Excel och kemi 010706

EXCEL-en guide 1(39)

___________________________________________________________________________

_______________

©Christina Hansson, Institutionen för kemi & biomedicinsk vetenskap, Högskolan i Kalmar

09/18/15

EXCEL-en guide

©Microsoft Corporation


___________________________________________________________________________

_______________


09/18/15

FÖRORD

Denna guide är ett försök att visa hur Excel används och mer precist hur programmet skulle

kunna användas inom naturvetenskaperna, där man mycket oftare visar analysdata,

titrerkurvor, standardkurvor och enzymkinetik än de i ekonomisammanhang vanliga resultat-

och balansräkningarna. Det är tänkt att vara till hjälp för studenter i årskurs 1 inom program

och kurser som ges av Institutionen för kemi & biomedicinsk vetenskap. Det finns studenter

som är väl förtrogna med Office-paketet redan, och för deras skull försöker jag bara ge en

användbar samling bilder och kommentarer som kan göra det lättare att hitta extra finesser i

Excel eller i dess tillämpningar. För andra studenter är det bäst att satsa på att först lära sig

grunderna om datorn och att kunna använda Word innan de börjar med Excel.

I inledningen redovisar jag några skäl till att använda Excel, i kapitel 2 visas hur programmet

startas och i kapitel 3 förklaras grunderna i användningen av programmet. Dessa första delar

bildar grunden i guiden.

Den som vill börja direkt med att utföra statistiska beräkningar, skapa standardkurvor eller

andra diagram går med fördel direkt till kapitel 4, där några exempel på just detta visas.

Notera att det finns ett avsnitt 4.3 för de som funderar över val av diagram och vilken typ som

passar bäst i en given situation. Det finns förstås inga absoluta sanningar vad gäller

diagramval, men jag har försökt peka ut vad man måste tänka på för att resultatet skall bli så

bra, åskådligt och ”talande” som möjligt.

I kapitel 5 finns några övningsexempel hämtade från den naturvetenskapliga världen. Det här

är återigen ett försök att få fram det som är väsentligt och visa hur tabeller och diagram kan se

ut inom detta område till skillnad från det ekonomiska.

Slutordet i kapitel 6 handlar om vad som lämpligen blir fortsättningen för den som tycker att

guidens innehåll är knapert. Allra sist följer en lista över referenser som jag har använt för att

kunna skapa en klargörande text och levande exempel. Det mesta av tabelldata är taget direkt

från olika vetenskapliga rapporter och artiklar.

Många av figurerna är bilder av skärmen, just så som det kan se ut då du använder Excel. Alla

figurer som tillhör ett visst kapitel finns samlade efter det aktuella kapitlet, för att faktatexten

skall vara lätt att läsa.

Guiden gör inga anspråk på att vara fullständig; till detta skulle krävas åtskilligt fler sidor,

med tanke på att varje kommando går att utföra på minst tre olika sätt. Har den så bara hjälpt

dig på vägen med ditt diagram, då tror jag att den har nått sitt mål.

Lycka till med Excel!

Kalmar den 19 juni 2001

Christina Hansson


___________________________________________________________________________

_______________


09/18/15

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

FÖRORD

1. Varför Excel?

2. Hur börjar jag?

2.1 Att återfinna och starta Excel

2.2 Menyerna i Excel

3. Inmatning, bearbetning och presentation

av data: 3.1 Rubriker

3.2 Format

3.3 Beräkningar

3.4 Diagramtyper

4. Tillämpningar:

4.1 Statistik

4.2 Standardkurva

4.3 ”Talande illustrationer”

5. Slutord: Gå vidare med Excel och andra program

REFERENSER

Liten fotnot: Bilderna i detta lilla kompendium är inte scannade eller tagna med

digitalkamera. Du kan, liksom jag har gjort, ta ”snapshots” av din skärm när som helst genom

att trycka på knappen Print Screen (förkortas ibland med Prt Sc eller liknande), öppna Word

eller annat ordbehandlingsprogram och sedan ge kommandot Klistra in. Där kommer bilden!


___________________________________________________________________________

_______________


09/18/15

Detta kan vara bra att göra om datorn säger något obegripligt till dig och du vill kunna

dokumentera och återge detta för Systemansvarig/Helpdesk. (Sedan finns det en del

entusiaster som ”dresserar” datorn till att säga de mest förunderliga saker i sina

felmeddelanden och använder Print Screen för att visa alla att ”det såg faktiskt ut så här”.)


___________________________________________________________________________

_______________


09/18/15

1. Varför Excel?

Det är sannolikt så att kraven på ett kalkylprogram för användning inom olika typer av

affärsdrivande verksamhet har styrt utvecklingen av Excel och många liknande program.

Excel är därför utmärkt inom detta område och kan i olika avseenden sägas vara mindre

anpassad och mångsidig för avancerade användare inom naturvetenskap och teknik. Det finns

dock flera skäl till att vi skall börja med tillämpningar i Excel:

Programmet är just ett av de vanligaste kalkylprogrammen – sannolikheten för att det

finns tillgängligt på din kommande arbetsplats är stor och det är därför oerhört praktiskt

att vara väl förtrogen med Excel.

Excels släktskap med de andra Office-programmen gör det lätt att lära sig när man redan

känner till t.ex. Word-programmet.

Excel är ett bra grundprogram som hjälper dig att göra enklare statistiska beräkningar och

bra diagram som du kan använda i många sammanhang. Prova till exempel med att

jämföra rena siffror i en tidningstext med motsvarande stapel- eller cirkeldiagram: Vilket

presentationssätt ger bäst känsla för proportioner? Vilket ger den snabbaste inlärningen?

