Utredning av naturvärden på fastigheten Partille 2:14 · Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB 2 Ann Bertilsson, Jonas Örnborg & Tove Lawenius ... detaljplanen för fastigheten

Utredning av naturvärden

på fastigheten Partille 2:14



Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB

2

Ann Bertilsson, Jonas Örnborg & Tove Lawenius


www.biologiochmiljo.se

Rapport 2019:244

Framsida: Planerat område för bostäder på fastigheten Partille 2:14

Ansvarig handläggare: Ann Bertilsson

Fältarbete: Ann Bertilsson

GIS- arbete: Tove Lawenius

Sammanställning och rapportskrivning: Ann Bertilsson & Jonas Örnborg

Foto: Jonas Örnborg (upphovsrätt Örnborg Kyrkander)

Rapportgranskning: Jonas Örnborg

Uppdragsgivare: Partille kommun

Uppdragsgivarens ombud: Karin Lindblad Johansson

http://www.biologiochmiljo.se/




3

Sammanfattning För att möjliggöra nya bostäder i ett flerbostadshus har Partille kommun föreslagit att ändra

detaljplanen för fastigheten Partille 2:14. Då planerat arbete innebär pålning i marken samt ytterligare

belysning i området har Länsstyrelsen önskat förtydligande i hur detta eventuellt kan tänkas påverka

närmiljön, framförallt Säveån som omfattas av Natura 2000 och riksintresse för naturvård. Örnborg

Kyrkander Biologi och Miljö AB har därför fått i uppdrag att göra en samlad bedömning av

hur ”Säveålaxen”, fåglar och fladdermöss påverkas av planerade åtgärder i området. Förslag på

lämpliga åtgärder för att undvika negativ påverkan av naturvärden i området med avseende på

byggnaden som ett fysiskt hinder, ljusregim och buller ska redovisas.

Arbetet baseras på litteraturstudier och utdrag från Artportalen och elfiskeregistret (SERS, 2019)samt

ett fältbesök som genomfördes den 10 april 2019.

Aktuellt område för planerad byggnation är redan idag starkt urbaniserat och påverkat av mänskliga

aktiviteter. På grund av detta innehar området idag generellt låga biologiska värden. De värden som

finns i området är knutna till Säveån och dess tillhörande kantzon norr om aktuellt område. Kantzonen

är dock sedan tidigare kraftigt påverkad av erosionsskydd, byggnationer och exploateringar.

Det finns inga kända påtagliga negativa konsekvenser på Säveålaxen av beskuggning orsakad av

planerad bebyggelse. Det är dock känt att Säveålaxen och övrig fauna gynnas av ökad beskuggning

från träd och annan vegetation i kantzonen. Säveålaxen, fladdermöss och fåglar finns framförallt i och

intill Säveån i området och kan påverkas negativt av ljusföroreningar. En åtgärd är därför att förbättra

kantzonen längs Säveån med buskar och träd vilket gynnar beskuggningen och fungerar som barriär

mot ljusföroreningar.

Riskerna med planerade åtgärder med pålning i området är framförallt lågfrekventa ljud som orsakar

stress och påverkar laxens beteendemönster negativt. Detta gäller framförallt beteendet att vandra i

vattendraget. Vibrationer som orsakar lågfrekventa ljud bör i möjligaste mån minimeras, exempelvis

genom tryckning. Åtgärder som orsakar lågfrekventa ljud i området bör genomföras dagtid och bör

inte ske under perioden april-november som är en känslig period i Säveålaxens livscykel.

Inom aktuellt område bedöms inte fladdermöss och fåglar påverkas påtagligt av planerad bebyggelse

som ett fysiskt hinder. Genomskinliga hörn på de inglasade loftgångarna av planerat bostadshus bör

dock undvikas samt spegelreflexglas för att undvika att fåglar ska kollidera med byggnaden. En åtgärd

kan också vara att markera glasrutorna på byggnaden om det skulle visa sig vara nödvändigt för att

undvika kollisioner av fåglar.




