tet) är VA-banken som levererats av VA-utveckling. Den information som idag

finns tillgänglig i VA-banken är inte komplett vilket försvårar bedömningen av

behov vid drift och underhållsarbete och planering av nybyggnad och förnyelse.

Ett arbete med att ta fram en plan för utveckling och förvaltning av geodata för

kommunens VA-avdelning har påbörjades under 2017. Arbetet kommer att

pågå till sommaren 2018 och målsättningen är att identifiera organisationens

behov när det gäller utveckling och förvaltning av geodata samt att identifiera

åtgärder för att tillgodose behovet.

4.1.3 Drift och övervakningssystem Att driften av styrsystemen i VA-anläggningen fungerar är en förutsättning för

att anläggningarna skall fungera och övervakas. De problem som bland annat

kan uppstå om drift- och styrutrustningarna inte fungerar är att otillräcklig renat

dricksvatten distribueras och att förorenat spillvatten släpps ut i recipienterna.

Vidare kan avbrott i distributionen av vatten uppstå och okontrollerade brädd-

ningar kan ske. För att säkra den framtida driften av Norrtälje kommuns VA-

anläggning behövs en förnyelse av drift- och övervakningssystemen. Under

2016 beställdes en utredning för att inventera nuläget och jämföra de system för

drift och övervakning som finns på marknaden. Utredningen blev klar 2017 och

VA-avdelningen arbetar nu utifrån resultaten. Det vidare arbetet innefattar,

centralt övervakningssystem, kommunikationslösningar, rapportering och el-

skåp inklusive styrutrustning. I denna fråga samarbetar VA-avdelningen med

kommunens IT-avdelning som redan idag har tagit över en del av ansvaret för

kommunikation via fiber och mobilnät.


Ett system för central övervakning har upphandlats separat och installerats på

reningsverken i Hallstavik och Kapellskär, detta var nödvändigt för att säker-

ställa funktion och övervakning av anläggningarna.

Under 2018 kommer samarbetet med kommunens IT-avdelning att fortgå för att

hitta kommunikationslösningar, främst via fiber och mobilnät. Det kommer

även att startas ett projekt som innefattar byte av äldre styrutrustning för pump-

stationer och verk, de mest akuta anläggningarna kommer att hanteras i första

skedet. Beslut kommer även tas gällande val av system för central övervakning.

4.2 Planering för säker och långsiktig dricksvattenförsörjning


neringen för en säker och långsiktigt hållbar dricksvattenförsörjning:

Vattentillgången ska säkerställas för den allmänna vattenförsörjningen i

hela kommunen.

De vattenförekomster i kommunen som är viktiga för vattenförsörj-

ningen ska ha vattenskyddsområden.

Möjligheten att i framtiden nyttja Erken som resurs för dricksvattenför-

sörjningen ska bevaras.

4.2.1 Regional vattenförsörjningsplan Under 2017 har Norrtälje kommun deltagit i Stockholms länsstyrelses arbete

med att ta fram en regional vattenförsörjningsplan för Stockholms län. Vatten-

försörjningsplanens syfte är att belysa de vattenförekomster som finns och är

viktiga inom länet samt fungera som ett stöd i kommunernas översiktsplanering

för att trygga dricksvattenförsörjningen ur ett flergenerationsperspektiv. För-

slag till Regional vattenförsörjningsplan för Stockholms län, remissversion, har

skickats till Norrtälje kommuns Vatten- och avloppsavledning för yttrande. Ut-

pekad vattenresurs i planen med högsta regionala prioritet är Lohäradsåsen.

Vattenresurs med hög prioritet har sjön Erken och Largen. Kommunens övriga

vattentäkter som används, har används eller aldrig använts bedöms ha lägre reg-

ional prioritet. Den regionala planen bedöms vara färdig under våren 2018. Ar-

bete med att ta fram en kommunal vattenförsörjningsplan och reservvattenstra-

tegi kommer att pågå under 2018.


4.2.2 Vattenskyddsområden för den allmänna VA-anläggningen Syftet med vattenskyddsområden är att ge vattenförekomster som är eller kan

bli viktiga för vattenförsörjningen ett tillräckligt gott skydd för att säkra råvat-

tentillgångar i ett långsiktigt perspektiv. De vattentäkter som är i drift idag sam-

manställs i Tabell 5. Vattentäktens status och huruvida det finns en vattendom

för uttaget av råvatten kommenteras tillsammans med i vilken utsträckning ar-

bete med nytt eller reviderat vattenskyddsområde bör utföras; hög, medel eller

låg prioritet. Nyare vattenskyddsområden får i de flesta fall en lägre priorite-

ring, eftersom de i större utsträckning än de äldre motsvarar dagens riktlinjer

för utformning av vattenskyddsområde och vattenskyddsföreskrifter. Inom de

orter där vattentäkternas läge eller vattenuttagen förändras inom ramen för ett

projekt, blir prioriteringen av att revidera vattenskyddsområdet högre, för att

skyddszonerna ska vara ändamålsenliga. Under 2017 har projekt om Grissle-

hamns vattenförsörjning pågått vilket kommer att resultera i en utbyggnad av

vattenverket. Projektet kommer att fortgå under 2018 med revidering av vatten-

skyddsområdet som behöver utökas. Ansökan om reviderat vattenskyddsom-

råde med skyddsföreskrifter för reservvattenverket i Rimbo-Bergby har 2017

ansökts hos Länsstyrelsen. Målet är att under 2018 arbeta vidare med vatten-

skyddsområden för de vattentäkter som saknar skydd.

Sjön Erken är en vattenresurs med hög prioritet och ett utökat skydd för sjön

förbättrar möjligheten att använda den som ett alternativ till ny ytvattentäkt för

kommunens norra delar. Erken kan även vara intressant ur reservvattenförsörj-

ningsavseende för andra kommuner inom länet. Under 2018 kommer arbete

med utvärdering av sjön Erkens användningsområde samt behov av vatten-

skyddsområde påbörjas för att skydda vattenkvaliteten i enlighet med VA-poli-

cyns riktlinjer.


Tabell 5. Vattentäkter i drift med tillhörande vattenskyddsområden.

Vattentäkt Distributions-område

Distribution 2016 (m3)

Kommentar Vattenskydds-område

Prioritet VSO

Erken Potentiell

framtida vat-

tentäkt för

norra kom-

mundelen

1 652 805

Nånö

+

2 372 023

från

Norrvatten

Vattentäktens

värde utreds.

Fastställt 1994.

Nytt förslag

från 2009 finns

inlämnat till

Länsstyrelsen,

återtaget 2017.

Hög

Skeboån Hallstavik

Häverödal

Skebobruk

Älmsta

710 797 Skeboån käns-

lig och utsatt

recipient. Vat-

tendom finns

men ej i kom-

munal regi.

Saknas Hög

Grissle-

hamn

Grisslehamn 55 919 Kapacitets-

brist. Projekt

pågår om

mindre ut-

byggnad av

vattenverket.

Fastställt 1969 Hög

(Tidigare

Medel)

Drottning-

dal

Drottningdal 3 632 Vattendom

saknas

Saknas Hög

(Tidigare

Medel) Edsbro Edsbro 89 208 Vattendom

saknas.

Fastställt 1982 Medel

Herräng Herräng 47 120 Komplicerat

råvatten. Vat-

tendom saknas

Fastställt 2000 Låg

Norrby Söderbykarl

Norrby

11 416 Vattendom

saknas


Södersvik Södersvik 9 029 Vattendom

saknas


Blidö Blidö 2 274 Vattendom

saknas


4.2.3 Reservvattenförsörjning De mindre vattenverken som presenteras i Tabell 6 är i dagsläget inte i drift och

flertalet bedöms inte vara aktuella för upprustning för att fungera som reserv-

vattenverk. Grundvattentäkternas vattenkvalitet är inte tillfredsställande, vilket

gör att en alltför omfattande reningsutrustning skulle krävas för att få önskad

kvalitet vid uppstart. Vissa av vattenverken kan istället byggas om för att kunna


fungera som distributionsanläggning vid reservvattenförsörjningsändamål om

vatten behöver levereras med tankbil från närliggande större vattenverk.

Under 2018 planeras projektstart för avveckling av de vattenverk och vattentäk-

ter som inte längre ska användas för allmän vattenförsörjning. Tidsplanen för

avvecklingen av anläggningar samt vattenskyddsområden beräknas ta några år.

Tabell 6. Beskrivning av status och föreslagna framtida åtgärder för vattentäkter som idag inte är i drift samt föreslagna åtgärder för respektive vattenskyddsområde.

Vattenverk Råvatten-kvalitet

Status vattentäkt och framtida föreslagna åtgärder

Finns VSO? / Åtgärdsförslag

Spillersboda Färg, järn,

mangan

Verket är redan idag ombyggt till mät-/tryck-

stegringsstation och kan ta emot vatten från

tankbil vid behov.

Ja/Upphävs

Köpman-

holm, Skolan

Klorid, hårt

vatten, för-

höjda bakt.

Halter

Projekt pågår där verket rustas upp och byggs

om till tryckstegringsstation för att ta emot

vatten från tankbil vid behov. Vattentäkter

läggs ner.

Ja/Upphävs

Köpman-

holm, Kas-

berget

Klorid, hårt

vatten

Vattenverk och vattentäkt läggs ner. Ja/Upphävs

Nysättra Hög

alkalinitet

Vattenverk och vattentäkt läggs ner. Ja/Upphävs

Skebobruk Ligger inom

riskområde

(Skeboån)

Verket byggs om till reservvattendistribut-

ionsanläggning för att kunna ta emot vatten

från tankbil och distribuera till Hallstavik.

Ja/Upphävs

Utanbro Klorid Vattenverk och vattentäkt läggs ner. Norrvat-

tens reservvattentäkter är i drift.

Ja/Upphävs

Hästängen Bristande

kapacitet

Vattenverk och vattentäkt läggs ner. Norrvat-

tens reservvattentäkter är i drift.

Ja/Upphävs

Höganäs Vattenverket finns inte, råvattnet behandlades

i Utanbro. Norrvattens reservvattentäkter är i

drift.

Nej

Gräddö Verket är redan idag ombyggt till mät-/tryck-

stegringsstation och kan ta emot vatten från

tankbil vid behov. Vattentäkten föreslås läg-

gas ner.

Nej

Rånäs, nya Vattenverk och vattentäkt läggs ner Nej

Rånäs, gamla Hårt och

hög alkali-

nitet

Vattenverk och vattentäkt läggs ner. Nej

Svanberga,

gamla

Vattenverk och vattentäkt läggs ner. Ja/Ses över i

samband med

Erken


Vattenverk Råvatten-kvalitet

Status vattentäkt och framtida föreslagna åtgärder

Finns VSO? / Åtgärdsförslag

Svanberga,

nya

Vattentäkten behålls och hyrs ut till Utveckl-

ingscentrum för vatten.