2. Hur börjar jag?

2.1 Att återfinna och starta Excel

Det är lätt att hitta Excel; oftast har du programmet tillgängligt i Office-snabbmenyn (se figur

1). Då behöver du bara klicka på Excel-symbolen för att få programmet att starta.

Finns programmet inte redan i snabbmenyn, kan det i stället startas från Start-knappen (se

figur 2), på 2 sätt:

1. Direkt från snabbmeny under ”Start”-knappen (figur 3): Släpp upp vänster musknapp då

du har funnit Excel-symbolen.

2. Från Kör/Run under ”Start” knappen : Mata in Excels ”adress” på hårddisken (antingen

bläddrar du fram programmet med hjälp av ”browse” (figur 4) eller så kan du söka efter

”Excel.exe” med hjälp av Sök/Find (figur 5) och därefter dubbelklicka direkt på

programmet.

3. Från hårddisken direkt efter att du har sökt upp ”Excel.exe”: Dubbleklicka på programmet

eller på dess genväg, som i detta exempel (figur 6).

Kan du trots dessa alternativa vägar inte hitta Excel – kontakta systemansvarig. Alla Office-

program skall finnas tillgängliga på alla datorer (undantaget instrumentdatorer, vilka ej skall

användas för rapportskrivning!).

2.2 Menyerna i Excel


___________________________________________________________________________

_______________


09/18/15

Efter programstart tittar vi på programmets menyer (figur 7-). Jämfört med Word visar det sig

att menyerna har samma namn utom i ett fall: ”Tabell” i Word har bytts ut mot ”Data” i

Excel. Detta verkar förståeligt; hela Excel är ju en enda stor tabell, så att säga. Det är värt att

notera att ett enstaka dokument, en fil med data vilken man öppnar och stänger kallas

arbetsbok, en flik i denna arbetsbok kallas ett kalkylblad och en grupp av arbetsböcker vilka

hör ihop och vilka man vill öpnna och arbeta i samtidigt kan fogas samman till en arbetsyta

(arbetsytan sparar då informationen om vilka arbetsböcker som ingår däri men den är i sig

ingen arbetsbok).

Menyn Arkiv (figur 7): Här hittar du det som är känt från Word, dvs. filhantering,

utskriftshantering och förhandsgranskning. Under ”spara arbetsyta” kan man spara flera

arbetsböcker samtidigt, se ovan.

Kommandon i rullisten har varsin understruken bokstav (t.ex. m i Spara som…), vilken kan

användas för snabbkomandon – det räcker alltså att trycka på ”m” för att utföra kommandot

Spara som… (med listen nedfälld).

Menyn Redigera(figur 8): Här finns också kommandon med funktioner motsvarande vad man

hittar i Word. Här kan du klippa ut, klistra in, radera och ta bort olika komponenter.

Operationerna kan utföras på tecken, ord, celler, rader, kolumner eller hela kalkylblad. Något

som är användbart är möjligheten att flytta celler, stycken och tabeller mellan Word och Excel

tämligen friktionsfritt. Detta underlättar i rapportskrivandet!

Menyn Visa(figur 9): Här finns kommandon som styr dels hur Excel-fönstret skall se ut för

användaren och dels hur dokumentet skall se ut, med ev sidhuvud, sidfot och sidnumrering.

Förhandsgranskning av sidbrytningar görs under denna meny, vilket är bra att veta – du kan

granska alla sidor i en följd och justera dina sidbrytningar så att det blir så som du vill ha det.

På tal om granskning: Genom att använda Kommentarer kan varje laborant lägga in sina egna

kommentarer till en labrapport – en ”gul memo-lapp” som syns på kalkylbladet, om detta

önskas. Funktionen Helskärm gör att du kan se dokumentet utan ”Excel-ram”, förutom

menylisten ovanför bladet. Zooma används då man vill se närmare på texten i cellerna.

Menyn Infoga (figur 10): Med hjälp av denna meny kan du infoga ”you-name-it”, vad som

helst, t.ex. nya celler, kolumner, rader, kalkylblad, diagram, sidbrytning, funktioner för

beräkningar, namn (förinprogrammerade kostanter t.ex.), kommentarer (”gula

noteringslappar” för att olika personer skall kunna kommentera ett dokument på olika ställen),

bilder och även Web-adresser.

Menyn Format (figur 11): Härifrån styrs formatet för celler, kolumner och andra delar av

kalkylbladet liksom formatmallar för olika tal i cellerna (t.ex. ”procent”, ”tusental” osv).

Genom att markera ett tecken och klicka Format-Celler-Tecken kan du göra tecknet upphöjt

eller nedsänkt eller göra om det till grekiska bokstäver (typsnitt Symbol). Något annat som

kan vara användbart för stora dataserier är Vilkorsstyrd formatering – då kan t.ex. ett värde

som når över uppsatt gränsvärde automatiskt få ett avvikande utseende i tabellen.

Menyn Verktyg (figur 12): Här finns diverse verktyg, t.ex. stavningskontroll, möjlighet att

dela en arbetsbok mellan flera användare och att skydda boken från oavsiktliga ändringar. Det

näst sista kommandot, Anpassa, ger dig möjlighet att visa nya verktygsfält som standard samt

- under Verktyg-Anpassa-Kommandon – att flytta upp snabbkommandoknappar i


___________________________________________________________________________

_______________


09/18/15

verktygsfälten så de finns där som standard. Bara dra ut en knapp från menyn och släpp, så

ligger de där du vill ha dem!

Menyn Data (figur 13): Det man först kan ha användning för är sorteringsfunktionen. Bland

andra kommandon finns Formulär (här kan du se data från en tabell som hela indataposter och

man kan också använda Formulär för inmatning av data, som ett alternativ eller komplement

till direkt inmatning i cellerna. Formulär används också för skapande och utvärdering av olika

frågeformulär eller inmatningsformulär. Detta är användbart vid skapande av Web-platser

med frågor/inmatningar!