4

Innehållsförteckning

Inledning .................................................................................................................................................. 5

Metod ...................................................................................................................................................... 5

Bakgrund och lokalisering ....................................................................................................................... 6

Samråd med länsstyrelsen ................................................................................................................... 7

Resultat .................................................................................................................................................... 7

Lax (Salmo salar) ................................................................................................................................ 7

Beskuggning .................................................................................................................................... 7

Belysning ......................................................................................................................................... 8

Ljud och vibrationer ........................................................................................................................ 9

Fladdermöss ...................................................................................................................................... 10

Belysning ....................................................................................................................................... 11

Fysiska hinder ................................................................................................................................ 12

Fåglar ................................................................................................................................................. 13

Belysning ....................................................................................................................................... 13

fysiska hinder ................................................................................................................................ 13

Diskussion ............................................................................................................................................. 15

Beskuggning och belysning ............................................................................................................... 15

Ljud och vibrationer .......................................................................................................................... 15

Fysiska hinder.................................................................................................................................... 15

Referenser .............................................................................................................................................. 16




5

Inledning För att möjliggöra nya bostäder i ett flerbostadshus har Partille kommun föreslagit att ändra

detaljplanen för fastigheten Partille 2:14 (figur 1). Då planerat arbete innebär pålning i marken samt

ytterligare belysning i området har Länsstyrelsen önskat förtydligande i hur detta påverkar närmiljön,

framförallt Säveån som omfattas av Natura 2000 och riksintresse för naturvård. Örnborg Kyrkander

Biologi & Miljö AB har därför fått i uppdrag att göra en samlad bedömning av hur förändrad

beskuggning, belysning och buller vid byggnation kan komma att påverka ”Säveålaxen”. En

bedömning av konsekvenser av eventuell ökad belysning mot Säveån och konsekvenser av att

byggnaden kommer att utgöra ett fysiskt hinder för skyddade arter i området ska även göras, främst

med avseende på fåglar och fladdermöss. Förslag på lämpliga åtgärder för att undvika påverkan av

naturvärden i området med avseende på ljusregim och buller ska redovisas.

Metod Ett utdrag av fåglar och fladdermöss har gjorts i Artportalen för närområdet. Även ett utdrag i

elfiskeregistret (SERS, 2019) har gjorts för lax i området. Fältbesök har genomförts den 10 april 2019

i syfte att utröna eventuell påverkan på ”Säveålaxen”, fåglar samt fladdermöss i samband med

planerad ändring av detaljplanen för Partille 2:14.




6

Bakgrund och lokalisering Fastigheten Partille 2:14 ligger inne i tätorten på adressen Gamla Kronvägen 68 bredvid Partille

gymnasium. Ett flerbostadshus planeras på fastigheten inom blåmarkerad ruta i figur 1.

Partille 2:14 ligger inom ett riksintresse för naturvård (3 kap Miljöbalken), NRO 14148 Säveån, Nääs,

Öjared, Aspen. Riksintresset består bland annat av värden kopplade till säveån som rinner strax norr

om fastigheten. Säveån norr om fastigheten är också ett Natura 2000-område (Säveån, nedre delen

SE0520183). Säveån utgör lek- och uppväxtområde för lax och havsöring. I Säveån finns en genetiskt

och värdefull laxstam, s.k. “Säveålaxen”. Säveån är därför utpekad som värdefullt vatten för fisk och

natur samt som särskilt värdefullt vatten för fisk. Syftet med Natura 2000-området är att bibehålla eller

återskapa gynnsam bevarandestatus för de naturtyper och arter som omfattas av EU:s fågeldirektiv

eller art- och habitatdirektiv. De naturtyper som berörs på aktuell vattendragssträcka norr om Partille

2:14 är 1106- Lax (Salmo salar), 1163- Stensimpa (Cottus gobio) och 3210- Större vattendrag. Säveån

omfattas även av strandskydd som är upphävd i området för aktuell detaljplan.

Figur 1. Den blå rutan markerar planerat område för utbyggnad och är under utredning (Partille kommun).




7

Samråd med länsstyrelsen

Partille kommun har haft ett samråd med länsstyrelsen angående förslaget på ändring av detaljplanen

för Partille 2:14 m.fl. där länsstyrelsen har lämnat ett yttrande den 23 november 2018 (dnr 402-38423-

2018). Följande synpunkter från länsstyrelsens yttrande berör aktuell utredning:

”Av planbeskrivningen framgår att föreslagen byggnad ska grundläggas med pålning. Vid pålning

uppstår buller, som på grund av leran i marken har goda förutsättningar för att spridas till Säveån.

Buller i vatten kan utgöra en störning för vattenlevande organismer, bland annat Säveålax.

Planbeskrivningen bör innehålla en redogörelse för omfattningen av störningen, risk för att detta

uppstår och hur detta ska minimeras i genomförandeskedet.”

