Utredning av naturvärden
på fastigheten Partille 2:14
Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB
2
Ann Bertilsson, Jonas Örnborg & Tove Lawenius
Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB
www.biologiochmiljo.se
Rapport 2019:244
Framsida: Planerat område för bostäder på fastigheten Partille 2:14
Ansvarig handläggare: Ann Bertilsson
Fältarbete: Ann Bertilsson
GIS- arbete: Tove Lawenius
Sammanställning och rapportskrivning: Ann Bertilsson & Jonas Örnborg
Foto: Jonas Örnborg (upphovsrätt Örnborg Kyrkander)
Rapportgranskning: Jonas Örnborg
Uppdragsgivare: Partille kommun
Uppdragsgivarens ombud: Karin Lindblad Johansson
Utredning av naturvärden
på fastigheten Partille 2:14
Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB
3
Sammanfattning För att möjliggöra nya bostäder i ett flerbostadshus har Partille kommun föreslagit att ändra
detaljplanen för fastigheten Partille 2:14. Då planerat arbete innebär pålning i marken samt ytterligare
belysning i området har Länsstyrelsen önskat förtydligande i hur detta eventuellt kan tänkas påverka
närmiljön, framförallt Säveån som omfattas av Natura 2000 och riksintresse för naturvård. Örnborg
Kyrkander Biologi och Miljö AB har därför fått i uppdrag att göra en samlad bedömning av
hur ”Säveålaxen”, fåglar och fladdermöss påverkas av planerade åtgärder i området. Förslag på
lämpliga åtgärder för att undvika negativ påverkan av naturvärden i området med avseende på
byggnaden som ett fysiskt hinder, ljusregim och buller ska redovisas.
Arbetet baseras på litteraturstudier och utdrag från Artportalen och elfiskeregistret (SERS, 2019)samt
ett fältbesök som genomfördes den 10 april 2019.
Aktuellt område för planerad byggnation är redan idag starkt urbaniserat och påverkat av mänskliga
aktiviteter. På grund av detta innehar området idag generellt låga biologiska värden. De värden som
finns i området är knutna till Säveån och dess tillhörande kantzon norr om aktuellt område. Kantzonen
är dock sedan tidigare kraftigt påverkad av erosionsskydd, byggnationer och exploateringar.
Det finns inga kända påtagliga negativa konsekvenser på Säveålaxen av beskuggning orsakad av
planerad bebyggelse. Det är dock känt att Säveålaxen och övrig fauna gynnas av ökad beskuggning
från träd och annan vegetation i kantzonen. Säveålaxen, fladdermöss och fåglar finns framförallt i och
intill Säveån i området och kan påverkas negativt av ljusföroreningar. En åtgärd är därför att förbättra
kantzonen längs Säveån med buskar och träd vilket gynnar beskuggningen och fungerar som barriär
mot ljusföroreningar.
Riskerna med planerade åtgärder med pålning i området är framförallt lågfrekventa ljud som orsakar
stress och påverkar laxens beteendemönster negativt. Detta gäller framförallt beteendet att vandra i
vattendraget. Vibrationer som orsakar lågfrekventa ljud bör i möjligaste mån minimeras, exempelvis
genom tryckning. Åtgärder som orsakar lågfrekventa ljud i området bör genomföras dagtid och bör
inte ske under perioden april-november som är en känslig period i Säveålaxens livscykel.
Inom aktuellt område bedöms inte fladdermöss och fåglar påverkas påtagligt av planerad bebyggelse
som ett fysiskt hinder. Genomskinliga hörn på de inglasade loftgångarna av planerat bostadshus bör
dock undvikas samt spegelreflexglas för att undvika att fåglar ska kollidera med byggnaden. En åtgärd
kan också vara att markera glasrutorna på byggnaden om det skulle visa sig vara nödvändigt för att
undvika kollisioner av fåglar.