Menyn Diagram (figur 14): Denna meny kommer bara fram då ett diagram-eller delar i

diagrammet- är markerat (menyn Data ”förvandlas” till menyn Diagram). Här kan du

justera/modifiera diagrammets utseende eller kontrollera källdata – lägga till nya data.

Trendlinjer kan också infogas härifrån. En del kommandon som rör diagrammet kan dock

inte tas fram så här, utan görs enklare genom att högerklicka på önskat ställe.

Menyn Fönster (figur 15): Här kan du ta fram nya fönster eller använda Lås fönsterrutor

(bådadera bra om man önskar kolla olika delar av fönstret samtidigt), ordna fönstrenas

inbördes lägen eller dölja dem.

Menyn Hjälp (figur 16): Du kan ställa en fråga till Excel-assistenten (Hjälp om Microsoft

Excel), söka i hjälpboken (Innehåll och Index) eller få en förklaring till det du pekar på

(Förklaring). Du kan också gå vidare till WWW, få hjälp med Excel för dig som är van vid

programmet Lotus 1-2-3 samt få reda på vilken version av Excel du just nu kör.

Nu när alla menyer har presenterats, kan vi i kapitel 3 se närmare på procedurer för att få in

data i rätt format, kunna utföra beräkningar i kalkylbladet samt skapa diagram. Den som

genast vill se exempel på tillämpningar kan hoppa över kapitel 3 och genast gå vidare till

kapitel 4.


___________________________________________________________________________

_______________


09/18/15

Figur 1. Excel-programmet startas genom ett klick på symbolen i Office-menyn.

Figur 2. Excel kan liksom andra program också nås via Start-knappen (pilen).


___________________________________________________________________________

_______________


09/18/15

Figur 3. Excel finns Under Program-Office97-Microsoft Excel (t.ex.).


___________________________________________________________________________

_______________


09/18/15

Figur 4. Excel kan alternativt återfinnas med hjälp av Run- Open: C:/ -Browse.


___________________________________________________________________________

_______________


09/18/15

Figur 5. Sök reda på Excel med hjälp av Find-Files or Folders- Named: Excel.

Figur 6. Excel startas efter att dess ikon återfunnits på hårddisken, under C:\Program

Files\Microsoft Office\Microsoft Excel (i detta fall representerar ikonen en

Genväg till Excel).


___________________________________________________________________________

_______________


09/18/15

Figur 7. Arkiv-menyn i Excel. Notera att man liksom i Word enkelt kan gå tillbaka till

tidigare öppnade och stängda dokument 1,2,3 eller 4 genom att flytta markören till önskat

filnamn i rullisten (syns ovanför kommandot Avsluta).


___________________________________________________________________________

_______________


09/18/15

Figur 8. Redigera-menyn i Excel. Jämfört med Word är det endast de särskilda

redigeringsoperationerna för celler och kalkylblad som skiljer.

Figur 9. Visa-menyn. Under denna meny kan du styra hur sidbrytningar, sidhuvud och

sidfot skall se ut. Du kan också styra vad Excel-fönstret skall visa. Undermenyn

Verktygsfält innehåller i sin tur undermenyer som låter dig plocka fram snabbknappar för

olika funktioner, t.ex. understrykning, fetstil och andra formatdetaljer. Bra att veta!


___________________________________________________________________________

_______________


09/18/15

Figur 10. Infoga-menyn. Under denna meny finns kommandon för att infoga bl.a.

celler, kolumner, kalkylblad, diagram, funktioner och t.o.m. direktlänkar till

webbsidor.


___________________________________________________________________________

_______________


09/18/15

Figur 11. Format-menyn. Alla format som skall användas i dokumentet kan definieras

här. Du kan skapa egna format för att det skall passa speciella bokstavs- och

sifferkombinationer, t.ex. artikelnummer.


___________________________________________________________________________

_______________


09/18/15

Figur 12. Verktyg-menyn. Stavningsgranskning, makron, anpassning av verktygsfältens

utseende mm ingår.

Figur 13. Data-menyn. Här kan du använda många avancerade databasfunktioner, förutom

sortering och summering av data.


___________________________________________________________________________

_______________


09/18/15

Figur 14. Diagram-menyn. Denna meny visar sig först då du markerar ett diagram och den

innehåller kommandon för diagrammet – en del motsvarande den meny som fås då man i

stället högerklickar.

Figur 15. Fönster-menyn. Operationerna har som sig bör med visningen av fönstren att

göra. Förutom att göra nya, ordna och dölja fönster kan de också delas; en skillnad jämfört

med Word.


___________________________________________________________________________

_______________


09/18/15

Figur 16. Hjälp-menyn. Här kan du få hjälp med det mesta i Excel.


___________________________________________________________________________

_______________


09/18/15


___________________________________________________________________________

_______________


09/18/15

3. Inmatning, bearbetning och presentation av data

3.1 Rubriker

Överst i varje kolumn i Excel skall det finnas en rubrik. Tänk över hur du skulle ha skrivit

detta för hand och skriv det sedan i den cell där rubriken skall stå. Programmet kommer

automatiskt att tolka det som en rubrik och lägga in den i det diagram som sedan skapas.