”En bedömning av konsekvenser för skyddade arter främst fåglar och fladdermöss behöver göras. I

bedömningen behöver konsekvenser av eventuell ökad belysning mot Säveåns beaktas samt

konsekvenser av att byggnaden kommer att utgöra ett fysiskt hinder för fåglar och fladdermöss.”

”Om byggnaden medför förändrad belysning och beskuggning i Säveån behövs en kvalificerad

bedömning om det påverkar laxen.”

Resultat

Lax (Salmo salar)

Lax finns inrapporterad i elfiskeregistret (SERS)

2017, 1,5 km uppströms aktuellt område.

Säveålaxen förväntas även förekomma inom

aktuellt område även om aktuell del av Säveån

knappast hyser några lekbottnar för arten. Säveån

utgör lek- och uppväxtområde för Säveålax som

är en genetiskt värdefull och unik laxstam.

Säveålaxen är skyddad i EU:s art och

habitatdirektiv och omfattas även i aktuellt

område av flera olika områdesskydd (se vidare

under rubriken ”Bakgrundsinformation”).

BESKUGGNING

Beskuggning är i många fall positivt för fisk i

vattendrag och träd och buskar i strandzonen

Figur 2. Kantzonen längs med Säveån norr om planerad

bebyggelse på fastigheten Partille 2:14. Vegetationen i

idag är relativt gles och påverkad av genomförda

erosionsåtgärder.




8

längs vattendrag är därför viktigt. Beskuggning dämpar temperaturväxlingar i vattnet sommartid vilket

är viktigt för många insekter men även fisk samt att beskuggning kan förhindra igenväxning.

Beskuggningen har dock störst betydelse för mindre vattendrag. Men förutom beskuggning har träd

och buskar i strandzonen en viktig roll för den biologiska mångfalden, markkemiska processer och

stabiliteten i strandkanten. Träd och vegetation i kantzonen förhindrar även slamtransporter och bidrar

med död ved i vattendraget. I bevarandeplanen för N2000 Säveån anges att det är av stor vikt med

ekologiska funktionella kantzoner längs med Säveån. Vid fältbesöket noterades att viss nyplantering

av buskar och träd gjorts i kantzonen i samband med genomförda ersosionsåtgärder, dock är befintlig

kantzon tämligen gles och trädfattig. Enligt den solstudie som genomförts av kommunen från planerad

bebyggelse kan beskuggning av Säveån till viss del ske från planerad bebyggelse under vintersolstånd.

Några studier på hur beskuggning från byggnader kan påverka den biologiska mångfalden i vattendrag

har dock inte hittats till denna studie men effekten av den tillkommande marginella beskuggningen

som den nytillkomna planerade byggnaden tillför bedöms som försumbar och den kommer även avta i

takt med att kantzonen tillåts utvecklas med fler och större träd.

Åtgärder

Det är av stor vikt att kantzonen lämnas relativt orörd för att släppa upp vegetationen och undvika

röjning då den är av positiv betydelse för Säveålaxen och övrig fauna i Säveån.

BELYSNING

Fiskar är generellt känsliga för ljus. Benfiskars ögon består av tappar och stavar där tapparna reagerar

på starkt ljus och stavarna på låga ljusstyrkor precis som hos människan. Fiskarnas viktiga beteenden

som födosök, stim och vandring är beroende av ljusintensiteten. Fiskar kan reagera på belysning på två

olika sätt, de kan reagera på själva ljuset men också på effekten av ljuset. Reaktionerna på belysning

varierar beroende på fiskart och flera olika faktorer. Fiskar reagerar starkare för vissa våglängder,

fiskar i vattendrag reagerar främst mot rött och gult ljus eftersom dessa är vanligare i den typen av

miljö. Forskning visar att fisk kan bli desorienterade av både direkta och indirekta ljusföroreningar

vilket på sikt kan medföra en ökad dödlighet och försämrad kondition hos fisken (Longcore and Rich,

2013). Det är väl känt hur ljus påverkar fiskars beteende men hur den biologiska klockan och andra

biologiska funktioner påverkas behöver dock undersökas mer (Jakobi, 2011).

Snabba förändringar av ljusintensitet påverkar fisken

Onaturliga och snabba förändringar av ljuset i omgivningen kan störa fiskens normala

beteendemönster. Ljuset bidrar också till att predatorer lättare upptäcker exempelvis smolt. Detta kan

resultera i en ökad mortalitet (Longcore and Rich, 2013). Exempelvis finns en studie som visar att

vägbelysning påverkar och stör spridningen av laxyngel vilket har en negativ påverkan på fiskens

välmående och överlevnad (Bui et al., 2013; Riley et al., 2015, 2013).