Utredning av naturvärden
på fastigheten Partille 2:14
Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB
4
Innehållsförteckning
Inledning .................................................................................................................................................. 5
Metod ...................................................................................................................................................... 5
Bakgrund och lokalisering ....................................................................................................................... 6
Samråd med länsstyrelsen ................................................................................................................... 7
Resultat .................................................................................................................................................... 7
Lax (Salmo salar) ................................................................................................................................ 7
Beskuggning .................................................................................................................................... 7
Belysning ......................................................................................................................................... 8
Ljud och vibrationer ........................................................................................................................ 9
Fladdermöss ...................................................................................................................................... 10
Belysning ....................................................................................................................................... 11
Fysiska hinder ................................................................................................................................ 12
Fåglar ................................................................................................................................................. 13
Belysning ....................................................................................................................................... 13
fysiska hinder ................................................................................................................................ 13
Diskussion ............................................................................................................................................. 15
Beskuggning och belysning ............................................................................................................... 15
Ljud och vibrationer .......................................................................................................................... 15
Fysiska hinder.................................................................................................................................... 15
Referenser .............................................................................................................................................. 16
Utredning av naturvärden
på fastigheten Partille 2:14
Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB
5
Inledning För att möjliggöra nya bostäder i ett flerbostadshus har Partille kommun föreslagit att ändra
detaljplanen för fastigheten Partille 2:14 (figur 1). Då planerat arbete innebär pålning i marken samt
ytterligare belysning i området har Länsstyrelsen önskat förtydligande i hur detta påverkar närmiljön,
framförallt Säveån som omfattas av Natura 2000 och riksintresse för naturvård. Örnborg Kyrkander
Biologi & Miljö AB har därför fått i uppdrag att göra en samlad bedömning av hur förändrad
beskuggning, belysning och buller vid byggnation kan komma att påverka ”Säveålaxen”. En
bedömning av konsekvenser av eventuell ökad belysning mot Säveån och konsekvenser av att
byggnaden kommer att utgöra ett fysiskt hinder för skyddade arter i området ska även göras, främst
med avseende på fåglar och fladdermöss. Förslag på lämpliga åtgärder för att undvika påverkan av
naturvärden i området med avseende på ljusregim och buller ska redovisas.
Metod Ett utdrag av fåglar och fladdermöss har gjorts i Artportalen för närområdet. Även ett utdrag i
elfiskeregistret (SERS, 2019) har gjorts för lax i området. Fältbesök har genomförts den 10 april 2019
i syfte att utröna eventuell påverkan på ”Säveålaxen”, fåglar samt fladdermöss i samband med
planerad ändring av detaljplanen för Partille 2:14.
Utredning av naturvärden
på fastigheten Partille 2:14
Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB
6
Bakgrund och lokalisering Fastigheten Partille 2:14 ligger inne i tätorten på adressen Gamla Kronvägen 68 bredvid Partille
gymnasium. Ett flerbostadshus planeras på fastigheten inom blåmarkerad ruta i figur 1.
Partille 2:14 ligger inom ett riksintresse för naturvård (3 kap Miljöbalken), NRO 14148 Säveån, Nääs,
Öjared, Aspen. Riksintresset består bland annat av värden kopplade till säveån som rinner strax norr
om fastigheten. Säveån norr om fastigheten är också ett Natura 2000-område (Säveån, nedre delen
SE0520183). Säveån utgör lek- och uppväxtområde för lax och havsöring. I Säveån finns en genetiskt
och värdefull laxstam, s.k. “Säveålaxen”. Säveån är därför utpekad som värdefullt vatten för fisk och
natur samt som särskilt värdefullt vatten för fisk. Syftet med Natura 2000-området är att bibehålla eller
återskapa gynnsam bevarandestatus för de naturtyper och arter som omfattas av EU:s fågeldirektiv
eller art- och habitatdirektiv. De naturtyper som berörs på aktuell vattendragssträcka norr om Partille
2:14 är 1106- Lax (Salmo salar), 1163- Stensimpa (Cottus gobio) och 3210- Större vattendrag. Säveån
omfattas även av strandskydd som är upphävd i området för aktuell detaljplan.
Figur 1. Den blå rutan markerar planerat område för utbyggnad och är under utredning (Partille kommun).
Utredning av naturvärden
på fastigheten Partille 2:14
Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB
7
Samråd med länsstyrelsen
Partille kommun har haft ett samråd med länsstyrelsen angående förslaget på ändring av detaljplanen
för Partille 2:14 m.fl. där länsstyrelsen har lämnat ett yttrande den 23 november 2018 (dnr 402-38423-
2018). Följande synpunkter från länsstyrelsens yttrande berör aktuell utredning:
”Av planbeskrivningen framgår att föreslagen byggnad ska grundläggas med pålning. Vid pålning
uppstår buller, som på grund av leran i marken har goda förutsättningar för att spridas till Säveån.
Buller i vatten kan utgöra en störning för vattenlevande organismer, bland annat Säveålax.
Planbeskrivningen bör innehålla en redogörelse för omfattningen av störningen, risk för att detta
uppstår och hur detta ska minimeras i genomförandeskedet.”