Notera att en rubrik skall skrivas så att data som anges därunder inte behöver ha någon enhet

efter sig. Exempel på rubriker:

Salicylsyra (mg/ml), CNaOH (M), Skrivarutslag/mV, 3H (dpm), Fe/mgl-1, Retentionstid (min)

3.2 Format

Kolumnerna formateras i två olika avseenden: Teckenformat (tecknens utseende – typsnitt

och storlek) och Cellformat (cellinnehållets format efter vilka tecken som finns där, t.ex. tal,

datum, procent, artikelnummer, postnummer, personnummer etc.). Dessa formateringar samt

infogande av kantlinjer och ev snedställning av texten kan alla utföras genom att klicka på

”Format-Celler…” . Här skall du ha i åtanke: Vilka typer av tal eller andra tecken skall stå i

cellerna? Hur många decimaler skall de ha? Det gäller att vara konsekvent vid

formatbestämningen; annars kan cellinnehållet bli förändrat på ett oväntat sätt: Det går t.ex.

inte att skriva in datum eller klockslag utan att formatera för detta – Excel kan då automatiskt

förvandla datum eller klockslag till något oväntat.

Exempel: Vill du t.ex. mata in jämna klockslag som följer på varandra automatiskt?

1. Skriv först in rubriken ”Klockslag” överst i kolumnen och markera sedan hela kolumnen

genom att vänsterklicka.

2. Gå in under Format-Celler-Anpassat och markera beteckningen ”hh:mm” i rullisten.

3. Därefter kan du t.ex. börja med att skriva in 08:00 i cellen under rubriken. Vänsterklicka

därefter och dra i cellmarkeringens nedre högra hörn så det flyttas nedåt, så fylls rutorna

med jämna klockslag.

Exempel: Vill du fylla med jämna koncentrationsintervall?

1. Ange rubriken och enheten i rubrikens cell, t.ex. ”Koncentration (mg/ml)”.

2. Antag att du nu vill ha serien 0.0, 0.5, 1.0, 1.5 osv. Börja först enligt ovan med att under

Format-Celler-Tal ange antal decimaler, alltså ”1”, för hela kolumnen.

3. Skriv ut de första talen, de som visar hur den jämna serien skall se ut, under varandra: 0.0,

0.5, 1.0.

4. Markera dessa tre celler. Tryck sedan ner höger musknapp medan du drar, nedåt, i det

nedre högra hörnet. Du ser då vilka tal som kommer att läggas till serien.

5. Då du har kommit till det sista önskade värdet: Klicka på ”Fyll serie” i det öppnade

hjälpfönstret, så lägger sig siffrorna där de skall.


___________________________________________________________________________

_______________


09/18/15

TIPS: Det finns många olika serier som kan skapas och fyllas i automatiskt. Kolla under

Excel-Hjälpens ”Help Topics”/”Hjälpavsnitt” under ”Typer av serier som kan fyllas i

automatiskt”.


___________________________________________________________________________

_______________


09/18/15

4. Tillämpningar

4.1 Statistik

Antag att du har utfört ett antal mätningar i samma mätpunkt, till exempel kalibrerat en

10ml:s Vollpipett. Du önskar nu föra in resultaten i en tabell och automatiskt få fram några

statistiska storheter.

Mätvärden, omräknade

(ml):

9.98

9.95

10.02

9.97

9.89

10.05

9.99

Formatering

1. Markera värdena (om de redan finns i ett Word-dokument), öppna Excel och klistra in

dem, eller skriv in dem direkt i Excel. Använd tekniken att ”dividera bort enheten”, dvs.

att få enhetslösa tal i tabellen genom att i överskriften skriva till exempel ”Volym/ml”,

”Koncentration/M”. Ordet ”ml” skulle annars ställa till det om det stod med i tabellens

celler.

2. Eftersom vi vill ha resultatet med två decimaler, skall vi sedan gå in under Format och

pricka för detta. Markera därför cellerna och klicka på Format-Celler (figur ). Gå till

fliken Tal. Där kan du ställa in hur många decimaler som skall användas. I exemplet (figur

) är antal decimaler redan inställt på 2; därför behöver man bara klicka OK sedan.

Uppgifter: Försök att ändra talet 9.98 till 9.983. Vad händer? Gå till Format-Tal-fliken

Tal igen och ändra antal decimaler till 3. Vad händer? Med Format-inställningen kan du

alltså snabbt avrunda tal eller få det önskade antalet nollor ”i ett nafs”.

Medelvärde

1. Du har alla värden inskrivna och formaterade och vill nu ha fram medelvärdet. Gå därför

till en tom ruta nedanför dina mätvärden och klicka på Infoga-Funktion (figur ).

2. Under Funktionskategorin Statistik hittar du många vanliga statistiska storheter (figur ).

Klicka på MEDEL (under rullningslist-fönstret syns nu också en förklaring av vald

funktion). Klicka på OK.

3. Nu öppnas ett fönster (figur )i vilket man kan definiera vilka celler som skall användas

för beräkning av medelvärdet. I fönstrets övre ruta (svart med pilmarkerad liten ruta till

höger) står nu platsen för de celler vilka kommer att användas för beräkning av

medelvärdet (här cell A2 till och med cell A8 – skrivs som ”A2:A8”; Datorn antar att det

är alla celler som innehåller siffror och som ligger ovanför den tomma rutan som skall

ingå i beräkningen om du inte anger något annat). Uppgift: Kontrollera att det stämmer –

vad finns i cell A2 t.o.m. A8?


___________________________________________________________________________

_______________


09/18/15

4. Kolla vad som händer då du klickar på den pilmarkerade lilla rutan (figur ): Det nyss

uppdykta förnstret har nu blivit mindre och du kan manuellt makera vilka celler som skall

användas för beräkningen. Vad händer då du markerar dem, och sedan klickar på den lilla

rutan igen?

5. Punkt 6 hade i detta fall inte behövt utföras – vi hade redan de önskade cellerna markerade

automatiskt. Klicka alltså på OK i fönstret som definierar cellerna (se punkt 5). (Notera att

du faktiskt redan nu kan se medelvärdet i detta fönster!) Medelvärdet blev…? Det

hamnade i den cell som vi valde under punkt 3.