Ja/Ses över i

samband med

Erken

Älmsta, fast-

landssidan

Känslig för

förhöjd

kloridhalt

Älmsta vattenverk är redan ombyggt till

tryckstegringsstation. Vattentäkt behålls.

Ja/Behålls

Älmsta, Väd-

dösidan

Känslig för

förhöjd

kloridhalt

Älmsta vattenverk är redan ombyggt till

tryckstegringsstation. Vattentäkt behålls.

Ja/Behålls

Vid ett avbrott i vattenförsörjningen inom de områden som försörjs med vatten

från Norrvattenförbundet finns i huvudsak tre grundvattentäkter som har kapa-

citet att försörja hela distributionsområdet. Dessa beskrivs i Tabell 7. Arbetet

med att ansöka om nya vattendomar och vattenskyddsområden för dessa vatten-

täkter har pågått under 2017. Undersökning av kapacitet från vattentäkten i

Rimbo-Bergby är gjord och resultatet visar att ytterligare en vattentäkt måste

borras. Projektet är startat och färdigställandet av reservvattentäkten väntas bli

klart under våren 2018. Under 2017 utfördes en testkörning av reservvattendrif-

ten för Norrtäljes tätort i samarbete med Norrvatten. Resultatet av testkörningen

visade på stabila driftförhållanden och bra samarbete. Under 2018 planeras att

utöka testkörningen av reservvattendriften till några dagar för hela Norrvattens

distributionsområde.

För kommunens norra delar, utanför Norrvattens försörjningsområde, saknas re-

servvattentäkter och vid händelser som innebär utebliven vattendistribution

finns endast nödvatten att tillgå. Enligt VA-policyn ska vattentillgången säker-

ställas för den allmänna vattenförsörjningen i hela kommunen. Arbetet under

2018 med att ta fram en kommunal vattenförsörjningsplan och reservvattenstra-

tegi kommer omfatta hela kommunen.


Tabell 7. Reservvattentäkter för försörjning av Norrvattens distributionsområde i Norrtälje.

Vatten-täkt

Distributionsområde (reserv) Ansvar Finns VSO och vattendom? Kommentar

Finsta-

Kilen

Norrtälje, Nysättra, Svanberga, Spillersboda,

Furusund, Köpmanholm, Gräddö

Norrvatten Ja. Revidering

påbörjad

Västra

Syninge

Norrtälje, Nysättra Svanberga, Spillersboda,



påbörjad

Vagndalen Norrtälje, Nysättra Svanberga, Spillersboda,



påbörjad

Malmby Vattentäktens användning kommer att avgöras

av Norrvatten.


påbörjad

Rimbo-

Bergby

Rimbo, Rånäs, Finsta Norrtälje

kommun

Ja. Revidering

påbörjad

4.2.4 Behov för att säkerställa dricksvattentillgång Under 2016 påbörjades ett projekt för att förbättra den långsiktiga vattenförsörj-

ningen i Grisslehamn. Projektet kommer att fortgå under 2018 med en mindre

utbyggnad av vattenverket som innebär att drifttiden kan dubbleras. Befintliga

vattentäkter som utgörs av borrade brunnar kommer att få nya borrhål med nya

överbyggnader.

Det bedöms fortfarande som nödvändigt att ta fram en övergripande strategi för

vattenförsörjningen i Hallstavik, Skebobruk och Älmsta som omfattar både vat-

tendom, råvatten och behov av reservvattenförsörjning. Under 2018 planeras

start av en förstudie om Hallstaviks råvattentäkt. Studiens inriktning blir alter-

nativ till andra råvattenkällor då Skeboåns råvatten är känsligt och utsatt för kli-

matförändringar. Vattenkvaliteten har återkommande anmärkningar och högre

krav från tillsynsmyndigheten kommer troligen ställas.

I Herräng, Drottningdal och Blidö behöver råvattentillgången och kvaliteten ut-

redas och den framtida driften säkras.

4.3 Planering för en hållbar dricksvattenhantering

4.3.1 Behov i den befintliga dricksvattenanläggningen För att säkerställa kapacitet och kvalitet på vattnet finns behov av åtgärder i ett

antal av kommunens vattenverk. Se Bilaga 1 för prioritering av behoven.

Behov av större åtgärder i vattenledningsnätet finns i ett antal orter i kommu-

nen, vilket statistik över skillnaderna mellan debiterad och distribuerad mängd

vatten visar. En kontinuerligt pågående läcksökning som utförs av kommunens

driftentreprenör bidrar också till kunskap om status på vattenledningsnätet.


Planering pågår för ett större underhållsarbete på vattenledningsnäten i Hallsta-

vik, Skebobruk och Älmsta. Ventiler kommer att kontrolleras och bytas vid be-

hov, näten inklusive överföringsledningar kommer därefter att renspolas med

högt tryck. Arbetet planeras pågå under 2017-2019.

Även ledningsnätets kapacitet behöver utredas för att klara planerad bebyggelse

främst i Norrtäljes närområde. Se Bilaga 1 för prioritering av behoven.

4.4 Planering för hållbar spillvattenhantering I VA-policyn har kommunfullmäktige beslutat om riktlinjer som påverkar pla-

neringen för en hållbar spillvattenhantering:

För en god hushållning med naturresurser eftersträvas en ökad återan-

vändning av avloppets växtnäringsämnen, såväl från allmänna som en-

skilda avloppsanläggningar.

Expansionen av Norrtälje tätort medför att kapaciteten i avloppsvatten-

reningen för staden med omnejd måste säkerställas för framtiden.

Efter en eventuell utbyggnad av Lindholmens avloppsreningsverk ska

utsläppen av näringsämnen till Norrtäljeviken vara oförändrade eller

mindre.

I enlighet med kommunens VA-policy samt regeringens riktlinjer för ett fram-

tida hållbart och kretsloppsanpassat VA-system ska Norrtälje kommun jobba

med att på sikt återföra viktiga och ändliga näringsämnen samt mullbildande

ämnen i avloppsslam till jordbruksmark. Under 2017 genomfördes en mindre

studie vid Rimbo reningsverk med syftet att utreda möjligheterna att återföra

delar av eller hela produktionen av slam till åkermark. Studien visar på möjlig-

heter men även att det krävs resurser och uthålligt arbete för att förverkliga po-

licyns intention. Under 2017 påbörjades även ett arbete med att ta fram en slam-

översikt vilket kommer att fortgå under 2018. Som underlag till detta kommer

projektet att starta ett utökat provtagningsprogram på reningsverken. Slamöver-

sikten ska i nästa steg ligga till grund för en slampolicy där en del är ett inrikt-

ningsbeslut avseende REVAQ-certifiering. Förutom kretsloppsanpassning av

näringsämnen skulle en återföring till jordbruksmark innebära minskade kostna-

der samt minskade utsläpp av koldioxid då slammet idag hämtas och transporte-

ras, ofta långväga, för kvittblivning. Idag används slammet framförallt till slut-

täckning av deponier och anläggningsytor.


4.4.1 Behov i den befintliga spillvattenanläggningen Stora delar av Norrtälje kommuns spillvattenledningsnät börjar bli äldre och be-

hovet av förnyelse blir större. I samband med tillståndsansökan för ombyggna-

den av Lindholmens reningsverk har VA-avdelningen valt att ha ett större fokus

på spillvattenledningsnätet än vad länsstyrelsen kräver. Därför kommer en sepa-

rat miljökonsekvensbeskrivning för spillvattenledningsnätet att tas fram under

2018. Detta för att få ett tillstånd som inkluderar spillvattenledningsnätet i

större omfattning och för att det finns ett behov av att arbeta mer med miljöris-

ker i ledningsnäten. I de utredningar som görs i arbetet med miljökonsekvens-

beskrivningen kommer tillskottsvatten och kombinerade ledningsnät (se,

kap.4.4.1.1) att vara en stor del. För att klara kommunens framtida exploate-

ringar och säkerställa VA-försörjningen i befintlig anläggning behövs även en

bättre kännedom om ledningsnätets status och kapacitet. Arbetet med att ta fram

hydrauliska modeller (se, kap 4.1.1) är en del i arbetet att skapa en bättre över-

blick över kapacitetsbehoven. De utredningar som görs ska sedan ligga till

grund för att ta fram en förnyelseplanering för spillvattenledningsnätet i Norr-

tälje tätort. Målsättningen är att arbeta vidare med utredning av miljörisker, för-

nyelse och kapacitetsbehov på övriga spillvattenledningsnät i kommunen och

på sikt även inkludera dag- och dricksvatten.

Arbete med förnyelseåtgärder pågår på spillvattenledningsnätet i Älmsta, Ny-

sättra, Herräng och Hallstavik. Arbete med utbyggnad av spillvattenledningsnä-

tet pågår och man arbetar med nya överföringsledningar från Björnö, Norrtälje

hamn och Lommarstranden.

Några större pumpstationer behöver upprustas med bland annat nya pumpar.

Det finns även ett stort behov av att åtgärda frätskador i pumpstationer på grund

av svavelväteangrepp. Med den utbyggnadsteknik som ofta tillämpas idag, där

självfalls- och trycksatta system blandas, riskeras ytterligare problem med både

frätskador och luktproblematik på ledningsnätet.

Det finns behov av förnyelse och/eller kapacitetshöjning vid avloppsreningsver-

ken i Älmsta, Nysättra, Herräng, Finsta, Blidö, Edsbro, Köpmanholm, Rimbo,

Rånäs, Svanberga och Norrby. Vid flera av anläggningarna behöver även ar-

betsmiljösituationen åtgärdas (se avsnitt 4.6).


4.4.1.1 Tillskottsvatten och kombinerade ledningsnät Tillskottsvatten och dagvatten från kombinerade ledningsnät kopplade på spill-

vattennäten ställer till problem med stora mängder vatten i Norrtälje kommuns

spillvattenledningar. Stora mängder tillskotts- och dagvatten i spillvattenled-

ningarna innebär en ökad risk för bräddning, källaröversvämning, sämre rening

i reningsverken och ibland att delar av verken spolas ur och reningsprocesserna

förstörs. Det innebär även en större energiförbrukning för pumpning och en

större förbrukning av kemikalier i reningsverken. För att nå målet att arbeta mot

ställda miljökvalitetsnormer behöver VA-avdelningen prioritera åtgärder för att

minska mängden vatten i spillvattennäten. Det är i dagsläget dock svårt att be-

döma hur mycket av vattnet som är avsiktligt påkopplat dagvatten från kombi-

nerade ledningar respektive tillskottsvatten då omfattningen av kombinerade

ledningar inte är utrett. VA-avdelningen har därför under 2017 påbörjat ett ar-

bete med att utreda kombinerade ledningar och arbetet ska vara klart till som-

maren 2018. Bortbyggnad av kombinerade ledningsnät är ett enkelt sätt att

minska mängden vatten i både spillvattenledningar och in till reningsverken.

