Upload
iva1919
View
291
Download
1
Embed Size (px)
Citation preview
Prins Daniel Fellowship
ENERGI – MÖJLIGHETER OCH
DILEMMAN
Energisystemet -
historik, nuläge, och framtidsscenarier
24 nov 2014
Prins Daniel FellowshipMÄNSKLIGHETENS TIO STÖRSTA
UTMANINGAR
1. Energi
2. Vatten
3. Mat
4. Miljö
5. Fattigdom
6. Terrorism och krig
7. Sjukdomar
8. Utbildning
9. Demokrati
10. Befolkningsfrågor
Enligt Richard Smalley, Nobelpristagare i kemi
1996
ENERGISYSTEMET• Primära källor – Olja, vattenkraft, etc.
• Omvandling/förädling* – Raffinering av råolja
till bensin eller vatten i dammar till elelktricitet
• Överföring* – Elnät, pipelines, oljefartyg
• Lagring* – Vattendammar, oljecisterner,
kärnbränsle, batterier, fossilt, biobränsle
• Användning – Transporter, industri,
uppvärmning, hushåll
• Reglering* – lagar, avgifter,
skatter,subventioner,…. -> Fabian
* Effektivisering och besparing kan ingå i alla led
Tillförsel av energi sker från primära
energikällor, som via energibärare
möjliggör energianvändning inom
industri, bostäder och transporter.
Förluster
Elproduktionen i
Sverige varierar
med årstiderna.
Vattenkraft och
kärnkraft står för
merparten av
landets
elproduktion.
El står för ca:
140 TWh per år,
eller ca; ¼ - del
av hela energi-
produktionen.
Prins Daniel Fellowship
45%
45%
7% 3%
Försäljning
Vattenkraft
Kärnkraft
Kraftvärme
Vind
Eltillförseln i Sverige (2009)
Prins Daniel Fellowship
45%
45%
7% 3%
Försäljning
Vattenkraft
Kärnkraft
Kraftvärme
Vind
Eltillförseln i Sverige (2009)
http://www.energinyheter.se/2014/11/
produktionskostnaden-f-r-el-fr-n-vind-och-vattenkraft-
billigast
FÖRÄNDRINGAR I TOTAL
ENERGITILLFÖRSEL
SEDAN 1970-talet
• Energibehovet har ökat med 30%
• Kärnkraft har tillkommit
• Biobränslen har ökat
• Vattenkraft har ökat
• Vindkraft har ökat
• Andelen och absolutmängden
fossila bränslen har minskat
avsevärt
Prins Daniel Fellowship
HUR ANVÄNDS
ENERGI?
4% 11%
25%28%
32%Jordbruk
Service
Hushåll
Industri
Transporter
Energianvändning per sektor inom EU (2007)
Prins Daniel FellowshipEltillförseln i USA respektive Frankrike (2009)
7%
20%
4%23%
45%
1% 11%
78%
1%
4%4% 2%
Vattenkraft
Kärnkraft
Annat förnybartinkl. vind
Kol
Gas
Annat fossiltUSA FRANKRIKE
Sedan 1970-talet har
den globala energi-
användningen i stort
sett fördubblats.
Ungefär 80% av
jordens primära
energiförsörjning utgörs
av fossila bränslen.
Prins Daniel Fellowship
FOSSILBEROENDET I VÄRLDEN ÄR
ENORMT
Energisituationen i Sverige är alltså radikalt
annorlunda än i världen totalt sett
Scenarior
för redan
kända,
nyligen
upptäckta
och ännu
ej funna
olje- och
gaskällor.
(2009) Källa: IEA
På medellång sikt tar gas
oljans plats.
På längre sikt är det kolet
som tar oljans plats som
främsta energikälla.
Men även för dessa källor
finns en peak.
VEM HAR
KOL?
USA,
Ryssland och
Kina har rika
kolfyndigheter
27
17
13
109
5
19
0,0
7,5
15,0
22,5
30,0
Källa: Tim Appenzeller, National Geographic Magazine
ENERGIEFFEKTIVISERING Att spara och effektivisera fungerar oavsett
var energin kommer ifrån; besparings-
potentialen är stor på kort och lång sikt.Detta är den insats som ger störst effekt på
< 10 års sikt.
Bostäder –
gamla och nya
Industriell
produktion
Transporter
och resande
Jordbruk och
matproduktion
Global
uppvärmning -
en global
utmaning.
Andelen
koldioxid i
atmosfären
ökar ->
ökande
temperatur.
Men skilj på
klimat och
väder!
Tekniker för
att minska
utsläppen av
koldioxid är
under
utveckling.