9

Ljus påverkar fiskens mörkeranpassade beteenden

Ljusföroreningar kan orsaka förlorade möjligheter för laxen till mörkeranpassade beteenden som

födosökande och migrerande. Ljusföroreningar kan fördröja eller stoppa vandring av fisk. Lax vandrar

ofta på natten och ljusföroreningar kan störa förflyttningen samt att predationstrycket ökar på fisken

vilket minskar antalet lyckade migranter. Havsöring har visat sig bli aktiv endast under 0,5 lux. Om

ljuset överskrids av omkringliggande konstgjord belysning har man sett att detta minskar

möjligheterna för ett fritidsfiske på havsöring då de blir inaktiva (Longcore and Rich, 2013).

Fisk både undviker och attraheras av ljus

Studier visar på att fisk kan både undvika vissa ljus och attraheras av andra ljus. Fisken undviker

stroboskopiskt ljus som ofta används i Xenon-lampor. Dessa används bland annat för att undvika att

laxungar går in i passager som kan vara farliga för dem. Vid kvicksilverlampor (med blått och vitt

ljus) har det istället noterats en högre fiskaktivitet (Jakobi, 2011). När ljusintensiteten i omgivningen

minskar har det konstaterats att laxungar attraheras av ljus från glödlampor (Longcore and Rich,

2013). I vissa fall undviker fisken först ljus för att sedan simma mot det efter tillvänjning (Jakobi,

2011).

Ljuset påverkar den biologiska mångfalden

Naturligt ljus varierar och skapar därmed olika nischer som är positivt för artrikedomen och

artsammansättningen i ett vattendrag. Ljusföroreningar som stör den naturliga variationen av ljus i

vattendraget är därmed ett hot mot den biologiska mångfalden (Longcore and Rich, 2013).

Åtgärder

Ljusföroreningar bör undvikas och begränsas i Säveån eftersom de har en negativ påverkan på

Säveålaxen. Idag finns dock redan befintlig belysning längs med cykelbanan och tennisbanan vid

Säveån i området som kan tänkas orsaka vissa ljusföroreningar i Säveån. Ytterligare ljusföroreningar

är dock inte att rekommendera utan snarare åtgärder för att minska dem. En lämplig åtgärd för att

motverka ljusföroreningar i Säveån är att förbättra kantzonen längs med Säveån med mer vegetation

samt att man undviker röjning och släpper upp nya träd och buskar då de fungerar som en barriär mot

ljuset.

LJUD OCH VIBRATIONER

Högt undervattensbuller och vibrationer kan i sämsta fall innebära fiskdöd och permanenta eller

tillfälliga hörselskador hos fisk. Risken på skada beror på avståndet mellan fisken och ljudkällan samt

på fiskart och ljudkällans energi. Studier visar en gräns på 229 dB som kan innebära fiskdöd (Källman,

2015). Fisk reagerar dock mer på partikelrörelser i vattnet och vibrationer än på själva ljudet som kan

stressa fisken och har en påverkan av fiskens beteendemönster. Studier visar på att laxen reagerar

endast på låga frekvensljud under 380 Hz (Hawkins and Johnstone, 2006). Ljud med 114 dB och 150




10

Hz har ingen påverkan på smolt medan frekvensljud på 10 Hz påverkar smolt kraftigt negativt

(Knudsen et al., n.d.). Studier av infraljud under 20 Hz visar sig också störa fisken (Bui et al., 2013).

Exempel på hur fiskens beteendemönster kan störas är ett undvikande beteende, som att vandringen

för Säveålax kan blockeras. Även smoltens vandring ut till havet kan störas genom att de undviker att

simma vidare i vattendraget i områden som påverkas av vibrationer. Detta leder till en långsammare

tillväxt av smolt och ett ökat predationstryck (Källman, 2015).

I samband med anläggningsarbetena för Västlänken har ÅF i uppdrag av Trafikverket utrett ljudnivåer

från pålning och hur de påverkar laxfiskar i vattendrag (Källman, 2015). En studie genomfördes med

pålning 15 meter samt 120 meter från åkanten och ljud och vibrationer mättes i vattendraget. Högsta

uppmätta ljudtrycksnivån var 158 dB re 1µPa i vattendraget vilket inte innebär några dödliga nivåer

för fisk. Markvibrationerna från pålningen gav dock lågfrekvensvärden på 3 – 20 Hz vilket sannolikt

kan påverka fiskens beteendemönster negativt. Pålning 120 meter från vattendraget bedömdes inte

påverka fisken negativt i studien.