Målet är därför att i samband med att utredningen är klar ta fram en plan för hur

prioritering av bortbyggnaden ska se ut. Tillskottsvatten är svårare att angripa

då det krävs ett strukturerat och målmedvetet utredningsarbete för hitta de åt-

gärder som påverkar mängden inkommande tillskottsvatten. En strategi för hur

arbetet med tillskottsvatten ska se ut behöver tas fram. I den ramavtalsupphand-

ling som pågår för de hydrauliska modellerna har även tillskottsvattenutredning

med hjälp av flödesmätning inkluderats. Upphandlingen kommer vara klar un-

der våren 2018.

4.4.2 Lindholmens avloppsreningsverk Enligt översiktsplanen 2040 som antogs i kommunfullmäktige 2013-12-09 §

192, ska Lindholmens ARV läggas ner och avloppsvattnet överföras till ett ut-

byggt avloppsreningsverk i Kapellskär. Ur ekonomisk synvinkel och för att

inte förlora tid är det bästa alternativet dock att bygga ut Lindholmens ARV.

Kommunfullmäktige tog den 20 juni 2016 beslut om att göra avsteg från Över-

siktsplan 2040 och förorda Lindholmens ARV för fortsatt avloppsvattenrening

för Norrtälje tätort, m.fl. med en tidshorisont till år 2045. Kommunfullmäktige

beslutade också att Lindholmen ska dimensioneras i enlighet med de ut-

släppskrav som länsstyrelsens miljöprövningsdelegation fastställer. Kommun-

styrelsen fick i uppdrag att utreda teknik- och processval, genomföra förprojek-

tering samt ta fram handlingar för samråd och tillståndsansökan. Detta arbete

har påbörjats och beräknas pågå fram till och med hösten år 2018. Arbetet med

tillståndsansökan inkluderar framtagande av en miljökonsekvensbeskrivning

som bland annat belyser frågan om bebyggelse i anläggningens närhet.


4.4.3 Kapellskärs avloppsreningsverk För att fortsatt utbyggnad till områden med VA-behov skall kunna ske på Råd-

mansölandet måste reningsverket i Kapellskär byggas ut till en kapacitet för 15

000 personekvivalenter. Upphandling av entreprenör för detta pågår. Till dess

verket är utbyggt är det nödvändigt att avvakta med VA-utbyggnaden inom Ka-

pellskärs avloppsreningsverks upptagningsområde. Tilläggsinvestering på 42

mnkr för utbyggnad av Kapellskärs avloppsreningsverk beviljades i februari

2017.

4.5 Planering för hållbar dagvattenhantering

I VA-policyn (antagen 2015-09-28 § 161) har kommunfullmäktige beslutat om

riktlinjer som påverkar planeringen för en hållbar dagvattenhantering:

En klimatanpassad och långsiktigt hållbar dagvattenhantering ska efter-

strävas vid all planering för ny och befintlig bebyggelse.

Dagvatten är vatten som tillfälligt avrinner från hårdgjorda ytor, t.ex. regnvat-

ten, smältvatten, spolvatten, etc. Traditionellt har dagvatten avletts genom

snabb avledning via ledningar till recipienten. En sådan hantering medför stora

flödes- och föroreningsbelastningar på recipienter och ställer höga krav på led-

ningsnätets kapacitet. På grund av hårdare krav på utsläpp och ökad risk för

översvämningar till följd av klimatförändringar har synen på hur dagvatten ska

omhändertas förändrats under de senaste åren. I kombination med de tradition-

ella ledningarna så försöker man även anlägga tröga, öppna lösningar för dag-

vatten, t.ex. diken, svackdiken, fördröjningsmagasin, infiltrationsytor och dam-

mar. Dessa lösningar har visat sig klara av skyfall på ett mycket bättre sätt än

den traditionella avledningen i ledningar samt dessutom ha en renande effekt på

dagvattnet.

4.5.1 Klimatanpassad och långsiktigt hållbar dagvattenhantering För att åstadkomma en klimatanpassad och långsiktigt hållbar dagvattenhante-

ring enligt ovan så krävs en bra samverkan mellan olika kompetenser inom den

kommunala organisationen; Strategisk planering, Plan, Mark- och exploatering,

Bygglov, Gata/park, VA och Miljö och hälsa. Vid nybyggnation/exploatering är

det viktigt att dagvattenfrågan kommer in tidigt i samhällsplaneringsprocessen.

Då kan man:

- Fastställa en säker höjdsättning för byggnader i relation till omgivande

mark

- Skapa möjligheter för fördröjning och infiltration av dagvatten, vilket

minskar utsläppen till recipienten


- Reservera markytor, s.k. översvämningsytor, för att kunna hantera stora

regnmängder i samband med kraftiga skyfall

- Skapa grönare samhällen som ger ökad trivsel och bättre skydd mot vär-

meböljor

Genom att göra på rätt sätt från början kan kostnaderna för detta bli rimliga. Det

är också mycket viktigt att säkerställa att de förslag till dagvattenlösningar som

tas fram i detaljplaneskedet också verkligen genomförs.

4.5.2 Fördjupad dagvattenpolicy och dagvattenstrategi Norrtälje kommuns arbete med dagvatten har hittills resulterat i en fördjupad

dagvattenpolicy och en dagvattenstrategi. Den fördjupade dagvattenpolicyn be-

slutades i kommunfullmäktige 2016-12-19 § 270 och är en avsiktsförklaring för

att styra beslut och uppnå önskade resultat. Policyn finns på kommunens hem-

sida under Bo & miljö/Stadsplanering & samhällsutveckling/Övergripande

strategier.

Dagvattenpolicyns grundprinciper är följande:

Planering av dagvattenhantering sker i samverkan.

Dagvattenflöden ska minimeras.

Dagvattnet ses som en resurs.

Dagvattenflöden tas omhand på ett säkert och långsiktigt hållbart sätt.

Utsläpp till recipient sker på ett långsiktigt hållbart sätt.

Dagvattenstrategin är baserad på grundprinciperna i dagvattenpolicyn och be-

slutades i kommunfullmäktige 2017-11-06. Den är avsedd att vara ett stöd och

ge en mer konkret vägledning för arbetet med att skapa en hållbar hantering av

dagvatten i befintlig och planerad bebyggelse. Dagvattenstrategin ska finnas på

samma plats som dagvattenpolicyn, på kommunens hemsida under Bo &

miljö/Stadsplanering & samhällsutveckling/Övergripande strategier.

Nästa steg är att ta fram en dagvattenplan som innehåller en tydlig ansvarsför-

delning. Arbetet med den kommer att påbörjas i december 2017 och ledas av

kommunens avdelning för strategisk planering.

4.5.3 Behov i den befintliga dagvattenanläggningen Även i den befintliga dagvattenanläggningen finns det ett stort behov av att ar-

beta aktivt med dagvattenfrågan. På många ställen i kommunen, framförallt i

Norrtälje tätort och Rimbo, pågår en förtätning av befintlig bebyggelse, vilket

kan leda till en ökad belastning av dagvatten på redan hårt belastade ledningsnät

och anläggningar, vilket i sin tur kan leda till problem i form av källaröver-

svämningar.


För att kunna planera för rätt åtgärder på ledningsnät och anläggningar behövs

en kartläggning av hur dessa anläggningar ser ut t.ex. med avseende på kapa-

citet, teknisk utformning, förnyelsebehov och miljörisker. Som en hjälp i detta

arbete kommer hydrauliska modeller för vissa av kommunens verksamhetsom-

råden tas fram (se avsnitt 4.1.1). Modellerna, tillsammans med övrig informat-

ion, kan sedan användas som underlag i förnyelse- och åtgärdsplanering för

dagvatten.

Planerade åtgärder för den befintliga dagvattenanläggningen redovisas i Bilaga

1. Åtgärderna omfattar bl.a. omläggning av dagvattenledningar (Bangårdsga-

tan/Roslagsgatan, Rådmansgatan och Bolkavägen), nybyggnad av dagvattenled-

ningar för att bygga bort kombinerat nät samt utredningar av framför allt två

dagvattenanläggningars funktion (Görla-dammen, Tvätten-dammen). Det är

också viktigt att befintliga ledningar och anläggningar (t.ex. dammar, översil-

ningsytor, infiltrationsytor etc.) sköts och underhålls på ett sådant sätt att kapa-

citet respektive renande och fördröjande funktioner upprätthålls på ett bra sätt.

4.6 Planering för säker arbetsmiljö i den allmänna VA-anlägg-ningen

Veolia Sweden AB arbetar systematiskt med arbetsmiljöfrågor i den befintliga

VA-anläggningen. Det finns även en egen organisation internt inom Veolia som

ansvarar för arbetet med skyddsronder. Skyddsronder genomförs regelbundet

på anläggningarna, protokoll förs och följs upp. Rutiner revideras fortlöpande

när behov finns.

Vid nybyggnad och ombyggnad av anläggningar är det projekten som är ansva-

riga för att gällande arbetsmiljökrav uppfylls. Innan projekten kan lämna över

anläggningen till förvaltning genomförs alltid skyddsronder. De punkter som

uppkommer vid slutbesiktningen hanteras sedan på överlämningsmötet mellan

projektet och Veolia Sweden AB. Överlämning av projekt till förvaltning är en

del i VA-avdelningens pågående processarbetet.

De åtgärder man arbetat med senaste åren är, översyn av ventilationssystem,

nya lyftbalkar i pumpstationer där det funnits behov, belysning i reningsverk,

inbyggnad av doseringsutrustning samt en förbättrad och förtydligad rutin för

ensamarbete.

Under 2018 startas en utredning som ska visa hur nya regler för fallskydd ska

tillämpas. Det kommer även att utföras arbetsmiljöåtgärder på, Rimbo renings-

verk ventilation samt i personalutrymmen, Lindholmens reningsverk i perso-

nalutrymmen och Hallstaviks reningsverk i personalutrymmen.