Lagring av
CO2 kan
dock också
medföra
risker.
Energianvändning per person och år
Nordamerika 48 674 kWh
Europa 28 439 kWh
Mellanöstern 22 727 kWh
Kina 12 033 kWh
Latinamerika 11 041 kWh
Afrika 5 720 kWh
Indien 4 158 kWh
Samband mellan
energianvändning
och tillväxt
Generellt kan man säga
att energianvändningen
per person ökar i takt
med att BNP ökar
På senare tid har
trenden brutits
Sol-el
Kärnkraft (fission)?
Fusion?Vatten, Vind
Biomassa
Energisystemet just nu - en blandning av
(ökande andel) förnybar och (minskande
andel) ändlig energi
27
17
13
109
5
19
0,0
7,5
15,0
22,5
30,0
US Russia China India Aust. S. Africa Others
Peak oil och peak
gas har passerats
om 30 - 60 år.
Peak coal kommer
mycket senare.
Kol
Fossilt ca: 80 %
Djup geotermisk energi
Solvärme
Artificell
fotosyntes
OLJAN
MINSKAR
KOLET ÖKAR
FÖRNYBART
TAR PLATS
Källa:
www.paulchefurka.ca/WEAP2/
Energy_GDP_2050.html
3% 8%
25
%
24
%
40
%
USA
7%13
%
44
%
11
%
12
%
13
% 8% 1%
77
%
1%9%
6% 1%
56
%
9%
28
%
10
% 1%
75
%
3%
6%5%
USA 2006
USA 2050
KiNA 2006
KINA 2050
INDIEN 2006
INDIEN 2050
VATTENKRAFT
KÄRNKRAFT
KOL
GAS
OLJA
FÖRNYBART
OBS – dessa ritades
För 3 år sedan
Fracking ändrar scenarierna
VÄRLDENS
ENERGIMIX
LÅNGT I
FRAMTIDEN
Sol
Geotermisk energi
Biobränslen
Vind och våg
Tidvatten
Fusion?
I Tyskland
produceras
i
genomsnitt
15% av all
el från sol
(ca. 5 %)
och vind
(ca. 10%).
Vissa dagar
60 %
Källa: Prof Robert Schlögl, Fritz
Haber Institut der Max Planck
Gesellschaft.
”Energiwende”
Ökar vind och sol
Stänger Kärnkraft
Minskar kolkraft
B Kasemo
Uthålliga energikällor
• Kärnenergi
• Geotermisk
• Gravitation
Solenergi
• Vattenkraft
• Vind, våg, havsströmmar
• Biomassa
• Solel (solceller)
• Termisk solenergi
• Artificiell fotosyntes (e.g. H2)
• Ångturbiner
– ……………
• Sol
Marknadsandel – sol; < 0.1 %
Utveckling av
solcellsteknik
• Av kristallint kisel ca 20 %
• Av amorft och pc kisel ca 15-18 %
• Tunnfilmssolceller ca 15-18 %
• Grätzelsolceller ca 10 %
• Plastsolceller < 10 %
• .........................
11 TWh/decemberdag från solceller (160 x 160 km2)
124 TWh dammkapacitet i Norden
Max 11 TWh/d i Europa
Vattenkraft
i Sverige
www.kuhlins.com
HVDC: 3% förlust/1000 km
Bengt Kasemo
TERMISK SOLEL
Solens ljus används till att koka vatten till
ånga med temperatur på över 300 grader.
Med denna ånga drivs en ångturbin kopplad till
en generator som genererar el.
Solel är på
väg att bli
konkurrens-
kraftig i
förhållande
till annan
elproduktion
Källa: Sci American
Solkraft
och
vindkraft
bidrar till
förnybar
energi i
Europa
Källa: JRC PV Status report (2011), Ispra
EKONOMISKA STYRMEDELElcertifikat är ett sätt att med styrmedel
påverka lönsamheten för olika
energilösningar.
EKONOMISKA STYRMEDELElcertifikat är ett sätt att med styrmedel
påverka lönsamheten för olika
energilösningar.
EKONOMISKA STYRMEDELElcertifikat är ett sätt att med styrmedel
påverka lönsamheten för olika
energilösningar.
Utsläppsrätter, CO2 och andra växthusgaser
CO2 utsläpp regleras med utsläppsrätter. Organisationer
kan köpa och sälja utsläppsrätter. Om priset är tillräckligt
högt per utsläppsrätt kan det leda till att företag i stället för
att köpa utsläppsrätter hellre investerar i minskade utsläpp.
I Europa är kostnaden idag ner mot 5€ ton koldioxid
SUMMERING• Världen är kraftigt beroende av fossil energi.