___________________________________________________________________________

_______________


09/18/15

Median

1. Följ anvisningarna under Medelvärde, men under punkt 2 skall förstås MEDIAN väljas i

funktionslistan (figur ).

2. Under punkt 3 kommer datorn att föreslå alla ovanstående cellers tal, alltså inklusive det

redan beräknade medelvärdet. Det skall ju ej vara med, så fortsätt då med att göra som

under punkt 4 ovan: Klicka på den lilla rutan, markera endast värden som skall vara med

och klicka på OK. Uppgift: Vad blev medianen? Gör operationen manuellt och

kontrollera svaret! (Du kan kontrollera det med hjälp av Excel också: Kopiera över talen

till en intilliggande kolumn och gå in under Data-Sortera (figur ). Klicka sedan på OK i

det fönster som öppnas (figur ). Vilket resultat erhålls?)

Typvärde

1. Följ anvisningarna tills du hittar Funktion-Statistik-Typvärde och tryck på OK. Gå till den

lilla rutan för att markera önskade celler. Blev det något typvärde? Vad händer?

Standardavvikelse

Funktionslistan innehåller flera typer av standardavvikelser – STDAV, STDAVP, STDEVA,

STDEVPA. Om du skall inkludera hela populationen (alla mätvärden) i beräkningen, skall

STDAVP användas.

1. Gör enligt tidigare exempel. Välj Funktion-Statistik-STDAVP. Klicka på den lilla rutan

och markera cellerna följt av OK. Hur stor blev standardavvikelsen?

Övriga funktioner

Det finns många andra statistiska funktioner att tillgå, dock ej relativ standardavvikelse,

variationskoefficient och variationsvidd.

OBS! Denna funktion beräknar inte helt enligt labkompendiet, men felet blir i alla

fall väldigt litet. Man kan se det som att datorns version räknar för hand, som en

”kalkylator utan standardavvikelsefunktion”.

(Mer information: Se det som står under Hjälp-avsnittet genom att klicka på

”frågebubblan (figur )”och sedan ”Hjälp med denna funktion” följt av ”Hjälp med

vald funktion”. Du får då upp en sida om funktionen som kan skrivas ut med

Options-Print Topic(figur ).)


___________________________________________________________________________

_______________


09/18/15

4.2 Standardkurva

Här antages att laboranten har erhållit följande värden efter en spektrofotometrisk analys av

standardlösningar innehållande karoten (färgämne i bl.a. morötter):

Konc. -karoten/g ml-1 A452 / absorbansenheter

0.0 0.00

2.5 0.07

5.0 0.15

10.0 0.29

20.0 0.62

Hur kan man göra en standardkurva med hjälp av Excel?

1. Skriv in x-värden (koncentrationer) respektive y-värden (absorbanser) i Excel (figur ).

2. Markera alla tal som skall ha samma format för sig. Klicka sedan på Format-Celler-flik

Tal-rubrik Tal och ange antal decimaler (figur ). Här uttrycks koncentrationerna med en

decimal och absorbanserna med två decimaler; behåll denna skillnad i formatering.

3. Nu skall själva kurvan skapas. Detta görs enklast genom att du först markerar alla celler

som skall vara med i diagrammet och därefter klickar på diagramguiden (figur ).

4. Diagramguidens första fönster öppnas och här kan du ganska fritt välja typ av diagram.

Till standardkurvan passar diagramtypen Punkt bäst – detta alternativ markeras. Därefter

tar vi Undertyp ”Punkt. Jämför parvärden.” Vi skall först markera alla mätpunkter och

sedan se om de följer en rät linje genom origo, så som Lambert-Beers lag säger –

absorbans proportionell mot koncentration.

5. Klicka på ”Nästa” i fönstret Diagramtyp. Då öppnas fönstret ”Diagrammets källdata”

(figur ). I detta läge syns en ”snurrande streckad linje” kring de markerade cellerna –

dessa celler är vad som kallas för källdata, de värden som diagrammet skall ”jobba med”.

Under fliken ”Dataområde” syns alltså ett exempeldiagram och koordinater för alla celler

som skall vara med, och under fliken ”Serie” (figur ) syns vilka av cellerna som utgör x-

resp. y-värden. Dessa går att korrigera på samma sätt som tidigare. Under ”Serie” kan man

dessutom namnge diagrammet. Ser diagramexemplet bra ut, klicka på ”Nästa”.

6. Fönstret ”Diagramalternativ” (figur ): Under fliken ”Rubrik” kan du ge namn åt

diagrammet och dessa axlar, om detta inte redan är gjort med hjälp av cellmarkeringar i

det förra fönstret. Det går inte att formatera texten – symboler blir vanliga bokstäver och

nedsänkning/upphöjning syns ej i detta steg. Under fliken ”Axlar” ser du vilken typ av

axlar det är (värdeaxel eller kategoriaxel), under ”Stödlinjer” kan du avgöra huruvida det

skall vara några skalstreck i diagrammet, under ”Förklaring” anges seriens namn

(punkternas namn/förklaring) och under ”Dataettiketter” kan du göra så att etiketten (x-

värdet/x-kategorin) eller värdet (y-värdet) syns intill punkten. Om kurvan ser bra ut,

klickar vi på ”Nästa” igen.

7. Fönstret ”Diagrammets placering” (figur ). Här kan du välja att antingen lägga

diagrammet som nytt blad eller som ett objekt inuti aktuellt kalkylblad. Tryck på Slutför

då du har bestämt dig.