4.7 Krisberedskap för den allmänna VA-försörjningen. Ett antal grundprinciper ska vara vägledande vid hanteringen av ett nödläge i

den allmänna vatten- och spillvattenförsörjningen. Dessa följer det nationella

synsättet, antaget av regeringen:

• Den som ansvarar för en verksamhet under normala förhållanden gör det

också under en krissituation (ansvarsprincipen)

• Under en kris ska samhällsfunktioner så långt som möjligt fungera på

samma sätt som vid normala förhållanden (likhetsprincipen)

• En kris hanteras där den inträffar, av de närmaste berörda och ansvariga

(närhetsprincipen)

4.7.1 Beredskapsplan VA-avdelningens beredskapsplan ska utgöra ett stöd i arbetet vid ett nödläge

gällande den allmänna vatten- och spillvattenförsörjningen i Norrtälje kommun.

Ett nödläge definieras som en oväntad och allvarlig situation, som kan innebära

fara för människors hälsa, vatten- och avloppsförsörjningens kontinuitet, skyd-

det av miljön etc.

Arbetet med att utveckla beredskapsarbetet har pågått under 2016 och kommer

att fortsätta under 2017 och 2018, för att skapa ett mer robust arbetssätt. Fokus

under 2018 kommer att ligga på att sammanfoga de rutiner och styrdokument

som VA-avdelningen har gemensamt med Veolia och Norrvatten. Olika roller

med specifika funktioner har tagits fram för en tydligare ansvarsfördelning. Ar-

betet med att förtydliga och utveckla roll- och ansvarsfördelning vid kris blir ett

fortsatt viktigt arbete för att utveckla VA-avdelningens samarbete med såväl

övriga förvaltningar som kommunens VA-driftentreprenör, Veolia Sweden AB

och numera även Norrvatten. I arbetet med beredskapsplanen ingår införandet

av ett utvärderings- och analyssteg efter varje händelse i syfte att identifiera och

åtgärda grundorsaken. Ett aktivt arbete med beredskapsplanering leder också till

en ökad riskinsikt i organisationen.

4.8 Hållbarhetsindex Branschorganisationen Svenskt Vatten har för fjärde året i rad genomfört en un-

derökning, Årets hållbarhetsindex. Den visar att status på de kommunala vatten-

och avloppstjänsterna i Sverige är relativt bra idag, men för att säkerställa bra

och kvalitativt vatten och avlopp även i framtiden behöver många kommuner

öka sin kapacitet för långsiktig planering samt öka investeringarna i de befint-

liga anläggningarna. De anser att detta är en viktig slutsats från årets undersök-

ning i hållbarhetsindex och att fler VA-organisationer måste gå från driftsfokus

till framtidsfokus.

Kommunala VA-organisationer, framförallt mindre, måste få möjlighet att för-

bättra sin organisation och stärka sina resurser för att de i framtiden – på 10-20


års sikt, ska kunna fortsätta leverera kvalitativa vatten- och avloppstjänster. Den

största utmaningen ligger i att upprätthålla och förbättra anläggningens statuts.

Hållbarhetsindex utgår ifrån 14 parametrar. Under varje parameter ligger i sin

tur ett antal frågor. Frågorna ger upphov till ett färgindex grönt (bra), gult (bör

förbättras) eller rött (måste åtgärdas) och parametrarna värderas utifrån samma

färgindex genom en sammanvägning av underliggande frågor. Norrtälje kom-

muns resultat under åren 2014 till 2017 framgår av Tabell 8. Eftersom hållbar-

hetsindex ska användas som ett verktyg för det kontinuerliga förbättringsarbetet

på flera års sikt motsvarar kravet för grönt inte var man måste vara idag, utan

var kommunerna bör vara om 5-10 år. På Svenskt Vattens hemsida finns mer

information om verktyget.

Tabell 8: Norrtälje kommuns resultat i Hållbarhetsindex 2014, 2015, 2016 och 2017

Hållbara tjänster för brukare Miljömässig hållbar-het

Hållbara resur-ser

Häl

som

ässi

gt

säker

t vat

ten

Vat

tenkval

itet

Lev

eran

ssäk

erh

et

VA

-pla

ner

ing

Kli

mat

anpas

snin

g o

ch

över

sväm

nin

gss

äker

het

Nöjd

a bru

kar

e

Kom

munik

atio

n

Hush

ålln

ing m

ed

ändli

ga

resu

rser

Hush

ålln

ing m

ed e

ner

gi

Mil

jökra

v u

ppfy

lls

Vat

tenti

llgån

g

VA

-anlä

ggnin

gen

s st

atus

Dri

ftst

abil

itet

Per

sonal

resu

rser

och

kom

pet

ens

2014

2015

2016

2017

Skillnader i index förklaras delvis av att underlaget 2014 tagits fram av drifts-

entreprenören, medan underlaget till 2015 års index delvis tagits fram av kom-

munen. 2016 och 2017 togs underlaget fram av driftentreprenör och kommunen

gemensamt.

http://network.mynewsdesk.com/wf/click?upn=tTyj3zlQEp44aPJYO0XBCgW3cUXWxHVbzYlm5Fh1bxoRHV15tCOE93lY3AmWnQjXEnj3Eu27QC3RYgj0divmA1uMhPEGOwciOMaUDmnMLHYOpiwufBYMY8ISfmNQ90pW0FM-2Bu-2F4U7g06kW9cwej18w-3D-3D_iy9AVpA0GMS4B4J-2F8bVe7AV0wqZYDUEHEPquvXnEjNSgA37oE74L650oJyHgitW43LTVsdfCZ-2FgWfCU6m-2BateisxnIydmckQRPo1gDr4GJkISGsdj90H6F65BhPz4RuFpHuLGjivgYwrxwZZpxYX7-2BM4Usv27wnHwJT-2BAI3VgInU2kkqfXjTwWRIpEJGUxd7w2DlnU4-2B5Q2xxbJ8OlrgWPtCaIu59O9JveAbUfOCdGxZObK5VpobkD460APJQ1EG09tRWzIZzJn9dbP5S5o81c8oExpHpDlL4EFq-2FlmuN2kVI6ocq8GrmTm0Jq4ezE2-2FOi1KPNKSBs7Koolu-2FGdNIQdPkxICMopjhvKf6mN2VCVgAKe6FDV-2BdHgvzP-2FUx43uIH7Wm3TYXmUTlLXBucutj9L5JHxsesTBZEgqsiK9OoQ-3D


5 VA-försörjning utanför nuvarande verksamhetsområde


neringen av VA-försörjningen utanför nuvarande verksamhetsområde:

Vid allmän VA-utbyggnad till befintlig bebyggelse med liknande behov,

med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön10, prioriteras

områden där investeringen möjliggör ekonomisk balans.

Utbyggnad av allmän VA-försörjning kan ske genom anslutning till be-

fintlig VA-anläggning eller genom nya lokala lösningar.

Vid allmän VA-utbyggnad till blivande bebyggelse ska konsekvenser

för VA-kollektivet belysas innan nya detaljplanearbeten startar.

Kommunens prioritering och planering för kommande VA-utbyggnad

ska vara transparent och tillgänglig för allmänheten.

VA-åtgärder för att bidra till att uppnå miljökvalitetsnormerna för vat-

ten, prioriteras vid de recipienter där dessa ger störst positiv påverkan.

I frågor som rör kommunens VA-försörjning ska behovet av anpassning

till ett förändrat klimat beaktas.

Fastighetsägare och samfällighetsföreningar i kommunen ska erbjudas

rådgivning om VA-tekniska lösningar.

Gemensamma VA-anläggningar ska förordas framför enskilda där detta

är lämpligt.

10 Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster

Kommunens skyldighet att ordna vattentjänster

6 § Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning

eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, skall kommunen

1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och

2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en

allmän va-anläggning.


5.1 Utbyggnad av den allmänna VA-anläggningen

5.1.1 Syfte Syftet med den planerade VA-utbyggnaden är att uppfylla kommunens skyldig-

heter enligt lag (2006:412) om allmänna vattentjänster. Vattentjänstlagen anger

att kommunen, om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller mil-

jön behöver ordnas med vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang

för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, skall:

1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller

vattentjänsterna behöver ordnas, och

2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses

i verksamhetsområdet genom en allmän va-anläggning.11

Målsättningen är att skapa en hållbar och robust allmän VA-försörjning som le-

vererar vattentjänster med hög kvalitet, bidrar till god ekologisk status i Norr-

tälje kommuns recipienter samt till en hållbar samhällsutveckling.

5.1.2 Prioriteringsmodell För att säkerställa att utbyggnad av den allmänna VA-anläggningen prioriteras

där behovet till skyddet för människors hälsa och miljön är störst, har en priori-

teringsmodell tagits fram, Figur 3. Målet har varit en hanterbar och transparent

modell med § 6 i LAV som grund. Den framtagna prioriteringsmodellen har

även syftat till att behov av vattentjänster och möjligheten att leverera dessa, be-

handlas var för sig.

Bygg- och miljönämnden, med kunskap och erfarenhet av miljö- och hälso-

skyddsaspekterna, har prioriterat områden utifrån behov (Steg 1-4). Tabell 9

Listan har setts över och reviderats hösten 2017.

VA-avdelningen, med kunskap om den allmänna anläggningen, har bedömt

möjligheterna för ett område att få tillgång till allmänna VA-tjänster (Steg 5).

Möjlighetsbedömningen baseras i dagsläget framförallt på kapacitetstillgången i

befintlig VA-infrastruktur, hänsyn till andra projekt och den befintliga anlägg-

ningens status. Den slutgiltiga listan från bygg- och miljönämndens behovsprio-

ritering återfinns i Tabell 9. Prioriteringsmodellen kan vid behov uppdateras in-

för kommande revideringar av VA-planen.

11 6 § lag (2006:412) om allmänna vattentjänster.


Figur 3. Schematisk bild av tillämpad prioriteringsmodell

En utförligare beskrivning av prioriteringsmodellen återfinns i Bilaga 2.

Steg 1

VA2-projektet

•Underlag från 2009

•Kartering, analys och bedömning områdesvis.

•Kriterier: recipient, grundvatten, avlopp, jordart, permanentningsgrad samt områdets storlek

Steg 2

Villkorsstyrt urval

•Recipientklassning i VA2 ≥4 poäng

•Grundvattenpoäng i VA2 ≥3

•Antal permanenthushåll ≥20

•Bebyggelsetäthet genom fjärranalys

Steg 3

Prioritering

•Totalpoäng VA2

•Vattenskyddsområde = +1

•Område i anslutning till befintligt verksamhetsområde = +1

•Praktisk kännedom om området

Steg 4

Kategorisering

•Kategorisering i fyra kategorier (1-4) grundat på prioriteringssteget samt praktisk kännedom om området

Steg 5

Möjlighets-bedömning

•Finns kapacitet i befintlig anläggning idag?

•Vad krävs för att området ska kunna anslutas?

•När beräknas det vara möjligt?

•Är två områden lika prioriterade - vilket är mest ekonomiskt hållbart?