Åtgärder

Vid åtgärder som riskerar att orsaka låga frekvensljud under 380 Hz bör dessa utföras under perioder

som är mindre känslig för Säveålaxen eftersom den kan tänkas reagera negativt på vibrationerna.

Under våren, framförallt i maj månad vandrar laxsmolt ut från vattendragen till havet. Under perioden

april-maj kläcks också äggen. Återvandring av lax till vattendragen sker också under våren fram till

hösten beroende på ålder. I oktober påbörjas sedan leken. Åtgärder som orsakar buller och vibrationer

bör därför om möjligt undvikas under perioden april-november. Pålningsarbetet som kan innebära

vibrationer bör genomföras under dagtid då laxen är mindre känslig för negativ påverkan av

vibrationer. Låga frekvensljud under 20 Hz som når Säveån bör undvikas helt då de kan ha en kraftigt

negativ påverkan av laxsmolt. För att undvika vibrationer bör pålningen i första hand ske med

tryckning om detta är möjligt.

Fladdermöss

Det finns inga genomförda inventeringar av fladdermöss inom det aktuella området eller i närområdet.

Inga observationer har heller rapporterats in till Artportalen inom området. Däremot finns säkra

observationer från 2017 av arterna dvärgpipistrell, större brunfladdermus, vattenfladdermus och

nordfladdermus i Lerums kommun, alla i närheten av Säveån. Likaså, längre nedströms längs Säveån i

Göteborgs kommun genomfördes 2016 vid tre olika tillfällen (yngelperiod, migrations- och

parningssäsong) inventering av fladdermöss i direkt anslutning till SKF:s område vid Gamlestaden

(Eklöf and Rydell, 2017). Sammanställd artlista från denna inventering stämmer väl överens med vad

som påträffats i grannkommunen Lerum där påträffade arter utgörs av större brunfladdermus,

gråskimlig fladdermus, nordfladdermus, dvärgpipistrell, vattenfladdermus samt trollpipistrell.




11

Trollpipistrell noterades bara i september och bedömdes utgöra en migrerande individ. Säveån har

bedömts utgöra en viktig transportled för fladdermöss, både vid migration men även för förflyttningar

mellan olika jaktmarker. Även om inga inventeringar genomförts vid det aktuella området kan på goda

grunder antas att artsammansättningen av fladdermöss samt utnyttjandet av området runt Säveån till

största delen liknar vad som noterats vid SKF:s område längre nedströms. Möjligheten är stor att

fladdermössen använder området kring Säveån som jakt- och transportområde. Det finns inga kända

viktiga boplatser och yngelkolonier i området sedan tidigare och bedömningen utifrån genomförda

fältbesök är att sådana saknas helt i området.

BELYSNING

Fladdermössen kan påverkas av artificiella ljuskällor men alla arter är inte lika känsliga. Generellt kan

de i Sverige förekommande fladdermössen delas in i fyra funktionella grupper där de skiljer sig åt

utifrån jaktteknik samt i vilken miljö de helst jagar i (nedanstående information är till största delen

hämtad från Eklöf and Rydell, 2017). Arter som kan tänkas förekomma i eller i anslutning till aktuellt

planområde (i enlighet med ovan) har markerats med fet text nedan.

a. De snabbaste flygarna bland fladdermössen håller till mest i öppen terräng eller i fria luften

ovanför trädtopparna. Dessa arter är inte lika känsliga för ljusföroreningar som andra arter och

vissa arter kan även dra nytta av artificiella ljuskällor i samband med jakt eftersom dessa

miljöer attraherar insekter. Till den här gruppen hör släktena Nyctalus (brunfladdermöss),

Vespertilio (gråskimlig fladdermus), Eptesicus (nord- och sydfladdermus) och Pipistrellus

(pipistreller). Generellt sett klarar sig dessa arter bra i det svenska landskapet, inklusive helt

eller delvis urbana miljöer.

b. Vattenfladdermus och dammfladdermus är två närbesläktade arter som är specialiserade på

insekter tätt över vattnet. Bägge arterna är känsliga för ljusföroreningar och jagar inte över

öppet vatten förrän det är mörkt. Områden upplysta med konstgjord belysning undviks därför i

stor utsträckning.