8. Nu har du på ett enkelt och snabbt sätt skapat ett diagram. Fönstret ”Diagram” ger dig

möjlighet att göra om formateringen för valda delar av diagrammet. Exempel: Formatera

diagramrubrik: Markera ”Diagramrubrik” i det lilla fönstret, sätt markören i rubriken som

nu är markerad och högerklicka. Då kommer ett litet hjälpfönster upp (figur ). Klicka på

”Formatera diagramrubrik…”. Du får då upp fönstret ”Formatera diagramrubrik” och kan


___________________________________________________________________________

_______________


09/18/15

då välja om du vill ha kantlinje runt rubriken, vilken bakgrundsfärg du i så fall skall ha,

vilket teckensnitt och vilken storlek som önskas samt huruvida texten skall lutas i

förhållande till horisontalläge.

9. Är du i ett läge där det inte finns något fönster märkt ”Diagram” kommer det ändå fram

om du sätter markören på det som skall formateras och högerklickar. Du kan också

vänsterklicka två gånger på objektet för att få fram formateringsrutan. Ett tredje sätt att

göra samma sak är att markera objektet (punkter, axelrubriker, förklaring etc) och sedan

gå in på rullmenyn ”Format” för att ordna detta.

10. Vill du flytta på axelrubriker eller diagramrubrik, kan du först markera och sedan ”dra” i

texten dit den skall vara. Själva ritytan (diagramytan), innanför axlarna, kan också

storleksförändras genom att markera och sedan dra i den till önskat format. Diagrammet i

sin helhet kan förstås också dras ut eller krympas ned efter att man markerat det.

11. Det behövs en linje som ansluter till punkterna i din standardkurva. Markera därför

punkterna i sig och högerklicka. Markera sedan ”Infoga trendlinje” i det nya hjälpfönstret

(figur ). Under fliken ”Typ” i det nya fönstret ”Lägg till trendlinje” kan du bestämma

vilken typ av linje det skall vara (linjär för en standardkurva, exponentiell för en

tillväxkurva osv.) och under fliken ”Alternativ” väljer du trendlinjens namn, om du vill ha

en ”prognos” (sällan aktuellt för standardkurva), om du vill ange skärning med y-axeln i

x=0, om du vill visa linjens ekvation eller dess R-kvadratvärde (Pearsons

korrelationskoefficient; skall vara nära 1 för god korrelation) i diagrammet. Exempel på

diagram med angiven ekvation och R-kvadratvärde finns i figur .

12. Utskrift: Markera själva diagrammet och klicka på Arkiv-Förhandsgranska för att se att

det blir som du har tänkt dig. ”Skriv ut…” finns sedan på en knapp i

förhandsgranskningsläget.

4.3 ”Talande illustrationer”

Antag nu att du har många spännande data, likt Statistiska Centralbyrån, i bågnande

kartonger, men att du söker ett sätt att illustrera dem för att de skall kunna få den

uppmärksamhet och det genomslag som kan behövas. Ett sätt är då att använda Excels

möjligheter att skapa ”talande illustrationer”. Nedan finns ett exempel som först visas i olika

diagramformer. Som jag också frågade inledningsvis skall vi nu fråga oss: Vilket

presentationssätt ger bäst känsla för proportioner? Vilket ger den snabbaste inlärningen?

Exempel1. Naturvårdsverket visar i en rapport (Nr 4135, 1993)jämförelser mellan halter av

olika metaller i havssediment – först först halter för klassificeringens skull och sedan

uppmätta halter i Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken. Titta på värdena – ger siffrorna i

sig samma information som diagram över dem?


___________________________________________________________________________

_______________


09/18/15

Nedan visas några diagram baserat på ovanstående tabells siffror. Diagram 1 visar värdena

”rakt upp och ner”, och där syns att de högsta värdena styr tabellens utseende – de lägsta

värdena verkar nästan vara nere på noll i jämförelse. För kadmium (Cd) blir det olyckligt med

aktuell koncentrationsskala – här skulle det vara bra med ett separat diagram enligt Diagram

2, så att man faktiskt kan göra en jämförelse mellan de förhållandevis låga, dock inte

försvinnande låga, uppmätta halterna och klassvärdena. I Diagram 3 blir det likaledes lättare

att få en överblick vad gäller de övriga metallerna. I Diagram 4 har man kunnat skilja klasser

från mätvärden och fått en bätttre överblick över de flesta metallernas halter genom att i

Excel-bladet föra in värdena för Effekter på raderna ovanför de uppmätta halterna (enligt

nedanstående) och sedan ange Diagramtyp-Anpassade- Linje-kolumn. Brytpunkterna för

Effekter visas utan sammanbindande linjer, så att de verkligen framstår som

”klassningsvärden” och ej mätvärden.

Zn Cu Cd Pb As

Eg. Östersjön 330

55 2 60 13

Bottenhavet 200

38 0.3 44 26

Bottenviken 139

43 0.6 40 107

Effekter: ”möjliga”

120

70 5 42 33

Effekter: ”troliga”

270

390

9 110

85

Tabell 5. Förslag till klassificeringar för havssediment (mg/g TS) enligt Long & Morgan

1990. Som jämförelse anges uppmätta halter i Östersjöns sediment. Jämförelsen tar ej

hänsyn till ev. skillnader i organiskt innehålll, då uppgifter saknas i dokumentet. (Anon

1991).

Zn Cu Cd Pb As

Effekter: ”möjliga” 120 70 5 42 33

Effekter: ”troliga” 270 390 9 110 85

Eg. Östersjön 330 55 2 60

13

Bottenhavet 200 38 0.3 44 26

Bottenviken 139 43 0.6 40 107


___________________________________________________________________________

_______________


09/18/15

Diagram 1. Stapeldiagram, linjär skala, ej hänsyn till inbördes haltområden för metallerna.

Diagram 2. Stapeldiagram, linjär skala, endast Cd i detta koncentrationsområde

Havssediment - metallinnehåll

0

50

100

150

200

250

300

350

400

450

Effe

kter

: ”m

öjlig

a”

Effe

kter

: ”tro

liga”

Eg.