Tabell 9. Resultat av bygg- och miljönämndens bedömning av områden med störst behov av allmänna VA-tjänster. Se Bilaga 2 för de områden som faktiskt planeras för kommunal VA-utbyggnad.

Prio Område (VA214) Kommentar

1 Frihamra, Kilen Vattenskyddsområde. Mycket dålig avloppsstatus, flertal direktutsläpp av WC-

vatten. Norrvatten har pekat ut vattentäkten i området som en av de viktigare re-

servvattentäkterna. Pekas även ut som en reservvattentäkt av högsta prioritet i för-

slaget till regional vattenförsörjningsplan.

1 Skebobruk Verksamhetsområde bör utvidgas då flertalet fastigheter är i behov av anslutning.

Prioritering bör ligga på fastigheter belägna intill Skeboån. Öster om sjön

Närdingen bedöms behovet kunna lösas enskilt. Inventerat under 2015-2016.

1 Nysättra By Behov av samlad VA-lösning. WC-avlopp inom vattenskyddsområde. Random-

råde.

1 Backtorp12 Randområde. Dålig grundvattenkapacitet och svåra förhållanden för enskilda av-

lopp i området.13

2 Spillersboda Många dåliga WC-avlopp som i några fall ligger inom vattenskyddsområde. Upp-

fyller villkor för både recipientpoäng och grundvattenpoäng. Randområde. Inven-

terat 2014.

2 Spraggarboda och

Gubboda

Kustområde med relativt många WC-avlopp. Inventerat 2012. 53 % av avloppen

bedömdes som icke godkända.

2 Åkerö Uppfyller villkor för både recipientpoäng och grundvattenpoäng. Hemställan från

bygg- och miljönämnden till kommunfullmäktige om kommunal VA-utbyggnad.

2 Västernäs, Östernäs

och Uppnäs

Uppfyller villkor för både recipientpoäng och grundvattenpoäng. Delvis invente-

rat. >50% av avloppsanläggningarna bedömdes som icke godkända.

3 Finnby, Söderby

(Rimbo)

Randområde och vattenskyddsområde. Fastigheter inom vattenskyddsområdet har

inventerats. 79 % icke godkända avlopp, nästan uteslutande WC-avlopp. Behov

av att ansluta fastigheterna inom vattenskyddsområdet. Skyddsvärd kommunal re-

servvattentäkt.

3 Solö, Storö Uppfyller villkor för både recipientpoäng och grundvattenpoäng. Vattenfrågan är

kritisk, särskilt i området som omfattar östra Solö och västra Storö. Inventerat

2014.

4 Harka Uppfyller villkor för både recipientpoäng och grundvattenpoäng. Många under-

måliga avlopp, främst BDT via stenkista eller direktutsläpp. Relativt låg VA-stan-

dard och permanentningsgrad men stort område med tätortsnära läge och om-

vandlingstryck.

4 Björknäs Uppfyller villkor för både recipientpoäng och grundvattenpoäng. Stort område

med omvandlingstryck.

4 Riala-Sättra A Planlagt fritidshusområde med omvandlingstryck. I stora delar av området är

grundvattentillgången klassad som Klass 1 (450 liter/hektar och dygn, brunnars

mediankapacitet är 400 liter/timme). Dåliga marktekniska förutsättningar för en-

skilda lösningar.

4 Riala-Sättra B I stora delar av området är grundvattentillgången klassad som Klass 1 (450 li-

ter/hektar och dygn, brunnars mediankapacitet är 400 liter/timme). Många perma-

nentboende och WC-avlopp. Dåliga markförutsättningar för enskilda lösningar.

14 Områdenas omfattning i VA2-projektet är endast en geografisk avgränsning som inte baseras på bebyg-

gelsens storlek eller täthet och tar inte någon hänsyn till vilket område som har behov av att lösa VA-frå-

gan i ett större sammanhang.

12 Området planeras inte för kommunal VA-utbyggnad i VA-plan 2018, se kommentar i tjänsteutlåtande

från VA-avdelningen för antagande av VA-plan 2018. 13 I Bygg- och miljönämndens yttrande kommenteras även möjligheten till kommunal VA-utbyggnad i

området. Då denna möjlighetsbedömning är VA-avdelningens ansvar har kommentaren plockats bort i

VA-planen.


Tabell 10. Områden där utbyggnad av kommunala vatten- och avloppstjänster är beslutade i kommun-fullmäktige.

Område Kommentar Status Skärsta Många undermåliga WC-avlopp. Beslutat verk-

samhetsområde. Randområde. Inventerat 2014.

Projekt på-

börjat

Grisslehamn Beslut i kommunfullmäktige 2015-11-02 § 201 om

investeringsanslag för utbyggnad av VA-lednings-

nätet samt investeringsanslag för att förnya befint-

liga allmänna VA-anläggningar. Beslut om verk-

samhetsområde för området togs i kommunfull-

mäktige 2012-11-05 § 180. Ca 60 fastigheter be-

rörs.

Klart decem-

ber 2017

Köpmanholm Sydväst om färjeläget. Beslut om investering i ut-

byggnad av kommunalt verksamhetsområde för

vatten och spillvatten i kommunstyrelsen 2012-10-

22 § 162. Beslut om utökat verksamhetsområde i

kommunfullmäktige 2014-06-16 § 125 samt 2016-

02-22 § 8. Ca 30 fastigheter berörs.

Entreprenad

pågår

Bergshamra by

och tätort

Beslut om investering i utbyggnad av kommunalt

verksamhetsområde för vatten och spillvatten

2012-05-07 (KF § 101). Ca 150 fastigheter berörs.

Entreprenad

pågår

Västanvik Beslut om investering i utbyggnad av kommunalt

verksamhetsområde för vatten och spillvatten

2012-06-18 (KF § 126). Ca 500 fastigheter berörs.

Avvaktar

Kapacitets-

ökning ARV

5.1.3 Större sammanhang Kommunens skyldighet att tillgodose ett behov av vattentjänster begränsas en-

ligt lag om allmänna vattentjänster (LAV) till när det behöver ordnas vattenför-

sörjning eller avlopp i ett större sammanhang. I förarbetena till LAV och tidi-

gare VA-lagstiftning nämns 20-30 fastigheter som ett riktvärde för vad som kan

anses utgöra ett större sammanhang. I praxis har dock även ett mindre antal fas-

tigheter under vissa omständigheter ansetts kunna ingå i ett större sammanhang,

exempelvis då det förelegat ett planmässigt, eller på annat sätt nära, samband

med redan ansluten bebyggelse.

De områden i underlaget till VA2 som behovsbedömts av bygg- och miljö-

nämnden, är inte avgränsade med hänsyn till ovanstående. Det är således inte

säkert att det, även om det föreligger ett behov av att åtgärda enskilda avlopps-

anläggningar, faller inom kommunens ansvar att ordna vattentjänster för samt-

liga fastigheter inom området. Exakt vilka fastigheter som ska ingå i ett fram-

tida verksamhetsområde måste utredas utifrån § 6, lag (2006:412) om allmänna

vattentjänster i samband med projektstart. De fastigheter som inte kan hänföras

till ett större sammanhang i lagens mening, bör hänvisas till enskilda lösningar.


5.1.4 Prioritering och årtal för planerade utbyggnadsprojekt Flera av de projekt som presenteras i Bilaga 2, VA-utbyggnadsplan, är i kom-

munfullmäktige redan beslutade för utbyggnad som VA-verksamhetsområde,

men utbyggnaden har ännu inte verkställts. Dessa områden prioriteras för ut-

byggnad före områden där VA-utbyggnaden ännu inte beslutats av kommun-

fullmäktige.

De årtal som anges i anslutning till respektive utbyggnadsområde anger i de

flesta fall tidigast möjliga projektstart för området. Av de planerade utbygg-

nadsområdena är majoriteten beroende av att åtgärder i den befintliga allmänna

VA-anläggningen genomförs. Detta leder till att ett projekts möjlighet till ge-

nomförande kan bero av flera andra projekts genomförande. Beroende på ut-

byggnadsområdets komplexitet tar det upp till något år från projektstart till möj-

lig byggstart (entreprenad) och upp till ett par, tre år från projektstart till entre-

prenadavslut. Detta innebär att det från det angivna årtalet till dess att de all-

männa VA-tjänsterna kan nyttjas kan ta flera år, Figur 4.

Figur 4. Ett utbyggnadsprojekt består av flera delar. Från det år då projektet påbörjas till dess att an-slutning till det kommunala VA-nätet kan ske tar det flera år.

Under ett projekts gång kan oförutsedda händelser inträffa som innebär att ju-

steringar måste göras i tidsplaneringen. De oförutsedda händelserna kan ligga

såväl inom som utom själva projektet.

5.1.5 VA-försörjning i avvaktan på kommunal VA-utbyggnad Inom områden som planeras för kommunal VA-utbyggnad tillämpas följande

övergångsprinciper för fastigheter med enskild VA-anläggning:

Det åligger fastighetsägaren att ha ett avloppssystem som uppfyller mil-

jöbalkens krav, så också i väntan på VA-utbyggnad. En enskild avlopps-

anläggning ska slamtömmas och skötas så att olägenhet för människors

hälsa eller miljön inte uppstår. Krav på eventuella åtgärder ska dock vara

skäliga och anpassade till den risk som utsläpp från anläggningen kan an-

ses utgöra. Vid avvägningen av när en åtgärd ska vara utförd eller ett för-

bud ska träda i kraft, tas även hänsyn till tidpunkt för planerad VA-an-

slutning.

Förstudie 0,5-1,5 år

•Utredning av verksamhetsområdets omfattning

•Utredning av kapacitetsbehov i bef. VA-anläggning

• Projektering

•Markavtal

Entreprenad 1-3 år

•Upphandling av entreprenör

•Byggskede

•Upprättande av förbindelsepunkter

• Kapacitet i nödvändig VA-infrastruktur säkerställd

Möjlig VA-anslutning

•Meddelande av förbindelspunkter

• Fakturering av anläggningsavgift

•Anmälan om anslutning

•Möjlig VA-anslutning


Ansökningar om enskild avloppslösning inom områden som planeras för

kommunal VA-utbyggnad prövas i enlighet med krav i gällande lagstift-

ning. Tillstånd för anläggande av enskilda avloppsanläggningar kan

komma att tidsbegränsas om kommunal VA-utbyggnad är beslutad.

Detta med hänvisning till att kommunal VA-försörjning är en mer lång-

siktigt hållbar lösning.

För enskilda avloppsanläggningar med tillstånd, som är nyare än 10 år,

finns möjlighet till viss ersättning för onyttigbliven enskild avloppsan-

läggning14 vid anslutning till kommunalt vatten och avlopp inom verk-

samhetsområde.