”En bedömning av konsekvenser för skyddade arter främst fåglar och fladdermöss behöver göras. I
bedömningen behöver konsekvenser av eventuell ökad belysning mot Säveåns beaktas samt
konsekvenser av att byggnaden kommer att utgöra ett fysiskt hinder för fåglar och fladdermöss.”
”Om byggnaden medför förändrad belysning och beskuggning i Säveån behövs en kvalificerad
bedömning om det påverkar laxen.”
Resultat
Lax (Salmo salar)
Lax finns inrapporterad i elfiskeregistret (SERS)
2017, 1,5 km uppströms aktuellt område.
Säveålaxen förväntas även förekomma inom
aktuellt område även om aktuell del av Säveån
knappast hyser några lekbottnar för arten. Säveån
utgör lek- och uppväxtområde för Säveålax som
är en genetiskt värdefull och unik laxstam.
Säveålaxen är skyddad i EU:s art och
habitatdirektiv och omfattas även i aktuellt
område av flera olika områdesskydd (se vidare
under rubriken ”Bakgrundsinformation”).
BESKUGGNING
Beskuggning är i många fall positivt för fisk i
vattendrag och träd och buskar i strandzonen
Figur 2. Kantzonen längs med Säveån norr om planerad
bebyggelse på fastigheten Partille 2:14. Vegetationen i
idag är relativt gles och påverkad av genomförda
erosionsåtgärder.
Utredning av naturvärden
på fastigheten Partille 2:14
Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB
8
längs vattendrag är därför viktigt. Beskuggning dämpar temperaturväxlingar i vattnet sommartid vilket
är viktigt för många insekter men även fisk samt att beskuggning kan förhindra igenväxning.
Beskuggningen har dock störst betydelse för mindre vattendrag. Men förutom beskuggning har träd
och buskar i strandzonen en viktig roll för den biologiska mångfalden, markkemiska processer och
stabiliteten i strandkanten. Träd och vegetation i kantzonen förhindrar även slamtransporter och bidrar
med död ved i vattendraget. I bevarandeplanen för N2000 Säveån anges att det är av stor vikt med
ekologiska funktionella kantzoner längs med Säveån. Vid fältbesöket noterades att viss nyplantering
av buskar och träd gjorts i kantzonen i samband med genomförda ersosionsåtgärder, dock är befintlig
kantzon tämligen gles och trädfattig. Enligt den solstudie som genomförts av kommunen från planerad
bebyggelse kan beskuggning av Säveån till viss del ske från planerad bebyggelse under vintersolstånd.
Några studier på hur beskuggning från byggnader kan påverka den biologiska mångfalden i vattendrag
har dock inte hittats till denna studie men effekten av den tillkommande marginella beskuggningen
som den nytillkomna planerade byggnaden tillför bedöms som försumbar och den kommer även avta i
takt med att kantzonen tillåts utvecklas med fler och större träd.
Åtgärder
Det är av stor vikt att kantzonen lämnas relativt orörd för att släppa upp vegetationen och undvika
röjning då den är av positiv betydelse för Säveålaxen och övrig fauna i Säveån.
BELYSNING
Fiskar är generellt känsliga för ljus. Benfiskars ögon består av tappar och stavar där tapparna reagerar
på starkt ljus och stavarna på låga ljusstyrkor precis som hos människan. Fiskarnas viktiga beteenden
som födosök, stim och vandring är beroende av ljusintensiteten. Fiskar kan reagera på belysning på två
olika sätt, de kan reagera på själva ljuset men också på effekten av ljuset. Reaktionerna på belysning
varierar beroende på fiskart och flera olika faktorer. Fiskar reagerar starkare för vissa våglängder,
fiskar i vattendrag reagerar främst mot rött och gult ljus eftersom dessa är vanligare i den typen av
miljö. Forskning visar att fisk kan bli desorienterade av både direkta och indirekta ljusföroreningar
vilket på sikt kan medföra en ökad dödlighet och försämrad kondition hos fisken (Longcore and Rich,
2013). Det är väl känt hur ljus påverkar fiskars beteende men hur den biologiska klockan och andra
biologiska funktioner påverkas behöver dock undersökas mer (Jakobi, 2011).
Snabba förändringar av ljusintensitet påverkar fisken
Onaturliga och snabba förändringar av ljuset i omgivningen kan störa fiskens normala
beteendemönster. Ljuset bidrar också till att predatorer lättare upptäcker exempelvis smolt. Detta kan
resultera i en ökad mortalitet (Longcore and Rich, 2013). Exempelvis finns en studie som visar att
vägbelysning påverkar och stör spridningen av laxyngel vilket har en negativ påverkan på fiskens
välmående och överlevnad (Bui et al., 2013; Riley et al., 2015, 2013).