c. Mustasch- och tajgafladdermus och i viss mån kanske även barbastell jagar ofta i mindre

gläntor i skogen samt längs med stigar och vägar. Deras krav och levnadssätt liknar i mångt

och mycket arterna i den första kategorin förutom att de är mer skogslevande och därmed även

avsevärt mer känsliga för ljusföroreningar.

d. Den fjärde och sista kategorin har ett speciellt jaktsätt där de mer långsamt rör sig genom

terrängen där vissa arter även kan ryttla för att plocka byten från mark, grenar och blad. Deras

längre öron är en anpassning till denna jaktteknik då de mer passivt lyssnar efter ljud från sina

byten för att på så sätt kunna lokalisera dom. De arter som förekommer i denna kategori utgörs

av långöra, större musöra, fransfladdermus, och Bechsteins fladdermus. Dessa arter är även de

mest känsliga för ljusföroreningar och är även utpräglade skogslevande arter.




12

Problemet med ljusföroreningar har främst uppmärksammats relativt nyligen för fladdermöss.

Exempelvis har i en ny studie kunnat påvisats att kolonier av långörade fladdermöss, som inte sällan

påträffas i vinden eller klocktornet på kyrkor, kraftigt minskar i antal i takt med att fasadbelysning på

kyrkor blivit allt mer populärt och mer utbrett. Tolkningen av fasadbelysningen är att fladdermössen

inte alls eller senare uppfattade att det blev mörkt och därmed mer eller mindre svalt ihjäl eftersom de

tillbringade längre tid i kyrktornet än var ute och jagade (Eklöf and Rydell, 2018).

Baserat på de arter som regelbundet kan antas förekomma längs med Säveån i anslutning till aktuellt

planområde är det i första hand vattenfladdermus (kategori b ovan) som uppvisar förhöjd känslighet

mot ljusföroreningar. Å andra sidan kan man även spekulera att artsammansättningen av fladdermöss

längs med hela Säveån helt eller delvis är ett resultat av befintlig urbanisering av strandområdet där

ljusföroreningar utgör en viktig begränsningsfaktor. Borttagandet av strandskogen längs med Säveåns

kantzoner tillsammans med redan idag befintliga gatlampor, fasadbelysningar etc. har sannolikt redan

tidigare lokalt lett till en utarmad fladdermusfauna i området. Den eventuella ytterligare påverkan från

det aktuella planområdet, utifrån de förutsättningar som finns, bedöms därför utgöra en minimal risk.

Åtgärder

Den bästa åtgärden som sannolikhet har störst positiv påverkan på fladdermöss längs med Säveån är

att tillse att kantzonen längs med Säveån tillåts växa upp med träd och buskage som effektivt skärmar

av eventuella ljusföroreningar. I dagsläget är kantzonen, både inom det aktuella planområdet men även

utanför, tämligen mager och särskilt så efter genomförda erosionsåtgärder (figur 2). Fler träd och

buskar längs med Säveån skulle inte bara gynna fladdermöss utan även biologisk mångfald i övrigt,

inkl. insekter som utgör födounderlaget för fladdermöss. Kantzonens möjlighet att breda ut sig i

området är mycket begränsad på grund av redan exploaterade områden i anslutning till Säveån. I de

områden som återstår är den bästa åtgärden för att gynna biologisk mångfald i och längs med Säveån

att tillåta kantzonenens träd och buskskikt att få breda ut sig och utvecklas till en strandskog. Denna

åtgärd gäller generellt för hela Säveån och inte bara i anslutning till aktuellt planområde. Eventuell

ytterligare belysning i nära anslutning till Säveån bör undvikas. I de fall det bedöms som nödvändigt

med belysning skall den placeras och utformas på sådant sätt att ljus inte når själva Säveån.

Exempelvis kan ljuskäglan skärmas av med spegelreflektorer så att endast områden som skall lysas

upp träffas av ljus, rörelsedetektorer kan användas som minimerar brinntiden (ex. för nödvändig

belysning över en gångbro) samt använda lampor som inte attraherar insekter onödigt mycket (Jakobi,

2011).

FYSISKA HINDER

I fråga om fysiskt hinder för fladdermöss är bedömningen att aktuellt område planlagt för bebyggelse

inte hyser några livsmiljöer viktiga för fladdermöss på grund av sedan tidigare urbanisering av

området. De områden i anslutning till aktuellt planområde som hyser värdefulla miljöer av vikt för




13

fladdermöss utgörs av Säveån med tillhörande kantzoner. Inga byggnationer planeras göras i dessa

miljöer varför bedömningen är att planerad bebyggelse inte utgör något fysiskt hinder för fladdermöss

i området.