• Omställning sker mot förnybar energi, men det tar lång tid.
• Kolanvändning (och gas) kommer att öka.
• Kol och/eller kärnkraft erbjuder “brygglösningar” till förnybar energi.
• “Rent kol” är en teknisk realitet (CCS) men utgör också en risk.
• Växthuseffekten är en stor utmaning.
• Energieffektivisering är den kraftfullaste åtgärden på kort sikt.
• Bioenergi är en kraftfull förnybar komponent men konkurrent till mat.
• Solenergi kan lösa stor del av energiförsörjningen på lång sikt.
• Geotermisk energi (ofta djupare än 10 km) har stor potential.
Möjliga frågor att diskutera i skolan• Från vilka källor får olika länder i världen sin energi idag? Hur
ser det ut i Sverige?
• Vem “äger” olika energikällor?
• Hur länge räcker fossila källor och vad menas med “peak oil”?
• Hur (mycket) kan man spara, effektivisera?
• Vad används energin till (industri, transporter, boende,….)?
• Hur fördelas energin mellan olika länder och hur påverkas
levnadsstandarden.
• Hur mycket kostar det att producera energi (el, värme, kyla,
transporter….) från olika källor?
Möjliga frågor att diskutera i skolan• Vilka är de förnybara energikällorna och hur lång tid tar det att
utveckla dem?
• Hur mycket kan de bidra med och vad påverkar priset?
• Hur kan nationella och internationella styrmedel (skatter, lagar,
överenskommelser a la Kyoto,..) användas?
• Hur påverkor de förnybara källorna miljö, ekosystem, klimat?
• Vilka konflikter finns inbyggda i energisystemet?
Energi kontra mat? Miljö och ekosystem?
Klimat? Jämlik fördelning av resurser?
Energi som konfliktorsak - krig?
OBS! Energifrågor är intresseväckare för
naturvetenskap och teknik
Fusion
Strålning
Absorption
Solcell
Elektroner
Elektricitet
Värme
Energi NT
• Energisystemet – en plattform med obegränsademöjligheter och exempel att hitta vardagsförankradeexempel inom N och T (mobiltelefon, bil, hus,…).
• Energisystemet – täcker stora delar av begreppet“uthålligt samhälle” med en mångfald exempel inomN och T (och SO).
Bränsletank
&
Förbränningsmotor
Elbil
Batteri & El-motor
Fossilt bränsle
eller
Biobränsle
(bensin eller diesel)
Fotosyntes
Nu
(bio-
bränslen)
> 100 milj. år
sedan
(fossila
bränslen)
Atmosfär <-> Absorption, spridning,
Moln, gaser (N2, O2, CO2, O3,..), partiklar
Strålning
Elnät,
elledning
Sol-el
Solceller, solpaneler,
solkraftverk
Energi <-> NTFrån presentation vid FND 2014 i Karlstad 6 nov
Forskning i naturvetenskapernas didaktik
För att väcka elevernas intresse för NT-ämnen• Lägesenergi – vatten i kraftverksdammar
• Mekanisk energi, rörelseenergi – turbiner, vindkraftverk, bilar,…
• Kemisk energi – bränslen
• Strålningsenergi – solstrålning
• Kärnfysik – kärnkrfatverk, fusion
• Gravitation – tidvatten
• Elektricitet – generator, solenergi,…
• Fotoner, elektroner – solceller, artificiell fotosyntes
• Energiomvandling
• …….
Kort om projektet
IVA-KVA projektet ”Aspekter på energi” omfattar bl.a.
• ”Energiboken”
• ”Fortbildningsdag i Energi” med tre “föreläsningar”
• Utveckling av “Klassrumsexperiment” (pågår)
Se
http://www.iva.se/energiboken
http://www.iva.se/nyheter/energi-mojligheter-och-dilemman/
www.kva.se
IVA-KVA projektet Aspekter på Energi och
Energiboken - historik• Startade 2005 – ta fram en “enkel” (gymnasienivå) bok,
Energiboken, om energi och energisystemet som var faktakorrekt
och vetenskapligt grundad, och problematiserade de svåra och
komplexa frågorna.
• Målgrupper – lärare, elever, media, beslutsfattare, allmänhet,…
• Lansering 2007, 10.000. Idag >50 000 ex. (Distribueras av Utbudet)
• Fann att lärare var den stora beställargruppen – beslöt utveckla en
Fortbildningsdag för lärare.
• Fortbildningsdagen genomförs i samarbete med FSSC – Föreningen
Svenska Science Centers. Tidigare ca 10 st. Hösten 2014, 5 st.
– Lund, Karlstad, Luleå, Göteborg, Jönköping