Utredning av naturvärden
på fastigheten Partille 2:14
Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB
9
Ljus påverkar fiskens mörkeranpassade beteenden
Ljusföroreningar kan orsaka förlorade möjligheter för laxen till mörkeranpassade beteenden som
födosökande och migrerande. Ljusföroreningar kan fördröja eller stoppa vandring av fisk. Lax vandrar
ofta på natten och ljusföroreningar kan störa förflyttningen samt att predationstrycket ökar på fisken
vilket minskar antalet lyckade migranter. Havsöring har visat sig bli aktiv endast under 0,5 lux. Om
ljuset överskrids av omkringliggande konstgjord belysning har man sett att detta minskar
möjligheterna för ett fritidsfiske på havsöring då de blir inaktiva (Longcore and Rich, 2013).
Fisk både undviker och attraheras av ljus
Studier visar på att fisk kan både undvika vissa ljus och attraheras av andra ljus. Fisken undviker
stroboskopiskt ljus som ofta används i Xenon-lampor. Dessa används bland annat för att undvika att
laxungar går in i passager som kan vara farliga för dem. Vid kvicksilverlampor (med blått och vitt
ljus) har det istället noterats en högre fiskaktivitet (Jakobi, 2011). När ljusintensiteten i omgivningen
minskar har det konstaterats att laxungar attraheras av ljus från glödlampor (Longcore and Rich,
2013). I vissa fall undviker fisken först ljus för att sedan simma mot det efter tillvänjning (Jakobi,
2011).
Ljuset påverkar den biologiska mångfalden
Naturligt ljus varierar och skapar därmed olika nischer som är positivt för artrikedomen och
artsammansättningen i ett vattendrag. Ljusföroreningar som stör den naturliga variationen av ljus i
vattendraget är därmed ett hot mot den biologiska mångfalden (Longcore and Rich, 2013).
Åtgärder
Ljusföroreningar bör undvikas och begränsas i Säveån eftersom de har en negativ påverkan på
Säveålaxen. Idag finns dock redan befintlig belysning längs med cykelbanan och tennisbanan vid
Säveån i området som kan tänkas orsaka vissa ljusföroreningar i Säveån. Ytterligare ljusföroreningar
är dock inte att rekommendera utan snarare åtgärder för att minska dem. En lämplig åtgärd för att
motverka ljusföroreningar i Säveån är att förbättra kantzonen längs med Säveån med mer vegetation
samt att man undviker röjning och släpper upp nya träd och buskar då de fungerar som en barriär mot
ljuset.
LJUD OCH VIBRATIONER
Högt undervattensbuller och vibrationer kan i sämsta fall innebära fiskdöd och permanenta eller
tillfälliga hörselskador hos fisk. Risken på skada beror på avståndet mellan fisken och ljudkällan samt
på fiskart och ljudkällans energi. Studier visar en gräns på 229 dB som kan innebära fiskdöd (Källman,
2015). Fisk reagerar dock mer på partikelrörelser i vattnet och vibrationer än på själva ljudet som kan
stressa fisken och har en påverkan av fiskens beteendemönster. Studier visar på att laxen reagerar
endast på låga frekvensljud under 380 Hz (Hawkins and Johnstone, 2006). Ljud med 114 dB och 150
Utredning av naturvärden
på fastigheten Partille 2:14
Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB
10
Hz har ingen påverkan på smolt medan frekvensljud på 10 Hz påverkar smolt kraftigt negativt
(Knudsen et al., n.d.). Studier av infraljud under 20 Hz visar sig också störa fisken (Bui et al., 2013).
Exempel på hur fiskens beteendemönster kan störas är ett undvikande beteende, som att vandringen
för Säveålax kan blockeras. Även smoltens vandring ut till havet kan störas genom att de undviker att
simma vidare i vattendraget i områden som påverkas av vibrationer. Detta leder till en långsammare
tillväxt av smolt och ett ökat predationstryck (Källman, 2015).
I samband med anläggningsarbetena för Västlänken har ÅF i uppdrag av Trafikverket utrett ljudnivåer
från pålning och hur de påverkar laxfiskar i vattendrag (Källman, 2015). En studie genomfördes med
pålning 15 meter samt 120 meter från åkanten och ljud och vibrationer mättes i vattendraget. Högsta
uppmätta ljudtrycksnivån var 158 dB re 1µPa i vattendraget vilket inte innebär några dödliga nivåer
för fisk. Markvibrationerna från pålningen gav dock lågfrekvensvärden på 3 – 20 Hz vilket sannolikt
kan påverka fiskens beteendemönster negativt. Pålning 120 meter från vattendraget bedömdes inte
påverka fisken negativt i studien.
