8
Betygsutveckling i grundskolan läsåren 1997/98-2012/13 I följande diagram visas genomsnittligt meritvärde, betygfördelning i ämnena matematik respektive idrott och hälsa samt andel behöriga till gymnasieskolan för eleverna i årskurs 9.

Betygsutveckling i grundskolan 1998 - 2013

Embed Size (px)

DESCRIPTION

I den här presentationen visas betygsutvecklingen i grundskolan mellan 1998 - 2013. Framtill och med att nya läroplaner infördes 2011 så sattes mål- och kunskapsrelaterade betyg. I grundskolan fanns tre olika betyg: G (Godkänt), VG (Väl godkänt) och MVG (Mycket väl godkänt). I dag så sätts betyg utifrån en skala med fem godkända betyg, från E till A. A är högsta godkända betyg och E betecknar godkända kunskaper. För icke godkända kunskaper sätts betyget F. En elev som inte deltagit i undervisningen kan få streck. Streck är inte ett betyg. Figurerna visar genomsnittligt meritvärde, betygfördelning i ämnena matematik respektive idrott och hälsa samt andel behöriga till gymnasieskolan för eleverna i årskurs 9.

Citation preview

Page 1: Betygsutveckling i grundskolan 1998 - 2013

Betygsutveckling i grundskolan läsåren 1997/98-2012/13

I följande diagram visas genomsnittligt

meritvärde, betygfördelning i ämnena matematik

respektive idrott och hälsa samt andel behöriga till

gymnasieskolan för eleverna i årskurs 9.

Page 2: Betygsutveckling i grundskolan 1998 - 2013

Fakta

Våren 2013 fick eleverna i årskurs 9 för första gången slutbetyg enligt den

nya betygsskalan, A-F samt underlag saknas (-). Meritvärdet beräknas som

summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg.

Betygsteget F ger 0 poäng, E 10 poäng, D 12,5 poäng, C 15 poäng, B ger

17,5 och A 20 poäng. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för elever som

fått lägst betyget E i ett ämne. Det högsta möjliga meritvärdet är 320 poäng

och det lägsta är 10 poäng.

I tidsserien för ämnena matematik och hälsa och idrott visas andelarna för

respektive betygssteg. För läsåret 2012/13 har det skett ett trendbrott i och med

den nya betygsskalan. Det går inte jämföra respektive betyg G/VG/MVG med

respektive betygen A-F. Det som går att jämföra är andelarna för respektive lägst

betyg G mot lägst betyg E. Vilket innebär att vi visar andelen som uppnått målen

i den tidigare betygsskalan, med andelen som uppnått kunskapskraven i den nya

betygsskalan.

Page 3: Betygsutveckling i grundskolan 1998 - 2013

Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9 totalt och per kön, läsåren 1997/98-2012/13

97/98 98/99 99/00 00/01 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13185

190

195

200

205

210

215

220

225

230

235

Totalt Flickor Pojkar

Poäng

Det genomsnittliga meritvärdet har ökat över tid och är 213,1 våren 2013. Flickor har högre meritvärde än pojkar.

Page 4: Betygsutveckling i grundskolan 1998 - 2013

Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9 totalt och per huvudman, läsåren 1997/98-2012/13

97/98 98/99 99/00 00/01 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13185

190

195

200

205

210

215

220

225

230

235

Totalt Fristående Kommun

Poäng

Det genomsnittliga meritvärdet har ökat över tid och är 213,1 våren 2013. Genomsnittet är högre i fristående skolor jämfört med kommunala.

Page 5: Betygsutveckling i grundskolan 1998 - 2013

Betygsfördelning (%) i ämnet matematik för elever i årskurs 9, läsåren 1997/98- 2012/13

97/98 98/99 99/00 00/01 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/130

10

20

30

40

50

60

70

Godkänd Väl Godkänd Mycket Väl Godkänd EUM A B

C D E F (-)

Andel (%)Utvecklingen över tid i ämnet matematik visar att störst andel elever har fått betyg G. Våren 2013 har motsvarande andel fått betyg E eller D. Andel elever som fick betyg MVG 2012 motsvarar andel elever med betyg A 2013.

Page 6: Betygsutveckling i grundskolan 1998 - 2013

Betygsfördelning (%) i ämnet idrott och hälsa för elever i årskurs 9, läsåren 1997/98-2012/13

97/98 98/99 99/00 00/01 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/130

10

20

30

40

50

60

70

Godkänd Väl Godkänd Mycket Väl Godkänd EUM A B

C D E F (-)

Andel (%) Utvecklingen över tid i ämnet idrott och hälsa visar att andel elever med betyg MVG har ökat och betyg G har minskat. Våren 2013 är respektive betyg A-E jämnt fördelat precis som betygen G/VG/MVG var föregående vår.

Page 7: Betygsutveckling i grundskolan 1998 - 2013

Fakta

För att vara behörig att söka till gymnasieskolan t.o.m. hösten 2010 ska eleverna ha godkänt betyg

i ämnena engelska, matematik och svenska alternativt svenska som andraspråk. Fr.o.m. hösten

2011 finns olika behörighetskrav beroende på yrkesförberedande program eller

högskoleförberedande program. Det innebär som tidigare att ha godkänt i engelska, matematik och

svenska alternativt svenska som andraspråk, samt ha godkänt betyg i ytterligare fem ämnen

(yrkesförbredande program) respektive nio ämnen (högskoleförberedande program).

I jämförelsen över tid används behörighet till yrkesprogram vilket är andelen elever som har

behörighet till något av gymnasieskolans program.

Page 8: Betygsutveckling i grundskolan 1998 - 2013

Andel (%) elever i årskurs 9 som är behöriga att söka till gymnasieskolan*), totalt och per kön läsåren 1997/98 - 2012/13

97/98 98/99 99/00 00/01 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/1380

82

84

86

88

90

92

94

96

98

100

*) Fr.o.m. läsåret 2010/11 avses i diagrammet behörighet till yrkesprogram

Behörig, totalt Behörig, flickor Behörig, pojkar

Yrk.behörig totalt Yrk.behörig flickor Yrk.behörig pojkar

Andel (%)Våren 2010, vilket var sista året med den tidigare gymnasiebehörigheten, var 88,2 procent behöriga att söka till gymnasieskolan. Våren 2013 var 87,6 procent behöriga att söka till något av gymnasieprogrammen.