5.2 VA-försörjning utanför kommunalt verksamhetsområde Utanför kommunalt verksamhetsområde för vatten och avlopp måste VA-för-

sörjningen ordnas via enskilda anläggningar, d.v.s. genom enskilda vattentäkter

(brunnar) och avloppsanläggningar. För att minimera riskerna som det innebär

att avleda avloppsvatten via enskilda avlopp är detta reglerat i lag. Bestämmel-

ser om enskilda avlopp finns i miljöbalken (1998:808), i förordningen om mil-

jöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) samt i Norrtälje kommuns lo-

kala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön. Vägledning finns

också i form av Havs- och vattenmyndighetens allmänna råd om små avlopps-

anordningar för hushållsspillvatten (HVMFS 2016:17).

5.2.1 Enskild avloppsvattenrening Som fastighetsägare med enskilt avlopp bedriver man i lagens mening en miljö-

farlig verksamhet. Det är fastighetsägarens ansvar att avloppsanläggningen upp-

fyller lagkraven samt sköts och fungerar. Detta innebär inte bara att avlopps-

vattnet ska avledas utan även att anläggningen renar avloppsvattnet på ett god-

tagbart sätt. Norrtälje kommun är den kommun som har flest enskilda avlopp i

landet, drygt 30 000. Utsläpp av avloppsvatten innebär risker för både vattnet vi

dricker och för tillståndet i miljön. Bristfälliga enskilda avlopp bidrar till över-

gödning och syrebrist i hav, sjöar och vattendrag. Avloppsvatten innehåller

också föroreningar och smittbärande mikroorganismer som behöver tas om

hand i en avloppsanläggning innan de når grundvatten eller vattendrag. Till-

stånd krävs innan en enskild avloppsanläggning med vattentoalett får anläggas.

Detta gäller även avloppsanläggningar för bad-, disk- och tvättvatten (BDT),

med undantag för fastigheter belägna öster om longituden 19 15’ samt inom

Kallskärs skärgård. Ansökan om enskilt avlopp prövas av bygg- och miljö-

nämnden som årligen hanterar runt 800 ansökningar.

14 I enlighet med § 40 Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster.


Beroende av hur stor risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön som

en avloppsanläggning kan innebära ställs olika krav på anläggningen. Vägle-

dande för detta är Havs- och vattenmyndighetens allmänna råd om små avlopp-

sanordningar för hushållsspillvatten (HVMFS 2016:17). Enligt de allmänna rå-

den bör den kommunala nämnden i varje enskilt fall relatera skyddsåtgärder be-

träffande hälso- och miljöskydd för den enskilda anordningen till en normal el-

ler hög skyddsnivå. Avgörande för bedömningen är avloppsanläggningens läge,

markens genomsläpplighet och avstånd till skyddsobjekt såsom vattentäkter och

recipienter.

Vid hög skyddsnivå gällande miljöskydd krävs en högre reduktion av närings-

ämnena fosfor och kväve. Exempel där hög skyddsnivå gällande miljöskydd

tillämpas är i recipientnära lägen, t.ex. inom strandskyddsområde. Hög skydds-

nivå gällande hälsoskydd tillämpas där utsläpp av avloppsvatten innebär en för-

höjd risk för förorening av vattentäkter, badplatser eller andra skyddsvärda ob-

jekt. Exempel på områden där hög skyddsnivå gällande hälsoskydd gäller är de-

taljplanelagda fritidshusområde och vattenskyddsområden. I dessa fall kan ut-

släpp av avloppsvatten från vattentoalett till mark eller vatten vara olämpligt.

Toalettavloppsvattnet kan då samlas upp i en sluten tank eller så kan en torrtoa-

lett användas.

I vissa lägen, exempelvis vid försvårande jordartsförhållanden och/eller tät be-

byggelse, kan det vara både miljömässigt och ekonomiskt fördelaktigt att flera

fastighetsägare går samman och anordnar gemensamma enskilda VA-anlägg-

ningar. Det kan vara allt från två fastigheter till samfälligheter som ordnar ge-

mensamt avlopp. I det tidigare gällande VA-programmet (2010-2030) erbjöds

många fritidshusområden att ansluta sig till det kommunala VA-nätet via sam-

fälld anslutning. Efter att VA-programmet upphävts har en del av VA-samfäl-

ligheterna nu ansökt om att anlägga egna gemensamhetsanläggningar för av-

loppsvattenrening. En förutsättning för en sådan lösning är bl.a. att området för

samfälligheten har en tillräckligt god tillgång på grundvatten av god kvalitet.

5.2.2 Enskild vattenförsörjning I delar av Norrtälje kommun är jordlagren tunna och grundvattenmagasinen

små. Det är därför inte alltid självklart att vattenförsörjningen kan tryggas ge-

nom en egen brunn och risken för saltvatteninträngning är här större. Särskilt i

kustnära områden och i skärgården förekommer saltvatteninträngning i bergbor-

rade brunnar. Ett vatten med hög salthalt är aggressivt vilket leder till att hus-

hållsmaskiner, rör och pumpar förstörs genom korrosion och är också olämpligt

som dricksvatten.

Utöver saltvatteninträngning kan brunnsvattnet innehålla ämnen som kan på-

verka hälsan negativt, såsom radon och tungmetaller. En vattentäkt kan också


förorenas såväl kemiskt som bakteriologiskt vid inläckage av exempelvis smält-

vatten, lakvatten eller avloppsvatten. Det är därför att rekommendera att

brunnsvattnet provtas och analyseras för att se till att inga ämnen förekommer i

skadliga halter. Givet förutsättningarna i ett område med avseende på vattentill-

gång, vattenkvalitet och föroreningskällor, kan det vara fördelaktigt att ordna

gemensam vattenförsörjning. I Norrtälje kommun finns flera exempel på vatten-

samfälligheter, framför allt i områden med fritidshusbebyggelse.

I Norrtälje kommun behöver man som fastighetsägare inte anmäla ett upptag av

ny vattentäkt för 1-2 hushåll. Inrättande av värmepumpsanläggning avseende

berg-, ytvatten- och jordvärmepump ska dock anmälas till kommunen och inom

vattenskyddsområde råder tillståndsplikt.

5.2.3 Tillsyn av enskilda avloppsanläggningar Bygg- och miljönämnden har tillsynsansvar för alla avloppsanläggningar som

har en belastning på upp till 2000 p.e. Syftet med tillsynen är att se till att brist-

fälliga avlopp åtgärdas för att skydda människors hälsa och miljön. Med ca

30 000 enskilda avlopp av varierande ålder och skick finns ett stort behov av

tillsyn. Alla avloppsanläggningar med en belastning större än 25 p.e. ska ha en

fast årlig tillsyn.

De avlopp som innebär störst risk för både människors hälsa och miljön är an-

läggningar med vattentoalett (WC) som har utsläpp till mark eller vatten. End-

ast ett slamavskiljande steg är inte tillräckligt för behandling av avloppsvatten

utan det måste även genomgå ett efterföljande reningssteg. Många äldre av-

loppsanläggningar saknar helt efterföljande reningssteg eller har en bristfällig

funktion som leder till otillräcklig rening av avloppsvattnet.

5.2.3.1 Prioritering av områden Tillsyn av enskilda avlopp bedrivs områdesvis i kommunen. I dessa tillsynsom-

råden inspekteras som regel alla avlopp äldre än 10 år. Områden med hög andel

gamla WC-avlopp med utsläpp till mark eller vatten prioriteras i första hand.

Dessa områden har i regel många permanentbebodda hushåll. Områden med

närhet till en känslig recipient och där enskilda avlopp kan antas innebära en

betydande miljöpåverkan på recipienten behöver också prioriteras. I områden

där kommunal VA-utbyggnad planeras genomförs tillsyn endast om det finns

starka skäl för detta. Planerade tillsynsområden under 2018 framgår av Tabell

11.

För att öka åtgärdstakten av de allra sämsta WC-avloppen kan tillsyn bedrivas

direkt riktad mot dessa. Avloppsanläggningar med slamavskiljare som har en

våtvolym under 2 m3 väljs ut för denna tillsyn. Dessa anläggningar har en för

liten slamavskiljare, är ålderstigna och saknar i de flesta fall efterföljande re-

ning. Det bedöms finnas uppemot 2000 slamavskiljare med en volym under 2


m3 i kommunen. Tillsyn av dessa påbörjades under 2017 och kommer att priori-

teras under de närmaste åren.

I områden där det finns få WC-avlopp med utsläpp till mark eller vatten är till-

syn i dagsläget inte prioriterad. WC-vatten samlas då upp i slutna tankar eller så

används en torr toalettlösning. Endast bad-, disk- och tvättvatten släpps ut till

mark. Risken för påverkan på människors hälsa eller miljön är därmed generellt

mindre i dessa områden. Områden av denna karaktär omfattas i regel av detalj-

plan för fritidsbebyggelse och andelen permanentbebodda hushåll är relativt

låg.

Tabell 11. Planerad tillsyn av enskilda avloppsanläggningar under 2018

Område Kommentar Antal fastigheter (ca)

Väddö, Ortala,

Björkö och Singö

Riktad tillsyn mot WC-anläggningar med för

små slamavskiljare

160

Delar av Issjö Uppföljning av områden som funnits med i ti-

digare VA-utbyggnadsplan och som nu plane-

ras lösa VA-frågan med enskilda lösningar.

Har tidigare inventerats

75

Delar av Koholma Uppföljning av områden som funnits med i ti-




45

Delar av Djursnäs Uppföljning av områden som funnits med i ti-




20

Solbacken Känt problemområde för enskilda avlopp 20

5.2.3.2 Information innan tillsyn Innan tillsynen äger rum skickas information ut till berörda fastighetsägare. I in-

formationen ska framgå syfte och tidpunkt samt vad som händer efter tillsynen.

Möjlighet att delta vid tillsynen ska ges samt möjlighet att kontakta bygg- och

miljönämnden vid frågor. Vid större tillsynsprojekt är det aktuellt att bjuda in

fastighetsägarna till ett informationsmöte där bygg- och miljönämnden samt

VA-rådgivaren15 deltar. Bygg- och miljönämnden ska sträva efter att ha en

långsiktig planering för de områden som är aktuella för tillsyn. Detta möjliggör

15 VA-rådgivare finns i Norrtälje kommun vid Utvecklingscentrum för vattens (UCV) verksam-

het på Norrtälje Campusområde


att brevutskick kan ske minst ett halvår innan tillsynen äger rum. Fastighetsä-

garna har då möjlighet att ansöka om en ny avloppsanläggning innan tillsyn vil-

ket innebär en tidsbesparing.