Öster

sjön

Bot

tenh

avet

Bot

tenv

iken

Klasser&havsområden

Meta

llh

alt

mg

/g T

S

Zn

Cu

Cd

Pb

As

Cd i havssediment

0

12

3

45

6

7

89

10

Effekt

er: ”

möj

liga”

Effekt

er: ”

trolig

a”

Eg. Ö

ster

sjön

Botte

nhav

et

Botte

nviken

Klasser & havsområden

Me

tallh

alt

(m

g/g

TS

)


___________________________________________________________________________

_______________


09/18/15

Diagram 3. Kadmium borttaget. De övrigas värden är i samma storleksordning och här är det

lättare att jämföra dem alla.

Diagram 4. Genom att välja Diagramformatet Anpassat – Linje-kolumn har mätvärden kunnat

skiljas från klassningen. Man kan nu lättare jämföra metallhalterna med klassningsvärdena.

Havssediment - metallhalter

0

100

200

300

400

500

Effe

kte

r:

”mö

jliga

”

Effe

kte

r:

”tro

liga

”

Eg.

Öst

ers

jön

Bott

enh

ave

t

Bott

envik

en

Klasser & havsområden

me

tallh

alt

(m

g/g

TS

)

Zn

Cu

Pb

As

Havssediment - metallhalter

0

50

100

150

200

250

300

350

400

450

Zn Cu Pb As

Metaller

Meta

llk

onc

. (m

g/g

TS

)

Eg. Östersjön

Bottenhavet

Bottenviken

Effekter: ”möjliga”

Effekter: ”troliga”


___________________________________________________________________________

_______________


09/18/15

Exempel 2. I Storbritannien hade man 1993 uppskattat den årliga stråldos som en invånare

erhåller från olika källor enligt följande: (Efter O’Neill 1993). Vad säger siffrorna? Är det

något som förvånar? Hur skall man åskådliggöra dessa data – vilken diagramtyp?

Nu matar vi in dessa data i Excel. Fundera över: Hur skall kolumnerna se ut? Vilken

Källa Årlig stråldos

(mSv) (% av total

dos)

Naturliga källor

Rn-222 1.175 47

Rn-220 0.1 4

Mat/Dryck 0.3 12

Kosmisk stråln. 0.25

10

Byggnader, mark etc.

(icke-Rn-nuklider) 0.35 14

Summa naturliga källor 2.175 87

Antropogena källor

Medicinska

(Röntgenbilder, strålterapi) 0.3

12

Nedfall från bomb-tester 0.01 0.40

Diverse (rökdetektorer,

TV-skärmar, gamla lysande

klockor etc.) 0.01 0.40

Arbete 0.005 0.20

Kärnkraftsindustri 0.001 0.04

Summa antropogena källor 0.326 13.03

Totalt för alla källor 2.501 100

Årlig stråldos (mSv)

1.175

0.1

0.3 0.250.35 0.3

0.01 0.01 0.005 0.001

2.501

0

0.5

1

1.5

2

2.5

3

Rn-222

Rn-220

Mat/D

ryck

Kosm

isk stråln.

Byggnader, m

ark

etc.

Medicinska

Nedfall från bom

b-

tester

Diverse

Arbete

Kärnkraftsindustri

Sum

ma


___________________________________________________________________________

_______________


09/18/15

diagramtyp skall vi sedan välja?

Diagram 5. Ett enkelt stapeldiagram som baseras på kolumnen över stråldosen i mSv ovan.

Kanske önskas det mer överskådligt, att vi önskar se varje källas bidrag till totala stråldosen

på ett ännu bättre sätt? Då kan vi prova Cirkeldiagrammet:

Diagram 6. Cirkeldiagram. Datorn har på grundval av källans absoluta strålningsbidrag

beräknat procentuella andelar. ”Tårtbitarna” kan dock inte anges mer exakt än 1 %.

Kan vi dessutom jämföra detta med en enskild individs exponering, ett enskilt fall jämfört

med genomsnittet?

Ja, det går då bra att använda ett polärt diagram. Denna typ av diagram har bl.a. använts i

arbetsmiljösammanhang, efter klassning av en individs olika symtom/frånvaro av symtom i

arbetsmiljön-inomhusklimatet jämfört med riksgenomsnittet för en arbetstagare.

Årlig stråldos (O'Neill, UK, 1993)

procentuellt bidrag från olika källor

Rn-222

48%

Rn-220

4%

Mat/Dryck

12%

Kosmisk stråln.

10%


14%

Medicinska

12%

Nedfall från bomb-tester

0%

Diverse

0%

Arbete

0%

Kärnkraftsindustri

0%

Personlig relativt genomsnittlig årlig stråldos (mSv)

0

0.2

0.4

0.6

0.8

1

1.2

Rn-222

Rn-220

Mat/Dryck

Kosmisk stråln.


Medicinska

Nedfall från bomb-tester

Diverse

Arbete

Kärnkraftsindustri Person 1:s stråldos (mSv)

Årlig stråldos (mSv)


___________________________________________________________________________

_______________


09/18/15

Diagram 7. I ett polärt diagram kan en individs förhållande till genomsnittet med avseende på

många parametrar jämföras samtidigt.


___________________________________________________________________________

_______________


09/18/15

Fotnot/bra-att-veta angående rapportering av data

Det finns flera sätt att ange noggrannheten hos rapporterade data. Ett sätt är att ange

konfidensgräns (confidence limit) vid 90% eller 95% konfidensnivå (se figurer sidan 4 i

statistiksidorna). En annan metod är att ange absolut standardavvikelse eller

variationskoefficient för rapporterade data. Man bör i dessa sammanhang ange hur många

mätdata som har använts för beräkningarna för att den som läser skall få en god indikation av

hur pålitliga data egentligen är. En mindre tillfredsställande men vanligare indikator för

osäkerhet är den s.k. ”gällande siffror-konventionen”(significant figure convention).