Åtgärder
Vid åtgärder som riskerar att orsaka låga frekvensljud under 380 Hz bör dessa utföras under perioder
som är mindre känslig för Säveålaxen eftersom den kan tänkas reagera negativt på vibrationerna.
Under våren, framförallt i maj månad vandrar laxsmolt ut från vattendragen till havet. Under perioden
april-maj kläcks också äggen. Återvandring av lax till vattendragen sker också under våren fram till
hösten beroende på ålder. I oktober påbörjas sedan leken. Åtgärder som orsakar buller och vibrationer
bör därför om möjligt undvikas under perioden april-november. Pålningsarbetet som kan innebära
vibrationer bör genomföras under dagtid då laxen är mindre känslig för negativ påverkan av
vibrationer. Låga frekvensljud under 20 Hz som når Säveån bör undvikas helt då de kan ha en kraftigt
negativ påverkan av laxsmolt. För att undvika vibrationer bör pålningen i första hand ske med
tryckning om detta är möjligt.
Fladdermöss
Det finns inga genomförda inventeringar av fladdermöss inom det aktuella området eller i närområdet.
Inga observationer har heller rapporterats in till Artportalen inom området. Däremot finns säkra
observationer från 2017 av arterna dvärgpipistrell, större brunfladdermus, vattenfladdermus och
nordfladdermus i Lerums kommun, alla i närheten av Säveån. Likaså, längre nedströms längs Säveån i
Göteborgs kommun genomfördes 2016 vid tre olika tillfällen (yngelperiod, migrations- och
parningssäsong) inventering av fladdermöss i direkt anslutning till SKF:s område vid Gamlestaden
(Eklöf and Rydell, 2017). Sammanställd artlista från denna inventering stämmer väl överens med vad
som påträffats i grannkommunen Lerum där påträffade arter utgörs av större brunfladdermus,
gråskimlig fladdermus, nordfladdermus, dvärgpipistrell, vattenfladdermus samt trollpipistrell.
Utredning av naturvärden
på fastigheten Partille 2:14
Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB
11
Trollpipistrell noterades bara i september och bedömdes utgöra en migrerande individ. Säveån har
bedömts utgöra en viktig transportled för fladdermöss, både vid migration men även för förflyttningar
mellan olika jaktmarker. Även om inga inventeringar genomförts vid det aktuella området kan på goda
grunder antas att artsammansättningen av fladdermöss samt utnyttjandet av området runt Säveån till
största delen liknar vad som noterats vid SKF:s område längre nedströms. Möjligheten är stor att
fladdermössen använder området kring Säveån som jakt- och transportområde. Det finns inga kända
viktiga boplatser och yngelkolonier i området sedan tidigare och bedömningen utifrån genomförda
fältbesök är att sådana saknas helt i området.
BELYSNING
Fladdermössen kan påverkas av artificiella ljuskällor men alla arter är inte lika känsliga. Generellt kan
de i Sverige förekommande fladdermössen delas in i fyra funktionella grupper där de skiljer sig åt
utifrån jaktteknik samt i vilken miljö de helst jagar i (nedanstående information är till största delen
hämtad från Eklöf and Rydell, 2017). Arter som kan tänkas förekomma i eller i anslutning till aktuellt
planområde (i enlighet med ovan) har markerats med fet text nedan.
a. De snabbaste flygarna bland fladdermössen håller till mest i öppen terräng eller i fria luften
ovanför trädtopparna. Dessa arter är inte lika känsliga för ljusföroreningar som andra arter och
vissa arter kan även dra nytta av artificiella ljuskällor i samband med jakt eftersom dessa
miljöer attraherar insekter. Till den här gruppen hör släktena Nyctalus (brunfladdermöss),
Vespertilio (gråskimlig fladdermus), Eptesicus (nord- och sydfladdermus) och Pipistrellus
(pipistreller). Generellt sett klarar sig dessa arter bra i det svenska landskapet, inklusive helt
eller delvis urbana miljöer.
b. Vattenfladdermus och dammfladdermus är två närbesläktade arter som är specialiserade på
insekter tätt över vattnet. Bägge arterna är känsliga för ljusföroreningar och jagar inte över
öppet vatten förrän det är mörkt. Områden upplysta med konstgjord belysning undviks därför i
stor utsträckning.