Fåglar

I bevarandeplanen för Natura 2000-området Säveån och Säveån nedre nämns fågelarterna

kungsfiskare, kungsfågel, mindre hackspett, nötkråka, gröngöling och törnskata som viktiga

naturvårdsarter för Natura 2000-området. Av dessa arter finns gröngöling och kungsfågel noterade i

området (ArtDatabanken, 2019). Både kungsfågel och gröngöling är dock att betrakta som

skogslevande fåglar och aktuellt planområde hyser vare sig träd eller andra miljöer av betydelse för

dessa bägge arter. Av övriga Natura 2000-arter knutna till Säveån finns inga egentliga förutsättningar

för dessa inom aktuellt planområde eller i anslutning till Säveån. På sikt, i och med en framtida

förbättrad kantzon längs Säveån på sträckan finns dock möjlighet att strandzonen kan tänkas komma

utgöra födosöks- och häckningsmiljöer med viss betydelse för mindre hackspett och ev. även

kungsfiskare (fr.a. som födosöksmiljö). I dagsläget bedöms aktuell del av Säveån med kantzon endast

ha betydelse som transportled mellan olika livsmiljöer för ovan nämnda arter.

BELYSNING

Fåglars känslighet för ljusföroreningar är tämligen dåligt undersökt ämne. Generellt kan dock antas att

miljöns lämplighet som häck, födosök- och vilområden ur vegetations- och födosynpunkt är avsevärt

mer betydelsefull än eventuell ljusstörning. Kraftigt artificiellt upplysta områden kan dock mycket väl

tänkas innebära att i övrigt lämpliga häckningsmiljöer försämras. Aktuellt planområde och eventuell

ytterligare ljussättning bedöms inte medföra viktiga miljöer får fåglars häckning eller andra livsmiljöer

försämras ytterligare i relation till vad som redan skett i området utifrån tidigare exploatering och

urbanisering i området. Ytterligare belysning mot Säveån kan dock vara negativt för fåglar. Avståndet

från planerad byggnad tillsammans med möjligheten att avskärma eventuell belysning monterad på

fastigheten medför bedömningen att eventuella ljusföroreningar ändå inte torde utgöra något egentligt

problem i det aktuella fallet.

Åtgärder

Precis som för fladdermöss bör ingen ytterligare ljussättning i planområdet som direkt påverkar

Säveån och dess närmaste kantzon sättas upp.

FYSISKA HINDER

Fatala kollisioner mellan fåglar och byggnader utgör ett generellt problem som på vissa ställen kan

vara mer accentuerat. Speciellt förrädiska är glas som speglar framförliggande naturmiljöer, liksom

glasade hörn i byggnader där fåglar ser miljön men inte glaset som ligger framför. Aktuell byggnad

avses på norrfasaden förses med inglasade loftgångar, vilket teoretiskt kan tänkas medföra ett problem




14

med fågelkollisioner. Bedömningen utifrån aktuella förutsättningar är dock att det inte förväntas

medföra ett stort problem med ett stort antal fågelkollisioner av nedanstående angivna orsaker.

1. Omkringliggande miljöer är sedan tidigare urbaniserade och begränsat med naturmark och

miljöer lämpliga för fåglar, vilket innebär att förhållandevis få fåglar rör sig i området.

2. Säveån kan tänkas utgöra en mindre flyttfågelled (ledlinje i landskapet) men avståndet till

planerad bebyggelse och Säveåns orientering i väst-östlig riktning (vinkelrätt mot planerad

bebyggelse) innebär att det inte förväntas medföra någon allvarlig risk för migrerande fåglar

längs med Säveån.

Åtgärder

I samband med fortsatt projektering av byggnaden bör dock tillses att hörnen på de inglasade

loftgångarna inte är genomskinliga, vilket kan föranleda förbiflygande fåglar att ”gena” genom

dessa ”visuella tunnlar” i glasrutorna. Spegelreflexglas skall också undvikas för att minimera

reflektion av utanförliggande områden i glaset. Om det i efterhand mot förmodan konstateras att ett

oacceptabelt antal fåglar kolliderar och förolyckas går det att i efterhand markera glasytor med olika

markeringar för att göra dom synliga. Denna typ av markeringar behöver dock sitta tämligen tätt för att

göra nytta, där tumregeln är att ingen yta större än en ”handflata” bör finnas utan markering.