___________________________________________________________________________

_______________


09/18/15

Figur . Formatering av celler.

Figur . Inställning av cellernas talformat.


___________________________________________________________________________

_______________


09/18/15

Figur . Infogande av en funktion, t.ex.

summa/medelvärde/median/typvärde/standardavvikelse.


___________________________________________________________________________

_______________


09/18/15

Figur . Beräkning av medelvärde med hjälp av funktionen MEDEL.


___________________________________________________________________________

_______________


09/18/15

Figur . Definition av vilka celler som skall användas för att bestämma medelvärdet.

Den lilla sidorutan (pilmarkerad) är klickbar så att man sedan kan definiera cellerna

genom att markera dem direkt där de finns i tabellkolumnen.

Figur . Det föregående fönstret har förminskats och du kan nu manuellt markera de

celler som skall vara med i beräkningen.


___________________________________________________________________________

_______________


09/18/15

Figur . Infogande av funktionen MEDIAN.

Figur . Utnyttjande av kommandot Sortera för att finna medianen i en talserie.


___________________________________________________________________________

_______________


09/18/15

Figur . Sortering av markerade cellers tal. Sortering sker alltid i stigande ordning om inget

annat anges.


___________________________________________________________________________

_______________


09/18/15

Figur . Klicka på ”frågebubblan” för att få veta mer om olika funktioner. Då dyker

Assistent Gem upp till höger. Klicka på ”hjälp med denna funktion”.


___________________________________________________________________________

_______________


09/18/15

Figur . Hjälp för funktionen STDAVP. Denna textruta kan skrivas ut med hjälp av

Options-Print Topic.


___________________________________________________________________________

_______________


09/18/15

Figur . Inmatning av tal för konstruktion av standardkurva. Talen har ännu inte

formaterats i sin respektive kolumn.

Figur . Formatering av tal. Antal decimaler anges i den lilla rutan försedd med rullist

överst till höger i det framtagna fönstret.


___________________________________________________________________________

_______________


09/18/15

Figur . Diagramguiden öppnas (se pilen) efter markering av celler som skall vara med

i diagrammet. Standardkurvan kräver ett punktdiagram – markera Punkt under

Diagramtyp.


___________________________________________________________________________

_______________


09/18/15

Figur . Efter Diagramtyp bestäms/kontrolleras vilka data som utgör diagrammets s.k.

källdata. Lägg märke till att markeringen av cellerna kan korrigeras nu om den blivit fel –

klicka på den lilla rutan till höger vid det markerade fältet efter ”Dataområde:”, så kan du

markera om.

Figur . Under fliken ”Serie” kan du kontrollera att diagrammet får önskat utseende.


___________________________________________________________________________

_______________


09/18/15


___________________________________________________________________________

_______________


09/18/15

Figur . Fönstret Diagramalternativ: Diagrammet och dess axlar får sin benämning, axlarnas


___________________________________________________________________________

_______________


09/18/15

layout styrs mm.

Figur . Exempel på Dataetiketter, dvs. att punktens x- eller y-värde syns intill

densamma.


___________________________________________________________________________

_______________


09/18/15

Figur . Diagrammets placering.


___________________________________________________________________________

_______________


09/18/15

Figur . Ett färdigt Excel-diagram. Med hjälp av det lilla hjälpfönstret ”Diagram” kan

du ändra formatering för olika komponenter i diagrammet.


___________________________________________________________________________

_______________


09/18/15

Figur . Formatering av diagramrubrik.

Figur . Infogande av trendlinje i punktdiagram.


___________________________________________________________________________

_______________


09/18/15

Figur . Excel-diagram i punktform med trendlinje. Trendlinjens ekvation samt R-

kvadratvärde visas i

diagrammet.


___________________________________________________________________________

_______________


09/18/15

5. Slutord: Gå vidare med Excel och andra program

För den vane användaren finns det förstås ännu mer att hämta från Excel. Många statistiska

operationer, t.ex. hypotesprövning och icke-linjär regression, går att utföra med hjälp av

programmet. Det går att driva utformning av diagram och tabeller väldigt långt för den som

vill ha ett professionellt utseende i sin presentation. Det går att skapa och använda makron

(ihopslagen grupp av kommandon) liksom i Word mm mm. Glöm inte möjligheten att flytta

data och texter mellan Word och Excel och även andra program.

Det finns dock begränsningar för Excel vad gäller tillämpningar inom naturvetenskap. Då kan

det vara bra att känna till några andra program som kan göra mer inom detta område:

SPSS for Windows – statistik

Graph Pad Prism – grafer, diagram, statistik?

FileMaker Pro – databaser

MATLAB – grafer, statistik, tekniska beräkningar och presentationer

The Unscrambler – regressionsanalys, försöksplanering

ISIS Draw – kemiska formler

Chime – kemiska formler

Chem Draw – kemiska formler, databassökning, QSAR (struktur-aktivitetssamband)mm

I de allra flesta fall finns det gratis- och/eller demoversioner att prova, så man behöver

verkligen inte ”köpa grisen i säcken”!


___________________________________________________________________________

_______________


09/18/15

REFERENSER

1. Notter M (Red.) Metallerna och miljön. Solna: Naturvårdsverket, 1993; Naturvårdsverket

Rapport 4135. (Miljön i Sverige – tillstånd och trender (MIST).

2. O’Neill P. Environmental Chemistry. 2nd ed. London: Chapman & Hall, 1993.

3. Microsoft® Hjälp. (hjälpprogram till Microsoft® Excel 97, version SR-1). [dataprogram].

Kista: Microsoft AB, 1985-1997.

Education

Excel och kemi 010706