5.2.3.3 Krav och vägledning efter tillsyn Om en avloppsanläggning inte bedöms fungera tillfredställande behöver detta

åtgärdas. Bygg- och miljönämnden kan då ställa krav på att utsläpp till anlägg-

ningen upphör. Detta innebär att fastighetsägaren behöver ansöka om tillstånd

för att få anlägga en ny avloppsanläggning samt ansvara för att anläggningen

färdigställs, alternativt helt upphöra med utsläppet till anläggningen. Oftast an-

litas en entreprenör eller konsult av fastighetsägaren för att få hjälp med utred-

ning, ansökan och anläggandet. För information och rådgivning vid val av av-

loppsanläggning kan fastighetsägaren kontakta VA-rådgivaren i kommunen.

Bygg- och miljönämnden svarar på frågor som rör ansökan och ansökningspro-

cessen.

5.2.4 VA-rådgivning Enligt kommunens antagna VA-policy skall fastighetsägare och samfällighets-

föreningar i kommunen erbjudas rådgivning om VA-tekniska lösningar. Då det

åligger fastighetsägaren att ha ett avloppssystem som uppfyller miljöbalkens

krav, även i områden där kommunal VA-utbyggnad planeras, kan det finnas be-

hov av rådgivning både i områden utanför VA-verksamhetsområdet, men också

för att åtgärda miljö- eller hälsoproblem orsakade av enskilda avloppslösningar

i väntan på en kommunal VA-utbyggnad. Rådgivningen kan avse både enskild

och gemensam VA-försörjning. Behovet av rådgivning tillgodoses för närva-

rande genom Utvecklingscentrum för vatten (UCV) vid Campus Roslagen, som

erbjuder generell teknisk VA-rådgivning både vid enskild och gemensam VA-

försörjning. Rådgivningen är kostnadsfri och syftar till att underlätta för fastig-

hetsägare som känner sig osäkra inför en renovering/nybyggnation av sitt en-

skilda avlopp eller som behöver åtgärda sitt enskilda vatten. VA-rådgivningen

utför dock inte konsulttjänster för enskilda fastigheter.

Vid tillsyn av enskilda avloppsanläggningar ska krav på åtgärder åläggas fastig-

hetsägaren om avloppsanläggningen inte uppfyller de krav som ställs i Miljö-

balken och/eller har funktionsbrister. Fastighetsägarens ansvar enligt Miljöbal-

ken ska tydliggöras och följas upp vid all tillsyn.


6 Ekonomiskt hållbar utveckling


neringen av en ekonomiskt hållbar utveckling:

Taxehöjningar för kommunalt VA ska vara skäliga, kontinuerliga och

förutsägbara. En översyn av taxenivån ska ske varje år.

Fördelningen mellan fasta och rörliga brukningsavgifter ska spegla kost-

nadsstrukturen och nyttan för fastigheten av att ha tillgång till kommu-

nalt VA.

Särtaxa för finansiering av VA-utbyggnad ska kunna tillämpas vid beak-

tansvärda kostnadsskillnader, dock endast i undantagsfall.

Kostnader för allmän VA-utbyggnad i exploateringsområden och för

nödvändig VA-infrastruktur ska kunna skattefinansieras.

6.1 Avgifter för allmänna vattentjänster I Norrtälje kommun är avgifterna för de allmänna VA-tjänsterna uppdelade i

anläggningsavgifter och brukningsavgifter. Brukningsavgifterna är i sin tur för-

delade på fasta och rörliga avgifter.

En anläggningsavgift är enligt vattentjänstlagen: en engångsavgift för täckande

av en kostnad för att ordna en allmän VA-anläggning.

En brukningsavgift är enligt vattentjänstlagen: en periodisk avgift för täckande

av drift- och underhållskostnader, kapitalkostnader för investeringar eller

andra kostnader för en allmän VA-anläggning som inte täcks av en anlägg-

ningsavgift.

Fastighetsägare är enligt vattentjänstlagen skyldiga att betala avgift till VA-hu-

vudmannen (kommunen). Avgiftsskyldigheten inträder om fastigheten ligger

inom verksamhetsområdet, om fastigheten med hänsyn till skyddet för männi-

skors hälsa eller miljön behöver en vattentjänst och om behovet inte kan tillgo-

doses bättre på annat sätt och när huvudmannen ordnat med förbindelsepunkt

för vatten och/eller avlopp samt meddelat fastighetsägaren om detta16.

16 24-25 §§ lag (2006:412) om allmänna vattentjänster.


Anläggningsavgifter för tillkommande fastigheter inom verksamhetsområdet är

ett sätt att fördela kostnaderna enligt vattentjänstlagens krav på rättvisa och skä-

lighet samt kommunallagens likställighetsprincip. Avgiftsskyldighet för anlägg-

ningsavgiften härrör från möjligheten att nyttja den allmänna VA-anläggningen.

Avgiftsskyldigheten för anläggningsavgiften är inte kopplad till om fastigheten

fysiskt ansluter till VA-anläggningen eller inte. Avgiftsskyldigheten för anlägg-

ningsavgift inträder vid den tidpunkt när VA-huvudmannen upprättat förbindel-

sepunkt och underrättar fastighetsägaren därom. I Norrtälje kommun debitera-

des tidigare inte anläggningsavgift förrän fastigheten inlämnat godkänd servis-

anmälan (anmälan om anslutning). Rutinen är ändrad och avgift debiteras efter

upprättande av förbindelsepunkt och meddelande till fastighetsägaren därom. I

Norrtälje kommun debiteras dock inte brukningsavgift förrän fastigheten inläm-

nat godkänd servisanmälan (anmälan om anslutning).

Anläggningsavgiftens storlek ska bestämmas på beräkningsgrunder som inne-

bär att en fastighetsägare inte behöver betala mer än vad som motsvarar fastig-

hetens andel av kostnaden för att ordna VA-anläggningen. Det maximala av-

giftsuttaget ska motsvara genomsnittliga kostnaden för utbyggnad av VA (led-

ningsnät och upprätta förbindelsepunkt, FP) till en fastighet i kommunen, samt

därutöver täcka kostnader för installation av vattenmätare, upprättande av abon-

nentregister, delfinansiering i den allmänna anläggningen och andel av eventu-

ella kapacitetsåtgärder i vattenverk/avloppsreningsverk och överföringsled-

ningar/huvudledningar. Med andra ord kan taxan även täcka framtida åtagan-

den. Man kan också se det som att man ”köper in sig” i en redan fungerande an-

läggning där det kontinuerligt har gjorts investeringar.

6.2 VA-kollektivets ekonomiska situation Stora investeringar har gjorts i VA-verksamheten under de senaste åren. Det har

resulterat i en kraftig utökning av VA-kollektivets tillgångar och skulder samt

gett ökade kostnader för ränta och avskrivningar. En reinvestering beslutas på

samma sätt som vilken investering som helst. Reinvesteringarna ett år bör däre-

mot aldrig vara större än avskrivningarna för att klara det ekonomiska målet.

I tidigare finansieringsanalyser har stora underskott i den långsiktiga utveckl-

ingen av VA-kollektivets resultat konstaterats. Intäkterna till kollektivet ökar

inte i samma takt och omfattning som utgifterna, vilka främst består av räntor

och avskrivningar för de investeringar som gjorts eller är under genomförande,

samt ökande behov av kapacitet i ledningsnät och verk. I syfte att belysa proble-

matiken och föreslå lösningar för en VA-ekonomi i balans togs det fram en

långsiktig ekonomisk prognosmodell för VA-kollektivet (EKSIM). En rapport

med förslag på hur verksamhetens ökade kostnader skulle kunna hanteras pre-

senterades i augusti 2015.


Finansieringsförslagen i rapporten bygger främst på skäliga, kontinuerliga och

förutsägbara taxehöjningar, i kombination med skattefinansiering. Utöver det

föreslogs vissa förändrade redovisnings- och faktureringsrutiner, olika åtgärder

som förbättrar styrning och uppföljning av investeringar samt en bättre plane-

ring inom och tillsammans med övriga avdelningar inom samhällsbyggnadsav-

delningen.

Vid analysen av det ekonomiska läget framkom att VA-avgifterna behövde hö-

jas mer än vad som tidigare prognosticerats. Anläggningsavgifterna föreslogs

därför höjas med 5 % årligen och brukningsavgifterna med i genomsnitt 12 %

årligen, varav fasta avgifter med 15 % och rörliga avgifter med 7 %.

6.2.1 VA-taxan Avgifterna i VA-taxan för 2016 höjdes i enlighet med förslaget i finansierings-

rapporten 2015 och Kommunfullmäktige beslutade 2016-11-07 (§ 218) om att

även höja VA-taxan på motsvarande sätt från 1 januari 2017.

I Mål och budget 2018 med plan för 2018-2020 med taxor (2017-11-06 § 224)

fastställdes VA-taxan att gälla fr.o.m. 1 januari 2018. VA-taxans anläggnings-

avgift höjdes med endast 2 % medan brukningsavgifterna lämnades oföränd-

rade. Höjningen bedömdes i planeringsförutsättningarna tillräcklig för att nå en

budget i balans dels p.g.a. en räntesänkning med 0,4 procentenheter. Dels för att

VA-kollektivet ackumulerat ett överskott på ca 10 mkr.

Utöver de taxehöjningar som har beslutats har ett arbete för att se över hela VA-

taxans konstruktion påbörjats under 2016 med konsultstöd från WSP. Arbetet

avsågs utmynna i en ny konstruktion av VA-taxan fr.o.m. 2018, men arbetet har

tagit längre tid än beräknat och den nya taxan beräknas kunna tillämpas först

fr.o.m. 1 januari 2019.

6.2.2 Status på förslag till ändrade rutiner i finansieringsrapporten

6.2.2.1 Genomförda Avskrivningstiden för grövre ledningar har förlängts från 50 till 70 år.

Anläggningsavgift debiteras samtliga fastigheter direkt vid upprättande och

meddelande av förbindelsepunkt.

6.2.2.2 Pågående Ett arbete med översyn och revidering av nuvarande VA-taxa bör initieras för

att säkerställa att fördelningen av kostnaderna är optimal.

Arbete enligt förslaget är påbörjat med konsultstöd från WSP. Arbetet avses ut-

mynna i en ny konstruktion av VA-taxan fr.o.m. 2019.


Samarbetet mellan berörda avdelningar vid detaljplanering och planeringen av

exploateringsprojekt bör struktureras upp.

Arbete enligt förslaget har påbörjats och pågår kontinuerligt.

Vad som är nödvändiga kostnader för VA bör alltid diskuteras i samband med

exploateringsprojekten. Kostnader som inte är nödvändiga ska finansieras på

annat sätt än av VA-kollektivet.