Exempelvis kunde ett nät av tejpmarkeringar kunna fylla en sådan funktion utan att kraftigt försämra

utsikten inifrån loftgången. Även andra glasdekorer finns att tillgå kommersiellt men dessa behöver

Figur 3. Inglasade loftgångar på planerad byggnads norrsida från Partille kommuns

samrådshandling 2018 (Dnr KS/2018:337).




15

sättas upp tämligen tätt för att utgöra fullgod nytta. Frostade/etsade fönsterglas är en annan teknik som

avsevärt förbättrar synbarheten av glasytor för fåglar.

Diskussion Aktuellt område för planerad byggnation är redan idag starkt urbaniserat och påverkat av mänskliga

aktiviteter. Planerat område på fastigheten omges av flerbostadshus på östra, västra och södra sidan

om fastigheten. Norr om fastigheten finns en anlagd mindre tennisbana och en belyst cykelväg strax

innan Säveån som har en smal och gles kantzon som är påverkad av tidigare erosionsåtgärder. På

grund av detta innehar området idag låga biologiska värden. De värden som finns i området är knutna

till Säveån och dess kantzon norr om aktuellt område.

Beskuggning och belysning

Det finns inga kända påtagliga negativa konsekvenser på Säveålaxen av beskuggning orsakad av

planerad bebyggelse. Det är dock känt att Säveålaxen och övrig fauna gynnas av ökad beskuggning

från träd och annan vegetation i kantzonen.

Säveålaxen, fladdermöss och fåglar finns framförallt i och intill Säveån i området och kan påverkas

negativt av ljusföroreningar.

En åtgärd är därför att förbättra kantzonen längs Säveån med buskar och träd vilket gynnar

beskuggningen och fungerar som barriär mot ljusföroreningar.

Ljud och vibrationer

Riskerna med planerade åtgärder med pålning i området är framförallt lågfrekventa ljud som orsakar

stress och påverkar laxens beteendemönster negativt. Detta gäller framförallt beteendet att vandra i

vattendraget. Vibrationer som orsakar lågfrekventa ljud bör i möjligaste mån minimeras, exempelvis

genom tryckning. Åtgärder som orsakar lågfrekventa ljud i området bör genomföras dagtid och bör

inte ske under perioden april-november som är en känslig period i Säveålaxens livscykel.

Fysiska hinder

Inom aktuellt område bedöms inte fladdermöss och fåglar påverkas påtagligt av planerad bebyggelse

som ett fysiskt hinder. Genomskinliga hörn på de inglasade loftgångarna av planerat bostadshus bör

dock undvikas samt spegelreflexglas för att undvika att fåglar ska kollidera med byggnaden. En åtgärd

kan också vara att markera glasrutorna på byggnaden om det skulle visa sig vara nödvändigt för att

undvika kollisioner av fåglar.




16

Referenser ArtDatabanken, 2019. Artportalen [WWW Document]. URL https://www.artportalen.se/

Bui, S., Oppedal, F., Korsøen, Ø.J., Sonny, D., Dempster, T., 2013. Group behavioural Responses of

Atlantic Salmon (Salmo salar L.) to Light, Infrasound and Sound Stimuli. PLOS ONE 8.

Eklöf, J., Rydell, J., 2018. Det dödliga ljuset. Forsk. Framsteg.

Eklöf, J., Rydell, J., 2017. Fladdermusinventering längs Säveån och i SKF-området, Gamlestaden,

Göteborgs stad. Göteborgs stad.

Hawkins, A.D., Johnstone, A.D.F., 2006. The hearing of the Atlantic Salmon, Salmo salar. J. Fish

Biol. 13, 655–673.

Jakobi, M., 2011. Vägbelysningens påverkan på djur och växter samt rekommendationer för val av

ljus. Göteborg.

Källman, M., 2015. Hydroakustik och markvibrationer- Mätning i och vid Säveån.

Knudsen, F.R., Enger, P.S., Sand, O., n.d. Avoidance responses to low frequency sound in

downstream migrating Atlantic salmon smolt, salmo salar. J. Fish Biol. 45, 227–233.

Longcore, T., Rich, C., 2013. Ecological consequences of artificial night lighting.

SERS, 2019. Svenskt ElfiskeRegiSter (SERS) Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Institutionen för

akvatiska resurser. [WWW Document]. URL http://www.slu.se/elfiskeregistret

Documents

Utredning av naturvärden på fastigheten Partille 2:14 · Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB 2 Ann Bertilsson, Jonas Örnborg & Tove Lawenius ... detaljplanen för fastigheten