c. Mustasch- och tajgafladdermus och i viss mån kanske även barbastell jagar ofta i mindre
gläntor i skogen samt längs med stigar och vägar. Deras krav och levnadssätt liknar i mångt
och mycket arterna i den första kategorin förutom att de är mer skogslevande och därmed även
avsevärt mer känsliga för ljusföroreningar.
d. Den fjärde och sista kategorin har ett speciellt jaktsätt där de mer långsamt rör sig genom
terrängen där vissa arter även kan ryttla för att plocka byten från mark, grenar och blad. Deras
längre öron är en anpassning till denna jaktteknik då de mer passivt lyssnar efter ljud från sina
byten för att på så sätt kunna lokalisera dom. De arter som förekommer i denna kategori utgörs
av långöra, större musöra, fransfladdermus, och Bechsteins fladdermus. Dessa arter är även de
mest känsliga för ljusföroreningar och är även utpräglade skogslevande arter.
Utredning av naturvärden
på fastigheten Partille 2:14
Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB
12
Problemet med ljusföroreningar har främst uppmärksammats relativt nyligen för fladdermöss.
Exempelvis har i en ny studie kunnat påvisats att kolonier av långörade fladdermöss, som inte sällan
påträffas i vinden eller klocktornet på kyrkor, kraftigt minskar i antal i takt med att fasadbelysning på
kyrkor blivit allt mer populärt och mer utbrett. Tolkningen av fasadbelysningen är att fladdermössen
inte alls eller senare uppfattade att det blev mörkt och därmed mer eller mindre svalt ihjäl eftersom de
tillbringade längre tid i kyrktornet än var ute och jagade (Eklöf and Rydell, 2018).
Baserat på de arter som regelbundet kan antas förekomma längs med Säveån i anslutning till aktuellt
planområde är det i första hand vattenfladdermus (kategori b ovan) som uppvisar förhöjd känslighet
mot ljusföroreningar. Å andra sidan kan man även spekulera att artsammansättningen av fladdermöss
längs med hela Säveån helt eller delvis är ett resultat av befintlig urbanisering av strandområdet där
ljusföroreningar utgör en viktig begränsningsfaktor. Borttagandet av strandskogen längs med Säveåns
kantzoner tillsammans med redan idag befintliga gatlampor, fasadbelysningar etc. har sannolikt redan
tidigare lokalt lett till en utarmad fladdermusfauna i området. Den eventuella ytterligare påverkan från
det aktuella planområdet, utifrån de förutsättningar som finns, bedöms därför utgöra en minimal risk.
Åtgärder
Den bästa åtgärden som sannolikhet har störst positiv påverkan på fladdermöss längs med Säveån är
att tillse att kantzonen längs med Säveån tillåts växa upp med träd och buskage som effektivt skärmar
av eventuella ljusföroreningar. I dagsläget är kantzonen, både inom det aktuella planområdet men även
utanför, tämligen mager och särskilt så efter genomförda erosionsåtgärder (figur 2). Fler träd och
buskar längs med Säveån skulle inte bara gynna fladdermöss utan även biologisk mångfald i övrigt,
inkl. insekter som utgör födounderlaget för fladdermöss. Kantzonens möjlighet att breda ut sig i
området är mycket begränsad på grund av redan exploaterade områden i anslutning till Säveån. I de
områden som återstår är den bästa åtgärden för att gynna biologisk mångfald i och längs med Säveån
att tillåta kantzonenens träd och buskskikt att få breda ut sig och utvecklas till en strandskog. Denna
åtgärd gäller generellt för hela Säveån och inte bara i anslutning till aktuellt planområde. Eventuell
ytterligare belysning i nära anslutning till Säveån bör undvikas. I de fall det bedöms som nödvändigt
med belysning skall den placeras och utformas på sådant sätt att ljus inte når själva Säveån.
Exempelvis kan ljuskäglan skärmas av med spegelreflektorer så att endast områden som skall lysas
upp träffas av ljus, rörelsedetektorer kan användas som minimerar brinntiden (ex. för nödvändig
belysning över en gångbro) samt använda lampor som inte attraherar insekter onödigt mycket (Jakobi,
2011).
FYSISKA HINDER
I fråga om fysiskt hinder för fladdermöss är bedömningen att aktuellt område planlagt för bebyggelse
inte hyser några livsmiljöer viktiga för fladdermöss på grund av sedan tidigare urbanisering av
området. De områden i anslutning till aktuellt planområde som hyser värdefulla miljöer av vikt för
Utredning av naturvärden
på fastigheten Partille 2:14
Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB
13
fladdermöss utgörs av Säveån med tillhörande kantzoner. Inga byggnationer planeras göras i dessa
miljöer varför bedömningen är att planerad bebyggelse inte utgör något fysiskt hinder för fladdermöss
i området.