Arbetet pågår kontinuerligt.

Översyn och eventuellt inköp av ny modul för anläggningsregister bör ske. Yt-

terligare personal bör utbildas i hantering av anläggningsregistret.

En översyn av anläggningsregistrets innehåll har påbörjats. Ytterligare en per-

sonal har påbörjat utbildning i hantering av anläggningsregistret. Förslaget i

övrigt är inte genomfört.

En analys av anläggningsavgiftens täckningsgrad bör genomföras och utgöra

underlag för framtida taxebeslut.

Arbete enligt förslaget har påbörjats och pågår kontinuerligt.

Underskotten beräknas inte kunna åtgärdas i sin helhet med hjälp av avgiftshöj-

ningar. Viss skattefinansiering beräknas bli nödvändig. Beslut bör fattas om

storleken på skattefinansieringen och hur den ska utformas. Ett alternativ är

skattefinansiering av exploateringar avseende den del som innebär ett under-

skott för VA-kollektivet. Verkställande av redovisade åtgärder bör säkerställas

och ske parallellt med skattefinansieringen.

I enlighet med förslaget har viss skattefinansiering för utbyggnaden i Norrtälje

hamn beslutats.

Gränsen för högre belopp avseende lägenhetsyta föreslås justeras så att den

sammanfaller med det som gäller för 1 -och 2-familjshus. D.v.s. att en högre

avgift tas ut för bostadslägenheter över 25 m² även för fastigheter med minst tre

lägenheter.

Ett arbete för att se över hela VA-taxans konstruktion har påbörjats med kon-

sultstöd från WSP.

6.2.2.3 Kvarstående En fullständig översikt av planerade och beslutade exploateringsprojekt bör

sammanställas av Mark- och exploateringsavdelningen. Avtalsstatus ur VA-per-

spektiv måste klargöras för att kunna utreda ekonomiska konsekvenser för VA-

kollektivet av de avtal som ingåtts där kommunens VA-taxa har frångåtts eller

där inherenta överföringar kan ha gjorts mellan VA- och skattekollektivet. Ut-

redningen ska leda fram till såväl en översikt som en handlingsplan för vidare

hantering av VA-förhållanden i exploateringsområden.


VA-avdelningen ska alltid kopplas in i ett tidigt skede i planeringen av exploa-

teringsprojekt. En separat investeringskalkyl/verktyg ska utgöra ett obligatoriskt

underlag i tidiga skeden.

VA-avdelningen är med i tidiga skeden men förslaget är inte genomfört.

Utsläpp från industrier eller liknande som belastar kommunens anläggningar

ska alltid beläggas med avgifter. Särskilda avtal om detta bör träffas med re-

spektive industri om utsläppet avviker från normalt hushållsspillvatten.

Avgiftshanteringen måste optimeras. Personalresurser vid VA-avdelningen

måste stärkas och uppföljning måste ske av att tilläggsdebitering sker vid till

och ombyggnation etc. I de fall fastighetsägare inte informerar VA-avdelningen

om till- och ombyggnad, ska dröjsmålsränta utgå.

Särtaxa måste tillämpas när förutsättningarna för detta är uppfyllda. Införande

av säsongstaxa bör utredas och diskuteras för att kompensera för den höga an-

delen fritidsbostäder i kommunen.

6.2.3 VA-kollektivets framtida ekonomiska situation För att bibehålla en hållbar utveckling och tillväxt i kommunen är en förutsätt-

ning att nödvändig VA-utbyggnad och förnyelse inte avstannar till följd av en

ansträngd ekonomi. Principen för avgifter för allmänna vattentjänster är att de

inte får överskrida det som behövs för att täcka nödvändiga kostnader för att

ordna och driva VA-anläggningen. Det finns dock inget som säger att VA-verk-

samheten inte kan skattefinansieras. Under uppbyggnaden av VA-infrastruk-

turen i Sverige har VA-verksamheterna i kommuner till stor del varit skatte-

och bidragsfinansierade.

Då flera åtgärder för att förbättra VA-ekonomin redan genomförts, investerings-

takten inte kommer att kunna ske i den omfattningen som var antagen i finan-

sieringsrapportens prognoskalkyl, vissa antaganden i beräkningsmodellen änd-

rats samt att kommunens planerade exploateringsprojekt kan bidra positivt till

resultatet, visar nya beräkningar att taxehöjningarna under 2018-2023 skulle

kunna vara betydligt lägre än tidigare prognosticerade. Detta förutsätter att in-

vesteringskostnader utöver de som täcks av anläggningsavgifter skattefinansie-

ras.

Enligt avgörande i Statens VA-nämnd måste taxehöjningar vara måttliga. Även

i kommunens VA-policy hänvisas till att taxehöjningar för kommunalt VA ska

vara skäliga, kontinuerliga och förutsägbara och att en översyn av taxenivån ska

ske varje år.


6.2.4 Utmaningar Behov av allmänna VA-tjänster uppstår kontinuerligt, i befintlig bebyggelse el-

ler vid utbyggnad av ny bebyggelse. Behov av åtgärder uppstår även kontinuer-

ligt i den befintliga VA-anläggningen. Vid analys och prioritering av åtgärdsbe-

hov har behoven prioriterats inom sin kategori, men de olika kategorierna av in-

vesterings- och reinvesteringsprojekt har inte fullt ut prioriterats emot varandra.

Vid prioritering av utbyggnadsområden har dock hänsyn tagits till om det finns

nödvändiga åtgärdsbehov i befintlig anläggning. Detta kan till exempel vara

nödvändig utbyggnad av överföringsledningar eller ökad kapacitet i reningsverk

för att möjliggöra anslutning av området.

När antalet prioriterade investerings- och reinvesteringsprojekt i VA-plan 2018

sammanställts, framgår att antalet planerade projekt är ansenligt. Projektportföl-

jen utgör en stor utmaning, då alla projekt behöver resurser utöver rena investe-

ringsmedel. Det behöver utredas, projekteras och upphandlas i förstudiefasen

och entreprenader behöver styras och följas upp i genomförandefas. Detta är en

utmaning för VA-avdelningen och övriga berörda. Rekrytering av medarbetare

med relevant arbetslivserfarenhet är fortsatt en kritisk framgångsfaktor.

VA-avdelningens främsta utmaning är att säkerställa den befintliga allmänna

VA-anläggningens funktion och kapacitet, att skapa en organisation, processer

och verktyg för att styra och följa upp verksamheten samt för att säkerställa att

VA-verksamheten kan bidra både till kommunens strategiska utvecklingsområ-

den om tillväxt och målet om god ekonomisk hushållning.


7 Fortsatt arbete

Ambitionen med VA-planen är, som nämnts i avsnitt 2.1, att den ska uppdateras

kontinuerligt och fastställas av kommunfullmäktige årligen. I och med detta

finns möjligheter att ta in ny information samt nya prioriteringsgrunder och om-

råden i VA-planen för kommande versioner.

Ett antal projekt som kan komplettera VA-planen framöver är redan planerade

eller pågående.

Modellen för recipientklassning skall färdigställas för att bl.a. kunna ut-

göra ett underlag i de prioriteringsmodeller som kommunen tillämpar i

VA-planeringsarbetet. I och med att nytt underlag tas fram, innebär det

att t.ex. prioriteringsmodellen som använts för att prioritera mellan be-

hov i befintlig bebyggelse kommer att behöva ses över. Förutom att ta

hänsyn till den kommande recipientklassningen, har arbetet med VA-

planen synliggjort ett behov av att se över områdesindelningarna i det

bakomliggande VA2-projektet.

Ta fram dagvattenplan för i kommunen. Ansvaret för arbetet ligger på

Planavdelningens enhet för strategisk planering vid samhällsbyggnads-

avdelningen, men involverar flera av verksamheterna, se avsnitt 4.5.

Arbetet med att ta fram en handlingsplan för områden med fortsatt en-

skild VA-försörjning har påbörjats under 2016. Ansvaret för sakfrågan

ligger på Bygg- och miljönämnden.

Driftentreprenören Veolia Sweden ABs arbete med taktisk planering av

anläggningsförvaltning (Asset management) pågår. Arbetet kommer

bl.a. att kunna användas för att planera behov i befintliga allmänna VA-

anläggningar och ingå i VA-planen. Utredning av behovet av förnyelse

av ledningsnätet planeras och pågår.

En kortversion av den kommunala VA-planen, i syfte att enkelt infor-

mera berörda invånare behöver tas fram under 2018.

Arbetet med att inom kommunen förbättra återföringen av växtnärings-

ämnen till åkermark behöver utvecklas ytterligare. Arbetet behöver ske i

samarbete mellan Renhållningsavdelningen, VA-avdelningen och Bygg-

och miljökontoret. Under 2018 kommer VA-avdelningen att ta fram en

”Slamöversikt” som underlag för en framtida ”Slamplan”. Hantering av

slam och latrin samt återföring av växtnäringsämnen föreslås till näst-


kommande år utgöra ett eget kapitel i VA-planen där nulägesbeskriv-

ning och åtgärdsförslag ges större utrymme. För att säkerställa att VA-

planen blir ett bra planeringsverktyg i detta avseende krävs att berörda

parter gemensamt upprättar en planering för genomförandet av denna

del rörande slam och latrin.

Planering för VA-utbyggnad i blivande bebyggelse behöver struktureras

upp och synliggöras ytterligare i VA-planen. Under 2018 kommer arbe-

tet med en ”Bilaga 3” till VA-planen att genomföras i vilken VA-ut-

byggnad till blivande bebyggelse (exploatering) skall planeras. Sam-

hällsbyggnadsorganisationen behöver samtidigt arbeta för en samhälls-

byggnadsgemensam strategi vid exploateringar med hänsyn tagen till

ekonomiska, juridiska, sociala och miljömässiga aspekter.

För att säkerställa kapaciteten i den allmänna VA-anläggningen både för

nuvarande behov samt för den utbyggnad och förtätning som kommu-

nen planerar behöver framtagande av hydrauliska MIKE-modeller för

dricksvatten, spillvatten och dagvatten fortsatt prioriteras. En ramavtals-

upphandling av konsult, för att arbeta med modellering, har påbörjats

och kommer att slutföras under 2018.

Bilagor

Bilaga 1. Åtgärdsbehov i den befintliga allmänna VA-anlägg-ningen

Bilaga 2. VA-utbyggnadsplan i befintlig bebyggelse

Documents

VA-plan för Norrtälje kommun 2018 · 2018-03-29 · filnamn: VA-plan 2018 v 1.1 Sid: 5(65) 1 Inledning 1.1 Syfte Norrtälje kommuns vatten- och avloppsplan (VA-plan) är ett verktyg