Fåglar
I bevarandeplanen för Natura 2000-området Säveån och Säveån nedre nämns fågelarterna
kungsfiskare, kungsfågel, mindre hackspett, nötkråka, gröngöling och törnskata som viktiga
naturvårdsarter för Natura 2000-området. Av dessa arter finns gröngöling och kungsfågel noterade i
området (ArtDatabanken, 2019). Både kungsfågel och gröngöling är dock att betrakta som
skogslevande fåglar och aktuellt planområde hyser vare sig träd eller andra miljöer av betydelse för
dessa bägge arter. Av övriga Natura 2000-arter knutna till Säveån finns inga egentliga förutsättningar
för dessa inom aktuellt planområde eller i anslutning till Säveån. På sikt, i och med en framtida
förbättrad kantzon längs Säveån på sträckan finns dock möjlighet att strandzonen kan tänkas komma
utgöra födosöks- och häckningsmiljöer med viss betydelse för mindre hackspett och ev. även
kungsfiskare (fr.a. som födosöksmiljö). I dagsläget bedöms aktuell del av Säveån med kantzon endast
ha betydelse som transportled mellan olika livsmiljöer för ovan nämnda arter.
BELYSNING
Fåglars känslighet för ljusföroreningar är tämligen dåligt undersökt ämne. Generellt kan dock antas att
miljöns lämplighet som häck, födosök- och vilområden ur vegetations- och födosynpunkt är avsevärt
mer betydelsefull än eventuell ljusstörning. Kraftigt artificiellt upplysta områden kan dock mycket väl
tänkas innebära att i övrigt lämpliga häckningsmiljöer försämras. Aktuellt planområde och eventuell
ytterligare ljussättning bedöms inte medföra viktiga miljöer får fåglars häckning eller andra livsmiljöer
försämras ytterligare i relation till vad som redan skett i området utifrån tidigare exploatering och
urbanisering i området. Ytterligare belysning mot Säveån kan dock vara negativt för fåglar. Avståndet
från planerad byggnad tillsammans med möjligheten att avskärma eventuell belysning monterad på
fastigheten medför bedömningen att eventuella ljusföroreningar ändå inte torde utgöra något egentligt
problem i det aktuella fallet.
Åtgärder
Precis som för fladdermöss bör ingen ytterligare ljussättning i planområdet som direkt påverkar
Säveån och dess närmaste kantzon sättas upp.
FYSISKA HINDER
Fatala kollisioner mellan fåglar och byggnader utgör ett generellt problem som på vissa ställen kan
vara mer accentuerat. Speciellt förrädiska är glas som speglar framförliggande naturmiljöer, liksom
glasade hörn i byggnader där fåglar ser miljön men inte glaset som ligger framför. Aktuell byggnad
avses på norrfasaden förses med inglasade loftgångar, vilket teoretiskt kan tänkas medföra ett problem
Utredning av naturvärden
på fastigheten Partille 2:14
Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB
14
med fågelkollisioner. Bedömningen utifrån aktuella förutsättningar är dock att det inte förväntas
medföra ett stort problem med ett stort antal fågelkollisioner av nedanstående angivna orsaker.
1. Omkringliggande miljöer är sedan tidigare urbaniserade och begränsat med naturmark och
miljöer lämpliga för fåglar, vilket innebär att förhållandevis få fåglar rör sig i området.
2. Säveån kan tänkas utgöra en mindre flyttfågelled (ledlinje i landskapet) men avståndet till
planerad bebyggelse och Säveåns orientering i väst-östlig riktning (vinkelrätt mot planerad
bebyggelse) innebär att det inte förväntas medföra någon allvarlig risk för migrerande fåglar
längs med Säveån.
Åtgärder
I samband med fortsatt projektering av byggnaden bör dock tillses att hörnen på de inglasade
loftgångarna inte är genomskinliga, vilket kan föranleda förbiflygande fåglar att ”gena” genom
dessa ”visuella tunnlar” i glasrutorna. Spegelreflexglas skall också undvikas för att minimera
reflektion av utanförliggande områden i glaset. Om det i efterhand mot förmodan konstateras att ett
oacceptabelt antal fåglar kolliderar och förolyckas går det att i efterhand markera glasytor med olika
markeringar för att göra dom synliga. Denna typ av markeringar behöver dock sitta tämligen tätt för att
göra nytta, där tumregeln är att ingen yta större än en ”handflata” bör finnas utan markering.
Exempelvis kunde ett nät av tejpmarkeringar kunna fylla en sådan funktion utan att kraftigt försämra
utsikten inifrån loftgången. Även andra glasdekorer finns att tillgå kommersiellt men dessa behöver
Figur 3. Inglasade loftgångar på planerad byggnads norrsida från Partille kommuns
samrådshandling 2018 (Dnr KS/2018:337).
Utredning av naturvärden
på fastigheten Partille 2:14
Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB
15
sättas upp tämligen tätt för att utgöra fullgod nytta. Frostade/etsade fönsterglas är en annan teknik som
avsevärt förbättrar synbarheten av glasytor för fåglar.
Diskussion Aktuellt område för planerad byggnation är redan idag starkt urbaniserat och påverkat av mänskliga
aktiviteter. Planerat område på fastigheten omges av flerbostadshus på östra, västra och södra sidan
om fastigheten. Norr om fastigheten finns en anlagd mindre tennisbana och en belyst cykelväg strax
innan Säveån som har en smal och gles kantzon som är påverkad av tidigare erosionsåtgärder. På
grund av detta innehar området idag låga biologiska värden. De värden som finns i området är knutna
till Säveån och dess kantzon norr om aktuellt område.
Beskuggning och belysning
Det finns inga kända påtagliga negativa konsekvenser på Säveålaxen av beskuggning orsakad av
planerad bebyggelse. Det är dock känt att Säveålaxen och övrig fauna gynnas av ökad beskuggning
från träd och annan vegetation i kantzonen.
Säveålaxen, fladdermöss och fåglar finns framförallt i och intill Säveån i området och kan påverkas
negativt av ljusföroreningar.
En åtgärd är därför att förbättra kantzonen längs Säveån med buskar och träd vilket gynnar
beskuggningen och fungerar som barriär mot ljusföroreningar.
Ljud och vibrationer
Riskerna med planerade åtgärder med pålning i området är framförallt lågfrekventa ljud som orsakar
stress och påverkar laxens beteendemönster negativt. Detta gäller framförallt beteendet att vandra i
vattendraget. Vibrationer som orsakar lågfrekventa ljud bör i möjligaste mån minimeras, exempelvis
genom tryckning. Åtgärder som orsakar lågfrekventa ljud i området bör genomföras dagtid och bör
inte ske under perioden april-november som är en känslig period i Säveålaxens livscykel.
Fysiska hinder
Inom aktuellt område bedöms inte fladdermöss och fåglar påverkas påtagligt av planerad bebyggelse
som ett fysiskt hinder. Genomskinliga hörn på de inglasade loftgångarna av planerat bostadshus bör
dock undvikas samt spegelreflexglas för att undvika att fåglar ska kollidera med byggnaden. En åtgärd
kan också vara att markera glasrutorna på byggnaden om det skulle visa sig vara nödvändigt för att
undvika kollisioner av fåglar.
Utredning av naturvärden
på fastigheten Partille 2:14
Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB
16
Referenser ArtDatabanken, 2019. Artportalen [WWW Document]. URL https://www.artportalen.se/
Bui, S., Oppedal, F., Korsøen, Ø.J., Sonny, D., Dempster, T., 2013. Group behavioural Responses of
Atlantic Salmon (Salmo salar L.) to Light, Infrasound and Sound Stimuli. PLOS ONE 8.
Eklöf, J., Rydell, J., 2018. Det dödliga ljuset. Forsk. Framsteg.
Eklöf, J., Rydell, J., 2017. Fladdermusinventering längs Säveån och i SKF-området, Gamlestaden,
Göteborgs stad. Göteborgs stad.
Hawkins, A.D., Johnstone, A.D.F., 2006. The hearing of the Atlantic Salmon, Salmo salar. J. Fish
Biol. 13, 655–673.
Jakobi, M., 2011. Vägbelysningens påverkan på djur och växter samt rekommendationer för val av
ljus. Göteborg.
Källman, M., 2015. Hydroakustik och markvibrationer- Mätning i och vid Säveån.
Knudsen, F.R., Enger, P.S., Sand, O., n.d. Avoidance responses to low frequency sound in
downstream migrating Atlantic salmon smolt, salmo salar. J. Fish Biol. 45, 227–233.
Longcore, T., Rich, C., 2013. Ecological consequences of artificial night lighting.
SERS, 2019. Svenskt ElfiskeRegiSter (SERS) Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Institutionen för
akvatiska resurser. [WWW Document]. URL http://www.slu.se/elfiskeregistret